Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad tgdelse av 17 kap. 12 § handelsbalken

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:4, Med förslag till lag om ändrad tgdelse av 17 kap. 12 § handelsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr å år 1959

1

Nr 4

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad tgdelse av 17 kap. 12 § handelsbalken; given

Stockholms slott den 30 december 1958.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att kronans fordringar på varuskatt, försäljningsskatt

och vissa andra konsumtionsskatter skall utrustas med förmånsrätt.

Förslaget sammanhänger med de nya regler för förfarandet vid viss

konsumtionsbeskattning som föreslås i propositionen nr 3. Förmånsrätten

är begränsad till skatter och avgifter som skall omfattas av det nya förfarandet,

och den är avsedd att träda i stället för de befogenheter att kräva

ställande av säkerhet och att vid utebliven betalning förbjuda skattskyldig

att ta befattning med skattepliktig vara som enligt nuvarande regler

tillkommer beskattningsmyndiglieten. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1959

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 12 § handelsbalken1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

12

Sist skola,----------

Enahanda förmånsrätt tillkomme

kronan för fordran å belopp, som innehållits

genom skatteavdrag för utskylder,

avgifter eller bidrag vilka

avses i första stycket eller på grund

av införsel för utskylder eller allmänna

avgifter, dock endast i den

mån innehållandet skett innan beslutet

om egendomens avträdande till

konkurs meddelas men ej tidigare än

två år före konkursansökningens ingivande.

(Föreslagen lydelse)

§•

--punkten åtnjutes.

Enahanda förmånsrätt tillkomme

kronan för fordran å belopp, som innehållits

genom skatteavdrag för utskylder,

avgifter eller bidrag, vilka

avses i första stycket, eller sjömansskatt

eller på grund av införsel för

utskylder eller allmänna avgifter,

dock endast i den mån innehållandet

skett innan beslutet om egendomens

avträdande till konkurs meddelas

men ej tidigare än två år före

konkursansökningens ingivande.

Förmånsrätt som i första stycket

sägs skall ock, i fråga om skatt eller

annan avgift varå förordningen om

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

är tillämplig, gälla kronans

fordran för dylik skatt eller avgift,

som belöper å tiden intill dess

beslutet om egendomens avträdande

till konkurs meddelas, dock ej såvitt

skatten eller avgiften belöper å kalenderår

som gått till ända mer än

två år före konkursansökningens ingivande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959. De nya bestämmelserna skola

dock ej äga tillämpning i konkurs, vari beslut om egendomsavträde meddelats

före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse se 1956: 98.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ''i år 1959

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 7 november 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förmånsrätt för

kronans fordringar å vissa indirekta skatter, m. m. samt anför därvid följande.

Direkta skatter samt allmänna avgifter som uppbäres i samband med dessa

skatter åtnjuter i regel förmånsrätt. Huvudstadgandet härom är numera 17

kap. 12 § handelsbalken. Detta lagrum innehåller en uttömmande uppräkning

av de skatter och avgifter som avses. Förmånsrätten i fråga gäller efter

övriga förmånsrätter.

Indirekta skatter har däremot hittills icke varit utrustade med förmånsrätt.

För att säkerställa kronans fordringar på vissa sådana skatter har i

stället beskattningsmyndigheterna tillagts befogenhet att kräva ställande

av säkerhet för framtida skatt eller förbjuda försumliga skattebetalare att

förfoga över skattepliktig vara.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t beslutat framlägga proposition till

riksdagen med förslag till en för ett flertal indirekta skatter gemensam förordning

om förfarandet i konsumtionsskattemål. Förordningens bestämmelser

är avsedda att ersätta de stadganden om förfarandet som nu upptages

i författningarna rörande olika av kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd

administrerade skatter och avgifter. Därjämte upptager den föreslagna

förordningen närmare föreskrifter om formerna för beskattningsmyndighetens

beslut och om besvär över sådana beslut, ett område som nu i huvudsak

är oreglerat. Beslut att påföra skatt utöver vad som redovisats i deklaration

skall enligt förslaget meddelas inom ett och ett halvt år efter utgången

av det kalenderår varunder den ifrågavarande beskattningsperioden

gått till ända. Därutöver kan emellertid under vissa tämligen strängt begränsade

förutsättningar efterbeskattning äga rum under ytterligare fyra år.

Såsom framgår av vad som anförts i nämnda proposition bar jag funnit,

att från rättssäkerhetssynpunkt betänkligheter kan anföras mot att beskattningsmyndigheterna

har de förut nämnda befogenheterna att kräva ställan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 4 år 1959

de av säkerhet och alt meddela förfogandeförbud. Jag har därför ansett mig

böra förorda, att dessa befogenheter avskaffas samt att kronans skattefordringar

i stället säkerställes genom förmånsrätt enligt 17 kap. 12 § handelsbalken.

Jag har tillika givit uttryck för den uppfattningen att denna förändring

bör begränsas till att avse skatter på vilka den tillämnade förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning helt eller delvis blir

tillämplig. Detta blir enligt propositionen nu fallet med varuskatten, försäljningsskatten,

omsättningsskatten på motorfordon och den allmänna energiskatten.

Stadgandet om förmånsrätt för här avsedda skatter synes lämpligen böra

upptagas i ett nytt tredje stycke av 17 kap. 12 § av innehåll att förmånsrätt

som i paragrafens första stycke sägs även skall gälla för kronans fordran å

skatt, beträffande vilken föreskrift meddelats om tillämpning av förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. Detta skall dock

endast gälla beträffande skatt, som avser tid efter ikraftträdande av föreskrift

om förordningens tillämpning på skatten. Vidare bör fordras, att

skatten förfallit till betalning innan beslutet om egendomens avträdande till

konkurs meddelas men ej tidigare än två år före konkursansökningens ingivande.

Ytterligare torde böra föreskrivas, att förmånsrätten icke må åtnjutas

för skatt, som påföres genom efterbeskattning och varom beslut eljest

skolat meddelas före den tid, för vilken förmånsrätt åtnjutes enligt huvudregeln.

Detta innebär, att den tidsfrist, som står beskattningsmyndigheten

till buds att påföra skatt i normal väg, inte får ha utgått tidigare än två år

före konkursansökningens ingivande. — Enligt den föreslagna förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall, i stället för nuvarande

avgifter enligt kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 531), ränta erläggas till

statsverket vid för sen inbetalning av skatt. På grund av stadgandet i 17 kap.

17 § handelsbalken kommer förmånsrätten för här avsedda skatter även att

omfatta räntan.

I detta sammanhang vill jag även upptaga en annan fråga. Metoden att

uttömmande uppräkna de skatter och avgifter på vilka 17 kap. 12 § är tilllämplig

gör det nödvändigt att tid efter annan överse lagrummet i anslutning

till ny skattelagstiftning. Enligt beslut av 1958 års riksdag kommer

den statliga och kommunala inkomstskatten för sjömän och andra ombordanställda

att fr. o. m. den 1 januari 1959 ersättas av en definitiv källskatt

enligt förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt. Nämnda

skatt uttages genom skatteavdrag å lönen och inbetalas av redaren. Den förmånsrätt,

som enligt 17 kap. 12 § andra stycket tillkommer kronan för fordran

å belopp som innehållits genom skatteavdrag för inkomstskatt m. in.,

bör utvidgas att gälla jämväl fordran å belopp som innehållits genom skatteavdrag

för sjömansskatt. Jag förordar, att lagrummet kompletteras på

sätt här angivits. I

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

5

Lagförslaget torde såsom Bilaga få fogas till protokollet i detta ärende.

Föredragande departementschefen hemställer, att lagrådets utlåtande

över lagförslaget måtte för det i 87 § regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Rein Hinno

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

Bilaga

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 12

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse)

12

Sist skola---—--------

Enahanda förmånsrätt tillkomme

kronan för fordran å belopp, som innehållits

genom skatteavdrag för utskylder,

avgifter eller bidrag vilka avses

i första stycket eller på grund av

införsel för utskylder eller allmänna

avgifter, dock endast i den mån innehållandet

skett innan beslutet om

egendomens avträdande till konkurs

meddelas men ej tidigare än två år

före konkursansökningens ingivande.

§ handelsbalken1 skall erhålla ändrad

(Föreslagen Igdelse)

§•

--punkten åtnjutes.

Enahanda förmånsrätt tillkomme

kronan för fordran å belopp, som innehållits

genom skatteavdrag för utskylder,

avgifter eller bidrag vilka avses

i första stycket eller för sjömansskatt

eller ock på grund av införsel

för utskylder eller allmänna avgifter,

dock endast i den mån innehållandet

skett innan beslutet om egendomens

avträdande till konkurs meddelas

men ej tidigare än två år före konkursansökningens

ingivande.

Förmånsrätt som i första stycket

sägs skall även gälla för kronans

fordran å skatt eller annan avgift, beträffande

vilken föreskrift meddelats

om tillämpning av förordningen om

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Vad nu sagts gäller dock

endast beträffande skatt eller avgift,

som avser tid efter ikraftträdandet av

föreskrift om förordningens tillämpning

å skatten eller avgiften och som

förfallit till betalning innan beslutet

om egendomens avträdande till konkurs

meddelas men ej tidigare än två

år före konkursansökningens ingivande.

Sådan förmånsrätt må dock

icke åtnjutas för skatt eller avgift,

som påföres genom efterbeskattning

och varom beslut eljest skolat meddelas

före den tid, för vilken förmånsrätt

enligt andra punkten åtnjutes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959. I samband därmed skall iakttagas,

att de nya bestämmelserna icke skola äga tillämpning i konkurs, vari

beslut om egendomsavträde meddelats dessförinnan.

1 Senaste lydelse se 1956: 98.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 december

1958.

Närvarande:

justitieråden Walin,

Sjöwall,

Hagbergh,

regeringsrådet Klackenberg.

Enligt lagrådet den 6 december 1958 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet den 7 november 1958, hade Kungl. Maj :t förordnat, att

lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 kap.

12 § handelsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden Sten Walberg.

Lagrådet yttrade:

Lagrådet har icke någon erinran mot förslaget i vad det rör förmånsrätt

lör sjömansskatt. Det synes icke heller kunna framställas invändning mot

att kronans fordringar på sådana konsumtionsskatter som avses i förslaget

utrustas med förmånsrätt enligt 17 kap. 12 § handelsbalken, om denna icke

får avse alltför lång tid före konkursens början.

Den ordning, som föreskrives i förslaget till förordning om förfarandet

vid viss konsumtionsbeskattning, innebär att beskattningsmyndigheten äger

påföra skatt för en beskattningsperiod som gått till ända mer än två år före

beslutets meddelande. Förmånsrätt skulle till följd därav enligt förslaget

kunna åtnjutas för skatter belöpande på tid så långt tillbaka som mer än

lyra år före konkursansökningens ingivande. Allt efter tidpunkten för beskattningsmyndighetens

beslut skulle vidare de skattebelopp, som enligt

beslutet förfalla till betalning under de sista två åren före konkursansökan,

kunna komma att avse perioder av varierande längd. Å andra sidan skulle

förmånsrätt enligt förslaget icke föreligga i fråga om beskattningsperioder

som ligga i tiden nära konkursutbrottet, i den mån skyldigheten att till

statsverket inleverera skatten för dessa perioder inträtt först därefter. Förmånsrätt

skulle sålunda saknas för dylika skattebelopp, ehuru gäldenaren

genom försäljning av den skattebelagda varan blivit skattskyldig före konkursens

början.

De nu angivna olägenheterna betingas tydligen av att man vid utformningen

av förslaget eftersträvat att, liksom vid förmånsrätten för den statliga

och kommunala inkomstskatten in. in., upprätthålla kravet att skattefordran

skall vara förfallen till betalning före konkursulbroltet. Att upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

rätthålla ett sådant krav kan ej anses behövligt här. Lagrådet anser i stället

att förmånsrätten för dessa skatter med fördel kan utformas i närmare

överensstämmelse med de regler som enligt andra stycket i paragrafen gälla

för kronans fordringar mot arbetsgivare för preliminärskatt m. in., som av

honom innehållits genom skatteavdrag å de anställdas löner. Förmånsrätten

avser här de oredovisade skattebelopp som innehållits före konkursens

början men ej tidigare än två år före konkursansökningens ingivande och

anknyter sålunda direkt till de tidsperioder omedelbart före konkursen,

under vilka arbetsgivaren kan sägas ha för kronans räkning uppburit skatten

av de anställda. Om i tidshänseende förmånsrätten vid konsumtionsbeskatlningen

begränsas i anslutning till den metod som sålunda använts

beträffande fordringar hos arbetsgivare för oredovisad skatt från de anställda,

kan den fixeras till försäljningsperioder som icke ligga alltför långt

tillbaka i tiden, samtidigt som den kan täcka skatt för försäljning som sker

ända fram till konkursutbrottet, även om skattefordringen förfaller till betalning

först därefter. Vid efterbeskattning bör förmånsrätten i så fall avse

de skattebelopp som därvid befinnas ha bort belöpa på den fastställda tidsperioden.

Med eu sådan metod som nu nämnts kan stadgandet också erhålla

en enklare utformning än i förslaget vars rätta innebörd synes svårtillgänglig.

Lagrådet anser, att förmånsrätten bör bestämmas så, att den må — för tiden

intill dess beslutet om egendomens avträdande till konkurs meddelas

— åtnjutas för kronans fordran å skatt eller annan avgift, varå förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är tillämplig, med den

begränsningen att förmånsrätten ej gäller i den mån skatten eller avgiften

belöper på kalenderår som gått till ända mer än två år före konkursansökningens

ingivande. Att förmånsrätt ej gäller för skatt eller avgift som belöper

å tid innan föreskrift om förordningens tillämpning trätt i kraft lärer

enligt en sådan regel vara självfallet. Av regeln följer, att en uppdelning

av skattebeloppet för viss beskattningsperiod kan få ske med hänsyn till

den försäljning som kan antagas ha skett före eller efter konkursutbrottet.

Vad här sagts om försäljning har naturligen motsvarande tillämpning, där

skatter eller avgifter utgå med anledning av något annat slags transaktion.

På grund av det anförda hemställer lagrådet, att tredje stycket i paragrafen

får innehålla, att förmånsrätt som i första stycket sägs skall, i fråga

om skatt eller annan avgift varå förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

är tillämplig, gälla kronans fordran för dylik skatt eller

avgift, som belöper å tiden intill dess beslutet om egendomens avträdande

till konkurs meddelas, dock ej såvitt skatten eller avgiften belöper å kalenderår

som gått till ända mer än två år före konkursansökningens ingivande.

Ur protokollet):

Clas Amilon

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1959

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 december 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 15 december

1958 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 7 november 1958 remitterade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § liandelsbalkcn samt

anför därvid följande.

Enligt vad lagrådet förordat bör bestämmelsen om förmånsrätt för ifrågavarande

indirekta skatter och allmänna avgifter icke, såsom skett i remissprotokollet,

utformas i överensstämmelse med de förmånsrättsregler

som gäller konkursgäldenären påförda direkta skatter, ulan i anslutning

till motsvarande regler beträffande oredovisade källskatteavdrag.

Den i remissprotokollet intagna ståndpunkten kan i och för sig synas

vara den naturliga. Det rör sig inte här om ett från början till storleken

fixerat belopp, som konkursgäldenären för det allmännas räkning uppburit

av andra, utan om skattebelopp, för vilket konkursgäldenären själv —

oberoende av möjligheterna till övervältring — är skattskyldig. Storleken

av detta belopp fixeras först i samband med prövning av deklaration, i vilken

den skattskyldige äger tillgodoföra sig förekommande avdrag.

Det kan förtjäna framhållas, att de erinringar lagrådet riktat mot det

remitterade förslaget i lika mån kan göras gällande mot de nuvarande

reglerna om förmånsrätt för gäldenären påförda direkta skatter. Och regler

av denna typ — de nuvarande likaväl som de i remissprotokollet föreslagna

— är i normalfallen lätta att tillämpa; det räcker att konstatera,

om skattebeloppet förfallit till betalning inom den föreskrivna tvåårsperioden.

Lagrådets förslag är emellertid, på sätt närmare utvecklats i utlåtandet,

förenat med praktiska fördelar. Anmärkas kan även, att den förmånsrätt

kronan skulle erhålla enligt lagrådets förslag i praktiken torde komma att

avse större belopp än enligt det remitterade förslaget. Den tidsmässiga förkortningen

bakåt, avseende belopp som förhållandevis sällan utestår oguldna,

kompenseras nämligen mer än väl av möjligheten att erhålla förmåns2

Ilihang till riksdagens protokoll 1959. I samI. Nr 4

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

rätt för den skatt som belöper på tiden närmast före konkursutbrottet. Jag

vill därför tillstyrka, att det föreslagna tredje stycket av 17 kap. 12 § handelsbalken

utformas på sätt lagrådet förordat. I samband därmed torde

även få företagas ett par jämkningar av redaktionell natur.

Det remitterade förslaget har inom finansdepartementet underkastats de

ändringar som påkallas av det här anförda. Jag hemställer, att det sålunda

ändrade förslaget måtte genom proposition framläggas för 1959 års riksdag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Gustafsson

581512

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om tindrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken. a1 i texten
  2. 1LU 1959:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 12 § handelsbalken. s. 1 i texten