Angående ersättning i visst fall i anledning av yrkesskada
1959-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:66, Angående ersättning i visst fall i anledning av yrkesskada
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1959
1
Nr 66
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ersättning
i visst fall i anledning av yrkesskada;
given Stockholms slott den 20 februari 1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 februari 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, uppkommen fråga om
ersättning i visst fall i anledning av yrkessjukdom samt anför.
Enligt 1 § i 1929 års lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar
skulle beträffande sådan försäkring bestämmelserna i 191G års lag om
228 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 66.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1959
försäkring för olycksfall i arbete äga motsvarande tillämpning. På grund
därav skulle, jämlikt 7 § i 1916 års lag, vid dödsfall i anledning av yrkessjukdom
utgå — förutom begravningshjälp — livräntor till vissa efterlevande.
Sålunda ägde änka, när äktenskapet slutits före sjukdomens
yppande, uppbära livränta från dödsfallet så länge hon levde ogift.
I 20 § första stycket lagen om yrkesskadeförsäkring — vilken lag trädde
i kraft den 1 januari 1955 men ej äger tillämpning i fråga om skada som
inträffat dessförinnan — meddelas bestämmelser om livränta till änka
efter försäkrad, som avlidit till följd av yrkesskada. Sådan livränta utgår,
även om äktenskapet slutits efter det yrkesskadan inträffat. I paragrafens
andra stycke föreskrives, att om den avlidne var ogift livränta efter samma
grunder som gäller för änka skall utgå till ogift kvinna, som sedan avsevärd
tid sammanlevde med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden,
så ock till kvinna, som var trolovad med den avlidne och som
hade eller haft barn med honom eller var havande med barn till honom.
Motsvarighet till bestämmelsen i andra stycket saknas i 1916 års lag.
Grovarbetaren Frans Ernfrid Ernfridsson avled den 10 augusti 1958 på
grund av silikos. Ernfridsson hade för denna sjukdom, som yppats den
22 april 1944, uppburit ersättning enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen,
sedan 1948 i form av livränta för helinvaliditet. Livräntan utgjorde vid
tiden för dödsfallet 7 095 kronor för år. I anledning av dödsfallet har riksförsäkringsanstalten
till dödsboet utgivit begravningshjälp. Ernfridsson
var sedan den 1 januari 1949 gift och efterlämnade änka. Då äktenskapet
slutits efter yrkessjukdomens yppande, har änkan inte tillerkänts någon
livränta.
I en den 5 december 1958 till socialdepartementet inkommen skrivelse
har änkan, Agnes Ernfridsson, hemställt om skälig livränta efter den avlidne.
Därvid har bl. a. åberopats ett till skrivelsen fogat åldersbetyg, av
vilket framgår att hon sedan år 1932 stadigvarande sammanbott med den
avlidne.
Riksförsäkringsanstalten har i utlåtande över framställningen upplyst, att
Agnes Ernfridsson är född den 12 oktober 1888 och åtnjuter ålderspension
samt att behållningen i dödsboet efter Frans Ernfrid Ernfridsson utgjorde
10 058 kronor. Anstalten har, med hänsyn till varaktigheten av den i
framställningen åberopade äktenskapsliknande förbindelsen, funnit skäl
tala för att ersättning beredes sökanden. Anstalten upplyser att, om
äktenskapet slutits före yrkessjukdomens yppande, hon skulle ha tillerkänts
livränta med 975 kronor för år fr. o. m. den 11 augusti 1958.
Departementschefen
Såsom framgår av det förut anförda kan Agnes Ernfridsson enligt bestämmelserna
i 1929 års lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar inte
Kungl. Maj:ts proposition nr 66 ur 1959
3
erhålla livränta efter sin make Frans Ernfrid Ernfridsson, vilken avlidit
i yrkessjukdomen silikos. Skälet därtill är att hon inte var gift med denne,
när sjukdomen yppades. Denna omständighet skulle inte ha utgjort hinder
mot beviljande av livränta, om bestämmelserna i lagen om yrkesskadetörsäkring
varit tillämpliga i detta fall. Av handlingarna i ärendet framgår
vidare, att parterna under en tid av tolv år före sjukdomens yppande sammanbott
under äktenskapsliknande förhållanden. Riksdagen har tidigare
beviljat ersättning i liknande fall. Jag tillstyrker, att Agnes Ernfridsson i
anledning av makens död tillerkännes ersättning som om äktenskapet
slutits före yppandet av ifrågavarande sjukdom. Ersättningen bör bestridas
från förslagsanslaget till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att till Agnes Ernfridsson må, i enlighet med
vad jag i det föregående föreslagit, utgivas ersättning i anledning
av hennes avlidne mans yrkessjukdom.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bengt Lundin
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1959:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning i visst fall i anledning av yrkesskada. a1 i texten
- SU 1959:52 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående ersättning i visst fall i anledning av yrkesskada. s. 1 i texten