Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1959/60 till bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet

20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:82, Angående anslag för budgetåret 1959/60 till bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 82 år 1959

1

Nr 82

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1959/60 till bidrag till byggnadsarbeten

m. m. inom skolväsendet; given Stockholms slott

den 6 mars 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för möjligheterna

att ytterligare rationalisera och förbilliga skolbyggnads verksamheten.

Slutliga anslagsäskanden framlägges för nästa budgetår beträffande bidrag

till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet och bidrag

till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor.

Beträffande den reguljärt bedrivna skolbyggnadsverksamheten under

nästa budgetår förordas icke någon utvidgning utöver vad som svarar mot

de för innevarande budgetår tillämpade och, såvitt gäller yrkesskolbyggnader

utökade, ungefärliga investeringsramarna. Med hänsyn till rådande

förhållanden på arbetsmarknaden föreslås dock igångsättande av ytterligare

statsbidragsberättigade byggnadsarbeten till en sammanlagd kostnad av

vad gäller det allmänna skolväsendet 100 000 000 kronor och vad gäller

yrkesskolväsendet 40 000 000 kronor. Såvitt avser den reguljärt bedrivna

skolbyggnadsverksamheten förordas viss omfördelning av tillgängliga investeringsresurser

till förmån för ett ökat paviljongbyggande.

Anslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

föreslås för nästa budgetår uppfört med 82 600 000 kronor

och anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor med

33 000 000 kronor, vilket innebär anslagshöjningar i förhållande till innevarande

budgetår med 12 900 000 kronor respektive 21 000 000 kronor eller

tillhopa 33 900 000 kronor. Sistnämnda belopp överstiger med 26 100 000

kronor den i riksstatsförslaget beräknade anslagshöjningen för ifrågavarande

ändamål.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, håller inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 214 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Bidrag till byggnadsarbeten in. m. inom skolväsendet

för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag av 89 500 000 kronor.

Sedan denna anslagsfråga numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla

densamma.

Statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet utgår

enligt kungörelsen 1957: 318.1 denna kungörelse har i samband med av 1957

års riksdag beslutade ändrade grunder för beräkning av bidragsunderlaget

vid bestämmandet av statsbidrag till skolbyggnader av olika slag (prop.

122; SU 104; Rskr 274) sammanförts tidigare i skilda kungörelser intagna

bestämmelser angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,

till provisoriska skolbyggnader för folkskoleväsendet samt till byggnadsarbeten

vid vissa högre skolor. Enligt övergångsbestämmelser till

nämnda kungörelse skall beträffande ärende rörande statsbidrag till permanenta

skollokaler, som före den 1 mars 1957 inkommit till vederbörande

statsmyndighet, äldre bestämmelser alltjämt äga tillämpning. Dessa statsbidragskostnader

bestrides ur förslagsanslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet, vilket för innevarande budgetår

är uppfört med 69 700 000 kronor.

Enligt kungörelsen 1957: 480 om statsbidrag till yrkesskolor utgår bidrag

till kommuner och landstingskommuner till kostnaderna för dels anskaffande

av lokaler för yrkesskolväsendet, dels anskaffande av den första

uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel till yrkesskolor, dels

ock anskaffande av lokaler för elevhem samt inventarier och inredning till

dylika lokaler. Statsbidraget utgår ur förslagsanslaget till Bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor. Anslaget var för budgetåret 1957/58

uppfört med 10 000 000 kronor, medan den faktiska anslagsbelastningen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 82 år 1959 3

nämnda år uppgick till 14 936 037 kronor. Innevarande budgetår är anslaget

uppfört med 12 000 000 kronor.

Skolöverstyrelsen föreslår i sina an slagsäskanden för budgetåret 1959/60

en höjning av det förstnämnda anslaget med 43,1 miljoner kronor till 112,8

miljoner kronor. Av överstyrelsens framställning inhämtas bland annat

följande.

Permanenta skollokaler. Under budgetåret 1957/58 har Kungl. Maj:t

beviljat statsbidrag till byggnadsföretag, varom här är fråga, med nära 63

miljoner kronor. Av detta belopp belöper omkring 41,4 miljoner kronor på

bidrag, beviljade enligt de äldre bestämmelserna, varav omkring 1,7 miljoner

kronor avser ytterligare bidrag till tidigare medgivna företag. Av de bidrag,

sammanlagt omkring 21,5 miljoner kronor, som beviljats enligt kungörelsen

1957: 318, utgör omkring 17,7 miljoner kronor bidrag, som avser

ny- och tillbyggnader och som bestämts enligt den nyinförda s. k. enhetsprismetoden,

medan återstående beloppet, omkring 3,8 miljoner kronor, gäller

på grundval av kostnadsberäkning beviljade bidrag till ombyggnader,

undantagsvis även ny- och tillbyggnader.

Hos Kungl. Maj:t föreliggande, ännu icke till någon del avgjorda ansökningar

om statsbidrag samt av överstyrelsen icke färdigbehandlade ansökningar

omfattade vid en omkring den 1 juli 1958 av överstyrelsen verkställd

inventering företag för en uppskattad kostnad av sammanlagt omkring 250

miljoner kronor. Härtill får för kvarvarande etapper, uppkomna genom

beslut i statsbidragsärenden, läggas en uppskattad kostnad av 120 miljoner

kronor. Beträffande det etappbyggande, som förekommit vid högre skolor

före statsbidragsområdets utvidgning till byggnadsföretag för sådana skolor,

kan kostnaden för de kvarvarande etapperna uppskattas till omkring 50

miljoner kronor.

Före den 1 januari 1959 beräknas inkomma ytterligare statsbidragsansökningar,

avseende färdigplanerade företag, för en kostnad av omkring 105

miljoner kronor. Vidare väntas under första halvåret 1959 komma att inges

ansökningar beträffande företag, för vilka kostnaderna kan uppskattas till

omkring 40 miljoner kronor.

För övriga planerade byggnadsföretag, för vilka skissritningar förhandsvis

godkänts av överstyrelsen, uppskattas de sammanlagda kostnaderna till

omkring 80 miljoner kronor.

Sammanlagt uppgår sålunda kostnaderna för de vid inventeringen medtagna

aktuella byggnadsföretagen till (250 + 120 -f- 50 -f- 105 -j- 40 + 80 =

= ) 645 miljoner kronor.

Vid uppskattningen av kostnaderna för planerade byggnadsföretag, för

vilka statsbidragsansökan med uppgifter om beräknade kostnader ännu icke

föreligger, har överstyrelsen såsom kostnad för respektive företag upptagit

ett med tillämpning av enhetsprismetoden beräknat bidragsunderlag (genoinsnittligt

1 000 kronor per nr nettogolvyta), med visst tillägg för kostnader

för utvändiga ledningar och planering. I fråga om ett förhållandevis

ringa antal ombyggnadsföretag, där enhetsprismetoden ej kan tillämpas,

har överstyrelsen gjort en summarisk uppskattning av kostnaderna.

Av det föregående framgår, att enbart byggnadsföretagen enligt de ansökningar,

som redan föreligger hos Kungl. Maj:t och överstyrelsen — frånsett

vad som avser kvarvarande etapper — samt enligt de ansökningar, som väntas

inkomma före årets slut, representerar en kostnad av (250 -4- 105 =) 355

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

miljoner kronor. Lägges härtill en kostnad av förslagsvis 35 miljoner kronor

för arbeten, utgörande ett led i avvecklingen av de kvarvarande etapperna,

erhålles en summa av 390 miljoner kronor, som bör anses motsvara investeringsbehovet

för kalenderåret 1959 beträffande statsbidragsberättigade permanenta

skollokaler.

På grund av gällande ordning för utbetalningen av beviljade statsbidrag

kan genomsnittligen räknas med att hälften av bidraget utanordnas under

det budgetår, som börjar den 1 juli det kalenderår, under vilket bidraget

beviljats, samt att en fjärdedel utbetalas under det närmast följande budgetåret

och den sista fjärdedelen under det därpå följande budgetåret. Anslaget

för budgetåret 1959/60 kan därför antagas i huvudsak komma att belastas

av bidrag, som beviljats under kalenderåren 1957/59.

Överstyrelsen anser sig vid bedömningen av medelsbehovet för budgetåret

1959/60 böra räkna med ett genomsnittligt statsbidrag av 37 procent

av kostnaderna för byggnadsverksamheten i dess helhet. I dessa kostnader

avses då även ingå icke statsbidragsberättigade utgifter för utvändiga ledningar

och planering med genomsnittligt 5 procent av totalkostnaden.

Vidare har beaktats, att statsbidragssumman något minskas i förhållande

till byggnadsverksamhetens omfattning till följd av att enligt de nya bestämmelserna

inventariebidragen slopats utom i fråga om inventarier till

skolverkstäder.

För de ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda

byggnadsföretag, räknar överstyrelsen för budgetåret 1959/60 med ett

medelsbehov av 3 miljoner kronor.

De under kalenderåret 1957 beviljade statsbidragen uppgick, frånsett

ytterligare bidrag, sammanlagt till omkring 60 miljoner kronor. Kostnadsramen

i fråga om statsbidragsberättigade skolbyggen, avseende permanenta

lokaler, är innevarande år 148 miljoner kronor och kommer, därest överstyrelsens

förslag vinner beaktande, år 1959 att uppgå till 390 miljoner

kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1959/60 skulle alltså kunna beräknas

till

60 000 000 , 37 /148 000 000 , 390 000 000) , „ ann nnn . , . . ,

----------- + 3 000 000 = i avrundat tal

4 100 \ 4 2 /

103 800 000 kronor.

Provisoriska skollokaler. Under budgetåret 1957/58 har Kungl. Maj:t

enligt kungörelsen 1957: 318 beviljat statsbidrag till provisoriska skolbyggnader

(paviljonger) med sammanlagt omkring 6,65 miljoner kronor, varjämte

enligt kungörelsen 1956: 383 efterhandsvis beviljats bidrag till vissa

redan utförda byggen med tillhopa omkring 265 000 kronor.

De beräknade kostnaderna för de paviljongbyggen, till vilka statsbidragbeviljades

under budgetåret 1957/58 enligt kungörelsen 1957: 318, utgjorde

omkring 11,5 miljoner kronor. Överstyrelsen anser sig böra räkna med att

under vartdera av budgetåren 1958/59 och 1959/60 kommer efter beviljande

av statsbidrag att igångsättas sådana byggen för en kostnad av 15

miljoner kronor.

Statsbidragen till paviljongbyggen enligt de nya bestämmelserna kan beräknas

genomsnittligen uppgå till omkring 60 procent av kostnaderna.

Beträffande skolpaviljongerna kan utbetalningen av beviljade statsbidragförutsättas

ske snabbare än vad som genomsnittligt gäller i fråga om de

permanenta lokalerna. Överstyrelsen räknar med att hälften av statsbidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

till paviljongbygge utbetalas under det budgetår, då bidraget beviljats, och

den andra hälften under det därpå följande budgetåret. Enligt dessa beräkningsgrunder

skulle medelsbehovet för budgetaret 1959/60 utgöra

M/15000000 15 000 000'' = „„„ „„„ kro„or

100 l 2 2 I

Statskontoret anser, att riktpunkten för anslagsavvägningen för budgetåret

1959/60 bör vara en statsbidragsberättigad skolbyggnadsverksamhet

av ungefär oförändrad omfattning. Mot principerna för beräkning av medelsbehovet

har ämbetsverket dock icke något att erinra men linner det icke

uteslutet att det av överstyrelsen för statsbidraget valda procenttalet 37

framdeles kommer att visa sig för högt.

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår, att anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten m. in. vid yrkesskolor

höjes med 26 500 000 kronor till 38 500 000 kronor.

För de olika ändamål som skall tillgodoses ur anslaget beräknar överstyrelsen

medelsbehovet på sätt som framgår av följande sammanställning.

1. Bidrag till permanenta undervisningslokaler............ 25 000 000

2. Bidrag till provisoriska undervisningslokaler............ 1 500 000

3. Bidrag till elevhem ................................. 4 000 000

4. Bidrag till stadigvarande undervisningsmateriel ........ 8 000 000

Summa 38 500 000

Ur överstyrelsens motivering för medelsbehovet inhämtas bland annat

följande.

För budgetåret 1958/59 hade ursprungligen räknats med en total investeringsram

för permanenta yrkesskolbyggnader av endast 20 miljoner

kronor. Ramen har emellertid senare ökats till 40 miljoner kronor. Redan

före ingången av budgetåret hade överstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat

framställningar om statsbidrag till byggnadskostnader, som helt

tar i anspråk nämnda investeringsvolym. Planerade ytterligare yrkesskolbyggnader

runt om i landet kan beräknas dra en byggnadskostnad av omkring

350 miljoner. Enbart de byggnadsprojekt, vilkas planering fortskridit

så långt, att framställningar om statsbidrag till deras förverkligande kan

förväntas inkomma inom en nära framtid, betingar byggnadskostnader av

över 150 miljoner kronor. Med hänsyn till detta framstår den för det innevarande

budgetåret tillmätta investeringsramen såsom mer än knapp.

Överstyrelsen anser, att mycket starka skäl talar för att investeringsramen

för yrksskolbyggnader ökas de närmast kommande åren, och hänvisar

i detta avseende till bland annat vad som anförts i inledningen till

överstyrelsens anslagsäskanden. Om icke ökade resurser i detta hänseende

ställes till buds redan innevarande budgetår, framstår angelägenheten av

att utöka ramen så mycket mera för budgetåret 1959/60 såsom en trängande

nödvändighet.

Överstyrelsen anser sig vid sina anslagsberäkningar böra utgå från att

statsbidrag budgetåret 1959/60 kan beviljas till permanenta yrkesskolbyggnader

med en byggnadskostnad icke understigande 80 miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

För budgetåret 1957/58 var byggnadsramen i runt tal 22 miljoner kronor

och är, såsom nämnts, för innevarande budgetår medgiven vara 40 miljoner

kronor. Statsbidragsandelen kan med hänsyn till att det i viss omfattning

rör sig om centrala yrkesskolor beräknas till 45 procent. För byggnadskostnader

kan från här angivna utgångspunkter medelsbehovet 1959/60 beräknas

till 24 975 000 kronor eller avrundat 25 000 000 kronor.

Överstyrelsen räknar med att provisoriska lokaler skall kunna tillgodose

vissa trängande behov, i fall där dylika lokaler med fördel låter sig användas.

För budgetåren 1958/59 och 1959/60 torde böra räknas med statsbidrag

till sådana byggnader om tillhopa 3 miljoner kronor, fördelat ungefär

lika på båda budgetåren. Om man räknar med att hälften av statsbidraget

utbetalas under det budgetår, då bidraget beviljas, och den andra hälften

under följande budgetår, skulle medelsbehovet för budgetåret 1959/60 bli

1 500 000 kronor.

Statsbidrag till elevhem beviljades 1957/58 endast i ett fall med 668 000

kronor. För budgetåret 1958/59 räknar överstyrelsen med att statsbidrag

till elevhem måste beviljas med omkring 3 miljoner kronor. Budgetåret

1959/60 torde, i samband med tillkomsten av ytterligare ett antal planerade

centrala verkstadsskolor, böra beräknas att statsbidrag härtill utgår med

ett belopp icke understigande 6 miljoner kronor. Medelsbehovet kan med

utgångspunkt från detta beräknas till 3 917 000 kronor eller avrundat

4 000 000 kronor.

Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel har under

budgetåret 1957/58 beviljats statsbidrag med i runt tal 3 miljoner kronor,

i huvudsak med tillämpning av 25 § statsbidragskungörelsen. Anskaffningen

av stadigvarande undervisningsmateriel förskjutes något framåt i tiden i

förhållande till byggnadsbidragen. Överstyrelsen räknar med att medelsbehovet

för budgetåret 1959/60 kommer att uppgå till 8 miljoner kronor.

T detta sammanhang torde även få anmälas en av stiftelsen Maria husmodersskola

i Stockholm den 3 juli 1957 gjord och sedermera kompletterad underdånig

framställning, i vilken stiftelsen anhållit om 45 procents statsbidrag

av de verkliga kostnaderna för om- och tillbyggnad av en fastighet

i kvarteret Sparren vid Ansgariegatan 2 i Stockholm samt hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte till 1958 års riksdag göra framställning om erforderligt

anslag härför.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Stiftelsen Maria husmodersskola, som tillkom år 1911, har till ändamål

att utan vinstsyfte för viss person driva husmodersskola i Stockholm. Husmodersskolan

skall avse att bibringa eleverna grunderna i husligt arbete

och barnavård i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställt reglemente. För

fyllandet av sistnämnda ändamål äger stiftelsen mottaga och förvalta egendom

samt använda disponibla medel. Vid skolan fanns vid den tidpunkt, då

framställningen gjordes, anordnade följande heltidskurser, nämligen husmodersskolor

med ettårig utbildning eller anordnade i form av terminskurser,

yrkeskurser för utbildning av barnsköterskor, kurs för instruktionsocli

demonstrationspersonal samt verkstadsskola för bagare. Härtill kom ett

stort antal deltidskurser. Sedermera har även tillkommit en yrkeskurs för

storhushållspersonal, anordnad i lokaler vid veterinärhögskolans kårhus.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition nr 82 år 195!)

Totala antalet elever i heltidskurser uppgick arbetsåret 1956/57 till 189.

vartill kom 389 elever i kvällskurser. 1957/58 var antalet elever i heltidskurser

181 och i deltidskurser 340. Antalet inträdessökande till dagkurserna

har väsentligt överskridit tillgången på elevplatser. Sålunda var antalet

inträdessökande till heltidskurser läsåret 1957/58 ca 400. varav endast 126

kunde antagas till de kurser, som påbörjades hösten 1957. Läsåret 1958/59

har 116 elever kunnat antagas i heltidskurser medan mer än två tredjedelar

av de inträdessökande har måst avvisas på grund av platsbrist. Genom den

nu föreslagna på- och ombyggnaden av de nuvarande lokalerna avses en

avsevärd utökning av skolans verksamhet kunna ske. Av sökandens framställning

inhämtas, att ytterligare följande heltidskurser avses skola inrättas,

nämligen en kokerskekurs för skolmåltidspersonal, en parallellavdelning

till den befintliga kursen för instruktions- och demonstrationspersonal samt

en linje för förberedande yrkesutbildning (9y-linje). Vidare planeras den

nuvarande ettåriga verkstadsskolan för bagare förlängas med ett läsår.

Totalt beräknas den sammanlagda ökningen av antalet elever i heltidskurser

till 102. Härtill kommer den ökning av antalet deltidskurser. som ett

genomförande av projektet skulle möjliggöra.

Skolan inflyttade i sina nuvarande lokaler år 1947. Fastigheten ägs av

ett kommunalt företag, AB Stockholmshem, som även uppfört lokalerna.

Stiftelsen disponerar lokalerna genom ett hyreskontrakt på 25 år, räknat

från och med den 1 oktober 1946 till den 1 oktober 1971. Aktiebolaget

Stockholmshem har genom sin verkställande direktör Erik Norman i skrivelse

till skolstyrelsen den 1 september 1958 anfört, att bolaget, i händelse

om- och tillbyggnaden kommer till stånd, intet har att erinra mot att stiftelsen

Maria husmodersskola genom hyreskontrakt får långvarig dispositionsrätt

till lokalerna. Bolaget är, anföres vidare, ävenså villigt att utföra

ifrågavarande om- och tillbyggnad. För bolagets medverkan gäller givetvis,

anför direktör Norman slutligen, att de finansiella frågorna kan lösas

på tillfredsställande sätt.

Sökanden anför i sin framställning att, då stiftelsen icke är ägare till fastigheten,

det i första hand icke ankommer på denna att bekosta nybyggnaden

utan lokalkostnaderna kommer att utgå i form av hyra. Denna beräknas

till för hela skolan ca 108 000 kronor per år. Emellertid är det, anföres

vidare, för möjligheten att förverkliga planerna oundgängligt, att stiftelsen

själv anskaffar största delen av det erforderliga kapitalet. För AB

Stockholmshem är det nödvändigt eller i varje fall önskvärt att finansieringen

ordnas genom att stiftelsen mot inteckning i fastigheten tillhandahåller

en stor del av det erforderliga kapitalet. För stiftelsen är det, anför

sökanden, nödvändigt för finansiering av den utvidgade verksamheten, att

hyran till avsevärd del motsvaras av ränteinkomst pa det kapital, som insättes

i nybyggnaden. Därjämte erfordras givetvis avsevärda belopp till

inventarieanskaffning.

Idéskisserna är upprättade av arkitektavdelningen vid Stockholms stads

fastighetskontor den 5 april 1956 och den It och 25 mars 1957. Enligt förslaget

avses den befintliga byggnaden, som är uppförd i fyra våningsplan

jämte utgrävd källare, påbyggas med ytterligare två våningsplan. Våningsplanet

4 trappor avses inrymma sysalar och vävsal, undervisningskök m. m.

Till våningsplanet 5 trappor avser man förlägga lärosalar, undervisningskök,

tviittstugeavdclning in. in. Vidare avses eu viss omdisponering ske av

de befintliga lokalerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

Byggnadskostnaden anges av sökanden till 1 492 000 kronor, varav

1 247 000 kronor belöper på nybyggnaden och 245 000 kronor på ombyggnadsarbetena.

Inklusive kostnaderna för anskaffning av första uppsättningen

stadigvarande undervisningsmateriel samt inventarier och inredning

beräknar sökanden totalkostnaden för projektets utförande til!

1 600 000 kronor. Sökanden påräknar enligt en ingiven finansplan 720 000

kronor i statsbidrag, 200 000 kronor i bidrag ur olika fonder samt 300 000

kronor i inkomster av varulotterier. Vidare avser man genom att belåna en

stiftelsen tillhörig fastighet å Långholmsgatan 22—24 anskaffa 380 000

kronor. Fastigheten kan enligt av skolans rektor lämnad uppgift belånas

med högst sistnämnda belopp.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i detta ärende anfört följande.

I sitt förslag den 3 oktober 1956 angående byggnadsbidrag för lokala

m. fl. yrkesskolor framhöll överstyrelsen, bland annat, att på vrkesutbildningsomradet

också ett stort antal enskilda skolor var av utomordentligt

värde och att det gällde att bereda dessa möjlighet att under sitt fortbestånd

få tillräckliga och rationella lokaler. Överstyrelsen ansåg emellertid,

att förhållandena vid dessa skolor var så varierande, att ett statsbidrag

bestämt av Kungl. Maj:t efter fritt skön inom en av riksdagen fastställd

maximiprocent syntes vara det mest rationella. Statsbidrag till undervisnings-

och administrationslokaler föreslog överstyrelsen skulle kunna utgå

med högst 80 procent. Bidragets storlek finge, anförde överstyrelsen, givetvis

i fråga om enskilda yrkesskolor bedömas med största hänsynstagande

till möjligheterna att från annat håll erhålla medel för ändamålet. Därjämte

borde enligt överstyrelsens uppfattning betydelse tillmätas skolans

rekryteringsområde. Fn skola med riksomfattande eller i varje fall mycket

vidsträckt rekryteringsområde borde sålunda kunna tillerkännas högt statsbidrag

under det att en skola med relativt lokalt begränsat rekryteringsområde

borde fä nöja sig med lägre bidragsprocent.

I propositionen 1957: 122 anförde föredragande departementschefen

(s. 108) att han, med hänsyn till de ytterligt skiftande förhållanden som

råder beträffande skolornas huvudmannaskap, icke ansett sig böra tillstyrka

överstyrelsens förslag, att statsbidrag till lokalanskaffning skulle

kunna utgå enligt i författning givna bestämmelser. Departementschefen

anförde vidare, att det, såsom statskontoret och riksräkenskapsverket föreslagit,

syntes få bero på riksdagens beslut i varje särskilt fall, om staten

skulle lämna bidrag till kostnader för anskaffande av lokaler för enskilda

yrkesskolor.

Överstyrelsen är medveten om att det naturligtvis i detta fall kan råda

viss tveksamhet, om statsbidrag bör utgå med hänsyn till att stiftelsen,

som driver skolan, icke själv är eller blir ägare till fastigheten. Det får

emellertid anses föreligga relativt betryggande säkerhet för att byggnaden,

s°ni är byggd för skoländamål, ocksii kommer att fortsättningsvis nyttjas

för sådant ändamål. Då därtill kommer, att det är synnerligen angeläget,

att ökade resurser lokalmässigt beredes stiftelsen att bedriva sin verksamhet,

vill överstyrelsen tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte inhämta riksdagens

medgivande att bevilja statsbidrag till byggnadsarbetet.

I ärendet ingivna idéskisser, mot vilka överstyrelsen i huvudsak intet

har att erinra, och preliminära kostnadsberäkningar gör det endast möjligt

att ungefärligt ange storleksordningen av det statsbidrag, som bör kunna

komma i fråga. Fn relativt hög bidragsprocent synes vara eu nödvändig

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1959

förutsättning för att det planerade byggnadsföretaget överhuvudtaget skall

kunna komma till stånd. Enligt erhållna uppgifter har skolans heltidskurser

under senare år ganska konstant rekryterats till (SO procent från Stockholms

stad, till 20 procent från Stockholms läns landstingskommun och till

20 procent från riket i övrigt. Det synes därför motiverat, att — som sökanden

hemställt — räkna med 45 procent statsbidrag.

Byggnadskostnaden för påbyggnaden beräknas, som förut nämnts, till

1 247 000 kronor. Icke statsbidragsberättigade kostnader för lärar- och

vaktmästarbostäder kan beräknas motsvara (35 000 -f- 50 000 =) 85 000

kronor och kvarstående belopp blir således (1 247 000 •— 85 000 = )

1 162 000 kronor. Nettogolvytan av sådana lokaler, för vilka statsbidrag

i andra fall utgår, kan preliminärt beräknas till 835 in2. Om bidragsunderlaget

för nybyggnaden (påbyggnaden) beräknas i enlighet med statsbidragskungörelsens

11 § 2 mom. blir detta med gällande byggnadskostnads- och

ortsindex avrundat 890 000 kronor.

Statskontoret har i ärendet anfört följande.

Statskontoret har icke något att erinra mot att bidrag av statsmedel —

inom den för yrkesskolbyggnader gällande investeringsramen — medgives

utgå för genomförandet av den i ärendet ifrågakomna om- och tillbyggnaden

av den för stiftelsens verksamhet utnyttjade skolfastigheten. Enligt

ämbetsverkets mening bör emellertid bidraget begränsas att utgå å den

del av de till 1,6 miljoner kronor uppskattade kostnaderna, som stiftelsen

icke själv kan bestrida. Då stiftelsen — såvitt av handlingarna framgår —

räknat med att för ändamålet disponera egna och insamlade medel till ett

sammanlagt belopp av 880 000 kronor, torde bidraget således böra beräknas

på ett kostnadsbelopp av (1 600 000 — 880 000 =) 720 000 kronor.

I anslutning till de i fråga om kommuners och landstingskommuners

yrkesskolor gällande statsbidragsgrundema och med utgående från i ärendet

lämnade uppgifter rörande elevrekryteringen, enligt vilka skolan skulle

med 60 procent hänföra sig till Stockholms stad, med 20 procent till Stockholms

läns landstingskommun och med återstående 20 procent till riket i

övrigt, bör bidraget enligt statskontorets mening beräknas till i avrundat

belopp högst

35 X 60 X 720 000

72 000

100 X 100

20 X 720 000

100

= 151 200 +

144 000 = 367 000

50 X 20 X 720 000 \

ioo x ioo /

kronor, motsvarande

drygt hälften av det erforderliga tillskottet.

Ifrågavarande bidrag torde efter riksdagens medgivande (se prop. 1957:

122 s. 108) få utgå som ovan antytts av för den statliga bidragsgivningen

till yrkesskolbyggnader anvisade anslagsmedel.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i en den 24 januari 1959 dagtecknad redogörelse

med förslag till ytterligare insatser för främjande av sysselsättningen

inom byggnadsfacket uttalat, att man enligt styrelsens bedömande har

anledning hysa stark oro för sysselsättningen särskilt för nästkommande

vinter, såvitt ej konjunkturläget snabbt förbättras och därigenom den privata

investeringsviljan ånyo ökar. Även om eu konjunkturåterhämtning

skulle inträffa under sommaren eller hösten 1959 torde ej den privata inves
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

teringsviljan påverkas så snabbt, att den kan beräknas ge god sysselsättningseffekt

för byggnadsarbetarna redan nästkommande vinter utan först

ett gott stycke in på år 1960. Enligt styrelsens bestämda mening är det

därför nödvändigt, att det skapas en omedelbar beredskap för en ökning av

statliga och kommunala investeringar i byggnader och anläggningar samt

att åtgärder vidtages för en i mesta möjliga mån upprätthållen investering

i privata sektorn. Storleken av denna reserv kan inte beräknas mera exakt

men torde dock behöva avse arbeten av angivet slag för bortåt 2 miljarder

kronor. Förutsatt oförändrad konjunktur under det närmaste halvåret

måste nämligen kompensation för minskad sysselsättning i jämförelse med

under 1958 påbörjade byggnadsarbeten ges på grund av bortfall av en uppdämd

reserv av investeringsobjekt inom den reglerade sektorn på cirka

700 miljoner kronor, den fortsatta snabba rationaliseringen inom byggnadsfacket,

vilken medför ett successivt minskat arbetskraftsbehov, befarad

minskad investeringsvilja inom den privata sektorn samt byggnadsarbetarnas

minskade möjligheter att i nuvarande konjunkturläge erhålla kompletteringsarbete

inom andra områden, företrädesvis skogen.

För att erhålla den önskade kompensationen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen

igångsättande i ökad utsträckning av statliga och kommunala

byggnader. Bland de offentliga byggnadsarbeten med god geografisk spridning,

som det finns möjlighet att snabbt igångsätta, befinner sig enligt av

styrelsen inhämtade uppgifter permanenta lokaler för det allmänna skolväsendet

för 273,2 miljoner kronor samt yrkesskolbyggnader för 40,1 miljoner

kronor. Då de statsbidragsanslag, som står till förfogande under

budgetåret 1958/59 i regel redan helt ianspråktagits, är en förutsättning för

att få igång ytterligare, främst större objekt, att vederbörande myndigheter

anvisas ytterligare medel redan under innevarande budgetår. Besked härom

bör lämnas snarast, eftersom man i regel får räkna med några månaders

förberedelsetid, innan objekt av någorlunda storlek kommer igång. Styrelsen

beräknar, att i första hand medel bör ställas till förfogande för igångsättning

av bland annat byggnadsarbeten för det allmänna skolväsendet till en

kostnad av 150 miljoner kronor och för yrkesskolväsendet till en kostnad

av 40 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller också, att en snabbt ökad lokaltillgång

för undervisningen även indirekt skulle vara av stort värde från sysselsättningssynpunkt,

då ungdomsarbetslösheten kunde minskas genom en

förlängning av allmänna skolplikten samt genom ökade möjligheter till

vidare utbildning vid yrkesskolor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 82 år 1959

11

Departementschefen

Såsom framgår av de nu redovisade anslagsäskandena erfordras under

de närmaste åren betydande investeringar i byggnadsföretag för skolväsendet.

Skolöverstyrelsen bär funnit de sammanlagda kostnaderna för de

närmast aktuella byggnadsföretagen inom det allmänna skolväsendet uppgå

till omkring 645 000 000 kronor, och överstyrelsen för yrkesutbildning beräknar

en motsvarande kostnad av omkring 150 000 000 kronor för planerade

yrkesskolbyggnader runt om i landet. Det kan även nämnas, att enligt

av överstyrelserna under förra året företagna överslagsberäkningar de sammanlagda

investeringsbehoven under tioårsperioden 1959/60—1968/69 beträffande

statsbidragsberättigade skolbyggnadsföretag av de slag som här

är i fråga uppskattats till omkring 2 600 000 000 kronor, varav närmare

1 900 000 000 kronor avser periodens förra hälft.

Framför allt den successiva övergången till enhetsskola och den därmed

följande utbyggnaden av den obligatoriska skolans högstadium kräver ett

betydande lokaltillskott. Också på yrkesutbildningens område pågår en

kraftig expansion av utbildningskapaciteten. Yrkesskolornas elevantal har

under 1950-talet mer än fördubblats, och härtill kommer att de stora ungdomskullarna

nu börjar komma upp i den ålder, då yrkesutbildning blir

aktuell för dem. Fn stigande andel av årskullarna kan också förväntas söka

sin fortsatta utbildning vid yrkesskolorna, eftersom samhällsutvecklingen

medför både ökade anspråk på utbildningsmöjligheter från ungdomens sida

och samtidigt en stegrad efterfrågan på väl utbildad arbetskraft. Det förändrade

läget på arbetsmarknaden skärper också omedelbart kraven på

ökad kapacitet hos såväl det allmänna skolväsendet som yrkesskolväsendet.

Den starka efterfrågan på skollokaler i förhållande till de begränsade

investeringsresurserna gör det till en verkligt allvarlig nödvändighet att

på allt sätt rationalisera och förbilliga skolbyggnads verksamheten. I den

allmänna debatten har tid efter annan rests krav på olika åtgärder i detta

syfte. Jag har därför funnit det lämpligt att i förevarande sammanhang

något närmare redogöra för de åtgärder, som hittills vidtagits och som för

närvarande överväges för att vinna rationaliseringar och besparingar på

detta område.

Jag vill då först erinra om att den omläggning av statsbidragssystemet

beträffande skolbyggnadsverksamheten, som genomförts från och med den

1 juli 1957, bland annat åsyftar att medföra en kostnadsbegränsande effekt.

Såvitt erfarenheterna hittills utvisat synes också kommunerna vid projekteringen

av skolbyggnadsföretag allvarligt eftersträva att icke överskrida

de av skolöverstyrelsen vid prövning av lokalbehovet angivna nettogolvvtorna

samt att hålla kostnaderna inom den gräns, som det s. k. enhetspriset

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

anger. I den män denna gräns icke överskrides kan detta sägas innebära en

besparing i jämförelse med de tidigare genomsnittliga skolbyggnadskostnaderna

med omkring 15 procent.

Den kanske viktigaste förutsättningen för ett ekonomiskt skolbyggande

är emellertid en riktig skolplanermg. Fellokalisering och feldimensionering

av en ny skolanläggning medför ekonomiska konsekvenser av långt allvarligare

art än någon av dem, som uppkommer genom växlande val av byggnadsmaterial

och utrustning eller oekonomisk planlösning. Den alltjämt

pågående inflyttningen till tätorter gör det nödvändigt att försöka finna så

säkra hållpunkter som möjligt för bedömning av befolkningsutvecklingen

på längre sikt, så att skolanläggningar lokaliseras till platser, där det även

för framtiden finns behov av en skola av ifrågavarande slag och storlek.

Särskilt angeläget är detta i fråga om enhetsskolans högstadium, eftersom

dylika skolanläggningar blir kostnadskrävande på grund av det stora antalet

speciallokaler av skilda slag, såsom skolverkstäder, institutionsrum m. m.

Såväl planeringsarbetet på längre sikt som planeringen för att i de enskilda

fallen undvika felinvesteringar och överdimensioneringar har effektiviserats.

Den regionala planeringen har vunnit fastare former genom

länsskolnämndernas tillkomst, och förutsättningarna för denna verksamhet

i övrigt har väsentligt förbättrats efter skolstyrelsereformens ikraftträdande.

Vad exempelvis gäller enhetsskolplaneringen har skolöverstyrelsen från de

regionala instanserna inhämtat uppgifter angående lämpliga högstadieområden

inom respektive områden, vilket material för närvarande bearbetas.

Överläggningar med länsskolnämnder och kommuner äger rum då så erfordras.

Även i övrigt har planeringsverksamheten — på såväl det centrala

som det regionala och lokala planet — kunnat bedrivas efter metoder, som

ger större säkerhet i bedömningen både av det framtida behovet och av den

lämpliga dimensioneringen av skolanläggningar för skilda ändamål. Icke

minst betydelsefullt är att planeringsverksamheten för olika utbildningsbehov

alltmer samordnats med samhällsplaneringen i övrigt.

Näst planeringen torde utrymmesstandarden ha den största betydelsen

för byggnadsekonomin. Utrymmesbesparande åtgärder eller anordningar,

som överhuvud taget åsyftar ett effektivt och rationellt utnyttjande av

tillgängliga lokalresurser, erbjuder av naturliga skäl stora möjligheter att

sänka byggnadskostnaderna. Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 30

januari 1958 till Kungl. Maj:t överlämnat en inom överstyrelsen verkställd

utredning om lokalbehov och utrymmesekonomi. I utredningen, som numera

publicerats i överstyrelsens skriftserie, meddelas anvisningar och rekommendationer

för uppgörande av lokalprogram för skolor av olika storlek och

organisation. \ samband därmed anges utvägar att nedbringa byggnadskostnaderna

genom utrymmesbesparande åtgärder. Dessa innebär i främsta

rummet, att för enhetsskolans högstadium och gymnasiet i stället för det

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

traditionella systemet med klassrum för varje klassavdelning tillämpas en

anordning med ämnesrum och delade klassrum jämte dubbelanvändning av

vissa lokaler. Därigenom blir en skolas samtliga utrymmen effektivt utnyttjade.

Den genomsnittliga beläggningen av varje undervisningsrum uppgår

enligt detta system till minst 30 lektionstimmar i veckan. Det bör sålunda

inte förekomma, såsom fallet ofta är i våra nuvarande högre skolor, att ett

stort antal rum står outnyttjade vissa timmar, därför att klasserna i fråga

har undervisning i specialrum av olika slag. De i utredningen publicerade

lokalprogrammen synes i vad gäller anläggningar för enhetsskolans högstadium

komma att medföra en genomsnittlig utrymmesbesparing av omkring

13 procent i förhållande till traditionellt uppgjorda lokalprogram. I

vilken grad denna besparing kommer att motsvaras av reducering av kostnaderna

beror även på det sätt, på vilket byggnaden utföres, framför allt

på planlösningen. Under alla omständigheter kommer emellertid de nya

principerna för uppgörande av lokalprogram att medföra en avsevärd minskning

av anläggningskostnaderna i jämförelse med kostnaderna för på traditionellt

sätt planerade skolanläggningar. Skolor, som projekterats under de

senaste tre åren, har mer eller mindre genomgående utformats enligt dessa

principer. Det bör tilläggas, att de besparingar, som härigenom vinnes, icke

påverkar kostnaden per kvadratmeter nettogolvyta. Jag vill här slutligen

framhålla, att de ifrågavarande anvisningarna och rekommendationerna

självfallet bör i tillämpliga delar iakttas också beträffande yrkesskolbyggnadsverksamheten.

Skolhusgruppen inom statens nämnd för byggnadsforskning, i vilken

bland annat byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, landskommunernas förbund

och stadsförbundet är representerade, har hittills i huvudsak koncentrerat

sitt arbete på planlösnings studier på basis av ett av de lokalprogram,

som redovisats i skolöverstyrelsens nyssnämnda utredning, i syfte att finna

ekonomiskt fördelaktiga principlösningar. Dessa innebär bland annat att

ytan av sekundärutrymmen, såsom korridorer, trappor och kapprum, reduceras,

utan att funktionsdugligheten hos byggnaden därför eftersättes. Härigenom

bör ytterligare besparingar vinnas. Resultatet av skolhusgruppens

arbete i detta hänseende beräknas föreligga under innevarande budgetår.

Sedan skolhusgruppen till följd av beslut av 1958 års riksdag erhållit

ökade ekonomiska resurser, beräknas forskningsarbetet kunna intensifieras

i enlighet med en fyraårsplan, upptagande bland annat byggnadsteknislca

undersökningar rörande uppvärmning, ventilation, belysning, akustik, materialval.

Vidare avses en detaljanalys skola göras av samtliga utgiftsposter,

som ingår i kostnaderna för ett antal färdigställda skolbyggnader i syfte

att visa, hur olika faktorer påverkar byggnadskostnaderna. En översyn har

därjämte påbörjats av sådana av olika myndigheter utfärdade anvisningar,

som kan inverka på skolbyggnadsekonomin, bland annat brandsäkerhetsföreskrifterna

och skolöverstyrelsens anvisningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

Statens byggnadsbesparingsutredning har redan utgivit en serie tekniskekonomiska

specialundersökningar. Utredningen undersöker för närvarande

tillämpningen av därvid erhållna resultat på olika områden av det offentliga

byggandet, bland annat skolbyggnader, och har i detta arbete löpande

samråd med skolmyndigheterna. De rön, som på så sätt kan vinnas, kommer

att bekantgöras i form av anvisningar och rekommendationer för

planering av byggnadsföretag för skolväsendet.

I syfte att åstadkomma så ändamålsenliga inredningar som möjligt och

samtidigt vinna en viss standardisering har inom skolöverstyrelsen sedan

ett par år utförts noggranna rumsstudier över olika skollokalers funktion

och lämpliga utrustning. Detta arbete, som nu är i det närmaste avslutat,

avser komma att utmynna i anvisningar beträffande inredning av olika i en

skolanläggning ingående lokaler, illustrerade med typskisser och schematiska

inredningsuppställningar. Större delen av dessa anvisningar kommer

att publiceras under innevarande budgetår. Beträffande institutionslokaler,

skolverkstäder, slöjdsalar och skolkök kan ritningar sedan någon tid rekvireras

från skolöverstyrelsen. I fråga om institutionslokaler har för användning

vid mindre skolor och som kompletteringslokaler en viss typ av kombinationsrum

med förenklad och till följd därav mindre kostnadskrävande

inredning utexperimenterats.

De ekonomiska synpunkterna beaktas självfallet också vid prövningen

av byggnadsbidragsärendena. Fastställandet av lokalbehovet för en skola

föregås alltid av en prövning av frågan, huruvida skolan från allmänna

organisations- och planeringssynpunkter är behövlig, rätt placerad och

dimensionerad med hänsyn tagen såväl till en lämplig utformning på lång

sikt av skolorganisationen på orten som till samhällsplaneringen i övrigt.

Ritningsgranskningen syftar i första hand till att för varje byggnad finna så

effektiv planlösning som möjligt för att därigenom nedbringa bvggnadskostnaderna.

Slutligen bör här också något beröras de besparingar, som kan vinnas

genom uppförande av provisoriska skollokaler i stället för permanenta.

Inom skolhusgruppen har utarbetats vissa typer av skolpaviljonger. Avsikten

har i första hand varit att stimulera tillverkare av småhus att ta upp

skolpaviljongerna på sitt produktionsprogram. Ett antal paviljonger efter

skolhusgruppens typritningar — i förekommande fall mer eller mindre modifierade

-— har också kommit till utförande. Överhuvudtaget har kommunerna

i ökad omfattning löst sina mest akuta lokalproblem genom att bygga

paviljonger. Som exempel kan nämnas att under budgetåret 1957/58 statsbidrag

beviljats för uppförande av provisoriska skolbyggnader inom det

allmänna skolväsendet till ett sammanlagt belopp av omkring 6 650 000

kronor, motsvarande en beräknad totalkostnad av 11 544 000 kronor. Den

sammanlagda nettogolvytan uppgår till närmare 20 000 kvadratmeter.

Härigenom har tillkommit omkring 300 klassrum och ett mindre antal

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

lokaler för undervisning i slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och naturkunskap

samt expeditionsutrymmen, skolmåltidslokaler, lärarrum och uppehållsrum.

Kostnaden per kvadratmeter nettogolvyta uppgår enligt här anförda

siffror till omkring 610 kronor. Den torde emellertid komma att stiga,

allteftersom paviljongbyggnader i större utsträckning uppföres som självständiga

skolenheter, varvid kostnader tillkommer för värmecentral, sanitära

anläggningar och i vissa fall ökade förbindelseleder. Sålunda har genomsnittskostnaderna

för de skolpaviljonger, som projekterats för uppförande i

Stockholm detta år preliminärt beräknats till omkring 675 kronor per kvadratmeter

nettogolvyta. Med nuvarande utvecklingstendens beträffande

paviljongbyggandet torde man få räkna med ett genomsnittspris av omkring

650 kronor per kvadratmeter nettogolvyta.

Enligt kungörelsen 1957: 318 utgår statsbidrag till provisoriska skollokaler

med 325 kronor per kvadratmeter nettogolvyta av lokaler för undervisning,

förvaring av skolmateriel, administration och skolmåltidsverksamhet

samt uppehållsrum för elever. Statsbidrag för permanenta lokaler beräknas

däremot i procent på bidragsunderlaget enligt särskild tabell, som baseras

på antalet skattekronor per invånare i kommunen. Bidragsunderlaget i sin tur

bestämmes med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kronor per kvadratmeter

nettogolvyta av samma slag av lokaler som nyss angivits för provisoriska

skolbyggnader. Grundbeloppet omräknas med hänsyn dels till förändringarna

i byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex efter den 1 januari

1956, dels till bostadsstyrelsens ortsindex. Till följd av byggnadskostnadernas

stegring kan det s. k. enhetspriset för närvarande genomsnittligt

beräknas till omkring 1 000 kronor per kvadratmeter nettogolvyta. På

grund av ökningen av skatteunderlaget i kommunerna har i skolöverstyrelsens

anslagsäskanden det genomsnittliga procenttalet för bestämmandet av

statsbidragsanslaget för budgetåret 1959/60 beräknats till 37 procent.

Även när det gäller byggnader för yrkesskolväsendet kan man enligt

uppskattningar, som gjorts inom överstyrelsen för yrkesutbildning, räkna

med ett genomsnittligt pris av 1 000 kronor per kvadratmeter för permanenta

och 650 kronor per kvadratmeter för provisoriska skolbyggnader.

Statsbidraget till permanenta yrkesskolbyggnader bör dock, med hänsyn

till de olika reglerna för bestämmande av procentsatsen (kungörelsen 1957:

480), beräknas till i genomsnitt 45 procent av det totala bidragsunderlaget.

De anförda siffrorna innebär, att den sammanlagda investeringskostnaden

blir omkring en tredjedel lägre för paviljongbyggnader än för permanenta

anläggningar. Den sammanlagda statsbidragsutgiften minskar däremot icke

på ett motsvarande sätt, eftersom statsbidraget för provisoriska skollokaler,

omräknat i procent, utgår med 50—60 procent av bidragsunderlaget; denna

högre statsbidragsandel har som bekant tillkommit i syfte att stimulera

kommunerna till ökat paviljongbyggande för att därigenom en begränsning

av kostnaderna för samhällets totala investeringar i skolbyggnader skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

åstadkommas. Även om rent teoretiskt hela statsbidragsanslaget för allmänna

skolbyggnader skulle reserveras för provisoriska lokaler, skulle den

mot anslaget svarande byggnadsvolymen, uttryckt i t. ex. kvadratmeter

nettogolvyta eller antal rumsenheter, inte bli avsevärt större än om anslaget

i sin helhet utginge till permanenta lokaler. När det gäller yrkesskolbyggnader

kan man däremot — enär statsbidragsprocenten beträffande permanenta

yrkesskolbyggnader genomsnittligt kan beräknas till 45 procent —

vid ett givet statsbidragsanslag utvinna en något större byggnadsvolym

genom att ge ökat utrymme åt paviljongbyggande på bekostnad av de permanenta

yrkesskol byggena.

Av den lämnade redogörelsen framgår att från därav berörda statliga

myndigheters sida ett omfattande arbete för närvarande bedrives i syfte att

få till stånd ett rationellare och billigare byggande. Genom att utnyttja de

erfarenheter, som därvid erhålles, bör åtskilliga besparingar kunna vinnas.

Jag vill emellertid avslutningsvis understryka, att ansvaret för att detta

syfte verkligen skall nås, i mycket stor utsträckning vilar på kommunerna,

som vid planläggningen av sitt skolbyggande var för sig måste eftersträva

att icke i större utsträckning än som är oundgängligen nödvändigt utnyttja

den begränsade investeringsram, som står till buds för hela landets skolväsen.

När det nu gäller att taga ställning till anslagsbehovet för statsbidrag till

byggnadsändamål inom skolväsendet, vill jag först erinra om att från och

med ingången av år 1958 generellt byggnadstillstånd numera gäller för

byggnadsverksamhet fallande inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Skolbyggnadsverksamhetens omfattning begränsas sålunda icke

längre genom vissa fastställda kvoter. Omfattningen av den statsbidragsberättigade

delen av skolbyggnadsverksamheten är därför normalt i första

hand en statsfinansiell fråga, avseende storleken av de bidragsanslag, som

för ändamålet bör anvisas på driftbudgeten. Lämpligen bör emellertid alltjämt

vid anslagsavvägningen för varje budgetår räknas med ungefärliga

investeringsramar, svarande mot de bidragsanslag, som kan komma att

beviljas.

Innevarande budgetår har beträffande byggnadsarbeten för det allmänna

skolväsendet förutsatts en investeringsram av 148 000 000 kronor för permanenta

och 10 000 000 kronor för provisoriska skolbyggnader. Beträffande

yrkesskolorna förutsattes i fjolårets statsverksproposition en i huvudsak

oförändrad investeringsram av 20 000 000 kronor för permanenta skolbyggnader.

Av bland annat arbetsmarknadsskäl har emellertid utrymme lämnats

innevarande budgetår för ytterligare investeringar i permanenta skolbyggnader

för yrkesskolväsendet om 20 000 000 kronor (jfr statsutskottets

utlåtande 1958: 70 s. 10).

Beträffande den reguljärt bedrivna skolbyggnadsverksamheten under

nästa budgetår har jag icke ansett mig böra förorda någon utvidgning ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts -proposition nr 82 år 1959

över vad som svarar mot de för innevarande budgetår tillämpade och, såvitt

gäller yrkesskolbyggnader utökade, ungefärliga investeringsramarna. Vid beräkningen

av anslagsbehovet för nästa budgetår har jag därför som utgångspunkt

tagit de anslagsbelopp, som skulle erfordras, därest nämnda investeringsramar

skulle bibehållas oförändrade jämväl nästa budgetår. Anslaget

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet skulle

1 sådant fall uppföras med i runt tal 64 100 000 kronor, innebärande en

automatisk minskning med 5 600 000 kronor. Jag har därvid beräknat ett

medelsbehov av omkring 2 000 000 kronor till ytterligare statsbidrag för

redan utförda byggnadsföretag. Anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor skulle under samma förutsättningar uppräknas med

12 000 000 kronor till 24 000 000 kronor.

Att jag tagit nämnda ungefärliga investeringsramar till utgångspunkt för

anslagsberäkningen innebär emellertid icke att jag anser, att den nuvarande

fördelningen mellan permanenta och provisoriska anläggningar bör bibehållas

oförändrad. Bland annat av samhällsekonomiska skäl och från

planeringssynpunkt synes det mig angeläget att en viss omfördelning av tillgängliga

investeringsresurser till förmån för ett ökat paviljongbyggande

kommer till stånd. Såsom av det förut anförda framgått, kan byggnadsvolymen

för i varje fall yrkesskolväsendet ökas, om investeringsramen för

paviljonger vidgas på bekostnad av ramen för permanenta anläggningar.

Men också inom det allmänna skolväsendet bör ett ökat paviljongbyggande

stimuleras, i synnerhet som det enligt min mening bör eftersträvas och

även bör vara möjligt att åstadkomma paviljonger, för vilka byggnadskostnaderna

understiger det förut angivna genomsnittspriset 650 kronor per

kvadratmeter nettogolvyta. Det är självklart angeläget att bereda större

utrymme för statsbidrag åt sådana skolbyggnadsanläggningar, som på grund

av prisbilligt utförande ger största möjliga utbyte av det investerade beloppet

i form av nya lokalutrymmen. Genom att, där så kan ske, bygga erforderliga

lokaler enklare och med sikte på en kortare användningstid än vad

som förutsättes för permanenta anläggningar av traditionell typ kan betydande

besparingar göras. Det torde knappast heller, särskilt med tanke på

den snabba utvecklingen inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena,

vara rationellt att i så stor utsträckning, som nu är fallet, binda den

framtida planeringen och utvecklingen på skolans område genom en alltför

stabil och definitiv lösning av det aktuella byggnadsbehovet.

En ytterligare omfördelning redan nästa budgetår i riktning mot ett ökat

utrymme för provisoriska skolbyggnader och en med beaktande av de förut

angivna anslagsbeloppens storlek motsvarande minskning av utrymmet för

permanenta skolbyggnader fordrar naturligtvis en viss omställning i planeringen

och projekteringen på det lokala planet. Det är därför icke lämpligt

att nu bestämt fixera storleken av denna omfördelning utan jag vill här

endast som riktpunkt ange, att genom de olika skolmyndigheternas med
2

— liihang till riksdagens protokoll 19f)9. 1 sand. AV 82

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

verkan det bör vara möjligt att nästa budgetår åtminstone uppnå en omfördelning,

som innebär ett utrymme för en statsbidragsberättigad skolbyggnadsverksamhet

av omkring 130 000 000 kronor för permanenta och omkring

21 000 000 kronor för provisoriska anläggningar inom det allmänna

skolväsendet samt omkring 30 000 000 kronor för permanenta och 8 000 000

kronor för provisoriska yrkesskolbyggnader. Det torde liksom hittills slutligt

få ankomma på Kungl. Maj:t att inom den totala investeringsram, varom

här är fråga, göra av omständigheterna påkallade jämkningar i fördelningen

mellan såväl de förevarande båda investeringsområdena som mellan permanenta

och provisoriska anläggningar.

Av arbetsmarknadsstyrelsens tidigare refererade framställning framgår,

att ett snabbt igångsättande av ytterligare ett stort antal statliga och kommunala

byggnadsföretag med god geografisk spridning är av största vikt

såsom en beredskapsåtgärd för att det skall bli möjligt att nästkommande

vinter uppehålla sysselsättningen inom byggnadsfacket. Eftersom arbetsmarknadssituationen

inom detta fack företer stora lokala variationer, erbjuder

skolbyggandet med dess starka geografiska spridning goda möjligheter

att bereda arbetstillfällen på sådana orter, där investeringar i annan

byggenskap för närvarande är låg. En påtaglig fördel härvidlag är, att planeringen

och projekteringen beträffande ett stort antal skolbyggnadsföretag

nått så långt, att de med kort varsel kan igångsättas. Detta är betydelsefullt,

eftersom förberedelsearbetena för de lämpliga objektens igångsättande

bör avslutas redan under första halvåret 1959, om den fulla effekten i sysselsättningshänseende,

som avsett är, skall vinnas under vintern 1959/60. En

ökad investering i skolbyggnader har också — såsom arbetsmarknadsstyrelsen

framhållit — den indirekta effekten, att ungdomsarbetslösheten kan

motverkas genom att ökade utbildningsmöjligheter beredes de växande

ungdomskullarna.

Med hänsyn härtill anser jag mig i detta sammanhang böra föreslå, att

statsbidragsberättigade byggnadsarbeten för det allmänna skolväsendet till

en sammanlagd kostnad av ytterligare 100 000 000 kronor och för yrkesskolväsendet

till en sammanlagd kostnad av ytterligare 40 000 000 kronor

medgives för nästa budgetår. För att den avsedda sysselsättningseffekten

skall erhållas är det av största vikt att de ytterligare erforderliga förberedelseåtgärderna

för igångsättande av ifrågavarande byggnadsarbeten —

vilka skall utväljas ur den av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med de

båda överstyrelserna angivna reserven — snarast slutföres. Jag har förvissat

mig om att så kan ske och jag har därför för avsikt att — efter

framställning av de nämnda tre myndigheterna — under vårens lopp föreslå

Kungl. Maj:t att bevilja statsbidrag för här avsedda byggnadsföretag.

Huvudparten av dessa byggnadsföretag, som alla är angelägna från skolplaneringssynpunkt,

torde komma att avse permanenta skolanläggningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 åt 1959

Enligt gällande bestämmelser rörande utbetalningen av statsbidrag till

ifrågavarande byggnadsarbeten utbetalas hälften av det beviljade bidraget

vid arbetets påbörjande, ytterligare en fjärdedel, då byggnaden är under

tak, samt återstoden efter den slutliga avsyningen. Jag räknar med att

samtliga erforderliga förberedelseåtgärder för igångsättande skall kunna

slutföras i sådan tid, att förutsättningarna för den första statsbidragsutbetalningen

beträffande här avsedda byggnadsföretag i regel skall föreligga

alldeles i början av nästa budgetår. Med hänsyn härtill bör medel för ändamålet

uppföras på riksstaten för budgetåret 1959/60; skulle förutsättningar

för tidigare utbetalning föreligga, torde Kungl. Maj:t få föreskriva, att

statsbidraget icke må utbetalas före den 1 juli 1959.

Vad jag nu förordat föranleder för budgetåret 1959/60 ett ökat medelsbehov

uppgående till beträffande anslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet 18 500 000 kronor och beträffande

anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten m.m. vid yrkesskolor 9 000 000

kronor.

I anledning av vad jag i det föregående sålunda förordat bör nämnda

båda anslag för budgetåret 1959/60 uppföras med (64 100 000 +

18 500 000 —) 82 600 000 kronor respektive (24 000 000 -j- 9 000 000 =)

33 000 000 kronor. Detta innebär anslagshöjningar med 12 900 000 kronor

respektive 21 000 000 kronor eller tillhopa med 33 900 000 kronor. Sistnämnda

belopp överstiger med 26 100 000 kronor den i riksstatsförslaget

beräknade anslagshöjningen för ifrågavarande ändamål.

Vidkommande den förut redovisade framställningen från stiftelsen Maria

husmodersskola i Stockholm vill jag framhålla, att jag funnit vägande sakliga

skäl tala för att bidrag av statsmedel får utgå till kostnaderna för de

avsedda byggnadsarbetena. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts angående

äganderättsförhållanden m.m. är jag emellertid inte beredd att för

närvarande taga slutlig ståndpunkt till framställningen, vilket jämväl innebär,

att jag inte funnit anledning att närmare pröva frågan om storleken

av ett eventuellt statsbidrag. Emgllertid vill jag, i enlighet med den ställning

som vid 1957 års riksdag intogs till frågan om statsbidrag till kostnaderna

för anskaffande av lokaler för enskilda yrkesskolor, förorda, att

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att efter ytterligare prövning

av ärendet ur anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten m. in. vid yrkesskolor

bevilja stiftelsen byggnad sbi drag med belopp som befinnes vara

skäligt.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till vad jag

i det föregående anfört medgiva, att bidrag av statsmedel

må utgå till stiftelsen Maria husmodersskola i Stockholm

för anskaffande av lokaler för undervisning m.m.;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1959

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet för budgetåret 1959/60 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 82 600 000 kronor;

c) till Bidrag till byggnadsarbeten m.m. vid yrkesskolor

för budgetåret 1959/60 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 33 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

M. Ribbing

Ivar Hjeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959

590397

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1959/60 t a1 i texten
  2. SU 1959:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959160 till bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom skolväsendet jämte i ämnet s. 1 i texten