Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, m. m

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:37, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1959

1

Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den

3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och

motorsprit, m. m.; given Stockholms slott den 19 december

1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse

av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och

motor sprit;

dels ock bifälla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den sedan år 1954 gällande särskilda skattesatsen

för inhemsk skifferbensin, 7 öre per liter, bibehålies under ytterligare

en femårsperiod eller intill utgången av juni 1964.

Vidare framlägges förslag om höjning av det belopp, varmed ägare av bensindriven

jordbrukstraktor erhåller restitution för erlagd bensinskatt. Beloppet,

som för närvarande utgör 325 kronor per traktor och år, föreslås

höjt från och med år 1958 till 340 kronor. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj.ts proposition nr 37 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929

(nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 om särskild

skatt å bensin och motorsprit1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

För bensin,-----— nitton öre för liter.

I denna------såsom motorsprit.

För bensin, som tillverkas av Svenska

skifferoljeaktiebolaget genom utvinning

ur inhemsk skiffer, skall

särskild skatt som i första stycket avses

utgå med allenast sju öre för liter.

För bensin, som tillverkas av Svenska

skifferoljeaktiebolaget genom utvinning

ur inhemsk skiffer, skall

intill utgången av juni 1964 särskild

skatt som i första stycket avses utgå

med allenast sju öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

1 Senaste lydelse se 1955:131; jfr övergångsbestämmelserna 1954:256.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1959

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 december 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för handels- och jordbruksdepartementen fråga

om bibehållande av den särskilda skattesatsen för inhemsk skifferbensin,

m. m. samt anför därvid följande.

Bestämmelser om skatt å bensin är upptagna i förordningen den 3 maj

1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit. Bensinskatten är

för närvarande 32 öre per liter. Genom förordning den 21 maj 1954 (nr 256),

vilken trädde i kraft den 1 juli samma år, har med ändring av bensinskatteförordningen

föreskrivits, att för bensin, som tillverkas av Svenska skifferoljeaktiebolaget

genom utvinning ur inhemsk skiffer, skall skatten utgå

med allenast sju öre för liter. Sistnämnda bestämmelse gäller dock endast

intill utgången av juni 1959 (andra stycket av övergångsbestämmelserna

till nyssnämnda förordning den 21 maj 1954).

Vidare är att nämna att ägare av bensindriven jordbrukstraktor för närvarande

erhåller restitution av skatten för den vid jordbruksdriften förbrukade

bensinen med ett schablonbelopp av 325 kronor per traktor och år.

Svenska skifferoljeaktiebolaget har i skrivelse den 18 augusti 1958 gjort

framställning om bibehållande under ytterligare fem år av den lägre skatten

å skifferbensin. Oljeskifferutredningen, som beretts tillfälle avgiva yttrande,

har inkommit med utlåtande i ärendet.

I en den 28 april 1958 till finansdepartementet inkommen skrivelse har

statens jordbruksnämnd hemställt, att restitutionsbeloppet för skatten på

bensin, som använts för jordbrukets traktorer, från och med år 1958 måtte

böjas till 380 kronor, över sistnämnda framställning har, efter remiss,

kontrollstyrelsen avgivit yttrande.

Beskattningen av skifferbensin

Svenska skifferoljeaktiebolaget, som bildades år 1941, bar sina anläggningar

förlagda till Kvarntorp i Örebro län. Vid dessa framställes bensin

genom utvinning ur svensk skiffer. För den vid skifferoljeverket tillverkade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 7959

bensinen utgår, såsom förut nämnts, sedan den 1 juli 1954 bensinskatten

med endast sju öre per liter. Bensinskatten är således 25 öre lägre än för

annan bensin.

Den skattelättnad, som år 1954 beviljades skifferoljebolaget för en femårsperiod,

var föranledd av särskild framställning från bolaget. Framställningen

anmäldes i proposition nr 112 till 1954 års riksdag. I propositionen

lämnas en redogörelse för bolagets verksamhet ävensom de överväganden,

som lett till att driften vid skifferoljeverket alltjämt upprätthölls. Här torde

få hänvisas till denna redogörelse. I sin framställning anförde bolaget att det

ekonomiska utfallet av driften icke blivit så gynnsamt som väntat och att

medel därför erfordrades bl. a. för täckande av förluster och för genomförande

av vissa nyinvesteringar. Dåvarande chefen för finansdepartementet

fann bolaget vara i behov av medel för driftens upprätthållande och föreslog

införande av skattelättnad för skifferbensinen. Han uttalade därvid, att det

var fråga om ett av beredskapsskäl betingat stöd åt inhemsk produktion, som

under normala förhållanden icke var konkurrenskraftig gentemot importerade

produkter.

Frågan om Kvarntorpsverkets framtida utveckling aktualiserades ånyo

genom framställningar år 1956 från skifferoljebolaget om visst kapitaltillskott.

Vidare framlade bränsleutredningen i sitt betänkande Bränsleförsörjningen

i atomåldern (SOU 1956:46 och 58) förslag, som innebar investeringar

i bolagets anläggningar för betydande belopp.

Vid beredningen inom handelsdepartementet av de anmälda frågorna verkställdes

vissa utredningar i syfte att få en mera fullständig överblick av de

olika alternativ, som kunde tänkas för utvecklingen av skifferoljebolagets

framtida verksamhet. I propositionen nr 131 till 1958 års A-riksdag yttrade

chefen för handelsdepartementet, att resultatet av utredningarna visade att

bolaget för att upprätthålla verksamheten var i behov av förstärkning av rörelsekapitalet

jämte medel för vissa ofrånkomliga investeringar. Om någon

investering härutöver inte gjordes, kunde bolagets rörelseresultat vid dåvarande

relation mellan produktpriser och löner m. m. väntas gå nätt och jämnt

ihop på längre sikt, under förutsättning att bensinskatteeftergiften fick åtnjutas

tills vidare. Någon vinstmarginal, tillräcklig för att säkerställa driftsekonomin

vid ytterligare, för bolaget ogynnsam förskjutning av pris-kostnadsrelationen,

kunde inte väntas uppkomma. Även om i anläggningarna vid

Kvarntorp investerades ytterligare medel så att rörelsen kunde antagas komma

att lämna ett med hänsyn till möjligheten av fallande produktpriser eller

stigande kostnader betryggande överskott, gällde såsom förutsättning härför

att bensinskatteeftergiften bibehölls.

Departementschefen framhöll vidare, att han ansåg det omöjligt att på

grundval av då föreliggande material ta slutlig ståndpunkt till frågan om

skifferoljebolagets verksamhet på längre sikt. Det gällde sålunda att ta ställning

till tekniska och ekonomiska problem av stor räckvidd och betydelse.

Departementschefen förordade därför att hela problemkomplexet underkastades

en ingående utredning av särskilda sakkunniga och att ställningsta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1959

5

gandet till bolagets begäran om medel till nya investeringar in. m. fick anstå

tills resultatet av utredningsarbetet förelåg. Självfallet borde dock bolaget

beredas betryggande möjligheter att upprätthålla sin verksamhet under utredningstiden.

Med hänsyn härtill och till att bolaget icke ansågs knnna ställa

ur bankmässig synpunkt godtagbar säkerhet för större lån föreslog departementschefen

att staten skulle ställa borgen för det lån, som skifferoljebolaget

kunde komma att upptaga för anskaffande av erforderliga medel. Propositionen,

som förnyades till 1958 års B-riksdag, bifölls av riksdagen.

Chefen för handelsdepartementet har sedermera, med stöd av Kungl.

Maj:ts bemyndigande, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa utredningen

rörande frågan om skifferoljebolagets framtida verksamhet (Oljeskifferutredningen).

Svenska skifferoljeaktiebolaget anför i sin förutnämnda skrivelse, under

åberopande av propositionen 131/1958, att bolaget även fortsättningsvis behöver

åtnjuta skattelindring i fråga om skifferbensinen för att en tillfredsställande

marginal för konjunkturförskjutningar skall finnas. Detta gäller

enligt bolaget åtminstone intill dess vissa på längre sikt skisserade utvecklingsalternativ

för Ivvarntorpsverket genomförts. Det torde dock ta avsevärd

tid, innan något ställningstagande från statsmakternas sida till antydda alternativ

samt deras genomförande kan förväntas. På grund härav synes det

bolaget nödvändigt att nuvarande skattesats för skifferbensin bibehålies, i

vart fall under ytterligare en femårsperiod eller till utgången av juni 1964.

Öljeskifferutredningen har i sitt yttrande vitsordat att bolaget har fortsatt

behov av det stöd som den lägre skattesatsen å skifferbensin inneburit.

Utredningen framhåller att bolaget under det första året som denna skattesats

gällde tillfördes ca 7,6 milj. kronor. Genom rationalisering och utvidgning

av driften vid skifferoljeverket har bensinproduktionen under de senaste

fyra åren höjts med ca 25 procent. Enär lagerhållningen samtidigt i viss

mån ökat, har inkomsterna genom bensinskattelindringen ej stigit i samma

grad som produktionen. Sålunda tillfördes bolaget i förevarande hänseende

8,55 milj. kronor under budgetåret 1957/58. Ytterligare ökning av bensinproduktionen

och försäljningen kunde beräknas ske under budgetåret 1958/

59, varigenom beloppet skulle komma att uppgå till ca 9 milj. kronor.

Utredningen anför vidare.

Som framgår av bland annat det material som legat till grund för Kungl.

Maj :ts proposition nr 131 till 1958 års riksdag angående statlig borgen för

lån på 15 miljoner kronor till skifferoljebolaget, är forlsatl ekonomiskt stöd

en förutsättning för att bolagets rörelse skall gå ihop. Bolagets resurser

ifråga om självfinansiering av ersättningsanskaffningar är även med ett stöd

av hittillsvarande storleksordning starkt begränsade. Ännu mindre finns

möjligheter att göra investeringar i avsikt att väsentligt förbättra driftsresultatet

utan att medel utifrån ställes till bolagets förfogande.

Det är oljeskifferutredningens avsikt alt noggrant och förutsättningslöst

pröva skifferoljebolagets ställning samt de olika utvägar som kan finnas

för att förbättra det ekonomiska resultatet av verksamheten. På grund av utredningsuppdragets

omfattning samt med hänsyn till att resultatet av vissa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1959

tekniska undersökningar måste avvaktas, kan utredningen tidigast 1960

framlägga en redogörelse för de åtgärder i den ena eller andra riktningen

som kan visa sig önskvärda. I den mån dessa åtgärder skulle syfta till en omläggning

eller intensifiering av driften vid skifferoljeverket, kan denna efter

eventuellt riksdagsbeslut påbörjas tidigast budgetåret 1961/62 och vara genomförd

1963/64.

Med hänsyn till nämnda förhållanden anser utredningen det vara rimligt,

att Svenska skifferoljeaktiebolaget även under femårsperioden 1959/60—

1963/64 erhåller tillskott av statsmedel för täckande av driftsunderskottet.

Medlen bör beviljas bolaget i form av ett bestämt årligt anslag och icke anknytas

till bensinskatten. Storleken av anslaget bör enligt utredningens åsikt

emellertid sättas lika med det belopp bolaget skulle erhålla om skattelättnaden

bibehålies, d. v. s. 9 milj. kronor per år.

Departementschefen

Såsom nämnts i den tidigare redogörelsen är frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets

framtida verksamhet föremål för utredning. För att bereda

bolaget möjlighet att upprätthålla verksamheten under utredningstiden

har riksdagen år 1958 — efter förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 131/

1958 — medgivit att statlig borgen får ställas för lån till bolaget å högst 15

milj. kronor. Av samma proposition framgår att det likväl endast är under

förutsättning, att bolaget även tills vidare får åtnjuta den år 1954 införda

lägre bensinbeskattningen, som bolagets rörelseresultat kan väntas gå nätt

och jämnt ihop. Det kapitaltillskott som bolaget härigenom erhåller kan

beräknas till ca 9 milj. kronor per år.

I avbidan på att klarhet vinnes rörande förutsättningarna för bolagets

verksamhet på längre sikt anser jag mig kunna tillstyrka att skatten å bensin,

som tillverkas av bolaget genom utvinning ur skiffer, skall under ytterligare

en tid framöver utgöra 7 öre per liter i stället för den ordinarie skattesatsen

32 öre. Denna tid synes liksom förra gången lämpligen kunna bestämmas

till fem år.

I enlighet med vad som hittills gällt (prop. 112/1954 s. 111) förutsätter

jag att det av den lägre skattesatsen föranledda kapitaltillskottet särskilt

angives i bolagets offentliga årsredovisning.

Restitution av skatt å bensin till jordbrukets traktorer

Bensinskatteförordningen innehåller icke någon bestämmelse om restitution

av skatt för bensin, som användes till jordbrukets traktorer. Med stöd

av riksdagens bemyndiganden har emellertid sedan år 1953 utgått individuell

kompensation med schablonbelopp för skatten på den bensin, som förbrukats

i jordbruket till bensindrivna traktorer. Dessförinnan kompenserades jordbruket

icke för bensinskatten på annat sätt än genom jordbrukskalkylen,

med undantag för åren 1948—1950, då enskilda jordbrukare erhöll kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1959

7

pensation för utgående tilläggsskatt å bensin. I enlighet med de i propositionen

nr 20 till 1953 års riksdag angivna grunderna har genom statens jordbruksnämnd

restitution av bensinskatt skett med 250 kronor per traktor och

år för tiden den 1 januari—den 30 juni 1953, med 300 kronor för tiden den

1 juli 1953—den 31 december 1954 samt med 325 kronor för tiden därefter.

Beräkningen av schablonbeloppets storlek har verkställts på grundval av det

statistiska material, som förelåg rörande bensinförbrukningen år 1950 vid

traktordrift på jordbruk med en åkerareal av 10—20 hektar. Den genomsnittliga

bensinförbrukningen vid sådan traktordrift har beräknats till ca

1 200 liter per år och traktor. Av bensinen har en sjättedel ansetts åtgå vid

körning på väg, för vilken förbrukning restitution icke lämnats. Höjningarna

av restitutionsbeloppet från och med den 1 juli 1953 respektive den 1

januari 1955 ägde samband med höjning av bensinskatten från 25 öre till

28 öre för liter år 1953 och till nuvarande skattesats, 32 öre för liter, år

1954. Nu gällande restitutionsbelopp är i enlighet med det nyss sagda beräknat

enligt följande: 5/6 X 1 200 X 0: 32 = 320 kronor eller avrundat

325 kronor.

Statens jordbruksnämnd har såsom tidigare nämnts i sin skrivelse hemställt

om en höjning av schablonbeloppet till 380 kronor för traktor och år.

På grundval av en inventering av traktordriften, som genomförts i samband

med arealinventeringen i oktober 1957, har nämnden låtit göra förnyade

beräkningar av bensinförbrukningen i fråga om jordbrukets traktorer.

Beräkningarna, vilka utförts efter samråd med jordbrukets utredningsinstitut,

kan sammanfattas enligt följande.

Brukningsenhet

åkerareal i hektar

Antal

traktorer

1957

Genomsnittlig bensinförbrukning

liter per traktor

1950

1954

1957

2 5 .......................

2 430

746

__

970

5 10 .......................

8160

1023

—

1 in

10 20 .......................

7 690

1204

1 102

1396

20 30 .......................

1320

1506

—

1561

30 50 .......................

680

2 039

—

1758

50 100 .......................

280

2 523

—

2153

100 .......................

80

—

2 239

2 962

Samtliga

20 640

—

1316

1272

Enligt de nu gjorda beräkningarna har, fortsätter nämnden, under år

1957 genomsnittligt förbrukats i det närmaste 1 400 liter bensin per traktor

på jordbruk om 10—20 hektar åker. Detta är ca 200 liter mer än den förbrukning,

som man räknat med vid fastställandet av nuvarande restitntionsbelopp.

Bensinskatten å en förbrukning av 1 400 liter utgör (1 400 X

0:32 =) 448 kronor. Restitutionsbeloppet borde därför, enligt gällande

grunder för restitutionen, nu uppgå till (5/6 X 448 =) 373 kronor för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1959

helt år. Jordbruksnämnden föreslår att schablonbeloppet från år 1958 och

tills vidare anpassas till den bensinförbrukning, som numera konstaterats.

Nämnden föreslår icke någon höjning för år 1957 och tidigare år, enär en

tilläggsutbetalning i efterhand administrativt skulle vålla kostnader och besvär,

som icke står i rimlig proportion till tilläggsbeloppets storlek. I gengäld

synes vid fastställandet av det nya schablonbeloppet en avrundning

uppåt böra ske, så att detta bestämmes till 380 kronor för helt år.

Jordbruksnämnden uppskattar det totalbelopp, som kan komma att restitueras

vid ett genomförande av den föreslagna höjningen av schablonbeloppet,

till omkring 8,5 milj. kronor för år 1958. Till jämförelse nämnes, att ca

4,9 milj. kronor restituerades år 1956 och att beloppet för år 1957 har beräknats

bli något högre.

Kontrollstyrelsen har i sitt remissyttrande funnit sig icke kunna tillstyrka

den av jordbruksnämnden föreslagna höjningen av restitutionsbeloppet.

Styrelsen hänvisar därvid till vissa inom styrelsen verkställda beräkningar

rörande kompensationens storlek. Beräkningarna framgår av följande sammanställning.

Brukningsenhet

åkerareal i hektar

Antal traktorer

Restitutionsbeloppets täckning av

bensinskatten för jordbr.driften

1950

1957

1950

%

1957

%

jordbruksnämn- dens förslag

%

st

%

st

%

2— 5..............

41

1,4

2 430

118

160 9

123,7

144,3

5—10..............

320

111

8160

39 5

117 3

108,0

126,0

10—20..............

1210

42 0

7 690

37,3

99 7

86 0

100 3

20— 30..............

774

26,9

1320

6,4

79 7

76 9

89,7

30— 50..............

442

15 4

680

3,3

58 9

68 3

79,6

50—100..............

92

3,2

280

13

47 6

55,7

65,0

100— ..............

—

—

80

0,4

—

40,5

47,3

Samtliga

2 879

100

20 640

100

84 0

94,3

110,1

Styrelsen anför vidare.

Vid införandet av det nu gällande systemet för individuell restitution av

skatten å bensin till jordbrukets traktorer framräknades ett schablonmässigt

restitutionsbelopp med utgångspunkt från en bensinförbrukning av 1 200

liter per traktor och år, avseende en brukningsdel av 10—20 hektar. Av den

ifrågavarande kvantiteten ansågs 1/6 vara förbrukad vid körning på väg,

en förbrukning för vilken restitution icke borde lämnas. Detta innebar, med

utgångspunkt från då aktuellt siffermaterial (1950 års traktorbestånd), att

12,5 procent av traktorerna skulle bli överkompenserade, 42,0 procent skulle

få full kompensation och 45,5 procent icke skulle erhålla full kompensation

för bensinskatten. Totalt sett skulle jordbruket erhålla en kompensation

för bensinskatten med 84,0 procent.---

Göres motsvarande beräkningar med utgångspunkt från 1957 års traktorbestånd

befinnes det, att 51,3 procent av traktorerna är överkompenserade,

medan 48,7 procent icke erhåller full täckning för bensinskatten. Totalt sett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1959

9

erhåller jordbruket en täckning för bensinskatten av 94,3 procent eller mer

än 10 procent större kompensation än vad som framgår av den kalkyl som

byggde på 1950 års siffror.

Styrelsen uttalar avslutningsvis, att en förbättring inträtt för de tidigare

underkompenserade traktorägarna såväl totalt sett som genomsnittligt.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen utgår individuell kompensation

för skatten å bensin till jordbrukets bensindrivna traktorer. Det

schablonmässigt fastställda restitutionsbeloppet uppgår för närvarande till

325 kronor per traktor och år.

Förtjänsten med det nu gällande, av 1953 års riksdag ursprungligen godtagna

restitulionssystemet är — såsom föredragande departementschefen på

sin tid också framhöll — att det är enkelt och att det ej fordrar någon betungande

administrativ apparat vid tillämpningen. Nackdelen med ett på

förhand fixerat restitutionsbelopp är emellertid att beloppet i vissa fall, då

traktorn begagnas endast i mindre omfattning, blir alltför högt samt i andra

fall, då traktorn erhåller större användning, icke ger tillräcklig täckning för

bensinskatten.

Vid bedömandet av frågan om restitutionsbeloppets storlek kan den numera

ökade bensinförbrukningen å jordbruk om 10—20 hektar i och för sig

synas motivera en höjning av nu utgående schablonbelopp. Antalet traktorer

å brukningsenheter under 10 hektar har emellertid under perioden 1950

—1957 ökat från 12,5 till 51,3 procent av det totala antalet bensintraktorer.

Med hänsyn till denna förändring i traktorbeståndet skulle, därest ett restitutionsbelopp

av den storleksordning som jordbruksnämnden föreslagit fastställes,

för ungefär hälften av traktorerna erhållas en kompensation, som

överstiger vad som faktiskt erlagls i bensinskatt för jordbruksdriften. Såsom

kontrollstyrelsen också framhållit skulle jordbruket därigenom totalt sett

bli kompenserat för den del av bensinskatten, som anses belasta jordbruksdriften,

med ca 110 procent. Totalkompensationen bör icke överstiga 100

procent. Det ligger därför närmast till hands att nu fastställa schablonbeloppets

storlek med hänsyn till medelförbrukningen av traktorbensin på

samtliga brukningsenheter. Enligt jordbruksnämndens beräkningar uppgår

denna till 1 272 liter per traktor och år. Efter nu gällande skattesats skulle

detta motsvara ett restitutionsbelopp av (5/6 X 1 272 X 0: 32 =) 339 kronor

20 öre eller avrundat 340 kronor. En höjning av schablonersättningen

till detta belopp finner jag mig kunna förorda. Jordbruket som helhet skulle

då erhålla full kompensation för skatten å traktorbensinen till jordbruksdriften.

Höjningen bör gälla från och med år 1958. Jag tillstyrker således att

hos riksdagen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna

om höjning av restitutionsbeloppet till 340 kronor om året räknat från och

med år 1958.

2 Hihany till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 37

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1959

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag

till förordning angående ändrad Igdelse av 1 § förordningen

den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att — utan ändring

i övrigt av hittills tillämpade regler — förordna om restitution

för år 1958 och därefter tills vidare av skatt för sådan

bensin, som förbrukas vid jordbruket till bensindrivna traktorer,

med 340 kronor för traktor och år.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingrid Qvarnström

590051 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1959:20 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 s. 1 i texten