Angående anslag för budgetåret 1959/60 till bidrag till studiecirkelverksamhet och till ungdomens fritidsverksamhet
1959-01-23 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:41, Angående anslag för budgetåret 1959/60 till bidrag till studiecirkelverksamhet och till ungdomens fritidsverksamhet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 1+1 år 1959
1
Nr 41
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1959/60 till bidrag till studiecirkelverksamhet
och till ungdomens fritidsverksamhet; given
Stockholms slott den 23 januari 1959.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden för nästa budgetår
beträffande bidrag till studiecirkelverksamhet och bidrag till ungdomens
fritidsverksamhet. Av statsfinansiella skäl föreslås vissa ändringar av
statsbidragsgrunderna i syfte att begränsa statens andel i kostnaderna för
verksamheten. Med hänsyn härtill äskas för de båda ändamålen — trots
beräknad ökning av verksamhetens omfattning — oförändrade anslagsbelopp,
nämligen 9 000 000 kronor respektive 3 000 000 kronor. Den med
gällande bidragsgrunder eljest erforderliga anslagsökningen kan uppskattas
till sammanlagt i runt tal 2 700 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 1+1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1959
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
23 januari 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, JoHANSson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Maj :t under punkterna 283 och 288 föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1959/60 beräkna
a) till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av 9 000 000
kronor;
b) till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet ett förslagsanslag av
3 000 000 kronor.
Sedan dessa anslagsfrågor numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla
desamma.
1. Bidrag till studiecirkelverksamhet
Anslag
1954/55 ............................. 3 450 000
1955/56 ............................. 4 850 000
1956/57 ............................. 5 350 000
1957/58 ............................. 6 350 000
1958/59 (statsliggaren s. 773) .......... 9 000 000
1959/60 (förslag) ..................... 9 000 000
Enligt kungörelsen 1947: 508 utgår statsbidrag till studiecirkelverksamhet
för närvarande enligt följande grunder, nämligen för allmän studiecirkel
med högst hälften av kostnaden för handledararvode och studiemateriel,
dock med högst 7 kronor 50 öre för studietimme, och för ungdomscirkel
med högst tre fjärdedelar av kostnaden för handledararvode och studiemateriel,
dock med högst 11 kronor för studietimme. Alltsedan budgetåret
1952/53 har statsbidraget dessutom varit begränsat till sammanlagt högst
300 kronor för studiecirkel och budgetår. Som villkor för statsbidrag gäller
— om skolöverstyrelsen ej medgiver undantag — att studietiden skall ut
-
Nettoutgift
5 005 412
6 240 923
9 254 395
10 673 518
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1959
göra minst tjugu studietimmar fördelade på minst tio sammankomster och
att antalet deltagare i varje sammankomst skall utgöra minst fem.
Antalet statsbidragsberättigade studiecirklar uppgick budgetåret 1956/57
till i runt tal 54 000 med ett statsbidrag av i medeltal 162 kronor.
Skolöverstyrelsen föreslår för nästa budgetår en höjning av anslaget med
2 000 000 kronor enligt följande sammanställning.
1. Höjning föranledd av verksamhetens ökade omfattning + 1 950 000
2. Överflyttning av kostnaderna för s. k. cirkelföreläsningar
från anslaget Bidrag till föreläsningsverksamhet........ + 50 000
Summa ökning kronor 2 000 000
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bland annat följande.
Studiecirkelverksamheten fortsätter alltjämt att kraftigt öka i omfattning.
Anledningen härtill torde främst vara att söka i det förhållandet att
den vuxne i dag har större behov av ökade kunskaper och av vidgad orientering
i olika ämnen än vad tidigare varit fallet. Studiecirkeln har visat
sig vara den arbetsform inom folkbildningsverksamheten, som bäst kunnat
anpassa sig till de ändrade förhållandena.
Den hastiga utvecklingen av antalet studiecirklar har medfört att gränsdragningsproblemen
mellan studiecirkelverksamhet och yrkesutbildning
aktualiserats liksom frågan om en gränsdragning mellan studiecirkelverksamhet
och hobby- eller fritidssysselsättningar. Vid sin fortlöpande granskning
av studieförbundens verksamhet fann överstyrelsen under sommaren
och hösten 1957 exempel på att statsbidrag beviljats till studiecirklar i
sådana fall där det kunde ifrågasättas om statsbidrag borde utgå. Med
anledning härav sammankallade överstyrelsen studierektorerna i de av överstyrelsen
godkända riksförbunden för studiecirkel verksamhet till ett sammanträde
vid vilket olika gränsdragningsproblem diskuterades. Vid sammanträdet
tillsattes en kommitté bestående av representanter för studieförbunden
och överstyrelsen. Denna kommitté inlämnade förslag till anvisningar
rörande statsbidrag för studiecirkelverksamhet. Detta förslag diskuterades
ytterligare vid en sammankomst med studierektorerna och i samråd
med dessa utfärdades sedermera anvisningar rörande statsbidrag till
studiecirkelverksamhet, vilka torde innebära, att studieförbunden i fortsättningen
icke godkänner studiecirklar för statsbidrag i de fall där tveksamhet
kan råda om verksamheten kan anses falla inom folkbildningsarbetets ram.
Vidare torde anvisningarna medföra att antalet studiecirklar under det
kommande arbetsåret inte kommer att öka i samma omfattning som under
de senaste åren. Detta medför, att bidragets storlek torde komma att bli i
det närmaste oförändrat under det kommande arbetsåret.
Enligt § 26 mom. g) i kungl. kungörelsen 1947: 508 angående statsbidrag
till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet äger överstyrelsen efter samråd
med studieförbunden utfärda förteckning över sådana hobbybetonade
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 år 1959
ämnen, vilka icke må behandlas i statsunderstödd allmän studiecirkel.
Denna bestämmelse kom till innan särskilda bidrag till ungdomsarbetet infördes.
Enligt kungl. kungörelsen 1954: 575 utgår numera statsbidrag bland
annat till s. k. fritidsgrupper. De skäl som tidigare förelåg för en annan
bedömning av ungdomscirklar än allmänna studiecirklar föreligger därför
numera icke. Det är vidare önskvärt, att en klar gränsdragning skapas
mellan studiecirklar och fritidsgrupper. Överstyrelsen föreslår därför, att
§ 26 mom. g) kungl. kungörelsen 1947: 508 ändras så att den av överstyrelsen
utfärdade förteckningen blir tillämplig även för ungdomscirklar.
Statskontoret finner framför allt med hänsyn till anslagsbelastningen för
budgetåret 1957/58 icke något att invända mot den av överstyrelsen under
punkt 1 beräknade ökningen av medelsbehovet för studiecirkelverksamheten
för budgetåret 1959/60. Ämbetsverket framhåller emellertid, att
förevarande anslag, vilket så sent som budgetåret 1954/55 var uppfört med
3 450 000 kronor, därefter successivt måst höjas betydligt och för budgetåret
1958/59 uppgår till icke mindre än 9 000 000 kronor, vilket belopp nu
måste ytterligare avsevärt uppräknas. Med hänsyn till den avsevärt ökade
medelsförbrukningen vill statskontoret ifrågasätta, om icke en översyn bör
göras i syfte att undersöka möjligheterna att begränsa statens engagemang
på förevarande område utan att ändamålet med verksamheten därför äventyras.
Den föreslagna ändringen av 26 § g) kungörelsen 1947: 508 har icke
givit ämbetsverket anledning till erinran. Statskontoret kan däremot icke
biträda det ånyo framförda yrkandet under punkt 2.
Departementschefen. Vid min anmälan i årets statsverksproposition av
anslaget till Bidrag till föreläsningsverksamhet uttalade jag, att bidrag till
s. k. cirkelföreläsningar alltjämt borde utgå av medel, som anvisades under
nämnda anslag.
När det gäller medelsanvisningen för nästkommande budgetår under
förevarande anslag, vill jag inledningsvis erinra om att den automatiska
höjningen av anslaget under senare år varit mycket kraftig. Under den
senaste femårsperioden redovisas sålunda mer än en fördubbling av anslaget.
För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 9 000 000 kronor
och för budgetåret 1959/60 räknar skolöverstyrelsen med ett ytterligare
anslagsbehov av totalt 2 000 000 kronor.
Denna betydande kostnadsutveckling är i första hand ett uttryck för en
avsevärd vidgning av studiecirkelverksamhetens volym. Sammanlagda antalet
bidragsberättigade studiecirklar ökade sålunda under budgetåret
1957/58 med bortåt 20 procent och uppgår nu till cirka 64 000. Delvis
torde ökningen kunna hänföras till de större resurser, som studieförbunden
numera har att såväl centralt som lokalt organisera arbetet lämpligt och
att genom olika propaganda- och upplysningsåtgärder nå nya grupper i
samhället och väcka intresse för nya studieämnen. Det är uppenbart att
5
Kungl. Maj:ts proposition nr /fl år 1959
det ökade intresset hänger samman med den snabba samhällsförändringen,
som medför större behov av information och orientering samtidigt som
möjligheterna att på fritid tillgodose dessa behov och andra bildningsintressen
blir allt större. Studiecirkeln har därvid som arbetsform visat sig
anpassningsbar till olika förhållanden, och denna typ av fria gruppstudier
har därför helt naturligt kommit att bli den dominerande arbetsformen i
vårt fria och frivilliga folkbildningsarbete.
Den snabba ökningen av verksamheten har medfört vissa kvalitets- och
gränsdragningsproblem. Dessa spörsmål har uppmärksammats inom skolöverstyrelsen,
och överstyrelsen har i anledning härav i sina anslagsäskanden
redovisat vissa åtgärder i begränsande riktning. Åtgärder har sålunda
bland annat vidtagits för en klarare avgränsning av studiecirkelverksamheten
från hobbybetonad verksamhet samt verksamhet, vilken bör bedrivas
i yrkesutbildningens former. De av överstyrelsen redovisade initiativen i
dessa hänseenden anser jag riktiga och lämpliga. Den av överstyrelsen förordade
författningsändringen, varigenom förteckningen över ämnen, som ej
må behandlas i statsunderstödd allmän studiecirkel skulle göras tillämplig
även å ungdomscirklarna, har samma syfte. Jag biträder därför överstyrelsens
förslag i detta avseende.
Skolöverstyrelsen uttalar, att nämnda åtgärder torde medföra, att antalet
studiecirklar under det kommande arbetsåret icke kommer att öka i
samma omfattning som under de senaste åren. Detta skulle enligt överstyrelsens
beräkningar innebära ett medelsbehov under anslaget av 10 950 000
kronor eller 1 950 000 mer än för innevarande år upptaget belopp. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget har det emellertid icke befunnits möjligt
att vid budgetavvägningen acceptera en så betydande anslagsökning
utöver det redan nu avsevärda anslagsbelopp, som utgår för ändamålet.
Ytterligare åtgärder bör därför vidtagas i kostnadsbegränsande syfte. Därvid
synes riktpunkten böra vara, att statsverkets kostnader för studiecirkelverksamheten
nästa budgetår anpassas inom en ram, som i stort sett
motsvaras av för innevarande budgetår anvisat anslag.
Från nu angivna utgångspunkt har jag övervägt olika möjligheter att
— vid sidan av de av överstyrelsen anvisade — söka nå den åsyftade begränsningen
av medelsåtgången för ifrågavarande ändamål. Jag vill då
kraftigt understryka, att jag anser studiecirkel verksamheten vara av utomordentligt
stort värde för kulturlivets och bildningsarbetets fortsatta utveckling.
Jag är därför ej beredd att förorda åtgärder, som skulle bliva
till allvarligt men för eller äventyra denna verksamhetsform eller som
skulle mera påtagligt minska statsbidragets stimulans värde. Med hänsyn
härtill har jag efter prövning av olika tänkbara utvägar funnit den önskvärda
begränsningen av statsverkets kostnader för studiecirkelverksamheten
i första hand böra nås genom en viss generell minskning av den andel,
varmed staten bidrager till kostnaderna för varje studiecirkel. Denna metod
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1959
innebär sålunda en omfördelning av kostnaderna för hithörande ändamål
mellan staten och cirkeldeltagarna och förutsätter därför naturligtvis ökade
insatser från de enskilda deltagarnas sida. I betraktande av bland annat
de för den enskilde relativt blygsamma kostnadsförskjutningar, varom här
är fråga, anser jag en sådan kostnadsbegränsande åtgärd i nuvarande läge
böra kunna accepteras. Såsom tidigare anförts har skolöverstyrelsen beräknat
ett anslagsbehov av sammanlagt i runt tal 11 000 000 kronor för budgetåret
1959/60. Under förutsättning att överstyrelsen får rätt i sitt antagande,
att omfattningen av studiecirkel verksamheten till följd av de nu
meddelade anvisningarna icke kommer att öka i samma grad som hittills
och att med oförändrade statsbidragsgrunder det verkliga medelsbehovet
skulle vara i det närmaste oförändrat under nästa budgetår, skulle en
minskning av nu utgående statsbidrag med omkring 20 procent innebära,
att kostnaderna för ifrågavarande statsbidragsgivning skulle kunna hålla
sig inom ramen för ett belopp, motsvarande det för innevarande budgetår
anvisade anslaget, eller 9 000 000 kronor.
Jag föreslår sålunda, att de inledningsvis refererade statsbidragsbestämmelserna
ändras så, att bidrag får utgå för allmän studiecirkel med högst
40 procent av kostnaderna för handledararvode och studiemateriel, dock
med högst 6 kronor för studietimme, samt för ungdomscirkel med högst 60
procent av kostnaderna för handledararvode och studiemateriel, dock med
högst 9 kronor för studietimme. De sålunda ändrade bidragsgrunderna bör
tillämpas från och med nästa redovisningsår och — i avvaktan på erfarenheter
beträffande studiecirkelverksamhetens fortsatta utveckling — gälla
tills vidare.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för
statsbidrag till studiecirkelverksamhet, att tillämpas från
och med redovisningsåret 1959/60;
b) till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret
1959/60 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 000 000 kronor.
2. Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
Anslag
Nettoutgift
1954/55 .........................
..... 1 000 000
561 291
1955/56 .........................
..... 1 000 000
1 637 183
1956/57 .........................
..... 1 300 000
2 538 967
1957/58 .........................
1958/59 (statsliggaren s. 775) .....
1959/60 (förslag) ................
..... 1 800 000
..... 3 000 000
..... 3 000 000
3 177 543
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 år 1959
Enligt kungörelsen 1954: 575 utgår statsbidrag för anordnande av fritidsgrupp
dels med högst hälften av kostnader för handledning och materiel,
dock högst med 4 kronor 50 öre per medlem, dels ock med 2 kronor per
medlem för lokalkostnad och därmed jämförlig utgift. Gruppen skall bestå
av lägst fem, högst tjugufem medlemmar och dess verksamhet skall omfatta
minst tjugu timmar, fördelade på minst tio sammankomster. Statsbidraget
utgår till studieförbund eller kommun, som åtagit sig att vara
huvudman för fritidsverksamheten.
Utvecklingen av antalet grupper och deltagare sedan anslagets tillkomst
framgår av följande sammanställning.
1954/55 1955/56 1956/57 1957/58
Fritidsgrupper ............................ 9 608 20188 31 789 47 926
Deltagarantal ............................. 148 504 297 879 489 196 745 591
Den starkaste ökningen av antalet fritidsgrupper och deltagare uppvisas
inom den av studieförbunden redovisade verksamheten. Medan den av
kommunerna redovisade fritidsverksamheten under fyraårsperioden ungefär
fördubblats — från 2 710 grupper med 48 371 deltagare 1954/55 till
5 723 grupper med 90 399 deltagare 1957/58 — har den genom studieförbunden
redovisade verksamheten under samma tid mer än sexdubblats från
6 898 grupper med 100 133 deltagare till 42 203 grupper med 655 192 deltagare.
Antalet deltagare i fritidsgrupp verksamhet en budgetåret 1957/58 —
745 591 — motsvarar, om man bortser från den dubbelräkning som beror
på att ungdomar varit medlemmar av mer än en fritidsgrupp, 56,9 procent
av landets ungdom i åldern 12—24 år. Skolöverstyrelsen har i samarbete med
ungdomsorganisationerna sökt fastställa, hur många ungdomar, som reellt
har engagerats i grupp verksamheten. Under verksamhetsåret 1956/57 beräknades
65 procent av det totalt angivna antalet deltagare, eller 25,2
procent av hela antalet ungdomar i den aktuella åldern, i verkligheten ha
nåtts genom fritidsgrupperna. Ungdomsorganisationerna har meddelat beträffande
verksamheten under budgetåret 1957/58, att flera ungdomar än
tidigare deltagit i mer än en fritidsgrupp. Sammanslutningarna beräknar,
att 55 procent av det totalt redovisade antalet deltagare, eller 31,3 procent
av all ungdom i åldern 12—24 år, nåtts genom grupp verksamhet en.
Budgetåret 1957/58 har det statsbidrag som utbetalats per deltagare i de
av studieförbunden rapporterade grupperna, vilka ungdomssammanslutningarna
organiserat, sjunkit jämfört med de två närmast föregående åren:
1954/55 1955/56 1956/57 1957/58
Statsbidrag per ddtagnre ....................... 4:55 4:94 5:14 4:84
Aostnad lor handledning och arbetsmateriel per deltagare 9: 95 10: 01 10: 41 lo- 70
Att statsbidraget per deltagare i dessa grupper sjunkit, synes bero på att
föräldrar och tonåringar i stor utsträckning utan kostnad engagerat sig i
verksamheten, vilket medfört, att sammanslutningar i många fall inte
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 1959
behövt utbetala någon ersättning för handledning. Det har också visat sig,
att kostnaderna per deltagare för handledning och arbetsmateriel i den av
kommunerna redovisade verksamheten är avsevärt högre än inom motsvarande
av organisationerna bedrivna verksamhet.
Skolöverstyrelsen föreslår för budgetåret 1959/60 en höjning av förevarande
anslag med 750 000 kronor till 3 750 000 kronor. Överstyrelsen
hemställer vidare om bemyndigande att av äskat belopp få använda högst
25 000 kronor för främjande av försöksverksamhet och undersökningar
rörande ungdomens fritidsverksamhet. Överstyrelsen anför bland annat
följande.
Enligt överstyrelsens uppfattning har inom ramen för fritidsgruppverksamheten
genom förhållandevis blygsamma samhälleliga insatser ett nu
oersättligt ungdomsfostrande arbete vuxit fram, vilket äger stor förmåga
att engagera ungdomarna i personlighetsutvecklande och personlighetsdanande
verksamhet under deras fritid.
Organisationerna har för handledning och arbetsmateriel redovisat kostnader,
som det utgående statsbidraget generellt sett inte täckt ens till
hälften. Vidare kan tilläggas, att lokalhyrorna i samband med gruppverksamheten
i tätorterna oftast uppgår till ett högre belopp än kostnaden för
handledning och materiel. Organisationerna investerar även betydande
belopp för framställning av ny arbetsmateriel. Propaganda för gruppverksamheten
och granskning av densamma drager även dryga kostnader.
Ungdomsorganisationerna har i skilda sammanhang framhållit för överstyrelsen,
att det bidrag, som kan utgå för varje deltagare borde höjas. Överstyrelsen
anser sig dock icke för närvarande kunna biträda en sådan anslagshöjning.
Statskontoret finner en översyn av ifrågavarande statsbidragsgivning påkallad
med hänsyn till att den årligen ökar i avsevärd utsträckning och för
budgetåret 1957/58 uppgick till mer än 3,5 miljoner kronor, samtidigt som
anslaget var uppfört med 1,8 miljoner kronor. Ämbetsverket kan icke biträda
det ånyo framförda äskandet om medel för försöksverksamhet och
utredningar rörande ungdomens fritidsverksamhet samt anser, att anslaget
med utgångspunkt i den senaste belastningssiffran och verksamhetens utvidgning
bör beräknas till 3,7 miljoner kronor.
Departementschefen. Jag vill inledningsvis erinra om att jag vid min
anmälan av förevarande anslag i föregående års statsverksproposition uttalade,
att jag hade för avsikt att låta undersöka och framdeles till prövning
uppta frågan om möjligheterna att — utan att bidragets stimulanskaraktär
äventyrades — företa sådana ändringar av bidragsgrundema, som,
om så med hänsyn till de statsfinansiella resurserna skulle visa sig nödvändigt,
borde genomföras i syfte att begränsa statens ekonomiska engagemang
för ifrågavarande ändamål. Statsutskottet uttalade i anslutning härtill
vid sin behandling av anslagsfrågan, att det framstod som synnerligen
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 41 är 1959
önskvärt, att denna verksamhet, särskilt i dagens läge med bland annat
tilltagande ungdomsfylleri och växande fritidsproblem, fick fortgå och utvecklas,
även om en översyn av bidragsgivningen skulle befinnas lämpligen
böra företagas.
Som av den lämnade redogörelsen framgår, har fritidsverksamheten för
ungdom utvecklats synnerligen kraftigt. Vissa av skolöverstyrelsen i samband
med budgetberedningen hösten 1957 gjorda prognoser rörande utvecklingen
av denna verksamhet och kostnaderna för densamma under en
åttaårsperiod har sålunda redan visat sig helt inaktuella. Det av överstyrelsen
vid periodens slut beräknade deltagarantalet har nämligen uppnåtts
redan innevarande år. För närvarande når den statsunderstödda fritidsverksamheten
reellt omkring 30 procent av ungdomarna i aktuell ålder, varav
hälften icke varit medlemmar i någon ungdomssammanslutning.
Mot bakgrunden av dagens ungdomsproblem måste självfallet en dylik
utveckling hälsas med stor tillfredsställelse. Utan tvekan utgör stödet till
ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet för närvarande en effektiv
och från samhällssynpunkt gynnsam metod att på ett positivt och förebyggande
plan komma till rätta med ungdomsfrågorna. De statliga kostnaderna
för fritidsgrupperna är nu också av betydande storleksordning.
För innevarande budgetår är sålunda anvisat ett belopp av 3 miljoner
kronor. En viss avmattning i den hittillsvarande utvecklingstakten torde
dock vara att vänta. Dels synes nämligen de personella resurserna — särskilt
i fråga om tillgången på ledare — snart vara maximalt utnyttjade,
dels kan man utgå från att den relativa tillströmningen av ungdomar i
berörda åldrar sannolikt icke kan ytterligare öka i någon större utsträckning.
För nästa budgetår beräknar överstyrelsen ett medelsbehov under anslaget
av 3 750 000 kronor, innebärande en höjning med 750 000 kronor. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget har det emellertid inte heller beträffande
förevarande anslag varit möjligt att vid budgetavvägningen för nästa
budgetår räkna med en större medelsåtgång än som motsvarar det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 3 000 000 kronor.
Från denna utgångspunkt har vid ärendets beredning övervägts de olika
möjligheter, som kan stå till buds för att den åsyftade kostnadsbegränsningen
skall uppnås. Jag vill då först understryka att avsikten självfallet
icke är att begränsa den verksamhet, varom här är fråga. Som redan av
det föregående framgått anser jag nämligen fördelarna med denna stödform
så väsentliga, att kostnadsbegränsande åtgärder, vilka skulle inverka
menligt på de nuvarande verksamhetsformerna som sådana eller äventyra
statsbidragets stimulanskaraktär, enligt min mening icke bör ifrågakomma.
Mot bakgrunden härav har jag vid mina överväganden kommit till det
resultatet, att den åsyftade kostnadsbegränsningen bör åstadkommas gc
-
— Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr il
10
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 41 År 1959
nom en generell nedräkning av det bidragsbelopp, som högst kan utgå till
varje fritidsgrupp. I enlighet härmed förordar jag, att från och med nästa
redovisningsår det belopp, varmed bidrag högst må utgå för varje i fritidsgrupp
ingående deltagare, sänkes från för närvarande sex kronor 50 öre
till fyra kronor per deltagare. Jag finner därvid icke anledning föreligga,
att särskilt bidragsbelopp avseende lokalkostnader o. dyl. bibehålies, utan
förordar, att bidrag jämväl till dylika kostnader må ingå i nämnda högstbelopp.
Med hänsyn till att maximalt statsbidrag även vid en dylik sänkning icke
torde komma att uttagas för samtliga grupper, synes en medelsanvisning
av 3 miljoner kronor för nästa budgetår tillräcklig också vid en viss ytterligare
ökning av gruppverksamhetens omfattning.
Den sänkning av maximibidraget, som jag nu förordat, innebär en omfördelning
av kostnaderna för gruppverksamheten, som förutsätter ökade
insatser från huvudmännens och gruppdeltagarnas sida. Omfördelningen
synes mig ej så väsentlig, att den bör rubba förutsättningarna för verksamheten.
Statsbidragssänkningen bör enligt min mening också kunna genomföras
utan att därför bidragets erforderliga stimulanseffekt i nämnvärd
grad försvagas, särskilt som — sedan verksamheten nu pågått under en
följd av år och därvid blivit allmänt vedertagen i ungdomsarbetet — det
direkta stimulansbehovet numera knappast torde vara lika framträdande
som vid verksamhetens igångsättande. Jag vill också peka på att det
genomsnittliga faktiska deltagarbidraget beträffande studieförbundens
grupp verksamhet för budgetåret 1957/58 uppgick till fyra kronor 84 öre,
ett belopp, som sålunda för dessa grupper i väsentligt lägre grad än det
formella maximibidraget avviker från det av mig nu förordade högstbeloppet
.
Jag föreslår alltså, att statsbidrag för anordnande av fritidsgrupp får
utgå enligt följande ändrade grunder, nämligen med belopp högst motsvarande
hälften av de redovisade och godkända kostnaderna för handledning,
materiel samt lokal och därmed jämförlig utgift, dock icke med högre
belopp än fyra kronor för varje gruppdeltagare.
Skolöverstyrelsens ånyo framförda begäran att få disponera medel för
försöksverksamhet kan jag icke tillstyrka.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för statsbidrag
till ungdomens fritidsverksamhet, att tillämpas från
och med redovisningsåret 1959/60;
b) till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret
1959/60 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 1+1 år 1959
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, under punkterna 1 och 2 hemställt
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Torsten Almeson
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln till bidrag till studiecir a1 i texten