Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1959-03-06 · 68 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 68 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:95, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

1

Nr 95

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms

slott den 6 mars 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

För fortsatt upprustning av serafimerlasarettet föreslås anvisande av ett

reservationsanslag av 700 000 kronor. I anslutning härtill lämnas en redogörelse

för en av särskilt tillkallad sakkunnig verkställd utredning rörande

vissa med det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet vid serafimerlasarettet

sammanhängande lokal- och organisationsfrågor.

För det fortsatta utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala föreslås

anvisande av ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor. Av anslaget avses

2 100 000 kronor för uppförande av nybyggnader för medicinska och barnpsykiatriska

kliniker.

Till bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund föreslås skola anvisas ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

Riksdagen föreslås skola godkänna grunder för ekonomiskt samarbete

med Malmöhus läns landsting angående anordnande av undervisning i klinisk

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Lund.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag av 4 820 000 kronor anvisas

till bidrag till vissa bygnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1959/60 beräkna följande anslag, nämligen under

punkten 59 till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

in. in. ett reservationsanslag om 700 000 kronor, under punkten

68 till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund ett reservationsanslag om 73 000 kronor samt under punkten 70 till

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. ett reservationsanslag om 5 840 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i sagda proposition på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 8, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret

1959/60 beräkna ett investeringsanslag av 3 500 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkommen fråga rörande

grunder för statens bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi

vid epidemisjukhuset i Lund.

Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

I. Fortsatt upprustning av serafimerlasarettet

I proposition nr 87/1958 (sid. 24 ff) lämnades en redogörelse för ett

av särskilt tillkallade sakkunniga den 20 december 1957 avlämnat be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 är 1959

3

tänkande med förslag till vissa åtgärder för upprustning av serafimerlasarettet.

Ifrågavarande åtgärder avsåg dels byggnads-, installations- och

förbättringsarbeten för en preliminärt uppskattad totalkostnad av 2 543 000

kronor dels ock anskaffning av inventarier och annan utrustning för en

beräknad kostnad av 1 059 000 kronor. Samtidigt redovisades ett mellan

kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

in. in. och Stockholms stads förhandlingsdelegerade träffat förslag till avtal

rörande bl. a. fördelningen av kostnaderna för upprustning av serafimerlasarettet,

enligt vilket staden skulle erlägga 60 procent av kostnaderna för

i förenämnda upprustningsprogram ingående byggnadsarbeten och installationer

in. m. medan anskaffningen av utrustning helt skulle bekostas

av staten. Det förutsattes härvid, att samtliga av de sakkunniga föreslagna

åtgärder och inventarieanskaffningar skulle komma till stånd, såvida icke

annat överenskoms vid den fortsatta statliga och kommunala behandlingen

av de sakkunnigas förslag.

Vid anmälan i förenämnda proposition av ifrågavarande spörsmål uttalade

jag bl. a., att den av de sakkunniga framlagda upprustningsplanen

syntes ägnad att inom rimlig tid skapa förbättrade arbetsförhållanden vid

lasarettet för såväl sjukvård som undervisning och forskning. Jag förordade

därför, att sagda plan lades till grund för lasarettets successiva upprustning.

Det med Stockholms stad träffade förslaget till avtal ansåg jag

mig även böra godtaga. Jag framhöll vidare, att det uppenbarligen ur såväl

sjukvårdens som undervisningens synpunkt var angeläget, att de föreslagna

åtgärderna kom till utförande så snart som möjligt. Jag förklarade

mig emellertid icke beredd att framlägga någon tidsplan för upprustningen.

Det statsfinansiella läget finge här liksom på andra områden bli avgörande

för den medelstilldelning, som kunde ifrågakomma. Jag angav därefter

de åtgärder, vilka borde såsom en första etapp vidtagas redan under

budgetåret 1958/59. För byggnads-, installations- och förbättringsarbeten

beräknade jag därvid totalt en kostnad om 800 000 kronor, varav 40 procent

eller 320 000 kronor skulle falla på statsverket. Jag underströk emellertid,

atL kostnadsberäkningarna för dessa arbeten var preliminära. Det borde

ankomma på byggnadsstyrelsen att innan föreslagna byggnadsarbeten igångsattes

fackmässigt bearbeta och granska upprättade förslag samt uppgöra

preciserade kostnadsberäkningar m. m. Kostnaderna för anskaffning av

inventarier under budgetåret 1958/59 uppskattades av mig till 215 000

kronor. Vad sålunda föreslogs föranledde ingen erinran från riksdagens

sida.

Genom beslut den 28 juli 1958 godkände Kungl. Maj:t förenämnda avtal

med Stockholms stad rörande bl. a. upprustning av serafimerlasarettet samt

uppdrog åt byggnadsstyrelsen att verkställa en fackmässig bearbetning av

det i nyssnämnda proposition framlagda förslaget till byggnads- och installationsarbeten

vid lasarettet, avsedda att k om nja till utförande i en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

första etapp, samt i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset och

Stockholms stads sjukhusdirektion upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma

med ett av kostnadsberäkningar åtföljt förslag till ett ur byggnadsteknisk

synpunkt och med hänsyn till sjukhusdriften lämpligt tidsschema för arbetenas

genomförande.

Genom beslut samma dag föreskrev Kungl. Maj :t vidare, att direktionen

för karolinska sjukhuset av det för budgetåret 1958/59 anvisade reservationsanslaget

till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

in. in. skulle för anskaffning av inventarier och utrustning

till lasarettet i enlighet med vad därutinnan anförts i propositionen nr

87/1958 och efter samråd med centrala sjukvårdsberedningen äga disponera

högst 215 000 kronor. Beslutet avsåg följande utrustnings- och inventarieanskaffning.

Kostnad

Total-

under etapp I

kostnad

Möbler o. dyl. för de medicinska och neurologiska klinikerna .. .

15 000

19 000

Möbler och ljusskåp m.m. för röntgenavdelningen............

28 000

261 000

Apparatur till de kliniskt-kemiska och kliniskt-bakteriologiska

centrallaboratorierna....................................

70 000

106 000

Möbler samt präglingsmaskin m. m. å intendentkontoret.......

16 000

16 000

Köksutrustning, belysningsarmatur m. m.....................

86 000

425 000

Summa kronor

215 000

Sedan byggnadsstyrelsen i skrivelse den 11 november 1958 framlagt förslag

till åtgärder för en första etapp av serafimerlasarettets upprustning

jämte tidsplan för arbetenas genomförande samt Stockholms stads sjukhusdirektion

och direktionen för karolinska sjukhuset däröver avgivit utlåtanden,

uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 30 januari 1959 åt byggnadsstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen förordat

i förenämnda skrivelse och för en kostnad av högst 725 000 kronor

låta utföra resp. påbörja de byggnads-, installations- och förbättringsarbeten,

som angives i nedanstående sammanställning, varvid såsom villkor

för arbetenas utförande skulle gälla, att Stockholms stad bidroge med

00 procent av de verkliga kostnaderna för åtgärdernas genomförande.

Kungl. Maj :t föreskrev tillika, att den för varje arbete i sammanställningen

angivna totalkostnaden icke finge överskridas, samt förordnade, att byggnadsstyrelsen

av förenämnda anslag skulle för ombesörjande av i sammanställningen

angivna arbeten äga disponera 290 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

5

Arbeten

Kostnad

under etapp I

Total-

kostnad

Åtgärder för förbättring av lasarettets el-energiförsörjning

no 000

330 000

Utbyten av bristfälliga el-installationer.........

24 000

_

Åtgärder till förbättring av den sanitära utrustningen inom vissa

vårdavdelningar...........

74 000

350 000

Målningsarbeten...........

100 000

600 000

Centralradioanläggning........

43 000

43 000

Tillbyggnad till intendentkontoret.....

56 000

56 000

Förbättrat intag till olycksfallspolikliniken samt tillbyggnad till

inskrivningsexpeditionen............

90 000

90 000

Ändringsarbeten för det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

45 000

45 000

Inrättande av isolerings- och undersökningsrum inom medicinska

kliniken (8 enheter)..............

76 000

76 000

Inrättande av isolerings- och undersökningsrum inom neurolo- giska kliniken (4 enheter).......

38 000

38 000

Ombyggnad av kandidatlaboratorium i neurologiska kliniken . . .

35 000

35 000

Ändringsarbeten för kliniskt-kemiska centrallaboratoriet samt

iordningsställande av omklädningsrum för kandidater i pato- logiska avdelningen.............

34 000

34 000

Summa kronor

725 000

varav å staten fallande del utgör......

290 000

I skrivelse den 26 november 1958 hemställer direktionen för karolinska

sjukhuset om dels bemyndigande att beställa en automatisk telefonväxel

för serafimerlasarettet dels ock anvisande för budgetåret 1959/60 av 800 000

kronor för fortsatt upprustning av lasarettet enligt följande specifikation.

A. Byggnads- och installationsarbeten m. m. Preliminärt

beräknad

kostnad

Återstående åtgärder för el-energiför sörj ningen .............. 220 000

Inrättande av isolerings- och undersökningsrum å medicinska

kliniken ................................................ 75 000

Tillbyggnad för röntgenavdelningen ........................ 160 000

Arkivinredning för d:o .................................... 40 000

Inrättande av avdelning för hjärtkateterisering och angiocardio
grafi

130 000

Utökning av kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets lokaler . 25 000

Inrättande av vissa laboratorielokaler i patologbyggnaden samt

omklädningsrum för kandidater .......... 100 000

Omändring av badlokalerna samt nya förråds- och laboratorielokaler

därstädes ...................................... 85 000

Förbättring av vatten- och avloppsledningar .................. 100 000

Förbättring av den sanitära utrustningen in. in. inom fyra vårdavdelningar

1........................ 140 000

Målningsarbeten .......................................... 150 000

Förbättring och utbyte av golvbeläggningar.................. 25 000

Summa kronor 1 250 000

varav å statsverket faller 40 procent eller .................... 500 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

B. Anskaffning av inventarier och annan utrustning

Kostnad

4 000

80 000

56 000

40 000

45 000

4 000

50 000

21 000

Möbler och dyl. till medicinska kliniken

Röntgenapparatur ........... ..........................

Apparatur till hjärtkateteriseringsavdelning

Apparatur till kliniskt-kemiska centrallaboratoriet

EEG-apparat till kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet

Hyllinredning m. in. i tvättförråd

Köksutrustning .........................

Belysningsarmatur in. in.

Summa kronor 300 000

II. Det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

vid serafimerlasarettet

Inledning

I sitt den 20 december 1957 avgivna betänkande med förslag till vissa förbättringsåtgärder

vid serafimerlasarettet uttalade förutnämnda sakkunniga

i fråga om lasarettets kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium i huvudsak

följande.

De sakkunniga föreslår, att laboratoriet, när endokrinologiska avdelningen

omkring den i maj 1958 överflyttas till karolinska sjukhuset, övertager

sistnämnda avdelnings nuvarande lokaler i lasarettets laboratoriebyggnad

omfattande omkring 196 in2. Därutöver kan, om så erfordras, fem mindre

arbetsrum inredas å laboratoriebyggnadens vind för en kostnad av cirka

51 000 kronor. Av dessa kan åtminstone en del få disponeras av bakteriologiska

laboratoriet. Härtill konnner en djuravdelning i sju rum om sammanlagt

cirka 100 m2.

Laboratoriets förståndare, laboratorn Lithander har förklarat, att de lokaler,

som skulle ställas till laboratoriets förfogande i laboratoriebyggnaden,

i utrymmeshänseende icke kommer att bli tillfredsställande vare sig ur

sjukvårds-, undervisnings- eller forskningssynpunkt. Enligt en av Lithander

företagen undersökning skulle för att tillgodose behoven erfordras laboratorie-

och undervisningslokaler med en nettoyta av 830 in2 och en djuravdelning

med 235 m2 nettoyta. Såsom en utväg att lösa laboratoriets lokalfråga

har Lithander föreslagit, att verksamheten överflyttas till karolinska

sjukhusets blivande nybyggnad för klinisk bakteriologi, när denna står

färdig. Enligt Lithanders mening kan en sådan anordning genomföras utan

olägenheter för sjukvården. För undervisningen skulle vinnas mer allsidigt

och tillräckligt tekniskt och kliniskt material. Slutligen skulle avsevärd

ekonomisk vinst uppkomma.

Med anledning av Lithanders begäran att få överflytta verksamheten till

karolinska sjukhuset har lärarkollegiet vid karolinska institutet utsett särskilda

sakkunniga, vilka förklarat, att det måste betraktas som ett steg

bakåt att företaga ett bortflyttande av den bakteriologiska rutinverksamheten

från serafimerlasarettet samt att det måste innebära väsentligt förbättrade

villkor för laboratoriet att få disponera de av endokrinologiska avdelningen

nu ianspråktagna lokalerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 ur 1959

Laboratorn Lithander har sedermera påyrkat, att såsom ett provisorium

få disponera, förutom endokrinologiska avdelningens lokaler, hela djuravdelningen

d. v. s. ytterligare sju rum med en golvyta av cirka 100 in2.

Därvid skulle erfordras uppförande av nya djurstallar in. m. inom lasarettsområdet.

Den nya bakteriologiska laboratoriebyggnaden vid karolinska sjukhuset

beräknas stå färdig under år 1961 och först då skulle den av Lithander föreslagna

överflyttningen kunna ske. Den fysiologiska undervisningens lokalfråga

bör icke få vara olöst under så lång tid som fram till 1961. Något

annat hinder för dess lösande före ingången av läsåret 1958/59 än bakteriologiska

centrallaboratoriets förflyttning synes icke förefinnas. De sakkunniga

är väl medvetna om att bakteriologiska centrallaboratoriets vid serafimerlasarettet

lokalbehov för sjukvård, undervisning och forskning ingalunda

blir tillgodosett vid en överflyttning till endokrinologiska avdelningens

lokaler. Då neurologiska och neurokirurgiska klinikerna överflyttas till karolinska

sjukhuset, finns emellertid möjligheter att med utnyttjande av

sagda klinikers utrymda lokaler tillfredsställa laboratoriernas lokalanspråk.

Med hänsyn härtill förefaller det de sakkunniga mycket tveksamt, om man

inom det trånga lasarettsområdet nu bör uppföra byggnad för djurstall.

Över de sakkunnigas förslag i denna del avgavs utlåtanden av bl. a.

lärarkollegiet vid karolinska institutet, kanslern för rikets universitet och

direktionen för karolinska sjukhuset.

Lärarkollegiet ansåg Lithanders förslag om uppförande av nya djurstallar

m. in. inom lasarettet samt disponerande av den nuvarande djuravdelningen

för det bakteriologiska laboratoriets behov välmotiverat och förtjänt av

bifall.

Universitetskanslern ansåg icke det framlagda förslaget till lösning av

det bakteriologiska laboratoriets lokalfråga godtagbart ens som ett provisorium

i avvaktan på att laboratoriet enligt de sakkunnigas intentioner skulle

erhålla ökade lokaler efter nervklinikernas överflyttning till karolinska

sjukhuset. Placeringen av laboratoriet i samma våning som djuravdelningen

måste ur hygienisk synpunkt vara förkastligt. Då därtill kom, att

de för laboratoriet avsedda lokalerna måste anses otillräckliga såväl för

sjukvårdens som undervisningens och forskningens behov, ansåg sig kanslern

böra påyrka, att den nuvarande djuravdelningen disponerades för

laboratoriet och att ett mindre djurhus i stället uppfördes. Behovet av ett

djurhus vid serafimerlasarettet torde komma att kvarstå, även om förslaget

att överföra verksamheten vid serafimerlasarettets kliniskt-bakteriologiska

laboratorium till karolinska sjukhusets blivande nybyggnad för klinisk

bakteriologi komine att realiseras. Sistnämnda förslag syntes enligt kanslern

böra ytterligare utredas och övervägas, innan man tog ställning till frågan

om att bereda laboratoriet ökade utrymmen med utnyttjande av de lokaler,

som bleve lediga vid nervklinikernas överförande till karolinska sjukhuset.

Direktionen för karolinska sjukhuset framhöll, att först sedan bakteriologiska

laboratoriet överflyttat till endokrinologiska avdelningen kunde dess

lokalfråga närmare bedömas. Hur denna sedermera skulle lösas finge bli

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

beroende av i första hand de akademiska myndigheternas ställningstagande

till förslaget om flyttning av verksamheten till karolinska sjukhusets nya

bakteriologiska centrallaboratorium. Skulle en sådan flyttning ske, måste

direktionen starkt ifrågasätta, om en nybyggnad för djurstall borde ske.

Vid anmälan i proposition nr 87/1958 av de sakkunnigas förslag anförde

jag, att jag i likhet med kanslern fann frågan om laboratoriets framtida förläggning

vara av så stor principiell och praktisk betydelse, att den borde

göras till föremål för en särskild, av tidigare undersökningar obunden utredning.

I avvaktan därpå borde anstå med ifrågasatt utvidgning av bakteriologiska

laboratoriets lokaler utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Genom beslut den 2 maj 1958 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för

inrikesdepartementet att tillkalla en utredningsman för att i anslutning

till vad därutinnan anförts vid anmälan av propositionen nr 87/1958 verkställa

utredning, huruvida med beaktande av samtliga föreliggande omständigheter

den vid serafimerlasarettet f. n. bedrivna bakteriologiska laboratorieverksamheten

borde kvarbliva vid lasarettet eller överflyttas till

karolinska sjukhusets blivande bakteriologiska centrallaboratorium ävensom

avgiva förslag till lösning av därmed sammanhängande lokal- och

organisationsfrågor.

Med stöd av det sålunda givna bemyndigandet tillkallades den 22 maj

1958 såsom utredningsman byråchefen Sixten Fors samt den 18 juni 1958

såsom expert, laboratorn i klinisk bakteriologi vid universitetet i Göteborg

Karl Gösta Vahlne.

Utredningen avlämnade den 14 februari 1959 en promemoria angående

det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet vid serafimerlasarettet. Över

promemorian har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, kanslern för

rikets universitet efter hörande av lärarkollegiet vid karolinska institutet

samt direktionen för karolinska sjukhuset.

Utredningens promemoria

Nuvarande förhållanden

Serafimerlasarettet och det s. k. Sabbatsbergsavtalet.

Serafimerlasarettet består f. n. av en medicinsk, en kirurgisk, en neurologisk

och en neurokirurgisk klinik. Dessutom finns vid lasarettet bl. a.

polikliniker, en röntgenavdelning, en patologisk avdelning samt ett klinisktfysiologiskt,

ett kliniskt-bakteriologiskt och ett kliniskt-kemiskt centrallaboratorium.

Vid samtliga till lasarettet hörande kliniker och institutioner

bedrivs undervisning och forskning. Huvuddelen av lasarettets byggnader

är numera starkt förslitna och omoderna.

I samband med bortflyttandet av karolinska institutets teoretiska institutioner

från grannskapet av serafimerlasarettet till Norrbackaområdet aktualiserades

frågan om lasarettets ersättande av ett modernt och fullständigt

undervisningssjukhus. Den 1 december 1947 ingicks som en följd av för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1959

handlingar i denna fråga mellan staten och Stockholms stad dels avtal

angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs

sjukhus (benämnt Sabbatsbergsavtalet), dels avtal angående försäljning

till Stockholms stad av stiftelsen serafimerlasarettets fastigheter. Genom

dessa avtal har staden förvärvat serafimerlasarettets fastigheter med rätt

för staten att intill den 1 januari 1961 utan ersättning fritt få disponera fastigheterna,

samt upplåtit Sabbatsbergs sjukhus samtliga avdelningar med

ett undantag till karolinska institutet för undervisningsändamål, ävensom

förbundit sig att färdigställa de delar av sjukhuset, som är avsedda att

upplåtas för den vid serafimerlasarettet bedrivna undervisningen, så snart

ske kan och, såvitt hinder icke möter på grund av omständigheter, över

vilka staden icke kan råda, senast före den 1 januari 1961.

Genom Sabbatsbergsavtalet skall således en betydande utbyggnad ske av

Sabbatsbergs sjukhus genom uppförande av ett stort antal kliniker och institutioner,

till vilka större delen av den vid serafimerlasarettet förlagda

undervisningen avses bli överflyttad. Bland de inrättningar, vilka genom avtalet

upplåtits för undervisningen, inräknas ett till sjukhuset anslutet, stadens

sjukhusdirektion direkt underställt bakteriologiskt centrallaboratorium.

De neurologiska och neurokirurgiska klinikerna vid serafimerlasarettet

beröres däremot icke av Sabbatsbergsavtalet. Dessa kliniker skall i stället

enligt beslut av 1956 års riksdag överflyttas till karolinska sjukhuset,

där uppförandet av nya nervkliniker pågår. Överflyttningen beräknas kunna

ske under år 1963.

Av de i Sabbatsbergsavtalet upptagna klinikerna och institutionerna var

kvinnokliniken vid tidpunkten för avtalets ingående redan färdigställd. År

1952 fullbordades nyssnämnda bakteriologiska centrallaboratorium. Vidare

har patologiska avdelningen byggts om och försetts med undervisningslokaler.

Trots att över tio år förflutit sedan avtalet träffades har emellertid icke

några andra anläggningar än de nu nämnda kommit till stånd, varför serafimerlasarettet

torde behöva tagas i anspråk för undervisning och forskning

under ytterligare tio å femton år. Sedermera har mellan kommissionen för

förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. och Stockholms

stads förhandlingsdelegerade träffats ett av Kungl. Maj :t den 28

juli 1958 godkänt avtal (se proposition nr 87/1958), vari bl. a. bestämts att

staten — med ändring av vad därom stadgas i Sabbatsbergsavtalet — skall

äga disponera över lasarettet intill budgetårsskiftet närmast efter den tidpunkt,

då de nya nervklinikerna å karolinska sjukhuset tagits i bruk. Enligt

avtalets § 4 skall vidare på yrkande av endera parten förhandlingar upptagas

om de lokalproblem för lasarettets laboratorier, som kan aktualiseras

i samband med nervklinikernas överflyttning till karolinska sjukhuset. Förhandlingarna

härom skall drivas så, att överenskommelse kan träffas i

god tid före nämnda överflyttning.

Undervisningen i klinisk bakteriologi. Enligt den nya

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

medicinska studieordningen, som blir helt genomförd under läsåret 1958/59,

kommer undervisningen i klinisk bakteriologi att förläggas i nära anslutning

till den kliniska undervisningen särskilt i invärtesmedicin, kirurgi

och epidemiologi. Undervisningens omfattning och de allmänna riktlinjerna

för hur undervisningen i ämnet bör bedrivas framgår närmare av proposition

nr 212/1954, vartill hänvisas.

Undervisningen i klinisk bakteriologi i Stockholm är huvudsakligen förlagd

till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Karolinska institutets

laborator i klinisk bakteriologi, som tillika är överläkare och chef för serafimerlasarettets

kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium, sköter undervisningen

i ämnet på de kliniska kurser, som äger rum vid lasarettet. Laboratorn

har även att meddela den undervisning, som avses skola bedrivas vid

Sabbatsbergs sjukhus. Därjämte åligger det laboratorn att meddela undervisning

i klinisk bakteriologi i samband med kurserna i pediatrik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Undervisningen i klinisk

bakteriologi vid karolinska sjukhuset ombesörjes av laboratorn vid sjukhusets

kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium. Slutligen meddelas viss

undervisning i ämnet i samband med kurserna i klinisk epidemiologi vid

epidemisjukhuset i Stockholm. Ifrågavarande undervisning lämnas av epidemisjukhusets

läkare.

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet vid serafimerlasarettet.

Huvuddelen av laboratoriets lokaler har hittills

varit belägen i medicinska klinikbyggnadens jordvåning, där laboratoriet

disponerat sex rum och två smärre utrymmen med en sammanlagd golvyta

om cirka 125 in2 (netto). Lokalerna har år 1945 av yrkesinspektionen

förklarats olämpliga för där bedriven verksamhet. Utöver angivna lokaler

har tre rum om sammanlagt cirka 36 in2 ställts till laboratoriets förfogande

i översta våningen av den år 1951 färdigställda laboratoriebyggnaden. I

samma våning har endokrinologiska avdelningen varit förlagd. Under augusti

månad 1958 har sistnämnda avdelning förflyttats till den nyligen

uppförda endokrinologiska institutionen vid karolinska sjukhuset. Sedan

erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten numera slutförts, beräknas

det bakteriologiska laboratoriet under februari månad innevarande år

kunna flytta in i de av endokrinologiska avdelningen tidigare disponerade

utrymmena. De av bakteriologiska laboratoriet sålunda disponerade lokalerna

kommer alltså samtliga att vara belägna i samma våning och omfatta

inklusive toalettrum och duschrum tillhopa cirka 196 in2 (netto). I samma

våning finns dessutom i direkt anslutning till laboratoriet en särskild för

hela lasarettet avsedd djuravdelning i sju rum om sammanlagt cirka 100 m2

(netto), vilken avdelning står under ledning av laboratoriets överläkare.

Vid laboratoriet finns — förutom laboratorn-överläkaren — 14 befattningshavare,

varav å lasarettets stat en förste underläkare, två översköterskor,

tre laboratoriebiträden, tre sjukvårds- och ekonomibiträden och ett

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

kanslibiträde samt å karolinska institutets stat en förste amanuens, en

institutionsvaktmästare (gemensam med medicinska kliniken), ett laboratoriebiträde

och ett kanslibiträde.

Under åren 1955—1958 uppgick antalet vid laboratoriet utförda analyser

till resp. 19 412, 20 602, 16 922 och 16 318. En viss del av laboratoriearbetet

för sjukvården vid serafimerlasarettet utfördes dock på annat laboratorium,

vilket medfört en årlig kostnad för sjukhuset om cirka 25 000 kronor.

På anmodan av utredningen har överläkaren vid laboratoriet, laboratorn

Lithander sammanfattat sina synpunkter på laboratoriets lokal- och förläggningsfråga

enligt i huvudsak följande.

Laboratoriets lokaler har under alla år varit så dåliga — för små och

hälsovådliga — att arbetet där måst inskränkas till nackdel för undervisning,

forskning och sjukvård, varjämte personalen arbetat under föga människovärdiga

förhållanden.

För laboratoriets personal förefinns onormalt höga infektionsrisker och

hygieniska olägenheter i nu disponibla utrymmen. Genom överflyttningen

till den endokrinologiska avdelningens förutvarande lokaler erhåller laboratoriet

visserligen lokaler med bättre hygienisk kvalitet än tidigare men ytan

för laborationer blir i de nya utrymmena betydligt mindre än de utrymmen

som hittills disponerats för detta ändamål, d. v. s. 61,7 in2 mot hittills 111,9

m2. Givetvis medför för små utrymmen för laboratoriearbete även i fortsättningen

stor risk för infektioner bland personalen, varjämte riskerna för

feldiagnoser kommer att öka. Nuvarande stora förluster ifråga om tid och

material vid färdigställandet av substrat kommer ävenledes att bestå, vilket

i sin tur medför förlängda vårdtider för patienterna. Laboratoriets placering

i samma våning som djuravdelningen är vidare ur hygienisk synpunkt

förkastligt. Hittills har en ganska betydande del av laboratoriearbetet

för sjukvården måst utföras utanför sjukhuset. Efter överflyttningen till

de nya lokalerna blir det nödvändigt att ytterligare beskära laboratoriets

verksamhet för sjukvården.

Om det bakteriologiska laboratoriet förutom den endokrinologiska avdelningens

förutvarande lokaler även skulle tilldelas den nuvarande djuravdelningens

lokaler som laboratorium skulle ej heller denna utvidgning, som

förutsätter att en ny djuravdelning bygges, ge tillräckliga utrymmen. Ett

sådant arrangemang skulle visserligen innebära en viss förbättring för

sjukvården men kan endast godtagas som ett kortvarigt provisorium.

Även om elt i alla avseenden fullgott laboratorium skulle kunna åstadkommas

vid serafimerlasarettet är både det tekniska och kliniska undervisningsmaterialet

vid detta sjukhus så otillräckligt och föga allsidigt att det

är uteslutet att med dessa resurser giva undervisningen i klinisk bakteriologi

godtagbar kvalitet. En ytterligare försämring härvidlag kommer att inträda

när de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna överflyttas till

karolinska sjukhuset. De redan nu föreliggande, senare ytterligare förvärrade

bristerna vad beträffar tekniskt och kliniskt undervisningsmaterial

torde jämte den fullständiga avsaknaden av lokaler för undervisningsändamål

samt resurser för forskning vara de allvarligaste följderna av ett kvarhållande

av det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet vid lasarettet.

Vid karolinska sjukhuset pågår uppförandet av ett nytt kliniskt-bakteriologiskt

centrallaboratorium, vilket beräknas stå färdigt år 1961. En över
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1959

flyttning till karolinska sjukhuset av den f. n. vid serafimerlasarettet bedrivna

bakteriologiska verksamheten, när den nya laboratoriebyggnaden kan

tagas i bruk, är den enda rationella lösningen av problemet både ur undervisnings-,

forsknings- och sjukvårdssynpunkt. En sådan organisation är

lätt att genomföra och skulle komma att medföra förbättrade möjligheter

för sjukvården, avsevärda vinster för undervisningen i klinisk bakteriologi

samt möjligheter till forskning. Patientmaterialet skulle bli tillräckligt allsidigt.

Inga olägenheter skulle uppstå genom det föreslagna arrangemanget, då

det ur undervisningens och sjukvårdens synpunkt är likgiltigt, om de bakteriologiska

undersökningarna och bearbetningen av det tekniska materialet

för undervisningen sker i samma byggnad som vårdavdelningarna

eller i ett laboratorium beläget på så obetydligt avstånd som det mellan

serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. Meddelandet av undervisning

i klinisk bakteriologi i samband med kurserna i medicin och kirurgi

skulle givetvis fortfarande kunna äga rum vid serafimerlasarettet.

En förflyttning skulle slutligen innebära en avsevärd ekonomisk vinst

genom den rationalisering av verksamheten, som därigenom åstadkommes,

varjämte behovet av nybyggnader för den kliniska bakteriologin vid serafimerlasarettet

skulle bortfalla. Lasarettets kliniskt-kemiska centrallaboratorium

skulle dessutom kunna få sin lokalfråga löst för obetydliga kostnader

genom övertagandet av det bakteriologiska laboratoriets lokaler.

Laboraturen i klinisk bakteriologi vid karolinska institutet bör således

— i avbidan på färdigställandet av Sabbatsbergs sjukhus — placeras vid

karolinska sjukhuset, så snart det under uppförande varande bakteriologiska

centrallaboratoriet därstädes kan tagas i bruk. Verksamheten vid

laboratoriet skuile organiseras så, att den på sjukhusets stat anställde överläkaren

svarade för en större del av sjukvården och en mindre del av undervisningen,

medan karolinska institutets laborator i klinisk bakteriologi

svarade för större delen av undervisningen samt för en mindre del av sjukvården

men dock hade tillgång till allt tekniskt material för undervisningen.

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet vid karolinska

sjukhuset. De av laboratoriet f. n. disponerade lokalerna

omfattar — förutom disk och förråd i källaren — ca 400 m2 netto och antalet

till laboratoriet knutna befattningshavare uppgår till 32. Vid laboratoriet

utfördes under år 1957 cirka 100 000 analyser.

Vid karolinska sjukhuset pågår som förut nämnts uppförandet av en nybyggnad

för bl. a. det bakteriologiska laboratoriet, som avses kunna tagas

i bruk år 1961. Det beräknade »nyttiga» utrymmet i den nya laboratoriebyggnaden

uppgår till sammanlagt cirka 1 900 in2, vartill kommer vissa

källar- och förrådsutrymmen. Laboratoriets allmänna kapacitet är beräknad

att vara tillräcklig för dels den nu planerade utbyggnaden av karolinska

sjukhuset innefattande nervkliniker, alkoholklinik och ortopedisk klinik,

dels det nu föreliggande latenta behovet av undersökningar, dels ock en

viss utveckling inom mikrobiologin. Några avdelningar kan väntas få viss

reservkapacitet.

Stockholms stads sjukhusdirektions bakteriologiska

centrallaboratorium. Den till Sabbatsbergs sjukhus an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

slutna nybyggnaden för Stockholms stads sjukhusdirektions bakteriologiska

centrallaboratorium togs i bruk år 1952. Laboratoriets uppgift är att

utföra bakteriologiska, virologiska, mykologiska och serologiska undersökningar

och utredningar för den stadens sjukhus- och hälsovård, som hör

till sjukhusdirektionens resp. hälsovårdsnämndens verksamhet. Tre av de

stora sjukhusen inom staden, Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus och

Epidemisjukhuset, har dock mindre egna bakteriologiska laboratorier, som

utför en del av det egna sjukhusets bakteriologiska undersökningar. Vid

laboratoriet är f. n. verksamma 106 personer och under de senaste åren har

årligen utförts över 200 000 analyser.

Flera av laboratoriets avdelningar är hårt pressade med hänsyn till befintliga

utrymmen. Sålunda har styresmannen för laboratoriet angivit ett

ytterligare utrymmesbehov för rutinverksamheten om ca 600 in2. För undervisning

och forskning i klinisk bakteriologi saknas f. n. särskilda lokaler.

Utredningens uttalanden och förslag

Förläggningen av det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet

vid serafi mer lasarettet. Som förut

nämnts förutsättes i det s. k. Sabbatsbergsavtalet, att serafimerlasarettets

kliniker och institutioner senast den 1 januari 1961 skall vara överflyttade

till det nya undervisningssjukhuset vid Sabbatsberg. Serafimerlasarettets

kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium skall därvid överföras till

Stockholms stads sjukhusdirektions bakteriologiska centrallaboratorium.

Den inträdda förseningen med uppförandet av det nya undervisningssjukhuset

har emellertid fått till följd, att serafiinerlasarettet måste utnyttjas

för den medicinska undervisningen och forskningen ytterligare ett antal

år. Då sjukhusdirektionens bakteriologiska laboratorium f. n. saknar lokaler

för undervisning och forskning och även är för sin rutinverksamhet i

starkt behov av utvidgning, föreligger inte några möjligheter att redan nu

dit överflytta serafimerlasarettets bakteriologiska laboratorium. Med hänsyn

härtill återstår två alternativ i fråga om förläggningen av det bakteriologiska

laboratoriet under de närmaste åren, nämligen antingen ett kvarblivande

vid serafiinerlasarettet eller ett överflyttande — nu eller senare —

till karolinska sjukhuset. Om till en början bortses från de rent lokalmässiga

förutsättningarna, måste vid valet mellan dessa alternativ först och

främst slås fast, vilka konsekvenser ett bortflyttande av verksamheten i

fråga från serafiinerlasarettet kommer att 1''å för dels undervisningen och

forskningen i klinisk bakteriologi, dels den bakteriologiska rutinverksamheten

vid lasarettet, dels ock den övriga undervisning, forskning och sjukvård,

som bedrives vid lasarettet. Undervisningen i klinisk bakteriologi skall

enligt den nya medicinska studieordningen förläggas i nära anslutning till

den kliniska undervisningen i främst medicin ocli kirurgi. 1943 års läkarulbildningskommitté

fäste stor vikt vid ett intimt samarbete mellan läraren

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1959

i klinisk bakteriologi och klinikläkarna. För utredningen förefaller det

uppenbart, att en effektiv undervisning i klinisk bakteriologi icke kan

komina till stånd, om läraren i ämnet saknar möjlighet att kontinuerligt

följa de olika bakteriologiska problem, som uppkommer vid de kliniker,

där de studerande fullgör sin tjänstgöring. I föreliggande fall synes det således

utredningen vara ett ovillkorligt krav, att undervisningen i klinisk

bakteriologi har direkt anknytning till serafimerlasarettet, dit den ojämförligt

största delen av den på karolinska institutets laborator vilande undervisningsbördan

är koncentrerad.

Gentemot den av laborator Lithander i detta sammanhang hävdade uppfattningen,

att patientmaterialet vid lasarettet icke är tillräckligt allsidigt

för undervisningen, framhåller utredningen, att tillgången till såväl Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn som kvinnokliniken vid Sabbatsbergs

sjukhus, där viss undervisning i klinisk bakteriologi meddelas,

givetvis måste högst väsentligt bredda det för den kliniskt-balcteriologiska

undervisningen tillgängliga patientmaterialet. Att nervklinikerna år 1963

beräknas bliva överflyttade till karolinska sjukhuset kan vidare icke tillmätas

någon avgörande betydelse härvidlag bl. a. mot bakgrund av att det

blivande undervisningssjukhuset vid Sabbatsberg icke kominer att vara

försett med sådana kliniker.

Den kliniskt-bakteriologiska forskningen skulle i och för sig kunna bedrivas

utom lasarettet under förutsättning att lämpliga lokaler ställes till

förfogande annorstädes. Det måste emellertid, icke minst av praktiska skäl,

anses olämpligt att skilja undervisning och forskning åt. Inom vissa forskningsområden,

t. ex. bekämpandet av sjukhusinfektioner, torde den nära

kontakten med klinikerna för övrigt vara ofrånkomlig. Härtill kommer behovet

av samordning med forskningen inom andra discipliner. Serafimerlasarettet

är ett ofullständigt undervisningssjukhus och möjligheterna att

därstädes bedriva forskning är synnerligen begränsade. Det är därför av

väsentlig betydelse för åstadkommande av största möjliga resultat, att alla

förefintliga resurser tillvaratages och att ett intimt samarbete mellan kliniker

och laboratorier i detta hänseende etableras. Den bakteriologiska

forskningen utgör därvidlag en mycket viktig beståndsdel. Ett bortflyttande

av densamma från lasarettet skulle kännas som en svår förlust för där kvarvarande

verksamhetsgrenar. Av denna anledning är det sålunda av största

vikt, att även forskningen i klinisk bakteriologi kvarbliver vid lasarettet.

Beträffande frågan, huruvida den bakteriologiska rutinverksamheten kan

utan olägenhet överflyttas till karolinska sjukhuset eller annorstädes, uttalar

utredningen, att det i fråga om substratberedning samt vissa typer av

analyser är enbart en fördel att åstadkomma en koncentration till stora

laboratorier. Andra slag av prover far däremot icke väl av längre transporter

och bör helst utföras i så nära anslutning som möjligt till provtagningen.

Det har av bl. a. denna anledning visat sig nödvändigt, att vid flertalet

större sjukhus i Stockholm inrätta särskilda filiallaboratorier trots före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

15

fintligheten av ett stort centrallaboratorium avsett för alla stadens sjukvårdsinrättningar.

Vissa bakteriologiska undersökningar slutligen är av

sådan betydelse för undervisningen och forskningen, att de bör utföras i

direkt anknytning till de lokaler, där dessa är förlagda.

Beträffande den bakteriologiska rutinverksamheten konstaterar utredningen

således, att en viss rationalisering av denna verksamhet vid serafimerlasarettet

bör komma till stånd av innebörd, att vissa typer av analyser

överföres till andra laboratorier, medan däremot andra analyser bibehålies

och ytterligare vissa hittills icke utförda undersökningar tillkommer vid

lasarettet.

Utredningen finner sålunda, att vid serafimerlasarettet bör finnas ett bakteriologiskt

laboratorium av sådan kapacitet, att såväl undervisning och

forskning som viss rutinverksamhet kan bedrivas därstädes. Under sådana

förhållanden torde det vara ofrånkomligt, att överläkaren vid laboratoriet

är stationerad vid lasarettet. Vidkommande möjligheten att överflytta den

bakteriologiska verksamheten till karolinska sjukhuset framhåller utredningen

dessutom, att karolinska sjukhusets nuvarande lokalresurser är

otillräckliga för att i större utsträckning övertaga någon bakteriologisk

verksamhet utifrån samt att det måste betraktas som uteslutet, att det vid

sjukhuset under uppförande varande nya kliniskt-bakteriologiska laboratoriet

skulle kunna övertaga den vid serafimerlasarettet bedrivna bakteriologiska

verksamheten i dess helhet. Däremot synes möjlighet föreligga att

upplåta vissa forskningsutrymmen.

Enligt utredningens uppfattning talar sålunda synnerligen starka skäl

för att det bakteriologiska laboratoriet förblir vid serafimerlasarettet, intill

dess en överflyttning till Sabbatsberg kan äga rum.

Lokalfrågan. Det bakteriologiska laboratoriet beräknas kunna under

februari månad innevarande år övertaga de av endokrinologiska avdelningen

förut disponerade lokalerna i lasarettets patologbyggnad. Lokalerna,

som under hösten renoverats, omfattar 196 in- (netto) och är i och för sig

av god kvalitet. I omedelbar anslutning till laboratoriet ligger lasarettets

djuravdelning med en nettoyta av cirka 100 in2. Laboratorn Lithander har

vid upprepade tillfällen framhållit, att de lokaler om 196 m2, som enligt

vad nu sagts kommer att ställas till hans förfogande, är helt otillräckliga

samt med hänsyn till infektionsriskerna synnerligen olämpliga för det avsedda

ändamålet. Vad Lithander härutinnan anfört är utredningen beredd

att i viss utsträckning vitsorda. Det torde sålunda vara helt uteslutet att

bedriva bakteriologisk verksamhet i direkt anslutning till djurstallar, till

vilka någon avskild förbindelseled ej finns — samma trappa och korridor

leder både till laboratoriet och djurstallarna — och som således ej går

alt effektivt isolera från laboratoriet. Frånsett de uppenbara infektionsriskerna

och hygieniska olägenheterna med eu sådan anordning, vilka för

övrigt påtalats av yrkesinspektionen vid ett besök i februari 1957, innebär

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

djurstallets belägenhet, att sporer och andra partiklar sprides till laboratoriet

och infekterar prover och substrat, vilket mångfalt ökar riskerna för

feldiagnoser samt omöjliggör fullt tillförlitliga resultat. Då sådana förhållanden

givetvis icke kan tolereras samt anordningar för avskärmande

av djuravdelningen icke kan komma till stånd utan orimliga kostnader, synes

det utredningen ofrånkomligt, att djuravdelningen utrymmes. De härigenom

friställda utrymmena bör ställas till det bakteriologiska laboratoriets

förfogande, varigenom dess nettoyta ökar till icke fullt 300 in2. Förutnämnda

särskilda sakkunniga har vidare föreslagit inredande av vissa vindsrum i

patologbyggnaden, vilket skulle kunna tillföra laboratoriet ytterligare cirka

30 in2 för förråd, expeditioner o. dyl. Den sammanlagda nettoyta man härvid

erhåller är långt ifrån tillräcklig för en fullgod kliniskt-bakteriologisk

institution. Utredningen har gjort noggranna undersökningar i syfte att

söka tillföra laboratoriet ytterligare utrymmen utöver den nuvarande djuravdelningens

lokaler men har nödgats konstatera, att i lasarettets nu befintliga

byggnader inga som helst utrymmen finns att tillgå samt att tänkbara

nybyggnader för laboratoriets del skulle ge ett i förhållande till kostnaderna

otillfredsställande resultat. Med hänsyn härtill har utredningen

stannat vid att föreslå — förutom inredande av förenämnda vindsrum —

ianspråktagandet av den nuvarande djuravdelningen såsom laboratorielokaler.

Utredningen erinrar i detta sammanhang om, att överflyttningen

till karolinska sjukhuset av nervklinikerna, vilken beräknas ske år 1963,

torde få till följd, att stora utrymmen friställes och kommer att kunna

tagas i bruk för andra ändamål. Frågan om det bakteriologiska laboratoriets

förseende med ytterligare lokaler synes därför vid sagda tidpunkt

böra tagas under förnyat övervägande.

Laboratoriets arbetsuppgifter. I syfte att ernå en rationalisering

av laboratoriets arbete och få till stånd ett effektivare utnyttjande av

tillgängliga utrymmen föreslår utredningen, att vissa typer av analyser i

stället utföres vid annat laboratorium samt att en del prover, som f. n. utföres

vid annat laboratorium, återföres till serafimerlasarettet. I första hand

bör karolinska sjukhusets kapacitet tagas i anspråk för de prover, som icke

lämpligen kan utföras vid serafimerlasarettet. Genom av utredningen föreslagna

rationaliseringsåtgärder skulle personalen vid laboratoriet kunna

minskas med ett laboratoriebiträde och ett ekonomibiträde. Sedan den nya

verksamheten vid laboratoriet hunnit stabiliseras, synes det utredningen

icke otänkbart, att ytterligare någon personalminskning kan komma till

stånd.

Anordnandet av ny djuravdelning. Utredningens förslag,

att det bakteriologiska laboratoriet skall övertaga den nuvarande djuravdelningens

lokaler får som konsekvens, att serafimerlasarettet i fortsättningen

ställes utan möjlighet att hysa försöksdjur. För de former av bakteriologisk

rutinverksamhet, som enligt utredningens uppfattning bör bedrivas vid lasa
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 är 1959

rettet, är tillgången till djur av ringa betydelse. För den kliniskt-bakteriologiska

forskningen är det däremot angeläget, att änmesföreträdaren har

möjlighet att företaga djurexperimentella undersökningar. Det är givetvis

önskvärt, att sådana undersökningar kan bedrivas i anslutning till laboratoriet.

Helt nödvändigt kan det dock icke anses vara, när det som här är

fråga om ett provisorium. Utredningen har emellertid i detta sammanhang

inte ansett sig kunna undgå att fästa avseende vid vad avsaknaden av djurstallar

skulle få för konsekvenser för lasarettet i övrigt och har därvid

funnit, att det vore synnerligen olyckligt om detta undervisningssjukhus

helt ställdes utan möjligheter att hysa djur för vetenskapliga ändamål.

Frånsett de uppenbara nackdelarna för sjukvård och forskning, som skulle

vara förenade därmed, anser sig utredningen även böra framhålla den

olyckliga effekt ur psykologisk synpunkt en sådan anordning skulle få för

vid sjukhuset verkande forskare. Mot bakgrund härav har utredningen

prövat av intendenten vid byggnadsstyrelsen O. Bylund — efter därom på

uppdrag av utredningen verkställd undersökning — framlagda alternativa

förslag till nytt djurhus. Det enda alternativ, som därvid synes kunna komma

i fråga — om hänsyn tages till vissa av brandmyndigheterna framställda

önskemål — är uppförandet av en separat byggnad på gården bakom medicinska

kliniken med ytmåtten 7 X 19 in, vilket ger en nettoyta av cirka

90 in2. Byggnadsprojektet har kostnadsberäknats till 130 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har framställt erinringar mot uppförandet av ett djurhus på

gården med hänsyn till de hygieniska olägenheter, som skulle vara förenade

därmed. För utredningen förefaller det dock som om dessa olägenheter

skulle till stor del kunna elimineras genom ändamålsenlig ventilation samt

noggrann skötsel och kontroll.

Med tanke på att i samband med nervklinikernas överflyttande år 1963

till karolinska sjukhuset lämpliga lokaler för anordnande av en djuravdelning

torde kunna ställas till förfogande, synes emellertid nämnda förslag

till nybyggnad medföra väl höga kostnader. Härtill kommer, att uppförandet

av ifrågavarande nybyggnad kan beräknas ta förhållandevis lång tid i

anspråk, varunder lasarettet helt skulle sakna möjligheter till djurexperimenten

forskning. Ett mindre kostnadskrävande provisorium, som samtidigt

innebär en snabbare lösning av frågan om lasarettets förseende med

djuravdelning för tiden fram till år 1963, är därför att bestämt föredraga. En

acceptabel lösning är enligt utredningens mening att omändra lasarettets f. d.

portvaktsstuga till en djuravdelning, som skulle ge en nettoyta om cirka

50 in2 och bestå av två förvaringsrum för djur och ett operationsrum. Kostnaderna

härför uppgår till 10 000 kronor. En förutsättning för ianspråktagandet

av ifrågavarande byggnad är emellertid, att den befattningshavare

vid sjukhuset, som nu bebor portvaktsstugan, kan beredas bostad annorstädes.

Om så kan ske, föreslår utredningen, att portvaktsstugan tages i

anspråk som djuravdelning intill år 1963, då rymligare lokaler kan stäI
2

— liilumii till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 95

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

las till förfogande. Avdelningen bör stå öppen för samtliga kliniker och institutioner

vid lasarettet. I den mån avdelningen icke räcker till för behovet

av djurexperimentella undersökningar vid lasarettet synes det utredningen

naturligt, att läkare vid lasarettet skall för ändamålet äga tillgång till andra

statliga djurlaboratorier i Stockholm, om dessas kapacitet ger möjlighet

därtill. Iordningsställandet av portvaktsstugan bör enligt utredningens uppfattning

verkställas i lasarettets egen regi.

Av talsfrågan. Enligt det förut berörda, av Kungl. Maj :t den 28 juli

1958 godkända avtalet med Stockholms stad rörande bl. a. fördelningen av

kostnaderna för upprustning av serafimerlasarettet har staden åtagit sig att

bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna för i upprustningsplanen

för lasarettet ingående byggnads- och installationsarbeten. Ett av dessa

arbeten avser som nämnts inredandet av fem rum i patologbyggnadens

vindsvåning för bl. a. det bakteriologiska laboratoriets del. Utredningen har

för sin del föreslagit, att den nuvarande djuravdelningen omändras till laboratorielokaler

för klinisk bakteriologi. Kostnaderna härför inklusive fast

laboratorieinredning har av byggnadsstyrelsen beräknats till cirka 100 000

kronor. Denna åtgärd omfattas icke av förenämnda avtal mellan staten och

staden. Då åtgärden i fråga tillgodoser det bakteriologiska laboratoriets

behov och därvid även hela lasarettets, synes dock alla skäl tala för att staden

bör bidraga till kostnaden för dess utförande. Förhandlingar härom

synes därför böra upptagas mellan parternas förhandlingsdelegationer. Därest

statsmakterna anser övervägande skäl tala för att serafimerlasarettet

skall förses med ett nytt djurstall, torde förhandlingar därom likaledes böra

upptagas med staden. Om däremot utredningens förslag om inredande av

portvaktsstugan till djuravdelning följes, torde förhandlingar i sistnämnda

fråga icke erfordras.

Förhandlingar beträffande fördelningen av kostnaderna för iordningställandet

av den nuvarande djur avdelningen till laboratorielokaler kan icke

slutföras i sådan tid, att resultatet därav hinner framläggas och prövas av

riksdagen under innevarande vår. Det vore emellertid olyckligt, om djuravdelningen

utrymdes — vilket i och för sig är absolut nödvändigt — och

sedan stod outnyttjad i över ett år på grund av att medel icke kunnat anvisas

för lokalernas iordningsställande. Utredningen föreslår därför, att den

andel av kostnaderna, som i enlighet med nyssnämnda avtal under alla

förhållanden skulle komma att stanna på statsverket, nämligen 40 procent

eller 40 000 kronor anvisas för ändamålet för budgetåret 1959/60. Härigenom

skulle lokalerna delvis — eller, om staden godtager förutsatt kostnadsfördelning,

i sin helhet — kunna ställas i ordning utan längre dröjsmål.

De sakkunniga föreslog anskaffande av viss apparatur till det bakteriologiska

laboratoriet för en kostnad av 15 000 kronor. Utredningen föreslår

anvisande av ytterligare 13 000 kronor till inköp av grundutrustning för

den rutinverksamhet, som kommer att bedrivas i den nuvarande djuravdel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

ningens lokaler. Skulle det föreslagna beloppet icke visa sig tillräckligt för

angivet ändamål, förutsätter utredningen, att direktionen för karolinska

sjukhuset i sedvanlig ordning gör framställning om ytterligare medelsanvisning.

Yttranden

Byggnadsstyrelsen lämnar utredningens förslag utan erinran.

Kanslern för rikets universitet åberopar yttrande av lärarkollegiet vid

karolinska institutet. Lärarkollegiet uttalar bl. a.

Kollegiet ansluter sig helt till utredningens slutsats, att det vid serafimerlasarettet

bör finnas ett bakteriologiskt laboratorium av sådan kapacitet, att

såväl undervisning och forskning i klinisk bakteriologi som viss rutinverksamhet

kan bedrivas där. En väsentlig del av laboratorns undervisning i

klinisk bakteriologi skall ske i anslutning till kurserna i medicin och kirurgi

vid serafimerlasarettet. Bakteriologiundervisningen skall därvid samordnas

med undervisningen i dessa discipliner och måste av naturliga skäl

beröra de medicinska och kirurgiska klinikernas patientmaterial, som

enligt kollegiets mening bör vara lämpat och tillräckligt för denna del

av den bakteriologiska undervisningen. Det är likaså av väsentlig betydelse,

att man vid serafimerlasarettet äger möjligheter att bedriva forskning inom

det mikrobiologiska vetenskapsområdet. De medicinska och kirurgiska klinikernas

relativt omfattande och växlande klientel bör erbjuda goda möjligheter

till forskning även inom de mikrobiologisk-immunologiska verksamhetsfälten.

Inom lasarettet bör finnas tillgång till bakteriologisk expertis, som kan

anlitas för de frågor, som kan uppkomma i såväl vetenskapliga sammanhang

som i sjukvårdsangelägenheter. I de fall där lasarettets klinikläkare

önskar angripa vetenskapliga problem, som för lösandet kräver mikrobiologiska

insikter, har den kliniska laboratorn en väsentlig uppgift att fylla

som vetenskaplig rådgivare. Kollegiet vill i detta sammanhang erinra om

exempelvis de utomordentligt svåra och många gånger bekymmersamma

nosokomiala infektionsproblem, som ger sig tillkänna bl. a. i samband med

användandet av antibiotika. Dessa och liknande frågor, som i högsta grad

berör såväl undervisningen och forskningen som sjukvården, förutsätter

alt klinikläkarna äger nära tillgång till bakteriologiskt sakkunnig person,

som kan närvara vid diskussioner vid sjuksängen och vid konferenser. Den

kliniske bakteriologen-immunologen måste i högre grad än vad som tidigare

varit fallet förflytta sig från laboratoriet till vårdavdelningarna. Kollegiet

finner sålunda i likhet med utredningen, att bakteriologisk forskning i vidsträckt

bemärkelse måste bibehållas vid serafimerlasarettet.

Rörande den rutinbakteriologiska verksamheten och därmed sammanhängande

problem hyser kollegiet uppfattningen, att denna i princip i sin

helhet bör kvarligga vid lasarettet. Då emellertid detta inte är möjligt att

förverkliga under förhandenvarande omständigheter, vill kollegiet framkalla

angelägenheten av att den kvarblivande verksamheten blir så fyllig

som möjligt, vilket även synes vara helt i överensstämmelse med utredningens

förslag. En sådan lösning förutsätter, dels att så stora laboratorieutrymmen

som möjligt kan upplåtas, dels alt infektionsrisker i olika avseenden

i möjligaste man elimineras. Det är enligt kollegiets mening uppen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

bart, att man måste gå den väg som utredningen föreslagit, nämligen att

man för den bakteriologiska laboratorieverksamheten upplåter såväl den

tidigare endokrinologiska avdelningen som den i samma våningsplan befintliga

djur avdelningen. Kollegiet vill därför starkt understödja utredningens

förslag, att den nuvarande djuravdelningen omändras till laboratorielokaler

för bakteriologiskt arbete.

Såväl det kvarvarande bakteriologisk-immunologiska rutinarbetet och

forskningen inom detta område som verksamheten vid lasarettets övriga

kliniska centrallaboratorier och kliniker ställer oavvisliga krav på tillgång

till ändamålsenliga djurstallaj-. Enligt kollegiets mening är därför anordnandet

av en djuravdelning ytterst angeläget och av vital betydelse för

verksamheten vid lasarettet. Utredningens förslag att omändra lasarettets

f. d. portvaktsstuga till djuravdelning är emellertid otänkbart ur såväl

utrymmes- som belägenhetssynpunkt. Det är oundgängligen nödvändigt, att

en rymligare och mera centralt belägen djuravdelning kommer till stånd i

enlighet med det andra förslag, som enligt utredningen kan anses komma

i fråga, nämligen uppförandet av en separat byggnad på gården bakom

medicinska kliniken med en nettoyta av cirka 90 in2. Kollegiet delar utredningens

uppfattning, att de hygieniska olägenheterna härav, beträffande

vilka byggnadsstyrelsen uttalat farhågor, torde kunna elimineras.

Direktionen för karolinska sjukhuset finner utredningen ha framlagt

övertygande skäl för att den bakteriologiska verksamheten vid serafimerlasarettet

tills vidare bör bibehållas vid lasarettet. Direktionen förutsätter

emellertid, att vissa analyser utan olägenhet skall kunna utföras vid karolinska

sjukhusets bakteriologiska laboratorium ävensom att detta efter tillkomsten

av de nya lokalerna år 1961 skall kunna åtaga sig viss substratberedning

för serafimerlasarettets räkning. Det synes vidare direktionen

icke uteslutet, att vissa forskningsutrymmen då temporärt bör kunna upplåtas

åt laboratorn i klinisk bakteriologi vid karolinska institutet.

På av utredningen anförda skäl tillstyrker direktionen, att den nuvarande

djuravdelningen utrymmes och att de därigenom ledigblivna lokalerna tilldelas

bakteriologiska laboratoriet.

Direktionen understryker behovet av tillfredsställande djurstall vid serafimerlasarettet

och framhåller, att portvaktsstugan icke torde komma att

erbjuda tillräckliga utrymmen härför. Med hänsyn härtill förordar direktionen,

att det av utredningen framförda alternativet till anordnande av

djurstall kommer till stånd. Direktionen ifrågasätter dock, om ej kostnaderna

härför kan nedbringas. Godtages detta förslag torde enligt uppgift av

laboratorn Lithander vissa prov, som i annat fall måste utföras vid annat

laboratorium, åter kunna mottagas vid bakteriologiska laboratoriet. Utgifterna

för utförande av dessa prov vid annat laboratorium beräknas till

60 000—70 000 kronor per år, varför ett återförande till serafimerlasarettet

av dem skulle innebära en snabb amortering av kostnaderna för den nu föreslagna

nya djurstallsbyggnaden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

21

III. Departementschefen

Totalkostnaden för den upprustning av serafimerlasarettet, som i princip

godtagits av statsmakterna, uppskattades enligt av särskilt tillkallade sakkunniga

år 1957 verkställda preliminära konstnadsberäkningar till 3 602 000

kronor. Vid den överarbetning av de sakkunnigas förslag, som byggnadsstyrelsen

verkställt i fråga om de i en första etapp av upprustningen ingående

byggnads-, installations- och förbättringsarbetena har framkommit, att

vissa av dessa arbeten kommer att bli avsevärt mer kostnadskrävande än

vad de sakkunniga beräknat. Enligt det med Stockholms stad träffade avtalet

rörande bl. a. fördelningen av kostnaderna för sagda upprustning har

staden åtagit sig att bidraga med 60 procent av de verkliga kostnaderna

för utförandet av byggnadsarbeten och installationer in. in. Den omständigheten,

att byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar överstiger de sakkunnigas

kalkyler, inverkar således icke på stadens bidragsskyldighet enligt

avtalet. Vid avtalets ingående förutsattes, att samtliga i upprustningsprogrammet

ingående åtgärder skulle komma till stånd, såvida icke annat

överenskoms mellan parterna. Såväl staten som staden är således under

förutsättning av oförändrat program enligt avtalet förpliktade att i sin

helhet genomföra överenskommen upprustning, oavsett om kostnaderna

för densamma avviker från det ursprungliga förslaget. Kostnadsfrågan har

sin största betydelse i fråga om om- och tillbyggnadsarbeten medan man

beträffande andra åtgärder såsom målning, sanitära installationer samt

inventarieanskaffning torde kunna räkna med, att i det ursprungliga programmet

angivna kostnader icke skall behöva överskridas. Det av byggnadsstyrelsen

framlagda förslaget innefattar även vissa av byggnadstekniska

eller sjukvårdsmässiga skäl påkallade programändringar. Av de åtgärder,

sona i proposition nr 87/1958 förutsattes skola ingå i en första

etapp, avser programändringarna huvudsakligen tillbyggnad till röntgenavdelningen,

vissa ändringsarbeten inom medicinska kliniken samt inrättande

av laboratorielokaler i patologbyggnadens jordvåning. Vid den skriftväxling,

som i anledning härav förekommit mellan inrikesdepartementet och

stadens sjukhusdirektion, har direktionen förklarat, att staden icke är beredd

att enligt avtalet bidraga till kostnaderna för sistnämnda åtgärder

enligt det reviderade programmet, utan att förhandlingar mellan parterna

om träffande av tilläggsavtal i dessa delar i stället bör upptagas, därest

staten icke är villig att ensam påtaga sig kostnaderna för arbetenas genomförande.

För egen del har jag icke ansett mig kunna förorda, att förhandlingar

ånyo upptages med staden. Det synes mig icke heller kunna ifrågakomma,

all staten ensam skall påtaga sig kostnaderna för arbetenas genomförande.

Om åtgärderna ifråga icke helt slopas, vilket är uteslutet, blir

följden härav, att det ursprungliga programmet måste genomföras, oaktat

detta av byggnadsstyrelsen eller vederbörande klinikchefer bedömts såsom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

mindre lämpligt. I Kungl. Maj :ts beslut den 30 januari 1959, varigenom

medel ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för utförande i en första

etapp av vissa närmare angivna byggnads- och förbättringsåtgärder, har

sålunda för ombyggnad av patologbyggnadens jordvåning beräknats ett

belopp, som förutsätter ett utförande enligt de sakkunnigas ursprungliga

intentioner. De förbättringsarbeten inom den medicinska kliniken, som

sjukhusdirektionen icke ansett sig kunna acceptera, samt tillbyggnaden

till röntgenavdelningen har uteslutits ur den första etappen. Beträffande

medicinska kliniken har den åtgärd, som av direktionen för karolinska

sjukhuset föreslagits ingå i en andra etapp, nämligen inrättande av vissa

isolerings- och undersökningsrum, i stället överförts till den första etappen.

Av det nu sagda framgår, att vissa av de arbeten direktionen för karolinska

sjukhuset föreslagit böra komma till utförande under budgetåret

1959/60 icke längre är aktuella. På min anmodan har byggnadsstyrelsen

under hand kostnadsberäknat och byggnadstekniskt överarbetat de av

direktionen föreslagna åtgärderna. På grundval härav och mot bakgrund av

nyss angivna omständigheter föreslår jag såsom en andra etapp av lasarettets

upprustning — förutom vissa byggnadsarbeten, som sammanhänger med

det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriets lokalfråga, vartill jag återkommer

i det följande — påbörjandet eller fullföljandet under budgetåret

1959/60 av byggnads-, installations- och förbättringsarbeten för en total

kostnad av 1 050 000 kronor, varav å staten faller 40 procent eller 420 000

kronor. Följande i det av riksdagen godkända avtalet avsedda arbeten torde

böra vidtagas, nämligen återstående åtgärder för förbättring av lasarettets

el-energiförsörjning (220 000 kronor), utbyten av bristfälliga el-installationer

(3 000 kronor), ändringsarbeten för avdelning 7 inom medicinska kliniken

(22 000 kronor), tillbyggnad för röntgenavdelningen (176 000 kronor),

inrättande av avdelning för hjärtkateterisering och angiocardiografi

(130 000 kronor), utökning av det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets

lokaler samt omändring av badlokalerna jämte anordnandet av nya förrådsoch

laboratorielokaler därstädes (135 000 kronor), förbättring av vattenoch

avloppsledningar (100 000 kronor), förbättring av sanitär utrustning i

fyra vårdavdelningar (120 000 kronor), målningsarbeten (120 000 kronor)

samt utbyten av golvbeläggningar (24 000 kronor). Tillbyggnaden för röntgenavdelningen

torde böra utföras i enlighet med det ursprungliga programmet

och icke såsom byggnadsstyrelsen föreslagit. Övriga nu angivna arbeten

med undantag för de kostnadsmässigt föga betydande ändringsarbetena

inom medicinska kliniken — mot vilka ändringsarbeten jag förutsätter, att

staden icke skall ha någon erinran — utgör enligt vad byggnadsstyrelsen under

hand uppgivit i allt väsentligt endast ett fullföljande av de sakkunnigas

ursprungliga intentioner och har således icke karaktär av programändring.

För anskaffning av inventarier och övrig utrustning under nästa budgetår

beräknar jag — bortsett från utrustning till det kliniskt-bakteriologiska la
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

23

boratoriet — 157 000 kronor. Den av mig föreslagna anskaffningen fördelar

sig på följande objekt: möbler o. dyl. till medicinska kliniken (4 000 kronor),

apparatur till kliniskt-kemiska centrallaboratoriet (36 000 kronor),

EEG-apparat till kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet (45 000 kronor),

hyllinredning in. m. i tvättförråd (4 000 kronor), köksutrustning

(48 000 kronor) samt belysningsarmatur in. in. (20 000 kronor). Slutligen

anser jag mig böra biträda direktionens hemställan om bemyndigande att

beställa en automatisk telefonväxel för lasarettet. Kostnaderna härför har

av de sakkunniga beräknats till omkring 100 000 kronor, vartill kommer

kostnaderna för vissa ombyggnadsarbeten.

Jag övergår härefter till att behandla de förslag, som framlagts av den

särskilda utredningen rörande serafimerlasarettets kliniskt-bakteriologiska

centrallaboratorium. Jag vill härvid till en början erinra om, att laboratoriets

lokalfråga sedan länge varit bekymmersam. Den i dagarna verkställda

överflyttningen till de av endokrinologiska avdelningen tidigare disponerade

lokalerna innebär i vissa avseenden en förbättring jämfört med hittillsvarande

förhållanden men medför å andra sidan nya problem — främst

den för laboratoriearbetet skadliga direkta förbindelsen till djuravdelningen

— och kan såsom redan tidigare i olika sammanhang uttalats icke accepteras

ens som en provisorisk lösning. Utredningen har mot bakgrund härav

undersökt olika möjligheter att tillgodose den till lasarettet f. n. knutna

bakteriologiska rutinverksamhetens, undervisningens och forskningens

oundgängliga behov. Sedan utredningen konstaterat, att en omedelbar

eller nära förestående överflyttning till Sabbatsbergs sjukhus enligt det

s. k. Sabbatsbergsavtalet icke är möjlig, har utredningen i enlighet med

givna direktiv närmare utrett, huruvida en förflyttning av verksamheten

till karolinska sjukhuset kan åstadkommas utan olägenheter för sjukvård,

undervisning och forskning, men har därvid funnit, att serafimerlasarettet

icke kan avvara ett kliniskt-bakteriologiskt laboratorium. Denna åsikt delas

av samtliga i ärendet hörda remissmyndigheter. För egen del anser jag tillgången

till ett hjälporgan av sådan central betydelse som ifrågavarande

laboratorium vara oundgängligen nödvändig för ett undervisningssjukhus,

i synnerhet för ett så ofullständigt och i lokalhänseende bristfälligt dylikt

som serafimerlasarettet. Jag är alltså i denna fråga av samma uppfattning

som utredningen och de hörda myndigheterna. Den bakteriologiska

verksamheten bör således i huvudsakliga delar kvarbliva vid lasarettet och

därstädes såvitt möjligt beredas förbättrade lokal- och arbetsförhållanden.

Utredningen föreslår i detta syfte, alt den nuvarande djuravdelningen omändras

till laboratorielokaler, varvid samtidigt åstadkommes, att de av

närheten till djurstallarna föranledda infektionsriskerna undanröjes. Härigenom

kommer att till laboratoriets förfogande kunna ställas lokaler med

en total nettoyta av i runt tal 300 in2 frånsett vissa smärre ej inredda utrymmen

i patologbyggnadens vindsvåning. Utredningen föreslår vidare eu

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

omläggning och rationalisering av den bakteriologiska rutinverksamheten

syftande till ett effektivare utnyttjande av tillgängliga lokaler. Omändringen

av djuravdelningen till laboratorielokaler har kostnadsberäknats till 100 000

kronor. Mot utredningens förslag i denna del har jag icke något att erinra.

Jag vill emellertid framhålla, att även vid ett genomförande av detta förslag

kommer lokaler för bedrivande av forskning att stå till förfogande endast

i mycket begränsad omfattning. Såvitt nu kan bedömas torde det dröja åtskilliga

år, innan en överflyttning till Sabbatsbergs sjukhus kan äga rum.

Vid karolinska sjukhuset pågår emellertid f. n. uppförandet av en ny

kliniskt-bakteriologisk institution, vilken beräknas stå färdig år 1961.

De forskningslokaler, som inrymmes i denna nybyggnad, synes ha en

viss reservkapacitet. Jag förutsätter därför, att överläkaren vid serafimerlasarettets

kliniskt-bakteriologiska laboratorium för sin forskning beredes

visst utrymme i nybyggnaden, varjämte han bör erhålla möjlighet att hysa

försöksdjur i det nya laboratoriets djuravdelning.

Genom nu angivna åtgärder och dispositioner kommer otvivelaktigt lokal-

och arbetsförhållandena att väsentligt förbättras för det bakteriologiska

laboratoriet. Efter nervklinikernas överflyttning till karolinska sjukhuset

torde vidare vissa möjligheter erbjudas att upplåta ytterligare laboratorieutrymmen

inom härigenom friställda lokaler. Erinras bör även, att de

sakkunniga föreslagit inredande av fem rum å patologbyggnadens vind delvis

avsedda för det bakteriologiska laboratoriet. Det kan emellertid ifrågasättas,

om icke dessa rum är av ganska begränsad användbarhet. Det synes

mig därför lämpligt att avvakta erfarenheterna av verksamheten i de nya

laboratorielokalerna, innan ställning tages till de sakkunnigas förslag i

denna del.

I utredningens uppdrag har icke ingått att utreda den tidigare flera

gånger aktualiserade frågan om en ändrad placering av karolinska institutets

Iaboratur i klinisk bakteriologi. Det synes mig angeläget att denna

fråga utan dröjsmål upptages till prövning och bringas till en lösning,

innan den nya kliniskt-bakteriologiska institutionen vid karolinska sjukhuset

står färdig att tagas i bruk. Jag förutsätter, att de ansvariga akademiska

myndigheterna — karolinska institutets lärarkollegium och kanslern

för rikets universitet — utan dröjsmål vidtager de åtgärder i detta hänseende,

som må vara erforderliga.

Det torde ankomma på direktionen för karolinska sjukhuset att på grundval

av de av utredningen uppdragna riktlinjerna besluta om de åtgärder,

som erfordras i fråga om organisationen av den bakteriologiska rutinverksamheten

vid lasarettet. Direktionen har därvid att pröva möjligheterna

att åstadkomma av utredningen föreslagen personalminskning samt i sina

pelita för budgetåret 1960/61 framlägga de förslag, som må kunna föranledas

härav.

Såsom ersättning för den nuvarande djuravdelningen föreslår utred
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1959

ningen i första hand inredande av lasarettets f. d. portvaktsstuga till djurstallar.

Den föreslagna anordningen har emellertid avstyrkts av såväl lärarkollegiet

vid karolinska institutet och universitetskanslern som direktionen

för karolinska sjukhuset. I stället förordar dessa myndigheter utredningens

alternativa förslag, nämligen uppförandet för ändamålet av en separat

byggnad på gården bakom medicinska kliniken med en nettoyta av cirka

90 in2. Projektet har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 130 000

kronor. Ianspråktagandet av portvaktsstugan måste anses innebära en nödlösning,

som är förenad med betydande olägenheter. Med tanke på den

avsevärda tidsrymd, som kommer att förflyta innan serafimerlasarettet kan

upphöra som undervisningssjukhus, synes det mig i hög grad otillfredsställande,

att läkarna vid lasarettet för den av sjukvården påkallade provtagningen

på djur och för djurexperimentell forskning skall vara hänvisade till en

så begränsad ruinsyta, som den portvaktsstugan erbjuder. Utredningen har

visserligen räknat med, att utrymmen för djurstallar skall kunna ställas

till förfogande efter nervklinikernas avflyttning till karolinska sjukhuset,

men frånsett att det torde dröja minst fyra år till dess är det icke säkert,

att de frigjorda lokalerna kommer att kunna utnyttjas för detta ändamål.

Mot bakgrunden av det nu sagda anser jag mig icke kunna biträda utredningens

förslag i denna del. Då andra för djuravdelningen lämpade utrymmen

inom befintliga byggnader icke står till buds, återstår inget annat

alternativ än uppförandet av omförmälda nybyggnad. Jag förordar därför,

att detta projekt kommer till stånd men anser, att kostnaderna härför bör

kunna begränsas till 100 000 kronor.

De av bakteriologiska laboratoriets lokalbehov föranledda åtgärder, som

jag nu föreslagit, förutsätter medgivande från Stockholms stad, som sedan

1948 är ägare av lasarettets fastigheter. Kostnaderna för åtgärdernas vidtagande

synes vidare böra fördelas mellan staten och staden, då de i likhet

med övriga i upprustningsprogrammet för lasarettet ingående arbeten i

stor utsträckning måste anses föranledda av den inträdda förseningen av

Sabbatsbergsprojektet. Jag ämnar därför — vid bifall till vad jag nu förordat

— föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in. att upptaga förhandlingar

med staden i berörda spörsmål. Som utredningen framhållit är

det ytterst angeläget, att arbetena igångsättes så snart som möjligt. Beträffande

iordningställandet av den nuvarande djuravdelningen till laboratorielokaler

anser jag därför i likhet med utredningen, att den del av

kostnaderna för åtgärden i fråga, som med tillämpning av grunderna i

förenämnda avtal med staden skulle stanna på statsverket eller 40 000

kronor, bör anvisas för nästa budgetår. Lokalerna torde nämligen med

säkerhet kunna komma till användning även om icke hela del för iordningställandet

erforderliga beloppet redan från början kan ställas till förfogande.

Vad gäller uppförandet av nya djurstallar synes däremot eu motsva
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

rande anordning icke lämpligen böra komma ifråga. Det belopp jag ansett

tillfyllest för detta ändamål — 100 000 kronor — bör således i sin

helhet anvisas för budgetåret 1959/60, varigenom staten förskotterar den

del av kostnaderna, som staden förutsättes slutligen skola svara för. Det

torde få ankomma på byggnadsstyrelsen att — sedan staden lämnat erforderligt

medgivande — låta utföra dessa arbeten. Jag vill emellertid

framhålla önskvärdheten av att en godtagbar överenskommelse i kostnadsfrågan

uppnås, innan uppförandet av djurstallarna påbörjas. För

anskaffning av viss utrustning till det bakteriologiska laboratoriet beräknar

jag slutligen i enlighet med utredningens förslag 13 000 kronor. För budgetåret

1959/60 bör således på grund av vad nu anförts anvisas (40 000 +

100 000 + 13 000) 153 000 kronor.

Innevarande år har till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet in. in. anvisats ett reservationsanslag av 600 000 kronor,

varav 30 000 kronor ännu icke disponerats. På grund härav skulle — vid

bifall till vad jag i det föregående förordat — det sammanlagda medelsbehovet

för nästa budgetår uppgå till (420 000 + 157 000 + 153 000 —

30 000) 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att automatisk telefonväxel för serafimerlasarettet

må beställas till en beräknad kostnad av 100 000

kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1960/61;

b) till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. m. för budgetåret 1959/60 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 746 000 kronor.

Förslag

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande hemställer

i skrivelse den 17 december 1958 om ett anslag av 4 000 000 kronor.

1. Nybyggnad för panncentral m. m......................... 280 000

2. Sjukhusets utbyggande .................................. 3 600 000

3. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet 120 000

4 000 000

Motiv

1) För ny panncentral med tillhörande verkstäder samt kulvert under nya

sjukhusvägen jämte vissa rörledningar m. m. har staten och landstinget

hittills anvisat sammanlagt 3 700 000 kronor i enlighet med åren 1954 och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

1956 gjorda kostnadsberäkningar. Den nya pannanläggningen togs i bruk i

början av november 1958. Samtliga arbeten torde kunna avslutas under

våren 1959. Av för ändamålet anvisade medel har 300 000 kronor avsetts för

uppförande av ersättningsbyggnader för vissa militära förråd m. m., vilka

tidigare legat på det nu för panncentralen in. in. upplåtna området. För det

egentliga byggnadsföretaget står således till förfogande ett belopp av

3 400 000 kronor. De totala kostnaderna kan icke nu slutligt beräknas. Hittills

har emellertid disponerats ett belopp av cirka 3 710 000 kronor. För

återstående arbeten beräknas högst 240 000 kronor bli erforderliga. Det ytterligare

anslag av (3 710 000 + 240 000 — 3 400 000) 550 000 kronor/ som

sålunda erfordras, överensstämmer nära med den av löne- och prisstegringen

sedan 1954 resp. 1956 förorsakade kostnadsökningen, vilktfn med tillämpning

av byggnadsstyrelsens index uppgår till över 520 000 kronor.

Begärt anslag å 550 000 kronor torde böra fördelas mellan staten och

landstinget i förhållande till de båda huvudmännens delaktighet i det ursprungligen

anvisade beloppet, 3 400 000 kronor. Av detta belopp har staten

anvisat 1 727 500 kronor och landstinget 1 672 500 kronor. Med hänsyn härtill

torde staten böra av det erforderliga tilläggsanslaget anvisa 280 000

kronor och landstinget 270 000 kronor.

2) Sedan riksdagen godkänt ett av chefen för inrikesdepartementet i proposition

nr 87/1958 förordat, av byggnadskommittén framlagt förslag till

reviderad generalplan för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, har

Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juli 1958 föreskrivit, att nämnda förslag

skall ligga till grund för den fortsatta utredningen angående sjukhusets utbyggande.

Planen har även godkänts av landstinget.

Kommittén har låtit göra vissa uppskattningar av kostnaderna för sjukhusets

utbyggnad i huvudsak inom ramen för den av huvudmännen godkända

generalplanen. Fn sådan utbyggnad torde kräva en total kapitalinsats

av 70 å 80 miljoner kronor i dagens kostnadsläge och pågå i minst 10 år,

motsvarande ett årligt investeringsbehov av 7 å 8 miljoner kronor. Mot bakgrund

härav synes det önskvärt, att huvudmännen antager en ekonomisk

plan för sjukhusets utbyggande för den närmaste femårsperioden. Eftersom

en snar upprustning av sjukhuset är angelägen med hänsyn till såväl sjukvårdens

som undervisningens och forskningens behov, bör en sådan plan

upptaga en årlig investering av åtminstone 8 miljoner kronor, vilket skulle

möjliggöra en även med hänsyn till arbetsorganisationen lämplig utbyggnadstakt.

Kommittén har vid sin ekonomiska planläggning utgått från en hälftendelning

mellan huvudmännen av utbyggnadskostnaderna. Detta innebär icke,

att kommittén bundit sig för eu sådan fördelning av kostnaderna för samtliga

byggnadsobjekt. Kostnadsfördelningen har kommittén att taga ställning

till och avgiva förslag om i samband med äskande av medel för varje

dylikt objekt. Kommittén erinrar i detta sammanhang om, alt vid elt genom
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

förande av de förslag, som framlagts i betänkandet om regionsjukvården,

frågan om bidrag från andra landsting kan bli aktuell. Landstingets representanter

i kommittén har starkt framhållit att landstinget — som för år

1959 nödgats höja landstingsskatten från 3 kronor 85 öre till 4 kronor

75 öre — icke torde kunna finansiera sitt bidrag till utbyggnaden med

skattemedel. Skulle möjligheten att upptaga lån för ändamålet visa sig

vara stängd, kommer landstinget icke att kunna fullfölja den av kommittén

föreslagna ekonomiska planen för utbyggnaden.

Planeringsarbetet avseende en första etapp av sjukhusets utbyggnad har

under det gångna året drivits med stor intensitet och kommittén framlägger

nu förslag om utförande av vissa väg- och kulvertbyggnader och andra

åtgärder av förberedande natur samt om uppförande av en barnpsykiatrisk

klinik och en medicinsk klinik. Vissa väg- och kulvertbyggen in. in., för

vilka landstinget redan anvisat medel, beräknar kommittén att kunna

igångsätta under våren 1959. Avsikten är vidare, att den barnpsykiatriska

kliniken skall kunna påbörjas under hösten 1959 och medicinkliniken under

våren 1960. Kommittén tar samtidigt upp till behandling en planerad nybyggnad

för centralkök med tillhörande personalrestaurang. Denna fråga

redovisas i detta sammanhang endast för att möjliggöra för huvudmännen

att taga ställning till vissa kulvert- och rörarbeten, vilkas utformning är avhängig

av kökets och personalrestaurangens placering inom sjukhusområdet.

Central kök och personal resta ur an g. Enligt generalplanen

skall det nuvarande centralköket tills vidare bibehållas såsom patientkök,

medan en särskild personalrestaurang med eget kök skall byggas i anslutning

till öronklinikens byggnad. Uppförandet av personalrestaurangen är en

angelägen åtgärd, eftersom den avsedda sammanbyggnaden av centrallängan

i det nya sjukhuskomplexet med kirurgbyggnaden går fram över platsen för

de nuvarande personalmatsalarna. En fullt ändamålsenlig sammanbyggnad

blir emellertid ändock icke möjlig, så länge köksanläggningen kvarligger.

Verkställd teknisk ekonomisk utredning har utvisat, att besparing i köksoeh

förrådslokaler samt i personal står att vinna, om man till ett ställe

sammanför beredning av maten, åtminstone till »halvfabrikat», för såväl

patienterna som personalen. Några svårigheter att med ett sådant kök tillgodose

de skilda krav, som ställes på patientmaten och dietmaten samt på

personalmaten, beräknas icke uppstå. Kommittén har låtit utföra en preliminär

kalkyl över anläggningskostnaderna för å ena sidan ett nytt centralkök

och å andra sidan ett separat personalkök jämte erforderlig ombyggnad

av nuvarande kök för dess inlemmande som patientkök i den nya sjukhusanläggningen.

Merkostnaderna för ett gemensamt kök har härvid uppskattats

till omkring 1 000 000 kronor. Om man å andra sidan jämför kostnaderna

för ett gemensamt kök med kostnaderna för anordnande av såväl ett

personalrestaurangkök som — i ett senare skede — ett nytt patientkök,

innebär det förra alternativet en väsentlig besparing. Härtill kommer vissa

byggnadsmässiga och sjukvårdsorganisatoriska fördelar med ett gemensamt

centralkök. Genom att lokalerna för det nuvarande centralköket frigöres

erhålles sålunda fullgoda möjligheter att från början anknyta centrallängan

till nuvarande kirurgbyggnad samt att anordna såväl polikliniker

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

29

som ambulansintag i den nya centrallängan med goda förbindelser från

dessa till centraloperation in. in. Vidare kan på ett tidigt stadium centrallängan

utbyggas mot norr och till denna anknytas en vårdflygel för specialkirurgi,

varmed de kirurgiska vårdgrenarna erhåller en koncentration, som

eljest icke skulle vara möjlig. En väsentlig faktor utgör även, att kökets nuvarande

placering hygieniskt och sjukvårdsmässigt är mindre lämplig särskilt

som efter hand polikliniker och ambulansintag in. in. kommer att placeras

i dess närhet.

Kommittén hyser den bestämda uppfattningen, att uppförandet av ett nytt

centralkök med personalrestaurang av nämnda skäl är att föredraga framför

alternativet med att endast bygga en personalrestaurang. Den lämpligaste

platsen för det nya centralköket jämte personalrestaurang har befunnits

vara området utmed Ulleråkervägen mellan sjuksköterskeskolan och

öronkliniken. Inom kommittén diskuterade förslag till planlösning visar,

att den nya köksbyggnaden låter sig väl infoga på den avsedda platsen. Kommittén

hemställer därför om godkännande av sitt beslut att uppföra ett nytt

centralkök med personalrestaurang på angiven plats.

Förberedande arbeten. Under förutsättning att ett nytt centralkök

kommer till stånd med föreslaget läge har kommittén ansett sig böra

äska medel för följande förberedande arbeten, vilka ansetts böra utföras re
-

dan under år 1959 och början av år 1960.

Kronor

Interna sjukhusvägen ...................................... 118 000

Yttre ledningar ............................................ 1 527 000

Kulverlar ................................................ 760 090

Pumpstation och saltlager .................................. 166 000

Undercentral i kvinnokliniken .............................. 106 000

Rivning av gamla panncentralen ............................ 25 000

Omläggning av befintlig gasledning .......................... 6 000

Komplettering av elektriska anläggningar i befintliga byggnader 103 000

Utredningsarbeten, konsultarvoden in. m. samt oförutsett ...... 389 000

3 200 000

Vad vägarna angår förutsätter en utbyggnad enligt generalplanen, att genom

hela sjukhusområdet dragés en trafikled från nuvarande infarten från

staden till Stockholmsvägen i närheten av psykiatriska kliniken. Från en

sådan huvudpulsåder genom sjukhusanläggningen kan dess olika delar lätt

nås. Vägen bör planeras så, att den kan användas även av en stadsbusslinje.

Projekteringen av den nya vägen har igångsatts. Avsikten är dock icke att

omedelbart utföra vägen i hela dess längd. För nästa budgetår beräknas

118 000 kronor bli erforderliga.

En nödvändig utökning av det yttre ledningssystemets kapacitet, flyttning

av ledningar samt sänkning av avloppssystemet beräknas draga en kostnad

av 1 527 000 kronor. Sänkningen av avloppssystemet erfordras för att möjliggöra

utbyggnad av ett källarplan i såväl den nya medicinkliniken som

centrallängan mellan nämnda klinik och kirurgiska kliniken. Härigenom

utvinnes ytterligare lokaler i ett centralt läge utan ökning av byggnadshöjden.

Vidare kan fullgoda lokaler inredas i kvinnoklinikens källarvåning,

vilket biltills icke varit möjligt. Sänkningen av avloppssystemet nödvändiggör

en sänkning av vissa delar av stadens avloppssystem öster om sjukhusområdet.

En dylik sänkning har godtagits av stadens vederbörande myn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mctj.ts proposition nr 95 år 1959

digheter. Kommittén har för avsikt att upptaga förhandlingar med staden

om fördelning av kostnaderna för denna sänkning av stadens ledningar,

vilken torde ske i samband med en ökning av ledningarnas kapacitet. Enligt

senast av staden redovisad beräkning uppgår dessa kostnader till 132 000

kronor.

Sjukhusets kulvertsystem har så planlagts, att sjukhuset vid full utbyggnad

kan få ur driftsekonomisk synpunkt bästa möjliga förbindelser för sjukvårds-,

köks- och andra ekonomitransporter samt för gångtrafik mellan sjukhusets

olika delar. Kulvertplanläggningen försvåras av de stora nivåskillnaderna

inom sjukhusområdet ävensom av att utbyggnaden spänner över en så

väsentlig tidrymd, att det icke är möjligt att nu i detalj bestämma de olika

byggnadernas läge och utformning.

Kommittén har därför stannat för ett kulvertsystem, som omfattar två

huvuddelar. Den ena av dessa knytes direkt till sjukhusbyggnaderna och

framdrages i ett kulvertplan under centrallängan samt utföres successivt

allteftersom denna utbygges vidare söderut. Den andra huvudleden erhåller

en östlig sträckning och framdrages mellan centrallängan och randbebyggelsen

utefter sjukhusområdets östra och södra gränser i huvudsak utmed

den interna sjukhusvägen. Med denna sträckning av kulverten kan nivåskillnaden

mellan områdets östra och västra delar övervinnas utan att kulverten

erhåller större lutning än 1: 28. Dragningen innebär vidare en vinst ur

trafiksynpunkt för nyssnämnda randbebyggelse. Även för rördragningarna

är bestämda fördelar att vinna med den av kommittén förordade östliga

kulvertdragningen.

De kulvertar, vartill medel nu begäres, är avsedda att möjliggöra dels medicinklinikens

och sedermera även centralkökets anslutning till övrig bebyggelse,

dels framdragande av erforderliga ledningar för värme, ånga, vatten

och dylikt. Det synes angeläget, att dessa delar av kulvertsystemet utföres

i samband med förestående vägarbeten och ledningsdragningar, då eljest

högre anläggningskostnader blir ofrånkomliga.

I och med bortfallet av nuvarande panncentral och pumpstation in. in.

erfordras en ny undercentral samt station för pumpning och avhärdning av

vatten. Den senare avses att förläggas under mark vid kvinnokliniken, där

den icke hindrar bebyggelse eller kulvertdragningar och kan direkt anslutas

till befintliga uttag från sjukhusets vattentäkt. Undercentralen placeras i

kvinnoklinikens källarvåning.

Barn psykiatris k a kliniken. Denna klinik är f. n. förlagd till

samma byggnad som den psykiatriska kliniken för vuxna. Sistnämnda klinik

färdigställdes år 1946. I kliniken ingår f. n. 117 vårdplatser, varav 14 för

barn samt 3 för manlig och 3 för kvinnlig ungdom. Forsknings- och undervisningsutrymmena

är mycket begränsade och motsvarar på intet sätt behovet

enligt den nya medicinska studieordningen. Sålunda saknas bl. a. erforderliga

lokaler för de studerande, som vid kliniken skall fullgöra assistenttjänstgöring.

1948 års läkarutbildningskommitté framhöll i sitt betänkande

angående läkarutbildningen (SOU 1953:7) den nuvarande anordningens

nackdelar och rekommenderade, att planeringen av en nybyggnad för den

barnpsykiatriska avdelningen påskyndades.

Behovet av förbättrade lokalförhållanden för den psykiatriska undervisningen

är trängande. För en sådan förbättring skulle i och för sig en tillbyggnad

av psykiatriska kliniken kunna övervägas. Genom att i stället uppföra

en särskild barnpsykiatrisk klinik vinnes emellertid icke blott fördelen att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 ur 1959

lokaler frigöres i psykiatriska kliniken utan även att barnpsykiatrin får för

dess speciella vårdbehov bättre lämpade lokaler. Kommittén framlägger därför

—• efter samråd med medicinsk och byggnadsteknisk expertis — ett förslag

till nybyggnad för den barnpsykiatriska kliniken. Den föreslagna byggnadens

läge är dikterat av kraven på nära kontakt med psykiatriska kliniken

och — framförallt — den framtida barnkliniken, vilken avses skola utgöra

den sydligaste flygeln i den centrala sjukhusanläggningen. Behovet av

ett relativt avskilt läge har också beaktats. Den särskilda utformning och

dimensionering av byggnaden, som betingas av vårdformerna, har vidare

nödvändiggjort en friliggande byggnad.

Kommittén har med beaktande av klientelets art och arbetet inom kliniken

stannat för en klinik omfattande 24—32 platser, varav 8—12 fördelade å

två ungdomsavdelningar. De alternativa beläggningssiffrorna hänför sig till

det förhållandet, att då mindre komplicerade fall förekommer, vårdrummen

kan i större utsträckning dubbelbeläggas. Kliniken föreslås utrustad med

undersöknings- och behandlingsavdelning, expedition, poliklinik (landstingets

rådgivningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård) samt undervisningslokaler.

Kommittén har prövat alla möjligheter att nedbringa klinikens storlek

men icke ansett det ekonomiskt försvarligt att minska vårdavdelningarna

utöver vad som skett, då besparingar i lokaler uppväges av väsentligt ökade

driftkostnader per vårdplats. Att kliniken i proportion till antal vårdplatser

kan synas förhållandevis stor sammanhänger helt med de vårdformer, som

här tillämpas och som kräver stor personaltäthet och starkt differentierade

lokaler. Uppläggningen i stort av förslaget är betingat av önskan att ge avdelningarna

direkt utgång i markplanet till lekplats och att i möjligaste mån avskilja

de två ungdomsavdelningarna för flickor och pojkar. Möjligheterna att

utbygga anläggningen, därest så skulle erfordras, är goda.

Kostnaden för uppförande av den barnpsykiatriska kliniken har beräknats

till 2 460 000 kronor. Byggnadens volym utgör 11 430 m3.

Medicinska kliniken. Den snart 100-åriga byggnad, i vilken medicinska

kliniken är inrymd, uppfyller icke på långt när de krav, som måste

ställas på en modern klinik, och tillgodoser icke heller undervisningens och

forskningens behov. Kommitténs förslag till nybyggnad för medicinska kliniken

utgör en vårdavdelningsflygel till den s. k. centrala längan. Det är av

sjukvårdsorganisatoriska skäl angeläget, att denna lägre sammanbindande

länga fram till kirurgiska kliniken m. m. snarast kommer till utförande.

Innan så blir fallet erhålles dock inomhusförbindelse med de i norra delen

av sjukhusområdet befintliga behandlings- och diagnostikavdelningarna genom

viss komplettering av kulvertsystemet. Klinikbyggnadens placering

och utformning ansluter sig till den lösning, som framgick av tävlingsförslaget

och av 1057 års generalplan. Medicinbyggnaden bör beredas plats inom

den obebyggda ytan närmast kirurgkliniken, då den bl. a. har behov av nära

kontakt med de hjälpavdelningar, som nu är belägna i anslutning till kirurgbyggnaden

in. in. och som framdeles kommer att inrymmas i den med medicinkliniken

sammanbyggda centrala sjukhuslängan.

Kommittén har ifråga om klinikens platsantal funnit sig böra vidhålla vad

som beräknades i den till grund för arkitekttävlingen liggande planen för

sjukhusets utbyggande, d. v. s. 180 platser, varav 30 för reumatologi. Härtill

kommer cirka 20 enskilda platser. Beträffande de allmänna vårdavdelningarnas

storlek, 30 platser, har icke heller skäl ansetts föreligga att frångå generalplanen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

Byggnaden avses skola uppföras i 9 våningar ovan jord samt två källarvåningar.

Planformen å byggnaden i stort dikteras av den lösning med delvis

dubbelkorridorsystem, som valts för vårdavdelningarna. Härmed har

vunnits fördelen av dels en mer koncentrerad avdelning med mindre längd

än normalt, dels en mer avskild del för isoleringsrummen. Den privata vårdavdelningen

omfattar 15 vårdrum, av vilka 10 är så anordnade att de allt

efter behov kan användas som hel- eller halvenskilda.

På grundval av en trafikräkning inom nuvarande medicinska kliniken

förordar kommittén anordnande av tre personhissar samt tre sänghissar och

en mindre kombinerad säng- och personhiss. Den nämnda trafikräkningen

har icke givit tillräckligt underlag för ett ställningstagande till frågan om

anordnande av rörpostanläggning inom sjukhuset. I totalkostnaden för

byggnaden ingår rörpostsystemet med ett belopp av 125 000 kronor. Kommittén

avser att sedermera anmäla, om kommittén finner behov av en rörpostanläggning

inom befintliga och nytillkommande delar av sjukhuset.

Kostnaden för medicinska klinikens byggnad beräknas till 7 930 000 kronor.

Dess volym uppgår till 33 100 in1.

Kostnadsfördelningen in. in. Vad angår fördelningen av kostnaderna

för de byggnadsarbeten, som kommittén föreslagit, synes det kommittén

beträffande medicinska klinikens byggnad saknas anledning frångå

den hälftendelning, som hittills normalt tillämpats för nybyggnader inom

sjukhuset. Barnpsykiatriska kliniken tillgodoser ett vårdbehov, som tidigare

i princip ansetts som en statlig angelägenhet. Med tanke på att i

byggnaden även inrymmes lokaler för öppen mottagning för landstingets

psykiska barna- och ungdomsvård bör dock landstinget svara för viss del

av kostnaden. I anslutning till av riksdagen godkänd överenskommelse om

motsvarande kostnadsfördelning mellan staten och Malmöhus läns landsting

rörande barnpsykiatrisk klinik i Lund (se prop. nr 87/1958 s. 112 ff.)

föreslår kommittén, att landstingets bidrag beräknas till V» av totalkostnaderna,

vilket ansluter till förhållandet mellan kostnaden för den öppna mottagningen

(320 000 kronor) och totalkostnaden (2 460 000 kronor). Kostnader,

som sammanhänger med förberedande arbeten, har tidigare delats lika

mellan huvudmännen och detta synes även böra gälla de nu föreslagna arbetena,

dock att fördelningen bör kunna omprövas, därest det visar sig att

fördelningen av totalkostnaderna för sjukhusets utbyggnad väsentligt avviker

från hälftendelningen.

Med utgångspunkt från de tidpunkter, då de skilda arbetena beräknas

komma att påbörjas och från den förut föreslagna fördelningen mellan huvudmännen,

bör det för budgetåret 1959/60 äskade beloppet å 3 600 000 kronor

disponeras på i huvudsak följande sätt, varvid även beaktats att staten

för innevarande budgetår till förberedande arbeten anvisat 100 000 kronor:

Förberedande arbeten ...................................... 1 500 000

Barnpsykiatriska kliniken .................................. 1 500 000

Medicinska kliniken 600 000

Kommittén framhåller i anslutning härtill, att särskilda omständigheter

kan föranleda behov av ändrad fördelning av anvisade medel och hemställer

därför om bemyndigande att medgiva omdisponering av medel inom den

angivna kostnadsramen av 3 600 000 kronor.

3)1 sina äskanden för budgetåret 1958/59 föreslog kommittén, att kostnaderna

för det allmänna projekteringsarbetet och för kommitténs egen verk
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 är 1959

samhet skulle tills vidare fördelas lika mellan staten och landstinget, varvid

dock — då landstinget gottgör sina representanter för deras deltagande i

kommittén — kostnaderna för de statliga representanterna borde stanna på

statsverket. Staten hade för den allmänna verksamheten under budgetåren

1952/58 anvisat i runt tal 420 000 kronor. Motsvarande belopp borde enligt

kommitténs mening anvisas av landstinget, innan ytterligare medel äskades.

I anslutning härtill begärde kommittén, att landstinget ville för år 1958 anvisa

dels 300 000 kronor för projekteringsarbetet dels 50 000 kronor för kommitténs

verksamhet i övrigt.

Kostnaderna för kommitténs egen verksamhet, i den mån denna icke skall

bestridas av staten eller landstinget var för sig, torde totalt böra beräknas

till 70 000 kronor för år.

Om huvudmännen godkänner föreslagna nybyggnadsåtgärder, avsedda att

påbörjas omkring årsskiftet 1959/60, kommer under budgetåret 1958/59 att

för projekteringsarbete erfordras i genomsnitt cirka 40 000 kronor per månad.

Därest staten från den 1 juli 1959 ställer investeringsanslag till förfogande

och därmed vissa medel för verkställt projekteringsarbete kan återföras

till utredningsanslaget, torde under budgetåret 1959/60 inga ytterligare

statsmedel erfordras för ändamålet.

Den 1 juli 1958 fanns för kommitténs verksamhet och för utredningar disponibelt

430 000 kronor. Det beräknade medelsbehovet under budgetåret

1958/59 utgör (70 000 + 480 000) 550 000 kronor. För kommitténs egen

verksamhet under budgetåret 1959/60 erfordras i runt tal 70 000 kronor.

Kommittén anser sig därför nu böra av landstinget och staten äska sammanlagt

(550 000 + 70 000 — 430 000) 190 000 kronor. Av detta belopp har, i

avbidan på en slutlig fördelning av ifrågavarande allmänna kostnader, av

landstinget äskats 70 000 kronor jämte hälften av återstoden eller (70 000 -+- + 60 000) 130 000 kronor. Staten torde i detta sammanhang böra tillskjuta

60 000 kronor samt för bestridande av kostnaderna för de statliga representanterna

m. in. 25 000 kronor. Av äskade medel för allmänna utredningar

och kommitténs egen verksamhet, 120 000 kronor, återstår (120 000 —

— 60 000 — 25 000) 35 000 kronor, som torde få utgöra en reserv för särskilda

utredningsarbeten.

Yttranden

Centrala sjukvårdsberedningen erinrar om, alt byggnadskommitténs förslag

alt nedlägga befintligt kök och uppföra ett för såväl patienter som personal

gemensamt kök med anknutna personalmatsalar innebär en ändring av

den år 1958 godkända generalplanen för sjukhusets utbyggnad. Trots att

denna ändring medför eu betydligt högre anläggningskostnad är beredningen

beredd all tillstyrka densamma med hänsyn till väntade besparingar

i fråga om driftkostnader, och emedan förslaget medgiver en större frihet att

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 95

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

lokalmässigt lösa anslutningen av nuvarande kirurgbyggnaden till centrallängan.

Placeringen av det nya köket är god ur kommunikationssynpunkt.

Vad angår frågan om ytterligare medelsbehov för panncentralen in. m.

samt kostnader för förberedande arbeten har beredningen ingen erinran att

framställa.

Kommittén har i fråga om den barnpsykiatriska kliniken motiverat det

stora lokalprogrammet med att besparingar i lokaler skulle uppvägas av

väsentligen ökade driftkostnader per vårdplats. Enligt beredningens åsikt

kan även för rikligt tilltagna lokaler medföra ökade driftkostnader. De föreslagna

vårdavdelningarna för ungdom är till patientantalet mycket små, 4—6

patienter, varför personalkostnaderna per vårdad torde bli höga. Då det

visat sig att patientantalet på dessa avdelningar utan nackdel ur vårdsynpunkt

kan och även kommer att ökas utan motsvarande ökning av lokalytan,

tillstyrker beredningen i princip den föreslagna utformningen av barnpsykiatriska

kliniken.

Mot förslaget till utformning av den medicinska kliniken har beredningen

icke funnit anledning till erinran. Beredningen förutsätter, att den beredes

tillfälle att yttra sig över de definitiva ritningarna till barnpsykiatriska och

medicinska klinikerna, då dessa förslag föreligger utarbetade.

Vad slutligen frågan om utrednings- och projekteringskostnaderna beträffar

delar beredningen kommitténs åsikt, att utredningskostnaderna ej bör

belasta byggnadsanslagen utan täckas av särskilda utredningsmedel, medan

de direkta projekteringskostnaderna bör redovisas i kostnaden för resp.

byggnad.

Medicinalstyrelsen ansluter sig till vad centrala sjukvårdsberedningen

anfört men framhåller, att erforderlig överarbetning av ritningarna för den

barnpsykiatriska kliniken torde böra verkställas i samråd med medicinalstyrelsen

och beredningen.

Byggnadsstyrelsen uttalar.

Det ytterligare medelsbehovet för panncentralen, vilket i huvudsak synes

vara att hänföra till den under byggnadstiden inträffade kostnadsstegringen,

föranleder icke någon erinran från styrelsens sida. Styrelsen finner den av

byggnadskommittén föreslagna avvikelsen från generalplanen i fråga om

uppförande av ett nytt centralkök med personalrestaurang vara välmotiverad

och tillstyrker därför detta förslag. Beträffande anläggningens detaljutformning

förutsättes, att styrelsen får tillfälla att taga del av ritningarna, när en

detaljgranskning är möjlig.

Styrelsen har intet att erinra mot föreslagna förberedande arbeten eller

därmed förknippade kostnader, 3 200 000 kronor. Den extraordinära grundläggning,

som kräves, kan emellertid komma att verka fördyrande.

De närmast aktuella byggnadsobjekten, nämligen nybyggnader för de

barnpsykiatriska och medicinska klinikerna har icke givit anledning till

erinran, när det gäller huvudprinciperna för dispositionen eller den redovisade

anläggningskostnaden 2 460 000 resp. 7 930 000 kronor. I fråga om

den barnpsykiatriska kliniken, som i väsentliga avseenden synes förtjänst
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Mnj.ts proposition nr 95 är 1959

fullt löst, har styrelsen tvekat inför anläggningens storlek i förhållande

till antalet vårdplatser. Ehuru avvägningen härvidlag torde ligga utanför

byggnadsstyrelsens kompetensområde, ifrågasätter styrelsen, om icke en

tillfredsställande lösning av lokalfrågan — utan eftersättande av vårdens

effektivitet och utan att driftkostnaderna påverkas i ogynnsam riktning —

skulle kunna ernås även med ett i vissa avseenden reducerat lokalprogram.

Därest en bearbetning av förslagshandlingarna skulle befinnas motiverad,

bör enligt styrelsens mening denna kunna ske i samband med detaljprojekteringen

av anläggningen.

Kommitténs angivna behov av utredningsmedel synes med hänsyn till de

föreliggande arbetsuppgifterna vara lämpligt avvägt.

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet, till vars utlåtande kanslern

för rikets universitet såsom eget yttrande hänvisar, anför bl. a.

Byggnadskommittén behandlar inledningsvis investeringsbehovet för den

totala utbyggnaden och behovet av en investeringsplan, som möjliggör en

tillräckligt snabb utbyggnad. Väl inseende att utbyggnadstakten begränsas

av såväl ekonomiska som organisatoriska förhållanden finner fakulteten

dock angeläget framhålla, att detta är en fråga av den allra största betydelse

för fakultetens verksamhet. Tillkomsten av i sammanhanget aktuella

nybyggnader kommer i vissa stycken att innebära väsentliga förbättringar

av sjukhusets resurser. Så många andra viktiga behov återstår emellertid

för att sjukhuset skall kunna fylla sina uppgifter, att snabbast möjliga utbyggnad

måste eftersträvas.

Projekteringen av de föreslagna förberedande arbetena betingas icke oväsentligt

av placeringen och utformningen av ett nytt centralkök. Av utredningen

framgår, att en betydande markyta kräves härför och att den föreslagna

placeringen bl. a. av detta skäl torde vara den lämpligaste. Viktigast

är emellertid, att tillkomsten av ett nytt centralkök på ett tidigt stadium

möjliggör relativt tidigt en förlängning av centralkroppen åt norr och en

utbyggnad av de kirurgiska klinikerna i nära anslutning till den nuvarande

kirurgiska kliniken. Fakulteten delar därför kommitténs uppfattning beträffande

centralköket.

Den föreslagna nybyggnaden för den barnpsykiatriska kliniken tillgodoser

såväl den öppna som den slutna vårdens behov samt innebär förutsättningar

för forskning och utveckling inom denna förhållandevis nya disciplin.

Fakulteten tillstyrker därför, att den föreslagna kliniken snarast kommer

till stånd.

I den föreslagna medicinska klinikbyggnaden inrymmes icke samtliga för

kliniken planerade lokaler, såsom undervisnings- och forskningslokaler, men

fakulteten förutsätter i likhet med kommittén, att man för dessa vid det fortsatta

arbetet skall finna en tillfredsställande lösning inom den del av centrallängan,

som kommer att uppföras i omedelbar anslutning till kliniken. Fakulteten

har intet att erinra mot förslaget.

Fakulteten anser det vara utomordentligt angeläget, att medel ställes till

förfogande i enlighet med kommitténs äskande så att de barnpsykiatriska

och medicinska klinikerna snarast får de resurser, som erfordras för att de

skall kunna fylla sina uppgifter i undervisning, forskning och sjukvård.

Genom de planerade byggnadsåtgärderna kommer också möjligheter att skapas

för alt dels inom den nuvarande psykiatriska kliniken åstadkomma för

undervisningen i psykiatri nödvändiga förbättringar dels ock i den nuva
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

rande medicinska klinikbyggnaden skaffa bättre lokaler åt kliniker, som

f. n. verkar under otillfredsställande och provisoriska förhållanden.

Departementschefen

Enligt av 1958 års B-riksdag godkänt förslag till reviderad generalplan

för utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala skall detta sjukhus genom

omfattande byggnadsåtgärder omvandlas till ett modernt undervisningssjukhus,

varigenom antalet vårdplatser vid sjukhuset kommer att öka

från nuvarande cirka 1 100 till omkring 1 450. Totalkostnaderna för erforderliga

byggnadsåtgärder enligt planen beräknas i dagens prisläge till 70 å

80 miljoner kronor. Med hänsyn till de omfattande byggnadsarbeten, som

erfordras för den reviderade generalplanens genomförande, synes den av

byggnadskommittén uppdragna preliminära kostnadsramen realistisk. Kommittén

har räknat med, att den föreslagna utbyggnaden skall vara slutförd

inom en tioårsperiod. För egen del finner jag det önskvärt, att utbyggnaden

kan ske enligt denna tidsplan. Icke minst för att trygga planmässighet och

kontinuitet i utbyggnadsarbetet synes det angeläget, att den av kommittén

angivna tidsplanen av såväl staten som Uppsala läns landsting godtages

som en allmän riktlinje för sjukhusets framtida utbyggande. Självfallet blir

emellertid den takt, i vilken byggnadsprogrammet kan genomföras, ytterst

beroende av det framtida investeringsläget. Jag vill i detta sammanhang

understryka vikten av att alla ansträngningar göres för att hålla nere kostnaderna

för statliga och andra med statsmedel finansierade byggnadsföretag.

Jag utgår därför från, att möjligheterna till kostnadsbesparingar noggrant

beaktas av byggnadskommittén vid såväl planeringen som utförandet

av de byggnadsföretag, som omfattas av generalplanen.

Vad härefter angår kommitténs anslagsäskanden för nästa budgetår anser

jag mig i likhet med byggnadsstyrelsen kunna acceptera de beräknade

merkostnaderna för den nya panncentralen m. in. Jag tillstyrker därför att

för täckande av ifrågavarande merkostnader anvisas ett belopp av 280 000

kronor.

De av kommittén föreslagna förberedande åtgärderna inom sjukhusområdet

förutsätter, att beslut nu fattas om uppförande framdeles av ett nytt

centralkök med personalrestaurang. Jag finner den av byggnadskommittén

föreslagna avvikelsen från generalplanen på denna punkt välmotiverad och

tillstyrker därför detta förslag. Med hänsyn härtill och då jag i övrigt icke

har någon erinran mot vad kommittén i denna del föreslagit bör för vidtagande

av erforderliga förberedande arbeten inom sjukhusområdet för nästa

budgetår anvisas 1 500 000 kronor.

Den medicinska kliniken i Uppsala är inrymd i en snart 100-årig byggnad

med delvis otidsenliga och arbetskrävande lokaler. Kliniken kan icke anses

motsvara anspråken på en önskvärd lasarettsstandard och de lokalmässiga

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 ur 1959

förutsättningarna för undervisningen är ogynnsamma. Det är med hänsyn

härtill nödvändigt, att planerad nybyggnad snarast möjligt kommer till

stånd. Jämväl den psykiatriska kliniken arbetar f. n. under avsevärda svårigheter.

Klinikens undervisningsmöjligheter är sålunda starkt beskurna.

En bidragande orsak härtill är, att den barnpsykiatriska avdelningen visat

sig mer utrymmeskrävande än som ursprungligen beräknades. Behovet av

lokaler för undervisningen i psykiatri har även ökat starkt på grund av att

detta ämne numera utgör ett av huvudämnena i läkarutbildningen. Av anförda

skäl och med hänsyn till behovet av ytterligare möjligheter till specialutbildning

i barnpsykiatri vid olika kliniker i landet är det angeläget, att

den barnpsykiatriska avdelningen så snart som möjligt bry tes ut ur den

psykiatriska kliniken.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har byggnadskommittén

nu framlagt förslag till uppförande i en första etapp av nybyggnader

för de medicinska och barnpsykiatriska klinikerna. Ett tillgodoseende av

ifrågavarande klinikers lokalbehov framstår mot bakgrunden av vad nyss

anförts beträffande nuläget som en trängande angelägenhet ur såväl sjukvårdens

som undervisningens intresse. Det principförslag till utformning av

nybyggnad för den medicinska kliniken, som framlagts av byggnadskommittén,

har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. För egen del har

jag vid min prövning av förslaget funnit detsamma innebära en tillfredsställande

lösning av såväl sjukvårdens som undervisningens och forskningens

lokalbehov och finner mig därför böra förorda förslagets genomförande.

Av den beräknade totalkostnaden, 7 930 000 kronor, bör den ena hälften

bestridas av landstinget och den andra hälften av staten. Det är av vikt, att

byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen beredes möjlighet att

under fortlöpande kontakt följa det fortsatta projekteringsarbetet. Jag förutsätter,

att så sker samt att av dessa myndigheter eventuellt gjorda erinringar

såvitt möjligt beaktas vid det fortsatta utredningsarbetet.

Med hänsyn såväl till de krav, som undervisningen i psykiatri ställer, som

med tanke på den barnpsykiatriska klinikens betydelse som utbildningscentrum

för specialistutbildningen av läkare anser jag det angeläget, att

den sedan ett flertal år aktuella frågan om uppförande av en nybyggnad för

den barnpsykiatriska avdelningen löses. Jag har därför funnit mig böra tillstyrka,

att en dylik nybyggnad nu kommer till stånd. Del föreliggande ritningsförslaget

till den planerade nya klinikbyggnaden synes ur vård- och

undervisningssynpunkt ändamålsenligt och torde vara ägnat att läggas till

grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet. I samband med upprättandet

av erforderliga detaljritningar bör med anledning av vad byggnadsstyrelsen

anfört eu omprövning ske i syfte att utröna, huruvida icke

möjlighet föreligger all inom föreslagen byggnadsvolym inrymma etl något

större vårdplatsantal. Jag förutsätter, att denna omprövning sker i samråd

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

med såväl medicinalstyrelsen som centrala sjukvårdsberedningen. Kostnaden

för nybyggnaden uppskattar jag i likhet med kommittén till 2 460 000

kronor. Enligt kommitténs förslag skall landstinget bidraga till dessa kostnader

med Vs eller med 320 000 kronor. Jag anser detta förslag från statens

synpunkt godtagbart men vill framhålla, att kostnadsfördelningen icke får

anses prejudicerande.

Enligt vad jag under hand inhämtat beräknas byggnadsarbetena kunna

igångsättas beträffande den barnpsykiatriska kliniken under hösten 1959

och såvitt angår den medicinska kliniken våren 1960. I enlighet med kommitténs

förslag förordar jag anvisande för nästa budgetår av 2 100 000

kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Vid bifall härtill skulle under

nästa budgetår statliga medel till ett belopp av 3 600 000 kronor stå till

kommitténs förfogande för vidtagande av förberedande åtgärder samt uppförande

av nybyggnader för medicinska och barnpsykiatriska kliniker. Jag

förordar, att inom denna kostnadsram, i den mån så med hänsyn till sättet

för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition

för visst ändamål må ske mot det att motsvarande minskning vidtages för

ett annat.

För allmänna utredningar samt för kommitténs egen verksamhet bör för

nästa budgetår i enlighet med kommitténs förslag anvisas 120 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

(280 000 + 1 500 000 + 2 100 000 + 120 000) 4 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala under

statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för

budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000

kronor.

Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 71 000 kronor.

Förslag

1. Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer

i skrivelse den 23 september 1958 om ett statsbidrag av 73 149 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 är 1959

39

a)

Komplettering

ningen I

av utrustning till

röntgendiagnostiska

avdel-

50 093

b)

Komplettering

ningen II

av utrustning till

röntgendiagnostiska

avdel-

23 056

73 149

Av handlingarna framgår, att statsbidrag hegäres med hälften av den i

varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns landsting

förutsättes skola anvisa lika stort belopp.

2. Enligt beslut av Malmöhus läns landsting skall vid lasarettet i Lund

uppföras ett s. k. centralblock. Byggnadskomplexet skall bestå av fem byggnadsdelar,

vilka skall inrymma dels ambulansintag och intagningsavdelning

(block A), dels kirurgiska och medicinska polikliniker jämte specialpolikliniker

samt sjukgymnastskola (block B), dels operations- och röntgendiagnostiska

avdelningar m. in. (block C), dels vårdavdelningar för medicinska,

kirurgiska, neurokirurgiska och neuromedicinska klinikerna in. in.

(block D), dels ock rutin- och forskningslaboratorier för klinisk kemi och

klinisk fysiologi m. m. (block E).

Uppförandet av centralblocket skall ske i etapper under en beräknad

byggnadstid av åtta år. Till den första etappen, som påbörjats den 1 september

1956, har hänförts uppförandet av de i blocken A och B ingående byggnaderna.

Etapp I beräknas bliva slutförd våren 1959.

Under förutsättning att en personlig professur i medicin, särskilt njursjukdomar,

inrättades för forskardocenten Nils Alwall vid lasarettet i Lund

beslöt 1956 års landsting, att vissa om- och tillbyggnadsarbeten skulle utföras

vid lasarettets medicinska klinik för att därigenom möjliggöra inrättandet

av en särskild avdelning för medicin, särskilt njursjukdomar. Genom

beslut av 1957 års riksdag inrättades den ifrågavarande professuren och

anslogs medel till ombyggnaden, vilken beräknas stå färdig våren 1959.

I proposition nr 148/1952 underställdes riksdagens prövning frågan om

statens bidrag till kostnaderna för centralblockets uppförande. I sitt av 1952

års riksdag godkända utlåtande nr 217 tillstyrkte statsutskottet, att staten

skulle bidraga med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets

uppförande. I anslutning härtill uttalade utskottet bl. a. att det vore av

vikt, att medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen bereddes

tillfälle att under fortlöpande kontakt följa det fortsatta utredningsarbetet,

så att av dessa myndigheter godkända ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar

avseende jämväl utrustningsbehovet i sinom tid kunde underställas

riksdagen för prövning.

1 proposition nr 133/1955 anförde föredragande departementschefen bl. a.,

att landstinget framlagt förslag till centralblockets uppförande i en första

byggnadsetapp samt att i denna etapp avsågs skola uppföras block A och B.

För att tillgodose det trängande vårdbehovet inom de neurokirurgiska och

neurologiska disciplinerna var emellertid avsikten, att block A och B skulle

i avbidan på tillkomsten av centralblockets övriga delar provisoriskt utrustas

för neurokirurgi och neuromedicin. Byggnaden tänktes härvid skola utgöra

en enhet för neurokirurgi och neuromedicin med därtill hörande operationsoch

arbetslokaler, laboratorier och röntgen. Då det måste hälsas med tillfredsställelse,

att möjlighet yppades att avhjälpa rådande missförhållanden

genom ett tillfälligt ianspråktagande av block A och B för nämnda vård,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

tillstyrktes förslaget. Departementschefen erinrade vidare om statsutskottets

förenämnda utlåtande till 1952 års riksdag, av vilket framgick, att utskottet

förutsatt, att av centralblockets uppförande föranlett utrustningsbehov jämväl

skulle underställas riksdagen för prövning. Detta uttalande måste enligt

departementschefens mening så förstås, att utskottet utgått från att staten,

som av hävd betalat hälften av kostnaderna för utrustning av särskild betydelse

för undervisning och forskning, skulle bidraga till kostnaderna för utrustning

av centralblocket. Efter vilken fördelningsgrund detta skulle ske

framgick emellertid icke av utskottsutlåtandet. Då det syntes angeläget, att

en bestämd norm vunnes för statens ifrågasatta medverkan, borde förhandlingar

härom komma till stånd mellan staten och landstinget.

Vad departementschefen sålunda uttalade föranledde ingen riksdagens

erinran.

Genom beslut den 20 maj 1955 uppdrog chefen för inrikesdepartementet

åt kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting rörande

frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och forskningens

anordnande i Lund1, att upptaga förhandlingar med landstinget

rörande av centralblocket vid lasarettet i Lund föranlett utrustningsbehov

och normerna för statens ifrågasatta medverkan däri.

I skrivelse den 2 februari 1959 har förhandlingskommissionen föreslagit

anvisande av 375 356 kronor såsom bidrag till inköp av utrustning för Aoch

B-blocken samt för avdelningen för medicin, särskilt njursjukdomar,

vid lasarettet i Lund.

Motiv

1. Den avsedda kompletteringen av utrustning till röntgendiagnostiska

avdelningen I utgöres av ett universalbord, ett koordinathord, en likspänningsrörvoltmeter

in. in., en altenator och en transportabel 4-ventilrörapparat

ävensom ombyggnad av en tomograf. För röntgendiagnostiska

avdelningen II erfordras ombyggnad av en röntgenapparat samt inköp av

en patienthiss, en oljeregulator och en framkallningsmaskin.

2. Sedan landstinget till förhandlingskommissionen överlämnat ett den

3 juli 1957 av direktionen vid sjukvårdsinrättningarna i Lund upprättat

förslag till utrustning av dels A- och B-blocken dels ock avdelningen för

medicin, särskilt njursjukdomar, har centrala sjukvårdsberedningen på

hemställan av kommissionen översiktligt granskat utrustningsförslaget. På

grundval bl. a. av vad beredningen därvid anfört har kommissionen och

landstinget inledningsvis enats om omfattningen av den utrustning, till

vilken staten enligt vad därom kunde överenskommas borde bidraga.

Vad först angår den föreslagna utrustningen till A- och B-blocken har

från kommissionens sida framhållits, att utrustningsförslaget icke omfattade

centralblocket i dess helhet utan endast en del därav och att det vid

sådant förhållande förelåg betydande svårigheter att utan risk för felbe
1

Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått borgmästaren L. G. Ohlsson,

tillika ordförande, professorn vid Lunds universitet G. Wiberg samt numera professorn vid

konsthögskolan H. Brunnberg.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Mnj.ts proposition nr 95 är 1959

dömningar ingå i prövning av förslaget. Landstinget har emellertid genmält,

att det med hänsyn till den avsevärda tidrymd, som måste förflyta innan

var och en av de i centralblocket ingående delarna blivit färdigställda, var i

hög grad olämpligt att låta anstå med den slutliga prövningen av utrustningen,

tills centralblocket i dess helhet stod färdigt. Avsikten från landstingets

sida var att i den mån detta var möjligt utrusta och taga i bruk de

olika delarna allteftersom dessa kommit till utförande, varigenom åtskilligt

skulle kunna vinnas ur såväl drift- som forsknings- och undervisningssynpunkt.

Kommissionen, som ansett sig kunna godtaga vad landstinget

sålunda anfört, har dock framhållit, att den lösning av den föreliggande

utrustningsfrågan, varom överenskommelse kunde vinnas, icke borde vara

prejudicerande för framtiden, då frågor om utrustning av andra i centralblocket

ingående delar förelåg till prövning. Landstinget har förklarat sig

acceptera denna kommissionens uppfattning.

Parterna har därefter enats om, att statligt bidrag skall utgå till anskaffande

av rutin- och specialutrustning till A- och B-blocken för ett belopp av

tillhopa 1 027 795 kronor. I denna summa ingår bl. a. rutinutrustning för

fysikalisk terapiavdelning med 65 752 kronor samt specialutrustning för

neuroröntgenavdelningen och för yrkesmedicinska avdelningen med 369 441

resp. 40 325 kronor. Härutöver har fem procent av de totala utrustningskostnaderna

eller 51 390 kronor beräknats för prisförhöjningar och oförutsett.

Kostnaderna för utrustning till den i B-blocket ingående sjukgymnastskolan,

som skall bestridas i annan ordning, ingår däremot icke i nyssnämnda

totalsumma. Det har vidare förutsatts dels att, där viss utrustning

redan finns, densamma skall överflyttas till A- och B-blocken, dels ock att,

därest tilläggsbelopp sedermera av skäl, som nu icke kan förutses, visar

sig erforderliga, landstinget har att inkomma med framställning därom i

vederbörlig ordning.

Det kommissionen lämnade förhandlingsuppdraget avser endast utrustning

till centralblocket. Ur denna synpunkt synes kommissionen icke vara

behörig att med landstinget jämväl förhandla om utrustning till njuravdelningen,

som f. n. är inrymd i byggnad utanför nämnda block. Vid förhandlingarna

har emellertid landstinget framhållit, att den utrustning, som i

förslaget föreslås skola anskaffas till njuravdelningen, efter hand kommer

att överföras till centralblocket samtidigt som nj uravdelningen förflyttas

dit. Med hänsyn härtill och då den berörda utrustningen följaktligen får

anses komma att täcka ett centralblockets framtida behov har kommissionen

icke ansett hinder föreligga att till prövning upptaga jämväl förevarande

utrustning.

För njurkliniken har i utrustningsförslaget medtagits utrustning Ull ett

belopp av högst 52 800 kronor. Kommissionen och centrala sjukvårdsberedningen

har icke funnit anledning till erinran häremot.

Ifråga om fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för

nu ifrågavarande utrustning har mellan kommissionen och landstinget den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1959

överenskommelsen träffats att, såvitt angår kostnaden för specialutrustning

till neuroröntgenavdelningen, staten skall bidraga med 50 procent och beträffande

all övrig utrustning med 25 procent. Härigenom skall statens

andel i kostnaden för förstnämnda slag av utrustning beräknas till 184 721

kronor och beträffande övrig utrustning till A- och B-blocken till 164 588

kronor. Därtill skall komma 25 procent av dels beloppet för prishöjningar

och oförutsett eller 12 847 kronor, dels ock kostnaden för utrustning till

njuravdelningen eller 13 200 kronor. Sammanlagt beräknar sålunda kommissionen

statens andel utgöra (184 721 + 164 588 + 12 847 + 13 200)

375 356 kronor. Det förutsättes härvid att utrustning, som enbart erfordras

för undervisning och forskning, skall anskaffas och helt bekostas av staten.

D epar tementsch efen

Enligt hävd bidrager staten såvitt gäller lasarettet i Lund med hälften

av kostnaderna för anskaffning av sådan utrustning, som är av särskild

betydelse för undervisning och forskning. Staten bidrager däremot icke

till kostnaderna för utrustning, som erfordras enbart för sjukvården. I huvudsak

har hittills utgivna statsbidrag avsett röntgenutrustning.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen underställdes

frågan om statens bidrag till kostnaderna för uppförande av centralblocket

vid lasarettet i Lund riksdagens prövning i proposition nr 148/1952. I sitt

av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 217 tillstyrkte statsutskottet, att

staten skulle bidraga med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets

uppförande. Av vikt vore enligt utskottet, att medicinalstyrelsen

och centrala sjukvårdsberedningen bereddes tillfälle att under fortlöpande

kontakt följa det fortsatta utredningsarbetet så att av dessa myndigheter

godkända ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar avseende jämväl

utrustningsbehovet i sinom tid kunde underställas riksdagen för prövning.

Av statsutskottets uttalande framgår, att utskottet förutsatt, att av centralblockets

uppförande föranlett utrustningsbehov jämväl skall underställas

riksdagen för prövning. Detta uttalande torde — såsom föredragande

departementschefen i proposition nr 133/1955 framhållit — böra så förstås,

att utskottet utgått från, att staten, som av hävd betalat hälften av kostnaderna

för utrustning av särskild betydelse för undervisning och forskning,

skall bidraga till kostnaderna för utrustning av centralblocket. Efter vilken

fördelningsgrund detta skall ske framgår icke av utskottsutlåtandet. Då det

synts angeläget, att en bestämd norm vunnes för statens ifrågasatta medverkan,

har åt förhandlingskommissionen uppdragits att upptaga förhandlingar

med landstinget i denna fråga.

Kommissionen har nu på grundval av en med landstinget träffad uppgörelse

framlagt förslag i vad avser kostnadsfördelningen för utrustning til!

de i centralblocket ingående A- och B-blocken ävensom till den inom kort

färdigställda särskilda avdelningen för njursjukdomar vid lasarettet. Kom
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

missionens förslag innebär i korthet att staten, såvitt angår kostnaden för

specialutrustning till neuroröntgenavdelningen, skall bidraga med 50 procent

och beträffande all övrig utrustning med 25 procent. Det förutsättes

härvid, att utrustning, som enbart erfordras för undervisning och forskning,

skall anskaffas och helt bekostas av staten.

Gällande regler om statens bidrag till utrustningskostnader vid landets

kommunala undervisningssjukhus företer sinsemellan betydande olikheter.

För gällande praxis i Lund har tidigare redogjorts. Vid Malmö allmänna

sjukhus och vid Sabbatsbergs sjukhus åligger det staten att utgiva ersättning

med 25 procent av anskaffningskostnaden för all utrustning till för

undervisningsändamål — i fråga om förstnämnda sjukhus jämväl för

forskningsändamål — upplåtna byggnader. Beträffande Sahlgrenska sjukhuset

gäller enligt hittillsvarande — numera uppsagda avtal — att staten

bidrager med 50 procent av de verkliga kostnaderna för möbler och liknande

utrustning till vissa i avtalet angivna lokaler, som avses speciellt för

den kliniska undervisningen. Instrument, apparater och liknande utrustning,

som erfordras för den kliniska undervisningen och forskningen, bekostas

helt av staten. Kostnaderna för utrustning av de bakteriologiska och

patologiska institutionerna i Göteborg delas mellan staten och staden i

huvudsak på så sätt, att staten svarar för utrustningen av undervisningsoch

forskningslokalerna och staden för utrustningen av sådana lokaler, som

avses för dess undersökningsverksamhet. Vid lasarettet i Umeå bekostar

landstinget utrustningen i lokaler, som är helt avsedda för sjukvården.

Kostnaderna för möbler, armatur och liknande utrustning i undervisningsoch

forskningslokaler delas i vissa fall lika mellan staten och landstinget. I

andra fall anskaffas och bekostas dylik utrustning helt av staten. Instrument,

apparater och liknande utrustning, vars användning i all huvudsak

avser undervisning och forskning, anskaffas och bekostas av staten.

Det torde vara uppenbart, att den olikhet som föreligger i fråga om regleringen

av den statliga bidragsgivningen på förevarande område, är förenad

med olägenheter. Under senare tid har därför vid ingåendet av nya

avtal eftersträvats att få till stånd en reglering av denna bidragsgivning efter

enhetligare principer. Utgångspunkten har härvid varit, att staten i

princip skall svara för den merkostnad, som föranledes av undervisning

och forskning. Att få ett exakt mått härpå är givetvis icke möjligt. Av nu

tillämpade bidragsregler kan utifrån denna målsättning två huvudprinciper

särskiljas, nämligen dels en individualiseringsprincip av innebörd, att utrustningen

uppdelas mellan å ena sidan sådan utrustning, som huvudsakligen

avser sjukvård, och å andra sidan sådan utrustning, som huvudsakligen

avser undervisning och forskning, varvid staten helt eller till större

delen svarar för kostnaden för den sistnämnda gruppen, dels ock eu princip,

som innebär att staten vid anskaffning av utrustning till för undervisning

och forskning upplåtna kliniker bidrager med viss procent av anskaffnings
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

kostnaderna, oavsett om utrustningen i fråga är avsedd för sjukvård eller

för undervisning och forskning. Sistnämnda princip synes ur såväl statens

som de kommunala huvudmännens synpunkt vara alt föredraga. Det torde

nämligen ofta i det enskilda fallet vara förenat med stora svårigheter att avgöra,

huruvida viss utrustning enbart eller huvudsakligen erfordras för sjukvård

eller för undervisning och forskning. En sådan uppspaltning medför

vidare ett betydande inerarbete vid beräkningen av det statliga bidraget och

kräver således en större administrativ apparat. För egen del anser jag starka

skäl tala för en bidragsgivning efter generella normer.

Det av kommissionen framlagda förslaget innebär en kombination av de

två huvudprinciper, för vilka nu redogjorts. Ett genomförande av förslaget

skulle få till följd, att ytterligare ett system för den statliga bidragsgivningen

till utrustning av kommunala universitetskliniker införlivades med redan

nu förekommande bidragsformer. Mot bakgrunden av pågående strävanden

alt få till stånd enhetliga normer kan detta knappast anses lämpligt eller

ändamålsenligt. För staten innebär vidare den föreslagna anordningen en

kraftig ökning av bidragsgivningen i jämförelse med nu gällande praxis

vid lasarettet i Lund. Jag vill emellertid erinra om, att statsutskottets förenämnda

uttalande, som legat till grund för förhandlingarna i frågan, icke

innefattar någon begränsning av den statliga bidragsskyldigheten. Då jag

vidare blivit övertygad om, att kommissionen tillvaratagit statens intressen

så långt detta varit möjligt och att någon för staten fördelaktigare uppgörelse

i det uppkomna läget icke stått att vinna, anser jag mig böra acceptera

de av kommissionen framlagda bidragsgrunderna trots de olägenheter,

som är förenade därmed. Den träffade uppgörelsen avser endast en begränsad

del av utrustningen till centralblocket och är icke enligt vad förhandlingsparterna

överenskommit prejudicerande för framtiden, då fråga

om utrustning av andra i centralblocket ingående delar föreligger till prövning.

Jag anser mig därför kunna räkna med, att kommissionen och landstinget

vid kommande förhandlingar skall vinnlägga sig om att få till stånd

så enkla och lättillämpliga normer som möjligt för den fortsatta statliga bidragsgivningen.

Med hänsyn till att staten genom den nu träffade uppgörelsen

påtagit sig en väsentligt större andel av utrustningskostnaderna än

vad som hittills varit fallet vid anskaffning av utrustning till lasarettet i

Lund och då sagda andel måste anses — sakligt sett och i jämförelse med

motsvarande överenskommelser vid andra kommunala universitetssjukhus

— vara väl hög, får detta mitt uttalande emellertid icke tagas till intäkt för

krav på en ytterligare ökning av den statliga bidragsgivningen.

Till grund för den mellan kommissionen och landstinget träffade överenskommelsen

har legat ett av direktionen för sjukvårdsinrättningarna i

Lund upprättat förslag till utrustning av A- och B-blocken samt avdelningen

för njursjukdomar. I förslaget ingår dock icke utrustning, som enbart erfordras

för undervisning och forskning. Förslaget har översiktligt granskats

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

av centrala sjukvårdsberedningen. Sedan från beredningens och kommissionens

sida vissa justeringar och prutningar gjorts, har totalkostnaden för anskaffningen

av ifrågavarande utrustning beräknats till 1 131 985 kronor.

Med utgångspunkt från de av kommissionen föreslagna bidragsgrunderna

beräknar kommissionen statens sammanlagda andel till 375 356 kronor. På

av kommissionen anförda skäl har jag icke något att erinra mot att staten

jämväl bidrager till anskaffningen av utrustning för njuravdelningen. Mot

utrustningsförslaget och de av kommissionen gjorda beräkningarna har jag

ej heller på grundval av den föreliggande utredningen funnit anledning till

erinran. Jag förutsätter emellertid, att centrala sjukvårdsberedningen beredes

tillfälle att i detalj granska de uppgjorda utrustningslistorna och att

vid upphandlingen alla möjligheter till besparingar iakttages. Enär A- och

B-blocken beräknas bli färdigställda under innevarande vår och då jag inhämtat,

att landstinget redan i viss utsträckning påbörjat upphandlingen

av utrustning, bör det statliga bidraget i sin helhet stå till landstingets förfogande

under nästa budgetår. .lag föreslår därför, att för budgetåret 1959/60

för ifrågavarande ändamål anvisas 375 356 kronor.

I enlighet med vad centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkt förordar jag,

att staten bidrager med hälften av de totala kostnaderna för den begärda

kompletteringen av utrustning till de röntgendiagnostiska avdelningarna,

under förutsättning att landstinget bidrager med andra hälften. Det erforderliga

statsbidraget beräknar jag till 73 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (375 356 + 73 000) 448 356

eller i runt tal 450 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1959/60 under elfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi

vid epidemisjukhuset i Lund

Inledning

Den av 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen (se prop. nr

212/1954) innebar bl. a. en omläggning av undervisningen i klinisk epidemiologi.

1 detta ämne hade — frånsett eu kort kurs i krigsepidemiologi —

enligt dittillsvarande studieordning icke givits någon särskild kurs med

katedral undervisning; de studerande hade endast haft att fullgöra en månads

assistenttjänstgöring på epidemisjukhus. Enligt den nya studieord
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

ningen omfattar undervisningen per kurs (exklusive klinisk bakteriologi)

cirka 25 timmar föreläsningar och cirka 25 timmar demonstrationer. Härtill

kommer s. k. visitronder på epidemisjukhus under kurserna i medicin

och pediatrik. Varje studerande skall vidare tjänstgöra på epidemisjukhus

under en tid motsvarande fjorton dagars halvtidstjänstgöring. I proposition

nr 212/1954 föreslogs, att i Lund-Malmö skulle årligen anordnas tre

kurser i ämnet med 20 deltagare i varje kurs. Kurserna borde efter förslag

av fakulteten fördelas på överläkarna vid epidemisjukhusen i Lund och

Malmö. Föredragande departementschefen framhöll vidare, att då ett realiserande

av det i propositionen framlagda förslaget innebar en omläggning av

den dittillsvarande undervisningen borde överenskommelser träffas med

huvudmännen för resp. epidemisjukhus om ianspråktagande av sjukhusen

för ifrågavarande undervisning. Den definitiva kostnaden för undervisningens

anordnande kunde därför icke för det dåvarande anges.

Genom beslut den 11 april 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen

för förhandlingar med Malmöhus läns landsting och Malmö stad rörande

frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens och forskningens

anordnande i Lund och Malmö, att snarast möjligt upptaga förhandlingar

med landstinget och staden rörande i propositionen nr 212/1954

förutsatta överenskommelser om anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi

vid epidemisjukhusen i Lund och Malmö samt att till Kungl.

Maj :t inkomma med de förslag, vartill förhandlingarna kunde giva anledning.

Förhandlingskommissionen, som numera slutfört sina förhandlingar i

ämnet med landstinget och staden, har med skrivelse den 30 januari 1959

framlagt förslag till grunder rörande statens bidrag till anordnande av undervisning

i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Lund.

över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets universitet efter hörande av rektorsämbetet

vid universitetet i Lund.

Förhandlingskommissionens förslag

Epidemisjukhuset i Lund omfattar 90 vårdplatser och består f. n. av sex

byggnader, varav två vårdbyggnader, observationspaviljong, administrationsbyggnad,

kapell och desinfektionsstation. De nuvarande byggnaderna

saknar enligt uppgift helt lokaler för undervisning och forskning. Enligt av

landstinget fattat beslut skall den nuvarande observationspaviljongen, kapellet

och desinfektionsstationen rivas och bereda plats för en ny observationspaviljong

om 38 vårdplatser. I den nya paviljongen skall bl. a. för undervisningen

i klinisk epidemiologi inrymmas arbetsrum, skrivrum, demonstrationsrum,

bibliotek, laboratorium, provtagningsrum, undersökningsrum,

omklädningsrum, jourrum, dagrum m. m. Den sammanlagda kostnaden

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

för paviljongen uppskattas — inklusive erforderliga avloppsreningsanordningar

och anslutningskulvertar — till 3 916 000 kronor. Av detta belopp

belöper 224 000 kronor på hissar i befintliga paviljonger. Byggnadsföretaget

beräknas kunna påbörjas under våren 1960.

Beläggningen vid sjukhuset under år 1957 utgjorde 1 363 patienter, varav

285 epidemifall, 687 infektionsfall och 391 övriga fall, bl. a. respiratorfall.

I detta sammanhang erinrar förhandlingskommissionen om att — sedan

landstinget ställt medel till förfogande för installation av förenämnda hissar

i epidemisjukhuset med 103 500 kronor och till uppförande av den nya observationspaviljongen

med 1 265 000 kronor samt framställning om statligt

bidrag med enahanda belopp gjorts -— föredragande departementschefen i

1957 års statsverksproposition icke ansett sig kunna tillstyrka sådant bidrag.

I fråga om fördelningen av undervisningen i klinisk epidemiologi mellan

epidemisjukhusen i Lund och Malmö har medicinska fakulteten vid universitetet

i Lund på begäran av kommissionen avgivit ett särskilt yttrande.

Fakulteten uttalar därvid — efter att ha erinrat om att undervisningen i

ämnet fr. o. m. höstterminen 1958 meddelas under tre kurser om vardera

två månader per läsår samt att till kurserna jämväl hör undervisning i form

av visitronder för de tjänstgörande vid medicinska och pediatriska klinikerna

— att fakulteten anser det möjligt att samtliga tre kurser anordnas

vid epidemisjukhuset i Lund även om fakulteten med hänsyn till det stora

värdefulla kliniska materialet vid epidemisjukhuset i Malmö gärna skulle

önska, att en kurs förlägges dit. I vart fall finner fakulteten det nödvändigt,

att visitronderna för de tjänstgörande vid medicinska kliniken i Malmö förlägges

till epidemisjukhuset därstädes.

Kommissionen instämmer i önskvärdheten av att klientelet vid epidemisjukhuset

i Malmö kan utnyttjas i undervisningens och forskningens tjänst.

Enligt kommissionens mening måste emellertid frågan om detta bör ske bedömas

med utgångspunkt från vad som ur ekonomisk synpunkt kan anses

försvarligt.

Förhandlingskommissionen lämnar härefter en redogörelse för de med

representanter för landstinget och staden förda förhandlingarna i ämnet

och anför därvid bl. a. följande.

Vid förhandlingarnas inledande förklarade landstingets representanter i

första hand, att, om epidemisjukhuset i Lund skulle upplåtas till undervisning

och forskning, det var en förutsättning att staten med hälften inlöste

sjukhuset efter ett värde, som enligt landstingets mening icke borde sättas

lägre än en miljon kronor. Vidare var det en förutsättning att staten — med

ändring av tidigare därutinnan fattade beslut — lämnade av landstinget begärda

bidrag till installation av hissar i epidemisjukhuset och till uppförande

av en ny observationspaviljong därstädes. De begärda bidragen var beräknade

enligt den praxis, som sedan liinge gällt för lasarettet i Lund eller

hälften av hyggnadskostnaden. Staten borde också lämna bidrag till observalionspaviljongens

utrustning med skäligt belopp. Slutligen borde staten

bidraga till driften av epidemisjukhuset enligt samma grunder, som enligt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mnj:ts proposition nr 95 år 1959

träffat avtal gällde för lasarettet i övrigt, eller med tio procent av sjukhusets

driftkostnader. Landstingets inställning var densamma oavsett om

samtliga kurser i klinisk epidemiologi eller endast någon av dem förlädes

till Lund.

Kommissionen, som erinrade om att såvitt angick bl. a. epidemisjukhusen

i Stockholm och Uppsala staten med vederbörande sjukvårdshuvudmän träffat

avtal om sjukhusens upplåtande för undervisning och forskning i epidemiologi,

ifrågasatte huruvida icke landstinget kunde på likartade villkor

upplåta epidemisjukhuset i Lund. I anslutning därtill framhöll kommissionen

bl. a., att även om det kunde förväntas att nu gällande sjukhuslagstiftning

på det sättet ändrades att epidemisjukhusen i administrationshänseende

jämställdes med övriga kroppssjukhus, situationen ännu icke var

sådan att jämställdhet förelåg. Vidare uttalade kommissionen, att epidemiologin

icke syntes vara något huvudämne i den medicinska undervisningen

på samma sätt som exempelvis medicin och kirurgi.

Landstingets representanter motsatte sig emellertid — bl. a. under hänvisning

till att epidemisjukhuset redan i betydande omfattning tagits i bruk

för medicinska fall — bestämt att på andra villkor än de av landstinget angivna

upplåta epidemisjukhuset i Lund till undervisning och forskning. Under

de fortsatta förhandlingarna förklarades dock från landstingets sida, att

om uppgörelse kunde träffas i enlighet med landstingets förslag i övrigt,

landstinget vore berett att på det sättet jämka sina krav, att landstinget avstod

från yrkandet om inlösen av det nuvarande epidemisjukhuset.

Vid förhandlingarna med Malmö stad uttalade stadens representanter till

en början, att, om undervisning och forskning i klinisk epidemiologi skulle

bedrivas vid epidemisjukhuset i Malmö, staten borde på motsvarande sätt

som i fråga om undervisning och forskning vid Malmö allmänna sjukhus

inlösa viss del av epidemisjukhuset. Under de fortsatta förhandlingarna och

sedan från kommissionens sida anförts samma synpunkter som vid förhandlingarna

med landstinget frånföll emellertid staden kravet på inlösen och

förklarade sig slutligen icke ha något att erinra mot att avtal träffades efter

enahanda principer som gällde för epidemisjukhusen i Stockholm och Uppsala.

Därvid yrkade staden, att staten för läkarnas medverkan i undervisningen

skulle ersätta staden de överläkaren och biträdande överläkaren vid

epidemisjukhuset tillkommande överläkararvodena ävensom årligen utgiva

ett belopp, motsvarande de beräknade lönekostnaderna för en förste underläkartjänst

i lönegrad A 25, löneklass A 27, och ett kanslibiträde i lönegrad

A 7. Därutöver skulle staten till staden årligen utgiva ett belopp om 10 000

kronor, innefattande gottgörelse för att staden ställde till förfogande erforderliga

lokaler, utrustning och förbrukningsartiklar. Slutligen förutsatte

staden, att staten inrättade en tjänst som klinisk amanuens vid sjukhuset

för att biträda vid undervisningen. Stadens yrkanden var baserade på att

endast en kurs i klinisk epidemiologi förlädes till Malmö.

Från kommissionens sida förklarades, att den begärda ersättningen med

hänsyn till undervisningens omfattning icke kunde tillstyrkas av kommissionen.

Som en förutsättning för att epidemisjukhuset i Lund tages i anspråk för

undervisning och forskning har landstinget som framgår av förut lämnade

redogörelse för de förda förhandlingarna uppställt anspråk, vilka kommer

att medföra betydande utgifter för statsverket oberoende av det antal kurser,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

som anordnas därstädes. Ett ianspråktagande jämväl av epidemisjukhuset

i Malmö för undervisningen och forskningen finner kommissionen därför

vara motiverat endast, om åtgärden i fråga medför en mindre väsentlig merkostnad

för staten. De av Malmö stad framställda ersättningsanpråken är

emellertid av sådan storleksordning, att kommissionen för sin del icke är

beredd att tillstyrka, att kursundervisning i epidemiologi jämväl förlägges

till Malmö.

Kommissionen förutsätter därvid, att de visitronder som enligt den nya

studieordningen förutsättes äga rum under tjänstgöringen i medicin, skall

för studerande, som tjänstgör å medicinska kliniken i Malmö, förläggas till

epidemisjukhuset i staden. Då undervisning i likartad form sedan åtskilliga

år meddelas vid epidemisjukhuset, kommer den nya studieordningen

icke att i detta hänseende innebära någon ökad belastning i förhållande till

vad nu gäller, snarare tvärtom.

I övrigt föreslår emellertid kommissionen, att all undervisning och forskning

i klinisk epidemiologi förlägges till Lund. Därvid tillstyrker kommissionen,

att landstinget erhåller statligt bidrag till uppförandet av den förut

berörda observationspaviljongen efter samma grunder, som plägar tillämpas

för byggnader vid Lunds lasarett eller med hälften av byggnadskostnaden.

Kommissionens tillstyrkande motiveras av att paviljongen synes vara

nödvändig för att undervisning och forskning i avsedd omfattning skall

kunna äga rum. Ett ytterligare skäl för att paviljongen i fråga om statsbidrag

jämställes med byggnader vid lasarettet är att epidemisjukhuset i betydande

omfattning tages i anspråk för infektions- och liknande fall och sålunda

till ''iss del gör tjänst som medicinavdelning. Det torde vidare kunna förväntas,

att i samband med bebådad ändring i sjukhuslagstiftningen epidemisjukhuset,

som f. n. är en från lasarettet i övrigt fristående avdelning,

kommer att i administrativt hänseende inordnas under lasarettet, varvid

skälen för en särbehandling av nybyggnad för epidemisjukhusets räkning

bortfaller. Kommissionen förutsätter, att innan slutgiltiga ritningar till observationspaviljongen

upprättas, vederbörande statliga myndigheter beredes

tillfälle att granska ritningarna.

Beträffande statens bidrag till anskaffandet av erforderlig utrustning till

observationspaviljongen bar mellan kommissionen och landstinget överenskommits,

att staten skall — i likhet med vad som överenskonunits mellan

kommissionen och landstinget rörande utrustning till de s. k. A- och

B-blocken bidraga med tjugofem procent av den sammanlagda utrustningskostnaden.

Kommissionen bar förutsatt, att utrustningsbehovet skall

fastställas efter samråd mellan berörda parter. Vidare bar förutsatts, all

den procentuella fördelningen av kostnaden mellan staten och landstinget

icke skall ha prejudicerande betydelse för framtiden. Då något utrustningsförslag

beträffande observationspaviljongen ännu icke föreligger, kan kostnaderna

för utrustningen f. n. icke angivas.

4— Bilxang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 95

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

På enahanda skäl, som anförts rörande statligt bidrag till uppförandet av

observationspaviljongen, tillstyrker kommissionen, att statsbidrag utgår med

halva kostnaden för installation av förutnämnda hissar inom epidemisjukhuset.

Från landstingets sida har vidare framställts krav på statsbidrag till driften

av epidemisjukhuset efter samma grunder, som gäller för lasarettet.

Särskilt med hänsyn till att epidemisjukhuset genom att användas i undervisningens

och forskningens tjänst i bidragshänseende måste anses bli jämställt

med sjukvårdsinrättningarna i övrigt och då staten sedan länge utgivit

statsbidrag med tio procent av lasarettets driftkostnad, beräknad på visst

sätt enligt gällande avtal, har kommissionen stannat vid att förorda, att

driftbidrag skall utgå i enlighet med landstingets begäran. Med hänsyn till

att undervisningen i klinisk epidemiologi med landstingets medgivande

provisoriskt igångsatts redan den 20 oktober 1958 bör bidraget utgå fr. o. m.

den 1 november samma år. Beräkningen av bidraget bör ske på samma sätt

som enligt gällande avtal är stadgat ifråga om driftbidrag till lasarettet.

Enligt inhämtade uppgifter uppgick driftkostnaderna vid epidemisjukhuset

under år 1957 till 1 173 671 kronor eller per vårddag 51 kronor 26 öre.

Förhandlingsparterna har icke ansett det erforderligt att i skriftligt avtal

reglera nu föreslagna grunder för den statliga bidragsgivningen med hänsyn

bl. a. till att epidemisjukhuset som förut framhållits inom en relativt

snar framtid torde komma att administrativt inordnas under lasarettet, till

följd varav avtalet om driftbidrag till lasarettet fr. o. m. samma tidpunkt

torde komma att omfatta jämväl epidemisjukhuset.

Landstinget har slutligen förklarat sig införstått med att bifall till den

här förordade regleringen av samarbetet mellan staten och landstinget i

fråga om epidemisjukhuset i Lund medför avstående från landstingets sida

av sådana statsbidrag till epidemisjukhuset, som enligt nu gällande författningar

tillkommer landstinget.

Yttranden

Statskontoret ifrågasätter, om icke — intill dess statsmakterna tagit

ställning till frågan om epidemisjukhusens administrativa inordnande under

lasaretten och intill dess det framtida systemet för statsbidragsgivningen

till lasarettet i Lund klarlagts — undervisning och forskning i

klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Lund bör kunna anordnas på

i stort sett samma villkor, som gäller vid epidemisjukhusen i Stockholm

och i Uppsala. Skulle emellertid så icke visa sig möjligt, motsätter sig icke

ämbetsverket ett tillmötesgående av förhandlingskommissionens förslag.

Medicinalstyrelsen tillstyrker i princip det av förhandlingskommissionen

framlagda förslaget och har icke något att erinra mot, att bidrag av statsmedel

får utgå enligt angivna grunder till vissa i förslaget angivna anlägg
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959 51

iiings-, utrustnings- och driftkostnader. Vidkommande den föreslagna observationspaviljongen

har styrelsen icke någon erinran mot uppläggningen

i stort av förslaget. Styrelsen förutsätter dock, att såsom villkor för statsbidrag

till paviljongen skall gälla, att densamma uppföres i enlighet med

de ritningar i större skala, som sedermera kommer att ingivas för granskning

och godkännande.

Byggnadsstyrelsen har intet att erinra mot förhandlingskommissionens

förslag. På grundval av förelagt material synes styrelsen den uppgivna

kostnaden för observationspaviljongen vara högt räknad.

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund uttalar bl. a.

I likhet med vad medicinska fakulteten i skrivelse till kommissionen

anfört, finner rektorsämbetet det möjligt, att samtliga kurser i klinisk

epidemiologi forlägges till epidemisjukhuset i Lund. Med hänsyn till det

värdefulla kliniska materialet vid epidemisjukhuset i Malmö skulle rektorsämbetet

önskat, att någon kurs kunnat förläggas dit. På grund av de avseyarda

kostnader ett dylikt arrangemang skulle medföra nödgas rektorsämbetet

dock avstå från att påyrka detta.

Rektorsämbetet finner det med hänsyn till den utvidgade undervisningen

i klinisk epidemiologi nödvändigt, att en ny observationspaviljong uppföres.

Kommissionens förslag i denna fråga har icke föranlett någon erinran.

Universitetskanslern finner sig — även om det uppnådda förhandlingsresultatet

knappast kan bedömas som fullt tillfredsställande ur statens synpunkt

— böra tillstyrka kommissionens förslag med hänsyn till angelägenheten

av att denna undervisningsfråga nu erhåller sin lösning.

Departementschefen

Enligt den nya studieordningen för medicine licentiatexamen har den

kliniska epidemiologin fått ställningen av ett kliniskt examensämne med

en undervisning av motsvarande omfattning som flertalet av dessa. Den

omläggning av undervisningen, som sålunda ägt rum, har haft till följd,

att epidemisjukhusen vid de akademiska lärosätena i ökad utsträckning

måst tagas i anspråk för undervisningen. Med hänsyn härtill har staten

i fråga om epidemisjukhusen i Stockholm och Uppsala under år 1958 ingått

avtal härom med vederbörande huvudmän. Dessa avtal har i huvudsak

utformats så, att staten åtagit sig att erlägga bidrag till avlöning och

Pensionering av viss läkar- och kontorspersonal samt ersättning med visst

belopp för lokalupplåtelse, utrustning, förbrukningsartiklar m. in.

Förhandlingskommissionen har nu på grundval av en med Malmöhus

läns landsting träffad preliminär överenskommelse framlagt förslag till

grunder rörande statens bidrag för anordnandet av undervisning i klinisk

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Lund. Förslaget, som förutsätter, att

samtliga kurser i ämnet vid universitetet i Lund förlägges till epidemi
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

sjukhuset därstädes, innebär, att landstinget — mot avstående av all rätt

till sådana statsbidrag till epidemisjukhuset, som enligt nu gällande författningar

tillkommer landstinget — tillerkännes bidrag från staten dels

med hälften av kostnaderna för uppförandet av en ny observationspaviljong

och installation av hissar vid sjukhuset, dels med tjugofem procent

av kostnaden för erforderlig utrustning till förenämnda observationspaviljong,

dels ock — räknat fr. o. in. den 1 november 1958 — med tio procent

av sjukhusets driftkostnad, beräknad efter samma grunder som gäller for

nu utgående statsbidrag till driften av lasarettet i Lund.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen avstyrkte dåvarande

chefen för inrikesdepartementet i 1957 års statsverksproposition

bifall till landstingets hemställan om statligt bidrag till bestridande av

kostnaden för uppförandet av den nya observationspaviljongen och installation

av förenämnda hissar. Departementschefen åberopade därvid bl. a.

vad universitetskanslern uttalat i ärendet, nämligen att statsbidrag icke

tidigare utgått till byggnads- och därmed jämförliga kostnader vid epidemisjukhuset

samt att något avtal härom mellan staten och landstinget icke

förelåg. Då ett biträdande av den gjorda framställningen med hänsyn härtill

kunde få prejudicerande verkan med därav följande konsekvenser i

olika avseenden och med hänsyn till den bristfälliga utredningen i äiendet

fann sig kanslern icke böra förorda bifall till framställningen.

Genom den nu träffade preliminära uppgörelsen har förevarande byggnadsfråga

inordnats i ett större sammanhang och därigenom kommit i ett

annat läge än då den tidigare var föremål för prövning. Uppförandet av

den nya observationspaviljongen är i betydande utsträckning föranledd

av undervisningens behov. Som kommissionen framhållit utgör nybyggnaden

en förutsättning för att undervisning och forskning i avsedd omfattning

skall kunna äga rum vid sjukhuset, där för undervisning avsedda

utrymmen f. n. saknas. Kravet på att staten skall bidraga till anläggningskostnaden

är således otvivelaktigt berättigat. På grund av att epidemisjukhuset

till viss del gör tjänst som medicinavdelning och enär sjukhuset

inom kort torde administrativt inordnas under lasarettet i Lund har kommissionen

vidare ansett en kostnadsfördelning mellan staten och landstinget

efter samma grunder, som tillämpas i fråga om lasarettets byggnadsföretag,

vara motiverad. Ehuru av kommissionen åberopade omständigheter

enligt min uppfattning icke i och för sig fullt ut motiverar den föreslagna

kostnadsfördelningen anser jag mig dock böra acceptera kommissionens

förslag, då någon uppgörelse i denna del med för staten fördelaktigare

villkor uppenbarligen icke gått att erhålla och med hänsyn till att

staten tidigare icke investerat några medel i epidemisjukhuset. Med hänsyn

till vad kommissionen anfört utgår jag från, att patientmaterialet vid

epidemisjukhuset ställes till förfogande för den medicinska undervisningen

även inom andra discipliner än klinisk epidemiologi.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1959

Mot den föreslagna utformningen av den nya observationspaviljongen

har jag på grundval av föreliggande material i huvudsak icke funnit

anledning till erinran. Jag räknar med, att den fortsatta projekteringen

hedrives i nära kontakt med byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen

samt att av dessa myndigheter framförda erinringar i görligaste

mån beaktas. I anslutning till vad byggnadsstyrelsen anfört vill jag

understryka angelägenheten av att alla föreliggande möjligheter till kostnadsbesparingar

tillvaratages. Jag förordar, att medel anvisas för nästa

budgetår för bestridande av statens bidrag till uppförandet av en ny observationspaviljong

och installation av hissar vid epidemisjukhuset. Hemställan

om anvisande av erforderliga medel för ändamålet kominer jag att

göra vid anmälan i det följande av bidragsanslaget till vissa byggnadsarbeten

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

Kommissionens förslag beträffande statens bidrag till kostnaderna för

utrustning av observationspaviljongen ansluter sig till den av mig i det föregående

vid anmälan av frågan om bidrag till viss utrustning vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund tillstyrkta uppgörelsen med landstinget

angående utrustning till de i centralblocket ingående A- och B-blocken. Jag

kan därför i detta sammanhang åberopa vad jag tidigare anfört vid anmälan

av denna uppgörelse. Ehuru med tvekan är jag således beredd att

biträda kommissionens förslag även i denna del, men jag vill erinra om att

detta mitt ställningstagande icke får anses prejudicerande vid kommande

förhandlingar i utrustningsfrågor avseende landstingets sjukvårdsinrättningar.

Någon utrustningsplan för observationspaviljongen har ännu icke

uPPöjorts, varför medel för detta ändamål icke torde behöva anvisas för

nästa budgetår. Liksom i fråga om A- och B-blocken bör det blivande utrustningsförslaget

upprättas i samråd med centrala sjukvårdsberedningen.

De föreslagna grunderna för beräkning av det statliga bidraget till kostnaderna

för epidemisjukhusets drift överensstämmer med de normer, som

1. n. tillämpas beträffande lasarettet i Lund, men avviker från motsvarande

bestämmelser för epidemisjukhusen i Stockholm och Uppsala. Driftkostnaderna

vid epidemisjukhuset i Lund uppgick under år 1957 enligt vad kommissionen

uppgivit till icke fullt 1 200 000 kronor, vilket med tillämpning av

föreslagna bidragsgrunder skulle innebära ett statsbidrag av cirka 120 000

kronor. Motsvarande bidrag för innevarande kalenderår avseende epidemisjukhuset

i Stockholm har beräknats till cirka 150 000 kronor. Då storleken

av statens driftkostnadsbidrag för upplåtelse av epidemisjukhuset i Lund

således icke torde komma att väsentligt avvika från motsvarande bidrag

till epidemisjukhuset i Stockholm och med hänsyn till de av kommissionen

i förevarande hänseende åberopade omständigheterna, anser jag mig böra

förorda den föreslagna anordningen. Vid bifall härtill skulle statens bidrag

för budgetåret 1959/60 avse dels kalenderåret 1959, dels den lid dessförinnan,

varunder undervisning i klinisk epidemiologi enligt den nya studieordningen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

bedrivits vid sjukhuset, eller fr. o. in. den 1 november 1958. Det för nästa

budgetår erforderliga statsbidraget beräknar jag med utgångspunkt från

tillgängliga uppgifter till 150 000 kronor. Jag föreslår, att det statliga bidraget

till epidemisjukhusets driftkostnader må bestridas från det under elfte

huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. Som jag redan anfört vid min anmälan i 1959 års

statsverksproposition av förevarande anslag, synes någon uppräkning av

detta anslag för budgetåret 1959/60 på grund av vad jag nu föreslagit icke

påkallas. Jag vill slutligen i detta sammanhang fästa vederbörande myndigheters

uppmärksamhet på att landstinget enligt den träffade överenskommelsen

förklarat sig avstå från den rätt till statsbidrag till epidemisjukhuset,

som enligt nu gällande författningar tillkommer landstinget.

I likhet med kommissionen och universitetsmyndigheterna anser jag det

ur undervisningens synpunkt beklagligt, att någon för staten acceptabel

överenskommelse ej stått att erhålla i fråga om upplåtelse av epidemisjukhuset

i Malmö för anordnandet av en kurs per år i klinisk epidemiologi,

vilket av undervisningsrepresentanterna framhållits såsom önskvärt. Jag

förutsätter emellertid, att ifrågavarande sjukhus i fortsättningen liksom

hittills skall utan särskild kostnad för staten stå öppet för anordnandet av

s. k. visitronder i den utsträckning, som enligt den nya studieordningen

anses erforderlig.

Kommissionen och landstinget har vid förhandlingarna utgått från, att

vid universitetet i Lund kommer att — såsom förutsatts i propositionen

nr 212/1954 — årligen anordnas tre kurser i ämnet klinisk epidemiologi

samt att dessa kurser skall förläggas till epidemisjukhuset i Lund. Jag vill

med anledning härav erinra om, att 1955 års läkarutbildningsutredning i sitt

betänkande rörande kliniska utbildningsplatser för blivande läkare (SOU

1956: 34) föreslagit en ökning av de kliniska utbildningsplatserna vid universitetet

från 70 till 90 innebärande en ökning av antalet kurser i klinisk

epidemiologi från tre till fyra. Mot bakgrund av de betydande kostnader

staten ådrager sig vid bifall till kommissionens av mig förordade förslag

och med hänsyn till de normer, efter vilka det statliga driftbidraget enligt

uppgörelsen med landstinget är uppbyggt, förutsätter jag, att ett eventuellt

genomförande av läkarutbildningsutredningens förslag icke skall föranleda

någon ändring av de nu förordade bidragsgrunderna.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

rörande statens bidrag till anordnande av undervisning i klinisk

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Lund.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

55

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund in. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 4 500 000 kronor.

Förslag

1. Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer

i skrivelse den 23 september 1958 om ett anslag å 81 420 kronor.

a) Vissa inredningsarbeten för anordnande av urologisk avdelning 17 000

b) Anordnande av tak över förbindelsebrygga mellan thoraxkirur
-

giska avdelningen 2 och kirurgiska kliniken.................. 10 000

c) Vidtagande av skyddsanordningar å yttertaken till vissa byggnader

.................................................... 13 420

d) Ombyggnad av hiss i nuvarande centralkök.................. 15 000

e) Viss om- och tillbyggnad av det audiologiska laboratoriet inom

öronkliniken.............................................. 26 000

81 420

2. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse hemställer i

skrivelser den 16 januari 1958 och den 8 januari 1959 om ett statsbidrag av

30 250 kronor.

a) Anordnande av lågaktivitetslaboratorium i barnkliniken........ 16 000

b) Anordnande av dels djurstallar, dels ock omklädningsrum för

medicine kandidater ...................................... 14 250

30 250

3. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse hemställer i

skrivelser den 24 september och den 23 december 1958 om ett anslag å

3 242 000 kronor.

a) Uppförande av etapp II av centralblocket.................. 1 000 000

b) Uppförande av etapp II av centralköket .................. 1 820 000

c) Utbyggnad av kulvertsystemet............................ 422 000

3 242 000

Av handlingarna i ärendet framgår, att statsbidrag begäres med hälften

av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns

landsting för de olika ändamålen anvisat eller förutsättes skola anvisa enahanda

belopp.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

Motiv

1 a) Genom de neurokirurgiska klinikernas inflyttning i A—B-blocken

frigöres de lokaler, som f. n. disponeras av nyssnämnda kliniker. De ledigblivna

lokalerna avses skola användas för anordnande av bl. a. en urologisk

vårdavdelning, en thoraxkirurgisk vårdavdelning, en urologisk-thoraxkirurgisk

vårdavdelning samt en urologisk mottagning. För att åstadkomma

ett rationellt utnyttjande av de lokaler, i vilka den urologiska avdelningen

avses bli inrymd, erfordras vissa inredningsarbeten för en kostnad av

34 000 kronor.

1 b) Genom anordnande av tak över förbindelsebryggan mellan thoraxkirurgiska

avdelningen 2 och kirurgiska kliniken skulle rådande stora olägenheter

vid dålig väderlek elimineras.

1 c) Enligt i gällande byggnadsstadga intagna bestämmelser föreligger

skyldighet att vidtaga vissa åtgärder till skydd mot olycksfall vid arbete

på byggnads yttertak. Dispens från denna skyldighet har tidigare medgivits

beträffande lasarettets byggnader, men genom beslut den 11 maj 1956

har Kungl. Maj:t numera förklarat, att föreskrivna åtgärder skall ha vidtagits

före den 1 januari 1958. Föreslagna skyddsanordningar har godkänts

av byggnadsnämnden i Lunds stad.

1 d) I centralköket befintliga två varupersonhissar uppfyller i vissa avseenden

icke av arbetarskyddsstyrelsen fastställda bestämmelser. Efter i

ärendet verkställd utredning föreslås ombyggnad av en hiss för en kostnad

av 30 000 kronor.

1 e) Verksamheten vid öronklinikens audiologiska laboratorium har fått

en allt större omfattning. En utbyggnad av laboratoriet är därför oundgängligen

nödvändig. Direktionen föreslår såsom en första utbyggnadsetapp vidtagandet

snarast möjligt av vissa om- och tillbyggnadsarbeten inom laboratoriet

för en kostnad av 52 000 kronor.

2 a) Genom beslut den 14 februari 1958 har Kungl. Maj :t bemyndigat

universitetet i Lund att under viss förutsättning från Knut och Alice Wallenbergs

stiftelse mottaga gåvomedel å 165 000 kronor till utrustning av

ett lågaktivitetslaboratorium med järnrum. Lasarettsdirektionen i Lund har

av hälso- och sjukvårdsstyrelsen bemyndigats att för en kostnad av 32 000

kronor låta iordningställa lokaler för ifrågavarande laboratorium i barnklinikens

källarvåning. Laboratoriet är avsett att betjäna samtliga kliniker vid

lasarettet.

2 b) I skrivelse den 23 april 1958 hemställde hälso- och sjukvårdsstyrelsen,

att chefen för inrikesdepartementet måtte uppdraga åt kommissionen

för förhandlingar med Malmöhus läns landsting rörande frågor, som äger

samband med den medicinska undervisningens och forskningens anordnande

i Lund, att med landstinget upptaga förhandlingar angående statens

bidrag till vissa byggnadsföretag vid lasarettet, däribland anordnande av

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1959

ytterligare mottagnings- och undervisningslokaler in. m. för medicinska

kliniken. Två av ifrågavarande arbeten, nämligen anordnande av dels djurstallar

inom norra maskinverkstaden, dels ock omklädningsrum inom medicinska

kliniken för medicine kandidater, är så brådskande, att överläggningar

med kommissionen ej kan avvaktas. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

hemställer därför om anvisande av 14 250 kronor, utgörande hälften av

kostnaderna för utförandet av sistnämnda arbeten.

3 a) Etapp II av centralblocket (laboratorieflygeln med laboratorier för

klinisk kemi, klinisk fysiologi och neurofysiologi, djurstallar och till laboratorieverksamheten

hörande förråds- och arkivutrymmen, verkstadslokaler

samt lokaler för forskningsändamål) har tidigare avsetts skola utföras

i en byggnad, placerad omedelbart öster om blivande block D med en lokalyta

av cirka 3 600 in2. Kostnaderna härför uppskattades till 5 700 000 kronor.

Någon anvisning av statsmedel för ändamålet har hittills icke skett.

Under det fortsatta utredningsarbetet har landstingets centrala byggnadskommitté

funnit det lämpligt att efter förslag från medicinska fakulteten

låta inrymma lokaler för forskning inom flera discipliner än som tidigare

avsetts. För att vid den härigenom tillkommande byggnadsvolymen undvika

en icke önskvärd stegring av byggnadshöjden och för att tillgodose

utvecklingsmöjligheterna genom en måttlig påbyggnad har kommittén funnit

det ändamålsenligt att utforma iaboratorieflygeln i två byggnadskroppar,

en för klinisk kemi och en för klinisk fysiologi.

Då byggnadsstyrelsen varit förhindrad avgiva yttrande över forskningslokalerna

i avvaktan på slutförandet av vissa utredningar rörande liknande

lokaler vid andra undervisningssjukhus, har kommittén för undvikande

av en försening med utförandet av sådana laboratorielokaler, vilka bedömts

erforderliga för sjukvården och undervisningen, låtit utarbeta ett förslag

till utförande av forskningsflyglarna i två etapper. Av de föreslagna lokalutrymmena

för forskningsändamål, vilka skulle inrymmas i fyra våningsplan,

skulle endast två plan komma till utförande i den första etappen.

Denna etapp avses skola påbörjas under budgetåret 1959/60. Återstående

två våningsplan för forskningsändamål skulle utföras i en andra etapp,

vilken icke avses bli påbörjad förrän under budgetåret 1960/61. Enligt

det nu framlagda förslaget skapas möjligheter att utföra laboratorieflyglarna

i en följd inom samma entreprenad. Någon kostnadsökning för genomförandet

av förslaget synes icke uppkomma. Laboratorieflyglarna är avsedda

att utföras i vardera fem våningsplan ovan jord jämte souterrängoch

kulvertvåningar. Med hänsyn till den starka utveckling inom laboratorieverksamheten,

som är att förvänta, utföres byggnadernas konstruktioner

så, att en påbyggnad upp till sju våningar ovan jord kan ske. Ett

senare slopande av två våningsplan i flygeln för klinisk fysiologi röner sa1

unda icke inverkan på denna byggnads utformning, därest medicinska

fakultetens framställning om utrymmen för forskningsändamål icke i sin

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1959

helhet kan bifallas. Under utredningsarbetet har det synts lämpligt att förlägga

vissa för den kliniska fysiologin och kliniska kemin gemensamma

lokalutrymmen i låga sammanbindningsbyggnader mellan flyglarna. Det

har även befunnits lämpligt att inrymma den djurexperimentella avdelningen

i den sammanbindningsbyggnad, som innehåller bl. a. djurstallar.

Detta innebär att något mer än hälften av forskningsutrymmena skulle

komma till utförande i den första etappen. Därigenom att djurstallarna och

verkstäderna är förlagda i sammanbindningsbyggnaderna har det varit nödvändigt

att redan nu medtaga hela det för forskningsändamål uppgivna

lokalbehovet med avseende på sådana lokaler. Forskningslokalerna och laboratorierna

skall användas för hela lasarettets forskningsverksamhet, vilket

innebär, att de lokaler, som i första etappen är inrymda i flygeln för klinisk

kemi, kommer att utformas och inredas med viss likformighet. Detta medför

att forskningslokalerna, även om de kommer att begränsas till vad som

utföres i första etappen, kan användas som en fullständig forskningsavdelning.

Den föreslagna etappindelningen grundar sig på nödvändigheten att

omedelbart få fram nya och utökade utrymmen för den kliniska kemins

verksamhet vid lasarettet. Bristen på lokaler för klinisk kemi medgiver icke

upprätthållandet av vare sig undervisning i detta ämne eller laboratorieverksamhet

i övrigt i sådan omfattning, som svarar mot lasarettets utbyggda

resurser inom skilda discipliner. Under rådande förhållanden går det icke

att avvisa krav på anordnande av kostnadskrävande provisorier, om lokalfrågan

icke löses genom föreslagna nybyggnader. Särskilda lokaler för den

kliniska fysiologin saknas helt. Ur sysselsättningssynpunkt synes det vara

angeläget, att den vid lasarettet under en följd av år jämna nybyggnationen

upprätthålles. Slutligen bör beaktas universitetets behov att få övertaga

byggnaderna på det södra lasarettsområdet.

Den första etappen kommer enligt förslaget att omfatta laboratorieflygeln

för klinisk kemi inklusive två våningsplan för forskning samt de

båda sammanbindningsbyggnaderna, i vilka förlagts dels för centrallaboratorierna

gemensamma lokaler för administration, bibliotek, undervisning

in. in., dels instrumentverkstäder med expedition och förrådslokaler, dels

ock djurstallar och djurexperimentell avdelning ävensom en förbindelsekulvert

fram till B-blocket, medan den andra etappen kommer att omfatta

laboratorieflygeln för klinisk fysiologi inklusive eller exklusive de två våningsplanen

med forskningslokaler. Den totala lokalytan för laboratorieblocket

uppgår till cirka 7 600 in2, varav de för forskningsändamål avsedda

utrymmena omfattar 2 300 m2.

Kostnaderna för hela byggnadsföretaget — inklusive anordnandet av

värmekulvert för en kostnad av 410 000 kronor — beräknas till 16 460 000

kronor, varav på första etappen belöper 10 740 000 kronor.

Första etappen beräknas bliva påbörjad den 1 december 1959 och andra

etappen så snart beslut fattats i ärendet om statsbidrag för denna etapp.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

59

Medelsförbrukningen under budgetåret 1959/60 torde komina att uppgå till

cirka 2 000 000 kronor för etapp II av centralblocket, varav på staten skulle

belöpa 1 000 000 kronor.

3 b) Det är angeläget, att etapp II av centralköket (personalkök och

personalmatsalar) påbörjas under budgetåret 1959/60. Såsom skäl härför

talar icke blott de stora fördelar, som ur driftsynpunkt skulle vinnas genom

att, sedan etapp II färdigställts, all köksverksamhet kunde koncentreras

på ett ställe utan även det förhållandet, att tidpunkten för överlämnande

till universitetet av den å södra lasarettsområdet befintliga köksbyggnaden

är helt beroende av när det nya centralköket i sin helhet kan

tagas i bruk. Det är sålunda ur såväl universitetets som landstingets synpunkt

av vikt, att etapp II av centralköket påbörjas snarast. Kostnaderna

för denna etapp beräknades i 1956 års prisläge till 3 640 000 kronor. För

3 c) Delarna 3—7 av huvudkulvertsystemet är ännu icke helt slutförda.

Kostnaderna för hittills utförda arbeten beräknas överstiga 2 000 000 kronor.

Med utgångspunkt från dessa kostnader har beräknats, att delarna 1

och 2 kommer att dra en kostnad av 844 000 kronor. Det är angeläget, att

även dessa delar av kulvertsystemét snarast påbörjas. Större delen av huvudkulvertsystemet

är färdigställt i och med att delarna 3—7 blivit utförda.

Härigenom har förutsättningar skapats för erhållande av kulvertförbindelse

till flera kliniker. Om även delarna 1 och 2 utföres, skulle detta innebära,

att kulvertsystemet kan mera effektivt utnyttjas genom att även de

längst söderut på norra lasarettsområdet belägna klinikerna erhåller kulvertförbindelse.

Särskilt sedan centralköket och centralförrådet färdigställts,

kommer den föreslagna utbyggnaden av kulvertsystemet att medföra

betydande fördelar ur transportsynpunkt genom att transportsystemet

definitivt kan ordnas på norra lasarettsområdet. Av statsmedel bör för

nästa budgetår anvisas 422 000 kronor för ändamålet.

1. Kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns landsting rörande

frågor, som äger samband med den medicinska forskningens och undervisningens

anordnande i Lund har intet att erinra mot bifall till direktionens

framställning såvitt angår vissa inredningsarbeten för anordnandet av urologisk

avdelning samt viss om- och tillbyggnad av det audiologiska laboratoriet

vid öronkliniken. Jämväl kostnaderna för anordnande av tak över förbindelsebrygga

mellan thorax-kirurgiska avdelningen 2 och den kirurgiska

kliniken synes avse ett arbete av sådan art, att enligt biltills tillämpade

grunder för statsbidrag till lasarettet sådant bidrag bör lämnas. Vad

3 640 000

1 820 000

budgetåret 1959/60 torde för ändamålet böra anvisas

kronor.

Yttranden

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

angår kostnaderna för vidtagande av skyddsanordningar å yttertaken till

vissa av sjukvårdsinrättningarnas byggnader och för ombyggnad av en hiss

i det nuvarande centralköket ställer sig kommissionen mera tveksam. Kommissionen

erinrar om, att densamma anbefallts att i samband med pågående

förhandlingar pröva icke blott frågan om en förenkling av nuvarande

förfarande vid beviljande av statsbidrag utan även frågan om en snävare

gränsdragning för det område, till vilket statsbidrag kan ifrågakomma.

I annat sammanhang har kommissionen vidare uttalat, att det syntes kunna

ifrågasättas, om icke förhandlingar med landstinget borde upptagas syftande

till ett formligt avtal med detta angående gränsdragningen mellan, å ena

sidan, byggnads- och utrustningsfrågor av beskaffenhet att staten bör bidraga

därtill samt den omfattning i vilken sådant bidrag skall lämnas och,

å andra sidan, arbeten av beskaffenhet att böra hänföras till drift- och

underhållskostnader, till vilka endast driftbidrag enligt överenskomna normer

bör utgå. Anordnandet av skyddsanordningar å yttertak samt ombyggnad

av hiss i det nuvarande centralköket synes enligt kommissionen stå

på gränsen till sistnämnda slag av arbeten. Behovet av dessa arbeten är

emellertid uppenbart och de grunder för statsbidrag till byggnadsverksamheten

vid lasarettet, som hittills tillämpats, har i viss mån från landstingets

sida åberopats till stöd för att statsbidrag bör utgå. Därest framställningen

med hänsyn till vad kommissionen sålunda anfört bifalles, bör emellertid

detta icke få anses prejudicerande för kommissionen vid dess fortsatta

arbete.

Byggnadsstyrelsen erinrar om, att utförandet av vissa inredningsarbeten

för anordnande av urologisk avdelning samt anordnandet av tak över förbindelsebryggan

mellan thoraxkirurgiska avdelningen 2 och den kirurgiska

kliniken förutsätter, att staten medgiver av direktionen föreslagen användning

av byggnaderna å södra lasarettsområdet. Mot de av direktionen föreslagna

åtgärderna eller kostnaderna för desamma har byggnadsstyrelsen

intet att erinra med undantag av att ett belopp av cirka 4 000 kronor bör

trånräknas kostnaderna för förenämnda inredningsarbeten. Beloppet avser

utgifter för operationslampa och snabbtelefonanläggning, vilka utgifter bör

hänföras till utrustningsanslag. Beträffande ombyggnad av hiss i det nuvarande

centralköket understryker styrelsen, att verksamheten där avses att

överflyttas till planerad nybyggnad. Enligt vad som under hand inhämtats

måste ombyggnad likväl komma till stånd trots den relativt korta tid —

dock minst cirka tre år — som det nuvarande centralköket kommer att

fungera.

2. Förhandlingskommissionen tillstyrker, att statsbidrag utgår med hälften

av kostnaden för ifrågavarande arbeten. I fråga om anordnandet av djurstallar

samt omklädningsrum framhåller kommissionen, att dessa arbeten

har ett nära samband, i det att omklädningsrummen skall anordnas inom

lokaler, vilka blir lediga genom att djurstallarna flyttas därifrån till maskin
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 är 1959

61

verkstaden, som är inrymd i lasarettets gamla panncentral. Ytterst synes

det sålunda vara ett av lasarettets användande för undervisning betingat

behov, som föranleder de tilltänkta byggnadsarbetena.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker förslaget om anordnande av djurstallar

inom norra maskinverkstaden samt omklädningsrum inom medicinska kliniken.

Mot de uppgivna kostnaderna har styrelsen intet att erinra på grundval

av föreliggande relativt ofullständiga ritningar.

3. Centrala sjukvårdsberedningen, till vars yttrande medicinalstyrelsen

ansluter sig, erinrar om att ställning måste tagas till medelsfrågan beträffande

etapp II av centralblocket, oaktat programmet för vissa i etappen

ingående forskningslokaler ännu ej är definitivt godkänt, men anser detta

icke föranleda några allvarliga erinringar, då förslaget utformats så att till

en första byggnadsetapp av laboratorie- och forskningsavdelningarna i stort

sett endast hänförts sådana lokalbehov, som programmässigt är fastställda.

Tekniskt medgiver förslaget dessutom goda förutsättningar att minska eller

utöka lokalerna även vid långt framskridet skede av byggnadsföretaget.

Eftersom föreliggande ritningar endast är av schematisk karaktär, saknar

beredningen möjlighet att yttra sig om detaljutformningen.

Byggnadsstyrelsen (skr. 19/11 1958 och 28/1 1959) anför.

Beträffande centrallaboratoriernas lokaler synes programmet kunna godtagas

och byggnadsstyrelsen har sålunda ej funnit anledning till erinran i

vad avser denna del. Tillkomsten av särskilda och tillräckliga lokaler för

den kliniska forskningen vid undervisningssjukhusen är ett led i en naturlig

och nödvändig utveckling, varför styrelsen tillstyrker, att sådana lokaler

också kommer till stånd i Lund. Behovet av lokaler för klinisk forskning

har emellertid icke enbart anmält sig i Lund utan även i Uppsala, Göteborg

och Umeå. Uå behoven torde vara analoga i rikets olika lärdomsstäder, synes

frågan lämpligen böra utredas och bedömas i ett sammanhang för landet i

dess helhet. Innan resultat från en sådan utredning föreligger, kan definitiv

ställning ej tagas till programmet för dylika lokaler beträffande hela

etappen II. De lokaler, som ingår i den första delen av etappen, synes emellertid

under alla omständigheter bli av mindre omfattning än vad ett komplett

program bör omfatta, varför styrelsen ej vill motsätta sig, att de två

våningsplanen avsedda för forskning utföres redan nu.

Byggnadsstyrelsen kan på det nu föreliggande materialet ej närmare bedöma

kostnaderna, vilka dock förefaller höga. Beträffande anläggningens

detaljutformning förutsätter styrelsen, att den beredes tillfälle att taga del

av ritningarna, sedan projekteringsarbetet framförts så långt, atl en detaljgranskning

är möjlig.

Med hänvisning till vad nu sagts har byggnadsstyrelsen intet att erinra

mot, att den första delen av etapp II utföres enligt vad som löreslagits med

undantag för den till 410 000 kronor kostnadsberäknade kulverten. Det

synes nämligen lämpligt att ytterligare utreda denna byggnadsetapps värmeförsörjning,

vilken eventuellt provisoriskt kan ske från universitetets värmekulvert,

belägen strax öster om byggnaderna ifråga. Byggnadsstyrelsen förutsätter,

all under det fortsatta projekteringsarbetet alla möjligheter lillvaratages

att hålla nere kostnaderna. I fråga om rumsbeskrivning bör föl
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 ur 1959

jas de normer, som byggnadsstyrelsen utarbetat och fastställt den 25 november

1958.

Styrelsen tillstyrker, att utbyggnaden av centralköket snarast fortsattes

med den andra etappen innehållande personalkök och personalmatsalar.

Det undandrar sig styrelsens bedömande, om byggnadsarbetena kommer att

kunna bedrivas i sådan takt, att hela det äskade beloppet, 1 820 000 kronor,

erfordras under budgetåret 1959/60. Styrelsen vill dock icke motsätta sig,

att bidrag intill det begärda beloppet anvisas under budgetåret.

Styrelsen har intet att erinra mot att de återstående delarna 1 och 2 av

kulvertsystemet kommer till utförande under budgetåret 1959/60 eller mot

att bidrag lämnas med hälften av de redovisade verkliga kostnaderna intill

begärda 422 000 kronor.

Kanslern för rikets universitet åberopar yttrande av medicinska fakulteten

vid universitetet i Lund. Fakulteten anför bl. a.

Det nu framlagda projektet avseende etapp II av centralblocket har en avsevärt

större omfattning än vad som tidigare förutsatts. Ursprungligen planerades

denna etapp att omfatta de kliniskt-kemiska, kliniskt-fysiologiska

och kliniskt-neurofysiologiska laboratorierna med för dem avpassade verkstads-

och djurutrymmen. Avsikten var då, att forskningslokaler och djuroperativa

avdelningar för flertalet kliniska specialiteter vid lasarettet skulle

inrymmas i nuvarande medicinska klinikens byggnad, när denna klinik

överflyttades till centralblocket. Representanter för dessa specialiteter har

emellertid ansett, att en närmare kontakt med specialisterna i klinisk kemi

och klinisk fysiologi är av sådant värde, att deras forskningslaboratorier

lämpligen bör förläggas i anslutning till institutionerna för sistnämnda

ämnen.

Med hänsyn till den starka centralisering av laboratorieverksamheten,

som kommer att ske inom centralblocket, är den för institutionen för klinisk

kemi föreslagna golvytan vid jämförelse med motsvarande laboratorier

i Stockholm och Göteborg snarast beräknad i underkant, varför en nedprutning

av denna institution skulle fa katastrofala följder för forskningen

i ämnet. Såvitt fakulteten kan bedöma, är institutionen för klinisk fysiologi

väl disponerad och dimensionerad. Fakulteten vill framhålla betydelsen av

att denna institution kommer till stånd inom en nära framtid så att ämnet

klinisk fysiologi kan bliva representerat i Lund. Även institutionen för klinisk

neurofysiologi förefaller fakulteten väl disponerad. Fakulteten vill

understryka det stora behovet av klinisk neurofysiologi i samband med den

stora upprustning inom specialiteterna neurologi och neurokirurgi, som

nu skett i Lund. De föreslagna lokalerna för laboratorieavdelningen för yrkesmedicin

är icke stora och torde i väsentlig utsträckning komma att

behövas för det rutinmässiga arbetet.

Beträffande forskningslaboratorierna bör framhållas, att de stora ämnena

medicin, inkluderande forskningskliniken för medicin, särskilt njursjukdomar,

och kirurgi efter överflyttning till centralblocket ej kommer att förfoga

över andra forskningslokaler än sådana som kan tilldelas dem i de nu

projekterade byggnaderna. Detsamma gäller i stort sett om röntgenavdelningarna

och de neurologiska specialiteterna. Även övriga klinikers behov

av forskningslokaler är ytterst trängande. Det uppgjorda programmet torde

kunna anses tillfredsställande. Den djurexperimentella avdelningens storlek

torde vidare vara väl avpassad för sina uppgifter. Mot den föreslagna utform
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

63

ningen av verkstadslokalerna har fakulteten för sin del intet att anmärka.

Fakulteten vill avslutningsvis framhålla det trängande behovet av nya

laboratorielokaler både i vad avser sjukvård och forskning. Ett ytterligare

uppskov med lasarettets stora nybyggnadsprogram skulle nödvändiggöra ett

flertal kostnadskrävande och olämpliga provisoriska lösningar. I fråga om

förslaget att uppdela etapp II i tvenne underetapper har fakulteten intet att

erinra. Tidsintervallen mellan dessa båda underetapper måste dock göras

så kort som överhuvudtaget är möjligt.

D epartcmentschefen

Enligt mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmöhus läns

landsting, å andra sidan träffad överenskommelse om dispositionen av viss

tomtmark i Lunds stad in. in. skall staten bidraga med hälften av kostnaderna

för sådana nya sjukhusbyggnader, som kommer att uppföras på norra

lasarettsområdet, i den mån dessa ersätter byggnader på södra lasarettsområdet.

Jämlikt beslut av 1952 års riksdag skall staten jämväl bidraga med

hälften av de framtida kostnaderna för uppförande av ett centralblock vid

lasarettet i Lund, i enlighet med ritningar och kostnadsberäkningar, som

efter godkännande av medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen

må komma att framdeles godkännas av riksdagen. Härutöver har staten

sedan länge med hänsyn till lasarettets betydelse för den medicinska undervisningen

och forskningen brukat bidraga med hälften av kostnaderna

för övriga byggnadsarbeten vid lasarettet. Någon bindande förpliktelse för

staten att lika med landstinget dela kostnaderna för sådana arbeten föreligger

emellertid icke f. n. I den mån statsbidrag ansetts böra komma i

fråga har detta skett efter prövning i varje särskilt fall. Erfarenheterna har

visat, att detta system för statlig bidragsgivning är förenat med betydande

nackdelar. Några bestämda riktlinjer för statens medverkan föreligger icke

och staten blir ofta satt i efterhand utan möjlighet att inverka på tillkomsten

av nya byggnadsföretag och dessas omfattning. Mot bakgrunden

härav synes det mig önskvärt, att förhandlingar kommer till stånd mellan

staten och landstinget syftande till ett formligt avtal med landstinget angåenda

omfattningen och storleken av statsbidraget till byggnadsarbeten in. m.

vid lasarettet i Lund. Härvid hör eftersträvas att åstadkomma en gränsdragning

mellan, å ena sidan, byggnads- och utrustningsprojekt av beskaffenhet

att staten bör bidraga därtill samt den omfattning i vilken sådant

bidrag skall lämnas och å andra sidan arbeten av beskaffenhet att böra hänföras

till drift- och underhållskostnader eller eljest av sådan karaktär, att

endast driftbidrag enligt överenskomna normer eller intet statligt bidrag

bör utgå. I anslutning härtill bör jämväl undersökas möjligheterna att redan

på utrednings- och planeringsstadiet åvägabringa någon form av förhandlingsförfarande

mellan representanter för staten och landstinget eventuellt

genom tillskapande av ett permanent organ för ändamålet. Det är min avsikt

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts pronosition nr 95 år 1959

att utverka, att nuvarande förhandlingsuppdrag för den statliga förhandlingskommissionen

i Lund utvidgas i enlighet med vad jag nu förordat. I

samband härmed torde jämväl frågan om en förstärkning eller ombildning

av förhandlingskommissionen få upptagas till prövning.

Mot bakgrunden av det nu sagda talar vissa skäl för att den av lasarettsdirektionen

gjorda anslagsframställningen icke bör upptagas till slutlig

prövning, förrän klarhet vunnits rörande den framtida kostnadsfördelningen

mellan staten och landstinget i fråga om här avsedda byggnadsföretag

vid lasarettet i Lund. Då emellertid ett dylikt förfarande kan befaras

medföra att vissa för sjukvården och därmed den medicinska undervisningen

nödvändiga byggnadsföretag ställes på framtiden, har jag ansett

mig böra upptaga de gjorda äskandena till prövning i enlighet med de

grunder för statsbidrag, som hittills tillämpats. Jag har härvid ansett mig

böra förorda, att staten bidrager med halva kostnaden för följande byggnadsföretag,

nämligen inredningsarbeten för anordnande av urologisk avdelning,

anordnande av tak över förbindelsebrygga samt om- och tillbyggnad

av det audiologiska laboratoriet. Jag vill emellertid understryka, att

detta mitt ställningstagande icke får anses vara prejudicerande. Jag önskar

i detta sammanhang erinra om att enligt 1950 års markavtal på södra lasarettsområdet

uppförd byggnad skall överlämnas till universitetet, så snart

byggnaden ersatts av byggnad på norra lasarettsområdet. De lokaler på

södra lasarettsområdet, i vilka den neurokirurgiska kliniken f. n. inrymmes,

är såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen avsedda att —

efter den neurokirurgiska klinikens inflyttning i A—B-blocken på norra

lasarettsområdet — tagas i anspråk för den urologiska avdelningen. Enligt

vad jag under hand inhämtat möter från universitetets sida icke hinder

mot att genom neurokirurgiska klinikens bortflyttning ledigblivna lokaler

provisoriskt disponeras för urologisk avdelning under förutsättning, att

provisoriet icke äger bestånd längre än t. o. in. utgången av år 1967. Vid

sådant förhållande har jag ansett mig kunna biträda lasarettsdirektionens

framställning i denna del.

Någon medelsanvisning för bestridande av kostnaderna för vidtagande

av skyddsanordningar å yttertak samt för ombyggnad av hiss i det nuvarande

centralköket är jag icke beredd att nu förorda. Frågan om och i

vilken utsträckning staten bör bidraga till kostnaderna för dessa arbeten

torde lämpligen få upptagas till prövning i samband med de förhandlingar,

som enligt vad jag tidigare uttalat bör komma till stånd mellan staten och

landstinget. Jag tillstyrker sålunda med beaktande av vad byggnadsstyrelsen

i denna del anfört, att med anledning av direktionens framställning för

nästa budgetår anvisas (13 000 + 10 000 + 26 000) 49 000 kronor.

I likhet med förhandlingskommissionen anser jag mig böra förorda, att

staten bidrager med hälften av kostnaderna för anordnande av lågaktivi
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1959

65

tetslaboratorium, djurstallar samt omklädnadsrum för medicine kandidater.

Jag föreslår sålunda, att för dessa arbeten för nästa budgetår anvisas

tillhopa 31 000 kronor.

Det nu framlagda förslaget till centralblockets uppförande i en andra

byggnadsetapp utgör i väsentliga delar ett helt nytt förslag i förhållande

till det ursprungliga byggnadsprogrammet. Enligt förslaget avses sålunda

ifrågavarande byggnadsetapp skola omfatta två flyglar, den ena inrymmande

centrallaboratorium för klinisk kemi jämte två våningsplan med forskningslaboratorier

och den andra centrallaboratorium för klinisk fysiologi

jämte likaledes två våningsplan för forskningslaboratorier. Flyglarna avses

skola sammanbindas av dels en byggnad med för centrallaboratorierna

gemensamma lokaler för administration, bibliotek, undervisning in. m. samt

instrumentverkstäder med expedition och förrådslokaler, dels ock en byggnad

innehållande djurstallar och djurexperimenten avdelning. Programmet

för etappen innebär en betydande utökning jämfört med vad som tidigare

planerats, då etappen avsågs att utföras som endast en flygel med en total

lokalyta av cirka 3 600 in2. Det aktuella förslaget innebär sålunda en ökning

med cirka 1 700 in2 för undervisning och sjukvård samt cirka 2 300 in2 för

forskningsändamål. Den för det ursprungliga förslaget beräknade kostnaden,

5 700 000 kronor, torde enligt byggnadsstyrelsen i dagens prisläge böra uppräknas

till cirka 7 500 000 kronor, vilket belopp med en ökning av 1 700 in2

bör höjas till 11 000 000 kronor. Inklusive forskningslokaler har etapp II nu

beräknats till cirka 16 050 000 kronor, vartill kommer 410 000 kronor för

värmekulvert.

Då det gäller att bedöma det nu framlagda förslaget är det enligt min mening

angeläget att beakta de ökade krav på tillgång till laboratorielokaler,

som kännetecknar de senaste årens utveckling. Jag vill sålunda erinra om,

att utvecklingen inom de två disciplinerna klinisk kemi och klinisk fysiologi

under senare år gått mycket snabbt, vilket kommit dessa ämnen att

ställa betydande krav ifråga om lokaler och utrustning. Denna utveckling

har ingalunda avstannat utan tenderar mot en alltmer ökad tillämpning

av kemiska och fysiologiska kunskaper i diagnostik och terapi. Under senare

år har därjämte tillkommit vissa andra omständigheter, som icke

kunnat förutses vid planeringen av den kliniska forskningens lokalbehov

och som väsentligt ändrat grundvalen för denna behovsprövning. Den

snabba utvecklingen av den kliniska forskningen med mera utpräglad inriktning

på laboratoriemässiga undersökningar är sålunda en omständighet

som fört frågan om klinikernas lokalbehov i ett nytt läge. Den kliniska

forskningens olika grenar har vidare utvecklats till skilda enheter, som

på flera områden samarbetar med teoretiska institutioner, men som på

grund av sin speciella metodik fordrar särskilda laboratorieenheter. Ifrågavarande

forskning kräver numera även kontinuerlig tillgång till kvalificerad

5 — It i han g till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. AV 95

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

och dyrbar apparatur, varför behovet av en modernt utrustad verkstad för

erforderlig teknisk service blivit alltmer framträdande. För den kliniska

forskningen är jämväl djurförsök oumbärliga.

Mot bakgrunden av det nu sagda har jag icke funnit anledning till erinran

mot förslaget att i samband med tillgodoseende av de kliniskt-kemiska

och kliniskt-fysiologiska institutionernas lokalbehov jämväl bereda

lokaler för klinisk forskning. Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning

till programmet för dylika lokaler beträffande hela etappen II. Då emellertid

de lokaler för forskningsavdelningar, som ingår i den första delen av

etappen, under alla omständigheter torde bli av mindre omfattning än vad

ett komplett program bör omfatta, har jag ansett mig kunna biträda förslaget

till anordnande i en första deletapp av två våningsplan för forskning.

Med ett ställningstagande till frågan om anordnande i en andra deletapp av

ytterligare forskningslokaler torde emellertid få tills vidare anstå. Byggnadsstyrelsen

har i detta sammanhang erinrat om, att behovet av lokaler

för klinisk forskning anmält sig jämväl i Uppsala, Göteborg och Umeå

samt ansett frågan om program och lämplig omfattning av sådana lokaler

lämpligen böra utredas och bedrivas i ett sammanhang för landet i dess

helhet. Jag är icke beredd att biträda detta förslag, men vill understryka

angelägenheten av att byggnadsstyrelsen såsom centralt granskande organ

verkar för erforderlig samordning på detta område. Mot det nu aktuella

förslaget i övrigt har jag icke funnit anledning till erinran. På av byggnadsstyrelsen

anförda skäl synes emellertid ytterligare utredning böra ske

av frågan om anordnande av värmekulvert. Jag förutsätter, att centrala

sjukvårdsberedningen och byggnadsstyrelsen beredes tillfälle att under

fortlöpande kontakt följa det fortsatta utredningsarbetet. I detta sammanhang

vill jag erinra om, att vid anmälan av andra byggnadsfrågor till innevarande

års riksdag understrukits vikten av att alla ansträngningar göres

för att hålla nere kostnaderna för statliga och andra med statsmedel finansierade

byggnadsföretag. Jag utgår därför ifrån, att alla möjligheter till

kostnadsbesparingar tillvaratages under det kommande projekteringsarbetet.

Jag föreslår, att för påbörjande av etapp II av centralblocket för nästa

budgetår anvisas 1 000 000 kronor.

Enligt förutnämnda mellan staten och landstinget ingångna markavtal

skall staten bidraga med hälften av kostnaderna för uppförande på norra

lasarettsområdet av ett nytt centralkök. Såsom framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen har hälso- och sjukvårdsstyrelsen nu framlagt förslag

till centralkökets uppförande i en andra byggnadsetapp. Kostnaderna

för denna etapp har i 1956 års prisläge beräknats till 3 640 000 kronor. Jag

förordar, att å staten fallande del eller 1 820 000 kronor anvisas för nästa

budgetår.

För utbyggnad av kulvertsystemet bör för nästa budgetår anvisas 422 000

kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

Vid anmälan i det föregående av frågan om bidrag till anordnande av

undervisning i klinisk epidemiologi vid lasarettet i Lund har jag förordat,

att staten skall bidraga med hälften av de till 3 916 000 kronor beräknade

kostnaderna för anordnande av en ny observationspaviljong samt installation

av vissa hissar i epidemisjukhuset. Därest riksdagen icke framställer erinran

häremot, torde för ändamålet för nästa budgetår böra anvisas 1 500 000

kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle statsbidraget för

nästa budgetår uppgå till (49 000 + 31 000 + 1 000 000 + 1 820 000 + 422 000

+ 1 500 000) 4 822 000 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till

4 820 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för budgetåret

1959/60 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 4 820 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt, förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bo Stenfors

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1959

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m..... 2

I. Fortsatt upprustning av serfimerlasarettet............................. 2

II. Det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet vid serafimerlasarettet---- 6

Inledning......................................................... 6

Utredningens promemoria.......................................... 8

Nuvarande förhållanden.......................................... 8

Utredningens uttalanden och förslag............................... 13

Yttranden........................................................ 19

III. Departementschefen............................................... 21

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala........................... 26

Förslag............................................................. 26

Motiv.............................................................. 26

Yttranden.......................................................... 33

Departementschefen.................................................. 36

Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ... 38

Förslag............................................................. 38

Motiv.............................................................. 40

Departementschefen.................................................. 42

Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset

i Lund........................................................ 45

Inledning........................................................... 45

Förhandlingskommissionens förslag.................................... 46

Yttranden.......................................................... 50

Departementschefen................................................... 51

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund m. m.......................................................... 55

Förslag............................................................. 55

Motiv............................................................. 56

Yttranden.......................................................... 59

Departementschefer................................................. 63

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 39

903020

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten
  2. SU 1959:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m. s. 1 i texten