Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60

1959-02-20 · 41 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:65, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

1

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1959/60; given

Stockholms slott den 20 februari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 9 § förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock om fortsatt

giltighet av samma förordning;

2) förordning om ändrad lydelse av 7 § förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom

om ändring av den vid förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt

giltighet av samma förordning;

3) förordning om ändring av den vid förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m. fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av samma förordning;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1959/60 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,

in. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

ävensom angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. in., vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1959, föreslås skola förlängas

att gälla till och med den 30 juni 1960, varjämte de till nämnda in- och utförselförordningar

hörande varuförteckningarna föreslås ändrade så åt!

överensstämmelse ernås med nomenklaturen i den nya tulltaxans statistiska

varuförteckning.

J Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 05

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 9 § förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock om fortsatt giltighet

av samma förordning

Härigenom förordnas dels att 9 § förordningen den 30 maj 1952 om viss

reglering av handeln med fisk, m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives, dels att förordningen, vilken enligt förordning den 11 april

1958 (nr 129) gäller till och med den 30 juni 1959, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1960.

9 §.

Prisregleringsavgift för importfisk skall, såvitt ej jordbruksnämnden

med stöd av andra stycket annat bestämmer, erläggas till tullverket i den

ordning som är föreskriven beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd,

ställande av säkerhet samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande

av betalning skall angående sådan prisregleringsavgift gälla detsamma

som rörande tull. Avgiften skall i fråga om varje varuparti, som särskilt

anmälts till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal

bortfaller.

I den---— av förordnandet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 7 § förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom om ändring

av den vid förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av

samma förordning

Härigenom förordnas dels att 7 § förordningen den 5 juni 1953 angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom den vid

förordningen fogade bilagan skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att förordningen, vilken enligt förordning den 11 april 1958 (nr

130) gäller till och med den 30 juni 1959, skall äga fortsatt giltighet till och

med den 30 juni 1960.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953:373 och beträffande 12 § SFS 1956:202.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959 2

7 §•

Införselavgift skall erläggas till tullverket i den ordning som är föreskriven

beträffande tull. Jämväl i fråga om betalningsanstånd, ställande av säkerhet

samt påföljd för dröjsmål med eller uteblivande av betalning skall

angående införselavgift gälla detsamma som rörande tull. Avgiften skall i

fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts till förtullning, påföras i

jämna kronor, så att överskjutande öretal bortfaller.

I den---dylik avgift.

Bilaga

Förteckning

över varor vilka omfattas av förordningen den 5 juni 1953 angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Tulltaxenr

ur 03.01

ur 03.02

ur 03.03

ur 16.04

Varuslag

Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst, (annan än

s. k. skrapfisk, fisk för odlingsändamål och akvariefisk) av

följande slag, nämligen lax, laxöring, forell, röding, rödspätta,

rödtunga, sandskädda (slätta), torsk, kolja, vitling, gråsej,

kummel, långa, lyrtorsk (bleka), lubb (brosme), sillfisk,

horngädda (hornfisk, näbbgädda), makrill, ål, gädda och gös,

hel, rensad eller styckad; filéad fisk, färsk, kyld eller fryst

Sillfisk och makrill, saltad; spillånga

Hummer och räkor, med eller utan skal, färska (levande eller

döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; hummer och räkor,

med skal, kokta i vatten

Skarpsill och sardeller i förpackningar med en nettovikt av

minst 45 kg samt sill, strömming härunder inbegripen, endast

kryddade eller sockersaltade (icke i hermetiskt slutna

detaljhandelsförpackningar)

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

Förslag

till

Förordning

om ändring av den vid förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. fogade bilagan,

så ock om fortsatt giltighet av samma förordning

Härigenom förordnas dels att den vid förordningen den 5 juni 1953 angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in. fogade

bilagan skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att förordningen,

vilken enligt förordning den 11 april 1958 (nr 131) gäller till

och med den 30 juni 1959, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1960.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

Bilaga

Förteckning

över varor vilka omfattas av förordningen den 5 juni 1953 angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Tulltaxenr

03.01

03.02

03.03

16.04

16.05

Varuslag

Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst

Fisk, saltad, torkad eller rökt

Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande

eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur

med skal, kokta i vatten

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 februari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, vissa

frågor angående regleringen av priserna på fisk m. m. samt anför därvid

följande.

I. Inledning

I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna

1953: 373 och 1956: 202) om viss reglering av handeln med fisk, m. in., vilken

förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1959, är bestämmelser meddelade

om handelsreglering —- grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar

—- och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten av

fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen den 14 mars 1947

(nr 82) angående allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni

1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk

och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. m. Enligt

sistnämnda förordningar, vilka likaså äger giltighet t. o. in. den 30 juni

1959, fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och

export av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 11 april 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd

att för liden t. o. in. den 30 juni 1959 i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivits i propositionen 1958: 71 samt jordbruksutskottets

utlåtande 1958:9, anordna reglering av priserna på fisk

samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag ävensom

att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift å svenskfångad fisk

och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952: 320, dels

enligt 12 § samma förordning meddela —• såvitt angår täckande av andra

kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens

centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader -—

närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som inflyter till jordbruksnämnden

genom upptagande av omförinälda prisrcgleringsavgifter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1959

in. m. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj :t, att de medel, som inflyter

vid upptagandet av införselavgifter på färska och frysta filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk (rödkolja, uer), torsk och vitling skulle av jordbruksnämnden

— med den begränsning, som anges i det följande — tillföras

nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan avsedda

ändamål. Vidare bemyndigades jordbruksnämnden att av de medel, som innestår

i prisregleringskassan för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets

område jämväl under budgetåret 1958/59 utlämna lån för tillfällig finansiering

av kreditförsäljningar av fisk till utlandet på villkor, som föreskrivits

av Kungl. Maj :t genom särskilt beslut den 3 september 1954, dock att

lån, vilka beviljades efter den 30 juni 1958, skulle löpa med en ränta motsvarande

riksbankens diskonto plus 0,5 procent. Samtidigt bemyndigades

jordbruksnämnden att till bestridande av i förenämnda proposition omförmälda

eventuella tillskott till kvalitetskontrollen av konserver samt av kostnaderna

för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver — i den

mån sistnämnda kostnader icke kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter

— använda i första hand i jordbruksnämndens clearingkassa för

fisk den 1 juli 1958 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av högst

20 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område

för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan influtna medlen. Slutligen

bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden att för bestridande av

kostnaderna under budgetåret 1958/59 för den befattningshavare, som har

till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 90 000 kr.,

varav 45 000 kr. från reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning

av fisk in. in. och återstoden från de genom upptagande av införselavgifter

på fiskets område för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan

influtna medlen.

I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 12 februari

1959, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna

på fisk under budgetåret 1959/60, in. in. Nämnden erinrar därvid om att

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 en utredning pågår

med uppdrag att verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen

på fiskets område (1954 års fiskeriutredning), samt att vidare nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet i september 1958 framlagt förslag (SOU 1958:

31) till eu nordisk marknad beträffande bl. a. fisk och fiskprodukter. Över

förslaget hade nämnden den 22 januari 1959 avgivit yttrande. Nämnden

framhåller, att regleringarna på fiskets område i väsentliga delar torde bli

beroende av resultatet av överväganden i anslutning till nu nämnda förslag

liksom av utgången av förhandlingar angående upprättandet av ett västeuropeiskt

frihandelsområde. Någon hänsyn till dessa förhållanden har ej

tagits vid avgivandet av nämndens omförmälda förslag till reglering av priserna

på fisk under nästa budgetår.

Jordbruksnämnden har vidare anmält, att den i de frågor, som berörts

i skrivelsen, dels haft överläggningar med nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område, dels samrått med fiskeristyrelsen med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Knngl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

statens vatteninspektion. Därvid har fiskeristyrelsen förklarat sig tillstyrka

jordbruksnämndens förslag utom såvitt avser frågan om representation för

handel och industri i prisregleringsföreningarnas styrelser. I sistnämnda

fråga har fiskeristyrelsen — inom vilken en ledamot anfört skiljaktig mening

innebärande att styrelsen bort tillstyrka jordbruksnämndens förslag i

dess helhet — i huvudsak anfört följande.

Eftersom jordbruksnämnden anslutit sig till det från handelns och beredningsindustriens

sida inom nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område framförda förslaget, att plats beredes representanter för

handel och industri i prisregleringsföreningarnas styrelser, vilket förslag

fiskarna bestämt motsatt sig, utgår fiskeristyrelsen från att nämnden ansett

behov föreligga av ökad insyn i ifrågavarande föreningars verksamhet. Av

stadgarna för föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk framgår emellertid,

att dessa föreningars verksamhet kan underkastas granskning av en

eller flera av statens jordbruksnämnd eller annan statlig myndighet tillsatta

revisorer. Styrelsen finner därför, att möjlighet redan föreligger jämlikt

stadgarna att genom dvlika revisorer få till stånd eventuellt behövlig ytterligare

kontroll. Med hånsyn härtill anser styrelsen något insättande i föreningarnas

styrelser av representanter för nyssnämnda övriga intressen icjte

erforderligt eller lämpligt. Finner jordbruksnämnden att inom berörda föreningar

förekommit omständigheter, som strider mot god affärsmannased

eller gällande bestämmelser, tillkommer det nämnden att själv ingripa och

åstadkomma rättelse. II.

II. Reglering av priserna på fisk in. m.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringen innebär i huvudsak, att

jordbruksnämnden för västkusten och sydkusten efter överläggning med

fiskarorganisationerna därstädes fastställer minimipriser på de viktigaste

fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa priser

för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion inom landet. Den fisk,

som vid försäljning ej uppnår de sålunda fastställda minimipriserna, övertages

och nyttiggöres av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,

på västkusten föreningen Västkustfisk och på sydkusten föreningen

Sydkustfisk. Föreningarnas nyttiggörande av denna fisk sker genom försäljning

på export — i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis

framställning av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med

omhändertagandet av fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden

vissa i förväg bestämda statliga bidrag, s. k. pristillägg. Dessa utgår — bortsett

från vissa inskränkningar beträffande exporten — i princip med visst belopp

per kg bevisligen av föreningen övertagen fisk. Under senare år har emellertid

pristilläggen i allmänhet utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts

för prisregleringen under året. I den män detta belopp ej behövt tagas i

anspråk för täckande av utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas

konjunkturutjämningsfonder. Anledningen till att jordbruks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

nämnden övergått till att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen

av fisk bär varit, att nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna

vid handhavandet av verksamheten skall stimuleras till mera

ekonomiska och långsiktiga bedömanden. För den övertagna fisken utbetalar

prisregleringsförening till fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket

fastställes av föreningen och bestämmes under hänsynstagande till beräknade

försäljningsmöjligheter och erhållna pristillägg för fisken. Garantipriset

fastställes i förväg och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för

sina leveranser av fisk. Beträffande de allmänna grunderna i övrigt för prisregleringarna

på väst- och sydkusten torde få hänvisas till propositionerna

1946:232 och 1948: 48.

Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den knutits

till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom

vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning

mottaga färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen

skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Prisregleringen innebär, att

jordbruksnämnden till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för de

auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) årligen utbetalar vissa statliga

medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att användas såsom tillskott till de priser

föreningarna erhåller vid försäljningen av strömmingsfångster, som ej kan

avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag

har i allmänhet falt åtnjutas för färsk eller frusen exportströmming,

saltströmming för den inhemska marknaden och färsk strömming, vilken

såsom djurföda levereras till pälsdjursfarm. Till skillnad mot den prisregleiing,

som upprätthålles på väst- och sydkusten, är prisregleringen på

strömming f. n. så utformad, att den enskilda fiskaren ej blir tillförsäkrad

vaie sig ett av staten bestämt lägsta pris för den strömming, som avsättes

på färskmarknaden inom landet, eller ett fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.

Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga

prisregleringen till strömming, som användes för tillverkning av konserver

eller för beredning av kraftfoder, har under år 1958 icke tagits i anspråk.

Nämnden har ej heller utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för torsk

på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande

systemet. Det må vidare nämnas, att för några år sedan Ostkustfiskets prisregleringsförening

u. p. a. bildats med uppgift att handha prisreglerings\eiksamheten

pa ostkusten. Tills vidare handhaves dock denna verksamhet

av föreningen Ostkustfisk.

Kostnaderna för prisregleringarna täckes av medel, som genom prisreglerings-

och införselavgifter tillföres den av jordbruksnämnden förvaltade

prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för såväl svenskfångad

som importerad saltvattensfisk och upptages av förstahandsköpare

av fisk m. fl. För färsk och frusen importfisk samt för svenskfångad fisk,

som ilandföres på västkusten, utgår prisregleringsavgift f. n. på i huvudsak

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

9

all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag, varav filéer belagts med

införselavgift. För svenskfångad fisk, som ilandföres på syd- och ostkusten,

uttages avgift endast på sill (strömming). Fisk, som övertages av prisregleringsföreningarna

på väst- och sydkusten, är ej avgiftsbelagd liksom ej

heller strömming på ostkusten, som säljes för annat ändamål än färskkonsumtion

eller rökning. Regleringsavgiften utgör 5 procent av inköpspriset

för svenskfångad fisk, som ilandföres på väst- och sydkusten, samt 4 öre

per kg för på ostkusten ilandförd strömming. För importfisk, som i samband

med införsel säljes på kommunal fiskauktion, är avgiften 5 procent av inköpspriset.

Avgiften för annan importfisk utgör för färsk och frusen fisk

5 procent av värdet, beräknat enligt tulltaxeförordningen, för saltad islandssill

4,9 öre per kg av nettovikten samt för annan beredd importsill än islandssill

3,7 procent av nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk är så avvägd,

att den i stort sett motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad fisk.

Under år 1958 har endast den ändringen vidtagits i fråga om prisregleringsavgiften

på fisk, att en mindre justering skett av importavgiften för saltad

islandssill. Införselavgift utgår på vissa fiskfiléer med 45 öre per kg av varans

nettovikt.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täckes till stor del

av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder genom

bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån.

Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter enligt beslut av 1958

års riksdag därutöver rätt att under innevarande budgetår mot av riksgäldskontoret

ställda garantier i Sveriges kreditbank aktiebolag mot gängse

ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse

inledningsvis vissa uppgifter rörande fångst- och prisutvecklingen inom

saltsjöfisket, exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen

inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten

inom fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen av fisk. Vidare lämnas vissa

uppgifter angående utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskare och

fiskebåtar.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,

vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1957

en fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.

Nedgången är starkast på ostkusten, där den utgör 10 procent, medan

på väst- och sydkusten eu minskning skett med ca 3 procent. Totalantalet

yrkesfiskare år 1957 utgjorde 9 834, innebärande en minskning jämfört med

förkrigsåren 1935—1939 av 28 procent. Även antalet binäringsfiskare har under

år 1957 sjunkit något på syd- och västkusten, medan för ostkusten redovisas

eu uppgång. Av en utav nämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar,

vilken som bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas, atl

även under år 1957 på samtliga kuststräckor en fortsatt övergång skett till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 65 år 1659

fiskebåtar med allt större motorstyrka. För västkustens del är ökningen

begränsad till båtar med mer än 200 hästkrafter. Enligt tillgängliga uppgifter

har de under år 1957 nybyggda västkustbåtarna utrustats nied motorer

på minst 300 hästkrafter. På ostkusten återspeglar nytillskotten

av båtar med starkare motorer den här pågående strukturförändringen

med övergång till trålfiske. Nämnden påpekar vidare, att totalantalet däckade

båtar med motor sjunkit på samtliga kuststräckor och utgjorde år 1957

3 172. En minskning redovisas också av totalantalet öppna båtar med motor.

I fråga om fångstutvecklingen anför jordbruksnämnden, att det svenska

havsfiskets avkastning under år 1957 uppgick till omkring 222 milj. kg med

ett förstahandsvärde av 149 milj. kr. För år 1958 kan fångstmängden, enligt

hittills för nämnden tillgängliga statistiska uppgifter, beräknas överstiga

sistnämnda kvantitet och ligga vid omkring 233 milj. kg. Ökade

fångster noteras för ost- och västkusten, där stegringen uppgår till 21 resp.

6 procent. Fångstökningen på västkusten utgöres i sin helhet av s. k. skrapfisk.

På sydkusten däremot har de ilandförda kvantiteterna under år 1958

minskat med ca 9 procent. Fångstvärdet torde år 1958 komma att överstiga

fångstvärdet år 1957 och ligga vid omkring 154 milj. kr. Nu angivna bel

åkningar i fråga om fiskets avkastning för år 1958 innebär, att fångstresultatet

till såväl kvantitet som värde är det bästa, som uppnåtts under de

gangna åren. Anmärkningsvärd är den under år 1958 synnerligen starka

ökningen av direktlandningen av fisk, främst sill, i utlandet. Hela denna

ökning faller på de danska hamnarna (direktlandningen i Danmark har

stigit från ca 22 milj. kg år 1957 till ca 62 milj. kg år 1958, varav ca 14 milj.

kg utgöres av skrapfisk), medan ilandföringen i utlandet i övrigt minskat.

Sammanlagt har direktlandningarna under år 1958 uppgått till i runt tal

40 procent av västkustfiskarnas fångster. Dessa har — såvitt avser de i

Sverige ilandförda kvantiteterna — minskat med omkring 18 milj. kg jämfört

med år 1957. Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas av

nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få fogas till detta

protokoll. Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag har fångsterna

på västkusten av vintersill och torsk under år 1958 varit av ungefärligen

samma storlek som under år 1957. En synnerligen stark tillbakagång

kan konstateras beträffande fisket efter fladensill, som för år 1958 redovisar

en fångstmängd av endast omkring 28 000 ton mot för åren 1955,

1956 och 1957 resp. 40 000, 31 000 och 37 000 ton (ilandförd vikt). Även

långsterna av makrill, gråsej och kolja har under år 1958 varit mindre än

under år 1957. På sydkusten har torskfisket, som under år 1957 gav rekordfångster,

minskat, medan sillfisket ökat. För ostkusten redovisas en kraftig

uppgång av strömmingsfångsterna jämfört med 1957 års låga nivå.

I likhet med år 1957 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade

fiskslag, under år 1958 upprätthållits på västkustsill och makrill samt tidvis

även på sill på sydkusten. Vidare har under kort tid av sommaren 1958

i samband med fisket efter fladensill fångstbegränsning i mindre omfatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

11

ning upprätthållits även på viss annan prisreglerad fisk på västkusten än

sill och makrill. Motiveringen för fångstbegränsningarna har varit dels en

önskan att genom begränsningarna av fångstkvantiteterna per resa främja

den landade fiskens kvalitet, dels en strävan att undvika stora överskott,

som skulle ha blivit svåra att avsätta och som skulle ha tryckt priserna.

Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat

en tablå över de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna

på fisk under tiden juli 1954—september 1958. Priserna i denna tablå, vilken

såsom bilaga h torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av

olika slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming

i Stockholm, allt kvartalsvis.

Beträffande den prisutveckling, som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden,

att eu jämförelse mellan priserna under fjärde kvartalet 1957—

tredje kvartalet 1958 och priserna under motsvarande kvartal närmast föregående

år ger vid handen, att för västkustens vidkommande (uppgifterna

avser försäljningen vid de större fiskauktionerna) det genomsnittliga fiskarpriset

för all fisk genomgående höjts, vilken höjning varit särskilt stark under

andra och tredje kvartalen 1958. Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen

på västkusten är prishöjningen genomgående för sill, medan för torsk

och makrill en prisuppgång kan noteras endast andra och tredje kvartalen

1958. Prishöjningarna torde främst sammanhänga med att fångsterna av

ifrågavarande fiskslag minskat jämfört med motsvarande tid år 1957. På

sydkusten redovisas för torsk höjda priser under år 1958, vilket beror på

minskade fångster men även på att torsköverskotten genom ökad filéberedning

praktiskt taget helt eliminerats. Prisutvecklingen på sydkustsill har

under år 1958 varit oenhetlig med omväxlande höjda och sänkta priser.

Partinoteringarna på strömming i Stockholm har under år 1958 legat på

ungefärligen samma nivå som motsvarande kvartal 1957. Samma tendens

utmärker i stort sett partinoteringen på strömming vid ostkusten i övrigt.

Minimipriserna undergick det gångna året — bortsett från sedvanliga säsongmässiga

variationer beträffande västkustsill och sydkusttork - - ej några

större förändringar.

Vidare anför jordbruksnämnden, att utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter

för år 1958 uppvisar högre siffror än någonsin tidigare. Exporten av

fisk och fiskprodukter beräknas under år 1958, inklusive utrikes ilandföling,

ha utgjort 104,7 milj. kg till ett värde av 68,9 milj. kr. Motsvarande

tal för år 1957 utgjorde 81,8 milj. kg och 59,8 milj. kr. Härvid har ilandföringen

av fisk i utlandet under år 1958 ökat med ej mindre än 28,1 milj.

kg och 11,5 milj. kr. och uppgår till 66,1 milj. kg och 29,4 milj. kr. Den kommersiella

exporten av färsk fisk och beredd sill har minskat under år 1958,

medan för fiskkonserver redovisas eu ökning jämfört med 1957 års låga

export. Importen av fisk och fiskprodukter har stigit från 41,5 milj. kg och

.85,4 milj. kr. år 1957 till 49,2 milj. kg och 105,9 milj. kr. år 1958. Den

kvantitetsmässiga uppgången, som berör i det närmaste samtliga fiskvarugrupper,

är särskilt markant för frysta filéer, färsk långa, beredd sill samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

färsk och kryddad skarpsill. En stark ökning av importen kan konstateras

även av helgeflundra och makrill. Införseln av frysta filéer uppvisar en ökning

från 3 194 ton år 1957 till 4 526 ton år 1958. ökningen blir mindre, om

jämförelsen sker med år 1956, då införseln uppgick till 4 324 ton. övervägande

delen av denna ökning avser torskfiléer. Vad angår importen under

år 1958 av beredd sill bör observeras, att denna — trots den kraftiga stegringen

under året — understiger motsvarande import under vart och ett avåren

1955 och 1956. Beträffande utrikeshandeln med fisk m. in. i övrigt

hänvisar nämnden till en inom nämnden upprättad sammanställning, vilken

såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,

att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande

lisk. Under år 1958 har materialet för undersökningarna reviderats, vilket

resulterat i att ändringar skett av tidigare års beräkningar. Materialet, som

ligger till grund för dessa undersökningar, är dock alltjämt i viss utsträckning

osäkert. Enligt senast gjorda beräkningar konsumerades i landet år

1956 totalt omkring 134 milj. kg och år 1957 omkring 132 milj. kg fisk och

liskprodukler (netto efter avdrag av svinn). Av sistnämnda års förbrukning

utgjordes 87 milj. kg av färsk och fryst fisk samt skaldjur (landad vikt)

och 45 milj. kg av konserver och beredd fisk (beredd vikt). Den totala konsumtionen

av fisk och fiskprodukter år 1958 ligger uppskattningsvis 2 milj.

kg högre än för år 1957 och torde utgöra omkring 134 milj. kg. Ökningen,

som fördelar sig till ungefär lika delar på importerad och inhemsk fisk, utgöres

i sin helhet av- färsk och fryst vara (konsumtionsökningen av inhemsk

tisk är begränsad till frysta filéer). Förbrukningen av importerad färsk och

fryst fisk (inklusive skaldjur) beräknas år 1958 ha utgjort 24 procent av

lärskkonsumlionen. De frysta filéernas andel av den totala konsumtionen

av färsk och fryst fisk (filévikten har omräknats till landad vikt) kan beräknas

ha stigit från 21 procent år 1957 till 23 procent år 1958.

Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår avföljande

sammanställning (filévikt, milj. kg).

1954

1955

1956

1957

1958 (prel.)

Import .........

............. 1,7

4,0

4,3

3,2

4,5

Tillverkning inom

landet...... 1,3

2,0

2,0

2,2

2,9

Summa 3,0

6,0

6,3

5,4

7,4

Lagerförändring .

.............+0,5

+ 1,2

+0,3

—0,6

+0,6

Konsumtion 2,5

4,8

6,0

6,0

6,8

Av sammanställningen framgår, att under år 1958 en ökning ånyo skett

av konsumtionen av frysta filéer efter den uppbromsning av konsumtionsstegringen,

som ägde rum under år 1957. Jämsides med den ökade konsumtionen

av frysta filéer under år 1958 har —- såsom vidare framgår av sammanställningen

— skett en ej obetydlig lagerökning av dylika filéer. Importen

av frysta filéer under år 1958 har bestått till ca 48 procent av torsk

(2 150 ton) och i övrigt främst av kolja och rödspätta. Den inhemska bered
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

ningen av frysta torskfiléer, avsedda för försäljning inom landet, steg under

år 1958 med ca 500 ton till omkring 2 200 ton. Härutöver har inhemska filéer

beretts främst av sill (strömming), men även av kolja, vitling och makrill.

Då råvaruinköpen för den inhemska beredningen av för försäljning inom

landet avsedda torskfiléer på sydkusten skett till lägst de för prisregleringsområdet

fastställda minimipriserna, har -— i likhet med föregående år —

denna beredning under år 1958 främjats genom att till beredarna utbetalats

ersättning för viss del av kostnaden för fryshuslagring av dylika filéer. Denna

ersättning har i sin helhet bekostats av prisregleringsmedel. Vad angår

handeln med färska filéer har beredningen inom landet av dessa varor under

de senaste åren väsentligt ökat.

Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,

att under det senaste året skett endast obetydliga förändringar.

Det genomsnittliga priset på motorbrännolja (i 0-zon) var år 1958

24,1 öre per 1, medan motsvarande pris år 1957 uppgick till 26,1 öre. Motorbrännoljan

betingar nu ett pris av 24 öre per 1 mot 24,5 öre vid samma tidpunkt

år 1958. Priset på 45-kilos fisklådor har under år 1958 varit oförändrat

eller 2 kr. 65 öre. Med undantag av snurrevadståg och strömmingsskötar,

där priserna stigit något, har de genomsnittliga priserna på fiskredskap år

1958 varit ungefärligen desamma som år 1957. Prisutvecklingen på viktigare

förnödenheter inom fisket redovisas av nämnden i en särskild tablå, vilken

såsom bilaga 6 torde få fogas till detta protokoll. Nämnden påpekar i detta

sammanhang, att fiskarna alltmer övergår till dyrbarare men samtidigt effektivare

redskap.

Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket

även under år 1958 varit föremål för undersökningar.

Inom Svenska västkustfiskarnas centralförbund har sålunda företagits

vissa undersökningar av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för

är 1957. Vidare har statistiska centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna

av yrkesfiskarnas inkomster och utgifter m. m. gjort vissa

sammanställningar av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer.

Sammanställningarna, som baserar sig på ett på modern

samplingsmetodik grundat urval av yrkesfiskare, avser förhållandena åren

1952—1956. Materialet ger vid handen, att det beräknade kontanta nettot

av fisket under dessa år i medeltal per yrkesfiskare genomgående ökat på

södra östersjö- och öresundskusten samt för insjöfisket. För ostkusten som

helhet noteras för år 1956 någon minskning av nettoinkomsten jämfört med

1955 års låga nivå. Minskningen är koncentrerad till svealandskusten, som

jämte Norrland uppvisar en mycket ogynnsam inkomstutveckling efter år

1952. För båtlagsfisket på västkusten redovisas för år 1956 en fortsatt uppgång,

som i sin helhet kommit manskapslotterna till godo, medan utdelningen

på båt- och redskapslotter minskat.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden

en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 7 torde bifogas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunyl. Maj. ts proposition nr 65 är 1959

statsrådsprotokollet. Av tablån framgår bl. a., att å prisregleringsverksamheten

per den 1 januari 1959 föreligger en behållning av 14,7 milj. kr., medan

behållningen ett år tidigare utgjorde 12 milj. kr. Utbetalningarna under år

1958 av pristillägg och prisutjämningsmedel in. in. understiger med eu

2,25 milj. kr. summan av de under året influtna reglerings- och införselavgifterna.

Dessa uppgår till ca 5,2 milj. kr., varav drygt 1,5 milj. kr. utgöres

av införselavgifter. Av lablån framgår vidare, afl för samtliga kuststräckor

de totala utgifterna för prisregleringen överstiger summan av de

inom resp. områden sedan systemets införande influtna regleringsavgifterna.

Underskotten utgjorde den 1 januari 1959 i runda tal på västkusten

1,9 milj. kr., på sydkusten 0,25 milj. kr. och på ostkusten 2,9 milj. kr. 1

utgifterna bär härvid inräknats även de medel, som ianspråktagits ur prisregleringskassan

för avvecklingen av vissa prisregleringsföreningarna beviljade

statslån.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden

som god. Under år 1958 bär på väst- och sydkusten den mängd

fisk, som prisreglerats minskat synnerligen starkt och uppgår på västkusten

till endast ungefär hälften av genomsnittet för de senaste 5 åren. Nedgången

under år 1958 av den prisreglerade kvantiteten på västkusten sammanhänger

huvudsakligen med att ilandföringen i Sverige av främst västkustsill

minskat, vilken minskning dock uppvägts av ökade landningar i

utlandet. Nedgången på sydkusten beror till en del på att fångsterna minskat

men även på att under år 1958 avsättningsförhållandena för sydkusttorsk

— icke minst till filéberedning -— förbättrats, varigenom överskottet

av detta fiskslag praktiskt taget helt eliminerats. På ostkusten har den prisreglerade

strömmingskvantiteten ökat väsentligt under år 1958 och varit en

av de största under efterkrigsåren. Enligt preliminära siffror har föreningen

Västkustfisk år 1958 övertagit totalt 17,5 milj. kg fisk (därav ca 12,2

milj. kg sill, 1,6 milj. kg makrill, 1,3 milj. kg gråsej, 0,5 milj. kg kolja och

0,4 milj. kg östersjötorsk) för ca 7,6 milj. kr. Föreningen Sydkustfisk har

år 1958 övertagit 4,3 milj. kg fisk för 1,2 milj. kr. (därav 4,2 milj kg sill

för 1,1 milj. kr. och återstoden i huvudsak torsk). För jämförelsens skull

kan nämnas att år 1957 föreningen Västkustfisk övertog 40,5 milj. kg

fisk (därav 29,7 milj. kg sill, 2,9 milj. kg makrill, 3,2 milj. kg gråsej, 0,9

milj. kg kolja och 2,3 milj. kg östersjötorsk) till ett förstahandsvärde av

18,2 milj. kr. och föreningen Sydkustfisk 6,6 milj. kg fisk för 2,2 milj. kr.

(därav 3,3 milj. kg torsk för 1,3 milj. kr. och återstoden i huvudsak sill).

Nämnden påpekar i detta sammanhang, att med hänsyn till de tillämpade

formerna för export på centraliserade marknader av prisregleringsföreningarna

övertages även den fisk, som exporteras på sådana marknader.

Av de kvantiteter, som föreningarna övertager, exporteras normalt 85 å 90

procent. Föreningen Ostkustfisk har år 1958 enligt preliminära beräkningar

prisreglerat 5,9 milj. kg strömming, varav 4,6 milj. kg exporterats mot

år 1957 2,8 resp. 1,7 milj. kg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. I sin skrivelse

meddelar jordbruksnämnden, att den vid överläggningar med representanter

för vederbörande fiskarorganisationer samt för handeln och industrien

berett dessa tillfälle att framföra sina synpunkter på frågan om de fortsatta

prisregleringarna på fiskets område efter utgången av budgetåret 1958/59.

Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd beträffande

prisregleringsfrågor på fiskets område.

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför

jordbruksnämnden inledningsvis, att det från fiskarorganisationernas sida

framhållits, att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i

huvudsak nuvarande grunder. Denna reglering innebär bl. a., att nämnden,

om förutsättningar därför föreligger, äger rätt att dels utvidga prisregleringen

att omfatta foder- och konservströmming samt på sydkusten ilandförd

makrill, horngädda och skrubba, dels ock genomföra prisreglering på

torsk för ostkusten norr om Blekinge enligt det för väst- och sydkusten

gällande systemet.

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk bär anhållit, att

de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under

nästa budgetår.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandelns representanter

i stort sett, liksom tidigare, vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet.

Frågan om eventuella ändringar i systemet — liksom

i fråga om auktorisationssystemet på ostkusten — har ansetts böra anstå i

avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete. Ej heller konservindustrien

eller saltsillhandeln har i avbidan på resultatet av 1954 års

fiskeriutrednings arbete framlagt några förslag till principiella ändringar

av regleringarna på fiskets område. Under hänvisning till att centralnämnden

för fiskpropaganda ej längre kan påräkna bidrag ur fiskerinäringens

bensinskattefond för propaganda för fisk, har man från färskfiskhandelns

sida förordat, att prisregleringsföreningarna skall ges tillstånd att till centralnämnden

lämna medel för detta ändamål. Representanter för handeln

och beredningsindustrien har vidare — såsom senare skall närmare beröras

— betonat angelägenheten av att viss omläggning sker av formerna för

samarbetet med fiskets organisationer. Konservindustrien har i fråga om

tillämpningen av importregleringen upprepat ett av industrien förra året

väckt förslag, att färsk och kryddad skarpsill skall frilistas.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat eu förlängning på

ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område i avvaktan

på de förslag, som 1954 års fiskeriutredning kan komma att framlägga.

Jordbruksnämnden upplyser, alt nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område enhälligt uttalat sig för de av nämnden i del

följande avgivna förslagen med undantag av dels att fiskarrepresentanterna

i rådet motsatt sig förslaget om representation för handel och industri i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

prisregleringsföreningarnas styrelser, dels att vissa rådsledamöter förordat,

att bidrag för centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet skall utgå

ur prisregleringskassan för fisk. Rådsledamöterna har vidare enhälligt tillstyrkt

ett samgående mellan de olika kuststräckorna vad angår exporten på

centraliserade marknader.

Jordbruksnämndens förslag. För egen del anför jordbruksnämnden i sin

skrivelse, att den, då behov alltjämt föreligger av prisskydd för fiskarna,

funnit skäl tala för att prisreglering på fisk skall bibehållas jämväl under

budgetåret 1959/60. Nämnden har därvid särskilt pekat på den stigande

betydelse, som exporten fått under senare år för avsättningen av fiskarnas

fångster, samt på de osäkerhetsmoment, som är förenade därmed. Grunderna

för prisregleringen bör enligt nämnden bibehållas i huvudsak oförändrade

i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn av

riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under

nästa budgetår till deras fulla belopp skall få disponera de krediter, för

vilka staten ställt garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för

fisk på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 3 september

1954 och den 11 april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna

för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.

Beträffande prisregleringens finansiering framhåller jordbruksnämnden,

att förhållandena på exportmarknaden alltjämt är sådana, att behållningen

i prisregleringskassan för fisk bör reserveras att användas för bestridande

av de utgifter, som i särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande

avsättningssvårigheter eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar.

Enligt nämndens mening erfordras sålunda för prisregleringens

upprätthållande alltjämt bemyndigande för nämnden att upptaga regleringsavgifter

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som f. n.

tillämpas.

I fråga om regleringsavgifternas omfattning och storlek erinrar jordbruksnämnden

om föredragande statsrådets uttalande i propositionen 1957: 88,

att detta spörsmål bör tagas upp till övervägande, därest de medel, som inflyter

till prisregleringskassan genom upptagande av införselavgifter på fiskfiléer,

skulle visa sig mera väsentligt överstiga det belopp, som av dylika

avgifter influtit under år 1956. Detta belopp utgör 1,56 milj. kr. och avser

införselavgifter, som influtit under tiden februari—december. Anmälas må,

att de under åren 1957 och 1958 influtna införselavgifterna understiger

nämnda belopp och uppgår till resp. 1,11 och 1,54 milj. kr.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden, att föredragande statsrådet

i propositionen 1956: 86 uttalat, att det i fortsättningen torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att för det framförliggande budgetåret meddela föreskrifter

rörande den huvudsakliga användningen av de införselavgifter,

som uttages på vissa slag av färska och frysta filéer. I anslutning härtill

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

har uppdragits åt nämnden att avge förslag till dylik disposition samt att

til! detta förslag foga dels beräkningar rörande storleken av inflytande införselavgifter

nnder det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl

storleken som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av utfallet

för tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande året.

Härom anför nämnden följande.

Under tiden t. o. m. den 31 december 1958 bär i införselavgifter influtit

ett sammanlagt belopp av omkring 4,2 milj. kr. Av detta belopp kommer

1,27 milj. kr. på budgetåret 1957/58 och 0,8 milj. kr. på innevarande budgetår.

Såsom nämnden framhållit i sin framställning angående fiskprisreg''leringen

för innevarande budgetår, föreligger av naturliga skäl stora svårigheter

att bedöma den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda

filéer och därmed också storleken av de inkomster, som framdeles

kan komma att inflyta i form av införselavgifter. I nämnda skrivelse har

den avgiftsbelagda filéimporten för innevarande budgetår ansetts böra uppskattas

till 3 500 ton. En reviderad beräkning med hänsyn bl. a. till hittills

företagen import ger ej nämnden anledning att nu frångå denna uppskattning.

Motsvarande import för nästa budgetår anser sig nämnden — med ledning

av uppgifter, som erhållits från frysberedningsindustrien — också böra uppskatta

till 3 500 ton. Med utgångspunkt från en införselavgift med ett oförändrat

belopp av 45 öre för kg filé skulle inkomsten av införselavgifter bli

för vart och ett av budgetåren 1958/59 och 1959/60 1,58 milj. kr.

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 31 maj 1957 och den 11 april

1958 skall — i likhet med de medel, som inflyter genom upptagande av prisregleringsavgifter

— de under budgetåren 1957/58 och 1958/59 influtna eller

inflytande införselavgifterna tillföras prisregleringskassan för fisk att

användas för med kassan avsedda ändamål. För budgetåret 1957/58 har därutöver

föreskrivits, att införselavgiftsmedel till ett belopp av högst 45 000

kr. skall få disponeras för bestridande av kostnaderna under budgetåret för

befattningen som fiskexportrepresentant. Samma föreskrift har lämnats

även vad angår de för innevarande budgetår inflytande införselavgiftsmedlen,

vilka dessutom till ett belopp av högst 20 000 kr. skall få användas til!

bestridande av kostnaderna under budgetåret för kvalitetskontroll av fisk

och fiskprodukter. För nu nämnda ändamål har, vilket framgår av den ^såsom

bilaga 7 till detta protokoll fogade tablån, hittills ianspråktagits 30 789

kr. 58 öre såsom bidrag till kostnaden under budgetåret 1957/58 för befattningen

som fiskexportrepresentant. Med nu angivna undantag skall enligt

förenämnda beslut införselavgifterna under ifrågavarande budgetår användas

för täckande av kostnader i samband med prisregleringen på fisk. Av

den tidigare lämnade redogörelsen för det ekonomiska resultatet av den prisreglerande

verksamheten för år 1958 framgår, att de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna ej helt åtgått för täckande av utgifterna

under året. Återstoden av medlen har fonderats i prisregleringskassan att

vid behov användas för bestridande av de utgifter, som i särskilda fall kan bli

erforderliga för prisregleringens upprätthållande. Till vilket av dessa ändamål

införselavgifterna använts eller kan komma all användas, kan ej anges,

då — med den konstruktion prisregleringskassan erhållit — samtliga

i kassan ingående medel måste betraktas såsom en enhet. Detta gäller oberoende

av att i sistnämnda bilaga avräkning skett av utgifterna för prisregleringen

vid de olika kuststräckorna mot de prisregleringsavgifter, som

influtit på vederbörande kuststräcka. Att så skett har berott därpå, att

Ililuiny till riksdagens protokoll 1959. I samt. Å r G5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kangl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

man velat särskilt för varje kuststräcka redovisa det ekonomiska resultatet

av prisregleringsverksamheten.

Enligt jordbruksnämndens mening bör ej heller i fortsättningen åtskillnad

göras mellan de olika medel, som tillföres prisregleringskassan för fisk.

Införselavgifterna bör därför även under nästa budgetår disponeras på i huvudsak

samma sätt som prisregleringsavgifterna och sålunda i första hand

användas för täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens upprätthållande.

I anslutning härtill erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t under

nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition (p. 166) föreslagit, att

kostnaderna under budgetåret 1959/60 för befattningen såsom fiskexportrepresentant

skall till ett belopp av högst 45 000 kr. täckas av de för budgetåret

inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen. Vidare

törordar nämnden i det följande, att dessa medel till ett belopp av högst

.55 000 kr. skall få användas till bestridande av kostnaderna under nästa

budgetår för kvalitetskontroll. Under hänvisning till det anförda bör sålunda

de för regleringsåret 1959/60 inflytande införselavgifterna — med de

begränsningar, som föranledes av bifall till nyssnämnda förslag — enligt i

huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår disponeras för

i första hand täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens upprätthållande.

Jordbruksnämnden erinrar härefter, att föredragande departementschefen

i propositionen 1958:71 uttalat, att han i likhet med jordbruksnämnden

ansåg det önskvärt, att överläggningar med berörda parter upptogs

med anledning av ett inom nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område väckt förslag, att plats borde beredas representanter för

handel och industri inom prisregleringsföreningarnas styrelser. Med anledning

av detta uttalande har inför nämnden överläggningar i frågan ägt rum

i december 1958 med representanter för prisregleringsföreningarna på fiskets

område och i januari 1959 med representanter för fiskhandeln och

liskberedningsindustrien. Representanterna för prisregleringsföreningarna

— central föreningen Ostkustfisk var ej representerad vid sammanträdet

— har vid dessa överläggningar förklarat sig ej kunna biträda förslaget

om representation i föreningarnas styrelser för handel och industri. De har

ansett nuvarande anordningar angående exporten av fisk vara tillfyllest

för samarbetet mellan berörda parter. Dessa anordningar — för vilka nämden

senare redogör under avsnittet angående exporten — utgöres av de på

väst- och sydkusten inrättade s. k. fiskexportnämnderna samt vidare, vad

angår exporten på centraliserade marknader, av föreningen Sydsvensk exportfisk

på sydkusten och av exportutskotten för svensk saltsill och för

färsk fisk på västkusten. Enligt representanterna för föreningen Västkustfisk

kunde en utbyggnad av samarbetet övervägas endast såtillvida, att i

exportutskottet för färsk fisk på västkusten viss representation bereddes

även för konservindustrien. Representanterna för konserv- och frysberedningsindustrien

ävensom representanterna för den konsumentkooperativa

handeln har vid överläggningarna betonat angelägenheten av att en omlägg
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 195!)

19

ning sker av formerna för samarbetet med fiskets organisationer i syfte att

möjliggöra ett för samtliga parter bättre resultat. Denna omläggning —

som tills vidare ansågs böra begränsas att gälla endast väst- och sydkustens

prisregleringsområden — har föreslagits skola ske genom att representation

beredes handel och industri i prisregleringsföreningarnas styrelser samt

vidare genom att ordförandeposterna i styrelserna av jordbruksnämnden

besättes med opartisk person. Därjämte har ifrågasatts, om ej samtliga på

väst- och sydkusten nu existerande organ för samarbetet mellan fiskarna

samt handeln och fiskberedningsindustrien kunde för varje kuststräcka

sammanslås till ett enda organ med representanter för alla intressen. Från

den privata färskfiskhandelns sida framställdes vid nyssnämnda överläggningar

ej något yrkande om omläggning av samarbetsformerna men man

anhöll att, därest förslaget om representation i föreningarnas styrelser genomfördes,

få representation däri efter vissa grunder.

För egen del erinrar jordbruksnämnden till en början om att det vid

tillkomsten år 1946 av nu gällande prisregleringssystem förutsattes, att

fiskarnas egna organisationer utan inblandning från andra intressen skulle

handha verksamheten med omhändertagande och nyttiggörande av den

fisk, som ej kunde säljas till av staten fastställda minimipriser. Dessa priser

skulle enligt de ursprungliga direktiven för prisregleringen sättas så

lågt, att såväl den normala inhemska konsumtionen (möjligen med undantag

för några speciella konserver) som exporten till mera normala

marknader i full utsträckning kunde tillgodoses genom inköp till minimipriset

eller högre pris. Sedan flera år tillbaka har emellertid prisregleringssystemet

så tillämpats, att förhållandena på färskmarknaden inom

landet blivit i första hand bestämmande för avvägningen av minimipriset.

Verksamhetsområdet för prisregleringsföreningarna har härigenom utvidgats

att omfatta även andra avsättningsområden än dem, som ursprungligen

avsågs. Viss del av fiskinköpen för konservindustriens och exportörernas

behov utgöres exempelvis av fisk, som övertagits av prisregleringsföreningarna.

Vidare har fiskexporten till länder med centraliserad import direkt

eller indirekt koncentrerats till prisregleringsföreningarna, varigenom

dessa kommit att driva en från början ej avsedd betydande affärsverksamhet.

Genom de nu nämnda förhållandena har för handel och industri uppkommit

ett ökat behov av att erhålla direkt kontakt med prisregleringsföreningarnas

verksamhet. Detta behov synes nämnden, åtminstone tills vidare,

bäst kunna tillgodoses genom alt handeln och industrien får viss representation

i föreningarnas styrelser. En sådan anordning synes även

bättre än de nuvarande samarbetsformerna kunna bidra till att redan på

ett tidigt stadium utjämna uppkommande motsättningar mellan parterna

och härigenom skapa förutsättningar för ett för samtliga parter fruktbringande

samarbete. Stöd härför utgör exempelvis de goda erfarenheter,

som vunnits av arbetet inom de regleringsföreningar på jordbrukets område,

där handeln och industrien erhållit representation. Under hänvisning

till det nu anförda föreslår nämnden, alt nämnden erhåller bemyndigande alt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kangl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

såsom villkor för utbetalande av pristillägg till regleringsföreningarna föreskriva,

att i styrelserna för föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk

skall ingå 2 resp. 3 av nämnden utsedda ledamöter som representanter för

den inom resp. områden verksamma fiskhandeln och fiskberedningsindustrien.

Med hänsyn särskilt till erfarenheterna från prisregleringsföreningarna

på jordbrukets område tillstyrker nämnden vidare, att ordförandena i

föreningarnas styrelser tillsättes av nämnden. Antalet styrelseledamöter i

föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk är f. n. 8 resp. 11, varför ett

genomförande av förslaget ej innebär, att prisregleringsföreningarna förlorar

sin karaktär av fiskarnas egna organ. Frågan om eventuell sammanslagning

av nuvarande samarbetsorgan på väst- och sydkusten torde i första

hand få prövas av de av frågan berörda parterna.

Vad angår framställningen från färskfiskhandelns sida, att prisregleringsföreningarna

skall ges tillstånd att till centralnämnden för fiskpropaganda

lämna medel för propaganda för fisk erinrar jordbruksnämnden, att

centralnämnden för fiskpropaganda bildades år 1951 av de organisationer

— däribland prisregleringsföreningarna på fiskets område — som angivits

i Kungl. Maj:ts skrivelse den 3 november 1950 angående medel till föreningen

för fiskpropaganda för vissa kostnader i samband med bildandet av

en centralnämnd för fiskpropaganda. Som bidrag till propaganda- och upplysningsverksamhet

erhöll centralnämnden under ett vart av åren 1953,

1955, 1956 och 1957 50 000 kr. från fiskerinäringens bensinskattefond, varjämte

centralnämnden från det tidigare nämnda reservationsanslaget till

främjande av beredning och avsättning av fisk, in. in. tilldelades 50 000 kr.

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 augusti 1953 och likaledes 50 000 kr. enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 20 juli 1956. Som förutsättning för utfåendet

av de båda sistnämnda bidragen föreskrev Kungl. Maj :t bl. a., att de i

centralnämnden ingående organisationerna skulle för nämndens propaganda-

och upplysningsverksamhet tillskjuta minst motsvarande belopp

samt vidare att centralnämnden till fiskeristyrelsen och jordbruksnämnden

skulle avge redogörelse för sin och för de till centralnämnden anslutna organisationernas

verksamhet i vad den avsåg propaganda för fisk. Av det förenämnda

framgår enligt jordbruksnämnden, att Kungl. Maj :t, i samband med

att beslut meddelats om beviljande av statsmedel till centralnämnden för

fiskpropaganda, förutsatt, att hinder ej skall föreligga för de i centralnämnden

ingående prisregleringsföreningarna på fiskets område att bidraga med

medel till centralnämndens verksamhet. Frågan om storleken av eventuella

sådana bidrag bör med hänsyn till arten av prisregleringsföreningarnas verksamhet

underställas jordbruksnämnden för godkännande liksom även frågan

om utbetalande i annan ordning av medel för propaganda för fisk.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningen

1952: 320 om viss reglering av handeln med fisk, in. in. den 30

juni 1959. Jordbruksnämnden erinrar om att i propositionen 1955: 105 föredragande

statsrådet förklarat sig ej berett att taga ställning till 1951 års

fiskhandelsutrednings förslag angående frågan om fortsatt giltighet av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kimgl. Mitj: ts proposition nr 65 år 1959

denna förordning samt om auktorisationssystemet på ostkusten, med hänsyn

bl. a. till att i direktiven för 1954 års fiskeriutredning ingår att verkställa

en översyn även av riktlinjerna för prisregleringen av strömming. I

avvaktan på resultatet av denna översyn finner sig jordbruksnämnden böra

föreslå, att giltighetstiden för omförmälda förordning 1952: 320 förlänges

l. o. in. den 30 juni 1960. I detta sammanhang fäster nämnden uppmärksamheten

på att näringsfrihetsrådet genom beslut den 19 juni 1958 lämnat

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten fortsatt tillstånd

att tillämpa av nämnden meddelade föreskrifter om förbud mot underskridande

av partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen

strömming, så länge förut omförmälda förordning 1952:320 om viss

reglering av handeln med fisk i sin nuvarande huvudsakliga utformning äger

fortsatt giltighet, dock längst t. o. m. den 30 juni 1959. Nämnden avser att

sedermera i skrivelse till näringsfrihetsrådet anhålla, att ifrågavarande tillstånd

måtte förlängas tills vidare i avvaktan på resultatet av 1954 års tiskeriutrednings

arbete.

Vidare erinrar jordbruksnämnden, att det i nya 10 a § tulltaxeförordningen

föreskrivits den ändringen, att tull skall i fråga om varje varuparti,

som särskilt anmälts för förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande

öretal bortfaller. Motsvarande ändring bör enligt nämndens mening

företagas i 9 § förordningen 1952: 320 i fråga om prisregleringsavgiiten

för importfisk.

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill framhåller

jordbruksnämnden, att den i sitt år 1953 avgivna förslag om prisregleringen

på fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för

avsikt att, därest förhållandena icke föranleder till annat, under de närmaste

åren dels upprätthålla förbud mot försäljning av islandssill, dock

längst t. o. m. utgången av september resp. år, dels inställa importlicensgivningen

för annan beredd sill än islandssill under den tid försäljningsförbudet

gällde. Under de senaste 4 åren med undantag av år 1956 har ifrågavarande

åtgärder icke vidtagits. I princip anser nämnden, att sådana

ingripanden ej heller fortsättningsvis skall behöva ifrågakomma utan att

de bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet

att stärka fladensillens konkurrenskraft i förhållande till andra sillsorter.

Erfarenheten torde också ha visat, att hittills vidtagna dylika åtgärder

varit av betydelse för avsättningen av salt fladensill på den inhemska

mark naden.

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av införseln och utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur den 30 juni 1959. Jordbruksnämnden föreslår, att dessa

båda förordningar förlänges alt giilla t. o. in. den 30 juni 1960.

1 särskilda bilagor till nyssnämnda förordningar har med angivande av

tulltaxans statistiska nummer upptagits de varuslag, som omfattas av lör
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

ordningarna. Fr. o. in. innevarande år gäller emellertid en ny tulltaxa, vari

de olika varuslagen klassificerats efter ett nytt, på den s. k. brysselnomenklaturen

grundat system. Jordbruksnämnden har med anledning härav föreslagit

vissa av den nya tulltaxan betingade ändringar av bilagorna. Vad

angår införselförordningen har ändringarna härvid i stort sett begränsats

till att i dennas varuförteckning anslutning skett till nomenklaturen i gällande

tulltaxa. I fråga om utförselförordningen bär härutöver den ändringen

vidtagits, att en obetydlig utvidgning skett av det varuområde, som

regleras av förordningen. Utvidgningen avser vissa fisk varor, som vid tidpunkten

för förordningens tillkomst redovisades gemensamt med andra

livsmedel. Härigenom kommer samtliga varuslag, som tillhör Bryssclnomenklaturens

kap. 3 samt positionerna 16.04 och 16.05 alt omfattas av utförselförordningen.

Nämnden anmärker, att denna utvidgning av förordningens

tillämpningsområde ej står i strid med tidigare uttalanden i ämnet.

I propositionen 1953: 197 har nämligen föredragande statsrådet vid

behandlingen av frågan om regleringen av exporten av fisk förklarat sig

ej ha något att erinra mot att exportförfattningen i enlighet med nämndens

förslag omfattade alla slag av fisk och skaldjur. De till nämnden knutna

import- och exportråden för fisk har vid nyligen hållna överläggningar inför

nämnden förklarat sig ej ha något att erinra mot ifrågavarande ändringar.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen på fisk föreslår

jordbruksnämnden, att regleringen skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

Nämnden har därvid beaktat, att enligt uttalande av föredragande statsrådet

i propositionen 1957:88 — intill dess resultatet av 1954 års fiskeriutrednings

arbete föreligger -— möjligheten att reglera importen genom införselavgift

ej bör ytterligare utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden

föranleder därtill. I anslutning härtill lämnar nämnden en redogörelse för

den hittillsvarande tillämpningen av importregleringen.

Enligt nyss omförmälda förordningar erfordras för import av fisk, fiskprodukter

och skaldjur särskilt tillstånd av jordbruksnämnden. Från licenstvånget

har emellertid vid import från i huvudsak OEEC-området, med

stöd av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden, undantagits

vissa s. k. villkorligt frilistade varuslag, nämligen färsk helgeflundra, rocka

och ål, färska och frysta filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling,

saltad fisk med undantag av makrill, skarpsill och strömming, sockersaltad

eller kryddad fisk med undantag av strömming och annan än i tunnor förpackad

skarpsill, färsktorkad fisk med undantag av spillånga, rökt fisk, saltad

eller på annat sätt beredd fiskrom, ostron, musslor och andra slag axkräftdjur

än hummer, fisk- och skaldj urskonserver, samt vidare vissa varor,

vari fisk eller skaldjur ingår. För vissa slag av saltad sill och för

kryddad skarpsill är frilistningen tidsbegränsad. Enligt de gällande grunderna

för införselregleringen skall importen av fisk begränsas i den omfattning,

som erfordras för att upprätthålla prisregleringarna på fiskets

område. I likhet med vad fallet varit under tidigare år har under år 1958

den av nämnden tillämpade principen vid beviljande av import av färsk och

fryst fisk varit, att import medgivits för täckande av det behov, som icke

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

kunnat tillgodoses med likvärdig svensk fiskvara. Nämnden bär härvid

sökt avpassa importen så, att den kompletterat fångsterna resp. beredningen

inom landet av jämförliga fiskslag. Vid import av ej avgiftsbelagda filéer

har därjämte även beaktats tillgången inom landet på råvara, som

lämpligen kan beredas till dylika filéer. Vad angår salt, kryddad eller sockersaltad

sill har importen under år 1958 icke hindrats. Under året har

importlicens erfordrats endast för import, som efter den 15 juli företagits

av annan salt sill än islandssill samt norsk stor- och vårsill.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden begagnat sig av

såväl individuella som generella importlicenser. Systemet med individuella

licenser innebär, att nämnden efter ansökan medger importör rätt att under

begränsad tid från visst land införa fiskvaror av visst slag och till viss myckenhet

eller värde. Den generella licensen utställes för import över särskilt

angivna tullanstalter av viss fisk, köpt i fast räkning, och upptager varken

kvantitet eller värde. Till skillnad mot den individuella licensen förlänges

den generella licensen automatiskt men kan hävas med mycket kort varsel.

Den generella importlicensen användes endast i lägen, då beträffande

icke frilistad sådan fisk en kvantitativ begränsning av importen ej anses

böra upprätthållas. Enligt uttalande av föredragande statsrådet i propositionen

1953: 197 har förutsatts, att ändring av användningsområdet för de

generella importlicenserna ej skall äga rum, utan att samråd skett med

representanter för fiskerinäringen.

Vid den löpande importlicenseringen bedömer jordbruksnämnden importbehovet

av färsk fisk med ledning av bl. a. rapporter beträffande tillförseln

av och förstahandspriserna på svensk fisk. Vidare inhämtas för

nämndens bedömanden synpunkter från de inom varje prisregleringsområde

lokalt inrättade s. k. fiskimportnämnderna, i vilka såväl fiskarnas

som handelns organisationer är företrädda. I viktigare frågor om tillämpningen

av importregleringen på färska och frysta fiskvaror sker samråd

jämväl inom ett av nämnden inrättat centralt rådgivande organ, det s. k.

fiskimportrådet. Detta råd består av särskilt utsedda representanter för av

importen berörda intressen, nämligen fiskare, handel, beredare och konsumenter.

I frågor angående importen av saltsill sker vid behov samråd i

särskild ordning med av saltsillimporten berörda parter.

Med stöd av kungörelsen 1956: 11 om införselavgift på vissa slag av färska

och frysta fiskfiléer utgår fr. o. in. den 30 januari 1956 vid införsel till

riket av dylika filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling en avgift

av 45 öre per kg av varans nettovikt. Då de varuslag, som omfattas av kungörelsen,

fr. o. in. innevarande år erhållit ändrade statistiska nummer, föreslår

jordbruksnämnden vissa härav betingade ändringar i den amma.

Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i sin framställning angående

fisk prisregleringen för innevarande budgetår med anledning av ett u,\

konservindustrien väckt förslag om vidgning av frilistningen av fisk till

kryddad och färsk skarpsill uttalat, alt förslaget, som av ågs skola tillämpas

först under innevarande budgetår, fick bli beroende av överväganden i

anslutning till senare överläggningar med av frågan berörda parter. Nämnden

upplyser, afl i rågan om importen av skarpsill under det gangna mot

vård föremål för upprepade överläggningar mellan representanter för västkustfiskets

organisationer och för konservindustrien. Från västkustfiskets

sida har man därvid — i likhet med tidigare — motsatt sig förslaget om

en definitiv frilistning av skarpsillen men förklarat sig ej ha något att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

erinra mot att vissa tidsbegränsade beslut meddelades om fri import av

den kryddade varan. Västkustfiskets representanter har vidare tillstyrkt,

att import av färsk skarpsill tills vidare får ske mot generell importlicens.

Från konservindustriens sida har man vid nämnda överläggningar — utan

att i princip frångå kravet på en definitiv frilistning av all skarpsill —

ansett sig för den färska varan i varje fall tills vidare kunna godtaga det

av fiskarna tillstyrkta systemet med generell importlicens. Anmärkas bör

enligt nämnden, att tillförseln av skarpsill på västkusten även under innevarande

säsong varit exceptionellt låg, vilket belyses av att tillförseln från

mitten av september till utgången av december uppgått till endast 0,9 milj.

kg mot för samma tid vart och ett av åren 1955 och 1956 4,2 milj. kg.

Motsvarande tal för år 1957, då förslaget om frilistning av skarpsill väcktes,

var 1,2 milj. kg.

Jordbruksnämnden upplyser, att nämndens beslut i fråga om importen

av skarpsill under innevarande säsong innebär, att från säsongens början

— omkring mitten av september — import tills vidare medgivits av färsk

skarpsill mot generell importlicens. Vad angår den kryddade varan i förpackningar

med en nettovikt av minst 45 kg har denna genom olika beslut

av nämnden fortlöpande frilistats med början fr. o. in. den 1 september

1958 tills vidare t. o. m. utgången av februari 1959. De av nämnden sålunda

vidtagna åtgärderna bär medfört, att importen av såväl färsk som

kryddad skarpsill under innevarande säsong kunnat fortgå utan hinder.

Härigenom har nämnden i varje fall tills vidare i full utsträckning tillgodosett

syftet med konservindustriens förslag. Vad angår det ånyo framlagda

förslaget om frilistning framhåller nämnden, att den egentliga säsongen

för kryddning av skarpsill i huvudsak redan avslutats och att något ställningstagande

till förslaget därför ej nu behöver ske. Nämnden är emellertid

beredd att upptaga frågan till prövning i god tid före nästa säsong,

som börjar under september månad.

För export av fisk och fiskprodukter fordras i princip licens av jordbruksnämnden.

Dessa varor är emellertid upptagna bland de varuslag,

som är föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär, att de

under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild licens

till bl. a. OEEC-området. Bland de förutsättningar, som nämnden uppställt

för frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av affärsföretag,

som är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister,

dels att fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser

om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande

fisk, dels att företag, som önskar utnyttja frilistningen, låter hos jordbruksnämnden

registrera en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten

uppställda villkoren.

Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse, att nämnden i sådana frågor

berörande export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse för den

svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar uttalande

från det s. k. fiskexportrådet. Härom anför nämnden följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Knngl. Maj.ts proposition nr 05 är 195!)

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportintressena

— fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien

— på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne

och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Till

rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant. Rådet

kallas av nämnden till sammanträde hl. a. för att utröna olika exportönskemål

inför förestående handelsavtalsförhandlingar, diskutera fördelning mellan

olika kustområden av redan erhållna kontingenter för export till länder,

där importen av fisk och fiskprodukter är centraliserad, och rådgöra om

olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet. Behov

bär förelegat av regelbundet återkommande sammanträden för behandling

av uppkommande spörsmål. Inom de på väst- resp. sydkusten lokalt inrättade

s. k. exportnämnderna, i vilka vederbörande kuststräckas exportintressen

är allsidigt företrädda sker hl. a. en förberedande behandling av

fiskexportrådets ärenden.

Exporten till länder med centraliserad import har koncentrerats till vissa

organ, som under särskilda förutsättningar tillerkänts ensamrätt till exportlicenserna

på ifrågavarande länder. Beträffande dessa organs sammansättning

och de förutsättningar, som gäller för att exportlicenserna skall

förbehållas dem, anför jordbruksnämnden följande.

För fisk från västkusten med de undantag, som nämnden bestämmer, utställes

exportlicenser f. n. endast på föreningen Västkustfisk. Såsom villkor

för att föreningen ensam skall erhålla licenserna gäller, att föreningen skall,

på sätt nämnden godkänner, bereda den enskilda exporthandeln tillfälle att

deltaga vid förhandlingar om avslut med den utländska köparen och i leveranserna

på träffat avslut. När det gäller export av salt sill sker samverkan

mellan fiskare och exporthandeln inom ett särskilt organ, kallat exportutskottet

för svensk saltsill. För export av färsk och fryst fisk finnes ett motsvarande

organ, kallat exportutskottet för färsk fisk. I dessa fall utställes

exportlicenser på föreningen Västkustfisk för exportutskottens räkning.

För fisk från sydkusten med undantag av fiskslag, som nämnden kan

komma att bestämma, beviljas under vissa förutsättningar exportlicenser

tills vidare uteslutande den av fiskare och handel för den ifrågavarande exporten

med nämndens godkännande bildade föreningen Sydsvensk expoi tfisk,

förening u. p. a. Som förutsättning för att föreningen skall åtnjuta ensamrätt

till ‘licenser har hl. a. föreskrivits, att föreningen och dess verksamhet

skall vara underkastad nämndens överinseende och att dess styrelse

skall ha en opartisk ordförande, utsedd av nämnden. Vidare skall föreningens

verksamhet bedrivas efter vissa av nämnden godkända riktlinjer. Föreningen

skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de beslut rörande

medlemskap, styrelsens sammansättning, kvoteringar, stadgar, vinstutdelning

o. d., som kan komma att meddelas av nämnden.

Allmänt har stadgats skyldighet för exportorganen att tillse att allas berättigade

intressen av alt deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten,

om det befinncs nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt grunder

som fastställes av nämnden. Vidare har förutskickats, att företagen,

om’nämnden så finner angeläget, skall (exempelvis genom alt utlysa särskilda

exportauktioner) öppna möjligheter för exportörerna att inbördes

tävla om exportlevcranserna. Under det gångna året har bildats en samarbetskommitté

med representanter för olika exportorgan in. in. för samverkan

mellan de olika kuststräckorna i frågor angående exporten på centraliserade

marknader.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att behovet av ett organ

motsvarande det s. k. fiskexporlrådet och av en centralisering utav

liskexporten, såvitt gäller länder med centraliserad import, har bestyrkts

vid upprepade tillfällen även under det gångna året. Enligt nämndens mening

är det, om exportmöjligheterna skall kunna tillvaratagas rationellt,

erforderligt att exporten även i fortsättningen regleras i den omfattning,

som nu sker. Nämnden erinrar om att livsmedelskommissionen i ett år 1950

till Kungl. Maj:t framlagt förslag om organisationen av fiskexporten till

länder med centraliserad import betonat nödvändigheten av att från svensk

sida ett enhetligt uppträdande iakttogs vid förhandlingar och affärsuppgörelser

med länder, där importen av fisk är centraliserad. Enär förutsättningar

vid denna tidpunkt saknades för en samverkan inom ett enda

organ, föreslog kommissionen, att exportintressena tills vidare skulle samlas

inom 3 särskilda organ, 1 för exporten av färsk fisk från västkusten,

1 för exporten av saltad fisk från västkusten samt 1 för exporten av färsk

och beredd fisk från sydkusten. För strömmingsexporten från ostkusten

förelåg — enligt kommissionen — icke anledning till särskilda åtgärder,

när det gällde exporten till centraliserade marknader, eftersom sådan export

på grund av prisläget på exportmarknaderna endast kunde komma i

fråga för strömming, som fiskarnas centralorgan Ostkustfisk fått övertaga

i egenskap av prisregleringsförening. Vad livsmedelskommissionen föreslagit

angående antalet organ föranledde icke någon erinran av föredragande

departementschefen i propositionen 1950: 202, men denne underströk

önskvärdheten av att antalet organ kunde reduceras samt att eventuella

möjligheter härtill tillvaratogs. Jordbruksnämnden anser, att samverkan

i ett enda organ beträffande exporten till länder med centraliserad

import alltjämt bör eftersträvas, och förklarar sig ha för avsikt att — mot

bakgrunden av i det föregående redovisade uttalanden av nämndens

råd — undersöka de nu förefintliga möjligheterna till en dylik samverkan.

Med hänsyn till nyssnämnda uttalande av föredragande departementschefen

anser jordbruksnämnden hinder ej föreligga för nämnden att genomföra

en centralisering av exporten till ett enda organ.

Vad angår kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant för

budgetåret 1959/60 erinrar jordbruksnämnden om att under anslagspunkten

Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. i årets statsverksproposition

(p. 166) föreslagits, att dessa — i enlighet med vad som gäller

för innevarande budgetår — till ett belopp av 45 000 kr. skall bestridas ur

omförmälda reservationsanslag och till återstoden, likaledes 45 000 kr., av

de för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område. Befattningen har inrättats genom Kungl.

Maj:ts beslut den 23 oktober 1952 och har av den innevarande fiskexportrepresentanten

innehafts sedan den 1 december 1952. Befattningshavaren

är sedan den 1 januari 1955 stationerad i Bonn.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna

för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. Inledningsvis erin
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 05 år 1959

rar nämnden om att den med stöd av förenämnda bemyndigande den It

april 1958 äger att till bestridande av i propositionen 1958: 71 omförmälda

eventuella tillskott till kvalitetskontrollen samt av sådana kostnader för

kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som icke kan täckas

genom inflytande kontrollavgifter, använda i första band i clearingkassan

för fisk den 1 juli 1958 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av

högst 20 000 kr. ur de för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan

influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område. Vidare anför nämnden i

denna fråga.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels

frivillig. Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver

samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på

hemmamarknaden avsedd salt strömming. Den av nämnden inrättade frivilliga

kontrollen omfattar på sydkusten ilandförd färsk och fryst torsk och

sill, som blir föremål för centraliserad export, ävensom likaledes på sydkusten

framställda fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga

kontrollen inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill,

som försäljes på den inhemska marknaden. Enligt nämndens uppfattning

är den kvalitetskontroll, som f. n. upprätthålles på svenska fiskvaror,

nödvändig för att varorna skall kunna hävda sig på marknaden. Nämnden

anmäler, att enligt uttalanden av representanter för fiskerinäringen en utvidgning

av kvalitetskontrollen senare kan komma att aktualiseras med

hänsyn till förhållandena på exportmarknaden.

Vad angår den fortsatta finansieringen av konservkontrollen erinrar

jordbruksnämnden, att enligt uttalanden i propositionen 1957: 88 skulle

efter en under år 1957 företagen omläggning av konservkontrollens arbetsformer

och avgiftssystem annat tillskott av statliga medel ej erfordras för

kvalitetskontroll av konserver än ett engångsbelopp av 20 000 kr., vilket belopp

samma år med stöd av erhållet bemyndigande utanordnats att tillföras

en i propositionen omförmäld buffertfond. Nämnden har därefter i

sin skrivelse angående fiskprisregleringen för innevarande budgetår anmält,

att fortsatt behov av statliga medel kunde uppkomma för konservkontrollens

finansiering genom att exporten av fiskkonserver under år

1957 väsentligt nedgått och kunde''förutses avsevärt minska även under år

1958. Då emellertid farhågorna i fråga om exportutvecklingen dessbättre

ej besannats, har för budgetåret 1957/58 — i stället för ett beräknat underskott

i kontrollverksamheten — kunnat uppvisas ett överskott, vilket

resultat åstadkommits även genom att kostnaderna för kontrollen nedbringats.

Även om detta överskott under senare hälften av år 1958 till någon

del redan förbrukats, bör det tillsammans med övriga i buffertfonden

inneslåcnde medel kunna förslå för täckande av kostnaderna för konservkontrollen

fram till den 1 juli 1960. Då av naturliga skäl stora svårigheter

emellertid föreligger att beräkna de framtida inkoinsteina och utgifterna

för konservkontrollen, bör enligt nämnden möjlighet finnas att

även nästa budgetår vid behov kunna använda statsmedel för konservkontrollens

finansiering. I likhet med förra året föreslår nämnden därför att

därest medlen i buffertfonden ej förslår för täckande av kostnaderna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kurigl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

— tillskott av statsmedel skall kunna ifrågakonmia för finansieringen av

kontrollen. Nämnden förutsätter därvid, att även fortsättningsvis vid export

av normal omfattning kostnaderna i sin helhet skall kunna täckas

genom kontrollavgifterna och att svenska konservkontrollens råd, som närmast

under nämnden handhar kontrollen, skall hos nämnden påkalla en

höjning av avgifterna, därest de normala kontrollkostnaderna skulle stiga.

Beträffande kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver framhåller

jordbruksnämnden att denna utövas av kontrollpersonal, som är

direkt underställd jordbruksnämnden. För bestridande av kostnaderna för

denna kontroll — av annan än för försäljning på hemmamarknaden avsedd

salt strömming — upptages kontrollavgifter av den som begärt kontrollens

utförande. Dessa avgifter förslår totalt sett ej till täckande av kostnaderna

för kontrollen. För budgetåret 11157/58 har sålunda inkomsterna av löpande

kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt

tal 18 000 kr. Under åren dessförinnan har underskotten varierat mellan omkring

11 000 och 31 000 kr. Behållningen i clearingkassan för fisk uppgick

per den 1 juli 1958 till omkring 41 000 kr. Av detta belopp har ca 15 000 kr.

använts under första hälften av innevarande budgetår för kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver. Beloppet är avsevärt högre än det statliga

tillskottet för kontrollen under motsvarande tid år 1957, vilket beror på att

inkomsterna under år 1958 starkt nedgått genom minskad export av de

varor, som omfattas av kvalitetskontrollen. För återstoden av innevarande

budgetår liksom för budgetåret 1959/60 saknas möjlighet att med någon

större grad av säkerhet beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna

erfordras för kvalitetskontrollens fullgörande. Storleken av detta tillskott

är nämligen, såsom nämnden nyss antytt, beroende av bl. a. omfattningen

av den export, som blir föremål för kvalitetskontroll. Om hänsyn emellertid

tages till hittillsvarande utgifter under innevarande budgetår för ifrågavarande

kontroll, skulle enligt nämnden behovet av tillskottsmedel för hela

budgetåret kunna beräknas till omkring 30 000 kr. Ca 11 000 kr. skulle den

1 juli 1959 då kvarstå i clearingkassan. För bestridande av kostnaderna

under nästa budgetår för kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver

anser sig nämnden böra räkna med att minst samma tillskott av statliga

medel kan komma att erfordras som det för innevarande budgetår beräknade.

Härtill kommer de medel, som eventuellt kan behöva tillskjutas för

finansieringen av konservkontrollen fram till den 1 juli 1960. Nämnden

hemställer därför om bemyndigande att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens

genomförande använda dels i clearingkassan för fisk den 1 juli

1959 eventuellt kvarstående medel, dels ett belopp av högst 35 000 kr. av

de för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område. Jordbruksnämnden framhåller slutligen,

att nämnden med representanter för fiskerinäringen överenskommit om böjning

av vissa avgifter för den frivilliga kvalitetskontrollen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 ur 1959

29

IV. Departementschefen

Avkastningen av det svenska havsfisket var under åren 1952—1956 10—lo

procent högre än under de 5 närmast föregående åren och 65 70 procent

högre än under åren närmast före det andra världskriget. Fångstmängden

under år 1956 var visserligen den lägsta på 5 år men med avseende å fångstvärdet

överträffades den endast av 1955 års motsvarande siffra. Enligt nu tillgängliga

definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten för år 1957 omkring 222

miljoner kilogram med ett värde av nära 149 miljoner kronor. Denna avkastning

var den högsta dittills noterade till såväl kvantitet som värde. Beträffande

år 1958 beräknar jordbruksnämnden, alt en ytterligare ökning av

fångstmängden ägt rum till omkring 233 miljoner kilogram. Även värdemässigt

beräknas 1958 års havsfiske ha givit det största utbytet hittills och torde

kunna uppskattas till cirka 154 miljoner kronor. Anmärkningsvärd är den

under år 1958 synnerligen starka ökningen av direktlandningen av fisk,

främst sill, i utlandet, ökningen faller på de danska hamnarna. Fisket efter

fladensill har gått tillbaka mycket kraftigt, medan strömmingsfångsterna

ökat. Det genomsnittliga priset till fiskare för all fisk har under det sistförflutna

året varit högre än under år 1957, samtidigt som endast obetydliga

förändringar har skett i fråga om priserna på fiskets förnödenheter.

Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter uppvisar för år 1958 högre

siffror än någonsin tidigare. I förhållande till närmast föregående år ökade

sålunda exporten enligt tillgängliga siffror kvantitativt med 28 procent och

värdemässigt med 15 procent, medan motsvarande siffror beträffande importen

är 19 respektive 24 procent. Den kvantitativa uppgången av importen,

som berör i det närmaste samtliga fiskvarugrupper, är särskilt markant

för frysta filéer, färsk långa, beredd sill samt färsk och kryddad skarpsill.

En stark ökning av importen kan även konstateras beträffande helgeflundra

och makrill. Konsumtionen inom landet av7 fisk och fiskprodukter

under sistlidna kalenderår har enligt jordbruksnämndens uppskattningar

varit 2 miljoner kilogram större än under år 1957. ökningen hänför sig

främst till frysta filéer.

Såsom jordbruksnämnden framhållit föreligger även för nästa budgetår

såvitt nu kan bedömas behov av fortsatt skydd för priserna till fiskarna.

Prisregleringsverksamheten torde därför böra bibehållas även under budgetåret

1959/60. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete

torde prisregleringen därvid böra handhavas i huvudsak på samma sätt som

hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet, som gjorts

av föredragande departementschefen i propositionen 19ol: 81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, in. in. Giltighetstiden

för denna utgår den 30 juni 1959. I avvaktan på resultatet av 1954 ars fiskeriutrednings

arbete hör förordningen liksom hittills förlängas för ett ar och

sålunda erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1960.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna

för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1958 — liksom för åren

1951—1957 — rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna. Behållningen av prisregleringsmedel uppgick

sålunda den 1 januari 1959 till 14,7 miljoner kronor mot 12 miljoner

kronor vid ingången av år 1958.

I anslutning till vad jag förut anfört, torde prisregleringen även under

budgetåret 1959/60 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att

upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande

medel. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutredning synes mig

vidare prisregleringsavgifter även under nästa budgetår böra kunna uttagas

i den omfattning, som förekommit under de senare åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde enligt min

mening ej heller under nästa budgetår hinder böra möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj :t —

använda behållningen i prisregleringskassan för lån till regleringsföreningarna

för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export. Jag tillstyrker

vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna skall

få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till deras fulla belopp

jämväl under budgetåret 1959/60.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom

landet av f 1 a d e n s i 11 föranleder ej någon erinran från min sida.

Regleringen av importen och exporten av fisk och fiskprodukter

sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den

5 juni 1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

(nr 372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk

och skaldjur m. m. (nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den

30 juni 1959.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen

böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår. I avbidan på

resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn torde sålunda giltighetstiden

för införselförordningen (1953: 372) böra förlängas för tiden till och med

den 30 juni 1960.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som

genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret

1959/60, torde inkomsterna av införselavgifter för närvarande kunna uppskattas

till ett belopp av omkring 1,6 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig

till nämndens förslag, att de för budgetåret 1959/60 inflytande införselavgiftsmedlen

disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna

och salunda i första hand användes för täckande av de löpande utgifterna

för prisregleringens upprätthållande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

Vad jordbruksnämnden anfört angående frilistningen av kryddad eller

färsk skarpsill föranleder ej någon erinran från min sida.

Såsom jordbruksnämnden vidare anfört, synes det erforderligt att, för

att rationellt tillvarataga föreliggande exportmöjligheter, även under nästa

budgetår reglera exporten i ungefär samma omfattning som för närvarande.

Jag förordar därför, att exporten jämväl under budgetåret 1959/60 ordnas

efter i huvudsak de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet

härmed bör även utförselförordningen (1953:374) ges förlängd giltighet

för tiden till och med den 30 juni 1960.

I propositionen 1958: 71 har uttalats, att — intill dess resultatet av 1954

års fiskeriutrednings översyn föreligger — möjligheten att uttaga importoch

exportavgifter på fisk, med undantag för tidigare omförmälda slag av

fiskfiléer, icke bör utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden föranleder

därtill. Någon ändring i de sålunda redovisade möjligheterna att uttaga

ifrågavarande avgifter anser jag icke påkallad för nästa budgetår.

För budgetåret 1958/59 har medgivits, att till kostnaden för en befattning

som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk högst 90 000 kronor,

varav 45 000 kronor från det å riksstaten under nionde huvudtiteln redovisade

reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. och återstoden från de för budgetåret 1958/59 genom upptagande av

införselavgifter på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna

medlen.

Såsom redan föreslagits vid behandlingen av nyssnämnda anslag i årets

statsverksproposition (IX ht, p. 166), torde till täckande av kostnaderna för

befattningen för budgetåret 1959/60 böra beräknas ett oförändrat belopp av

90 000 kronor. I anslutning till vad som i nämnda sammanhang anförts, bör

vidare — sedan 45 000 kronor av kostnaderna för befattningen beslritts ur

anslaget — återstoden utgå ur de för budgetåret 1959/60 inflytande eller

dessförinnan influtna införselavgifterna på fiskets område.

Behov av centralisering vid export av fisk till länder med

centraliserad import har enligt jordbruksnämnden förelegat även under det

sistlidna året. Den nuvarande formen för centralisering innebär emellertid,

att denna export handhaves av flera organ, såsom på sydkusten föreningen

Sydsvensk exportfisk samt på västkusten exportutskolten för svensk saltsill

och för färsk fisk. Exportlicenserna för nämnda utskotts räkning utställcs

för närvarande på föreningen Västkustfisk. Jordbruksnämnden har förklarat

sig ha för avsikt att undersöka möjligheterna alt genomföra en ytterligare

centralisering av exporten på ifrågavarande marknader till ett enda

organ. Nämnden har därvid hänvisat till alt nämndens råd beträffande

prisregleringsfrågor på fiskets område enhälligt tillstyrkt ett samgående.

Enligt propositionen 1950: 202 ansåg dåvarande departementschefen det

önskvärt, alt antalet organ för den centraliserade exporten kunde reduceras,

när bättre möjligheter yppades än de som förelåg vid denna tid. För

egen del vill jag understryka önskvärdheten av att eu ytterligare centrali
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

scring av ifrågavarande export nu kan företagas och att en närmare samverkan

mellan de olika exportintressenterna på denna väg kommer till

stånd. Vad jordbruksnämnden anfört i denna sak föranleder därför ingen

erinran från min sida.

I detta sammanhang torde jag få taga upp jordbruksnämndens nu framförda

förslag angående frågan om fisk handelns och fiskberedningsindustriens

representerande inom prisregleringsföreningarna,

vilken fråga omnämndes även i förra årets proposition

angående fiskprisregleringen (1958:71). Jag förklarade vid anmälan

av nämnda proposition, att jag fann det önskvärt, att jordbruksnämnden

upptog överläggningar i saken med berörda parter och vidtog de åtgärder,

till vilka överläggningarna kunde leda. Nämndens förslag efter förda överläggningar

—- för vilka redogjorts i det föregående — går ut på att ifrågavarande

handel och industri bör representeras med 2 respektive 3 av nämnden

utsedda ledamöter i styrelserna för föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk.

Styrelserna består för närvarande av 8 respektive 11 ledamöter.

Vidare föreslår jordbruksnämnden, att styrelseordförandena skall tillsättas

av nämnden. Med hänsyn till bland annat den utvidgning av prisregleringsföreningarnas

verksamhetsområde, vilken — såsom framgår av den närmare

redogörelsen i det föregående för nämndens förslag — ägt rum efter tillkomsten

år 1946 av nu gällande prisregleringssystem, synes ett dylikt ökat hänsynstagande

till fiskhandelns och fiskberedningsindustriens intressen på området

nu i princip motiverat. Då emellertid frågan om en närmare samverkan mellan

dessa näringsgrenar och fisket, enligt vad jag nyss anfört, nyligen tagits

under övervägande i ett annat hänseende, nämligen på exportområdet, är

jag i avvaktan på resultatet härav icke beredd att i detta sammanhang taga

slutlig ställning till det av jordbruksnämnden framlagda förslaget angående

representationen i prisregleringsföreningarna.

Den 1 januari 1959 trädde en ny tulltaxa i kraft, vari de olika varuslagen

klassificerats efter ett nytt system grundat på en efter internationellt samarbete

tillkommen nomenklatur, den s. k. brysselnomenklaturen. Efter förslag

av jordbruksnämnden vill jag förorda, att i samband med förlängningen

av de tidigare nämnda införsel- och utförselförordningarn

a företages sådana ändringar i de till desamma hörande varuförteckningarna,

att dessa bringas i bättre överensstämmelse med den nya tullstatistiska

indelningen. I stort sett berör dessa ändringar icke det sakliga innehållet

i ifrågavarande varuområden. Endast i vissa föga betydelsefulla avseenden

har varuområdena jämkats i syfte alt ernå överensstämmelse med

de nya tullstatistiska positionerna.

I tulltaxeförordningen har under 10 a § intagits föreskrifter om att tull

skall påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal bortfaller. Motsvarande

debiteringsförenkling föreslår jag genomförd beträffande prisregleringsavgifterna

för importfisk samt införselavgifterna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

För kvalitetskontroll av fiskkonserver skall enligt uttalanden i

propositionen 1957:88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott

av statsmedel ej vidare erfordras, sedan 20 000 kronor tillförts en i propositionen

omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter

medgav emellertid riksdagen år 1958 beträffande budgetåret

1958/59 ett tillfälligt avsteg från sagda princip. Till bestridande av erforderligt

tillskott till konservkontrollen samt av sådana kostnader för kvalitetskontrollen

av andra fiskvaror än konserver, som icke kunde täckas genom

inflytande kontrollavgifter, skulle sålunda under nämnda budgetår få

tagas i anspråk i första hand i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående

medel och i andra hand ett belopp av högst 20 000 kronor ur de

för budgetåret 1958/59 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område.

Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte

i buffertfonden innestående medel beräknats kunna täcka konservkontrollkostnaderna

fram till den 1 juli 1960, anser jordbruksnämnden — med hänsyn

till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna i

verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa budgetår vid

behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontrollen. De medel,

som under nästa budgetår kommer att erfordras för kvalitetskontroll av

andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda kontroll inflytande

kontrollavgifter, har jordbruksnämnden beräknat till minst 30 000 kronor.

Nämnden framhåller i anslutning härtill, att — därest behovet av tillskottsmedel

för kvalitetskontrollen för innevarande budgetår ur clearingkassan

för fisk ej kommer att överstiga 30 000 kronor — behållningen i kassan den

1 juli 1959 beräknas uppgå till cirka 11 000 kronor. För genomförandet av

hela kvalitetskontrollen under budgetåret 1959/60 erfordras enligt jordbruksnämnden

dels nyssnämnda i clearingkassan kvarstående medel, dels

ett belopp av högst 35 000 kronor av införselavgiftsmedel.

Med hänsyn till det anförda, finner jag mig böra förorda, att till bestridande

av eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av sådana

kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som

icke kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk

i första hand i clearingkassan för fisk den 1 juli 1959 kvarstående medel

och i andra hand ett belopp av högst 35 000 kronor ur de för budgetåret

1959/60 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets

område. Såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen 1958: 71

förutsätter jag emellertid, att även i fortsättningen vid export av normal

omfattning kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet skall täckas

genom kontrollavgifterna och alt avgifterna skall höjas, därest de normala

kontrollkostnaderna skulle stiga.

Vad jordbruksnämnden anfört angående bidrag från prisregleringsföreningarna

för fisk p r o p a g a n d a, föranleder ej någon erinran från

min sida.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 65

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

I enlighet med det anförda liar inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till dels förordning angående ändrad Igdelse av 9 § förordningen den

30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., så ock

om fortsatt giltighet av samma förordning, dels förordning om ändrad lydelse

av 7 § förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln

av vissa slag av fisk och skaldjur ävensom om ändring av den vid

förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av samma förordning,

dels förordning om ändring av den vid förordningen den 5 juni 1953

(nr 374-) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m. fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av samma förordning. Förslagen

torde böra föreläggas riksdagen till antagande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

A. antaga omförmälda förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 9 § förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln

med fisk, m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma förordning;
2)

förordning om ändrad lydelse av 7 § förordningen den

5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur ävensom om ändring av den vid

förordningen fogade bilagan, så ock om fortsatt giltighet av

samma förordning;

3) förordning om ändring av den vid förordningen den 5

juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa

slag av fisk och skaldjur m. m. fogade bilagan, så ock om

fortsatt giltighet av samma förordning;

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1960

reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte därmed sammanhängande

frågor må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som förordats i det föregående; samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1959/60 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag

mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening

u. p. a., intill ett belopp av 2 000000 kronor jämte ränta,

dels åt Västkustfisk, förening u. p. a, intill ett belopp av

3 000 000 kronor jämte ränta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Birgersson

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

35

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935 1957

(Indextal: 1035/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

1940/44 ........

1945 ............

1946 ............

1947 ............

1948 ............

1949 ............

1950 ............

1951 ............

1959............

1953 ............

1954 ............

1955 ............

1956 ............

1957 ............

4 580

5 432

5 896

5 528

5 250

4 926

4 673

4 306

3 947

3 771

3 616

3 288

3 007

2 768

2 479

7 437

6 921

6 373

6168

6 047

6 099

6100

5 818

5 722

5 598

5 598

5 652

5 549

5 666

5 716

12 017

12 353

12 269

11696

11 297

11025

10 773

10124

9 669

9 369

9 214

8 940

8 556

8 434

8195

100

103

102

97

94

92

90

84

80

78

77

74

71

70

68

2 480

2 558

2 817

2 756

2 606

2 597

2 532

2 452

2 320

2199

2 068

2 027

1913

1831

1772

1 128

1409

1492

1423

1328

1236

1335

1268

1175

1103

1136

1077

1098

1065

1016

3 608

3 967

4 309

4 179

3 934

3 833

3 867

3 720

3 495

3302

3 204

3104

3 011

2 896

2 788

100

no

119

116

109

106

107

103

97

92

89

86

83

80

77

År

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

1940/44 ........

6 586

6 749

1 406

1 247

7 992

7 996

100

100

13 646

14 739

9 971

9 577

9 068

23 617

24 316

25102

24 428

23 666

23 333

23 100

22 126

21381

20 685

20 325

19 552

18 701

18 091

17 536

100

103

106

103

100

99

98

94

91

88

86

83

79

77

74

1945''............

7 321

1203

8 524

107

16 034

1946 ............

1947 ............

7 210

7 211

1 343

1224

8 553

8 435

107

106

15 494

15 067

8 934

8 599

1948............

7 230

1 245

8 475

106

14 753

8 580

1949............

7 185

1275

8 460

106

14 390

8 710

1950 ...........

7 051

1231

8 282

104

13 809

8317

1951............

7 017

1200

8 217

103

13 284

8 097

1952............

6 874

1 140

8014

100

12 844

7 841

6 770

1 137

7 907

99

12 454

7 871

1954............

6416

1092

7 508

94

11731

7 821

6 058

1076

7 134

89

10 978

7 723

1956............

5 749

1 012

6 761

85

10 348

7 743

1957............

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen for

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. I.okala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskarc.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

Antal fiskebåtar åren 1935/39 och 1949—1957

Bilaga 2

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Summa

båtar

med

Hkr

Sum-

Hkr

Sum-

1—

10

11—

30

31-

90

91-

150

151—

200

>20C

ma

1-5

6—

10

>10

ma

motor

1935/39 ......

Os

1 ••

t k u s t

388

n

4 636

5 024

1949..........

S94

486

15

1

0

1396

3 222

1540

90

4 852

6 248

1950..........

853

557

24

1

0

1435

3186

1430

98

4 714

6149

1951..........

799

607

34

0

1

1 441

3 170

1477

131

4 778

6 219

1952..........

689

626

24

1

0

1340

3 103

1517

137

4 757

6 097

1953..........

731

630

25

1

0

0

1387

3 045

1591

159

4 795

6182

1954..........

694

629

31

5

2

0

1361

3 075

1541

174

4 790

6 151

1955..........

565

612

36

10

2

0

1225

3 039

1607

186

4 832

6 057

1956..........

492

606

45

16

4

0

1 163

3 062

1589

235

4 886

6 049

1957..........

469

567

49

25

7

2

1119

3 013

1565

245

4 823

5 942

1935/39 ......

Sy

1 ••

d k u s t

749

e n

459

1 208

1949..........

312

304

117

38

0

771

577

103

11

691

1 462

1950..........

315

296

124

36

0

771

577

94

10

681

1 452

1951..........

307

302

128

39

i

777

536

133

5

674

1 451

1952..........

312

309

135

39

1

796

551

159

7

717

1 513

1953..........

309

295

127

45

0

i

777

608

160

14

782

1 559

1954..........

333

275

134

48

0

i

791

630

133

15

778

1 569

1955..........

310

278

137

53

0

i

779

636

162

19

817

1 596

1956..........

329

243

122

66

7

i

768

663

132

20

815

1 583

1957..........

323

235

103

72

7

6

746

661

136

22

819

1 565

1935/39 ......

••

Va

••

t k u s t

1345

e n

496

1841

1949..........

455

212

352

323

129

1471

622

223

13

858

2 329

1950..........

452

170

356

322

163

1463

689

262

12

963

2 426

1951..........

404

189

345

328

226

1492

699

275

13

987

2 479

1952..........

408

206

333

293

203

1443

688

286

21

995

2 438

1953..........

430

190

328

272

144

82

1446

692

277

26

995

2 441

1954..........

426

196

318

272

143

99

1454

703

304

18

1025

2 479

1955..........

416

201

301

212

167

140

1437

695

324

27

1 046

2 483

1956..........

414

195

277

167

173

144

1370

684

316

46

1046

2 416

1957..........

390

175

261

159

161

161

1307

665

333

51

1049

2 356

1935/39 ......

, .

, ,

Samtliga

.. | ..

kusts

2 482

t r ä c

kor

5 591

8 073

1952..........

1409

1141

492

333

204

3 579

4 342

1962

165

6 469

10 048

% ............

39,4

31,9

13,7

9,3

5,7

100,0

67,1

30,3

2,6

100,0

1953..........

1 470

1115

480

318

144

83

3 610

4 345

2 028

199

6 572

10182

% ............

40,7

30,9

13,3

8,8

4,0

2,3

100,0

66,1

30,9

3,0

100,0

1954..........

1453

1100

483

325

145

100

3 605

4 408

1978

207

6 593

10199

% ............

40,3

30,5

13,4

9,0

4,0

2,8

100,0

66,9

30,0

3,1

100,0

1955..........

1291

1091

474

275

169

141

3 441

4 370

2 093

232

6 695

10 136

% ............

37,5

31,7

13,8

8,0

4,9

4,1

100,0

65,3

31,2

3,5

100,0

1956..........

1235

1044

444

249

184

145

3 301

4 409

2 037

301

6 747

10 048

% ............

37,4

31,6

13,5

7,5

5,6

4,4

100,0

65,3

30,2

4,5

100,0

1957..........

1182

977

413

256

175

169

3172

4 339

2 034

318

6 691

9 863

% ............

37,3

30,8

13,0

8,1

0,0

5,3

100,0

64,8

30,4

4,8

100,0

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken (SOS Fiske). I denna bilada

redovisas ej fiskebåtar utan motor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1959

37

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångst områden, mängd, värde samt procentuell

fördelning åren 1935 1958

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav iland- fört i utri- kes hamnar

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

*

Fångstmängd

1935/39 ........

31,9

27

11.9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44 ........

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945............

35,3

23

23,7

16

93,6

61

152,6

100

6,7

4

1946............

29,4

18

18,0

11

113,5

71

160,9

100

13,0

8

1947............

22,2

14

19,7

13

114,0

73

155,9

100

10,1

6

1948............

25,2

14

26,6

14

132,6

72

184,4

100

12,9

7

1949............

27,3

15

32,9

18

124,3

67

184,5

100

20,2

11

1950............

27,8

15

27,7

14

135,1

71

190,6

100

28,5

15

1951............

27,8

15

28,6

15

128,8

70

185,2

100

21,5

12

1952............

27,6

13

32,0

16

147,9

71

207,5

100

32,2

16

1953............

29,3

15

32,7

16

137,7

69

199,7

100

33,2

17

1954............

28,5

14

31,1

16

141,5

70

201,1

100

35,6

18

1955............

30,1

14

34,1

15

155,3

71

219,5

100

45,0

21

1956............

24,3

12

33,1

17

140,0

71

197.4

100

35 8

18

1957............

24,2

11

40,0

18

157,9

71

222,1

100

38,0

17

1958 1 ..........

29,2

12

3(5,6

16

167,6

72

233,4

100

66,1

28

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav iland- fört i utri- kes hamnar

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Fångslvärde

1935/39 ........

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1910/44 ........

26,3

31

13,5

16

45,8

53

85,6

100

0,3

0

1945............

29,3

26

16,4

14

67,7

60

113,4

100

7,0

6

1946............

22,9

25

10,3

11

59,5

64

92,7

100

10,1

11

1947............

20,4

23

11,2

12

58,4

65

90,0

100

5,1

6

1948............

23,6

20

16,1

14

75,6

66

115,3

100

5,9

5

1949............

22,7

22

16,1

15

65,7

63

104,5

100

7,0

7

1950............

22,6

22

14,8

15

64,7

63

102,1

100

9,3

9

1951............

24,9

23

16,4

15

68,0

62

109,3

100

9,0

8

1952............

24,4

20

18,4

15

79,6

65

122,4

100

11,4

9

1953............

24,7

20

20,3

17

77,0

63

122,0

100

11,2

9

1954............

24,4

20

20,6

16

80,9

64

125,9

100

13,1

10

1955............

23,8

18

23,2

17

88,5

65

135,5

100

16,1

12

1956............

22.9

17

21,1

16

88,8

67

132,8

100

16.7

13

1957............

23,2

16

25,2

17

100,5

67

148,9

100

17,b

12

1958 1 ..........

24,9

16

24,0

16

105,4

68

154,3

100

29,4

19

1 Siffrorna är uppskattade av jordbruksnämnden.

Anm. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna för åren 1949—1958 men dä;emot

icke för åien 1935 — 1948. Det beräknade totala avrenset har för åren 1945, 1948, 1947 och 1948

utgjort resp. 7,5, 8,8, 8,9 och 9.5 milj. kg. För åren 1949—1958 är i ilandföringen i utrikes hamnar

inkluderad s k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan

och därmed ej heller 1 kolumnerna ”Västkusten” och ”Totalfångst”. Under sistnämnda

åren torde ilandföringen av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga i

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1954—september 1958, öre kg

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming i

Stockholm8

Genomsnittliga fiskarpriser1

Minimipriser8

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser

All

fisk1 2 *

Sill

Torsk

Mak-

rill

Annan

fisk2

Sill

nr 1*

Sill

nr 34

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill4

(ej liten)

Sill

Torsk

Sill

nr P

Sill

nr 35

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

1954

3:e kv.

67,9

43,6

81,8

91,4

103,1

56

(42)

36

(28)

63

53

50

54,1

50,3

65

55

49

46

117,6

4:e kv.

66,1

37,2

117,5

75,2

119,3

53

(42)

31

(28)

63

53

50

63,9

59,5

65

55

49

46

119,9

1955

l:a kv.

47,3

31,1

95,8

87,6

113,8

49

(38)

31

(22)

63

53

50

63,2

55,8

65

55

49

46

112,6

2:a kv.

72,6

37,4

83,1

59,1

92,3

49

(38)

31

(22)

63

53

55

(48)

47,8

52,2

65

55

49

46

111,8

3:e kv.

61,2

41,4

77,0

79,0

83,4

59

(45)

39

(31)

63

53

55

(48)

48,2

56,4

65

55

56

53

125,2

4:e kv.

77,5

47,6

107,3

90,5

104,5

55

(36)

35

(22)

63

53

55

(48)

56,0

59,6

65

55

56

53

134,1

1956

l:a kv.

65,9

46,3

79,9

120,1

100,5

49

(38)

31

(22)

63

53

55

(48)

66,4

58,1

65

55

56

53

136,0

2:a kv.

73,6

42,5

80,8

69,9

89,0

49

(38)

31

(22)

68

58

55

(48)

58,7

49,4

65

55

53

50

123,4

3:e kv.

68,8

48,0

82,2

98,6

97,2

59

(47)

39

(31)

68

58

55

(48)

47,4

56,1

68

58

55

52

128,9

4:e kv.

74,4

44,5

111,2

96,4

113,6

55

(45)

36

(27)

68

58

55

(48)

53,1

59,5

68

58

56

53

139,4

1957

l:a kv.

64,0

42,2

97,2

99,2

115,0

49

(43)

31

(24)

68

58

55

(48)

58,7

54,4

68

58

56

53

135,7

2:a kv.

69,0

42,0

77,0

64,0

89,4

49

(43)

31

(28)

68

58

59

(50)

61,0

51,2

68

58

54

51

125,3

3:e kv.

65,8

47,2

78,8

75,9

93,9

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(50)

54,0

55,6

68

58

55

52

133,6

4:e kv.

79,4

49,6

96,3

80,6

108,0

55

(44)

35

(27)

69

59

59

(50)

59,2

58,6

68

58

56

53

141,9

1958

l:a kv.

66,9

47,1

73,8

73,0

108,2

52

(41)

33

(24)

69

59

59

(50)

66,7

58,0

68

58

56

53

136,9

2:a kv.

82,5

45,5

84,0

72,9

109,1

52

(41)

33

(24)

69

59

59

(47)

51,3

53,9

68

58

54

51

123,5

3:e kv.

81,3

53,9

92,7

103,3

104.9

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(44)

53,7

58,1

68

58

55

52

132,0

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

8 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för

alla köpare). Inom pal entes har angivits minimipriset vid försäljning

på s. k. andra auktion (för expoitörer och beredare i fråga om sill

samt för be:edare av frysta filéer i fråga om makrill'').

5 T. o. m. 2:a kv. 1956 har gällt ett gemensamt minimipris av 58

öre för sill, som ilandföres i Blekinge.

6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt att gälla vid försäljning till återförsäljare i och för

dennes rörelse, och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna

ledovisade fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i föiekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskaiens andel i lådkostnaden.

os

00

K ang t. Maj.ts proposition nr 65 år 1951)

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1959

39

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, fiskrom, ostron och kräftdjur samt fiskkonserver omfattande

stat. nr 27 — 63 och 315—3171

År

Utförsel

Kommersiell export

Direkt-

(fisk

(fiskkon-

ningar i

m. m.)

server)

utlan-

stat. nr

stat. nr

det

27-63

315—317

Miljoner kilogram

1935/39.

25,6

0,9

14,8

1940/44.

5,6

0,2

1»^

1945....

6,7

0,1

6,7

1946....

34,1

2,5

13,0

1947....

17,6

2,5

10,1

1948....

47,8

1,4

12,9

1949....

46,2

2,2

20,2

1950....

35,5

2,7

28,5

1951....

51,1

1,7

21,5

1952....

00)3

1,7

32,2

1953....

48,1

1,1

33,2

1954....

52,7

2,3

35,6

1955....

51,2

1,6

45,0

1956....

41,0

1,8

35,8

1957....

42,8

1,0

38,0

1958....

37,2

1,4

66,1

Miljoner kronor

1935/39

8,0

1,1

3,1

1940/44

2,9

0,2

0,3

1945....

4,1

0,2

7,0

1946....

25,6

5,4

10,1

1947....

17,7

7,4

5,1

1948....

33,6

4,9

5,9

1949....

28,0

5,7

7,0

1950....

23,5

7,6

9,3

1951....

33,8

5,6

9,0

1952....

38,9

5,5

11,4

1953....

34,2

3,7

11,2

1954....

35,1

7,7

13,1

1955____

35,3

5,5

16,1

1956....

33,1

6,3

16,7

1957....

38,2

3,7

17.9

1958....

33,8

5,7

29,4

Införsel

Differens

Sum-

ma1

Kommers

(fisk

m. m.)

stat. nr

27—63

iell import

(fiskkon- server)

stat. nr

315-317

Sum-

ma

Utförsel- överskott (+)

Införsel- överskott (—)

41,3

50,2

1,4

51,6

- 10,3

7,5

11,7

0,3

12,0

- 4,5

13,5

16,8

0,2

17,0

- 3,5

49,6

28,4

0,7

29,1

+ 20,5

30,2

30,1

1,2

31,3

- 1,1

62,1

28,5

0,7

29,2

+ 32,9

68,6

23,5

0,8

24,3

+ 44,o

66,7

26,8

1,5

28,3

4 3-,4

74,3

31,1

1,2

32,3

4 42,0

89,2

34,8

1,6

36,4

4 52,8

82,4

36,4

2,0

38,4

4 44,0

90,6

34,2

2,3

36,5

4 54,1

97,8

44,1

2,7

46,8

4 51,0

78,6

44,1

3,1

47,2

4 31,4

81,8

38,6

2,9

41,5

4 40,3

104,7

45,7

3,5

49,2

+ 55,5

12,2

23,1

2,4

25,5

- 13,3

3,4

10,5

1,6

12,1

- 8,7

11,3

19,6

1,3

20,9

- 9,6

41,1

32,2

4,3

36,5

4 4,6

30,2

30,6

5,2

35,8

— 5,6

44,4

29,7

2,5

32,2

+ 12,2

40,7

24,7

2,8

27,5

4 13,2

40,4

29,9

6,5

36,4

4 4,0

48,4

37,4

5,8

43,2

4 5,2

55,8

47,1

6,8

53,9

4 1,9

49.1

50,3

8,7

59,0

- 9,9

55,9

54,4

11,2

65,6

- 9,7

56,9

72,6

13,9

86,5

- 29,6

56,1

72,3

15,7

88,0

- 31.9

59.8

69,9

15,5

85,4

- 25,6

68,9

87,1

18,8

105,9

- 37,0

1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur hänföres till stat. nr 281: 1

och 321: 5. År 1958 uppgick införseln av dessa varor till 3,5 milj. kr. och 518 ton samt utförseln

till 0,5 milj. kr. och 203 ton. . .. ..

Anm. 1 Siffrorna för kommersiell handel år 19o8 enligt tullverkets prelimmara statistik. Tidigare

års siffror är hämtade från handelsstatistiken. Direktlandningar enligt jordbruksnämndens

beräkningar. . ...... ... . ...

Anm. 2 För åren 1949—1958 är i direktlandningarna i utlandet inkluderad aven s. k. skrapfisk.

För åren dessförinnan omfattar motsvarande siffror ej skrapfisk.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Knngl. Mnj:ts proposition nr 65 år 1959

Bilaga 6

Prisutvecklingen på vissa förnödenheter inom fisket

(Indextal 1946 = 100)

År

Skarpsilltrål1

Trålwire

Sill trålnät

Snörpvadnät

70 fot

PA '' 42 tr

12/u 42 mm

26/9 17 mm

Kr.

Indextal

Kr.

Indextal

Kr.

Indextal

Kr.

Indextal

per st

per m

per kg

per kg

1938......

400

67

0,45

60

4,30

54

6,60

Öl

1939......

350

58

0,57

76

4,81

60

7,08

55

1940/45 ..

550

92

0,67

89

7,42

93

11,47

89

1946......

600

100

0,75

100

7,97

100

12,92

100

1947......

600

100

0,75

100

7,97

100

12,92

100

1948......

775

129

0,95

127

10,71

134

15,06

117

1949......

775

129

0,95

127

11,05

139

15,75

122

1950......

840

140

1,10

147

12,82

161

18,30

142

1951......

1 192

199

1,25

167

16,32

205

24,41

189

1952......

1 155

193

1,35

180

15,85

199

23,85

185

1953......

1155

193

1,20

160

15,20

191

23,70

183

1954......

1155

193

0,95

127

15,20

191

23,40

181

1955......

1 155

193

0,87

116

15,00

188

23,40

181

1956......

1 155

193

0,99

132

15,00

188

23,40

181

1957......

1 155

193

1,09

145

14,67

184

23.40

181

1958......

(1155

193

1,09

145

14,50

182

23,40

181

År

Snurrevadståg

Tross om 50 kg

Strömmingssköte;

7 200 x 300 x 19 x

x 60/6

Brännolja 0-zon

Vs-låda

Kr.

per kg

Indextal

Kr.

per st

Indextal

öre per

liter

Index tal

Kr.

per st

Indextal

1938......

1,00

29

137

33

11,2

77

1939......

1,10

31

137

33

11,7

81

_

1940/45 ..

2,85

81

306

75

73,3

505

_

1946......

3,50

100

410

100

14,5

100

1,60

100

1947......

3,50

100

411

100

14,8

102

1,75

109

1948......

3,25

93

415

101

17,9

123

1,85

116

1949......

3,85

no

429

105

17,4

120

1,75

109

1950......

4,15

119

432

105

19,8

137

1,75

109

1951......

4,94

141

478

116

23,1

159

2,90

181

1952......

4,85

139

493

120

23,2

160

2,95

184

1953......

4,12

3,58

118

470

115

22,7

157

2,40

150

1954......

102

486

119

21,8

150

2,50

156

1955......

3,38

97

522

127

22,0

152

2,65

166

1956......

3,49

100

522

127

23,3

161

2,60

163

1957......

3,85

no

496

121

26,1

180

2,53

158

1958......

4,05

116

530

129

24,1

166

2,65

166

1 Fr. o. m. 1955 har nya tråltyper av såväl bomull som nylon kommit till användning. Priserna

för sådana trålar har varit oförändrade med undantag av att en mindre höjning under

1958 skett för vissa typer av bomullstrålar.

Anm. Priset på is på västkusten har 1946—1958 varit oförändrat 32 kr. 10 öre per ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jlihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 65

Bilaga 7

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden

x* 16/i'' 1946—31/i2 1958, allt i kr.

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Införsel-

avgifter

1946 ..................

1947 ..................

1948 ..................

1949 ..................

1950 ..................

1951 ..................

1952 ..................

1953 ..................

1954 ..................

1955 ..................

1956 ..................

1957 ..................

1958 ..................

Omkostnader 1946-1958

Avveckling av statslån

Summa

Underskott............

1 117 780: 21

1 699 ''32:08

2 239 833:72

2 000 733: 09

1 546 655: 26

2 026 991:10

2 152 916:51

2 309 384: 26

2 323216:67

1 956 955: 61

1 653 500: 39

1411977:28

1 517 551: 29

23957 027:47

Pristillägg

m. m.

1 276 724: 82

1 507 945:02

1 949 812: 46

1928838.41

2 560 254. 65

1 441 531: 28

1 713 595:81

1 757 128: 95

1 563 805:09

1500 000: —

2 564 811:90

1 562 371: 21

1675000: —

339 028:14

2 500 000: —

25 840 847: 74

124 086: 57

196 826: 53

381 401: 55

306 089:17

225 914:41

314 686: 10

488 976: 85

528 363:87

512 834: 04

594 931:23

299 295: 86

303 648: 20

309 853: 68

4 586908:06

Pristillägg

m. m.

80 276:72

224 512:86

8 323: 68

292 115: 77

581 793: 96

138 400:72

145 048: 07

214 768:99

157 717: 72

446 488:05

634 727: 07

752 478: 06

3 585 000: —

80 844:04

500 000: —

4 842 495: 71

113 425:88

191618: 54

245 834: 98

254 064: 84

236 391:81

310 516: 65

448 015:42

534 310:05

501155:91

548 105: 17

382 933: 98

355 869: 48

395 109: 84

4 517 382:55

Prisutjämn.-

bidragm.m.2

140 726: —

132 597: —

831 289 46

485 874:74

525 000: —

800 000:- 800 000: —

800 000: - 826 110: 95

582 461: 13

324 751:95

3 700 000: —

3 154: 80

500 000: —

7 451966:03

80 167:09

295 221: 73

240 298: 87

247 384: 72

324 952: 84

836 301: 45

1 326 222: 23

1 352 397: 96

1 322 794: —

2 180 626: 39

1 707 184:85

1 230 877: 92

1 455 745:03

12 600175:08

1 560 000: —

1 108 852: 05

1 535 000: - 4 - 30 789: 58

4 173062:47

- 1883820:27

- 255 5S7:65

- 2 934 583:48

Överfört år 1946 från

clearingkassan för fisk

Ränteinkomst ........

Uppbörds- och kontroll- kostnader ..........

+ 11699 246:15

+ 1000000: —

+ 2128 025:30

- 124858: —

Total behållning 31/12

1958................

+ 14 702 413:45

1 Beträffande strömmingsregleringen ‘/4- ..... .

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets införande ställts till ostkustens förfogande for prisutjamnings
b

idrag och sedermera helt åtgått. ^

3 Beloppet är preliminärt. — 4 Beloppet utgör kostnad för fiskexportrepresentanten. . h
Anm.

»Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp. år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »pris
utjämningsbidrag»

belöper på resp. år.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 65 år 1959

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60 m.m. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten
  2. JoU 1959:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1959/60 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten