Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1959/60 till bidrag till studiecirkelverksamhet och till ungdomens fritidsverksamhet

1959-01-23 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:41, Angående anslag för budgetåret 1959/60 till bidrag till studiecirkelverksamhet och till ungdomens fritidsverksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1+1 år 1959

1

Nr 41

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1959/60 till bidrag till studiecirkelverksamhet

och till ungdomens fritidsverksamhet; given

Stockholms slott den 23 januari 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden för nästa budgetår

beträffande bidrag till studiecirkelverksamhet och bidrag till ungdomens

fritidsverksamhet. Av statsfinansiella skäl föreslås vissa ändringar av

statsbidragsgrunderna i syfte att begränsa statens andel i kostnaderna för

verksamheten. Med hänsyn härtill äskas för de båda ändamålen — trots

beräknad ökning av verksamhetens omfattning — oförändrade anslagsbelopp,

nämligen 9 000 000 kronor respektive 3 000 000 kronor. Den med

gällande bidragsgrunder eljest erforderliga anslagsökningen kan uppskattas

till sammanlagt i runt tal 2 700 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 1+1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1959

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, JoHANSson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj :t under punkterna 283 och 288 föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1959/60 beräkna

a) till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av 9 000 000

kronor;

b) till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet ett förslagsanslag av

3 000 000 kronor.

Sedan dessa anslagsfrågor numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla

desamma.

1. Bidrag till studiecirkelverksamhet

Anslag

1954/55 ............................. 3 450 000

1955/56 ............................. 4 850 000

1956/57 ............................. 5 350 000

1957/58 ............................. 6 350 000

1958/59 (statsliggaren s. 773) .......... 9 000 000

1959/60 (förslag) ..................... 9 000 000

Enligt kungörelsen 1947: 508 utgår statsbidrag till studiecirkelverksamhet

för närvarande enligt följande grunder, nämligen för allmän studiecirkel

med högst hälften av kostnaden för handledararvode och studiemateriel,

dock med högst 7 kronor 50 öre för studietimme, och för ungdomscirkel

med högst tre fjärdedelar av kostnaden för handledararvode och studiemateriel,

dock med högst 11 kronor för studietimme. Alltsedan budgetåret

1952/53 har statsbidraget dessutom varit begränsat till sammanlagt högst

300 kronor för studiecirkel och budgetår. Som villkor för statsbidrag gäller

— om skolöverstyrelsen ej medgiver undantag — att studietiden skall ut
-

Nettoutgift

5 005 412

6 240 923

9 254 395

10 673 518

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1959

göra minst tjugu studietimmar fördelade på minst tio sammankomster och

att antalet deltagare i varje sammankomst skall utgöra minst fem.

Antalet statsbidragsberättigade studiecirklar uppgick budgetåret 1956/57

till i runt tal 54 000 med ett statsbidrag av i medeltal 162 kronor.

Skolöverstyrelsen föreslår för nästa budgetår en höjning av anslaget med

2 000 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Höjning föranledd av verksamhetens ökade omfattning + 1 950 000

2. Överflyttning av kostnaderna för s. k. cirkelföreläsningar

från anslaget Bidrag till föreläsningsverksamhet........ + 50 000

Summa ökning kronor 2 000 000

Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.

Studiecirkelverksamheten fortsätter alltjämt att kraftigt öka i omfattning.

Anledningen härtill torde främst vara att söka i det förhållandet att

den vuxne i dag har större behov av ökade kunskaper och av vidgad orientering

i olika ämnen än vad tidigare varit fallet. Studiecirkeln har visat

sig vara den arbetsform inom folkbildningsverksamheten, som bäst kunnat

anpassa sig till de ändrade förhållandena.

Den hastiga utvecklingen av antalet studiecirklar har medfört att gränsdragningsproblemen

mellan studiecirkelverksamhet och yrkesutbildning

aktualiserats liksom frågan om en gränsdragning mellan studiecirkelverksamhet

och hobby- eller fritidssysselsättningar. Vid sin fortlöpande granskning

av studieförbundens verksamhet fann överstyrelsen under sommaren

och hösten 1957 exempel på att statsbidrag beviljats till studiecirklar i

sådana fall där det kunde ifrågasättas om statsbidrag borde utgå. Med

anledning härav sammankallade överstyrelsen studierektorerna i de av överstyrelsen

godkända riksförbunden för studiecirkel verksamhet till ett sammanträde

vid vilket olika gränsdragningsproblem diskuterades. Vid sammanträdet

tillsattes en kommitté bestående av representanter för studieförbunden

och överstyrelsen. Denna kommitté inlämnade förslag till anvisningar

rörande statsbidrag för studiecirkelverksamhet. Detta förslag diskuterades

ytterligare vid en sammankomst med studierektorerna och i samråd

med dessa utfärdades sedermera anvisningar rörande statsbidrag till

studiecirkelverksamhet, vilka torde innebära, att studieförbunden i fortsättningen

icke godkänner studiecirklar för statsbidrag i de fall där tveksamhet

kan råda om verksamheten kan anses falla inom folkbildningsarbetets ram.

Vidare torde anvisningarna medföra att antalet studiecirklar under det

kommande arbetsåret inte kommer att öka i samma omfattning som under

de senaste åren. Detta medför, att bidragets storlek torde komma att bli i

det närmaste oförändrat under det kommande arbetsåret.

Enligt § 26 mom. g) i kungl. kungörelsen 1947: 508 angående statsbidrag

till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet äger överstyrelsen efter samråd

med studieförbunden utfärda förteckning över sådana hobbybetonade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1959

ämnen, vilka icke må behandlas i statsunderstödd allmän studiecirkel.

Denna bestämmelse kom till innan särskilda bidrag till ungdomsarbetet infördes.

Enligt kungl. kungörelsen 1954: 575 utgår numera statsbidrag bland

annat till s. k. fritidsgrupper. De skäl som tidigare förelåg för en annan

bedömning av ungdomscirklar än allmänna studiecirklar föreligger därför

numera icke. Det är vidare önskvärt, att en klar gränsdragning skapas

mellan studiecirklar och fritidsgrupper. Överstyrelsen föreslår därför, att

§ 26 mom. g) kungl. kungörelsen 1947: 508 ändras så att den av överstyrelsen

utfärdade förteckningen blir tillämplig även för ungdomscirklar.

Statskontoret finner framför allt med hänsyn till anslagsbelastningen för

budgetåret 1957/58 icke något att invända mot den av överstyrelsen under

punkt 1 beräknade ökningen av medelsbehovet för studiecirkelverksamheten

för budgetåret 1959/60. Ämbetsverket framhåller emellertid, att

förevarande anslag, vilket så sent som budgetåret 1954/55 var uppfört med

3 450 000 kronor, därefter successivt måst höjas betydligt och för budgetåret

1958/59 uppgår till icke mindre än 9 000 000 kronor, vilket belopp nu

måste ytterligare avsevärt uppräknas. Med hänsyn till den avsevärt ökade

medelsförbrukningen vill statskontoret ifrågasätta, om icke en översyn bör

göras i syfte att undersöka möjligheterna att begränsa statens engagemang

på förevarande område utan att ändamålet med verksamheten därför äventyras.

Den föreslagna ändringen av 26 § g) kungörelsen 1947: 508 har icke

givit ämbetsverket anledning till erinran. Statskontoret kan däremot icke

biträda det ånyo framförda yrkandet under punkt 2.

Departementschefen. Vid min anmälan i årets statsverksproposition av

anslaget till Bidrag till föreläsningsverksamhet uttalade jag, att bidrag till

s. k. cirkelföreläsningar alltjämt borde utgå av medel, som anvisades under

nämnda anslag.

När det gäller medelsanvisningen för nästkommande budgetår under

förevarande anslag, vill jag inledningsvis erinra om att den automatiska

höjningen av anslaget under senare år varit mycket kraftig. Under den

senaste femårsperioden redovisas sålunda mer än en fördubbling av anslaget.

För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 9 000 000 kronor

och för budgetåret 1959/60 räknar skolöverstyrelsen med ett ytterligare

anslagsbehov av totalt 2 000 000 kronor.

Denna betydande kostnadsutveckling är i första hand ett uttryck för en

avsevärd vidgning av studiecirkelverksamhetens volym. Sammanlagda antalet

bidragsberättigade studiecirklar ökade sålunda under budgetåret

1957/58 med bortåt 20 procent och uppgår nu till cirka 64 000. Delvis

torde ökningen kunna hänföras till de större resurser, som studieförbunden

numera har att såväl centralt som lokalt organisera arbetet lämpligt och

att genom olika propaganda- och upplysningsåtgärder nå nya grupper i

samhället och väcka intresse för nya studieämnen. Det är uppenbart att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr /fl år 1959

det ökade intresset hänger samman med den snabba samhällsförändringen,

som medför större behov av information och orientering samtidigt som

möjligheterna att på fritid tillgodose dessa behov och andra bildningsintressen

blir allt större. Studiecirkeln har därvid som arbetsform visat sig

anpassningsbar till olika förhållanden, och denna typ av fria gruppstudier

har därför helt naturligt kommit att bli den dominerande arbetsformen i

vårt fria och frivilliga folkbildningsarbete.

Den snabba ökningen av verksamheten har medfört vissa kvalitets- och

gränsdragningsproblem. Dessa spörsmål har uppmärksammats inom skolöverstyrelsen,

och överstyrelsen har i anledning härav i sina anslagsäskanden

redovisat vissa åtgärder i begränsande riktning. Åtgärder har sålunda

bland annat vidtagits för en klarare avgränsning av studiecirkelverksamheten

från hobbybetonad verksamhet samt verksamhet, vilken bör bedrivas

i yrkesutbildningens former. De av överstyrelsen redovisade initiativen i

dessa hänseenden anser jag riktiga och lämpliga. Den av överstyrelsen förordade

författningsändringen, varigenom förteckningen över ämnen, som ej

må behandlas i statsunderstödd allmän studiecirkel skulle göras tillämplig

även å ungdomscirklarna, har samma syfte. Jag biträder därför överstyrelsens

förslag i detta avseende.

Skolöverstyrelsen uttalar, att nämnda åtgärder torde medföra, att antalet

studiecirklar under det kommande arbetsåret icke kommer att öka i

samma omfattning som under de senaste åren. Detta skulle enligt överstyrelsens

beräkningar innebära ett medelsbehov under anslaget av 10 950 000

kronor eller 1 950 000 mer än för innevarande år upptaget belopp. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget har det emellertid icke befunnits möjligt

att vid budgetavvägningen acceptera en så betydande anslagsökning

utöver det redan nu avsevärda anslagsbelopp, som utgår för ändamålet.

Ytterligare åtgärder bör därför vidtagas i kostnadsbegränsande syfte. Därvid

synes riktpunkten böra vara, att statsverkets kostnader för studiecirkelverksamheten

nästa budgetår anpassas inom en ram, som i stort sett

motsvaras av för innevarande budgetår anvisat anslag.

Från nu angivna utgångspunkt har jag övervägt olika möjligheter att

— vid sidan av de av överstyrelsen anvisade — söka nå den åsyftade begränsningen

av medelsåtgången för ifrågavarande ändamål. Jag vill då

kraftigt understryka, att jag anser studiecirkel verksamheten vara av utomordentligt

stort värde för kulturlivets och bildningsarbetets fortsatta utveckling.

Jag är därför ej beredd att förorda åtgärder, som skulle bliva

till allvarligt men för eller äventyra denna verksamhetsform eller som

skulle mera påtagligt minska statsbidragets stimulans värde. Med hänsyn

härtill har jag efter prövning av olika tänkbara utvägar funnit den önskvärda

begränsningen av statsverkets kostnader för studiecirkelverksamheten

i första hand böra nås genom en viss generell minskning av den andel,

varmed staten bidrager till kostnaderna för varje studiecirkel. Denna metod

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1959

innebär sålunda en omfördelning av kostnaderna för hithörande ändamål

mellan staten och cirkeldeltagarna och förutsätter därför naturligtvis ökade

insatser från de enskilda deltagarnas sida. I betraktande av bland annat

de för den enskilde relativt blygsamma kostnadsförskjutningar, varom här

är fråga, anser jag en sådan kostnadsbegränsande åtgärd i nuvarande läge

böra kunna accepteras. Såsom tidigare anförts har skolöverstyrelsen beräknat

ett anslagsbehov av sammanlagt i runt tal 11 000 000 kronor för budgetåret

1959/60. Under förutsättning att överstyrelsen får rätt i sitt antagande,

att omfattningen av studiecirkel verksamheten till följd av de nu

meddelade anvisningarna icke kommer att öka i samma grad som hittills

och att med oförändrade statsbidragsgrunder det verkliga medelsbehovet

skulle vara i det närmaste oförändrat under nästa budgetår, skulle en

minskning av nu utgående statsbidrag med omkring 20 procent innebära,

att kostnaderna för ifrågavarande statsbidragsgivning skulle kunna hålla

sig inom ramen för ett belopp, motsvarande det för innevarande budgetår

anvisade anslaget, eller 9 000 000 kronor.

Jag föreslår sålunda, att de inledningsvis refererade statsbidragsbestämmelserna

ändras så, att bidrag får utgå för allmän studiecirkel med högst

40 procent av kostnaderna för handledararvode och studiemateriel, dock

med högst 6 kronor för studietimme, samt för ungdomscirkel med högst 60

procent av kostnaderna för handledararvode och studiemateriel, dock med

högst 9 kronor för studietimme. De sålunda ändrade bidragsgrunderna bör

tillämpas från och med nästa redovisningsår och — i avvaktan på erfarenheter

beträffande studiecirkelverksamhetens fortsatta utveckling — gälla

tills vidare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för

statsbidrag till studiecirkelverksamhet, att tillämpas från

och med redovisningsåret 1959/60;

b) till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret

1959/60 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 000 000 kronor.

2. Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

Anslag

Nettoutgift

1954/55 .........................

..... 1 000 000

561 291

1955/56 .........................

..... 1 000 000

1 637 183

1956/57 .........................

..... 1 300 000

2 538 967

1957/58 .........................

1958/59 (statsliggaren s. 775) .....

1959/60 (förslag) ................

..... 1 800 000

..... 3 000 000

..... 3 000 000

3 177 543

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1959

Enligt kungörelsen 1954: 575 utgår statsbidrag för anordnande av fritidsgrupp

dels med högst hälften av kostnader för handledning och materiel,

dock högst med 4 kronor 50 öre per medlem, dels ock med 2 kronor per

medlem för lokalkostnad och därmed jämförlig utgift. Gruppen skall bestå

av lägst fem, högst tjugufem medlemmar och dess verksamhet skall omfatta

minst tjugu timmar, fördelade på minst tio sammankomster. Statsbidraget

utgår till studieförbund eller kommun, som åtagit sig att vara

huvudman för fritidsverksamheten.

Utvecklingen av antalet grupper och deltagare sedan anslagets tillkomst

framgår av följande sammanställning.

1954/55 1955/56 1956/57 1957/58

Fritidsgrupper ............................ 9 608 20188 31 789 47 926

Deltagarantal ............................. 148 504 297 879 489 196 745 591

Den starkaste ökningen av antalet fritidsgrupper och deltagare uppvisas

inom den av studieförbunden redovisade verksamheten. Medan den av

kommunerna redovisade fritidsverksamheten under fyraårsperioden ungefär

fördubblats — från 2 710 grupper med 48 371 deltagare 1954/55 till

5 723 grupper med 90 399 deltagare 1957/58 — har den genom studieförbunden

redovisade verksamheten under samma tid mer än sexdubblats från

6 898 grupper med 100 133 deltagare till 42 203 grupper med 655 192 deltagare.

Antalet deltagare i fritidsgrupp verksamhet en budgetåret 1957/58 —

745 591 — motsvarar, om man bortser från den dubbelräkning som beror

på att ungdomar varit medlemmar av mer än en fritidsgrupp, 56,9 procent

av landets ungdom i åldern 12—24 år. Skolöverstyrelsen har i samarbete med

ungdomsorganisationerna sökt fastställa, hur många ungdomar, som reellt

har engagerats i grupp verksamheten. Under verksamhetsåret 1956/57 beräknades

65 procent av det totalt angivna antalet deltagare, eller 25,2

procent av hela antalet ungdomar i den aktuella åldern, i verkligheten ha

nåtts genom fritidsgrupperna. Ungdomsorganisationerna har meddelat beträffande

verksamheten under budgetåret 1957/58, att flera ungdomar än

tidigare deltagit i mer än en fritidsgrupp. Sammanslutningarna beräknar,

att 55 procent av det totalt redovisade antalet deltagare, eller 31,3 procent

av all ungdom i åldern 12—24 år, nåtts genom grupp verksamhet en.

Budgetåret 1957/58 har det statsbidrag som utbetalats per deltagare i de

av studieförbunden rapporterade grupperna, vilka ungdomssammanslutningarna

organiserat, sjunkit jämfört med de två närmast föregående åren:

1954/55 1955/56 1956/57 1957/58

Statsbidrag per ddtagnre ....................... 4:55 4:94 5:14 4:84

Aostnad lor handledning och arbetsmateriel per deltagare 9: 95 10: 01 10: 41 lo- 70

Att statsbidraget per deltagare i dessa grupper sjunkit, synes bero på att

föräldrar och tonåringar i stor utsträckning utan kostnad engagerat sig i

verksamheten, vilket medfört, att sammanslutningar i många fall inte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 1959

behövt utbetala någon ersättning för handledning. Det har också visat sig,

att kostnaderna per deltagare för handledning och arbetsmateriel i den av

kommunerna redovisade verksamheten är avsevärt högre än inom motsvarande

av organisationerna bedrivna verksamhet.

Skolöverstyrelsen föreslår för budgetåret 1959/60 en höjning av förevarande

anslag med 750 000 kronor till 3 750 000 kronor. Överstyrelsen

hemställer vidare om bemyndigande att av äskat belopp få använda högst

25 000 kronor för främjande av försöksverksamhet och undersökningar

rörande ungdomens fritidsverksamhet. Överstyrelsen anför bland annat

följande.

Enligt överstyrelsens uppfattning har inom ramen för fritidsgruppverksamheten

genom förhållandevis blygsamma samhälleliga insatser ett nu

oersättligt ungdomsfostrande arbete vuxit fram, vilket äger stor förmåga

att engagera ungdomarna i personlighetsutvecklande och personlighetsdanande

verksamhet under deras fritid.

Organisationerna har för handledning och arbetsmateriel redovisat kostnader,

som det utgående statsbidraget generellt sett inte täckt ens till

hälften. Vidare kan tilläggas, att lokalhyrorna i samband med gruppverksamheten

i tätorterna oftast uppgår till ett högre belopp än kostnaden för

handledning och materiel. Organisationerna investerar även betydande

belopp för framställning av ny arbetsmateriel. Propaganda för gruppverksamheten

och granskning av densamma drager även dryga kostnader.

Ungdomsorganisationerna har i skilda sammanhang framhållit för överstyrelsen,

att det bidrag, som kan utgå för varje deltagare borde höjas. Överstyrelsen

anser sig dock icke för närvarande kunna biträda en sådan anslagshöjning.

Statskontoret finner en översyn av ifrågavarande statsbidragsgivning påkallad

med hänsyn till att den årligen ökar i avsevärd utsträckning och för

budgetåret 1957/58 uppgick till mer än 3,5 miljoner kronor, samtidigt som

anslaget var uppfört med 1,8 miljoner kronor. Ämbetsverket kan icke biträda

det ånyo framförda äskandet om medel för försöksverksamhet och

utredningar rörande ungdomens fritidsverksamhet samt anser, att anslaget

med utgångspunkt i den senaste belastningssiffran och verksamhetens utvidgning

bör beräknas till 3,7 miljoner kronor.

Departementschefen. Jag vill inledningsvis erinra om att jag vid min

anmälan av förevarande anslag i föregående års statsverksproposition uttalade,

att jag hade för avsikt att låta undersöka och framdeles till prövning

uppta frågan om möjligheterna att — utan att bidragets stimulanskaraktär

äventyrades — företa sådana ändringar av bidragsgrundema, som,

om så med hänsyn till de statsfinansiella resurserna skulle visa sig nödvändigt,

borde genomföras i syfte att begränsa statens ekonomiska engagemang

för ifrågavarande ändamål. Statsutskottet uttalade i anslutning härtill

vid sin behandling av anslagsfrågan, att det framstod som synnerligen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1959

önskvärt, att denna verksamhet, särskilt i dagens läge med bland annat

tilltagande ungdomsfylleri och växande fritidsproblem, fick fortgå och utvecklas,

även om en översyn av bidragsgivningen skulle befinnas lämpligen

böra företagas.

Som av den lämnade redogörelsen framgår, har fritidsverksamheten för

ungdom utvecklats synnerligen kraftigt. Vissa av skolöverstyrelsen i samband

med budgetberedningen hösten 1957 gjorda prognoser rörande utvecklingen

av denna verksamhet och kostnaderna för densamma under en

åttaårsperiod har sålunda redan visat sig helt inaktuella. Det av överstyrelsen

vid periodens slut beräknade deltagarantalet har nämligen uppnåtts

redan innevarande år. För närvarande når den statsunderstödda fritidsverksamheten

reellt omkring 30 procent av ungdomarna i aktuell ålder, varav

hälften icke varit medlemmar i någon ungdomssammanslutning.

Mot bakgrunden av dagens ungdomsproblem måste självfallet en dylik

utveckling hälsas med stor tillfredsställelse. Utan tvekan utgör stödet till

ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet för närvarande en effektiv

och från samhällssynpunkt gynnsam metod att på ett positivt och förebyggande

plan komma till rätta med ungdomsfrågorna. De statliga kostnaderna

för fritidsgrupperna är nu också av betydande storleksordning.

För innevarande budgetår är sålunda anvisat ett belopp av 3 miljoner

kronor. En viss avmattning i den hittillsvarande utvecklingstakten torde

dock vara att vänta. Dels synes nämligen de personella resurserna — särskilt

i fråga om tillgången på ledare — snart vara maximalt utnyttjade,

dels kan man utgå från att den relativa tillströmningen av ungdomar i

berörda åldrar sannolikt icke kan ytterligare öka i någon större utsträckning.

För nästa budgetår beräknar överstyrelsen ett medelsbehov under anslaget

av 3 750 000 kronor, innebärande en höjning med 750 000 kronor. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget har det emellertid inte heller beträffande

förevarande anslag varit möjligt att vid budgetavvägningen för nästa

budgetår räkna med en större medelsåtgång än som motsvarar det för innevarande

budgetår anvisade anslaget av 3 000 000 kronor.

Från denna utgångspunkt har vid ärendets beredning övervägts de olika

möjligheter, som kan stå till buds för att den åsyftade kostnadsbegränsningen

skall uppnås. Jag vill då först understryka att avsikten självfallet

icke är att begränsa den verksamhet, varom här är fråga. Som redan av

det föregående framgått anser jag nämligen fördelarna med denna stödform

så väsentliga, att kostnadsbegränsande åtgärder, vilka skulle inverka

menligt på de nuvarande verksamhetsformerna som sådana eller äventyra

statsbidragets stimulanskaraktär, enligt min mening icke bör ifrågakomma.

Mot bakgrunden härav har jag vid mina överväganden kommit till det

resultatet, att den åsyftade kostnadsbegränsningen bör åstadkommas gc
-

— Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr il

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 År 1959

nom en generell nedräkning av det bidragsbelopp, som högst kan utgå till

varje fritidsgrupp. I enlighet härmed förordar jag, att från och med nästa

redovisningsår det belopp, varmed bidrag högst må utgå för varje i fritidsgrupp

ingående deltagare, sänkes från för närvarande sex kronor 50 öre

till fyra kronor per deltagare. Jag finner därvid icke anledning föreligga,

att särskilt bidragsbelopp avseende lokalkostnader o. dyl. bibehålies, utan

förordar, att bidrag jämväl till dylika kostnader må ingå i nämnda högstbelopp.

Med hänsyn till att maximalt statsbidrag även vid en dylik sänkning icke

torde komma att uttagas för samtliga grupper, synes en medelsanvisning

av 3 miljoner kronor för nästa budgetår tillräcklig också vid en viss ytterligare

ökning av gruppverksamhetens omfattning.

Den sänkning av maximibidraget, som jag nu förordat, innebär en omfördelning

av kostnaderna för gruppverksamheten, som förutsätter ökade

insatser från huvudmännens och gruppdeltagarnas sida. Omfördelningen

synes mig ej så väsentlig, att den bör rubba förutsättningarna för verksamheten.

Statsbidragssänkningen bör enligt min mening också kunna genomföras

utan att därför bidragets erforderliga stimulanseffekt i nämnvärd

grad försvagas, särskilt som — sedan verksamheten nu pågått under en

följd av år och därvid blivit allmänt vedertagen i ungdomsarbetet — det

direkta stimulansbehovet numera knappast torde vara lika framträdande

som vid verksamhetens igångsättande. Jag vill också peka på att det

genomsnittliga faktiska deltagarbidraget beträffande studieförbundens

grupp verksamhet för budgetåret 1957/58 uppgick till fyra kronor 84 öre,

ett belopp, som sålunda för dessa grupper i väsentligt lägre grad än det

formella maximibidraget avviker från det av mig nu förordade högstbeloppet

.

Jag föreslår alltså, att statsbidrag för anordnande av fritidsgrupp får

utgå enligt följande ändrade grunder, nämligen med belopp högst motsvarande

hälften av de redovisade och godkända kostnaderna för handledning,

materiel samt lokal och därmed jämförlig utgift, dock icke med högre

belopp än fyra kronor för varje gruppdeltagare.

Skolöverstyrelsens ånyo framförda begäran att få disponera medel för

försöksverksamhet kan jag icke tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för statsbidrag

till ungdomens fritidsverksamhet, att tillämpas från

och med redovisningsåret 1959/60;

b) till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret

1959/60 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 1+1 år 1959

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, under punkterna 1 och 2 hemställt

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Almeson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till bidrag till studiecir a1 i texten