Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

1960-03-11 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:100, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960

1

Nr 100

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1959/60; given Stockholms slott den 11 mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars

1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det

nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av

1959 års riksdag vid dess höstsession (rskr. 1959: 346), och dels å tilläggsstat

II, som avser till innevarande års riksdag gjorda anslagsäskanden, upptagna

i propositionerna nr 2 och 83.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

Kungl. Maj:t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—5). En sammanställning över av Kungl. Maj:t å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 till och med denna dag

1 intrång till riksdagens protokoll 1000. 1 samt. Nr 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kimgl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960

äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få

bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att efter det propositionen nr 2 till årets

riksdag framlades har å tilläggsstat äskats sammanlagt 10,7 miljoner kronor

å driftbudgeten och 1,4 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av förstnämnda

belopp avser 9,0 miljoner kronor kostnader för den svenska FNstyrkan,

540 000 kronor kostnader för den svenska övervakningskontingenten

i Korea, 150 000 kronor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel

utgifter till kommittéer och utredningar genom sakkunniga samt 1,0 miljon

kronor avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Å kapitalbudgeten har äskats

under statens affärsverksfonder 300 000 kronor, avseende investeringsanslag

till en ny bro över Fyrisån på vägen mellan Ultuna och Kungsängen, under

statens utlåningsfonder 500 000 kronor till lånefonden för insamling av

skogsfrö samt under fonden för förlag till statsverket ett belopp av 70 100

kronor, avseende förlagskapital för vissa internationella organisationers rörelsefonder.

Vidare har i propositionen nr 83 under statens allmänna fastighetsfond

äskats 480 000 kronor till vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Å tilläggsstat I har av föregående års riksdag anvisats anslag om 10,0 miljoner

kronor å driftbudgeten och 420 000 kronor å kapitalbudgeten. I propositionen

nr 2 har å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 83,1 miljoner kronor

å driftbudgeten och 175,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall

härtill samt till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna

dag gjorda ytterligare anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen å tillläggsstater

till riksstaten för budgetåret 1959/60 uppgå till sammanlagt för

driftbudgeten 103,8 miljoner kronor, varav 1,0 miljon kronor till avskrivningsanslag,

och för kapitalbudgeten 176,8 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—5) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bo Jonas Sjönander

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

samt anför därvid följande.

E. Diverse

[1] 21. Kostnader för den svenska FN-styrkan. Efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande av en svensk FNstyrka.

Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna

1958: 2, 1958: 125, 1959: 2 och 1959: 125 å tilläggsstat II till riksstaterna

för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anvisat ytterligare (5 000 000 +

6 500 000 + 6 000 000 -f 9 000 000 =) 26 500 000 kronor för ifrågavarande

ändamål avseende kontingentens verksamhet intill utgången av december

1959. Såsom framgår av propositionen 1958: 125 avses huvuddelen av ifrågavarande

kostnader skola bestridas av FN. Hittills har från FN influtit

14 896 272 kronor, avseende andra kostnader för kontingenten under tiden

den 1 november 1956—den 31 december 1958 än materielkostnader.

Av förenämnda propositioner framgår vidare att den svenska FN-kontingentens

verksamhet ursprungligen beräknades komma att omfatta en tidrymd

av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i

övervakningsverksamheten har emellertid kommit att utsträckas i tiden, och

enligt av Kungl. Maj :t meddelade beslut må kontingenten fortsättningsvis

vara organiserad längst intill utgången av december 1960. Från maj 1958

har dessutom kontingenten förstärkts med cirka 150 man till omkring 500

tf llihany till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960

man. Vidare har tjänstgöringsomgångarna förlängts från sex till sju månader

(prop. 1958:125).

Hittills anvisade medel beräknas förslå till FN-styrkans verksamhet till

och med utgången av april 1960. Då beslut föreligger, att kontingenten må

vara organiserad intill utgången av december 1960 erfordras ytterligare

medel för kontingentens verksamhet. Jag beräknar, att i runt tal 9 000 000

kronor kommer att erfordras för verksamheten till och med utgången av

december innevarande år. Av detta belopp avser i runt tal 1 500 000 kronor

de utgifter för FN-styrkans sjunde tjänstgöringsomgång som beräknas kvarstå

vid utgången av april detta år och cirka 7 100 000 kronor kostnaderna

för kontingentens åttonde omgång, avseende tiden juni till och med december

1960. Återstoden, 400 000 kronor, beräknas erforderliga för täckande

av oförutsedda utgifter. Såsom i det föregående nämnts, kan man

påräkna alt huvuddelen av ifrågavarande kostnader skall ersättas av FN.

Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde, liksom tidigare

förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda utgifter. I den mån så

sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.

Från FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomsttiteln

Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag således, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för den svenska FN-styrkan å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 000 kronor.

[2] 22. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.

Maj :t i propositionen 1953: 234 angående täckning av kostnaderna för svenskt

deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar i

Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/

54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor till

Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts

i mars 1954. övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt,

men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till omkring 10 personer

mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förenämnda anslagsrubrik dels efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionerna

1954: 220 och 1955: 150 å tilläggsstat I respektive II till riksstaten

för budgetåret 1954/55 anvisat sammanlagt (3 000 000 -f- 1 400 000 =)

4 400 000 kronor, dels efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1955: 204

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisat 4 200 000 kronor,

dels ock efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1959:125 å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisat 700 000 kronor.

Hittills har således anvisats sammanlagt 14 300 000 kronor för ifrågavarande

ändamål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960

I skrivelse den 2 februari 1960 har försvarets civilförvaltning hemställt,

att ytterligare medel måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att

bestrida kostnaderna för övervakningskontingentens fortsatta verksamhet

och till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Behållningen under anslaget uppgick den 1 januari 1960 till omkring

195 000 kronor. Då härav cirka 25 000 kronor var bundna i utestående oredovisade

förskott m. in., utgjorde den icke disponerade behållningen under

anslaget 170 000 kronor.

Civilförvaltningen räknar med något lägre medelsförbrukning under innevarande

budgetår än under närmast föregående budgetår. Under det senaste

halvåret har nämligen konstaterats en minskning i medelsförbrukningen

beroende bl. a. på att personalstyrkan reducerats med en läkare, att anställningstiden

som regel ökat från sex till sju månader och i ett flertal fall

ytterligare förlängts, att antalet kurirresor till Tokyo minskat samt att anslagna

belopp för representation och förströelse begränsats. På grund härav

beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för månad under innevarande

budgetår till i runt tal 60 000 kronor. Ämbetsverket har därvid förutsatt

att verksamheten bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan,

vars anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till tio personer.

Hittills anvisade belopp anses i huvudsak täcka medelsbehovet för tiden

till och med mars 1960.

Departementschefen

För närvarande finns icke möjlighet alt bedöma hur länge övervakningskontingenten

i Korea kan komma att fortsätta sin verksamhet. Medel för

verksamheten bör emellertid beräknas för tiden till och med utgången av innevarande

kalenderår. .lag vill framhålla, att jag förutsätter att kontingentens

personalstyrka hålles så låg som det är möjligt.

Enligt försvarets civilförvaltnings beräkningar torde hittills anvisade medel

komma att täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet till och

med mars 1960. Kostnaderna för den fortsatta verksamheten har av ämbetsverket

beräknats till i runt tal 60 000 kronor i månaden. Jag anser mig

kunna biträda dessa beräkningar. För tiden den 1 april 1960—den 31 december

1960 skulle således de sammanlagda kostnaderna uppgå till 540 000 kronor.

Denna summa måste emellertid betraktas som ungefärlig med hänsyn till

svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en kommande

avveckling av kontingentens verksamhet, .lag förutsätter, att eventuellt

behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget

till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader

torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea å lilltilläggsstat

II till riksstaten för budgetårcl 1959/60 anvisa

etl reservationsanslag av 540 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

7

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler under

ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

och anför därvid följande.

N. Diverse

[1] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga har på riksstaten för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 1 450 000 kronor. Vid ingången av

budgetåret fanns å anslaget en reservation av i runt tal drygt 50 000 kronor.

Det för budgetåret disponibla beloppet utgör således cirka 1 500 000 kronor.

Under tiden till och med januari 1960 har härav använts närmare 900 000

kronor, vilket genomsnittligt motsvarar en förbrukning av omkring 130 000

kronor per månad. Vad beträffar medelsförbrukningen för tiden februari—

juni räknar jag — med hänsyn till att den månatliga belastningen under

våren erfarenhetsmässigt alltid är något större än under tidigare del av

budgetåret, att vissa kommittéer intensifierar sin verksamhet för att hålla

uppgjorda tidsplaner samt att vissa ytterligare utredningar torde komma

att igångsättas under våren — med en något högre genomsnittlig medelsförbrukning

per månad. Den erforderliga anslagsförstärkningen beräknar

jag till 150 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

alt till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lindén

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

9

Bilaga 3

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

den 11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1959/60 och anför därvid följande.

Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat

I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat

II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskriv - ningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga

avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov

uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar

liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg

och jämkningar vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbai

avskrivning är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten

m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å

480 000 kronor torde i enlighet med gällande regler böra avskrivas med 50

procent. Avskrivningsanslaget upptages med 240 000 kronor.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars

delfond, för vilken total avskrivning tillämpas.

Under marinens delfond har å tilläggsstat I anvisats investeringsanslag

om 420 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag under delfonden bör

alltså upptagas med 210 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

Statens utlåningsfonder. Anslagen å tilläggsstat II till statens fiskredskapslånefond

och till lånefonden för insamling av skogsfrö torde liksom tidigare

böra avskrivas helt. Avskrivningsanslagen upptages med 50 000 respektive

500 000 kronor.

Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen

för budgetåren 1959/60 och 1960/61 (bilaga 19 till respektive

års statsverksproposition) har jag redovisat beloppet av avskrivningsmedel

som reaktiveras bland annat genom 1957 års riksdagsbeslut om återbetalning

av vissa tilläggslån. I enlighet med vad jag i dessa sammanhang

anfört bör några särskilda anslag inte upptagas för avskrivning av de bostadsinvesteringar

för vilka medel anvisats å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1959/60 under lånefonden för bostadsbyggande respektive

fonden för låneunderstöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1959/60 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården........ 240 000

Försvarets fonder:

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond ........................ 210 000

Statens utlåningsf onder:

Jordbruksdepartementet:

Statens fiskredskapslånefond ................ 50 000

Lånefonden för insamling av skogsfrö.......... 500 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bo Jonas Sjönander

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.is proposition nr 100 år 1960

11

Bilaga 4

Kapitalinvesteringar

Utrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt anför därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket

[lj la. Vissa internationella organisationers rörelsefonder. I proposition

1959: 125, bilaga 5 (s. 16), anmälde jag, att för år 1959 en ökning av Förenta

Nationernas rörelsefond från 22 miljoner dollar till 23,5 miljoner dollar beslutats,

vilket hade till följd att en ökning av den svenska insatsen i fonden

med 4 389 dollar måste företagas. Medel härför beviljades av riksdagen (SU

1959: 59, rskr 1959: 179).

Enligt FN:s generalförsamlings resolution den 5 december 1959 (nr 1448

XIV) skall organisationens rörelsefond för 1960 ökas från 23,5 miljoner

dollar till 25 miljoner dollar. Enligt skrivelse från FN-sekretariatet i januari

1960 uppgår Sveriges bidrag lör denna ökning till 13 511 dollar eller i

svenskt myntslag 70 100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa internationella organisationers rörelsefonder

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett investeringsanslag av 70 100 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställ l

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

E. Rosenblad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

Bilaga 5

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

[1] 2. Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar. Styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök (skr. 19/2 1960) hemställer,

att å tilläggsstat för budgetåret 1959/60 under förevarande rubrik måtte anvisas

ett anslag av 300 000 kr. för nybyggnad av den s. k. vindbron över

Fyrisån vid Ultuna. Styrelsen erinrar om att den i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1960/61 (statsverksprop. 1960, bil. 31, punkt 2) preliminärt

beräknade ett belopp av 250 000 kr. för ändamålet. Styrelsen anförde därvid

att nämnda bro, som byggdes år 1868 och som är belägen där vägen från

Ultuna till Kungsängens gård passerar Fyrisån, är i mycket dåligt skick

och att en om- eller nybyggnad var nödvändig. Utredning av frågan pågick

och beräknades vara slutförd omkring den 1 oktober 1959.

I sin nu ingivna framställning anför högskolestyrelsen, att den för utredningsarbetet

anlitade ingenjörsfirman meddelat, att en nybyggnad av

bron skulle bli den lämpligaste lösningen av frågan. Konstruktionen av

den nya bron, vilken föreslås byggd strax söder om den nuvarande, framgår

av en vid högskolestyrelsens skrivelse fogad skiss. Av framställningen inhämtas

vidare, att pålverket, på vilken underbyggnaden vilar, skadats

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Mcij.ts proposition nr 100 år 1960

genom röta. Efter en åren 1949—1951 företagen muddring och rensning

i Fyrisån liar bron vid flera tillfällen påkörts av fartyg, varvid brofästena

skadats. Bron har varit försedd med ledverk uppströms men ej nedströms.

Före muddringen fanns ett naturligt ledverk nedströms genom strandkanten.

Våren 1959 skadades bron ytterligare genom påsegling. Efter det att

vägförvaltningen i Uppsala län besiktigat bron har den avstängts för fordonstrafik.

Endast cyklister och gående får nu passera bron på egen risk.

Då stockarna nu är allvarligt rötskadade, föreligger enligt vad som framkommit

vid utredningen risk för att bropelarna kan rasa vid en ny påsegling.

Även virket i bron är rötskadat och kan inte användas i en ny bro.

Av högskolestyrelsens skrivelse framgår även, att sjöfartsstyrelsen i

augusti 1959 framhöll, att bron var i dåligt skick och att förhållandena för

den sjötrafik, som har att passera bron, är otillfredsställande på grund av

att tillräckliga ledverk saknas. Sjöfartsstyrelsen hemställde, att ledverk

om minst 25 meters längd måtte anordnas på båda sidor om färdleden såväl

norr som söder om bron.

Angående behovet av en ny bro och ledverk anför högskolestyrelsen i

övrigt följande.

Ultuna egendom består bl. a. av huvudgården Ultuna och utgården

Kungsängen. Ultuna har en areal av 263 ha, varav 190 ha åker, och Kungsängen

en areal av 279 ha, varav 226 ha åker. Gårdarna ligger på var sin

sida om Fyrisån och förbindes av en enskild väg som passerar Fyrisån

över den s! k. vindbron, belägen norr om övre Föret. Då gårdarna ligger

under samma förvaltning och sambrukas med varandra är denna förbindelse

nödvändig för att en ekonomisk jordbruksdrift skall kunna genomföras.

Gemensam transport av mjölk sker dagligen. Vidare sker transport

av foder samt förflyttning av maskiner och redskap. Arbetskraften vid gårdarna

utgöres till huvudsaklig del av lantbrukselever, som är förlagda till

Ultuna och som dagligen förflyttas mellan gårdarna. Den teoretiska undervisningen

för ladugårdsförmanseleverna är förlagd till Ultuna. Då de har

sin praktiska utbildning i Kungsängens ladugård och är förlagda på denna

gård, måste de transporteras till lektionerna på Ultuna.

Avståndet från Ultuna till Kungsängen över den enskilda vägen är cirka

4 km. Måste transporten ske över Uppsala blir avståndet cirka 9 km. Egendomens

förvaltare beräknar den ökade sammanlagda transportvägen till

cirka 2 100 mil per år. Härtill kommer förlorad arbetstid genom de förlängda

transporterna och svårigheterna att lotsa maskiner, redskap och

traktorsläp genom Uppsalatrafiken. Den förlorade arbetstiden beräknas till

960 timmar per år.

Statens husdjursförsök har sina försök med nötkreatur förlagda till

ladugården på Kungsängen, som byggts speciellt för detta ändamål. Vidare

bär statens jordbruksförsök, statens husdjursförsök och åtskilliga av högskolans

institutioner fältförsök förlagda till Kungsängen. År 1959 uppgick

den areal som tagits i anspråk för fältförsök på Kungsängen till 21 ha.

För högskolans del kan den sammanlagda ökade transportvägen beräknas

till 2 300 mil per år. Den förlorade arbetstiden beräknas till 1 000 timmar

per år. Sammanlagda ökade transportvägen beräknas till 4 400 mil per år

och den förlorade arbetstiden till sammanlagt 1 960 timmar per år. Om

kostnaden för den ökade våglängden beräknas till 5 kr. per mil och kostnaden

för förlorad arbetstimme till 4 kr., skulle de ökade kostnaderna som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr iOO är 1960

uppstår uppgå till 29 840 kr. för år. Från detta belopp bör dragas brovaktens

lön 2 000 kr. per år.

Högskolestyrelsen framhåller slutligen, att ifrågavarande brobygge lämpligen

bör påbörjas under hösten och avslutas under vintern, då sjöfarten

är inställd.

Över högskolestyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, domänstyrelsen och sjöfartsstyrelsen, vilka

samtliga tillstyrker att medel skall anvisas för ändamålet. Enligt stats

kontorets mening vore det emellertid önskvärt, om de åtgärder, som måste

vidtagas med avseende å vindbron, kunde begränsas till en provisorisk iståndsättning

av bron. Förutsättningarna härför syntes böra ytterligare undersökas.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat skall nämligen enligt

generalplan för Uppsala stad en väg i väst-östlig riktning byggas söder om

Ultuna med broförbindelse över Fyrisån omkring 2,5 kilometer söder om

vindbron. Någon tidpunkt för ett dylikt brobygge inom generalplanens ram

är emellertid icke bestämd. Vidare förutsätter sjöf artsstyrelsen bl. a., att styrelsen

på ett senare stadium av planeringsarbetet får tillfälle att mera ingående

pröva vissa speciella frågor med avseende å brons konstruktion ur

sjöfartssynpunkt.

Departementschefen

Av högskolestyrelsens framställning och den i ärendet verkställda undersökningen

framgår, att den s. k. vindbron över Fyrisån på vägen mellan Ultuna

och Kungsängen numera är i sådant skick att densamma inte är användbar

för den trafik som för såväl Ultuna egendoms som lantbrukshögskolans

och lantbruksförsökens räkning måste ske mellan nyssnämnda båda

platser. Detta medför betydande olägenheter och merkostnader för verksamheten

vid Ultuna. Bron utgör dessutom en fara och ett hinder för sjöfarten

till och från Uppsala. I likhet med högskolestyrelsen anser jag därför

att erforderliga åtgärder snarast bör vidtagas, övervägande skäl talar också

enligt min mening för att medel nu bör anvisas för uppförande av en ny bro

i enlighet med högskolestyrelsens framställning. Någon ytterligare undersökning

av möjligheterna att provisoriskt iståndsätta den nuvarande bron torde

sålunda enligt min mening inte vara erforderlig. Kostnaderna för en ny bro

har beräknats till 300 000 kronor. Mot detta belopp torde inte vara något att

invända. Jag föreslår därför att nämnda belopp anvisas för ändamålet. Med

hänsyn till att ärendet är av brådskande natur och då arbetena lämpligen bör

påbörjas så snart som möjligt för att kunna avslutas under nästkommande

vinter, då sjöfarten är inställd, synes beloppet böra anvisas å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960

15

V. Statens utlåningsfonder

[2] 10 b. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.

2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden

för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag av 500 000

kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag

av ioOOOO kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56

ett investeringsanslag av 400 000 kr. samt å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1958/59 ett investeringsanslag av 500 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1958/59 förelåg å fonden intet outnyttjat

belopp.

Skogsstyrelsen (skr. 15/12 1959) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår skall till fonden anvisas ett investeringsanslag av

700 000 kr.

Skogsstyrelsen erinrar om att styrelsen i sin anslagsskrivelse för nästa

budgetår på anförda skäl bl. a. föreslog, att lånefonden för insamling av

skogsfrö skulle ombildas till en fond för för- och plantanskaffning och i anslutning

härtill hemställde, att fondkapitalet skulle uppräknas från 1,5 milj.

kr. till 7 milj. kr. Ämbetsverket anmälde även, att tillgången på tallkott

syntes bli god jämväl vintern 1959/60. I samband därmed anförde styrelsen

att, då tillgängliga medel i frölånefonden ej möjliggjorde någon mera

omfattande kottinsamling innevarande budgetår, styrelsen ämnade — om en

närmare utredning längre fram under året rörande behovet av lånemedel

gav vid handen, att en förstärkning av fonden var nödvändig redan detta

budgetår — inkomma med begäran om särskild medelsanvisning å tillläggsstat.

På anmodan av skogsstyrelsen har skogsvårdsstyrelserna inkommit med

uppgifter rörande behovet av lån ur skogsfrölånefonden m. m. budgetåret

1959/60. Av de lämnade uppgifterna framgår enligt ämbetsverket bl. a. att

tillgången på tallkott inom vissa län är riklig och att insamling av synnerligen

värdefull kött från de norrländska höjdlägena beräknas kunna ske

i mindre vanlig utsträckning. Frökvaliteten är överlag osedvanligt hög beroende

på det exceptionellt torra och varma vädret under den gångna sommaren.

Framförallt har höjdlägesfröet visat sig besitta betydligt högre grobarhet

än som normalt brukar vara fallet. Det av skogsvårdsstyrelserna anmälda

lånebehovet uppgår till ca 1 200 000 kr. Skogsstyrelsen beräknar

för sin del att lånebehovet skall kunna begränsas till sammanlagt 1,1 milj.

kr., varav omkring 700 000 kr. skulle belöpa på norrlandslänen och Kopparbergs

län samt återstoden på landet i övrigt. Enligt styrelsen är praktiskt

laget hela fondkapitalet i frölånefonden f. n. utlånat till skogsvårdsstyrelserna.

Dessutom har skogsvårdsstyrelserna under föregående budgetår

för samma ändamål tilldelats 650 000 kr. eller hela del belopp, som genom

Kungl. Ma j:ts beslut den 20 mars och den 22 maj 1959 ställts till ämbetsverkets

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960

förfogande från reservationsanslaget till arbetslöshetens bekämpande för utlämnande

av bidrag till insamlande av skogsfrö enligt de för utlåning från frölånefonden

meddelade bestämmelserna. Skogsstyrelsen räknar med att sammanlagt

omkring 400 000 kr. skall återföras till fonden innevarande budgetår

genom amorteringar å utestående lån. Fonden behöver alltså förstärkas

med 700 000 kr. för att möjliggöra kottanskaffning detta budgetår i förutsatt

omfattning. Styrelsen betonar att det är av utomordentlig betydelse

för kontinuileten i skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantförsörjningsverksamhet,

alt styrelserna kan beredas ekonomiska förutsättningar att tillvarata

de med oregelbundna intervaller återkommande tillfällen, då goda

möjligheter att insamla kött erbjudes. I all synnerhet bör sådana säsonger,

som i likhet med skördeåret 1959/60 kännetecknas av god tillgång på kött

från höjdlägen samt särskilt hög frökvalitet, utnyttjas för behövlig fröanskaffning

vid skogsvårdsstyrelserna. Med hänsyn till de mycket sällan återkommande

fröåren i de norrländska höjdlägena, bör enligt ämbetsverkets

mening frö där anskaffas om möjligt för en 15-årsperiod.

Statskontoret erinrar i remissutlåtande över skogsstyrelsens framställning

att förevarande lånefonds kapital tredubblats sedan budgetåret 1952/53 och

att det vid bifall till framställningen skulle bli mer än fyrdubblat. Det kan

enligt ämbetsverket ifrågasättas, huruvida omfattningen av den med lånefondens

medel bedrivna verksamheten och kostnaderna för denna sedan sistnämnda

budgetår ökat i samma mån som fondens kapital. Statskontoret

anser det icke uteslutet, att de ökade anspråken på fonden delvis sammanhänger

med en minskad tillgång på likvida medel hos skogsvårdsstyrelserna.

I den mån så är fallet, blir lånen ur lånefonden i princip av samma

karaktär som de rörelsekrediter, som skogsvårdsstyrelserna medgives upptaga

å den allmänna kreditmarknaden. De skiljer sig emellertid enligt statskontorets

uppfattning väsentligt från dessa därigenom, att de är helt räntefria

och således för skogsvårdsstyrelserna möjliggör en upplåning, för vilken

kapitalkostnaderna helt drabbar statsverket. Ämbetsverket ifrågasätter vidare,

om anledning numera föreligger att från statens sida subventionera

fröanskaffningen genom skogsvårdsstyrelserna. Denna verksamhet borde

anser statskontoret, kunna vara helt självfinansierande och priset på tillhandahållet

frö inkludera även kapitalkostnaderna. Statskontoret föreslår

därför, att räntefriheten för lån ur förevarande lånefond slopas och att nya

lån ur fonden föreskrives skola förräntas enligt den för statens utlåningsfonder

gällande normalräntan. Den i framställningen begärda förstärkningen

av fonden har icke föranlett erinran från ämbetsverkets sida.

Departementschefen

Såsom framgår av skogsstyrelsens framställning är tillgången på kött

innevarande vinter liksom förra vintern god. Bland annat räknar styrelsen

med att kött av god kvalitet, framför allt i fråga om grobarheten, i betydande

omfattning skall kunna erhållas från de norrländska höjdlägena.

Med hänsyn till angelägenheten av en fortsatt intensifiering av skogsodlings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960

insatserna är det, såsom skogsstyrelsen anför, av stor betydelse, att skogsvårdsstyrelserna

beredes möjligheter att tillvarata de oregelbundet återkommande

tillfällen, då goda möjligheter att insamla kött erbjudes. Skogsvårdsstyrelserna

torde inte kunna anskaffa härför erforderliga medel utan

att i betydande omfattning utnyttja lånefonden för insamling av skogsfrö.

Medelstillgången i fonden är emellertid så ringa, att denna måste tillföras

ytterligare medel för att i skälig omfattning kunna fylla sitt ändamål. Jag

kan dock ej tillstyrka en så stor medelsanvisning, som skogsstyrelsen föreslagit,

utan finner mig böra inskränka mig till att förorda ett kapitaltillskott av

500 000 kronor. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Statskontoret har i remissutlåtandet över skogsstyrelsens framställning

föreslagit, att räntefriheten för lån ur förevarande lånefond slopas och att

nya lån ur fonden föreskrives skola förräntas enligt den för statens utlåningsfonder

gällande normalräntan.

I anledning härav vill jag omnämna att jag vid anmälan av särskild proposition

angående skogsvårdsstyrelsernas organisation och verksamhet, m. m.

tidigare denna dag föreslagit viss omläggning i fråga om finansieringen av

skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantproduktion, bland annat innebärande

övergång till affärsmässig drift vid nämnda verksamhet. I samband därmed

har jag förordat en ändring av reglerna för utlåning från lånefonden för insamling

av skogsfrö, bestående bland annat i att från och med den 1 juli

1960 beviljade lån skall löpa med förenämnda normalränta. Vid bifall till

dessa förslag torde ytterligare kapitalförstärkning till fonden fortsättningsvis

ej behöva komma i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

B. Siöalth

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kiingl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1960 äskade anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1959/60 utöver de i proposition

nr 2 upptagna anslagen

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

E: 21 Kostnader för den svenska FN-styrkan, reservationsanslag

............................................... 9 000 000

E: 22 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag

............................................ 540 000

9 540 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

N: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

...................................... 150 000

Säger för egentliga statsutgifter 9 690 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

C. Statens allmänna fastighetsfond:

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor till
hörande

barna- och ungdomsvården (III: 4), reservationsanslag

.................................. 240 000

D. Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

2 Marinens delfond (IV: A 10—14,15a), reservationsanslag

.........................................

210 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960

19

E. Statens utlåningsfonder

50 000

500 000

550 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 1000 000

Säger för driftbudgeten 10 690 000

Jordbruksdepartementet:

6 Statens fiskredskapslånefond (V: 10 a), reservationsanslag

..........................................

7 Lånefonden för insamling av skogsfrö (V: 10 b), reservationsanslag

....................................

Kapitalb udgeten

Kapitalinvestering

1. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

Jordbruksdepartementet:

2 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar .... 300 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhö
-

rande barna- och ungdomsvården .................. 480 000

V. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

10 b Lånefonden för insamling av skogsfrö................ 600 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Utrikesdepartementet:

1 a Vissa internationella organisationers rörelsefonder .... 70 100

Säger för kapitalbudgeten 1360100

600515 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (11)

11 kopplingar.

  1. SU 1960:149 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1960:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960/61 till stöd åt allmänna samlingslokaler m. m. a1 i texten
  3. Rskr. 1960:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  4. Rskr. 1960:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 a1 i texten
  5. SU 1960:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1959/60, i vad propositionen a s. 1 i texten

Visa alla 11