Sök i Ratio Lex

Angående den statliga statistikens organisation

1960-03-04 · 117 sidor, varav 112 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 112 av 117 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:104, Angående den statliga statistikens organisation

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

1

Nr 104

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående den statliga

statistikens organisation; given Stockholms slott den

4 mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges riktlinjer för den statliga statistikens framtida

organisation. Förslaget innebär, att sådan statlig statistik, som icke

av administrativa skäl är bunden till ett visst verk, skall korifcentreras till

statistiska centralbyrån. Omläggningen avses genomföras successivt enligt

en fastställd tidsplan under loppet av en femårsperiod. I första hand föreslås,

att kommerskollegiets och huvuddelen av socialstyrelsens nuvarande statistiska

verksamhet överflyttas. För att leda arbetet med statistikens infogande

i statistiska centralbyrån och i samband därmed verka för en kostnadssänkande

rationalisering av statistikproduktionen föreslås, att en delegation

för statistikfrågor skall inrättas från och med den 1 juli 1960.

Vidare framlägges riktlinjer för den omorganisation av statistiska centralbyrån

som blir erforderlig.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 104

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kung,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, följande.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av det under sjunde huvudtiteln

uppförda anslaget till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till

personal för verksamheten i allmänhet framhöll jag, att jag hade för avsikt

att senare föreslå Kungl. Maj :t att framlägga proposition angående principerna

för den framtida organisationen av den statliga statistiken. Kungl.

Maj :t har vidare på min hemställan under nyssnämnda huvudtitel, punkten

17, föreslagit riksdagen att, i avbidan på ifrågavarande proposition, till

Delegationen för statistikfrågor för budgetåret 1960/61 beräkna ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla frågan om den statliga statistikens

organisation.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 augusti 1956 tillkallades

samma dag sex utredningsmän för att verkställa utredning rörande den

officiella statistikens omfång, utformning och grad av centralisering. Utredningsmännen,

vilka antog namnet 1956 års statistikkommitté, utgjordes

av professorn Ingvar Svennilson, tillika ordförande, numera överdirektören

Ingvar Ohlsson, filosofie doktorn Rudolf Meidner, ekonomidirektören

Nils Wadstein, ledamoten av riksdagens första kammare, chefredaktören

Yngve Möller samt byråchefen Sven Moberg. Den 14 juni 1957 tillkallades

vidare professorn Herman Wold att vara ledamot av kommittén. Sedan

Meidner, Ohlsson, Wold och Möller vid skilda tidpunkter på egen begäran

entledigats från sina uppdrag, utsågs filosofie kandidaten Tord Ekström,

ledamoten av riksdagens andra kammare, förste kontoristen Sven Mellqvist

och numera chefen för finansdepartementets budgetavdelning Georg Ringström

att vara ledamöter av kommittén.

Kommittén har den 5 oktober 1959 avgivit förslag till organisatoriska

riktlinjer för svensk statistik (SOU 1959: 33).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''r år 1960

I sitt betänkande har kommittén kommit till den slutsatsen, att det nuvarande

systemet med en starkt decentraliserad statistik utan mera utvecklade

former för samordning icke kan bibehållas. Den föreslår att eu huvuddel

av den statliga statistiken sammanföres till eu större enhet, förslagsvis

benämnd statens statistikverk. Genom en ökad koncentration blir det

möjligt att effektivare än för närvarande anpassa statistikens inriktning

och omfång efter samhällets behov av statistisk information och att utnyttja

stordriftens fördelar i statistikproduktionen. Kommittén har funnit, att

en väsentlig koncentration av den statliga statistiken kan ske, utan att detta

medför allvarligare olägenheter för de administrativa verk som nu framställer

statistik.

Kommittén anser vidare, att den relativt genomgripande omorganisation

av svensk statistik som dess förslag innebär icke kan företagas omedelbart

och i ett sammanhang utan föreslår, att det nya verket successivt bygges

upp under en femårsperiod. Ledningen av omorganisationen föreslås skola

anförtros åt en delegation för statistikfrågor. Arbetsfördelningen inom verket

och dess organisation i detalj blir beroende av delegationens överväganden.

Kommittén har dock redovisat, vilka statistikgrenar som enligt dess

uppfattning bör överflyttas eller vars överflyttande till det nya verket kan

övervägas. Vidare har angivits ett tidsschema, efter vilket dessa grenar bör

infogas i den nya organisationen, samt föreslagits vissa befattningar, som

enligt kommitténs mening under alla förhållanden bör tillskapas. Slutligen

har kommittén uppdragit vissa riktlinjer för den vidare utvecklingen av

verkets inre organisation.

Yttranden över kommitténs förslag har efter remiss avgivits av fångvårdsstyrelsen,

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

pensionsstyrelsen, statens hyresråd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens biltrafiknämnd, generalpoststyrelsen, telestyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, statskontoret,

statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, konjunkturinstitutet, statens

sakrevision, statens organisationsnämnd, matematikmaskinnämnden, generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,

kanslern för rikets universitet, skolöverstyrelsen, överstyrelsen

för yrkesutbildning, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,

skogsstyrelsen, lantmäteristyrelsen, domänstyrelsen, kommerskollegium,

försäkringsinspektionen, sjöfartsstyrelsen, medicinalstyrelsen, statens ullänningskommission,

statens lönenämnd, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Jönköpings och Kronobergs län, fullmäktige i riksbanken,

fullmäktige i riksgäldskontoret, kommittén för maskinell databehandling,

uppbördsorganisationskommittén, Landsorganisationen i Sverige (LO),

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund gemensamt,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Statistiska föreningen,

Kooperativa förbundet (KF), Industriens utredningsinstitut, Jordbrukets

utredningsinstitut samt Jernkontoret.

Vid kanslerns för rikets universitet yttrande har fogats utlåtanden från

historisk-filosofiska sektionerna vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg,

humanistiska fakulteten vid Stockholms högskola, matematisk-na1

urvetenskapliga fakulteterna vid Lunds universitet och vid Stockholms

högskola samt ett gemensamt yttrande från professorerna i statistik Quensel,

Wold, Malmquist och Hyrenius. Vid skogsstyrelsens yttrande har bifogats

utlåtanden från Skogsindustriernas samarbetsutskott, Sveriges skogsägareförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, skogsvårdsstyrelserna

i Jönköpings, Kopparbergs och Västerbottens län samt från Virkesmätningsrådet.

Vid kommerskollegiets yttrande har bifogats utlåtanden från

Sveriges redareförening, Svenska hamnförbundet samt från flertalet handelskammare.

Jag skall i det följande ge en översikt över statistikkommitténs förslag

och remissinstansernas synpunkter samt till Kungl. Maj :ts prövning framlägga

de förslag, som synes mig påkallade.

II. Allmänna riktlinjer för den statliga statistikens organisation

I. Allmänna synpunkter

Kommittén

Statistikkommittén erinrar inledningsvis om att ökade krav på statistisk

information och analys kommit att ställas genom den växande inriktningen

på rationalitet i planering och handlande, behovet av fördjupade insikter

i tekniska och mänskliga sammanhang samt det vidgade blickfältet för enskilda

företag, organisationer och samhällsorgan. För att dessa krav skall

kunna uppfyllas måste stora anspråk ställas på statistikens tekniska och

organisatoriska utformning. De utgångspunkter härför, som statistikens

roll i samhällsutvecklingen anvisar, sammanfattar kommittén i följande

punkter:

Statistiken skall utformas för operationell användning.

Statistiken måste vara rörlig.

Möjligheter måste skapas till statistiska kombinationer.

Dessa tre krav leder fram till slutsatsen, att statistiken måste infogas i

vad man kallat »ett statistiskt system», inom vilket registreringen av data

och statistikproduktionen kan samordnas under ständig anpassning till

samhällets behov.

När behovet av statistisk information öch analys växer, blir kostnaden

för enskilda och samhället en belastning av betydande storlek, framhåller

kommittén vidare. Tillgodoser man kraven på operationell inriktning, rörlighet

och kombinationsmöjligheter kan denna kostnad visserligen begrän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 10h år 1960

5

sas. Men kostnaderna stiger lika fullt om man inte också samtidigt kan

förbilliga framställningskostnaderna för en statistik av givet innehåll. Kravet

på rationalitet gäller statistikproduktionen lika väl som annan produktion.

Statistiken måste därför, om den skall kunna fylla växande uppgifter

utan att belasta samhället med alltför stora kostnader, taga steget fullt ut

från hantverk till industriella organisationsformer. Framstegen i den statistiska

vetenskapen och de moderna statistikmaskinerna öppnar i detta avseende

helt nya möjligheter.

Parallellt med den växande efterfrågan på statistik har sålunda nya vetenskapligt

grundade metoder ställts till statistikproduktionens tjänst. Av

särskild betydelse har utvecklingen på samplingteknikens område varit.

Sampling innebär att en statistisk undersökning begränsas till att avse ett

urval av ett större kollektiv, om vilket undersökningen skall förmedla information.

Bearbetningen blir härigenom mindre omfattande, varigenom

undersökningens resultat kan erhållas snabbare och till en lägre kostnad

än vid totalundersökningar. Omvänt kan samplingundersökningen bedrivas

intensivare än en totalundersökning, d. v. s. flera sidor av en företeelse kan

studeras samtidigt.

Jämsides med att den statistiska forskningen anvisat nya metoder för

uppläggning och genomförande av statistiska undersökningar, har maskinteknikens

utveckling möjliggjort nya metoder för det statistiska materialets

bearbetning. Särskilt de under 1950-talet alltmer förbättrade elektroniska

dalabehandlingsmaskinerna har inneburit alt nya vägar öppnats såväl för

en säkrare och snabbare bearbetning som för en användning av mera avancerade

statistiska metoder. Jämfört med de tidigare mekaniska maskinerna

för hålkortsbearbetning innebär de nya elektroniska maskinerna ökade möjligheter

att kombinera olika etapper i den statistiska arbetsprocessen. Datamaskinen

utför en rad operationer automatiskt och kan instrueras att direkt

ge de önskade sluttabellerna utan mellanstadier i form av större tabeller,

ur vilka sammandrag av olika slag skall ske. Datamaskinen kan vidare

programmeras att i en och samma automatiska operation komplettera

de absoluta talen med procenttal, medeltal, mediantal in. in., beräkna korrelationskoefficienter,

vid samplingundersökningar omge uppskattningarna

med medelfel etc.

Kommittén framhåller, att de elektroniska databehandlingsmaskinerna

innebär revolutionerande möjligheter ifråga om statistikproduktionens effektivisering.

För att dessa stora möjligheter helt skall kunna utnyttjas, erfordras

dock en i detalj utförd planering. Hela arbetsprocessen från insamling

till analys av de färdiga resultaten måste härvid ses i ett sammanhang.

Databeliandlingsmaskinen ställer sålunda större krav på detaljplanering

samt enhetlighet i definitioner och klassificeringar men erbjuder i gengäld

snabbare, säkrare och mer nyanserade resultat av statistikproduktionen.

Utvecklingen av nya vetenskapliga metoder och av nya maskintyper måste

för produktionen av statistik medföra eu strukturell omvandling lika genomgripande

som den man finner på det industriella området, anser kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960

mittén. Det gäller storleken på produktionsenheterna och deras samordning.

Men det måste också gälla produktionsenheternas inre uppbyggnad och de

personliga funktionerna inom dessa. Den statistiska rutinpersonalen kan

relativt sett reduceras. I viss utsträckning får den ersättas av maskintekniker.

Högt kvalificerad personal måste avdelas för planering, programmering,

samordning av verksamheten samt tekniskt och organisatoriskt utvecklingsarbete.

Mot bakgrunden av de nu anförda allmänna synpunkterna övergår kommittén

till att diskutera avgränsningen av utredningsuppdraget. Kommittén

konstaterar härvid, att det kunde förefalla naturligt att i första hand kartlägga

behoven av statistik och med utgångspunkt härifrån framlägga förslag

om vilka resurser som bör tilldelas statistiken och hur dessa resurser

skall disponeras. En allsidig utredning av statistikbehoven måste emellertid

med nödvändighet bli mycket tidsödande. När ett slutligt förslag till

statistikens omfång och utformning förelåg, skulle det i väsentlig grad redan

vara föråldrat.

Kommittén har även diskuterat andra utgångspunkter för utredningsarbetet,

exempelvis att utgå från statistikens nuvarande omfång och utreda

om motsvarande data kan produceras till lägre kostnader. Flertalet av dessa

ansatser har dock enligt kommitténs mening den nackdelen att de innebär

en låsning av vissa förutsättningar som i och för sig är flexibla till följd

av skiftningarna i statistikbehoven och utvecklingen på det produktionstekniska

planet.

För att i möjligaste mån undvika ett statiskt betraktelsesätt, har kommittén

satt som sitt mål att framlägga förslag till ett system och en organisationsform,

som skapar förutsättningar för en fortlöpande smidig anpassning

efter de aktuella behoven och till en snabb utveckling av statistiska

metoder och maskinteknik.

Yttranden

Samtliga remissinstanser, som berört frågan om statistikens roll i det moderna

samhället, ansluter sig till kommitténs uppfattning att utvecklingen

ställer alltmer ökade krav på statistisk information och analys. Remissinstanserna

är också överens med kommittén om att den nya statistiska tekniken

medfört att kraven på samordning ökat.

Statistiska centralbyrån säger sig i sin dagliga verksamhet ha funnit, att

utvecklingen på samhällslivets olika områden kräver en ökad kontaktverksamhet,

eu rörlighet och en successiv omdaning inom statistikproduktionen.

De ökade kraven på fakta som underlag för beslut på olika samhällsområden

och den växande komplicitet som kännetecknar hela samhällsutvecklingen

gör också behovet av samordning inom statistikproduktionen alltmer

accentuerat.

Kommerskollegium biträder i huvudsak de allmänna synpunkter på statistikens

roll i det moderna samhället och de ständigt ökande behoven av

statistisk överblick som kommittén anfört och är ense med kommittén om

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

behovet av en förbättrad statistisk information, icke minst ifråga om näringslivets

förhållanden.

Sveriges grossistförbund betonar den viktiga roll, som den officiella statistiken

spelar i samhället. Statistiken blir alltmer ett planerings- och kontrollinstrument

för det enskilda näringslivet. En brist på aktuella statistiska

uppgifter kan i vissa lägen utgöra ett avsevärt hinder för företagsamheten.

Enligt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation är det å ena sidan

uppenbart, att den moderna samhällsutvecklingen kräver en mångsidig

och aktuell statistisk information till ledning för pågående och planerad

verksamhet. Å andra sidan är det tydligt, att statistikarbetet liksom all annan

verksamhet måste överses, moderniseras och inriktas på väsentliga områden

för att icke svälla ut och bli alltför arbets- och kostnadskrävande. Det

ligger en viss fara däri, att en gång införd statistik lätt blir permanent, även

sedan det aktuella behovet av statistiken icke längre är för handen. Organisationen

understryker särskilt vikten av en aktuell och belysande näringsstatistik

som ledning för bedömning av utvecklingen i nuvarande dynamiska

skede.

Kommitténs avgränsning av utredningsuppdraget till att avse huvudfrågan

vilka faktorer som bör beaktas vid en rationellt ordnad statistikproduktion

har i allmänhet lämnats utan erinran. Statistiska centralbyrån anför

följande:

Centralbyrån finner sålunda i princip icke någon anledning att ifrågasätta

kommitténs resultat ur den synpunkten att den icke framlagt förslag till

statistikens innehåll och utformning. Å andra sidan vill verket framhålla,

att innehållet och utformningen av den officiella statistiken är av väsentlig

betydelse för den mer detaljerade utformningen av statistikproduktionens

organisation. Sambandet mellan innehåll, utformning och organisation kan

ses som olika inbördes beroende sidor av statistikproduktionen, som bör utvecklas

under en successiv, ömsesidig anpassningsprocess. Emellertid är

centralbyrån av den bestämda uppfattningen, att tillräckligt många fakta redan

förut varit kända respektive nu lagts fram av kommittén för att statsmakterna

omedelbart skall kunna fatta principbeslut om en organisatorisk

ram, som är väsentligt mera ägnad än den nuvarande att underlätta ett

smidigt genomförande av denna anpassningsprocess.

Från vissa håll har emellertid framförts erinringar.

Järnvägsstyrelsen anser sålunda att kommitténs begränsning av utredningsuppdraget

bidragit till att det icke blivit möjligt att närmare överblicka

de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. I samma

riktning uttalar sig även generalpoststyrelsen.

Statskontoret anför bl. a. följande:

Den begränsning av utredningsuppdraget, som slatistikkommittén vidtagit,

kan visserligen vara motiverad med hänsyn till önskvärdheten av att

snabbt få till stånd eu organisation, som i kommitténs ögon ter sig mera

rationell än den nuvarande, men kommittén har därmed berövat utomstående

bedömare alla möjligheter att granska förslagen ur deras ekonomiska

aspekter. Enligt statskontorets mening borde kommittén ha försökt att åtminstone

för de statistikgrenar, om vilkas infogande i den nya organisa
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:is proposition nr 10 b år 1960

tionen etl omedelbart principbeslut föreslås böra fattas, presentera överslagskalkyler

avseende årskostnaderna efter omorganisationen med därav

föranledd ändrad uppläggning och bearbetning av statistiken men med dess

innehåll och omfång i övrigt dels oförändrat, dels eventuellt förändrat med

hänsyn till sådana konsumentkrav som kunna godtagas.

Generaltullstgrelsen anser det genom avsaknaden i betänkandet av konkret

utformade förslag rörande varje enskild, i detta sammanhang aktuell

statistikgren vanskligt att bedöma, huruvida de föreslagna ändringarna av

den statliga statistikproduktionen i praktiken kommer att visa sig vara de

ändamålsenligaste.

Samma uppfattning har kommerskollegium, som bl. a. anför följande:

Den omständigheten, att kommittén enbart prövat frågan om graden av

den statliga statistikens centralisering utan att behandla bl. a. de enligt

kollegii mening grundläggande spörsmålen om vilka behov statistiken bör

tillgodose och i vilka former detta lämpligen bör ske, d. v. s. spörsmålen

om den principiella gränsdragningen och riktlinjerna för den statliga verksamheten

på detta område, har medfört att föreliggande problem icke blivit

konkret belysta och att de kommit att te sig avsevärt enklare än de i verkligheten

äro.

Kollegium finner vidare, att kommitténs underlåtenhet att behandla statistikens

omfång och utformning har lett till att kommittén saknat fastare

underlag för bedömande av vilka resurser som erfordras, samt kommer till

slutsatsen att de påtalade bristerna avsevärt försvårat prövningen av frågan

om vilken organisation den statliga statistiken i framtiden bör ha.

Fullmäktige i riksbanken erinrar om att kostnaderna för statistiken enligt

direktiven skulle vara en av utredningens huvuduppgifter och framför

härefter följande synpunkter:

Från denna utgångspunkt borde den naturliga gången i utredningens arbete

ha varit att granska hela den officiella statistiken för att utröna vilka

grenar av densamma som borde utvidgas, förenklas eller slopas. Utredningen

har emellertid avvisat tanken på att angripa sin uppgift på detta sätt.

Motiveringen härför är främst, att utredningens arbete i så fall skulle låsts

vid vissa fasta förutsättningar, som kunde ha visat sig ha varit föråldrade,

när utredningen varit färdig med sitt arbete. Behoven av statistik anses nämligen

på längre sikt vara så flexibla, att man måste söka undvika ett statiskt

betraktelsesätt. Även om detta är riktigt, synes kostnadsfrågan dock

inte kunna skjutas helt i bakgrunden. Såsom utredningen lagts upp presterar

kommittén emellertid inga mera ingående kostnadskalkyler över sina

förslag och har helt förbigått frågan om vilka besparingar som — därest

dess förslag genomföres — eventuellt kan påräknas i de ämbetsverk, vilkas

statistikproduktion helt eller delvis skall överflyttas till det föreslagna statistikverket.

Detta måste anses vara en allvarlig brist i utredningen.

Universitetskanslern anser, att de utredningar, som kommittén redovisar,

i olika avseenden är helt otillräckliga som grundval för ett ställningstagande

till kommitténs förslag i fråga om graden och utformningen av ökad

koncentration. Av samma uppfattning är flera av de universitetsfakulteter

och -sektioner som inkommit med yttranden liksom även professorerna i

statistik.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

9

2. Den nuvarande statistikorganisationen och dess brister

Kommittén

För att kunna avgöra i vad mån ändringar i den nuvarande organisationen

erfordras har kommittén företagit en undersökning av liur den svenska

statistikproduktionen är upplagd.

Genom en enkät under våren 1958 inhämtade kommittén upplysningar

cm den statistiska verksamheten under år 1957 vid sammanlagt 31 statliga

verk, vilka regelbundet sammanställer och offentliggör statistik. Kommittén

har dessutom genom muntliga överläggningar med statistiska centralbyrån,

kommerskollegium, socialstyrelsen, bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

inhämtat vissa kompletterande uppgifter om bl. a. statistikens användning

inom verkens arbetsområden.

Produktionen av officiell statistik är, konstaterar kommittén, för närvarande

uppdelad på ett stort antal statliga verk och myndigheter. De tre

största statistikproducenterna är statistiska centralbyrån, kommerskollegium

och socialstyrelsen. De statistikproducerande myndigheterna hör till

en rad olika statsdepartement.

Enligt de resultat kommittén erhållit, uppgick de direkta statliga kostnaderna

för statistiken år 1957 till sammanlagt inemot 11 1/2 miljoner kronor.

De år under vilka större räkningar såsom folkräkningar, bostadsräkningar

eller företagsräkningar är under arbete stiger emellertid kostnaderna

för statistikproduktionen avsevärt. Det må vidare framhållas att

icke heller kostnaderna för tillfälliga statistiska undersökningar, exempelvis

för kommittéer, liksom givetvis ej heller uppgiftslämnarnas kostnader ingår

i det angivna beloppet.

De tre största statistikproducerande verken, statistiska centralbyrån, kommerskollegium

och socialstyrelsen, svarade tillsammans för ungefär hälften

av de angivna statistikkostnaderna för år 1957 och centralbyrån ensam för

inemot en fjärdedel.

De olika statistikproducerande myndigheterna samt vissa direkta utgifter

för statistikproduktionen framgår av följande sammanställning.

I anslutning till kartläggningen av nuläget i svensk statistik har kommittén

även sökt belysa kontakterna mellan å ena sidan de statistikproducerande

verken och å andra sidan statistikens konsumenter och uppgiftslämnare.

Kommittén har funnit, att sådana kontakter i första hand aktualiseras

i samband med upprättandet av ny statistik, vid engångsundersökningar

eller vid större omläggningar av existerande statistik. Konsumenternas

önskemål och uppgiftslämnarnas förutsättningar kartlägges därvid av

särskilda utredningar eller av de statistikproducerande verken. På vissa

områden finnes fasta organ för den fortlöpande kontakten mellan statistikens

intressenter, nämligen indexnämnden (för konsumentprisindex), lönestatislikdclegationen

(för socialstyrelsens lönestatistik) samt den till lantbrulcsstyrelsens

jordbruksekonomiska undersökningar knutna nämnden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

Vissa direkta utgifter för den officiella statistiken år 1957. Kronor

Verk, avdelning och

statistikgren

Totalt

för verk

och avd.

Därav

Anmärkningar

Löner för

Hål-

korts-

bearbet-

ning

Tryck-

ning

akade-

miker

biträdes-

pers.

1

2

3

4

5

6

7

Statistiska central- byrån ................

2 697 400

569 400

1478 000

360 000

117 000

Kol. 5—6 avser budget-

Befolkningsstat. avd...

701 500

157 400

332 700

156 700

24100

året 1956/57 eller en år-

därav:

befolkn.stat.........

31100

116 200

36 300

18 700

gång av statistiken. Till

totalbeloppet i kol. 2

befolkn.registret.....

—

k78 400

56 300

kommer tryckn.kostn.

stat. över högre stu- dier ................

13 300

35 800

5100

5 400

för Statistisk Årsbok

72 600 kr. samt Statis-

tillfällig stat. (inkl.

valstat.)............

28 400

80 700

59000

tisk Tidskrift 47 800 kr.

Kostnaderna för central-

Jordbruksstat. avd ....

605 500

154 200

368 700

24 800

14100

byråns administrativa

därav:

jordbruksstat.......

25 300

102 200

4500

9 200

verksamhet samt biblio- tek m. m. ingår ej i re-

fiskestat............

. .

23 000

42 000

4 900

dovisningen

deklarationsstat.....

20 700

102 900

—

—

specialunders........

40 600

75 100

20 300

—

Avd. för ekonomisk

stat.................

877 400

177 200

437 200

130 200

72 800

därav:

kom. finansstat......

55 600

193 400

8 000

22 200

årsbok för Sv. kom- muner ..............

4900

28 400

29 500

sparbanksstat.......

—

11700

—

—

taxerings-, inkomst- o. förmögenhets- statistik ............

2 200

76 100

63 300

8100

vinststatistik........

46 300

84 500

_

6 900

personal i statlig

tjänst..............

27 500

36 900

58 900

6J100

Rättsstatistiska avd. ..

513 Ö00

80 600

339 400

48 300

6 000

därav:

rättsstatistik........

9600

155 300

2 600

2 700

fastighetspriser......

. .

1900

28 900

4 700

vägtrafikolyckor.....

7 700

73 800

39 500

3 300

äktenskapsreg.......

19 200

54 000

1500

—

Kommerskollegium

Statistiska byrån......

1452 000

479 000

484 000

215 000

169 000

därav:

industri- o. bergv.- stat.................

102 000

125000

61000

18 000

kvartals- o. lager- stat.................

52 000

111000

95 000

kooperationsstat.....

8 000

11000

2 000

7 000

utrikeshandelsstat. ..

21000

43 000

8 000

81000

sjöfartsstat.........

38 000

64 000

40 000

10 000

prisstatistik ........

17 000

21000

_

_

tillfällig statistik....

10 000

9 000

7 000

_

Kommersiella Med- delanden...........

28 000

14 000

53 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960

11

1

2

3

4

5

6

7

utredningar: nomen- klatur, nationalink.,

virkesbalans m. m. ..

86 000

44 000

2 000

remisser o. dyl.......

58 000

42 000

—

—

Socialstyrelsen ........

1515 600

484 200

578 400

120 000

21 600

Byrån för pris- o. social- vårdsstatistik.......

865 700

287 800

274 300

28 500

5 700

I kol. 2 ingår 230 000 kr

därav:

socialvårdsstat......

81700

25 500

4 700

till cbn för prisinsaml.

och intervjuer

pris- o. bostadsstat ..

94 900

700

1000

Sociala Meddelanden.

—

18 800

—

—

Tillh. ej längre byrån

tillfällig statistik----

40 300

2 300

—

Byrån för löne- o. sys- selsättn.statistik____

649 900

196 400

304100

91 500

15 900

därav:

lönestatistik för ar- betare ..............

92 400

25100

lönestat. för tjänste- män................

73 700

36 300

sysselsättn. (mån.) ..

26 600

12 700

syss.- löner (kvartal).

. .

42 300

10 600

detaljhandelsoms____

••

••

62 700

4 900

Fångvårdsstyrelsen ....

3 500

—

3500

—

—

Biksförsäkringsanstalten

Försäkr.mat. och stat.

byrån ..............

890 000

227 300

484 600

116 700

11400

därav:

verksamhetsberät- telse ...............

10 000

6 800

1400

olycksfallsstatistik. ..

48 700

245 500

73 500

2 300

sjukkassestatistik ...

. .

52 500

37 500

36 300

7 700

tillf. stat. under- sökn...............

31300

60 700

92 000

. _

övrigt arbete (av- giftsberäkn., fondbe- räkn., premietariffer

etc.)................

80100

125 200

2900

Pensionsstyrelsen......

169 800

32 800

52 700

83 000

—

Försäkringsbyrån:

statistiska avdeln.

statistiska sektion. ..

161000

27 000

50 000

83 000

Utgifterna i kol. 3 lägre

Sjukvårdsbyrån.......

8 800

5 800

2 700

.

_

än normalt

Endast tillfälliga un-

A rbetsmarknadsstyrelsen

Statistiksektionen.....

312 500

104 700

135 600

59 900

4 800

dersökn.

Bostadsstyrelsen........

332 700

118 000

145 000

45 100

5100

Planer, byrån: statistik- sektionen...........

275 700

87 000

126 000

38100

5100

Beloppen beror på visst

Planer.byrån: plane- ringssektionen ......

7 000

7 000

omläggningsarbete

Endast utgifter för hål-

kortsbearbetning kan

angivas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

1

2

3

4

5

6

7

Byrån för tekn.-ekon.

utredningar ........

50 000

31000

19 000

_

_

Hyresrådet ..........

101 400

33 300

45100

11 000

—

Avser budgetåret

Generalpoststyrelsen

Statistiska kontoret..

58 700

20 600

13 300

10 500

13 800

1956/57. Inkl. extra- ordinär kapitalom- kostnadsundersökning

Telestyrelsen ........

200 800

84 800

76 700

3 200

34 800

43 000 kr.

Ekonomibyrån: sta- tistiska avd.......

168 900

84 300

46 000

3 200

34 400

Ekonomibyrån: ut- ländsk kontr.....

17 700

500

17 000

Ekonomibyrån: bokf.

& kassa ....... ..

12 700

12 700

Radiobyrån: radio- licensavd.........

1500

—

1000

—

400

J ärnvä gsstyrelsen

Statistiska kontoret..

64 700

31800

16600

5 300

11100

Vattenfallsstyrelsen....

41100

15 300

13 800

—

11500

Väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen ........

500 600

100 500

215 000

10 000

4 000

Byggnads- o. under- hållsbyrån statistis- ka kontoret........

102 100

55 500

45 000

5 500

Trafikbyrån: trafik- räkningsavd.......

398 500

45 000

170000

4 500

4 000

Inkl. utgifter för trak-

Luftf artsstyrelsen ____

2000

2 000

tamenten, tjänstebilar

m. m. (kol. 2)

I övrigt obetydliga

Statens billrafiknämnd

15 000

5 000

6 000

2 600

1300

kostnader

Bank- och fondinspek- tionen ............

10100

600

1500

_

8 000

Riksräkenskapsverket

Finansstatistiska

byrån ............

189 900

73 000

88 000

8 800

Kontrollstyrelsen

Statistiska avd. Byrå I

136 800

43 300

77 500

3 700

1400

Till kol. 6 bör läggas

Konjunkturinstitutet ..

326 500

162 500

62 400

30 300

51400

5 300 kr för en försenad

publikation. — Inkl.

därav:

nationalräkenskap..

85 000

5 500

_

3 700

adm. arbetsuppgifter

vid avd. Ca 57 000 kr

Konjunkturjourna- len................

6 500

9 700

45 500

utrikeshandeln ....

5 000

3 700

_

500

konjunkturbarome- tern ..............

14 600

12 600

1100

sparundersökningar

34 900

15 800

21 600

100

övriga tillfälliga

statistiska under- sökningar ........

15 000

14 500

8 700

500

Skolöverstyrelsen......

333 000

144 000

138 100

6 500

1200

Rotel U 5 ..........

1 100

100

1000

—

_

Folkbildn. roteln ....

600

400

_

_

Skolhygienroteln ____

1200

Bibliotekssektionen ..

2 200

—

2 200

—

—

Försöksavd.........

56 800

10 800

10 000

6 000

_

Statistiska kontoret..

272 900

132 500

124 500

500

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

13

1

2

3

4

5

6

7

därav

folkunderv.........

65 000

65 000

högre underv.....

70 000

60000

—

—

Domänstyrelsen.

Statistikkontoret ____

159 500

68 500

65 700

6 000

9 300

Ca 43 800 kr avsåg

Lantbruksstyrelsen ....

991200

136100

65 600

2 200

300

domänverkets in- komsttaxering

Planläggningsbyrån

(statistiska sekt.) .

27 700

5 800

20 600

300

Jordbruksekonomiska1

byrån ............

963 500

130 300

45 000

2 200

.

I kol. 2 ingår utgifter

Skogsstyrelsen

Avd. för virkesmät- ning o. statistik____

68 300

52900

2 800

11 600

för insamling av pri- märmaterial

Inkl. utredningar (av-

Statens jordbruks- nämnd ............

342100

86 900

187 200

27 400

verkningars rånetto- värden; uppgifter för

fastighetstaxeringar

Utredningsbyrån

(exkl. statistiksek- tionen) ............

153 000

48 000

63 000

25 900

etc.)

Inkl. Jordbrukseko-

Statistik sektionen____

173 300

34 600

115 100

—

1100

nomiska Meddelanden

Fettvarusektionen....

4100

200

3 400

—

—

1700

800

700

_

Vegetabiliebyrån ....

10 000

3 300

5 000

—

400

Lantmäteristyrelsen ..

4 600

500

4 000

—

—

Försäkringsinspektio- nen ..............

118 300

49 300

43 000

19 500

Ifrågavarande stati-

Medicinalstyrelsen

Statistiska avd.......

114 000

42 400

46 700

8 000

11 500

stik utgör närmast en

bokföringsredovisning;

bättre alternativ:

Utlänningskommissio-

nen

Kanslibyrån: sta- tistikavd...........

142 700

25 000

114 800

totalt 26 000 kr.

Uppgifterna avser

budgetåret 1956/57

Riksbanken..........

Kan ej lämna upp-

RiksgäldskorUoret]

Räkenskapsbyrån ....

20 800

8 400

4 800

6 800

gifter

Utgifterna enligt kol.

Summa

11 315 600

3 200 100

4 650 400

1099000

564 600

3 och 4 reducerade

med Va. enär årsboken

användes internt i

stället för räkenska- per

Därjämte Stat. Årsbok

9 514 100

o. Stat. Tidskrift

120 400 kr. (tryck- ningskostnader)

Sammanjämkningen av olika konsumenters önskemål göres av producenten,

som uppställer definitioner och klassificeringsgrunder för sin statistikgren.

Avvägningen mellan olika statistikgrenars omfång sker inom de

olika departementen.

Kommittén har därefter granskat användningen av administrativt material

i statistikproduktionen och företagit en utredning av registerproble
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

met. Därvid liar bl. a. framgått, att man för närvarande saknar enhetliga

register över sådana enheter som bostäder, företag m. m. På näringsstatistikens

område uppställer exempelvis varje verk som insamlar uppgifter

från företagen egna register och söker med hjälp av skilda källor aktualisera

dessa register.

Beträffande produktionsförutsättningarna i övrigt har kommittén funnit,

att statistikens splittring på många små enheter lett till vissa strävanden

att gemensamt utnyttja personella och maskinella resurser för statistikproduktionen.

Uttryck för dessa strävanden är bl. a. inrättandet av statistiska

centralbyråns utredningsinstitut och maskincentral. Institutet bedriver

statistisk konsultationsverksamhet och utför fältarbetet i samband med

intervjuundersökningar genom en till institutet knuten fältorganisation.

Såväl utredningsinstitutet som maskincentralen arbetar efter affärsmässiga

principer och debiterar således både statliga och enskilda uppdragsgivare de

faktiska kostnaderna för arbetet.

I fråga om statistikens publicering konstaterar kommittén en stor splittring

på särskilda publikationer — flertalet dock i serien Sveriges officiella

statistik (SOS) — tidskrifter av skilda slag, stencilerade och duplicerade

publikationer etc. Kommittén påpekar, att det beträffande det statistiska

tryckets anordning råder likformighet; centralbyrån har utfärdat cirkulär

och anvisningar rörande paginering, tabelluppställningar, översättning, stilsorter,

format, symboler m. m. Men beträffande innehållets disposition och

principerna för redovisningen är olikheterna stora.

I fråga om statistikproduktionen inom den kommunala och enskilda sektorn

har kommittén icke företagit någon systematisk kartläggning men har

granskat vissa områden, där samordning med den officiella statistiken aktualiserats.

På lönestatistikens område gäller en överenskommelse mellan

den statliga statistikproducenten, socialstyrelsen, och Svenska arbetsgivareföreningen

respektive vissa andra statistikproducerande organisationer om

gemensam insamling och delvis gemensam bearbetning av det statistiska

materialet.

Uppgiftslämnandet till statistiken sker i regel utan ersättning. Kommittén

har genom enkäter sökt kartlägga omfattningen av uppgiftslämnandet från

företag och kommuner. Företagsenkäten omfattade sammanlagt 48 företag

inom skilda näringsgrenar och tillgick så att ifrågavarande företag under ett

års tid »förde journal» över allt uppgiftslämnande för såväl statligt som

icke-statligt ändamål. Av resultaten framgår, att antalet statistikproducenter

som inhämtade uppgifter från företagen sammanlagt utgjorde 118, varav

33 statliga organ, 22 arbetsgivarorganisationer, 33 branschorganisationer

och 33 andra uppgiftsinsamlare. Det framgår vidare att den statliga uppgiftsinsamlingen

för flertalet företag tog mindre tid i anspråk än uppgiftslämnandet

till icke-statliga organisationer. I kommunenkäten medverkade

sex städer, fem landskommuner samt två landsting. Enligt enkäten är det

kommunala uppgiftslämnandet splittrat på 22 statliga myndigheter, fyra

kommunala organisationer och nio privata sammanslutningar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

Kommittén har även granskat formerna för statistikens samordning i

vissa andra länder i vilka samhällsförhållandena icke är alltför starkt avvikande

från våra egna. Organisationsformerna för denna samordning har

kommittén grovt sammanfattat på följande sätt:

Centralisering ............................ Kanada, Danmark, Norge

Centralisering + rådgivande organ.......... Belgien

Centralisering beslutande organ.......... Nederländerna

Delvis centralisering + rådgivande organ .... Västtyskland, Finland

Decentralisering -f- beslutande organ ........ Förenta staterna

Decentralisering -f- rådgivande organ........ Storbritannien, Frankrike

Decentralisering .......................... Sverige

Kommittén konstaterar, att man i alla de berörda länderna gjort betydande

ansträngningar för att organisatoriskt tillgodose samordningsbehoven.

I de mindre länderna har statistiken därvid i ojämförligt högre grad

än i Sverige koncentrerats till ett centralt statistiskt verk, i några fall i

kombination med en rådgivande eller beslutande högre instans. Någon absolut

centralisering i den bemärkelsen att ett enda statistiskt verk ensamt

skulle producera all offentlig statistik synes det emellertid icke i något fall

vara fråga om.

I de större länderna, Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike, har

man bibehållit produktionen decentraliserad och i stället skapat särskilda

myndigheter med uppgift att samordna statistiken innehållsmässigt samt

tillhandahålla vissa tekniska hjälpmedel. Stordriftens fördelar i rationaliseringshänseende,

som i de mindre länderna varit ett av de främsta motiven

för en koncentration av statistikproduktionen, blir i större länder utnyttjade

redan vid decentralisering. Kommittén påpekar, att centraliseringstanken

flera gånger förts fram även i Förenta staterna men avvisats med motivering

att man skulle erhålla en alltför stor statistikproducerande enhet. Redan

vid nuvarande organisation omfattar några av de större statistikproducerande

organen 1 000 å 2 000 fast anställda.

I fortsättningen diskuterar kommittén de konsekvenser som följt av den

bristande samordningen av den svenska statistiken. I anslutning därtill behandlas

också frågan om förutsättningarna för samordning med hänsyn

till kontakten mellan statistik och administration. Kommittén kommer sammanfattningsvis

till följande slutsatser beträffande den nuvarande ordningen

för den statliga statistikproduktionen:

Statistiken får icke alltid den ur samhällets synpunkt mest önskvärda

inriktningen. På vissa områden blir behoven av statistik eftersatta,

medan det å andra sidan även förekommer viss dubbelproduktion av

statistik.

Möjligheterna att inom nuvarande organisatoriska ram tillgodose behoven

av utvecklingsarbete och rationalisering av statistiken är alltför

begränsade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b är 1960

Möjlighelerna att samordna begrepp, definitioner och klassificeringar

är icke i tillräcklig grad tillvaratagna.

Genom den splittrade publiceringen av statistikens resultat har konsumenterna

svårt att orientera sig i den växande statistikproduktionen.

Kontakten mellan statistikproducenter och uppgiftslämnare är —

trots alla föranstaltningar från verkens sida — för närvarande icke alltid

tillfredsställande.

Genom att varje verk som insamlar statistiska primäruppgifter uppställer

egna register över uppgiftslämnarna och själv söker komplettera

registren uppstår dubbelarbete och brist på enhetlighet. En av de angelägnaste

uppgifterna är för närvarande att skapa ett centralt företagsregister.

Den på många små enheter fördelade statistikproduktionen omöjliggör

ett effektivt utnyttjande av de knappa personella och maskinella

resurserna.

Sakkunskap på det ämnesområde som statistiken belyser är oundgänglig

för statistikproduktionen, men förutsättningar för sådan sakkunskap

kan erfarenhetsmässigt skapas även vid en förläggning av

statistiken till ett verk som icke har administrativa uppgifter på området.

De administrativa verken har i mycket liten utsträckning användning

för primäruppgifter som insamlas för de statistiska sammanställningarna

men är konsumenter av halvfabrikat — maskinlistor och råtabeller

— samt färdigresultat och utför dessutom ofta specialbearbetningar av

materialet.

Arbetet med det statistiska primärmaterialet är i vissa fall så nära

förbundet med de administrativa rutinerna inom ett verk, att det skulle

innebära avgjorda olägenheter att producera statistiken på annat håll.

Det förekommer dock exempel på utnyttjande av administrativa material

även då statistiken är förlagd till ett annat verk än det som för administrativt

ändamål insamlar detta material.

Kommittén konstaterar, att betydande fördelar skulle stå att vinna genom

en bättre samordning av statistiken och att en omgruppering av statistikgrenarna

i detta syfte kan visa sig ändamålsenlig. Förutsättningen för en

omgruppering är emellertid att de olika statistikgrenarna kan bortflyttas

från de administrativa verk dit de nu är förlagda utan att detta medför allvarligt

avbräck i verkens administrativa arbete.

Yttranden

Vad statistikkommittén anfört i anslutning till redogörelsen för sin undersökning

av den statliga statistiska verksamheten, har i allmänhet lämnats

utan erinringar.

Generaltullstyrelsen, vilken icke omfattades av kommitténs kartläggning

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 10''r år 1960

av den nuvax-ande statistikproduktionen anför, att verket haft betydande

kostnader för arbetet med utrikeshandelsstatistiken; år 1957 tillhopa omkring

852 000 kronor.

Konjunkturinstitutet har ytterligare belyst kommitténs beräkningar av

kostnaderna för den statliga statistiken och anför härom följande.

Enligt utredningens beräkningar var de statliga kostnaderna för den 1957

producerade statistiken av storleksordningen 11 1/2 miljoner kronor. Även

om hänsyn tas till att i detta belopp icke ingår kostnaderna för räkningar,

framstår kostnaden för statistikproduktionen såsom synnerligen obetydlig

om den, såsom rimligt är, ses i relation till den inverkan som de ekonomiskt

politiska beslut kan ha vilka delvis grundas på statistiska undersökningar.

Om man, exempelvis genom en rationell utformning av statistiken och analysen

av denna, skulle kunna sänka arbetslösheten med i genonisnitt en promille

av totala antalet sysselsatta — en obetydlighet i förhållande till de

fluktuationer i arbetslösheten som förekommer — skulle värdet av det produktionstillskott

som därigenom skulle kunna uppnås grovt räknat bli tre

gånger så stort som den statliga kostnaden för den nuvarande statistikproduktionen.

Flera remissinstanser delar kommitténs uppfattning om behovet av viss

omorganisation och rationalisering av materialinsamlingen till den officiella

statistiken med hänsyn till uppgiftslämnarna.

Svenska landskommunernas förbund anför beträffande kommunernas

uppgiftslämnande:

Av betänkandet framgår att kommunerna för närvarande lämnar 68 olika

statistiska uppgifter till 22 statliga myndigheter. Denna splittring av statistiken

på så många myndigheter innebär icke oväsentliga olägenheter tor

kommunerna. Bland annat föranleder oenligheten i fråga om termer, indelningar

och insamlingsprinciper svårigheter och därmed ökat arbete. Vidare

torde splittringen vara orsak till att infordrade uppgifter icke alltid begränsas

till vad som är av väsentlig betydelse.

Beträffande företagens uppgiftslämnande anför Svenska arbetsgivareföreningen

och Sveriges industriförbund i sitt gemensamma yttrande:

Uppgiftslämnandet försvåras ju av att såväl olämpliga insamlingstidpunkler

som för skilda uppgiftsändamål oenhetliga begreppsdefinitioner i viss utsträckning

förekommer. Vad utredningen anför i dessa hänseenden bestyrkes

av de upplysningar organisationerna inhämtat från medlemsföretagen.

Det hör framhållas, att förbättringar på denna punkt icke endast är ägnade

alt underlätta uppgiftslämnarnas arbete utan även att höja grundmaterialets

kvalitet, vilket nu ofta inger betänkligheter.

Som framgår av utredningen utgör den på vissa områden bristande samordningen

mellan i statlig och enskild regi producerad statistik en olagenhet

för uppgiftslämnarna. Sålunda förekommer såval oenhetliga definitioner

som dubbelinsamling av data. Den i utredningens enkät redovisade kritiken

i hithörande spörsmål synes emellertid endast till en del träffa uppgiftsinsamlingen

för statistikändamål. Dubbelinsamlingen av grundläggande data

är nämligen i hög grad betingad av myndigheternas och organisationernas

administrativa rutiner. En undersökning av möjligheterna till bättre samordning

är emellertid påkallad, och organisationerna är beredda att medverka

härtill.

2 JJihang till riksdagens protokoll 1960. lsnml. Nr 104

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 19G0

Utredningen redovisar en tablå över några företags uppgiftslämnande. Organisationerna

finner beklagligt, att utredningen ej närmare analyserar detta

material, som måste anses uppseendeväckande på flera punkter. Bl. a. är

den rapporterade tidsåtgången synnerligen varierande. Till icke ringa del

torde detta sammanhänga med svårigheten att dra en gräns mellan arbetet

att framtaga de data, som företagsledningen under alla omständigheter behöver,

och arbetet med framställning och registrering av de uppgifter, som

skall lämnas till utomstående. Det är tänkbart att uppgiftslämnarna av olika

skäl haft en starkt divergerande uppfattning om hur denna avgränsning

skall ske.

Organisationerna påpekar vidare att tidsåtgången för uppgiftslämnande

till arbetsgivareorganisationer sammanhänger med att dessa för såväl egen

som för statens räkning insamlar årsuppgifter till lönestatistiken.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation förordar en rationalisering

och koordinering av de statistiska uppgifter, som infordras från näringsföretagen.

Även Sveriges köpmannaförbund framhåller, att bristen på koordinering

mellan olika myndigheter medför viss dubbelinsamling av statistiska uppgifter

och anför härom:

Genom att vissa företag får lämna samma uppgifter på olika håll i skilda

sammanhang uppstår lätt irritation, vilket kan inverka menligt på svarsberedvilligheten.

Även den svårigheten att de på uppgiftsblanketterna angivna

begreppsdefinitionerna ofta ej överensstämmer med dem som företagarna

använder i sin bokföring borde lättare kunna överbryggas, om undersökningarna

planerades centralt.

Kommitténs redovisning av statistikens organisation i vissa främmande

länder har föranlett en del remissuttalanden. Statistiska centralbyrån har

fäst sig vid att vissa andra länder med liknande storlek och struktur som

Sverige synbarligen med framgång arbetat med ett statistiskt system som

varit väsentligt längre centraliserat än det nuvarande svenska. Generaltullstyrelsen

är däremot skeptisk mot jämförelsen med andra länder och invänder,

att det icke framgår huruvida den statistik, som för närvarande

produceras i riket, är underlägsen motsvarande statistik i de ifrågavarande

länderna, där formerna för den statliga statistikproduktionen är annorlunda

än i Sverige.

Många av de brister i den nuvarande statliga statistikens uppläggning och

utformning som kommittén pekat på har också uppmärksammats av olika

remissinstanser främst de som i sin egenskap av statistikkonsumenter själva

känt av dessa brister.

Konjunkturinstitutet anser bl. a. att den nu rådande uppdelningen på ett

flertal statistikproducenter verkat hämmande på utvecklingen av nya statistikgrenar

och yttrar bl. a.:

De enskilda verken har icke velat eller kunnat vare sig tränga in på varandras

områden eller få delar av sina arbetsuppgifter överflyttade på andra

verk. Vidare har avsaknaden av klara kriterier för om en viss typ av stati
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

stik närmast är att hänföra till det ena eller andra verkets intressesfär medfört

oklarheter i ansvarsfördelningen. Vissa utvecklings- och förbättringsprojekt

har därigenom så att säga fallit mellan två stolar. Med nuvarande

statistiska system, där en betydande del av statistiken produceras inom administrativa

verk, föreligger också en uppenbar risk för att den statistiska

verksamheten, som icke utgör den för dessa verk huvudsakliga, får en styvmoderlig

behandling när det gäller framförande av anslagskrav eller eljest

vid fördelning av resurserna.

Institutet framhåller vidare att det för institutets verksamhet måste vara

ett starkt önskemål att samma definitioner, bransch- och storleksavgränsningar

etc. tillämpas i olika statistikgrenar, så länge inga speciella av konsumentintressen

betingade skäl för avvikelser föreligger. Självklart är dock,

alt denna samordning inte skall drivas längre än vad som är motiverat med

hänsyn till de frågeställningar som statistiken har att besvara.

Kommerskollegium är ense med kommittén om att det föreligger vissa

brister i den nuvarande statliga statistiken. Kollegium framhåller särskilt

den eftersläpning som primärstatistiken visar:

Utvecklingen på det teoretiska området, såväl den statistiska som den ekonomiska,

har gått snabbare och hunnit längre än på det praktiskt-statistiska

området. Kollegium vill betona angelägenheten av en allmän upprustning av

primärstatistiken så att den efter hand kan anpassas efter de krav som ställas

av den moderna ekonomiska och statistiska forskningen, t. ex. i fråga

om ekonomiska-statistiska modeller.

Beträffande omfattningen av näringsstatistiken vill kollegium bl. a. peka

på att korttidsstatistiken för närvarande är ofullständig. Framför allt skulle

en utbyggnad av korttidsstatistiken fordras beträffande produktion, lager

och order inom industrin och handeln.

Kollegium understryker också att vissa samordningsbehov för närvarande

icke är tillgodosedda i önskad omfattning. Detta gäller både statistikens innehåll

och dess organisation. Enligt kollegiets uppfattning skulle statistikens

värde också kunna höjas betydligt om en snabbare publicering på ett för

statistikkonsumenten lättillgängligt sätt kunde åstadkommas. Kollegium anser

vidare, att bristerna i det nuvarande systemet vad beträffar näringsstatistiken

i mycket stor utsträckning sammanhänger med att de statistikproducerande

verken har erhållit otillräckliga resurser för att möta de ständigt

växande kraven på statistisk information.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund instämmer i

vad utredningen anför om de olägenheter som den nuvarande splittringen

av den statliga statistikproduktionen medför från producentsynpunkt samt

anför:

Sålunda är uppenbarligen förutsättningarna ogynnsamma för en ändamålsenlig

avvägning av statistikens omfattning och inriktning med hänsyn

till såväl konsumentbehov som kostnader, vilket, — ■—■ — självfallet också

är av betydelse för konsumenterna. Möjligheterna att med nuvarande ordning

rationellt utnyttja expertis för utvecklingsarbete, exempelvis genom

samarbete med den vetenskapliga forskningen och utbildningsverksamheten

synes ej heller goda.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

Organisationerna pekar också på en rad brister ur konsumentsynpunkt

och anför bl. a. följande:

Sålunda föreligger för konsumenternas vidkommande behov av en snabbare

bearbetning och publicering av många statistiska data. Att åtskilliga

brister föreligger i delta hänseende framgår tydligt av den i betänkandet s.

62 tf återgivna uppställningen. Avsevärd eftersläpning i den definitiva publiceringen

förekommer emellertid icke endast i fråga om de där angivna uppgifterna

av kontinuerlig art. Särskilt besvärande är enligt organisationernas

mening den tidsutdräkt, varmed data från de intermittenta räkningarna,

t. ex. företagsräkningarna och folkräkningarna, offentliggöres.

En väsentlig brist inom vissa delar av den officiella statistiken torde vara

förekommande oenhetlig klassificering. Vid exempelvis bedömning av den

ekonomiska utvecklingen inom en viss bransch måste man använda såväl

produktions- som vinst-, löne- och sysselsättningsstatistik. Härvid är det

självfallet nödvändigt att den tillämpade näringsgrensindelningen står i inbördes

överensstämmelse de olika materialen emellan, vilket nu ei alltid är

fallet. J

Från konsumentsynpunkt är den officiella statistikens svåröverskådlighet

ofta en källa till irritation. Genom att statistiken produceras av ett flertal

ämbetsverk och till följd härav främst snabbstatistiken får sin ursprungliga

publicering i vitt skilda periodiska skrifter och meddelanden har lekmannen

ofta svårt att finna aktuella data och framför allt redovisningar av såväl

llPP§ifternas representativitet som till grund för dem liggande urvalsprinciper

och beräkningsmetoder. Organisationerna kan således vitsorda vad utredningen

anför i denna fråga. I detta sammanhang bör även framhållas, att

den förbistring i fråga om teknisk uppläggning, som råder beträffande den

officiella statistiska redovisningen, onödigt bidrar till att den brister i överskådlighet.

Sveriges grossistförbund redovisar vissa erfarenheter av bristen på resurser

inom statistikproduktionen och anför:

Kommittén påvisar i betänkandet den efterfrågan som existerar från de

statliga verken på statistikens »halvfabrikat» (maskinlistor och råtabeller).

Det bör dock betonas att även utomstående konsumenter otvivelaktigt i stor

utsträckning är eller skulle önska vara konsumenter av halvfabrikat. Förbundets

och dess utredningsorgans erfarenheter är utomordentligt goda ur

den synpunkten att de statistikproducerande organen söker göra sitt bästa

för att tillgodose även utomstatliga organs och företags önskemål. Det är

dock i dagens läge så att specialbearbetningar endast kan erhållas i begränsad

utsträckning på grund av kapacitetsbrist.

Industriens utredningsinstitut anför att det i flera viktiga avseenden för

närvarande föreligger brister i den statliga statistikens uppläggning och utformning.

Ur institutets yttrande kan i denna fråga återges följande:

Arbetet med en vidareutveckling av den existerande statistiken synes i

många fall vara eftersatt. I ett sådant arbete kan innefattas förbättringar i

redovisningen av resultaten, anpassning av frågeställningar och metoder

till den aktuella situationen, enhetlighet i definitioner och klassificeringar

i olika slags statistik över likartade företeelser in. in.

En huvudsaklig orsak till detta förhållande torde vara att inte tillräck
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr tOb år 1960

21

liga personalresurser funnits till förfogande. Det sagda innebär dock icke

att det inte sker något utvecklingsarbete alls.

Besvärande är också den osäkerhetskänsla, som uppstår när man söker

sammanställa eller jämföra olika statistikproducenters statistik över företeelser,

som berör ett och samma område. Företagsstatistik t. ex. utarbetas

på Kommerskollegium, på Socialstyrelsen och på Statistiska Centralbyrån,

och den omfattar i viss utsträckning samma variabler, bl. a. löner. Här erfordras

eu kontinuerlig samordning av definitioner o. d. Den största bristen

vad beträffar företagsstatistiken är dock avsaknaden av ett centralt företagsregister,

på vilket all sådan statistik kunde baseras.

Ur konsumentsynpunkt lämnar formerna för redovisning och publicering

av resultaten en del övrigt att önska. Den ofta långsamma bearbetningen och

den därmed sena publiceringen av de definitiva och detaljerade resultaten

medför att uppgifterna förlorar en del av sin aktualitet. Detta motverkas

dock i viss utsträckning av att preliminära resultat eller vissa delresultat

publiceras före den slutliga redovisningen. Likaså bör nämnas den goda

samarbetsvilja och välvilliga behandling, som visats Institutet, när det gällt

att få ta del av resultaten före publiceringen. Kvar står dock en del brister

vad avser snabbheten i bearbetning och publicering. Statistiken delges i en

mängd olika publikationer av såväl periodisk som tillfällig karaktär, varför

det är svårt, speciellt för en ovan konsument, att orientera sig däri. Svårigheter

uppstår också när det gäller alt få reda på hur statistiken är upplagd

beträffande t. ex. definitioner, urvalsprinciper, representativitet och bortfall

samt beräkningsmetoder.

Institutet berör även de problem som sammanhänger med utvecklingsarbetet

och anför:

Dessa skulle till stora delar kunna lösas, om de centrala statistikproducerande

verken gavs större resurser i fråga om personal. Det är för närvarande

utan tvekan så, att den kvalificerade statistiska personalen i alltför stor

utsträckning är tvungen att ägna sig åt rutinarbete med den följden att vidareutvecklingen

av statistiken blir satt i efterhand. Här föreligger även med

nuvarande organisation ett starkt behov av ökade anslag vid bibehållen omfattning

av statistiken.

Behovet av enhetliga register i statistikproduktionen understrykes av ett

stort antal remissorgan, både statistikproditcerande myndigheter och statistikkonsumerande

organisationer.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anför:

Organisationerna vill starkt understryka utredningens uttalande, att »en

av de angelägnaste uppgifterna inom statistiken är för närvarande att skapa

ett centralt företagsregister». Ett sådant register är en grundläggande förutsättning

för att statistiskt representativa urval skall kunna åstadkommas.

Även i övrigt skulle ett företagsregister, som utredningen påpekar, i hög grad

bidraga till en effektivisering av den ekonomiska statistiken.

I samma riktning uttalar sig även konjunkturinstitutet, Svenska stadsförbundet,

Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960

3. Avvägning och slutsatser rörande organisationsfrågan

Kommittén

Statistikens ansvällning till följd av de växande behoven av statistisk information

samt maskinteknikens och den statistiska grundforskningens

snabba utveckling har gjort samordningsfrågorna i statistikproduktionen

alltmer dominerande. Redan inom varje statistikgren föreligger behov av

samordning. Det är dock först när aspekten utsträckes över flera statistikgrenar

som samordningsfrågorna blir avgörande för det statistiska systemets

utformning, framhåller kommittén. Som underlag för en diskussion

av vilka samordningsfrågor, som bör beaktas vid en rationellt utformad

statistikproduktion, har kommittén utgått från de operationella moment,

som i regel kan särskiljas för varje statistikgren, nämligen

Mom. a. Kontakt med konsumenter, registrering av konsumentbehov.

Mom. b. Kontakt med uppgiftslämnare.

Mom. c. Planläggning av statistikproduktionen, innefattande:

1. avgränsning av problemen med hänsyn till föreliggande konsumentbehov;
2.

teknisk planering, d. v. s. planering av metoder, frågeteknik och

bearbetning;

3. administrativ planering, d. v. s. frågor om personalbehov, maskintid

och kostnader;

4. planering av beskrivning och analys av resultaten.

Mom. d. Insamling av data, som kan ske antingen direkt för statistiskt

ändamål och då genom intervju- eller postundersökning, eller indirekt genom

utnyttjande av material insamlat i ett administrativt förfarande.

Mom. e. Bearbetning av det insamlade materialet.

Mom. f. Beskrivning och analys.

Mom. g. Information utåt.

Publicering.

Service-verksamhet.

Kommittén kommenterar därefter de samordningsfrågor som aktualiseras

i anslutning till de olika operationella momenten. Kommitténs synpunkter

kan sammanfattas på följande sätt.

Mom. a. Kontakt med konsumenter, registrering av konsumentbehov. Den

enskilde statistikkonsumenten har ofta ett behov att kombinera olika statistikgrenar,

vilket ställer krav på likformiga definitioner och klassificeringar

för dessa grenar. Kommittén exemplifierar detta med en genomgång

av behovet av statistik för vissa ändamål — utbildningspolitik, bostadspolitik,

sysselsättningspolitik och företagspolitik. Inom vart och ett av dessa

områden erfordras som underlag för en rationell utformning av verksamheten

uppgifter från flera olika statistikgrenar. Även om kraven på skilda

statistikgrenars innehåll kan skifta från konsument till konsument, är en

standardisering av olika definitioner och klassificeringar möjlig. På den

ekonomiska statistikens område erbjuder enligt kommittén nationalräkenskaperna

en lämplig ram för en sådan standardisering. Skiftningar i konsumentbehoven

kan emellertid kräva en omprövning av de använda klassificeringarna

och definitionerna och förutsättningar måste finnas att få fram

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr lOk år 1960

statistik utanför ramen av standardiseringarna, när väsentliga konsumentbehov

kräver detta. Kommittén understryker även vikten av att den enskilde

statistikkonsumenten kan framföra sina önskemål om statistik i ett sammanhang

och att önskemålen kan framläggas för personer som har kännedom

om konsumentens förhållanden.

Mom. b. Kontakt med uppgiftslåmnarna. Kommittén understryker, att en

samordning av uppgiftslämnandet, såväl mellan olika statistikgrenar, statliga

och privata, som mellan statistikproduktion och administrativa dataförfaranden

behövs för att minska uppgiftslämnarnas arbete och rationalisera

statistikproduktionen. Uppgiftslämnarna har liksom konsumenterna

ett naturligt intresse av att endast behöva hålla kontakter åt ett håll och

möta sakkunskap på sitt område inom statistikproduktionen.

Mom. c. Planläggning av statistikproduktionen. Det är av vikt att det betydelsefulla

led som planläggningen i statistikproduktionen utgör utformas

under medverkan av högkvalificerad expertis på metodfrågor, maskinbearbetning

etc. Då tillgången på sådan expertis i ett litet land är relativt begränsad

gäller det att utnyttja den för så många statistikgrenar som möjligt.

I detta sammanhang framhåller kommittén den stora betydelsen av att

nära kontakt hålles med de statistiska institutionerna vid universiteten dels

för att i statistikproduktionen tillgodogöra sig grundforskningens resultat

och dels för att ge den statistiska vetenskapen impulser till ny forskning.

Mom. d. Insamling av data. Enhetliga formulär för olika statistikgrenar

som avser samma kategori uppgiftslämnare är ägnade att minska den irritation

en omfattande blankettflora skapar. Ur producentsynpunkt underlättas

uppgiftsinsamlingen om gemensamma register ligger till grund för insamlingen

för de statistikgrenar, som vänder sig till samma kategori av uppgiftslämnare.

Sker uppgiftsinsamlingen medelst intervjuer är det av vikt

att planläggningen av undersökningarna samordnas så att en för hela statistikproduktionen

gemensam intervjuorganisation kan utnyttjas. En betydelsefull

fråga vid insamlingen av uppgifter anger kommittén vara möjligheterna

till samordning med den uppgiftsinsamling, som sker i administrativa

rutiner.

Mom. e. Bearbetning av det insamlade materialet. Enligt kommittén gör

sig samordningsfrågorna beträffande bearbetningen främst gällande på maskinområdet.

För att uppnå en hög och jämn sysselsättning för den tyngre

maskinutrustningen och då framför allt för de nya elektroniska databehandlingsmaskinerna

krävs en planläggning av hela den statistiska arbetsprocessen.

Betydande besparingar kan härvid uppnås, anser kommittén, om arbetet

inom olika statistikgrenar kan uppläggas så att de statistiska data når

fram till det maskinella bearbetningsstadiet i ett relativt jämnt flöde. Det gäller

iiven att samordna användningen av tillgängliga maskiner lämpade för

bearbetning av statistik. Knappheten på expertis på maskinområdet gör det

angeläget att tillgänglig expertis utnyttjas över ett så stort område av statistiken

som möjligt.

Mom. f. Beskrivning och analgs. Möjligheterna att bidraga med beskrivning

och analys från statistikproduktionens sida blir större ju närmare kontakt

med och överblick över statistikproduktionens olika delar de har, som

utför analysen. 1 detta avseende finner kommittén eu koncentration av statistiken

ägnad att skapa de bästa förutsättningarna för verksamheten. Kommittén

anser det även önskvärt att arbetet bedrives i samarbete med den

sambandsforskning, som äger rum vid universitetens statistiska institutioner

och på andra håll.

Mom. g. Information utåt. Kommittén anser, all ett starkt begränsat an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

tal publikationer och en viss standardisering av beskrivningarna av de olika

statistikgrenarna är ägnat att göra statistikens resultat lättillgängligt och

att det finnes ett behov av en central statistisk serviceverksamhet.

Förutom samordningsfrågor i anslutning till de operationella momenten

anger kommittén vissa samordningsfrågor av mera allmän karaktär. Dit hör

främst avvägningen av statistikens omfång och inriktning. Denna bör enligt

kommitténs mening ske i ett sammanhang och för så stor del av statistikproduktionen

som möjligt, samt omfatta såväl värdering och prioritering av

konsumentbehoven som budgetering av statistikens kostnader. Den allmänna

samordningen innefattar vidare ett gemensamt utnyttjande i största möjliga

utsträckning av de knappa personella och maskinella resurserna. Kommittén

understryker också starkt behovet av samordning mellan statistikproduktion

och administrativ verksamhet, men framhåller att detta samordningsbehov

icke får leda till en sådan spridning av statistiken att överblicken

försvåras och möjligheterna till långt driven samordning av skilda statistikgrenar

omintetgöres.

Mot bakgrund av dessa principiella synpunkter på statistikens organisation

har kommittén sökt att mot varandra väga de fördelar respektive svagheter

som olika organisationsformer för den statliga statistiken kan innebära.

Kommittén har därvid utgått från att det nuvarande systemet med en

starkt decentraliserad statistik utan mera utvecklade former för samordning

icke kan bibehållas. Icke heller synes samordningsfrågorna kunna lösas

enbart genom en partiell omgruppering eller partiell koncentration av

statistikproduktionen.

Kommittén ställer därefter frågan om inte samordningsproblemen i hu■\

udsak skulle kunna lösas vid en bibehållen förläggning av statistiken genom

en centralisering av vissa operationella moment i statistikproduktionen.

Del är hl. a. efter denna linje som samarbetet hittills har bedrivits.

Men redan den nya maskintekniken medför härvidlag samordningsproblem

som berör hela gången i statistikproduktionen från dess början till dess

slut. En av svagheterna i det nuvarande systemet är också enligt kommittén

att de enskilda statistikproducerande verken icke kan ekonomiskt bära

upp den högt kvalificerade sakkunskap som behövs för alt fullt tillgodogöra

sig de nya vetenskapliga metoderna med deras anknytning till den moderna

maskintekniken. Man kunde givetvis tänka sig att statistiska centralbyråns

möjligheter till service-verksamhet på detta område förstärktes. Men

erfarenheten synes visa att möjligheterna är begränsade att från ett centralt

expertorgan effektivt påverka metodutvecklingen vid de olika statistikproducerande

verken. Kommittén är övertygad om att för att expertorganets

inflytande skall bli tillräckligt stort samverkan måste antaga fastare

iormer, antingen genom ett utanför de statistikproducerande verken stående

samordningsorgan eller i form av en koncentration av statistiken. Oavsett

om formerna för central teknisk service byggs ut kvarstår för övrigt, fortsätter

kommittén, en rad andra samordningsfrågor: avvägning och samordning

ur konsumenternas respektive uppgiftslämnarnas synpunkt, allmän

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr iOb år 1960

25

planläggning och budgetering av statistikproduktionen, gemensamma register,

definitioner och klassificeringar etc. Dessa samordningsfrågor kan enligt

kommitténs bestämda uppfattning icke lösas enbart genom ett system

av fria kontakter, delvis improviserade.

En möjlighet är då, säger kommittén, att i likhet med vad som tidigare

föreslagits och vad som förekommer i vissa länder skapa ett utanför de statistiska

verken stående samordningsorgan. Att tilldela ett av verken, i så fall

närmast statistiska centralbyrån, en sådan uppgift har kommittén varken

ansett administrativt lämpligt eller psykologiskt-praktiskt görligt. En ny administrativ

enhet skulle sålunda behöva skapas.

Kommittén ställer därefter frågan om samordningsorganets uppgifter kan

inskränkas till utredande, förmedlande dch rådgivande uppgifter eller om

det bör utformas som ett administrativt topporgan i förhållande till de statistikproducerande

verken, samt kommer fram till bl. a. följande överväganden:
Väljer

man det förra alternativet skulle samordningsorganet bl. a. kunna

samordna statistikproducenternas kontakter med statistikkonsumenter och

uppgiftslämnare, samråda med expertis på metod- och maskinfrågor angående

utvecklingsproblem och förmedla expertis av olika slag åt statistikproducenterna

samt gå igenom olika statistikgrenar och föreslå omläggningar

såväl innehållsmässigt som produktionstekniskt, samt tjänstgöra som ett

centralt remiss- eller beredningsorgan. Det skulle även i samband med sin

remissbehandling av de olika verkens petita kunna sammanställa en allmän

statistikbudget. Svårigheter skulle dock uppstå att särskilja och på ett rättvisande

sätt jämföra de olika verkens statistikkostnader. Framför allt finns

det risk att samordningsorganets kontakt med de statistikproducerande verken

skulle bli alltför ytlig och alltför sporadisk. Ett samordningsorgan med

så begränsade befogenheter som det här diskuterade kan sålunda knappasi

bilda den sammanhållande kraft, som garanterar att reformer inom olika

statistikgrenar blir genomförda. För detta fordras att organet får en klart

angiven rätt att ingripa i planeringen och den praktiska utformningen av

statistikproduktionen.

Kommittén har därför diskuterat huruvida man borde gå längre dch ge

samordningsorganet administrativa befogenheter vad gäller statistikproduktionen

i de olika verken. Dessa befogenheter skulle kunna gälla statistikens

innehåll och publicering, statistikproduktionens tekniska utformning och organisation,

samt personalfrågor och petitafrågor. Man skulle då få en koncentration

av ledning och ansvar för den statistiska verksamheten men med

produktionsmässigt bibehållen lokal utspridning. Kommittén anser emellertid,

alt en sådan ordning, även om den begränsades till en del av de angivna

befogenheterna, skulle bli administrativt oformlig. Den skulle leda till eu

oklar ansvarsfördelning mellan ledningen av det enskilda verket och samordningsorganet.

Detta alternativ framstår som en extrem och orealistisk lösning av samordningsfrågorna.

Man kan däremot väl tänka sig att samordningsorganet får mera begränsade

administrativa befogenheter i förhållande till de olika statistikproducerande

verken och då närmast av teknisk natur: att fastställa definitioner och

klassificeringar, metoder för insamling och bearbetning samt formerna för

publicering. Ett instrument för eu sådan teknisk samordning skulle kunna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

vara en motsvarighet till det amerikanska »approval number system» d. v. s.

en befogenhet för samordningsorganet att fastställa formulär för uppgiftsinsamling;

en liknande befogenhet skulle kunna tänkas för publikationer.

Sådana befogenheter skulle kunna bilda inkörsporten för ett inflytande på

statistikproduktionens metoder och innehåll.

Även denna form med mera begränsade befogenheter för samordningsorganet

reser emellertid invändningen att ansvarsfördelningen blir oklar. Man

kan inte heller komma ifrån att en sådan metod för samordning knappast

kan ersätta en samordning som genomsyrar och omvandlar samtliga arbetsmoment.

Denna invändning blir av särskild vikt i ett mindre land där decentraliseringen

av statistikproduktionen med nödvändighet innebär relativt

små enheter inom vilka rationaliseringsmöjligheterna endast delvis kan

tillvaratagas. Icke förty finner kommittén att tillskapandet av ett samordningsorgan

av senast diskuterad art otvivelaktigt skulle kunna åstadkomma

en väsentligt bättre samordning än den som för närvarande existerar inom

den svenska statistikproduktionen.

Den närmast till hands liggande formen för en bättre samordning av den

svenska statistikproduktionen är emellertid enligt kommitténs mening en

långt driven koncentration, innebärande att större delen av den statliga statistiken

samlas till en större statistikproducerande enhet. Kommitténs motiv

är i huvudsak följande:

Den tekniska utvecklingen kräver om den skall kunna rationellt utnyttjas

en långt gående arbetsfördelning, som ständigt förändras och som ur driftsekonomisk

synpunkt bildar ett väsentligt led i rationaliseringsarbetet. En

specialisering och omorganisation kan endast delvis genomföras inom ett

mindre statistiskt verk. Ett större ger i detta avseende ett betydligt vidare

spelrum för ledningens åtgärder. Ur personalens synpunkt är den också mera

tillfredsställande, därför att den öppnar större möjligheter till en differentierad

karriär inom samma administrativa enhet.

I nuvarande läge måste uppmärksamheten särskilt inriktas på de rationaliseringsvinster

som möjliggöres av den tekniska utvecklingen både på maskin-

och metodområdet. Den nya maskintekniken erbjuder möjligheter till

en integration av olika bearbetningsmoment och därmed till snabbare och

säkrare statistik, samtidigt som rationaliseringsvinster kan uppnås på personalsidan.

Samtidigt krävs en detaljerad planering och programmering dels

för att anpassa bearbetningen av olika statistikgrenar för maskinerna och

dels för att bereda maskinerna en jämn belastning så att data från olika

grenar når fram till maskinell bearbetning i ett jämnt flöde. Personal med

olika kvalifikationer behövs för planeringens och programmeringens genomförande.

Särskilt den högkvalificerade personalen i denna verksamhet kan

utnyttjas effektivast, om statistikproduktionen koncentreras till en administrativ

enhet. Även den intima samverkan som krävs för planering och

programmering av olika grenar kan smidigt ske inom ramen för en administrativ

enhet. Samma krav på högt kvalificerad stabspersonal gör sig gällande,

när det gäller att utnyttja moderna vetenskapliga metoder inom statistikproduktionen.

Statistikerna på olika fackområden behöver i detta avseende

kompletteras med och intimt samverka med metodspecialister, som

å sin sida står i ständig kontakt med den aktuella vetenskapliga utvecklingen.

Kommittén betonar därefter, att de större räkningarna av befolkning, företag,

bostäder etc. bör vara sammanförda till en administrativ enhet, sam
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

27

ina enhet som förfogar över maskiner med stor kapacitet och över intervjuorganisation.

Ett grundelement i ett bättre samordnat och mera konsistent

statistiskt system måste vara, att den löpande statistiken liksom tillfälliga

undersökningar bygges upp kring och samordnas med de stora räkningarna,

vilka bildar »bench marks» som utgångspunkt för studium av mera speciella

frågeställningar.

Även ur en rad andra synpunkter erbjuder en koncentration fördelar, hävdar

kommittén och anför:

Uppgiftslämnandet kan samordnas hos en adressat. För konsumenterna

kan ordnas en central service-verksamhet med samordning av publikationer

och annan information. Denna kan även omfatta möjlighet till snabba

specialbearbetningar på basis av maskinernas datamaterial. — En samlad

statistikproduktion underlättar även en enhetlig kontroll av olika statistikgrenars

kostnader. En grundval skapas därigenom för en gemensam budgetering,

som möjliggör en rationell avvägning mellan olika statistikgrenar

vad gäller omfång, innehåll och metod. Budgetbehandlingen blir även mera

rationell när den till större delen samlas inom ett verk och underställes ett

departement.

En koncentration av statistiken har dock, påpekar kommittén, sina givna

gränser som får dragas med hänsyn till de olika statistikgrenarnas anknytning

till den administrativa verksamheten. Den statistik som — bortsett från

intern driftsstatistik —- kan anses ha så nära anknytning till administrativ

verksamhet att en förflyttning skulle medföra allvarligare avbräck i den

administrativa processen, är dock av begränsad omfattning.

Som skäl mot en koncentration av statistiken kan även anföras att den

speciella sakkunskap, som en anknytning till de administrativa verken innebär

skulle förloras. Den tendens mot isolering av den statistiska verksamheten

vid de administrativa verken som förekommer försvagar dock denna

invändning, anser kommittén.

Möjligen skulle också, säger kommittén, den invändningen kunna resas

mot en koncentration av statistikproduktionen av den omfattning som kommittén

åsyftar, att en sådan enhet ur administrativ synpunkt skulle bli alltför

stor. För att belysa storleksordningen av den enhet till vilken statistiken

skulle koncentreras nämner kommittén, att — under förutsättning att inga

rationaliseringar företages — personalen skulle bli av storleksordningen 500

å 600 och årskostnaden 6 ä 7 miljoner kronor, exklusive ansvällning av organisationen

för större räkningar. I jämförelse med liknande organisationer

inom och utom landet finner kommittén en sådan produktionsenhet i och för

sig icke exceptionellt stor.

De omställningssvårigheter av olika slag som kan uppstå anser kommittén

inte heller utgöra något bärande skäl mot en koncentration, i synnerhet

om eu omställningsprocess kombineras med eu enligt kommitténs mening

under alla förhållanden behövlig genomgång av de berörda statistikgrenarnas

uppläggning.

Sammanfattningsvis framhåller kommittén, alt ett fristående samordningsorgan

kan lösa vissa sidor av samordningsproblemet, men att dess ef
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

fektivitet blir begränsad, om dess befogenheter icke sträcker sig längre än

vad som ur administrativ synpunkt är lämpligt. Genom en koncentration av

en större del av statistikproduktionen till en administrativ enhet kommer i

jämförelse därmed en stor del av samordningsfrågorna att på ett smidigt

sätt kunna lösas inom ramen för denna enhet samtidigt som rationaliseringsarbetet

kan bedrivas mera grundligt och effektivt. Kommittén förordar

därför en väsentlig koncentration av den statliga statistikproduktionen.

Även vid en långt driven koncentration kvarstår emellertid en rad viktiga

samordningsproblem, som sträcker sig utanför den större statistiska enhet

som bildats och fråga uppstår då, om för detta ändamål behöver skapas ett

fristående samordnande organ och i vad mån detta behöver tilldelas beslutande

befogenheter. Denna fråga har kommittén emellertid icke ansett sig

behöva taga ställning till, eftersom den räknar med en relativt lång uppbyggnadstid

för ett sådant system. Ett avgörande på denna punkt bör enligt

kommitténs mening uppskjutas till dess erfarenheter vunnits under uppbyggnadsperioden.

Yttranden

Mot kommitténs sätt att systematisera samordningsfrågorna har icke rests

några invändningar. Jordbrukets utredningsinstitut m. fl. understryker i

likhet med kommittén, att man vid en diskussion av samordningsfrågorna

bör dela upp den statistiska arbetsprocessen i ett antal operationella moment.

Statistiska centralbyrån utvecklar ytterligare samordningsbegreppet och

anser att detta kan sägas ha åtminstone två sidor:

En samordning av den statistiska bearbetningsprocessen inom och mellan

olika statistikgrenar (inklusive av klassificeringar m. in.) kan betecknas

som en teknisk samordning. I flera avseenden kan denna samordning anses

liktydig med det gängse begreppet rationalisering — i detta fall av hela

statistikproduktionen. Den andra sidan av samordningsbegreppet täcker behovet

av att till varandra anpassa dels konsumtion och produktion av statistik,

dels uppgiftslämnande och produktion.

Konjunktursinstitutet är inne på en motsvarande uppdelning och anför:

Det är här dels fråga om en samordning inom statistikproduktionen mellan

de olika statistikproducerande enheterna, med avseende på definitioner,

avgränsningar, statistisk metodik, bearbetningsförfaranden, utnyttjande av

register, maskinanläggningar etc. Dels är det fråga om en anpassning av

produktionen till konsumentbehoven och en koordination av producent- och

uppgiftslämnarintressen för uppnående av en rationell avvägning av statistikens

omfattning och inriktning.

Professorerna i statistik uttalar i fråga om samordningsbegreppet följande:
Målsättningen

för den officiella statistikproduktionen måste — allmänt

uttryckt ■ vam att på ett effektivt sätt tillgodose samhällets behov av staustik.

Om en målsättning av detta slag skall kunna förverkligas på ett tillredsstaliande

sätt, bör statistikproduktionen icke sammansättas av en rad

sinsemellan autonoma produktionsenheter. De olika delarna i statislikma
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kangl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

skineriet måste bringas att effektivt samverka inom ramen för ett gemensamt

program. En statistikproduktion, som fungerar på detta sätt, kan sägas

utgöra ett statistiskt system.

Vi utgår ifrån att kommitténs uppdrag varit att dels verkställa de utredningar

av olika slag, som erfordras för att kunna utarbeta ett konkret förslag

till skapandet av ett svenskt statistiskt system, dels att framlägga ett

på dessa utredningar grundat förslag.

Ett statistiskt system bygger på samordning i olika avseenden. Sålunda

lörutsättes en samordning mellan de behov statistiken skall fylla (konsumtionsaspekten)

och tillgängliga metoder och resurser (produklionsaspekten).

En rationell statistikproduktion förutsätter en fortlöpande kartläggning

och analys av den utveckling, som samhällets behov av statistik undergår.

Till konsumtionsaspekten hör bl. a. också en upplysnings- och rådgivningsverksamhet,

som syftar till att öka konsumenternas möjligheter att formulera

och rationellt angripa sina problem. Vidare måste konsumenterna göras

medvetna om dels statistikens begränsade möjligheter att inom snäv

kostnadsram tillgodose vagt preciserade frågeställningar, dels statistikens

möjlighet att genom ändamålsenlig bearbetning av redan tillgängliga data

besvara frågeställningarna med skälig grad av precision.

Samordningens produktionsaspekt omfattar ett stort register av tekniska

instrument och organisatoriska åtgärder. Bland de organisatoriska åtgärderna

har i den svenska diskussionen graden av centralisering blivit föremål

för särskilt stort intresse; detta intresse återspeglas för övrigt i kommitténs

direktiv.

Kommitténs allmänna slutsats, att det krävs en ökad koncentration av

statistikproduktionen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i flertalet

yttranden. Såsom framgår av efterföljande citat godtages därvid i regel även

de av kommittén anförda motiveringarna.

Socialstyrelsen kan i huvudsak ansluta sig till de skäl som kommittén

anfört för en centralisering av betydande delar av den för närvarande starkt

splittrade statliga statistiken. Socialstyrelsen vill följaktligen i princip inte

motsätta sig att sådana delar av den statistik, som nu utarbetats inom styrelsen

och som med fördel kan ombesörjas av en central statistisk myndighet,

överflyttas till det föreslagna nya statistikverket.

Bostadsstyrelsen har i princip intet att erinra mot grundtanken i kommitténs

förslag, innebärande en ökad centralisering av den officiella svenska

statistiken och inrättande av ett statligt statistikverk. I samma riktning

uttalar sig vidare statens hyresråd, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som

ytterligare utvecklar fördelarna ur arbetssynpunkt, telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

liiftfartsstyrelscn och järnvägsstyrelsen, vilken sistnämnda

dock efterlyser en närmare bedömning av förslagets lönsamhet.

Statistiska centralbyrån uttalar i huvudsak följande:

Centralbyrån kan i stort sett ansluta sig till kommitténs synpunkter på

olika organisatoriska åtgärder som kan underlätta en lösning av samordningsproblemen

för svensk statistikproduktion. Det synes icke troligt, att

ett rådgivande samordningsorgan skulle vara tillfyllest för alt möjliggöra

en lösning av samordningsproblemen. I ocli för sig skulle verket däremot

vara berett alt som en förbättring av nuvarande läge acceptera ett samordnande

organ som placeras utanför de nu statistikproducerande enheterna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960

och som utrustas med administrativa befogenheter. De betänkligheter som

statistikkommittén framfört angående ansvarsfördelning m. m., om ett sådant

förslag realiseras, synes dock verket realistiska. Ett dubbelarbete och

ett dubbelkommando riskeras, såvida icke samordningsorganet i praktiken

får en så stark ställning, att det kan betraktas som ett centralt statistiskt

ämbetsverk med därunder lydande skilda arbetsställen. Bortsett från problem

med ansvarfördelningen även i detta fall kan frågan ställas, om denna

v’äg centralisering är lämplig ur effektivitetssynpunkt. Det synes

därför ämbetsverket som om statistikkommitténs förslag till en ökad centralisering

i nuvarande läge vore det mest realistiska alternativet att skapa

bättre organisatoriska förutsättningar för lösning av samordningsfrågorna.

Centralbyrån tillstyrker därför kommitténs förslag om en ökad centralisering

av statistikproduktionen men vill åter understryka, att en ökad centralisering

i och för sig icke löser samordningsproblemen. Den skapar organisatoriska

förutsättningar att lösa väsentliga samordningsproblem, som

bl. a. sammanhänger med den tekniska bearbetningsprocessen. Den ger möjlighet

till att samordna vissa knappa eller kapitalkrävande produktionsresurser

och den ger möjlighet till en snabbare anpassning av statistiken till

enhetliga statistiska standards, där så befinns lämpligt. Den underlättar anpassningen

av statistikproduktionen till konsumentbehoven. Å andra sidan

uppstår andra kontaktproblem främst med verk som tidigare dragit nytta

av den statistik som producerats i deras regi. Det är dock enligt centralbyråns

erfarenhet möjligt att skapa lämpliga kontaktvägar och funktionsdugliga

samarbetsformer för att dels statistikproduktionen skall kunna tillgodogöra

sig dessa verks administrativa erfarenhet, dels verken skall kunna

tillgodoses med de statistiska uppgifter, varav de har behov.

Även konjunkturinstitutet tillstyrker principiellt en centralisering och

framhåller följande.

Den av utredningen föreslagna centraliseringen av större delen av statistikproduktionen

till ett verk har sina mest uppenbara fördelar i de möjligheter

till utnyttjande av stordrift i olika avseenden som därigenom kommer

att föreligga. Sålunda synes det institutet vara självklart att centraliseringen

skulle innebära en förbättring av förutsättningarna när det gäller

lösningen av statistiskt metodologiska frågor liksom blankett- och bearbetningstekniska

frågor. Likaledes förefaller det tämligen uppenbart att det

ui uppgiftslämnarsynpunkt måste vara att föredraga att lämna uppgifter

till ett enda organ, och att uppgiftsinsamlingen sker" efter en i stort genomtänkt

och koordinerad plan. Onödiga dubbelförfrågningar kan härigenom

undvikas liksom onödigt laborerande med från varandra något avvikande

definitioner.

Men det finns, såsom utredningen framhåller, även andra skäl som talar

för en centralisering eller en långt driven samordning. Till dessa hör behovet

av en koordinering mellan olika statistikgrenar av tillämpade definitioner.

Mot de fördelar som på detta sätt står att vinna får vägas de nackdelar

som ur andra synpunkter kan vara förknippade med centraliseringen, framhåller

institutet fortsättningsvis. Den viktigaste nackdelen ligger i att det

uppstår ett nytt samordningsproblem i de fall där det avlämnade verket

självt varit en viktig konsument av den statistik som det producerat. Detta

gäller i särskilt hög grad konjunkturinstitutet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1960

Liknande synpunkter anför försäkringsinspcktionen:

Det ligger mycket i denna motivering för en koncentration av statistikproduktionen

till ett stort statistiskt verk, såsom kommittén föreslår. Emellertid

finns det en viktig synpunkt, som också borde ha blivit föremål för

kommitténs överväganden. Det må vara att statistikerna i vissa större administrativa

verk ej får den intima kontakt med andra statistiker, som kan

vara önsklig, om man nu bortser från den kontakt som kan etableras via

vrkessammanslutningar, universitetsinstitutioner o. dyl. Ä andra sidan, och

det är minst lika betydelsefullt, har statistikern oavlåtlig kontakt med den

fackkunniga personalen på de olika arbetsenheterna i det egna verket och

förvärvar på så sätt en grundlig kännedom om de skiftande problemställningarna.

Inspektionen finner det emellertid angeläget, att frågan om statistikens

organisation snarast får en lösning, så att utvecklingen icke längre hindras

av ovisshet om organisationens utformning; att härvid en centralisering

kommer till stånd men att det inte får föranleda att olika fackverk berövas

organ för sådana utredningar som de oundgängligen behöver driva i egen

regi.

Ilistorisk-filosofiska sektionen vid Uppsala universitet uttalar:

Sektionen hälsar med tillfredsställelse statistikkommitténs utredningar

av den nuvarande statistikproduktionen och dess slutsats, att dennas uppdelning

på en mångfald statistikproducenter med sinsemellan olika insamlings-

och bearbetningsmetoder medfört besvärande merarbete för uppgiftslämnarna

och stora svårigheter för de statistikkonsumenter, vilka haft behov

av jämförbara uppgifter. Sektionen understryker kraftigt kommitténs

förslag, att landets statistikproduktion inordnas i ett statistiskt system, till

vilket de viktigaste statistikgrenarna sammanföras.

Statens organisationsnamnet har intet att erinra mot att den statliga statistikproduktionen

successivt koncentreras, under förutsättning att varje

steg i denna koncentration medför ett förbilligande eller i varje fall icke

ett fördyrande av produktionen:

För att detta syfte skall uppnås, synes det nödvändigt att det för varje

beslut om överflyttande av en statistisk verksamhet till ett nytt verk —

eller måhända till att börja med till statistiska centralbyrån — föreligger

dels ett detaljerat förslag till de ändringar i statistikens omfattning och

redigering som bör företagas i samband med överflyttningen, dels en detaljerad

personalplan. Denna plan bör innefatta specifikation över den personalminskning

som kan uppnås vid den myndighet varifrån verksamhet

överflyttas och specifikation över erforderlig personalökning vid den statislikproducerande

myndigheten samt en noggrann kostnadsberäkning, inkluderande

bland annat lokalkostnader.

Statens sakrevision anser, att produktionsförutsättningarna för statistiken

för närvarande icke är de bästa och finner kommitténs skäl för en centralisering

i princip bärande. Sakrevisionen förutsätter emellertid i likhet

med organisationsnämnden, att vissa utredningar föregår omorganisationen

och anför härom följande:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr lOi år 1960

Även om sålunda inrättandet enligt kommitténs förslag av ett statistikverk

på längre sikt bör kunna utgöra målet för den officiella statistikproduktionens

organisationsform, ställer sig sakrevisionen likväl i hög grad

tveksam rörande det välbetänkta i att principbeslut redan nu fattas i denna

fråga och statsmakterna sålunda binda sig för förslaget i denna del. Starka

skäl synas tala för att en ytterligare centralisering av statistikproduktionen

i fråga om varje gren av verksamheten bör föregås av en omsorgsfull

utredning av de praktiska m. fl. problem, som böra lösas i sammanhanget.

Kommittén har av naturliga skäl varit nödsakad att i huvudsak begränsa

sitt utredningsarbete till ett klarläggande av de principiella frågorna, varför

förslaget kräver kompletterande utredning från fall till fall för att kunna

läggas till grund för konkreta åtgärder.

Matematikmaskinnämnden och kommittén för maskinell databehandling

understryker, att det först med en centraliserad statistikproduktion skapas

förutsättningar att fullt effektivt utnyttja databehandlingsteknikens möjligheter.

Positiva till kommitténs allmänna slutsatser är bland övriga verk och

myndigheter även riksräkenskapsverket, kontrollstyrelsen, sparbanksinspektionen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, lantbruks styr elsen, lantmäteristyrelsen,

domänstyrelsen, skogsstyrelsen samt länsstyrelserna i Stockholms,

Jönköpings och Kronobergs län.

Bland de organisationer som uttalat sig positivt rörande kommitténs allmänna

slutsatser, återfinnes LO som tidigare varit betänksam mot en centralisering,

men som nu anser sig kunna i princip ansluta sig till kommitténs

förslag.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund är av samma

mening och uttalar bl. a.:

Vissa önskemål i fråga om förbättring av statistiken torde icke kunna

tillgodoses med mindre än att en stor del av den statliga statistikproduktionen

koncentreras till en enhet. En ändamålsenlig avvägning av verksamhetens

inriktning inklusive bedömning av kostnaderna från angelägenhetssynpunkt

-—- något som för statistikens vidkommande torde vara av utomordentlig

betydelse på längre sikt —• synes sålunda knappast kunna åstadkommas

på annat sätt. Önskemålen om exempelvis en rationell planläggning

av statistikproduktionen i dess helhet liksom en central informationsoch

serviceverksamhet synes ej heller kunna förverkligas annat än inom

ramen för en central statistikproducerande enhet.

Däremot kan en viss rationalisering, t. ex. vad gäller standardisering av

definitioner, klassificeringar och frågeblanketter samt maskinell bearbetning

i och för sig genomföras utan genomgripande omläggning av statistikframställningen.

De praktiska svårigheterna skulle emellertid bli mycket

stora, då reformverksamheten härvid skulle komma att ske utan en med

erforderliga befogenheter utrustad gemensam ledning. I annat fall skulle

ju ifrågavarande arbete kunna medföra en begränsning av de berörda ämbetsverkens

beslutanderätt i vissa frågor. Man bör också uppmärksamma,

att nämnda koordinering mellan olika statistikgrenar måste ske löpande till

följd av statistikproduktionens successiva utveckling.

Organisationen anser på angivna grunder samt med hänsyn till vad utredningen

i övrigt anfört, att huvuddelen av den statliga statistiken väsentligen

i enlighet med utredningens förslag snarast möjligt bör sammanföras

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

till ett statens statistikverk. Härvid förutsättes, att skapandet av ett nytt

ämbetsverk i och för sig icke kommer att innebära ökade kostnader för den

officiella statistiken.

SACO kan i huvudsak ansluta sig till de motiv för en centralisering av

statistikproduktionen, som kommittén anfört:

Särskilt bör understrykas att den ökade användningen av urvals- och

analysmetoder samt övergången till en långtgående maskinell bearbetning

kommer att kräva tillgång till vetenskaplig expertis, som endast torde effektivt

kunna utnyttjas vid statistikproduktion i större skala.

Ur rationaliseringssynpunkt talar sålunda starka skäl för en centralisering

av statistikproduktionen. Även ur konsumentsynpunkt är en större centralisering

önskvärd. Statistikproduktionens nuvarande uppdelning på ett

stort antal myndigheter gör det svårt för konsumenterna att få överblick

över produktionen och att få angelägna önskemål och synpunkter beaktade.

En centralisering torde underlätta kontakten med konsumenterna samtidigt

som bl. a. möjligheterna ökar att i mera samlad och översiktlig form än för

närvarande publicera statistiska uppgifter.

Industriens utredningsinstitut anser för sin del att starka motiv föreligger

för en längre driven koncentration av statistikproduktionen än vad som

för närvarande är fallet. Institutet uttalar sig härvidlag i första hand för en

koncentration av näringsstatistiken till en statistikproducent och anför bl. a.

följande skäl:

Den nuvarande splittringen av maskinparken på ett flertal mindre enheter

medför uppenbarligen svårigheter att rationellt utnyttja de sammanlagda

resurserna. Den maskinella bearbetningen skulle säkerligen kunna

samordnas effektivare även med nuvarande organisationsformer och med

huvuddelen av maskinparken förlagd hos eu producent som Statistiska Centralbyrån.

På ett annat område skulle en omorganisation i den riktning utredningen

föreslagit kunna innebära förbättringar. Man kan här t. ex. peka på hela

publicerings- och informationsverksamheten, som utan tvekan skulle vinna

på ett samgående.

En mycket viktig fördel, som skulle uppnås med en centralisering i någon

form, vore att statistik över samma objekt, som t. ex. industriföretagen,

samordnades hos en producent. Uppgiftslämnarnas arbete skulle då kunna

förenklas genom att deras statistikuppgifter endast insamlas av en myndighet

och genom att en större enhetlighet i begreppsdefinitioner o. dyl. skulle

kunna uppnås. En enhetlig terminologi är också av stor betydelse för konsumenternas

analyser av de statistiska resultaten. Likaså skulle konsumenternas

överblick över området i fråga underlättas av en koncentration. För

alla intressenter skulle en eliminering av förekommande dubbelproduktion

av statistik vara värdefull.

Positiva till en ökad koncentration ställer sig även Svenska stadsförbundet,

Svenska landskommunernas förbund, Svenska bankföreningen, Svenska

sparbanksföreningen, Sveriges allmänna exportförening, KF, Järnkontoret,

Statistiska föreningen samt flertalet handelskammare.

it Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt. Nr 104

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

Vissa remissinstanser, som i och för sig ansett sig kunna i princip förorda

en ökad koncentration av statistikproduktionen, har funnit anledning att på

olika punkter uttala reservationer mot kommitténs argumentering och slutsatser.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner det icke tillfredsställande att statistik

inom ett område utarbetas av flera statliga verk. Styrelsen anser, att utvecklingen

mot centralisering på det maskintekniska planet bör främjas,

men är icke övertygad om att därvid hela produktionsprocessen måste ske

inom en enhet.

Universitetskanslern finner det på allmänna grunder motiverat, att åvägabringa

en viss ökad koncentration av den officiella statistiken till ett särskilt

statistikverk, men avstyrker, att kommitténs förslag lägges till grund

för arbetet att skapa ett svenskt statistiskt system.

Humanistiska fakulteten vid Stockholms högskola uttalar, att den i likhet

med kommittén finner att skäl talar för en centralisering av statistikproduktionen.

Fakulteten anser dock att utredningen inte presterat en genomtänkt

avvägning mellan behovet av ökad koncentration och nödvändigheten

av att bibehålla viss decentralisering av statistikproduktionen.

Professorerna i statistik uttalar som sin bestämda uppfattning att

kommitténs förslag till genomförandet av den stora och betydelsefulla arbetsuppgift,

som skapandet av ett svenskt statistiskt system utgör, icke är

praktiskt genomförbart. Professorerna anser emellertid, att det är möjligt

att omgående vidtaga vissa föreslagna åtgärder utan att föregripa en systematisk

behandling av problemet och är därvid beredda att tillstyrka omedelbar

centralisering till statistiska centralbyrån av vissa statistikgrenar.

Generalpoststyrelsen anför:

Utan ekonomiska kalkyler saknar styrelsen f. n. möjlighet till ett bedömande

av huruvida den föreslagna organisationsformen är den ur alla synpunkter

lämpligaste. De argument, som av utredningen anföres för en koncentration

av vissa statistikgrenar till ett verk och en samordning av den

statliga statistiska produktionen i form av gemensamma definitioner och

register för att härigenom söka åstadkomma rationaliseringsvinster inom

denna produktion, synes emellertid beaktansvärda. Generalpoststyrelsen kan

i huvudsak ansluta sig till dessa synpunkter.

Även statskontoret påtalar bristen på ekonomiska kalkyler och fortsätter:
Denna

omständighet omöjliggör för statskontoret att enbart på grundval

av kommitténs överväganden tillstyrka förslaget i vad det avser omorganisation

under en femårsperiod av den statliga statistiken i riktning mot en

ökad grad av koncentration, oaktat förslaget — med de väsentliga fördelar

som torde vara förknippade med stordrift i statistikproduktionen — ligger

väl i linje med de centraliseringssträvanden, som statskontoret tidigare i

liknande sammanhang förordat.

Några remissorgan är tveksamma till eller avstyrker en koncentration

av statistiken. Riksförsäkringsanstalten anser sålunda att möjligheter icke

bör tillskapas för en långtgående centraldirigering av statistikproduktionen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:tv proposition nr Wi år li)60

Generaltullstyrelsen fruktar, att de av kommittén anförda argumenten lör

en centralisering av statistikproduktionen framdeles kan visa sig mindre

tillämpliga på någon eller några av de statistikgrenar, som enligt kommittén

bör överföras till ett centralt verk. Medicinalstyrelsen anser att skäl

talar för en omorganisation i mindre omfattning utan att det hittillsvarande

systemet utsättes för en sådan radikal omvälvning som det framlagda förslaget

innebär. I fråga om maskintekniken anser styrelsen, att utvecklingen

på senare tid i riktning mot mindre och billigare databchandlingsenheter

ger betydligt större möjligheter än tidigare alt decentralisera den maskinella

behandlingen av statistiska data.

Kommerskollegium granskar de olika argumenten för centralisering. I

sammandrag innebär kollegiets ståndpunkt följande.

Kollegium anser det önskvärt, att ökade möjligheter skapas för alt inom

näringsstatistiken utnyttja samplingsexpertis, framför allt vid uppbyggnad

av nya eller omläggning av statistikgrenar. Kollegium finner dock tveksamt

om i detta hänseende en fast personalorganisation bör skapas eller om icke

i stället samarbetet med universiteten och högskolorna bör vidgas när det

«äller metodfrågor. Kollegium vill framhålla att det för näringsstatistiken

skulle vara av största värde att i ökad omfattning ha tillgång till kvalificerad

företagsekonomisk expertis. Tillräcklig anledning att ur denna synpunkt

centralisera näringsstatistiken föreligger enligt kollegii mening ej.

Utan närmare undersökningar är det omöjligt att bilda sig en uppfattning

om det verkligen är förenat med påtagliga fördelar att övergå till att

använda elektronisk maskin för kollegii statistik. Det är sannolikt att det

skulle ställa sig betydligt förmånligare att för flertalet arbeten nyttja ej så

dyra moderna maskiner. Med hänsyn till omfattningen av den rörelse som

skulle komma att utövas vid en maskinanläggning med en elektronisk maskin

av stor kapacitet, torde det för övrigt vara ändamålsenligt att den drives

som en särskild enhet och förses med en styrelse. Härigenom skulle

bl. a. objektivitet garanteras vid uppkommande ko- och prioritetsfrågor.

Problemen omkring ett gemensamt företagsregister, vilket varit under utredning

under hela 1950-talet, ha ej heller undersökts eller redovisats av

kommittén, trots den avgörande betydelse som kommittén tillmätt företagsregistret

vid sin bedömning av frågan om statistikens centralisering. Ett

företagsregisters effektiva funktion kan dock enligt kollegii mening i stort

sett göras oberoende av om statistiken är centraliserad eller ej.

I detta sammanhang anmäler sig också frågan om möjligheterna alt begagna

gemensamma frågeformulär i företagsstatistiken. Enligt kollegii uppfattning

borde de samordningsproblem som här otvivelaktigt äro för handen,

kunna lösas utan att centralt verk inrättas.

De fördelar som äro förenade med en centralisering kunna enligt kollegii

uppfattning i stort sett uppnås på annat sätt. Kollegium syftar då på det

alternativ som kommittén framlägger, d. v. s. inrättandet av ett särskilt

fristående samordningsorgan med bibehållen decentralisering av den statistiska

produktionen. Kollegium vill mot bakgrund av vad i det föregående

anförts förorda detta samordningsalternativ. Kollegium förutsätter dock, att

organet får enbart rådgivande uppgifter. I sammanhanget må även framhållas

att etL sådant organ i någon form torde bli erforderligt även om ett

centralt verk inrättas.

Fullmäktige i riksbanken yttrar:

Beträffande frågan om statistikproduktionens centralisering vill fullmäk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

tige ifrågasätta om den hittillsvarande tekniska utvecklingen så entydigt som

utredningen gör gällande nödvändiggör en stark centralisering. Vad de nya

faktorerna beträffar — datamaskiner och samplingsmetoderna — så torde

de icke a priori förutsätta eu centralisering av statistikproduktionen. Både

i Sverige och i utlandet arbetar helt fristående datacentraler, som åtar sig

arbetsuppgifter från olika kunder och som uppenbarligen uppnår fullt tillfredsställande

driftsresultat. I fråga om samplingsmetoderna torde kunna

hävdas, att de t. o. m. bättre än tidigare konventionella metoder lämpar sig

för att handhavas av relativt små, men högt kvalificerade statistiska organ.

Det är snarare de äldre metoderna, t. ex. de fullständiga folkräkningarna,

som kräver en stor statistisk apparat.

Utredningen betonar, att det tillämnade statistikverket måste ha expertis

både ifråga om uppgiftslämnarnas och ifråga om statistikkonsumenternas

förhållanden. Som exempel anföres, att statistiska centralbyrån har en agronom

knuten till dess jordbruksstatistik och en jurist som chef för dess rättsstatistik.

Skall denna linje fullföljas vid en centralisering av statistiken, föreligger

risk för att man får en dyrbar dubbel uppsättning av högre tjänstemän,

åtminstone inom vissa gränsområden, eftersom de verk vilkas statistiska

arbetsuppgifter i större eller mindre utsträckning skall överlämnas till

det nya statistikverket, inte enbart på grund därav kan förutsättas ha möjligheter

att reducera sin personal. Då utredningen icke verkställt några undersökningar

av konsekvenserna av sina förslag i dessa hänseenden — utom

för konjunkturinstitutet — saknas emellertid alla hållpunkter för en bedömning

av denna fråga.

Av det sagda framgår, att fullmäktige ställer sig rätt tveksamma till det

förslag till organisation av den offentliga statistiken, som utredningen framlagt.

Detta innebär emellertid inte, att fullmäktige skulle vara främmande

för behovet av förbättrad statistik på olika områden. Framförallt gör sig

detta — som fullmäktige inledningsvis framhållit — gällande beträffande den

ekonomiska statistiken. Fullmäktige måste dock ifrågasätta om detta att

börja med en stor vittsyftande organisation är den rätta vägen att tillgodose

dessa behov. Det ter sig ur olika synpunkter naturligare, inte minst därför

att man bättre kan överblicka kostnadsutvecklingen, att successivt bygga ut

den nuvarande organisationen för att tillgodose olika nya uppgifter och att

samtidigt ompröva den och undersöka möjligheterna att begränsa sådant

statistiskt arbete som visar sig vara av mindre angelägenhetsgrad.

Sveriges köpmannaförbund föreslår att en bättre samordning av statistikproduktionen

kommer till stånd, varvid dock alternativt med ett koordinerande

statistikorgan i likhet med det system som praktiseras i Förenta staterna

bör föredragas framför en fullständig centralisering av den typ kommittén

förordar.

4. Statistikproduktionens administrativa form

Kommittén

Kommittén framhåller, att produktionen av statistik såväl till syfte — att

tillgodose olika konsumentbehov —- som i fråga om produktionsteknik kan

jämföras med andra produktionsföretag. Liksom inom dessa föreligger vissa

krav på rörlighet som skall kunna tillgodoses genom en lämplig organisa
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1960

tion. Förutsättningar bör sålunda skapas för en anpassning av produktionen

efter »marknadens» krav och för en kostnadssänkande rationalisering.

En sådan inriktning av verksamheten skulle befrämjas, om den kunde

bedrivas i affärsmässiga former, såsom nu sker vid exempelvis statistiska

centralbyråns maskincentral och utredningsinstitut. Kommittén anser det

naturligt, att denna verksamhet fullföljes och i den mån förutsättningar

föreligger ytterligare utvecklas.

Men det vore även, menar kommittén, tänkbart att ge hela den statistikproducerande

enheten formen av ett affärsmässigt företag och att statistiken

sålunda producerades mot beställning via offerering och debitering av

kostnaderna för produktionen. Endast sådan statistik som efterfrågades och

där konsumenterna vore villiga att betala kostnaderna skulle produceras.

Enligt kommitténs uppfattning skulle ett sådant arrangemang speciellt lämpa

sig för områden, där såväl statliga som icke-statliga organ bearbetar

samma fält, nämligen vissa delar av näringsstatistiken. Oberoende av organisationsformen

för den statliga statistikproduktionen i övrigt kunde man

här tänka sig ett samgående mellan den statliga och den icke-statliga statistikproduktionen,

exempelvis i form av ett konsortium.

Kommittén finner emellertid, att en betydande del av den statliga statistiken

i första hand får anses täcka ett behov av allmän statistisk information.

Eftersom staten i många fält skulle framstå som ensam beställare av statistik,

skulle eu övergång till en verksamhet i affärsmässiga former, exempelvis

i form av ett statligt bolag, endast innebära en skenbar förändring.

Den naturliga bakgrunden för en affärsmässig verksamhet saknas sålunda

för eu betydande del av den statliga statistikproduktionen.

Även om betydande krav på rörlighet i fråga om personella och maskinella

resurser finnes också inom statistikproduktionen, anser kommittén, att det

på statistik inriktade statliga företaget bör 1''å formen av ett statligt verk.

Ett starkt skäl har härvid varit, att de anslagsbeviljande myndigheterna icke

hör frånhändas den direkta insyn och anslagskontroll, som denna organisationsform

möjliggör. Det är emellertid väsentligt, att del på statistik inriktade

verket beredes erforderlig rörlighet och i vissa avseenden får sådana

arbetsformer, som kännetecknar de statliga affärsdrivande verken.

Enligt kommitténs uppfattning bör den statliga statistiken i största möjliga

utsträckning koncentreras till ett statligt verk. Kommittén föreslår i enlighet

därmed, att ett nytt statligt verk inrättas, förslagsvis kallat statens statistikverk.

Den statistiska verksamheten vid statistiska centralbyrån och

inom vissa andra verk inordnas i det nya statist ikverket. Kommittén har

härvid funnit del ändamålsenligt att bygga upp det nya verket med statistiska

centralbyrån som stomme. Genom att föreslå inrättande av ett nytt

verk har kommittén emellertid velat betona att det i den nya organisationen

jämfört med centralbyråns nuvarande verksamhet är fråga om dels eu väsentlig

utvidgning av produktionens omfång och dels att ge ett organisatoriskt

uttryck åt väsentliga, för närvarande till följd av statistikens splittring

och bristande resurser, icke tillgodosedda samordningsbehov.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj. ts proposition nr lOt år 1960

Yttranden

Den av kommittén framförda tanken om ett samgående — eventuellt i

I orm av ett konsortium — mellan statlig och privat statistikproduktion har

föranlett kommentarer från dem som på den privata sidan närmast skulle

heröras.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anför sålunda:
Organisationerna

anser ringa förutsättningar föreligga för någon form av

halvstatligt statistikproduktionsföretag. Däremot är det tänkbart att en bättre

arbetsfördelning mellan staten och näringslivets olika institutioner i fråga

om statistikproduktionen skulle kunna åstadkommas. Organisationerna är

villiga att deltaga i överläggningar i syfte att undersöka möjligheterna till

och villkoren för ett sådant samarbete.

TCO konstaterar att frågan om ett fristående konsortium med privata och

statliga intressen är en lämplig organisationsform för att rusta upp den allmänna

statliga lönestatistiken inte ännu kan bedömas. Icke heller LO är

beredd att nu ta ställning till denna fråga, men anser att den kan förtjäna

ett ytterligare studium.

Industriens utredningsinstitut har vissa allmänna synpunkter på denna

fråga och konstaterar:

Det kan även vara önskvärt med ytterligare samarbete mellan enskilda

och statliga statistikproducenter i syfte att åstadkomma en rationalisering

av arbetet för alla berörda parter. Dubbelinsamling och -bearbetning avdata

skulle t. ex. därigenom kunna undvikas och en större enhetlighet i definitioner

o. dyl. kunde uppnås. Institutet är i sin egenskap av statistikproducent

intresserat av att medverka härtill.

Vissa remissinstanser har tagit upp den av kommittén berörda frågan

om statistikens finansiering. Statistiska centralbyrån anför härom:

I och för sig skulle ur dessa synpunkter en organisation av statistikproduktionen

som en affärsdrivande verksamhet vara önskvärd. Svårigheten

att över hela fältet genomföra en sådan organisationsform ligger, såsom

kommittén framhållit, i bristen på prisbildning och på avsaknaden av möjligheten

att inom de flesta områden genomföra en prisbildning på statistikproduktionens

resultat. Bristen på dessa möjligheter ställer statistikproduktionen

i den situationen, att man å ena sidan i fråga om innehållsmässig utformning

och prioritering av de olika grenarna måste lita till kontaktverksamhet

och petitaverksamhet i vanlig ordning, medan man på den andra sidan

(den produktionstekniska) borde kunna uppnå fördelar genom mera

företagsinässiga former.

Finansieringsproblemen beröres även av LO, som framhåller följande:

LO är av den uppfattningen att statistik, som representerar ett väsentligt

samhällsintresse, bör produceras av statliga organ. Det av utredningen anförda

skälet att man skulle uppnå en smidigare anpassning till behoven

vid en verksamhet, som bedrevs i affärsmässiga former, bör tala för att del

statliga statistikverket ges relativt fria händer vid bedömandet av vilken

statistik, som bör produceras. Det är således av största vikt, att ett statligt

verk vid behov skall få möjlighet att snabbt få vissa specialundersökningar

utförda.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

TCO anför i denna fråga:

När det gäller att avgöra hur långt den statliga statistikproduktionen skall

sträcka sig på områden, där det finns ett aktuellt eller latent icke-statligt

behov av information och tekniska förutsättningar för statistikproduktion

i icke-statlig regi bör en vägledande princip vai-a att statsmakterna skall garantera

och svara för sådan information, som har stor betydelse för samhällsutvecklingen

på lång sikt.

I den utsträckning, som statistikproduktionen har betydelse för långsiktsplaneringen,

skall den finansieras helt av skattemedel, medan specialbearbetningar,

särredovisningar, tillfälliga utvidgningar av uppgiftsinsamlingen

och snabbearbetningar, som har intresse mest ur dagsaktuell synpunkt

och begärs av privata eller andra icke-statliga organisationer kan

bekostas av uppdragsgivaren. Vad lönestatistiken för förhandlingsändamål

angår vill TCO hänvisa till sitt yttrande av den 15 september 1954 över den

officiella lönestatistiken, där nödvändigheten av att arbetsmarknadsparterna

själva svarar för statistikproduktionen betonades. Man måste räkna med

att det ständigt finns ett behov för arbetsmarknadsorganisationerna att vid

sidan om den officiella statistiken utveckla en mycket differentierad lönestatistik.

Departementschefen

I det moderna samhället har behovet av statistisk information blivit allt

större. Detta gäller såväl statliga och kommunala myndigheter som näringslivet,

arbetsmarknadens parter, politiska och ideella organisationer,

pressen, undervisningen och forskningen. Statistiska uppgifter utgör ett

nödvändigt underlag för verksamheten inom en rad viktiga samhällsområden,

exempelvis vid utformningen av finans- och penningpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,

socialpolitiken, vid planeringen av skolväsende,

sjukvård, kommunikationer och bebyggelse. För att statistiken skall kunna

fylla sin funktion krävs att den snabbt kan anpassas till de skiftande

krav som uppstår i ett expanderande samhälle. Statistik som stelnat i sina

former kan leda till förlustbringande felinvesteringar och hämma det materiella,

sociala och kulturella framåtskridandet.

I vårt land utmärkes den statliga statistikproduktionen i organisatoriskt

hänseende av en stark decentralisering. Denna ordning är resultatet av en

historisk utveckling, som betingats av den svenska förvaltningens organisation.

De administrativa myndigheterna har haft behov av statistiska uppgifter

inom sitt ämbetsområde. Sedan en fortlöpande statistisk verksamhet

uppstått hos eu myndighet, har det fallit sig naturligt att dit förlägga även

närbesläktade statistikgrenar. De administrativa verken har på detta sätt

kommit att handha huvuddelen av den statliga statistiken. Till statistiska

centralbyrån har i huvudsak endast den statistik förlagts som saknat anknytning

till annat centralt verks ämbetsområde, i första hand befolkningsstalistiken.

Riktlinjerna för statistikens förläggning har emellertid kommit att fram
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

stå som alltmer oklara. Upprepade gånger liar ifrågasatts om det nuvarande

systemet är det mest rationella. Ett flertal utredningar har arbetat med

frågan och anvisat olika lösningar för att uppnå en mera ändamålsenlig

ordning, men de har endast givit begränsade resultat. Alltjämt är huvudfrågan

om den lämpligaste organisationen av den statliga statistiken olöst.

Genom utvecklingen av nya vetenskapliga metoder och genom tillkomsten

av de revolutionerande möjligheter för statistikbearbetningen som de elektroniska

databehandlingsmaskinerna innebär, har emellertid under 1950- talet frågan om statistikens utformning och organisation både blivit mera

brännande och kommit i ett delvis nytt läge.

Det var mot den nu angivna bakgrunden som 1956 års statistikkommitté

fick i uppdrag att utreda den officiella statistikens omfång, utformning och

grad av centralisering. Kommittén har funnit, att dessa frågor är i hög

grad avhängiga av varandra. Statistikens olika grenar bör enligt kommittén

betraktas som delar i ett statistiskt system, som skapar möjligheter för

en smidig anpassning efter de aktuella behoven och till en snabb utveckling

av statistiska metoder och maskinteknik. Kommittén har, efter att ha analyserat

den nuvarande statistikens uppbyggnad och brister, funnit sig böra

i första hand inrikta sitt arbete på att kartlägga och mot varandra väga de

olika faktorer som bör beaktas vid utformningen av en rationell statistikproduktion

och alt på grundval härav framlägga förslag till eu ändamålsenlig

organisationsform. Innebörden av kommitténs förslag är att riktlinjerna

i stort dras upp för den statistiska verksamhetens organisation,

medan det beträffande de särskilda statistikgrenarnas närmare utformning

liksom organisationens detaljer förutsättes skola ske en successiv omprövning,

i första hand under en femårsperiod.

Mot kommitténs avgränsning av frågeställningen har erinringar framförts

av vissa remissinstanser. Det har sålunda påtalats, all de ekonomiska

konsekvenserna av kommitténs förslag inte kan överblickas. Vidare har

hävdats, att den föreliggande utredningen även på andra grunder är otillräcklig

för ett ställningstagande till statistikens framtida organisation. Å

andra sidan har statistiska centralbyrån som sin bestämda uppfattning uttalat,

att tillräckligt många faktorer nu är kända för att ett principbeslut

om en organisatorisk ram för statistikproduktionen skulle kunna fattas.

Detta torde även vara uppfattningen hos det flertal remissorgan som

tillstyrkt huvudprinciperna i kommitténs förslag.

Otvivelaktigt skulle en detalj genomgång av olika statistikområden och

en därpå grundad avvägning mellan skilda statistikgrenars omfång och

utformning i och för sig ha möjliggjort en längre driven precisering av

förslagen till statistikens organisation. Såsom kommittén anfört skulle

emellertid en sådan detaljgenomgång med nödvändighet bli synnerligen

tidskrävande. Ett på grundval härav och i ett sammanhang utarbetat förslag

i fråga om såväl statistikens innehåll och utformning som organisation

skulle därför redan vid presentationen i viss utsträckning komma att

framstå som föraldrat. Ett sådant tillvägagångssätt skulle överhuvud bvg
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Knngl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

ga på en alltför statisk uppfattning om statistikproduktionens grundläggande

förutsättningar och syfte för att framstå som ändamålsenlig. Den anpassning

efter ändrade förutsättningar — innehållsmässigt, produktionstekniskt

och organisatoriskt — som kräves för en effektiv statistikproduktion

kan endast ske på grundval av ett fortlöpande utvecklingsarbete inom

den statistiska verksamheten. Innan nya eller modifierade metoder och rutiner

kan börja tillämpas och därmed ställning tas till de organisatoriska

och personella förändringar som följer av den nya tekniken, fordras ofta

försöksverksamhet av olika slag. Inte minst detta ställer krav på att utvecklingsarbetet

bedrives under medverkan av kvalificerad expertis på metod-,

maskin- och organisationsfrågor och sker i intim samverkan med

de statistikproducerande enheterna. En tillfällig kommitté som påtoge sig

uppgiften att leda ett sådant reformarbete, skulle ställas inför utomordentliga

svårigheter och tvingas till en inte avsedd permanentning. Belysande

synes mig härvidlag vara, att åtskilliga remissinstanser ifrågasatt om den

delegation för statistikfrågor, som kommittén föreslagit och som jag återkommer

till i det följande, skall mäkta slutföra reformarbetet inom en förutsatt

tid av fem år, trots att den skulle förfoga över betydande resurser.

Jag kan därför i det väsentliga ansluta mig till kommitténs allmänna syn

på hur frågan om statistikproduktionens modernisering och effektivisering

bör angripas. Enligt min uppfattning bör detta tillvägagångssätt — trots att

det inte möjliggör någon precisering redan nu av den framtida organisationens

detaljer eller kostnader — även ge goda förutsättningar för att de

rationaliseringar och besparingar som otvivelaktigt kan göras på detta område

också blir genomförda. Statsmakterna får med den av mig förordade

ordningen tillfälle att successivt ta ställning till framkommande förslag om

de olika statistikgrenarnas närmare utformning och därigenom också till

dess kostnader. Vad det nu närmast gäller är att skilja ut de väsentliga tendenserna

inom statistisk metod och teknik och med utgångspunkter härifrån

dra upp riktlinjer för och organisatoriskt underlätta det fortsatta rationaliserings-

och utvecklingsarbetet.

Enligt statistikkommittén framställes statistik av mera allmänt intresse

av mer än trettiotalet olika statliga verk. De direkta kostnader för statistikproduktionen

som belöper på dessa verk har av kommittén för år 1957

angivits till drygt elva miljoner kronor. Såsom kommittén framhållit och

som ytterligare belysts vid remissbehandlingen är emellertid de samlade kostnaderna

i verkligheten betydligt större. Nyssnämnda belopp hänför sig sålunda

endast till den löpande statistikproduktionen. Kostnaderna blir väsentligt

högre under år då större räkningar, såsom folkräkningar och bostadsräkningar,

är under arbete. Jag vill i detta sammanhang erinra om

att i årets statsverksproposition äskats anslag om sammanlagt nära sex

miljoner kronor för vissa större räkningar. Likaså tillkommer kostnaderna

för tillfälliga statistiska undersökningar för kommittéer o. dyl. Vidare bär

endast i obetydlig utsträckning medräknats de kostnader som åsamkas

uppgiftslämnarna till statistiken. De samhällsekonomiska kostnaderna för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1960

den statistik som framställes i statlig regi får därför förutsättas vara betydligt

högre än de direkt synliga. I väsentlig utsträckning bäres dessa kostnader

av företagen och andra uppgiftslämnare.

Såsom bl. a. konjunkturinstitutet framhållit kan kostnaderna för statistiken

synas obetydliga i jämförelse med den ekonomiska räckvidden av

åtskilliga beslut som fattas på basis av statistisk information av olika slag.

Insatser som lägges ned på en förbättring av statistiken återvinnes ofta

snabbt genom att besluten kan grundas på en mera säker kunskap. Givetvis

måste kostnaderna för statistikens olika grenar bedömas mot bakgrunden

av värdet för samhället av den kunskap som statistiken förmedlar. Oavsett

hur en sådan bedömning utfaller i det enskilda fallet är det dock klart, att

betydande resurser totalt sett tas i anspråk för den statliga statistikproduktionen.

Både med hänsyn härtill och till alt efterfrågan på statistik tenderar

att stiga är det angeläget att — samtidigt som strävan bör vara att i möjligaste

mån tillgodose aktuella och väsentliga krav på statistisk information av

god kvalitet — söka på allt sätt rationalisera statistikproduktionen också i

koslnadsbegränsande syfte.

Den nuvarande statistiken uppvisar brister i olika avseenden enligt samstämmiga

uttalanden av kommittén och remissinstanserna. Dessa brister,

som i första hand beror på otillräcklig samordning, hänför sig till sådana

för statistikens kvalitet och användbarhet avgörande frågor som dess inriktning,

jämförbarhet och tillgänglighet, kontakten mellan producenter,

konsumenter och uppgiftslämnare, utnyttjandet av personal och maskinutrustning

samt uppläggning av register. Statistiken visar vidare ofta en

betydande eftersläpning. Dess uppdelning på skilda verk leder till att gränser

dras upp eller vidmakthålles olika statistikgrenar emellan, som är svåra

alt eliminera eller förändra. Detta medför alt utvecklingsprojekt och rationaliseringar

kan hämmas på grund av oklarhet om vem som skall anses ha

huvudansvaret för ifrågavarande statistikområde. Allt detta innebär, att de

resurser som tas i anspråk för statistikframställning ger en ur samhällsekonomisk

synpunkt lägre avkastning än som vore möjlig.

Kommittén har starkt understrukit, att de rådande bristerna har ett nära

samband med organisationsformen. Det framhålles som en särskilt allvarlig

nackdel, att kravet på en effektiv samordning på olika stadier i den

statistiska arbetsprocessen inte kan tillgodoses i tillräcklig utsträckning

inom ramen för den nuvarande splittrade statistikproduktionen. För att ernå

en bättre ordning anser kommittén det därför nödvändigt att skapa en fastare

organisatorisk grund för samordningsfrågornas lösning.

Remissinstanserna synes i stort sett dela kommitténs uppfattning, att samordningsbehoven

är av avgörande betydelse om man vill komma till rätta

med bristerna i den nuvarande statistiken. Den nuvarande organisationen

måste därför kritiskt prövas med utgångspunkt från dessa synpunkter. Den

praktiska huvudfrågan synes därvid vara om det är möjligt att med i huvudsak

oförändrad arbetsfördelning mellan de statistikproducerande verken

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

finna en tillfredsställande lösning eller om en längre gående omgruppering

och då närmast en ökad koncentration av statistiken är erforderlig.

Kommittén har med tillstyrkande från flertalet remissinstanser förordat

det senare alternativet. De argument som anföres som stöd för detta förslag

hänför sig såväl till produktionstekniska förhallanden som till kontakten

med statistikens konsumenter och uppgiftslämnare.

På det produktionstekniska planet har kommittén pekat på de möjligheter

till koslnadssänkande rationalisering av statistikproduktionen som de

nya elektroniska databehandlingsmaskinerna innebär. Karakteristiskt för

dessa är deras stora kapacitet. För att utnyttja dem effektivt erfordras ett

omfattande planerings- och programmeringsarbete som måste avse hela processen

från insamlandet av primärmaterialet till analysen och publiceringen

av statistikens resultat. Den kvalificerade personal som kräves härför kan

effektivast utnyttjas vid en koncentration av statistiken. Kommitténs uppfattning

omfattas av flertalet remissinstanser. Bl. a. har matematikmaskinnämnden

och kommittén för maskinell databehandling anfört, att det

först med en centraliserad statistikproduktion skapas förutsättningar för

att fullt effektivt utnyttja databehandlingsteknikens möjligheter.

Kommittén anser vidare att samma krav på kvalificerad stabspersonal som

i fråga om maskinbearbetningen gör sig gällande när det gäller att utnyttja

moderna vetenskapliga metoder inom statistikproduktionen. Detta har inte

föranlett några erinringar från remissorganen. Kommerskollegium anser

dock att denna fråga kan lösas genom ett vidgat samarbete med universiteten

och högskolorna. Även om delta i vissa fall kan vara en framkomlig

väg, anser jag det dock uppenbart att väsentliga fördelar är att vinna med en

fastare anknytning av expertis av ifrågavarande slag till statistikproduktionen.

Det är vidare av vikt att metodspecialisterna får tillfälle att arbeta som

en sammanhållen arbetsgrupp och att de kan utnyttjas för så stora delar

av statistikproduktionen som möjligt. Detta underlättas otvivelaktigt vid eu

koncentration av statistiken.

En ökad koncentration skulle enligt kommittén förbälLra förutsättningarna

för teknisk samordning av definitioner och klassificeringar. En sådan samordning

skulle öka statistikens användbarhet. Bland de fördelar som skulle

stå att vinna med en koncentration av statistiken nämner kommittén vidare

en bättre samordning av olika, nödvändiga register. Uppgiftslämnarnas arbete

skulle därigenom kunna begränsas, vilket jag finner angeläget. Dessa synpunkter

har även starkt understrukits av olika remissorgan, bl. a. på näringslivets

område. Eu starkare koncentration av statistikproduktionen underlättar

därjämte enligt min mening avvägningen mellan olika statistikgrenar

samtidigt som möjligheterna till en effektiv kostnadskontroll förbättras.

Vidare skapas förutsättningar för eu samordnad publicerings- och

informationsverksamhet.

Det har dock även hävdats, bl. a. av försäkringsinspektionen, alt en koncentration

av statistiken medför vissa nackdelar genom att sambandet med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr lOt år 1960

den fackkunniga personalen på de olika arbetsenheterna i de administrativa

verken går förlorad. Även om detta är riktigt, synes förhållandet ej böra tillmätas

avgörande betydelse. Möjligheter synes erfarenhetsmässigt finnas att

inom statistikproduktionen samla sådan sakkunskap på de områden statistiken

avser, alt en ur konsumentsynpunkt tillfredsställande utformning av statistiken

erhålles. Man får inte heller förbise, att den sakkunskap som i främsta

rummet erfordras inom all egentlig statistikproduktion är den statistiska.

Betydelsen härav har under senare år ökat i och med att statistisk metod

och teknik blivit alltmer avancerad. Det kan i detta sammanhang även påpekas,

att ett nära samband mellan statistisk och administrativ verksamhet

medför risk för att den administrativa myndighetens egen konsumentaspekt

blir alltför dominerande.

Som kommittén och skilda remissorgan påpekat har en koncentration av

den statliga statistiken sina givna gränser. Det är ibland nödvändigt eller

i varje fall önskvärt att sammankoppla statistikframställningen med administrativa

rutiner. Enligt min mening är det naturligt, att statistik som

avser en myndighets interna förhållanden och som användes huvudsakligen

som ett medel i myndighetens administrativa verksamhet inte normalt bör

bortflyttas även om statistiken därjämte skulle ha ett visst allmänt intresse.

Vidare kan statistik, som visserligen inte har utpräglad karaktär av

driftsstatistik, ändå tekniskt ha så nära anknytning till en viss myndighets

administrativa verksamhet att en bortflyttning skulle medföra avbräck

i myndighetens ämbetsutövning eller innebära en fördyring. Tillbörlig

hänsyn bör givetvis tas härtill vid bedömningen av hur långt koncentrationen

skall drivas.

Det kan hävdas, att det i princip skulle vara möjligt att lösa samordningsfrågorna

även vid en decentraliserad statistikproduktion. Erfarenheten

visar dock att detta i praktiken är svårt att genomföra. Enligt min mening

är avsaknaden av en gemensam sammanhållande ledning en av de avgölande

svagheterna härvidlag. För att vid bibehållen decentralisering skapa

tillnärmelsevis samma fördelar som en stark koncentration erbjuder måste

därför ett samordningsorgan tillskapas, utrustat med så betydande administrativa

befogenheter i förhållande till de statistikproducerande verken,

att det i praktiken skulle få ställningen som ett administrativt toppoigan

för statistikproduktionen. Detta skulle medföra uppenbara risker för

oklar ansvarsfördelning. Intet av de närmast berörda ämbetsverken har

heller velat förorda en sådan lösning.

Mot eu ökad koncentration av statistiken har i huvudsak två skäl anförts,

nämligen dels att kontakten med fackkunskapen på det område statistiken

avser skulle gå förlorad och dels att statistiken av administrativa

skal ar bunden till den nuvarande producenten. Den första invändningen

bär jag redan bemött. Den sistnämnda bortfaller om endast sådan statistik

mncentreras, som inte är påtagligt nödvändig för de administrativa myndigheterna.

Jag kommer i det följande alt visa, att en huvuddel av den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

45

statliga statistiken kan sammanföras ulan hinder av något påtagligt administrativt

samband. Jag förordar sålunda, att den statliga statistiken med

angivna begränsningar i princip koncentreras till en produktionsenhet, och

återkommer till vilka grenar som närmast beröres.

En sådan koncentration innebär, att organisatoriska betingelser skapas

för en smidig lösning av en rad angelägna samordningsfrågor på det produktionsmässiga

planet. Den medför även fördelar ur uppgiftslämnar- och

konsumentsynpunkt. För att omläggningen inte skall leda till försämring

för de avlämnande verken i deras egenskap av statistikkonsumenter, måste

dessa få sitt legitima behov av statistiska uppgifter tillgodosett. Detta

torde särskilt få beaktas vid den service som det centrala statistikverket

skall lämna konsumenterna.

När det gäller frågan hur resultatet av den statistiska verksamheten skall

ställas till konsumenternas förfogande, har kommittén dragit parallellen

med ett industriellt produktionsföretag. Liksom ett sådant måste det på

statistik inriktade företaget ständigt anpassa sin produktion efter marknadens

krav. Kommittén har berört möjligheten att organisera det statliga

statistikföretaget på affärsmässig basis, exempelvis i bolagsform. Därvid

skulle endast sådan statistik framställas för vilken konsumenterna vore villiga

att betala produktionskostnaderna. Vidare skulle kraven på rörlighet

och smidiga arbetsformer tillgodoses. Eftersom den officiella statistiken i

huvudsak är inriktad på att ge en grundläggande information och staten

under alla förhållanden skulle komma att bli den huvudsakliga konsumenten,

skulle staten ändå få svara för en betydande del av kostnaderna. En

affärsmässig uppläggning av den statliga statistikproduktionen skulle därför

endast betyda en skenbar förändring. Kommittén har därför funnit att

det statliga statistikföretaget bör vara organiserat som ett centralt ämbetsverk,

varvid verket dock bör beredas erforderlig rörlighet i sina arbetsformer.

Jag kan ansluta mig till dessa synpunkter.

Kommittén har föreslagit, att statistikverket skall skapas genom inrättande

av ett nytt verk, statens statistikverk, till vilket statistiska centralbyrån

skulle bilda stommen. Tanken bakom detta förslag synes bl. a. ha varit,

att man därigenom skulle nå de bästa förutsättningarna för att från grunden

omorganisera en huvuddel av den statliga statistikproduktionen. Enligt

min mening synes emellertid sistnämnda synpunkter kunna tillgodoses

utan att ett nytt ämbetsverk formellt inrättas. Jag förordar därför, alt statistiska

centralbyrån utbygges till detta centrala verk. I samband därmed

måste givetvis centralbyråns nuvarande organisation genomgås från grunden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

III. Omorganisationens genomförande

1. Förläggningen av olika statistikgrenar

Kommittén

Genom en koncentration av den statliga statistiken till en produktionsenhet

skapas förutsättningar för en bättre samordning av statistiken såväl

innehållsmässigt som produktionstekniskt. En koncentration far dock icke

drivas så långt att den medför avbräck i den administrativa verksamheten

hos de verk, som nu producerar statistik. Mot denna bakgrund har kommittén

företagit en granskning av i vad mån å ena sidan speciella samordningsbehov

föreligger beträffande olika statistikområden och i vad mån

statistiken å andra sidan är bunden till de olika administrativa verken.

A. Räkningar

Kommittén konstaterar, att de större räkningarna — folkräkningar, bostadsräkningar,

jordbruksräkningar och företagsräkningar m. fl. — för närvarande

i regel utföres av de olika myndigheter som omhänderhar övrig statistik

på området. Innehållsmässigt hör de också samman med befolkningsstatistik,

bostadsstatistik, jordbruksstatistik respektive företagsstatistik. Karakteristiskt

är emellertid, att räkningarna i högre grad än den löpande statistiken

har en allmän användning; de verk som genomför de olika räkningarna

kan icke betraktas som dessas huvudkonsumenter. Icke heller arbetstekniskt

är räkningarna bundna till nuvarande producenter. I huvudsak inhämtas

särskilt primärmaterial för räkningarna. De administrativa material

som utnyttjas är icke beroende av administrativa rutiner inom de verk som

genomför räkningarna.

I fråga om de olika räkningarnas planering och administration finnes

många gemensamma metodologiska frågor. Med den nuvarande organisationen

kommer emellertid erfarenheter från en räkning icke en annan tillgodo

och den expertis som hinner utbildas vid en räkning blir i fortsättningen

ofta icke fullt utnyttjad. Därjämte är de maskintekniska frågorna

särdeles betydelsefulla i samband med räkningarna. Dessa omfattar i regel

mycket stora material — större än någon fortlöpande statistik -— och på

grund av de omfattande rutinarbeten som därvid uppstår lämpar de sig särskilt

väl för maskinell bearbetning.

Avgörande för räkningarnas förläggning bör enligt kommitténs mening

vara det förhållandet att de mer än annan statistik är beroende av produktionstekniska

resurser som endast inom en stor statistikproducerande enhet

effektivt kan utnyttjas.

B. Hushålls- och labour force undersökningar samt inkomststatistik

Bland hushållsundersökningarna är, anför kommittén, socialstyrelsens

bostads- och levnadskostnadsundersökningar samt konjunkturinstitutets

sparandeundersökningar de hittills största. Bostadskostnadsundersökningar
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

na utföres främst i syfte att ge underlag för bostadsposten i konsumentprisindex,

vilken utarbetas av socialstyrelsen. Levnadskostnadsundersökningarna

utnyttjas av styrelsen dels för allmän kännedom om olika socialgruppers

levnadsförhållanden och dels som bakgrund i samband med avgivandet av

remisser i olika sammanhang. Endast färdigresultaten kommer till användning;

enskilda statistiska primäruppgifter har styrelsen, enligt vad kommittén

inhämtat, icke haft användning för i sin verksamhet. Styrelsen är

icke enda konsument till levnadskostnadsundersökningarna, utan dessa har

ett vidsträckt allmänt intresse.

Konjunkturinstitutets sparandeundersökningar utnyttjas främst för institutets

vetenskapliga analyser. De har planerats i direkt samband med detta

forskningsarbete men har även en allmän användning. Enligt kommitténs

uppfattning bör de framgent kunna planeras och utnyttjas för forskningsändamål

även om de produceras hos annan myndighet. Institutet bör icke

betungas med det rutinmässiga arbetet i samband med primärstatistiska undersökningar.

Sparandeundersökningarna bör vidare innehållsmässigt samordnas

med öviiga hushållsundersökningar så att dubblering undvikes.

Labour forcc undersökningarna är för Sveriges del undersökningar av ny

typ och har först under 1959 påbörjats av arbetsmarknadsstyrelsen. Labour

force undersökningarna har till syfte att komplettera den i huvudsak på

företagens uppgifter baserade sysselsättningsstatistiken, folkräkningar samt

övrig arbetsmarknadsstatistik. De svenska undersökningarna tillkom i första

hand för att täcka de informationsbehov som kravet på en effektivare arbetsmarknadspolitik

aktualiserade år 1958. Undersökningarna är emellertid

av stort intresse även för andra konsumenter än arbetsmarknadsstyrelsen.

Såväl hushållsundersökningarna som labour force undersökningarna är

baserade på stickprov. Insamlingen av materialet till hushållsundersökningarna

sker med hjälp av lokalombuden vid statistiska centralbyråns utredningsinstitut.

För labour force undersökningarna hämtas upplysningar per

post direkt från individerna. Arbetsmarknadsstyrelsen har för fullgörande

av materialinsamlingen utnyttjat sin lokala arbetsförmedlingsorganisation.

Detta arbete är av samma slag som det av utredningsinstitutet bedrivna.

För planeringen av urvalsundersökningar krävs speciella kvalifikationer

i fråga om statistiskt-metodologiskt kunnande. Beräkningarna av resultaten

är tekniskt komplicerade och kräver kännedom om urvalens uppläggning.

De blir vidare vid undersökningar av denna typ ofta mycket omfattande och

är därför väl lämpade för maskinell metod.

För hushålls- och labour force undersökningarna gäller alltså att de med

fördel kan utnyttja sådana produktionstekniska hjälpmedel, främst intervjuorganisation,

statistisk metodik och databehandlingsmaskiner med stor

kapacitet, som effektivast tillhandhålles centralt. Visserligen är det möjligt

att som hittills begagna dessa hjälpmedel även om statistiken är förlagd till

en annan myndighet än den som samtidigt är centralt service-organ, men

möjligheterna till rationell uppläggning av hela statistikproduktionen ökas

om de olika arbetsmomenten blir förlagda till en och samma myndighet. Nå
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

got väsentligt hinder att förflytta hushålls- och labour force undersökningar

från de myndigheter, där de nu produceras, föreligger enligt kommitténs

mening heller icke. Dessa myndigheter bör som viktiga konsumenter av statistiken

kunna påverka dess utformning oavsett var den produceras.

Statistiken över skattetaxeringarna samt inkomst och förmögenhet utarbetas

för närvarande av statistiska centralbyrån. Denna statistik har i likhet

med de förut nämnda undersökningarna individen och hushållet som

undersökningsenhet och hänger även innehållsmässigt samman med dessa

undersökningar. Primäruppgifterna inhämtas emellertid icke som i de föregående

fallen direkt från individer/hushåll utan via administrativa myndigheter

(taxeringsnämnder, länsstyrelser etc.). Redovisningen är till en del baserad

på stickprov. Statistiken har anknytning till den befolkningsregistrering

som är av betydelse även för de här tidigare nämnda undersökningarna.

Enligt kommitténs mening bör statistiken över skattetaxeringarna samt

inkomst och förmögenhet produceras i anslutning till liushållsundersökningarna

samt annan närliggande statistik.

C. Befolkningsstatistik

Befolkningsstatistiken inklusive befolkningsregistret samt dödsorsaksstatistiken

har alltifrån begynnelsen utgjort stommen i statistiska centralbyråns

statistikproduktion och dess bortflyttning har heller aldrig aktualiserats,

eftersom den saknar anknytning till annan myndighets verksamhet.

Enligt kommitténs mening finnes icke anledning förutsätta annat än att

statistiken bör vara förlagd till en central statistisk produktionsenhet. Detsamma

gäller även den till befolkningsstatistiken för närvarande knutna

valstalistiken.

Till befolkningsstatistiken kan, enligt kommittén, även räknas den statistik

som utarbetas av utlänningskommissionen. Statistiken är förlagd till en

särskild statislikavdelning och baseras huvudsakligen på administrativa handlingar

från andra myndigheter: polismyndigheter, passkontroll, pastorsämbeten,

statistiska centralbyrån etc. Den rapportering som nu sker från dessa

myndigheter till kommissionen bör enligt kommitténs mening kunna ske

även till en central statistikproducerande enhet. Behovet av samordning med

övrig befolkningsstatistik, arbetsmarknadsstatistik etc. talar också, anser

kommittén, för en överföring av de delar av kommissionens statistik, som

icke är att betrakta som intern driftsstatistik.

D. Undervisningsstatistik

Produktionen av undervisningsstatistik har hittills varit splittrad. Statistiska

centralbyrån har handhaft statistiken över högre studier, skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning statistiken över lägre studier

och arbetsmarknadsstyrelsen viss prognosstatistik över skolungdomens

yrkesplaner. Kommittén föreslår en koncentration av undervisningsstatistiken.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

49

E. Rättsstatistik

Flertalet grenar av rättsstatistiken (kriminalstatistiken) är för närvarande

förlagda till statistiska centralbyrån. Dock sammanställer fångvårdsstyrelsen

löpande statistik över villkorligt dömda, över fångvårdsanstalterna

samt övervaknings- och tillsynsklientelet och kontrollstyrelsen statistik över

fylleriförseelserna.

Enligt förslag av kriminalstatistikutredningen skulle fångvårdsstyrelsen

endast utarbeta rent administrativ statistik men övrig statistik överföras till

centralbyrån. Enligt kommitténs mening bör utredningens förslag beaktas

i avseende på arbetsfördelningen mellan fångvårdsstyrelsen och statistiska

centralbyrån.

Statistiken över fylleriförseelserna är däremot, enligt kommittén, direkt

beroende av material hos kontrollstyrelsen och bör, såsom kriminalstatistikutredningen

föreslagit, primärt utarbetas hos styrelsen. Sedan centralbyråns

kriminalstatistik blivit omlagd anses emellertid den av utredningen förutsatta

samordningen med denna statistik böra genomföras.

F. Hälso- och sjukvårdsstatistik

Produktionen av statistik över hälso- och sjukvård är i huvudsak förlagd

till medicinalstyrelsen. Som underlag för statistiken utnyttjas i viss utsträckning

register och andra administrativa uppgifter inom styrelsen. Statistikproduktionen

sker emellertid vid en särskild statistisk avdelning.

Styrelsen utgör en viktig konsument av statistiken, men det är endast till

en del fråga om driftsstatistik. Statistiken har många utomstående konsumenter.

Behovet att samordna hälso- och sjukvårdsstatistiken med befolkningsstatistik,

socialvårdsstatistik etc. talar enligt kommittén för produktion

eller åtminstone planering i nära sammanhang med dessa statistikgrenar.

Innan en omorganisation sker, bör emellertid enligt kommittén särskild

utredning företagas i syfte att bl. a. särskilja de delar som ur medicinalstyrelsens

synpunkt kan betraktas som driftsstatistik. Det anses i övrigt

böra närmare övervägas i vad mån statistikproduktionen även vid en förflyttning

kan samordnas med de administrativa rutinerna inom verket, så

att ett utnyttjande av det där befintliga materialet blir möjligt.

(1. Socialvårds- och socialförsäkringsstatistik

Produktionen av statistik över socialvård och socialförsäkring är för närvarande

splittrad på de myndigheter som administrerar de olika delarna av

denna verksamhet. I fråga om de på detta område största statistikproducenterna,

nämligen pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten och socialstyrelsen,

anför kommittén i huvuddrag följande:

Pensionsstyrelsens fortlöpande statistik är i huvudsak baserad på styrelsens

administrativa register över pensionstagare. Såvida det inte i samband

med tilläggspensioneringen eller i annat sammanhang sker en omorganisation

av dessa register synes det knappast rationellt att förflytta ifrågavarande

bearbetningar och statistik.

4 Dihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 104

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kunyl. Maj. ts proposition nr 104 år 1960

Resultaten utnyttjas i huvudsak av pensionsstyrelsen, men statistiken

har samtidigt som en gren av socialvårdsstatistiken anknytning till exempelvis

socialstyrelsens åldringsvårdsstatistik och socialhjälpsstatistik. Även

om sålunda bearbetningen kvarligger hos pensionsstyrelsen bör den alltså

innehållsmässigt samordnas med övrig socialvårdsstatistik.

För styrelsens tillfälliga undersökningar har utöver registermaterialel

även inhämtats särskilda uppgifter från enskilda pensionstagare, vilka i

samråd med socialtjänstemän och pensionsnämndsordföranden ifyllt blanketter.

Undersökningarna har utförts i anledning av styrelsens behov att

belysa verkningarna av vissa speciella hjälpformer. Undersökningarna är

metodologiskt närmast jämförbara med centralbyråns intervjuundersökningar.

Det är därför naturligt att undersökningarna framgent — i den

mån de icke helt kan utföras av ett centralt produktionsorgan med intervjuorganisation

— planeras i samråd med dess expertis på området.

Riksförsäkringsanstaltens verksamhetsberättelse bygger helt och hållet

på administrativa uppgifter. Dylika uppgifter utnyttjas även för anstaltens

olycksfallsstatistik, vilken baseras dels på primärmaterial, som framkommer

såsom biprodukt vid premiedebitering och skadereglering inom verket

jämte registret över försäkringspliktiga arbetsgivare, dels även på särskilda

statistiska uppgifter från nio fristående socialförsäkringsbolag. Sjukkassestatistiken

baseras på särskilt inhämtade statistiska uppgifter från de allmänna

sjukkassorna, vilka vid uppgiftslämnandet utnyttjar medlems- och

sjukkort, verifikationer och bokföringsallegat.

Olycksfalls- och sjukkassestatistiken karakteriseras för närvarande av en

betydande eftersläpning, en av de största inom den officiella statistiken.

Samtidigt är anstaltens försäkringsmatematiska och statistiska byrå mycket

kostnadskrävande, även med borträknande av de administrativa åligganden

byrån har. En förläggning av verkets statistik till ett centralt produktionsorgan

som är bättre rustat för en bearbetning av dessa omfattande

statistikgrenar synes motiverad. Behov föreligger också att samordna det

stora registret Över försäkringspliktiga arbetsgivare med övriga företagsregister.

Trots att riksförsäkringsanstaltens statistik sålunda för närvarande är

upplagd så att primärmaterialet till en del anknyter till administrativa förfaranden

och anstalten utgör tillsynsmyndighet för de uppgiftslämnande

organen, anser kommittén alt en förflyttning kan övervägas i fråga om såväl

olycksfallsstatistiken som den månatliga och årliga sjukkassestatistiken.

Vid den utredning som bör föregå överflyttningen bör undersökas i vad

män statistikproduktionen kan samordnas med verkets administrativa arbetsuppgifter.

Socialstyrelsens socialvårdsstatistik berör till alla delar områden som faller

inom socialstyrelsens administrativa verksamhetsfält men primärmaterialet

till denna statistik hänger endast delvis direkt samman med administrativa

rutiner inom styrelsen.

Samtliga uppgiftslämnare till socialvårdsstatistiken består av myndigheler

(kommunala nämnder, styrelser etc.) och institutioner (barnhem, ålderdomshem

etc.), som tillhör socialstyrelsens verksamhetsfält. Till statistiken

hämtar de uppgifter ur liggare, kortregisler och annat liknande administrativt

material. Socialstyrelsens möjligheter att dirigera verksamheten

och utforma de administrativa förfaranden på vilka statistiken är grundad

växlar emellertid något från område till område.

Behovet att utarbeta socialvårdsstatistiken i nära anslutning till socialstyrelsens

administrativa verksamhet är icke lika angeläget för alla delar

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kiimjl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960

av denna statistik. Den erforderliga kontakten med expertis hos socialstyrelsen

torde kunna upprätthållas lika väl vid en förflyttning av statistiken till

ett centralt verk, som då den produceras av en särskild statistisk byrå hos

styrelsen. Däremot kräver specialbearbetningar av de material, som dessa

undersökningar är baserade på, liksom även de särskilda smärre undersökningarna,

mera intim kontakt med fackbyråerna.

Fackbyråerna har för sin del inget uttalat behov av att taga del av enskilda

primäruppgifter, som insamlats för det statistiska ändamålet. Den kontakt

som förekommit angående primärmaterialet bar hittills aktualiserats

antingen då den statistikbearbctande byrån sökt hjälp med tolkningen av

en oklar uppgift i materialet eller observerat speciella förhållanden, som

den funnit anledning rapportera till vederbörande fackbyrå.

Färdigresultaten av statistiken utnyttjas emellertid av styrelsens samtliga

fackbyråer i olika sammanhang och får i viss utsträckning betraktas

som driftsstatistik. Samtidigt är styrelsen emellertid icke enda konsument

av socialvårdsstatistiken. Väsentliga samordningsbehov gentemot annan

statistik — av exempelvis nykterhetsvårdsstatistik och alkoholkonsumtionsstatistik,

av barnavårds- och ungdomsvårdsstatistik å ena sidan och

kriminalstatistik å den andra -— talar vidare för en sammanföring av dessa

olika stalistikgrenar.

Kommittén har funnit anknytningen till socialstyrelsens administrativa

verksamhet för vissa delar av socialvårdsstatistiken så uttalad, att en bortflyttning

av dessa delar icke utan vidare torde kunna ske. Samtidigt möter

det emellertid svårigheter att splittra statistiken och avskilja de mera fristående

grenar, som skulle kunna överföras till ett centralt organ.

H. Ndrings statistik

Som ett medel att samordna näringsstatistiken nämner kommittén främst

nationalräkenskaperna och de därmed sammanhängande beräkningar av nationalinkomst,

nationalprodukt, konsumtion, investeringar m. m., vilka nu

utföres av konjunkturinstitutet. Grundmalerialet för nationalräkenskaperna

utgöres av statistiskt material som insamlas av andra myndigheter och som

av institutet övertages antingen i form av obearbetat primärmaterial eller,

vanligen, i form av bearbetade uppgifter. Materialet bearbetas ytterligare av

institutet för inpassning i nationalräkenskaperna. Enligt kommitténs mening

ökas möjligheterna att samordna och utveckla näringsstatistiken, om

denna statistik produceras inom det verk som utarbetar nationalräkenskaperna,

såsom fallet är i exempelvis Norge och en rad andra länder.

Näringsstatistiken är till väsentlig del baserad på uppgifter från företag

av olika slag: jordbruk, industriföretag, handelsföretag etc. Statistik av denna

typ måste grundas på enhetliga och aktuella register. Även produktionstekniska

skäl talar därför för en sammanföring av näringsstatistiken, med

nämnda register som grundval.

Kommittén diskuterar därefter förläggningen av näringsstatistikens olika

grenar samt arbetsmarknads- och prisstatistiken.

H: 1 Jordbruksstatistik och skogsstatistik

Huvuddelen av den allmänna jordbruksstatistiken samt fiskestatistiken

överfördes i samband med jordbruksnämndens inrättande till statistiska

centralbyrån. Även jordbruksnämnden har emellertid en omfattande stati
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Knngl. Maj. ts proposition nr lOi år 1960

slikproduktion. Dessutom företar lantbruksstyrelsen statistiska undersökningar,

varav en del smärre undersökningar huvudsakligen är av karaktären

driftsstatistik (lantbruksnämnderna, kontrollföreningsverksamheten

etc.), medan andra — speciellt de kostnadskrävande jordbruksekonomiska

utredningarna — även är av allmänt intresse.

Kommittén har funnit, att frågan om gränsdragning mellan jordbruksnämnden,

lantbruksstyrelsen och statistiska centralbyrån samt frågan om

samordning av jordbruksstatistiken över huvud taget är så komplicerad att

något ställningstagande icke är möjligt utan ytterligare utredningar.

Skogsstatistiken är i huvudsak uppdelad mellan domänstyrelsen och skogsstyrelsen.

Domänstyrelsens statistik utgör en redovisning utåt av styrelsens

verksamhet och är alltså av samma karaktär som de övriga affärsdrivande

verkens driftsstatistik. Kommittén anser att det icke finns anledning förorda

ändrad förläggning av denna statistik.

Skogsstyrelsens statistik över flottningsföreningar och flottleder baseras

på särskilt inhämtat statistiskt material, som insamlas genom länsstyrelserna.

Statistiken har tidigare utarbetats av kommerskollegium och torde utan

olägenhet kunna överföras till annan myndighet.

Materialet till Skogsstatistisk årsbok ulgöres i stor utsträckning av en

sammanställning och vidarebearbetning ur andra publikationer av sådana

uppgifter som berör skogsnäringen, men bygger också till en del på särskilt

material från domänstyrelsen, stiftsnämnderna, Skogssällskapet, Sveriges

skogsägareförbund, skogsvårdsstyrelserna, Sveriges häradsallmänningsförbund,

sockenallmänningarnas förvaltningar, städernas skogsförvaltningar

och virkesmätningsföreningarna. Insamlingen av dessa uppgifter har icke

direkt anknytning till styrelsens administrativa verksamhet utan torde även

kunna företagas av annan myndighet.

Behovet av samordning med annan näringsstatistik talar enligt kommitténs

mening för att skogsstatistiken, inklusive den ovannämnda flottningsstatistiken,

överföres till den myndighet som omhänderhar övrig näringsstatistik.

H: 2 Statistik över industri, bergshantering

och handel

En stor del av statistiken på detta område är för närvarande förlagd till

kommerskollegium, som utarbetar industri- och bergshanteringsstatistik,

invesleringsstatistik, lagerstatistik, kooperationsstatistik, utrikeshandelsstatistik,

sjöfartsstatistik och prisstatistik. Kommittén anför beträffande denna

statistik i huvudsak följande:

Större delen av statistiken är baserad på särskilt inhämtade statistiska

uppgifter. Den utnyttjar icke några förvaltningshandlingar inom kollegium.

En del administrativt material från andra verk kommer däremot till användning,

främst de för utrikeshandelsstatistiken utnyttjade tullsedlarna och

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

53

varuanmälningarna, vilka huvudsakligen i maskinbearbetat skick överlämnas

av tullverket, samt vissa uppgifter till sjöfartsslatistiken från samma

verk. Vidare utnyttjas för aktualisering av registret över uppgiftslämnare

till sjöfartsstatistiken vissa uppgifter ur sjöfartsstyrelsens sjöfartsregister.

För investeringsstatistiken utnyttjas, i vad avser samfärdseln, uppgifter ur

centralbyråns bilregister.

De primäruppgifter som utnyttjas i kommerskollegii statistik är alltså

icke av det slag alt de är beroende av administrativa rutiner inom verket.

Insamlingen av det statistiska primärmaterialet omhänderhas huvudsakligen

av kollegii statistiska byrå. Några andra byråer inom kollegium deltager

icke i detta arbete.

Som uppgiftslämnare till statistiken beröres emellertid näringsidkare och

deras organisationer inom det område på vilket kollegium verkar som central

myndighet. Men statistikens utveckling och överförande till en särskild

statistisk byrå sedan långt tillbaka i tiden har inneburit, att det statistiska

arbetet på uppgiftslämnarplanet icke har någon direkt anknytning till kollegii

administrativa verksamhet. I praktiken deltar de personer som producerar

statistiken endast i ringa utsträckning i den administrativa verksamhet

som medför kontakterna med näringslivet.

Enligt kommitténs mening bör den för statistikens utveckling erforderliga

kännedomen om uppgiftslämnarnas förhållanden kunna inhämtas lika

väl vid en förläggning av statistiken till en central statistisk enhet som då

den utarbetas vid en särskild statistisk byrå inom kollegium. Genom rådfrågning

av teknisk expertis och personal hos kollegium, som har kontakt med

näringslivet, liksom även genom direkt kontakt med uppgiftslämnarna och

deras organisationer, bör statistiken även vid en bortflyttning kunna anpassas

efter utvecklingen såväl i fråga om produkter och förfaranden som i fråga

om bokföringsmässiga förhållanden på näringslivets olika områden. Motsvarande

kontakt förekommer för övrigt redan nu i fråga om sjöfartsstatistiken,

som ju alltjämt är förlagd till kommerskollegium, medan sjöfartsärendena

i övrigt sorterar under sjöfartsstyrelsen.

På statistikkommitténs förfrågan har från kommerskollegium lämnats

vissa upplysningar angående statistikens användning inom kollegium. Utrikes-

och utrcdningsbyrån har anfört, att den för avtalsutredningar, uppgiftslämnande

till internationella organisationer, export- och importberäkningar

samt näringspolitiska utredningar i större eller mindre utsträckning

begagnar följande statistik:

utrikeshandelsstatistik

industristatistik (inkl. bergsstatistik)

lager- och kvartalsstatistik

investeringsstalistik

prisstatistik (i begränsad omfattning).

Därvid utnyttjas icke blott de publicerade resultaten utan också maskinlistor

och annat opublicerat material ävensom i viss utsträckning primäruppgifter.

— Bergsbyrån har å sin sida anfört, att den använder bergverksstatislik

men endast i publicerat skick. Inom kollegium synes däremot varken

kooperationsstatistik eller sjöfartsstatistik regelbundet komma till användning.

Den statistik kommerskollegium producerar har såsom central näringsstatistik

många andra konsumenter. Statistiken över industriproduktion, investeringar,

lager, utrikeshandel och sjöfart etc. utgör viktigt underlag för

bedömningen av den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och är därför av

stort intresse för de statliga myndigheter som ansvarar för den ekonomiska

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 10''i år 1960

politikens utformning och genomförande, liksom också för organisationer och

enskilda företag.

Dessa olika konsumenter har, liksom i många fall kollegium själv, behov

av att snabbt få del av statistikens resultat och utnyttjar dem i viss utsträckning

redan innan de publicerats. Kommerskollegium själv har för närvarande

förmånen att ha materialet lätt tillgängligt, medan de utomstående konsumenterna

får gå till kollegium för att ta del av det. Kommittén medger,

att det för kollegii utrikes- och utredningsbyrå skulle innebära en olägenhet

om statistiken förlädes på annat håll, men finner dock att denna synpunkt

icke kan tillmätas avgörande betydelse.

Samma skäl som nu talar för statistikens kvarblivande inom kommerskollegium,

dit den kommit att förläggas av i huvudsak historiska skäl, skulle

kunna anföras för dess överförande till andra statistikkonsumerande

myndigheter, exempelvis arbetsmarknadsstyrelsen. Denna slutsats har giltighet

även om man tar hänsyn till den förväntade utvecklingen av verkens

framtida arbetsuppgifter. Liksom sålunda kommerskollegium framgent kan

förutsättas via handelspolitiken få ökad användning av näringsstatistik för

strukturella utredningar m. m., så kan också arbetsmarknadsstyrelsen för

planering av sysselsättningspolitiken inom olika sektorer av näringslivet beräknas

få ökat behov av samma statistik. Redan detta torde ge en antydan

om svårigheten att avgöra näringsstatistikens förläggning på grundval av

överväganden om vilken konsument som kan komma att betraktas som viktigast.

En mycket stor del av konnnerskollegii statistik är baserad på uppgifter

från enskilda företag och behöver i många olika sammanhang och icke minst

—- som tidigare nämnts — för nationalräkenskapsarbetet kombineras med

annan företagsstatistik, exempelvis lönestatistik, vinststatistik in. in. Det är

därför angeläget att definitioner och klassificeringar som anknyter till företaget

och dess verksamhet blir i största möjliga utsträckning standardiserade.

Kommittén har kommit till den uppfattningen att en sammanföring av

all berörd statistik till en enda producent skulle underlätta statistikens innehållsmässiga

samordning.

Kommittén erinrar härefter om att ett cenlralt företagsregister utgör det

viktigaste medlet att praktiskt tillämpa standardiserad klassificering av

företagen. Det blir exempelvis lättare att enhetligt redovisa företagen efter

industrigrupper om icke blott principerna för klassificeringen är enhetliga

utan man dessutom kan utnyttja en gemensam kodifiering av varje företag.

Ett centralt företagsregister gör det enligt kommitténs mening också möjligt

att begagna gemensamma frågeformulär för att inhämta uppgifter rörande

olika sidor av företagens verksamhet. Ur företagens synpunkt är det

ett intresse att endast behöva lämna uppgifter åt ett håll.

Såsom kommitténs utredningar visar är statistiken heller icke av administrativa

skäl bunden till kommerskollegium. Det bör bli möjligt för kollegium

att som en av statistikens viktigare konsumenter påverka dess utformning

även om den är förlagd till annan myndighet, understryker kommittén.

, ft''

Beträffande konjunkturinstitutets undersökningar på detta område anför

kommittén följande:

Företagsenkäterna inom verkstads- samt textil- och beklädnadsindustrin

(»konjunkturbarometern»'') baseras på uppgifter som inhämtas från ett ur
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1960

55

val av företag inom de berörda näringsgrenarna. Enkäterna har direkt samband

med övrig företagsstatistik och torde kunna produceras i anslutning

till denna statistik. Volym- och prisindexberäkningarna avseende utrikeshandeln

baseras på statistik från generaltullstyrelsen och kommerskollegium

och kan likaledes produceras i anslutning till övrig utrikeshandelsstatistik.

Kommittén anser, att rutinmässig statistik icke bör utarbetas vid konjunkturinstitutet

och att de ifrågavarande undersökningarna bör förflyttas.

I fråga om statistiska centralbyråns statistik över företagens intäkter,

kostnader och vänster, anför kommittén att den bör samordnas med och

produceras i anslutning till övrig företagsstatistik.

Socialstyrelsen utarbetar statistik över detaljhandelsomsättningen, vilken

emellertid saknar samband med styrelsens administrativa verksamhet. Såväl

innehållsmässiga som produktionstekniska samordningssynpunkter talar

för att den sammanföres med övrig företagsstatistik.

Beträffande den till kontrollstyrelsen förlagda näringsstatistiken anför

kommittén i huvudsak följande:

Statistiken över accispliktiga näringar är baserad på hos styrelsen befintliga

administrativa uppgifter och därmed integrerad med administrativa

rutiner inom verket. Kommittén anser sig därför icke kunna förorda

en bortflvttning av denna statistik.

Statistiken över försäljningen av rusdrycker och Öl grundar sig på särskilt

inhämtat material från Nya system AB, Vin & spritcentralen, länsstyrelserna

samt restauratörer och tillverkare av Öl och lättöl. Beträffande

denna statistik föreligger på konsumentsidan viss anknytning till kontrollstvrelsens

administrativa verksamhet därigenom att restaurangernas prissättning

sedan år 1957 är föremål för fortlöpande kontroll och bearbetning.

Statistiken är emellertid icke enbart en driftsstatistik utan har ett allmänt

intresse. Enligt kommitténs mening kan därför trots den administrativa anknytningen

en förflyttning av denna statistik och samordning med övrig

näringsstatistik övervägas.

H:3 Byggnadsstatistik

Bostadsstyrelsens statistikproduktion är fördelad på olika enheter inom

verket. Huvuddelen är emellertid förlagd till planeringsbyråns statistiska

sektion.

Bostadsbyggnadsstatistiken är baserad på särskilda rapporter, som i fråga

om såväl månads- som årsstatistik insändes från de kommunala organen.

En del av uppgifterna till årsstatistiken insändes via länsbostadsnämnderna.

I sin administrativa verksamhet har bostadsstyrelsen nära kontakt med

statistikens uppgiftslämnare, de lokala förmedlingsorganen i kommunerna,

vilket i och för sig kan antagas främja statistikinsamlingen. Som konsument

av statistiken har styrelsen emellertid i fråga om årsstatistiken aldrig och i

fråga om månadsstatistiken endast i mindre utsträckning behov av att ta

del av primäruppgifter rörande enskilda kommuner.

Kommittén anser att bostadsstyrelsen är en viktig konsument av bostadsbyggnadsstatistiken,

men att statistiken ur styrelsens synpunkt icke kan

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 10i år 1960

betraktas som driftsstatistik. Den årliga statistiken över bostadsbyggandet

visar för närvarande avsevärd eftersläpning i tiden, enär statistiska sektionen

är hårt belastad och i första hand måste ägna sig åt styrelsens driftsstatistik,

lånestatistiken. Det är kommitténs uppfattning att eu produktion

av statistiken vid ett större statistiskt verk skulle skapa bättre förutsättningar

för dess utarbetande. Den behöver dessutom ställas i relation till

andra statistikgrenar på bostadsmarknadsområdet, exempelvis socialstyrelsens

bostadskostnadsundersökningar, hyresrådets fastighetsomkostnadsundersökningar

och arbetsmarknadsstyrelsens statistik över byggnadstillstånden,

samt till näringsstatistiken i övrigt.

Statistiken över bostadsmarknadsläget baseras på uppgifter från kommuner

med kommunal bostadsförmedling eller med vissa andra typer av

register över bostadssökande. Statistiken torde ha sin huvudkonsument i

bostadsstyrelsen men är samtidigt av stort allmänt intresse, anför kommittén.

En bortflyttning ter sig mera tveksam än beträffande bostadsbvggnadsstatistiken

men bör dock enligt kommitténs mening övervägas.

Beträffande lokalstatistiken (lokaler för andra än bostadsändamål) inhämtas

primärmaterial från byggnadsnämnderna samt från statliga verk.

Bostadsstyrelsen har själv i annat sammanhang prövat frågan om statistikens

förläggning och föreslagit en bortflyttning samt anknytning till industrislatistiken.

Kommittén ansluter sig till denna uppfattning.

Statistikaxbetet vid styrelsens byrå för teknisk-ekonomiska utredningar

hänger samman med styrelsens allmänna värderingsarbete, vilket i sin tur

ligger till grund för låneverksamheten. Till den byggnadskostnadsindex som

utarbetas vid byrån inhämtas visserligen särskilda statistiska uppgifter men

uppgiftsinsamlingen synes kräva mer av tekniska fackkunskaper och nära

kontakt med fackområdet än flertalet andra statistikgrenar. Resultaten utnyttjas

i första hand inom styrelsen men har stort allmänt intresse, exempelvis

för kalkyler vid byggnadsentreprenadbyggen. Enligt kommitténs mening

är det tveksamt om en bortflyttning kan ske.

Statistiken över kommunala taxor för vatten, elström, renhållning och

sotning insamlas och beai''betas främst för uträkning av vissa koefficienter

i styrelsens värderingsmetod för driftskostnader. Uppgifterna infordras i

huvudsak direkt från förmedlingsorganen. Statistiken över driftskostnaderna

för flerfamiljshus inhämtas från ett antal fastighetsförvaltningar och

användes huvudsakligen av bostadsstyrelsen för justering av värderingsmetod

för driftskostnaderna och andra speciella utredningar.

Beträffande de båda sistnämnda statistikgrenarna anför kommittén, att

de för närvarande har begränsad användning men borde kunna samordnas

med annan närliggande statistik, främst socialstyrelsens bostadskostnadsundersökningar

och hyresrådets fastighetsomkostnadsundersökningar. Enligt

kommitténs mening bör deras förläggning i första hand bli beroende av

var byggnadskostnadsindex utarbetas.

Beträffande hyresrådets tillfälligt återkommande fastighetsomkostnadsundersökningar

anför kommittén, att de är baserade på särskilt inhämtat

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

statistiski material och utföres i anslutning till hyresrådets hyresreglerande

verksamhet. Rådet har emellertid icke behov av enskilda primäruppgifter

utan endast av färdiga sammanställningar. Undersökningarna kräver för

sitt genomförande en viss personalökning, ehuru betydligt mindre än fallet

är vid exempelvis folk- och bostadsräkningarna. De är baserade på urval

och kräver statistik-metodologisk sakkunskap. Det kan därför övervägas

om de icke i fortsättningen bör utföras hos en central produktionsenhet

med tillgång till sådan sakkunskap, men givetvis måste de utformas i mycket

nära samråd med hyresrådet. Skulle en sådan förläggning icke komma

till stånd, bör undersökningarnas planering ske med anlitande av speciellt

kvalificerad statistisk expertis.

H : 4 Kommunikationsstatistik

Den statistik generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen och

statens biltrafiknämnd publicerar är i stor utsträckning baserad på den

driftsstatistik som de ändå måste utarbeta. En förflyttning av statistiken

kan därför knappast ifrågakomma. Emellertid föreligger enligt kommittén

behov av allmän samordning av transportstatistikens olika delar och av

dess publicering.

Beträffande det till statistiska centralbyrån förlagda bilregistret och därpå

grundad motorfordonsstatistik samt centralbyråns statistik över vägtrafikolyckor

finnes enligt kommitténs mening icke anledning föreslå annan förläggning

än till ett centralt statistikproducerande organ.

H:5 Bank- och försäkringsstatistik

Bankstatistik produceras av statistiska centralbyrån, bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen. Bank- och fondinspektionens och

sparbanksinspektionens statistik har närmast karaktären av bokföringsredovisning.

Enligt kommitténs mening finns icke anledning ifrågasätta förändringar

i nu gällande arbetsfördelning.

Försäkringsinspektionen omhänderhar statistiken på sitt verksamhetsområde.

Som underlag för denna statistik utnyttjas bokföringsuppgifter från

försäkringsanstalterna, vilka inspektionen utövar tillsyn över. En bortflyttning

av statistiken från försäkringsinspektionen kan enligt kommittén

knappast ifrågakomma.

H:ti Statistik över statens och kom rnn nernas finanser

Statistik över statens finanser utarbetas av riksräkenskapsverket och över

kommunernas finanser av statistiska centralbyrån.

Den del av riksräkenskapsverkets arbetsuppgifter som närmast kan betraktas

som statistiska, nämligen utarbetandet av verkets årsbok, är förlagd

till finansstatistiska byrån. Statistiken är helt baserad på administrativa

uppgifter som finnes hos verket. Den har närmast karaktär av räken
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960

skapsredovisning och utarbetas främst för de anslagsbeviljande myndigheternas

räkning. Anledning till bortflyttning av denna statistik från riksräkenskapsverket

synes enligt kommitténs mening icke föreligga.

Beträffande den kommunala finansstatistiken, vilken saknar anknytning

till någon speciell statlig myndighets verksamhet, finnes enligt kommitténs

mening icke skäl föreslå annan förläggning än till ett centralt statistikproducerande

organ.

H:7 Arbetsmarknadsstatistik

Huvuddelen av arbetsmarknadsstatistiken är för närvarande förlagd till

socialstyrelsen, men också arbetsmarknadsstyrelsen utarbetar delar därav

liksom även statistiska centralbyrån (personalstatistik rörande statsanställda).

Beträffande arbetsmarknadsstyrelsens statistik anför kommittén följande:
Arbetsförmedlingsstatistiken

är baserad på administrativt material från

arbetsförmedlingarna och belyser i första hand omfattningen av dessas arbete.

Även statistiken över byggnadsregleringsverksamheten baseras i huvudsak

på administrativa material, d. v. s. ansökningshandlingar från länsarbetsnämndernas

verksamhet. Statistiken över sysselsättningen vid beredskapsarbetena

samt antalet arbetslösa, som erhållit dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd,

baseras på verksamhetsrapporter från arbetsledare vid

arbetsplatserna samt från arbetslöshetsnämnderna.

Samtliga dessa grenar får i huvudsak betraktas som driftsstatistik för

styrelsen och en förflyttning kan knappast ifrågakomma, utan samordningen

får, för den händelse övrig arbetsmarknadsstatistik blir förlagd på annat

håll, åstadkommas på andra vägar.

Även arbetslöshetsstatistiken baseras främst på uppgifter från arbetsförmedlingarna

och dessutom föreligger vissa uppgifter från arbetslöshetskassorna.

Uppgiftslämnarna sorterar under arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsen

är samtidigt en viktig konsument av statistiken och ehuru den synes ha

större allmänt intresse än de nyssnämnda statistikgrenarna kan omedelbara

skäl för en förflyttning av statistiken icke anses vara för handen.

Statistiken över flyttningarna mellan fackförbunden baseras på särskilda

rapporter från förbunden. Dessa har för närvarande ingen omedelbar anknytning

till arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet och rapporterna torde

därför utan direkt olägenhet kunna översändas till annan statistikproducent.

Enligt kommitténs uppfattning hör denna statistik till de grenar, vars

överföring till en central statistikproducerande instans kan övervägas.

Den sysselsättningsstatistik för skogsbruket som styrelsen utarbetar är,

liksom övrig officiell sysselsättningsstatistik, baserad på uppgifter från enskilda

företag, domänverket samt skogsägare i övrigt. Till en del av statistiken

insamlas materialet av länsarbetsnämnderna med biträde av länsskogvaktare.

Kommittén finner det rimligt, att statistiken anknytes till övrig

sysselsättningsstatistik.

Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik saknar sedan långt tillbaka i tiden

anknytning till styrelsens administrativa verksamhet och torde utan

olägenhet för styrelsen kunna förflyttas. Det är enligt kommitténs mening

angeläget att statistiken produceras i anknytning till ett centralt företags
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

register, varigenom den blir begreppsmässigt samordnad med övrig företagsstatistik

och arbetstekniskt förenklad.

I fråga om statistiska centralbyråns personalstatistik rörande statsanställda

finnes enligt kommittén icke anledning föreslå annan förläggning än till

centralt statistikproducerande organ.

Den officiella lönestatistiken, vilken huvudsakligen är förlagd till socialstyrelsen,

utnyttjas dels för allmän ekonomisk analys, varvid den ställes

i relation till övrig näringsstatistik, och dels också för arbetsmarknadsorganisationernas

avtalsförhandlingar. För sistnämnda ändamål kräver den

samordning med organisationernas egen statistik. Redan nu är statistiken

med avseende på insamlingsförfarandet i huvudsak samordnad med den privata

lönestatistiken.

Lönestatistiken är arbetstekniskt krävande och innehåller bl. a. omfattande

granskningsrutiner. Inom lönestatistiken finnes också utrymme för

statisliskt-metodologiskt utvecklingsarbete, bl. a. beträffande frågan om möjligheterna

till ökad användning av stickprovsmetodik. Produktionstekniska

skäl talar sålunda enligt kommitténs mening för att statistiken bör förläggas

till en produktionsenhet utrustad med maskiner med stor kapacitet

och statistisk-metodologisk expertis. Även behovet att anknyta statistiken

till ett centralt företagsregister är av betydelse i sammanhanget, anser

kommittén.

Något hinder att förflytta lönestatistiken från socialstyrelsen föreligger

enligt kommittén icke; styrelsen är icke konsument av statistiken, bortsett

från att dess förlikningsmannaexpedition har visst allmänt intresse av den.

H:8 Prisstatistik

Prisstatistiken är för närvarande splittrad öch förlagd till socialstyrelsen,

som utarbetar konsumentprisindex, kommerskollegium, som utarbetar partiprisindex

och numera även en försvarsprisindex, jordbruksnämnden, som

utarbetar prisstatistik för jordbruksprodukter, och bostadsstyrelsen, som

utarbetar byggnadskostnadsindex.

Det som knyter samman prisstatistikens olika grenar är dels konsumentintressena

dels också indexmetodiken. Det finns därför enligt kommittén

skäl utgå från att statistiken bör produceras i ett sammanhang och hos

samma myndighet. Som tidigare nämnts anser kommittén, att kommerskollegiets

prisstatistik icke av administrativa skäl är bunden till kollegium.

I fråga om jordbruksprisindex och byggnadskostnadsindex har kommittén

icke ansett sig kunna ta ställning till lämpligaste förläggning utan ytterligare

utredningar angående dessas anknytning till jordbruksnämndens respektive

bostadsstyrelsens administrativa verksamhet.

Beträffande konsumentprisindex anför kommittén följande:

Konsumentprisindex är i huvudsak baserad på primärmaterial, som insamlas

genom statistiska centralbyråns intervjuorganisation. Prisinsamlingen

utgör för övrigt den enda fortlöpande större uppgiften som denna organisation

för närvarande har inom den officiella statistiken.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 1(H år 1960

Statistik som bör inordnas i

statens statistikverk

Statistik vars inordnande i

statens statistikverk helt

eller delvis kan övervägas

Vid de administrativa

verken kvarvarande

statistik

1

2

3

Statistiska centralbyråns

nuvarande statistik

Kommerskollegiets

industri- och bergverkssta- tistik

kvartals- och lagerstatistik

investeringsstatistik

prisstatistik

utrikeshandelsstatistik

sjöfartsstatistik

koopera tion ssta ti st ik

Socialstyrelsens

konsumentprisindex

levnadskostnads- och bostads- kostnadsundersökningar

lönestatistik

sysselsättningsstatistik

detaljhandelsstatistik

Socialstyrelsens

socialvårdsstatistik

(barnavård, socialhjälp, nyk- terhetsvård, åldringsvård,

ungdomsvård)

Fångvårdsstyrelsens

statistik

—

—

—

Riksförsäkringsanstaltens

olycksfallsstatistik

sjukkassestatistik

Riksförsäkringsanstaltens

verksamhetsstatistik

—

Pensionsstyrelsens

tillfälliga statistik

Pensionsstyrelsens

löpande statistik

Arbetsmarknadsstyrelsens

sysselsättningsstatistik

labour force undersökningar

statistik över skolungdomens

yrkesplaner

Arbetsmarknadsstyrelsens

statistik över flyttningarna

mellan fackförbunden

Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsförmedlings-

statistik

beredskapsarbeten

byggnadsregleringar

arbetslöshetsstatistik

Bostadsstyrelsens

bostadsbyggnadsstatistik

lokalstatistik

bostadsräkningar

Bostadsstyrelsens

bostadsmarknadsstatistik

byggnadskostnadsindex

taxestatistik m. m.

Bostadsstyrelsens

lånestatistik

Statens hyresråds

fastighetsomkostnadsunder- sökningar

—

—

—

Generalpoststyrelsens

statistik

—

Telestyrelsens

statistik

—

Järnvägsstyrelsens

statistik

—

—

Vattenfallsstyrelsens

statistik

Väg- och vattenbyggnads- styrelsens

statistik

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr tOk år 1960

61

Statistisk som bör inordnas

i statens statistikverk

Statistik vars inordnande i

statens statistikverk helt

eller delvis kan övervägas

Vid de administrativa

verken kvarvarande

statistik

1

2

3

—

—

Luftfartsstyrelsens

statistik

—

—

Biltrafiknämndens

statistik

—

—

Bank- och fondinspektionens

statistik

—

—

Riksräkenskapsverkets

statistik

Kontrollstyrelsens

statistik över försäljningen

av rusdrycker och Öl

Kontrollstyrelsens

statistik över accispliktiga

näringar samt över fylleri- förseelserna

Konjunkturinstitutets

nationalräkenskaper

sparandeundersökningar

konjunkturbarometrar

volym- och prisberäkningar

för utrikeshandeln

Skolöverstyrelsens

statistik vid statistiska kon- toret

—

Skolöverstyrelsens

statistik vid andra rotlar

m. m.

—

—

Domänstyrelsens

statistik

—

Lantbruksstyrelsens

räkenskapsundersökningar

Lantbruksstyrelsens

verksamhetsstatistik

''-

Skogsstyrelsens

flottningsstatistik

övriga skogsstatistik

—

—

Jordbruksnämndens

löpande statistik

—

—

—

Försäkringsinspektionens

statistik

—

Medicinalstyrelsens

statistik

—

—

Utlänningskommissionens

statistik

—

—

—

Riksbankens

statistik

—

—

Riksgäldskontorets

statistik

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 10fr år 1960

Trots att man enligt vad kommittén inhämtat funnit lämpliga former för

arbetsfördelningen mellan socialstyrelsen och centralbyråns intervjuarkår,

vore det med hänsyn till behovet av nära kontakt mellan prisinsamling och

bearbetning av materialet enligt kommitténs mening mera rationellt att integrera

de olika arbetsmomenten i samband med konsumentprisindex och

förlägga index till det organ som omhänderhar inlervjuorganisationen.

Även registret över det urval av företag från vilka prisuppgifter inhämtas

har anknytning till centralbyråns utredningsinstitut. Det har nämligen till

väsentlig del uppgjorts med utgångspunkt från det s. k. basurval av kommuner,

som institutet förfogar över för intervjuändamål. Med de krav på

statistiskt-metodologiskt kunnande, som icke blott konstruktionen utan

även aktualiseringen av ett dylikt register ställer, är det också naturligt att

det anknyts till en myndighet som har tillgång till dylik sakkunskap.

Konsumentprisindex har icke direkt anknytning till socialstyrelsens administrativa

verksamhet, ehuru den givetvis utnyttjas av styrelsen i allmänna

sammanhang, såsom exempelvis vid remissbehandling m. m. Socialstyrelsen

kan heller icke betraktas som den viktigaste intressenten. Konsumentprisindex

skulle därför enligt kommitténs mening kunna produceras

hos annan myndighet.

Sammanfattningsvis konstaterar kommittén, att den i fråga om flera väsentliga

statistikgrenar anser frågan om en överföring från de administrativa

verken så klarlagd, att ett omedelbart principbeslut bör kunna fattas

om dessa grenars infogande i det föreslagna n}''a verket. Beträffande vissa

andra grenar har en överflyttning ansetts kunna ifrågakomma men kräva

ytterligare övervägande. Kommitténs slutsatser sammanfattas i den i det

föregående redovisade tablån.

Yttranden

Frågan om olika statistikgrenars förläggning har naturligt nog mest ingående

behandlats av de verk, som nu svarar för ifrågavarande statistikproduktion.

Socialstyrelsen har intet att erinra mot att löne-, sysselsättnings- och detaljhandelsstatistiken

överföres till det nya statistikverket. Styrelsens ståndpunkt

i denna del innebär praktiskt, att byrån för löne- och sysselsättningsstatistik

i sin helhet skulle kunna inlemmas i statens statistikverk. Beträffande

övriga grenar anför styrelsen följande:

Svårare ställer sig ställningstagandet för styrelsen i fråga om konsumentprisindex

samt levnads- och bostadskostnadsundersökningar. Beträffande

konsumentprisindex framhåller kommittén, att denna index inte har

direkt anknytning till styrelsens administrativa verksamhet och att styrelsen,

som utnyttjar konsumentprisindex i allmänna sammanhang, exempelvis

vid remissbehandling, inte heller kan betraktas såsom den viktigaste

intressenten. Bostadskostnadsundersökningarna utföres främst i syfte att

ge underlag för bostadsposten i konsumentprisindex, medan levnadskostnadsundersökningarna

utnyttjas av styrelsen dels för allmän kännedom om

olika socialgruppers levnadsförhållanden, dels såsom bakgrund i samband

med avgivandet av remisser i olika sammanhang. I fråga om dessa två statistikgrenar

framhåller kommittén, att endast färdigresultaten kommer till

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr tOk år 1960

63

användning och att styrelsen i sin verksamhet inte haft användning för enskilda

statistiska primäruppgifter.

Ehuru kommitténs beskrivning av nu angivna stalislikgrenars betydelse

för socialstyrelsen i stort sett är riktig, har kommittén emellertid enligt styrelsens

mening underskattat fördelarna för styrelsen att mot bakgrunden

av dess allmänt sociala verksamhet ha tillgång till den expertis varom här

är fråga. Inte minst när det gäller socialstyrelsens omfattande remissverksamhet

är detta av väsentlig betydelse. Socialstyrelsen anser sig därför böra

avstyrka förslaget i denna del.

Vad därefter angår styrelsens socialvårdsstatistik måste styrelsen bestämt

motsätta sig att denna överföres, och kommittén har också i sitt förslag

lämnat denna fråga öppen. Socialvårdsstatistiken överfördes från statistiska

centralbyrån till socialstyrelsen i samband med styrelsens omorganisation

år 1938 i syfte främst att skapa erforderligt sakligt underlag för

denna statistik, och intet har därefter inträffat som kan leda till ändring i

de överväganden, som då låg till grund för beslutet att anförtro socialstyrelsen

socialvårdsstatistiken.

Cheferna för socialstyrelsens båda statistiska byråer har i särskilda uttalanden

anmält att de inte finner några avgörande skäl tala mot en överflyttning

även av pris- och levnadskostnadsstatistiken till det nya centrala

statistikverket.

Kommerskollegium avstyrker en bortflyttning av kollegiets statistik med

följande motivering:

Kollegium är det centrala statsorganet för handel, industri, bergshantering

och hantverk och har i sin förvaltnings- och utredningsverksamhet på

detta område nära kontakt med näringslivet och dess organisationer. Kollegium

har en central ställning som statlig näringsstatistisk producent.

Härigenom ha på ett organisatoriskt naturligt sätt möjligheter skapats fölen

nära samverkan mellan den statistiska produktionen och de speciella

önskemål som både näringsliv och eu med näringslivet förknippad förvaltningsverksamhet

kunna ställa. Denna samverkan har stora fördelar. Statistikerna

komma i nära kontakt med viktiga önskemål från konsumenter

och uppgiftslämnare ävensom med aktuella frågeställningar, vilket underlättar

olika bedömningar av de för statistiken grundläggande frågorna samt

anpassningen av statistiken till samhällets och näringslivets utveckling. Genom

sin övriga verksamhet har verket tillgång till och kontakter med sakkunskap

på olika fackområden som statistiken berör. De behov som i kollegii

förvaltnings- och utredningsverksamhet föreligga av nära kontakt med

statistikproducenten beröra flertalet av kollegii statistikgrenar. Härvid användas

ej blott publicerade resultat utan även specialsammanställningar av

primäruppgifter för olika ändamål. Behovet av en sådan nära kontakt har

ökat särskilt på grund av den del av kollegii verksamhet som anknyter till

det omfattande handelspolitiska och näringspolitiska samarbete i Europa

som nu inletts. Det må tilläggas att kollegium för sin verksamhet på det

näringspolitiska området skulle få betydande fördelar om vinststatistiken

överflyttades till kollegium.

Av det anförda torde framgå att det skulle vara förenat med avsevärda

olägenheter om kollegii statistik skildes från kollegii verksamhet. Statistikproduktionen

skulle få minskade möjligheter att tjäna de speciella behov

som framförallt på näringsstatistikens område äro betydelsefulla. Kollegii

verksamhet i övrigt skulle bli mindre effektiv även om särskilda anordningar

skapades för kontakthållande med det statislikproducerande organet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

Konjunkturinstitutet föreslår, att det rent beräkningstekniska arbetet i

samband med nationalräkenskapen överflyttas, men att det ekonomiskt-vetenskapliga

utvecklingsarbetet vad gäller nationalräkenskapen förlägges till

konjunkturinstitutet. För koordinering och fördelning av arbetsuppgifterna

mellan de båda verken föreslår institutet, att det inrättas ett särskilt nationalräkenskapsutskott

med representanter från statistikverket, konjunkturinstitutet

och finansdepartementets ekonomiska avdelning. Institutet framhåller

vidare, att garantier bör skapas för att nationalräkenskapsdata framkommer

vid vissa bestämda tillfällen och med viss minimispecifikalion. Vidare

framhålles, att frågan om de erforderliga resurserna för arbetet i samband

med nationalräkenskapen inom såväl det centrala statistiska verket

som konjunkturinstitutet bör bli föremål för särskild utredning i samband

med ärendets behandling inom finansdepartementet.

Institutet finner det vidare rimligt att räkna med, att det i framtiden skall

bli möjligt att till statistikverket överflytta de sparandeundersökningar och

konjunklurbarometrar vilka hittills utförts av institutet. Konjunkturinstitutet

tillstyrker även en överföring av institutets volym- och prisberäkningar

för utrikeshandeln.

Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig vara medveten om att en förläggning

av labour force undersökningarna till ett centralt verk framdeles kan visa

sig vara lämplig, bl. a. med hänsyn till sambandet mellan denna statistik och

folkräkningarna. Styrelsen understryker dock, att en överflyttning bör ske

på ett sådant sätt att det pågående utvecklingsarbetet ej lider avbräck. Beträffande

statistiken över skolungdomens yrkesplaner erinrar styrelsen om

att den redan fattat ståndpunkt genom att i yttrande över utredningen angående

skolstatisliken tillstyrka en centralisering till statistiska centralbyrån.

Bostadsstyrelsen finner, att erfarenheterna från planeringen av 1960 års

bostadsräkning talar för en nära samordning av folk- och bostadsräkningarna

och tillstyrker en centralisering. Enligt styrelsens uppfattning utgör

däremot icke de skäl som kommittén anfört för en förflyttning av bostadsbyggnadsslatistiken

en tillräcklig motivering för att ett principbeslut nu fattas

om överflyttande av nämnda statistik. Styrelsen avstyrker därför på

denna punkt kommitténs förslag. En byggnads- och anläggningsstatistik av

det slag som erfordras för exempelvis nationalräkenskaperna torde enligt

styrelsen få en helt annan utformning än den nuvarande bostadsbyggnadsstatistiken,

ha andra uppgiftslämnare och endast i begränsad omfattning

kunna organisatoriskt samordnas med denna. Vidare skulle en förflyttning

av bostadsbyggnadsstatistiken för styrelsen innebära försämrade möjligheter

att i tid få vissa specialsammanställningar och i vissa fall omintetgöra

och i övrigt förminska de fördelar som är förknippade med den hittillsvarande

samordningen med styrelsens lånestatistik, för vilken styrelsen under

alla förhållanden måste bedriva en relativt omfattande verksamhet. Styrelsen

tillstyrker emellertid en översyn av bostadsbyggnadsstatistiken. Sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960 65

relsen har däremot inga invändningar mot en förflyttning av den s. k. lokalstatistiken.

I fråga om enkäterna rörande bostadsmarknadsläget anser styrelsen att

de i sin nuvarande form bör kvarvara bos styrelsen, då de är av tillfällig

karaktär och varieras allt efter de vid skilda tidpunkter aktuella frågorna.

Beträffande byggnadskostnadsindex finner styrelsen en överflyttning icke

ändamålsenlig med hänsyn till prisinsamlingens begränsade omfattning,

sambandet mellan indexberäkningarna och styrelsens värderingsmetoder,

behovet av fackkunskaper samt styrelsens behov av primäruppgifter om

priserna.

En överflyttning av statistiken över de kommunala taxorna är enligt styrelsen

olämplig på grund av sambandet mellan insamlingen och bearbetningen

av taxeuppgifterna och utformningen av styrelsens värderingsmetod.

Icke heller är styrelsens statistik över driftskostnaderna vid flerfamiljshus

av den art och omfattning att en förflyttning kan innebära en rationalisering,

fortsätter styrelsen och åberopar därvid samma skäl som beträffande

byggnadskostnadsindex. Utformningen av en driftskostnadsstatistik

bör dock enligt styrelsens mening närmare utredas, varvid frågan om samordning

med viss annan närliggande statistik bör klarläggas.

Riksförsäkringsanstalten anför bl. a., att primärmaterialet till sjukförsäkringsstatistiken

användes inom anstalten vid bl. a. de årliga beräkningarna

av sjukförsäkringsavgifter, beräkningen av statsbidrag, vid fördelning mellan

kassorna av arbetsgivarbidrag och läkemedelskostnader m. m. samt i

anstaltens verksamhet som tillsynsmyndighet för de allmänna sjukkassorna.

Anstalten säger sig icke kunna avstå från de uppgifter, som för närvarande

utgör underlag för sjukförsäkringsstatistiken, under den tid som statistikbearbetningen

inom annat ämbetsverk skulle behöva pågå. En överflyttning

av statistiken skulle därför medföra att sjukkassorna komme att behöva belastas

med i flera avseenden likartade uppgifter till två skilda myndigheter.

Yrkesskadestatistiken är enligt anstalten fast knuten till det administrativa

handhavandet av yrkesskadeförsäkringen och det är uteslutet att

anstalten skulle kunna undvara det till grund för statistiken liggande källmaterialet.

Det är enligt anstalten icke heller lämpligt, att kortstansning

och hålkortsbearbetning utföres på annat håll än inom anstalten. Icke heller

beräffande denna statistik bör därför en förläggning av statistikproduktionen

till annat ämbetsverk än anstalten ifrågakomma.

Statens hgresråd uttalar:

Hyresrådet bär i och för sig ingen erinran mot att fastighetsomkostnadsundersökningarna

överflyttas till en central produktionsenhet. Garantier böra

emellertid skapas för att hyresrådets intressen som statistikkonsument därvid

kunna tillgodoses i minst samma grad som för närvarande. Då undersökningarna

ligga till grund för hyresrådets förslag om generella hyreshöjningar,

måste hyresrådet kunna kräva, att de utföras både med precision

och med snabbhet. Såsom kommittén framhållit måste undersökningarna

5 miiang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 104

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

även utformas i mycket nära samråd med hyresrådet. Det synes hyresrådet

lämpligt att en samordning mellan fastighetsomkostnadsundersökningen och

de närliggande statistikgrenarna hos bostadsstyrelsen och socialstyrelsen

kommer till stånd.

Hyresrådet förutsätter att, därest principbeslut kommer att fattas om att

hyresrådets fastighetsomkostnadsundersökningar skola förläggas till en central

produktionsenhet, tillfälle kommer att beredas hyresrådet att deltaga i

utformningen av denna omläggning.

De statliga affärsdrivande verken ansluter sig samtliga till kommitténs

uppfattning, att deras statistik, vilken i stor utsträckning är baserad på den

driftsstatistik de ändå måste utarbeta, icke bör överflyttas.

Kontrollstijrelsen anför:

Den av kommittén ifrågasatta överföringen av kontrollstyrelsens statistik

över försäljningen av rusdrycker och Öl till det planerade statistikverket är

ett uttryck för uppfattningen, att denna statistik bör ingå som ett naturligt

led i den allmänna näringsstatistiken.

Styrelsen vill erinra, att, eftersom styrelsen handhar uppbörd och kontroll

av de indirekta skatterna på både rusdrycker och Öl, och därigenom har

tillgång till flertalet av de uppgifter som ligger till grund för sagda försäljningsstatistik,

styrelsen måste i samband därmed statistiskt bearbeta och

analysera dess grunduppgifter.

Vidare må framhållas, att statistiken över försäljningen av rusdrycker och

Öl (liksom statistiken över fylleriförseelserna) är de väsentliga leden i den

allmänna alkoholstatistik kontrollstyrelsen i egenskap av central myndighet

inom alkoholförvaltningen har att utarbeta och att det ur denna synpunkt

finns ett särskilt intresse att få berörda statistikgrenar ställda i nära relation

till varandra och få dem enhetligt behandlade. Detta bör särskilt beaktas,

då frågan om en överföring av styrelsens statistik blir aktuell.

Statens jordbruksnämnd erinrar om att viss löpande statistik föres inom

nämndens fackbyråer och olika sektioner men att huvuddelen handhas av

nämndens utredningsbyrå och att ett tämligen omfattande statistiskt arbete

utföres av utredningsbyråns statistiksektion. Nämnden anför vidare bl. a.:

Det är tänkbart att åtminstone vissa av de årligen utförda undersökningarna,

t. ex. lagerinventeringar, viss fiskestatistik etc., skulle kunna överföras

till ett centralt arbetande statistikverk. Detta skulle emellertid ur jordbruksnämndens

synpunkt medföra synnerligen allvarliga olägenheter, enär

svårigheter skulle uppstå att bereda sektionen jämn och full sysselsättning.

En nedskärning av sektionens personal bleve därvid nödvändig, vilket i sin

lur skulle medföra, att de för prisregleringen erforderliga tillfälliga undersökningarna

icke kunde genomföras med tillräcklig snabbhet. Det kan tillläggas

att det av sektionen bedrivna arbetet är av sådan art, att det icke

med fördel kan utföras med användning av elektroniska datamaskiner.

Lantbruks styr elsen anser det välbetänkt, att kommittén icke tagit ställning

till gränsdragningen mellan jordbruksnämndens, lantbruksstyrelsens

och statistiska centralbyråns produktion av jordbruksstatistik samt frågan

om dessa statistikgrenars förläggning. Beträffande styrelsens jordbruksekonomiska

undersökningar framhålles, att statsmakterna för ett fåtal år

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

67

sedan tagit ställning till undersökningarnas uppläggning och nuvarande utformning

och att rationaliseringsvinster i form av utnyttjande av stordriftens

fördelar icke synes möjliga att uppnå på detta område, där ingående

kännedom om lantbrukets ekonomiska och tekniska förhållanden är av betydelse.

Genom den till undersökningarna knutna nämnden är kontakten

med konsumenterna enligt styrelsen osedvanligt god.

Skogsstyrelsen understryker fördelarna av att den skogliga statistikverksamheten

är anförtrodd en myndighet, som utan vidare är i stånd att bearbeta

och utan omgång kan dra slutsatserna av det insamlade materialet.

Genom att statistiken är förlagd till virkesmätningsavdelningen, har nära

kontakt och samarbete kunnat uppnås med viktiga konsumenter och uppgiftslämnare,

vilket underlättat inhämtandet av statistiska uppgifter, överhuvudtaget

gäller, att en skoglig fackman på varje område av den egentliga

skogliga statistiken bör deltaga vid upprättandet av statistiken inom detta

område. Skogsstatistikens förläggande till skogsstyrelsen medför å andra

sidan också en direkt fördel för ämbetsverket vid utövandet av dess skogligt

administrativa funktioner, genom att det statistiska materialet finnes

nära till hands, när behov därav föreligger.

För de statistiska utredningar och arbeten, som bedrives i skogsstyrelsen,

har hittills icke förelegat behov av hålkorts- eller andra större statistikmaskiner.

Skulle behov av dylika maskiner komma att uppstå, torde den

moderna maskintekniken kunna utnyttjas genom att bearbetning av härför

iordningställt arbetsmaterial sker vid någon på annat håll befintlig anläggning.

En förflyttning av statistiken säges vara till olägenhet för skogsbruket

samtidigt som den skulle medföra avsevärda nackdelar i verkets eget

arbete. Skäl synes enligt styrelsen även föreligga för det omdömet, att ett

sådant omförande tvärtemot att leda till några rationaliseringsvinster i stället

kommer att medföra omgång och kostnadsfördyringar.

Försäkringsinspektionen instämmer helt i kommitténs förslag rörande

försäkringsstatistikens förläggning men anser kommitténs motivering ofullständig.

Inspektionen anför härom:

Kommittén utgår från att inspektionen är ett tillsynsverk och att statistik

i gängse bemärkelse icke utarbetas. Det är i och för sig riktigt uppfattat,

men skälet till att statistiken måste bli kvar hos verket ligger icke enbart i

dessa förhållanden. Försäkringsstatistiken kräver eu mycket specialiserad

kunskap om försäkringsbranschen och om de problemställningar som är relevanta

i denna bransch. Detta kan ej åstadkommas utan att de som utarbetar

och kommenterar statistiken står i ständig kontakt med verkets övriga

expertis av olika kategorier och genom sin närvaro i verket får desto bättre

kontakt med branschen.

Medicinalstyrelsen motsätter sig bestämt en total överflyttning av sin statistik

men har intet att invända mot en utredning i syfte att klarlägga i vad

mån vissa delar av statistiken eventuellt kan överflyttas. Bland annat åberopar

styrelsen, att verket är den ojämförligt största konsumenten av medici
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

nalstatistiken och att den nuvarande statistiken omfattar ett väl avgränsat

verksamhetsfält. Styrelsen har behov av statistisk service, ofta av brådskande

art, och statistiken är å sin sida beroende av tillgång till fackkunskap på

hälso- och sjukvårdens olika områden. Vidare gör sig kravet på sekretess

i hög grad gällande vid sammanställandet av medicinalstatistik. Medicinalstatistikens

uppgiftslämnare är till övervägande del administrativt underställda

styrelsen eller står under styrelsens tillsyn.

Statens utlänningskommission anför beträffande sin statistik, att några

vinster i form av ökad snabbhet och minskade kostnader icke torde uppnås

vid en överflyttning, men däremot betydande olägenheter för kommissionens

upprätthållande av en effektiv utlänningskontroll. Kommissionen avstyrker

därför kommitténs förslag på denna punkt.

Statistiska centralbyrån, som enligt kommitténs förslag skulle bilda stomme

till det nya statistikverket, har ifråga om graden av centralisering anfört

bl. a. följande:

Från sina utgångspunkter tillstyrker centralbyrån att flertalet av de statistikgrenar

som anges i »kolumn 1» i enlighet med kommitténs förslag överförs

till ett nybildat statens statistikverk. Det nya statistikverket skulle enligt

förslaget framför allt handha huvuddelen av den statistikproduktion

som för närvarande bedrivs vid de tre största statistikproducerande verken,

nämligen statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen.

Någon närmare anknytning till administrativ verksamhet inom respektive

verk torde icke lägga hinder i vägen för att de i kolumn 1 redovisade statistikgrenarna

inom dessa verk centraliseras. Statistikinsamlingen bygger icke

direkt på administrativa förfaranden inom respektive verk eller på administrativt

vid respektive ämbetsverk verksamma register. Det är snarast anmärkningsvärt,

att statistiska centralbyrån i relativt stor utsträckning och

till skillnad från de två andra verken baserar sin statistik på administrativa

förfaranden och registreringar — men hos andra myndigheter; det gäller

exempelvis större delen av befolkningsstatistiken och den årliga inkomstoch

taxeringsstatistiken.

Däremot synes, såsom kommittén angivit, för kommerskollegii statistik

finnas en anknytning till annan verksamhet inom myndigheten genom att

statistiken användes av kollegii utrikes- och utredningsavdelning. Med hänsyn

till den goda erfarenhet som statistiska centralbyrån har av ett liknande

samarbete med statens jordbruksnämnd, när det gäller jordbruksstatistiken,

anser verket, att kontakterna med kollegium vid ett eventuellt realiserande

av kommitténs förslag bör kunna ordnas på ett för båda parter tillfredsställande

sätt.

Fortsättningsvis framhåller centralbyrån, att sambandet mellan den övriga

verksamheten och statistikproduktionen kanske dock är mest uttalat,

när det gäller konjunkturinstitutets statistik och nämner härvid först nationalräkenskaperna.

Med hänsyn till nationalräkenskapernas stora roll som

samordningsinstrument för den ekonomiska statistiken finner centralbyrån

det emellertid önskvärt, att nationalräkenskaperna överföres till det föreslagna

statistikverket. Även för de andra statistiska arbeten konjunktur
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

institutet nu har under utveckling föreslår centralbyrån en överflyttning,

efter det att de har stabiliserats.

Efter att ha erinrat om att centralbyrån i samråd med och på initiativ av

skolöverstyrelsen i petita för budgetåret 1960/61 framfört förslag om en

överföring av skolstatistiken till statistiska centralbyrån, understryker centralbyrån

det nära samband som produktionstekniskt och/eller ur ämnessynpunkt

finnes mellan bostadsräkningar och labour force undersökningar

å ena sidan och viss statistisk verksamhet vid statistiska centralbyrån å

den andra.

Även en del remissorgan, som icke beröres av kommitténs förslag i egenskap

av statistikproducenter, har uttalat sig angående olika statistikgrenars

förläggning.

Kommitténs förslag till centralisering av nationalräkenskaperna tillstyrkes i

princip av TCO, medan däremot SACO icke finner kommitténs motivering

övertygande på denna punkt. Jordbrukets utredningsinstitut anser att den

fördelning av jordbruksstatistiken på statistiska centralbyrån och jordbruksnämnden,

som man företog i samband med jordbruksnämndens tillkomst,

synes ha fungerat tillfredsställande. I fråga om lantbruksstyrelsens

räkenskapsundersökningar finner utredningsinstitutet det inte troligt, att

några påtagliga fördelar skulle uppnås vid en eventuell förflyttning. Domänstyrelsen

och en råd organisationer på skogsområdet framhåller, att övervägande

skäl talar för att skogsstatistiken även i fortsättningen bör vara

förlagd till skogsstyrelsen. Generaltullstyrelsen befarar att handelsstatistiken

i jämförelse med nu rådande förhållanden icke gives samma plats och

visas samma uppmärksamhet i ett centralt verk, i vilket ett flertal statistikgrenar

kräver lika grad av hänsynstagande.

Sjöfartsstyrelsen berör kommerskollegiets sjöfartsstatistik och anför i

sammandrag följande:

Sjöfartsstatistiken är i sin huvudsakliga transportekonomiska del driftsstatistik

för styrelsen på samma sätt som t. ex. biltrafiknämndens statistik

är driftsstatistik för nämnden.

Tyngdpunkten i produktionen av sjöfartsstatistiken ligger och kommer att

ligga hos den ekonomiskt-statistiskt utbildade personalen med en omfattande

kunskap i sjöfartsfrågor av olika slag, med naturliga kontakter med

uppgiftslämnare och statistikkonsumenter och med möjligheter att lämna

den erforderliga servicen i sjöfartsstatistiska frågor. Mera djupgående kunskaper

i samplingsteknik och jämställda metodfrågor lär med hänsyn till det

begränsade eller lättillgängliga grundmaterialet sällan komma till användning

inom sjöfartsstatistiken. De vinster på det tekniska planet, som står att

nå vid ett genomförande av kommitténs förslag, torde med en god vilja kunna

erhållas vid en från administrativ synpunkt sett mindre genomgripande

sammanföring av de statistiska funktionerna än kommittén avser.

Det stora område, som sjöfartsekonomien täcker, kräver en specialisering

för att den ekonomisk-statistiska personalens kunskapsunderlag skall kunna

hållas aktuellt och fördjupas och därtill erfordras i såväl statistikproduktionen

som utredningsarbetet fortlöpande medverkan från andra delar av sjö
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

fartsadministrationen för belysning av juridiska, nautiska, sociala och tekniska

aspekter. Denna expertis finns redan inom sjöfartsstyrelsen.

Kommerskollegii register kompletteras f. n. med från styrelsen erhållna

uppgifter. Nuvarande dubblering skulle alltså försvinna om statistiken överföres

till styrelsen. En dylik överföring skulle också skapa betydligt förenklade

kanaler mellan statistikproducenten å ena sidan och kommunala och

enskilda uppgiftslämnare å andra sidan. Dessa har en betydande redovisningsskyldighet

till styrelsen, redarna i samband med fartygsregistreringen

och hamnarna i samband med taxekontrollen. En sammanslagning skulle

också skapa förutsättningar för förenklingar av den totala redovisningen.

Härtill kommer att sjöfartsverket själv lämnar åtskilligt material till sjöfartsstatistiken

och troligen är den största samlade statistikkonsumenten.

Professorerna i statistik förordar en centralisering till statistiska centralbyrån

av vissa grenar och säger sig därmed avse t. ex. socialstyrelsens pris-,

löne- och sysselsättningsstatistik samt kommerskollegiets pris- och industristatistik.

2. Delegationen för statistikfrågor

Kommittén

Det förslag till koncentration av den offentliga statistiken, som kommittén

framlagt, medför en genomgripande omläggning av verksamheten i olika

verk. I de administrativa verk från vilka statistikproduktion överföres måste

organisationen anpassas efter de eventuellt kvarstående mera begränsade

statistiska arbetsuppgifterna och samtidigt samordnas med den administrativa

verksamheten. Även för statistiska centralbyrån, som förutsättes uppgå

i det nya verket, medför den föreslagna ordningen en genomgripande omorganisation.

Samtidigt som de olika statistikgrenarna infogas i statistikverket är det

enligt kommitténs mening angeläget, att alla rationaliseringsmöjligheter

tillvaratages. Möjligheterna att i ökad utsträckning använda urvalsförfarande

och att anpassa statistikgrenarnas uppläggning till maskinell bearbetning

samt återverkningarna av detta i personalhänseende bör sålunda undersökas

i samband med infogandet av statistikgrenar i det nya verket. Det är också

önskvärt, att den innehållsmässiga sidan granskas, så att statistikgrenarna

anpassas till föreliggande konsumentbehov, varvid »onödiga» data gallras ut.

En genomgång av antytt slag kommer att fordra så betydande arbetsinsatser,

att tillgängliga personalresurser icke kan beräknas räcka till för en

samtidig granskning av alla statistikgrenar. Kommittén anser det därför icke

lämpligt att omedelbart och i ett sammanhang överföra samtliga statistikgrenar

utan förordar, att statistikverket successivt bygges upp under en övergångsperiod.

Härför talar också angelägenheten att finna lämpliga befattningshavare

för den nya organisationen. Även problem rörande lokaler o. dyl.

torde lättare kunna lösas vid en successiv överflyttning.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

71

För att fördelarna med den nya organisationen fullt ut skall kunna vinnas

är det å andra sidan av vikt att uppbyggnadstidens längd begränsas,

överflyttningen av statistik anses böra ske i anslutning till en på förhand

utarbetad tidsplan. Kommittén har funnit en noggrant tidsplanerad uppbyggnadsperiod

om fem år vara lämplig. Under denna tid torde det visserligen

ej bli möjligt att helt slutföra en allsidig detaljerad genomgång av samtliga

statistikgrenar, men genomgången bör enligt kommittén dock ha hunnit

genomföras så långt, att den framtida personalorganisationen för olika grenar

kan bedömas. Även frågan om förläggningen av vissa grenar, till vilken

kommittén icke nu ansett sig kunna ta slutgiltig ställning, skulle tagas upp

till behandling under denna tid.

För att leda omläggningen och i samband därmed verka för statistikproduktionens

effektivisering och anpassning till samhällets krav behövs enligt

kommitténs uppfattning ett samordnande organ. Detta organ bör vara fristående

från de verk där omorganisationen äger rum för att på ett opartiskt

sätt kunna lösa de frågor, som uppstår vid utformningen av arbetsfördelningen

mellan olika verk. Kommittén föreslår att för detta ändamål inrättas

en delegation för statistikfrågor.

Delegationens uppgifter skulle, mot bakgrund av ett förutsatt principbeslut

av statsmakterna beträffande statistikens organisation, lösas i intim

samverkan med berörda parter. En huvudprincip måste därvid enligt kommittén

vara, att de verk som berörs av omorganisationen är ansvariga för

utvecklingen av sin egen verksamhet i enlighet med de riktlinjer som fastställts.

Delegationens huvuduppgift under uppbyggnadstiden blir enligt kommittén

att svara för de förberedelser och förslag, som erfordras för att omorganisationen

skall förverkligas enligt den tidsplan och enligt de riktlinjer som

fastställts av statsmakterna. Den bör enligt kommittén verka för

att utvecklingen av statistikproduktionen avvägs med hänsyn till aktuella

samhällsintressen;

att verksamheten inom den statliga statistikproduktionen samordnas;

att den statliga statistikproduktionen samordnas med den privata dataoch

statistikproduktionen;

att statistikproduktionens tekniska utveckling befrämjas och effektivitet

höjs;

att statistiska standards, centrala register och andra instrument för en effektiv

statistik utvecklas;

att utbildning och efterutbildning av den statistikproducerande personalen

befrämjas;

att statistikproduktionens maskinbehov samordnas med tillgången på datamaskiner

i övrigt;

att statistikproduktionen samordnas med den administrativa databehandlingen;
att

den statistiska publikationsverksamheten samordnas.

För att fullfölja tidsplanen krävs ett utredningsarbete, omfattande tre

moment:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

mom. a: bedömning av den rationella utformningen av den statistik, som

skall överföras;

mom. b: förslag till ifrågavarande statistiks organisatoriska inordnande

i statistikverket med utgångspunkt från mom. a;

mom. c.: förslag till omorganisation i det avlämnande verket.

Delegationen måste givetvis utveckla sina egna arbetsformer, framhåller

kommittén, men skisserar de arbetsformer, som därvid kan komma i fråga:

mom. a. Förberedande undersökningar företages av delegationens kansli.

Hearings hålles därvid med representanter för konsumentintressena och för

berörda uppgiftslämnare. Till dessa överläggningar inbjudes representanter

för de direkt berörda statistikproducerande verken.

Nästa steg blir att utarbeta ett förslag för statistikens utformning. Härvid

torde stor uppmärksamhet komma att ägnas metodfrågor, varför som regel

medverkan av statistikverkets expertis för utvecklingsfrågor erfordras.

mom. b. Sedan olika statistikgrenars utformning prövats av delegationen,

får planer utarbetas för inpassning av dessa i statistikverkets inre organisation.

Den naturliga gången torde därvid vara, att delegationen anmodar

statistikverket att utarbeta en organisationsplan. Härvid får även uppmärksammas,

att lokalfrågan löses på ett ändamålsenligt sätt. Organisationsplanen

får sedan bearbetas av delegationens kansli och underställas delegationen

in pleno. Det får därefter ankomma på statistik verket att framlägga en

organisationsplan i sina petita. Dessa får med delegationens yttrande vidarebefordras

till Kungl. Maj :t.

mom. c. Ett liknande förfarande får tillämpas i förhållande till det avlämnande

verket. Delegationen får begära en organisationsplan, vad gäller

den eventuellt kvarvarande statistiska verksamheten inom verket. Denna

blir föremål för överläggningar mellan verket och delegationen. Verket för i

detta fall fram sitt förslag i petita direkt till Kungl. Maj :t. Förslaget remitteras

till delegationen för yttrande.

Förutom arbetet med den nya statistikorganisationens uppbyggnad kommer

delegationen enligt kommitténs förslag att ha en rad allmänna samordnings-

och avvägningsuppgifter. Delegationen skulle bli allmänt remissorgan

för statistikfrågor, vilket bl. a. innebär att delegationen får yttra sig

över de olika verkens petita i vad gäller statistik. Eventuellt kan delegationen

härvid sammanställa en samlad statistikbudget som grundval för statsmakternas

ställningstagande till statistikens omfång och utformning.

I sin samordnande verksamhet bör delegationen enligt kommittén lägga

särskild vikt vid kontakten med statistikkonsumenterna. Denna kontaktverksamhet

skulle kunna tänkas bli underlättad, om den bedreves i organiserade

former. Man skulle härvid kunna tillskapa ett konsumentråd med

representanter för olika kategorier av statistikkonsumenter. Den stora

mängden intressenter medför dock, alt ett sådant råd vid en tillnärmelsevis

allsidig representation skulle behöva bli mycket omfångsrikt och därmed

föga arbetsdugligt. Ett alternativ till ett allmänt konsumentråd vore att

tillskapa stående kommittéer för olika statistikgrenar. Exempel härpå finnes

redan, ehuru under mycket speciella förutsättningar, för socialstyrelsens

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

73

konsumentprisindex och lönestatistik. Även denna i och för sig arbetsdugligare

form skapar emellertid risk för att sammansättningen av intressenter

stelnar i de en gång givna formerna. Kommittén har därför icke framlagt

några förslag till fastare former för kontakterna med statistikens konsumenter

utan förordar, att man i de sammanhang det blir aktuellt samlar

olika grupper av konsumenter. Det kan här gälla branschorganisationer

och andra sammanslutningar inom industri, handel, samfärdsel och jordbruk,

vidare arbetsmarknadens organisationer, statliga och kommunala

myndigheter etc.

Inte heller i fråga om uppgiftslämnarna har kommittén, av samma skäl

som beträffande konsumenterna av statistik, föreslagit några nya former

för kontaktverksamhet utan förutsätter, att en nära kontakt skall kunna

upprätthållas utan fastare yttre former.

Vid uppbyggnadstidens slut anses tiden vara mogen för övergång till en

mera permanent organisation för lösning av samordningsfrågor av det slag,

som under uppbyggnadstiden handhafts av delegationen. Kommittén ger

för sin del endast vissa allmänna synpunkter på en sådan mera permanent

organisation och anför i huvudsak följande:

Det blivande samordningsorganets verksamhet kommer att i hög grad

koncentreras på utvecklingen inom statens statistikverk. Det torde vara

otänkbart att låta samordningsorganet i förhållande till statistikverket intaga

ställningen av en överordnad fristående myndighet, som genom beslut

ingriper i dess verksamhet. Resultatet skulle bli en oklar ansvarsfördelning

och ett dubbelkommando. Det synes icke heller vara lämpligt att

inskränka samordningsorganets verksamhet i förhållande till statistikverket

till överläggningar eller remissyttranden. Ur denna synpunkt kan en

rationell lösning vara att samordningsorganet, med bibehållande av sina allmänna

samordningsuppgifter är styrelse för statistikverket. Den får därigenom

möjlighet att direkt påverka verkets inre utveckling utan administrativ

omgång.

Samordningsorganets uppgifter i fråga om samordningen av verksamheten

mellan olika statistikproducerande myndigheter och den allmänna kontrollen

av utvecklingen på det statistiska området skulle bl. a. kunna få

formen av remittering till organet av de statistikproducerande verkens petita

i vad gäller den statistiska verksamheten. Samordningsorganet får därvid

särskilt ha sin uppmärksamhet riktad på att inte produktion av statistik,

av typen officiell statistik, återuppstår i de verk, från vilka genom reformen

statistikproduktionen tidigare avförts. Att tilldela samordningsorganet

en beslutanderätt beträffande den statistiska verksamheten inom olika

statliga verk är enligt kommitténs uppfattning icke förenligt med god administrativ

praxis och klar ansvarsfördelning. Mot tanken att samordningsorganet

blir styrelse för statistikverket kan i delta sammanhang invändas,

att samordningsorganet genom denna anknytning till statistikverket blir

part i målet. Visserligen kommer enligt kommitténs förslag en betydande

del av den statliga statistikproduktionen att ha koncentrerats till statistikverket,

varigenom principfrågan om statistikproduktionens förläggning i

huvudsak avförts från dagordningen, men viss statistik, hl. a. de affärsdrivande

verkens, kan alltid förutsättas komma alt ligga utanför statistikverket.

Man kan därför icke utgå ifrån att icke även i fortsättningen frågor

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr tO''r år 1960

om överföring av statistik kan aktualiseras. Frågan om förläggning av statistiken

kommer i varje fall alltid att uppstå, när krav uppstår på ny statistik.

Ur dessa synpunkter kan det visa sig lämpligt, att samordningsorganet

får en fristående ställning gentemot de olika statistikproducerande statliga

verken, när det gäller frågor rörande den allmänna samordningen av den

statistiska verksamheten mellan dessa verk. Detta utesluter givetvis icke i

och för sig att statistikverket förses med en lekmannastyrelse.

Beträffande delegationens för statistikfrågor sammansättning och dess behov

av utredningspersonal föreslår kommittén i huvudsak följande:

Delegationen för statistikfrågor föreslås bestå av sex ledamöter, fem utsedda

av Kungl. Maj :t samt chefen för statistikverket självskriven. Kungl.

Maj :t utser ordförande och vice ordförande.

Till delegationens förfogande ställes ett kansli, bestående av kanslichef,

ytterligare en kvalificerad tjänsteman samt rutinpersonal. Kanslichefens

uppgift blir att »hålla i» omprövningen av de statistikgrenar som beröres av

den förutsatta omorganisationen, överhuvudtaget kommer omorganisationens

genomförande på avsett sätt att i hög grad bero på kanslichefen, som

därför bör vara en administrativt inriktad kraft med förmåga till samarbete

och med ingående kännedom om den svenska statistikens nuvarande

uppläggning. Det är också givetvis en fördel, om kanslichefen dessutom besitter

sakkunskap på det statistiskt metodologiska området. I varje fall

bör stora krav i dessa avseenden ställas på den statistiskt utbildade tjänsteman,

som vid sidan av kanslichefen föreslås ingå i kansliet. De kvalificerade

uppgifter, som kommer att åvila nämndens kansli motiverar enligt kommitténs

uppfattning, att de bägge ifrågavarande tjänstemännen tillerkännes

arvode avpassat så, att icke löneskäl hindrar anställning av lämpliga

personer. Kommittén anser, att arvodet för kanslichefen härvid kan komma

att ligga i ett intervall motsvarande löneklasserna B 2—B 6, medan den

statistiskt-metodologiskt inriktade tjänstemannens arvode kan komma att

ligga i ett intervall motsvarande löneklasserna A 26—B 1. Behovet av rutinpersonal

kan begränsas till en kontorist med hänsyn till att kansliet väsentligen

härvidlag får förutsättas kunna utnyttja statistikverkens resurser.

Delegationen skall ha rätt att för att lösa sina uppgifter kalla tillfälliga

experter och kunna anlita personal inom de olika statistikverken. Delegationen

skall vidare i förekommande fall samråda med andra på området

verksamma organ. Som ett led i verksamheten att rationellt utforma olika

statistikgrenar, blir provundersökningar av olika slag nödvändiga. Härvid

kommer medel att behövas för att kunna anlita statistikverkets maskincentral

och intervjuinstitut, för tryckning av provblanketter, för fältundersökningar

av uppgiftslänmarnas interna redovisning, för anlitande av expertis

etc. Medelsbehovet för de undersökningar som erfordras bör tillgodoses

över ett särskilt reservationsanslag. Kommittén finner det härvid lämpligt

att anslaget disponeras efter förslag av delegationen för statistikfrågor. Härigenom

skulle det dubbla syftet nås, att dels garantier skapas för att medlen

används i överensstämmelse med de givna riktlinjerna för reformeringen

av statistikproduktionen och dels delegationens inflytande över utvecklingen

förstärks.

Storleken av det belopp som behövs för provundersökningar är givetvis

beroende på i vilken utsträckning sådana undersökningar bedöms som nödvändiga

och vilken omfattning undersökningarna får. Kommittén har icke

velat föregripa den föreslagna delegationens ställningstagande till dessa frågor,

men har utgått ifrån, att provundersökningar blir nödvändiga för en

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1960

75

betydande del av de statistikgrenar, som föreslagits skola inordnas i den

nya organisationen. Även om dessa provundersökningar begränsas till sitt

omfång, anser kommittén, att det föreslagna reservationsanslaget för provundersökningar

m. m. bör upptagas till lägst 100 000 kronor.

Yttranden

Praktiskt taget samtliga remissinstanser utgår från att ett samordningsorgan

av något slag skall tillsättas. Ett betydande antal remissinstanser

ifrågasätter dock om det kommer att bli möjligt för den av kommittén föreslagna

delegationen att under en uppbyggnadsperiod av fem år slutföra de

arbetsuppgifter kommittén förutsatt.

Enligt bostadsstyrelsens uppfattning kommer den föreslagna delegationen

för statistikfrågor sannolikt icke att representera en tillräcklig kapacitet

i förhållande till de mycket omfattande och tidskrävande arbetsuppgifter,

i fråga om konkret prövning av olika statistikgrenars omfång och inriktning,

som kommittén anser böra hänskjutas till delegationen.

Statistiska centralbyrån anser det omöjligt, att delegationen med de angivna

resurserna och på den angivna tiden kan utföra alla de angivna arbetsuppgifterna.

Det utredningsarbete som pålägges delegationen är av en

sådan omfattning — inte minst om statistiska centralbyråns statistikgrenar

såsom synes lämpligt innefattas i utredningsuppdraget — att man omöjligt

kan tänka sig att förslaget kan realiseras i sin helhet. Centralbyrån pekar i

detta sammanhang på den tid och de resurser som erfarenhetsmässigt åtgått

vid liknande utredningsarbete på enstaka punkter av den nuvarande statistikproduktionen.

Centralbyrån föreslår därför, att det arbete som enligt

statistikkommittén skulle utföras av delegationen för statistikfrågor under

uppbyggnadsliden i första hand koncentreras på näringsstatistiken och att

delegationens verksamhet enligt mom. a begränsas till en viss kartläggning

av konsumentsituationen och till ett utarbetande av direktiv för den fortsatta

handläggningen av näringsstatistiken, när det gäller såväl allmänna

samordningsfrågor som produktionstekniska spörsmål. Med sådana direktiv,

med ett förslag till statistikens organisatoriska inordnande i statistikverket

och med förslag till omorganisation i de avlämnande verken torde utvecklingsarbetet

för ifrågavarande statistikgrenar kunna genomföras successivt

och på ett smidigt sätt.

Därutöver skulle delegationen, enligt centralbyrån, så snart som möjligt

kunna tänkas framlägga förslag till organisatorisk lösning av de samordningsproblem

som kvarstår eller tillkommit i och med den föreslagna centraliseringen.

Socialstyrelsen förordar liknande begränsningar och anför därvid följande:
Enligt

socialstyrelsens mening är det en illusion att tro att en genomgång

av en grupp personer, av vilka envar inte kan förutsättas vara specialiserad

på mer än ett av de statistiska områden, som samordningen gäller, kommer

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Mcij:ts proposition nr 104 år 1960

att kunna åstadkomma allt vad som enligt betänkandet skulle krävas av dem

inom den angivna perioden av fem år. Delegationens uppgifter under samordningstiden

bör begränsas till att avse enbart organisatoriska problem.

Prövningen av statistikens materiella innehåll bör få anstå till dess den organisatoriska

inordningen av de olika statistikgrenarna i det nya verket redan

har skett och bör då ske under ledning av de ovan omtalade nämnderna

för varje statistikgren. En prövning av statistikens materiella innehåll

är för övrigt icke en uppgift av engångskaraktär utan bör ske ständigt. Vad

det gäller är att åstadkomma en organisatorisk ram, som gör det möjligt för

det statistiska arbetet att fungera tillfredsställande. Om en tillfredsställande

dylik ram kan åstadkommas, kommer en prövning av statistikens materiella

innehåll att av sig självt äga rum.

Konjunkturinstitutet yttrar bl. a. följande:

För att icke tiden för omorganisationen skall förlängas måste arbetet under

övergångstiden inskränkas till det för ett genomförande av koordineringen

oundgängligen nödvändiga. Arbetet med den mera detaljerade genomgången

av statistiken i olika avseenden måste då förutsättas fortsätta

inom verket efter femårsperiodens slut.

Risk föreligger emellertid för att under den tid som omorganisationen

av statistikproduktionen tar, utvecklingen av ny statistik kommer att skjutas

åt sidan. Utredningen har icke beaktat detta problem. Institutet vill dock

kraftigt understryka vikten av att ett genomförande av den föreslagna centraliseringen

av statistikproduktionen icke leder till ett uppehåll på fem år

eller mera i utarbetandet av ny statistik. Ett ytterligare uppskjutande avett

genomförande av de utvidgningsprojekt som redan är under utredning,

skulle innebära mycket stora olägenheter.

Professorerna i statistik uttalar bl. a. följande:

Vi vill beslämt säga ifrån, att den av kommittén föreslagna delegationen

enligt vår uppfattning icke kommer att kunna lösa dessa uppgifter på den

principiella grundval, som givits i betänkandet, eftersom praktiskt taget hela

planeringsarbetet återstår (resultatet av kommitténs treåriga verksamhet är

en åskådlig illustration av svårighetsgraden härvidlag). Man riskerar, att

hela frågan om skapandet av ett svenskt statistiskt system självdör. Följden

härav skulle kunna bliva, att den svenska officiella statistikproduktionen

kommer att kvalitativt alltmera försämras. Detta är desto mera beklagligt,

som uppgiften att skapa ett svenskt statistiskt system enligt vår uppfattning är

synnerligen angelägen.

Vi vill dessutom ifrågasätta, huruvida icke den organisatoriska utformningen

av ett svenskt statistiskt system i väsentliga avseenden bör avvika

från den skiss, som 1956 års statistikutredning presenterat. I första hand

tänker vi därvid på möjligheten att över den egentliga statistikproduktionen

placera ett samordnande organ, som skall ha det avgörande ansvaret för att

den målsättning realiseras, som är implicerad i begreppet »ett statistiskt

system». För att detta skall fungera och utvecklas på ett tillfredsställande

sätt bär det samordnande organet att genomföra och upprätthålla en effektiv

samordning av konsumtionen och produktionen av statistik samt för det

tredje den statistiska forskningen, eu verksamhet, som tjänar såväl konsument-

som producentsidan.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

77

LO ifrågasätter om delegationen har försetts med tillräckliga personella

resurser för att kunna genomföra något annat än en rent administrativ centralisering

av svensk statistik. Detta är emellertid, enligt LO, inte tillräckligt,

utan en kontinuerlig samordning av statistikproduktionens omfattning och

inriktning måste äga rum.

Statistiska föreningen delar utredningens uppfattning om att en översyn

av statistiken och dess organisation erfordras för att ernå en god samordning.

Enligt föreningen är dock den föreslagna delegationen i flera väsentliga

avseenden otillräcklig för den föreslagna uppgiften.

Flera remissinstanser har stannat vid frågan om kontakten med statistikens

konsumenter och uppgiftslämnare. I många fall föreslås fastare former

än vad kommittén förordat.

Socialstyrelsen anför bl. a. följande:

För att statistikverket skall komma att fungera tillfredsställande torde det

vidare bli nödvändigt att skapa en organisatorisk ram för ett samarbete

mellan verket och de myndigheter eller organ inom statsförvaltningen, som

utnyttjar den inom verket producerade statistiken. Detta lärer inte kunna

uppnås genom att den föreslagna delegationen för statistikfrågor efter upphyggnadstiden

övergår till att bli ett permanent samordningsorgan, utan för

det betydelsefulla samarbete varom här är fråga måste särskilda organ inrättas

för olika grenar av statistiken. Man kan härvidlag tänka sig en särskild

nämnd för envar av de avdelningar, som bör inrättas inom verket.

Varje sådan nämnd bör i så fall bestå av, förutom representanter för statistikverket

och för det eller de andra verk, som är berörda av den aktuella

statistiken, även företrädare för uppgiftslämnare och andra intressenter.

Därutöver kan behov föreligga av en allmän nämnd för samordningsfrågor,

vilkens uppgifter emellertid bör begränsas till det principiella och organisatoriska

planet.

Konjunkturinstitutet framhåller:

Ehuru utredningen i flera olika sammanhang understrukit nödvändigheten

av att finna en lämplig form för samarbetet mellan konsumenter och

statistikproducenter lämnar den dock icke något utarbetat förslag till lösning

på detta problem. Utredningen inskränker sig till att i allmänna ordalag

tala om behovet av kontakt mellan statistikverket och konsumenterna,

men då det gäller formerna för denna kontaktverksamhet nöjer den sig med

en lös antydan om att kontaktgrupper av olika slag kan tillskapas. Institutet

anser det beklagligt att en så viktig fråga icke blivit föremål för en mera

ingående behandling. Det räcker nämligen inte enbart med god vilja för att

den rätta kontakten skall kunna uppnås mellan producenter och konsumenter

av statistik. Därtill är det i varje fall också nödvändigt att man på ömse

håll har möjlighet att förstå och få inblick i varandras verksamhet. En förutsättning

för detta är att man på båda håll har icke blott de formella möjligheterna

utan även de personella resurserna härför.

LO anför i denna fråga följande:

Utredningen förefaller — enligt LO:s uppfattning — att ej tillräckligt ha

understrukit betydelsen av att skapa organ för kontinuerlig kontakt mellan

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

de berörda parterna — konsumenter, producenter och uppgiftslämnare. Att

utredningen ej närmare gått in på detta problem förklaras bero på rädslan

att skapa organiserade former, där verksamheten till följd av sammansättningen

av intressenter lätt stelnar i de en gång givna formerna. Ehuru denna

risk ej får negligeras, borde åtminstone de tänkta kontaktorganen angetts

i huvuddrag. Enligt LO:s uppfattning förefaller den av utredningen

delvis avvisade lösningen med stående kommittéer för olika statistikgrenar

att vara en framkomlig väg. Om dessa kommittéer ej blir stora, torde de

ge goda tillfällen till kontakt mellan de närmast berörda parterna. De önskemål,

som framkommer i kommittéerna, får därefter vägas mot varandra

i det av utredningen förordade samordningsorganet, delegationen för statistikfrågor.

SACO finner det beträffande utbildningsstatistiken angeläget att ett mera

permanent organ för samråd med konsumenterna skapas, förslagsvis ett

organ av den typ som inom arbetsmarknadsstyrelsen upprättats i prognosfrågor.

KF tar särskilt upp frågan om kontakten med uppgiftslämnarna:

Med hänsyn till frågans betydelse för uppgiftslämnarna torde ytterligare

utredning vara önskvärd, varvid det enligt styrelsens uppfattning bör övervägas,

huruvida icke en för all statlig statistik gemensam datainsamlingscentral

kunde inrättas inom statistikverket. I denna borde då ingå det av

kommittén föreslagna intervjuinstitutet. Denna central bör också svara för

formulärs samordning och den direkta kontakten med uppgiftslämnarna.

Härvid bör centralen ha rätt att organisera erforderliga kontaktgrupper,

vid behov innefattande representanter för uppgiftslämnare, centralen, facksektioner

eller andra statliga statistikproducenter och utvecklingsgruppen.

I anslutning till frågan om delegationens arbetsuppgifter aktualiseras frågan

om statistikens ställning vid de berörda administrativa verken. Flera

remissinstanser anser, att kommittén icke tillräckligt utrett dessa problem

och föreslår skilda åtgärder.

Socialstyrelsen konstaterar efter att ha diskuterat socialvårdsstatistikens

ställning:

Slutsatsen blir att man kring socialvårdsstatistiken som en kärna bör

bygga upp en statistik- och utredningsbyrå inom styrelsen. Denna byrå krävs

även för att det skall vara möjligt för styrelsen att kunna följa och riktigt

bedöma det allmänna statistiska arbete, som på andra styrelsen berörda områden

bedrivs av bland andra det centrala statistikverket. Härigenom tillgodoses

också det för styrelsen oavvisliga kravet, att styrelsen vid sina avgöranden

i plenum har tillgång till en ledamot som företräder erforderlig sak

kunskap på det socialstatistiska området.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a. följande:

Även vid en stark koncentration av den officiella statistiken kommer behov

av viss statistisk sakkunskap att föreligga i fråga om åtskilliga statliga

verk. Inom arbetsmarknadsstyrelsen, som är en betydande statistikkonsument,

sker ett fortlöpande nära samarbete mellan statistiksektionen och övriga

avdelningar inom verket. Detta samarbete gäller förutom löpande sta
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960

tistik även specialundersökningar av olika slag. Det är av stor betydelse för

styrelsens verksamhet att möjligheterna att utföra sådana statistiska undersökningar

icke begränsas.

Även bostadsstyrelsen anser sig behöva ha kvar statistisk verksamhet och

anför härvid:

Ur mera allmänna rationaliseringssynpunkter torde icke mycket vara att

vinna med en bortflyttning av bostadsbyggnadsstatistiken då bostadsstyrelsen

under alla förhållanden måste bedriva en relativt omfattande statistisk

verksamhet dels för att kunna följa sin lån- och bidragsgivning, dels i samband

med sin utredande och servicebetonade verksamhet i bostadsförsörjningsfrågor.

Konjunkturinstitutet kommer för sin del till följande slutsats:

Även om en centralisering av statistikproduktionen kommer till stånd

måste institutet ha möjlighet att under vissa omständigheter genomföra

primärstatistiska undersökningar nämligen dels då det gäller undersökningar

med ekonomiskt vetenskaplig anknytning antingen av engångskaraktär

eller — om de skall utföras kontinuerligt -— så beskaffade att de

icke redan från början kan ges en tämligen stabiliserad form, dels i de fall

där institutet har behov av att genom en undersökning snabbt få belysning

av en aktuell frågeställning och statistikverket icke kan tillgodose detta.

Vidare måste institutet ha möjlighet att i vissa fall genomföra, i andra fall

deltaga i, undersökningar rörande kvalitet och användbarhet hos statistik

som utnyttjas vid ekonomisk analys och forskning, och som produceras inom

statistikverket.

Medicinalstyrelsen säger sig i sin verksamhet ha ett behov av statistisk

service som, med hänsyn till den omfattning detta behov har, icke lämpligen

kan tillgodoses på annat sätt än att inom styrelsen finnes tillgång till statistisk

hjälp. Om ett centralt statistikverk skulle tjänstgöra som serviceorgan

är det svårt att tänka sig att det skulle kunna i mer än begränsad omfattning

tillgodose styrelsens behov av egna utredningar.

Statskontoret berör frågan från allmänna synpunkter:

Åtskilliga av de nu statistikproducerande ämbetsverken torde måhända

även efter det arbetet med insamling och bearbetning av statistiken flyttats

bort behöva ha kvar viss kvalificerad statistisk personal för analys av exempelvis

halvfabrikat från statistikverket och för att kunna formulera och till

statistikverket förmedla det egna verkets behov av statistisk information.

Statskontoret vill i förevarande avseende erinra om förslaget rörande skolstatistikens

överflyttning till statistiska centralbyrån fr. o. m. den 1 juli

1960, vilket förslag statskontoret godtagit i utlåtande den 29 oktober 1959.

Kommerskollegium anför bl. a. följande:

Vissa av de verk — däribland kollegium — från vilka enligt kommitténs

förslag statistiska avdelningar skola överföras till statistikverket bli — för

att kunna fullfölja sina nuvarande arbetsuppgifter på andra områden än

statistikens — nödsakade att anskaffa särskild statistisk expertis för analys

och bedömning in. m. av den statistik som erfordras för lösandet av arbetsuppgifterna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

Försäkringsinspektionen uttalar bl. a. följande:

Kommittén har helt underlåtit att belysa den sidan av problemet, som

rör behovet av statistiker i de administrativa verk, vilka icke själva eller

endast i begränsad utsträckning avses skola taga hand om primärmaterialsbearbetningar

av någon omfattning. En verkschef behöver ofta få smärre

statistiska bearbetningar snabbt utförda. Även om ett centralt statistikverk

skall tjänstgöra som allmänt serviceorgan, är det i praktiken ytterligt svårt

att tänka sig att det skulle kunna helt tillgodose fackverkens behov av egna

utredningsresurser.

LO framhåller:

I vissa fall synes den statistik, som är avsedd att överflyttas till statistikverket,

ha ett relativt starkt samband med den administrativa verksamheten

vid resp. verk. Som exempel kan här nämnas Arbetsmarknads- resp. Bostadsstyrelsens

statistik. För att eliminera den eventuella risken av en förlorad

kontakt mellan statistikerna och den administrativa verksamheten i

dessa fall är det av största vikt, att kontakten mellan statistikverket och de

avlämnande verken upprätthålles. Statistikerna bör ha möjlighet att följa

verksamheten i de avlämnande verken genom att de bereds tillfälle att deltaga

i av verken anordnade konferenser, överläggningar, kurser m. m.

TCO anför i sammandrag följande:

Man bör emellertid inte bortse från att centraliseringen av ett antal skilda

näringsstatistiska grenar medför andra slags samordningsproblem, om än

inte lika omfattande, än man förut haft. Det gäller särskilt de verk och institutioner,

som i överensstämmelse med sina arbetsuppgifter bär att analysera

viss statistik och på dess grundval eventuellt planera för den framtida utvecklingen.

Det hade varit önskvärt, att kommittén närmare berört arbetsuppgifterna

och den inre organisationen i de institutioner, som avses överflytta sin statistik

till det nya verket. I ett sådant fall, som konjunkturinstitutets innebär

utflyttningen av nationalräkenskapsbyrån, att en av de viktigaste grundvalarna

för institutets arbete utarbetas inom en annan statlig institution.

Ett behov av rent tekniskt samarbete uppstår således mellan konjunkturinstitutet

och statistikverket.

För andra verk och institutioner, som kommer att flytta över sin statistik

helt eller delvis till statistikverket enligt kommittéförslaget, gäller i princip

samma regel, nämligen att nya samordningsproblem uppstår som följd av

centraliseringen.

När den svenska statistikens organisation i fortsättningen kommer att

detaljgranskas bör man enligt TCO:s mening tillgodose kraven på att skilda

verk och myndigheter har resurser att fortlöpande bedriva allmänt utredningsarbete,

givetvis också på statistikområdet, i direkt anslutning till respektive

verks verksamhetsplanering. Självfallet kan i framtiden den situationen

uppstå, att nya statistikgrenar uppstår inom verket, vilka så småningom

kan bli mogna att flyttas över till det centrala verket.

Enligt TCO:s uppfattning finns det således samordningsproblem, som

uppstår i samband med en centralisering av statistiken och som inte tillräckligt

beaktats av statistikkommittén.

Sveriges allmänna exportförening framför följande synpunkt:

Viss statistikproduktion förutses under alla förhållanden bliva kvar inom

andra ämbetsverk. Denna del måste emellertid hållas under kontroll, så

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1960

att icke systemet med en mångfald icke samordnade lokala statistikavdelningar

ånyo breder ut sig och man åter hamnar i ett läge, där det centrala

statistikorganet endast i mycket begränsad mån gör skäl för sitt namn.

Remissinstanserna uttrycker skilda uppfattningar rörande behovet av att

efter uppbyggnadsperioden ha ett samordningsorgan och detta organs uppgifter.

Statistiska centralbyrån menar, att det sannolikt behövs ett samordningsorgan

även sedan den föreslagna centraliseringen slutförts och anför därvid

bl. a. följande:

Ett sådant organ - - vars motsvarighet existerar i flera länder med relativt

starkt centraliserad statistik — skulle ha till uppgift att samordna och

vaka över statistikproduktionen som alltjämt skulle vara förlagd till flera

olika verk. Detta samordningsorgan skulle också kunna få till uppgift att

föreslå ytterligare centraliseringar. Ett sådant samordningsorgan borde

också — om det ej på annat sätt kan ske tidigare — uppmärksamma tre

samordningsproblem som tidigare tagits upp av centralbyrån i olika sammanhang

men som ännu väntar på sin lösning. Det gäller en samordning av

transportstatistiken och av kreditmarknadsstatistiken samt en förbättrad

samordning av arbetet med de internationella kontakterna på statistikens

område.

Kommittén har antytt möjligheten av en framtida lekmannastyrelse. Centralbyrån

är icke helt klar över vilken innebörd kommittén velat ge begreppet

lekmannastyrelse. Det synes verket vara angeläget, att — om man över

huvud taget överväger en styrelse — denna får en sammansättning som

till stor del är fackmannamässig. Man synes böra eftersträva en representation,

där vetenskapsmän som representerar ämnesområden av speciell

betydelse för statistikproduktionen ingår vid sidan av representanter

för konsumenter och uppgiftslämnare. En sådan styrelse måste dock

göras jämförelsevis liten för att kunna arbeta effektivt. Dess medlemmar

måste enligt centralbyråns mening utses bland personer som besitter

de rätla kunskaperna och den rätta erfarenheten och som därutöver

är villiga att aktivt engagera sig i statistikproduktionen och dess problem.

Det måste också tillses alt endast frågor av väsentlig betydelse för den

fortsatta utvecklingen av statistikproduktionen behöver föras upp till denna

styrelse. Den bör därför icke belastas med administrativa uppgifter. Beslutsrätten

bör i sådana frågor som hittills ligga hos verkschefen.

Centralbyrån är emellertid tveksam, om det går att finna en styrelseform

som skulle fungera effektivt för statistikproduktionen. Då å andra sidan

tillgången till sakkunskap från olika delar av samhällslivet skulle vara av

stort värde, vill centralbyrån förorda, att ett fackmannamässigt råd bildas

och knyts till det nya verket.

Konjunkturinstitutet föreslår följande:

Sedan delegationens arbetsuppgifter slutförts med utgången av femårsperioden

synes det för fram.iden önskvärt med ett samordningsorgan med

cn rådgivande funktion. Detta bör dels ha till uppgift att i grova drag övervaka

statistikproduktionens anpassning till konsumtionsbehoven — viktigare

konsumentintressen bör vara föreirädda även i detta nya organ — liksom

samordningen med och mellan utanför stående statistikproducenter.

0 Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 1 samt. Nr 104

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

En av delegationens uppgifter bör vara att framlägga förslag till ett dylikt

mera permanent samordningsorgan.

Riksräkenskapsverket kan icke tillstyrka, att ett nytt statligt organ tillskapas

utan att dess arbetsuppgifter på längre sikt närmare preciseras och

anför härvid följande:

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör den centraliseringsverksamhet

i fråga om statistikproduktionen, som kommittén förordar skola bedrivas

under en övergångsperiod, lämpligen kunna anförtros åt särskilt utsedda

sakkunniga med chefen för statistiska centralbyrån som ordförande. Till

de sakkunniga böra adjungeras experter för de olika statistikområden, som

bli föremål för de sakkunnigas prövning. Som kansli för de sakkunniga bör

kunna fungera den arbetsgrupp för utredningsfrågor, som kommittén föreslår

bli inrättad i det centrala statistikverket. En av arbetsgruppens medlemmar

bör vara chef för gruppen och erhålla ett med hänsyn till de sålunda

föreslagna vidgade arbetsuppgifterna lämpligt avvägt arvode, dock högst

motsvarande lönegrad B 3.

Statens organisationsnamnet anser att samordningsorganet under uppbyggnadsperioden

lämpligen bör organiseras såsom en kommitté, varigenom risken

för en permanentning av organet torde minskas. I kommitténs direktiv

bör enligt nämndens mening anges att besparingar i de statliga statistikproduktionskostnaderna

bör vara kommitténs huvudsyfte.

Vad angår delegationens sammansättning har statskontoret ingen erinran

mot kommitténs förslag om att delegationen skall bestå av sex ledamöter,

fem utsedda av Kungl. Maj :t samt chefen för statistiska centralbyrån

självskriven. Statskontoret anför vidare följande:

Arvoden till delegationens ordförande och ledamöter böra utgå enligt kommittékungörelsen.

Delegationen bör, i enlighet med förslaget, utrustas med

ett kansli. Statskontoret har ingen erinran mot den föreslagna personaluppsättningen

vid kansliet men håller före, att avlöningsförmånerna till

kansliets chef och dennes närmaste man lämpligen böra utgå enligt kommittékungörelsen.

Överståthållarämbetet uttalar:

Såvitt överståthållarämbetet kan bedöma komma dessa delegationens uppgifter

att ställa mycket höga krav på de enskilda ledamöterna i vad avser

statistisk expertis och — i synnerhet — förtrogenhet med den officiella

statistiken och vad därtill hör. överståthållarämbetet ifrågasätter, om icke

ledamöternas kvalifikationer för uppdraget äro av så väsentlig betydelse för

delegationens möjligheter att på ett tillfredsställande sätt lösa sin uppgift,

att frågan härom icke bör lämnas oreglerad i föreskrifterna om delegationens

sammansättning.

TCO sammanfattar sina synpunkter i detta avseende genom att föreslå:

att det speciella samordningsorganet, delegationen för statistikfrågor, förstärks

med ett speciellt organ för utbildnings- och personalfrågor, vilket

skall arbeta i nära samarbete med delegationen och särskilt beakta de kvarvarande

decentraliserade statistikavdelningarnas problem,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960 83

att ett forum skall skapas för samråd med representanter för av omorganisationen

berörd personal,

att delegationen för statistikfrågor får till uppgift att utreda på vilket sätt

den statistiska personalens vidareutbildning skall ges en permanent organisatorisk

form inom den framtida statliga statistikorganisationen.

SACO utgår från att representanter för berörda personalgruppers organisationer

beredes plats inom delegationen och anför vidare följande:

Det är uppenbart att delegationens kansli är otillräckligt bemannat för

sina omfattande arbetsuppgifter. Detta gäller även om delegationen medges

rätt att tillkalla tillfälliga experter samt anlita personal inom de olika

statistiska verken. SACO vill föreslå att delegationens kansli förstärkes med

minst tre kvalificerade statistiker, vilka inom var sitt område bör leda samordningen

av skilda facksektioner.

I fråga om löneställningen för delegationens personal anför statens löncnämnd

bl. a. följande:

Lönenämnden kan för sin del icke finna att arbetet inom den s. k. delegationen

för statistikfrågor i och för sig motiverar en tillämpning av andra

löne- och tillsättningsprinciper än de som i allmänhet tillämpas inom statsförvaltningen.

Vilken löneställning, som med tillämpning av dessa principer

är den rimligaste för de föreslagna befattningarna, är emellertid en

fråga som är synnerligen svår att besvara på basis av de i betänkandet lämnade

uppgifterna. I fråga om statistikdelegationens kansli kan nämnden

svårligen finna högre löneställning än A 26 motiverad för kanslichefen. Med

hänsyn till att statistikverkets arbetsgrupp avses skola stå till delegationens

förfogande vill det förefalla nämnden som om A 24 vore den högsta

lönegrad, som kan komma i fråga vid bestämmande av löneförmånerna för

kanslichefens närmaste man. Löneställningen för den föreslagna biträdestjänsten

undandrager sig helt nämndens bedömande.

3. Statistikverkets organisation

Kommittén

Koncentrationen av en huvuddel av den statliga statistiken till ett verk

medför ökade möjligheter att utnyttja stordriftens fördelar i statistikproduktionen.

Grundtanken i kommitténs organisationsförslag är i överensstämmelse

härmed att åstadkomma en arbetsfördelning mellan specialiserade

enheter, nämligen mellan å ena sidan på tekniska frågor inriktade och

för hela verket gemensamma stabs- och serviceorgan och å andra sidan facksektioner,

som ansvarar för insamling och bearbetning av olika statistikgrenar.

Beträffande facksektionerna framhåller kommittén, att behoven av personal

och de krav som behöver ställas på denna är beroende av, hur grupperingen

av statistikgrenar på olika facksektioner utformas. Statistikgrenarna

kan härvid grupperas antingen efter uppgiftslämnarc eller efter speciella

synpunkter, såsom konsumentönskemål och gemensam problemställning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

En fördel med indelningen efter uppgiftslämnare vore, att uppgiftslämnarna

i regel endast skulle behöva lämna uppgifter till en enhet inom statistikverket.

I praktiken torde det dock, enligt kommittén, icke vara möjligt att

enbart gruppera statistikgrenarna efter uppgiftslämnare. Ur konsumentsynpunkt

ter det sig naturligt att betrakta exempelvis arbetsmarknadsstatistiken

i ett sammanhang. Kommittén nämner vidare som exempel, att prisstatistik

av olika slag erbjuder en rad likartade indexproblem, som med fördel

kan behandlas i ett sammanhang.

Det förslag till gruppering av statistikgrenarna på facksektioner, som

kommittén framlagt, återges i det följande. Kommittén understryker, att

den förutsatta genomgången av olika grenar och även den framtida utvecklingen

kan komma att medföra behov av ändringar i den föreslagna grupperingen,

som sålunda ej får betraktas som bindande för verkets organisation.

Näringsstatistik

1. Jordbruk med binäringar och skogsbruk

Statistik som bör överflyttas:

Centralbyråns nuvarande jordbruksstatistik

Statistik som ev. kan överflyttas:

Skogs- och flottningsstatistik

Jordbruksnämndens löpande statistik

Räkenskapsundersökningar vid jordbruket

2. Industri- och byggnadsstatistik

Statistik som bör överflyttas:

Industri- och bergsstatistik

Investerings- och lagerstatistik

Vinststatistik för industrin och byggnadsbranschen
Bostadsbyggnadsstatistik

Lokalstatistik

Konj unkturbarometern

Statistik som ev. kan överflyttas:

Fastighetsomkostnadsundersökningar

3. Handel och samfärdsel

Statistik som bör överflyttas:

Utrikeshandelsstatistik

Volym- och prisindex för utrikeshandeln

Detalj handelsstatistik

Kooperationsstatistik

Sjöfar tsstatistik

Vinststatistik för handel och samfärdsel

Bilregistret

Statistik som ev. kan överflyttas:

Försäljningen av rusdrycker och Öl

Från

Statistiska centralbyrån

Skogsstyrelsen

Jordbruksnämnden

Lantbruksstyrelsen

Kommerskollegium

Kommerskollegium

Statistiska centralbyrån

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen

Konj unkturinstitutet

Statens hyresråd

Kommerskollegium

Konj unkturinstitutet

Socialstyrelsen

Kommerskollegium

Kommerskollegium

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån

Kontrollstyrelsen

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1960

4. Kommnnstatistik och kapitalmarknadsstatistik
Statistik

som bör överflyttas: Från

Kommunal finansstatistik Statistiska centralbyrån

Sparbanksstatistik Statistiska centralbyrån

5. Arbetsmarknadsstatistik och lönestatistik

Statistik som bör överflyttas:

Löne- och sysselsättningsstatistik

Statistik över statsanställda

Statistik som ev. kan överflyttas:

Statistik över flyttningar mellan fackförbunden
-

Socialstyrelsen och

arbetsmarknadsstyrelsen

Statistiska centralbyrån

Arbetsmarknadsstyrelsen

6. Statistik över priser

Statistik som bör överflyttas:

Konsumentprisindex

Prisstatistik

Statistik som ev. kan överflyttas:

Byggnadskostnadsindex

Taxestatistik

Allmän statistik

7. Befolkningsstatistik

Statistik som bär överflyttas:

Centralbyråns nuvarande befolkningsstatistik

Valstatistik

Befolkningsregister (urvalet)

Labour force undersökningar

Statistik som ev. kan överflyttas:

Utlänningsstatistik

Socialstyrelsen

Kommerskollegium

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån

Arbetsmarknadsstyrelsen

Utlänningskommissionen

8. Social-, medicinal- och rättsstatistik

Statistik som bör överflyttas:

Centralbyråns nuvarande rättsstatistik

Fångvårdsstatistik

Statistik som ev. kan överflyttas:

Socialvård sstat islik

Olycksfallsstatistik

Sj ukkassestatistik

Pensionsstyrelsens statistik

Fylleriförseelser

Medicinalstatistik

9. Inkomst- och hushållsstatistik

Statistik som bör överflyttas:

Inkomst- och förmögenhetsstatislik

(taxeringsstatistik)

Levnadskostnadsundersökningar

Sparundersökningar

Statistiska centralbyrån

Fångvårdsstyrelsen

Socialstyrelsen

Riksförsäkringsanstalten

Riksförsäkringsanstalten

Pensionsstyrelsen

Kontrollstyrelsen

Medicinalstyrelsen

Statistiska centralbyrån

Socialstyrelsen

Konjunkturinstitutet

85

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

ftungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

Statistik som ev. kan överflyttas:

Bostadsmarknadsstatistik

Från

Bostadsstyrelsen

10. Utbildningsstatistik

Statistik som bör överflyttas:

Statistik över högre studier

Skolstatistik

Statistik över skolungdomens yrkesplaner

Statistiska centralbyrån

Skolöverstyrelsen

Arbetsmarknadsstyrelsen

11. Räkningar

Statistik som bär överflyttas:

Folkräkningar

Bostadsräkningar

F öretagsräkningar

J ordbruksräkningar

Statistiska centralbyrån

Bostadsstyrelsen

Kommerskollegium

Statistiska centralbyrån

Behovet av samordning är enligt kommitténs mening särskilt framträdande

på näringsstatistikens område. Enligt den av kommittén föreslagna

grupperingen skulle denna statistik insamlas och bearbetas av l:a—6:e

facksektionerna. Huvuddelen av denna statistik insamlas från företag, vilket

aktualiserar . behovet av ett företagsregister som underlag för insamlingen.

På konsumentsidan föreligger behov att kunna kombinera näringsstatistikens

skilda delar, vilket ställer krav på en långt driven innehållsmässig

samordning. Kommittén anser, att nationalräkenskapsmetodiken bildar ett

lämpligt underlag för en sådan samordning.

Samordningsverksamheten blir i väsentlig grad avgörande för arbetets

inriktning och uppläggning vid de skilda näringsstatistiska facksektionerna

och i så måtto överordnad verksamheten vid dessa. Omfattningen av det

arbete det här är fråga om och den ständiga intima kontakt som erfordras

med de olika näringsstatistiska facksektionerna torde, enligt kommittén,

göra det omöjligt för verkschefen att bära det omedelbara ansvaret för samordningsverksamheten

på det näringsstatistiska området. Enligt kommitténs

mening krävs en odelad ledande arbetsinsats av en högt kvalificerad

kraft. Inte minst kommer detta att vara fallet under den successiva uppbyggaren

av det nya verket, då en för den framtida utvecklingen av näringsstatistiken

betydelsefull planerings-, utrednings- och organisatorisk

verksamhet förutsättes.

Kommittén föreslår därför att de näringsstatistiska facksektionerna sammanhålles

i en näringsstatistisk avdelning under ledning av en avdelningschef

och anför:

Avdelningschefen bör få det omedelbara ansvaret för att de löpande olika

samordningsbehoven, såväl innehållsmässigt som pi-oduktionstekniskt, beaktas

och dessutom svara för att den planerings- och utredningsverksamhet

utföres som i samband med det nya verkets uppbyggnad blir aktuell på näringsstatistikens

område. Med hänsyn till verksamhetens ledande och även

i övrigt högt kvalificerade art föreslår kommittén att avdelningschefen placeras

i lägst lönegrad B 3. Om det skulle visa sig att avdelningschefens ar
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

87

betsuppgifter efter uppbyggnadstiden går att förena med befattningen som

chef för en av de nybildade facksektionerna, bör givetvis denna möjlighet

till besparing tillvaratagas. Detta får dock bli en fråga som man senare får

ta ställning till. Under uppbyggnadstiden anser kommittén, att de arbetsuppgifter,

som kommer att åvila avdelningschefen, är så omfattande, att

det ur effektivitetssynpunkt är klart olämpligt att kombinera verksamheten

som avdelningschef med andra arbetsuppgifter.

Kommittén föreslår vidare, att, som underlag för samordningsarbetet beträffande

klassificeringar och definitioner, arbetet med sammanställning av

nationalräkenskaperna och fortsatt utvecklingsarbete på detta område överföres

från konjunkturinstitutet till det nya statistikverket. De omfattande

samordningsuppgifter som nationalräkenskaperna avses ge underlag för

motiverar enligt kommitténs uppfattning att arbetet anförtros en särskild

nationalräkenskapsbgrå. Denna skulle förutom rutinpersonal, omfatta en

byråchef i lönegrad B 1, en förste aktuarie i lönegrad A 23 och två amanuenser

i reglerad befordringsgång.

Samtidigt skulle de tjänster inom konjunkturinstitutet, som närmast inrättats

för arbete med nationalräkenskapen kunna indragas, d. v. s. en byråchef

i lönegrad B 1 och en förste aktuarie i lönegrad A 23. Enligt kommitténs

uppfattning motiverar konjunkturinstitutets till följd av nationalräkenskapens

bortflyttning minskade arbetsuppgifter att även två amanuenstjänster

och en skrivbiträdestjänst indrages. Den nyinrättade nationalräkenskapsbyrån

vid statistikverket skulle sålunda motsvaras av samtidiga

indragningar av personal hos konjunkturinstitutet.

Den statistik, som enligt kommittén skulle komma att ligga utanför den

näringsstatistiska avdelningen, omfattar i huvudsak data, som avser och

även i stor utsträckning bygger på uppgifter från enskilda och hushåll.

Frågan om användning av gemensamma register blir sålunda aktuell även

för denna statistik. Även i övrigt föreligger ett behov av samordning av

klassificeringar och definitioner samt vid utnyttjande av produktionsresurser.

Inte minst gäller det härvid samordning mellan löpande statistik

och större räkningar. Ett starkt behov finnes sålunda att sammanhålla även

ifrågavarande statistikgrenar. Detta skulle kunna få ett konkret uttryck i

att dessa grenar på motsvarande sätt som näringsstatistiken sammanhölies

inom en avdelning för allmän statistik.

De statistikgrenar vurs förläggning kräver närmare övervägande är till

antalet betydligt fler på den allmänna avdelningens område än på näringsstatistikens.

Kommittén anser sig därför på nuvarande stadium icke kunna

ta slutgiltig ställning till frågan huruvida samordningsverksamheten på

den allmänna sidan blir av sådan storlek att en speciell befattning som avdelningschef

behöver inrättas. Denna fråga får las upp i samband med det

successiva uppbyggandet av ifrågavarande facksektioner. Kommittén anser,

att verkschefen tills vidare bör kunna svara för hithörande samordningsfrågor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

Kommittén finner, att centralbyråns utredningsinstitut liksom hittills i

huvudsak bör inrikta sin verksamhet på att ge statislikverket och utomstående

uppdragsgivare service i fråga om intervjuundersökningar. De hittillsvarande

utredningsuppgifterna av annat slag bör enligt kommitténs mening

flyttas till den arbetsgrupp som kommittén föreslår skall inrättas. I samband

därmed bör beteckningen utredningsinstitutet ändras till intervjuinstitutet.

Kommittén föreslår även, att centralbyråns maskincentral bildar stommen

i en motsvarande central inom statistikverket och att maskinanläggningarna

vid andra statistikproducerande verk i samband med statistikens

överflyttning sammanföres med statistikverkets maskincentral. Då frågan

om användning och anskaffning av elektroniska databehandlingsmaskiner

är under utredning, har kommittén icke ansett sig kunna avge några konkreta

förslag på detta område men förutsätter att användningen av databehandlingsmaskiner

för statistikproduktionen samordnas med användningen

av maskiner för administrativa och andra ändamål. Kommittén utgår

dock ifrån, att man inom statistikproduktionen inom kort kommer att

få tillgång till en maskin med stor kapacitet. Under alla förhållanden bör

inom statistikverket finnas expertis, som kan följa den snabba utvecklingen

på området och svara för att de rationaliseringsmöjligheter tillvaratages

som användningen av databehandlingsmaskiner erbjuder.

Möjligheterna till rationalisering av rutinarbetet bör enligt kommitténs

mening kunna leda till väsentliga personalbesparingar vid en koncentration

av statistiken till ett statistikverk, vid oförändrat omfång av statistiken.

Dessa besparingsmöjligheter bör, liksom också frågan i vad mån vissa arbetsuppgifter

kan utföras av personal med lägre tjänsteställning än för

närvarande, tagas upp till noggrant övervägande i det fortsatta organisationsarbetet.

För det fortsatta rationaliseringsarbetet är det angeläget att utnyttja

framstegen på maskinteknikens område och de förbättrade metoder som

den statistiska forskningen anvisar. För detta utvecklingsarbete behövs speciella

experter inom statistikverket. Genom statistikens koncentration skapas

förutsättningar för ett gemensamt utnyttjande av sådan expertis, på

vilken tillgången i ett litet land som Sverige alltid får förutsättas vara knapp.

Likformig användning av metoder och maskiner för en huvuddel av statistiken

innebär också att förbättrade produktionsmetoder snabbt kan komma

till användning över hela fältet. Därigenom skapas även förutsättningar

för likformig kostnadsbedömning av skilda statistikgrenar.

Betydelsen av att expertis på utvecklingsarbete organisatoriskt infogas i

det nya statistikverket kan enligt kommitténs mening icke nog starkt framhållas.

Till väsentliga delar kan bristerna i den nuvarande statistikproduktionen

återföras på avsaknaden av expertis, som helt får ägna sig åt utvecklingsarbete.

Den strategiska betydelsen av denna expertis för statistikproduktionen

bör enligt kommitténs mening organisatoriskt komma till

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

89

uttryck i en arbetsgrupp för utvecklingsfrågor direkt under verksledningen.

Förutom frågor rörande utveckling i fråga om metoder och inaskinbearbetning

bör denna grupp stå till verksledningens förfogande för planläggning

av verksamheten i statistikverket. Även utbildningsfrågor bör anförtros

åt gruppen. De arbetsuppgifter som föreslås komma att åvila arbetsgruppen

för utvecklingsfrågor skulle enligt kommittén vara:

att fortlöpande följa och inom statistikproduktionen utnyttja utvecklingen

på det statistiska metodområdet och i fråga om maskintekniken;

att vid behov förstärka avdelningarna och facksektionerna genom att tillsammans

med personal från dessa medverka vid den genomgång av statistikgrenar,

som bör ingå som ett led i statistikverkets strävan att i rationaliseringssyfte

periodiskt ompröva olika statistikgrenars uppläggning; samt

att organisera utbildningen av personal inom verket.

För sin verksamhet behöver arbetsgruppen, understryker kommittén,

hålla nära kontakt med övriga enheter inom statistikverket. Inte minst gäller

detta i fråga om den förutsatta genomgången av olika statistikgrenars

uppläggning. Det kan vara lämpligt att denna verksamhet bedrivs i form

av arbetsutskott, där arbetsgruppen ställer expertis till förfogande och utskottets

övriga medlemmar består av representanter för de facksektioner

som har ansvaret för ifrågavarande statistikgrenar.

För att kunna följa utvecklingen i fråga om statistisk metodik, främst

då beträffande sampling, och för att fortlöpande kunna anpassa uppläggningen

av olika statistikgrenar till denna utveckling liksom för vidare utbildning

av personal behövs, enligt kommitténs mening, högt kvalificerad

vetenskaplig expertis inom arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Detta behov

kan bl. a. tillgodoses genom att anlita en vetenskaplig rådgivare med anknytning

till den akademiska forskningen. Kommittén föreslår, att statistikverket

beredes möjlighet att anlita vetenskaplig expertis genom att erforderliga

medel härför inräknas i avlöningsanslaget. Kommittén beräknar

det årliga anslagsbehovet för detta ändamål till lägst 50 000 kronor. Personalbehovet

i övrigt inom arbetsgruppen för utvecklingsfrågor torde enligt

kommittén i utgångsläget kunna begränsas till tre kvalificerade experter.

Kommittén framhåller fortsättningsvis:

I och med att utvecklingsarbetet tar fart kommer detta att medföra, att

personal frigöres från rutinarbete inom facksektionerna, vilket är ägnat att

minska kostnaderna för statistikproduktionen och dessutom skapa förutsättningar

för en utökning av den på utvecklingsarbete inriktade personalen.

Den stora betydelse dessa experter kommer att få för statistikverkets

verksamhet och de höga krav som måste ställas på sakkunskap i fråga

om statistiska metodfrågor och maskinteknik samt förmåga till samarbete

innebär, att det här i minst lika hög grad som för de högre cheferna inom

verket gäller att få rätt person på rätt plats. Tillsättningen av ifrågavarande

personal bör därför enligt kommitténs uppfattning — oberoende av den

lönegrad som kan ifrågakomma — ske enligt samma förfarande som gäller

för tillsättningen av byråchefer. Då tillgången på lämpliga personer får förutsättas

vara starkt begränsad och då det är av vikt att knyta förekominan
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

de lämpliga personer till arbetsgruppen, föreslår kommittén, att lönesättningen

icke bindes alltför hårt utan att en individuell anpassning i lönesättningen

blir möjlig, förslagsvis inom intervallet A 24—B 1. Då en viss

rörlighet i arbetsgruppens sammansättning framstår som önskvärd, föreslår

kommittén vidare, att ifrågavarande tjänster tillsättes på förordnande

tills vidare.

När det gäller information utåt förordar kommittén att all publiceringsverksamhet

för statistikverket sker genom det i verket infogade biblioteket.

Möjligheterna att inskränka publikationernas omfång och åstadkomma en

sammanslagning bör härvid tillvaratagas. Beträffande löpande statistik med

tätare periodicitet anser kommittén, att förutsättningar bör finnas för en

gemensam publicering i en publikation. Härigenom erhålles större möjligheter

för konsumenterna att orientera sig i statistiken. En fråga, som vid

den förutsatta övergången till elektroniska databehandlingsmaskiner får

aktualitet, är möjligheten att i viss utsträckning kombinera tryckningen

med maskinbearbetningen.

Den ökade vikt som enligt kommitténs uppfattning bör läggas vid samordningen

av det statistiska trycket motiverar, att en befattning som redaktör

inrättas vid statistikverket. De höga krav som får ställas på denna befattningshavare

motiverar enligt kommittén att befattningen placeras i lägst lönegrad

A 26.

Den vidgade verksamheten vid det föreslagna statistikverket i jämförelse

med den nuvarande statistiska ''centralbyrån medför en väsentlig ökning i

arbetet med verkets administration. Det kan därför enligt kommitténs mening

visa sig befogat att omforma centralbyråns nuvarande kansli till en administrativ

byrå under ledning av en byråchef. Kommittén har dock icke tagit

ställning till denna fråga, då omfattningen av verkets arbetsuppgifter

först kan säkrare bedömas sedan huvuddelen av statistiken överflyttats från

de administrativa verken.

Verkschefens arbetsuppgifter får i betydande utsträckning förutsättas

komma att bli av allmänt samordnande karaktär. Det gäller för verkschefen

att tillse, att kontaktverksamheten utåt samordnas och att möjligheterna till

intern samordning tillvaratages. Med hänsyn till verkschefens kvalificerade

och omfattande arbetsuppgifter bör som chef för det nya statistikverket stå

en generaldirektör.

Statistiska centralbyrån är redan nu ett så gott som helt på statistikproduktion

inriktat verk. Vissa frågor av administrativ karaktär, namnärenden

och folkbokföringsfrågor, åvilar dock centralbyrån. Dessa administrativa

uppgifter saknar egentlig anknytning till centralbyråns verksamhet i övrigt.

Kommittén anser det önskvärt, att det nya statistikverket helt blir inriktat

på sina statistiska uppgifter och föreslår därför, att handläggningen

av namn- och folkbokföringsärenden icke överföres till statistikverket utan

till annan lämplig myndighet. Namnärendena skulle enligt kommittén kunna

handläggas inom patent- och registreringsverket och folkbokföringsfrågorna

av det organ, som får tilläggspensioneringen om hand.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

91

Kommittén finner det vara av största betydelse, att den successiva uppbyggnaden

av statistikverket sker i anslutning till en av statsmakterna fastställd

tidsplan. Kommittén har därför utarbetat ett förslag till tidsplan och

därvid utgått från att riksdagsbeslut föreligger vid ingången av budgetåret

1960/61 i enlighet med kommitténs förslag. Beträffande överflyttningen av

statistik till statistikverket har kommittén funnit det naturligt, att först

större och mera givna områden infogas i den nya organisationen och att därefter

mindre områden och sådana som kräver ytterligare överväganden tages

upp till behandling av delegationen för statistikfrågor. Tidsplanen kommer

under dessa förutsättningar att te sig på följande sätt.

1 juli 1960

Delegationen för statistikfrågor med kansli upprättas.

Statistiska centralbyrån upphör och dess nuvarande statistiska uppgifter

övergår på statens statistikverk.

Verkschef och chef för den näringsstatistiska avdelningen tillsättes.

Stomme till statistikverkets service-organ — maskincentral, intervjuinstitut

och bibliotek — bildas på grundval av motsvarande organ hos statistiska

centralbyrån.

Arbetsgrupp för utvecklingsfrågor inrättas.

Byrå för nationalräkenskaper organiseras, varvid de på denna byrå inrättade

befattningarna motsvaras av samtidiga indragningar hos konjunkturinstitutet.

1 juli 1962

Facksektioner för industri- och byggnadsstatistik, för handel och samfärdsel,

för statistik över priser, för utbildningsstatistik samt för kommunstatistik

och kapitalmarknadsstatistik organiseras, vilket innebär att kommerskollegii

och skolöverstyrelsens statistik samt viss statistik från bostadsstyrelsen,

konjunkturinstitutet och socialstyrelsen överflyttas. Samtidigt bör

även kommerskollegiets maskinpark infogas i statistikverkets maskincentral.

1 juli 1963

Facksektionen för inkomst- och hushållsstatistik organiseras, vilket innebär

att viss statistik från socialstyrelsen och konjunkturinstitutet överföres.

1 juli 196 i

Facksektionen för arbetsmarknad och lönestatistik organiseras, vilket innebär

att viss statistik från socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

överflyttas. Samtidigt bör även socialstyrelsens maskinpark infogas i

statistikverkets maskincentral.

1 juli 1965

Facksektioner för jordbruk med binäringar och skogsbruk, för social-,

medicinal- och rättsstatistik samt för räkningar organiseras, vilket innebär

att statistik från fångvårdsstyrelsen överföres, att socialstyrelsens efter tidigare

etapper kvarvarande statistik eventuellt överflyttas och att viss statistik

från riksförsäkringsanstalten, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen, kon
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungi. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

trollstyrelsen, jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen eventuellt överflyttas.

Kommittén framhåller, att tidsplanen i första hand är avsedd att ge

vissa hållpunkter för uppbyggnaden av statistikverket. I den mån redan företagna

utredningar, såsom exempelvis beträffande utbildningsstatistiken,

medför att vissa statistikområden kan infogas tidigare än här beräknats,

möter detta intet hinder, liksom inte heller andra ur lämplighetssynpunkt

företagna justeringar. Kommittén anser emellertid, att det givna förslaget

till tidsplan bör följas i sina huvuddrag, så att uppbyggnadsperioden icke

utsträckes utöver den föreslagna femårsperioden.

Kommitténs förslag att handläggningen av namnärenden liksom de frågor

som handläggs av statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå förlägges till

lämplig administrativ myndighet måste föregås av vissa närmare utredningar.

Kommittén har därför icke ansett sig kunna föreslå vid vilken tidpunkt

den förutsatta överflyttningen skall äga rum.

I samband med verkets uppbyggnad blir lokalfrågan aktuell. Det successiva

uppbyggandet av statistikverket kommer att medföra ett ökat lokalbehov

samtidigt som lokaler friställes inom de avlämnande verken. Omorganisationen

kan därför enligt kommittén icke i och för sig väntas komma

att medföra någon större nettoökning i lokalbehovet för statistikproduktionen.

Genom den förutsatta rationaliseringsverksamheten kan lokalbehovet

på något längre sikt visa sig komma att bli mindre totalt sett än

vid nuvarande organisation av statistikproduktionen. Det anses angeläget

att statistikverkets olika enheter sammanhålles lokalt. Det begränsade lokalbehov,

uppskattningsvis tio rum (inklusive lokalbehovet för delegationen

för statistikfrågor), som uppkommer under budgetåret 1960/61 torde enligt

kommittén kunna tillgodoses inom den nuvarande statistiska centralbyrån.

Genom lämpliga omflyttningar och genom att prioritet ges statistikverket

vid tillbyggnader av det komplex vari centralbyrån nu inrymmes, bör

lokalfrågan även under det kommande uppbyggnadsskedet kunna få en ändamålsenlig

lösning.

Yttranden

Flera remissorgan är kritiska mot kommitténs förslag och synpunkter rörande

statistikverkets organisation.

Statistiska centralbyrån anför i sammandrag följande:

Enligt centralbyråns mening skulle det i principskissen föreslagna verket

få svårigheter att i praktiken arbeta effektivt. Främsta anledningen till detta

är för det första avdelningschefens placering ulan någon motsvarighet

på den andra avdelningen och för det andra den föreslagna uppdelningen i

facksektioner. För att det föreslagna verket skall fungera på ett organisatoriskt

smidigt sätt, synes det centralbyrån nödvändigt, att ledamöterna

i verket icke blir alltför många, att det interna samordningsarbetet kan drivas

rationellt och att man uppnår en balanserad arbetsfördelning. Detta

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

93

skulle kunna uppnås utan genomgripande förändringar i kommitténs principskiss,

om antalet avdelningschefer utökades. Centralbyrån delar kommitténs

uppfattning, att näringsstatistiken fordrar speciell samordning och

att detta motiverar en avdelningschefstjänst. Det synes emellertid centralbyrån

även motiverat, att redan nu beslut om en avdelningschef för den allmänna

statistiken fattas. Med de krav på teknisk utveckling och samordning

av statistikproduktionen som är betänkandets huvudtes uppstår — såsom

centralbyrån tidigare nämnt — behov av fler högre tjänstemän, d. v. s. ett

behov av allmänt arbetsledande, planerande och samordnande krafter.

Det nya verket skulle enligt centralbyråns mening i första hand organiseras

på två statistiska avdelningar med var sin avdelningschef. Den ena

skulle i enlighet med kommitténs förslag bli den näringsstatistiska avdelningen,

där avdelningschefen skulle sköta samordningen av näringsstatistiken

med bl. a. nationalräkenskaperna, ett företagsregister och register över

myndigheter och olika institutioner som samordningsinstrument. Denna

avdelning skulle syssla med statistik som bygger på uppgifter från och om

företag, myndigheter, institutioner och liknande subjekt inom olika näringsgrenar.

En andra avdelning, den allmänna avdelningen med egen avdelningschef,

skulle i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag omfatta annan statistik,

där framför allt individen eller hushållet är uppgiftslämnare eller

som gäller olika uppgifter beträffande individen och dennes plats i samhället.

Här skulle även kunna ingå viss ekonomisk statistik med individen som

uppgiftslämnare (t. ex. sparundersökningar). Den ekonomiska statistiken

på den allmänna avdelningen skulle dock bli av mycket begränsad omfattning

och måste ur klassificeringssynpunkt ansluta sig till den näringsstatiska

avdelningens verksamhet. Den allmänna avdelningen skulle som ett

av sina koordineringsinstrument ha andra register, exempelvis olika register

över befolkningen. Centralbyrån vill i dagens läge icke heller föreslå en

avdelningschef för övriga serviceorgan men hemställer, att denna fråga skall

ingå i delegationens arbetsuppgifter.

Avdelningschef bör i princip, såsom kommittén föreslagit, placeras lägst

i lönegrad B 3. Detta är motiverat bl. a. av de ansvarsfulla uppgifterna, de

höga kraven på kvalifikationer och det rådande rekryteringsläget. Den tentativa

organisationsform som därmed uppstår kan synas relativt främmande

för ett statligt verk. Den är dock betingad av den statistiska produktionsprocessens

speciella natur med en framtida teknisk utveckling som liknar

många företags och med vittomfattande samordningsproblem.

Konjunkturinstitutet är av liknande mening:

Den av utredningen föreslagna organisationsformen förefaller institutet

helt irrationell. Arbetsbelastningen på generaldirektören skulle med den

föreslagna indelningen bli dels orimligt stor dels egendomligt snedvriden.

Medan generaldirektörens arbete, när det gäller den näringsstatistiska avdelningen,

skulle på ett rationellt sätt kunna inriktas på större och mera

avgörande frågor, måste hans arbete då det gäller de sektioner där avdelningschef

saknas som mellaninstans, innebära en väsentligt mera i detalj

gående behandling av ärendena. Institutet vill i stället föreslå att tre avdclningschefstjänster

inrättas redan från starten, nämligen en för den näringsstatistiska

avdelningen, en för avdelningen för allmän statistik och en för

serviceavdelningen, och att avdelningscheferna redan från början inkopplas

i arbetet med statistikproduktionens omorganisation.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

Socialstyrelsen uttalar bl. a. följande:

Genom en organisation med så många fristående enheter torde man knappast

kunna vinna den väsentliga fördel, som åsyftas med den föreslagna,

från tekniska rationaliseringssynpunkter väl motiverade centraliseringen,

eftersom man allvarligt måste befara, att i vart fall de fristående tio enheterna

kommer att fungera såsom självständiga enheter. I så fall kunde man

lika gärna låta dessa ligga kvar hos de myndigheter till vilka de för närvarande

är knutna. Antalet enheter i det blivande verket bör därför antingen

väsentligen reduceras eller samordnas under ett begränsat antal avdelningar,

och cheferna för de olika enheterna eller i förekommande fall avdelningarna

bör delta i den direkta ledningen av verket. Såvitt styrelsen kan bedöma

utgör detta en förutsättning för att statistikverket skall kunna fungera

såsom en organisatorisk enhet och åstadkomma en saklig avvägning mellan

de olika statistikgrenarnas intressen.

TCO och SACO förordar också fler avdelningschefer, medan däremot

länsstyrelsen i Stockholms län anser att den erforderliga samordningen mellan

ledarna av de olika näringsstatistiska grupperna torde kunna etableras

genom fria kontakter dem emellan samt i förekommande fall på föranstaltande

och under ledning av verkschefen.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har följande

synpunkter på organisationsfrågan:

Vad avser den föreslagna indelningen i huvudavdelningar kan ifrågasättas,

om ej den avdelning, som utredningen betecknar »serviceorgan», bör

utformas som en mera renodlad planerings- och produktionsavdelning. Hit

skulle då kunna hänföras samordning i tiden utav varandra beroende arbetsprocesser

inom olika avdelningar och sektioner, planering av blankettproduktion,

databearbetning och publikationsframställning, uppläggning och

förvaltning av grundläggande register, tryckning av blanketter och publikationer

samt olika grad och former av maskinell och elektronisk databehandling.

Vidare skulle till denna avdelning kunna föras den planerade

gruppen för utveckling av statistiska och tekniska metoder, till vilken även

intervjuorganisationen skulle kunna anknytas. Däremot borde bibliotek, arkiv

och information underställas en stabsavdelning, till vilken även handläggningen

av administrativa ärenden och ekonomisk redovisning kunde

hänföras.

Vad sedan gäller den samordning av skilda statistikgrenar, som kommer

till uttryck i den föreslagna sektionsindelningen, anser organisationerna att

inkomststatistiken, icke minst från konsumentsynpunkt, har intimare anknytning

till lönestatistiken än till hushållsstatistiken och därför lämpligen

bör inordnas under den förra. Vidare synes kommun- och kapilalmarknadsstatistiken

i produktions- och insamlingshänseende vara så artskild

från näringsstatistiken, att den med fördel skulle kunna överföras till avdelningen

för allmän statistik.

Enligt organisationernas uppfattning synes det slutligen mindre lämpligt

att samla de intermittenta större räkningarna till en sektion. Dessa räkningar

torde visserligen ha mycket gemensamt i fråga om metodik, men de

synes ha en ännu starkare samhörighet innehållsmässigt sett med respektive

grenar av den kontinuerliga statistiken. Om en mera renodlad produktions-

och planeringsavdelning inrättas tillvaratages också på annat sätt de

fördelar i stordriftshänseende, som en gemensam sektion för räkningarna

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

95

enligt betänkandet avsetts medföra. Härtill kommer att arbetsbelastningen

med all sannolikhet skulle bli mycket ojämn i en för samtliga räkningar

gemensam sektion, i synnerhet som flera av dessa räkningar ofta sammanfaller

i tiden.

Beträffande kostnaderna anför de båda organisationerna följande:

Kostnaderna för det nya verket bör således i princip motsvaras av kostnadsminskningar

vid de verk, från vilka arbetsuppgifter överförs till det

nya statistikverket. Den statistiska expertis, som från konsumentsynpunkt

under alla omständigheter bör bibehållas inom vissa nu statistikproducerande

verk, måste därför begränsas till ett minimum, samtidigt som man

givetvis måste förhindra att lokala statistikavdelningar uppstår på nytt.

De merkostnader, som uppkommer under övergångstiden, och som utredningen

sannolikt beräknat i underkant, får betraktas som investeringsutgifter,

vilka efter kort tid sparas i form av lägre produktionskostnader och

främst bättre kvalitet och snabbhet samt genom minskat arbete för uppgiftslämnare

och konsumenter.

Statens lönenämnd anser beträffande den föreslagna avdelningschefens

lönegradsplacering, att ett slutligt ställningstagande icke torde kunna ske

förrän det klarlagts, vilka organisatoriska enheter (byråer eller sektioner)

och befattningshavare, som skola underställas innehavaren av tjänsten. Lönenämnden

anför vidare:

Därest en lönegradsplacerad tjänst anses böra inrättas för ifrågavarande

samordnande arbetsuppgifter under uppbyggnadsstadiet, anser lönenämnden

att detta bör ske genom inrättande av en byråchefstjänst i lönegrad

B 1 med det tilläggsarvode, som kan vara påkallat med hänsyn till organisationens

omfattning på avdelningen och arbetsuppgifternas art under

ifrågavarande tid. Först vid uppbyggnadsperiodens utgång torde tjänstens

slutliga löneställning böra fastställas.

Beträffande de föreslagna serviceorganen har bl. a. följande synpunkter

framkommit vid remissbehandlingen.

Medicinalstyrelsen skulle med tillfredsställelse se en utbyggnad av statistiska

centralbyråns serviceorgan och en därmed följande ökad möjlighet att

begagna dessa organs tjänster.

Samma åsikt uttrycker även bl. a. lantbruksstyrelsen, bank- och fondinspektionen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som särskilt betonar behovet

av specialbearbetningar på skilda statistikområden.

Statistiska centralbyrån anser, att även facksektionen för räkningar borde

föras till serviceorganen och anför:

Räkningsbyrån skulle få erfarenhet av stora engångsundersökningar och

alla de statistiska och administrativa problem in. in. som uppkommer vid

genomförandet av dessa. Innehållsmässigt skulle räkningarna planeras i

samarbete med respektive byråer, som har de kontinuerliga konsumentkontakterna

och ämneskunskap från den löpande statistik med vilken räkningarna

skall integreras. Med en lämplig tidslokalisering av räkningarna skulle

eu utjämning av arbetet kunna ske. Det skulle härigenom också finnas

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kangl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

en central arbetsstyrka för olika av de operationella momenten i statistikproduktionen

att tillgå för övriga avdelningar vid vissa toppbelastningar.

Beträffande maskincentralen anför centralbyrån sammanfattningsvis

att den nuvarande maskincentralen i enlighet med kommitténs förslag

bör bilda stommen till en motsvarande organisation inom statistikverket,

att man inom statistikproduktionen bör beredas tillgång till en databehandlingsmaskin

i överensstämmelse med kommitténs uttalanden,

att den av centralbyrån beställda databehandlingsmaskinen för leverans

under förra delen av 1961 bör ingå i den nyssnämnda centralens organisation,

att den inom statistikproduktionens område erforderliga databehandlingsexpertisen

med hänsyn till sin speciella inriktning och i konsekvens med

vad som ovan föreslagits beträffande datamaskinens placering bör organisatoriskt

ingå i statistikverkets maskincentral samt

att frågor i samband med överförande av maskiner från de av statistikens

centralisering berörda verken till det nya verkets maskincentral görs till

föremål för den föreslagna delegationens beaktande.

Matematikmaskinnämnden och kommittén för maskinell databehandling

anser, att en för statsförvaltningen central expertis i databehandlingsfrågor

snarast bör skapas inom matematikmaskinnämnden, och fortsätter:

Ett centralt statistikverk skall givetvis kunna påräkna råd och bistånd i

övrigt från denna centrala expertis men kommer även att för sin löpande

verksamhet behöva egen personal, som är skolad på området och speciellt

inriktad på databehandlingsuppgifter av statistisk art.

Inom statistikverket bör finnas en maskinavdelning med ett verksamhetsfält

begränsat till verkets egna arbetsuppgifter och till bearbetning av

statistik för myndigheter, som ej har egna maskinanläggningar. Inom avdelningen

erfordras först och främst utrustning för överföring av data till

maskinspråk (t. ex. stansapparatur) liksom även gängse hålkortsapparatur

och eventuellt annan enklare teknisk utrustning. I fråga om större databehandlingsmaskiner

kommer statistiska centralbyrån att disponera en anläggning

för 1960 års bostads- och folkräkningar. För tiden därefter har

statistikkommittén icke framlagt någon beräkning av kapacitetsbehovet för

den officiella statistiken som medger ett ställningstagande till frågan om

behovet skall täckas med egen anläggning eller genom tillgång till tid i någon

för statsförvaltningen centralt placerad anläggning. När frågan blir aktuell

får den bedömas på samma sätt som alla andra behov av maskintid.

Uppbördsorganisationskommittén anför bl. a.:

Därest en omläggning av verksamheten inom folkbokförings- och uppbördsväsendet

kommer att ske efter ungefär de riktlinjer, som är uppdragna

i de till kommittén inkomna förslagen, kommer man inom dessa verksamhetsområden

att kunna använda olika slags informationsbärande media

(hålkort, hålremsa, magnetband). Härigenom blir det möjligt alt på

enklare sätt än vad nu är fallet till statistikproducerande organ överföra

sådana data, som behövs för statistik av olika slag. Det är med hänsyn härtill

angeläget inte allenast att det statistikorgan, till vilket dataleverans

skall ske, är utrustat med datamaskiner utan även att en rationell teknisk

samordning kommer till stånd. Uppbördsorganisationskommittén får mot

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1060 97

bakgrund härav tillstyrka statistikkommitténs förslag att statistikverket

förses med utrustning för automatisk databehandling.

Generaltullstijrelsen gör följande påpekande:

Frånsett de stora räkningarna, för vilkas bearbetning elektronmaskiner

torde vara av stort värde, synas dylika maskiner av avancerat slag (t. ex.

IBM 7070) i främsta rummet ha sin betydelse för en relativt begränsad, exklusiv

statistikproduktion. Det synes under alla förhållanden tveksamt om

dessa maskiner böra användas för produktion av statistik, som utan kvaliletsförsämring

kan framställas med hjälp av konventionella hålkortsmaskiner.

Härvidlag torde det bli nödvändigt att på affärsmässiga grunder beräkna

kostnaderna för statistikproduktionen enligt de bägge alternativen,

om de enligt direktiven eftersträvade kostnadsbesparingarna skola uppnås.

Bland de remissinstanser som yttrat sig rörande arbetsgruppen för utvecklingsfrågor

tillstyrker flertalet. Från många håll betonas vikten av att

gruppen även kan anlitas av utomstående. Domänstyrelsen delar helt kommitténs

uppfattning om vikten av ett sådant expertorgan och förutsätter,

att även mindre verk, som icke har tillgång till sådana specialister, beredas

möjlighet att hos det nya statistikverket erhålla råd och upplysningar. På

liknande sätt uttalar sig bl. a. telestyrelsen, järnvägsstyrelsen och sjöfartsstyrelsen.

Flera av remissinstanserna anser den föreslagna gruppen underdimensionerad.

Statistiska centralbyrån anför bl. a.:

Samtidigt som ämbetsverket helt ansluter sig till kommitténs förslag att

inrätta en arbetsgrupp för utvecklingsfrågor, vill ämbetsverket understryka

vikten av att denna arbetsgrupp icke underdimensioneras från början. Centralbyrån

har föreslagit fem specialister för verkets eget utvecklingsarbete

och finner då att tre specialister knappast kan räcka till för hela statistikproduktionen.

Visserligen har kommittén föreslagit, all arbetsgruppen kan

utvidgas alltefter som rationaliseringsvinster uppstår. I och för sig är det

enligt verkets mening eu riktig linje, att rationaliseringsvinster i viss utsträckning

skall få tillgodogöras för att därigenom skapa incitament till

fortsatt rationaliseringsverksamhet. Det kan dock enligt centralbyråns åsikt

icke vara ändamålsenligt, speciellt som automationen med hjälp av moderna

databehandlingsmaskiner knappast kan uppskjutas, att statistikverkets

grupp görs så begränsad. Med hänsyn till att förslagen i verkets petita avser

att tillgodose centralbyråns nuvarande behov, medan den av kommittén

föreslagna gruppen i första hand skall tillgodose delegationens behov, förutsätter

centralbyrån, att de i verkets petita och kommitténs förslag föreslagna

resurserna för utvecklingsarbete skall ses fristående från varandra, adderas

då det gäller att bestämma storleken av det nya statistikverkets arbetsgrupp

för utvecklingsfrågor och fördelas på de olika arbetsuppgifterna

i enlighet med de båda ursprungliga förslagen.

Den takt i vilken arbetsgruppen för utvecklingsfrågor kan byggas upp beror

bl. a. på tillgången på lämpliga personer. Det är angeläget, att dessa

tjänster besätts med personer som har kvalifikationer och ambitionen alt

åstadkomma ett positivt och konstruktivt resultat i statistikproduktionens

tjänst. Därför bör man icke binda sig för en speciell lönegradsplacering av

de tjänstemän som skall ingå i denna arbetsgrupp. Anställningssystemet bör

7 Iiihang till riksdagens protokoll 1900. 1 samt. Nr 104

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

enligt centralbyrån vara så flexibelt, att det inte förhindrar anställningen av

de bäst lämpade personerna. När det gäller den utgående lönens höjd bör

man ha än större frihet än den kommittén föreslagit. När det gäller andra

löneförmåner bör det finnas möjlighet att fast anställa personer i av kommittén

angivna lönegrader — i de fall där så är lämpligt efter en provtjänstgöring.

Det kan också komma att befinnas lämpligt att i vissa fall ha fasta

grundtjänster med tilläggsarvoden som medför en lönesättning som ger konkurrenskraft

på arbetsmarknaden.

I anslutning härtill föreslår centralbyrån bl. a. även att kontakterna med

de vetenskapliga institutionerna utbygges och en professur härför inrättas.

Konjunkturinstitutet anser, att det med den föreslagna lönesättningen

och lösa anställningsformen föreligger en betydande risk för att verket icke

kommer att kunna förvärva personal med den utbildning och kompetens i

övrigt som här skulle erfordras. Institutet vill därför föreslå, dels en väsentlig

utvidgning av gruppen, dels att möjligheter till en liberalare lönesättning

och fastare anställningsform skapas.

SACO anser den föreslagna arbetsgruppen vara väl motiverad. Arbetsgruppens

storlek kommer dock enligt SACO:s mening ej att vara tillräcklig för

den kommande uppbyggnadsperioden. Förutom ytterligare statistisk expertis

bör gruppen förstärkas med specialister på det ekonomiska, sociologiska och

eventuellt kulturgeografiska området.

Beträffande lönerna till de tre föreslagna expertbefattningarna i arbetsgruppen

anför statens lönenämnd bl. a. alt andra löne- och tillsättningsprinciper

än de eljest i statsförvaltningen tillämpade icke bör förekomma.

I fråga om lönegradsplaceringen erinrar nämnden om att chefen för centralbyråns

utredningsinstitut för närvarande är placerad i lönegrad A 26.

Förslaget om en särskild arbetsgrupp avstyrkes av statskontoret. Även

länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter behovet av en sådan grupp. De

arbetsuppgifter som skulle ankomma på denna torde enligt länsstyrelsen

kunna fyllas genom samarbetet mellan respektive gruppchefer inom verket

och genom att vid behov anlita utomstående expertis. Länsstyrelsen anser

även att utredningsinstitutet bör bibehållas vid samma arbetsuppgifter som

hittills.

I anslutning till arbetsgruppen diskuteras i flera remissyttranden även utbildningsfrågorna

i allmänhet samt rekryteringen av statistiker.

Universitetskanslern anför bl. a. följande:

Tillgången nu och framdeles på högt kvalificerade statistiker är en grundläggande

förutsättning för framgång i strävandena att skapa ett statistiskt

system. Kommittén diskuterar icke annat än i allmänna ordalag hithörande

problem; jag finner detta vara en allvarlig brist.

Arbetet på att skapa de nödvändiga personella förutsättningarna för skapandet

av ett svenskt statistiskt system kan och bör bedrivas parallellt på

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''i är 1!)C>0

99

två linjer. För det första böra de statistiska tjänsterna i statsförvaltningen

göras mera lockande för personer med kvalificerad statistisk utbildning än

de nu äro. Ett sätt att ernå denna effekt är att i större utsträckning än som

nu synes vara fallet befria innehavarna av högre tjänster från rent rutinarbete.

T detta sammanhang måste också frågan om lönesättningen nämnas.

För det andra måste med det snaraste frågan om den akademiska utbildningen

i statistik tagas upp till omprövning ur synpunkten av de speciella

behov, som den officiella statistikproduktionen har.

Professorerna i statistik framhåller:

En del av det arbete, som nu utföres inom statistikproduktionen av statistiskt

utbildad personal, skulle i många fall kunna övertagas av personal,

avsedd för enbart rutinmässigt arbete. Det förefaller oss därför uppenbart,

att den statistiskt utbildade personalen ofta ej beretts tillfälle till välbehövligt

utvecklingsarbete inom vederbörande statistikgren. Eftersom det i organisationen

av den officiella statistikproduktionen nödvändigtvis måste

beredas väsentligt ökad plats för statistiskt planerings- och utvecklingsarbete,

kommer även kraven på statistikerutbildning att öka.

Nuvarande förhållanden finner vi icke gynnsamma för höjande av kvantiteten

av eller kvaliteten hos blivande statistiker, avsedda att arbeta inom

officiell statistikproduktion. Ansvaret härför åvilar de för statistikproduktionen

ansvariga myndigheterna. Betänkandet ger oss icke några hållpunkter

för en bedömning av utformningen av utbildningen av statistiker för den officiella

statistikproduktionen. Under 1950-talet har en ökad efterfrågan på

statistisk expertis förmärkts från näringslivet och andra icke-statliga tilllämpningsområden.

Vi anser det ofrånkomligt att beakta detta vid planeringen

av den nuvarande och den framtida undervisningen. Det finns risk

för, att förhållandet kan komma att bli ännu ogynnsammare för rekrytering

till det statistiska systemet än vad nu är fallet för den nuvarande produktionsapparaten.

Vi vill uttryckligen framhålla, alt vi icke är beredda att

la något ansvar för vad som i detta avseende inträffar.

Vi vill betona, alt det är nödvändigt att tillvarataga alla möjligheter till

organiserad kontakt mellan statistisk utbildning och forskning samt officiell

statistikproduktion i vid bemärkelse. Önskvärt vore att skapa ett speciellt

organ härför. Åt detta organ skulle eventuellt kunna uppdragas att

administrera den praktiska utbildningen av de statistikstuderande.

Vi är också medvetna om, att det krävs en utbildning, som är inriktad på

de speciella behov, som föreligger vid officiell statistikproduktion. Det framstår

därvid som nödvändigt, att frågan om den praktiska utbildningen får

en tillfredsställande lösning.

Vi anser, att om det statistiska systemet ställer krav på att från universiteten

erhålla statistiker med erforderlig utbildning — ett krav, som vi finner

naturligt — så måste detta system i gengäld stiilla vissa resurser till förfogande,

som krävs för att lösa problemet med den praktiska utbildningen.

Denna praktiska utbildning måste givelvis vara just utbildning; det får

icke bli frågan om »praktikanttjänstgöring» av etI sådant slag, att verksamheten

får formen av förmedling av billig arbetskraft. Den »kompensation»,

som det statistiska systemet får för de resurser, som det ställer till

förfogande, skulle bestå i ökade och förbättrade rekryteringmöjligheter.

Endast på detta sätt kan eu långsiktig lösning på utbildningsproblemet erhållas.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

I professorernas uttalande om behovet av ett särskilt organ för kontakt

med utbildning och forskning instämmer universitetskanslern.

TCO anför bl. a.:

I detta sammanhang vill TCO dock helt allmänt peka på den centrala

rollen som utbildningen av den statistiska personalen spelar i omdaningen

av den svenska statistikens organisation.

Som statistikkommittén påpekat skapas möjlighet i det föreslagna statistikverket

för att personalen får en mångsidigare erfarenhet, just tack vare

den nära kontakten mellan statistikgrenarna. TCO vill emellertid understryka

att utbildningen av goda statistiker, som jämväl har insikter på de olika

statliga verkens och andra institutioners verksamhetsområden, snarast försvåras

genom den föreslagna centraliseringen. Utbildningsproblemet kräver

därför särskilt beaktande, eventuellt också att särskilda organisatoriska former

för den statistiska personalens praktiska utbildning skapas i samband

med den övriga omläggningen.

SACO framhåller:

Den snabba utvecklingen såväl inom de statistiska tillämpningsmetoderna

som på övriga samhällsvetenskapliga områden gör att all statistisk och

annan samhällsvetenskaplig utbildning relativt snabbt föråldras om den

inte underhålles. Statistikverket hör därför få resurser för att ordna fortbildningskurser

för sina tjänstemän. Utbildningen bör planeras och genomföras

i samarbete med företrädare för de samhällsvetenskapliga ämnena vid

universiteten dch högskolorna. Behovet av utbildning gäller icke endast akademisk

arbetskraft utan även biträdespersonalen.

Statistiska föreningen påpekar bl. a.:

En av förutsättningarna för att genomföra en samordning och rationalisering

av svensk statistik är att frågor rörande utbildning och rekrytering

ägnas ökad uppmärksamhet. Föreningen vill särskilt framhålla önskvärdheten

av att organiserat samarbete kommer till stånd mellan utbildningsanstalterna

och det nya statistikverket. Därvid bör beaktas att möjligheter

skapas för statistikstuderande att få praktiktjänstgöring på verket. Tjänstemän

vid verket bör även beredas tillfälle att få tillgodoräkna arbeten för

akademisk ineritering.

Beträffande informationsverksamheten anföres följande.

Telestyrelsen framhåller, att den i organisationsplanen för statistikverket

förutsedda avdelningen »bibliotek och information» även bör fungera

som en central instans, dit hänvändelse kan ske när t. ex. behov uppstår

att få veta var eller i vilken form statistik finnes tillgänglig för studium

och belysning av olika företeelser både i nationella och internationella sammanhang.

KF finner det önskvärt att det föreslagna biblioteket utformas som en statistisk

dokumentationscentral, bl. a. med uppgift att lämna upplysning rörande

möjligheter till och kostnader för specialbearbetningar av inom olika

statistikproducerande verk befintliga primärmaterial.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''p år 1960

101

Statistiska centralbyrån framhåller bl. a.:

Kommittén har föreslagit, att eu befattning som redaktör inrättas vid

statistikverket utöver den personal som för närvarande finns Aid centralbyråns

bibliotek och som förutsätts överflyttad till det nya verket, och den

ytterligare personalökning det successiva överförandet av statistikgrenar

från de administrativa verken kan motivera. Kommittén har föreslagit, att

denna befattning placeras i lägst lönegrad A 26. Centralbyrån tillstyrker att

en sådan tjänst inrättas.

Statens lönenämnd uttalar:

Kommittén förordar, att all publiceringsverksamhet för statistikverket

sker genom det i verket infogade biblioteket, samt att en tjänst som redaktör

i lägst lönegrad A 26 inrättas vid verket utöver den personal, som f. n.

finnes vid statistiska centralbyråns bibliotek. Om man avser, att redaktören

utöver ansvaret för publiceringsverksamheten även skall svara för biblioteket,

anser nämnden, att lönegrad A 24 kan vara motiverad för tjänsten.

Löneställningen för den nuvarande tjänsten i lönegrad A 23 vid centralbyråns

bibliotek bör i sådant fall omprövas i lämpligt sammanhang.

Beträffande verkets administration anför statistiska centralbyrån, att

verksamheten kräver tillgång till en tillräcklig administrativ service. Centralbyråns

nuvarande kansli har icke den dimensioneringen, att det utan vidare

skulle kunna fungera som kansli för det nya statistikverket.

Det är även enligt SACO:s mening viktigt att man redan från början beaktar

att den nuvarande statistiska centralbyråns icke statistiska avdelningar

har en helt otillräcklig kapacitet för de uppgifter som kommer att åläggas

dem såväl under organisationsperioden som efter det verket fått sin nya

form.

Beträffande namnärendena och folkbokföringsbyråns arbetsuppgifter anföres

skilda synpunkter.

Bostadsstyrelsen understryker starkt behovet av samordning mellan folkbokföringen

och de stora räkningarna och finner det mindre lämpligt att

folkbokföringen icke på längre sikt är förlagd till statistikverket. Enligt statens

sakrevision torde däremot böra övervägas att så snart som möjligt

överföra arbetsuppgifter, som sammanhänger med namnfrågor eller ankommer

på centralbyråns folkbokföringsbyrå, till annan lämplig myndighet.

Statens organisationsnämnd anser att överförandet til! annan myndighet

av folkbokföringsbyråns arbetsuppgifter bör anstå i avvaktan på pågår

ende utredning medan namnärendena torde kunna överföras till patent- och

registreringsverket.

Statistiska centralbyrån anför bl. a.:

Det föreligger enligt centralbyråns preliminära uppfattning starka skäl

Till att namnärendena i framtiden icke bör förläggas till centralbyrån eller

ett eventuellt nytt centralt statistikverk. Den enda förbindelselänken med

den statistiska verksamheten, när det gäller namnärenden, går via folkbokföringsavdelningen

och del kan ifrågasättas om namnärendenas anknytning

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kanyl. Maj. ts proposition nr 10''i år 1960

till arbetet vid sistnämnda avdelning är mer än av formell natur. Centralbyrån

kan dock i dagens läge inte ta definitiv ställning till kommitténs förslag

på denna punkt utan förutsätter, att verket bereds tillfälle att ta ståndpunkt

i denna fråga, när namnrättskommitténs förslag föreligger.

När det gäller folkbokföringsavdelningen, har dess arbete ell visst samband

med arbetet inom den befolkningsstatistiska avdelningen. Befolkningsstatistiken

hämtar sitt material från olika led i de administrativa rutiner

som hänger samman med folkbokföringen och har i vissa frågor värdefull

hjälp av folkbokföringsavdelningen. Folkbokföringsärendena skulle trots

detta utgöra en artfrämmande verksamhetsgren i statistikverket, liksom nu i

centralbyrån, i så måtto att man får en isolerad avdelning med rent juridiskt-administrativa

och organisatoriskt-administrativa problem. Frågan om

folkbokföringens framtida förläggning är ett problem som emellertid inte

kan lösas i dagens läge, utan centralbyrån vill även i denna fråga avvakta

pågående utredning.

Centralbyrån framhåller även att den har ytterligare eu administrativ

verksamhetsgren, nämligen det s. k. äktenskapsregistret. Ämbetsverket är

dock icke berett att för närvarande ta ställning till dess framtida placering.

Uppbördsorganisationskommittén anför bl. a.:

Så mycket står dock klart att, om en omorganisation kommer till stånd,

denna kommer att medföra vissa ändringar i avseende å omfattningen av

och karaktären hos de arbetsuppgifter, som nu ankommer på såväl riksbyrån

för folkbokföringen som på vissa andra myndigheter. Det skulle enligt

kommitténs uppfattning inte vara lyckligt om man, när en omorganisation

synes vara relativt nära förestående, överflyttar de på centralbyrån ankommande

uppgifterna att utöva ledning av och tillsyn över folkbokföringen i

riket från detta ämbetsverk — vilket som sådant avses skola fortleva, ehuru

under annat namn — till något annat verk, som är främmande för de

ifrågavarande arbetsuppgifterna. Kommittén får sålunda ansluta sig till den

av statistikkommittén uttalade uppfattningen att riksbyråfunktionerna skall

tills vidare utövas av samma centrala statistikorgan som nu, statens statistikverk

eller statistiska centralbyrån. Att som statistikkommittén ifrågasatt

framdeles överföra arbetsuppgifterna till det organ, som skall omhänderha

tilläggspensioneringen, anser uppbördsorganisationskommittén olämpligt.

Några skäl att vidtaga en sådan omflyttning har inte anförts och synes inte

föreligga.

Vad namnärendena beträffar anser sig kommittén inte kunna nu göra något

uttalande huruvida de i framtiden lämpligen bör övertagas av ett eventuellt

centralt tillsynsorgan för folkbokföring och uppbörd eller överföras

till annan myndighet.

Remissinstansernas inställning till kommitténs tidsplan växlar.

Statistiska centralbyrån hör till dem som tillstyrker:

Med den erfarenhet som i dessa avseenden vunnits från tidigare utredningar

och diskussioner om samordningsproblemen, synes det centralbyrån

uppenbart att eu väsentlig förlängning av tidsperspektiven -— kanske med

en avslutningstidpunkt som lämnas öppen — skulle medföra risker att det

föreslagna uppbyggnadsarbetet runne ut i sanden och att hela samordningsproblemets

lösning skötes på en oviss framtid. Det är verkets bestämda uppfattning,

att tidsbundna principbeslut i samordningsfrågan — såsom före
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1960

103

slagits av kommittén — bör fattas så snart som möjligt och att en eventuell

ny organisation för statistikarbetet bör bli genomförd efter en icke alltför

lång övergångsperiod. Verket vill sålunda tillstyrka kommitténs tidsplan.

Det bör i detta sammanhang understrykas, att en alltför lång period för

centraliseringens förverkligande skulle kunna ha en hämmande inverkan

på arbetet med alla de statistikgrenar för vilka delegationsutredning avvaktas.

Ur just denna synpunkt kan därför måhända uppbyggnadsperioden snarast

anses för lång.

TCO finner det likaledes lämpligt, att reformen realiseras snarast i enlighet

med det tidsschema, som presenterats i betänkandet. SACO är av

samma åsikt.

Socialstyrelsen anser, att det vore en fördel om samordningstidens längd

väsentligt kunde begränsas. Inte minst för de avlämnande verken vore det

en avgjord nackdel om den bleve så lång som fem år.

KF är av likartad uppfattning och anför följande:

Kommitténs förslag om en femårig övergångsperiod anser styrelsen mindre

välbetänkt, då detta kan komma att medföra stagnation i utvecklingen

av de statistikgrenar, som väntar på omorganisation.

Med hänsyn till att den snabba utvecklingen inom statistikområdet gjort

samordningsproblemen akuta är det emellertid styrelsens uppfattning att

samordningsarbetet icke bör fördröjas genom ytterligare kommittéarbete.

I stället vill styrelsen föreslå att principbeslut fattas om inrättande av statistikverket

och att den statistiska nämnden och utvecklingsgruppen omedelbart

tillsättes med uppgift att snarast utarbeta en detaljplan för statistikverkets

organisation, varefter denna genomföres på kortast möjliga tid.

Kommerskollegium har följande kritiska synpunkter på tidsplanen:

Den av kommittén föreslagna tiden för uppbyggnaden av statistikverket

kan ur vissa synpunkter anses vara för kort, ur andra synpunkter för lång.

Med hänsyn till de omfattande och krävande arbetsuppgifterna för statistikdelegationen

— omprövning av statistiken i fråga om innehåll och metoder

för dess framställning, organiserandet av det nya verket, lösandet av

personalfrågor osv. — synes tidsplanen vara alltför snävt tilltagen. Vid upprättandet

av denna synes kommittén ej ha beaktat arbetsläget på de olika

statistiska avdelningar som skola överföras. För kollegii statistiska byrå

kommer det datum som gäller för dess överförande, 1 juli 1962, att vara

olägligt bl. a. med hänsyn till de pågående omläggningsarbetena på kollegii

industristatistiska avdelning.

Under de två därpå följande åren, till 1 juli 1962, blir ansvarsfördelningen

oklar med statistikdelegation, ledning för det nya verket och ledning för

det gamla verket, något som torde leda till betydande olägenheter för såväl

det löpande arbetet som för pågående omläggningsarbeten och till oro för

personalen. Under den relativt långa tiden mellan principbeslutets fattande

och till dess verket är färdigorganiserat kunna också andra synpunkter på

statistikens organisation framkomma, som medföra rubbningar i den ursprungligen

tänkta organisationen.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anför följande:
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1060

Organisationerna har icke funnit anledning att närmare granska den tidsplan

för uppbyggandet av det nya verket, vilken utredningen uppställt för

att ge »vissa hållpunkter». Därför må endast framhållas, att det knappast är

realistiskt att upprätta statistikverket redan den 1 juli 1960, även om endast

vissa av verkets funktioner organiseras vid denna tidpunkt. Delegationen,

som enligt förslaget skall inrättas vid samma datum, torde behöva minst

eif år för grundläggande utredningar, organisation av hjälpfunktioner etc.

innan praktiska åtgärder för omorganisation av statistiken kan vidtagas.

I lokalfrågan anför statistiska centralbyrån följande:

Statistikverket kräver för att kunna arbeta effektivt tillgång till lokaler

som alla ligger i nära anslutning till varandra. Den fastighet där statistiska

centralbyrån för närvarande förfogar över lokaler synes lämpad som lokal

jämväl för det föreslagna nya verket. Det behövs givetvis för det nya verket

väsentligt större lokalutrymmen än de nu tilldelade. Inrättandet av ett nytt

statistikverk kräver därför, att lokalutrymmen som blir disponibla inom

den fastighet, där statistiska centralbyrån för närvarande är inrymd, i första

hand ställs till statistikverkets förfogande. Det kan även bli aktuellt med

vissa omflyttningar i samband med att lokaler friställs i andra fastigheter,

när statistikgrenar överförs till det nya statistikverket. Centralbyrån förutsätter,

att lokalfrågan planeras på sådant sätt att brist på lokalutrymme icke

lägger hinder för ett genomförande av den tidsplan som ur andra synpunkter

kan komma att fixeras. Det begränsade lokalbehov, av kommittén uppskattat

till 10 rum, som uppkommer under budgetåret 1960/61 kan icke tillgodoses

inom av centralbyrån för närvarande disponerade lokaler. Huruvida

detta behov kan tillgodoses inom samma fastighetskomplex, är en fråga

som endast kan besvaras genom byggnadsstyrelsen.

Departementschefen

I det föregående har jag förordat en koncentration av den statliga statistikproduktionen

till statistiska centralbyrån. Därvid har emellertid förutsatts,

att undantag skall göras för sådan statistik som av administrativa skäl är

bunden till den myndighet som nu har ansvaret för dess framställning. För

att fördelarna med en ökad koncentration skall kunna utnyttjas är det å

andra sidan av vikt, att överflyttningen inte blir alltför begränsad. Särskilt

betydelsefullt är att sammanföra sådana grenar som representerar närbesläktade

ämnesområden eller likartade metodproblem. Ett mycket påtagligt

samband mellan statistik och administrativ verksamhet bör erfordras för

att motivera en bibehållen förläggning. Från dessa allmänna utgångspunkter

avser jag ait i det följande taga upp olika statistikgrenars förläggning

till granskning, i första hand de grenar som kommittén föreslagit skola

överföras till det centrala statistikverket.

Vad socialstyrelsens statistik angår har från remissinstansernas sida

ingen erinran gjorts mot att löne- och sysselsättningsstatistiken samt statistiken

över omsättningen inom detaljhandeln överföres till ett centralt statistikverk.

Som social styrel sen framhållit, skulle härigenom de arbetsuppgifter

som nu åvilar byrån för löne- och sysselsättningsstatistik överflyttas.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960

Beträffande konsumentprisindex och de därtill knutna bostadskostnadsundersökningarna

samt levnadskostnadsundersökningarna avstyrker styrelsen

däremot en bortflyttning. Som motiv härför anföres, att dessa statistikgrenar

är av betydelse för styrelsens remissverksamhet och alt det är en

fördel för ämbetsverket att mot bakgrund av dess allmänt sociala verksamhet

ha tillgång till den expertis varom här är fråga. Styrelsens bägge statistikbyråchefer

har emellertid reservationsvis uttalat, att de inte finner några

avgörande skäl tala mot eu överflyttning även av ifrågavarande statistikgrenar.

Även om det för socialstyrelsen kan vara förenat med vissa fördelar att

handha utarbetandet av konsumentprisindex liksom levnadskostnadsundersökningarna,

föreligger inte ett så nära samband med styrelsens löpande

administrativa verksamhet, att en överflyttning av detta skäl inte skulle

kunna ske. Utarbetandet av ifrågavarande statistik sker fristående från styrelsens

administrativa verksamhet. Primärmaterialet insamlas härvid med

hjälp av den till statistiska centralbyrån knutna fältorganisationen för intervjuundersökningar.

Styrelsen kommer även efter en överflyttning att

kunna påverka uppläggningen av framtida levnadskostnadsundersökningar

och snabbt få tillgång till resultaten.

Jag förordar därför en överflyttning till statistiska centralbyrån av socialstyrelsens

löne- och svsselsättningsstatistik, statistiken över detaljhandelsomsättningen

samt utarbetandet av konsumentprisindex. Vidare bör framtida

levnadskostnadsundersökningar utföras av centralbyrån. Härvid förutsältes

att den till konsumentprisindex knutna nämnden bibehålies och

får samma ställning gentemot statistiska centralbyrån, som den nu har

gentemot socialstyrelsen. Detsamma bör gälla den särskilda delegationen

för samråd i frågor rörande lönestatistiken. Socialvårdsstatistiken föreslås

inte nu skola överflyttas. I samband med överförandet av socialstyrelsens

sysselsättningsstatistik bör även den sysselsättningsstatistik som utarbetas

av arbetsmarknadsstyrelsen förläggas till centralbyrån.

Jag övergår härefter till att behandla kommerskollegiets statistik. Den statistiska

verksamheten är förlagd till kollegiets statistiska byrå. Denna utarbetar

fortlöpande statistik över industri, bergshantering, lager, investeringsverksamhet,

el-produktion, partipriser och i anknytning härtill försvarsprisindex,

sjöfart, utrikeshandel och kooperativ verksamhet. Vidare har kollegium

handhaft företagsräkningarna. Kommittén har föreslagit, att samtliga

dessa statistikgrenar skall överföras till det centrala statistikverket. Detta

förslag har i allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Kommerskollegium har dock avstyrkt en överflyttning. Som motiv härför

har åberopats, att kollegium i sin administrativa verksamhet har behov av

statistiska data rörande näringslivet, varvid det inte endast gäller publicerade

data utan även specialsammanställningar av primäruppgifter. Vidare

har anförts, att samverkan mellan den statistiska personalen och övrig personal

inom kollegium är till ömsesidig fördel för statistiken och kollegiets

administrativa verksamhet.

8 Ilihang till riksdagens protokoll 1900. 1 samt. Nr 104

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1960

Otvivelaktigt är statistiska data rörande olika sidor av näringslivet av

stor betydelse för kollegium i dess verksamhet. Ur denna synpunkt kan det

för ämbetsverket vara en fördel att direkt kunna påverka inriktningen av

denna statistik. Insamling och bearbetning av primärmaterialet till statistiken

sker dock fristående från verkets administrativa funktioner. Enligt min

uppfattning är statistiken inte så nära bunden till den administrativa verksamheten

att en bortflyttning av detta skäl skulle vara utesluten. Kollegium

bör genom eu nära kontakt med det centrala statistikverket kunna få huvuddelen

av sitt behov av statistiska uppgifter tillgodosett. En förutsättning

för detta är att statistikverket särskilt beaktar kollegiets önskemål om statistiska

uppgifter och inom ramen för sina resurser tillhandahåller kollegium

de specialsammanställningar av olika slag som det har behov av. De särskilda

förhållanden som betingas av kollegiets utredningsarbete, bl. a. i

samband med internationella tull- och handelsförhandlingar, kan emellertid

därutöver medföra ett behov av särskild statistisk information. Det kan här

exempelvis gälla att ur ett litet primärmaterial på mycket kort tid göra

sammanställningar som erfordras under löpande förhandlingar. Det synes

därför erforderligt, att kollegium även fortsättningsvis har resurser att inom

verket utföra sådana specialundersökningar som av anförda skäl inte lämpligen

kan ombesörjas av centralbyrån. Under dessa förutsättningar bör ämbetsverket

inte komma i ett sämre läge än för närvarande i fråga om tillgång

till statistik. Jag förordar därför, att de uppgifter som nu åvilar kommerskollegiets

statistiska byrå överföres till statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyrån handhar redan nu vissa delar av näringsstatistiken,

nämligen uppgifter över företagens vinster och betydande delar av jordbruksstatistiken.

Genom den av mig föreslagna överflyttningen av statistik

från socialstyrelsen och kommerskollegium skulle näringsstatistiken till

större delen komma att koncentreras till centralbyrån. Statistik rörande företagen

utarbetas emellertid även i mindre utsträckning av vissa andra statliga

verk. I de av konjunkturinstitutet utarbetade nationalräkenskaperna ingår

sålunda näringsstatistiken som en viktig del. Institutet företar vidare

vissa bearbetningar av utrikeshandelsstalistiken (volym- och prisberäkningar)

samt utför prognoser över företagens förväntningar i olika avseenden

(s. k. konjunkturbarometrar).

Kommittén har föreslagit, att arbetet med sammanställning av nationalräkenskaperna

och fortsatt utvecklingsarbete på detta område överföres från

konjunkturinstitutet till statistikverket. Kommittén har därvid pekat på att

nationalräkenskaperna kan spela en viktig roll som allmän ram för standardisering

av klassificeringar och definitioner. Institutet har inte motsatt

sig en överflyttning i vad avser det beräkningstekniska arbetet men anser,

att analys och utvecklingsarbete bör kvarligga inom institutet.

Arbetet med nationalräkenskaperna innefattar inte någon produktion av

primärstatistik utan innebär ett sammanställande av material från en mängd

olika statistiska källor. Nationalräkenskaperna bygger härvid på begrepp

och definitioner från modern samhällsekonomisk teori. Deras primära upp
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1960

107

gift är att ingå som ett led i den ekonomiska analysen, exempelvis vid utarbetandet

av institutets rapporter. De intar därför en framträdande plats

i institutets verksamhet. Kommitténs förslag förutsätter en avgränsning mellan

utvecklingsarbetet på nationalräkenskapernas område och annat arbete

av metodologisk och analytisk karaktär, vilken torde vara svår att i praktiken

genomföra. Förslaget innebär överhuvud en så genomgripande ändring

av institutets verksamhet, att ställning till detsamma inte kan tas utan

ytterligare utredning. Jag kan därför inte nu ansluta mig till förslaget.

Önskemålet att kunna utnyttja nationalräkenskaperna som underlag för

likformiga klassificeringar och definitioner synes dock angeläget. I detta

syfte bör ett nära samarbete äga rum mellan statistiska centralbyrån och

konjunkturinstitutet. I och med att väsentliga delar av det statistiska underlaget

för nationalräkenskaperna koncentreras till centralbyrån ökar även

av denna anledning behovet av ett dylikt samarbete. I praktiken torde detta

kunna utvecklas i riktning mot en sådan arbetsfördelning som institutet förordat.

Härigenom bör vissa besparingar kunna ernås inom institutet.

Konjunkturinstitutets beräkningar av pris- och volymindex för utrikeshandeln

är en tämligen ringa arbetsuppgift, som jag, i likhet med kommittén,

anser böra överföras till statistiska centralbyrån. Konjunkturbarometrarna

och de sparandeundersökningar konjunkturinstitutet utfört för vissa

år har ännu inte nått någon stabiliserad form. I den mån det skulle visa

sig, att de blir av mera permanent karaktär, bör de såsom kommittén föreslagit

och institutet även tillstyrkt överföras till centralbyrån. Detsamma

synes böra gälla de arbetskraftsundersökningar (labour force-undersökningar)

som nu utföres av arbetsmarknadsstyrelsen.

Beträffande bostadsstyrelsens statistik har kommittén föreslagit, att beslut

fattas om överföring till det centrala statistik verket av bostadsräkningarna,

bostadsbyggnadsstatistiken och lokalstatistiken. En bostadsräkning i bostadsstyrelsens

regi avses att i höst utföras i samband med den av statistiska

centralbyrån planerade folkräkningen. Bostadsstyrelsen har i sitt yttrande

påpekat, att erfarenheterna från planeringsarbetet talar för en nära samordning

mellan folk- och bostadsräkningar och att kommande bostadsräkningar

bör förläggas till det centrala statistikverket. Jag ansluter mig till

denna ståndpunkt. Beträffande den nu aktuella bostadsräkningen vill jag

framhålla, att arbetet med denna är skild från bostadsstyrelsens löpande

verksamhet och sker i nära samarbete med folkräkningen. Det torde böra

övervägas alt i förenklingssyfte lägga uppgiften att fullfölja bostadsräkningen

på statistiska centralbyrån.

I fråga om bostadsbyggnadsstatistiken har bostadsstyrelsen framhållit denna

grens nära samband med styrelsens lånestatistik, vilken såväl kommittén

som bostadsstyrelsen förutsatt skola ligga kvar hos styrelsen. Även om stylelsens

löpande statistik givetvis har ett nära samband med utformningen

av bostadspolitiken och dess administration skulle enligt min mening en

överflyttning av bostadsbyggnadsstatistiken likväl kunna ifrågakomma. Jag

anser mig emellertid inte utan ytterligare överväganden böra förorda ett

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kangl. Maj:ts proposition nr 104- år 1960

beslut om överföring av bostadsstyrelsens löpande statistik till statistiska

centralbyrån. Jag vill i detta sammanhang erinra om att utredningar pågår

bl. a. beträffande bostadsstyrelsens organisation. Resultatet av detta utredningsarbete

kan komma att påverka även förutsättningarna för ifrågavarande

statistikgrenar. Det är av betydelse att ett nära samband hålles med

dessa utredningar vid de fortsatta undersökningarna rörande de nu ifrågavarande

statistikgrenarnas förläggning och utformning.

När det gäller undervisningsstatistiken och rättsstatistiken vill jag erinra

om att på grundval av särskilda utredningar förslag framlagts i statsverkspropositionen

och i propositionen nr 12 till årets riksdag. Dessa förslag innebär

en överföring av undervisningsstatistik från skolöverstyrelsen till statistiska

centralbyrån och en modernisering av centralbyråns rättsstatistik. I

anslutning till vad kommittén med instämmande av arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagit bör den av styrelsen utarbetade statistiken över skolungdomens

yrkesplaner snarast överföras till centralbyrån.

I fråga om den statistik som inte behandlats i det föregående har kommittén

antingen förordat, att den bör kvarstanna hos de verk där den nu

produceras, eller också ansett ytterligare överväganden erforderliga, innan

beslut om den framtida förläggningen kan fattas. Statens hyresråd har ingen

erinran mot att fastighetsomkostnadsundersökningar i framtiden utföres

av ett centralt statistikverk. Detta bör enligt min mening beaktas när dylika

undersökningar blir aktuella, övriga berörda verk har understrukit, att ifrågavarande

statistikgrenar inte kan bortflyttas utan olägenhet för verkens

administrativa verksamhet. Enligt min mening bör ytterligare förflyttning

av statistikgrenar inte ske utan fortsatta utredningar. Jag återkommer senare

till denna fråga.

Vissa verk, däribland kommerskollegium och socialstyrelsen, har uttryckt

farhågor för att deras behov av statistisk expertis inte skulle kunna tillgodoses,

sedan deras statistik bortflyttats. Kommerskollegiets behov i detta hänseende

har jag redan tidigare berört. Vad socialstyrelsen beträffar kommer

socialvårdsstatistiken tills vidare att kvarstanna, varigenom viss statistisk

personal kommer att finnas tillgänglig inom verket. Övriga verk beröres i

mindre utsträckning av de här framlagda förslagen till överflyttning, varför

några problem av ifrågavarande slag knappast uppkommer för deras del.

Skulle en ytterligare överflyttning av statistikgrenar bli aktuell, kan visserligen

läget förändras. Jag räknar dock inte med att denna eventualitet behöver

leda till mera väsentliga olägenheter. Behovet av statistisk expertis för

sådana ämbetsverk som det här kan bli fråga om torde normalt böra tillgodoses

genom utnyttjande av befintiga enheter för utredning, planering etc.

och i övrigt genom en differentierad rekrytering av förvaltningspersonal i

allmänhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att den moderna utbildningen

av förvaltningstjänstemän även tar sikte på att tillfredsställa sådana

behov.

Flera remissinstanser har framhållit angelägenheten av att statistiska undersökningar

även i framtiden skall kunna läggas upp av andra verk än det

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''r år 1960

109

centrala statistikverket. Även om enligt min mening nya statistiska undersökningar

i regel bör förläggas till statistiska centralbyrån vill jag inte helt

utesluta en sådan möjlighet. Det får härvid bli fråga om en prövning från

fall till fall. Under alla förhållanden bör det dock sedan undersökningarna

nått stabiliserad form tagas upp till övervägande att överföra dem till statistiska

centralbyrån.

Vid infogandet i statistiska centralbyrån bör statistikgrenarna redan från

början grupperas så att möjligheterna till samordning kan tillvaratas. Omläggningen

bör därför föregås av en prövning av i vilka avseenden samband

föreligger, innehållsmässigt och produktionstekniskt, med andra statistikgrenar.

Samtidigt bör behovet av personal övervägas. Av betydelse är även

att statistiken vid överflyttningen granskas för att utröna om den motsvarar

de aktuella behoven på ifrågavarande områden och för att gallra ut mindre

väsentlig statistik. Kommittén har föreslagit, att en särskild delegation för

statistikfrågor inrättas från och med budgetåret 1960/61 för att leda omläggningen

av statistikproduktionen. Jag tillstyrker detta förslag.

Det är givet att en prövning av nyssnämnt slag kan drivas olika långt. För

att genomgången skall ha värde som underlag för de olika grenarnas organisatoriska

infogande i centralbyrån erfordras dock som ett minimum att

statistikens lämpliga innehåll belyses genom kontakter med statistikens intressenter

på konsument- och uppgiftslämnarsidan och att arbetsrutinerna i

produktionsprocessen kartlägges. Ax-betet med statistikens omformning i delegationens

regi kan härvid behöva fullföljas efter överflyttningen till centralbyrån.

Den genomgång som under alla förhållanden erfordras före överförandet

kräver dock så betydande arbetsinsatser, att tillgängliga personella

resurser inte kan beräknas räcka till för en samtidig granskning av alla

ifrågavarande grenar. Uppbyggnaden av det centrala statistikverket bör därför

ske successivt under en övergångsperiod. Därigenom underlättas även

lösningen av lokalfrågan. Jag fäster det största avseende vid att koncentrationen

av statistiken även får sin motsvarighet i ett lokalt sammanförande

av de olika enheterna i den nj a organisationen.

Kommittén har förordat att övergångsperioden skall omfatta fem år. En

betydande del av statistiken skulle härvid överföras redan vid ingången av

budgetåret 1962/63. Detta tidsschema har av vissa remissinstanser ansetts

vara för knappt för att medge den allsidiga genomgång av olika statistikgrenar

som kommittén förutsatt. Ur andra synpunkter har däremot eu

femårsperiod framstått såsom alltför lång. Sålunda har farhågor uttalats

för att delegationens verksamhet skulle komma att få ett hämmande inflytande

på nu pågående utvecklingsarbete. Genom att i vissa fall begränsa

genomgången före överförandet till att endast avse det minimiprogram som

jag tidigare angett, bör det dock enligt min mening vara möjligt att fullfölja

omorganisationen inom den av kommittén angivna tiden. Vidare

föreligger det inte något motsatsförhållande mellan delegationens utredningsverksamhet

och nu pågående utvecklingsarbete inom olika statistikområden.

Sistnämnda arbete bör tvärtom befrämjas genom inordnandet i

delegationens verksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

Jag vill i detta sammanhang betona, att genomgången av statistikgrenar

i samband med dessas överförande till centralbyrån aldrig får betraktas

som definitiv hur långt den än drives. Den avser främst att ge så gynnsamma

betingelser som möjligt för det fortlöpande rationaliseringsarbete

som bör ingå som en självklar del i centralbyråns verksamhet.

Slutsatsen av vad jag nu anfört blir, att det förslag till tidsplan som

kommittén framlagt i stort sett bör kunna godtagas. Dock synes överflyttningen

av de arbetsuppgifter som nu åvilar socialstyrelsens byrå för

löne- och sysselsättningsstatistik böra ske i ett sammanhang under budgetåret

1963/64. Jag förordar sålunda, att överflyttningen av statistik till

centralbyrån sker enligt följande tidsschema. Under budgetåret 1962/63

överföres från kommerskollegium de arbetsuppgifter som nu åvilar dess

statistiska byrå, vidare från socialstyrelsen utarbetandet av konsumentprisindex

samt från konjunkturinstitutet dess pris- och volymindexberäkningar

för utrikeshandeln. Budgetåret 1963/64 överflyttas de uppgifter

som nu åligger socialstyrelsens byrå för löne- och sysselsättningsstatistik

liksom även arbetsmarknadsstyrelsens sysselsättningsstatistik. Slutligen

överföres under budgetåren 1964/65 och 1965/66 den ytterligare statistiska

\erksamhet

förslag.

Jag vill erinra om att det under den ifrågavarande femårsperioden kan

bli aktuellt att hos statistiska centralbyrån även förlägga vissa speciella

statistikgrenar, nämligen levnadskostnadsundersökningar, sparundersökningar,

arbetskraftsundersökningar och s. k. konjunkturbarometrar. Då det

som jag tidigare framhållit emellertid inte ännu kan avgöras i vad mån

sådana undersökningar kommer att utföras i fortsättningen, kan de nu inte

inordnas i den föreslagna tidsplanen.

I likhet med kommittén vill jag framhålla, att i den mån statistikområden

kan infogas i centralbyrån i snabbare takt än jag nu angett, detta givetvis

inte bör möta några hinder. Andra justeringar av tidsplanen kan

även komma att visa sig nödvändiga. Det får ankomma på delegationen att

avge förslag härom. Tidsplanen bör dock hållas i sina huvuddrag, så att

omorganisationen under alla förhållanden hinner slutföras under den angivna

femårsperioden.

Vad beträffar delegationens sammansättning har kommittén föreslagit,

att den får sex medlemmar, däribland chefen för det centrala statistikverket

såsom självskriven ledamot. Vissa remissinstanser har framhållit som

önskvärt, att representanter för vetenskaplig forskning, uppgiftslämnare,

konsumenter och personalorganisationer blir representerade i delegationen.

Jag bar förståelse för dessa synpunkter. Det är å andra sidan väsentligt, att

delegationen för att bli arbetsduglig inte göres alltför stor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att ta ställning till frågan om delegationens storlek

och sammansättning.

Delegationens arbete bör självfallet bedrivas i nära samverkan med de berörda

verken. Jag förutsätter även, att dessa verk skall kunna ställa viss

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 10''r år 1960

111

expertis till delegationens förfogande. Det torde emellertid vara nödvändigt,

att därutöver viss utredningspersonal knytes direkt till delegationen. Av särskild

vikt är härvid att en kvalificerad kraft helt kan ägna sig åt att jämte

ordföranden och delegationens medlemmar i övrigt svara för att olika projekt

fullföljes och för att utredningsarbetets olika delar samordnas. Det bör

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut om erforderlig personal samt

om de provundersökningar som kan bli aktuella.

Enligt kommitténs förslag skulle det ankomma på de olika verken att

på grundval av delegationens undersökningar i sina petita avge förslag till

omläggning av den statistiska verksamheten. Delegationen skulle därefter

genom remissförfarande framlägga sina synpunkter på de olika verkens

petita. Jag anser dock att delegationen bör vara förslagsställare. Delegationen

skall därvid framlägga förslag till detaljorganisation beträffande statistiska

centralbyrån samt därjämte redovisa de organisatoriska konsekvenserna

av statistikens bortflyttning från berörda verk. Förslagen bör innefatta

noggranna kostnadsberäkningar. En given utgångspunkt bör vara, att

kostnadsökningen hos centralbyrån i samband med överförandet av en statistikgren

av given omfattning minst motsvaras av lika stora besparingar hos

det avlämnande verket. Förutom en genomgång av olika statistikgrenar skall

delegationen vidare allmänt verka för en rationell statistikproduktion.

Såväl kommittén som ett flertal remissinstanser har uttalat, att behov

av ett samordningsorgan på statistikens område kan väntas föreligga även

efter femårsperiodens slut. En lösning är att låta delegationen kvarstå som

ett fristående samordningsorgan. Härför talar den omständigheten att viss

statistik även i fortsättningen kan förutsättas komma att produceras utanför

centralbyrån. Kommittén har i detta sammanhang framfört tanken att

låta delegationen ingå som styrelse för det centrala statistikverket. Jag anser

en fullgod lösning av samordningsfrågorna som avgörande för statistikens

rationella utformning på längre sikt. Frågan om formerna härför synes

emellertid tills vidare böra lämnas öppen i avvaktan på erfarenheterna

av delegationens arbete.

Från flera remissinstansers sida har understrukits vikten av fastare organisatoriska

former för kontakterna med uppgiftslämnare och konsumenter.

I och för sig torde inte råda några delade meningar om den stora betydelsen

av sådana kontakter. De kan tänkas ske på olika plan och i olika

former. Inte minst viktiga är de omedelbara kontakterna i direkt anslutning

till statistikproduktionen och den löpande efterfrågan på statistiska

uppgifter. På ctl mera centralt plan kommer delegationen för statistikfrågor

att tills vidare fungera som ett kontaktorgan mellan producenter,

uppgiftslämnare och konsumenter. Som ett led i delegationens genomgång

av olika statistikgrenar torde därtill komma att bildas en rad informella arbetsgrupper,

för vilka kontakter med uppgiftslämnare och konsumenter

blir av central betydelse. Verksamheten under uppbyggnadsperioden torde

ge värdefulla rön om de lämpliga formerna för kontakterna i framtiden.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

Jag övergår nu till att behandla grunddragen i statistiska centralbyråns

organisation. Centralbyrån är för närvarande, under ledning av en överdirektör,

organiserad på särskilda avdelningar för befolkningsstatistik, jordbruksstatistik,

ekonomisk statistik, folkbokföring och rättsstatistik, vidare

två särskilda serviceenheter, nämligen utredningsinstitutet och maskincentralen,

samt kansli, bibliotek, arkiv och upplysningsavdelning. De fyra förstnämnda

avdelningarna, vilka är att jämställa med byråer, samt maskinceniralen

förestås av byråchefer. Det omedelbara ansvaret för insamling, bearbetning

och tabellering liksom för statistikens innehåll, åvilar de olika statistiska

avdelningarna. Serviceenheterna betjänar i betydande grad även utomstående.

Kommittén har pekat på att den snabba utvecklingen av den moderna

maskintekniken liksom av de statistiska metoderna medför, alt de funktionella

aspekterna på den statistiska arbetsgången får tillmätas ökad betydelse

vid organiserandet av det centrala statistikverket. Planläggning, insamling,

bearbetning och information utåt måste ses i ett sammanhang.

Detta ställer krav på ett nära samspel mellan serviceorganen och verkets

övriga delar. Därtill måste alla möjligheter till samordning mellan olika staGstikgrenar

tillvaratagas. Det gäller härvid såväl den innehållsmässiga som

den produktionstekniska sidan. Samtidigt som maskin- och metodutvecklingen

ökar möjligheterna till en effektiv statistikproduktion, ställer den

krav på ett specialiserat, fortlöpande planläggnings- och utvecklingsarbete.

Grundtanken i det organisationsförslag som kommittén framlagt har varit

en arbetsfördelning mellan olika specialiserade enheter. Dessa enheter har

härvid förutsatts få karaktären dels av i första hand på tekniska frågor

inriktade, för hela verket gemensamma stabs- och serviceorgan och dels av

facksektioner som i enlighet med av verkets ledning givna riktlinjer och i

nära samarbete med de gemensamma stabs- och serviceorganen skall svara

för insamling och bearbetning av statistiken. De gemensamma serviceorganen

skulle enligt kommittén svara för intervjuundersökningar, maskinell

bearbetning och information utåt. Facksektionerna skulle i fråga om metodtekniska

spörsmål allt efter behov kunna förstärkas med expertis från en

direkt under verksledningen stående arbetsgrupp för utvecklingsfrågor.

Vad beträffar serviceorganen har kommittén föreslagit, att centralbyråns

utredningsinstitut i huvudsak skulle inrikta sin verksamhet på att lämna

service i fråga om intervjuundersökningar, medan dess uppgifter av annat

slag skulle överflyttas till arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Enligt min

mening bör dock arbetsgruppen inte splittra sina resurser utan i huvudsak

ägna sig åt utvecklingsfrågor. Det är å andra sidan väsentligt, alt inom statsförvaltningen

finnes tillgång till ett hjälporgan för statistiska undersökningar

och konsultation. Jag förordar därför, att utredningsinstitutet behåller

sina nuvarande uppgifter.

Maskincentralen bör liksom utredningsinstitutet bedriva sin verksamhet

som hittills. Detta innebär således, att maskincentralen även i fortsättningen

skall lämna maskinteknisk service såväl till centralbyråns övriga delar som

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1960

till andra statliga myndigheter ävensom till kommunala och enskilda beställare.

Till maskincentralen kommer sedermera att överflyttas de maskinanläggningar

som nu finnes hos socialstyrelsen och kommerskollegium i

samband med att dessa verks statistik överföres till centralbyrån.

Kommittén har fäst stort avseende vid en intensifiering av informationsverksamheten.

Detta kommer, i förening med det ökade antalet statistikgrenar

som centralbyrån kommer att svara för, att ställa större krav på centralbyråns

bibliotek, arkiv och upplysningsavdelning. Den vikt som kommittén

lagt vid samordningen av det statistiska trycket har föranlett kommittén

att föreslå inrättande av en befattning som redaktör. Jag delar kommitténs

uppfattning om betydelsen av en rationalisering av det statistiska trycket.

Tills vidare torde emellertid detta arbete böra bedrivas inom ramen

för den i det följande förordade arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Medel

för ändamålet torde böra beräknas fr. o. m. budgetåret 1961/62.

Enligt kommittén skulle en arbetsgrupp för utvecklingsfrågor stå till

verksledningens förfogande för att fortlöpande verka för att utvecklingen

på det statistiska metodområdet utnyttjas. Gruppen skulle vidare organisera

utbildningen av personal inom verket. Liksom kommittén anser jag, att en

arbetsgrupp med de angivna uppgifterna bör ha en fast ställning i centralbyråns

organisation. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag vid min

anmälan i årets statsverksproposition av statistiska centralbyråns avlöningsanslag

förordat särskild medelsanvisning för viss expertispersonal. Härigenom

kommer personal för utvecklingsarbete att x-edan fr. o. m. nästkommande

budgetår stå till förfogande.

De vetenskapliga remissinstanserna har understrukit utbildningens stora

vikt för rekryteringen av lämplig personal till statistikproduktionen. Utbildningsfrågorna

är utan tvivel ytterst viktiga. Dessa kan emellertid inte nu

tas upp till närmare behandling. Jag vill här endast framhålla betydelsen

av ett nära samarbete mellan representanter för den akademiska undervisningen

och statistiska centralbyrån.

En speciell men väsentlig fråga i detta sammanhang gäller vidareutbildningen

av statistikerna. Inte minst genom den snabba metodutvecklingen är

en sådan vidareutbildning ofrånkomlig för att garantera en effektiv statistikproduktion.

Den har emellertid hittills i stor utsträckning varit beroende av

de enskilda statistikernas eget initiativ. Problemet berör inte enbart centralbyråns

personal utan även övriga statistiker inom förvaltningen. Det synes

nödvändigt med en utveckling mot eu fastare organisation av vidareutbildningen.

Även på delta område borde förutsättningar finnas för ett fruktbärande

samarbete med representanterna för den statistiska vetenskapen vid

universitet och högskolor, över huvud taget är det önskvärt med en nära

kontakt mellan dessa och förvaltningens statistiker. Kommittén har understrukit

detta och bl. a. pekat på att det centrala statistikverket bör ha möjlighet

att till sig knyta vetenskaplig expertis. I detta syfte har föreslagits, att

ett belopp av 50 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Förslaget synes mig

beaktansvärt. Nämnda belopp torde fr. o. in. budgetåret 1961/62 böra be
-

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Mnj:ts proposition nr 10\ år 19G0

räknas under centralbyråns avlöningsanslag. Min förhoppning är, att centralbyrån

därigenom skall få både värdefulla impulser i metodologiska frågor

och tillfälle att lösa vidareutbildningen. Huruvida det är lämpligt alt

låta samarbetet med representanter för universiteten och högskolorna utvecklas

till kontakter i mera fasta former torde få göras beroende av de vidare

erfarenheterna.

Den föreslagna statistikreformen kommer afl medföra att ökat utrymme

beredes planläggnings- och utvecklingsarbete. De nuvarande bristerna i statistiken

har av såväl kommittén som remissinstanserna inte minst ansetts

härröra från avsaknaden av personal som helt kunnat ägna sig åt detta. Den

ökade plats dessa kvalificerade uppgifter i framtiden kommer att få inom

den statliga statistiken bör enligt min mening vara ägnat att undanröja de

farhågor som särskilt från de vetenskapliga remissinstansernas sida anförts

beträffande möjligheterna att rekrytera kvalificerad personal till statistikproduktionen.

Jag vill även framhålla betydelsen av en nära kontakt mellan

statistikerna inom olika delar av förvaltningen. Det är väsentligt, att befattningshavarna

inom olika statistikområden inte isoleras, utan att den statistiska

karriären betraktas som gemensam för hela statsförvaltningen. Inte

minst torde detta vara av vikt för att förse de smärre statistiska enheter som

alltjämt kommer att finnas utanför det centrala statistikverket med kvalificerad

personal.

Statistikgrenarnas gruppering på facksektioner har av kommittén gjorts

beroende av delegationens ytterligare överväganden. Detsamma gäller i fråga

om de olika sektionernas inre uppbyggnad. Kommittén har dock skisserat

hur en fördelning av statistikgrenarna på facksektioner skulle kunna te

sig. Såsom jag anfört i det föregående ankommer det på delegationen att

framlägga förslag beträffande statistikgrenarnas organisation inom centralbyrån.

Jag förutsätter därvid, att delegationen förutom förslag om statistikens

gruppering på facksektioner även kommer att framlägga material för

en bedömning av tjänsteställningen för såväl sektionscheferna som övriga

befattningshavare inom facksektionerna.

Kommittén har föreslagit, att sådan statistik som avser företagen skall

sammanhållas inom en näringsstatistisk avdelning och att en ytterligare avdelning

eventuellt skulle bildas för övrig statistik, vilken främst avser hushåll

och enskilda. Härigenom skulle möjligheter skapas, att i första hand

inom vardera avdelningen utveckla samordnade definitioner och klassificeringar,

utveckla gemensamma register och samordna frågeformulär. Kommittén

har vidare föreslagit, att som chef för den näringsstatistiska avdelningen

inrättas en tjänst i lönegrad B 3. Däremot har kommittén inte ansett

sig kunna taga ställning till behovet av en avdelningschef för den eventuella

allmänna avdelningen.

Enligt den tidsplan jag förordat kommer vid ingången av budgetåret

1962/63 en omfattande överföring av statistik till centralbyrån att ske. Redan

dessförinnan är det enligt min mening nödvändigt att centralbyrån för

sin del har vidtagit förberedelser för statistikens infogande i verket. Verks
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1960

115

chefen kommer visserligen att kunna nära följa delegationens arbete men

kan inte förutsättas bli i stånd att helt ägna sig åt de omfattande samordningsproblem

överföringen kommer att aktualisera. Särskilt starkt gör sig

kraven på samordning gällande på näringsstatistikens område. Jag anser

därför, att ett starkt behov av avlastning av verkschefen kommer att föreligga

redan vid uppbyggnadsarbetets början. Emellertid är frågan om det

sätt på vilket detta behov av samordning och avlastning lämpligen skall tillgodoses

i hög grad beroende av antalet facksektioner och den närmare organisationen

av dessa. Denna fråga kommer sannolikt inte att kunna avgöras

förrän i samband med överföringen av statistik under budgetåret 1962/63.

Jag är därför inte beredd att för närvarande taga slutlig ställning till frågan

om att inrätta någon speciell tjänst för ändamålet. Förberedelserna för omorganisationen

inom centralbyrån torde under verkschefen få lösas inom

ramen för arbetsgruppen för utvecklingsfrågor. Erforderliga medel härför

torde böra beräknas fr. o. m. budgetåret 1961/62.

Som chef för statistikverket föreslår kommittén en generaldirektör i lönegrad

B 6. Genom koncentrationen av statistik till centralbyrån kommer denna

att få väsentligt utökade arbetsuppgifter. Redan den förordade överföringen

av statistik från kommerskollegium och socialstyrelsen omfattar sålunda

ett statistikområde som nu i stort sett åvilar tre statistiska byråer.

Detta i förening med ställningen som centralt statistikverk med betydelsefulla

kontakter såväl gentemot andra delar av statsförvaltningen som kommunala

och enskilda organ motiverar enligt min mening klart att chefen för

centralbyrån får ställningen av generaldirektör. Jag förordar därför att

verkschef stjänsten fr. o. m. budgetåret 1961/62 ändras från överdirektör till

generaldirektör.

Slutligen kan jag ansluta mig till kommitténs uppfattning att statistikverket

i möjligaste mån helt bör inriktas på statistiska uppgifter. Det kan

därför visa sig önskvärt att handläggningen av namnärenden och de uppgifter

som åvilar avdelningen för folkbokföringen överflyttas till annan myndighet.

Detsamma gäller även det inom centralbyrån förda äktenskapsregistret.

I avvaktan på ställningstagande till framlagda eller pågående utredningar

anser jag mig dock inte nu kunna taga slutgiltig ståndpunkt till

dessa frågor. Berörda arbetsuppgifter bör därför liksom hittills tills vidare

ankomma på centralbyrån.

Vad beträffar kostnaderna för de av mig i det föregående framlagda förslagen

beräknar jag medelsbehovet för delegationen för statistikfrågor, inklusive

arvoden till ledamöter, ersättning till kansli och experter, särskilda

undersökningar samt eventuella expenser, till 200 000 kronor. Ett belopp av

denna storleksordning beräknas årligen erfordras under en femårsperiod.

I den mån ett särskilt samordningsorgan anses erforderligt även för tiden

därefter, kan kostnaden härför beräknas bli väsentligt lägre. Beträffande övriga

i det föregående framlagda förslag kan kostnaderna för ledningen av

samordningsfunktionerna inom verket, arbetet med rationalisering av det

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1960

statistiska trycket samt anknytningen av vetenskaplig expertis till verket

beräknas fr. o. m. budgetåret 1961/62 föranleda en kostnadsökning av omkring

125 000 kronor. Härtill torde komma vissa engångskostnader i samband

med överflyttningarna. Övriga kostnadsökningar som uppkommer inom

centralbyrån skall i princip motsvaras av minst lika stora kostnadsminskningar

inom de avlämnande verken. Jag räknar, i likhet med kommittén,

i själva verket med att den föreslagna omorganisationen skall innebära

en kostnadssänkande rationalisering. Därigenom bör den i det föregående

föreslagna ökade medelstilldelningen snabbt kunna återvinnas i

form av lägre produktionskostnader och höjd kvalitet av statistiken. Självfallet

kan under loppet av uppbyggnadsperioden uppkomma krav på ny

eller utvidgad statistik. Sådana krav får i den mån de fordrar ökade resurser

för statistikproduktionen prövas för sig.

IV. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående tillstyrkta riktlinjerna

för den statliga statistikens organisation;

b) till Delegationen för statistikfrågor för budgetåret 1960/

61 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingrid von Otter

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1960

117

Innehåll

I. Inledning ............................................................ 2

II. Allmänna riktlinjer för den statliga statistikens organisation ............ 4

1. Allmänna synpunkter ............................................ 4

Kommittén ...................................................... 4

Yttranden........................................................ 6

2. Den nuvarande statistikorganisationen och dess brister ............ 9

Kommittén ...................................................... 9

Yttranden........................................................ 16

3. Avvägning och slutsatser rörande organisationsfrågan .............. 22

Kommittén ...................................................... 22

Yttranden........................................................ 28

4. Statistikproduktionens administrativa form ........................ 36

Kommittén ...................................................... 36

Yttranden........................................................ 38

Departementschefen .................................................. 39

III. Omorganisationens genomförande .................................... 46

1. Förläggningen av olika statistikgrenar .............................. 46

Kommittén ...................................................... 46

Yttranden........................................................ 62

2. Delegationen för statistikfrågor .................................. 70

Kommittén ...................................................... 70

Yttranden........................................................ 75

3. Statistikverkets organisation ........................................ 83

Kommittén ...................................................... 83

Yttranden........................................................ 92

Departementschefen .................................................. 104

IV. Departementschefens hemställan ...................................... 116

(500103 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin (1)

  1. Richard Croneberg, Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal normgivningsfrågor, FT 2024 nr 3 s. 281, på s. 286 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960/61 till fångvårdsstyrelsen m. m. a1 i texten
  2. SU 1960:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga statistikens organisation jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 2024 s. 281 Richard Croneberg, Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal no… s. 286 i texten