Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
1960-03-11 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1960:100, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960
1
Nr 100
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1959/60; given Stockholms slott den 11 mars 1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars
1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av
1959 års riksdag vid dess höstsession (rskr. 1959: 346), och dels å tilläggsstat
II, som avser till innevarande års riksdag gjorda anslagsäskanden, upptagna
i propositionerna nr 2 och 83.
De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har
Kungl. Maj:t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—5). En sammanställning över av Kungl. Maj:t å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 till och med denna dag
1 intrång till riksdagens protokoll 1000. 1 samt. Nr 100
2
Kimgl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960
äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få
bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att efter det propositionen nr 2 till årets
riksdag framlades har å tilläggsstat äskats sammanlagt 10,7 miljoner kronor
å driftbudgeten och 1,4 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av förstnämnda
belopp avser 9,0 miljoner kronor kostnader för den svenska FNstyrkan,
540 000 kronor kostnader för den svenska övervakningskontingenten
i Korea, 150 000 kronor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel
utgifter till kommittéer och utredningar genom sakkunniga samt 1,0 miljon
kronor avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Å kapitalbudgeten har äskats
under statens affärsverksfonder 300 000 kronor, avseende investeringsanslag
till en ny bro över Fyrisån på vägen mellan Ultuna och Kungsängen, under
statens utlåningsfonder 500 000 kronor till lånefonden för insamling av
skogsfrö samt under fonden för förlag till statsverket ett belopp av 70 100
kronor, avseende förlagskapital för vissa internationella organisationers rörelsefonder.
Vidare har i propositionen nr 83 under statens allmänna fastighetsfond
äskats 480 000 kronor till vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Å tilläggsstat I har av föregående års riksdag anvisats anslag om 10,0 miljoner
kronor å driftbudgeten och 420 000 kronor å kapitalbudgeten. I propositionen
nr 2 har å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 83,1 miljoner kronor
å driftbudgeten och 175,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall
härtill samt till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna
dag gjorda ytterligare anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen å tillläggsstater
till riksstaten för budgetåret 1959/60 uppgå till sammanlagt för
driftbudgeten 103,8 miljoner kronor, varav 1,0 miljon kronor till avskrivningsanslag,
och för kapitalbudgeten 176,8 miljoner kronor.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—5) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bo Jonas Sjönander
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
3
Bilaga 1
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
samt anför därvid följande.
E. Diverse
[1] 21. Kostnader för den svenska FN-styrkan. Efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande av en svensk FNstyrka.
Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna
1958: 2, 1958: 125, 1959: 2 och 1959: 125 å tilläggsstat II till riksstaterna
för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anvisat ytterligare (5 000 000 +
6 500 000 + 6 000 000 -f 9 000 000 =) 26 500 000 kronor för ifrågavarande
ändamål avseende kontingentens verksamhet intill utgången av december
1959. Såsom framgår av propositionen 1958: 125 avses huvuddelen av ifrågavarande
kostnader skola bestridas av FN. Hittills har från FN influtit
14 896 272 kronor, avseende andra kostnader för kontingenten under tiden
den 1 november 1956—den 31 december 1958 än materielkostnader.
Av förenämnda propositioner framgår vidare att den svenska FN-kontingentens
verksamhet ursprungligen beräknades komma att omfatta en tidrymd
av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i
övervakningsverksamheten har emellertid kommit att utsträckas i tiden, och
enligt av Kungl. Maj :t meddelade beslut må kontingenten fortsättningsvis
vara organiserad längst intill utgången av december 1960. Från maj 1958
har dessutom kontingenten förstärkts med cirka 150 man till omkring 500
tf llihany till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 100
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960
man. Vidare har tjänstgöringsomgångarna förlängts från sex till sju månader
(prop. 1958:125).
Hittills anvisade medel beräknas förslå till FN-styrkans verksamhet till
och med utgången av april 1960. Då beslut föreligger, att kontingenten må
vara organiserad intill utgången av december 1960 erfordras ytterligare
medel för kontingentens verksamhet. Jag beräknar, att i runt tal 9 000 000
kronor kommer att erfordras för verksamheten till och med utgången av
december innevarande år. Av detta belopp avser i runt tal 1 500 000 kronor
de utgifter för FN-styrkans sjunde tjänstgöringsomgång som beräknas kvarstå
vid utgången av april detta år och cirka 7 100 000 kronor kostnaderna
för kontingentens åttonde omgång, avseende tiden juni till och med december
1960. Återstoden, 400 000 kronor, beräknas erforderliga för täckande
av oförutsedda utgifter. Såsom i det föregående nämnts, kan man
påräkna alt huvuddelen av ifrågavarande kostnader skall ersättas av FN.
Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde, liksom tidigare
förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda utgifter. I den mån så
sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.
Från FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster.
Åberopande det anförda hemställer jag således, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för den svenska FN-styrkan å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 000 kronor.
[2] 22. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen 1953: 234 angående täckning av kostnaderna för svenskt
deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar i
Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/
54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor till
Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts
i mars 1954. övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt,
men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till omkring 10 personer
mot omkring 90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förenämnda anslagsrubrik dels efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionerna
1954: 220 och 1955: 150 å tilläggsstat I respektive II till riksstaten
för budgetåret 1954/55 anvisat sammanlagt (3 000 000 -f- 1 400 000 =)
4 400 000 kronor, dels efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1955: 204
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisat 4 200 000 kronor,
dels ock efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1959:125 å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisat 700 000 kronor.
Hittills har således anvisats sammanlagt 14 300 000 kronor för ifrågavarande
ändamål.
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960
I skrivelse den 2 februari 1960 har försvarets civilförvaltning hemställt,
att ytterligare medel måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att
bestrida kostnaderna för övervakningskontingentens fortsatta verksamhet
och till stöd härför anfört i huvudsak följande.
Behållningen under anslaget uppgick den 1 januari 1960 till omkring
195 000 kronor. Då härav cirka 25 000 kronor var bundna i utestående oredovisade
förskott m. in., utgjorde den icke disponerade behållningen under
anslaget 170 000 kronor.
Civilförvaltningen räknar med något lägre medelsförbrukning under innevarande
budgetår än under närmast föregående budgetår. Under det senaste
halvåret har nämligen konstaterats en minskning i medelsförbrukningen
beroende bl. a. på att personalstyrkan reducerats med en läkare, att anställningstiden
som regel ökat från sex till sju månader och i ett flertal fall
ytterligare förlängts, att antalet kurirresor till Tokyo minskat samt att anslagna
belopp för representation och förströelse begränsats. På grund härav
beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för månad under innevarande
budgetår till i runt tal 60 000 kronor. Ämbetsverket har därvid förutsatt
att verksamheten bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan,
vars anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till tio personer.
Hittills anvisade belopp anses i huvudsak täcka medelsbehovet för tiden
till och med mars 1960.
Departementschefen
För närvarande finns icke möjlighet alt bedöma hur länge övervakningskontingenten
i Korea kan komma att fortsätta sin verksamhet. Medel för
verksamheten bör emellertid beräknas för tiden till och med utgången av innevarande
kalenderår. .lag vill framhålla, att jag förutsätter att kontingentens
personalstyrka hålles så låg som det är möjligt.
Enligt försvarets civilförvaltnings beräkningar torde hittills anvisade medel
komma att täcka kostnaderna för kontingentens verksamhet till och
med mars 1960. Kostnaderna för den fortsatta verksamheten har av ämbetsverket
beräknats till i runt tal 60 000 kronor i månaden. Jag anser mig
kunna biträda dessa beräkningar. För tiden den 1 april 1960—den 31 december
1960 skulle således de sammanlagda kostnaderna uppgå till 540 000 kronor.
Denna summa måste emellertid betraktas som ungefärlig med hänsyn till
svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en kommande
avveckling av kontingentens verksamhet, .lag förutsätter, att eventuellt
behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget
till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader
torde få anmälas framdeles.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Svenska övervakningskontingenten i Korea å lilltilläggsstat
II till riksstaten för budgetårcl 1959/60 anvisa
etl reservationsanslag av 540 000 kronor.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Åke Lindwall
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
7
Bilaga 2
Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler under
ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
och anför därvid följande.
N. Diverse
[1] 15. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga har på riksstaten för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 1 450 000 kronor. Vid ingången av
budgetåret fanns å anslaget en reservation av i runt tal drygt 50 000 kronor.
Det för budgetåret disponibla beloppet utgör således cirka 1 500 000 kronor.
Under tiden till och med januari 1960 har härav använts närmare 900 000
kronor, vilket genomsnittligt motsvarar en förbrukning av omkring 130 000
kronor per månad. Vad beträffar medelsförbrukningen för tiden februari—
juni räknar jag — med hänsyn till att den månatliga belastningen under
våren erfarenhetsmässigt alltid är något större än under tidigare del av
budgetåret, att vissa kommittéer intensifierar sin verksamhet för att hålla
uppgjorda tidsplaner samt att vissa ytterligare utredningar torde komma
att igångsättas under våren — med en något högre genomsnittlig medelsförbrukning
per månad. Den erforderliga anslagsförstärkningen beräknar
jag till 150 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
alt till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lindén
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
9
Bilaga 3
Utgifter för statens kapitalfonder
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
den 11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1959/60 och anför därvid följande.
Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat
I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat
II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskriv - ningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga
avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar
liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtages av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbai
avskrivning är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.
Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten
m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å
480 000 kronor torde i enlighet med gällande regler böra avskrivas med 50
procent. Avskrivningsanslaget upptages med 240 000 kronor.
Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen
i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars
delfond, för vilken total avskrivning tillämpas.
Under marinens delfond har å tilläggsstat I anvisats investeringsanslag
om 420 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag under delfonden bör
alltså upptagas med 210 000 kronor.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
Statens utlåningsfonder. Anslagen å tilläggsstat II till statens fiskredskapslånefond
och till lånefonden för insamling av skogsfrö torde liksom tidigare
böra avskrivas helt. Avskrivningsanslagen upptages med 50 000 respektive
500 000 kronor.
Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen
för budgetåren 1959/60 och 1960/61 (bilaga 19 till respektive
års statsverksproposition) har jag redovisat beloppet av avskrivningsmedel
som reaktiveras bland annat genom 1957 års riksdagsbeslut om återbetalning
av vissa tilläggslån. I enlighet med vad jag i dessa sammanhang
anfört bör några särskilda anslag inte upptagas för avskrivning av de bostadsinvesteringar
för vilka medel anvisats å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1959/60 under lånefonden för bostadsbyggande respektive
fonden för låneunderstöd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1959/60 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond:
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården........ 240 000
Försvarets fonder:
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Marinens delfond ........................ 210 000
Statens utlåningsf onder:
Jordbruksdepartementet:
Statens fiskredskapslånefond ................ 50 000
Lånefonden för insamling av skogsfrö.......... 500 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bo Jonas Sjönander
Kungl. Mcij.is proposition nr 100 år 1960
11
Bilaga 4
Kapitalinvesteringar
Utrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt anför därvid följande.
VIII. Fonden för förlag till statsverket
[lj la. Vissa internationella organisationers rörelsefonder. I proposition
1959: 125, bilaga 5 (s. 16), anmälde jag, att för år 1959 en ökning av Förenta
Nationernas rörelsefond från 22 miljoner dollar till 23,5 miljoner dollar beslutats,
vilket hade till följd att en ökning av den svenska insatsen i fonden
med 4 389 dollar måste företagas. Medel härför beviljades av riksdagen (SU
1959: 59, rskr 1959: 179).
Enligt FN:s generalförsamlings resolution den 5 december 1959 (nr 1448
XIV) skall organisationens rörelsefond för 1960 ökas från 23,5 miljoner
dollar till 25 miljoner dollar. Enligt skrivelse från FN-sekretariatet i januari
1960 uppgår Sveriges bidrag lör denna ökning till 13 511 dollar eller i
svenskt myntslag 70 100 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa internationella organisationers rörelsefonder
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett investeringsanslag av 70 100 kronor.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställ l
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
E. Rosenblad
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
Bilaga 5
Kapitalinvesteringar
Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60
samt anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
[1] 2. Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar. Styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök (skr. 19/2 1960) hemställer,
att å tilläggsstat för budgetåret 1959/60 under förevarande rubrik måtte anvisas
ett anslag av 300 000 kr. för nybyggnad av den s. k. vindbron över
Fyrisån vid Ultuna. Styrelsen erinrar om att den i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1960/61 (statsverksprop. 1960, bil. 31, punkt 2) preliminärt
beräknade ett belopp av 250 000 kr. för ändamålet. Styrelsen anförde därvid
att nämnda bro, som byggdes år 1868 och som är belägen där vägen från
Ultuna till Kungsängens gård passerar Fyrisån, är i mycket dåligt skick
och att en om- eller nybyggnad var nödvändig. Utredning av frågan pågick
och beräknades vara slutförd omkring den 1 oktober 1959.
I sin nu ingivna framställning anför högskolestyrelsen, att den för utredningsarbetet
anlitade ingenjörsfirman meddelat, att en nybyggnad av
bron skulle bli den lämpligaste lösningen av frågan. Konstruktionen av
den nya bron, vilken föreslås byggd strax söder om den nuvarande, framgår
av en vid högskolestyrelsens skrivelse fogad skiss. Av framställningen inhämtas
vidare, att pålverket, på vilken underbyggnaden vilar, skadats
13
Kungl. Mcij.ts proposition nr 100 år 1960
genom röta. Efter en åren 1949—1951 företagen muddring och rensning
i Fyrisån liar bron vid flera tillfällen påkörts av fartyg, varvid brofästena
skadats. Bron har varit försedd med ledverk uppströms men ej nedströms.
Före muddringen fanns ett naturligt ledverk nedströms genom strandkanten.
Våren 1959 skadades bron ytterligare genom påsegling. Efter det att
vägförvaltningen i Uppsala län besiktigat bron har den avstängts för fordonstrafik.
Endast cyklister och gående får nu passera bron på egen risk.
Då stockarna nu är allvarligt rötskadade, föreligger enligt vad som framkommit
vid utredningen risk för att bropelarna kan rasa vid en ny påsegling.
Även virket i bron är rötskadat och kan inte användas i en ny bro.
Av högskolestyrelsens skrivelse framgår även, att sjöfartsstyrelsen i
augusti 1959 framhöll, att bron var i dåligt skick och att förhållandena för
den sjötrafik, som har att passera bron, är otillfredsställande på grund av
att tillräckliga ledverk saknas. Sjöfartsstyrelsen hemställde, att ledverk
om minst 25 meters längd måtte anordnas på båda sidor om färdleden såväl
norr som söder om bron.
Angående behovet av en ny bro och ledverk anför högskolestyrelsen i
övrigt följande.
Ultuna egendom består bl. a. av huvudgården Ultuna och utgården
Kungsängen. Ultuna har en areal av 263 ha, varav 190 ha åker, och Kungsängen
en areal av 279 ha, varav 226 ha åker. Gårdarna ligger på var sin
sida om Fyrisån och förbindes av en enskild väg som passerar Fyrisån
över den s! k. vindbron, belägen norr om övre Föret. Då gårdarna ligger
under samma förvaltning och sambrukas med varandra är denna förbindelse
nödvändig för att en ekonomisk jordbruksdrift skall kunna genomföras.
Gemensam transport av mjölk sker dagligen. Vidare sker transport
av foder samt förflyttning av maskiner och redskap. Arbetskraften vid gårdarna
utgöres till huvudsaklig del av lantbrukselever, som är förlagda till
Ultuna och som dagligen förflyttas mellan gårdarna. Den teoretiska undervisningen
för ladugårdsförmanseleverna är förlagd till Ultuna. Då de har
sin praktiska utbildning i Kungsängens ladugård och är förlagda på denna
gård, måste de transporteras till lektionerna på Ultuna.
Avståndet från Ultuna till Kungsängen över den enskilda vägen är cirka
4 km. Måste transporten ske över Uppsala blir avståndet cirka 9 km. Egendomens
förvaltare beräknar den ökade sammanlagda transportvägen till
cirka 2 100 mil per år. Härtill kommer förlorad arbetstid genom de förlängda
transporterna och svårigheterna att lotsa maskiner, redskap och
traktorsläp genom Uppsalatrafiken. Den förlorade arbetstiden beräknas till
960 timmar per år.
Statens husdjursförsök har sina försök med nötkreatur förlagda till
ladugården på Kungsängen, som byggts speciellt för detta ändamål. Vidare
bär statens jordbruksförsök, statens husdjursförsök och åtskilliga av högskolans
institutioner fältförsök förlagda till Kungsängen. År 1959 uppgick
den areal som tagits i anspråk för fältförsök på Kungsängen till 21 ha.
För högskolans del kan den sammanlagda ökade transportvägen beräknas
till 2 300 mil per år. Den förlorade arbetstiden beräknas till 1 000 timmar
per år. Sammanlagda ökade transportvägen beräknas till 4 400 mil per år
och den förlorade arbetstiden till sammanlagt 1 960 timmar per år. Om
kostnaden för den ökade våglängden beräknas till 5 kr. per mil och kostnaden
för förlorad arbetstimme till 4 kr., skulle de ökade kostnaderna som
14
Kungl. Maj.ts proposition nr iOO är 1960
uppstår uppgå till 29 840 kr. för år. Från detta belopp bör dragas brovaktens
lön 2 000 kr. per år.
Högskolestyrelsen framhåller slutligen, att ifrågavarande brobygge lämpligen
bör påbörjas under hösten och avslutas under vintern, då sjöfarten
är inställd.
Över högskolestyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverket, domänstyrelsen och sjöfartsstyrelsen, vilka
samtliga tillstyrker att medel skall anvisas för ändamålet. Enligt stats
kontorets mening vore det emellertid önskvärt, om de åtgärder, som måste
vidtagas med avseende å vindbron, kunde begränsas till en provisorisk iståndsättning
av bron. Förutsättningarna härför syntes böra ytterligare undersökas.
Enligt vad statskontoret under hand inhämtat skall nämligen enligt
generalplan för Uppsala stad en väg i väst-östlig riktning byggas söder om
Ultuna med broförbindelse över Fyrisån omkring 2,5 kilometer söder om
vindbron. Någon tidpunkt för ett dylikt brobygge inom generalplanens ram
är emellertid icke bestämd. Vidare förutsätter sjöf artsstyrelsen bl. a., att styrelsen
på ett senare stadium av planeringsarbetet får tillfälle att mera ingående
pröva vissa speciella frågor med avseende å brons konstruktion ur
sjöfartssynpunkt.
Departementschefen
Av högskolestyrelsens framställning och den i ärendet verkställda undersökningen
framgår, att den s. k. vindbron över Fyrisån på vägen mellan Ultuna
och Kungsängen numera är i sådant skick att densamma inte är användbar
för den trafik som för såväl Ultuna egendoms som lantbrukshögskolans
och lantbruksförsökens räkning måste ske mellan nyssnämnda båda
platser. Detta medför betydande olägenheter och merkostnader för verksamheten
vid Ultuna. Bron utgör dessutom en fara och ett hinder för sjöfarten
till och från Uppsala. I likhet med högskolestyrelsen anser jag därför
att erforderliga åtgärder snarast bör vidtagas, övervägande skäl talar också
enligt min mening för att medel nu bör anvisas för uppförande av en ny bro
i enlighet med högskolestyrelsens framställning. Någon ytterligare undersökning
av möjligheterna att provisoriskt iståndsätta den nuvarande bron torde
sålunda enligt min mening inte vara erforderlig. Kostnaderna för en ny bro
har beräknats till 300 000 kronor. Mot detta belopp torde inte vara något att
invända. Jag föreslår därför att nämnda belopp anvisas för ändamålet. Med
hänsyn till att ärendet är av brådskande natur och då arbetena lämpligen bör
påbörjas så snart som möjligt för att kunna avslutas under nästkommande
vinter, då sjöfarten är inställd, synes beloppet böra anvisas å tilläggsstat för
innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa
ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960
15
V. Statens utlåningsfonder
[2] 10 b. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.
2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden
för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag av 500 000
kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag
av ioOOOO kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56
ett investeringsanslag av 400 000 kr. samt å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1958/59 ett investeringsanslag av 500 000 kr.
Vid utgången av budgetåret 1958/59 förelåg å fonden intet outnyttjat
belopp.
Skogsstyrelsen (skr. 15/12 1959) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår skall till fonden anvisas ett investeringsanslag av
700 000 kr.
Skogsstyrelsen erinrar om att styrelsen i sin anslagsskrivelse för nästa
budgetår på anförda skäl bl. a. föreslog, att lånefonden för insamling av
skogsfrö skulle ombildas till en fond för för- och plantanskaffning och i anslutning
härtill hemställde, att fondkapitalet skulle uppräknas från 1,5 milj.
kr. till 7 milj. kr. Ämbetsverket anmälde även, att tillgången på tallkott
syntes bli god jämväl vintern 1959/60. I samband därmed anförde styrelsen
att, då tillgängliga medel i frölånefonden ej möjliggjorde någon mera
omfattande kottinsamling innevarande budgetår, styrelsen ämnade — om en
närmare utredning längre fram under året rörande behovet av lånemedel
gav vid handen, att en förstärkning av fonden var nödvändig redan detta
budgetår — inkomma med begäran om särskild medelsanvisning å tillläggsstat.
På anmodan av skogsstyrelsen har skogsvårdsstyrelserna inkommit med
uppgifter rörande behovet av lån ur skogsfrölånefonden m. m. budgetåret
1959/60. Av de lämnade uppgifterna framgår enligt ämbetsverket bl. a. att
tillgången på tallkott inom vissa län är riklig och att insamling av synnerligen
värdefull kött från de norrländska höjdlägena beräknas kunna ske
i mindre vanlig utsträckning. Frökvaliteten är överlag osedvanligt hög beroende
på det exceptionellt torra och varma vädret under den gångna sommaren.
Framförallt har höjdlägesfröet visat sig besitta betydligt högre grobarhet
än som normalt brukar vara fallet. Det av skogsvårdsstyrelserna anmälda
lånebehovet uppgår till ca 1 200 000 kr. Skogsstyrelsen beräknar
för sin del att lånebehovet skall kunna begränsas till sammanlagt 1,1 milj.
kr., varav omkring 700 000 kr. skulle belöpa på norrlandslänen och Kopparbergs
län samt återstoden på landet i övrigt. Enligt styrelsen är praktiskt
laget hela fondkapitalet i frölånefonden f. n. utlånat till skogsvårdsstyrelserna.
Dessutom har skogsvårdsstyrelserna under föregående budgetår
för samma ändamål tilldelats 650 000 kr. eller hela del belopp, som genom
Kungl. Ma j:ts beslut den 20 mars och den 22 maj 1959 ställts till ämbetsverkets
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1960
förfogande från reservationsanslaget till arbetslöshetens bekämpande för utlämnande
av bidrag till insamlande av skogsfrö enligt de för utlåning från frölånefonden
meddelade bestämmelserna. Skogsstyrelsen räknar med att sammanlagt
omkring 400 000 kr. skall återföras till fonden innevarande budgetår
genom amorteringar å utestående lån. Fonden behöver alltså förstärkas
med 700 000 kr. för att möjliggöra kottanskaffning detta budgetår i förutsatt
omfattning. Styrelsen betonar att det är av utomordentlig betydelse
för kontinuileten i skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantförsörjningsverksamhet,
alt styrelserna kan beredas ekonomiska förutsättningar att tillvarata
de med oregelbundna intervaller återkommande tillfällen, då goda
möjligheter att insamla kött erbjudes. I all synnerhet bör sådana säsonger,
som i likhet med skördeåret 1959/60 kännetecknas av god tillgång på kött
från höjdlägen samt särskilt hög frökvalitet, utnyttjas för behövlig fröanskaffning
vid skogsvårdsstyrelserna. Med hänsyn till de mycket sällan återkommande
fröåren i de norrländska höjdlägena, bör enligt ämbetsverkets
mening frö där anskaffas om möjligt för en 15-årsperiod.
Statskontoret erinrar i remissutlåtande över skogsstyrelsens framställning
att förevarande lånefonds kapital tredubblats sedan budgetåret 1952/53 och
att det vid bifall till framställningen skulle bli mer än fyrdubblat. Det kan
enligt ämbetsverket ifrågasättas, huruvida omfattningen av den med lånefondens
medel bedrivna verksamheten och kostnaderna för denna sedan sistnämnda
budgetår ökat i samma mån som fondens kapital. Statskontoret
anser det icke uteslutet, att de ökade anspråken på fonden delvis sammanhänger
med en minskad tillgång på likvida medel hos skogsvårdsstyrelserna.
I den mån så är fallet, blir lånen ur lånefonden i princip av samma
karaktär som de rörelsekrediter, som skogsvårdsstyrelserna medgives upptaga
å den allmänna kreditmarknaden. De skiljer sig emellertid enligt statskontorets
uppfattning väsentligt från dessa därigenom, att de är helt räntefria
och således för skogsvårdsstyrelserna möjliggör en upplåning, för vilken
kapitalkostnaderna helt drabbar statsverket. Ämbetsverket ifrågasätter vidare,
om anledning numera föreligger att från statens sida subventionera
fröanskaffningen genom skogsvårdsstyrelserna. Denna verksamhet borde
anser statskontoret, kunna vara helt självfinansierande och priset på tillhandahållet
frö inkludera även kapitalkostnaderna. Statskontoret föreslår
därför, att räntefriheten för lån ur förevarande lånefond slopas och att nya
lån ur fonden föreskrives skola förräntas enligt den för statens utlåningsfonder
gällande normalräntan. Den i framställningen begärda förstärkningen
av fonden har icke föranlett erinran från ämbetsverkets sida.
Departementschefen
Såsom framgår av skogsstyrelsens framställning är tillgången på kött
innevarande vinter liksom förra vintern god. Bland annat räknar styrelsen
med att kött av god kvalitet, framför allt i fråga om grobarheten, i betydande
omfattning skall kunna erhållas från de norrländska höjdlägena.
Med hänsyn till angelägenheten av en fortsatt intensifiering av skogsodlings
-
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1960
insatserna är det, såsom skogsstyrelsen anför, av stor betydelse, att skogsvårdsstyrelserna
beredes möjligheter att tillvarata de oregelbundet återkommande
tillfällen, då goda möjligheter att insamla kött erbjudes. Skogsvårdsstyrelserna
torde inte kunna anskaffa härför erforderliga medel utan
att i betydande omfattning utnyttja lånefonden för insamling av skogsfrö.
Medelstillgången i fonden är emellertid så ringa, att denna måste tillföras
ytterligare medel för att i skälig omfattning kunna fylla sitt ändamål. Jag
kan dock ej tillstyrka en så stor medelsanvisning, som skogsstyrelsen föreslagit,
utan finner mig böra inskränka mig till att förorda ett kapitaltillskott av
500 000 kronor. Beloppet torde böra uppföras å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
Statskontoret har i remissutlåtandet över skogsstyrelsens framställning
föreslagit, att räntefriheten för lån ur förevarande lånefond slopas och att
nya lån ur fonden föreskrives skola förräntas enligt den för statens utlåningsfonder
gällande normalräntan.
I anledning härav vill jag omnämna att jag vid anmälan av särskild proposition
angående skogsvårdsstyrelsernas organisation och verksamhet, m. m.
tidigare denna dag föreslagit viss omläggning i fråga om finansieringen av
skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantproduktion, bland annat innebärande
övergång till affärsmässig drift vid nämnda verksamhet. I samband därmed
har jag förordat en ändring av reglerna för utlåning från lånefonden för insamling
av skogsfrö, bestående bland annat i att från och med den 1 juli
1960 beviljade lån skall löpa med förenämnda normalränta. Vid bifall till
dessa förslag torde ytterligare kapitalförstärkning till fonden fortsättningsvis
ej behöva komma i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
B. Siöalth
18
Kiingl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1960 äskade anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1959/60 utöver de i proposition
nr 2 upptagna anslagen
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
E: 21 Kostnader för den svenska FN-styrkan, reservationsanslag
............................................... 9 000 000
E: 22 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag
............................................ 540 000
9 540 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
N: 15 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...................................... 150 000
Säger för egentliga statsutgifter 9 690 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
C. Statens allmänna fastighetsfond:
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor till
hörande
barna- och ungdomsvården (III: 4), reservationsanslag
.................................. 240 000
D. Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
2 Marinens delfond (IV: A 10—14,15a), reservationsanslag
.........................................
210 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1960
19
E. Statens utlåningsfonder
50 000
500 000
550 000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 1000 000
Säger för driftbudgeten 10 690 000
Jordbruksdepartementet:
6 Statens fiskredskapslånefond (V: 10 a), reservationsanslag
..........................................
7 Lånefonden för insamling av skogsfrö (V: 10 b), reservationsanslag
....................................
Kapitalb udgeten
Kapitalinvestering
1. Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
Jordbruksdepartementet:
2 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar .... 300 000
III. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhö
-
rande barna- och ungdomsvården .................. 480 000
V. Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:
10 b Lånefonden för insamling av skogsfrö................ 600 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Utrikesdepartementet:
1 a Vissa internationella organisationers rörelsefonder .... 70 100
Säger för kapitalbudgeten 1360100
600515 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (11)
11 kopplingar.
- SU 1960:149 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60. s. 1 i texten
- Rskr. 1960:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960/61 till stöd åt allmänna samlingslokaler m. m. a1 i texten
- Rskr. 1960:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- Rskr. 1960:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 a1 i texten
- SU 1960:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1959/60, i vad propositionen a s. 1 i texten