Angående införlivande med statens järnvägar av Stockholm-Roslagens järnvägar
1959-02-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:50, Angående införlivande med statens järnvägar av Stockholm-Roslagens järnvägar
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
1
Nr 50
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående införlivande
med statens järnvägar av Stockholm-Roslagens järnvägar;
given Stockholms slott den 6 februari 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att de till Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag
hörande järnvägarna, sammanfattningsvis benämnda Stockholm-Roslagens
järnvägar, skall från och med den 1 juli 1959 införlivas med statens järnvägar.
Vidare hegäres riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder
för likvidation av järnvägsbolaget. För transaktionens genomförande
äskas ett investeringsanslag av 9 110 000 kr. Någon ny upplåning å kapitalmarknaden
torde dock ej erfordras i anledning härav.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 50
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 februari 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund.
Med bifall till Kungl. Maj :ts proposition 1951: 130 anvisade 1951 års riksdag
(SU 157, Rskr. 300) till förvärv av aktierna i Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag
för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 1 505 000 kr.
Den med aktieförvärvet avsedda rörelsen omfattar järnvägsrörelse, bilrörelse
och fastighetsförvaltning. Varje förvaltningsgren representeras av ett eller
flera särskilda bolag. Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag är moderbolag
till och innehavare av samtliga aktier i de övriga bolagen.
De linjer, som Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag driver i östra Uppland,
brukar sammanfattningsvis benämnas Stockholm-Roslagens järnvägar
(SRJ) och omfattar dels Stockholm-Roslagens järnvägar med huvudlinjerna
Stockholm—Rimbo, Uppsala—Rimbo—Norrtälje, Roslagsnäsby—österskär
och Rimbo—Hallstavik, dels Dannemora—Hargs järnväg med huvudlinjerna
Dannemora—Hargshamn och Faringe—Gimo, dels Djursholmsbanan.
Biltrafiken bedrives numera av dotterbolaget Stockholms läns omnibus AB.
I propositionen uttalades, att en viss del av SRJ, nämligen Djursholmsbanan,
hade karaktär av spårväg och därför i princip icke borde omfattas av ett
förstatligande. Då det emellertid var en förutsättning för förvärvet, att Djursholmsbanan
medföljde i köpet, fattades beslut i enlighet härmed. Med hänsyn
främst till de säregenheter i trafikhänseende, som Djursholmsbanan
uppvisade, ävensom till ovissheten om huruvida denna bana i framtiden
skulle uppgå i det lokaltrafiksystem för stockholmsregionen, till vilket banan
naturligt hörde, angavs i propositionen icke någon viss tidpunkt, då ett
definitivt inlemmande i statsbaneföretaget av SRJ borde ske. Riksdagen uttalade
emellertid, att SRJ borde införlivas med statens järnvägar så snart
förutsättningar härför vore för handen.
Riksdagen har sedermera i anledning av motioner vid 1954 års riksdag
förutsatt (SU 186, Rskr. 388), att frågan om roslagsjärnvägarnas förvaltningsform
upptages till förnyat övervägande, så snart ställning tagits till
1948 års järnvägstaxekommittés förslag.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
Vid behandlingen av frågan om driftbidrag till statens järnvägar för innevarande
budgetår (prop. 1958: A 77) anmälde jag, alt frågan om roslagsjärnvägarnas
förvaltningsform lämpligen borde upptagas till förnyat övervägande
i samband med budgetbehandlingen hösten 1958.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 26 november 1958 hemställt, att SRJ
från den 1 juli 1959 måtte införlivas med statens järnvägar, över framställningen
har yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Jag anhåller att nu få upptaga frågan till närmare behandling.
Järnvägsstyrelsens framställning
I sin framställning meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis, att under år
1958 klarhet vunnits beträffande planerna för stockholmsregionens lokaltrafik,
åtminstone i vad angår inom Stor-Stockholms trafikutredning bedrivna
undersökningar. Visserligen är trafikutredningens arbete ännu icke helt
slutfört men av vad som anförts i ett av utredningen i december 1957 avgivet
huvudbetänkande »Den kollektiva förortstrafiken i Stockholmsområdet»
framgår tydligt, att utredningen för sin del icke räknar med någon annan
beskärning av Roslagsbanans järnvägstrafik än en nedläggning av -—
den enbart Djursholmstrafiken betjänande — sträckan mellan Stockholms
östra station och Engelbrektsplan. Utredningen har funnit en undersökning
beträffande en grenlinje på det planerade s. k. andra tunnelbanesystemet
mellan den redan i princip beslutade ändstationen vid Östermalmstorg och
Stockholms östra station vara en mycket angelägen uppgift och ej ställt sig
främmande för tanken på denna linjes framdragande till trakten av Roslagstull.
Däremot har den i annat sammanhang skisserade utdragningen till
vissa förortsområden utanför roslagsinfarterna ansetts icke ha sådant aktuellt
intresse, att kalkyler däröver synts påkallade. Såsom motiv härför anför
utredningen, att det befintliga järnvägs- och bussnätet efter en mindre, till
rimlig kostnad genomförbar upprustning beräknats bli tillräckligt för att tillgodose
det framtida trafikbehovet inom nämnda område. Samtidigt framhålles
att anläggningskostnaderna för en ny tunnelbanegren uppenbarligen
skulle bli mycket betydande.
I anslutning härtill konstaterar järnvägsstyrelsen, att framtida utredningar
visserligen kan komma till annat resultat men att sannolikheten för alt
Djursholmsbanan inom överskådlig tid skall komma att införlivas med kommunägt
lokaltrafikföretag nu synes mycket liten. Djursholmsbanan synes
därför böra ingå i eif definitivt förvärv av SRJ.
Järnvägsstyrelsen övergår härefter till behandling av förstatligandefrågan
och anför härom i huvudsak följande.
Det år 1951 beslutade aktieförvärvet, vilket i förslå hand gällde samtliga
24 000 preferensaktier samt 91 550 stamaktier av totalt 126 000, har nu fortskridit
så långt, att vid senaste bolagsstämma 147 968 aktier eller 98,6 % av
hela aktiebeståndet var i statens ägo. Erforderligt belopp för inlösen av åter
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
stående 2 032 stamaktier utgör ca 12 200 kr. och ingår i det år 1951 anvisade
investeringsanslaget.
Vid roslagsjärnvägarnas införlivande med statens järnvägar anser styrelsen
lämpligt att tillämpa samma förfaringssätt som använts vid tidigare
tillfällen, då fråga varit om införlivande av järnvägsbolag, i vilka staten innehade
den helt övervägande delen av aktierna, exempelvis de till Trafikförvaltningen
Göteborg-Dalarne-Gävle hörande järnvägarna (prop. 1948:
191). Med hänsyn till förhållandet, att staten redan förfogade över nyssberörda
järnvägsföretags egendom, ansågs vid inget av dessa tillfällen behövligt
att underställa riksdagen fullständiga avtalsförslag.
Det fall, som den aktuella framställningen avser, är av mindre dimensioner
än de tidigare, men dock analogt med dessa. Då det blott formellt men
icke reellt är fråga om statsförvärv av enskild egendom, har järnvägsstyrelsen
icke funnit nödigt lämna de sedvanliga sammanställningarna av uppgifter
angående roslagsjärnvägarnas tekniska och ekonomiska förhållanden
eller av utvecklingen under det sistförflutna årtiondet. Styrelsen har i detta
sammanhang ansett det tillräckligt att — i sammandrag och med avrundning
av beloppen — återgiva senaste koncernbalansräkning, avseende ställningen
den 31 december 1957, vilken har följande utseende.
Koncernbalansräkning för SRJ år 1957
Tillgångar.
Anläggningstillgångar:
tusental
kronor
Anläggningar för järnvägsrörelsen, maskiner m. m....... 50 726
Avgår: Förnyelsefonder ............................. 21 568 29 158
Omnibusbolagens fastigheter, maskiner m. m. (netto) ~ 2 661
Anläggningar för diverse rörelsegrenar ................ 3 092
Avgår: Förnyelsefonder .............................. 317 2 775
Övriga anläggningstillgångar ........................ 1 080
Summa anläggningstillgångar 35 674
Omsättningstillgångar:
Förråd ................................................... 2 937
Diverse fordringar, bank och kassa.......................... 1 461
Summa omsättningstillgångar 4 398
Summa tillgångar 40 072
Skulder.
Främmande kapital:
Långfristiga skulder:
Obligationslån .....................
Inteckningslån ......................
8 687
625
Kungl. Mcij.ts proposition nr 50 år 1959 5
Kungl. Järnvägsstyrelsen ............................ 21 000
Pensionsstiftelser .................................. 707 31 019
Kortfristiga skulder ......................................... 3 840
Summa främmande kapital 34 859
Eget kapital:
Moderbolagets aktiekapital ................................... 3 750
Bundna reserver .............................................. 875
Övriga reserver ............................................... 659
Avgår skillnaden mellan bokfört värde av aktier in. in. i dotterföretagen
och dotterföretagens aktie- resp. andelskapital .......... — 73
5 211
Årets vinst.................. 2
Summa eget kapital 5 213
Summa skulder 40 072
De i balansräkningen under rubrikerna Obligationslån och Inteckningslån
upptagna beloppen uppgår sammanlagt till 9 312 000 kr. Styrelsen beräknar,
att dessa låneskulder skall komma att nedgå till 9 305 000 kr. den 1 juli
1959. Av uppgifter som styrelsen under hand lämnat framgår, att lånesumman
därvid skulle komma att fördela sig på följande sätt i tusental kronor:
Obligationslån av 1946, 3,5 % .................................. 8 687
Inteckningslån av 1935, 3 % .................................. 90
» » 1945, 3 % .................................. 9
» » 1948, 3,25 % ................................ 195
» » 1955, 3,25 % ................................ 324
Summa 9 305
Att minskningen av de externa låneskulderna blir så liten som 7 000 kr.
beror på att 1958 års planenliga amortering om 181 000 kr. av obligationslånet
upptagits bland de kortfristiga skulderna. Nästa amortering förfaller
till betalning först under december 1959.
Av tillgängligt material framgår att inteckningslånet av 1948 å 195 000 kr.
lösts av bolaget under november månad 1958.
Det belopp, som upptagits under rubriken Kungl. Järnvägsstyrelsen, motsvarar
ett investeringsanslag, som riksdagen anvisat för budgetåret 1952/53.
Under rubriken Pensionsstiftelser upptaget belopp avser reverser utställda
på två fria pensionsstiftelser, benämnda Stockholm-Rimbo Järnvägs AB Fria
Pensionsstiftelse samt Stockholms Läns Omnibus AB Fria Pensionsstiftelse.
Till statsförvärvcts genomförande erfordras investeringsanslag motsvarande
summan av vid förvärvet förefintliga obligations- och inteckningslån.
Järnvägsstyrelsen räknar därvid med att investeringsanslaget jämväl skall
omfatta det av järnvägsbolaget lösta inteckningslånet om 195 000 kr. Annars
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1950
skulle enligt styrelsen nödvändiga investeringar i roslagsjärnvägarna behöva
minskas med motsvarande belopp.
I samband med järnvägsförvärv övertagna svävande skulder och rörliga
tillgångar är beroende jämväl av händelser mellan den tidpunkt, då uppgörelse
träffas och den, då egendomen övertages, och kan följaktligen icke
till sitt belopp någorlunda exakt förutberäknas. I alla tidigare fall har bestämts,
att sådana skulder och rörliga tillgångar skall föras å det särskilda
utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut
förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper
med anledning av statsmakternas beslut vid 1940 års riksdag. I
nämnda samlingskonto ingående delkonton för varje särskilt järnvägsförvärv
hålles numera öppna till och med budgetåret efter det, vid vars början
förvärvet äger rum.
Järnvägsstyrelsen finner i förevarande hänseende någon ändring nu icke
påkallad. Styrelsen erinrar i detta sammanhang om det åt styrelsen genom
Kungl. Maj :ts beslut den 30 maj 1952 givna bemyndigandet att lämna Stockholm-Rimbo
järnvägsaktiebolag de bidrag i form av tillskott, som kan befinnas
erforderliga för balansering av bolagets driftbudget. Dessa tillskott
har enligt av styrelsen lämnade uppgifter under åren 1951—-1957 uppgått
till följande belopp i tusental kronor:
1951 ........
........ 642
1955 ........
......... 3 215
1952 ........
........ 3 534
1956 ........
......... 4 586
1953 ........
........ 3 080
1957 ........
......... 6 429
1954 ........
......... 2 729
Styrelsen förutsätter, att nämnda bemyndigande får omfatta till driftbudgeten
hörande inkomster och utgifter (inkl. skatter) såväl under de
månader av år 1959, varunder bolaget kommer att fortsätta sin verksamhet,
som under likvidationstiden. Vid sådant förhållande skulle påföringen
av inköpskontot komma att omfatta ett relativt litet antal poster.
Beträffande roslags järnvägarnas ställning i organisationshänseendc
framhåller järnvägsstyrelsen, att inlemmandet icke föranleder annan ändring
än att nämnda järnvägar blir del av första distriktet. Då det icke synes
styrelsen lämpligt att låta dem ingå i någon av förefintliga ban-, maskinoch
trafiksektioner med expedition i Stockholm, och då det tillkomna nätet
är alltför litet för att kunna bilda sektioner likartade och sidoställda med
de nyss åsyftade förefintliga sektionerna, avser styrelsen att inrätta en
särskild driftsektion för roslagsjärnvägarna. Denna driftsektion blir därvid
närmast jämställd med den som omfattar järnvägarna m. in. på Gotland.
Den hos SRJ vid tidpunkten för införlivandet anställda personalen torde
komma att praktiskt taget helt övergå i statens järnvägars tjänst. Enär
redan år 1951 beslutades, att den dåvarande och förutvarande personalens
avlönings- och pensionsförhållanden skulle regleras efter samma normer,
som varit tillämpliga därest inlemmandet skett samtidigt med aktieför
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1059 7
värvet, blir de vid övergången inträdande ändringarna i huvudsak av formell
natur.
I blivande överenskommelse mellan styrelsen och likvidatorn kommer
emellertid att intagas bestämmelser, som reglerar de övertagnas anställnings-
och lönevillkor. För den personal, som är hänförd till lönegraderna
Ao 19 och därunder, erfordras intet beslut av riksdagen. Däremot kräves sådant
beslut ifråga om de nio befattningshavare hos SRJ, som nu innehar
och som även efter övergången bör vara placerade på tjänster i högre lönegrad
än Ao 19. Av de nio befattningshavarna innehar fyra ordinarie tjänst
motsvarande lönegrad Ao 26, nämligen en verkställande direktör och tillika
maskiningenjör, en baningenjör, en elektroingenjör och en trafikinspektör.
En verkstadsingenjör och en kamrer innehar ordinarie tjänster motsvarande
lönegrad Ao 24 resp. Ao 23. Slutligen innehar tre befattningshavare
ordinarie tjänst motsvarande lönegrad Ao 21, nämligen en förrådsförvaltare,
en byråassistent och en stationsinspektor.
Före statsförvärvet av järnvägsbolagets aktier träffades med de fem
förstnämnda av dessa befattningshavare ouppsägbara personliga anställningsavtal
att gälla tills de uppnår en ålder av 63 år. Vissa av befattningshavarna
har i nämnda anställningsvillkor dessutom tillförsäkrats extra
förmåner. Statens järnvägar måste enligt järnvägsstyrelsen övertaga de sålunda
ingångna förpliktelserna och dessa torde få fullgöras vid sidan om
lönen enligt den angivna lönegradsplaceringen.
Järnvägsstyrelsen berör i sin framställning även vissa spörsmål rörande
taxesättningen av månadsbiljetter på Djursholmsbanan (inre förortstrafiken)
samt på linjerna Stockholm—österskär och Stockholm—Lindholmen
(yttre förortstrafiken). Enligt hittills tillämpat taxesystem har avgifterna
för månadsbiljetterna på dessa linjer legat något högre än på statens
järnvägar. Vid bifall till ett av styrelsen framlagt förslag om ny månadsbiljettaxa
för statens järnvägars nät i dess helhet kommer skillnaden mellan
statens järnvägars månadsbiljettpriser och motsvarande avgifter för
förortsliafiken pa SRJ att i stort sett utjämnas. Den av stvrelsen föreslagna
allmänna månadsbiljettaxan bör enligt styrelsens mening införas även på
SRJ efter inlemmandet av dessa järnvägar i statsbanenätet. Om däremot
den allmänna månadsbiljettaxan sättes lägre än som föreslagits, hemställer
styrelsen, att de nuvarande avgifterna för månadsbiljetter på SRJ tills vidare
bibehålies i de fall ett införande av statens järnvägars månadsbiljetttaxa
skulle medföra avgiftssänkningar. Dessa avgiftssänkningar skulle
nämligen eljest inom kort tid kunna komma alt följas av eu höjning i
samband med införandet av en särskild stockholmstaxa med högre avgifter
än den allmänna månadsbiljeltaxans. Järnvägsstyrelsen räknar med att
redan hösten 1959 förfoga över tillräckligt underlag för att kunna bedöma
lämplig utformning och nivå för en sådan särskild månadsbiljettaxa för
stockholmsområdet.
Med åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att Kungl.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
Maj :t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för likvidation av StockholmRimbo
järnvägsaktiebolag och för ett införlivande av bolagets järnvägar
med statens järnvägar från och med den 1 juli 1959.
Yttrande
Fullmäktige i riksgäldskontoret förutsätter, att riksgäldskontoret, såsom
tidigare skett i liknande fall, övertager betalningsansvaret för de långfristiga
skulder, som icke omedelbart kan inlösas.
Departementschefen
Sedan statsmakterna år 1951 fattat beslut om statsförvärv av aktierna
i Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag, har järnvägsstyrelsen — med anlitande
av det för ändamålet anvisade investeringsanslaget å 1 505 000 kr.
— för statens räkning förvärvat ca 98,6 % av aktierna i bolaget. I samband
med beslutet om statsförvärvet fastställdes icke någon viss tidpunkt,
då ett definitivt inlemmande i statsbaneföretaget av bolagets järnvägar,
sammanfattningsvis benämnda Stockholm—Roslagens järnvägar (SRJ),
skulle äga rum. Till skillnad från tidigare förvärvade enskilda järnvägar
företedde nämligen SRJ, med hänsyn till att Djursholmsbanan ingick i förvärvet,
vissa säregenheter i trafikhänseende, som motiverade att järnvägarna
under en övergångstid bibehölls i samma förvaltningsform som vid tiden
för förvärvet. Då Djursholmsbanan närmast ägde spårvägskaraktär, syntes
det nämligen icke uteslutet, att denna bana skulle kunna komma att
utskiljas ur SRJ och uppgå i ett framtida lokaltrafiksystem för stockholmsområdet.
Ett definitivt inlemmande av SRJ i statsbaneföretaget borde därför
tills vidare anstå.
Av vad järnvägsstyrelsen nu anfört framgår att några planer icke längre
föreligger om att Djurholmsbanan skall uppgå i ett lokaltrafiksystem för
stockholmsregionen. Den enda åtgärd rörande denna bana, som kan bli aktuell
inom nu överblickbar framlid, synes vara att trafiken mellan Stockholms
östra station och Engelbrektsplan kan komma att nedläggas. Banan kommer
sålunda alltfort att tillhöra roslagsjärnvägarnas bansystem. Då sålunda
det väsentligaste hindret för ett inlemmande av SRJ i statsbaneföretaget
icke längre föreligger, synes frågan om en avveckling av bolagsdriften
nu böra upptas till behandling och förslag i ämnet underställas riksdagens
prövning.
Vad beträffar formen för avvecklingen torde i allt väsentligt kunna följas
samma förfarande, som tillämpades, då de till Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävle
hörande järnvägarna införlivades med statens järnvägar.
Något fullständigt förslag till avtal angående det formella statsförvärvet
skulle sålunda icke behöva föreläggas riksdagen. Vidare torde jag i det
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
följande kunna inskränka mig till att angiva endast huvudgrunderna för
transaktionens genomförande.
Efter inlemmandet i statsbaneförelaget av SRJ bör de till dessa järnvägar
börande anläggningsvärdena och kapitalbeloppen i statsbokföringen
upptas på samma sätt som motsvarande värden och belopp för statens järnvägar
i övrigt. Kapitalbehållningen å statens järnvägars fond bör följaktligen
ökas med ett belopp lika med summan av de låneskulder som staten
övertar från bolaget per den 1 juli 1959. Järnvägsstyrelsen har beräknat
dessa låneskulder till 9 305 000 kr. och därvid inkluderat ett belopp av
195 000 kr., avseende ett av bolaget under november månad 1958 inlöst inteckningslån.
De av staten övertagna låneskulderna bör i princip täckas av
ett motsvarande investeringsanslag å riksstaten. Enligt järnvägsstyrelsens
mening bör investeringsanslaget vara av sådan storlek, att det innefattar
det jämväl angivna beloppet av 195 000 kr., då eljest investeringarna i SRJ
måste minskas med motsvarande belopp. Med hänsyn till att ifrågavarande
inteckningslån redan lösts av bolaget, anser jag mig för egen del icke kunna
tillstyrka, att den utestående lånesumman per den 1 juli 1959 beräknas
till högre belopp än (9 305 000—195 000) 9 110 000 kr.
Övertagna svävande skulder liksom övertagna likvida medel och rörliga
tillgångar bör tills vidare föras å det särskilda inköpskontot för enligt 1939
års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att framdeles meddela erforderliga bokföringsföreskrifter.
I enlighet med hittills tillämpat förfarande torde av statens järnvägars
driftmedel få tillskjutas erforderliga belopp för balansering av bolagets
driftbudget såväl under den tid bolaget kommer att fortsätta sin verksamhet
som under likvidationstiden.
I överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att
för reglering av de ekonomiska frågor, som sammanhänger med införlivandet
av SRJ med statens järnvägar, ett investeringsanslag av 9 110 000
kr. anvisas å riksstaten för budgetåret 1959/60. Anvisandet av ifrågavarande
anslag torde, såvitt nu kan bedömas, icke behöva medföra någon ny upplåning
å kapitalmarknaden.
Enär det redan år 1951 beslutades, att den dåvarande och förutvarande
personalens avlönings- och pensionsförhållanden skulle regleras efter samma
normer, som skulle ha varit tillämpliga, därest inlemmandet skett samtidigt
med aktieförvärvet, blir de vid övergången inträdande ändringarna
härvidlag i huvudsak av formell natur. Restämmelser, som slutligt reglerar
den övertagna personalens anställnings- och lönevillkor, torde böra intagas
i blivande överenskommelse mellan styrelsen och likvidatorn.
I samband med inlemmandet av SRJ i statsbaneförelaget erfordras eu
ökning av antalet befattningar i högre lönegrad än Ao 19 vid statens järnvägar.
Härför erfordras beslut av riksdagen. Jag avser att framlägga förslag
bärom vid min anmälan längre fram i vår av verkstyrelsernas framställningar
rörande vissa tjänster vid kommunikationsverken.
“2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Xr SO
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959
Vid den slutliga regleringen av avlöningsförmånerna för den övertagna
personalen kommer vissa på avtal grundade personliga löneförmåner att få
övertagas av statens järnvägar.
Vad järnvägsstyrelsen anfört och förordat rörande taxesättningen av
månadsbiljetter inom den på SRJ bedrivna förortstrafiken har slutligen
icke föranlett någon erinran från min sida.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för att Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag skall
träda i likvidation,
dels föreskriva, att Stockholm-Roslagens järnvägar skall
(j ■ från och med den 1 juli 1959 införlivas med statens järnvägar,
dels till Förvärv av Stockholm-Roslagens järnvägar för
budgetåret 1959/60 under statens affärsverksfonder, statens
järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 9 110 000 kr.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Y. Westerberg
Stockholm 1959. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
590185
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1959:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående införlivande med statens järnvägar av Stockholm—Roslagens järnvägar. a1 i texten