Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60
1959-02-20 · 41 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 38 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:65, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
1
Nr 65
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk under budgetåret 1959/60; given
Stockholms slott den 20 februari 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 9 § förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock om fortsatt
giltighet av samma förordning;
2) förordning om ändrad lydelse av 7 § förordningen den 5 juni 1953 (nr
372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom
om ändring av den vid förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt
giltighet av samma förordning;
3) förordning om ändring av den vid förordningen den 5 juni 1953 (nr
374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
m. m. fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av samma förordning;
dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen i övrigt hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1959/60 reglera
priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak
de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.
De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,
in. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
ävensom angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
in. in., vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1959, föreslås skola förlängas
att gälla till och med den 30 juni 1960, varjämte de till nämnda in- och utförselförordningar
hörande varuförteckningarna föreslås ändrade så åt!
överensstämmelse ernås med nomenklaturen i den nya tulltaxans statistiska
varuförteckning.
J Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 05
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 9 § förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)
om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock om fortsatt giltighet
av samma förordning
Härigenom förordnas dels att 9 § förordningen den 30 maj 1952 om viss
reglering av handeln med fisk, m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives, dels att förordningen, vilken enligt förordning den 11 april
1958 (nr 129) gäller till och med den 30 juni 1959, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1960.
9 §.
Prisregleringsavgift för importfisk skall, såvitt ej jordbruksnämnden
med stöd av andra stycket annat bestämmer, erläggas till tullverket i den
ordning som är föreskriven beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd,
ställande av säkerhet samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande
av betalning skall angående sådan prisregleringsavgift gälla detsamma
som rörande tull. Avgiften skall i fråga om varje varuparti, som särskilt
anmälts till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal
bortfaller.
I den---— av förordnandet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 7 § förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom om ändring
av den vid förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av
samma förordning
Härigenom förordnas dels att 7 § förordningen den 5 juni 1953 angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom den vid
förordningen fogade bilagan skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,
dels att förordningen, vilken enligt förordning den 11 april 1958 (nr
130) gäller till och med den 30 juni 1959, skall äga fortsatt giltighet till och
med den 30 juni 1960.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953:373 och beträffande 12 § SFS 1956:202.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959 2
7 §•
Införselavgift skall erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven
beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd, ställande av säkerhet
samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande av betalning skall
angående införselavgift gälla detsamma som rörande tull. Avgiften skall i
fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts till förtullning, påföras i
jämna kronor, så att överskjutande öretal bortfaller.
I den---dylik avgift.
Bilaga
Förteckning
över varor vilka omfattas av förordningen den 5 juni 1953 angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
Tulltaxenr
ur 03.01
ur 03.02
ur 03.03
ur 16.04
Varuslag
Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst, (annan än
s. k. skrapfisk, fisk för odlingsändamål och akvariefisk) av
följande slag, nämligen lax, laxöring, forell, röding, rödspätta,
rödtunga, sandskädda (slätta), torsk, kolja, vitling, gråsej,
kummel, långa, lyrtorsk (bleka), lubb (brosme), sillfisk,
horngädda (hornfisk, näbbgädda), makrill, ål, gädda och gös,
hel, rensad eller styckad; filéad fisk, färsk, kyld eller fryst
Sillfisk och makrill, saltad; spillånga
Hummer och räkor, med eller utan skal, färska (levande eller
döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; hummer och räkor,
med skal, kokta i vatten
Skarpsill och sardeller i förpackningar med en nettovikt av
minst 45 kg samt sill, strömming härunder inbegripen, endast
kryddade eller sockersaltade (icke i hermetiskt slutna
detaljhandelsförpackningar)
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
Förslag
till
Förordning
om ändring av den vid förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. fogade bilagan,
så ock om fortsatt giltighet av samma förordning
Härigenom förordnas dels att den vid förordningen den 5 juni 1953 angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in. fogade
bilagan skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att förordningen,
vilken enligt förordning den 11 april 1958 (nr 131) gäller till
och med den 30 juni 1959, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30
juni 1960.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
Bilaga
Förteckning
över varor vilka omfattas av förordningen den 5 juni 1953 angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.
Tulltaxenr
03.01
03.02
03.03
16.04
16.05
Varuslag
Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst
Fisk, saltad, torkad eller rökt
Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande
eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur
med skal, kokta i vatten
Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna
Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
5
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 februari 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, vissa
frågor angående regleringen av priserna på fisk m. m. samt anför därvid
följande.
I. Inledning
I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna
1953: 373 och 1956: 202) om viss reglering av handeln med fisk, m. in., vilken
förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1959, är bestämmelser meddelade
om handelsreglering —- grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar
—- och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten av
fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen den 14 mars 1947
(nr 82) angående allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni
1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk
och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. m. Enligt
sistnämnda förordningar, vilka likaså äger giltighet t. o. in. den 30 juni
1959, fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och
export av fisk och fiskprodukter.
Genom beslut den 11 april 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd
att för liden t. o. in. den 30 juni 1959 i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivits i propositionen 1958: 71 samt jordbruksutskottets
utlåtande 1958:9, anordna reglering av priserna på fisk
samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag ävensom
att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift å svenskfångad fisk
och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952: 320, dels
enligt 12 § samma förordning meddela —• såvitt angår täckande av andra
kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens
centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader -—
närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som inflyter till jordbruksnämnden
genom upptagande av omförinälda prisrcgleringsavgifter
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1959
in. m. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj :t, att de medel, som inflyter
vid upptagandet av införselavgifter på färska och frysta filéer av gråsej,
kolja, kungsfisk (rödkolja, uer), torsk och vitling skulle av jordbruksnämnden
— med den begränsning, som anges i det följande — tillföras
nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan avsedda
ändamål. Vidare bemyndigades jordbruksnämnden att av de medel, som innestår
i prisregleringskassan för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets
område jämväl under budgetåret 1958/59 utlämna lån för tillfällig finansiering
av kreditförsäljningar av fisk till utlandet på villkor, som föreskrivits
av Kungl. Maj :t genom särskilt beslut den 3 september 1954, dock att
lån, vilka beviljades efter den 30 juni 1958, skulle löpa med en ränta motsvarande
riksbankens diskonto plus 0,5 procent. Samtidigt bemyndigades
jordbruksnämnden att till bestridande av i förenämnda proposition omförmälda
eventuella tillskott till kvalitetskontrollen av konserver samt av kostnaderna
för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver — i den
mån sistnämnda kostnader icke kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter
— använda i första hand i jordbruksnämndens clearingkassa för
fisk den 1 juli 1958 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av högst
20 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område
för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan influtna medlen. Slutligen
bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden att för bestridande av
kostnaderna under budgetåret 1958/59 för den befattningshavare, som har
till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 90 000 kr.,
varav 45 000 kr. från reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning
av fisk in. in. och återstoden från de genom upptagande av införselavgifter
på fiskets område för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan
influtna medlen.
I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 12 februari
1959, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna
på fisk under budgetåret 1959/60, in. in. Nämnden erinrar därvid om att
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 en utredning pågår
med uppdrag att verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen
på fiskets område (1954 års fiskeriutredning), samt att vidare nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet i september 1958 framlagt förslag (SOU 1958:
31) till eu nordisk marknad beträffande bl. a. fisk och fiskprodukter. Över
förslaget hade nämnden den 22 januari 1959 avgivit yttrande. Nämnden
framhåller, att regleringarna på fiskets område i väsentliga delar torde bli
beroende av resultatet av överväganden i anslutning till nu nämnda förslag
liksom av utgången av förhandlingar angående upprättandet av ett västeuropeiskt
frihandelsområde. Någon hänsyn till dessa förhållanden har ej
tagits vid avgivandet av nämndens omförmälda förslag till reglering av priserna
på fisk under nästa budgetår.
Jordbruksnämnden har vidare anmält, att den i de frågor, som berörts
i skrivelsen, dels haft överläggningar med nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område, dels samrått med fiskeristyrelsen med
7
Knngl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
statens vatteninspektion. Därvid har fiskeristyrelsen förklarat sig tillstyrka
jordbruksnämndens förslag utom såvitt avser frågan om representation för
handel och industri i prisregleringsföreningarnas styrelser. I sistnämnda
fråga har fiskeristyrelsen — inom vilken en ledamot anfört skiljaktig mening
innebärande att styrelsen bort tillstyrka jordbruksnämndens förslag i
dess helhet — i huvudsak anfört följande.
Eftersom jordbruksnämnden anslutit sig till det från handelns och beredningsindustriens
sida inom nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område framförda förslaget, att plats beredes representanter för
handel och industri i prisregleringsföreningarnas styrelser, vilket förslag
fiskarna bestämt motsatt sig, utgår fiskeristyrelsen från att nämnden ansett
behov föreligga av ökad insyn i ifrågavarande föreningars verksamhet. Av
stadgarna för föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk framgår emellertid,
att dessa föreningars verksamhet kan underkastas granskning av en
eller flera av statens jordbruksnämnd eller annan statlig myndighet tillsatta
revisorer. Styrelsen finner därför, att möjlighet redan föreligger jämlikt
stadgarna att genom dvlika revisorer få till stånd eventuellt behövlig ytterligare
kontroll. Med hånsyn härtill anser styrelsen något insättande i föreningarnas
styrelser av representanter för nyssnämnda övriga intressen icjte
erforderligt eller lämpligt. Finner jordbruksnämnden att inom berörda föreningar
förekommit omständigheter, som strider mot god affärsmannased
eller gällande bestämmelser, tillkommer det nämnden att själv ingripa och
åstadkomma rättelse. II.
II. Reglering av priserna på fisk in. m.
Nuvarande förhållanden
Innebörden av prisregleringen. Prisregleringen innebär i huvudsak, att
jordbruksnämnden för västkusten och sydkusten efter överläggning med
fiskarorganisationerna därstädes fastställer minimipriser på de viktigaste
fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa priser
för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion inom landet. Den fisk,
som vid försäljning ej uppnår de sålunda fastställda minimipriserna, övertages
och nyttiggöres av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,
på västkusten föreningen Västkustfisk och på sydkusten föreningen
Sydkustfisk. Föreningarnas nyttiggörande av denna fisk sker genom försäljning
på export — i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis
framställning av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med
omhändertagandet av fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden
vissa i förväg bestämda statliga bidrag, s. k. pristillägg. Dessa utgår — bortsett
från vissa inskränkningar beträffande exporten — i princip med visst belopp
per kg bevisligen av föreningen övertagen fisk. Under senare år har emellertid
pristilläggen i allmänhet utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts
för prisregleringen under året. I den män detta belopp ej behövt tagas i
anspråk för täckande av utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas
konjunkturutjämningsfonder. Anledningen till att jordbruks
-
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
nämnden övergått till att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen
av fisk bär varit, att nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna
vid handhavandet av verksamheten skall stimuleras till mera
ekonomiska och långsiktiga bedömanden. För den övertagna fisken utbetalar
prisregleringsförening till fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket
fastställes av föreningen och bestämmes under hänsynstagande till beräknade
försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg för fisken. Garantipriset
fastställes i förväg och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för
sina leveranser av fisk. Beträffande de allmänna grunderna i övrigt för prisregleringarna
på väst- och sydkusten torde få hänvisas till propositionerna
1946:232 och 1948: 48.
Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den knutits
till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom
vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning
mottaga färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen
skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Prisregleringen innebär, att
jordbruksnämnden till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för de
auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) årligen utbetalar vissa statliga
medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att användas såsom tillskott till de priser
föreningarna erhåller vid försäljningen av strömmingsfångster, som ej kan
avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag
har i allmänhet falt åtnjutas för färsk eller frusen exportströmming,
saltströmming för den inhemska marknaden och färsk strömming, vilken
såsom djurföda levereras till pälsdjursfarm. Till skillnad mot den prisregleiing,
som upprätthålles på väst- och sydkusten, är prisregleringen på
strömming f. n. så utformad, att den enskilda fiskaren ej blir tillförsäkrad
vaie sig ett av staten bestämt lägsta pris för den strömming, som avsättes
på färskmarknaden inom landet, eller ett fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.
Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga
prisregleringen till strömming, som användes för tillverkning av konserver
eller för beredning av kraftfoder, har under år 1958 icke tagits i anspråk.
Nämnden har ej heller utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för torsk
på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande
systemet. Det må vidare nämnas, att för några år sedan Ostkustfiskets prisregleringsförening
u. p. a. bildats med uppgift att handha prisreglerings\eiksamheten
pa ostkusten. Tills vidare handhaves dock denna verksamhet
av föreningen Ostkustfisk.
Kostnaderna för prisregleringarna täckes av medel, som genom prisreglerings-
och införselavgifter tillföres den av jordbruksnämnden förvaltade
prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för såväl svenskfångad
som importerad saltvattensfisk och upptages av förstahandsköpare
av fisk m. fl. För färsk och frusen importfisk samt för svenskfångad fisk,
som ilandföres på västkusten, utgår prisregleringsavgift f. n. på i huvudsak
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
9
all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag, varav filéer belagts med
införselavgift. För svenskfångad fisk, som ilandföres på syd- och ostkusten,
uttages avgift endast på sill (strömming). Fisk, som övertages av prisregleringsföreningarna
på väst- och sydkusten, är ej avgiftsbelagd liksom ej
heller strömming på ostkusten, som säljes för annat ändamål än färskkonsumtion
eller rökning. Regleringsavgiften utgör 5 procent av inköpspriset
för svenskfångad fisk, som ilandföres på väst- och sydkusten, samt 4 öre
per kg för på ostkusten ilandförd strömming. För importfisk, som i samband
med införsel säljes på kommunal fiskauktion, är avgiften 5 procent av inköpspriset.
Avgiften för annan importfisk utgör för färsk och frusen fisk
5 procent av värdet, beräknat enligt tulltaxeförordningen, för saltad islandssill
4,9 öre per kg av nettovikten samt för annan beredd importsill än islandssill
3,7 procent av nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk är så avvägd,
att den i stort sett motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad fisk.
Under år 1958 har endast den ändringen vidtagits i fråga om prisregleringsavgiften
på fisk, att en mindre justering skett av importavgiften för saltad
islandssill. Införselavgift utgår på vissa fiskfiléer med 45 öre per kg av varans
nettovikt.
Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täckes till stor del
av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder genom
bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.
Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter enligt beslut av 1958
års riksdag därutöver rätt att under innevarande budgetår mot av riksgäldskontoret
ställda garantier i Sveriges kreditbank aktiebolag mot gängse
ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.
Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse
inledningsvis vissa uppgifter rörande fångst- och prisutvecklingen inom
saltsjöfisket, exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen
inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten
inom fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande
verksamhet i fråga om prisregleringen av fisk. Vidare lämnas vissa
uppgifter angående utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskare och
fiskebåtar.
Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,
vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1957
en fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.
Nedgången är starkast på ostkusten, där den utgör 10 procent, medan
på väst- och sydkusten eu minskning skett med ca 3 procent. Totalantalet
yrkesfiskare år 1957 utgjorde 9 834, innebärande en minskning jämfört med
förkrigsåren 1935—1939 av 28 procent. Även antalet binäringsfiskare har under
år 1957 sjunkit något på syd- och västkusten, medan för ostkusten redovisas
eu uppgång. Av en utav nämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar,
vilken som bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas, atl
även under år 1957 på samtliga kuststräckor en fortsatt övergång skett till
10
Kungi. Maj.ts proposition nr 65 år 1659
fiskebåtar med allt större motorstyrka. För västkustens del är ökningen
begränsad till båtar med mer än 200 hästkrafter. Enligt tillgängliga uppgifter
har de under år 1957 nybyggda västkustbåtarna utrustats nied motorer
på minst 300 hästkrafter. På ostkusten återspeglar nytillskotten
av båtar med starkare motorer den här pågående strukturförändringen
med övergång till trålfiske. Nämnden påpekar vidare, att totalantalet däckade
båtar med motor sjunkit på samtliga kuststräckor och utgjorde år 1957
3 172. En minskning redovisas också av totalantalet öppna båtar med motor.
I fråga om fångstutvecklingen anför jordbruksnämnden, att det svenska
havsfiskets avkastning under år 1957 uppgick till omkring 222 milj. kg med
ett förstahandsvärde av 149 milj. kr. För år 1958 kan fångstmängden, enligt
hittills för nämnden tillgängliga statistiska uppgifter, beräknas överstiga
sistnämnda kvantitet och ligga vid omkring 233 milj. kg. Ökade
fångster noteras för ost- och västkusten, där stegringen uppgår till 21 resp.
6 procent. Fångstökningen på västkusten utgöres i sin helhet av s. k. skrapfisk.
På sydkusten däremot har de ilandförda kvantiteterna under år 1958
minskat med ca 9 procent. Fångstvärdet torde år 1958 komma att överstiga
fångstvärdet år 1957 och ligga vid omkring 154 milj. kr. Nu angivna bel
åkningar i fråga om fiskets avkastning för år 1958 innebär, att fångstresultatet
till såväl kvantitet som värde är det bästa, som uppnåtts under de
gangna åren. Anmärkningsvärd är den under år 1958 synnerligen starka
ökningen av direktlandningen av fisk, främst sill, i utlandet. Hela denna
ökning faller på de danska hamnarna (direktlandningen i Danmark har
stigit från ca 22 milj. kg år 1957 till ca 62 milj. kg år 1958, varav ca 14 milj.
kg utgöres av skrapfisk), medan ilandföringen i utlandet i övrigt minskat.
Sammanlagt har direktlandningarna under år 1958 uppgått till i runt tal
40 procent av västkustfiskarnas fångster. Dessa har — såvitt avser de i
Sverige ilandförda kvantiteterna — minskat med omkring 18 milj. kg jämfört
med år 1957. Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas av
nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få fogas till detta
protokoll. Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag har fångsterna
på västkusten av vintersill och torsk under år 1958 varit av ungefärligen
samma storlek som under år 1957. En synnerligen stark tillbakagång
kan konstateras beträffande fisket efter fladensill, som för år 1958 redovisar
en fångstmängd av endast omkring 28 000 ton mot för åren 1955,
1956 och 1957 resp. 40 000, 31 000 och 37 000 ton (ilandförd vikt). Även
långsterna av makrill, gråsej och kolja har under år 1958 varit mindre än
under år 1957. På sydkusten har torskfisket, som under år 1957 gav rekordfångster,
minskat, medan sillfisket ökat. För ostkusten redovisas en kraftig
uppgång av strömmingsfångsterna jämfört med 1957 års låga nivå.
I likhet med år 1957 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade
fiskslag, under år 1958 upprätthållits på västkustsill och makrill samt tidvis
även på sill på sydkusten. Vidare har under kort tid av sommaren 1958
i samband med fisket efter fladensill fångstbegränsning i mindre omfatt
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
11
ning upprätthållits även på viss annan prisreglerad fisk på västkusten än
sill och makrill. Motiveringen för fångstbegränsningarna har varit dels en
önskan att genom begränsningarna av fångstkvantiteterna per resa främja
den landade fiskens kvalitet, dels en strävan att undvika stora överskott,
som skulle ha blivit svåra att avsätta och som skulle ha tryckt priserna.
Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat
en tablå över de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna
på fisk under tiden juli 1954—september 1958. Priserna i denna tablå, vilken
såsom bilaga h torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av
olika slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming
i Stockholm, allt kvartalsvis.
Beträffande den prisutveckling, som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden,
att eu jämförelse mellan priserna under fjärde kvartalet 1957—
tredje kvartalet 1958 och priserna under motsvarande kvartal närmast föregående
år ger vid handen, att för västkustens vidkommande (uppgifterna
avser försäljningen vid de större fiskauktionerna) det genomsnittliga fiskarpriset
för all fisk genomgående höjts, vilken höjning varit särskilt stark under
andra och tredje kvartalen 1958. Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen
på västkusten är prishöjningen genomgående för sill, medan för torsk
och makrill en prisuppgång kan noteras endast andra och tredje kvartalen
1958. Prishöjningarna torde främst sammanhänga med att fångsterna av
ifrågavarande fiskslag minskat jämfört med motsvarande tid år 1957. På
sydkusten redovisas för torsk höjda priser under år 1958, vilket beror på
minskade fångster men även på att torsköverskotten genom ökad filéberedning
praktiskt taget helt eliminerats. Prisutvecklingen på sydkustsill har
under år 1958 varit oenhetlig med omväxlande höjda och sänkta priser.
Partinoteringarna på strömming i Stockholm har under år 1958 legat på
ungefärligen samma nivå som motsvarande kvartal 1957. Samma tendens
utmärker i stort sett partinoteringen på strömming vid ostkusten i övrigt.
Minimipriserna undergick det gångna året — bortsett från sedvanliga säsongmässiga
variationer beträffande västkustsill och sydkusttork - - ej några
större förändringar.
Vidare anför jordbruksnämnden, att utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter
för år 1958 uppvisar högre siffror än någonsin tidigare. Exporten av
fisk och fiskprodukter beräknas under år 1958, inklusive utrikes ilandföling,
ha utgjort 104,7 milj. kg till ett värde av 68,9 milj. kr. Motsvarande
tal för år 1957 utgjorde 81,8 milj. kg och 59,8 milj. kr. Härvid har ilandföringen
av fisk i utlandet under år 1958 ökat med ej mindre än 28,1 milj.
kg och 11,5 milj. kr. och uppgår till 66,1 milj. kg och 29,4 milj. kr. Den kommersiella
exporten av färsk fisk och beredd sill har minskat under år 1958,
medan för fiskkonserver redovisas eu ökning jämfört med 1957 års låga
export. Importen av fisk och fiskprodukter har stigit från 41,5 milj. kg och
.85,4 milj. kr. år 1957 till 49,2 milj. kg och 105,9 milj. kr. år 1958. Den
kvantitetsmässiga uppgången, som berör i det närmaste samtliga fiskvarugrupper,
är särskilt markant för frysta filéer, färsk långa, beredd sill samt
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
färsk och kryddad skarpsill. En stark ökning av importen kan konstateras
även av helgeflundra och makrill. Införseln av frysta filéer uppvisar en ökning
från 3 194 ton år 1957 till 4 526 ton år 1958. ökningen blir mindre, om
jämförelsen sker med år 1956, då införseln uppgick till 4 324 ton. övervägande
delen av denna ökning avser torskfiléer. Vad angår importen under
år 1958 av beredd sill bör observeras, att denna — trots den kraftiga stegringen
under året — understiger motsvarande import under vart och ett avåren
1955 och 1956. Beträffande utrikeshandeln med fisk m. in. i övrigt
hänvisar nämnden till en inom nämnden upprättad sammanställning, vilken
såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.
I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,
att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande
lisk. Under år 1958 har materialet för undersökningarna reviderats, vilket
resulterat i att ändringar skett av tidigare års beräkningar. Materialet, som
ligger till grund för dessa undersökningar, är dock alltjämt i viss utsträckning
osäkert. Enligt senast gjorda beräkningar konsumerades i landet år
1956 totalt omkring 134 milj. kg och år 1957 omkring 132 milj. kg fisk och
liskprodukler (netto efter avdrag av svinn). Av sistnämnda års förbrukning
utgjordes 87 milj. kg av färsk och fryst fisk samt skaldjur (landad vikt)
och 45 milj. kg av konserver och beredd fisk (beredd vikt). Den totala konsumtionen
av fisk och fiskprodukter år 1958 ligger uppskattningsvis 2 milj.
kg högre än för år 1957 och torde utgöra omkring 134 milj. kg. Ökningen,
som fördelar sig till ungefär lika delar på importerad och inhemsk fisk, utgöres
i sin helhet av- färsk och fryst vara (konsumtionsökningen av inhemsk
tisk är begränsad till frysta filéer). Förbrukningen av importerad färsk och
fryst fisk (inklusive skaldjur) beräknas år 1958 ha utgjort 24 procent av
lärskkonsumlionen. De frysta filéernas andel av den totala konsumtionen
av färsk och fryst fisk (filévikten har omräknats till landad vikt) kan beräknas
ha stigit från 21 procent år 1957 till 23 procent år 1958.
Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår avföljande
sammanställning (filévikt, milj. kg).
1954
1955
1956
1957
1958 (prel.)
Import .........
............. 1,7
4,0
4,3
3,2
4,5
Tillverkning inom
landet...... 1,3
2,0
2,0
2,2
2,9
Summa 3,0
6,0
6,3
5,4
7,4
Lagerförändring .
.............+0,5
+ 1,2
+0,3
—0,6
+0,6
Konsumtion 2,5
4,8
6,0
6,0
6,8
Av sammanställningen framgår, att under år 1958 en ökning ånyo skett
av konsumtionen av frysta filéer efter den uppbromsning av konsumtionsstegringen,
som ägde rum under år 1957. Jämsides med den ökade konsumtionen
av frysta filéer under år 1958 har —- såsom vidare framgår av sammanställningen
— skett en ej obetydlig lagerökning av dylika filéer. Importen
av frysta filéer under år 1958 har bestått till ca 48 procent av torsk
(2 150 ton) och i övrigt främst av kolja och rödspätta. Den inhemska bered
-
13
Kungi. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
ningen av frysta torskfiléer, avsedda för försäljning inom landet, steg under
år 1958 med ca 500 ton till omkring 2 200 ton. Härutöver har inhemska filéer
beretts främst av sill (strömming), men även av kolja, vitling och makrill.
Då råvaruinköpen för den inhemska beredningen av för försäljning inom
landet avsedda torskfiléer på sydkusten skett till lägst de för prisregleringsområdet
fastställda minimipriserna, har -— i likhet med föregående år —
denna beredning under år 1958 främjats genom att till beredarna utbetalats
ersättning för viss del av kostnaden för fryshuslagring av dylika filéer. Denna
ersättning har i sin helhet bekostats av prisregleringsmedel. Vad angår
handeln med färska filéer har beredningen inom landet av dessa varor under
de senaste åren väsentligt ökat.
Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,
att under det senaste året skett endast obetydliga förändringar.
Det genomsnittliga priset på motorbrännolja (i 0-zon) var år 1958
24,1 öre per 1, medan motsvarande pris år 1957 uppgick till 26,1 öre. Motorbrännoljan
betingar nu ett pris av 24 öre per 1 mot 24,5 öre vid samma tidpunkt
år 1958. Priset på 45-kilos fisklådor har under år 1958 varit oförändrat
eller 2 kr. 65 öre. Med undantag av snurrevadståg och strömmingsskötar,
där priserna stigit något, har de genomsnittliga priserna på fiskredskap år
1958 varit ungefärligen desamma som år 1957. Prisutvecklingen på viktigare
förnödenheter inom fisket redovisas av nämnden i en särskild tablå, vilken
såsom bilaga 6 torde få fogas till detta protokoll. Nämnden påpekar i detta
sammanhang, att fiskarna alltmer övergår till dyrbarare men samtidigt effektivare
redskap.
Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket
även under år 1958 varit föremål för undersökningar.
Inom Svenska västkustfiskarnas centralförbund har sålunda företagits
vissa undersökningar av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för
är 1957. Vidare har statistiska centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna
av yrkesfiskarnas inkomster och utgifter m. m. gjort vissa
sammanställningar av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer.
Sammanställningarna, som baserar sig på ett på modern
samplingsmetodik grundat urval av yrkesfiskare, avser förhållandena åren
1952—1956. Materialet ger vid handen, att det beräknade kontanta nettot
av fisket under dessa år i medeltal per yrkesfiskare genomgående ökat på
södra östersjö- och öresundskusten samt för insjöfisket. För ostkusten som
helhet noteras för år 1956 någon minskning av nettoinkomsten jämfört med
1955 års låga nivå. Minskningen är koncentrerad till svealandskusten, som
jämte Norrland uppvisar en mycket ogynnsam inkomstutveckling efter år
1952. För båtlagsfisket på västkusten redovisas för år 1956 en fortsatt uppgång,
som i sin helhet kommit manskapslotterna till godo, medan utdelningen
på båt- och redskapslotter minskat.
Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande
verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden
en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 7 torde bifogas
14
Kunyl. Maj. ts proposition nr 65 är 1959
statsrådsprotokollet. Av tablån framgår bl. a., att å prisregleringsverksamheten
per den 1 januari 1959 föreligger en behållning av 14,7 milj. kr., medan
behållningen ett år tidigare utgjorde 12 milj. kr. Utbetalningarna under år
1958 av pristillägg och prisutjämningsmedel in. in. understiger med eu
2,25 milj. kr. summan av de under året influtna reglerings- och införselavgifterna.
Dessa uppgår till ca 5,2 milj. kr., varav drygt 1,5 milj. kr. utgöres
av införselavgifter. Av lablån framgår vidare, afl för samtliga kuststräckor
de totala utgifterna för prisregleringen överstiger summan av de
inom resp. områden sedan systemets införande influtna regleringsavgifterna.
Underskotten utgjorde den 1 januari 1959 i runda tal på västkusten
1,9 milj. kr., på sydkusten 0,25 milj. kr. och på ostkusten 2,9 milj. kr. 1
utgifterna bär härvid inräknats även de medel, som ianspråktagits ur prisregleringskassan
för avvecklingen av vissa prisregleringsföreningarna beviljade
statslån.
Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden
som god. Under år 1958 bär på väst- och sydkusten den mängd
fisk, som prisreglerats minskat synnerligen starkt och uppgår på västkusten
till endast ungefär hälften av genomsnittet för de senaste 5 åren. Nedgången
under år 1958 av den prisreglerade kvantiteten på västkusten sammanhänger
huvudsakligen med att ilandföringen i Sverige av främst västkustsill
minskat, vilken minskning dock uppvägts av ökade landningar i
utlandet. Nedgången på sydkusten beror till en del på att fångsterna minskat
men även på att under år 1958 avsättningsförhållandena för sydkusttorsk
— icke minst till filéberedning -— förbättrats, varigenom överskottet
av detta fiskslag praktiskt taget helt eliminerats. På ostkusten har den prisreglerade
strömmingskvantiteten ökat väsentligt under år 1958 och varit en
av de största under efterkrigsåren. Enligt preliminära siffror har föreningen
Västkustfisk år 1958 övertagit totalt 17,5 milj. kg fisk (därav ca 12,2
milj. kg sill, 1,6 milj. kg makrill, 1,3 milj. kg gråsej, 0,5 milj. kg kolja och
0,4 milj. kg östersjötorsk) för ca 7,6 milj. kr. Föreningen Sydkustfisk har
år 1958 övertagit 4,3 milj. kg fisk för 1,2 milj. kr. (därav 4,2 milj kg sill
för 1,1 milj. kr. och återstoden i huvudsak torsk). För jämförelsens skull
kan nämnas att år 1957 föreningen Västkustfisk övertog 40,5 milj. kg
fisk (därav 29,7 milj. kg sill, 2,9 milj. kg makrill, 3,2 milj. kg gråsej, 0,9
milj. kg kolja och 2,3 milj. kg östersjötorsk) till ett förstahandsvärde av
18,2 milj. kr. och föreningen Sydkustfisk 6,6 milj. kg fisk för 2,2 milj. kr.
(därav 3,3 milj. kg torsk för 1,3 milj. kr. och återstoden i huvudsak sill).
Nämnden påpekar i detta sammanhang, att med hänsyn till de tillämpade
formerna för export på centraliserade marknader av prisregleringsföreningarna
övertages även den fisk, som exporteras på sådana marknader.
Av de kvantiteter, som föreningarna övertager, exporteras normalt 85 å 90
procent. Föreningen Ostkustfisk har år 1958 enligt preliminära beräkningar
prisreglerat 5,9 milj. kg strömming, varav 4,6 milj. kg exporterats mot
år 1957 2,8 resp. 1,7 milj. kg.
15
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
Frågan om fortsatt prisreglering m. m.
Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. I sin skrivelse
meddelar jordbruksnämnden, att den vid överläggningar med representanter
för vederbörande fiskarorganisationer samt för handeln och industrien
berett dessa tillfälle att framföra sina synpunkter på frågan om de fortsatta
prisregleringarna på fiskets område efter utgången av budgetåret 1958/59.
Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd beträffande
prisregleringsfrågor på fiskets område.
Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför
jordbruksnämnden inledningsvis, att det från fiskarorganisationernas sida
framhållits, att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i
huvudsak nuvarande grunder. Denna reglering innebär bl. a., att nämnden,
om förutsättningar därför föreligger, äger rätt att dels utvidga prisregleringen
att omfatta foder- och konservströmming samt på sydkusten ilandförd
makrill, horngädda och skrubba, dels ock genomföra prisreglering på
torsk för ostkusten norr om Blekinge enligt det för väst- och sydkusten
gällande systemet.
Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk bär anhållit, att
de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under
nästa budgetår.
Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandelns representanter
i stort sett, liksom tidigare, vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet.
Frågan om eventuella ändringar i systemet — liksom
i fråga om auktorisationssystemet på ostkusten — har ansetts böra anstå i
avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete. Ej heller konservindustrien
eller saltsillhandeln har i avbidan på resultatet av 1954 års
fiskeriutrednings arbete framlagt några förslag till principiella ändringar
av regleringarna på fiskets område. Under hänvisning till att centralnämnden
för fiskpropaganda ej längre kan påräkna bidrag ur fiskerinäringens
bensinskattefond för propaganda för fisk, har man från färskfiskhandelns
sida förordat, att prisregleringsföreningarna skall ges tillstånd att till centralnämnden
lämna medel för detta ändamål. Representanter för handeln
och beredningsindustrien har vidare — såsom senare skall närmare beröras
— betonat angelägenheten av att viss omläggning sker av formerna för
samarbetet med fiskets organisationer. Konservindustrien har i fråga om
tillämpningen av importregleringen upprepat ett av industrien förra året
väckt förslag, att färsk och kryddad skarpsill skall frilistas.
Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat eu förlängning på
ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område i avvaktan
på de förslag, som 1954 års fiskeriutredning kan komma att framlägga.
Jordbruksnämnden upplyser, alt nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område enhälligt uttalat sig för de av nämnden i del
följande avgivna förslagen med undantag av dels att fiskarrepresentanterna
i rådet motsatt sig förslaget om representation för handel och industri i
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
prisregleringsföreningarnas styrelser, dels att vissa rådsledamöter förordat,
att bidrag för centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet skall utgå
ur prisregleringskassan för fisk. Rådsledamöterna har vidare enhälligt tillstyrkt
ett samgående mellan de olika kuststräckorna vad angår exporten på
centraliserade marknader.
Jordbruksnämndens förslag. För egen del anför jordbruksnämnden i sin
skrivelse, att den, då behov alltjämt föreligger av prisskydd för fiskarna,
funnit skäl tala för att prisreglering på fisk skall bibehållas jämväl under
budgetåret 1959/60. Nämnden har därvid särskilt pekat på den stigande
betydelse, som exporten fått under senare år för avsättningen av fiskarnas
fångster, samt på de osäkerhetsmoment, som är förenade därmed. Grunderna
för prisregleringen bör enligt nämnden bibehållas i huvudsak oförändrade
i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn av
riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område.
Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker
jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under
nästa budgetår till deras fulla belopp skall få disponera de krediter, för
vilka staten ställt garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för
fisk på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 3 september
1954 och den 11 april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna
för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.
Beträffande prisregleringens finansiering framhåller jordbruksnämnden,
att förhållandena på exportmarknaden alltjämt är sådana, att behållningen
i prisregleringskassan för fisk bör reserveras att användas för bestridande
av de utgifter, som i särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande
avsättningssvårigheter eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar.
Enligt nämndens mening erfordras sålunda för prisregleringens
upprätthållande alltjämt bemyndigande för nämnden att upptaga regleringsavgifter
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som f. n.
tillämpas.
I fråga om regleringsavgifternas omfattning och storlek erinrar jordbruksnämnden
om föredragande statsrådets uttalande i propositionen 1957: 88,
att detta spörsmål bör tagas upp till övervägande, därest de medel, som inflyter
till prisregleringskassan genom upptagande av införselavgifter på fiskfiléer,
skulle visa sig mera väsentligt överstiga det belopp, som av dylika
avgifter influtit under år 1956. Detta belopp utgör 1,56 milj. kr. och avser
införselavgifter, som influtit under tiden februari—december. Anmälas må,
att de under åren 1957 och 1958 influtna införselavgifterna understiger
nämnda belopp och uppgår till resp. 1,11 och 1,54 milj. kr.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden, att föredragande statsrådet
i propositionen 1956: 86 uttalat, att det i fortsättningen torde böra ankomma
på Kungl. Maj:t att för det framförliggande budgetåret meddela föreskrifter
rörande den huvudsakliga användningen av de införselavgifter,
som uttages på vissa slag av färska och frysta filéer. I anslutning härtill
17
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
har uppdragits åt nämnden att avge förslag till dylik disposition samt att
til! detta förslag foga dels beräkningar rörande storleken av inflytande införselavgifter
nnder det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl
storleken som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av utfallet
för tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande året.
Härom anför nämnden följande.
Under tiden t. o. m. den 31 december 1958 bär i införselavgifter influtit
ett sammanlagt belopp av omkring 4,2 milj. kr. Av detta belopp kommer
1,27 milj. kr. på budgetåret 1957/58 och 0,8 milj. kr. på innevarande budgetår.
Såsom nämnden framhållit i sin framställning angående fiskprisreg''leringen
för innevarande budgetår, föreligger av naturliga skäl stora svårigheter
att bedöma den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda
filéer och därmed också storleken av de inkomster, som framdeles
kan komma att inflyta i form av införselavgifter. I nämnda skrivelse har
den avgiftsbelagda filéimporten för innevarande budgetår ansetts böra uppskattas
till 3 500 ton. En reviderad beräkning med hänsyn bl. a. till hittills
företagen import ger ej nämnden anledning att nu frångå denna uppskattning.
Motsvarande import för nästa budgetår anser sig nämnden — med ledning
av uppgifter, som erhållits från frysberedningsindustrien — också böra uppskatta
till 3 500 ton. Med utgångspunkt från en införselavgift med ett oförändrat
belopp av 45 öre för kg filé skulle inkomsten av införselavgifter bli
för vart och ett av budgetåren 1958/59 och 1959/60 1,58 milj. kr.
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 31 maj 1957 och den 11 april
1958 skall — i likhet med de medel, som inflyter genom upptagande av prisregleringsavgifter
— de under budgetåren 1957/58 och 1958/59 influtna eller
inflytande införselavgifterna tillföras prisregleringskassan för fisk att
användas för med kassan avsedda ändamål. För budgetåret 1957/58 har därutöver
föreskrivits, att införselavgiftsmedel till ett belopp av högst 45 000
kr. skall få disponeras för bestridande av kostnaderna under budgetåret för
befattningen som fiskexportrepresentant. Samma föreskrift har lämnats
även vad angår de för innevarande budgetår inflytande införselavgiftsmedlen,
vilka dessutom till ett belopp av högst 20 000 kr. skall få användas til!
bestridande av kostnaderna under budgetåret för kvalitetskontroll av fisk
och fiskprodukter. För nu nämnda ändamål har, vilket framgår av den ^såsom
bilaga 7 till detta protokoll fogade tablån, hittills ianspråktagits 30 789
kr. 58 öre såsom bidrag till kostnaden under budgetåret 1957/58 för befattningen
som fiskexportrepresentant. Med nu angivna undantag skall enligt
förenämnda beslut införselavgifterna under ifrågavarande budgetår användas
för täckande av kostnader i samband med prisregleringen på fisk. Av
den tidigare lämnade redogörelsen för det ekonomiska resultatet av den prisreglerande
verksamheten för år 1958 framgår, att de under året influtna
reglerings- och införselavgifterna ej helt åtgått för täckande av utgifterna
under året. Återstoden av medlen har fonderats i prisregleringskassan att
vid behov användas för bestridande av de utgifter, som i särskilda fall kan bli
erforderliga för prisregleringens upprätthållande. Till vilket av dessa ändamål
införselavgifterna använts eller kan komma all användas, kan ej anges,
då — med den konstruktion prisregleringskassan erhållit — samtliga
i kassan ingående medel måste betraktas såsom en enhet. Detta gäller oberoende
av att i sistnämnda bilaga avräkning skett av utgifterna för prisregleringen
vid de olika kuststräckorna mot de prisregleringsavgifter, som
influtit på vederbörande kuststräcka. Att så skett har berott därpå, att
Ililuiny till riksdagens protokoll 1959. I samt. Å r G5
18
Kangl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
man velat särskilt för varje kuststräcka redovisa det ekonomiska resultatet
av prisregleringsverksamheten.
Enligt jordbruksnämndens mening bör ej heller i fortsättningen åtskillnad
göras mellan de olika medel, som tillföres prisregleringskassan för fisk.
Införselavgifterna bör därför även under nästa budgetår disponeras på i huvudsak
samma sätt som prisregleringsavgifterna och sålunda i första hand
användas för täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens upprätthållande.
I anslutning härtill erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t under
nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition (p. 166) föreslagit, att
kostnaderna under budgetåret 1959/60 för befattningen såsom fiskexportrepresentant
skall till ett belopp av högst 45 000 kr. täckas av de för budgetåret
inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen. Vidare
törordar nämnden i det följande, att dessa medel till ett belopp av högst
.55 000 kr. skall få användas till bestridande av kostnaderna under nästa
budgetår för kvalitetskontroll. Under hänvisning till det anförda bör sålunda
de för regleringsåret 1959/60 inflytande införselavgifterna — med de
begränsningar, som föranledes av bifall till nyssnämnda förslag — enligt i
huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår disponeras för
i första hand täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens upprätthållande.
Jordbruksnämnden erinrar härefter, att föredragande departementschefen
i propositionen 1958:71 uttalat, att han i likhet med jordbruksnämnden
ansåg det önskvärt, att överläggningar med berörda parter upptogs
med anledning av ett inom nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område väckt förslag, att plats borde beredas representanter för
handel och industri inom prisregleringsföreningarnas styrelser. Med anledning
av detta uttalande har inför nämnden överläggningar i frågan ägt rum
i december 1958 med representanter för prisregleringsföreningarna på fiskets
område och i januari 1959 med representanter för fiskhandeln och
liskberedningsindustrien. Representanterna för prisregleringsföreningarna
— central föreningen Ostkustfisk var ej representerad vid sammanträdet
— har vid dessa överläggningar förklarat sig ej kunna biträda förslaget
om representation i föreningarnas styrelser för handel och industri. De har
ansett nuvarande anordningar angående exporten av fisk vara tillfyllest
för samarbetet mellan berörda parter. Dessa anordningar — för vilka nämden
senare redogör under avsnittet angående exporten — utgöres av de på
väst- och sydkusten inrättade s. k. fiskexportnämnderna samt vidare, vad
angår exporten på centraliserade marknader, av föreningen Sydsvensk exportfisk
på sydkusten och av exportutskotten för svensk saltsill och för
färsk fisk på västkusten. Enligt representanterna för föreningen Västkustfisk
kunde en utbyggnad av samarbetet övervägas endast såtillvida, att i
exportutskottet för färsk fisk på västkusten viss representation bereddes
även för konservindustrien. Representanterna för konserv- och frysberedningsindustrien
ävensom representanterna för den konsumentkooperativa
handeln har vid överläggningarna betonat angelägenheten av att en omlägg
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 195!)
19
ning sker av formerna för samarbetet med fiskets organisationer i syfte att
möjliggöra ett för samtliga parter bättre resultat. Denna omläggning —
som tills vidare ansågs böra begränsas att gälla endast väst- och sydkustens
prisregleringsområden — har föreslagits skola ske genom att representation
beredes handel och industri i prisregleringsföreningarnas styrelser samt
vidare genom att ordförandeposterna i styrelserna av jordbruksnämnden
besättes med opartisk person. Därjämte har ifrågasatts, om ej samtliga på
väst- och sydkusten nu existerande organ för samarbetet mellan fiskarna
samt handeln och fiskberedningsindustrien kunde för varje kuststräcka
sammanslås till ett enda organ med representanter för alla intressen. Från
den privata färskfiskhandelns sida framställdes vid nyssnämnda överläggningar
ej något yrkande om omläggning av samarbetsformerna men man
anhöll att, därest förslaget om representation i föreningarnas styrelser genomfördes,
få representation däri efter vissa grunder.
För egen del erinrar jordbruksnämnden till en början om att det vid
tillkomsten år 1946 av nu gällande prisregleringssystem förutsattes, att
fiskarnas egna organisationer utan inblandning från andra intressen skulle
handha verksamheten med omhändertagande och nyttiggörande av den
fisk, som ej kunde säljas till av staten fastställda minimipriser. Dessa priser
skulle enligt de ursprungliga direktiven för prisregleringen sättas så
lågt, att såväl den normala inhemska konsumtionen (möjligen med undantag
för några speciella konserver) som exporten till mera normala
marknader i full utsträckning kunde tillgodoses genom inköp till minimipriset
eller högre pris. Sedan flera år tillbaka har emellertid prisregleringssystemet
så tillämpats, att förhållandena på färskmarknaden inom
landet blivit i första hand bestämmande för avvägningen av minimipriset.
Verksamhetsområdet för prisregleringsföreningarna har härigenom utvidgats
att omfatta även andra avsättningsområden än dem, som ursprungligen
avsågs. Viss del av fiskinköpen för konservindustriens och exportörernas
behov utgöres exempelvis av fisk, som övertagits av prisregleringsföreningarna.
Vidare har fiskexporten till länder med centraliserad import direkt
eller indirekt koncentrerats till prisregleringsföreningarna, varigenom
dessa kommit att driva en från början ej avsedd betydande affärsverksamhet.
Genom de nu nämnda förhållandena har för handel och industri uppkommit
ett ökat behov av att erhålla direkt kontakt med prisregleringsföreningarnas
verksamhet. Detta behov synes nämnden, åtminstone tills vidare,
bäst kunna tillgodoses genom alt handeln och industrien får viss representation
i föreningarnas styrelser. En sådan anordning synes även
bättre än de nuvarande samarbetsformerna kunna bidra till att redan på
ett tidigt stadium utjämna uppkommande motsättningar mellan parterna
och härigenom skapa förutsättningar för ett för samtliga parter fruktbringande
samarbete. Stöd härför utgör exempelvis de goda erfarenheter,
som vunnits av arbetet inom de regleringsföreningar på jordbrukets område,
där handeln och industrien erhållit representation. Under hänvisning
till det nu anförda föreslår nämnden, alt nämnden erhåller bemyndigande alt
20
Kangl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
såsom villkor för utbetalande av pristillägg till regleringsföreningarna föreskriva,
att i styrelserna för föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk
skall ingå 2 resp. 3 av nämnden utsedda ledamöter som representanter för
den inom resp. områden verksamma fiskhandeln och fiskberedningsindustrien.
Med hänsyn särskilt till erfarenheterna från prisregleringsföreningarna
på jordbrukets område tillstyrker nämnden vidare, att ordförandena i
föreningarnas styrelser tillsättes av nämnden. Antalet styrelseledamöter i
föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk är f. n. 8 resp. 11, varför ett
genomförande av förslaget ej innebär, att prisregleringsföreningarna förlorar
sin karaktär av fiskarnas egna organ. Frågan om eventuell sammanslagning
av nuvarande samarbetsorgan på väst- och sydkusten torde i första
hand få prövas av de av frågan berörda parterna.
Vad angår framställningen från färskfiskhandelns sida, att prisregleringsföreningarna
skall ges tillstånd att till centralnämnden för fiskpropaganda
lämna medel för propaganda för fisk erinrar jordbruksnämnden, att
centralnämnden för fiskpropaganda bildades år 1951 av de organisationer
— däribland prisregleringsföreningarna på fiskets område — som angivits
i Kungl. Maj:ts skrivelse den 3 november 1950 angående medel till föreningen
för fiskpropaganda för vissa kostnader i samband med bildandet av
en centralnämnd för fiskpropaganda. Som bidrag till propaganda- och upplysningsverksamhet
erhöll centralnämnden under ett vart av åren 1953,
1955, 1956 och 1957 50 000 kr. från fiskerinäringens bensinskattefond, varjämte
centralnämnden från det tidigare nämnda reservationsanslaget till
främjande av beredning och avsättning av fisk, in. in. tilldelades 50 000 kr.
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 augusti 1953 och likaledes 50 000 kr. enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 20 juli 1956. Som förutsättning för utfåendet
av de båda sistnämnda bidragen föreskrev Kungl. Maj :t bl. a., att de i
centralnämnden ingående organisationerna skulle för nämndens propaganda-
och upplysningsverksamhet tillskjuta minst motsvarande belopp
samt vidare att centralnämnden till fiskeristyrelsen och jordbruksnämnden
skulle avge redogörelse för sin och för de till centralnämnden anslutna organisationernas
verksamhet i vad den avsåg propaganda för fisk. Av det förenämnda
framgår enligt jordbruksnämnden, att Kungl. Maj :t, i samband med
att beslut meddelats om beviljande av statsmedel till centralnämnden för
fiskpropaganda, förutsatt, att hinder ej skall föreligga för de i centralnämnden
ingående prisregleringsföreningarna på fiskets område att bidraga med
medel till centralnämndens verksamhet. Frågan om storleken av eventuella
sådana bidrag bör med hänsyn till arten av prisregleringsföreningarnas verksamhet
underställas jordbruksnämnden för godkännande liksom även frågan
om utbetalande i annan ordning av medel för propaganda för fisk.
Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningen
1952: 320 om viss reglering av handeln med fisk, in. in. den 30
juni 1959. Jordbruksnämnden erinrar om att i propositionen 1955: 105 föredragande
statsrådet förklarat sig ej berett att taga ställning till 1951 års
fiskhandelsutrednings förslag angående frågan om fortsatt giltighet av
21
Kimgl. Mitj: ts proposition nr 65 år 1959
denna förordning samt om auktorisationssystemet på ostkusten, med hänsyn
bl. a. till att i direktiven för 1954 års fiskeriutredning ingår att verkställa
en översyn även av riktlinjerna för prisregleringen av strömming. I
avvaktan på resultatet av denna översyn finner sig jordbruksnämnden böra
föreslå, att giltighetstiden för omförmälda förordning 1952: 320 förlänges
l. o. in. den 30 juni 1960. I detta sammanhang fäster nämnden uppmärksamheten
på att näringsfrihetsrådet genom beslut den 19 juni 1958 lämnat
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten fortsatt tillstånd
att tillämpa av nämnden meddelade föreskrifter om förbud mot underskridande
av partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen
strömming, så länge förut omförmälda förordning 1952:320 om viss
reglering av handeln med fisk i sin nuvarande huvudsakliga utformning äger
fortsatt giltighet, dock längst t. o. m. den 30 juni 1959. Nämnden avser att
sedermera i skrivelse till näringsfrihetsrådet anhålla, att ifrågavarande tillstånd
måtte förlängas tills vidare i avvaktan på resultatet av 1954 års tiskeriutrednings
arbete.
Vidare erinrar jordbruksnämnden, att det i nya 10 a § tulltaxeförordningen
föreskrivits den ändringen, att tull skall i fråga om varje varuparti,
som särskilt anmälts för förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande
öretal bortfaller. Motsvarande ändring bör enligt nämndens mening
företagas i 9 § förordningen 1952: 320 i fråga om prisregleringsavgiiten
för importfisk.
Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill framhåller
jordbruksnämnden, att den i sitt år 1953 avgivna förslag om prisregleringen
på fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för
avsikt att, därest förhållandena icke föranleder till annat, under de närmaste
åren dels upprätthålla förbud mot försäljning av islandssill, dock
längst t. o. m. utgången av september resp. år, dels inställa importlicensgivningen
för annan beredd sill än islandssill under den tid försäljningsförbudet
gällde. Under de senaste 4 åren med undantag av år 1956 har ifrågavarande
åtgärder icke vidtagits. I princip anser nämnden, att sådana
ingripanden ej heller fortsättningsvis skall behöva ifrågakomma utan att
de bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet
att stärka fladensillens konkurrenskraft i förhållande till andra sillsorter.
Erfarenheten torde också ha visat, att hittills vidtagna dylika åtgärder
varit av betydelse för avsättningen av salt fladensill på den inhemska
mark naden.
III. Utrikeshandeln med fisk
Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna
angående reglering av införseln och utförseln av vissa slag av
fisk och skaldjur den 30 juni 1959. Jordbruksnämnden föreslår, att dessa
båda förordningar förlänges alt giilla t. o. in. den 30 juni 1960.
1 särskilda bilagor till nyssnämnda förordningar har med angivande av
tulltaxans statistiska nummer upptagits de varuslag, som omfattas av lör
-
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
ordningarna. Fr. o. in. innevarande år gäller emellertid en ny tulltaxa, vari
de olika varuslagen klassificerats efter ett nytt, på den s. k. brysselnomenklaturen
grundat system. Jordbruksnämnden har med anledning härav föreslagit
vissa av den nya tulltaxan betingade ändringar av bilagorna. Vad
angår införselförordningen har ändringarna härvid i stort sett begränsats
till att i dennas varuförteckning anslutning skett till nomenklaturen i gällande
tulltaxa. I fråga om utförselförordningen bär härutöver den ändringen
vidtagits, att en obetydlig utvidgning skett av det varuområde, som
regleras av förordningen. Utvidgningen avser vissa fisk varor, som vid tidpunkten
för förordningens tillkomst redovisades gemensamt med andra
livsmedel. Härigenom kommer samtliga varuslag, som tillhör Bryssclnomenklaturens
kap. 3 samt positionerna 16.04 och 16.05 alt omfattas av utförselförordningen.
Nämnden anmärker, att denna utvidgning av förordningens
tillämpningsområde ej står i strid med tidigare uttalanden i ämnet.
I propositionen 1953: 197 har nämligen föredragande statsrådet vid
behandlingen av frågan om regleringen av exporten av fisk förklarat sig
ej ha något att erinra mot att exportförfattningen i enlighet med nämndens
förslag omfattade alla slag av fisk och skaldjur. De till nämnden knutna
import- och exportråden för fisk har vid nyligen hållna överläggningar inför
nämnden förklarat sig ej ha något att erinra mot ifrågavarande ändringar.
Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen på fisk föreslår
jordbruksnämnden, att regleringen skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.
Nämnden har därvid beaktat, att enligt uttalande av föredragande statsrådet
i propositionen 1957:88 — intill dess resultatet av 1954 års fiskeriutrednings
arbete föreligger -— möjligheten att reglera importen genom införselavgift
ej bör ytterligare utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden
föranleder därtill. I anslutning härtill lämnar nämnden en redogörelse för
den hittillsvarande tillämpningen av importregleringen.
Enligt nyss omförmälda förordningar erfordras för import av fisk, fiskprodukter
och skaldjur särskilt tillstånd av jordbruksnämnden. Från licenstvånget
har emellertid vid import från i huvudsak OEEC-området, med
stöd av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden, undantagits
vissa s. k. villkorligt frilistade varuslag, nämligen färsk helgeflundra, rocka
och ål, färska och frysta filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling,
saltad fisk med undantag av makrill, skarpsill och strömming, sockersaltad
eller kryddad fisk med undantag av strömming och annan än i tunnor förpackad
skarpsill, färsktorkad fisk med undantag av spillånga, rökt fisk, saltad
eller på annat sätt beredd fiskrom, ostron, musslor och andra slag axkräftdjur
än hummer, fisk- och skaldj urskonserver, samt vidare vissa varor,
vari fisk eller skaldjur ingår. För vissa slag av saltad sill och för
kryddad skarpsill är frilistningen tidsbegränsad. Enligt de gällande grunderna
för införselregleringen skall importen av fisk begränsas i den omfattning,
som erfordras för att upprätthålla prisregleringarna på fiskets
område. I likhet med vad fallet varit under tidigare år har under år 1958
den av nämnden tillämpade principen vid beviljande av import av färsk och
fryst fisk varit, att import medgivits för täckande av det behov, som icke
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
kunnat tillgodoses med likvärdig svensk fiskvara. Nämnden bär härvid
sökt avpassa importen så, att den kompletterat fångsterna resp. beredningen
inom landet av jämförliga fiskslag. Vid import av ej avgiftsbelagda filéer
har därjämte även beaktats tillgången inom landet på råvara, som
lämpligen kan beredas till dylika filéer. Vad angår salt, kryddad eller sockersaltad
sill har importen under år 1958 icke hindrats. Under året har
importlicens erfordrats endast för import, som efter den 15 juli företagits
av annan salt sill än islandssill samt norsk stor- och vårsill.
Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden begagnat sig av
såväl individuella som generella importlicenser. Systemet med individuella
licenser innebär, att nämnden efter ansökan medger importör rätt att under
begränsad tid från visst land införa fiskvaror av visst slag och till viss myckenhet
eller värde. Den generella licensen utställes för import över särskilt
angivna tullanstalter av viss fisk, köpt i fast räkning, och upptager varken
kvantitet eller värde. Till skillnad mot den individuella licensen förlänges
den generella licensen automatiskt men kan hävas med mycket kort varsel.
Den generella importlicensen användes endast i lägen, då beträffande
icke frilistad sådan fisk en kvantitativ begränsning av importen ej anses
böra upprätthållas. Enligt uttalande av föredragande statsrådet i propositionen
1953: 197 har förutsatts, att ändring av användningsområdet för de
generella importlicenserna ej skall äga rum, utan att samråd skett med
representanter för fiskerinäringen.
Vid den löpande importlicenseringen bedömer jordbruksnämnden importbehovet
av färsk fisk med ledning av bl. a. rapporter beträffande tillförseln
av och förstahandspriserna på svensk fisk. Vidare inhämtas för
nämndens bedömanden synpunkter från de inom varje prisregleringsområde
lokalt inrättade s. k. fiskimportnämnderna, i vilka såväl fiskarnas
som handelns organisationer är företrädda. I viktigare frågor om tillämpningen
av importregleringen på färska och frysta fiskvaror sker samråd
jämväl inom ett av nämnden inrättat centralt rådgivande organ, det s. k.
fiskimportrådet. Detta råd består av särskilt utsedda representanter för av
importen berörda intressen, nämligen fiskare, handel, beredare och konsumenter.
I frågor angående importen av saltsill sker vid behov samråd i
särskild ordning med av saltsillimporten berörda parter.
Med stöd av kungörelsen 1956: 11 om införselavgift på vissa slag av färska
och frysta fiskfiléer utgår fr. o. in. den 30 januari 1956 vid införsel till
riket av dylika filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling en avgift
av 45 öre per kg av varans nettovikt. Då de varuslag, som omfattas av kungörelsen,
fr. o. in. innevarande år erhållit ändrade statistiska nummer, föreslår
jordbruksnämnden vissa härav betingade ändringar i den amma.
Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i sin framställning angående
fisk prisregleringen för innevarande budgetår med anledning av ett u,\
konservindustrien väckt förslag om vidgning av frilistningen av fisk till
kryddad och färsk skarpsill uttalat, alt förslaget, som av ågs skola tillämpas
först under innevarande budgetår, fick bli beroende av överväganden i
anslutning till senare överläggningar med av frågan berörda parter. Nämnden
upplyser, afl i rågan om importen av skarpsill under det gangna mot
vård föremål för upprepade överläggningar mellan representanter för västkustfiskets
organisationer och för konservindustrien. Från västkustfiskets
sida har man därvid — i likhet med tidigare — motsatt sig förslaget om
en definitiv frilistning av skarpsillen men förklarat sig ej ha något att
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
erinra mot att vissa tidsbegränsade beslut meddelades om fri import av
den kryddade varan. Västkustfiskets representanter har vidare tillstyrkt,
att import av färsk skarpsill tills vidare får ske mot generell importlicens.
Från konservindustriens sida har man vid nämnda överläggningar — utan
att i princip frångå kravet på en definitiv frilistning av all skarpsill —
ansett sig för den färska varan i varje fall tills vidare kunna godtaga det
av fiskarna tillstyrkta systemet med generell importlicens. Anmärkas bör
enligt nämnden, att tillförseln av skarpsill på västkusten även under innevarande
säsong varit exceptionellt låg, vilket belyses av att tillförseln från
mitten av september till utgången av december uppgått till endast 0,9 milj.
kg mot för samma tid vart och ett av åren 1955 och 1956 4,2 milj. kg.
Motsvarande tal för år 1957, då förslaget om frilistning av skarpsill väcktes,
var 1,2 milj. kg.
Jordbruksnämnden upplyser, att nämndens beslut i fråga om importen
av skarpsill under innevarande säsong innebär, att från säsongens början
— omkring mitten av september — import tills vidare medgivits av färsk
skarpsill mot generell importlicens. Vad angår den kryddade varan i förpackningar
med en nettovikt av minst 45 kg har denna genom olika beslut
av nämnden fortlöpande frilistats med början fr. o. in. den 1 september
1958 tills vidare t. o. m. utgången av februari 1959. De av nämnden sålunda
vidtagna åtgärderna bär medfört, att importen av såväl färsk som
kryddad skarpsill under innevarande säsong kunnat fortgå utan hinder.
Härigenom har nämnden i varje fall tills vidare i full utsträckning tillgodosett
syftet med konservindustriens förslag. Vad angår det ånyo framlagda
förslaget om frilistning framhåller nämnden, att den egentliga säsongen
för kryddning av skarpsill i huvudsak redan avslutats och att något ställningstagande
till förslaget därför ej nu behöver ske. Nämnden är emellertid
beredd att upptaga frågan till prövning i god tid före nästa säsong,
som börjar under september månad.
För export av fisk och fiskprodukter fordras i princip licens av jordbruksnämnden.
Dessa varor är emellertid upptagna bland de varuslag,
som är föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär, att de
under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild licens
till bl. a. OEEC-området. Bland de förutsättningar, som nämnden uppställt
för frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av affärsföretag,
som är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister,
dels att fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser
om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande
fisk, dels att företag, som önskar utnyttja frilistningen, låter hos jordbruksnämnden
registrera en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten
uppställda villkoren.
Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse, att nämnden i sådana frågor
berörande export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse för den
svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar uttalande
från det s. k. fiskexportrådet. Härom anför nämnden följande.
25
Knngl. Maj.ts proposition nr 05 är 195!)
Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportintressena
— fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien
— på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne
och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Till
rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant. Rådet
kallas av nämnden till sammanträde hl. a. för att utröna olika exportönskemål
inför förestående handelsavtalsförhandlingar, diskutera fördelning mellan
olika kustområden av redan erhållna kontingenter för export till länder,
där importen av fisk och fiskprodukter är centraliserad, och rådgöra om
olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet. Behov
bär förelegat av regelbundet återkommande sammanträden för behandling
av uppkommande spörsmål. Inom de på väst- resp. sydkusten lokalt inrättade
s. k. exportnämnderna, i vilka vederbörande kuststräckas exportintressen
är allsidigt företrädda sker hl. a. en förberedande behandling av
fiskexportrådets ärenden.
Exporten till länder med centraliserad import har koncentrerats till vissa
organ, som under särskilda förutsättningar tillerkänts ensamrätt till exportlicenserna
på ifrågavarande länder. Beträffande dessa organs sammansättning
och de förutsättningar, som gäller för att exportlicenserna skall
förbehållas dem, anför jordbruksnämnden följande.
För fisk från västkusten med de undantag, som nämnden bestämmer, utställes
exportlicenser f. n. endast på föreningen Västkustfisk. Såsom villkor
för att föreningen ensam skall erhålla licenserna gäller, att föreningen skall,
på sätt nämnden godkänner, bereda den enskilda exporthandeln tillfälle att
deltaga vid förhandlingar om avslut med den utländska köparen och i leveranserna
på träffat avslut. När det gäller export av salt sill sker samverkan
mellan fiskare och exporthandeln inom ett särskilt organ, kallat exportutskottet
för svensk saltsill. För export av färsk och fryst fisk finnes ett motsvarande
organ, kallat exportutskottet för färsk fisk. I dessa fall utställes
exportlicenser på föreningen Västkustfisk för exportutskottens räkning.
För fisk från sydkusten med undantag av fiskslag, som nämnden kan
komma att bestämma, beviljas under vissa förutsättningar exportlicenser
tills vidare uteslutande den av fiskare och handel för den ifrågavarande exporten
med nämndens godkännande bildade föreningen Sydsvensk expoi tfisk,
förening u. p. a. Som förutsättning för att föreningen skall åtnjuta ensamrätt
till ‘licenser har hl. a. föreskrivits, att föreningen och dess verksamhet
skall vara underkastad nämndens överinseende och att dess styrelse
skall ha en opartisk ordförande, utsedd av nämnden. Vidare skall föreningens
verksamhet bedrivas efter vissa av nämnden godkända riktlinjer. Föreningen
skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de beslut rörande
medlemskap, styrelsens sammansättning, kvoteringar, stadgar, vinstutdelning
o. d., som kan komma att meddelas av nämnden.
Allmänt har stadgats skyldighet för exportorganen att tillse att allas berättigade
intressen av alt deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten,
om det befinncs nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt grunder
som fastställes av nämnden. Vidare har förutskickats, att företagen,
om’nämnden så finner angeläget, skall (exempelvis genom alt utlysa särskilda
exportauktioner) öppna möjligheter för exportörerna att inbördes
tävla om exportlevcranserna. Under det gångna året har bildats en samarbetskommitté
med representanter för olika exportorgan in. in. för samverkan
mellan de olika kuststräckorna i frågor angående exporten på centraliserade
marknader.
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att behovet av ett organ
motsvarande det s. k. fiskexporlrådet och av en centralisering utav
liskexporten, såvitt gäller länder med centraliserad import, har bestyrkts
vid upprepade tillfällen även under det gångna året. Enligt nämndens mening
är det, om exportmöjligheterna skall kunna tillvaratagas rationellt,
erforderligt att exporten även i fortsättningen regleras i den omfattning,
som nu sker. Nämnden erinrar om att livsmedelskommissionen i ett år 1950
till Kungl. Maj:t framlagt förslag om organisationen av fiskexporten till
länder med centraliserad import betonat nödvändigheten av att från svensk
sida ett enhetligt uppträdande iakttogs vid förhandlingar och affärsuppgörelser
med länder, där importen av fisk är centraliserad. Enär förutsättningar
vid denna tidpunkt saknades för en samverkan inom ett enda
organ, föreslog kommissionen, att exportintressena tills vidare skulle samlas
inom 3 särskilda organ, 1 för exporten av färsk fisk från västkusten,
1 för exporten av saltad fisk från västkusten samt 1 för exporten av färsk
och beredd fisk från sydkusten. För strömmingsexporten från ostkusten
förelåg — enligt kommissionen — icke anledning till särskilda åtgärder,
när det gällde exporten till centraliserade marknader, eftersom sådan export
på grund av prisläget på exportmarknaderna endast kunde komma i
fråga för strömming, som fiskarnas centralorgan Ostkustfisk fått övertaga
i egenskap av prisregleringsförening. Vad livsmedelskommissionen föreslagit
angående antalet organ föranledde icke någon erinran av föredragande
departementschefen i propositionen 1950: 202, men denne underströk
önskvärdheten av att antalet organ kunde reduceras samt att eventuella
möjligheter härtill tillvaratogs. Jordbruksnämnden anser, att samverkan
i ett enda organ beträffande exporten till länder med centraliserad
import alltjämt bör eftersträvas, och förklarar sig ha för avsikt att — mot
bakgrunden av i det föregående redovisade uttalanden av nämndens
råd — undersöka de nu förefintliga möjligheterna till en dylik samverkan.
Med hänsyn till nyssnämnda uttalande av föredragande departementschefen
anser jordbruksnämnden hinder ej föreligga för nämnden att genomföra
en centralisering av exporten till ett enda organ.
Vad angår kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant för
budgetåret 1959/60 erinrar jordbruksnämnden om att under anslagspunkten
Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. i årets statsverksproposition
(p. 166) föreslagits, att dessa — i enlighet med vad som gäller
för innevarande budgetår — till ett belopp av 45 000 kr. skall bestridas ur
omförmälda reservationsanslag och till återstoden, likaledes 45 000 kr., av
de för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område. Befattningen har inrättats genom Kungl.
Maj:ts beslut den 23 oktober 1952 och har av den innevarande fiskexportrepresentanten
innehafts sedan den 1 december 1952. Befattningshavaren
är sedan den 1 januari 1955 stationerad i Bonn.
Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna
för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. Inledningsvis erin
-
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 05 år 1959
rar nämnden om att den med stöd av förenämnda bemyndigande den It
april 1958 äger att till bestridande av i propositionen 1958: 71 omförmälda
eventuella tillskott till kvalitetskontrollen samt av sådana kostnader för
kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som icke kan täckas
genom inflytande kontrollavgifter, använda i första band i clearingkassan
för fisk den 1 juli 1958 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av
högst 20 000 kr. ur de för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan
influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område. Vidare anför nämnden i
denna fråga.
Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels
frivillig. Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver
samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på
hemmamarknaden avsedd salt strömming. Den av nämnden inrättade frivilliga
kontrollen omfattar på sydkusten ilandförd färsk och fryst torsk och
sill, som blir föremål för centraliserad export, ävensom likaledes på sydkusten
framställda fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga
kontrollen inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill,
som försäljes på den inhemska marknaden. Enligt nämndens uppfattning
är den kvalitetskontroll, som f. n. upprätthålles på svenska fiskvaror,
nödvändig för att varorna skall kunna hävda sig på marknaden. Nämnden
anmäler, att enligt uttalanden av representanter för fiskerinäringen en utvidgning
av kvalitetskontrollen senare kan komma att aktualiseras med
hänsyn till förhållandena på exportmarknaden.
Vad angår den fortsatta finansieringen av konservkontrollen erinrar
jordbruksnämnden, att enligt uttalanden i propositionen 1957: 88 skulle
efter en under år 1957 företagen omläggning av konservkontrollens arbetsformer
och avgiftssystem annat tillskott av statliga medel ej erfordras för
kvalitetskontroll av konserver än ett engångsbelopp av 20 000 kr., vilket belopp
samma år med stöd av erhållet bemyndigande utanordnats att tillföras
en i propositionen omförmäld buffertfond. Nämnden har därefter i
sin skrivelse angående fiskprisregleringen för innevarande budgetår anmält,
att fortsatt behov av statliga medel kunde uppkomma för konservkontrollens
finansiering genom att exporten av fiskkonserver under år
1957 väsentligt nedgått och kunde''förutses avsevärt minska även under år
1958. Då emellertid farhågorna i fråga om exportutvecklingen dessbättre
ej besannats, har för budgetåret 1957/58 — i stället för ett beräknat underskott
i kontrollverksamheten — kunnat uppvisas ett överskott, vilket
resultat åstadkommits även genom att kostnaderna för kontrollen nedbringats.
Även om detta överskott under senare hälften av år 1958 till någon
del redan förbrukats, bör det tillsammans med övriga i buffertfonden
inneslåcnde medel kunna förslå för täckande av kostnaderna för konservkontrollen
fram till den 1 juli 1960. Då av naturliga skäl stora svårigheter
emellertid föreligger att beräkna de framtida inkoinsteina och utgifterna
för konservkontrollen, bör enligt nämnden möjlighet finnas att
även nästa budgetår vid behov kunna använda statsmedel för konservkontrollens
finansiering. I likhet med förra året föreslår nämnden därför att
därest medlen i buffertfonden ej förslår för täckande av kostnaderna
28
Kurigl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
— tillskott av statsmedel skall kunna ifrågakonmia för finansieringen av
kontrollen. Nämnden förutsätter därvid, att även fortsättningsvis vid export
av normal omfattning kostnaderna i sin helhet skall kunna täckas
genom kontrollavgifterna och att svenska konservkontrollens råd, som närmast
under nämnden handhar kontrollen, skall hos nämnden påkalla en
höjning av avgifterna, därest de normala kontrollkostnaderna skulle stiga.
Beträffande kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver framhåller
jordbruksnämnden att denna utövas av kontrollpersonal, som är
direkt underställd jordbruksnämnden. För bestridande av kostnaderna för
denna kontroll — av annan än för försäljning på hemmamarknaden avsedd
salt strömming — upptages kontrollavgifter av den som begärt kontrollens
utförande. Dessa avgifter förslår totalt sett ej till täckande av kostnaderna
för kontrollen. För budgetåret 11157/58 har sålunda inkomsterna av löpande
kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt
tal 18 000 kr. Under åren dessförinnan har underskotten varierat mellan omkring
11 000 och 31 000 kr. Behållningen i clearingkassan för fisk uppgick
per den 1 juli 1958 till omkring 41 000 kr. Av detta belopp har ca 15 000 kr.
använts under första hälften av innevarande budgetår för kvalitetskontroll
av andra fiskvaror än konserver. Beloppet är avsevärt högre än det statliga
tillskottet för kontrollen under motsvarande tid år 1957, vilket beror på att
inkomsterna under år 1958 starkt nedgått genom minskad export av de
varor, som omfattas av kvalitetskontrollen. För återstoden av innevarande
budgetår liksom för budgetåret 1959/60 saknas möjlighet att med någon
större grad av säkerhet beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna
erfordras för kvalitetskontrollens fullgörande. Storleken av detta tillskott
är nämligen, såsom nämnden nyss antytt, beroende av bl. a. omfattningen
av den export, som blir föremål för kvalitetskontroll. Om hänsyn emellertid
tages till hittillsvarande utgifter under innevarande budgetår för ifrågavarande
kontroll, skulle enligt nämnden behovet av tillskottsmedel för hela
budgetåret kunna beräknas till omkring 30 000 kr. Ca 11 000 kr. skulle den
1 juli 1959 då kvarstå i clearingkassan. För bestridande av kostnaderna
under nästa budgetår för kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver
anser sig nämnden böra räkna med att minst samma tillskott av statliga
medel kan komma att erfordras som det för innevarande budgetår beräknade.
Härtill kommer de medel, som eventuellt kan behöva tillskjutas för
finansieringen av konservkontrollen fram till den 1 juli 1960. Nämnden
hemställer därför om bemyndigande att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens
genomförande använda dels i clearingkassan för fisk den 1 juli
1959 eventuellt kvarstående medel, dels ett belopp av högst 35 000 kr. av
de för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område. Jordbruksnämnden framhåller slutligen,
att nämnden med representanter för fiskerinäringen överenskommit om böjning
av vissa avgifter för den frivilliga kvalitetskontrollen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 ur 1959
29
IV. Departementschefen
Avkastningen av det svenska havsfisket var under åren 1952—1956 10—lo
procent högre än under de 5 närmast föregående åren och 65 70 procent
högre än under åren närmast före det andra världskriget. Fångstmängden
under år 1956 var visserligen den lägsta på 5 år men med avseende å fångstvärdet
överträffades den endast av 1955 års motsvarande siffra. Enligt nu tillgängliga
definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten för år 1957 omkring 222
miljoner kilogram med ett värde av nära 149 miljoner kronor. Denna avkastning
var den högsta dittills noterade till såväl kvantitet som värde. Beträffande
år 1958 beräknar jordbruksnämnden, alt en ytterligare ökning av
fångstmängden ägt rum till omkring 233 miljoner kilogram. Även värdemässigt
beräknas 1958 års havsfiske ha givit det största utbytet hittills och torde
kunna uppskattas till cirka 154 miljoner kronor. Anmärkningsvärd är den
under år 1958 synnerligen starka ökningen av direktlandningen av fisk,
främst sill, i utlandet, ökningen faller på de danska hamnarna. Fisket efter
fladensill har gått tillbaka mycket kraftigt, medan strömmingsfångsterna
ökat. Det genomsnittliga priset till fiskare för all fisk har under det sistförflutna
året varit högre än under år 1957, samtidigt som endast obetydliga
förändringar har skett i fråga om priserna på fiskets förnödenheter.
Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter uppvisar för år 1958 högre
siffror än någonsin tidigare. I förhållande till närmast föregående år ökade
sålunda exporten enligt tillgängliga siffror kvantitativt med 28 procent och
värdemässigt med 15 procent, medan motsvarande siffror beträffande importen
är 19 respektive 24 procent. Den kvantitativa uppgången av importen,
som berör i det närmaste samtliga fiskvarugrupper, är särskilt markant
för frysta filéer, färsk långa, beredd sill samt färsk och kryddad skarpsill.
En stark ökning av importen kan även konstateras beträffande helgeflundra
och makrill. Konsumtionen inom landet av7 fisk och fiskprodukter
under sistlidna kalenderår har enligt jordbruksnämndens uppskattningar
varit 2 miljoner kilogram större än under år 1957. ökningen hänför sig
främst till frysta filéer.
Såsom jordbruksnämnden framhållit föreligger även för nästa budgetår
såvitt nu kan bedömas behov av fortsatt skydd för priserna till fiskarna.
Prisregleringsverksamheten torde därför böra bibehållas även under budgetåret
1959/60. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete
torde prisregleringen därvid böra handhavas i huvudsak på samma sätt som
hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet, som gjorts
av föredragande departementschefen i propositionen 19ol: 81.
Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, in. in. Giltighetstiden
för denna utgår den 30 juni 1959. I avvaktan på resultatet av 1954 ars fiskeriutrednings
arbete hör förordningen liksom hittills förlängas för ett ar och
sålunda erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1960.
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna
för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna
av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1958 — liksom för åren
1951—1957 — rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna
reglerings- och införselavgifterna. Behållningen av prisregleringsmedel uppgick
sålunda den 1 januari 1959 till 14,7 miljoner kronor mot 12 miljoner
kronor vid ingången av år 1958.
I anslutning till vad jag förut anfört, torde prisregleringen även under
budgetåret 1959/60 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att
upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande
medel. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutredning synes mig
vidare prisregleringsavgifter även under nästa budgetår böra kunna uttagas
i den omfattning, som förekommit under de senare åren.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde enligt min
mening ej heller under nästa budgetår hinder böra möta att — under särskilda
förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj :t —
använda behållningen i prisregleringskassan för lån till regleringsföreningarna
för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export. Jag tillstyrker
vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna skall
få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till deras fulla belopp
jämväl under budgetåret 1959/60.
Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom
landet av f 1 a d e n s i 11 föranleder ej någon erinran från min sida.
Regleringen av importen och exporten av fisk och fiskprodukter
sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den
5 juni 1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
(nr 372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk
och skaldjur m. m. (nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den
30 juni 1959.
Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen
böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår. I avbidan på
resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn torde sålunda giltighetstiden
för införselförordningen (1953: 372) böra förlängas för tiden till och med
den 30 juni 1960.
Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som
genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,
kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret
1959/60, torde inkomsterna av införselavgifter för närvarande kunna uppskattas
till ett belopp av omkring 1,6 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig
till nämndens förslag, att de för budgetåret 1959/60 inflytande införselavgiftsmedlen
disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna
och salunda i första hand användes för täckande av de löpande utgifterna
för prisregleringens upprätthållande.
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
Vad jordbruksnämnden anfört angående frilistningen av kryddad eller
färsk skarpsill föranleder ej någon erinran från min sida.
Såsom jordbruksnämnden vidare anfört, synes det erforderligt att, för
att rationellt tillvarataga föreliggande exportmöjligheter, även under nästa
budgetår reglera exporten i ungefär samma omfattning som för närvarande.
Jag förordar därför, att exporten jämväl under budgetåret 1959/60 ordnas
efter i huvudsak de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet
härmed bör även utförselförordningen (1953:374) ges förlängd giltighet
för tiden till och med den 30 juni 1960.
I propositionen 1958: 71 har uttalats, att — intill dess resultatet av 1954
års fiskeriutrednings översyn föreligger — möjligheten att uttaga importoch
exportavgifter på fisk, med undantag för tidigare omförmälda slag av
fiskfiléer, icke bör utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden föranleder
därtill. Någon ändring i de sålunda redovisade möjligheterna att uttaga
ifrågavarande avgifter anser jag icke påkallad för nästa budgetår.
För budgetåret 1958/59 har medgivits, att till kostnaden för en befattning
som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk högst 90 000 kronor,
varav 45 000 kronor från det å riksstaten under nionde huvudtiteln redovisade
reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. och återstoden från de för budgetåret 1958/59 genom upptagande av
införselavgifter på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna
medlen.
Såsom redan föreslagits vid behandlingen av nyssnämnda anslag i årets
statsverksproposition (IX ht, p. 166), torde till täckande av kostnaderna för
befattningen för budgetåret 1959/60 böra beräknas ett oförändrat belopp av
90 000 kronor. I anslutning till vad som i nämnda sammanhang anförts, bör
vidare — sedan 45 000 kronor av kostnaderna för befattningen beslritts ur
anslaget — återstoden utgå ur de för budgetåret 1959/60 inflytande eller
dessförinnan influtna införselavgifterna på fiskets område.
Behov av centralisering vid export av fisk till länder med
centraliserad import har enligt jordbruksnämnden förelegat även under det
sistlidna året. Den nuvarande formen för centralisering innebär emellertid,
att denna export handhaves av flera organ, såsom på sydkusten föreningen
Sydsvensk exportfisk samt på västkusten exportutskolten för svensk saltsill
och för färsk fisk. Exportlicenserna för nämnda utskotts räkning utställcs
för närvarande på föreningen Västkustfisk. Jordbruksnämnden har förklarat
sig ha för avsikt att undersöka möjligheterna alt genomföra en ytterligare
centralisering av exporten på ifrågavarande marknader till ett enda
organ. Nämnden har därvid hänvisat till alt nämndens råd beträffande
prisregleringsfrågor på fiskets område enhälligt tillstyrkt ett samgående.
Enligt propositionen 1950: 202 ansåg dåvarande departementschefen det
önskvärt, alt antalet organ för den centraliserade exporten kunde reduceras,
när bättre möjligheter yppades än de som förelåg vid denna tid. För
egen del vill jag understryka önskvärdheten av att eu ytterligare centrali
-
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
scring av ifrågavarande export nu kan företagas och att en närmare samverkan
mellan de olika exportintressenterna på denna väg kommer till
stånd. Vad jordbruksnämnden anfört i denna sak föranleder därför ingen
erinran från min sida.
I detta sammanhang torde jag få taga upp jordbruksnämndens nu framförda
förslag angående frågan om fisk handelns och fiskberedningsindustriens
representerande inom prisregleringsföreningarna,
vilken fråga omnämndes även i förra årets proposition
angående fiskprisregleringen (1958:71). Jag förklarade vid anmälan
av nämnda proposition, att jag fann det önskvärt, att jordbruksnämnden
upptog överläggningar i saken med berörda parter och vidtog de åtgärder,
till vilka överläggningarna kunde leda. Nämndens förslag efter förda överläggningar
—- för vilka redogjorts i det föregående — går ut på att ifrågavarande
handel och industri bör representeras med 2 respektive 3 av nämnden
utsedda ledamöter i styrelserna för föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk.
Styrelserna består för närvarande av 8 respektive 11 ledamöter.
Vidare föreslår jordbruksnämnden, att styrelseordförandena skall tillsättas
av nämnden. Med hänsyn till bland annat den utvidgning av prisregleringsföreningarnas
verksamhetsområde, vilken — såsom framgår av den närmare
redogörelsen i det föregående för nämndens förslag — ägt rum efter tillkomsten
år 1946 av nu gällande prisregleringssystem, synes ett dylikt ökat hänsynstagande
till fiskhandelns och fiskberedningsindustriens intressen på området
nu i princip motiverat. Då emellertid frågan om en närmare samverkan mellan
dessa näringsgrenar och fisket, enligt vad jag nyss anfört, nyligen tagits
under övervägande i ett annat hänseende, nämligen på exportområdet, är
jag i avvaktan på resultatet härav icke beredd att i detta sammanhang taga
slutlig ställning till det av jordbruksnämnden framlagda förslaget angående
representationen i prisregleringsföreningarna.
Den 1 januari 1959 trädde en ny tulltaxa i kraft, vari de olika varuslagen
klassificerats efter ett nytt system grundat på en efter internationellt samarbete
tillkommen nomenklatur, den s. k. brysselnomenklaturen. Efter förslag
av jordbruksnämnden vill jag förorda, att i samband med förlängningen
av de tidigare nämnda införsel- och utförselförordningarn
a företages sådana ändringar i de till desamma hörande varuförteckningarna,
att dessa bringas i bättre överensstämmelse med den nya tullstatistiska
indelningen. I stort sett berör dessa ändringar icke det sakliga innehållet
i ifrågavarande varuområden. Endast i vissa föga betydelsefulla avseenden
har varuområdena jämkats i syfte alt ernå överensstämmelse med
de nya tullstatistiska positionerna.
I tulltaxeförordningen har under 10 a § intagits föreskrifter om att tull
skall påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal bortfaller. Motsvarande
debiteringsförenkling föreslår jag genomförd beträffande prisregleringsavgifterna
för importfisk samt införselavgifterna.
33
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
För kvalitetskontroll av fiskkonserver skall enligt uttalanden i
propositionen 1957:88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott
av statsmedel ej vidare erfordras, sedan 20 000 kronor tillförts en i propositionen
omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter
medgav emellertid riksdagen år 1958 beträffande budgetåret
1958/59 ett tillfälligt avsteg från sagda princip. Till bestridande av erforderligt
tillskott till konservkontrollen samt av sådana kostnader för kvalitetskontrollen
av andra fiskvaror än konserver, som icke kunde täckas genom
inflytande kontrollavgifter, skulle sålunda under nämnda budgetår få
tagas i anspråk i första hand i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående
medel och i andra hand ett belopp av högst 20 000 kronor ur de
för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen
på fiskets område.
Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte
i buffertfonden innestående medel beräknats kunna täcka konservkontrollkostnaderna
fram till den 1 juli 1960, anser jordbruksnämnden — med hänsyn
till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna i
verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa budgetår vid
behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontrollen. De medel,
som under nästa budgetår kommer att erfordras för kvalitetskontroll av
andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda kontroll inflytande
kontrollavgifter, har jordbruksnämnden beräknat till minst 30 000 kronor.
Nämnden framhåller i anslutning härtill, att — därest behovet av tillskottsmedel
för kvalitetskontrollen för innevarande budgetår ur clearingkassan
för fisk ej kommer att överstiga 30 000 kronor — behållningen i kassan den
1 juli 1959 beräknas uppgå till cirka 11 000 kronor. För genomförandet av
hela kvalitetskontrollen under budgetåret 1959/60 erfordras enligt jordbruksnämnden
dels nyssnämnda i clearingkassan kvarstående medel, dels
ett belopp av högst 35 000 kronor av införselavgiftsmedel.
Med hänsyn till det anförda, finner jag mig böra förorda, att till bestridande
av eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av sådana
kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som
icke kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk
i första hand i clearingkassan för fisk den 1 juli 1959 kvarstående medel
och i andra hand ett belopp av högst 35 000 kronor ur de för budgetåret
1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets
område. Såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen 1958: 71
förutsätter jag emellertid, att även i fortsättningen vid export av normal
omfattning kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet skall täckas
genom kontrollavgifterna och alt avgifterna skall höjas, därest de normala
kontrollkostnaderna skulle stiga.
Vad jordbruksnämnden anfört angående bidrag från prisregleringsföreningarna
för fisk p r o p a g a n d a, föranleder ej någon erinran från
min sida.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 65
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
I enlighet med det anförda liar inom jordbruksdepartementet utarbetats
förslag till dels förordning angående ändrad Igdelse av 9 § förordningen den
30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock
om fortsatt giltighet av samma förordning, dels förordning om ändrad lydelse
av 7 § förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln
av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom om ändring av den vid
förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av samma förordning,
dels förordning om ändring av den vid förordningen den 5 juni 1953
(nr 374-) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
m. m. fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av samma förordning. Förslagen
torde böra föreläggas riksdagen till antagande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
A. antaga omförmälda förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 9 § förordningen
den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln
med fisk, m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma förordning;
2)
förordning om ändrad lydelse av 7 § förordningen den
5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa
slag av fisk och skaldjur ävensom om ändring av den vid
förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av
samma förordning;
3) förordning om ändring av den vid förordningen den 5
juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa
slag av fisk och skaldjur m. m. fogade bilagan, så ock om
fortsatt giltighet av samma förordning;
B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1960
reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten
av fisk av vissa slag jämte därmed sammanhängande
frågor må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som förordats i det föregående; samt
C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under
budgetåret 1959/60 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag
mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening
u. p. a., intill ett belopp av 2 000000 kronor jämte ränta,
dels åt Västkustfisk, förening u. p. a, intill ett belopp av
3 000 000 kronor jämte ränta.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Torsten Birgersson
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
35
Bilaga 1
Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935 1957
(Indextal: 1035/39 = 100)
År
Ostkusten (norr om Blekinge)
Sydkusten (Blekinge och Skåne)
Yrkes-
fiskare
Binä-
rings-
fiskare
Summa
Index-
tal
Yrkes-
fiskare
Binä-
rings-
fiskare
Summa
Index-
tal
1935/39 ........
1940/44 ........
1945 ............
1946 ............
1947 ............
1948 ............
1949 ............
1950 ............
1951 ............
1959............
1953 ............
1954 ............
1955 ............
1956 ............
1957 ............
4 580
5 432
5 896
5 528
5 250
4 926
4 673
4 306
3 947
3 771
3 616
3 288
3 007
2 768
2 479
7 437
6 921
6 373
6168
6 047
6 099
6100
5 818
5 722
5 598
5 598
5 652
5 549
5 666
5 716
12 017
12 353
12 269
11696
11 297
11025
10 773
10124
9 669
9 369
9 214
8 940
8 556
8 434
8195
100
103
102
97
94
92
90
84
80
78
77
74
71
70
68
2 480
2 558
2 817
2 756
2 606
2 597
2 532
2 452
2 320
2199
2 068
2 027
1913
1831
1772
1 128
1409
1492
1423
1328
1236
1335
1268
1175
1103
1136
1077
1098
1065
1016
3 608
3 967
4 309
4 179
3 934
3 833
3 867
3 720
3 495
3302
3 204
3104
3 011
2 896
2 788
100
no
119
116
109
106
107
103
97
92
89
86
83
80
77
År
Västkusten (Hallands län, Göteborgs
och Bohus län)
Samtliga kuststräckor
Yrkes-
fiskare
Binä-
rings-
fiskare
Summa
Index-
tal
Yrkes-
fiskare
Binä-
rings-
fiskare
Summa
Index-
tal
1935/39 ........
1940/44 ........
6 586
6 749
1 406
1 247
7 992
7 996
100
100
13 646
14 739
9 971
9 577
9 068
23 617
24 316
25102
24 428
23 666
23 333
23 100
22 126
21381
20 685
20 325
19 552
18 701
18 091
17 536
100
103
106
103
100
99
98
94
91
88
86
83
79
77
74
1945''............
7 321
1203
8 524
107
16 034
1946 ............
1947 ............
7 210
7 211
1 343
1224
8 553
8 435
107
106
15 494
15 067
8 934
8 599
1948............
7 230
1 245
8 475
106
14 753
8 580
1949............
7 185
1275
8 460
106
14 390
8 710
1950 ...........
7 051
1231
8 282
104
13 809
8317
1951............
7 017
1200
8 217
103
13 284
8 097
1952............
6 874
1 140
8014
100
12 844
7 841
6 770
1 137
7 907
99
12 454
7 871
1954............
6416
1092
7 508
94
11731
7 821
6 058
1076
7 134
89
10 978
7 723
1956............
5 749
1 012
6 761
85
10 348
7 743
1957............
5 583
970
6 553
82
9 834
7 702
Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen for
statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av
fisket. I.okala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch
binäringsfiskarc.
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
Antal fiskebåtar åren 1935/39 och 1949—1957
Bilaga 2
År
Däckade båtar med motor
Öppna båtar med motor
Summa
båtar
med
Hkr
Sum-
Hkr
Sum-
1—
10
11—
30
31-
90
91-
150
151—
200
>20C
ma
1-5
6—
10
>10
ma
motor
1935/39 ......
Os
1 ••
t k u s t
388
n
4 636
5 024
1949..........
S94
486
15
1
0
1396
3 222
1540
90
4 852
6 248
1950..........
853
557
24
1
0
1435
3186
1430
98
4 714
6149
1951..........
799
607
34
0
1
1 441
3 170
1477
131
4 778
6 219
1952..........
689
626
24
1
0
1340
3 103
1517
137
4 757
6 097
1953..........
731
630
25
1
0
0
1387
3 045
1591
159
4 795
6182
1954..........
694
629
31
5
2
0
1361
3 075
1541
174
4 790
6 151
1955..........
565
612
36
10
2
0
1225
3 039
1607
186
4 832
6 057
1956..........
492
606
45
16
4
0
1 163
3 062
1589
235
4 886
6 049
1957..........
469
567
49
25
7
2
1119
3 013
1565
245
4 823
5 942
1935/39 ......
Sy
1 ••
d k u s t
749
e n
459
1 208
1949..........
312
304
117
38
0
771
577
103
11
691
1 462
1950..........
315
296
124
36
0
771
577
94
10
681
1 452
1951..........
307
302
128
39
i
777
536
133
5
674
1 451
1952..........
312
309
135
39
1
796
551
159
7
717
1 513
1953..........
309
295
127
45
0
i
777
608
160
14
782
1 559
1954..........
333
275
134
48
0
i
791
630
133
15
778
1 569
1955..........
310
278
137
53
0
i
779
636
162
19
817
1 596
1956..........
329
243
122
66
7
i
768
663
132
20
815
1 583
1957..........
323
235
103
72
7
6
746
661
136
22
819
1 565
1935/39 ......
••
Va
••
t k u s t
1345
e n
496
1841
1949..........
455
212
352
323
129
1471
622
223
13
858
2 329
1950..........
452
170
356
322
163
1463
689
262
12
963
2 426
1951..........
404
189
345
328
226
1492
699
275
13
987
2 479
1952..........
408
206
333
293
203
1443
688
286
21
995
2 438
1953..........
430
190
328
272
144
82
1446
692
277
26
995
2 441
1954..........
426
196
318
272
143
99
1454
703
304
18
1025
2 479
1955..........
416
201
301
212
167
140
1437
695
324
27
1 046
2 483
1956..........
414
195
277
167
173
144
1370
684
316
46
1046
2 416
1957..........
390
175
261
159
161
161
1307
665
333
51
1049
2 356
1935/39 ......
, .
, ,
Samtliga
.. | ..
kusts
2 482
t r ä c
kor
5 591
8 073
1952..........
1409
1141
492
333
204
3 579
4 342
1962
165
6 469
10 048
% ............
39,4
31,9
13,7
9,3
5,7
100,0
67,1
30,3
2,6
100,0
1953..........
1 470
1115
480
318
144
83
3 610
4 345
2 028
199
6 572
10182
% ............
40,7
30,9
13,3
8,8
4,0
2,3
100,0
66,1
30,9
3,0
100,0
1954..........
1453
1100
483
325
145
100
3 605
4 408
1978
207
6 593
10199
% ............
40,3
30,5
13,4
9,0
4,0
2,8
100,0
66,9
30,0
3,1
100,0
1955..........
1291
1091
474
275
169
141
3 441
4 370
2 093
232
6 695
10 136
% ............
37,5
31,7
13,8
8,0
4,9
4,1
100,0
65,3
31,2
3,5
100,0
1956..........
1235
1044
444
249
184
145
3 301
4 409
2 037
301
6 747
10 048
% ............
37,4
31,6
13,5
7,5
5,6
4,4
100,0
65,3
30,2
4,5
100,0
1957..........
1182
977
413
256
175
169
3172
4 339
2 034
318
6 691
9 863
% ............
37,3
30,8
13,0
8,1
0,0
5,3
100,0
64,8
30,4
4,8
100,0
Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken (SOS Fiske). I denna bilada
redovisas ej fiskebåtar utan motor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959
37
Bilaga 3
Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångst områden, mängd, värde samt procentuell
fördelning åren 1935 1958
År
Ostkusten
Sydkusten
Västkusten
Totalfångst
Därav iland- fört i utri- kes hamnar
Milj. kg
%
Milj. kg
%
Milj. kg
%
Milj. kg
%
Milj. kg
*
Fångstmängd
1935/39 ........
31,9
27
11.9
10
75,6
63
119,4
100
14,8
12
1940/44 ........
37,0
31
19,3
16
64,1
53
120,4
100
1,7
1
1945............
35,3
23
23,7
16
93,6
61
152,6
100
6,7
4
1946............
29,4
18
18,0
11
113,5
71
160,9
100
13,0
8
1947............
22,2
14
19,7
13
114,0
73
155,9
100
10,1
6
1948............
25,2
14
26,6
14
132,6
72
184,4
100
12,9
7
1949............
27,3
15
32,9
18
124,3
67
184,5
100
20,2
11
1950............
27,8
15
27,7
14
135,1
71
190,6
100
28,5
15
1951............
27,8
15
28,6
15
128,8
70
185,2
100
21,5
12
1952............
27,6
13
32,0
16
147,9
71
207,5
100
32,2
16
1953............
29,3
15
32,7
16
137,7
69
199,7
100
33,2
17
1954............
28,5
14
31,1
16
141,5
70
201,1
100
35,6
18
1955............
30,1
14
34,1
15
155,3
71
219,5
100
45,0
21
1956............
24,3
12
33,1
17
140,0
71
197.4
100
35 8
18
1957............
24,2
11
40,0
18
157,9
71
222,1
100
38,0
17
1958 1 ..........
29,2
12
3(5,6
16
167,6
72
233,4
100
66,1
28
År
Ostkusten
Sydkusten
Västkusten
Totalfångst
Därav iland- fört i utri- kes hamnar
Milj. kr
%
Milj. kr
%
Milj. kr
%
Milj. kr
%
Milj. kr
%
Fångslvärde
1935/39 ........
8,3
28
3,7
13
17,6
59
29,6
100
3,1
10
1910/44 ........
26,3
31
13,5
16
45,8
53
85,6
100
0,3
0
1945............
29,3
26
16,4
14
67,7
60
113,4
100
7,0
6
1946............
22,9
25
10,3
11
59,5
64
92,7
100
10,1
11
1947............
20,4
23
11,2
12
58,4
65
90,0
100
5,1
6
1948............
23,6
20
16,1
14
75,6
66
115,3
100
5,9
5
1949............
22,7
22
16,1
15
65,7
63
104,5
100
7,0
7
1950............
22,6
22
14,8
15
64,7
63
102,1
100
9,3
9
1951............
24,9
23
16,4
15
68,0
62
109,3
100
9,0
8
1952............
24,4
20
18,4
15
79,6
65
122,4
100
11,4
9
1953............
24,7
20
20,3
17
77,0
63
122,0
100
11,2
9
1954............
24,4
20
20,6
16
80,9
64
125,9
100
13,1
10
1955............
23,8
18
23,2
17
88,5
65
135,5
100
16,1
12
1956............
22.9
17
21,1
16
88,8
67
132,8
100
16.7
13
1957............
23,2
16
25,2
17
100,5
67
148,9
100
17,b
12
1958 1 ..........
24,9
16
24,0
16
105,4
68
154,3
100
29,4
19
1 Siffrorna är uppskattade av jordbruksnämnden.
Anm. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna för åren 1949—1958 men dä;emot
icke för åien 1935 — 1948. Det beräknade totala avrenset har för åren 1945, 1948, 1947 och 1948
utgjort resp. 7,5, 8,8, 8,9 och 9.5 milj. kg. För åren 1949—1958 är i ilandföringen i utrikes hamnar
inkluderad s k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan
och därmed ej heller 1 kolumnerna ”Västkusten” och ”Totalfångst”. Under sistnämnda
åren torde ilandföringen av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga i
Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1954—september 1958, öre kg
Tid
Västkusten
Sydkusten
Genom- snittet av
partinote- ringar på
strömming i
Stockholm8
Genomsnittliga fiskarpriser1
Minimipriser8
Genomsnittliga
fiskarpriser
Minimipriser
All
fisk1 2 *
Sill
Torsk
Mak-
rill
Annan
fisk2
Sill
nr 1*
Sill
nr 34
Torsk
nr 1
Torsk
nr 2
Makrill4
(ej liten)
Sill
Torsk
Sill
nr P
Sill
nr 35
Torsk
nr 1
Torsk
nr 2
1954
3:e kv.
67,9
43,6
81,8
91,4
103,1
56
(42)
36
(28)
63
53
50
54,1
50,3
65
55
49
46
117,6
4:e kv.
66,1
37,2
117,5
75,2
119,3
53
(42)
31
(28)
63
53
50
63,9
59,5
65
55
49
46
119,9
1955
l:a kv.
47,3
31,1
95,8
87,6
113,8
49
(38)
31
(22)
63
53
50
63,2
55,8
65
55
49
46
112,6
2:a kv.
72,6
37,4
83,1
59,1
92,3
49
(38)
31
(22)
63
53
55
(48)
47,8
52,2
65
55
49
46
111,8
3:e kv.
61,2
41,4
77,0
79,0
83,4
59
(45)
39
(31)
63
53
55
(48)
48,2
56,4
65
55
56
53
125,2
4:e kv.
77,5
47,6
107,3
90,5
104,5
55
(36)
35
(22)
63
53
55
(48)
56,0
59,6
65
55
56
53
134,1
1956
l:a kv.
65,9
46,3
79,9
120,1
100,5
49
(38)
31
(22)
63
53
55
(48)
66,4
58,1
65
55
56
53
136,0
2:a kv.
73,6
42,5
80,8
69,9
89,0
49
(38)
31
(22)
68
58
55
(48)
58,7
49,4
65
55
53
50
123,4
3:e kv.
68,8
48,0
82,2
98,6
97,2
59
(47)
39
(31)
68
58
55
(48)
47,4
56,1
68
58
55
52
128,9
4:e kv.
74,4
44,5
111,2
96,4
113,6
55
(45)
36
(27)
68
58
55
(48)
53,1
59,5
68
58
56
53
139,4
1957
l:a kv.
64,0
42,2
97,2
99,2
115,0
49
(43)
31
(24)
68
58
55
(48)
58,7
54,4
68
58
56
53
135,7
2:a kv.
69,0
42,0
77,0
64,0
89,4
49
(43)
31
(28)
68
58
59
(50)
61,0
51,2
68
58
54
51
125,3
3:e kv.
65,8
47,2
78,8
75,9
93,9
62
(48)
41
(33)
69
59
59
(50)
54,0
55,6
68
58
55
52
133,6
4:e kv.
79,4
49,6
96,3
80,6
108,0
55
(44)
35
(27)
69
59
59
(50)
59,2
58,6
68
58
56
53
141,9
1958
l:a kv.
66,9
47,1
73,8
73,0
108,2
52
(41)
33
(24)
69
59
59
(50)
66,7
58,0
68
58
56
53
136,9
2:a kv.
82,5
45,5
84,0
72,9
109,1
52
(41)
33
(24)
69
59
59
(47)
51,3
53,9
68
58
54
51
123,5
3:e kv.
81,3
53,9
92,7
103,3
104.9
62
(48)
41
(33)
69
59
59
(44)
53,7
58,1
68
58
55
52
132,0
1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,
Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.
2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.
8 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på
torsk rensad vara med huvud.
4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för
alla köpare). Inom pal entes har angivits minimipriset vid försäljning
på s. k. andra auktion (för expoitörer och beredare i fråga om sill
samt för be:edare av frysta filéer i fråga om makrill'').
5 T. o. m. 2:a kv. 1956 har gällt ett gemensamt minimipris av 58
öre för sill, som ilandföres i Blekinge.
6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen
fastställt att gälla vid försäljning till återförsäljare i och för
dennes rörelse, och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna
ledovisade fiskarpriserna.
Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna
inkluderar i föiekommande fall exempelvis auktionsavgifter och
fiskaiens andel i lådkostnaden.
os
00
K ang t. Maj.ts proposition nr 65 år 1951)
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959
39
Bilaga 5
Utrikeshandeln med fisk, fiskrom, ostron och kräftdjur samt fiskkonserver omfattande
stat. nr 27 — 63 och 315—3171
År
Utförsel
Kommersiell export
Direkt-
(fisk
(fiskkon-
ningar i
m. m.)
server)
utlan-
stat. nr
stat. nr
det
27-63
315—317
Miljoner kilogram
1935/39.
25,6
0,9
14,8
1940/44.
5,6
0,2
1»^
1945....
6,7
0,1
6,7
1946....
34,1
2,5
13,0
1947....
17,6
2,5
10,1
1948....
47,8
1,4
12,9
1949....
46,2
2,2
20,2
1950....
35,5
2,7
28,5
1951....
51,1
1,7
21,5
1952....
00)3
1,7
32,2
1953....
48,1
1,1
33,2
1954....
52,7
2,3
35,6
1955....
51,2
1,6
45,0
1956....
41,0
1,8
35,8
1957....
42,8
1,0
38,0
1958....
37,2
1,4
66,1
Miljoner kronor
1935/39
8,0
1,1
3,1
1940/44
2,9
0,2
0,3
1945....
4,1
0,2
7,0
1946....
25,6
5,4
10,1
1947....
17,7
7,4
5,1
1948....
33,6
4,9
5,9
1949....
28,0
5,7
7,0
1950....
23,5
7,6
9,3
1951....
33,8
5,6
9,0
1952....
38,9
5,5
11,4
1953....
34,2
3,7
11,2
1954....
35,1
7,7
13,1
1955____
35,3
5,5
16,1
1956....
33,1
6,3
16,7
1957....
38,2
3,7
17.9
1958....
33,8
5,7
29,4
Införsel
Differens
Sum-
ma1
Kommers
(fisk
m. m.)
stat. nr
27—63
iell import
(fiskkon- server)
stat. nr
315-317
Sum-
ma
Utförsel- överskott (+)
Införsel- överskott (—)
41,3
50,2
1,4
51,6
- 10,3
7,5
11,7
0,3
12,0
- 4,5
13,5
16,8
0,2
17,0
- 3,5
49,6
28,4
0,7
29,1
+ 20,5
30,2
30,1
1,2
31,3
- 1,1
62,1
28,5
0,7
29,2
+ 32,9
68,6
23,5
0,8
24,3
+ 44,o
66,7
26,8
1,5
28,3
4 3-,4
74,3
31,1
1,2
32,3
4 42,0
89,2
34,8
1,6
36,4
4 52,8
82,4
36,4
2,0
38,4
4 44,0
90,6
34,2
2,3
36,5
4 54,1
97,8
44,1
2,7
46,8
4 51,0
78,6
44,1
3,1
47,2
4 31,4
81,8
38,6
2,9
41,5
4 40,3
104,7
45,7
3,5
49,2
+ 55,5
12,2
23,1
2,4
25,5
- 13,3
3,4
10,5
1,6
12,1
- 8,7
11,3
19,6
1,3
20,9
- 9,6
41,1
32,2
4,3
36,5
4 4,6
30,2
30,6
5,2
35,8
— 5,6
44,4
29,7
2,5
32,2
+ 12,2
40,7
24,7
2,8
27,5
4 13,2
40,4
29,9
6,5
36,4
4 4,0
48,4
37,4
5,8
43,2
4 5,2
55,8
47,1
6,8
53,9
4 1,9
49.1
50,3
8,7
59,0
- 9,9
55,9
54,4
11,2
65,6
- 9,7
56,9
72,6
13,9
86,5
- 29,6
56,1
72,3
15,7
88,0
- 31.9
59.8
69,9
15,5
85,4
- 25,6
68,9
87,1
18,8
105,9
- 37,0
1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur hänföres till stat. nr 281: 1
och 321: 5. År 1958 uppgick införseln av dessa varor till 3,5 milj. kr. och 518 ton samt utförseln
till 0,5 milj. kr. och 203 ton. . .. ..
Anm. 1 Siffrorna för kommersiell handel år 19o8 enligt tullverkets prelimmara statistik. Tidigare
års siffror är hämtade från handelsstatistiken. Direktlandningar enligt jordbruksnämndens
beräkningar. . ...... ... . ...
Anm. 2 För åren 1949—1958 är i direktlandningarna i utlandet inkluderad aven s. k. skrapfisk.
För åren dessförinnan omfattar motsvarande siffror ej skrapfisk.
40
Knngl. Mnj:ts proposition nr 65 år 1959
Bilaga 6
Prisutvecklingen på vissa förnödenheter inom fisket
(Indextal 1946 = 100)
År
Skarpsilltrål1
Trålwire
Sill trålnät
Snörpvadnät
70 fot
PA '' 42 tr
12/u 42 mm
26/9 17 mm
Kr.
Indextal
Kr.
Indextal
Kr.
Indextal
Kr.
Indextal
per st
per m
per kg
per kg
1938......
400
67
0,45
60
4,30
54
6,60
Öl
1939......
350
58
0,57
76
4,81
60
7,08
55
1940/45 ..
550
92
0,67
89
7,42
93
11,47
89
1946......
600
100
0,75
100
7,97
100
12,92
100
1947......
600
100
0,75
100
7,97
100
12,92
100
1948......
775
129
0,95
127
10,71
134
15,06
117
1949......
775
129
0,95
127
11,05
139
15,75
122
1950......
840
140
1,10
147
12,82
161
18,30
142
1951......
1 192
199
1,25
167
16,32
205
24,41
189
1952......
1 155
193
1,35
180
15,85
199
23,85
185
1953......
1155
193
1,20
160
15,20
191
23,70
183
1954......
1155
193
0,95
127
15,20
191
23,40
181
1955......
1 155
193
0,87
116
15,00
188
23,40
181
1956......
1 155
193
0,99
132
15,00
188
23,40
181
1957......
1 155
193
1,09
145
14,67
184
23.40
181
1958......
(1155
193
1,09
145
14,50
182
23,40
181
År
Snurrevadståg
Tross om 50 kg
Strömmingssköte;
7 200 x 300 x 19 x
x 60/6
Brännolja 0-zon
Vs-låda
Kr.
per kg
Indextal
Kr.
per st
Indextal
öre per
liter
Index tal
Kr.
per st
Indextal
1938......
1,00
29
137
33
11,2
77
1939......
1,10
31
137
33
11,7
81
_
1940/45 ..
2,85
81
306
75
73,3
505
_
1946......
3,50
100
410
100
14,5
100
1,60
100
1947......
3,50
100
411
100
14,8
102
1,75
109
1948......
3,25
93
415
101
17,9
123
1,85
116
1949......
3,85
no
429
105
17,4
120
1,75
109
1950......
4,15
119
432
105
19,8
137
1,75
109
1951......
4,94
141
478
116
23,1
159
2,90
181
1952......
4,85
139
493
120
23,2
160
2,95
184
1953......
4,12
3,58
118
470
115
22,7
157
2,40
150
1954......
102
486
119
21,8
150
2,50
156
1955......
3,38
97
522
127
22,0
152
2,65
166
1956......
3,49
100
522
127
23,3
161
2,60
163
1957......
3,85
no
496
121
26,1
180
2,53
158
1958......
4,05
116
530
129
24,1
166
2,65
166
1 Fr. o. m. 1955 har nya tråltyper av såväl bomull som nylon kommit till användning. Priserna
för sådana trålar har varit oförändrade med undantag av att en mindre höjning under
1958 skett för vissa typer av bomullstrålar.
Anm. Priset på is på västkusten har 1946—1958 varit oförändrat 32 kr. 10 öre per ton.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jlihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 65
Bilaga 7
Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden
x* 16/i'' 1946—31/i2 1958, allt i kr.
År
Västkusten
Sydkusten
Ostkusten (strömming)
Importfisk
Pris-
reglerings-
avgifter
Utgifter
Pris-
reglerings-
avgifter
Utgifter
Pris-
reglerings-
avgifter
Utgifter
Pris-
reglerings-
avgifter
Införsel-
avgifter
1946 ..................
1947 ..................
1948 ..................
1949 ..................
1950 ..................
1951 ..................
1952 ..................
1953 ..................
1954 ..................
1955 ..................
1956 ..................
1957 ..................
1958 ..................
Omkostnader 1946-1958
Avveckling av statslån
Summa
Underskott............
1 117 780: 21
1 699 ''32:08
2 239 833:72
2 000 733: 09
1 546 655: 26
2 026 991:10
2 152 916:51
2 309 384: 26
2 323216:67
1 956 955: 61
1 653 500: 39
1411977:28
1 517 551: 29
23957 027:47
Pristillägg
m. m.
1 276 724: 82
1 507 945:02
1 949 812: 46
1928838.41
2 560 254. 65
1 441 531: 28
1 713 595:81
1 757 128: 95
1 563 805:09
1500 000: —
2 564 811:90
1 562 371: 21
1675000: —
339 028:14
2 500 000: —
25 840 847: 74
124 086: 57
196 826: 53
381 401: 55
306 089:17
225 914:41
314 686: 10
488 976: 85
528 363:87
512 834: 04
594 931:23
299 295: 86
303 648: 20
309 853: 68
4 586908:06
Pristillägg
m. m.
80 276:72
224 512:86
8 323: 68
292 115: 77
581 793: 96
138 400:72
145 048: 07
214 768:99
157 717: 72
446 488:05
634 727: 07
752 478: 06
3 585 000: —
80 844:04
500 000: —
4 842 495: 71
113 425:88
191618: 54
245 834: 98
254 064: 84
236 391:81
310 516: 65
448 015:42
534 310:05
501155:91
548 105: 17
382 933: 98
355 869: 48
395 109: 84
4 517 382:55
Prisutjämn.-
bidragm.m.2
140 726: —
132 597: —
831 289 46
485 874:74
525 000: —
800 000:- 800 000: —
800 000: - 826 110: 95
582 461: 13
324 751:95
3 700 000: —
3 154: 80
500 000: —
7 451966:03
80 167:09
295 221: 73
240 298: 87
247 384: 72
324 952: 84
836 301: 45
1 326 222: 23
1 352 397: 96
1 322 794: —
2 180 626: 39
1 707 184:85
1 230 877: 92
1 455 745:03
12 600175:08
1 560 000: —
1 108 852: 05
1 535 000: - 4 - 30 789: 58
4 173062:47
- 1883820:27
- 255 5S7:65
- 2 934 583:48
Överfört år 1946 från
clearingkassan för fisk
Ränteinkomst ........
Uppbörds- och kontroll- kostnader ..........
+ 11699 246:15
+ 1000000: —
+ 2128 025:30
- 124858: —
Total behållning 31/12
1958................
+ 14 702 413:45
1 Beträffande strömmingsregleringen ‘/4- ..... .
2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets införande ställts till ostkustens förfogande for prisutjamnings
b
idrag och sedermera helt åtgått. ^
3 Beloppet är preliminärt. — 4 Beloppet utgör kostnad för fiskexportrepresentanten. . h
Anm.
»Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp. år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »pris
utjämningsbidrag»
belöper på resp. år.
Kungl. Maj:ts proposition, nr 65 år 1959
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1959:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60 m.m. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten
- JoU 1959:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten