Sök i Ratio Lex

Angående införlivande med statens järnvägar av Stockholm-Roslagens järnvägar

1959-02-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:50, Angående införlivande med statens järnvägar av Stockholm-Roslagens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

1

Nr 50

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående införlivande

med statens järnvägar av Stockholm-Roslagens järnvägar;

given Stockholms slott den 6 februari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att de till Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag

hörande järnvägarna, sammanfattningsvis benämnda Stockholm-Roslagens

järnvägar, skall från och med den 1 juli 1959 införlivas med statens järnvägar.

Vidare hegäres riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder

för likvidation av järnvägsbolaget. För transaktionens genomförande

äskas ett investeringsanslag av 9 110 000 kr. Någon ny upplåning å kapitalmarknaden

torde dock ej erfordras i anledning härav.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 februari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund.

Med bifall till Kungl. Maj :ts proposition 1951: 130 anvisade 1951 års riksdag

(SU 157, Rskr. 300) till förvärv av aktierna i Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag

för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 1 505 000 kr.

Den med aktieförvärvet avsedda rörelsen omfattar järnvägsrörelse, bilrörelse

och fastighetsförvaltning. Varje förvaltningsgren representeras av ett eller

flera särskilda bolag. Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag är moderbolag

till och innehavare av samtliga aktier i de övriga bolagen.

De linjer, som Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag driver i östra Uppland,

brukar sammanfattningsvis benämnas Stockholm-Roslagens järnvägar

(SRJ) och omfattar dels Stockholm-Roslagens järnvägar med huvudlinjerna

Stockholm—Rimbo, Uppsala—Rimbo—Norrtälje, Roslagsnäsby—österskär

och Rimbo—Hallstavik, dels Dannemora—Hargs järnväg med huvudlinjerna

Dannemora—Hargshamn och Faringe—Gimo, dels Djursholmsbanan.

Biltrafiken bedrives numera av dotterbolaget Stockholms läns omnibus AB.

I propositionen uttalades, att en viss del av SRJ, nämligen Djursholmsbanan,

hade karaktär av spårväg och därför i princip icke borde omfattas av ett

förstatligande. Då det emellertid var en förutsättning för förvärvet, att Djursholmsbanan

medföljde i köpet, fattades beslut i enlighet härmed. Med hänsyn

främst till de säregenheter i trafikhänseende, som Djursholmsbanan

uppvisade, ävensom till ovissheten om huruvida denna bana i framtiden

skulle uppgå i det lokaltrafiksystem för stockholmsregionen, till vilket banan

naturligt hörde, angavs i propositionen icke någon viss tidpunkt, då ett

definitivt inlemmande i statsbaneföretaget av SRJ borde ske. Riksdagen uttalade

emellertid, att SRJ borde införlivas med statens järnvägar så snart

förutsättningar härför vore för handen.

Riksdagen har sedermera i anledning av motioner vid 1954 års riksdag

förutsatt (SU 186, Rskr. 388), att frågan om roslagsjärnvägarnas förvaltningsform

upptages till förnyat övervägande, så snart ställning tagits till

1948 års järnvägstaxekommittés förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

Vid behandlingen av frågan om driftbidrag till statens järnvägar för innevarande

budgetår (prop. 1958: A 77) anmälde jag, alt frågan om roslagsjärnvägarnas

förvaltningsform lämpligen borde upptagas till förnyat övervägande

i samband med budgetbehandlingen hösten 1958.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 26 november 1958 hemställt, att SRJ

från den 1 juli 1959 måtte införlivas med statens järnvägar, över framställningen

har yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Jag anhåller att nu få upptaga frågan till närmare behandling.

Järnvägsstyrelsens framställning

I sin framställning meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis, att under år

1958 klarhet vunnits beträffande planerna för stockholmsregionens lokaltrafik,

åtminstone i vad angår inom Stor-Stockholms trafikutredning bedrivna

undersökningar. Visserligen är trafikutredningens arbete ännu icke helt

slutfört men av vad som anförts i ett av utredningen i december 1957 avgivet

huvudbetänkande »Den kollektiva förortstrafiken i Stockholmsområdet»

framgår tydligt, att utredningen för sin del icke räknar med någon annan

beskärning av Roslagsbanans järnvägstrafik än en nedläggning av -—

den enbart Djursholmstrafiken betjänande — sträckan mellan Stockholms

östra station och Engelbrektsplan. Utredningen har funnit en undersökning

beträffande en grenlinje på det planerade s. k. andra tunnelbanesystemet

mellan den redan i princip beslutade ändstationen vid Östermalmstorg och

Stockholms östra station vara en mycket angelägen uppgift och ej ställt sig

främmande för tanken på denna linjes framdragande till trakten av Roslagstull.

Däremot har den i annat sammanhang skisserade utdragningen till

vissa förortsområden utanför roslagsinfarterna ansetts icke ha sådant aktuellt

intresse, att kalkyler däröver synts påkallade. Såsom motiv härför anför

utredningen, att det befintliga järnvägs- och bussnätet efter en mindre, till

rimlig kostnad genomförbar upprustning beräknats bli tillräckligt för att tillgodose

det framtida trafikbehovet inom nämnda område. Samtidigt framhålles

att anläggningskostnaderna för en ny tunnelbanegren uppenbarligen

skulle bli mycket betydande.

I anslutning härtill konstaterar järnvägsstyrelsen, att framtida utredningar

visserligen kan komma till annat resultat men att sannolikheten för alt

Djursholmsbanan inom överskådlig tid skall komma att införlivas med kommunägt

lokaltrafikföretag nu synes mycket liten. Djursholmsbanan synes

därför böra ingå i eif definitivt förvärv av SRJ.

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till behandling av förstatligandefrågan

och anför härom i huvudsak följande.

Det år 1951 beslutade aktieförvärvet, vilket i förslå hand gällde samtliga

24 000 preferensaktier samt 91 550 stamaktier av totalt 126 000, har nu fortskridit

så långt, att vid senaste bolagsstämma 147 968 aktier eller 98,6 % av

hela aktiebeståndet var i statens ägo. Erforderligt belopp för inlösen av åter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

stående 2 032 stamaktier utgör ca 12 200 kr. och ingår i det år 1951 anvisade

investeringsanslaget.

Vid roslagsjärnvägarnas införlivande med statens järnvägar anser styrelsen

lämpligt att tillämpa samma förfaringssätt som använts vid tidigare

tillfällen, då fråga varit om införlivande av järnvägsbolag, i vilka staten innehade

den helt övervägande delen av aktierna, exempelvis de till Trafikförvaltningen

Göteborg-Dalarne-Gävle hörande järnvägarna (prop. 1948:

191). Med hänsyn till förhållandet, att staten redan förfogade över nyssberörda

järnvägsföretags egendom, ansågs vid inget av dessa tillfällen behövligt

att underställa riksdagen fullständiga avtalsförslag.

Det fall, som den aktuella framställningen avser, är av mindre dimensioner

än de tidigare, men dock analogt med dessa. Då det blott formellt men

icke reellt är fråga om statsförvärv av enskild egendom, har järnvägsstyrelsen

icke funnit nödigt lämna de sedvanliga sammanställningarna av uppgifter

angående roslagsjärnvägarnas tekniska och ekonomiska förhållanden

eller av utvecklingen under det sistförflutna årtiondet. Styrelsen har i detta

sammanhang ansett det tillräckligt att — i sammandrag och med avrundning

av beloppen — återgiva senaste koncernbalansräkning, avseende ställningen

den 31 december 1957, vilken har följande utseende.

Koncernbalansräkning för SRJ år 1957

Tillgångar.

Anläggningstillgångar:

tusental

kronor

Anläggningar för järnvägsrörelsen, maskiner m. m....... 50 726

Avgår: Förnyelsefonder ............................. 21 568 29 158

Omnibusbolagens fastigheter, maskiner m. m. (netto) ~ 2 661

Anläggningar för diverse rörelsegrenar ................ 3 092

Avgår: Förnyelsefonder .............................. 317 2 775

Övriga anläggningstillgångar ........................ 1 080

Summa anläggningstillgångar 35 674

Omsättningstillgångar:

Förråd ................................................... 2 937

Diverse fordringar, bank och kassa.......................... 1 461

Summa omsättningstillgångar 4 398

Summa tillgångar 40 072

Skulder.

Främmande kapital:

Långfristiga skulder:

Obligationslån .....................

Inteckningslån ......................

8 687

625

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 50 år 1959 5

Kungl. Järnvägsstyrelsen ............................ 21 000

Pensionsstiftelser .................................. 707 31 019

Kortfristiga skulder ......................................... 3 840

Summa främmande kapital 34 859

Eget kapital:

Moderbolagets aktiekapital ................................... 3 750

Bundna reserver .............................................. 875

Övriga reserver ............................................... 659

Avgår skillnaden mellan bokfört värde av aktier in. in. i dotterföretagen

och dotterföretagens aktie- resp. andelskapital .......... — 73

5 211

Årets vinst.................. 2

Summa eget kapital 5 213

Summa skulder 40 072

De i balansräkningen under rubrikerna Obligationslån och Inteckningslån

upptagna beloppen uppgår sammanlagt till 9 312 000 kr. Styrelsen beräknar,

att dessa låneskulder skall komma att nedgå till 9 305 000 kr. den 1 juli

1959. Av uppgifter som styrelsen under hand lämnat framgår, att lånesumman

därvid skulle komma att fördela sig på följande sätt i tusental kronor:

Obligationslån av 1946, 3,5 % .................................. 8 687

Inteckningslån av 1935, 3 % .................................. 90

» » 1945, 3 % .................................. 9

» » 1948, 3,25 % ................................ 195

» » 1955, 3,25 % ................................ 324

Summa 9 305

Att minskningen av de externa låneskulderna blir så liten som 7 000 kr.

beror på att 1958 års planenliga amortering om 181 000 kr. av obligationslånet

upptagits bland de kortfristiga skulderna. Nästa amortering förfaller

till betalning först under december 1959.

Av tillgängligt material framgår att inteckningslånet av 1948 å 195 000 kr.

lösts av bolaget under november månad 1958.

Det belopp, som upptagits under rubriken Kungl. Järnvägsstyrelsen, motsvarar

ett investeringsanslag, som riksdagen anvisat för budgetåret 1952/53.

Under rubriken Pensionsstiftelser upptaget belopp avser reverser utställda

på två fria pensionsstiftelser, benämnda Stockholm-Rimbo Järnvägs AB Fria

Pensionsstiftelse samt Stockholms Läns Omnibus AB Fria Pensionsstiftelse.

Till statsförvärvcts genomförande erfordras investeringsanslag motsvarande

summan av vid förvärvet förefintliga obligations- och inteckningslån.

Järnvägsstyrelsen räknar därvid med att investeringsanslaget jämväl skall

omfatta det av järnvägsbolaget lösta inteckningslånet om 195 000 kr. Annars

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1950

skulle enligt styrelsen nödvändiga investeringar i roslagsjärnvägarna behöva

minskas med motsvarande belopp.

I samband med järnvägsförvärv övertagna svävande skulder och rörliga

tillgångar är beroende jämväl av händelser mellan den tidpunkt, då uppgörelse

träffas och den, då egendomen övertages, och kan följaktligen icke

till sitt belopp någorlunda exakt förutberäknas. I alla tidigare fall har bestämts,

att sådana skulder och rörliga tillgångar skall föras å det särskilda

utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar», vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper

med anledning av statsmakternas beslut vid 1940 års riksdag. I

nämnda samlingskonto ingående delkonton för varje särskilt järnvägsförvärv

hålles numera öppna till och med budgetåret efter det, vid vars början

förvärvet äger rum.

Järnvägsstyrelsen finner i förevarande hänseende någon ändring nu icke

påkallad. Styrelsen erinrar i detta sammanhang om det åt styrelsen genom

Kungl. Maj :ts beslut den 30 maj 1952 givna bemyndigandet att lämna Stockholm-Rimbo

järnvägsaktiebolag de bidrag i form av tillskott, som kan befinnas

erforderliga för balansering av bolagets driftbudget. Dessa tillskott

har enligt av styrelsen lämnade uppgifter under åren 1951—-1957 uppgått

till följande belopp i tusental kronor:

1951 ........

........ 642

1955 ........

......... 3 215

1952 ........

........ 3 534

1956 ........

......... 4 586

1953 ........

........ 3 080

1957 ........

......... 6 429

1954 ........

......... 2 729

Styrelsen förutsätter, att nämnda bemyndigande får omfatta till driftbudgeten

hörande inkomster och utgifter (inkl. skatter) såväl under de

månader av år 1959, varunder bolaget kommer att fortsätta sin verksamhet,

som under likvidationstiden. Vid sådant förhållande skulle påföringen

av inköpskontot komma att omfatta ett relativt litet antal poster.

Beträffande roslags järnvägarnas ställning i organisationshänseendc

framhåller järnvägsstyrelsen, att inlemmandet icke föranleder annan ändring

än att nämnda järnvägar blir del av första distriktet. Då det icke synes

styrelsen lämpligt att låta dem ingå i någon av förefintliga ban-, maskinoch

trafiksektioner med expedition i Stockholm, och då det tillkomna nätet

är alltför litet för att kunna bilda sektioner likartade och sidoställda med

de nyss åsyftade förefintliga sektionerna, avser styrelsen att inrätta en

särskild driftsektion för roslagsjärnvägarna. Denna driftsektion blir därvid

närmast jämställd med den som omfattar järnvägarna m. in. på Gotland.

Den hos SRJ vid tidpunkten för införlivandet anställda personalen torde

komma att praktiskt taget helt övergå i statens järnvägars tjänst. Enär

redan år 1951 beslutades, att den dåvarande och förutvarande personalens

avlönings- och pensionsförhållanden skulle regleras efter samma normer,

som varit tillämpliga därest inlemmandet skett samtidigt med aktieför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1059 7

värvet, blir de vid övergången inträdande ändringarna i huvudsak av formell

natur.

I blivande överenskommelse mellan styrelsen och likvidatorn kommer

emellertid att intagas bestämmelser, som reglerar de övertagnas anställnings-

och lönevillkor. För den personal, som är hänförd till lönegraderna

Ao 19 och därunder, erfordras intet beslut av riksdagen. Däremot kräves sådant

beslut ifråga om de nio befattningshavare hos SRJ, som nu innehar

och som även efter övergången bör vara placerade på tjänster i högre lönegrad

än Ao 19. Av de nio befattningshavarna innehar fyra ordinarie tjänst

motsvarande lönegrad Ao 26, nämligen en verkställande direktör och tillika

maskiningenjör, en baningenjör, en elektroingenjör och en trafikinspektör.

En verkstadsingenjör och en kamrer innehar ordinarie tjänster motsvarande

lönegrad Ao 24 resp. Ao 23. Slutligen innehar tre befattningshavare

ordinarie tjänst motsvarande lönegrad Ao 21, nämligen en förrådsförvaltare,

en byråassistent och en stationsinspektor.

Före statsförvärvet av järnvägsbolagets aktier träffades med de fem

förstnämnda av dessa befattningshavare ouppsägbara personliga anställningsavtal

att gälla tills de uppnår en ålder av 63 år. Vissa av befattningshavarna

har i nämnda anställningsvillkor dessutom tillförsäkrats extra

förmåner. Statens järnvägar måste enligt järnvägsstyrelsen övertaga de sålunda

ingångna förpliktelserna och dessa torde få fullgöras vid sidan om

lönen enligt den angivna lönegradsplaceringen.

Järnvägsstyrelsen berör i sin framställning även vissa spörsmål rörande

taxesättningen av månadsbiljetter på Djursholmsbanan (inre förortstrafiken)

samt på linjerna Stockholm—österskär och Stockholm—Lindholmen

(yttre förortstrafiken). Enligt hittills tillämpat taxesystem har avgifterna

för månadsbiljetterna på dessa linjer legat något högre än på statens

järnvägar. Vid bifall till ett av styrelsen framlagt förslag om ny månadsbiljettaxa

för statens järnvägars nät i dess helhet kommer skillnaden mellan

statens järnvägars månadsbiljettpriser och motsvarande avgifter för

förortsliafiken pa SRJ att i stort sett utjämnas. Den av stvrelsen föreslagna

allmänna månadsbiljettaxan bör enligt styrelsens mening införas även på

SRJ efter inlemmandet av dessa järnvägar i statsbanenätet. Om däremot

den allmänna månadsbiljettaxan sättes lägre än som föreslagits, hemställer

styrelsen, att de nuvarande avgifterna för månadsbiljetter på SRJ tills vidare

bibehålies i de fall ett införande av statens järnvägars månadsbiljetttaxa

skulle medföra avgiftssänkningar. Dessa avgiftssänkningar skulle

nämligen eljest inom kort tid kunna komma alt följas av eu höjning i

samband med införandet av en särskild stockholmstaxa med högre avgifter

än den allmänna månadsbiljeltaxans. Järnvägsstyrelsen räknar med att

redan hösten 1959 förfoga över tillräckligt underlag för att kunna bedöma

lämplig utformning och nivå för en sådan särskild månadsbiljettaxa för

stockholmsområdet.

Med åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att Kungl.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

Maj :t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för likvidation av StockholmRimbo

järnvägsaktiebolag och för ett införlivande av bolagets järnvägar

med statens järnvägar från och med den 1 juli 1959.

Yttrande

Fullmäktige i riksgäldskontoret förutsätter, att riksgäldskontoret, såsom

tidigare skett i liknande fall, övertager betalningsansvaret för de långfristiga

skulder, som icke omedelbart kan inlösas.

Departementschefen

Sedan statsmakterna år 1951 fattat beslut om statsförvärv av aktierna

i Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag, har järnvägsstyrelsen — med anlitande

av det för ändamålet anvisade investeringsanslaget å 1 505 000 kr.

— för statens räkning förvärvat ca 98,6 % av aktierna i bolaget. I samband

med beslutet om statsförvärvet fastställdes icke någon viss tidpunkt,

då ett definitivt inlemmande i statsbaneföretaget av bolagets järnvägar,

sammanfattningsvis benämnda Stockholm—Roslagens järnvägar (SRJ),

skulle äga rum. Till skillnad från tidigare förvärvade enskilda järnvägar

företedde nämligen SRJ, med hänsyn till att Djursholmsbanan ingick i förvärvet,

vissa säregenheter i trafikhänseende, som motiverade att järnvägarna

under en övergångstid bibehölls i samma förvaltningsform som vid tiden

för förvärvet. Då Djursholmsbanan närmast ägde spårvägskaraktär, syntes

det nämligen icke uteslutet, att denna bana skulle kunna komma att

utskiljas ur SRJ och uppgå i ett framtida lokaltrafiksystem för stockholmsområdet.

Ett definitivt inlemmande av SRJ i statsbaneföretaget borde därför

tills vidare anstå.

Av vad järnvägsstyrelsen nu anfört framgår att några planer icke längre

föreligger om att Djurholmsbanan skall uppgå i ett lokaltrafiksystem för

stockholmsregionen. Den enda åtgärd rörande denna bana, som kan bli aktuell

inom nu överblickbar framlid, synes vara att trafiken mellan Stockholms

östra station och Engelbrektsplan kan komma att nedläggas. Banan kommer

sålunda alltfort att tillhöra roslagsjärnvägarnas bansystem. Då sålunda

det väsentligaste hindret för ett inlemmande av SRJ i statsbaneföretaget

icke längre föreligger, synes frågan om en avveckling av bolagsdriften

nu böra upptas till behandling och förslag i ämnet underställas riksdagens

prövning.

Vad beträffar formen för avvecklingen torde i allt väsentligt kunna följas

samma förfarande, som tillämpades, då de till Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävle

hörande järnvägarna införlivades med statens järnvägar.

Något fullständigt förslag till avtal angående det formella statsförvärvet

skulle sålunda icke behöva föreläggas riksdagen. Vidare torde jag i det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

följande kunna inskränka mig till att angiva endast huvudgrunderna för

transaktionens genomförande.

Efter inlemmandet i statsbaneförelaget av SRJ bör de till dessa järnvägar

börande anläggningsvärdena och kapitalbeloppen i statsbokföringen

upptas på samma sätt som motsvarande värden och belopp för statens järnvägar

i övrigt. Kapitalbehållningen å statens järnvägars fond bör följaktligen

ökas med ett belopp lika med summan av de låneskulder som staten

övertar från bolaget per den 1 juli 1959. Järnvägsstyrelsen har beräknat

dessa låneskulder till 9 305 000 kr. och därvid inkluderat ett belopp av

195 000 kr., avseende ett av bolaget under november månad 1958 inlöst inteckningslån.

De av staten övertagna låneskulderna bör i princip täckas av

ett motsvarande investeringsanslag å riksstaten. Enligt järnvägsstyrelsens

mening bör investeringsanslaget vara av sådan storlek, att det innefattar

det jämväl angivna beloppet av 195 000 kr., då eljest investeringarna i SRJ

måste minskas med motsvarande belopp. Med hänsyn till att ifrågavarande

inteckningslån redan lösts av bolaget, anser jag mig för egen del icke kunna

tillstyrka, att den utestående lånesumman per den 1 juli 1959 beräknas

till högre belopp än (9 305 000—195 000) 9 110 000 kr.

Övertagna svävande skulder liksom övertagna likvida medel och rörliga

tillgångar bör tills vidare föras å det särskilda inköpskontot för enligt 1939

års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att framdeles meddela erforderliga bokföringsföreskrifter.

I enlighet med hittills tillämpat förfarande torde av statens järnvägars

driftmedel få tillskjutas erforderliga belopp för balansering av bolagets

driftbudget såväl under den tid bolaget kommer att fortsätta sin verksamhet

som under likvidationstiden.

I överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att

för reglering av de ekonomiska frågor, som sammanhänger med införlivandet

av SRJ med statens järnvägar, ett investeringsanslag av 9 110 000

kr. anvisas å riksstaten för budgetåret 1959/60. Anvisandet av ifrågavarande

anslag torde, såvitt nu kan bedömas, icke behöva medföra någon ny upplåning

å kapitalmarknaden.

Enär det redan år 1951 beslutades, att den dåvarande och förutvarande

personalens avlönings- och pensionsförhållanden skulle regleras efter samma

normer, som skulle ha varit tillämpliga, därest inlemmandet skett samtidigt

med aktieförvärvet, blir de vid övergången inträdande ändringarna

härvidlag i huvudsak av formell natur. Restämmelser, som slutligt reglerar

den övertagna personalens anställnings- och lönevillkor, torde böra intagas

i blivande överenskommelse mellan styrelsen och likvidatorn.

I samband med inlemmandet av SRJ i statsbaneförelaget erfordras eu

ökning av antalet befattningar i högre lönegrad än Ao 19 vid statens järnvägar.

Härför erfordras beslut av riksdagen. Jag avser att framlägga förslag

bärom vid min anmälan längre fram i vår av verkstyrelsernas framställningar

rörande vissa tjänster vid kommunikationsverken.

“2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Xr SO

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1959

Vid den slutliga regleringen av avlöningsförmånerna för den övertagna

personalen kommer vissa på avtal grundade personliga löneförmåner att få

övertagas av statens järnvägar.

Vad järnvägsstyrelsen anfört och förordat rörande taxesättningen av

månadsbiljetter inom den på SRJ bedrivna förortstrafiken har slutligen

icke föranlett någon erinran från min sida.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för att Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag skall

träda i likvidation,

dels föreskriva, att Stockholm-Roslagens järnvägar skall

(j ■ från och med den 1 juli 1959 införlivas med statens järnvägar,

dels till Förvärv av Stockholm-Roslagens järnvägar för

budgetåret 1959/60 under statens affärsverksfonder, statens

järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 9 110 000 kr.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Y. Westerberg

Stockholm 1959. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

590185

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående införlivande med statens järnvägar av Stockholm—Roslagens järnvägar. a1 i texten