Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1960/61 m. m

1960-03-11 · 147 sidor, varav 143 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 143 av 147 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:110, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1960/61 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1960/61 m. m.;

given Stockholms slott den 11 mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande de anslag

under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat upptagits med

allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges i vissa organisationsfrågor m. m. Sålunda föreslås,

att den nu försvarsgrensvis organiserade militärmusiken sammanföres i

en enhetlig organisation och att flygvapnets nuvarande musikkår i Stockholm

indrages. I övrigt föreslås, bland annat, förflyttning av vissa militära

staber m. m. samt ändrad ordning för ianspråktagande av personal för

frivillig tjänstgöring.

1—66 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr Ilo

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

samt såvitt avser punkten 2 med chefen för ecklesiastikdepartementet

och punkten 10 med chefen för kommunikationsdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Jag får nu anmäla de anslag som återstår att slutligt

äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor

av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

3

[1] Ändrad lokalisering av vissa militära institutioner m. m.

Enligt vad jag inhämtat avser chefen för finansdepartementet att i särskild

proposition redovisa vissa förslag av lokaliseringsutredningen rörande

statlig verksamhet. Därvid kommer bland annat att behandlas utredningens

förslag angående flyttning av IV. militärbefälsstaben från Stockholm

till Strängnäs. För närmare upplysningar om ifrågavarande förslag torde

jag få hänvisa till nämnda redogörelse samt till utredningens betänkande

(nr 6).

Vid sina undersökningar angående lämpligheten av att utflytta IV. militärbefälsstaben

från Stockholm har lokaliseringsutredningen särskilt beaktat

stabens fredsverksamhet och beredskapsfrågorna. Även om stabens

nuvarande lokalisering i hög grad underlättar det fredsmässiga arbetet,

anser jag dock icke detta arbete vara av den art, att en förläggning av

staben till Stockholm i fred är nödvändig. Av beredskapsskäl finner jag

det vidare vara en fördel, om staben förlägges annorstädes inom militärområdet

än i huvudstaden. Jag ansluter mig därför till utredningens,

av de militära myndigheterna biträdda förslag att staben flyttas. Jag har

icke heller några invändningar att göra mot Strängnäs som ny förläggningsort

för staben.

Då lämpliga lokaler för staben ej finnes disponibla i Strängnäs, blir

nybyggnad erforderlig. Preliminärt har byggnadskostnaderna för stabsbyggnad

beräknats uppgå till omkring 1 500 000 kronor. De nya lokalerna

beräknas kunna vara färdiga den 1 april 1962. Jag räknar därför med att

flyttningen skall ske vid denna tidpunkt. Vid bifall till förslaget måste

byggnadsarbetena projekteras och igångsättas redan under budgetåret

1960/61. Uppkommande kostnader härför under nämnda budgetår bör

bestridas från det under Försvarets fastighetsfond, Arméns delfond, uppförda

investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för armén, vilket anslag

bland annat avses skola utnyttjas för byggnadsarbeten, som erfordras för

genomförande av fredsorganisatoriska förändringar (prop. 1960: 1, bil. 26,

s. 9 f).

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har fortifikationsförvaltningen

erinrat om att militärbefälhavaren för IV. militärområdet är

lokal förvaltningsmyndighet för Järvafältet och pansarskjutfältet å Utö

m. m. Jag delar ämbetsverkets uppfattning att dessa uppgifter bör

åläggas andra myndigheter sedan staben flyttat från Stockholm. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t alt meddela bestämmelser härom.

Jämväl i övrigt — såsom t. ex. i fråga om militärbefälhavarens

bibehållande såsom överkommendant för Stockholms garnison — bör

Kungl. Maj :t äga att utfärda de bestämmelser som kan erfordras i anledning

av IV. militärbefälsstabens flyttning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

De vid militärbefälsstabens flyttning frigjorda lokalerna i Stockholm —

omkring 2 700 kvadratmeter i förutvarande Livregementets till häst etablissement

vid Lidingövägen — bör i första hand utnyttjas för att tillgodose

det mest trängande lokalbehovet för centrala staber och förvaltningsmyndigheter

inom försvaret.

I förevar ande sammanhang finner jag det även lämpligt att lämna en

kort redogörelse för lokalbehovet för till Stockholm förlagda centrala

staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret. Som i korthet anmälts

till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 35) har 1956 års försvarsförvaltnings

sakkunnig a med skrivelse den 16 juli 1959, efter samråd med fortifikationsförvaltningen

och byggnadsstyrelsen, inlämnat dels redogörelse

för lokalbehovet för nämnda staber och förvaltningsmyndigheter, dels ock

förslag till lokalfrågans lösning. Enligt de sakkunnigas uppfattning kan

en del av föreliggande lokalbehov tillgodoses genom vissa omdisponeringar

och omflyttningar inom och mellan redan tillgängliga lokaler. Sålunda

föreslås bland annat, att tredje flygeskaderstaben, som för närvarande

disponerar 17 rum i Tre Vapen på Gärdet, skall flyttas till Svea flygflottiljs

etablissement i Barkarby, där lokaler friställes i samband med den beslutade

indragningen av flottiljen (jfr prop. 1958: 110). För egen del tillstyrker

jag, att eskaderstaben flyttas till Barkarby, varvid de i Tre Vapen

frigjorda lokalerna i första hand bör få disponeras av flygstaben.

Sedan en del av behovet tillgodosetts inom tillgängliga lokaler återstår

emellertid enligt de sakkunnigas beräkningar likväl ett relativt stort behov

av nya lokaler, nämligen totalt omkring 335 rum om sammanlagt

cirka 5 500 kvadratmeter. Detta behov hänför sig huvudsakligen till armétygförvaltningen

och flygförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen har sedermera i annat sammanhang upplyst,

att ämbetsverket räknar med ett ytterligare lokalbehov om 2—3 000

kvadratmeter, därest bland annat militära högskoleutredningens den 30

november 1959 avgivna förslag om ökad kursverksamhet bifalles. På grund

av den s. k. nedre norrmalmsregleringen kan det vidare bli nödvändigt att

inom en nära framtid söka ersättningslokaler för fortifikationsförvaltningen,

som nu disponerar lokaler om cirka 6 000 kvadratmeter i två komplex

vid Tegelbacken.

Försvarsförvaltningssakkunniga har undersökt olika möjligheter att

tillgodose det av dem beräknade lokalbehovet. Av flera skäl, bland annat

i avbidan på resultaten av lokaliseringsutredningens pågående arbete,

anses en tillbyggnad till Tre Vapen på Gärdet eller nybyggnad för närvarande

icke utgöra en lämplig lösning. Av kostnadsskäl anses byggande

av baracker ej böra komma i fråga. De sakkunniga har vidare övervägt,

huruvida icke de vid Svea flygflottilj i Barkarby frigjorda lokalerna skulle

kunna utnyttjas även för andra organ än tredje flygeskaderstaben men

har icke ansett sig kunna föreslå detta bland annat på grund av det relativt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1960

stora avståndet och de jämförelsevis dåliga förbindelserna med militärstabsbyggnaden,

Tre Vapen in. m. Olägenheterna för den berörda personalen

anses inte lieller kunna lämnas ur räkningen, varjämte försvårad rekrytering

väntas uppstå. I stort sett samma skäl talar enligt de sakkunniga emot

ett utnyttjande av infanteriets kadettskolas etablissement vid Ulriksdal,

sedan kadettskolan enligt riksdagens beslut flyttats till Halmstad.

Lokaliseringsutredningens förslag om flyttning av IV. militärbefäl sstaben

har föranlett de sakkunniga att överväga, huruvida icke lokaler

skulle kunna ställas till förfogande inom f. d. Livregementets till häst

kaserner. Närheten till militärstabsbyggnaden och Tre Vapen och de goda

kommunikationerna anses göra en lösning efter den linjen tilltalande.

Men blott en del av behovet kan tillgodoses genom de lokaler som frigöres

genom IV. militärbefälsstabens förflyttning. I detta sammanhang uttalar

emellertid de sakkunniga, att flyttning av de inom etablissementet förlagda

förbanden, nämligen Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani,

sannolikt skulle kunna lösa lokalfrågan åtminstone i huvudsak

men att en sådan flyttning förutsätter organisatoriska förändringar, som

de sakkunniga icke ansett sig behöriga att ingå på.

Efter bland annat dessa överväganden har de sakkunniga bedömt den

enda praktiskt hållbara lösningen ligga i förhyrning av erforderliga lokaler.

Eftersom tillfälle härtill yppats i ett under byggnad varande kontorshus

i Farsta, föreslås att lokalfrågan för det närmaste tiotalet år löses på detta

sätt. De sakkunniga har bedömt, att de minsta olägenheterna ur arbetssynpunkt

in. m. uppstår, om försvarets civilförvaltning samt armétygförvaltningens

tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråer flyttar från Tre

Vapen till Farsta samt armétygförvaltningens fordonsbyrås biluttagningssektion

och arméintendenturförvaltningens drivmedelsbyrås bränslesektion

flyttas till Farsta från nuvarande lokaler.

Vid remissbehandlingen av försvarsförvaltningssakkunnigas förslag har

cheferna för armén, marinen och flygvapnet, arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningen och flygförvaltningen i princip tillstyrkt den föreslagna

utflyttningen med hänsyn till att något annat godtagbart alternativ icke

framkommit, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och armétygförvaltningen

har framhållit, att staber och förvaltningar bör hållas i största

möjliga utsträckning samlade. Bland annat möjligheterna att uppföra

baracker hör därför närmare undersökas. Enligt överbefälhavaren kan det

icke anses uteslutet, att en kombination av utnyttjandet av IV. militärbefälsstabens

lokaler jämte uppförande av baracker skulle utgöra den

bästa lösningen på lokalfrågan. Lokaliseringsutredningen rörande statlig

verksamhet har anfört, att de delar av försvarets centrala förvaltningsmyndigheter,

som enligt förslaget avses bli förlagda till Farsta, i stället

bör placeras i lokaler, som kan bli disponibla, om de av utredningen förordade

utflyttningarna genomföres.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1960

Med anledning av försvarsförvaltningssakkunnigas i det föregående

redovisade uttalande att lokalfrågan förmodligen skulle kunna lösas, om

f. d. Livregementets till häst kaserner vid Lidingövägen helt friställdes,

har — som i korthet anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 35) —

chefen för armén erhållit i uppdrag att utreda möjligheterna att indraga

eller förflytta livgardesskvadronen samt att förlägga Stockholms stabskompani

till annan plats. Med skrivelse den 14 januari 1960 har chefen

för armén fullgjort ifrågavarande uppdrag. Enligt arméchefens uppfattning

kan frågorna om livgardesskvadronens indragning eller flyttning

samt Stockholms stabskompanis flyttning icke avgöras isolerade utan

måste ses i sammanhang med övriga fredsorganisatoriska förändringar

inom Stockholmsområdet, vilka kan bli aktuella inom en nära framtid.

Förband och skolor som beröres av dessa förändringar anges vara Svea

artilleriregemente, tygförvaltningsskolan, arméns skyddsskola, gymnastikoch

idrottsskolan, krigsskolans övningskompani, krigshögskolan samt artilleri-

och ingenjörofficersskolan. Härtill kommer de redan beslutade förflyttningarna

av infanteriskjutskolan vid Rosersberg och infanteriets kadettskola

vid Ulriksdal. Skjutskolans etablissement avses dock enligt riksdagens

beslut utnyttjas som civilförsvarsskola.

Arméchefens utredning har bland annat utförts under förutsättning,

att Svea artilleriregemente flyttas till Linköping i samband med Östgöta

luftvärnsregementes beslutade indragning den 1 april 1962, varvid artilleriregementets

nuvarande etablissement i Sundbyberg friställes och kan

disponeras för andra ändamål inom försvaret. Livgardesskvadronen och

stabskompaniet bör enligt arméchefen emellertid kvarbliva i nuvarande

förläggning. I den mån lokaler eventuellt kan friställas inom etablissementet

vid Lidingövägen säges främst försvars- och arméstabernas samt

högskolornas lokalbehov böra tillgodoses. Möjligheterna att för förvaltningsmyndigheterna

utnyttja övriga militära etablissement, som blir disponibla

genom den pågående utflyttningen av förband och skolor från Stockholmsområdet,

bör emellertid enligt arméchefen närmare undersökas.

I avvaktan på resultatet av 1959 års skjutfältsutrednings arbete är jag

för egen del icke för närvarande beredd att taga ställning till Svea artilleriregementes

framtida förläggning. Med hänsyn härtill anser jag mig icke

heller för närvarande kunna pröva frågorna angående livgardesskvadronens

indragning eller skvadronens och stabskompaniets organisation och förläggning.

Jag avser att framdeles återkomma med förslag härom, varvid

samtidigt lokalfrågorna för staber och förvaltningar bör lösas. Enligt min

mening bör emellertid eftersträvas att etablissementet vid Lidingövägen i

största utsträckning utnyttjas för kontorsändamål.

Vissa av de av arméchefen föreslagna omflyttningarna bör emellertid

kunna prövas oberoende av att Svea artilleriregementes förläggning icke

slutligt avgjorts. Den beslutade förflyttningen av infanteriskjutskolan aktu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

7

aliserar frågan om förläggningen av arméns skyddsskola, som för närvarande

är administrativt knuten till infanteriskjutskolan vid Rosersberg.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag att

skyddsskolan förlägges till Svea livgardes etablissement och administrativt

anslutes till detta regemente. Ej heller har jag något att invända mot att

gymnastik- och idrottsskolan flyttas från krigsskolan och förlägges till Svea

ingenjörregemente.

Såsom framgått av det föregående tillstyrker jag försvarsförvaltningssakkunnigas

förslag, att tredje flygeskaderstaben flyttas till Barkarby.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

lokaliseringen av vissa militära institutioner m. m.

[2] Förändringar beträffande försvarets musikorganisation

Nuvarande musikorganisation för försvaret fastställdes vid 1956 års riksdag

(prop. 110; SU 121; rskr 279). Organisationen omfattar en musikkår,

arméns musikkår i Stockholm, bestående av musikdirektör och sammanlagt

37 underofficerare och furirer, samt 25 musikkårer, envar bestående

av musikdirektör och 24 underofficerare och furirer (typ II). Vid varje

musikkår finnes härutöver musikaspiranter och musikelever. Såsom ansvarig

för utbildningen av musikpersonalen och såsom rådgivare i personalfrågor

in. m. finns en inspektör för militärmusiken. Inberäknat inspektören

uppgår musikpersonalen till sammanlagt 796 man. Militärmusiken,

som är organiserad försvarsgrensvis, uppdelas i armé-, marinoch

flygmusiken. Av musikkårerna tillhör 19 armén, 3 marinen och 4 flygvapnet.

Inom varje försvarsgren är musikpersonalen underställd en särskild,

av försvarsgrenschefen utsedd personalkårchef. Beträffande utbildningsgången

för musikpersonalen gäller, att musikelev anställes vid lägst 16

års ålder. Efter genomgång av erforderlig utbildning under elev- och aspiranttiden,

som sammanlagt omfattar tre år, sker befordran till musikfurir.

För befordran till musikunderofficer erfordras enligt gällande bestämmelser

genomgång av tvåårig utbildning vid musikhögskolan. Sistnämnda utbildning

har hittills icke kunnat påbörjas.

Kostnaderna för nuvarande musikorganisation, vilka bestrides från försvarsgrenarnas

avlönings-, rese-, inventarie- in. fl. anslag, beräknas till

drygt 11 miljoner kronor. Hänsyn har härvid icke tagits till föreliggande

vakanser i nuvarande personalorganisation. Härtill kommer kostnaderna

för den ännu icke igångsatta underofficersutbildningen, vilka beräknas

uppgå till 240 000 kronor.

För genomförandet av den nya militärmusikorganisationen har tillsatts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

en särskild nämnd — organisationsnämnden för militärmusiken. Enligt vad

nämnden redovisat har organisationen nu i huvudsak genomförts.

Under innevarande år har vissa förändringar i militärmusikorganisationen

aktualiserats. Sålunda har i en inom försvarsdepartementet i januari

1960 upprättad promemoria framlagts förslag angående anpassning av försvarets

musikorganisation till beslutade ändringar i försvarets organisation

in. in. Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning,

statskontoret, musikaliska akademiens styrelse, organisationsnämnden

för militärmusiken, 1959 års besparingsutredning för försvaret,

Sveriges orkesterföreningars riksförbund, statstjänstemännens riksförbund

(SR) och tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion

(TCO-S). Vidare har organisationsnämnden för militärmusiken i samråd

med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna i skrivelse den 11 januari

1960 framfört förslag rörande vissa ändringar i musikorganisationen, över

sistnämnda förslag har utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning,

statskontoret och riksräkenskapsverket samt TCO-S.

Jag anhåller att nu få anmäla förevarande ärenden och redogör därvid

först för framlagda förslag och däröver avgivna yttranden.

Förslag angående anpassning av musikorganisationen till beslutade

ändringar i försvarets organisation m. m.

I promemorian erinras bland annat om att vid utformningen av nuvarande

musikorganisation hänsyn togs icke endast till försvarets behov

utan även i stor utsträckning till det civila musiklivets intressen. Organisationen

ansågs därvid böra utformas så att de enskilda militärmusikernas

betydelsefulla insatser i det allmänna musiklivet skulle möjliggöras även

framdeles. Med hänsyn härtill ökades antalet musikkårer i förhållande till

vad som föreslagits av 1955 års militärmusikutredning med fyra, vilka

kårer placerades i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö.

I promemorian hävdas, att musikorganisationen i första hand bör anpassas

med hänsyn till beslutade förbandsindragningar. För att inom given

kostnadsram erhålla ett så effektivt försvar som möjligt måste alla besparingsmöjligheter

utnyttjas. I detta läge anses det icke möjligt att bibehålla

samtliga de musikkårer som tillkommit främst med hänsyn till det civila

musiklivets intressen. I sammanhanget upptas även frågan om bestridande

av kostnaderna för den förutsatta musikunderofficersutbildningen. I promemorian

utsäges, att underofficersutbildningen är en förutsättning för

den nya musikorganisationen med dess förbättringar avseende stämbesättning

och befordringsförhållanden och att den med hänsyn härtill bör

komma till stånd hösten 1960. Därför anses det nu böra undersökas, om

förutsättningar finns att genomföra utbildningen, därest kostnaderna för

densamma bestrides från fjärde huvudtiteln. Medel för denna utbildning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

inom försvarets kostnadsram säges i princip endast böra erhållas genom

reducering av musikorganisationen.

Utifrån i det föregående angivna utgångspunkter synes det enligt promemorian

nödvändigt, att en reducering av musikorganisationen motsvarande

i stort sett indragning av tre musikkårer vidtages. Enär flera av de

beslutade förbandsindragningarna in. in. berör Stockholmsområdet, anses

det rimligt, att en musikkår inom detta område indrages. Härvid bör ur

skilda synpunkter flygvapnets musikkår i Stockholm komma i fråga, vilken

kår nu är förlagd till den under avveckling varande Svea flygflottilj (F 8).

Med hänsyn till den omfattande garnisonstjänsten i Stockholm anses dock

vid indragning av förenämnda kår arméns musikkår i Stockholm böra förstärkas,

så att den i flertalet fall kan uppträda delad. Förstärkningen synes

böra utgöra 11 man (en biträdande musikdirektör, 8 underofficerare eller

furirer samt en aspirant och en elev). De gjorda övervägandena har vidare

lett fram till att arméns musikkår i Jönköping och flygvapnets musikkår

i Västerås bör indragas. Härvid har enligt promemorian hänsyn tagits till

förläggningen av försvarets förband efter genomförandet av beslutade

organisationsförändringar och vidare har det civila musiklivets intressen

1 möjligaste mån beaktats.

Enligt förslaget i promemorian minskas musikorganisationens personaluppsättning

med 79 man till (796 — 79 =) 717 man. Minskningen omfattar

2 musikdirektörer, 21 musikfanjunkare, 21 musiksergeanter, 22 musikfurirer,

8 musikaspiranter och 5 musikelever. I förhållande till kostnaderna

för nuvarande musikorganisation (drygt 11 miljoner kronor), beräknas

förslaget medföra en kostnadsbesparing av drygt en miljon kronor. Härvid

har hänsyn tagits till den ökning av resekostnaderna som antages uppkomma

vid indragning av tre musikkårer. Med utgångspunkt i nuvarande

personalläge och under beaktande av den takt, i vilken nu föreslagna organisationsförändringar

bör genomföras med hänsyn till personalens berättigade

intressen, beräknas i promemorian de omedelbara anslagsmässiga

besparingarna under de närmaste budgetaren uppgå till ungefär det belopp

som erfordras för att genomföra musikunderofficersutbildningen (för budgetåren

1960/61 och 1961/62 95 000 respektive 240 000 kronor).

Den föreslagna indragningen av musikkårer anses böra ske under budgetåret

1960/61. övertalig personal bör härvid förflyttas till andra musikkårer,

i första hand sådana där vakanser föreligger, varvid emellertid vissa

kårer övergångsvis får större personalstyrka än normalt. \ id indragningen

bör det eftersträvas att så snart som möjligt antalsmässigt nedbringa musikpersonalen

till 717 man. övertaliga beställningar (motsvarande) bör

indragas vid uppkommande vakanser. För att förebygga förändring av

befordringsförhållandcna för musikpersonalen anses Kungl. Maj:t böra inhämta

riksdagens bemyndigande att tillfälligt få utbyta lägre beställningar

mot högre. Genomförandet av organisationsförändringarna föreslås skola

anförtros åt organisationsnämnden för militärmusiken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Yttranden

Statskontoret och besparingsutredningen för försvaret biträder föreslagen

anpassning av musikorganisationen. SR accepterar motvilligt den ifrågasatta

nedskärningen av musikorganisationen som en mer eller mindre

ofrånkomlig, ehuru personellt och kulturellt ytterligt beklaglig, konsekvens

av 1958 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren, som framhåller att det militära behovet omfattar en

musikorganisation med 13 musikkårer, förordar i första hand att nuvarande

musikorganisation bibehålies men att kostnaderna delas mellan

fjärde och åttonde huvudtitlarna. Skulle en sådan kostnadsfördelning ej

komma till stånd, anser sig överbefälhavaren nödgad föreslå en minskning

av musikorganisationen av sådan omfattning att besparingar enligt departementspromemorian

erhålles. Om anpassningen av musikorganisationen härvid

bör ske på sätt i promemorian angivits anses kunna bedömas först

efter närmare undersökningar. Sålunda bör underlag framläggas för en

förnyad avvägning mellan kårernas numerär och antalet kårer, en närmare

översyn göras av kårernas tjänstgöringsräjonger och omprövning ske av

stämbesättning in. m. I sammanhanget bör jämväl prövas hur personalens

intressen skall beaktas. Kostnaderna för underofficersutbildningen förutsättes

även enligt detta alternativ belasta åttonde huvudtiteln. Liknande

synpunkter har framförts av chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning

och organisationsnämnden för militärmusiken.

Under förutsättning att besparingar enligt promemorian nu måste företagas

anser överbefälhavaren, civilförvaltningen och organisationsnämnden

för militärmusiken dels att flygvapnets musikkår i Stockholm — i avvaktan

på ställningstagande i fråga om utflyttning av vissa staber och förband

m. m. inom Stockholms garnison — bör bibehållas och arméns musikkår

i Stockholm i stället minskas till kår av typ II, dels ock att det inte är

mindre olägligt att indraga andra än de föreslagna kårerna i Jönköping och

Västerås.

Chefen för marinen vill inte motsätta sig indragning av flygvapnets

musikkår i Stockholm. För att motverka olägenheterna härav beträffande

musiktjänsten i Stockholm föreslås, att såväl arméns som marinens musikkårer

i Stockholm förstärkes. Marinchefen uttalar också, att det bör undersökas

om icke tre musikkårer av typ II skulle kunna bibehållas i Stockholmsområdet.

Med hänsyn till att de indirekta återverkningarna på musikorganisationen

blir mycket ogynnsamma avstyrker chefen för armén indragning av

musikkåren i Jönköping. Kostnaderna för musikunderofficersutbildningen

vid musikhögskolan förutsättes icke belasta fjärde huvudtiteln.

TCO-S föreslår, att den nu ifrågasatta ändringen i försvarets musikorganisation

far anstå i avvaktan på att ytterligare klarhet vinnes om försvarets

utformning under närmast förestående tidsperiod.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

11

Musikaliska akademiens styrelse tillstyrker indragning av flygvapnets

musikkår i Stockholm men avstyrker bestämt, att musikkårerna i Jönköping

och Västerås indrages, något som skulle ödelägga musikodlingen

i dessa städer med omnejd. I stället bör dels någon förstärkning av arméns

musikkår i Stockholm icke ske, dels personalkategorien underofficerare

och furirer vid var och en av de å annan ort än Stockholm förlagda musikkårerna

minskas med en man. Även Sveriges orkesterföreningars riksförbund

avstyrker indragning av musikkårerna i Jönköping och Västerås.

För att skapa möjligheter för bibehållande av nämnda musikkårer anvisas

följande utvägar, nämligen indragning av flygvapnets musikkår i Stockholm,

bestridande av kostnaderna för musikunderofficersutbildningen från

åttonde huvudtiteln samt indragning av en befattningshavare vid samtliga

musikkårer. Vidare anses någon förstärkning av arméns musikkår i Stockholm

icke motiverad.

För att vid en eventuell indragning av musikkårer bäst tillgodose musikpersonalens

intressen är det enligt överbefälhavaren att föredraga, att en

särskild stat skapas för underofficerare och musikfurirer till det antal

som motsvarar indragna beställningar inom militärmusiken. Personalen på

denna stat bör tillförsäkras befordran i takt med på ordinarie stat kvarstående

personal. Även chefen för armén, statskontoret och TCO-S förordar

inrättande av någon form av särskild stat för den övertaliga musikpersonalen.

Förslag rörande gemensam musikorganisation för försvaret

Organisationsnämnden för militärmusiken anför bland annat, att försvarsväsendets

underbefälsförbund i skrivelse till nämnden föreslagit, att

militärmusiken sammanföres i en gemensam personalkår och därvid såsom

huvudsakligt motiv framhållit den befordringsutjämnande effekt en

sådan anordning skulle medföra för musikpersonalen. För egen del anser

nämnden starka skäl tala för att musikpersonalen utgör en enda, för försvaret

gemensam personalkår. Skälen sammanfattar nämnden sålunda:

1. en planmässig rekrytering och utbildning främjas; 2. omplacering av

personal underlättas, varigenom kraven på önskvärd stämbesättning och

nödvändig spelbarhet lättare tillgodoses; 3. en vidare överblick över de

personella resurserna erhålles; 4. befordringsmöjligheterna för musikunderofficerare

och musikunderbefäl kan göras jämnare och rättvisare;

samt 5. genomförandet av eventuella framtida organisationsändringar kan

ske på ett smidigare sätt än eljest.

Ä andra sidan är nämnden medveten om att såväl organisatoriska som

psykologiska skäl kan åberopas mot en gemensam personalkår för samtlig

musikpersonal inom försvaret. Sålunda synes en sådan åtgärd, åtminstone

formellt, verka inskränkande på de befogenheter försvarsgrenschef hittills

haft med avseende å försvarsgrenens musikkårer och musikpersonal. Erfa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

renheterna i fråga om god samverkan över försvarsgrensgränserna beträffande

frågor rörande musikkårernas användning och musikpersonalens

rekrytering, utbildning och utnyttjande gör det emellertid enligt nämnden

sannolikt, att olägenheter icke skall behöva uppkomma av att musikorganisationen

ställes under gemensam ledning. I avseende på inre tjänst, allmän

ordning och tjänstgöringsförhållanden i övrigt förutsättes, att musikkårerna

också i fortsättningen skall underställas chefen för det förband till vilket

kårerna är anslutna.

Efter avvägning mellan för- och nackdelar har nämnden kommit till

den uppfattningen, att de nuvarande musikorganisationerna (armé-, marinoch

flygmusiken) bör sammanslås till en, för försvaret gemensam musikorganisation.

Förutsättningar att låta denna organisation stå helt vid sidan

av befintliga organ anses icke föreligga, då en fristående organisation skulle

bli personalkrävande och öka totalkostnaderna för militärmusiken. Med

hänsyn till att av nuvarande tre personalkårer arméns är den största och

mest arbetskrävande synes det nämnden vid ett val mellan de tre försvarsgrensledningarna

mest naturligt, att den gemensamma musikorganisationen

anknytes till armén, att den administreras genom arméledningen med utnyttjande

av befintlig personal samt att beställningshavare inom arméstaben

utses till personalkårchef. Överbefälhavaren, som icke velat motsätta

sig förevarande förslag, har i sammanhanget bland annat erinrat om att

han tidigare framhållit, att militärmusiken i första hand vore ett led i personalvårdsverksamheten

och av väsentlig betydelse för kontakten mellan

krigsmakten och det civila samhället samt att det därför borde vara ändamålsenligt

att knyta dess centrala ledning till personalvårdens ledningsorgan.

Ett genomförande av nämndens förslag bör enligt överbefälhavaren

endast ske under förutsättning att chefen för försvarsstaben och den för

krigsmakten gemensamma personalvårdsbyrån får möjlighet att samordna

militär musikverksamhet med övrig personalvårdsverksamhet, att erhålla

bistånd av inspektören för militärmusiken i vissa musikfrågor m. m. samt

att lämna direktiv för militärmusikens lämpliga utnyttjande vid beredskap

och krig. Mot vad överbefälhavaren sålunda anfört har nämnden icke funnit

anledning till erinran.

Beträffande uniformeringen av musikpersonalen uttalar nämnden, att

den omständigheten att några musikkårer är anslutna till marina enheter

eller flygvapenförband utgör icke tillräckligt skäl för att räkna med olikheter

i uniformeringen. Såväl rent principiellt som med hänsyn till organisationsformen

för och utnyttjandet av försvarets musikkårer bör enligt

nämnden musikpersonalen erhålla enhetlig uniformering. Då emellertid

från försvarsgrensledningarna invändningar rests mot en sådan enhetlighet,

vill nämnden icke nu framlägga förslag i ämnet utan räknar med att

musikpersonalen alltjämt skall uniformeras efter i stort sett samma regler

som gäller för motsvarande militära personal vid det förband, till vilket

vederbörande musikkår är ansluten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1960

13

Sammanfattningsvis innebär nämndens förslag att de nuvarande tre

musikorganisationerna inom försvaret sammanslås till en för försvaret

gemensam musikorganisation, i vilken jämväl inspektören för militärmusiken

ingår, samt att denna organisation anknytes till armén och administreras

genom arméledningen.

Med hänsyn till att militärmusiken redan nu utnyttjas gemensamt av

försvarsgrenarna och dess sålunda gemensamma funktion blir än mer markant

vid bifall till föreliggande förslag anser nämnden, att kostnaderna för

militärmusiken bör uppföras under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag

under avsnittet »Vissa för försvaret gemensamma ändamål». Omkostnadsanslaget

synes böra omfatta kostnader för reseersättningar och musikmateriel.

Övriga kostnader av omkostnadsnatur såsom expenser, tillhandahållna

motorfordon och drivmedel anses liksom hittills böra bestridas av

vederbörliga anslag under respektive försvarsgrenar. Så bör jämväl vara

fallet med sjukvårdskostnader samt kostnader för inkvartering, beklädnad

och förplägnad in. m. för därtill berättigad personal. Avlöningsanslaget beräknas

för budgetåret 1960/61 böra upptagas till 10 000 000 kronor och

omkostnadsanslaget till 475 000 kronor. Av sistnämnda belopp anses

138 000 kronor böra avses för musikmateriel, vilket är samma belopp som

för innevarande budgetår anvisats för ändamålet under försvarsgrenarnas

inventarieanslag.

Nämnden erinrar om att pensionsåldern nu är 50 år för musikunderofficer

vid armé- och flygmusiken och 55 år för motsvarande beställningshavare

vid marinmusiken. Pensionsåldern bör emellertid som en följd av

förslaget om gemensam personalkår göras lika för kårens underofficerare.

Nämnden har vidare förutsatt, att personalen i den gemensamma kåren

skall få ensartade tjänstebenämningar.

Yttranden

Huvudpunkterna i organisationsnämndens förslag tillstyrkes eller lämnas

utan erinran av samtliga remissinstanser.

I likhet med organisationsnämnden anser statskontoret att en enhetlig

pensionsålder bör fastställas för den gemensamma kårens underofficerare.

Ämbetsverket erinrar om att 1947 års musikutredning ansett — med hänsyn

bland annat till de krav i fråga om hälsotillstånd som finge ställas på

militärmusikerna — att möjlighet borde beredas dylik personal att avgå

vid 55 års ålder. Mot bakgrunden härav håller statskontoret före att hinder

icke bör möta att fastställa pensionsåldern till 55 år för samtliga musikunderofficerare.

Ämbetsverket utgår härvid från att beträffande nuvarande

innehavare av musikunderofficersbeställningar särskilda föreskrifter i pensionshänseende

icke är påkallade utöver dem som innefattas i 4 § 4 mom.

statens allmänna tjänstepensionsreglemente. Statskontoret har vidare uttalat,

att musikunderofficerare som blir övertaliga därest i det föregående

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

redovisade förslag om indragningar av musikkårer genomföres bör bibehålla

nuvarande pensionsålder. TCO-S hävdar, att frågan om pensionsåldern

bör lösas genom direkta förhandlingar mellan civildepartementet

och vederbörande personalorganisation.

Civilförvaltningen anser det mest följdriktigt att den för militär musiken

gemensamma personalkåren erhåller en enhetlig uniformering. Härigenom

skulle förflyttning av personal mellan olika musikkårer underlättas och

vidare kunde den nuvarande dubbeluniformeringen av marinens musikkår

i Göteborg bortfalla. Enligt ämbetsverket bör självfallet redan i bruk

varande uniformsmodeller användas. En lösning anses vara att musikpersonalen

som daglig dräkt använder arméuniformen och som högtidsdräkt

blå uniform av flygvapnets modell.

Såväl riksräkenskapsverket som civilförvaltningen anser, att det för

musikorganisationen föreslagna omkostnadsanslaget endast bör omfatta

resekostnader samt att ett särskilt reservationsanslag bör uppföras för anskaffning

och underhåll av musikmateriel.

Departementschefen

I den departementspromemoria för vilken redogjorts i det föregående

har ifrågasatts indragning av tre musikkårer, flygvapnets musikkårer i

Stockholm och Västerås samt arméns musikkår i Jönköping, och en utökning

av arméns musikkår i Stockholm med 11 man. Som motiv för förslaget,

vilket på längre sikt skulle ge årliga besparingar om cirka en miljon

kronor, har främst anförts att musikorganisationen bör anpassas till

beslutade rationaliseringar av krigsmaktens fredsorganisation. Vikten av

att tillvarataga alla besparingsmöjligheter har också understrukits. Slutligen

har pekats på att man borde undersöka förutsättningarna för att

bestrida kostnaderna för musikunderofficersutbildning vid musikhögskolan

från anslag under fjärde huvudtiteln.

I flertalet remissyttranden har med skärpa framhållits, att en indragning

av musikkårerna i Västerås och Jönköping kommer att medföra allvarliga

konsekvenser för det civila musiklivet på dessa orter. Remissmyndigheterna

har emellertid samtidigt i allmänhet uttalat förståelse för att en

minskning av musikorganisationen kan vara befogad. Musikaliska akademiens

styrelse har i detta sammanhang föreslagit, att antalet man för stämbesättningen

i musikkårerna utanför Stockholm skall minskas från 24

till 23 man. Även andra myndigheter har givit uttryck för den uppfattningen

att förutsättningarna för någon motsvarande begränsning bör närmare

undersökas. I fråga om musikunderofficersutbildningen har allmänt

hävdats, att kostnaderna härför bör bestridas från anslag under åttonde

huvudtiteln.

För egen del ansluter jag mig till den uppfattningen att de beslutade

rationaliseringarna i krigsmaktens fredsorganisation aktualiserar en viss

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

15

minskning jämväl i fråga om musikorganisationen. I enlighet härmed tillstyrker

jag, att flygvapnets musikkår i Stockholm indrages; någon menligare

inverkan på det civila musiklivet har en sådan åtgärd icke. Med

hänsyn till de allvarliga ingrepp i det civila musiklivet som skulle uppkomma

vid indragning av musikkårerna i Västerås och Jönköping är jag

däremot icke beredd föreslå en sådan åtgärd. Vid mitt ställningstagande

har jag förutsatt, att kostnaderna för musikunderofficersutbildningen från

och med budgetåret 1961/62 skall bestridas från anslag under åttonde

huvudtiteln. Jag avser vidare att uppdraga åt organisationsnämnden för

militärmusiken att närmare undersöka förutsättningarna för att — med

oförändrat antal kårer — begränsa det totala antalet militärmusiker.

Rörande militärmusikorganisationen i Stockholm vill jag ytterligare anföra

följande. Flera av de år 1958 beslutade rationaliseringsåtgärderna har

avseende å Stockholmsområdet. Antalet förband kommer enligt detta beslut

att nedgå med fyra. Vidare framlägges för årets riksdag förslag avseende

flyttning från Stockholm av hland andra fjärde militärbefälsstaben.

På längre sikt torde ytterligare förflyttningar komma att aktualiseras. Mot

bakgrunden härav och då musikkårer finnes i Strängnäs, Västerås och Uppsala,

vilka kårer vid behov bör kunna fullgöra viss musiktjänst i Stockholm,

synes indragningen av flygvapnets musikkår i Stockholm kunna äga

rum utan att arméns musikkår i Stockholm samtidigt förstärkes. I detta

sammanhang vill jag vidare hänvisa till önskvärdheten av att den militära

verksamheten vid F 8 i görligaste mån begränsas. Till denna fråga återkommer

jag senare vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag.

Den av mig föreslagna indragningen av flygvapnets musikkår i Stockholm

bör verkställas under budgetåret 1960/61, varvid övertalig personal

bör förflyttas till andra musikkårer, i första hand sådana där vakanser

föreligger. Härvid bör beställningar (motsvarande) för en musikdirektör

i Ao 21 eller Ao 17/13, 8 musikfanjunkare i Ao 13, 8 musiksergeanter i

Ao 11, 8 musikfurirer i Ae 8/7, 3 musikaspiranter i Af 5/4 samt 2 musikelever

indragas. För att icke försämra musikpersonalens befordringsförhållanden

bör — såsom föreslagits i vissa remissyttranden — en särskild stat

tillskapas för musikunderofficerare och musikfurirer till högst det antal

som motsvarar indragna beställningar för sådan personal. Beställningshavare

på denna stat bör befordras i takt med personal på ordinarie stat.

Tjänstgöringsförhållandena för personal på övertalig stat bör vara desamma

som för annan musikpersonal vid försvaret. Det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta vilken personal som skall överföras till den särskilda

staten. För övrig övertalig personal erfordras med hänsyn till rådande

vakansläge icke några särskilda åtgärder. I den utsträckning så kan ske

utan att furirsbefordran enligt fastställd belordringsgång för i tjänst

varande musikaspiranter hindras bör ett mot antalet beställningshavare på

särskild stat svarande antal furir.sbeställningar vakanthållas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Organisationsnämnden för militärmusiken har föreslagit, att armé-, marin-

och flygmusiken sammanslås till en för försvaret gemensam musikorganisation

samt att denna organisation anknytes till armén och administreras

genom arméledningen. Häremot har vid remissbehandlingen icke

rests några invändningar. För egen del finner jag, att starka skäl talar

för att en gemensam musikorganisation skapas. Det synes vidare lämpligt,

att ledningen av denna organisation knytes till arméledningen. Mot vad

överbefälhavaren anfört beträffande önskvärdheten av att chefen för försvarsstaben

och den för krigsmakten gemensamma personalvårdsbyrån får

möjlighet att samordna den militära musikverksamheten med övrig personalvårdsverksamhet

m. m. har jag icke funnit anledning till erinran. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera hur en sådan samordning

skall ske.

I likhet med organisationsnämnden räknar jag med att persionsåldern

göres lika för den gemensamma musikorganisationens underofficerare samt

att tjänstebenänmingarna för musikpersonalen göres enhetliga. Pensionsåldern

för underofficer bör bestämmas till 55 år. Tjänstebenämningarna

bör överensstämma med dem som nu tillämpas vid armé- och flygmusiken.

Organisationsnämnden och civilförvaltningen har uttalat sig för att musikpersonalen

erhåller enhetlig uniformering. Från försvarsgrensledningarna

har invändningar rests häremot. För egen del finner jag det naturligt,

att personalen i den för försvaret gemensamma musikorganisationen har

enhetlig uniform. Beslut i denna fråga ankommer på Kungl. Maj :t. Det

torde också få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

av övergångsnatur.

Genomförandet av här föreslagna organisationsförändringar synes lämpligen

kunna äga rum under ledning av organisationsnämnden för militärmusiken.

I samband härmed bör en överarbetning av militärmusikreglementet

ske.

Medel för avlöningskostnaderna för den gemensamma musikorganisationen

bör såsom föreslagits från och med budgetåret 1960/61 anvisas under

ett särskilt anslag, benämnt Militärmusiken: Avlöningar. Anslaget synes i

huvudtiteln böra upptagas under D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Övriga kostnader för musikorganisationen bör emellertid tills vidare

belasta försvarsgrenarnas anslag.

I samband med att ett särskilt avlöningsanslag tillkommer för musikorganisationen

torde samtliga på försvarsgrenarnas personalförteckningar

upptagna beställningar för musikpersonal vid armé-, marin- och

flygmusiken få utgå. De totala kostnadsminskningarna å försvarsgrenarnas

avlöningsanslag genom överföringen torde uppgå till för armén omkring

7 400 000 kronor, för marinen omkring 1 050 000 kronor och för flygvapnet

omkring 1 400 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I det föregående har jag föreslagit, att vissa beställningar utgår i samband

med indragning av en musikkår samt att en särskild stat för övertalig

musikpersonal inrättas. Personalbehovet för den av mig förordade

musikorganisationen uppgår till [inom parentes angives minskningar i förhållande

till det sammanlagda antalet beställningar (motsvarande) som nu

finns på försvarsgrenarnas personalförteckningar m. m.] en inspektör för

militärmusiken i Ao 24, en musikdirektör av 1. graden i Ao 21, 24 (—1)

musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ao 21 eller Ao 17/13, 205 ( 8) mu
sikfanjunkare

i Ao 13, 204 (—8) musiksergeanter i Ao 11, 204 (—8) musikfurirer

i Ae 8/7, 76 (—3) musikaspiranter i Af 5/4 och 51 ( 2) mu
sikelever.

Av beställningarna för musikdirektör i Ao 21 eller Ao 17/13 bör

högst 12 få vara placerade i Ao 21. För övertalig musikpersonal bör å

särskild stat uppföras högst 24 beställningar för alternativt musikfanjunkare,

musiksergeant eller musikfurir i Ao 13/11 eller Ae 8/7.

Anslaget Militärmusiken: Avlöningar beräknar jag för budgetåret

1960/61 till 9 800 000 kronor med fördelning enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 800 000 kronor;

Avlöningar till icke-ordinarie personal 2 390 000 kronor;

Rörligt tillägg 1 450 000 kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 160 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit;

b) fastställa följande personalförteckning för militärmusiken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

Lönegrad

1 inspektör för militärmusiken ..................... Ao 24

1 musikdirektör av 1. graden ........................ Ao 21

24 musikdirektörer av 1. eller 2. graden ...... Ao 21 el.

Ao 17/13

205 musikfanjunkare....................................... Ao 13

204 musiksergeanter ....................................... Ao 11

Tjänstemän å särskild stat för övertaliga

24 musikfanjunkare el. musiksergeanter el. mu
sikfurirer

................................................ Ao 13 el.

Ao 11 el.

Ae 8/7

2—oo oo Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

c) fastställa följande avlöningsstat för militärmusiken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 800 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vi°

............................................................. 2 390 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 450 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................................. 160 000

Summa kronor 9 800 000

d) till Militärmusiken: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 9 800 000 kronor.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang få lämnas en översikt

av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom

försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vid anmälan av propositionen 1959:110 (s. 20) berördes den fortlöpande

översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband,

som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i första

hand till ändamal att klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för

fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal

för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen

för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit

i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november 1955

meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabsoch

förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Ändringarna skall

enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden,

sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid

vederbörande förband.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159) och 1959:110

(s. 20) anmäldes att Kungl. Maj:t under 1956, 1957 och 1958, på grundval

av förslag från chefen för armén i samråd med organisationsnämnden,

fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa

i propositionerna angivna förband m. m.

Under 1959 och februari 1960 har Kungl. Maj:t, efter det organisationsnämnden

verkställt kompletterande undersökningar och chefen för armén

i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat

beslut i nämnda hänseende beträffande följande förband m. m., näm
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

19

ligen Västerbottens regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets

kadettskola ävensom beträffande staberna för Kalmar—Växjö försvarsområde,

Älvsborgs försvarsområde och Linköpings försvarsområde. Ett av

chefen för armén, efter samråd med organisationsnämnden, avgivet förslag

till viss ändring av stabs- och förvaltningstjänsten vid Norrbottens regemente

med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon är för

närvarande under beredning i försvarsdepartementet.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens

kompletterande undersökningar avgivit förslag till organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani.

Något beslut i ärendet har emellertid icke meddelats, enär såsom

anmälts i det föregående fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen

eller förläggning av densamma och stabskompaniet till andra

i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement.

Organisationsnämnden har vidare verkställt kompletterande undersökningar

och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande

Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltruppernas

kadettskola, arméns underofficersskola samt staben för Uppsala—Västerås

försvarsområde.

I propositionerna 1958:110 (s. 298 f och 372 ff) och 1959:110 (s. 21)

lämnades redogörelse för vissa personalförändringar i samband med organisation

av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs

kustartilleriförsvar och av Älvsborgs försvarsområde ävensom för

vissa förändringar av III. militärområdets indelning i försvarsområden.

Såsom av sistnämnda proposition (s. 21) framgår har Kungl. Maj:t den

18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om organisation m. m.

av nu berörda enheter. Beträffande organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar

anmäldes i sistnämnda proposition (s. 21), att Kungl. Maj:t den 6 februari

1959 meddelat beslut i berörda hänseende.

Ytterligare anmäldes i samma proposition (s. 21 ff) att undersökningar

genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans skolor i Karlskrona,

vid flottans centrala personalorganisation för underofficerare, underbefäl

och meniga samt vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten

inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen

berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningen

inom marinkommando Syd. Sedan undersökningarna numera

slutförts, har chefen för marinen ingivit på dessa grundade förslag till

organisation av nämnda enheter. Kungl. Maj :t har numera genom särskilda

beslut den 5 juni 1959 meddelat beslut om organisation av staben hos

chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga ävensom meddelat

provisoriska bestämmelser om personalorganisationen i fred vid

nämnda stab. Till ett av marinchefen på grundval av organisationsnämn
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

dens undersökningar avgivet förslag till ny organisation av Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår, vilket förslag är under beredning

i försvarsdepartementet, återkommer jag i det följande vid anmälan

av arméns och marinens allmänna avlöningsanslag. Beträffande

organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben har chefen för

marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina undersökningar vid

staben, ingivit därav föranlett förslag. Kungl. Maj :t har emellertid genom

beslut den It december 1959 anbefallt marinchefen att företaga ytterligare

utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben och att avge

därav betingat förslag före utgången av maj 1960. I avvaktan härpå har

ställning till det ingivna förslaget ännu icke kunnat tagas. Beredningen

av övriga förslag har ännu icke givit underlag för något ställningstagande.

Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid Hemsö

kustartilleriförsvar.

I propositionen 1959: 110 (s. 22) anmäldes, att vid flygvapnet påginge

undersökningar beträffande flottiljorganisationen. Grundundersökningar

jämte vissa försök vore huvudsakligen förlagda till Blekinge flygflottilj.

Sedan undersökningarna numera slutförts, har organisationsnämnden avgivit

därpå grundat förslag till chefen för flygvapnet.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar

har efter den 6 februari 1959 som resultat givit endast smärre

besparingar av lönemedel. I detta sammanhang bör följande personalförändringar

redovisas. Av extra ordinarie tjänster har 1 tjänst för biträde

för skriv- och kontorsgöromål indragits, varjämte 1 dylik heltidstjänst

omvandlats till halvtidstjänst. Vidare har 1 tjänst för vaktmästare i Ag 7

indragits. Den härav uppkommande besparingen i lönemedel beräknas till

ungefär 27 000 kronor. Vid uppkommande ledighet kan tjänster för 1

kansliskrivare i Ao 10, 1 kontorist i Ao 9 och 2 förrådsförmän i Ae 9 indragas.

De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas till ungefär

52 000 kronor. Å andra sidan har det befunnits ofrånkomligt att inrätta

en för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning i A: 16. Avlöningskostnaden

härför beräknas till ungefär 6 000 kronor.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1960/61 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka

förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter

därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår

— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1960/61 skall äga vidtaga de jämkningar

i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning

av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt

avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning

åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka

vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga om tillsättning av ar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

21

vodesbefattningar, avsedda för pensionerad personal inom försvaret, med

befattningshavare, som eljest skulle entledigas i samband med förbandsindragningar

eller andra omorganisationer. Som princip bör alltjämt gälla

att personal i reserv, som med ålders- eller förtidspension avgått från beställning

på aktiv stat, övergångsstat eller reservstat, skall äga företräde till

sådan befattning, förutsatt givetvis att vederbörande bedömes lämplig för

densamma. Då emellertid alla möjligheter att ge övertalig personal ny

sysselsättning bör tillvaratagas bör hinder icke möta att dylik personal

undantagsvis i mån av lämplighet förordnas i här avsedda arvodesbefattningar

även om lämplig pensionerad f. d. beställningshavare anmält sig

såsom sökande.

Åberopande det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj :t måtte bereda riksdagen tillfälle avgiva

yttrande med anledning av vad sålunda anförts.

[4] Dispositionen av armétygförvaltningens och arméintendenturförvaltningens

rörelsekapital

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:344 anvisade 1943

års riksdag för budgetåret 1943/44 till Rörelsekapital för krigsmaterielverket

ett investeringsanslag av 75 miljoner kronor under fonden för förlag

till statsverket. Anslaget i fråga avsågs för sådana utgifter i krigsmaterielverkets

rörelse, vilka icke från början kunde hänföras till bestämda

anskaffningsanslag. Av rörelsekapitalet beräknades 25 miljoner kronor för

gemensamma inköpsorder och 50 miljoner kronor för anskaffningar av

råvaror, som måste tillhandahållas leverantörer. I anslutning härtill föreskrevs,

att för inköp av råvaror icke fick användas större belopp än som

motsvarade högst 50 % av värdet av beställningar, som utlagts eller väntades

komma att utläggas av krigsmaterielverket på grund av till förfogande

ställda anslag.

Genom beslut den 8 april 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t, efter riksdagens

hörande (prop. 1949: 73), krigsmaterielverket att taga i anspråk det

för verket anvisade rörelsekapitalet — förutom för likvidering av beställningar

som verket utlagt enligt anskaffningsuppdrag från vederbörande

myndigheter på grund av till förfogande ställda anslag eller meddelade

beställningsbemyndiganden — dels, intill ett belopp av 10 miljoner kronor,

för planeringsköp av sådan materiel för försvaret som regelbundet återanskaffades

i mån av förbrukning och av materialier till dylik materiel,

dels ock för lagerköp av beredskapslager av råmaterial, halvfabrikat och

detaljer för krigstillverkning av vapen och ammunition.

Genom beslut den 24 september 1954 förordnade Kungl. Maj:t vidare,

efter riksdagens hörande (prop. 1952: 1, bil. 6, p. 9), dels att krigsmaterielverkets

rörelsekapital icke vidare fick tagas i anspråk för lagerköp, dels

ock att rörelsekapitalet skulle minskas med 10 miljoner kronor, vilket be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

lopp genom återbetalning skulle tillgodoföras fonden för förlag till statsverket.

I samband med 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvaltning

— vilken omorganisation bland annat innebar, att krigsmaterielverket

indrogs och dess uppgifter fördelades på övriga centrala försvarsförvaltningar

samt att arméförvaltningen uppdelades på två ämbetsverk, armétygförvaltningen

och arméintendenturförvaltningen — bemyndigade riksdagen

Kungl. Maj :t att i de hänseenden som närmare berördes i propositionen

1954: 109 vidtaga de åtgärder som betingades av övergången till den

nya organisationen. Vid anmälan av propositionen framhölls (s. 86), att

huvudförvaltningsprincipen aktualiserade vissa redovisningsfrågor. Sedan

försvarets civilförvaltning i samråd med berörda myndigheter utrett dessa

redovisningsfrågor och inkommit med av utredningen betingade förslag

meddelade Kungl. Maj :t den 30 juni 1955 beslut i ämnet. Därvid har Kungl.

Maj :t från det till krigsmaterielverkets förfogande stående rörelsekapitalet,

65 miljoner kronor, ställt 50 miljoner kronor till armétygförvaltningens

och 5 miljoner kronor till arméintendenturförvaltningens förfogande.

Beloppen avsågs ursprungligen skola utnyttjas såsom förlagskapital endast

för de anskaffningar som dessa myndigheter i egenskap av huvudförvaltningsmyndigheter

har att utföra för annan myndighets räkning. Arméintendenturförvaltningen

bemyndigades dock att taga det för verket anvisade

rörelsekapitalet i anspråk för planeringsköp av sådan materiel för

försvaret som regelbundet återanskaffas i mån av förbrukning och materialier

till dylik materiel samt meddelade för dessa planeringsköp vissa

särskilda föreskrifter. I överensstämmelse med de principer som gällt för

utnyttjandet av det till krigsmaterielverkets förfogande stående rörelsekapitalet

föreskrevs vidare, att — med nyss angivet undantag — rörelsekapital,

som ställts till armétygförvaltningens och arméintendenturförvaltningens

förfogande, endast finge anlitas för att bestrida kostnaderna för

sådana gemensamma inköpsorder som icke omedelbart kunde hänföras

till bestämda anskaffningsanslag.

I anslutning till ifrågavarande beslut föreskrevs även, att armétygförvaltningen

och arméintendenturförvaltningen hade att före den 1 september

1959 till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift om i vilken utsträckning

det anvisade rörelsekapitalet utnyttjats för avsett ändamål samt om

behovet av rörelsekapital i fortsättningen.

Återstående belopp av krigsmaterielverkets rörelsekapital (65 — 50 —

5=) 10 miljoner kronor har i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den

16 november 1956 återbetalats till fonden för förlag till statsverket.

Efter förslag i propositionen 1956:110 (s. 83 f) medgav riksdagen, att

armétygförvaltningen under budgetåret 1956/57 övergångsvis fick utnyttja

det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl i övrigt som

förlagskapital för andra anskaffningar av materiel än dem verket i enlighet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

23

med vad som anförts i det föregående hade att ombesörja i egenskap av

huvudförvaltningsmyndighet. I anslutning härtill meddelade Kungl. Maj :t

den 1 juni 1956 bestämmelser i ämnet, innebärande i huvudsak att rörelsekapitalet

fick utnyttjas för anskaffningar inom då löpande tioårsplans

ram, som enligt den närmast före år 1954 gällande organisationen av försvarets

centrala förvaltning skolat ske genom krigsmaterielverket. För

budgetåret 1957/58 medgav Kungl. Maj:t, efter riksdagens hörande (prop.

1957: 110, s. 100 f), att ett belopp av 40 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens

förfogande stående rörelsekapitalet fick utnyttjas —

förutom för anskaffningar, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet

— jämväl i övrigt såsom förlagskapital vid anskaffningar,

som verkställdes med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden

för anskaffning av tygmateriel m.m. I förenklande syfte slopades i samband

härmed den för budgetåret 1956/57 gällande begränsningen att endast

sådana anskaffningar skulle få företagas som tidigare skolat ske genom

krigsmaterielverkets försorg.

För budgetåren 1958/60 har Kungl. Maj:t slutligen med stöd av riksdagens

beslut (jfr prop. 1958: 110, s. 359) medgivit, att — under samma

förutsättningar som budgetåret 1957/58 —• ett belopp av 30 miljoner kronor

av det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet får utnyttjas för

anskaffningar utöver dem, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.

I enlighet med åläggandet i Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 30

juni 1955 har armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen med

skrivelser den 27 augusti respektive den 21 augusti 1959 inkommit med

redogörelser för i vilken utsträckning det för respektive ämbetsverk anvisade

rörelsekapitalet utnyttjats för avsett ändamål samt om behovet av

rörelsekapital i fortsättningen.

över ifrågavarande skrivelser har försvarets civilförvaltning, riksräkenskapsverket

och statens sakrevision avgivit yttranden.

Armétygförvaltningen framhåller, att ämbetsverket till och med budgetåret

1955/56 finansierat anskaffningar för andra myndigheters räkning

genom debitering av försträckningstitel (diversemedelstitel). Först sedan

armétygförvaltningen för budgetåret 1956/57 medgivits rätt att utnyttja

rörelsekapitalet även för egna anskaffningar, övergick verket till att belasta

rörelsekapitalet för nyutlagda beställningar. Utnyttjandet av försträckningstiteln

minskade successivt och upphörde helt under budgetåret

1957/58.

Omfattningen av ämbetsverkets anskaffningsverksamhet för andra

myndigheters räkning under den tid rörelsekapitalet stått till ämbetsverkets

förfogande framgår därför endast, om ämbetsverkets båda konton

för rörelsekapitalet och för försträckning ses i ett sammanhang. Följande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

sammanställning visar in- och utgående balansvärdena (= fordringar å

andra myndigheter) samt rörelsen under nämnda båda konton från och

med budgetåret 1955/56. Beloppen har angivits i tusental kronor.

Budgetår Ing. balans Debet Kredit Utg. balans

1955/56 ................ — 1 816 13 991 11 229 — 4 578

1956/57 ................ — 4 578 13 380 12 408 — 5 550

1957/58 ................ — 5 550 23 395 18 079 —10 866

1958/59 ................ —10 866 17 398 23 625 — 4 639

Med ledning enbart av detta siffermaterial torde det enligt armétygförvaltningen

kunna ifrågasättas, om ämbetsverket är i behov av att disponera

rörelsekapitalet även i fortsättningen. Armétygförvaltningen påpekar emellertid,

att — därest rörelsekapitalet indrages -— måste verket förskottera

för andra myndigheters räkning gjorda inköp genom att ånyo belasta försträckningstitel.

Dessutom hävdas, att kapitalet stått till armétygförvaltningens

förfogande alltför kort tid för att det framtida behovet av rörelsekapital

med någorlunda säkerhet skall kunna bedömas. Trots att rörelsekapitalet

alltså utnyttjats i jämförelsevis ringa utsträckning, anser ämbetsverket

med hänsyn härtill, att det även fortsättningsvis bör stå till ämbetsverkets

förfogande.

I fråga om rörelsekapitalets utnyttjande för armétygförvaltningens

egna anskaffningar uppger ämbetsverket, att belastningen å kapitalet

under budgetåren 1956/59 varierat och tillhopa uppgått till i runt tal 45

miljoner kronor. Under hand har upplysts, att av detta belopp drygt 34

miljoner kronor hänför sig till budgetåret 1956/57 och drygt 10 miljoner

kronor till budgetåret 1957/58. Medgivandet att utnyttja rörelsekapitalet

för ämbetsverkets egna anskaffningar säges ha medfört en ökad ekonomisk

handlingsfrihet inom den för ämbetsverkets anskaffningsverksamhet fastställda

kostnadsramen och underlättat möjligheterna att möta fluktuationer

i betalningsutfallen. Då det dessutom visat sig, att möjligheterna att erhålla

särskilt önskvärd materiel från utlandet i vissa fall förutsätter snabb likvid,

har det befunnits vara av stort värde för ämbetsverket att vid behov kunna

utnyttja rörelsekapitalet jämväl för egna anskaffningar. Medgivandet att

i mån av behov utnyttja rörelsekapitalet även för armétygförvaltningens

egna anskaffningar bör alltså enligt ämbetsverkets uppfattning kvarstå.

Storleken av rörelsekapitalet anges däremot med hänsyn till hittills

vunna erfarenheter framdeles kunna begränsas till 30 miljoner kronor.

Arméintendenturförvaltningen lämnar följande redogörelse för dispositionen

under budgetåren 1955/59 av det för ämbetsverket anvisade rörelsekapitalet,

vilket endast hänför sig till s. k. planeringsköp för verkets eget

behov. Huvuddelen av dessa planeringsköp avser beklädnadsmateriel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

25

Budgetår

Disponerat belopp

kronor

1955/56 .........

............ 3 275 000

1956/57 .........

............ 1 525 000

1957/58 .........

............ 4 600 155

1958/59 .........

............ 3 203 700

Arméintendenturförvaltningen framhåller, att enligt ämbetsverkets

erfarenheter är tillgång till ett särskilt rörelsekapital av mycket stort

värde för den kontinuerliga anskaffningen av intendenturmateriel. Det

framhålles, att direkt påvisbara fördelar har kunnat erhållas vid inköpsverksamhetens

planering och genomförande genom att utnyttja rörelsekapitalet

på sätt som hittills skett för planeringsköp av sådan intendenturmateriel

som årligen måste nyanskaffas. Arméintendenturförvaltningen

hemställer därför att få disponera rörelsekapital enligt samma grunder

som hittills.

I anslutning till detta yrkande anför ämbetsverket vidare följande.

Genom planeringsköpens utläggning i god tid före varans användning

kan relativt långa leveranstider erbjudas. Tillverkaren får på detta sätt

större frihet att placera in tillverkningen i perioder med låg arbetsbelastning.

Tillvägagångssättet innebär sålunda ömsesidiga fördelar: Säljaren

erhåller jämnare arbetsbelastning, minskade risker för periodvisa personalpermitteringar,

och kan härigenom erbjuda konkurrenskraftigare priser.

Köparen erhåller lägsta möjliga priser, underlättad planering på längre

sikt, jämnare fördelning av arbetet över hela året för såväl inköps- som

kontrollverksamheten samt möjlighet att utnyttja tillfälliga, icke förutsedda

nedgångar i arbetsbeläggningen inom industrin.

Yttranden

I huvudsak innebär remissmyndigheternas yttranden följande. Försvarets

civilförvaltning föreslår, att myndigheternas rörelsekapital övergångsvis

intill budgetåret 1962/63 endast skall få användas för anskaffningar

verkställda för andra myndigheters räkning. Riksräkenskapsverket

anser, att ingen ändring bör ske i nuvarande regler för arméintendenturförvaltningens

utnyttjande av rörelsekapital, medan arinétygförvaltningens

disposition av kapitalet bör begränsas till att avse endast anskaffningar

enligt huvudförvaltningsprincipen. Statens sakrevision tillstyrker fortsatt

medgivande i enlighet med nuvarande regler. Remissmyndigheterna utvecklar

sina synpunkter närmare på följande sätt.

Försvarets civilförvaltning framhåller, att eftersom armétygförvaltningen

endast behövt taga i anspråk en mindre del av rörelsekapitalet för

anskaffning enligt huvudförvaltningsprincipen och arméintendenturförvaltningen

ej alls utnyttjat medlen för detta ändamål, bör övervägas, om

icke dessa ämbetsverks anskaffningar i egenskap av huvudförvaltnings
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

myndigheter bör finansieras på annat sätt än genom utnyttjande av rörelsekapital

från anslag å kapitalbudgeten. Antingen kan därvid uppdragsgivande

förvaltning till vederbörande huvudförvaltningsmyndighet från

riksstatsanslag inbetala vad som erfordras för täckande av kostnaderna

för ordern eller också kan huvudförvaltningsmyndigheten förskottera erforderligt

belopp från försträckningstitel. Sedan uppdraget fullgjorts, sker

slutavräkning med uppdragsgivaren.

Med hänsyn till vad armétygförvaltningen framhållit om att huvudförvaltningsprincipen

tillämpats alltför kort tid för att behovet av rörelsekapital

i framtiden med någorlunda säkerhet skall kunna bedömas, vill

civilförvaltningen dock inte motsätta sig, att ett visst reducerat rörelsekapital

fortfarande — förslagsvis intill utgången av budgetåret 1962/63 —

får utnyttjas för anskaffningsverksamhet enligt huvudförvaltningsprincipen.

Ämbetsverket föreslår vidare, att armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen

ålägges att före utgången av nämnda budgetår

inkomma med redogörelse över rörelsekapitalens utnyttjande.

Vidare bör enligt civilförvaltningens uppfattning planeringsköp och

andra anskaffningar för ämbetsverkens eget behov inte efter utgången av

innevarande budgetår få ske med ianspråktagande av rörelsekapital.

Ämbetsverket erinrar om att armétygförvaltningens rörelsekapital för närvarande

inte alls utnyttjas för anskaffning av tygmateriel för verkets eget

behov. Arméintendenturförvaltningen däremot utnyttjar rörelsekapitalet

endast för planeringsköp för eget behov, men med hänsyn till dessa köps

begränsade omfattning i förhållande till reservationsbehållningen å anslaget

Armén: Beklädnad m. m. bör de enligt civilförvaltningen kunna inrymmas

inom löpande riksstatsanslag. Eftersom rörelsekapitalet alltså bör

utnyttjas endast för anskaffning enligt huvudförvaltningsprincipen kan

beloppet för armétygförvaltningens del minskas till 20 miljoner kronor.

Arméintendenturförvaltningens rörelsekapital bör däremot vara oförändrat

5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket förklarar, att arméintendenturförvaltningens förslag

att rörelsekapital i fortsättningen skall få disponeras enligt hittills

gällande grunder inte givit verket anledning till erinran. I fråga om armétygförvaltningen

anser riksräkenskapsverket dock, att ur budgettekniska

och redovisningstekniska synpunkter är en förstärkning av materielanslagen

att föredraga framför ett fortsatt bemyndigande för armétygförvaltningen

att använda rörelsekapitalet även för egna anskaffningar. Med hänsyn

härtill och till att medgivandet att använda kapitalet för egna anskaffningar

måste betraktas som en övergångsanordning, som nu bör avvecklas,

förordar riksräkenskapsverket därför, att dispositionen av armétygförvaltningens

rörelsekapital begränsas till att i fortsättningen endast avse sådana

inaterielanskaffningar som armétygförvaltningen i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet

har att utföra för andra myndigheters räkning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

27

Statens sakrevision tillstyrker, att armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen

enligt nu gällande regler även i fortsättningen får

disponera rörelsekapital, för armétygförvaltningens del dock minskat till

30 miljoner kronor. Med hänsyn till att sakrevisionen dock inte anser det

uteslutet, att rörelsekapitalet i framtiden kan reduceras ytterligare allteftersom

bland annat huvudförvaltningsprincipens tillämpning vinner ökad

stadga, bör medgivande lämnas för begränsad tid, förslagsvis tre år.

Departementschefen

Efter förslag i propositionen 1954: 109 fattade riksdagen beslut om omorganisation

av försvarets centrala förvaltning, innebärande bland annat

att krigsmaterielverket indrogs och dess uppgifter fördelades på övriga

centrala försvarsförvaltningar samt att arméförvaltningen uppdelades på

två ämbetsverk, armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen.

I samband härmed bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att i de hänseenden

som närmare berördes i propositionen vidtaga de åtgärder som

betingades av övergången till den nya organisationen. Med anledning härav

ställde Kungl. Maj:t den 30 juni 1955 från det till krigsmaterielverkets

förfogande stående rörelsekapitalet 50 miljoner kronor till armétygförvaltningens

och 5 miljoner kronor till arméintendenturförvaltningens förfogande.

Beloppen avsågs skola användas såsom förlagskapital för de anskaffningar

dessa myndigheter i egenskap av huvudförvaltningsmyndigheter

har att utföra för annan myndighets räkning. Arméintendenturförvaltningen

medgavs dock att utnyttja rörelsekapitalet jämväl för planeringsköp

av sådan materiel för försvaret som regelbundet återanskaffas i

mån av förbrukning och materialier till dylik materiel. Vidare föreskrevs,

att — med angivet undantag — rörelsekapital, som ställts till ifrågavarande

myndigheters förfogande, endast finge utnyttjas för att bestrida

kostnaderna för sådana inköpsorder som icke omedelbart kunde hänföras

till bestämda anskaffningsanslag. Efter riksdagens hörande har Kungl.

Maj :t sedermera medgivit, att armétygförvaltningen under budgetåren

1956/60 övergångsvis fick utnyttja rörelsekapitalet jämväl i övrigt som förlagskapital

för andra anskaffningar av materiel än dem verket har att

ombesörja i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. För budgetåret

1957/58 begränsades detta bemyndigande dock till 40 miljoner kronor och

för budgetåren 1958/60 till 30 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens

förfogande stående rörelsekapitalet.

Armétygförvaltningen har i fråga om anskaffningsverksamheten för

andra myndigheters räkning upplyst, att rörelsekapitalet härför utnyttjats

i relativt liten utsträckning. Ämbetsverket påpekar emellertid, att om

rörelsekapitalet indrages måste verket förskottera för andra myndigheters

räkning gjorda inköp genom att belasta försträckningstitel. Med hänsyn

härtill och till att kapitalet stått till ämbetsverkets förfogande alltför kort

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

tid för att det framtida behovet därav med säkerhet skall kunna bedömas

anser armétygförvaltningen, att det även i fortsättningen skall få utnyttjas.

Befogenheten att utnyttja rörelsekapitalet för egna anskaffningar anses

likaså böra kvarstå. Det säges ha medfört en ökad ekonomisk handlingsfrihet

inom den för ämbetsverkets anskaffningsverksamhet fastställda kostnadsramen.

Storleken av rörelsekapitalet anses dock kunna begränsas till

30 miljoner kronor. Även arméintendenturförvaltningen anser, att fördelar

erhålles i inköpsverksamheten genom att rörelsekapitalet kan utnyttjas

som hittills skett för planeringsköp av intendenturmateriel som årligen

nyanskaffas.

För egen del finner jag det ur många synpunkter fördelaktigt, att såväl

armétygförvaltningen som arméintendenturförvaltningen jämväl fortsättningsvis

äger möjlighet att disponera rörelsekapital. För rörelsekapitalens

fortsatta utnyttjande bör tillämpas hittillsvarande regler; dock med det

undantaget att armétygförvaltningen framdeles icke bör få disponera sitt

rörelsekapital för andra anskaffningar än dem verket i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet

utför för andra myndigheters räkning. Önskemålet

om erforderlig rörelsefrihet för den för eget behov bedrivna anskaffningsverksamheten

bör enligt min mening tillgodoses genom att verket söker

hålla en viss anslagsreservation på liknande sätt som för närvarande sker

inom flygförvaltningen vid planeringen av inköpsverksamheten. Däremot

finner jag det lämpligt, att arméintendenturförvaltningen jämväl fortsättningsvis

medgives att utnyttja rörelsekapital för de s. k. planeringsköpen.

Med hänsyn till hittills vunna erfarenheter anser jag, att det till armétygförvaltningens

förfogande stående rörelsekapitalet från och med nästa

budgetår kan minskas från 50 miljoner kronor till 30 miljoner kronor.

Frågan om utnyttjandet av återstående belopp, 20 miljoner kronor, avser

jag att upptaga i annat sammanhang. Arméintendenturförvaltningens

rörelsekapital anser jag böra bestämmas till oförändrat belopp, 5 miljoner

kronor.

I enlighet med vad civilförvaltningen och sakrevisionen föreslagit bör

frågan om behovet av rörelsekapital ånyo prövas om ett antal år. Jag anser

det sålunda lämpligt, att ett fortsatt bemyndigande för armétygförvaltningen

och arméintendenturförvaltningen att disponera rörelsekapital begränsas

till att gälla längst till och med budgetåret 1964/65. Före den 1

september 1964 bör respektive ämbetsverk ånyo inkomma med redogörelse

för kapitalets utnyttjande och uppgift om det framtida behovet därav.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva att armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen

fortsättningsvis må utnyttja rörelsekapital i

enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

29

[5] Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse

Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 180; första särskilda utsk.

1943:2; rskr 1943:319) ombildades den provisoriskt inrättade försvarsväsendets

verkstadsnämnd till ett permanent ämbetsverk, benämnt försvarets

fabriksstyrelse. Enligt beslutet skulle verksamheten inom ämbetsverket

bedrivas på två byråer, fabriksbyrån och administrativa byrån.

Byråerna skulle indelas i vardera tre sektioner, varav för fabriksbyråns del

bland annat en anläggningssektion. Det förutsattes emellertid, att Kungl.

Maj :t med ledning av erfarenheterna från den första tidens verksamhet

skulle äga vidtaga erforderliga jämkningar i denna organisation. Ändringar

i sektionsindelningen har därefter vidtagits vid skilda tillfällen. Genom

beslut den 14 mars 1952 har Kungl. Maj :t medgivit, att byråernas indelning

i sektioner tills vidare finge ske enligt fabriksstyrelsens närmare

bestämmande. Genom beslut den 8 december 1944 har Kungl. Maj :t medgivit,

att inom fabriksstyrelsen finge för tiden från och med den 1 januari

1945 tills vidare högst intill den 1 juli 1946 finnas inrättad — i stället för

den till fabriksbyrån hörande anläggningssektionen — en särskild tillfällig

byrå, anläggningsbyrån. Medgivandet att ha denna byrå inrättad har

sedermera förlängts, senast genom beslut den 17 april 1959 avsende budgetåret

1959/60.

I skrivelse den 14 januari 1960 har försvarets fabriksstyrelse hemställt,

att anläggningsbyrån måtte bli fast inplacerad i fabriksstyrelsens organisation.

Fabriksstyrelsen lämnar till en början vissa uppgifter rörande den

tillfälliga anläggningsbyrån. Denna är för närvarande organiserad med

sekretariat, fastighetssektion, program- och ritkontor samt ett antal projekteringsgrupper.

Byrån, vid vilken för närvarande 30 befattningshavare

är anställda, har följande arbetsuppgifter:

tekniskt-ekonomiska utredningar och förundersökningar för anläggningsverksamheten,

planering, projektering, upphandling och kontroll av nybyggnadsarbeten,

utredningar, förundersökningar samt projektering, utförande och kontroll

av med rationaliseringsverksamheten sammanhängande ändrings- och

utbyggnadsarbeten,

upprättande av erforderliga avtal för vatten, avlopp och energileveranser

samt rationalisering och driftkontroll av VVS-installationer och elanläggningar,

samt

underhåll och förvaltning av de fabriks- och bostadsfastigheter samt

markområden som administreras av styrelsen.

Sedan fabriksverkets tillkomst har, anför fabriksstyrelsen, dess verksamhet

avsevärt vidgats. Av styrelsen administreras nu sex nytillverkande

fabriker och nio tvätterier, varav två — i Karlstad och ödeshög — uppförts

för landstingsmedel men drivs av styrelsen. Därjämte beräknas ett

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

tvätteri, som för närvarande är under uppförande, kunna tagas i bruk

under sommaren 1960. Ytterligare två eller tre tvätterier samt en sammansättningsverkstad

för ammunition beräknas komma att påbörjas under

de närmaste åren. Vidare har utvecklingen inom det drifttekniska området

vid fabriksverkets lokalförvaltningar under de senäste åren medfört ökade

krav på rationalisering och anpassning av produktionen till ändrade avsättningsförhållanden.

Sålunda har produktionsstrukturen vid de nytillverkande

fabrikerna, som tidigare kännetecknats av att ett fåtal produkter

tillverkats i mycket långa serier, ändrats så att produktionen nu i huvudsak

inriktats på tillverkning av ett större antal produkter i kortare tillverkningsserier.

Detta gör det enligt fabriksstyrelsen bland annat nödvändigt

att med minsta möjliga tidsutdräkt vidtaga av driftsförhållandena betingade

ändrings- och byggnadsarbeten. För att i största möjliga utsträckning

undvika att den pågående produktionen störes, är ett nära samarbete

nödvändigt mellan driftsledningen och de organ, som har att projektera

och genomföra ändrings- och byggnadsarbetena. Därjämte har tvätterierna,

som med hänsyn till den komplicerade värmetekniska utrustningen fordrar

en omfattande driftservice från anläggningsbyråns sida, ökat kraftigt

i antal. Slutligen har det långa dröjsmål, som uppstått med avgörandet av

frågan om anläggningsbyråns ställning, vållat svårigheter att behålla till

anläggningsbyrån knuten personal. Under de senaste tolv månaderna har

sålunda tretton befattningshavare övergått till annan verksamhet. —

Styrelsen hyser den uppfattningen, att behovet av anläggningsbyrån kommer

att bli bestående. Det anses därför vara synnerligen angeläget, att anläggningsbyrån

nu blir fast inplacerad i organisationen, så att byråns möjligheter

att utföra förestående mycket omfattande byggnadsprojekt och

löpande underhålls- och förvaltningsarbeten på ett tillfredsställande sätt

säkerställes.

Departementschefen

I propositionen 1943: 180 föreslog Kungl. Maj :t bland annat att verksamheten

inom försvarets fabriksstyrelse skulle bedrivas på två byråer,

fabriksbyrån och administrativa byrån, indelade i ett antal sektioner.

Riksdagen beslöt, att styrelsen skulle organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med förslaget.

Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen har efter medgivande

av Kungl. Maj :t en fristående anläggningsbyrå sedan flera år

provisoriskt funnits inrättad inom försvarets fabriksstyrelse. Såsom chef

för byrån har tjänstgjort en överingenjör, numera i Be 1. Behovet av en

fristående anläggningsbyrå har under de senaste åren ökat alltmer. Anledningen

härtill torde, såsom fabriksstyrelsen framhållit, vara att söka i förändringar

i fabriksverkets produktionsinriktning. Erinras må också om på
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960 31

gående utbyggnad av tvätterier och beslutat uppförande av en fabrik för

sammansättning av ammunition.

Mot bakgrunden av denna expansion synes det angeläget att åtgärder

vidtages för att minska olägenheterna till följd av personalavgång. Såsom

framgått av fabriksstyrelsens framställning medför den omsändigheten att

anläggningsbyråns ställning är oklar svårigheter att behålla personal.

De anförda omständigheterna talar enligt min mening bestämt för att

beslut nu fattas att anläggningsbyrån må finnas inrättad tills vidare vid

fabriksstyrelsen. Denna fråga bör underställas riksdagens prövning. I

samband härmed bör även tjänsten för överingenjör i Be 1 ordinariesättas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande ändring

i försvarets fabriksstyrelses organisation;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för försvarets fabriksverk som föreslagits

i det föregående.

[6] Tjänstgöring i vakanta beställningar m. m.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1957:93; rskr 1957:249) i

anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1956 uttalade statsutskottet,

att erinringar i åtskilliga hänseenden kunde göras mot det sätt

varpå anställning skedde i vissa vakanta beställningar inom försvaret. En

översyn av gällande bestämmelser i ämnet framstod enligt utskottet därför

såsom påkallad. Arbetet därmed borde, ansåg utskottet, lämpligen anförtros

försvarets civilförvaltning och grundas på de allmänna principer åt

vilka ämbetsverket givit uttryck i sitt remissutlåtande över revisorernas

anmärkning. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den

29 juli 1957 i enlighet med utskottets rekommendation åt försvarets civilförvaltning

att i samråd med vederbörande militära myndigheter verkställa

den ifrågasatta översynen och att till Kungl. Maj:t inkomma med därav

föranlett förslag. Med skrivelse den 11 december 1959 har civilförvaltningen

överlämnat en utredning i ämnet av en på ämbetsverkets föranstaltande

tillsatt arbetsgrupp, bestående av representanter för försvarsstaben, försvarsgrensstaberna

och civilförvaltningen. Utredningen har ej begränsats

till en undersökning av bestämmelserna om tjänstgöring i vakanta beställningar

och därmed sammanhängande frågor utan har utvidgats till att

omfatta all frivillig tjänstgöring inom försvaret. Civilförvaltningen, som

förklarar sig i allt väsentligt kunna ansluta sig till tankegångarna i arbetsgruppens

förslag, hemställer i samråd med chefen för försvarsstaben och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

försvarsgrenscheferna, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för att införa

nya regler för ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring

i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna i utredningsförslaget.

Över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket

och statens lönenämnd.

Innan jag övergår till att redogöra för utredningens förslag, lämnar jag

en översiktlig framställning av nu gällande bestämmelser på området. Efter

redogörelsen för arbetsgruppens förslag kommer jag att redovisa de yttranden

som avgivits över förslaget. Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter

och förslag.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 27 februari 1953 kan för tjänstgöring i

vakant beställning till det antal som motsvarar förefintliga vakanser i beställningar

för officerare, underofficerare och underbefäl samt mariningenjörer

på aktiv stat enligt gällande personalförteckningar efter frivilligt

åtagande tagas i anspråk officerare, underofficerare och underbefäl

i reserven, officerare och underofficerare på övergångsstat eller reservstat

eller tillhörande försvarets övertaliga personal, officerare i väg- och vattenbyggnadskåren,

värnpliktigt befäl, personal i mariningenjörkårens reserv

samt mariningenjörkåren tillhörande övertalig personal. Syftet med dessa

bestämmelser, som i sina huvuddrag varit gällande sedan år 1937, har i

första hand varit att söka avhjälpa den brist på befäl som alltsedan 1936

års försvarsbeslut började tillämpas rått inom de flesta av försvarets verksamhetsområden.

Härutöver har Kungl. Maj :t genom beslut den 13 augusti

1948 i fråga om marinen och den 25 april 1952 i fråga om flygvapnet meddelat

vissa bestämmelser, enligt vilka löner å vakanta löjtnantsbeställningar

kan tagas i anspråk för avlönande av ett mot högst en tredjedel av vakanserna

inom löjtnantsgraden svarande antal kaptener i reserven eller värnpliktiga

kaptener vid fullgörande av frivillig tjänstgöring i befattning, avsedd

att i varje fall företrädesvis bestridas av beställningshavare i lägst

löjtnants grad. För marinens del finns därjämte enligt Kungl. Maj:ts medgivande

möjligheter att anställa civil personal som ersättare för militär

sådan med vakanthållande av ett antal beställningar för underofficerare

och underbefäl vid flottan och kustartilleriet.

Hur möjligheterna att anställa personal i vakanta beställningar utnyttjats

under år 1958 framgår av följande sammanställning. I denna har antalet

vakanta beställningar omräknats till tjänstgöringsmånader.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

33

Försvarsgren

(vapenslag)

Löjtnanter

Sergeanter

Underbefäl

Tjänstgöringsmånader

Disponibla

Utnyttjade

Disponibla

Utnyttjade

Disponibla

Utnyttjade

Armén.............

1 452

717

1 284

423

13 963

2 130

Flottan.............

504

334

1 836

183

5 568

299

Kustartilleriet.......

228

84

108

70

1 752

317

Flygvapnet.........

864

254

528

64

192

0

I överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut tillgodoses viss del av

det beräknade minimibehovet av befäl i kompaniofficers- och underofficersgraderna

inom armén och marinen genom ianspråktagande av reservpersonal.

Sålunda skall av reservpersonalen för ständig fredstjänstgöring

få ianspråktagas vid armén 1 kapten, 1 löjtnant och 1 sergeant vid varje

regemente samt 1 löjtnant och 1 underofficer vid varje kår, vid flottan

10 officerare och 65 underofficerare samt vid kustartilleriet 14 officerare,

av vilka 2 regementsofficerare, och 24 underofficerare. Vid flygvapnet förekommer

ej anställning av reservpersonal enligt 1942 års försvarsbeslut.

Chefen för flygvapnet har i stället av Kungl. Maj :t bemyndigats disponera

visst antal tjänstgöringsmånader per budgetår (för närvarande 492) för att

anställa personal i flygvapnets reserv samt vid flygvapnet krigsplacerade

officerare ur armén och marinen. Såsom skäl för dessa bestämmelser om

ianspråktagande av reservpersonal har åberopats bristen på personal, de

lägre kostnaderna, önskvärdheten av en snabb rekrytering till erforderliga

befattningar, möjligheterna att bereda reservpersonalen tillfälle att erhålla

trupprutin samt kravet på elasticitet i personalorganisationen.

Hur möjligheterna att anställa personal enligt 1942 års försvarsbeslut

utnyttjats under år 1958 framgår av följande sammanställning. I denna

har antalet för reservpersonal avsedda beställningar omräknats till tjänstgöringsmånader.

Försvarsgren

(vapenslag)

Officerare m.fl.

Underofficerare m.fl.

Summa

Tjänstgöringsmånader

Disponibla

Utnyttjade

Disponibla

Utnyttjade

Disponibla

Utnyttjade

Armén.............

1 008

806

600

445

1 608

1 251

Flottan.............

120

34

780

90

900

124

Kustartilleriet.......

168

77

288

98

456

175

Flygvapnet.........

—

272

—

55

492

327

Enligt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1957 utfärdade bestämmelser om

frivillig tjänstgöring vid försvaret kan på anmodan av militär myndighet

för viss tjänstgöring — efter frivilligt åtagande — tagas i anspråk beställningshavare

på övergångsstat, reservstat eller disponibilitetsstat, anställ3—66

00 llilmng till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

ningsliavare i reserven eller i väg- och vattenbyggnadskåren, den som är

anställd såsom övertalig eller är värnpliktig eller krigsfrivillig samt medlemmar

av vissa frivilliga försvarsorganisationer. Tjänstgöringen skall fullgöras

i vederbörandes krigsbefattning eller avse specialutbildning eller utbildning

som utgör villkor för förordnande eller bibehållande av förordnande

i viss tjänstegrad eller tjänsteklass. Vidare kan ianspråktagande

ske för annan ur militär synpunkt erforderlig tjänstgöring, under förutsättning

att i tjänst varande personal icke kan utnyttjas för de arbetsuppgifter

som det är fråga om eller utnyttjandet av sådan personal skulle

medföra högre kostnader för statsverket. Under 1958 har personal tjänstgjort

enligt dessa bestämmelser inom armén under sammanlagt 2 009

tjänstgöringsmånader, inom marinen under 244 tjänstgöringsmånader och

inom flygvapnet under 882 tjänstgöringsmånader. Såsom framgår av i anslutning

till brevet meddelade order är bestämmelsernas syfte närmast att

tillgodose personalbehovet i samband med krigsförbandsvis anordnade repetitionsövningar.

Vidare bär flygvapenchefen bemyndigats att i fred inkalla — efter eget

åtagande — viss personal, nämligen flygförarutbildade officerare och underofficerare

i flygvapnets reserv, förutvarande fältflygare (stamflygförare),

värnpliktiga flygförare eller stridsledare i jaktcentral samt officerare i luftbevakningstjänst

i flygvapnets reserv till s. k. frivillig korttidstjänst under

tillhopa 1 890 dagar eller 63 tjänstgöringsmånader för budgetår. Korttidstjänstgöring

får ifrågakomma för att underhålla tidigare förvärvade färdigheter

såsom flygförare eller stridsledare — särskilt i vad avser uppträdande

under strid — samt för omskolning med avseende på ny materiel

eller nya arbetsuppgifter. Under ett och samma utbildningsår får antalet

tjänstgöringsdagar för varje enskild person uppgå till högst 30. Under år

1958 har personal tillhörande dessa kategorier tjänstgjort under tillhopa

1 770 dagar eller 59 tjänstgöringsmånader.

I fråga om avlöning och andra förmåner gäller samma bestämmelser

för tjänstgöring i vakant beställning, tjänstgöring för reservpersonal enligt

1942 års försvarsbeslut och tjänstgöring vid flygvapnet enligt bestämmelserna

om tjänstgöringsmånad. Bestämmelserna innebär i huvudsak, att

fast anställd personal äger åtnjuta arvode motsvarande lönen i viss lönegrad

och löneklass enligt statens allmänna avlöningsreglemente. Värnpliktigt

befäl erhåller arvode motsvarande lönen i den lönegrad och löneklass

enligt avlöningsreglementet, som han skulle ha hänförts till om han

innehaft sådan beställning på aktiv stat, som motsvarar hans tjänstegrad

såsom värnpliktig. Enligt de av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelserna

om frivillig tjänstgöring vid försvaret åtnjuter under sådan tjänstgöring

personal i reserven och värnpliktiga avlöning och övriga förmåner enligt

samma grunder som gäller vid vederbörandes författningsenligt åliggande

tjänstgöring. Krigsfrivilliga erhåller lön och övriga förmåner som värn
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

35

pliktig, vilken fullgjort tjänstgöring under 304 dagar. Sammanlagda beloppet

av penningbidrag och i förekommande fall familjebidrag skall alltid

utgöra minst tio kronor för dag. Övriga frivilligt tjänstgörande såsom lottor

och hjälpsystrar erhåller fri förplägnad och inkvartering, fria resor, fri

sjukvård samt visst arvode för dag.

Arbetsgruppens förslag m. in.

Såsom jag inledningsvis anfört framförde statsutskottet i yttrande över

statsrevisorernas erinringar den åsikten att arbetet med den ifrågasatta

översynen av gällande bestämmelser om anställning i vakanta beställningar

inom försvaret lämpligen borde anförtros försvarets civilförvaltning och

grundas på de allmänna principer, åt vilka ämbetsverket givit uttryck i

sitt remissutlåtande. I detta anfördes i huvudsak följande.

Medgivandet att utnyttja vakanta beställningar har tillkommit för att

göra det möjligt att med anlitande av reservutnämnd personal m. fl. söka

provisoriskt fylla fastställda befälskadrer och därigenom bereda någon

lättnad i det på grund av rekryteringssvårigheterna trängda arbetsläget.

Lika med riksdagens revisorer ansåg civilförvaltningen det nödvändigt, att

under dåvarande förhållanden möjligheter funnes att ianspråktaga reservutnämnd

personal och värnpliktigt befäl. Civilförvaltningen förutsatte emellertid,

att de vakanta beställningarna utnyttjades för de ändamål för vilka

de inrättats, att de i första hand anlitades för att täcka bristen på utbildningsbefäl,

att — i de fall vakanta beställningar anlitades för att inkalla

personal för tjänstgöring i stabs- eller förvaltningstjänst — aktiv personal

härigenom friställdes för utbildning av trupp, samt att inkallande av reservpersonal

för frivillig tjänstgöring enligt 1942 års försvarsbeslut icke borde

få ske annat än om så erfordrades för att fylla vakanserna bland truppbefälet

inom kompaniofficers- och underofficersgraderna. Personal av högre

tjänstegrad borde icke inkallas med utnyttjande av beställningar avsedda

för personal av lägre tjänstegrad. I åtskilliga sammanhang hade vakanta

beställningar utnyttjats för sådana ändamål där med tillämpning av sedvanliga

normer personalbehovet bort tillgodoses genom exempelvis arvode

i ett för allt, ersättning enligt kommittékungörelsen eller genom inrättande

av särskild tjänst. Enligt civilförvaltningens mening vore den nuvarande

tillämpningen av bestämmelserna om utnyttjande av vakanta beställningar

icke fullt tillfredsställande. En blivande översyn av nu gällande bestämmelser

angående tjänstgöring i vakanta beställningar borde söka att bättre

anpassa anordningen till bestämmelsernas syfte. Här avsedd anordning

borde enligt civilförvaltningens mening betraktas såsom ett provisorium,

betingat av rekryteringsläget. Efterhand som förbättringar härutinnan

åstadkommes borde möjligheterna att utnyttja vakanta beställningar begränsas.

I enlighet härmed har arbetsgruppen inriktat sitt arbete på att befrämja

kontrollen av att till frivillig tjänstgöring inkallad personal utnyttjas på

det sätt som statsmakterna avsett, att samordna bestämmelserna inbördes

och försvarsgrenarna emellan, att göra bestämmelserna överskådliga samt

alt införa kostnadskontroll.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

Enligt arbetsgruppens mening bör möjligheter fortfarande finnas att

taga i anspråk befäl av olika kategorier för frivillig tjänstgöring inom

försvaret. Det föreslås dock, att vakanta beställningar och arvoden enligt

1942 års försvarsbeslut ej längre skall få utnyttjas för detta syfte. I stället

bör försvarsgrenschef — såsom nu är fallet vid flygvapnet — tilldelas visst

antal tjänstgöringsmånader för budgetår. Systemet med tjänstgöringsmånader

som ersättning för de nuvarande anordningarna med tjänstgöring

i vakanta beställningar och mot arvode enligt 1942 års försvarsbeslut medför

— förutom en önskvärd likformighet försvarsgrenarna emellan — enligt

arbetsgruppen bland annat de fördelarna att försvarsgrenschef blir ansvarig

för kostnaderna för den extra arbetskraft som anställes utom ramen för

den personalorganisation som fastställts för rationaliserat truppförbands

stabs- och förvaltningstjänst, att sammanslagning av löner icke längre behöver

tillgripas för att avlöna anställningshavare i reserv eller värnpliktiga,

som har högre grad än som svarar mot disponibel vakant beställning eller

ledigt arvode, samt att möjlighet till kontroll åstadkommes.

De personalkategorier som enligt den lämnade redogörelsen för gällande

bestämmelser på området kan komma ifråga för frivillig tjänstgöring föreslås

få tagas i anspråk även när det gäller tjänstgöring enligt förslaget.

Förutsättning för sådan frivillig tjänstgöring bör i fråga om reservpersonal,

värnpliktigt befäl och manlig krigsfrivillig, som anlitas för utbildning

av trupp (motsvarande), enligt arbetsgruppen vara att dels det aktuella

personalbehovet ej kan tillgodoses med anlitande av personal på aktiv

stat eller till författningsenlig tjänstgöring inkallad reservpersonal eller

värnpliktiga eller utnyttjande av sådan personal skulle medföra högre kostnader,

dels ock bristen på befäl för utbildning av trupp (motsvarande) därigenom

avhjälpes. I samband härmed föreslås att tjänstgöringsmånad icke

skall få anlitas för att tillgodose tillfälligt personalbehov för stabs- och förvaltningstjänst

om inte personal därigenom friställes för utbildningsarbetet

i minst den omfattning som svarar mot tilldelad tjänstgöringsmånad. I

fråga om övriga värnpliktiga, krigsfrivilliga och personal tillhörande frivilligorganisationerna

bör, anser arbetsgruppen, förutsättningen för frivillig

tjänstgöring vara att det gäller antingen egen utbildning i vederbörandes

krigsbefattning eller fortsatt befäls- eller specialutbildning, som

erfordras för vederbörandes krigsbefattning, eller tjänstgöring, som är villkor

för förordnande i viss tjänstegrad eller för anställning såsom krigsfrivillig.

Det antal tjänstgöringsmånader, som bör tilldelas respektive försvarsgrenschef,

bör enligt arbetsgruppens mening icke vara konstant utan anpassas

för budgetår med utgångspunkt i gällande av statsmakterna fastställd

organisation samt oundgängligt personalbehov, som ej kan tillgodoses

genom de i gällande personalförteckningar uppförda tjänsterna. Hänsyn

bör därvid tagas bland annat till rekryteringsutfallet, planerade övningar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

37

och andra förhållanden, som kan påverka behovet. Det förutsattes, att försvarsgrenschef

skall efter prövning av föreliggande behov och inom ramen

av för ändamålet anvisat belopp kunna tilldela underställd chef visst antal

tjänstgöringsmånader för budgetår att disponeras för avlöning i samband

med mera kortvarig tjänstgöring. Värnpliktiga och krigsfrivilliga tages

nämligen ofta i anspråk under mycket korta perioder, varför det ej anses

vara praktiskt genomförbart, att förbandschef skall göra framställning till

försvarsgrenschef i varje sådant fall. Antalet tjänstgöringsdagar per budgetår

bör icke utan försvarsgrenschefs särskilda medgivande få överskrida

sammanlagt 45 för varje enskild person. Förbandschef föreslås skola

åläggas att redovisa i vilken utsträckning och för vilket ändamål tilldelade

tjänstgöringsmånader förbrukats. Redovisningarna förutsättes skola bilda

underlag för behovsprövningen av antalet tjänstgöringsmånader för budgetår

inom respektive försvarsgren.

Det föreslås, att försvarsgrenschef årligen skall avlämna redogörelse för

i vilken omfattning samt för vilket ändamål tilldelade tjänstgöringsmånader

tagits i anspråk.

Behovet av tjänstgöringsmånader för budgetåret 1960/61 har av arbetsgruppen

beräknats på följande sätt.

Med utgångspunkt i att de föreslagna anordningarna genomföres från

och med den 1 juli 1960 räknar försvarsgrenschef erna med att behovet av

tjänstgöringsmånader för budgetåret 1960/61 skall för befäl uppgå till 6 085

inom armén, 1 776 inom marinen och 806 inom flygvapnet samt för övriga

värnpliktiga, krigsfrivilliga m. fl. till 394 inom armén, 330 inom marinen

och 1 215 inom flygvapnet. Härvid har hänsyn tagits endast till den del av

de disponibla vakanserna, som faktiskt utnyttjats under år 1958.

Viss del av de försvarsgrenarna tilldelade tjänstgöringsmånaderna bör

enligt arbetsgruppens mening disponeras av försvarsstabschefen för tillgodoseende

av oundgängligt behov av personalförstärkning. Gruppen anför

härom.

Under en följd av år har försvarsstaben fått disponera vakanta beställningar

och arvoden enligt 1942 års försvarsbeslut från armén och, i fråga

om arvoden, från marinen samt tjänstgöringsmånader från flygvapnet.

Lönemedlen har disponerats för att anställa pensionsavgångna respektive

reservutnämnda officerare och underofficerare för att biträda vid bland

annat utredningar. Under år 1958 har 14 personer tjänstgjort vid försvarsstaben

under hela året med avlöning enligt något av dessa system, varjämte

några personer tjänstgjort kortare tid än ett år. Försvarsstabens behov av

extra personal i detta avseende bör enligt arbetsgruppens förslag tillgodoses

genom att två procent av försvarsgrenarna för anställande av befäl tilldelade

tjänstgöringsmånader disponeras av försvarsstabschefen. Varje försvarsgren

förutsättes bidraga i procentuellt lika stor utsträckning. Den

föreslagna tidsbegränsningen alt anställa eu person under högst sammanlagt

45 dagar per budgetår anses icke böra gälla försvarsstabschefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I fråga om lön och övriga förmåner under frivillig tjänstgöring föreslås

i huvudsak samma bestämmelser skola gälla som de vilka intagits i Kungl.

Maj :ts brev den 24 maj 1957 om frivillig tjänstgöring vid försvaret.

Arbetsgruppen tar i detta sammanhang bland annat upp frågan om

reglerna för löneklassplacering av personal i reserven. Enligt reservbefälsförfattningarna

erfordras för löneklassuppflyttning 875 dagars fullgjord

tjänst under den senast förflutna treårsperioden. Tjänsteman å vilken

statens allmänna avlöningsreglemente är tillämpligt äger däremot (Saar

21 § 2.) rätt till löneklassuppflyttning först sedan 976 tillgodoräkningsbara

dagar kan redovisas inom den senast förflutna treårsperioden.

Lönetursreglerna för den reservanställda personalen kvarstår från perioden

1939—1947, då löneklassplaceringsbestämmelserna i 1939 års avlöningsreglemente

för ordinarie militär personal var normgivande för reservpersonalens

placering. Det finns enligt arbetsgruppen i och för sig ingen anledning

till att reservpersonalen skall åtnjuta förmånligare lönetursregler än

personalen på aktiv stat för närvarande åtnjuter. Arbetsgruppen föreslår

därför, att avlöningsbestämmelserna för reservpersonal i denna del anpassas

till motsvarande regler i statens allmänna avlöningsreglemente.

Slutligen föreslår arbetsgruppen, att kostnaderna för till frivillig tjänstgöring

ianspråktagen reservpersonal samt värnpliktigt befäl och manlig

krigsfrivillig, som anlitas för utbildning av trupp (motsvarande), skall

bestridas av vederbörande försvarsgrens anslag till avlöning av reservpersonal.

Kostnaderna för övriga värnpliktiga samt krigsfrivilliga ävensom

för personal tillhörande frivilligorganisationerna bör enligt arbetsgruppen

— såsom nu är fallet — bestridas av vederbörande värnpliktsanslag. Enligt

arbetsgruppens uppfattning bör för detta ändamål ytterligare en anslagspost

uppföras under vartdera av dessa anslag för att kostnaderna för

frivillig tjänstgöring skall kunna avläsas. Arbetsgruppen anför härom

följande.

Såsom framgår av Kungl. Maj :ts kungörelse angående bestridande av

vissa avlöningskostnader (SFS 1954:832, punkt 9) avföres kostnader för

tjänstgöring mot 1942-års arvode från anslagen till avlöningar till personal

i arméns respektive marinens och flygvapnets reserver. Från dessa anslag

bestrides även kostnaderna för personalens författningsenliga tjänstgöring.

Till följd härav kan icke utläsas om belastningen på anslagen hänför sig

till kostnader för frivillig eller författningsenlig tjänstgöring. Anslagen är

förslagsvis uppförda och får alltså överskridas.

Yttranden

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit, att förslaget såvitt ämbetsverket

kan finna innebär, att enhetliga och förenklade bestämmelser

rörande frivillig tjänstgöring och utbildning vid försvaret skall ersätta

samtliga nu gällande föreskrifter på området, samtidigt som kontroll av

avlöningskostnaderna för till dylik tjänstgöring inkallad personal möjlig
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

39

göres. Ämbetsverket, som i likhet med försvarets civilförvaltning förklarar

sig i allt väsentligt kunna ansluta sig till tankegångarna i förslaget, anser

sig icke ha något att erinra mot att detsamma — på sätt civilförvaltningen

föreslagit — lägges till grund för föreskrifter i ämnet.

Riksräkenskapsverket framhåller, att kostnaderna för den till frivillig

tjänstgöring inkallade personalen bör bestridas från vederbörande försvarsgrens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., eftersom de inkallelser

till frivillig tjänstgöring av reservpersonal och värnpliktigt befäl, varom

här är fråga, är föranledda av rådande svårigheter att rekrytera personal

till beställningar på aktiv stat. De för ändamålet erforderliga medlen bör

i avlöningsstaterna till dessa anslag uppföras under en särskild post, förslagsvis

benämnd »Avlöningar till viss personal vid frivillig tjänstgöring

i vakanta beställningar m. m.». En motsvarande anslagspost bör upptagas

i försvarsstabens avlöningsstat.

Statens lönenämnd anser, att förslaget bör överarbetas i syfte att giva

bestämmelserna på området en mer överskådlig och lättillgänglig form.

Härvid bör det enligt nämnden övervägas huruvida icke all den personal

som ianspråktages på grund av förefintliga vakanser bör anställas såsom

extra befattningshavare.

Departementschefen

Såsom framgått av den i det föregående lämnade redogörelsen tillgodoses

enligt 1942 års försvarsbeslut viss del av det beräknade minimibehovet

av befäl i kompaniofficers- och underofficersgraderna inom armén

och marinen genom ianspråktagande av reservpersonal. Härutöver finns

enligt vissa av Kungl. Maj :t meddelade beslut möjlighet att för frivillig

tjänstgöring taga i anspråk bland annat reservpersonal och värnpliktig

personal samt medlemmar av vissa frivilliga försvarsorganisationer. Syftet

med dessa anordningar för ianspråktagande av frivillig personal har i första

hand varit att avhjälpa den brist på befäl som under de senaste årtiondena

rått inom försvaret. Därjämte har den frivilliga tjänstgöringen haft till

syfte att utbilda den som ianspråktages för tjänstgöring i krigsbefattning

eller dylikt.

Riksdagens revisorer anförde i sin berättelse för år 1956 erinringar beträffande

hittillsvarande ordning för anställning i vakanta beställningar

m. m. Sedan riksdagen uttalat sig för att eu översyn borde komma till

stånd, bär Kungl. Maj:t anbefallt försvarets civilförvaltning att verkställa

en dylik. I det föregående har redogjorts för resultaten av den översyn som

utförts av en med anledning härav på civilförvaltningens föranstaltande

tillsatt arbetsgrupp.

Arbetsgruppens förslag innebär sammanfattningsvis följande. Nuvarande

anordning med tjänstgöring i vakanta beställningar och ständigt inkallad

reservpersonal enligt 1942 års försvarsbeslut avvecklas. I stället bör för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

varje försvarsgren bestämmas ett visst antal tjänstgöringsmånader inom

vilket frivilligt tjänstgörande personal högst må tagas i anspråk för tillgodoseende

av försvarsgrenens behov av personal utöver fastställda stater.

De personalkategorier som skall kunna tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring

förutsättes vara desamma som enligt nu gällande bestämmelser.

Ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring skall få ske antingen

för att tillgodose behovet av utbildningsbefäl eller för att den ianspråktagne

själv skall utbildas. Tjänstgöringsmånad skall inte få anlitas för att tillgodose

tillfälligt personalbehov för stabs- och förvaltningstjänst om inte

personal därigenom friställes för utbildningsarbete i minst den omfattning

som svarar mot tilldelad tjänstgöringsmånad. Antalet tjänstgöringsmånader

bestämmes budgetårsvis. Det förutsättes, att försvarsgrenschef skall

kunna tilldela underställd chef visst antal tjänstgöringsmånader för tillgodoseende

av behovet av mera kortvarig tjänstgöring. Även försvarsstabschefen

avses skola tilldelas tjänstgöringsmånader genom att två procent

av vad som tilldelats försvarsgrenscheferna skall få disponeras av honom.

I fråga om avlöningsförmåner under frivillig tjänstgöring föreslås i huvudsak

samma bestämmelser skola gälla som dem som nu gäller enligt Kungl.

Maj :ts brev om frivillig tjänstgöring vid försvaret. Bestämmelserna i reservbefälskungörelserna

om uppflyttning i löneklass bör ändras till överensstämmelse

med vad som gäller för personal på aktiv stat. Kostnaderna för

avlöning åt frivilligt tjänstgörande personal anses i fråga om reservpersonal,

värnpliktigt befäl och manlig krigsfrivillig, som anlitas för utbildning

av trupp, böra bestridas från särskild anslagspost under vederbörande

försvarsgrens anslag till avlöning av reservpersonal. Kostnaderna för övriga

värnpliktiga, krigsfrivilliga och personal tillhörande frivilligorganisationerna

föreslås däremot skola bestridas från särskild anslagspost under

vederbörande värnpliktsavlöningsanslag.

Av de tre myndigheter som yttrat sig över arbetsgruppens förslag har

statskontoret och riksräkenskapsverket ställt sig i huvudsak positiva till

förslaget. Riksräkenskapsverket anser dock, att kostnaderna för den till

frivillig tjänstgöring inkallade personalen bör bestridas från en särskild

anslagspost under respektive försvarsgrens anslag till avlöningar till aktiv

personal in. fl. Statens lönenämnd anser, att arbetsgruppens förslag bör

överarbetas i syfte att giva bestämmelserna en mer överskådlig och lätttillgänglig

form.

För egen del anser jag det med hänsyn till det aktuella personalläget

nödvändigt förutsätta att personal i reserven m. fl. alltjämt får tagas i

anspråk för frivillig tjänstgöring. En dylik anordning medverkar också till

att befälsbehovet vid större övningar, t. ex. repetitionsövningar, kan tillgodoses

på ett smidigt sätt.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till de principer för ianspråktagande

av personal för frivillig tjänstgöring vid försvaret som föreslagits av arbets
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

41

gruppen. I det följande redovisar jag min inställning till huvudpunkterna

i förslaget. Den detalj mässiga utformningen av bestämmelserna bör däremot

— vilket även förutsatts av civilförvaltningen —- överarbetas ytterligare.

Dessa frågor är emellertid icke av beskaffenhet att böra underställas

riksdagen.

I anslutning till arbetsgruppens förslag anser jag, att den frivilliga

tjänstgöringen bör ha till syfte antingen att tillgodose föreliggande behov

av utbildningsbefäl eller egen utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning

eller dylikt. Då emellertid tjänstgöring i stabs- och förvaltningstjänst kan

bidraga till att annat befäl frigöres för trupptjänst, bör även sådan tjänstgöring

få förekomma. Härvid förutsätter jag dock, att av Kungl. Maj :t

fastställd organisation för rationaliserat truppförbands stabs- och förvaltningstjänst

icke mot Kungl. Maj :ts bestämmelser utökas genom ianspråktagande

av frivilligt tjänstgörande personal. Vid centrala och regionala

staber bör sådan personal få tagas i anspråk endast efter medgivande av

försvarsgrenschef. Vid de centrala förvaltningsmyndigheterna förutsättes

frivillig tjänstgöring av här åsyftat slag icke skola förekomma. I fråga om

frivillig tjänstgöring i försvarsstaben har arbetsgruppen föreslagit, att försvarsstabschefen

skall tilldelas viss del av de försvarsgrenarna tilldelade

tjänstgöringsmånaderna för tillgodoseende av oundgängligt behov av personalförstärkning.

Detta förslag anser jag mig inte kunna biträda. I stället

bör enligt min uppfattning ett visst antal tjänstgöringsmånader med utgångspunkt

i föreliggande behov ställas till försvarsstabschefens förfogande.

Dessa tjänstgöringsmånader bör få utnyttjas av försvarsstabschefen efter

i tillämpliga delar samma grunder som gäller för försvarsgrenschef.

Det antal tjänstgöringsmånader som erfordras för tillgodoseende av behovet

av frivilligt tjänstgörande personal bör bestämmas budgetårsvis av

Kungl. Maj :t med utgångspunkt i gällande av statsmakterna fastställd

organisation samt oundgängligt personalbehov, som ej kan tillgodoses

genom de i gällande personalförteckningar uppförda tjänsterna. I samband

härmed vill jag framhålla att jag förutsätter att civila ersättare för underofficerare

och underbefäl vid marinen alltjämt får anställas på samma

sätt som för närvarande. Beslut om frivillig tjänstgöring bör meddelas av

förbandschef när det gäller tjänstgöring för en sammanhängande tid av

högst 45 dagar per person och år och av försvarsgrenschef i fråga om tjänstgöring

för en sammanhängande tid av högst sex månader per person och

år. I övriga fall bör beslut om tjänstgöring meddelas av Kungl. Maj:t. Jag

räknar med att i princip endast anställning för kortare tid bör förekomma.

Av sociala skäl torde dock i fall, där reservbefäl in. fl. enligt tidigare ordning

tagits i anspråk för längre tid, fortsatt tjänstgöring för sammanhängande

tid övergångsvis komma i fråga. Med nu föreslagen ordning kommer

dylika fall alltid att prövas av Kungl. Maj :t.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Beträffande avlöningsförmåner till frivilligt tjänstgörande personal bör

dessa bestämmas i huvudsak enligt hittills gällande grunder. Avlöningsförmånerna

för reservbefäl och värnpliktigt befäl bör således i princip anknyta

till vederbörandes grad. Det förutsättes, att vederbörande principiellt skall

fullgöra arbetsuppgifter som ankommer på aktivt befäl i motsvarande grad.

I tveksamma fall bör frågan om lönens storlek —- där ärendet icke skall

avgöras av Kungl. Maj :t — underställas försvarets civilförvaltning för

prövning.

Arbetsgruppens förslag om bestridande av kostnaderna för avlöningar

åt frivilligt tjänstgörande personal kan jag inte biträda. I anslutning till

förslag i riksräkenskapsverkets remissutlåtande förutsätter jag, att kostnaderna

för avlöningar åt här ifrågavarande frivilligt tjänstgörande personal

bestrides från en förslagsvis betecknad post under respektive försvarsgrens

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Kostnaderna för

dylik personal i försvarsstaben bör i vart fall under budgetåret 1960/61

bestridas från särskild delpost under nyssnämnda avlöningsanslag för

armén. Nu förutsatt anordning kommer att medföra viss förskjutning av

anslagsbelastningen från försvarsgrenarnas anslag till avlöningar till personal

i reserv och till värnpliktiga. Då sistnämnda anslag redan äskats

slutligt bör hänsyn till ifrågavarande förskjutningar i anslagsbelastningen

ej tagas vid beräkningen av de allmänna avlöningsanslagen för budgetåret

1960/61.

Jag förutsätter, att det för försvarsstaben och försvarsgrenarna erforderliga

antalet tjänstgöringsmånader fastställes budgetårsvis av Kungl.

Maj:t. Det för budgetåret 1960/61 erforderliga antalet tjänstgöringsmånader

beräknar jag till cirka 170 vid försvarsstaben, 6 300 vid armén, 1 200 vid

marinen och 2 000 vid flygvapnet.

Slutligen föreslår jag att löneklassplaceringen av personal i reserv anpassas

till vad som gäller för personal på aktiv stat.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga

om ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring

inom försvaret m. m.

[7] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 232 100 000 238 302 189

1959/60 (statsliggaren s. 192) 239 500 000

1960/61 (förslag) ............... 246 000 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1960

43

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1960/61 beräkna ett förslagsanslag

av 253 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla

överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje

budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 17/s och 16/io 1959) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar

m. m. vid armén.

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande arméstaben

in. in.

Chefen för arméstaben Bo 5/4 — Bo 5 —

2 majorer Ao 24 vid generalstabskåren

— överstelöjtnanter eller ma
-

jorer Ao 26 eller Ao 24 ............... 2 960

1 kapten Ao 21 vid generalstabskåren

— major eller kapten Ao 24

eller Ao 21 .............................. 1 947

1 kapten vid generalstabskåren Ao

21 .......................................... 23 279

1 kontorist Ae 9 — förste kansliskrivare

Ae 12 .............................. —

1 kanslibiträde Ag 7 (halvtid) —

Ae 7 .......................................

1 förste kansliskrivare Ae 12 — Ao

12 ..........................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

— kanslibiträde Ae 7 .........

1 assistent Ae 17 — amanuens Ae 19

1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19

(civilförvaltningen: assistent Ae

17) .........................................

1 869

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

Summa

1 tekniker Ae 10 — assistent Ae 12

—

1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist

Ao 9 .......................................

—

+ 30 055

Arméns flygorganisation

1 överste eller överstelöjtnant Bo 1

eller Ao 26 ..............................

33 588

1 kapten År 21 ...........................

23 279

1 arméingenjör Ao 21 ..................

23 279

2 förste tyghantverkare eller tyg- hantverkare Ao 14 eller Ao 12 ...

30 840

8 armétekniker Ao 10 ..................

105 576

1 förste trafikledare År 21 vid heli- kopterskolan (civilförvaltningen:

Ae 21) ....................................

23 279

1 trafikledare Ael7 vid helikopter- skolan ....................................

18 932

+ 258 773

Personalförändringar i övrigt vid

militärbefälsstaberna

3 signalunderofficerare A: 16 .........

17 787

1 expeditionsunderofficer A: 16 vid

II. militärbefälsstaben ...............

6 294

1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål —- kanslibiträde Ae 7 vid IV.

militärbefälsstaben ....................

3 montörer Ae 9 vid VI. militärbe- fälsstaben ................................

1 hantverkare Ag 8 — reparatör Ae

9 vid VII. militärbefälsstaben ......

1 vaktmästare Ae 7 — reparatör Ae

8 vid VII. militärbefälsstaben ......

—

+ 24 081

4. Vissa personalförändringar beträffande

försvarsområdesstaberna

2 majorer Ao 24 vid fo 11 och foöl 51 628

1 major Ao 24 -— överstelöjtnant Ao

26 vid fo 32/31 ........................ —

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

vid fo 44 ..................... 18 380

+ 70 008

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

45

Arméchefens m. fl. yrkanden

5. Personalförändringar beträffande

vissa utbildningsanstalter

1 chef för artilleri- och ingenjöroffi
cersskolan

Ao 26 — Bo 1 ............

1 hantverkare Ag 8 vid rid- och körskolan

-— Ae 8 ........................

1 förrådsman Ag 7 vid rid- och körskolan

— Ae 7 ........................

1 tekniskt biträde Ae 7 vid radaroch

luftvärnsmekanikerskolan —

Ae 9 .......................................

1 expeditionsföreståndare Ag 12 vid

fältarbetsskolan — förste kansliskrivare

Ae 12 ..........................

1 arvodesanställd lärare vid arméns

underofficersskola -— adjunkt Ae

23 ..........................................

1 major Ao 24 vid fallskärmsjägar
skolan

....................................

1 packningsförman Ae 10 vid fallskärmsjägarskolan

— Ae 11 ......

6. Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater

Ingen jörtrupperna

1 major Ao 24 — överstelöjtnant

Ao 26 .................................... 3 031

Fälttygkåren

Arvode till vissa förvaltare .........

Tygtekniska kåren

2 armédirektörer av 1. graden Ao

26 .........................................

1 arméingenjör av 1. graden Ao 23

— armédirektör av 2. graden Ao

24 .........................................

4 arméingenjörer Ao 21 — arinéingenjörer

av 1. graden Ao 23

(civilförvaltningen: 2)

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

465

25 814

+ 26 279

5 240

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

20 biträdande armétekniker Ae 8/7

— armétekniker Ao 9 ...............

20 armétekniker Ao 9 — förste ar- métekniker Ao 11 ....................

ökning

16 940

25 480

Minskning

Samma

Fortifikationskåren

3 överstar Bo 1 ..........................

4 majorer Ao 24 (civilförvaltning- en: 2) ...................................

5 kaptener Ao 21 — överstelöjt- nanter Ao 26 ..........................

1 officer A: 26 — major Ao 24 ...

54 288

Intendenturkåren

2 förvaltare Ao 17 ......................

+ 104 979

7. Vissa förändringar beträffande ar- méns underbefälsorganisation

150 furirer Ao eller Ae 8/7 —- rust-

mästare Ao 11 .......................

100 instruktörsaspiranter (tekniker- aspiranter) utgår ..................

318 150

919 950

— 601 800

8. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal m. m.

Läkar- och sjukvårdspersonal

1 regementsläkare Ao 23 -— fältlä- kare Ao 25 ..............................

8 instruktionssköterskor Ae 14/12 —

Ao 14/Ae12 ..............................

—

Veterinärpersonal

1 bataljonsveterinär Ao 21 ............

Vissa arvoden ..............................

Arvoden till batalj onsveterinärer vid

fältveterinärkåren .....................

600

1 600

— 1 000

9. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

1 kanslibiträde Ae 7 vid arméöverläkarens

expedition — Ao 7 ...

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

47

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 kanslibiträde Ae 7 vid 15 —

Ao 7 ....................................

4 kanslibiträden Ae 7 vid A 3 —

Ao 7 ....................................

120 skrivdagar vid 17 — 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål

1 kansliskrivare Ao 10 vid P 4 indrages

.................................

1 kontorist Ao 9 vid A 2 — kanslibiträde

Ag 7 ..........................

1 kontorist Ao 9 vid Lv 5 —- kanslibiträde

Ae 7 ........................

1 kontorist Ao 9 vid S 1 indrages

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

vid I 1 och 114 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål

(halvtid) ..................

73 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ao 5

16 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål

.....................................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5 446

11 739

1 133

1 133

11 144

9 190

— — 28 893

10. övriga personalförändringar m. m.

1 skogvaktare Ae 13 vid 14 .......... 13 836

1 vägförman Ae 12 vid 14 ............ 13 056

1 förrådsförman Ae 9 vid A 3 -—

Ao 9 ....................................... -—

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid arméns

fasta utbildningsanstalter ........... 43 933

Arvoden för tillsyn och bevakning av

byggnader m. m....................... 28 000

Avlöning åt indelt manskap ......... 17 000

Musikaspiranter ........................... —

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

........................ 10 000

+ 35 825

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Arméchefens m. fl. yrkanden

11. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jämlikt

prop. 1959:152 ..................

Tjänstetidsbefordran .....................

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter

m. fl............................

1959 års lönehöjning ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

...........................

Omräkning i övrigt .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

518 834

70 795

51 688

5 568 000

2 600 000

944 + 8 808 373

Motiv

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret

1960/61 uppdelat sina förslag i följande grupper.

A. Förändringar som på grund av tidsförhållandena eller deras betydelse

för organisationen i övrigt bedömts särskilt angelägna. Dessa förslag syftar

främst till att tillgodose sådana personalbehov, som icke bedömts kunna

täckas genom omdispositioner i samband med förestående fredsorganisatoriska

förändringar.

B. Förändringar som i huvudsak avser lönegradsuppflyttningar och/eller

ordinariesättning av icke-ordinarie tjänster.

C. Övriga angelägna förändringar. Dessa förslag inrymmer bland annat

sådana personalbehov, som bedömts kunna tillgodoses genom omdisponeringar

i samband med förestående fredsorganisatoriska förändringar.

Förslagen under A. och B. innefattar äskanden medan förslagen under

punkten C. anmäles såsom ett underlag för de förslag som kommer att

framläggas i samband med de fredsorganisatoriska förändringarna.

Försvarets civilförvaltning har uppgjort sitt förslag till medelsäskanden

med hänsyn endast till de av arméchefen under punkterna A. och B. upptagna

förslagen. Något uttryck för sin egen uppfattning beträffande angelägenhetsgraderingen

har ämbetsverket icke ansett sig böra giva. Beträffande

samtliga de under punkten C. uppförda förslagen hänvisar civilförvaltningen

endast till vad chefen för armén därom anfört i sitt militärorganisatoriska

underlag.

I anslutning till förslag av förvarsgrenscheferna m. fl. myndigheter om

ordinariesättning m. m. av tjänster hävdar civilförvaltningen alltjämt den

principiella uppfattningen att tjänster för stadigvarande behov om möjligt

bör vara upptagna som ordinarie eller extra ordinarie. Med hänsyn till de

nya pensionsbestämmelserna är dock motiven för utsträckt ordinarie- och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

49

extraordinariesättning av förekommande tjänster enligt ämbetsverkets uppfattning

svagare än tidigare. På grund av pågående omorganisation av

försvaret och därav föranledda förbandsindragningar m. in. synes också

nu största försiktighet böra iakttagas vid förslag till ändrade anställningsförhållanden.

Civilförvaltningen anser sig därför böra tillstyrka ändrad

anställningsform allenast i ytterst begränsad omfattning.

1. Personalförändringar beträffande arméstaben m.m. Arméchefen föreslår,

att beställningen för arméstabschef placeras i Bo 5 samt att en allmän

översyn av högre militära befattningshavares löneställning kommer till

stånd. För närvarande är beställningen för arméstabschef inrättad som

alternativ i Bo 4 eller Bo 5. Då placeringen är i Bo 4 utgår dock avlöningsförstärkning

med belopp motsvarande skillnaden mellan lönen i Bo 4 och

Bo 5. Civilförvaltningen — som tillstyrker en översyn av löneställningen

för de högre militära beställningshavarna, vilken översyn dock enligt

ämbetsverkets mening jämväl bör omfatta högre civila och civilmilitära

tjänster — kan icke tillstyrka, att frågan om löneställningen för arméstabschefen

upptages till särskild prövning.

Armécliefen föreslår vidare, att två majorsbeställningar vid generalstabskåren,

avsedda för avdelningschefer vid försvars- och arméstaberna

och/eller för stabschefer vid vissa militärbefälsstaber, omvandlas till beställningar

för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24. För innevarande

budgetår framlades förslag om motsvarande utbyte beträffande

tre majorsbeställningar, men förslaget genomfördes endast beträffande en

av beställningarna (prop. 1959: 110, s. 77). Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

I anslutning till yrkande av chefen för armén om inrättande av fyra

majorsbeställningar vid generalstabskåren för ställföreträdande avdelningschefer

vid arméstaben har innevarande budgetår två kaptensbeställningar

vid generalstabskåren utbytts mot beställningar för major eller

kapten i Ao 24 eller Ao 21 (prop. 1959: 110, s. 77). För nästa budgetår

föreslår arméchefen, att en beställning för major eller kapten

vid generalstabskåren, avsedd för ställföreträdande avdelningschef vid

arméstaben, tillkommer i utbyte mot en kaptensbeställning vid kåren.

Ytterligare en beställning för ställföreträdande avdelningschef har bedömts

kunna tillkomma i samband med fredsorganisatoriska förändringar. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

Arméchefen föreslår vidare för arméstabens utrustningsavdelning en

ny beställning för kapten i Ao 21 vid generalstabskåren. Beställningshavaren

avses för handläggning av robotärenden. För innevarande budgetår

föreslog arméchefen för ifrågavarande arbetsuppgifter en kaptensbeställning

vid fälttygkåren (prop. 1959: 110, s. 64). Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

4—60 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

Arméchefen föreslår ånyo, att en kontoristtjänst i Ae 9 vid arméstabens

sektion I omvandlas till tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 (jfr prop.

1959: 110, s. 52). Civilförvaltningen kan alltjämt ej biträda förslaget.

Icke heller kan civilförvaltningen tillstyrka arméchefens upprepade förslag

om extraordinariesättning av en extra tjänst för kanslibiträde med

halvtidstjänstgöring samt om ordinariesättning av en extra ordinarie tjänst

för förste kansliskrivare (prop. 1959: 110, s. 52).

Förslaget om utbyte av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

mot en kanslibiträdestjänst i Ae 7 kan civilförvaltningen ej biträda.

Arméchefen upprepar de för innevarande budgetår framförda förslagen

om uppflyttning av en assistenttjänst i Ae 17 och en dylik tjänst i Ae 15,

båda avsedda för taktikavdelningen, till tjänster i Ae 19 (prop. 1959: 110,

s. 53). Civilförvaltningen tillstyrker, att assistenttjänsten i Ae 15 uppflyttas

till Ae 17.

Civilförvaltningen räknar ej med bifall till förslaget om uppflyttning

av en för arméstabens taktikavdelning avsedd teknikertjänst i Ae 10 till

assistenttjänst i Ae 12.

Arméchefen föreslår vidare, att en tjänst för kanslibiträde i Ao 7, avsedd

för arméstabens bibliotek, omvandlas till tjänst för kontorist i Ao 9. I avvaktan

på ställningstagandet till 1958 års militärhistoriska utrednings betänkande

angående den militärhistoriska verksamhetens uppgifter och organisation

anser sig civilförvaltningen icke för närvarande kunna tillstyrka

ifrågavarande lönegradsuppflytning.

2. Arméns flygorganisation. Arméchefen föreslår, att utbyggnaden av

arméns flygorganisation fortsättes. För närvarande finnes för helikopterutbildningen

inom armén inrättade en beställning för kapten eller ryttmästare,

en beställning för kapten, ryttmästare eller löjtnant, tre beställningar

för fanjunkare eller sergeant samt en beställning för tygverkmästare

(prop. 1958: 110, s. 354, prop. 1959: 110, s. 78). Beställningen för

tygverkmästare är uppförd på staten för tygtekniska kåren, medan övriga

beställningar är redovisade vid I 19. I övrigt har utbyggnaden av personalorganisationen

förutsatts äga rum genom omdisposition av befintliga beställningar

och tjänster.

Arméchefens förslag till fortsatt utbyggnad av flygorganisationen vilken

avses omfatta artilleriflyg, helikoptrar samt s. k. STOL-flygplan, innebär

att vissa nya beställningar och tjänster äskas. För arméstaben räknar

arméchefen således med beställningar för en överste eller överstelöjtnant

i Bo 1 eller Ao 26 och en kapten i År 21. Med hänsyn till verksamhetens

särart och förutsedda utveckling bör denna stabsdel ges en ställning motsvarande

nuvarande truppslagsinspektioner. Vid tygtekniska kåren föreslås

nya beställningar inrättas för viss teknisk personal för flygorganisationen,

nämligen för en arméingenjör i Ao 21, två förste tyghantverkare

eller tyghantverkare i Ao 14 eller Ao 12 och åtta armétekniker i Ao 10.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Slutligen räknar cliefen för armén med tjänster för en förste trafikledare

i År 21 och en trafikledare i Ae 17, avsedda för flygsäkerhetstjänsten. Som

allmän motivering till nu angivna yrkanden anför arméchefen, att de olika

verksamhetsgrenarna av arméns flygorganisation i största möjliga utsträckning

avses samordnas dels inbördes, dels med motsvarande verksamhet inom

övriga försvarsgrenar. Verksamheten är ny och utvecklingen på området

sker snabbt. Såväl materiel som utbildning av förare och teknisk personal är

vidare kostnadskrävande. Med hänsyn härtill bör ledningen av de olika verksamhetsgrenarna

av arméns flygorganisation vara gemensam. Ledningen

måste därvid enligt arméchefen utövas dels av en stabsdel inom arméstaben,

dels av en förbandsdel.

Av arméchefens motiveringar för ifrågavarande förslag må, utöver vad

förut sagts, här återges följande.

Arbetsuppgifterna för stabsdelen är många och omfattande. De berör alla

de viktigare verksamhetsområdena — organisation, utrustning, taktik, utbildning

och personal. De är därför till sin karaktär likartade med dem, som

åvilar truppslagsinspektionerna. Verksamhetens särart och förutsedda utveckling

talar starkt för en självständig ledning, som bör ges en ställning

motsvarande nuvarande truppslagsinspektioner.

Arbetsuppgifterna för chefen för detta stabsorgan kräver förmåga till

självständigt arbete och god samarbetsförmåga. Det är därför nödvändigt

med stabstjänstutbildning, om möjligt generalstabsutbildning. Dessutom

erfordras erfarenhet från praktisk flygverksamhet. Beträffande graden

har ovan angivits överste/överstelöjtnant. Motiven härför är i stort följande.

Truppslagsinspektörerna är överstar i lönegrad Bo 4. För deras tjänst krävs

otvivelaktigt, att de tidigare varit regementschefer. Deras ställning över

truppslagets regementschefer kräver en högre grad än dessa. Chefen för

flygorganisationen bör ha varit chef för flygskolan som bör vara major/

överstelöjtnant (jfr nedan). Han bör därför vara äldre än denne. Med hänsyn

till den begränsade personella omfattningen av flygorganisationen och

till att något särskilt truppslag icke behöver bildas, synes det icke motiverat

med lika hög grad som truppslagsinspektör. Lönen bör vara alternativ för

att fler urvalsmöjligheter skall finnas. Mot bakgrunden härav bör befattningen

vara en överste/överstelöjtnantsbefattning.

Ledningen av den praktiska verksamheten bör utövas av chefen för

helikopterskolan. Denne ansvarar direkt för personal, materiel och verksamhet

på fältet och är en viktig länk i organisationen. Han bör därför

vara överstelöjtnant alternativt major. Med hänsyn till att den praktiska

verksamheten under uppbyggnadens första del är av begränsad omfattning

erfordras denna befattning icke förrän från och med budgetåret 1961/62.

Underdånigt förslag till äskande härom kommer att framläggas framledes.

Civilförvaltningen räknar med att flygorganisationen utbygges i enlighet

med arméchefens förslag. Den föreslagna tjänsten för förste trafikledare

i År 21 bör dock enligt ämbetsverkets mening placeras i Ae21.

3. Personalförändringar i övrigt vid militärbefålsstaberna. I anslutning

till yrkande av arméchefen om inrättande av arvodesbefattningar för signal
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

underofficer i A: 16, en vid varje militärbefälsstab, har innevarande budgetår

fyra dylika befattningar tillkommit (prop. 1959:110, s. 77). Arméchefen

föreslår nu, att återstående tre befattningar tillkommer från och

med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker jämväl arméchefens upprepade förslag om

inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i A: 16 vid

II. militärbefälsstaben (prop. 1959: 110, s. 55).

I övrigt föreslår arméchefen vissa förändringar beträffande den civila

personalen vid militärbefälsstaberna. Sålunda föreslås, att vid IV. militärbefälsstaben

en kanslibiträdestjänst i Ae 7 tillkommer i utbyte mot eu

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, att vid VI. militärbefälsstaben

tre tjänster för montör i Ae 9 tillkommer i utbyte mot tre kollektivavtalsanställda

montörer samt att vid VII. militärbefälsstaben två reparatörst

jänster tillkommer, av vilka den ena i Ae 9 i utbyte mot en liantverkartjänst

i Ag 8 och den andra i Ae 8 i utbyte mot en vaktmästartjänst

i Ae 7. Civilförvaltningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för uppflyttning

av tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål och räknar

därför ej med bifall till förslaget i denna del. Ej heller räknar ämbetsverket

med inrättande av de föreslagna tjänsterna för montör och reparatör.

4. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna.

Chefen för armén framhåller i sitt militärorganisatoriska underlag beträffande

denna punkt inledningsvis angelägenheten av att försvarsområdesstabernas

personaluppsättning förstärkes. Framför allt anges stabernas

mobiliseringsavdelningar behöva personalförstärkning. Detta styrkes enligt

arméchefen även av det förhållandet att praktiskt taget alla försvarsområdesstaber

medges utnyttja vakanta löner för anställande av personal

för uppgifter huvudsakligen inom mobiliserings- och krigsplanläggningsområdena.

Den fortgående omläggningen av arméns mobiliseringsorganisation

skärper även behovet av personalförstärkning. Mot bakgrunden härav

anmäler arméchefen sin avsikt att i samband med förestående fredsorganisatoriska

förändringar omdisponera beställningar bland annat för att förstärka

försvarsområdesstaberna.

Arméchefen föreslår inrättande av två majorsbeställningar, avsedda för

mobiliseringsofficer vid Malmö och Örebro försvarsområdesstaber. Förslaget

innebär upprepning av tidigare framfört förslag (prop. 1959: 110,

s. 57). Civilförvaltningen biträder förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om utbyte av en majorsbeställning

vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområdesstab

mot beställning för överstelöjtnant (jfr prop. 1959: 110, s. 57). Beställningen

är avsedd för stabschef. Med hänsyn till att statens organisationsnämnd

avses skola utföra detaljundersökningar beträffande stabens organisation,

anser sig civilförvaltningen icke nu böra räkna med föreslagen

förändring i löneställningen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

53

Arméchefen föreslår vidare, att två tjänster för biträde för skriv- och

kontorsgöromål, avsedda för telefonväxeln och för hemvärnsavdelningen,

tillkommer vid Stockholms försvarsområdesstab. Civilförvaltningen biträder

förslaget.

5. Personalförändringar 1beträffande vissa utbildningsanstalter. Arméchefen

föreslår ånyo, att beställningen för chef i Ao 26 vid artilleri- och

ingenjörofficersskolan uppflyttas till Bo 1 (prop. 1959: 110, s. 60). Då

beställningens lönegradsplacering enligt civilförvaltningens uppfattning bör

prövas i samband med allmän översyn av högre militära chefers löneställning

(jfr vad som anföres under punkt 1 i fråga om löneställningen för

arméstabschefen) tager ämbetsverket icke nu ställning till förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framförda förslag om extraordinariesättning

av tjänster för en hantverkare i Ag 8 och en förrådsman i Ag 7 vid

arméns rid- och körskola (prop. 1959: 110, s. 59). Civilförvaltningen

tillstyrker numera förslagen.

Vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola föreslås

vidare, att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 med hänsyn till arten och

omfattningen av arbetsuppgifterna uppflyttas till Ae 9. Civilförvaltningen

finner ej anledning räkna med bifall till förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker däremot arméchefens ånyo framförda förslag

om inrättande vid fältarbetsskolan av en för G. Nygell avsedd

personlig tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 (prop. 1959: 110, s. 59).

Arméchefen föreslår ånyo, att vid arméns underofficersskola

inrättas en tjänst för adjunkt i Ae 23, avsedd för språklärare vid utbildning

av värnpliktiga tolkar vid skolan (prop. 1959: 110, s. 61). För närvarande

tjänstgör för ifrågavarande arbetsuppgifter en arvodesanställd, civil lärare.

Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Civilförvaltningen räknar likaså med bifall till arméchefens upprepade

förslag om inrättande av en maj or sbeställning för skolchef vid arméns

fallskärmsj ägarskola (prop. 1959:110, s. 61).

Vidare föreslår arméchefen ånyo, att en tjänst för packningsförman i

Ae 10 vid fallskärmsjägarskolan uppflyttas till Ae 11 (prop. 1959: 110,

s. 61). Civilförvaltningen anser alltjämt, att frågan om löneställningen för

tjänsten bör prövas i samband med översynen av förrådspersonalens löner.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Chefen för

armén upprepar sitt förslag att den för chefen för fältarbetsskolan avsedda

majorsbeställningen vid ingenjörtrupperna utbytes mot beställning

för överstelöjtnant (prop. 1959: 110, s. 63). Civilförvaltningen räknar med

att det föreslagna utbytet kommer till stånd.

Med hänsyn till det ökade ansvar som ålagts förvaltare vid fält tygkår

en, vilka tjänstgör såsom uppbördsmän för tygmatericl vid vissa angivna

förband och försvarsområdesstaber, föreslår arméchefen i sitt militärorganisatoriska

underlag ånyo, att till dessa befattningshavare skall

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

utgå särskilt arvode med 840 kronor för år (prop. 1959: 110, s. 64 f.). Civilförvaltningen

erinrar om att tidigare utgående arvoden om 840 kronor till

vissa andra förvaltare vid fälttygkåren, nämligen till sådana som är placerade

i befattning såsom föreståndare för centralförråd för tygmateriel vid

tygstation, indragits i samband med dessa förvaltares lönegradsuppflyttning

jämlikt proposition 1959: 152. Civilförvaltningen kan därför icke tillstyrka

tillskapandet av särskilda arvoden till förvaltare vid kåren och

anser sig icke heller i detta sammanhang böra taga ställning till frågan om

jämkningar i lönevillkoren för berörda tjänstemän.

Arméchefen hemställer ånyo, att två byrådirektör stjänster vid armétygförvaltningen,

en i A 26 och en i A 24, avsedda för chefen för krigsreparationssektionen

inom armétygförvaltningens verkstadsavdelning respektive

chefen för den i samma avdelnings driftbyrå ingående tygverkstadssektionen,

utbytes mot beställningar för armédirektör av 1. graden i Ao 26 vid

tygtekniska kåren (prop. 1959: 110, s. 65). Förslaget har jämväl

anmälts i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 133) och därvid icke

föranlett någon åtgärd.

Bland annat med hänsyn till att vid arméns radar- och luftmekanikerskola

bedrives kvalificerad utbildning med elever, som i regel är civil- eller

läroverksingenjörer, föreslår arméchefen ånj^o, att den för verkstadschef

vid skolan avsedda beställningen för arméingenjör av 1. graden i Ao 23

omvandlas till beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 24 (prop.

1959: 110, s. 59). Civilförvaltningen anser sig icke böra tillstyrka förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framförda förslag om inrättande av fyra

beställningar för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedda för vapeningenjör

vid Lv 3 och motoringenjör vid P 2, P 4 respektive arméns motorskola,

i utbyte mot beställningar för arméingenjör i Ao 21 (prop. 1959: 110,

s. 60 och 65). Som motiv åberopas arten och omfattningen av de med

ifrågavarande befattningar förenade arbetsuppgifterna. Vad angår löneställningen

för ifrågavarande beställningar vid Lv 3, P 2 och P 4 åberopas

även förslag av 1954 års personalkårutredning (december 1957). Civilförvaltningen

anser sig endast böra räkna med de föreslagna lönegradsuppflyttningarna

såvitt avser beställningarna vid Lv 3 och motorskolan, där

en höjning synes ämbetsverket motiverad.

Arméchefen upptager ånyo frågan om inrättande av beställningar för

förste armétekniker i Ao 11 och föreslår i likhet med för innevarande

budgetår, att 20 dylika beställningar tillkommer i utbyte mot samma antal

beställningar för armétekniker i Ao 9 (jfr prop. 1959: 110, s. 66). Vidare

föreslår arméchefen, att 20 beställningar för biträdande armétekniker i

Ae 8/7 skall utbytas mot beställningar för armétekniker i Ao 9. Civilförvaltningen

tillstyrker numera förslaget.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 116 f.) bär anmälts förslag av

fortifikationsförvaltningen angående viss omorganisation av ämbetsverket,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

innebärande bland annat yrkanden om nya beställningar för officerare vid

fortifikation skåren för befattningar inom verket och om ändrad

lönegradsplacering för vissa sådana beställningar. I fråga om motiveringen

för förslagen hänvisade fortifikationsförvaltningen till innehållet i skrivelse

den 8 oktober 1959 från chefen för fortifikationskåren med förslag till utökning

av fortifikationskårens organisation. Frågan avsågs slutligt skola

prövas vid behandlingen av förevarande anslag. Huvuddelen av förslagen

har framförts tidigare (prop. 1958: 110, s. 171—183).

I förenämnda skrivelse den 8 oktober 1959 framhåller chefen för fortifikationskåren,

efter samråd med fortifikationsförvaltningen, att den utökning

av kårens organisation som skett icke svarat mot den ökning av

arbetsuppgifterna som blivit en följd av befästningsväsendets alltmer tilltagande

betydelse för totalförsvaret. De främsta orsakerna till det ökade

arbetsomfånget anges utgöra 1958 års försvarsbeslut samt de nya vapensystemen,

varigenom väsentligt ökad utbyggnad och modernisering samt

revidering och komplettering av den fortifikatoriska planläggningen

erfordras. Kårchefen anser vidare, att rekryterings- och befordringsläget

för fortifikationsofficerare är betydligt sämre än vid armén i övrigt och

vid de andra försvarsgrenarna. På grund av det anförda hemställer chefen

för fortifikationskåren, att kåren måtte förstärkas med nya officersbeställningar,

nämligen tre beställningar för överste i Bo 1, fem för överstelöjtnant

i Ao 26 samt fyra för major i Ao 24, varvid samtidigt fem kaptensbeställningar

föreslås utgå. Totalt sett föreslås salunda, att sju nya beställningar

tillkommer. Av dessa avses fyra beställningar för befattningar

inom fortifikationsförvaltningen och tre beställningar för regionala myndigheter

(I. och IV. militärbefälsstaberna).

I skrivelse den 21 december 1959 har chefen för fortifikationskåren,

efter samråd med fortifikationsförvaltningen, vidare hemställt, att ytterligare

en maj or sbeställning tillkommer vid kåren med placering vid fortifikationsförvaltningen

i utbyte mot en där befintlig arvodesbefattning i

A 26, avsedd för chefen för planeringsdetaljen inom befästningsbyråns

planeringssektion. Som motivering pekas på — förutom arten och omfattningen

av arbetsuppgifterna — svårigheterna att erhålla på befattningen

en därtill lämpad pensionsavgången fortifikationsofficer.

I särskilda yttranden över förenämnda skrivelse den 8 oktober 1959

tillstyrker överbefälhavaren och chefen för armén en utbyggnad från och

med budgetåret 1960/61 av fortifikationskåren i enlighet med förslaget,

chefen för armén dock under förutsättning att särskilda medel för ändamålet

ställes till arméns förfogande. Försvarets civilförvaltning, som jämväl

yttrat sig över framställningen, erinrar om att enligt årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 123) en översyn av fortifikationsförvaltningens organisation

och personalbehov avses skola igångsättas, sedan fortifikationsförvaltningens

nya organisation tillämpats under något år. Vid sådant för
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

hållande bör det enligt civilförvaltningen icke ifrågakomma att nu räkna

med ytterligare beställningar, direkt avsedda för fortifikationsförvaltningen.

Ej heller organisationen vid regionalorganen torde enligt civilförvaltningen

ännu ha natt sadan fasthet, att några säkrare bedömanden av personalbehovet

på längre sikt kan göras. Då det nuvarande arbetsläget inom fortifikationsområdet

emellertid är pressat, förordar civilförvaltningen likväl,

att fortifikationskåren utökas med två beställningar för major i Ao 24.

Beställningarna bör få utnyttjas antingen centralt eller för den regionala

förvaltningen, beroende på arbetsläget.

Arméchefen föreslår beträffande intendenturkåren, att två nya beställningar

för förvaltare i Ao 17 inrättas från och med nästa budgetår.

Beställningarna avses för medhjälpare till intendenten vid 119 respektive

P 4. Mot bakgrunden av att chefen för armén medgivits att, i mån av tillgång

på lämplig personal, besluta om placering av förvaltningsutbildad

fanjunkare vid bland annat intendenturavdelningarna vid ifrågavarande

förband, kan civilförvaltningen icke tillstyrka förslaget.

7. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Från

och med innevarande budgetår har vid armén tillkommit 150 nya rustmästarebeställningar

i Ao 11 i utbyte mot samma antal beställningar för

ordinarie och extra ordinarie furir i Ao eller Ae 8/7 (prop. 1959: 110, s.

79). För närvarande finnes härigenom sammanlagt 400 beställningar för

rustmästare vid armén. I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa

budgetår framlägger arméchefen förslag till fortsatt utbyggnad m. m. av

underbefälsorganisationen, innebärande att ytterligare 150 beställningar

för rustmästare tillkommer i utbyte mot lika många beställningar för ordinarie

och extra ordinarie furir. Arméchefen motiverar sitt yrkande i denna

del i huvudsak på samma sätt som föregående år (jfr prop. 1959: 110, s.

68). Sålunda åberopas bland annat gällande grunder för befordran inom

underbefälskadern. Enligt dessa bör därför lämpad furir utnämnas till

överfurir efter fyra års tjänst som furir. Rustmästarebeställning bör erhållas

av härför lämpade överfurirer efter minst 12 års tjänst i sådan beställning.

Organisationen måste härigenom tillföras både rustmästare- och

överfurirsbeställningar. De förstnämnda bör därför enligt chefen för armén

tillkomma i utbyte mot furirsbeställningar, så länge dessa kan reduceras.

Med hänsyn till åldersläget borde enligt arméchefen under nästa budgetår

tillkomma 275 rustmästarebeställningar men av ekonomiska skäl föreslås

en begränsning till 150 dylika beställningar. Fördelningen av beställningarna

på förband m. m. förutsättes skola ske i samband med fastställandet

av personalförteckningar för budgetåret 1960/61, då aktuella uppgifter

om underbefälsläget föreligger.

Civilförvaltningen räknar med en fortsatt utbyggnad av rustmästarkadern

i enlighet med arméchefens förslag.

I fråga om behovet av beställningar för instruktörsaspirant (tekniker
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ls proposition nr 110 år 1960 57

aspirant) framhåller arméchefen i sitt militärorganisatoriska underlag

följande:

För budgetåret 1959/60 disponeras 700 löner för instruktörs (tekniker)

aspiranter. Rekryteringsbehovet vid fullt utbyggd organisation och vid

jämn åldersfördelning är lägre. Dessa sistnämnda förhållanden är dock

ännu icke rådande. Vakanser i underbefälskadern föreligger. Åldersfördelningen

är ojämn.

Avgångarna från instruktörs (tekniker) skolorna är fortfarande stora.

Färdigutbildade underbefäl begär avsked i stor omfattning. En viss överrekrytering

bör därför ske.

Om 4 år kommer avgångarna inom underofficerskadern på grund av

uppnådd pensionsålder att stiga avsevärt över de normala. Den ojämna

åldersfördelningen inom underbefälskadern medför, att det årliga antalet

avgångar kommer att vara onormalt högt ett flertal år. Underofficersbefordran

kan beräknas ske omkring 5 år efter påbörjande av instruktör sskola.

För att det om 4 år kraftigt ökade behovet av underofficersaspiranter

skall kunna tillgodoses med kvalificerad personal, samtidigt som instruktörskadern

vid förbanden utbyggs, är det nödvändigt, att ett stort

antal instruktörsaspiranter tillföres armén de närmaste åren.

I anslutning härtill föreslår arméchefen med hänsyn till de stora underbefälsavgångarna

och de väntade underofficersavgångarna samt på grund

av nuvarande vakanser och ojämna åldersfördelning inom underbefälskadern

600 beställningar för instruktörsaspirant (teknikeraspirant) för

budgetåret 1960/61, vilket innebär en minskning med 100 beställningar

i förhållande till nuläget.

Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag.

8. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal m. m. Hos

arméöverläkaren finnes för närvarande två regementsläkarebeställningar

i Ao 23 och en bataljonsläkarebeställning i Ao 19. På grund av bland

annat den ökade utbildnings- och inspektionsverksamheten vid arméöverläkarens

tjänstegrensinspektion föreslår arméchefen, att en beställning

för regementsläkare i Ao 23 uppflyttas till beställning för fältläkare i

Ao 25. Med hänsyn till pågående utredning angående försvarssjukvårdens

organisation kan civilförvaltningen ej tillstyrka förslaget.

Vid armén finnes inrättade åtta tjänster för instruktionssköterska i

Ae 14 eller Ae 12. Beträffande tjänsterna har föreskrivits, att lönegrad

14 må tillämpas endast i fråga om den som genomgått föreskriven utbildningskurs

för instruktionssköterska. I en till civilförvaltningen överlämnad

promemoria framhåller sjukvårdsstyrelsen, att behovet av ifrågavarande

tjänster är stadigvarande. Det föreslås, att samtliga tjänster för

instruktionssköterska i 14 lönegraden överföres till ordinarie stat. Sjuksköterska

som ej genomgått föreskriven kurs förutsättes även i fortsättningen

placeras i Ae 12. Förslaget bar även tidigare framförts (jfr prop.

1958:110, s. 302 f). I avvaktan på resultatet av utredningen angående

försvarssjukvårdens organisation är civilförvaltningen icke heller beredd

tillstyrka detta förslag.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

Det militära veterinärväsendet liar genom beslut av 1959 års riksdag

erhållit ändrad organisation (jfr prop. 1959: 1, bil. 6, s. 33—49). Chefen

för armén föreslår, att en ny beställning inrättas för bataljonsveterinär

i Ao 21, avsedd för stabsveterinär vid överfältveterinärens tjänstegrensinspektion.

Civilförvaltningen räknar ej med bifall till förslaget, enär någon

ändring i fråga om fältveterinärkårens sammansättning ej synes böra

ske, innan närmare erfarenhet vunnits av den nyligen beslutade omorganisationen.

För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av sammanlagt 25 100

kronor till arvoden och särskilda ersättningar för veterinärvården vid de

förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militär veterinär, för anlitande

av sakkunniga i arméledningen samt för besiktningar. Civilförvaltningen

har vid sina beräkningar utgått från förslag av överfältveterinären,

innebärande ökning av medelsbehovet för ifrågavarande arvoden och ersättningar

med 600 kronor, överfältveterinären har vid sin beräkning av

medelsbehovet utgått från att ett antal hästar vid vissa förband nedgår men

förutsatt viss uppräkning av arvodena vid övriga förband m. m. Härutöver

bör ett belopp av 60 000 kronor i likhet med innevarande budgetår

anvisas för livsmedelskontroll.

Slutligen biträder civilförvaltningen arméchefens förslag att arvoden

beräknas för fyra bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren mot sex arvoden

för bataljonsveterinärer under innevarande budgetår.

9. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Med hänsyn till

pågående utredning angående försvarssjukvårdens organisation kan civilförvaltningen

icke tillstyrka, att en extra ordinarie kanslibiträdestjänst

vid arméöverläkarens expedition ordinariesättes.

Icke heller är civilförvaltningen beredd tillstyrka arméchefens ånyo

(prop. 1959: 110, s. 74) framförda förslag om ordinariesättning av fem

tjänster för kanslibiträde i Ae 7, varav fyra vid A 3 och en vid 15.

Med hänsyn till omfattningen av arbetet vid I7:s skrivcentral föreslår

arméchefen, att vid förbandet inrättas en extra tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål, varvid nuvarande medgivande att årligen anställa

extra biträdespersonal med en sammanlagd arbetstid av 120 dagar föreslås

upphävas. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 17 oktober 1958 angående placering

av viss övertalig personal i kassatjänst vid P 4 såsom innehavare av en

kansliskrivartjänst i Ao 10 vid T 2 förklarat Gurli Andersson, vilken dessförinnan

innehade en numera övertalig dylik tjänst vid P 4. Samtidigt har

Kungl. Maj :t förklarat Sig framdeles vilja underställa riksdagens prövning

frågan om indragning av nämnda övertaliga lcansliskrivartjänst. Civilförvaltningen

räknar med att tjänsten utgår ur personalförteckningen från och

med budgetåret 1960/61.

Den normala personaluppsättningen vid försvarets kassaavdelningar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1960

59

efter genomförd centralisering av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning

har förutsatts skola utgöras av — förutom kassachef — en kansliskrivare

(kassör) och ett kanslibiträde samt, i mån av behov, biträden för

skriv- och kontorsgöromål (prop. 1957: 110, s. 131). Under de senare åren

har i enlighet härmed vid förband med centraliserad avlöningsuträkning

och avlöningsutbetalning tjänster för kontorist i kassatjänst utbytts mot

kanslibiträdestjänster (jfr senast prop. 1959: 110, s. 73 f). För nästa

budgetår föreslås, att två kontoristtjänster i Ao 9, en vid A 2 och en vid

Lv 5, vilka tjänster numera är vakanta, ersättes med tjänster för kanslibiträde

i Ag 7 respektive Ae 7.

Vidare anmäler civilförvaltningen, att kontoristen å övergångsstat vid

S 1 Valborg Werner erhållit en ledigbliven kontoristtjänst vid ämbetsverket.

Kontoristtjänsten å övergångsstat vid S 1 föreslås därför indragas från och

med nästa budgetår.

Enligt vad av civilförvaltningen gjorda beräkningar givit vid handen,

kan personaluppsättningen vid kassaavdelningarna vid I 1 och 114 minskas

med ett halvt biträde. En tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

avsedd för kassaavdelningen vid vartdera I 1 och 114, föreslås därför få utnyttjas

endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.

Civilförvaltningen anmäler vidare, att av ämbetsverket infordrade uppgifter

utvisar, att vid tillämpning av principerna för reglerad befordringsgång

för biträdespersonal erfordras 58 nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5

vid armén, medan 16 dylika tjänster beräknas icke vara besatta. Civilförvaltningen

föreslår, att 58 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i

utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Med hänsyn till de olägenheter i administrativt avseende, som följer

av att personalförteckningarna icke så långt möjligt avspeglar den rätta

fördelningen mellan ordinarie och icke-ordinarie biträdestjänster vid förbanden

(motsvarande) föreslår civilförvaltningen därjämte, att samtliga

övertaliga kontor sbiträdestjänster vid försvarsgrenarna utbytes mot tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål och räknar i anslutning härtill

med att förenämnda 16 ordinarie kontorsbiträdestjänster utbytes mot

tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. För upplysningar om

hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband

(motsvarande) torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Civilförvaltningen erinrar slutligen i detta sammanhang om att Kungl.

Maj :t den 3 juni 1949 föreskrivit, att då innehavare av ordinarie kontorsbiträdestjänst

förordnas att uppehålla högre extra ordinarie eller extra

tjänst, må vikariatsförordnande icke meddelas å kontorsbiträdestjänsten.

I stället äger civilförvaltningen bestämma, om biträde för skriv- och kontorsgöromål

skall anställas enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång.

I personalförteckningarna upptages ej tjänsterna för sålunda anställda

biträden, utan dessa täckes av de vakanthållna kontorsbiträdesbe
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

fattningarna. Därest nu avsedda biträden för skriv- och kontorsgöromål

anses skola ha möjlighet att enligt grunderna för reglerad befordringsgång

erhålla ordinarie kontorsbiträdestjänster, måste ett antal dylika tjänster

tillkomma utan att i samband därmed motsvarande antal tjänster för

biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages. Några ytterligare kostnader

föranledes emellertid icke av den nu angivna anordningen. Antalet

tjänster för ordinarie kontorsbiträde för tillgodoseende av sålunda anmält

behov anger civilförvaltningen till 15. Beträffande dessas fördelning på förband

(motsvarande) hänvisas jämväl till handlingarna i ärendet.

10. Övriga personalförändringar m. m. Efter förslag i propositionen

1959: 117 har 1959 års riksdag beslutat, att infanteriskjutskolan skall förläggas

till Linköping och anslutas till 14. Efter förslag i proposition

1959: 115 har riksdagen vidare beslutat, att ett övnings- och skjutfält för

infanteriskjutskolan och för de till Linköping och Norrköping förlagda förbanden

skall anordnas genom utvidgning av Prästtomta skjutfält. I skrivelse

den 15 januari 1960 har chefen för armén, efter samråd med försvarets

civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd,

föreslagit, att en tjänst för skogvaktare i Ae 13 och en tjänst för

vägförman i Ae 12 — den senare i utbyte mot en för närvarande kollektivavtalsanställd

vägförman — tillkommer vid I 4 för skogsavverknings- och

vägarbeten på samt tillsyn av Prästtomtafältet.

Arméchefen föreslår ånyo, att en tjänst för förrådsförman i Ae 9 vid

A 3 ordinariesättes (prop. 1959:110, s. 70). Civilförvaltningen räknar

fortfarande icke med bifall till förslaget.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidst jänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och

skolor beräknar civilförvaltningen till 820 000 kronor eller 20 000 kronor

mera än som anvisats för innevarande budgetår. Härvid är beaktat att

ämbetsverket i det föregående under punkten 5 räknat med bifall till

arméchefens förslag om inrättande av en adjunktstjänst vid arméns underofficersskola

i utbyte mot en arvodesanställd lärare.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,

förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan

har för innevarande budgetår beräknats till 596 500 kronor,

varjämte 25 000 kronor ställts till civilförvaltningens förfogande för

tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning

av byggnader m. m. Arméchefen räknar för nästa budgetår med

en minskning av angivna medelsbehov med tillhopa 23 000 kronor. Civilförvaltningen

föreslår för sin del att de till ämbetsverkets förfogande stående

medlen minskas till 20 000 kronor.

Kostnader för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår beräknar

civilförvaltningen till omkring 50 000 kronor, vilket innebär en

minskning med 17 000 kronor i förhållande till vad som beräknats för

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960 61

innevarande budgetår. Arméchefen har uppgivit antalet kvarstående indelta

till en korpral samt 18 vicekorpraler och meniga.

Arméchefén beräknar antalet musikaspiranter under nästa budgetår

till 50. Civilförvaltningen, som i denna fråga samrått med organisationsnämnden

för militärmusiken, utgår vid sina kostnadsberäkningar från

oförändrat antal musikaspiranter nästa budgetår, d. v. s. 58.

Den under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

uppförda delposten Civila lärare för underbefälsutbildning är för innevarande

budgetår upptagen med 400 000 kronor. Motsvarande medelsbehov

för nästa budgetår beräknas av civilförvaltningen till 410 000 kronor.

En av huvudpunkterna i 1958 års beslut rörande krigsmaktens utformning

var, att fredsorganisationen borde begränsas till vad som oundgängligen

var erforderligt för att säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet.

Mot denna bakgrund har riksdagen 1958 och 1959 beslutit indragningar

och förflyttningar av vissa arméförband m. m. Den alltmer

komplicerade tekniska materielen, det ökade tempot i utbildningsarbetet

liksom i fråga om utvecklings- och planläggningsarbetet i allmänhet inom

försvaret har dock ansetts medföra, att det på vissa områden inom krigsmakten

kräves mer personal. I första hand anses dessa behov böra tillgodoses

genom omflyttning av personal från verksamhetsområden, där

personalbehovet kan nedbringas genom rationaliseringar eller reduktioner

(prop. 1958: 110, s. 101 f). I anslutning till besluten om förbandsindragningar

m. m. har Kungl. Maj :t erhållit riksdagens bemyndigande (jfr

prop. 1958: 110, s. 107 och prop. 1959: 117, s. 27) att — inom ramen för

det fastställda totala antalet beställningar -— vidtaga de jämkningar i

personalförteckningarna för ordinarie personal som kan visa sig erforderliga

för genomförande av omorganisationerna.

I skrivelse den 15 februari 1960 har chefen för armén inlämnat förslag

till personalstater för officerare, underofficerare och underbefäl på

aktiv stat samt vissa personalkårer vid de av omorganisationerna berörda

förbanden m. in. Enligt arméchefen redovisas i förslaget endast omdisponering

(flyttning) av nu befintliga beställningar. Förslag om högre löneställning

samt om inrättande av nya beställningar m. m. har för budgetåret

1960/61 anmälts i det militärorganisatoriska underlaget och avses

även framdeles anmälas på detta sätt. Vid förslagets utarbetande säges

de av 1954 års befälsutredning framlagda principerna ha tillämpats.

Enär 1958 års försvarsbeslut bland annat medfört en förskjutning av

värnpliktskontingenternas numerär mellan de olika truppslagen med syftemål

att tillgodose krigsorganisationens personalbehov anses härvid även

arbetsuppgifterna och arbetsomfånget inom de skilda truppslagen ha

ändrats. Bland annat de beräkningar som utförts med denna utgångspunkt

säges ge vid handen, att överskott i fråga om officers-, underofficers- och

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

underbefälsbeställningar i nuläget föreligger vid kavalleriet, artilleriet

och luftvärnet, medan brister på beställningar finnes vid infanteriet,

pansarinfanteriet, pansar-, ingenjör-, signal- och trängtrupperna. Bristerna

säges vara förhållandevis störst vid ingenjör- och signaltrupperna. Härutöver

föreligger brister i fråga om officersbeställningar vid flertalet staber

och utbildningsanstalter. Arméchefen har funnit det nödvändigt att i förevarande

sammanhang föreslå en viss omfördelning av beställningar för

aktiv personal i syfte att åstadkomma en i förhållande till förefintliga uppgifter

i freds- och krigsorganisationerna, den tekniska utvecklingen m. m.

jämnare fördelning av beställningarna mellan truppslagen. Härigenom

avses åstadkommas en inom den begränsade kostnadsramen önskvärd

effektivitetshöjning på det personella planet. Då den totala tillgången på

beställningar anges understiga det totala behovet, kan den föreslagna utjämningen

icke tillgodose alla föreliggande behov. De föreslagna omdisponeringarna

anses emellertid tillgodose de mest angelägna önskemålen. Kommande

förändringar i arméorganisationen kan dock kräva ytterligare reformer.

Såsom exempel framhålles, att förestående uppbyggnad av robotförband

kan medföra behov av särskilda åtgärder på personalplanet.

Vid förslagets uppgörande har arméchefen funnit det angeläget att i

första hand tillgodose behovet av truppbefäl, i andra hand övriga behov.

Strävan säges ha varit att uteslutande framlägga förslag om sådana förändringar,

som ligger inom ramen för tidigare äskanden.

Arméchefens förslag till omdisponeringar av beställningar med anledning

av de fredsorganisatoriska förändringarna framgår i sina huvuddrag

av följande sammanställning. Härtill kommer vissa omdisponeringar inom

personalstaterna för tygtekniska kåren, intendenturkåren och fältläkarkåren.

De överföringar av beställningar som avses ske mellan Lv 1, S 2 och

fallskärmsjägarskolan föreslås komma till stånd den 1 april 1961 medan

överföringen av övriga beställningar i huvudsak föreslås ske den 1 april

1962. överföringen förutsättes beslutas av Kungl. Maj :t med stöd av det

av riksdagen lämnade bemyndigandet.

I förevarande sammanhang återkommer arméchefen till förslaget, att

S 2, som enligt riksdagens beslut skall organiseras som signalkår, skall

ombildas till regemente. Även Lv 6 föreslås skola omvandlas till regemente.

Försvarets civilförvaltning, som yttrat sig över arméchefens förslag,

ifrågasätter om icke förbandens behov av truppinstruktörer, vilket behov

klarlagts av 1954 års befälsutredning, borde tillgodoses i ännu högre grad

än som skett enligt förslaget. Vissa högre beställningar, som föreslås omdisponerade

till staber, skulle exempelvis enligt civilförvaltningens uppfattning

kunna tänkas utbytta mot ett något större antal lägre, för trupptjänst

avsedda beställningar. Ämbetsverket framhåller i samband härmed,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

63

ökning eller minskning av

Truppslag m.m.

Regoff

Kompa-

nioff

S:a off

Uoff

Ubef

Infanteriet ........................

_

+ 16

+ 92

Kavalleriet.........................

—

— 10

— 10

— 10

— 16

Pansarinfanteriet...................

—

—

—

+ 6

—

Pansartrupperna ...................

—

+ 16

+ 16

—

—

Artilleriet .........................

-5V21

— 32*4

— 38

— 42

— 76

Luftvärnet.........................

— 5 y2 2

— 6 y2

— 12

— 143

— 59

Ingenjörtrupperna..................

+ 6

+ 6

+ 17

+ 20

Signaltrupperna....................

+ 3

+ 18

+ 21

+ 21

+ 42

Trängtrupperna....................

+ 3

+ 9

+ 12

— 1

—

Arméstaben........................

+ 2

—

+ 2

+ 5

—

Försvarsområdesstaber..............

+ 1

—

+ 1

—

—

Krigshögskolan.....................

—

—

—

+ 1

+ 1

Arméns skyddsskola................

—

—

—

—

+ 3

Infanteriskjutskolan ................

+ y2

+ Vt

+ 1

—

— 9

Artilleriskjutskolan.................

—

+ 2

+ 2

- -

—

Luftvärnsskjutskolan ...............

+1

—

+ 1

—

—

Arméns fallskärmsjägarskola ........

—

—

—

+ 1

+ 2

Fälttygkåren.......................

—

— 2

— 2

—

—

Generalstabskåren..................

+ y2

-Vi

± o

—

—

1 Därav 1 avsedd för stabschef vid artilleriinspektionen och 1 major/kapten för artilleri- lärare vid InfSS

2 Därav 1 avsedd för stabschef vid luftvärnsinspektionen och 1

vid LvSS

3 Därav 1 avsedd för luftvärnsinspektionen

avsedd för

1. lärare

att omdisponerade beställningar för underbefäl i princip helt bör avses

för trupptjänst. Civilförvaltningen anför även, att man i högre grad bort

eftersträva att genomgående fylla föreliggande behov av beställningar för

likartade arbetsuppgifter inom ensartade verksamhetsområden i stället

för att fördela de frigjorda tjänsterna på en mängd olika områden. Då

bland annat pågående utredningar och överväganden kan komma att påverka

behovet av beställningar för stabs- och lärarverksamhet ifrågasätter

civilförvaltningen det välbetänkta i att redan nu taga definitiv ställning

till omdispositionen av samtliga friställda beställningar.

Departementschefen

Tidigare denna dag har jag vid behandlingen av 1954 års befälsutrednings

betänkande angående arméns befäl framlagt förslag rörande befälsordningen

vid armén m. in. Jag har därvid redogjort för befälsbeliovet

vid ett normalinfanteriregemente och föreslagit personalstat för ett sådant.

Vid bifall härtill erfordras, därest till grund för bedömandena av möjligheterna

att tillgodose föreliggande personalbehov genom omdisponeringar

i samband med förbandsrationaliseringarna lägges arméchefens i det föregående

redovisade förslag i ämnet, sammanlagt nya beställningar vid

infanteriet för 14 majorer, 32 kaptener, 64 förvaltare (i trupptjänst) av

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

vilka 32 i Ao 17 och 32 i Ao 15, 91 fanjunkare och 249 underbefäl, medan

17 löjtnants- och 159 sergeantsbeställningar kan indragas. Enligt min

mening bör förändringarna i personalstaterna genomföras snarast möjligt.

Emellertid har jag för avsikt att tillsätta en särskild delegation för genomräkning

av befälsbehovet vid de truppslag inom armén beträffande vilka

befälsutredningen icke avgivit preciserade förslag. I avbidan på resultatet

härav är jag icke beredd att föreslå, att hela det nyss angivna behovet av

nya kaptens- och underbefälsbeställningar vid infanteriet tillgodoses genom

inrättande av nya beställningar från och med budgetåret 1960/61. Jag föreslår

därför, att från och med nästa budgetår inrättas beställningar vid infanteriet

för 14 majorer i Ao 24, 16 kaptener i Ao 21, 64 förvaltare (i trupptjänst),

av vilka 32 i Ao 17 och 32 i Ao 15, och 91 fanjunkare i Ao 13. Samtidigt

kan 17 löjtnantsbeställningar i Ao 17/13 och 159 sergeantsbeställningar

i Ao 11 indragas. För tillgodoseende av behovet av nya underbefälsbeställningar

vid infanteriet och med anledning av arméchefens förslag

om förändringar i underbefälsstaterna vid armén tillstyrker jag vidare,

att för nästa budgetår inrättas 200 beställningar för rustmästare i Ao 11.

Jag återkommer i det följande till vissa ytterligare förändringar beträffande

underbefälsstaterna. I enlighet med de principer som framförts av 1954 års

befälsutredning räknar jag slutligen även med att 4 beställningar för

sergeant i Ao 11 vid kavalleriet utbytes mot beställningar för 4 förvaltare

(i trupptjänst) av vilka 2 i Ao 17 och 2 i Ao 15.

Vid genomförande av de av 1958 och 1959 års riksdagar beslutade omorganisationerna

inom försvaret har Kungl. Maj :t bemyndigats att — inom

ramen för det fastställda totala antalet beställningar och tjänster för ordinarie

personal — vidtaga de jämkningar i personalstaterna för dylik personal

som erfordras för genomförande av omorganisationerna. I det föregående

har anmälts ett av arméchefen framlagt förslag till personalstater

för personal på aktiv stat. De föreslagna omdisponeringarna torde falla

inom ramen för de av riksdagen meddelade bemyndigandena. Förslaget

upptar omdisponeringar inom truppslag, staber och skolor av 62 beställningar

för officer, 67 beställningar för underofficer och 160 beställningar

för underbefäl. Härtill kommer omdisponeringar inom personalstaterna för

tygtekniska kåren, intendenturkåren och fältläkarkåren.

Med hänsyn till de olägenheter som förorsakas personalen på grund av

de pågående omorganisationerna finner jag det angeläget, att beslut om

omdisponeringar av beställningarna fattas snarast möjligt. Jag förutsätter,

att detta kan meddelas av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens förenämnda

bemyndiganden. Jag räknar med att i samband med fastställande av personalförteckningar

för nästa budgetår åtminstone preliminär ställning tages

till huvuddelen av de av arméchefen framförda förslagen. Enligt min mening

bör härvid i första hand det föreliggande behovet av truppbefäl tillgodoses.

Försiktighet bör iakttagas, då det gäller att omdisponera beställningar till

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

arbetsuppgifter i centrala staber och vid utbildningsanstalter. Förflyttningarna

får ej heller ha karaktären av löneregleringar. Härtill kommer

att övervägandena rörande försvarets högsta ledning och den högre stabsutbildningen

kan påverka behovet av personal vid staber och skolor. Jag

har tidigare denna dag i proposition angående befälsordningen vid armén

in. m. framlagt förslag bland annat rörande befälsbehovet vid ett normalinfanteriregemente.

I det föregående har jag i anslutning härtill föreslagit

vissa förändringar i personalstaterna för nästa budgetår. Jag har därvid

utgått från att föreliggande behov av ytterligare underofficersbeställningar

samt en del av behovet av underbefäl vid infanteriet skall tillgodoses i

samband med förbandsrationaliseringarna. Slutlig ställning till de av arméchefen

föreslagna omdisponeringarna torde icke kunna tagas förrän resultaten

av den förutnämnda delegationens arbete föreligger. Vissa provisoriska

placeringar kan därför bli nödvändiga i ett övergångsskede.

Jag anser icke, att den av arméchefen väckta frågan om omvandling av

S 2 och Lv 6 till regementen nu bör prövas. Enligt min mening bör dessa

enheters slutliga organisation dessförinnan närmare ha utformats.

Jag övergår så till att behandla de av arméchefen in. fl. framförda förslagen

till personalförändringar m. m. för nästa budgetår.

1. I anledning av förslag av flygvapenchefen den 10 februari 1959 om

förbättrad löneställning för flygstabschefen och eskadercheferna har överbefälhavaren,

som tillstyrkt förslaget, förordat, att även löneställningen

för motsvarande befattningar inom krigsmakten i övrigt prövas. Med hänsyn

härtill har försvarsgrenscheferna framfört härav betingade förslag.

Arméchefen har sålunda föreslagit, att arméstabschefen placeras i Bo 5

samt att en allmän översyn av löneställningen för högre militära befattningshavare

kommer till stånd. Civilförvaltningen har tillstyrkt en sadan

översyn. För egen del kan jag icke biträda förslaget. Jag anser, att fragan

om ändrad löneställning för högre militära beställningar bör prövas från

fall till fall. Pågående översyn av försvarets högsta ledning in. m. medför

emellertid att i många fall ett tillförlitligt bedömningsunderlag saknas. Jag

räknar icke med ändrad lönegradsplacering av beställningen för arméstabschef.

I anslutning till yrkande av arméchefen föreslår jag, att en majorsbeställning

vid generalstabskåren utbytes mot beställning för överstelöjtnant

eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för avdelningschef vid central stab

eller för stabschef vid militärbefälsstab.

Vidare räknar jag med att för ställföreträdande avdelningschef vid

arméstaben tillkommer en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller

Ao 21 vid generalstabskåren i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21

vid kåren.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

5—60 80 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

2. För helikopterverksamheten inom armén finnes för närvarande inrättade

beställningar vid 119 för en kapten eller ryttmästare, en kapten,

ryttmästare eller löjtnant samt tre fanjunkare eller sergeanter. Därutöver

finnes en beställning för tygverkmästare i Ao 16 uppförd på staten för

tygtekniska kåren. Jag tillstyrker, att utbyggnaden av organisationen fortsättes.

Jag räknar sålunda med att en beställning för överstelöjtnant eller

major i Ao 26 eller Ao 24 inrättas vid arméstaben. Beställningshavaren bör

främst avses för handläggning av organisations- och utbildningsärenden.

Vidare bör beställningar tillkomma vid tygtekniska kåren för en arméingenjör

i Ae 21, två förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14

eller Ao 12 samt åtta armétekniker i Ao 9. Det synes även erforderligt, att

en särskild flygsäkerhetsledning tillkommer vid helikopterskolan i Boden.

Jag räknar med att en beställning för trafikledare i Ae 17 tillkommer för

ändamålet. Denna beställning bör emellertid ingå i flygvapnets trafikledarorganisation

och redovisas vid flygvapnet. Jag återkommer med förslag

om tjänstens inrättande vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag.

3. Från och med innevarande budgetår har fyra arvodesbefattningar för

signalunderofficer i A: 16 inrättats. Befattningarna har disponerats för T.,

II., IV. och VI. militärbefälsstaberna. I anslutning till yrkande av chefen

för armén föreslår jag, att ytterligare två dylika befattningar tillkommer,

avsedda för III. och V. militärbefälsstaberna.

Arméchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke

tillstyrka.

4. Jag anser mig böra biträda förslaget om inrättande av en majorsbeställning

i Ao 24, avsedd för mobiliseringsofficer vid Örebro försvarsområdesstab.

Jag räknar vidare med att två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

tillkommer vid Stockholms försvarsområdesstab, avsedda för

telefonväxeln och hemvärnsavdelningen.

Däremot är jag icke beredd tillstyrka övriga under denna punkt anmälda

förslag.

5. För chef för artilleri- och ingenjörofficersskolan bör tillkomma en

beställning i Bo 1 i utbyte mot befintlig beställning i Ao 26. Jag biträder

förslaget, att en för G. Nygell avsedd personlig tjänst för förste kansliskrivare

i Ae 12 inrättas vid fältarbetsskolan från och med nästa budgetår.

Den för skolan avsedda arvodesbefattningen för expeditionsunderofficer i

A: 16 skall därvid vakanthållas.

I anslutning till yrkande av arméchefen föreslår jag vidare, att vid

arméns underofficersskola inrättas en för språklärare avsedd tjänst för

adjunkt i Ae 21.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

6. I fråga om ingenjörtrupperna, fälttygkåren och intendenturkåren är

jag icke beredd att föreslå några förändringar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 134) tillstyrkte jag vid anmälan

av armétygförvaltningens avlöningsanslag, att en tjänst för byråingenjör

i Ae 19 inrättas för vapenavdelningens provskjutningscentral, varvid en

beställning för förste tygverkmästare i Ao 17 förutsattes utgå. I enlighet

härmed räknar jag under förevarande anslag med att en beställning för

förste tygverkmästare i Ao 17 vid tygtekniska kåren indrages.

Från och med innevarande budgetår har tio beställningar för förste

armétekniker i Ao 11 inrättats vid tygtekniska kåren (prop. 1959: 152). Jag

föreslår nu, att ytterligare 20 dylika beställningar tillkommer i utbyte mot

samma antal beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8/7. I det

föregående under punkten 2 har jag vidare för arméns helikopterverksamhet

föreslagit inrättande av beställningar för en arméingenjör i Ae 21,

två förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14 eller Ao 12 samt

åtta annétekniker i Ao 9. Övriga av arméchefen framförda förslag rörande

denna kår är jag icke beredd att tillstyrka.

Beträffande fortifikationskåren är jag icke beredd tillstyrka annan förändring

än att jag i anslutning till förslag av statens organisationsnämnd,

som verkställt undersökningar rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid

Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår, föreslår att en

beställning för fanjunkare i Ao 13 inrättas, avsedd för fortifikations- och

byggnadsförvaltningens kaserndetalj.

7.1 det föregående har jag tillstyrkt, att 200 beställningar för rustmästare

i Ao 11 tillkommer från och med nästa budgetår. Jag räknar med att

antalet ordinarie och extra ordinarie furirer förblir oförändrat. Antalet

beställningar för instruktörsaspirant (teknikeraspirant) beräknar jag i

likhet med arméchefen till 600, innebärande en minskning med 100.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl

och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa

budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Budgetår

1959/60

1960/61

400

600

2 013

2013

1 815

1 815

Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter)

700

600

Summa

4 928

5 028

8. De under denna punkt framförda förslagen till personal- och tjänsteförändringar

kan jag icke tillstyrka.

Jag biträder i huvudsak civilförvaltningens beräkningar angående

medelsbehovet för arvoden och ersättningar för veterinärvård och besiktningar

in. in. vid vissa förband. Kostnadsminskningen för arvoden för

bataljonsveterinärer beräknar jag till 16 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

9. De framförda förslagen om ordinariesättning av kanslibiträdestjänster

vid arméöverläkarens expedition samt vid I 5 och A 3 kan jag icke tillstyrka.

Jag biträder förslaget om inrättande av en tjänst för biträde för skrivoch

kontorsgöromål vid I 7.

I fråga om kontorspersonal i kassatjänst bör i enlighet med civilförvaltningens

förslag två tjänster för kontorist i Ao 9 vid A 2 och Lv 5 utbytas

mot tjänster för kanslibiträde i Ag 7 respektive Ae 7.

Jag räknar vidare med att en kansliskrivartjänst i Ao 10 vid P 4 och

en kontoristtjänst i Ao 9 vid S 1 indrages samt att två biträdestjänster

vid I 1 och I 14 omvandlas till halvtidstjänster.

Genom beslut den 5 februari 1960 angående organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten m. m. vid 120 med K 4 och kavalleriets kadettskola

har bland annat föreskrivits, att en tjänst för kansliskrivare i Ao 10 icke

må återbesättas vid uppkommande ledighet samt att vikariatslöneförordnande

icke må meddelas å tjänsten. Tjänsten, vars innehavare uppehåller

högre extra tjänst vid högskolan i Umeå, bör föras på övergångsstat.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör — i likhet

med vad som tidigare skett — vissa tjänster för kontor sbiträde i Ao 5 tillkomma

i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Jag tillstyrker även, att ett antal nya tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5 inrättas för därför formellt kompetenta befattningshavare,

vilka enligt civilförvaltningens bestämmande anställts enligt föreskrifterna

om reglerad befordringsgång under tid då ordinarie kontorsbiträde uppehåller

högre icke-ordinarie tjänst. Jag vill dock erinra om att Kungl. Maj :t

den 20 mars 1959 bland annat föreskrivit, att vid förband m. m., som berörs

av organisationsförändringar, ledigblivande civila ordinarie tjänster

endast må uppehållas på förordnande eller återbesättas med extra tjänsteman.

Med hänsyn härtill bör några nya ordinarie kontorsbiträdestjänster

icke tillkomma vid förband m. m., som skall indragas eller omorganiseras.

Under beaktande härav räknar jag för egen del med att 53 tjänster för

kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer inom armén i utbyte mot samma antal

tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Härutöver erfordras

12 kontorsbiträdestjänster för tjänstemän, som enligt civilförvaltningens

bestämmande anställts i stället för å högre tjänster förordnade biträden.

Vidare tillstyrker jag civilförvaltningens förslag, att 16 tjänster för kontorsbiträde,

vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta

innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

10. Arméchefens förslag om inrättande av tjänster för en skogvaktare

i Ae 13 och en vägförman i Ae 12 vid I 4 anser jag mig böra tillstyrka. I

första hand bör undersökas om icke lämplig innehavare av dessa tjänster

eller någon av dem är att finna bland de personer som måste avflytta på

grund av utvidgningen av Prästtomta skjutfält.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Förslaget om ordinariesättning av en tjänst för förrådsförman i Ae 9

vid A 3 kan jag icke biträda.

Mot arméchefens och civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet

för lärararvoden, för tillsyn och bevakning av byggnader m. in. samt för

avlöning åt indelt manskap har jag i huvudsak intet att erinra.

Jag kan inte tillstyrka arméchefens förslag om minskning av antalet

musikaspiranter. Samtidigt vill jag erinra om att medel för ifrågavarande

ändamål icke längre avses skola anvisas under förevarande anslag

(se avsnittet Förändringar beträffande försvarets musikorganisation).

I anslutning till vad jag föreslagit i det föregående vid anmälan av

fråga angående tjänstgöring i vakanta beställningar m. m. (punkten 6),

bör kostnaderna för frivilligt tjänstgörande personal vid försvarsstaben

och inom armén under nästa budgetår bestridas från förevarande anslag.

Jag vill erinra om att jag beräknar det för nästa budgetår erforderliga antalet

tjänstgöringsmånader till 6 300 för armén och 170 för försvarsstaben.

Kostnaderna härför bör bestridas från en särskild under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppförd delpost.

Såsom jag förutsatt i det föregående vid anmälan av frågan om förändringar

beträffande musikorganisationen inom försvaret bör avlöningskostnaderna

för armémusiken icke längre bestridas från förevarande anslag.

Avlöningskostnaderna för nämnd personal inom armén beräknas för innevarande

budgetår till 7 400 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat

kan vidare en på övergångsstat uppförd beställning för musikdirektör

av 1. graden i Ao 21 vid I 1 indragas.

Kungl. Maj :t har den 5 februari 1960 fastställt organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten m. m. vid I 20 med K 4 och kavalleriets kadettskola.

Härvid har bland annat föreskrivits, att en förvaltare i Ao 15 vid

kavalleriet utöver personal som redovisas i en till brevet fogad tablå må

bibehållas vid mobiliseringsavdelningen intill den 1 april 1961. Frågan

om eventuell disponering av ifrågavarande beställning efter den 1 april

1961 torde få lösas i samband med att ställning tages till arméchefens förslag

om omdisponeringar av beställningar med anledning av de pågående

fredsorganisatoriska förändringarna.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom

försvaret redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj:t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till

merkostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter, löneklassuppflyttningar,

tjänstetidsbefordran in. in. beräknar jag nämnda anslag

för budgetåret 1960/61 sålunda.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 134 800 000 (—2 000 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

7 500 000 (± 0) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 1 700 000 (± 0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 63 750 000 ( +

900 000) kronor;

Rörligt tillägg 36 850 000 (+ 5 050 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 3 950 000 ( +

2 550 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 400 000 (+ 0)

kronor;

Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och

körskola 150 000 (±0) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 246 000 000 (+ 6 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 5 juni 1959

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1959/60;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 134 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .............................. 7 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 63 750 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 36 850 000

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960 71

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 3 950 000

Summa kronor 248 550 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 2 400 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 150 000

Nettoutgift kronor 246 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 246 000 000

kronor.

[8] Armén: Avlöningar till personal å reservstat

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 1 900 000 1 668 030

1959/60 (statsliggaren s. 202) 1 650 000

1960/61 (förslag) ............... 1 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 36) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till personal å reservstat beräkna ett förslagsanslag av 1 700 000

kronor.

Nuvarande organisation av försvarets reservstater fastställdes vid 1954

års riksdag (prop. 110; SU 320; rskr. 134).

Arméns reservstat skall enligt 1954 års beslut omfatta beställningar för

15 överstelöjtnanter, 80 majorer, 40 kaptener samt 50 fanjunkare (styckjunkare).

Den 1 april 1959 var antalet på reservstat anställda officerare

111.

Försvarets civilförvaltning föreslår, att förevarande anslag för nästa

budgetår uppföres med 1 670 000 kronor. Ämbetsverket räknar därvid med

bifall till ett av arméchefen i dennes militärorganisatoriska underlag för

budgetåret 1960/61 framfört förslag att övergångsvis utbyta 7 beställningar

för major mot beställningar för kapten. Som motiv för förslaget anföres

främst att dess genomförande antages underlätta de personalproblem

som aktualiseras i samband med beslutade fredsorganisatoriska förändringar

inom armén.

Departementschefen

I annat sammanhang denna dag anmäler jag proposition rörande befälsordningen

vid armén. Av den redogörelse som där lämnas fram
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

går att ett bibehållande av reservstatsinstitutionen för infanteriets och

kavalleriets del icke är erforderligt ur krigsorganisatoriska synpunkter.

Detta förutsätter dock beträffande officerare en viss ökning av antalet beställningar

vid utbildningsanstalter, staber m. m. Reservstaten föreslås

dock skola bibehållas i syfte att underlätta genomförandet av organisatoriska

förändringar. Det krigsorganisatoriska behovet av reservstat för

övriga truppslag kan inte bedömas förrän dessa genomräknats under ledning

av den särskilda delegation som förutsatts skola tillkomma.

Det av arméchefen framförda förslaget om utbyte övergångsvis ifråga

om vissa officersbeställningar på reservstat står i principiell överensstämmelse

med 1954 års befälsutrednings motivering för dess förslag om reservstatsinstitutets

bibehållande. Det krigsorganisatoriska behovet är emellertid

icke fixerat. Med hänsyn härtill är jag icke beredd tillstyrka arméchefens

förslag.

På de skäl som redovisats i det föregående bör för infanteriet och

kavalleriet i dag utnyttjade underofficersbeställningar å reservstat (enligt

uppgift 24 fanjunkare) vid ledigblivande icke återbesättas. Officersbeställningarna

för samma truppslag är i dagens läge behövliga. När det gäller

övriga beställningar å reservstat bör, i avvaktan på resultatet av den förutsatta

genomräkningen av behovet, återhållsamhet iakttagas vid rekryteringen.

Med hänsyn till vad i det föregående föreslagits torde medelsbehovet

för nästa budgetår bli något lägre än som preliminärt beräknats. Jag

föreslår, att anslaget upptages till 1 600 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Avlöningar till personal å reservstat för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000

kronor.

[9] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 86 800 000 89 456 876

1959/60 (statsliggaren s. 233) 90 650 000

1960/61 (förslag) ............... 93 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1960/61 beräkna ett förslagsanslag

av 93 500 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

73

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 17/s och ia/io 1959 samt yttr. 2/io 1959 och

22/i 1960) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för marinen m. fl.

vissa personalförändringar m. in. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande

marinledningen

a) marinstaben

Chef för marinstaben Bo 4 med av
löningsförstärkning

— Bo 5 ........

Sektionschef Bo 3 (sektion II) —

Bo 4 .......................................

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 .................

1 kontorist Ae 9 — Ao 9 ..............

4 fotografer Ae 9 ■— förste fotografer

Ae 11 ......................................

2 tekniska biträden Ae 5 — Ae 7 ...

1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .........

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 238

11 300

b) marinförvaltningen

1 marindirektör av 2. graden Ao 24

— marindirektör av 1. graden Ao

26, 1 marindirektör av 2. graden

Ao 24, 1 mariningenjör av 2. graden

Ao 21 ................................ —

2 mariningenjörer av 1. graden Ao

23 med vikariatslöneförordnanden

i lönegrad A 24 — marindirektörer

av 2. graden Ao 24 .................. —

1 marindirektör av 1. graden Ao 26 —

c) chefen för flottans underofficerare,

underbefäl och meniga

1 kommendör Bo 3 — Bo 4 ......... — — 9 062

2. Marinens helikopterorganisation

1 förvaltare Ao 15 (erhålles genom

omdisponering) ........................ —

1 kapten Ao 21 ........................... 22 229

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Marinchefens m. fl. yrkanden

2 flaggunderofficerare Ao 13 .........

3 överfurirer Ao 9 ........................

1 trafikledare Ael7 .....................

1 tekniskt biträde Ae 7 .................

3. Central personalregistrering vid

kustartilleriet

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ......

3 kaptener Ao 21 omdisponeras ......

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ...........

1 kontorist Ae 9 ..........................

1 kanslibiträde Ae 7 .....................

4. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal

a) sjökrigshögskolan

1 kommendörkapten av 2. graden/

major Ao 24 eller kapten Ao 21

— kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant

Ao 26 eller

kommendörkapten av 2. graden/

major Ao 24 .........................

b) flottan

1 kommendörkapten av 1. graden

Ao 26 utgår ..........................

1 kommendörkapten av 1. graden

Ao 26 -— vikariatslöneförord
nande

i lönegrad Bl ...............

2 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ........

4 flaggunderofficerare Ao 13 — vi
kariatslöneförordnanden

i lönegrad

A 17 (under tjänstgöring å

sjömätningsfartyg) .................

1 förvaltare Ao 15 och 2 flaggunderofficerare

Ao 13 överföres till

marinförvaltningen ................

1 förvaltare Ao 17 (uppbördsmaskinist

å »Göta Lejon») omdisponeras

(civilförvaltningen: beställningen

vakantsättes) .........

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

28 622

34 656

18 153

10 691 + 114 351

± 0

3 427

29 524

45 538

18 153

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

75

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 förvaltare Ao 15 (uppbördselektriker

å »Öland») omdisponeras

(civilförvaltningen: beställningen

utgår) ........................

1 vikariatslöneförordnande i lönegrad

A 15 — förvaltare Ao 15 ...

3 underofficerare på särskild stat

Ao 13/11 utgår ......................

6 flaggunderofficerare Ao 13 (civilförvaltningen:

8 beställningar

utgår) ..................................

6 underofficerare av 2. graden Ao

11 utgår och 7 beställningar

vakanthålles (civilförvaltningen:

41 beställningar utgår och 7 vakanthålles)

...........................

47 högbåtsmän Ao 9 — förste högbåtsmän

Ao 11 ......................

14 högbåtsmän Ao 9 utgår ...........

35 furirer Ae 8/7 utgår ...............

183 furirsaspiranter Af 5/4 utgår ...

33 meniga Eh 1 utgår .................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

16 284

41 628

117 016

630 048

61 194

165 536

383 845

1 715 723

128 502

c) kustartilleriet

1 försvarsområdesbefälhavare för

Göteborgs och Bohus samt Hallands

försvarsområden, tillika

chef för Göteborgs kustartilleriförsvar

Bo 4 .......................... —

1 chef för marinkommando Nord,

tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar

och Härnösands

kustartillerikår Bo 1 — Bo 3 ...

2 överstelöjtnanter Ao 26 — vi
kariatslöneförordnanden

i lönegrad

Bl .............................. —

1 major Ao 24 .........................

2 kaptener Ao 21 .....................

5 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......

3 flaggunderofficerare Ao 13 —

förvaltare Ao 15 ..................... 4 983

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 flaggunderofficer Ao 13 — förvaltare

Ao 15 ........................ —

10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 ................................... 12 680

10 överfurirer Ao 9 .................... 115 520

10 furirer Ae 8/7 utgår ............... 107 160 —3 201 153

5. Förändringar i övrigt beträffande

mariningen j ör kår en

1 marindirektör av 1. graden Ao 26

30 132

7 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21

16 163

11 mariningenjörer Ao 19 .............

222 420

7 mariningenjörer i reglerad be- fordringsgång .........................

91 882

+ 360 597

6. Förändringar beträffande läkar- och

s j ukvårdspersonal

3 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25

1 marinläkare av 1. graden Ao 23 —

Ao 24 ......................................

1 marinläkare av 1. graden Ao 19 —

Ao 21 ......................................

1 marinläkare av 2. graden (arvode)

utgår ......................................

1 marinläkare av 1. graden Ao 23

omdisponeras ............................

1 instruktionssköterska Ag 14/12

överföres till sjukvårdsstyrelsen

och ordinariesättes ....................

13 870

1 översköterska Ae 9 utgår ...........

11 144

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 omdispo- neras .....................................

— 25 014

7. Personalförändringar i övrigt vid

marinkommandostaber m. m.

Marinkommando Ost

Marinkommandostaben

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 .....................................

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

77

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Berga örlogsskolor

1 adjunkt Ae 23 omdisponeras ..... 25 106

1 adjunkt Ae 21 vakanthålles ...... 22 529

1 förrådsman Ae 7 — förrådsförman

Ae 9 ..............................

S jökrigsskolan

3 vaktman Ag 8 — Ae 8 .............

Marinkommando Syd

Marinkommandostaben

1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist

Ae 9 .....................................

Karlskrona försvarsområde och

Blekinge kustartilleriförsvar

1 linjeförman Ae 12 ................... 13 084

Karlskrona örlogsskolor

1 adjunkt Ae 23 (genom omdisponering)

................................. 24 398

Marinkommando Väst

Marinkommandostaben m. m.

1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist

Ae 9 ..................................... —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ........ —

Göteborgs örlogsvarv

1 reparatör Ae 9 (civilförvaltningen:

Ag 8) ........................ 11243

24 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ao 5 —

2 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ... —

2 kontorsbiträden Ao 5 ............... — +1 090

8. Förändringar i övrigt

3 löjtnanter Ae 13 ....................... 43 881

6 fänrikar Ae 11 ......................... 78 756

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

ökning

Minskning Summa

Tillsynsmän vid befästningar .........

15 000

Marinens kustbevakning ...............

1 900

Höjning av vissa arvoden ............

1 775

Timarvoden till lärare och föreläsare

vid marinens fasta utbildningsan- stalter och skolor .....................

125 000

Utbildningsarvoden .....................

■—

Civila timlärare för underbefälsut- bildning .................................

111 000 + 155 312

Omräkning m. m.

Lönegradsuppflyttningar m. in. jäm- likt prop. 1959:152 ..................

119 242

Tjänstetidsbefordran ...................

40 406

Vikariatslöneförordnanden för löjt- nanter m. fl.............................

535

1959 års lönehöjning ...................

2 183 000

Kompensation för höjda folkpen- sionsavgifter ...........................

975 000

Avlöningar till viss personal i verk- stadsdrift ...............................

4 000

Ersättning för avlöningskostnader

på statens isbrytarfartyg ..........

200 000

Omräkning i övrigt .....................

508

+ 3 033 879

Motiv

Chefen för marinen framhåller, att förevarande militärorganisatoriska

underlag för personalförändringar vid marinen under budgetåret 1960/61

uppgjorts i anslutning till marinplan 60, vilken framlades med särskild

skrivelse den 11 maj 1959. En redogörelse för marinplan 60 har lämnats

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 8 ff). Marinchefen erinrar om att

det vid redovisningen i marinplanen av gjorda personalberäkningar anförts,

att — med hänsyn till pågående och förestående organisationsundersökningar

samt till utredningar som pågår eller måste komma till stånd

vid ett godtagande av marinplanen — möjligheter icke förelegat att i detalj

ange behovet av personal av olika kategorier under de år marinplanen omfattar

och att modifieringar av redovisade personalbehov kan bli erforderliga.

I marinplanen har behoven av civil personal icke redovisats. Beträffande

den civilmilitära personalen, som bland annat med hänsyn till pågående

utredningar rörande dels örlogsvarvens organisation, dels marinens tek
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

79

niska personal under många år icke undergått några förändringar, har

i marinplanen angivits, att personalberäkningarna måste modifieras när

utredningarna avslutats. Trots pågående utredning framlägger marinchefen

nu beträffande mariningenjörkåren vissa förslag som bedömts särskilt angelägna.

Behovet av militär personal har i marinplanen redovisats för år

1967. De som möjliga bedömda reduceringarna av vissa personalstater och

utökningarna av vissa andra måste enligt marinchefen genomföras successivt

med hänsyn dels till organisationens successiva förändring, dels till

befintlig personal.

Chefen för marinen har utarbetat föreliggande militärorganisatoriska

underlag med utgångspunkt i att avgivna förslag rörande bland annat

ändrad organisation av Karlskronaslcolorna (numera Karlskrona örlogsskolor),

intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna vid marinkommando

Syd och marinstabens expeditionstjänst genomföres. Marinchefen erinrar

vidare om att ny fredsorganisation vid kustartilleriet fastställts genom

generalorder den 22 maj 1959.

Såvitt angår de av marinchefens förslag som har direkt samband med

marinplan 60 har civilförvaltningen utgått från att denna plan, i allt fall

till sina huvudgrunder, skall komma att bilda underlag för marinens personalorganisation.

1. Personalförändringar beträffande marinledningen, a) Marinstaben.

Chefen för marinen föreslår — under erinran om att han föregående år uttalat,

att en allmän översyn av löneställningen för högre militära beställningar

borde komma till stånd — att beställningen för chef för marinstaben

i Bo 4 och den beställning för sektionschef vid marinstaben i Bo 3

som är avsedd för chefen för sektion II vid staben uppflyttas till lönegrad

Bo 5 respektive Bo 4. Till chefen för marinstaben utgår för närvarande avlöningsförstärkning

med belopp motsvarande i huvudsak skillnaden mellan

lönen i Bo 4 och Bo 5. I avvaktan på att en översyn av löneställningen

för vissa högre chefstjänster kommer till stånd (jfr i det föregående under

arméns motsvarande anslag) räknar civilförvaltningen icke nu med någon

förändring av ifrågavarande chefers löneställning.

Civilförvaltningen avstyrker alltjämt marinchefens ånyo framförda förslag

om uppflytlning av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för

registrator vid signaltjänstavdelningens kryptodetalj, till förste kansliskrivare

i Ao 12 (prop. 1959: 110, s. 95).

Marinchefen föreslår, att den för marinstabschefens sekreterare avsedda

kontorisltjänsten i Ae 9, vilken inrättades år 1944, ordinariesättes. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

Vid marinstabens fotodetalj finns tre fotografer i Ae 9 och vid stabens

tryckeri en fotograf i samma lönegrad. Enligt marinchcfen är arbetsuppgifterna

för dessa fotografer lika eller jämförliga med de arbetsuppgifter

som i propositionen 1959: 152 angivits för förste fotograf i A 11. Civilför
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

valtningen, som erinrar om att vid armétygförvaltningen innevarande budgetår

tillkommit en fotograf i Ae 9 med arbetsuppgifter av samma slag som

åvilar fotografen vid marinstabens tryckeri, anser sig med hänsyn härtill

icke kunna tillstyrka någon förändring i löneställningen för sistnämnde fotograf.

Ämbetsverket räknar icke heller med föreslagen uppflyttning av

fotograferna vid fotodetaljen.

Marinchefen återkommer till tidigare framfört förslag om uppflyttning

av två tekniska biträden i Ae 5, avsedda för marinstabens tryckeri, till Ae 7

(jfr prop. 1958: 110, s. 370). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Marinchefen, som avser vidtaga viss omläggning av filmdistributionen

inom marinen (jfr prop. 1960: 1, bil. 6, s. 247), föreslår, att en tjänst för

tekniskt biträde i Ae 7 utgår. Civilförvaltningen räknar med att tjänsten

indrages från och med nästa budgetår.

b) Marinförvaltningen. Förslagen att omvandla en beställning för marindirektör

av 2. graden i Ao 24 till beställning för marindirektör av 1. graden

i Ao 26 samt inrätta beställningar för en marindirektör av 2. graden i Ao 24

och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21 har redovisats i årets statsverksproposition

vid behandlingen av marinförvaltningens avlöningsanslag (bil.

6, s. 148 ff).

Civilförvaltningen kan icke biträda marinchefens förslag att två beställningar

för mariningenjör av 1. graden i Ao 23 med vikariatslöneförordnanden

i lönegrad Ao 24 omvandlas till beställningar för marindirektör av 2.

graden i Ao 24.

Marinchefen har, i syfte att reglera viss personalfråga, föreslagit, att en

beställning för marindirektör av 1. graden i Ao 26 (specialingenjör) tillkommer.

Civilförvaltningen anser sig icke nu böra räkna med att ifrågavarande

beställning inrättas.

c) Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga. Chefen

för marinen föreslår ånyo, att en beställning för kommendör i Bo 4, avsedd

för chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga, tillkommer

i utbyte mot nuvarande kommendörsbeställning i Bo 3 (jfr prop. 1959: 110,

s. 95 ff). Civilförvaltningen anser alltjämt att förevarande löneställningsfråga

bör prövas i ett större sammanhang.

2. Marinens helikopterorganisation. Chefen för marinen har i marinplan

60 anmält behov av en förvaltare för helikopterorganisationen. Detta behov

bör enligt marinchefen tillgodoses i samband med att en förvaltare i

sjötjänstbefattning under nästa budgetår ersättes med icke högskoleutbildad

mariningenjör — mariningenjör (L). Marinchefen föreslår därför,

att en förvaltarbeställning i Ao 15, som nu avses för uppbördselektriker på

jagaren Kalmar, får utnyttjas för befattning såsom chef för kontrollgrupp,

tillika lärare vid mekanikerskola vid helikopterförband.

Marinchefen föreslår härjämte — med förmälan att viss del av helikopterorganisationen

enligt marinplanen skall framväxa till 1967 och att

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

behovet av personal ur kustartilleriet upptager bland annat 9 officerare, 10

underofficerare samt 20 underbefäl — att för nästa budgetår skall tillkomma

en kapten i Ao 21, 2 flaggunderofficerare i Ao 13 och 3 överfurirer i

Ao 9.

Marinchefen framhåller vidare, att för regleringen av den omfattande

flygtrafiken vid och omkring helikopterbasen vid Berga, vilken beräknas

kunna tagas i bruk under nästa budgetår, erfordras en flygsäkerhetsledning,

uppbyggd i princip på samma sätt som vid flygvapnets baser. Flygsäkerheten

anses kräva såväl kontinuerlig kontroll av helikoptertrafiken kring

fältet som uppföljning av de helikoptrar som opererar till sjöss. Närheten

till Södertörns flygflottilj nödvändiggör därjämte en långtgående

samordning av luftrörelserna vid de båda baserna. För att de elementära

flygsäkerhetskraven skall kunna tillgodoses och viss beredskap kunna hållas

beräknas behov föreligga av två trafikledare vid Bergabasen. För nästa

budgetår föreslår marinchefen, att en trafikledare i Ae 17 tillkommer. Då

väderleksstationen vid marinkommando Ost genom tillkomsten av helikopterdivisionen

vid Berga får väsentligt ökade arbetsuppgifter föreslås slutligen,

att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 tillkommer från och med

nästa budgetår.

Civilförvaltningen erinrar om att enligt statsmakternas tidigare ställningstagande

till personalbehovet för helikoptertjänsten nya beställningar

icke skulle tillkomma för ändamålet (jfr prop. 1958: 110, s. 386). Då emellertid

chefen för marinen genom marinplanen redovisat personalbehovet

för helikopterorganisationen räknar ämbetsverket med att denna organisation

i huvudsak utbygges enligt marinchefens förslag. Civilförvaltningen

räknar sålunda med bifall till förslagen om dels omdisponering av en förvaltarbeställning

i Ao 15 vid flottan, dels inrättande av beställningar för

en kapten i Ao 21, 2 flaggunderofficerare i Ao 13 samt 3 överfurirer i Ao 9

vid kustartilleriet och tjänster för en trafikledare i Ae 17 och ett tekniskt

biträde i Ae 7.

3. Central personalregistrering vid kustartilleriet. I chefens för marinen

förslag den 28 februari 1958 angående vissa rationaliseringar inom marinen

aktualiserades frågan om central personalregistrering vid kustartilleriet.

Det förutsattes därvid, att en sådan rationalisering snarast genomfördes.

För egen del hade jag intet att erinra häremot (jfr prop. 1958: 110, s. 80 o.

106).

I särskild skrivelse den 30 november 1959 har chefen för marinen framlagt

förslag angående central personalregistrering vid kustartilleriet. Förslaget

bygger på en av inspektören för kustartilleriet gjord utredning i ämnet.

över denna utredning har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning,

centrala värnpliktsbyrån, statens organisationsnämnd och kommittén

för maskinell databehandling. Jag torde bär få redogöra för huvuddragen

av marinchefens förslag.

6—06 00 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

Marinchefen konstaterar, att fördelen av en sammandragen personalorganisation

blir alltmer påtaglig för kustartilleriet, då med begränsade personalresurser

skall tillgodoses behov av personal med vittgående specialisering.

Med hänsyn till de erfarenheter som numera vunnits vid flottans

truppregister finner marinchefen en övergång till hålkortsmässig registrering

vara en förutsättning för genomförande av en central personalregistrering.

Marinchefen erinrar om att han tidigare förutsatt, att den för

centrala värnpliktsbyrån och flottan gemensamma maskinutrustningen

skulle kunna utnyttjas även för kustartilleriet. Det har nu emellertid visat

sig, att en ny maskintyp (cardatype) är bäst lämpad för personalregistrering

av här ifrågavarande art och omfattning. För maskinbehovets tillgodoseende

föreslår marinchefen, att det centrala registret tills vidare skall repliera

på civilförvaltningens hålkortsanläggning. Civilförvaltningen, som

för vissa försök har behov av en cardatypeanläggning, anses kunna utan

personalförstärkning ombesörja den maskinella tjänsten för kustartilleriets

del (jfr prop. 1960: 1, bil. 6, s. 109 f.).

Vid en centraliserad personalregistrering erfordras dels en central huvudorganisation,

dels lokala organ vid truppförbanden. Chefen för marinen

föreslår, att vid kustartilleriinspektionen inrättas en ny avdelning, krigsorganisationsavdelning

med truppregister. Vid vederbörande truppförbands

stab föreslås en mobiliseringsdetalj tillkomma, varvid nuvarande personalavdelningar

utgår. Lokalbehovet för den centrala organisationen kan i huvudsak

tillgodoses inom ämbetsbyggnaden Tre Vapen på Ladugårdsgärde

genom att kustartilleriets skjutskola flyttas. Provisoriska lokaler för skjutskolan

kan tills vidare avses i byggnader som marinen disponerar på Lidingö.

Chefen för marinen understryker angelägenheten av att omläggning av

personalregistreringen sker under 1960 med hänsyn till vissa pensionsavgångar

samt repetitionsövningarnas ringa omfattning detta år.

För att tillgodose personalbehovet för den centrala organisationen vid

kustartilleriinspektionen och de lokala organisationerna vid truppförbanden

erfordras enligt marinchefen vissa förändringar i förhållande till nuvarande

personalorganisation. Förändringarna har sammanfattats i följande tablå,

vilken också visar grunddragen av den föreslagna organisationen.

Beträffande erforderliga personella förändringar anför marinchefen i

huvudsak följande.

Chefen för krigsorganisationsavdelningen med truppregister bör med

hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar vara regementsofficer. En beställning

för major i Ao 24 bör därför tillkomma från och med nästa budgetår

i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21.

De tre kaptensbeställningar som friställes genom förevarande omorganisationsförslag

bör omdisponeras till annan tjänst under budgetåret 1960/61.

Marinchefen hänvisar i detta hänseende till att enligt tidigare redovisad

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

83

Beställning/tjänst

Föreslagen personalorganisation

Föränd- ringar i

förhållan- de till

nuvaran- de orga- nisation

Centralorganet

Lokalorganen

Avdelningschef

|I

J>|

Hå

Truppregister

Summa

d

KA 2

KA 3

d

iO

d

Summa

Chef

05

•ä«

si

Mobilise-

ringsdetalj

Freds-

detalj

Major Ao 24 ...............

1

+ i

Kapten Ao 21...............

—

1

1

2

Förvaltare Ao 17............

+ i

Förvaltare Ao 15............

—

1

—

—

i

—

2

i

i

—

—

—

2

— i

Flaggunderofficer Ao 13......

—

—

—

—

—

i

1

—

—

i

i

i

3

+ i

Kontorist A 9...............

+ i

Kanslibiträde A 7...........

—

—

—

i

i

i

3

i

i

—

i

—

3

+ t

Kontorsbiträde Ao 5/ biträde för

skriv- och kontorsgöromål. .

—

—

—

4

i

i

6

i

i

i

i

i

5

— ii

(Värnpliktig)................

1

2

3

— i

beräkning rörande personalbehovet för kustartilleriets utbildningsorganisation

(jfr prop. 1959: 110, s. 88) erfordras sex nya beställningar för kapten.

Med hänsyn till arbetsuppgifterna och ansvaret bör chefen för truppregistrets

registerdetalj vara förvaltare i Ao 17. En dylik beställning föreslås

tillkomma från och med nästa budgetår i utbyte mot en beställning för förvaltare

i Ao 15.

Utöver befintliga beställningar erfordras en flaggunderofficersbeställning

i Ao 13 för chefen för truppregistrets fredsdetalj. Med hänsyn till att organisationsundersökningarna

vid Gotlands och Hemsö kustartilleriförsvar kan

medföra minskning av kustartilleriets underofficerskår begäres icke nu

någon ny beställning.

Vid registerdetaljen erfordras ett kvalificerat biträde för beredning av

ärenden och ledande av tjänsten. En tjänst för kontorist föreslås därför

tillkomma från och med budgetåret 1960/61.

Vid truppregistret erfordras tre kanslibiträdestjänster, vilket innebär,

att en ny dylik tjänst måste inrättas. Tjänsten föreslås tillkomma från

och med nästa budgetår.

Den föreslagna organisationen innebär, att 11 tjänster för kontor sbiträde

(biträde för skriv- och kontorsgöromål) kan utgå. Tjänsterna erfordras

emellertid under omläggningsperioden. Förslag om indragning avses därför

skola framläggas vid en senare tidpunkt.

De myndigheter som yttrat sig över förslaget om central personalregistrering

vid kustartilleriet har i allt väsentligt tillstyrkt en organisation i

enlighet med marinchefens nyss redovisade förslag. Beträffande personalbehovet

har civilförvaltningen framhållit svårigheterna att nu — i avvaktan

på den slutliga lösningen av personalorganisationen för personalredovis
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

ningen vid flottan -—• taga definitiv ställning. Civilförvaltningen föreslår,

att medgivande utverkas att med anlitande av medel avsedda för avlönande

av personal som vid förslagets genomförande blir övertalig meddela förordnanden

med vikariatslön till Ao 24 och Ao 17 för en kapten respektive en

förvaltare.

4. Förändringar i övrigt beträffande militär personal, a) Sjökrigshögskolan.

Chefen för marinen har upprepat tidigare framfört förslag (prop.

1959: 110, s. 97) att utbyta en beställning för kommendörkapten av 2.

graden/major i Ao 24 eller kapten i Ao 21, avsedd för lärare i stabstjänst,

mot beställning för kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant i Ao 26

eller kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 24. Civilförvaltningen biträder

alltjämt förslaget.

b) Flottan. I marinplanen har chefen för marinen räknat med ett behov

av 21 beställningar för kommendörkapten av 1. graden vid flottan. För närvarande

finns 23 beställningar. Med hänsyn till den takt i vilken marinplanen

beräknas kunna genomföras kan enligt marinchefen en dylik beställning

utgå från och med budgetåret 1960/61. Civilförvaltningen har räknat

med att en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 indrages.

Marinchefen har föreslagit, att chefen för vapenavdelningen vid Stockholms

örlogsvarv (kommendörkapten av 1. graden i Ao 26) erhåller förordnande

att bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare

i lönegrad B 1. I avvaktan på en allmän översyn av löneställningen för

högre chefstjänster anser civilförvaltningen, att några nya beställningar i

lönegrad Bo 1 eller vikariatslöner i nämnda lönegrad icke bör inrättas.

Beträffande anpassningen av antalet underofficerare och underbefäl till i

marinplanen angivet behov anför marinchefen följande.

Marinplanen förutsätter relativt betydande minskningar av antalet underofficerare

och underbefäl. Bland underofficerarna påverkas behovet av

förvaltare även därigenom att mariningenjörer (L) successivt ökar i antal.

Vid övervägande om hur minskningarna skall genomföras måste avsevärd

hänsyn tagas till antalet befintliga beställningshavare och till befordringsmöjligheterna

för dessa. Marinplanen innebär att fartygsbeståndet successivt

kommer att ändras till sin sammansättning och därmed ändras även

såväl antal av som behov av yrkestillhörighet för underofficerare, underbefäl

och meniga med krav på bland annat omskolning.

I vissa fall är vakanserna i befintliga stater så stora, att det ligger nära

till hands att överväga en direkt nedgång till det antal som upptages i

marinplanen för budgetåret 1966/67. Mot detta talar — förutom att staterna

då inte kommer att svara mot de behov som betingas av det aktuella

fartygsbeståndet — väsentligen två skäl, nämligen dels att det är psykologiskt

mycket olämpligt att bibringa den berörda personalen den uppfattningen

att dess anställnings- och befordringsmöjligheter skulle komma att

riskeras eller försämras, dels att det är svårt att nu med säkerhet överblicka

det kommande behovet av beställningar. Vid övervägande av

problemet har jag kommit till den uppfattningen, att staterna för underoffi
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

85

cerare och underbefäl bör minskas successivt och någorlunda jämnt under

den tid marinplanen omfattar. Vad beträffar furirsaspiranter och meniga

synes dock minskningen böra ske i hastigare takt.

Chefen för marinen föreslår dels att två beställningar i Ao 17, avsedda

för förvaltare vid marinstabens organisationsavdelning och uppbördsmaskinist

på isbrytaren Oden, utbytes mot beställningar i Ao 19, dels att

vikariatslöneförordnanden i lönegrad A17 meddelas underofficerare ur

flottan i befattningar såsom fartygschefer på sjömätningsfartygen Ejdern,

Nils Strömcrona, Tärnan och Peter Gedda. Civilförvaltningen anser att dessa

förslag bör behandlas i annan ordning.

Marinchefens förslag att överföra beställningar för en förvaltare i Ao 15

och två flaggunderofficerare i Ao 13 till marinförvaltningen har behandlats

i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 150 o. 152).

Marinchefen anför, att en icke högskoleutbildad mariningenjör — mariningenjör

(L) — under nästa budgetår beräknas bli disponibel för befattningen

såsom maskiningenjör på kryssaren Göta Lejon, varvid en förvaltarbeställning

i Ao 17 frigöres. Förvaltarbeställningen föreslås i stället

skola utnyttjas vid fartygsavdelningen å Stockholms örlogsvarv (maskinsektionens

ångpannedetalj). En tjänst för ingenjör i Ae 17 (sakanslag) vid

örlogsvarvet bör därvid utgå. Civilförvaltningen anser ställning icke nu böra

tagas till föreslagen omdisposition. Föreskrift bör i stället meddelas att förvaltarbeställningen

vid första ledigblivande skall vakanthållas.

Med hänsyn till att verksamheten utökats bör enligt marinchefen uppbördsmannen

vid proviantförrådet vid marinkommando Väst (för närvarande

flaggunderofficer i Ao 13) vara förvaltare i Ao 15. Marinchefen föreslår

därför, att en för uppbördselektriker på jagaren Öland avsedd förvaltarbeställning

i Ao 15, vars innehavare avgår med pension den 1 oktober 1960

och därvid ersättes med mariningenjör (L), omdisponeras till ifrågavarande

befattning vid marinkommando Väst. Civilförvaltningen anser, att ytterligare

erfarenheter rörande verksamheten vid nyssnämnda proviantförråd

bör avvaktas innan ställning tages till frågan om förvaltarbeställning bör

avses för förrådet och räknar därför icke nu med bifall till förslaget. Förvaltarbeställningen

bör enligt ämbetsverket indragas.

Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt marinchefens upprepade förslag

att en befintlig förvaltarbeställning i Ao 15, som nu tills vidare avses för

fartygschef på tender att uppehållas endast på förordnande, får tillsättas

(prop. 1959: 110, s. 98).

I anslutning till förslag om fortsatt utbyggnad av mariningenjörkåren

med den av 1955 års riksdag beslutade nya mariningenjörkategorien — mariningenjörcr

(L) —med 11 mariningenjörer i Ao 19 och 7 mariningenjörer

i reglerad befordringsgång (jfr p. 5 i det följande) föreslår marinchefen att

dels två förvaltarbeställningar i Ao 15, avsedda för uppbördselektriker på

jagarna Öland och Kalmar, omdisponeras (jfr i det föregående), dels cn

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1960

beställning för underofficer på särskild stat indrages, dels ock sju beställningar

för underofficer av 2. graden vakanthålles. I anslutning härtill

har marinchefen anfört, att av de 18 underofficerare vid flottan som

under budgetåret 1960/61 beräknas bli utexaminerade från sjökrigsskolan

efter avslutad ingenjörsutbildning två är förvaltare i Ao 15, nio flaggunderofficerare

i Ao 13 (varav en på särskild stat för övertaliga underofficerare)

och sju underofficerare av 2. graden i Ao 11. Marinchefen erinrar om att

enligt hittills tillämpade principer (jfr prop. 1958: 110, s. 388) har för

varje tillsatt beställning för mariningenjör i Ao 19 en beställning för underofficer

utgått och för varje tillsatt beställning för mariningenjör i befordringsgång

en underofficersbeställning vakanthållits. Sedan i marinplanen

numera behovet i organisationen av såväl mariningenjörer (L) som

underofficerare redovisats bör, enligt marinchefen, en sådan princip icke

längre följas. Marinchefen har således räknat med att (18—2—1—7 =) 8

beställningar för mariningenjör skall tillkomma utan indragning, omdisponering

eller vakanthållning av underofficersbeställningar.

Bland annat med hänsyn till den övertaliga staten anser civilförvaltningen

det befogat att — i vart fall under ytterligare några år — räkna

med minskningar och vakantsättningar inom underofficerskadern till följd

av utbyggnad av den nya mariningenjörkategorien efter i huvudsak samma

principer som hittills. Sålunda bör enligt ämbetsverket 9 beställningar för

flaggunderofficer, av vilka en på särskild stat, indragas och — såsom marinchefen

föreslagit — sju beställningar för underofficer av 2. graden vakanthållas.

Som redovisats i det föregående har civilförvaltningen räknat med

att av de två för uppbördselektriker å jagarna Öland och Kalmar avsedda

förvaltarbeställningarna i Ao 15 en skall indragas och en omdisponeras.

Marinchefen har räknat med att sammanlagt tre beställningar i Ao 13/11

för underofficerare på särskild stat för övertaliga underofficerare kan indragas

från och med nästa budgetår. Av dessa innehas en, såsom förut

nämnts, av blivande mariningenjör (L). Civilförvaltningen har biträtt förslaget.

Enligt marinchefen erfordras för nästa budgetår 413 beställningar för

flaggunderofficerare i Ao 13. För innevarande budgetår utgör antalet dylika

beställningar 409. Då av dessa två föreslagits skola överföras till marinförvaltningen,

innebär marinchefens förslag tillkomst av sex nya flaggunderofficersbeställningar.

Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverkets

ställningstagande i det föregående till frågan rörande omdisponering av en

förvaltarbeställning till marinkommando Väst leder till ett behov av 414

flaggunderofficerare. Någon tillkomst av nya flaggunderofficersbeställningar

räknar ämbetsverket icke med. Såsom förut nämnts har civilförvaltningen

föreslagit, att antalet beställningar för flaggunderofficerare skall

minska med åtta i samband med inrättande av mariningenjörbeställningar

(L).

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

För närvarande finns 577 beställningar för underofficerare av 2. graden i

Ao 11 medan behovet enligt marinplanen utgör 536 under budgetåret

1966/67. Marinchefen föreslår, att antalet underofficerare av 2. graden

successivt reduceras och därvid för nästa budgetår minskas med sex. Med

hänsyn till vakansläget inom ifrågavarande underofficerskader anser civilförvaltningen

tillräckliga skäl icke föreligga att räkna med successiv anpassning

till marinplanens nivå. Civilförvaltningen föreslår därför att

(577 — 536 =) 41 beställningar utgår redan från nästa budgetår.

Enligt marinplanen utgör antalet befattningar budgetåret 1966/67 för

förste högbåtsman 270 och för högbåtsman 500 eller sammanlagt 770. Under

innevarande budgetår finns sammanlagt 887 beställningar för befattningar,

som avses för förste högbåtsman och högbåtsman (126 underofficerare

på särskild stat, 100 förste högbåtsmän och 661 högbåtsmän). På

skäl som angivits i det föregående anser marinchefen, att man bör räkna

med en successiv reducering av dessa befattningar och de därför erforderliga

beställningarna. För nästa budgetår räknar marinchefen med 870

(_17) dylika befattningar. Som nyss angivits beräknas antalet befatt
ningar

för förste högbåtsman utgöra 270 budgetåret 1966/67. Ehuru antalet

nyssnämnda befattningar under nästa budgetar är större än 270, synes det

enligt marinchefen icke lämpligt att nu föreslå beställningar för ett större

antal befattningar för förste högbåtsman än vad som erfordras vid genomförd

organisation enligt marinplanen. Med hänsyn såväl till det nuvarande

större behovet som till att ett stort antal högbåtsmän redan nu är kompetenta

för befordran till förste högbåtsman anser marinchefen det emellertid

skäligt att för nästa budgetår räkna med beställningar för 270 befattningar

för förste högbåtsman. Då antalet övertaliga underofficerare utgör 123,

erfordras (270 — 123 =) 147 (+ 47) beställningar för förste högbåtsman

under sagda budgetår. Antalet erforderliga beställningar för högbåtsman

under samma budgetår blir således (870 — 270 =) 600, vilket innebär en

minskning med 61.

Nuvarande antal furirsbeställningar utgör 670. Antalet furirer bör enligt

marinchefen successivt minskas till 418 under budgetåret 1966/67. För

nästa budgetår föreslås att antalet beställningar för furir bestämmes till

635, innebärande en minskning med 35. Erforderligt antal beställningar för

furirsaspiranter och meniga beräknas för nästa budgetår till 500 (—183)

respektive 350 (—33).

Civilförvaltningen tillstyrker förslagen avseende flottans underbefäl och

räknar alltså med att 47 beställningar för förste högbåtsman i Ao 11 tillkommer

i utbyte mot samma antal beställningar för högbåtsman i Ao 9

samt att beställningar för 14 högbåtsmän i Ao 9, 35 furirer i Ae8/7, 183

furirsaspiranter i Af 5/4 och 33 meniga i Eh 1 utgår.

c) Kustartilleriet. Chefen för marinen föreslår ånyo, att en beställning

i Bo 4, avsedd för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs och Bohus

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1960

samt Hallands försvarsområden, tillika chef för Göteborgs kustartilleriförsvar,

tillkommer på kustartilleriets stat från och med budgetåret 1960/61

(jfr prop. 1959: 110, s. 88). Civilförvaltningen anser sig, i avvaktan på

den i propositionen 1958: 110 (s. 387) förutsatta prövningen av möjligheterna

att genom omdisposition av beställning tillgodose behovet av tjänst

i Bo 4 för befälhavare för ifrågavarande försvarsområden, icke böra tillstyrka

inrättande av en ny tjänst för försvarsområdesbefälhavare under

marinens anslag.

Marinchefen har föreslagit dels att beställningen i Bo 1 för chef för marinkommando

Nord, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartillerikår uppflyttas till Bo 3, dels att två överstelöjtnanter i

Ao 26, tygmästare vid Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar,

erhåller vikariatslöneförordnanden i lönegrad B 1. Civilförvaltningen anser,

att dessa förslag bör prövas i samband med översyn av löneställningen

för vissa högre chefstjänster.

I propositionen 1959: 110 (s. 88) redovisades resultatet av verkställd

översyn av kustartilleriets utbildningsorganisation. Enligt denna utredning

erfordrades vid kustartilleriet bland annat nya beställningar för en major

(chef för mekaniker skola) och sex kaptener. Marinchefens i det föregående

redovisade förslag rörande central personalregistrering vid kustartilleriet

(jfr p. 3) innebär, att tre kaptener kan överföras i annan tjänst. För

nästa budgetår föreslår marinchefen, så vitt här är ifråga, att beställningar

för en major i Ao 24 (chef för kustartilleriets mekanikerskola) och två kaptener

i Ao 21 tillkommer. Enär behovet av kaptensbeställningar samtidigt

nedgått med en, skulle härvid behovet för den beräknade utbildningsorganisationen

vara helt tillgodosett. Med hänsyn till vad som uttalats i proposition

1959: 110 (s. 106) vid behandlingen av marinchefens föregående år framlagda

förslag om inrättande av vissa nya beställningar för militär personal

vid kustartilleriet är civilförvaltningen icke beredd tillstyrka de föreslagna

beställningarna för en major och två kaptener.

Marinchefens förslag om utbyte av fem förvaltarbeställningar i Ao 17

(förvaltare vid förrådsgrupp 1 vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar,

förvaltare vid teleservicegrupp vid samma kustartilleriförsvar samt

kassachef vid Stockholms kustartilleriförsvar) mot beställningar i Ao 19

anser civilförvaltningen böra upptagas i annan ordning.

Marinchefen återkommer till föregående år framförda förslag om utbyte

av fyra beställningar för flaggunderofficer mot beställningar för

förvaltare i Ao 15 (jfr prop. 1959: 110, s. 88—89). Tre av beställningarna

är avsedda för förste lärare (artilleri-, instrument- och telemästare) vid

kustartilleriets mekanikerskola. Då dessa lärare är jämförliga med civila

yrkeslärare i lönegrad A 15, bör de enligt marinchefen vara förvaltare i

Ao 15. Den fjärde beställningen är avsedd för värme- och sanitetsdetaljen

vid Gotlands kustartilleriförsvar. Enligt marinchefen bör för denna befatt
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

ning — i likhet med vad som är fallet vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar

■—- avses förvaltare.

Civilförvaltningen vill inte motsätta sig att förenämnda tre, för kustartilleriets

mekanikerskola avsedda flaggunderofficersbeställningar i Ao 13

utbytes mot beställningar för förvaltare i Ao 15. I avvaktan på resultatet av

pågående organisationsundersökningar vid Gotlands kustartilleriförsvar

räknar ämbetsverket däremot icke med att någon förvaltarbeställning tillkommer

vid sagda kustartilleriförsvar. I sammanhanget erinrar ämbetsverket

om att flaggunderofficer vid värme- och sanitetsdetaljen vid Gotlands

kustartilleriförsvar för närvarande åtnjuter vikariatslön till 15 lönegraden.

Vid kustartilleriet erfordras enligt marinchefen cirka 150 beställningar

för flaggfurir vid fullt utbyggd underbefälskår. För närvarande finnes 60

dylika beställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen för det äldre underbefälet

föreslås, att 10 dylika beställningar i Ao 11 tillkommer under nästa

budgetår i utbyte mot samma antal beställningar för överfurir i Ao 9. För

fortsatt utbyggnad av kustartilleriets underbefälskår bör vidare antalet

överfurirer i Ao 9 ökas med 10. (Härutöver föreslås såsom framgår av det

föregående 3 överfurirer tillkomma för helikopterorganisationen.) Antalet

furirer i Ae 8/7 kan enligt marinchefen minskas med 10.

Civilförvaltningen biträder föreslagna förändringar rörande kustartilleriets

underbefälskår.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Föregående år

föreslog chefen för marinen, att en beställning för marindirektör av 1.

graden i Ao 26, avsedd för chef för vid Stockholms örlogsvarv inrättad minexperimentavdelning,

skulle tillkomma i utbyte mot en beställning för

marindirektör av 2. graden i Ao 24 (prop. 1959:110, s. 99—100). Marinchefen

återkommer nu till förslaget, dock utan att föreslå utbyte av beställningar.

Civilförvaltningen har under hand inhämtat, att på ifrågavarande befattning

tjänstgör en marindirektör av 2. graden, som egentligen är avsedd

för minsektionen vid Stockholms örlogsvarvs vapenavdelning. Sistnämnda

befattning uppehälles i stället av en mariningenjör av 1. graden, avsedd

för Karlskrona örlogsvarv, där en befattning vid vapenavdelningens minsektion

hålles vakant. Denna lösning anses i längden icke tillfredsställande.

Med hänsyn härtill biträder civilförvaltningen marinchefens förslag och

räknar alltså med att en beställning för marindirektör av 1. graden i Ao 26

tillkommer.

Med förmälan att de sju äldsta under åren 1958—1959 utexaminerade

mariningenjörerna (L) under nästa budgetår anses kunna placeras i befattningar,

avsedda för mariningenjörer i Ao 21, samt att de därjämte

innehar sådan levnads- och tjänsteålder att denna lönegrad är lämplig har

marinchefen föreslagit, att sju beställningar för mariningenjör i Ao 21 till
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

kommer i utbyte mot samma antal mariningenjörbeställningar i Ao 19. Civilförvaltningen

räknar med bifall till förslaget.

Såsom tidigare angivits (p. 4) beräknas 18 mariningenjörer (L) komma

att utexamineras från sjökrigsskolan under nästa budgetår, av vilka

11 anses böra erhålla beställningar i Ao 19 och 7 anställas såsom mariningenjör

i befordringsgång. I enlighet härmed föreslås, att från och med

budgetåret 1960/61 11 beställningar för mariningenjör i Ao 19 samt 7 beställningar

för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma.

Civilförvaltningen utgår från bifall till förslaget.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för

marinen föreslår beträffande marinläkarkåren, att tre förste marinläkare i

Ao 24 (en assistent hos marinöverläkaren, en stabsläkare vid MKO och en

stabsläkare vid MKS) uppflyttas till Ao 25, att en marinläkare av 1. graden

i Ao 23 (stabsläkare vid SK, tillika regementsläkare vid KA 1) uppflyttas

till Ao 24 samt en marinläkare av 1. graden i Ao 19 (biträdande läkare vid

KA 1) till Ao 21 varvid en arvodestjänst för marinläkare av 2. graden indrages.

Med hänsyn till enligt ämbetsverket pågående utredning rörande

den militära sjukvårdens organisation kan civilförvaltningen icke tillstyrka

förslagen. Ämbetsverket ifrågasätter, huruvida icke tjänsten för marinläkare

av 1. graden i Ao 19, vilken nu uppehälles av marinläkare av 2.

graden, kan hållas vakant.

I en inom försvarets sjukvårdsstyrelse upprättad promemoria har föreslagits

att tjänsten för instruktionssköterska i Ag 14 (12) vid Karlskrona

örlogsskolor omplaceras, förslagsvis till sjukvårdsstyrelsen. Då sjukvårdsskolan

i Karlskrona endast har behov av instruktionssköterska under 7—8

månader per år, skulle tjänsten genom en dylik omplacering kunna utnyttjas

även inom andra försvarsgrenar, exempelvis vid kortare utbildningskurser.

Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar med att förevarande

tjänst överföres till sjukvårdsstyrelsen. På skäl som angivits i det föregående

under arméns motsvarande anslag har vidare föreslagits, att nyssnämnda

tjänst ordinariesättes. I avvaktan på resultatet av förenämnda utredning

rörande försvarssjukvårdens organisation är civilförvaltningen icke

beredd biträda förslaget i denna del.

I propositionen 1958: 110 (s. 389) uttalades, att behovet av läkare vid

marinkommando Ost borde omprövas vid uppkommande ledighet i endera

av de för marinkommandot avsedda marinläkarbeställningarna i Ao 23 och

Ao 21.

I skrivelse den 15 januari 1960 har chefen för marinen anfört, att

läkarvårdens omfång — med undantag av mobiliseringsplanläggningen ■—•

minskat i anslutning till att den marina verksamheten på Skeppsholmen

nedgått eller avvecklats. För sjukvårdsavdelningen å Skeppsholmen avses

nu två marinläkare. Ehuru sluten sjukvård ännu meddelas på Skeppsholmen,

erfordras där endast en marinläkare. Vid Berga örlogsskolor, för

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

vilka nu avses en niarinläkare i Ao 21, föreligger emellertid enligt marinchefen

behov av ytterligare en läkare. Som motiv härför anföres dels den

ökande sjukvårdsverksamheten vid skolorna, dels behovet av förbättrad

sjukvårdsutbildning för personalen. Med hänsyn härtill föreslår marinchefen

att den nu för marinkommando Ost avsedda beställningen för marinläkare

av 1. graden i Ao 23 i stället avses för chef för sjukvårdsavdelningen

vid Berga örlogsskolor. Civilförvaltningen, som yttrat sig i ärendet, tillstyrker

att förenämnda läkarbeställning tills vidare utnyttjas vid Berga

örlogsskolor. Med hänsyn till ovissheten om försvarssjukvårdens framtida

organisation bör beställningen därvid enligt ämbetsverket endast tagas i

anspråk för vikariatslöneförordnande eller för anställande av extra tjänsteman.

Enligt samma inom sjukvårdsstyrelsen upprättade promemoria är efter

genomförd centralisering av förbandssjukvården inom marinkommando

Syd tjänster för en översköterska i Ae 9 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3

obehövliga. Det föreslås i anledning härav, att överskötersketjänsten indrages

samt att tjänsten för sjukvårdsbiträde överflyttas till Gotlands kustartillerikår,

där biträdespersonalen vid förbandssjukhuset (en undersköterska

och 2 sjukvårdsbiträden) är för liten med hänsyn till sjukhusets

storlek — 30 vårdplatser — och isolerade belägenhet. Civilförvaltningen

biträder förslagen.

7. Personalförändringar i övrigt vid marinkommandostaber m. m.

Marinkommando Ost. Marinchefen har ånyo föreslagit, att en tjänst

för kanslibiträde i Ae 7 vid envar av marinkommandostaberna Ost, Syd och

Väst, avsedd för respektive stabs kryptotekniker, skall utbytas mot kontoristtjänst

i Ae 9. Civilförvaltningen tar inte ställning till förslagen, då löneställningen

för berörda tjänster för innevarande budgetår upptagits såsom

B-fråga (jfr prop. 1959: 110, s. 100—101).

Vid Berga örlogsskolor finns två adjunktstjänster, varav en i Ae 23

och en i Ae 21, avsedda för till skolorna förlagda furirskurser. Från och

med nästa budgetår kommer furirskurserna att koncentreras till Karlskrona

örlogsskolor. Förenämnda tjänst i Ae 23 bör därför överflyttas till sistnämnda

skolor. Då det ännu är ovisst, huruvida även tjänsten i Ae 21 kan

komma att erfordras vid skolorna i Karlskrona, föreslår marinchefen, att

denna tjänst tills vidare vakantsättes. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Civilförvaltningen tar icke ställning till ett av chefen för marinen ånyo

framlagt förslag att utbyta en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid Berga örlogsskolor

mot tjänst för förrådsförman i Ae 9, enär frågan om tjänstens

lönegradsplacering kommer att upptagas i annan ordning (jfr prop. 1959:

110, s. 101).

Marinchefens förslag att extraordinariesätta tre tjänster för vaktman i

Ag 8 vid sjökrigsskolan, vilka inrättades år 1944, avstyrkes av civilförvaltningen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Marinkommando Syd. Chefen för marinen föreslår, att en tjänst

för linjeförman i Ae 12, avsedd för viss anläggning inom Karlskrona försvarsområde

och Blekinge kustartilleriförsvar, inrättas från och med nästa

budgetår. Civilförvaltningen biträder förslaget och upplyser, att ämbetsverket

efter tillstyrkan av statens organisationsnämnd medgivit, att en linjeförman

i Ag 12 må finnas anställd för ifrågavarande ändamål med anlitande

av till ämbetsverkets förfogande stående medel för innevarande

budgetår.

Marinkommando Väst. Chefen för marinen har ånyo föreslagit, att

en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid intendenturförvaltningen skall ordinariesättas.

Civilförvaltningen avstyrker alltjämt förslaget (jfr prop. 1959: 110,

s. 101).

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att en tjänst för reparatör

i Ae9 inrättas vid Göteborgs örlogsvarv från och med budgetåret 1960/61.

Civilförvaltningen, som med anlitande av medel för anställande av tillfällig

personal för innevarande budgetår medgivit, att en reparatör i Ag 8

får anställas vid örlogsvarvet, tillstyrker i anledning av förslaget att en reparatör

stjänst i Ag8 inrättas. Ämbetsverket räknar nämligen med att

frågan om bemanningen av de fasta maskinanläggningarna måste tagas

upp i ett sammanhang.

Såvitt avser frågan om behovet vid marinen av kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal

(jfr det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår

civilförvaltningen (skr. 16/io 1959) att dels 24 tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, dels 2 kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

dels ock 2 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 tillkommer för att bereda

ordinarie anställning åt sådana extra ordinarie biträden som anställts

som ersättare för å högre tjänster förordnade kontor sbiträden. För upplysning

om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika

förband m. m. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

8. Förändringar i övrigt. Civilförvaltningen beräknar medel för avlönande

av tre extra ordinarie löjtnanter, som enligt chefen för marinen under

nästa budgetår tillkommer vid kustartilleriet.

Antalet fänrikar beräknas av civilförvaltningen i enlighet med uppgifter

från marinchefen till 70, vilket innebär en ökning med sex i förhållande till

vad som beräknats för innevarande budgetår.

I enlighet med marinchefens förslag beräknar civilförvaltningen medelsbehovet

för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. vid kustartilleriförsvaren

till 333 000 kronor för budgetåret 1960/61, innebärande en uppräkning

med 15 000 kronor i jämförelse med för motsvarande ändamål för

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

93

innevarande budgetår anvisade medel. Höjningen motiveras med ökat behov

av tillsyn och krav på effektivare bevakning.

Chefen för marinen föreslår, att de medel som beräknas för arvoden för

tillsynsmän vid marinens kustbevakning för nästa budgetår uppräknas

med tillhopa 1 900 kronor, ökningen anses erforderlig dels med hänsyn

till att nya bevakningsobjekt tillkommit, dels för att möjliggöra viss arvodesreglering.

Civilförvaltningen räknar med föreslagen höjning.

För innevarande budgetår utgår arvode till vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå

med 9 468 kronor. Då ifrågavarande vaktman bör betraktas som

heltidsanställd, föreslår marinchefen att arvodet från och med nästa budgetår

höjes så att det motsvarar lönen i lönegrad A 8. Vidare upprepar

marinchefen sitt föregående år framförda förslag om höjning av arvodena

till ledare för specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola

(jfr prop. 1959: 110, s. 102).

Civilförvaltningen vill inte motsätta sig den föreslagna höjningen av

arvodet till vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå. Såvitt avser arvoden till

speciallärare vid teknisk högskola räknar ämbetsverket, som förutsätter att

berörda fråga upptages i samband med utredningen av lärararvodena inom

försvaret, icke nu med någon ökad medelsanvisning.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknas av marinchefen

med tillstyrkan av civilförvaltningen för budgetåret 1960/61 till

i runt tal 575 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en ökning med 125 000 kronor, ökningen beror huvudsakligen på att

antalet läsavdelningar ökat.

Marinchefen har framlagt förslag rörande ökat antal utbildningsarvoden

vid sjökrigshögskolan och förhöjning av vissa utbildningsarvoden vid Berga

örlogsskolor (vapenofficersskolan). Civilförvaltningen förutsätter, att dessa

förslag kommer att prövas av utredningen om lärararvoden vid försvaret.

Medelsbehovet för civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av

marinchefen för nästa budgetår till i avrundat tal 134 000 kronor, innebärande

en minskning med 111 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn

tagits till att den allmänbildande undervisningen för all musikpersonal skall

ske vid Älvsborgs kustartilleriregemente. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Departementschefen

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 25) har jag bland annat uttalat,

att jag icke funnit skäl tillstyrka en sådan relativ förstärkning av marinen

som ett godtagande av marinplan 60 skulle innebära. Detta mitt ställningstagande

innebär att jag icke heller kan förorda, att marinplanen skall utgöra

underlag för marinens framtida personalorganisation. Enligt min mening

föreligger beträffande marinen fortfarande osäkerhet rörande den

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

framtida organisationens inverkan på personalbehovet. Jag vill i sammanhanget

bland annat erinra om att jag tidigare uttalat, att spörsmålet huruvida

utrymmet för materielanskaffningar kan ökas genom ytterligare rationaliseringar

och organisationsminskning kommer att aktualiseras. Med

hänsyn till vad sålunda anförts anser jag det nödvändigt att för nästa

budgetår föreslagna personalförstärkningar behandlas med stor restriktivitet.

Jag vill vidare hänvisa till att jag tidigare denna dag vid anmälan

av proposition rörande befälsordningen vid armén m.m. förklarat mig

ha för avsikt att låta föranstalta om en översyn av befälsordningen vid

marinen och flygvapnet.

1. Till förslagen om ändrad löneställning för fyra tjänster för fotograf

i marinstaben tar jag inte ställning i förevarande sammanhang. Av övriga

föreslagna personalförändringar beträffande marinstaben kan jag endast

tillstyrka, att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 indrages. Till vissa av

förslagen beträffande marinförvaltningen har jag såsom framgår av det

föregående tagit ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag

i årets statsverksproposition. Jag har där icke biträtt förslagen. Icke heller

övriga förslag avseende marinförvaltningen anser jag mig kunna tillstyrka.

Marinchefens ånyo framförda förslag om uppflyttning av en kommendörsbeställning,

avsedd för chefen för flottans underofficerare, underbefäl

och meniga, från Bo 3 till Bo 4 kan jag alltjämt icke tillstyrka.

2. Jag anser mig kunna tillstyrka att en för sjötjänstbefattning avsedd

förvaltarbeställning i Ao 15 får utnyttjas för marinens helikopterorganisation.

Däremot är jag icke beredd biträda förslagen att inrätta nya beställningar

vid kustartilleriet för helikoptertjänsten.

Det synes erforderligt att en särskild flygsäkerhetsledning tillskapas för

helikopterbasen vid Berga. Jag anser mig böra tillstyrka att härför inrättas

en beställning för trafikledare i Ae 17. Denna bör emellertid lämpligen ingå

i flygvapnets trafikledarorganisation och redovisas vid flygvapnet. Jag avser

därför att senare vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag framlägga

förslag om beställningens inrättande. Däremot anser jag mig icke

kunna förorda att en tjänst för tekniskt biträde tillkommer för väderleksstationen

vid marinkommando Ost. För ifrågavarande arbetsuppgifter bör

i stället underbefäl vid flottan tagas i anspråk.

3. Marinchefens förslag rörande anordnande av central personalregistrering

vid kustartilleriet och personalorganisationen vid central- och

lokala organ kan jag i allt väsentligt biträda. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att fatta beslut angående organisationens närmare utformning.

I detta sammanhang räknar jag med att en maj or sbeställning i Ao 24

tillkommer i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21, att en förvaltarbeställning

i Ao 15 utbytes mot en dylik beställning i Ao 17, samt att

tjänster för en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde i Ae 7 tillkommer.

Jag har inget att erinra mot att de 11 tjänster för kontorsbiträde (biträde

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

95

för skriv- och kontorsgöromål) som frigöres vid genomförande av den föreslagna

organisationen bibehålies under oinläggningsperioden. Jag förutsätter

härvid att under sagda tid ledigblivande tjänster icke återbesättes.

Genom förevarande omorganisation friställes tre kaptensbeställningar.

Marinchefen har föreslagit, att dessa skall utnyttjas inom kustartilleriets

utbildningsorganisation. För egen del har jag intet att erinra häremot.

4. I enlighet med marinchefens förslag räknar jag med att en beställning

för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 indrages.

Såsom förutsatts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 152) torde beställningar

för en förvaltare i Ao 15 och två flaggunderofficerare i Ao 13

utgå vid flottan.

Marinchefens förslag att omdisponera beställningar för en förvaltare

i Ao 17 (avsedd för uppbördsmaskinist å kryssaren Göta Lejon) och en

förvaltare i Ao 15 (avsedd för uppbördselektriker å jagaren Öland) kan

jag icke tillstyrka. Beställningarna torde i enlighet med civilförvaltningens

förslag vakantsättas x-espektive indragas.

I anslutning till att vissa beställningar för mariningenjör tillkommer

(jfr i det följande) torde liksom tidigare antalet underofficerare böra

minskas. Då jag i det föregående förordat, att en förvaltarbeställning indrages

och en dylik beställning vakantsättes, räknar jag i förevarande

sammanhang med att vid flottan åtta flaggunderofficersbeställningar i Ao

13 indrages och sex beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 11

vakantsättes.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 bör planenligt

utgå. Vidare bör, såsom civilförvaltningen föreslagit, 41 beställningar

för underofficerare av 2. graden i Ao 11 indragas vid flottan.

Jag anser mig endast kunna tillstyrka, att 20 beställningar för högbåtsman

i Ao 9 utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11.

Såvitt avser underbefälet vid flottan räknar jag vidare med marinchefens

förslag att indraga beställningar för 14 högbåtsmän i Ao 9, 35

furirer i Ae 8/7 och 183 furirsaspiranter i Af 5/4. Slutligen anser jag mig

böra föreslå en minskning av antalet meniga med 83 i stället för med 33

som marinchefen föreslagit.

I avvaktan på prövning av möjligheterna att genom omdisposition tillgodose

behovet av en beställning i Bo 4 för försvarsområdesbefälhavaren för

Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden, tillika chef för Göteborgs

kustartilleriförsvar, har Kungl. Maj: t förordnat beställningsliavare

att mot vikariatslön i lönegrad B 4 uppehålla ifrågavarande befattning

(jfr prop. 1958:110, s. 387). Sedan det numera visat sig omöjligt att för

ändamålet omdisponera någon beställning inom kustartilleriet, anser jag

mig böra tillstyrka marinchefens förslag om inrättande av en beställning

i Bo 4 för försvarsområdesbefälhavare, tillika kustarlilleriförsvarschef.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Jag kan vidare biträda förslaget att uppflytta den för chef för marinkommando

Nord, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartillerikår avsedda överstebeställningen från Bo 1 till Bo 3.

Förslaget att omvandla tre flaggunderofficersbeställningar i Ao 13, avsedda

för förste lärare vid kustartilleriets mekanikerskola, till beställningar

för förvaltare i Ao 15 kan jag tillstyrka. Till den föreslagna förvaltarbeställningen

vid Gotlands kustartilleriförsvar återkommer jag i det

följande.

Marinchefens förslag beträffande underbefälet vid kustartilleriet kan

jag biträda. Jag räknar således med att 10 beställningar för överfurir i

Ao 9 utbytes mot beställningar för flaggfurir i Ao 11 samt att 10 beställningar

för furir i Ae 8/7 utbytes mot överfurirsbeställningar i Ao 9.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

5. Riksdagen har år 1955 (prop. 110; SU 128; rskr 300) meddelat beslut

rörande utbyggnad av mariningenjörkåren med en ny kategori mariningenjörer

— mariningenjörer (L). Enligt beslutet skall för mariningenjörer

(L) finnas beställningar i Ao 21, Ao 19 och reglerad befordringsgång.

Hittills har beställningar inrättats för 10 mariningenjörer i Ao 19

och 19 mariningenjörer i reglerad befordringsgång. Jag anser mig kunna

tillstyrka, att beställningar för mariningenjör i Ao 21 nu inrättas. För

nästa budgetår räknar jag med att fem dylika beställningar tillkommer i

utbyte mot beställningar för mariningenjör i Ao 19. Under hänvisning

till vad jag anfört i det föregående tillstyrker jag vidare inrättande av 10

beställningar för mariningenjör i Ao 19 och sex beställningar för mariningenjör

i reglerad befordringsgång. Jag har under hand inhämtat, att

en beställning för mariningenjör i reglerad befordringsgång är vakant samt

att en underofficer, för vilken beräknats mariningenjörsbeställning, tills

vidare avbrutit utbildningen.

Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under

förevarande punkt.

6. Under erinran om att pågående utredningar berör frågan om försvarssjukvårdens

ledning och alltså inte avser en prövning av sjukvårdsorganisationens

omfattning anser jag mig i förevarande sammanhang böra

tillstyrka vissa förändringar beträffande marinläkarkåren. Sålunda bör

enligt min mening de för Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms

kustartilleriregemente avsedda marinläkarbeställningarna uppflyttas från

Ao 23 till Ao 24 respektive från Ao 19 till Ao 21. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om hur arbetsuppgifterna skall fördelas mellan

innehavarna av ifrågavarande beställningar. Den beställning som föreslagits

skola uppflyttas i Ao 21 är för närvarande vakant. När denna beställning

blir tillsatt, torde tre arvodesbefattningar för marinläkare av 2. graden

kunna utgå. Jag är vidare beredd tillstyrka marinchefens förslag att omdisponera

en beställning för marinläkare i Ao 23 till Berga örlogsskolor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Av övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag endast tillstyrka,

att vid staben för marinkommando Syd en tjänst för översköterska

i Ae 9 indrages samt att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 överflyttas

till Gotlands kustartillerikår.

7. Förslagen att överföra en tjänst för adjunkt i Ae 23 från Berga till

Karlskrona örlogsskolor samt vakantsätta en adjunktstjänst i Ae 21 vid Berga

örlogsskolor kan jag biträda. Jag tillstyrker vidare att en tjänst för linjeförman

i Ae 12 tillkommer vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge

kustartilleriförsvar.

Marinchefen har föreslagit, att tre vaktmän vid sjökrigsskolan skall

erhålla extra ordinarie anställning. För egen del anser jag, att vakthållningen

vid nämnda skola lämpligen bör omhänderhavas av underbefäl vid

marinen. Med hänsyn härtill föreslår jag, att ifrågavarande vaktmannatjänster

i Ag 8 indrages vid ledigblivande.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5

och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag inte funnit anledning

till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att med hänsyn

till centraliseringen av kustartilleriets truppregister antalet nytillkommande

ordinarie tjänster bör minskas med sammanlagt 11.

I övrigt räknar jag inte med några förändringar under denna punkt.

8. Medelsbehovet för avlöningar till fänrikar samt för arvoden till tillsynsmän

vid befästningar, tillsynsmän vid marinens kustbevakning och

civila timlärare för underbefälsutbildning beräknar jag i överensstämmelse

med civilförvaltningens förslag.

Föreslagen höjning av arvodet till vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå

kan jag biträda.

För timarvoden till lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter

och skolor räknar jag vid beräkningen av anslaget med en höjning av i

runt tal 90 000 kronor.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

Såsom anmälts i det föregående (punkten 3) har chefen för marinen

på grundval av statens organisationsnämnds undersökningar avgivit förslag

rörande ny organisation av Gotlands kustartilleriförsvar (GK) och

Gotlands kustartillerikår (KA 3). Detta förslag är alltjämt under beredning

i försvarsdepartementet. Jag anser mig dock i förevarande sammanhang

kunna ta ställning till vissa i förslaget berörda frågor. Sålunda föreslår

jag, att beställningar för en kapten i Ao 21, avsedd för tygmästare vid

GK, och en löjtnant i Ao 17/13, avsedd för tygofficer, utbytes mot beställningar

för respektive major i Ao 24 och kapten i Ao 21. Marinchefens förslag

att uppflytta en beställning för marinläkare av 1. graden (avsedd för

KA 3) från Ao 21 till Ao 23 kan jag tillstyrka under förutsättning att antalet

arvodesanställda marinläkare av 2. graden minskas med tre när

beställningen, som nu är vakant, tillsättes. Jag räknar vidare med att

7—eg go liihnng till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

förvaltare i Ao 15 avses för följande organisationsenheter, nämligen minservicegrupp,

artilleriservicegrupp och värme-, ventilations- och sanitetsdetalj.

Såsom framgått av det föregående åtnjuter flaggunderofficeren vid

värme- och sanitetsdetaljen vikariatslön till lönegrad A 15. Å andra sidan

bör för fartygsmaterielförrådet avses flaggunderofficer i stället för förvaltare

i Ao 15. Jag föreslår alltså, att två beställningar för förvaltare i Ao 15

tillkommer i utbyte mot beställningar för flaggunderofficer. Slutligen föreslår

jag, att antalet arvodesbefattningar för pensionerad personal minskas

med sex, varav en för officer i A: 24 och fem för underofficer i A: 16. Vid

anmälan av arméns avlöningsanslag har jag föreslagit, att en för GK avsedd

beställning för fanjunkare i Ao 13 skall tillkomma vid fortifikationskåren.

I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition

vid behandlingen av frågor beträffande den tekniska tjänsten m. m. vid

flygvapnet (bil. 6, s. 91) föreslår jag, att beställningar för en löjtnant i

Ao 17/13 och en flaggunderofficer i Ao 13 vid flottan indrages.

I enlighet med vad som i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 235)

förutsatts rörande överföring av vissa avlöningskostnader till avlöningsanslag

beräknar jag under detta anslag medel för avlönande av följande

personal, nämligen en förste kansliskrivare i Ae 12, tre förrådsmästare i

Ae 12, en verkstadsförman i Ae 12, en förman i Ae 10, en kansliskrivare

i Ae 10, åtta förrådsförmän i Ae 9, fyra kontorister i Ae 9, fyra kanslibiträden

i Ae 7 och sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Jag vill i detta sammanhang anmäla en med anledning av den av 1955

års riksdag (jfr prop. 1955: 110, s. 24—43) beslutade utbyggnaden av

mariningenjörkåren uppkommen fråga om ekiperingsersättning åt vissa

mariningenjörer. Den nya mariningenjör skategorien har hittills rekryterats

ur underofficerskåren. Underofficer ur kustartilleriet har vid intransport

i mariningenjörkåren åsamkats särskilda ekiperingskostnader.

En dylik beställningshavare är enligt gällande bestämmelser icke berättigad

till ekiperingshjälp för den nyanskaffning av uniformspersedlar som erfordras

i samband med intransporten. Det synes mig emellertid skäligt

att ifrågavarande beställningshavare i här avsett fall tillerkännes viss

ersättning utöver utgående ekiperingsbidrag. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att närmare bestämma om dylik ersättning.

I förevarande sammanhang torde jämväl få upptagas till behandling

Malmö marina bevaknjngsområdes organisation och verksamhetsformer.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1951:110 beslöt

riksdagen, att Öresunds marindistrikt skulle indragas från och med

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

99

den 1 juli 1951. Riksdagen förutsatte emellertid samtidigt, att Kungl.

Maj :t skulle låta vidtaga erforderliga anordningar för att på ett tillfredsställande

sätt trygga beredskapen i öresundsområdet. Någon precisering

av den närmare karaktären av dessa anordningar gjordes ej. Riksdagen

inskränkte sig sålunda till att ifrågasätta, om icke en beställningshavare

i regementsofficers grad lämpligen borde i angivna syfte placeras till

tjänstgöring i Malmö.

Riksdagens år 1953 församlade revisorer upptog till granskning den

nya organisation som under namn av Malmö marina bevakningsområde

trätt i förutvarande Öresunds marindistrikts ställe. Såvitt revisorerna

kunde finna, hade denna nya organisation knappast utformats på ett sätt

som stod i överensstämmelse med riksdagens beslut. Visserligen hade den

för det nya bevakningsområdet fastställda fredsorganisationen beskurits

i förhållande till läget före den 1 juli 1951, men effekten härav hade i hög

grad försvagats genom att med stöd av särskild generalorder ett flertal på

fredsbesättningslistan ej upptagna befattningshavare kommenderats till

tjänstgöring hos bevakningschefen. Med detta konstaterande av att syttet

med 1951 års riksdagsbeslut icke kunde anses ha uppnåtts uttalade revisorerna,

att de likväl icke förbisåg, att vägande skäl talade för att en

marin organisation alltjämt borde finnas vid Öresund. Då den organisation

som ansågs erforderlig för verksamhetens behöriga gång uppenbarligen

icke rymdes inom den av riksdagen förutsatta ramen, fann revisorerna

det vara principiellt mindre tillfredsställande, att denna organisation utbyggdes

på grundval av i kommandoväg meddela-de bestämmelser.

Sedan riksdagen fattat beslut i enlighet med revisorernas uttalande

(rskr. 1954:253; SU 1954:104), uppdrog Kungl. Maj :t den 30 juni 1954

åt överbefälhavaren att, i samråd med chefen för marinen och statens organisationsnämnd,

verkställa en översyn av Malmö marina bevakningsområdes

organisation och verksamhetsformer. Med överlämnande av en i

ärendet upprättad promemoria rörande bevakningsområdets organisation,

arbetsuppgifter m. m. har överbefälhavaren i skrivelse den 30 juni 1959

föreslagit, att uppdrag lämnas statens organisationsnämnd att undersöka

förutsättningarna för och vinsten av att sammanföra sambands- och

expeditionstjänsten vid Malmö försvarsområdesstab och Malmö marina

bevakningsområde.

Uppgift rörande omfattningen av den vid bevakningsområdet (BoMö)

för närvarande tjänstgörande personalen framgår av följande sammanställning.

Som jämförelse medtages enahanda personal vid bevakningsområdet

vid tidpunkten för revisorernas undersökningar (1953) samt vid

förutvarande Öresunds marindistrikt (MDÖ) under budgetåret 1950/51.

I nuvarande personalorganisation är kaptenen kommenderad till tjänstgöring

vid bevakningsområdet. Utöver den personal som framgår av sammanställningen

är två uppbördsmän för närvarande knutna till bevaknings
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Befattning

MDÖ

BoMö

1953

1960

Chef, regementsofficer .................................

1

1

1

Kapten ..............................................

1

1

1

Intendent (vakant lön) ................................

1

1

—

Juridiskt biträde (arvode)..............................

1

—

—

Expeditionsunderofficer ................................

2

2

1

Biträden för skriv- och kontorsgöromål..................

2

—

—

Värnpliktiga..........................................

6

6

4

området, avsedda för tillsyn av vissa förråd m. m. Med hänsyn till att uppbördsmännens

arbetsuppgifter och placering i och för sig är oberoende av

Malmö marina bevakningsområdes organisation, anser jag mig i förevarande

sammanhang icke ha anledning ingå på en prövning av dessa befattningar.

Såsom framgår av sammanställningen har antalet befattningshavare nu

avsevärt nedgått i förhållande till den personal som fanns år 1950 vid förutvarande

Öresunds marindistrikt och år 1953 då revisorerna gjorde sitt

i det föregående redovisade uttalande. Med hänsyn främst till beredskapsskäl

och till Öresundsområdets ökade sjömilitära betydelse finner jag för

egen del det angeläget, att sjömilitär sakkunskap även i fred finnes att

tillgå inom området för bevakningsuppgifter, mobiliseringsförberedelser,

krigsplanläggning m. m. Härigenom synes beredskapskraven bli tillgodosedda

på ändamålsenligaste sätt. Enligt min mening synes nuvarande organisation

i huvudsak vara lämplig. Att sjöofficerare är stationerade i Malmö

medför också, att behovet av instruktörer för frivilligorganisationer och

dylikt inom området kan tillgodoses på ett smidigt sätt. Det anförda talar

för att Malmö marina bevakningsområde alltfort bör vara organiserat redan

i fred. Huruvida några besparingar kan ernås genom att sammanföra expeditionstjänsten

för bevakningschefen och försvarsområdesstaben — som

är förlagda till samma byggnad — bör utredas närmare genom organisationsundersökningar.

Åt statens organisationsnämnd bör uppdragas att utföra

en dylik undersökning.

Ärendet är av den natur, att närmare redogörelse för detsamma icke bör

lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

För budgetåren 1954/60 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att —

såvitt nu är i fråga — i avseende å de under marinens allmänna avlöningsanslag

redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska

åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar

m. m. — som betingas av övergången till den nya organisationen

av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954:

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

110; SU 134; rskr 320). Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande

att under budgetåret 1960/61 vidtaga motsvarande åtgärder, såvitt rör personal

som avlönas från förevarande anslag.

Vid anmälan av frågan om försvarets musikorganisation i det föregående

har jag räknat med en minskning av 1 050 000 kronor under förevarande

anslag i anslutning till att avlöningskostnaderna för militärmusiken överföres

till särskilt anslag.

Med hänvisning till vad jag föreslagit i det föregående vid anmälan av

fråga angående tjänstgöring i vakanta beställningar m. m. (punkten 6)

räknar jag vidare med att kostnaderna för frivilligt tjänstgörande personal

vid marinen under nästa budgetår bestrides under förevarande anslag från

en särskild under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal uppförd delpost.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på

marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och

med hänsyn till merkostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

löneklassuppflyttningar, tjänstetidsbefordran m. m. beräknar jag

nämnda anslag för budgetåret 1960/61 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 54 700 000 (—200 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

650 000 (—40 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 850 000 (+ 125 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 22 050 000

(—- 550 000) kronor;

Rörligt tillägg 13 925 000 (+ 2 015 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 1 525 000

(+ 1 000 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 100 000 (± 0)

kronor;

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarf

ar ty g 600 000 (±0) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 93 000 000 (+ 2 350 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för marinen som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 5 juni 1959 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens

personalförteckningar för budgetåret 1959/60;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl, att tillämpas under

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

V tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 54 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 650 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 22 050 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 925 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... 1 525 000

Summa kronor 93 700 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is
brytarfartyg

............................................. 600 000

Nettoutgift kronor 93 000 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 93 000 000

kronor.

[10] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl.

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 108 200 000 111 178 773

1959/60 (statsliggaren s. 254) 113 000 000

1960/61 (förslag) ............... 121 800 000

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 95) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1960/61 beräkna

ett förslagsanslag av 122 000 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört

härom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

I samband med behandlingen av förevarande anslag torde jag få redogöra

för ett av chefen för flygvapnet den 24 november 1959 avgivet förslag

rörande genomförande av beslutade organisationsändringar inom flygvapnet.

Organisationsändringar vid flygvapnet

Enligt principbeslut vid 1958 års B-riksdag (SU B 98; rskr B 125) skall

Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14) indragas, varvid en

jaktflottilj skall ombildas till attackflottilj.

Genom beslut av 1959 års riksdag (SU 99; rskr 254) skall flygvapnets

centrala skolor (FCS) i Västerås indragas, Roslagens flygkår (F 2) samt

F 14 och förutvarande Herrevadsklosters remontdepås etablissement utnyttjas

för förläggning av utbildningsanstalter, Hälsinge flygflottilj (F 15)

ombildas från jakt- till attackflottilj samt Upplands flygflottilj/flygkadettskolan

(F 16/F 20) och Norrbottens flygbaskår (F 21) tillföras vardera en

jaktdivision från F 8 respektive Kalmar flygflottilj (F 12).

Enligt förenämnda beslut skall till F 2 förläggas flygvapnets radarskola

(FRAS), stridsledningsskolan (StriS), en regional televerkstad (TV 2),

flygförvaltningens depositionsförråd av flygmateriel samt en försöksanläggning

för stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL). De i FCS

ingående skolorna — flygvapnets tekniska skola (FTS), flygvapnets signalskola

(FSS) och flygvapnets trupputbildarskola (FTUS) — skall förläggas

till F 14 etablissement. Vidare skall förberedande fältflygarskolan (FÖFS)

och flygvapnets väderskola (VÄDS) förläggas till respektive Herrevadskloster

och F 12.

Med skrivelse den 24 november 1959 har chefen för flygvapnet framlagt

förslag till dels tidsplan för genomförande av beslutade organisationsförändringar

vid flygvapnet, dels organisation av de förband (motsvarande)

som beröres av förenämnda förändringar.

1. Organisationsförändringarna förutsättes skola genomföras under tiden

den 1 januari 1960—den 1 januari 1963 enligt i huvudsak följande schema.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Organisationsförändring

Period för genomförande

F 8 jaktdivisioner indras.......................

F 15 ombildas till »attackflottilj» ...............

Va 1960—''/, 1962

Va 1960—''/,! 1961

Va 1960—Vi 1962

ul, 1960—V, 1963

Va—l/io 1961

Va—Vio 1961

V,—ls/a 1960

F 14 attackdivisioner indras....................

FCS flyttas från Västerås till Halmstad..........

En attackdivision överföres från F 12 till F21 ...

VÄDS flyttas från F2 till F12 ................

FÖFS flyttas från F 2 till F 5..................

Flygvapenchefen, som erinrar om att exempel på faktorer med grundläggande

inverkan på tidsplanen tidigare givits (jfr prop. 1959: 117, s. 20—

21), framhåller, att planen i första hand måst grundas på möjligheterna

att dels genomföra erforderliga byggnadsåtgärder, dels smidigt anpassa

personalorganisationen efter de ändrade förhållandena. Hänsyn härtill har

framtvingat vissa avsteg från de i propositionen 1958: 110 angivna preliminära

tidpunkterna. Faktorer såsom beredskap, utbildning, underhållstjänst,

befälsförhållanden m. in. har enligt flygvapenchefen så långt möjligt

fått öva inflytande på planen. I de fall motsatsförhållanden härvid uppstått

har principen varit, att dessa faktorer satts i andra hand, även om

detta övergångsvis kommer att medföra olägenheter.

Avveckling, omskolning och överflyttning tar, beroende på hur omfattande

åtgärder som behöver vidtagas i de skilda fallen, olika lång tid.

De organisationstider, som bedömts erforderliga, framgår av tidsplanen.

Den kan enligt flygvapenchefen framdeles behöva justeras med anledning

av bland annat tidsförskjutningar i planerat byggnadsprogram samt av

personalproblem, som nu icke kan överblickas.

Det förutsättes, att administrationerna avvecklas eller reduceras successivt

i samband med att förband och skolor indrages eller förflyttas och att

omfattningen av administrationen lämpas efter verksamheten.

2. Vid följande förband är enligt flygvapenchefen organisationsändringar

erforderliga, nämligen vid Västmanlands flygflottilj (Fl), F 2,

krigsflygskolan (F5), F 8, F12, F14, F15, F 21 och nuvarande FCS.

Fullständiga organisationsförslag har utarbetats endast i de fall detta bedömts

erforderligt med hänsyn till omfattningen av de föreslagna organisationsändringarna.

Sådana förslag framläggs beträffande F 2 och F 14. I

övrigt redovisas endast de delar av organisationen, för vilka ändringar

föreslås. Samråd beträffande organisationsförslagen bär ägt rum med

statens organisationsnämnd, som i princip icke haft något att erinra men

förklarat, att slutlig ståndpunkt kan tagas först i samband med organisationsundersökningar.

2 a. Organisationsändringar vid F 2. Föregående år framhöll flygvapenchefen,

att en ökning av kapaciteten för utbildning av teknisk och operativ

personal med 50 respektive 100 % var erforderlig vid FRAS (jfr prop.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

105

1959: 117, s. 15). Nu anföres att en förnyad översyn visat, att utbildningsverksamheten

vid nämnda skola kominer att få större omfattning än som

tidigare förutsatts. Härigenom ökar behovet av lärare och instruktörer vid

FRAS ytterligare. Tillkomsten av luftförsvarsrobotar medför vidare enligt

flygvapenchefen behov av försöksverksamhet, främst i fråga om stridsledningsmetoder

och teknisk underhållstjänst. För ändamålet bör en särskild

försöksanläggning organiseras. Denna anläggning anses böra förläggas i

nära anslutning till den vid F 2 nu befintliga försöksanläggningen för

stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL). Med hänsyn till den

utökade verksamheten vid främst FRAS är vidare vissa personalökningar

erforderliga vid kårstaben.

Chefen för F 2, som nu är överstelöjtnant i Ao 26 med vikariatslöneförordnande

i B 1, bör enligt flygvapenchefen vara överste i Bo 1. Med

hänsyn till kårchefens omfattande uppgifter i fråga om ledningen av försöksverksamheten

och samordningen av utbildningsverksamheten vid till

F 2 förlagda skolor m. m. bör kårchefen ha en regementsofficer (överstelöjtnant

eller major i Ao 26/24) till förfogande. Denne bör, förutom att

biträda kårchefen med de nämnda arbetsuppgifterna, främst handlägga

sådana ärenden, som vid flottilj ankommer på regementsofficer.

För chefen för FRAS föreslås skola tillkomma en beställning för överstelöjtnant

eller major i Ao 26/24 i utbyte mot en beställning för major eller

kapten i Ao 24/21.

I övrigt beräknas följande ytterligare beställningar för verksamheten vid

F 2, i första hand betingade av den utökade undervisning vid FRAS och

StriS, nämligen 2 för major (en avsedd för chef för operativa sektionen

vid FRAS och en för chef för försöksanläggning för robotändamål), 9 för

kapten, 7 för löjtnant, 13 för fanjunkare, 8 för sergeant, 1 för rustmästare,

10 för överfurir, 2 för verkmästare i Ao 16, 15 för förste mästare i Ao 14

eller mästare i Ao 12 och 8 för förste flygtekniker i Ao 12 eller flygtekniker

i Ao 10.

Vissa förändringar anses jämväl påkallade såvitt rör militär personal i

arvodesbefattning och civil personal. I dessa hänseenden föreslår flygvapenchefen

följande. Vid F 2 stab erfordras tjänster för 1 fotograf i Ae 9, 1

elektriker i Ag 9, 1 reparatör i Ag 8, 1 förrådsman i Ag 7 och 2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål, av vilka 1 med halvtidstjänstgöring, medan

tjänster utgår för 1 förrådsmästare i Ae 12, 1 förrådsförman i Ae 9 och 1

eldare i Ae 7. För FRAS föreslås tillkomma 1 befattning för pensionerad

underofficer i A: 16 samt tjänster för 4 driftingenjörer i Ae 19, 1 ritare i

Ae 12, 1 förrådsförman i Ae 9, 1 förrådsman i Ae 7, 1 vaktmästare i Ae 7,

1 kanslibiträde i Ae 7 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. För

StriS beräknas 1 befattning för pensionerad underofficer i A: 16 och 1

kanslibiträdestjänst i Ae 7. Försöksanläggningen för robotändamål anses

böra tillföras — förutom personal med avlöning från sakanslag — tjänster

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

för 1 planeringsingenjör i Ae 21, 1 förrådsförman i Ae 9, 1 förrådsman i

Ae 7 och 1 kanslibiträde i Ae 7.

2 b. Organisationsändringar vid F 5. FÖFS skall förläggas till Herrevadskloster

och administrativt anslutas till F 5. Flygvapenchefen föreslår vissa

förändringar beträffande personalorganisationen vid FÖFS, bland annat

betingade av att skolan framdeles får en mera självständig förläggning.

Vidare erfordras enligt flygvapenchefen viss förstärkning av administrationen

vid F 5.

1 anslutning till ifrågavarande förflyttning föreslås följande personalförändringar.

Den för chef för FÖFS avsedda beställningen för kapten i Ao 21 anses

böra utbytas mot beställning för major i Ao 24, varjämte skolan anses böra

tillföras 1 överfurirsbeställning i Ao 9 samt tjänster för 1 förrådsman i

Ae 7 och 1 vaktmästare i Ae 7. F 5:s stab bör vidare förstärkas med 1

biträdande kasernföreståndare i Ae 10, 1 överskö ter ska i Ae 10, 1 reparatör

i Ae 9, 3 eldare i Ae 7, 7 ekonomibiträden, av vilka 1 i Ae 5 och 6 i Ae 2/3,

1 sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vidare föreslås viss avlöningsförstärkning för läkaren vid F 5.

2 c. Organisationsändringar vid F 8. Flygvapenchefen föreslår, att F 8

ombildas till flygkår, i vilken bör ingå kårstab, flygledningens flygavdelning,

transportdivision (omfattande nuvarande 6. transportgruppen och

flygräddningsgruppen), specialdivision och musikkår. Kårchefen anses tills

vidare böra vara överste i Bo 3, enär det kan bli erforderligt att ålägga

honom vissa betydelsefulla uppgifter i stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.

Till kårchefens förfogande bör bland annat med hänsyn till

flygtjänsten vid förbandet finnas en regementsofficer (överstelöjtnant i

Ao 26) till förfogande. Den andra regementsofficersbeställningen vid F 8

(major i Ao 24) anses däremot kunna friställas.

Kårstaben anses i princip böra organiseras som en flottiljstab. Indragningen

av tre jaktdivisioner möjliggör emellertid vissa begränsningar.

Följande personal vid nuvarande flottilj staben anses kunna utgå, nämligen

1 löjtnant (2. flottiljadj.), 2 sergeanter (signaluoff.), 1 förste mästare eller

mästare i Ao 14/12 (materielavdelningen), 1 fotograf i Ae 9, 1 förrådsman

i Ae 7, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål och 2 ekonomibiträden

i Ae 2/3.

Beträffande flygledningens flygavdelning och transportdivisionen föreslår

flygvapenchefen en icke obetydlig personalförstärkning jämfört med

ifrågavarande enheters nuvarande personaluppsättning.

2 d. Organisationsändringar vid F12 och F21. I samband med överflyttningen

av en jaktdivision bör enligt flygvapenchefen följande personal

överföras från F 12 till F 21, nämligen 2 kaptener, 3 löjtnanter, 1 fanjunkare,

3 sergeanter, 1 förste verkmästare i Ao 17, 1 förste mästare i Ao 14,

4 förste mästare eller mästare i Ao 14/12, 30 förste flygtekniker eller flyg
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

107

tekniker i Ao 12/10, 4 förste fältflygare, 3 förste flygnavigatörer, 3 fältflygare

av 1. graden, 3 flygnavigatörer av 1. graden samt 1 förrådsman i

Ae 7.

Beträffande VÄDS, som skall flyttas till F 12, föreslår flygvapenchefen,

att en för chef för skolan avsedd meteorologbeställning i Ao 21 inrättas i

utbyte mot en beställning för meteorolog i Ae 19 samt att en tjänst för

tekniskt biträde i Ae 7 tillkommer. Två tjänster för tekniskt biträde i Ae 5

kan utgå.

2 e. Organisationsändringar vid Fl, F li och FCS. Med hänsyn till den

verksamhet som framdeles skall bedrivas vid F 14 föreslår flygvapenchefen,

att förbandet ombildas till flygkår. Såsom framgår av propositionen 1959:

117 (s. 22) skall viss flygtjänst bedrivas vid F 14.

Kårchefen bör enligt flygvapenchefen i likhet med chefen för nuvarande

FCS vara överste i Bo 1. Med hänsyn till kårchefens omfattande uppgifter

i fråga om ledning och samordning av utbildningsverksamheten vid skolorna

bör kårchefen ha en regementsofficer till förfogande. Denne bör

ha till uppgift — förutom att biträda kårchefen i nyss nämnda hänseenden

— främst att leda flygtjänsten samt att i övrigt handlägga sådana

ärenden, som vid flottilj ankommer på regementsofficer till förfogande.

Kårstaben bör i princip organiseras såsom flottilj stab. Jämfört med personalbehovet

för sådan stab kan emellertid betydande inskränkningar göras.

Sålunda kan materielavdelningen nästan helt utgå. Vidare kan kvalifikationskraven

för vissa befattningshavare sänkas.

De skolor som skall ingå i kåren (FTS, FSS och FTUS) föreslås bibehålla

i huvudsak nuvarande organisation. En utbyggnad i enlighet med de

principer som tidigare angivits (jfr prop. 1959: 117, s. 15) anses dock böra

komma till stånd. Flygvapenchefen framhåller att FTUS, vid vilken — förutom

grundläggande utbildning av trupputbildare — förekommer ett flertal

kurser i markstridstjänst för andra personalkategorier, framdeles bör

benämnas flygvapnets markstridsskola (FMS). Vid F 14 bör enligt flygvapenchefen

finnas en specialdivision. Flygvapenchefen räknar med att en

musikkår alltjämt skall vara ansluten till F 14.

Beträffande kårstaben räknar flygvapenchefen med följande personalförändringar

i förhållande till personaluppsättningen vid motsvarande

enhet vid nuvarande FCS. Sålunda bör beställningar tillkomma för 1 förvaltare

i Ao 17 (förrådstjänst), 1 förvaltare i Ao 15 (signaltjänst), 2 fanjunkare,

1 sergeant, 3 överfurirer, 2 meteorologer (en i Ae 19 och en i

reglerad befordringsgång) samt 1 förste flygtekniker eller flygtekniker i

Ao 12/10. Vidare erfordras tjänster för 1 förste trafikledare i Ae 21, 1 trafikledare

i Ae 17, 1 maskinchef i Ao 15, 1 radioassistent i Ae 13, 1 förste maskinist

i Ae 12, 2 radiotelegrafister i Aell, 1 elektriker i Ae 9, 1 fotograf i

Ae 9, 1 förrådsförman i Ao 9, 1 sjukvårdsförmån i Ae 9, 1 reparatör i Ao 8,

3 förrådsmän i Ae 7, 1 kanslibiträde i Ao 7, 1 tekniskt biträde i Ae 7, 2

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

biträden för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträden) samt 2 ekonomibiträden

i Ae 2/3. Vidare räknar chefen för flygvapnet med ordinariesättning

av en tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Av nuvarande tjänster vid FCS

erfordras icke längre tjänsterna för 1 maskinmästare i Ao 12, 1 förrådsförman

i Ae 9, 1 reparatör i Ao 9, 1 eldare i Ag 7, 3 vaktmän i Ae 8 och 1 sjukvårdsbiträde

i Ae 2/3. Flygvapenchefen föreslår emellertid att sistnämnda

tjänst i samband med att verksamheten vid FCS överflyttas till F 14 överföres

till F 1.

För specialdivisionen (motsvarande enhet finns ej vid FCS) bör enligt

flygvapenchefen tillkomma beställningar för 1 kapten, 1 fanjunkare, 1 överfurir,

1 förste verkmästare i Ao 17, 4 förste mästare i Ao 14 eller mästare

i Ao 12, 24 förste flygtekniker eller flygtekniker i Ao 12/10, 1 förste flottiljpolis

i Ao 13 och 13 flottiljpoliser (varav 5 i Ao 11 och 8 i Ao 9) samt 1

tjänst för hundgårdsförman i Ae 8.

Cheferna för FSS och FMS, för vilka nu finns inrättade beställningar

för major eller kapten i Ao 24/21, bör enligt flygvapenchefen vara majorer

i Ao 24. Flygvapenchefens förslag att beställningen för chef för FTS skall

vara alternativt militär/civilmilitär (major eller flygdirektör av 2. graden

i Ao 24) har redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 86).

Såvitt avser förenämnda skolor föreslår flygvapenchefen härutöver

följande personalförändringar. Vid FTS bör sålunda beställningar för 1

kapten och 10 förste mästare i Ao 14 tillkomma medan beställningar för

8 mästare i Ao 12 och 9 förste flygtekniker eller flygtekniker i Ao 12/10

och 1 tjänst för förrådsman i Ae 7 föreslås utgå. En tjänst för driftingenjör

1 Ag 19 anses vidare böra extraordinariesättas. För FSS föreslås beställningar

tillkomma för 2 kaptener (varav 1 i utbyte mot löjtnantsbeställning),

1 förvaltare i Ao 15 (signaltjänst), 1 rustmästare, 1 överfurir och

2 förste flygtekniker eller flygtekniker i Ao 12/10. För FMS slutligen bör

tillkomma beställningar för 2 kaptener (varav en avsedd för arméofficer),

1 rustmästare, 3 överfurirer och 1 furir medan beställningar för 3 löjtnanter

och 3 sergeanter föreslås skola utbytas mot respektive kaptens- och

f an junkarbeställningar.

2 f. Organisationsändringar vid F 15. I samband med omvandling till

attackflottilj bör F 15 enligt flygvapenchefen tillföras beställningar för i

dylik flottilj ingående flygnavigatörer. För F 15 bör därför avses beställningar

för 3 fanjunkare, 6 sergeanter, 9 förste flygnavigatörer och 9 flygnavigatörer

av 1. graden.

De beställningar och tjänster som friställes till följd av de beslutade

förbandsindragningarna (förutom i det föregående angivna även samtliga

beställningar och tjänster vid nuvarande F 14 och för tre flygdivisioner vid

F 8) bör enligt flygvapenchefen i första hand utnyttjas för att tillgodose

dels — i den utsträckning så är möjligt •— i det föregående föreslagna

ökningar, dels personalökningar som framförts i anslagsäskandena för

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

109

nästa budgetår, dels ock vissa andra behov av personalförstärkning. Beträffande

i det föregående eller i anslagsäskandena icke upptagna behov

av personalökningar anför flygvapenchefen, att hittills gjorda utredningar

givit vid handen att det enbart för stridsledningsorganisationen föreligger

behov av personal, som antalsmässigt överstiger samtlig personal som friställes.

Det är därför angeläget, att möjligheten att utnyttja nu friställda

beställningar och tjänster inom främst stridsledningsorganisationen men

även för robotförband hålles öppen intill dess personalbehovet för dessa

ändamål bättre kan överblickas. För stridslednings- och robotorganisationen

föreslås nu att ett antal beställningar och tjänster — huvudsakligen

för teknisk personal — reserveras. Vidare föreslås, att beställningar för

10 löjtnanter, 21 förste fältflygare och 17 fältflygare av 1. graden utnyttjas

för förstärkning av personalen vid flygdivisionerna för att antalet flygförare

per flygplan skall kunna ökas (jfr prop. 1958: 110, s. 28—29). I sammanhanget

föreslås vidare, att två beställningar för meteorolog avses för flygförvaltningens

försöksplats i övre Norrland samt en beställning för förste

verkmästare får utnyttjas för chef för flygledningens transportavdelning.

En övertalig trafikledartjänst bör slutligen utnyttjas för radarövervakning

och placeras vid F 18.

Försvarets civilförvaltnings anslagsäskanden

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 17/s och 16/io 1959)

till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa

m. m. vid flygvapnet.

föreslår i anslutning

personalförändringar

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Stimma

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chef för flygstaben Bo 4 med av- löningsförstärkning — Bo 5.........

—

Operationsavdelningen

1 kapten Ao 21 ............................

23 279

Underrättelseavdelningen

1 överstelöjtnant eller major Ao 26/24

1 kapten Ao 21 ...........................

1 assistent Ae 17 .........................

28 653

23 279

18 932

Teleavdelningen

1 kapten Ao 21 ...........................

23 279

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Organi sa ti onsa vdelningen

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 kapten Ao 21 — major eller

kapten Ao 24/21 ........................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 personalassistent Ae 13 — Ae 19

(civilförvaltningen: vikariatslöne-

1 947

23 279

förordnande i 15 lönegraden) ......

1 671

Utbildningsavdelningen

1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............

1 869

Personalavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ...........

9 511

Flygsäkerhetsavdelningen

1 förste byråsekreterare Ae 21 .......

1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist

23 279

Ao 9 .......................................

1 232

Pressdetaljen

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ......

1 stabsredaktör Ae 19 — Ae 21 ...

3 894

Expeditionen m. m.

1 pensionerad officer A: 26 — major

Ao 24 eller pensionerad officer

A: 27 ......................................

1 byråinspektör Ae 19 — Ao 21 ......

1 kontorist Ao 9 — kontorsskrivare

Ao 13— (civilförvaltningen: kans- liskrivare Ao 10) ......................

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

665

kansliskrivare Ao 12 ..................

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

1 430

Ae 9 ........................................

1 232

1 vaktmästare Ao 7 — portvakt Ao 9

1 bilförare Ae 7 — garageförman

Ag9 ........................................

1 förste flygläkare Ao 23 — Ao 25

1 över sköter ska Ae 10 ..................

1 232

1 undersköterska Ae 4 ..................

— + 188 663

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

111

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen

............................... 32 547 + 32 547

3. Ändring i flygledningens organisa
tion

........................................ 148 984 + 148 984

4. Förändringar beträffande eskader
staber.

4 eskaderchefer Bo 4 — Bo 5 .........

2 ställföreträdande eskaderchefer

Bo 3 .......................................

1 ställföreträdande eskaderchef Bo

1/Ao 26 ....................................

3 pensionerade officerare B:3 utgår

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 — kaptener Ao 21

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 ...

1 kapten Ao 21 ...........................

5. Utbyggnad av signalorganisatio
nen

m. m.

1 förvaltare Ao 17 ...................... 17 686

79 380

33 093

41 673

24 636

22 078 + 117 514

1 kapten Ao 21 ........................... 22 078

1 kapten Ao 21 ........................... 22 078

2 fanjunkare Ao 13 ..................... 28 302

2 överfurirer Ao 9 ........................ 22 830

4 fanjunkare Ao 13 ..................... 56 604

2 tekniska biträden Ae 7 ............... 20 616

7 tekniska biträden Ae 5 ............... 64 988

6. Förändringar beträffande stridslednings-

och luftbevakningsorgani
-

sationen

6 pensionerade officerare A: 24 .... 54 780

5 överfurirer Ao 9 ..................... 57 075

5 flygtekniker Ao 10 — förste

mästare Ao 14 ......................... 14 665

5 tekniska biträden Ae 7 ............ 51 540

+ 255 182

t

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

15 tekniska biträden Ae 5 ............

3 tekniska biträden Ag 7 — Ae 7

20 tekniska biträden Ag 5 — Ae 5

ökning

139 260

Minskning Summa

15 fanjunkare Ao 13 ....................

10 sergeanter Ao 11 .....................

212 265

126 680

3 kaptener Ao 21 ........................

3 fanjunkare Ao 13 ....................

1 flygtekniker Ao 10 — verk- mästare Ao 16 ........................

66 234

42 453

4 694

+ 769 646

7. Personalförändringar vid Roslagens

flygkår (F2), krigsflygskolan (F

5) m. fl. utbildningsanstalter ......

+ 468 210

8. Personalförändringar vid Norrbot- tens flygbaskår (F21)

1 kapten Ao 21 ...........................

1 fanjunkare Ao 13 .....................

3 överfurirer Ao 9 .......................

23 279

15 392

37 596

1 kapten Ao 21 ............................

1 fanjunkare Ao 13 ......................

23 279

15 392

1 fanjunkare Ao 13 .....................

1 överfurir Ao 9 ..........................

15 392

12 532

1 flygläkare av 1. graden Ao 21 ......

—

1 förrådsförman Ae 9 (civilförvalt- ningen: förrådsman Ag 7) ..........

11 300

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23

—

1 pensionerad underofficer A: 16 ...

—

+ 154 162

9. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal

1 major Ao 24 vid F 11 ...............

1 major Ao 24 vid F 20 ...............

26 085

26 085

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Chefen för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 vid FF och F 7

1 kapten Ao 21 ..........................

10 överfurirer Ao 9 .....................

22 078

114150

20 förvaltare (signaltjänst) Ao 15 —

Ao 17 ....................................

19 överfurirer (trupputbildare) Ao 9

— rustmästare Ao 11 ...............

23 807

+ 212 205

Förändringar beträffande personal

för den militära väderleks- tjänsten

1 stabsmeteorolog Ao 23 ..............

1 meteorolog Ao 21 .....................

25 814

23 279

4 förste stabsmeteorologer Ao 24 —

Ao 26 ....................................

4 meteorologer i reglerad be- fordringsgång — eskadermeteo-

rologer Ao 23 ..........................

20 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ......

35 456

3 meteorologassistenter Ae 11 ......

4 tekniska biträden Ae 7

1 väderlekstekniker Ae 10 utgår ...

1 kontorsbiträde Ao 5 utgår .........

18 tekniska biträden Ae 5 utgår

41 673

45 200

13 197

10 181

167 112

2 väderlekstekniker Ae 10 utgår ...

6 kontorsbiträden Ao 5 utgår ........

24 068

55 704

— 98 840

Förändringar beträffande flottilj- polispersonal

7 flottiljpoliser Ao 11 (civilför- valtningen: 2 i Ao 11 och 5 i

Ao 9) ....................................

82 411

+ 82 411

8—66 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

12. Förändringar i övrigt beträffande

teknisk personal

3 verkstadsöveringenjörer ABp 26

— Bp 1 .................................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 ................................... 10 020

5 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 ................................... 16 700

2 flygtekniker Ao 10 — förste

mästare Ao 14 ....................... 5 866

2 flygingenjörer av 1. eller 2. graden

Ao 23/21 vid F9 och F 17

17 flygdirektörer av 2. graden Ao 24

— flygdirektörer av 1. graden

Ao 26 ..............................

100 flygtekniker Ao 10 — förste

flygtekniker Ao 12 .................. 135 400 + 167 986

13. Förändringar beträffande trafikledarpersonal
Samtliga

trafikledare överföres

till civilmilitär anställningsform —

6 stabstrafikledare Ae 23 — Ao 23 —

23 förste trafikledare Ae 21 — Ao 21 _

1 trafikledare Ae 19 .................. 20 999

1 trafikledare Ae 21 överföres till

flygstaben .............................. .

2 trafikledare Ae 17 vid F 10 och

F 21 ...................................... 35 372

1 trafikledare Ae 17 vid CVA ...... 17 686

1 förste trafikledare Ae 21 .......... 22 078

3 trafikledare Ae 19 .................... 59 280

1 trafikledare Ae 17 .................... 17 686

35 372

2 trafikledare Ae 17

+ 208 473

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

115

Chefen för flygoapnet m. fl. yrkanden

14. Förändringar i övrigt beträffande

viss personal vid förbanden m. m.

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Förråds- och vaktpersonal

18 förrådsmästare Ae 12 (drivme-

delsförråd) — Ae 13 ................

18 förrådsförmän Ae 9 (flygsäker- hetsmaterielförråd) — Ae 11 ...

1 förrådsman Ae 7 vid F 7 (civil- förvaltningen: Ag 7) ...............

4 vaktmän Ag 8 — Ae 8 (civilför- valtningen: 3 i Ae8) ...............

10 308

Maskinpersonal

1 maskinmästare Ae 12 (civilför- valtningen: Ag 12) ..................

13 388

2 reparatörer Ae 9 (civilförvalt- ningen: Ag 8) ..........................

Kontorspersonal

8 biträden för skriv- och kontorsgö- romål — kontorsbiträden Ao 5 ...

9 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och lcontorsgöromål ...

2 kontorsbiträden Ao 5 vid F 15 och

FKHS ...................................

21 688

övrig personal

1 lärare i gymnastik och idrott

Ae 18 vid F 20 Ae 19 ............

1 064

19 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 ...

19 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 ...

— + 46 448

15. Förändringar i övrigt

Arvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid fasta ut-

bildningsanstalter och skolor .....

Arvoden till civila lärare för un-

130 000

derbefälsutbildning ..................

Flygtillägg m. in.........................

30 000

300 000 + 460 000

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefen för flygvapnet m. fl.

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning

Minskning Summa

16. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jäm-

likt prop. 1959: 152 .................

427 852

Tjänstetidsbefordran ....................

Vikariatslöneförordnanden till löjt-

47 512

nanter m. fl............................

62 006

1959 års lönehöjning .....................

Kompensation för höjda folkpen-

4 372 827

sionsavgifter ...........................

1 360 000

Omräkning i övrigt ...................

26 212

+ 6 296 409

Motiv

I anslutning till vad som föregående

år uttalats

rörande flygvapnets

personalorganisation (jfr prop. 1959: 110,

s. 119—120) framhåller chefen

för flygvapnet, att de förslag till personalförändringar som framlägges för

budgetåret 1960/61 i allt väsentligt grundats på resultatet av verkställda

utredningar rörande flygvapnets utveckling under sjuårsperioden 1960/67.

Föreslagna personalförändringar säges utgöra resultatet av den därvid samtidigt

genomförda avvägningen mellan olika utgiftsändamål inom flygvapnets

totala kostnadsram.

1. Förändringar beträffande flygstaben. I sitt militärorganisatoriska

underlag för budgetåret 1960/61 återkommer chefen för flygvapnet till ett

flertal av de förslag beträffande flygstaben som framfördes föregående år

men då icke vann bifall (jfr prop. 1959: 110, s. 120—124 o. 143—144). Härutöver

föreslås vissa andra personalförändringar.

Den av chefen för flygvapnet ånyo föreslagna förändringen av löneställningen

för chefen för flygstaben kan civilförvaltningen, som alltjämt anser

att frågan bör upptagas i samband med en allmän översyn av löneställningen

för högre chefstjänster, icke biträda.

Flygvapenchefen har upprepat tidigare framfört förslag att förstärka

personaluppsättningen vid operationsavdelningen med en kapten i

Ao 21. Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

För den sedan den 1 oktober 1957 försöksvis inrättade underrättelseavdelningen

har hittills tillkommit en tjänst för assistent i Ae 17. Liksom

tidigare framhåller flygvapenchefen, att personaltillgången vid ifrågavarande

avdelning är alltför otillräcklig för att tillgodose de krav som måste

ställas på underrättelsetjänsten. Med hänsyn till den stora betydelse som

tillmätes denna verksamhet är det enligt flygvapenchefen synnerligen angeläget,

att nuvarande provisorium upphäves och beslut fattas om inrättande

av en underrättelseavdelning vid flygstaben. För avdelningen bör från och

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj-.ts proposition nr 110 år 1960

117

med nästa budgetår tillkomma dels beställningar för en överstelöjtnant

eller major i Ao 26/24 (avdelningschef) och en kapten i Ao 21 —

vilka beställningar begärdes jämväl för budgetåret 1959/60 — dels ock en

tjänst för assistent i Ae 17. För inhämtande av närmare upplysningar om

avdelningens arbetsuppgifter och dess föreslagna organisation torde få hänvisas

till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott. — Civilförvaltningen räknar med föreslagen

utbyggnad av personaluppsättningen för underrättelsetjänsten.

Civilförvaltningen biträder alltjämt flygvapenchefens ånyo framförda

förslag att inrätta en kaptensbeställning i Ao 21 avsedd för teleavdelningen.

Föregående år föreslog flygvapenchefen, att en beställning för major

eller kapten skulle tillkomma vid organisationsa v delningen, avsedd

för den detalj inom avdelningen där ärenden rörande byggnader, befästningar

och flygfält handlägges. För nästa budgetår föreslås, att en dylik

beställning i Ao 24/21 tillkommer i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21.

Ifrågavarande detalj utgör flygvapenchefens stabsorgan för nyssnämnda

frågor. Det åligger denna enhet att utarbeta det militära underlag som

erfox-dras för flyg- och fortifikationsförvaltningarnas planläggning. Förutom

flygvapnets egna byggnadsärenden handläggs vid detaljen även frågor

rörande civil bebyggelse intill militära anläggningar och bullerfrågor. Då

dessa frågor är av speciell natur, har detalj chefen fått en förhållandevis

självständig ställning. Löneställningen bör därför enligt flygvapenchefen

höjas. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Flygvapenchefen framhåller, att arbetsuppgifterna vid organisationsavdelningen

ökat betydligt under de senaste åren, vilket i första hand sammanhänger

med att en fortgående anpassning av flygvapnets organisation

måste ske, bland annat med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Ytterligare

två stabsofficerare anses erforderliga. För nästa budgetår begränsar

emellertid flygvapenchefen sitt förslag till alt avse inrättande av en kaptensbeställning

i Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare framförda förslag att tjänsten för

personalassistent uppflyttas från Ae 13 till Ae 19. I likhet med föregående

år föreslår civilförvaltningen, att den nuvai-ande personalassistenten meddelas

förordnande att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer

på tjänsteman i 15 lönegraden.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en tjänst för assistent i Ae 15,

vilken under pågående försök med ändrad organisation av flygstaben

är placerad vid utbildningsavdelningen, uppflyttas till Ae 17 (jfr

prop. 1959: 110, s. 126). Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen biträder alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag

att utöka personalavdelningen med en pensionerad officer i arvodesbefattning

i A: 24.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1960

Beträffande flygsäkerhetsavdelningen upprepar flygvapenchefen

förslagen att inrätta en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 samt utbyta

en kanslibiträdestjänst i Ao 7 mot tjänst för kontorist i Ao 9. Civilförvaltningen

tillstyrker liksom tidigare förslagen.

Flygvapenchefen återkommer till förut framförda förslag om att utbyta

den för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen i Ao 21 mot

beställning för major i Ao 24 samt att uppflytta stabsredaktörstjänsten

i Ae 19 till 21 lönegraden. Vidare föreslås ånyo, att pressdetaljen ombildas

till en avdelning, uppdelad på en press- och en rekryteringsdetalj. Liksom

föregående år tillstyrker civilförvaltningen att ifrågavarande kaptensbeställning

omvandlas till beställning för major. Såvitt avser stabsredaktörstjänsten

har civilförvaltningen tidigare uttalat, att frågan om samtliga vid

försvaret anställda stabsredaktörers löneställning borde prövas i ett sammanhang.

Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande till tidigare

framställningar rörande förevarande redaktörs löneställning samt till att

motsvarande yrkanden vad avser de övriga försvarsgrenarna icke återkommit

anser ämbetsverket sig icke nu böra räkna med bifall till föreslagen

lönegradsuppflyttning av stabsredaktörstjänsten vid flygstaben.

Chefen för flygvapnet återkommer till ett senast i det militärorganisatoriska

underlaget för budgetåret 1958/59 framlagt förslag att utbyta en

arvodesbefattning för pensionerad officer i numera A: 26, avsedd för chef

för flygstabens expedition, mot beställning för major i Ao 24 alternativt

arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 27 (jfr prop. 1958:110, s.

435). Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget.

Genom beslut vid 1959 års riksdag tillkom en tjänst för byråinspektör i

Ae 19, avsedd för säkerhetstjänsten vid flygvapnet. Flygvapenchefen, som

föregående år begärde en tjänst i Ao 23 för ifrågavarande ändamål, föreslår

nu, att byråinspektörstjänsten inplaceras i Ao 21. Med hänsyn till att

tjänsten så nyligen prövats av statsmakterna anser sig civilförvaltningen

icke böra biträda förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att den för sekreterare åt flygvapenchefen

avsedda kontoristtjänsten i Ao 9 utbytes mot tjänst för kontorsskrivare

i Ao 13. Civilförvaltningen anser alltjämt att fog föreligger att giva

ifrågavarande tjänst försteg i lönehänseende framför andra liknande

tjänster vid de militära staberna och föreslår därför liksom föregående år

att tjänsten uppflyttas till Ao 10 (kansliskrivare).

Flygvapenchefen har åter hemställt, att den vid flygstabens expedition

befintliga tjänsten för kansliskrivare (registrator) i Ao 10 utbytes mot

tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12. Civilförvaltningen, som tidigare avstyrkt

förslaget med hänsyn till att löneställningen för tjänsten så nyligen

prövats, har nu tagit närmare del av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna.

Med hänsyn till vad därvid framkommit anser sig ämbetsverket

numera böra tillstyrka, att förevarande tjänst inplaceras i lönegrad Ao 12.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

119

Flygvapenchefen upprepar vidare sitt tidigare förslag att utbyta en kanslibiträdestjänst

i Ae 7, vilken i för söksorganisationen för flygstaben är placerad

vid planeringsavdelningen, mot tjänst för kontorist i Ae 9 (jfr prop.

1959: 110, s. 126). Civilförvaltningen tillstyrker numera förslaget.

Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke böra biträda flygvapenchefens

upprepade förslag att utbyta en tjänst för vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för

portvakt i Ao 9.

Flygvapenchefen framhåller, att en av de civila bilförarna vid den i

stabens transportavdelning ingående körcentralen i egenskap av s. k. transportfördelare

ålagts mer kvalificerade arbetsuppgifter än centralens övriga

bilförare. Med hänsyn härtill bör enligt flygvapenchefen en tjänst för bilförare

i Ae 7 utbytas mot tjänst för garageförman i Ag 9. Civilförvaltningen

anser sig böra räkna med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för förste flygläkare

i Ao 23, avsedd för assistent åt flygöverläkaren, uppflyttas till Ao 25.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens framtida

organisation kan civilförvaltningen icke heller nu biträda förslaget.

Flygvapenchefen hemställer ånyo, att en tjänst för över sköterska i Ae 10

tillkommer vid den till flygstaben knutna medicinska undersökningscentralen

samt föreslår därutöver att vid centralen inrättas en tjänst för

undersköterska i Ae 4. I avvaktan på resultat av pågående utredning beträffande

ifrågavarande verksamhets organisation anser sig civilförvaltningen

för närvarande icke kunna biträda förslagen.

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen. De av flygvapenchefen

framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning

från förevarande anslag har redovisats i innevarande års statsverksproposition

vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s. 168).

3. Ändring av flygledningens organisation. På grundval av resultatet av

verkställda utredningar angående arbetsuppgifterna för flygledningens inspektion

för den tekniska tjänsten och flygförvaltningens materielinspektion

har flygvapenchefen framlagt vissa förslag till organisationsändringar

i flygledningen. Förslagen, som bland annat innebär förändringar beträffande

personal med avlöning från detta anslag, har redovisats i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 5).

4. Förändringar beträffande eskaderstaber. Vid 1956 års riksdag fattades

beslut om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet (jfr prop.

1956: 110, s. 6—13). I de militärorganisatoriska underlagen för budgetåren

1956/60 har flygvapenchefen föreslagit vissa personalförändringar avseende

den nya ledningsorganisationen. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna

1956:110 (s. 191), 1957: 110 (s. 213), 1958: 110 (s.468) och 1959: 110

(s. 144) har riksdagen godkänt vissa av de av flygvapenchefen föreslagna

förändringarna. Flygvapenchefen återkommer nu till flertalet av de tidigare

framförda förslag, som icke vunnit bifall.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo, att de fyra beställningarna

för eskaderchef i lönegrad Bo 4 uppflyttas till Bo 5. I anslutning till vad

civilförvaltningen enligt det föregående (jfr punkt 1) anfört beträffande

löneställningen för högre chefstjänster, är ämbetsverket alltjämt icke berett

biträda den föreslagna förändringen i löneställningen för eskadercheferna.

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget att — i utbyte mot tre befattningar

för pensionerad officer i B: 3 — inrätta tre beställningar för

ställföreträdande eskaderchef, av vilka två i Bo 3 och en i Bo 1 eller Ao 26.

Civilförvaltningen tillstyrker, att beställningar på aktiv stat tillkommer för

ställföreträdande eskaderchef. Löneställningen för dessa bör enligt ämbetsverket

prövas i samband med översyn av chefslönerna. Utan att taga

någon ställning till sistnämnda fråga har civilförvaltningen vid kostnadsberäkningarna

utgått från av flygvapenchefen föreslagna lönegrader.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att fyra beställningar för löjtnant i

intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställningar i Ao 21. Civilförvaltningen

anser det alltjämt befogat att för intendentsbefattningarna vid

eskaderstaberna avse kaptener och räknar därför med bifall till detta förslag.

Förslaget att inrätta en beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 24,

avsedd för eskaderingenjör, har redovisats i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 70—71).

Flygvapenchefen upprepar slutligen förslaget om inrättande av en kaptensbeställning

i Ao 21, avsedd för signalofficer vid eskaderstab. Civilförvaltningen

tillstyrker alltjämt förslaget.

5. Utbyggnad av signalorganisationen m. m. Flygvapenchefen föreslår

ånyo, att följande personal tillkommer för signalorganisationen, nämligen

en förvaltare i Ao 17, avsedd för flygstaben, en kapten i Ao 21, avsedd för

attackeskaderstaben, samt en kapten i Ao 21, två fanjunkare i Ao 13 och

två överfurirer i Ao 9, avsedda för sektorflottiljstab. För inhämtande av

närmare upplysningar rörande dessa förslag, vilka biträtts av civilförvaltningen,

torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning tillhandahålles

riksdagens vederbörande utskott.

Med hänsyn till att för krigsmakten gemensamt fjärrskriftnät beräknas

vara i drift från och med årsskiftet 1960/61 erfordras enligt flygvapenchefen

viss personalförstärkning. Flygvapenchefen har härom anfört i huvudsak

följande.

Genom att ersätta nu befintliga för respektive försvarsgren separata fjärrskriftnät

med ett gemensamt nät erhålles betydande militära och trafiktekniska

fördelar till i stort sett oförändrade driftkostnader per abonnent.

Vidare erhålles en avsevärt högre krigsberedskap än i nuläget.

Den tekniska planeringen och uppbyggnaden av nätet ombesörjes av försvarsstaben.

Flygvapnet skall ansvara för den trafiktekniska driften sedan

nätet tagits i bruk. Avsikten är att televerket tills vidare skall ansvara för

nätets underhåll.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

Huvudcentralen i det nya nätet kommer i fred att anordnas i nuvarande

lokaler för flygvapnets fjärrskriftcentral som är inrymd i flygledningens

lokaler.

Utöver huvudcentralen kommer tre permanenta undercentraler att i fred

vara i drift bland annat för att abonnenter ur samtliga försvarsgrenar skall

kunna anslutas till fj ärr skriftnätet till lägsta möjliga kostnad.

Huvudcentralen i det nya nätet kominer att betjäna cirka dubbelt så

många abonnenter som flygvapnets fjärrskriftcentral gör i nuläget. Vidare

kommer i viss utsträckning flygvapnets fredsmässiga radiofjärrskrift- och

radiofaksimilnät att terminera i centralen. Nuvarande personalantal torde

vara tillräckligt för att ombesörja trafiken. Genom förenklingar i förmedlingsförfarandet

kan emellertid viss del av verksamheten skötas av personal

med lägre kvalifikationer än för närvarande.

Föreståndaren för flygvapnets fjärrskriftcentral avses bli chef för den

nya huvudcentralen.

Verksamheten i huvudcentralen kommer liksom vid den nuvarande

fjärrskriftcentralen att pågå dygnet runt. Tjänsten kommer att ledas

av en vaktföreståndare (underofficer). Fem underofficerare erfordras härför.

För närvarande finns fyra underofficerare vid flygstabens teleavdelning

för detta ändamål. Chefen för flygvapnet har med hänsyn till att de

nuvarande vaktföreståndarna har lång genomsnittlig arbetstid tidigare föreslagit,

att ytterligare en beställning för fanjunkare i Ao 13 skulle tillkomma

vid teleavdelningen. Denna personalförstärkning blir än mer nödvändig i

den nya huvudcentralen, då vaktföreståndaren får större ansvar för den

löpande tjänsten.

För betjäning av huvudcentralen finns för närvarande 16 tekniska biträden

i Ae 7. Framdeles erfordras nio tekniska biträden i Ae 7 och sju

i Ae 5.

Undercentralerna skall — likaledes dygnet runt — förmedla trafik mellan

övriga centraler och egna abonnenter. Då centralerna ej kommer att

vara belägna i anslutning till flottiljetablissement, erfordras för varje undercentral

en underofficer som chef. Denne förutsättes även tjänstgöra

som vaktföreståndare. Personalens arbetsuppgifter kommer att bestå av

remsförmedling mellan fjärrskriftapparater enligt i huvudsak samma

förfaringssätt som i flygvapnets nuvarande fjärrskriftcentral. Då tjänsten

kommer att bedrivas dygnet runt erfordras ytterligare tre kvalificerade befattningshavare

(tekniska biträden i Ae 7) per undercentral som vaktföreståndare.

I övrigt avses värnpliktig personal utnyttjas i undercentralerna.

Det totala personalbehovet utgör sålunda:

Behov vid

Personalkategori

Huvud-

centralen

Tre

under-

centraler

Summa

Tillgång

Brist

5

3

8

4

4

9

9 l

18

16

2

7

7

0

7

Flygvapenchefen föreslår, att för nästa budgetår inrättas fyra beställningar

för fanjunkare i Ao 13 samt nio tjänster för tekniska biträden, varav

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo är 1960

två i Ae 7 och sju i Ae 5. Civilförvaltningen anser sig böra tillstyrka förslaget.

6. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.

Under de senaste åren har viss personalförstärkning skett beträffande

stridslednings- och luftbevakningsorganisationen (jfr senast prop.

1959: 110, s. 127 o. 144). Flygvapenchefen anser det synnerligen angeläget,

att en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen för ifrågavarande verksamhet

kommer till stånd. För budgetåret 1960/61 föreslås, att sex arvodesbefattningar

för pensionerad officer i A: 24 tillkommer för den optiska luftbevakningen

samt att beställningar inrättas för fem överfurirer i Ao 9, avsedda

för chefsobservatörer vid radarstationer, och — i utbyte mot beställningar

för fem flygtekniker i Ao 10 — fem förste mästare i Ao 14, avsedda

för materielmästare vid luftförsvarssektorer.

För luftbevakningen finns i gällande personalförteckning upptagna sammanlagt

100 tjänster för tekniska biträden (8 i Ae 7, 3 i Ag 7, 69 i Ae 5 och

20 i Ag 5). Då behovet av all denna personal kommer att bli bestående för

framtiden, föreslår flygvapenchefen, att de 23 extra tjänsterna extraordinariesättes.

Härutöver föreslås, att nya tjänster tillkommer för 5 tekniska

biträden i Ae 7 och 15 tekniska biträden i Ae 5.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att beställningar tillkommer för dels

15 fanjunkare i Ao 13 och 10 sergeanter i Ao 11, avsedda för radarjaktledare,

dels 3 kaptener i Ao 21, 3 fanjunkare i Ao 13 och — i utbyte mot

flygteknikerbeställning j ^\o jo — j verkmästare i Ao 16, avsedda för vissa

radarstationer.

För inhämtande av närmare upplysningar rörande de föreslagna personalförändringarna

beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisation,

vilka samtliga tillstyrkts av civilförvaltningen, torde få hänvisas till

de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

7. De under denna punkt framlagda förslagen utgöres till övervägande

del av yrkanden som upprepats eller eljest återkommit i chefens för flygvapnet

i det föregående redovisade skrivelse den 24 november 1959 om

organisationsförändringar vid flygvapnet. En redogörelse för de i civilförvaltningens

petitaskrivelse upptagna förslagen har därför icke ansetts erforderlig.

8. Personalförändringar vid Norrbottens flggbaskår (F21). Chefen för

flygvapnet återkommer till sitt föregående år framförda förslag om ini

ättande av en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för baskompanichef, och

tre överfurirsbeställningar i Ao 9, avsedda två för trupputbildare och en

för sjukvårdare vid baskompanierna (jfr prop. 1959: 110, s. 129). Härutöver

hemställer flygvapenchefen, att för chef för signaltropp i baskompani

inrättas en fanjunkarbeställning i Ao 13. Civilförvaltningen biträder förslagen.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. May.ts proposition nr 110 är 1960

Flygvapenchefen återkommer till frågan om personalförstärkning för

stridslednings- och luftbevakningsverksamheten (jfr prop. 1959: 110, s.

129) . Sålunda föreslås ånyo, att en fanjunkarbeställning i Ao 13 tillkommer.

Vidare hemställer flygvapenchefen, att en beställning inrättas för

kapten i Ao 21, avsedd för krigsplanläggning, utbildning m. in. Civilförvaltningen

biträder jämväl dessa förslag.

Med erinran om att F 21 har en betydligt större årlig värnpliktskontingent

än övriga förband föreslår flygvapenchefen, att instruktörspersonalen

för markstridsutbildningen utökas med en fanjunkare i Ao 13 och

en överfurir i Ao 9. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Civilförvaltningen kan alltjämt icke biträda flygvapenchefens upprepade

förslag att inrätta en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 (jfr

prop. 1959: 110, s. 130).

Flygvapenchefen föreslår ånyo förstärkning av personalen för vård av

intendenturmateriel med eu förrådsförman i Ae 9 (jfr prop. 19o9: 110, s.

130) . I avvaktan på slutligt ställningstagande till resultatet av organisationsundersökningarna

beträffande förrådstjänsten inom försvaret är civilförvaltningen

alltjämt endast beredd tillstyrka, att en extra tjänst för förrådsman

tillkommer.

Förslaget att inrätta en tjänst för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd

för materielavdelningen vid F 21, har redovisats i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 70).

Liksom föregående år avstyrker civilförvaltningen — i avvaktan på

resultatet av pågående organisationsundersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten

vid flygförbanden — flygvapenchefens upprepade förslag om

inrättande av en befattning för pensionerad underofficer i A: 16, avsedd

för mobiliseringsavdelningen (jfr prop. 1959: 110, s. 130).

9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet

återkommer till tidigare framförda förslag om inrättande av två

beställningar för major i Ao 24, avsedda för tredje regementsofficer vid

Södermanlands flygflottilj (Fil) respektive regementsofficer till förfogande

hos chefen för flygkadettskolan (F 20). Civilförvaltningen biträder

alltjämt förslagen (jfr prop. 1959: 110, s. 130—131).

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att två beställningar för löjtnant i intendenturbefattning

tillkommer, avsedda för Skaraborgs flygflottilj (F 7) —

biträdande intendent — respektive flygförvaltningen — rekryteringstjänst.

1 avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete samt — vad

avser beställningen för F 7 — statens organisationsnämnds undersökningar

av flygförbandens stabs- och förvaltningstjänst kan civilförvaltningen alltjämt

icke tillstyrka förslagen (jfr prop. 1959: 110, s. 131).

Även delta år tar flygvapenchefen upp frågan om personalförstärkning

för effektivisering av markstridsutbildningen vid flygvapnet (jfr prop.

1959:110, s. 127). För nästa budgetår föreslås, att beställningar tillkom
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

mer dels för en kapten i Ao 21 vid flygstaben, avsedd för arméofficer,

dels för tio överfurirer, avsedda för trupputbildare vid de förband där

personalökning är mest angelägen. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag om ändrad löneställning för

förvaltare i signaltjänst anser civilförvaltningen alltjämt böra upptagas i

annan ordning (jfr prop. 1959: 110, s. 131).

I likhet med föregående år föreslår flygvapenchefen, att 19 beställningar

för överfurir i Ao 9, avsedda för trupputbildare, stabsunderofficer vid

specialdivision, omvandlas till rustmästarbeställningar i Ao 11 (jfr prop.

1959: 110, s. 131—132). Civilförvaltningen räknar även nu med bifall till

förslaget.

10. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för stabsmeteorolog

i Ao 23 tillkommer vid flygstabens väderleksavdelning (jfr prop.

1959: 110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Flygvapenchefen har tidigare anmält behov av fyra beställningar för

meteorolog i Ao 21, avsedda för vaktchefer vid prognoscentralen inom

flygstabens väderleksavdelning. Tre av dessa beställningar tillkom från

och med budgetåret 1957/58. Flygvapenchefen hemställer nu, att den återstående

beställningen tillkommer, och framhåller härvid, att prognoscentralen

i samband med införande av telefaksimil övertar vissa arbetsuppgifter

som tidigare utförts vid lokala organ. Dessa organ kan härigenom

i viss utsträckning utnyttjas för andra uppgifter. Behovet av ledning och

samordning avseende arbetet vid prognoscentralen ökar emellertid. I sammanhanget

framhålles, att väderleksstationen vid marinkommando Ost

genom tillkomsten av ett helikopterförband vid Berga får så väsentligt

ökade arbetsuppgifter att en personalförstärkning blir nödvändig. Därest

den föreslagna förstärkningen vid flygstabens väderleksavdelning kommer

till stånd, räknar emellertid chefen för flygvapnet med att under nästa

budgetår kunna tillgodose de mest angelägna behoven av meteorologisk

service vid marinen, bland annat genom kommendering av personal under

marinens övningsperiod. Civilförvaltningen tillstyrker, att den föreslagna

meteorologbeställningen i Ao 21 inrättas.

Civilförvaltningen räknar alltjämt med att prövningen av flygvapenchefens

ånyo framförda förslag om uppflyttning av fyra beställningar för

förste stabsmeteorolog i Ao 24 till Ao 26 bör ske i annan ordning (jfr prop.

1959: 110, s. 132).

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare förslag om inrättande av fyra

beställningar för eskadermeteorolog i Ao 23 i utbyte mot samma antal beställningar

för meteorolog i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1959: 110,

s. 132). Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

Liksom tidigare biträder civilförvaltningen även den av flygvapenchefen

ånyo föreslagna ordinariesättningen av 20 meteorologbeställningar i Ae 19

(jfr prop. 1959: 110, s. 132).

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

125

Chefen för flygvapnet anmäler, att det system med överföring medelst

telefaksimil av väderlekskartor från den militära väderlekscentralen i flygstaben

till förbandens väderleksstationer som man tidigare räknat med

(jfr prop. 1956: 110, s. 184) kommer att införas omkring den 1 juli 1960.

Härigenom kan tjänsten vid förbanden rationaliseras och vissa personalbesparingar

göras. En mindre personalförstärkning vid centralorganet

anses emellertid nödvändig. Flygvapenchefen föreslår sålunda, att tjänster

för tre meteorologassistenter i Ae 11 och fyra tekniska biträden i Ae 7 tillkommer

vid centralorganet. I samband härmed föreslås, att tjänster för

en väderlekstekniker i Ae 10 och ett kontorsbiträde i Ao 5 vid centralorganet

och 18 tekniska biträden i Ae 5 vid förbanden indrages. Civilförvaltningen

tillstyrker de föreslagna personalförändringarna.

Den observationscentralstation som finnes vid Roinmehed erfordras

enligt flygvapenchefen icke längre för militära ändamål. För observationstjänsten

i Rommehedstrakten anses i stället en timobservationsstation

kunna vara tillfyllest. Flygvapenchefen anser vidare, att observationscentralstationen

i Kalixfors bör överföras till den nya civila flygplatsen i

Kiruna, vilken beräknas kunna tagas i bruk hösten 1960, och därvid övertagas

av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. De angivna

förändringarna, som enligt flygvapenchefen bör genomföras budgetåret

1960/61, medför, att tjänster för två väderlekstekniker i Ae 10 och sex kontorsbiträden

i Ao 5 kan indragas. Civilförvaltningen biträder förslagen och

vidare har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i sina anslagsäskanden

utgått från att desamma vinner bifall.

11. Förändringar beträffande flottiljpolispersonal. Chefen för flygvapnet

upprepar sitt tidigare framförda förslag om inrättande av sju beställningar

för flottiljpolis i Ao 11. I likhet med föregående år tillstyrker civilförvaltningen,

att sju beställningar tillkommer men räknar med att två placeras

i Ao 11 och fem i Ao 9 (jfr prop. 1959: 110, s. 133).

12. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet

föreslår ånyo, att verkstadsöveringenjörerna vid de tre centrala flygverkstäderna

uppflyttas från lönegrad ABp 26 till Bp 1 (jfr prop. 1959: 110,

s. 133). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt, att denna fråga behandlas

i annat sammanhang.

Med hänsyn till alt ny flygmateriel med komplicerad teleteknisk utrustning

successivt tillkommer har, såvitt avser den elektrotekniska personalen,

hittills 11 beställningar för förste mästare eller mästare utbytts mot verkmästarbeställningar

(jfr senast prop. 1959:110, s. 133—134). För nästa

budgetår föreslås, att ytterligare tre beställningar för verkmästare i Ao 16

tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

Till följd av införandet av attack- och jaktrobotar bar flygvapenchefen

under senare år föreslagit vissa förändringar beträffande den vapentekniska

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1960

personalen. Hittills har beställningar för fem verkmästare och två förste

mästare tillkommit, de förstnämnda i utbyte mot mästarbeställningar (jfr

senast prop. 1959: 110, s. 134). Enligt flygvapenchefen är det erforderligt,

att ytterligare tio beställningar för mästare utbytes mot verkmästarbeställningar

samt att två beställningar för förste mästare tillkommer. Med hänsyn

till robotmaterielens snabba leveranstakt föreslås, att för nästa budgetår

tillkommer beställningar för fem verkmästare i Ao 16 och två förste

mästare i Ao 14 i utbyte mot beställningar för fem mästare i Ao 12 och två

flygtekniker i Ao 10. Civilförvaltningen biträder jämväl detta förslag.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag att inrätta två beställningar

för flygingenjör av 1. eller 2. graden i Ao 23/21, avsedda för teleingenjör

vid F9 och F 17, samt att avse flygdirektörer av 1. graden i Ao 26 för

flottiljernas materielavdelningar i stället för flygdirektörer av 2. graden

i Ao 24 har redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 70—71

och 86).

Genom beslut av 1959 års riksdag har 200 flygteknikerbeställningar i

Ao 10 utbytts mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12. Flygvapenchefen,

som tidigare anmält behov av sammanlagt 823 beställningar i Ao 12,

anser, att det sålunda påbörjade utbytet bör fortsätta och föreslår för nästa

budgetår att ytterligare 100 beställningar för förste flygtekniker inrättas i

utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar. Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

13. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. Chefen för flygvapnet

upprepar tidigare framförda förslag rörande överföring av trafikledarna

till civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av befintliga tjänster

för stabstrafikledare i Ae 23 och förste trafikledare i Ae21. Civilförvaltningen

anser alltjämt, att frågan om trafikledarnas hänförande till

kategorien civilmilitär personal bör prövas av den av försvarets civila

tjänstemannaförbund begärda, av civilförvaltningen tillstyrkta utredningen

om trafikledarnas arbetsförhållanden samt att i avvaktan härpå ställning

icke nu bör tagas till förslagen om ordinariesättning (jfr senast prop.

1959:110, s. 135).

Med hänsyn till att arbetsbelastningen under de senaste åren ökat starkt

vid flygstabens flygsäkerhetsavdelning föreslår flygvapenchefen, att en

tjänst för trafikledare i Ae 19 tillkommer för nämnda avdelning. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

På grund av att flygverksamheten vid F 2 upphört har Kungl. Maj :t

för innevarande budgetår föreskrivit, att de för flygkåren avsedda trafikledart

jänsterna, en för förste trafikledare i Ae 21 och en för trafikledare

i reglerad befordringsgång, skall placeras vid flygstaben respektive F 4

(Jämtlands flygflottilj). Beträffande tjänsten vid flygstaben har angivits,

att den endast må uppehållas med vikarie. Flygvapenchefen föreslår nu,

att förenämnda tjänst för förste trafikledare i Ae 21 definitivt överföres till

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr HO är 1960

127

flygstaben. Då det anses angeläget, att trafikledarutbildningen ges en fastare

form, bör enligt flygvapenchefen ifrågavarande trafikledare avses för utbildningsfrågor.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr senast prop. 1959: 110, s. 135), att

en fjärde trafikledare tillkommer vid F 10 (Skånska flygflottiljen) och

F 21. Tidigare angavs behov av en fjärde trafikledare jämväl vid F 4 och

F 14. Såsom nyss anförts har en trafikledare överförts till förstnämnda

förband. Vid F 14 erfordras sedan beslut om de flygande divisionernas

förflyttning fattats — endast två trafikledare. Med hänsyn till att trafikledare,

som eventuellt blir övertaliga i samband med flottiljindragningar,

utan omskolning kan överföras till den under utbyggnad varande regionala

och lokala radarövervakningsorganisationen tillstyrker civilförvaltningen,

att två tjänster för trafikledare i Ae 17 tillkommer för angivna förband.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en trafikledartjänst i Ae 17 inrättas

vid centrala flygverkstaden i Arboga (jfr prop. 1959: 110, s. 135).

Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget. Ämbetsverket förutsätter därvid,

att en å sakanslag inrättad tjänst för ingenjör i Ae 15, vilken för närvarande

avses för trafikledargöromål, samtidigt indrages.

Enligt flygvapenchefen bör utbyggnaden av trafikledarorganisationen

för flygsäkerhetsändamål fortsätta. En redogörelse för den tänkta radarövervakningsorganisationen

lämnades i propositionen 1959: 110 (s. 135—

137). För nästa budgetår föreslås, att tjänster inrättas för en förste trafikledare

i Ae21, avsedd för den lokala övervakningen i Göteborgsområdet,

och fyra trafikledare (3 i Ae 19 och 1 i Ae 17), avsedda en för den regionala

övervakningen i vartdera Stockholms- och Malmöområdet samt två för den

lokala övervakningen, varav en för Göteborgsområdet och en — beroende

på materielläget vid aktuell tidpunkt — vid Fl, F 11 eller F 16.

Som hjälpmedel vid landning under svåra väderleksförhållanden kommer

ett antal landningsradarstationer att tillföras flygvapnet. Dylika stationer

användes allmänt utomlands och har även anskaffats för den civila

flygverksamheten i Sverige. Flygvapenchefen framhåller, att det för betjäning

ur trafikledningssynpunkt enligt utländska erfarenheter erfordras

tre trafikledare vid varje station. Flygvapenchefen, som emellertid räknar

med att en placering av stationernas betjäningsorgan i trafikledartornen

skall kunna leda till begränsning av detta personalbehov, föreslår för

budgetåret 1960/61 — i avvaktan på att erfarenheter vinnes av här berörda

verksamhet — att två tjänster för trafikledare i Ae 17 inrättas för ändamålet.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

14. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden. Såvitt

avser förråds- och vaktpersonal återkommer chefen för flygvapnet

ånyo till förslagen att uppflytta förrådsmästartjänsterna från Ae 12

till Ael3 och tjänsterna för förrådsförmän för flygsäkerhetsmateriel från

Ae 9 till Ae 11 (jfr prop. 1959: 110, s. 137). Civilförvaltningen utgår alltjämt

från att dessa löneställningsfrågor behandlas i annan ordning.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en tjänst för förrådsman i Ae 7 tillkommer

vid F 7 och avses för byggnadsavdelningens materielförråd. I avvaktan

på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid flygflottiljerna

föreslår civilförvaltningen i likhet med föregående år att en

extra förrådsmannatjänst tillkommer för ifrågavarande ändamål (jfr prop.

1959: 110, s. 137).

Föregående år föreslog flygvapenchefen, att nio tjänster för vaktmän

i Ag 8 skulle extraordinariesättas (jfr prop. 1959:110, s. 137). Fem av

tjänsterna har omvandlats till extra ordinarie från och med innevarande

budgetår. För nästa budgetår föreslås, att övriga fyra tjänster extraordinariesättes.

Civilförvaltningen erinrar om att innehavarna av de fem

tjänster som blivit extraordinarie är f. d. remontryttare. Med hänsyn härtill

finner ämbetsverket, som inhämtat att tre av de nu till extraordinariesättning

föreslagna vaktmannatjänsterna innehas av f. d. remontryttare,

sig böra tillstyrka föreslagen förändring i nämnda tre vaktmäns

anställningsform.

Beträffande maskinpersonal har fortifikationsförvaltningen föreslagit,

att tjänster tillkommer för en maskinmästare i Ae 12 och två reparatörer

i Ae 9, avsedda för vissa anläggningar. I avbidan på resultatet av

pågående klassificering av bland andra försvarets fasta maskinanläggningar

föreslår civilförvaltningen, att nämnda tjänster tills vidare inrättas såsom

extra.

Såvitt avser kontorspersonal har civilförvaltningen (skr. 16/io 1959)

upptagit frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster i Ao 5

i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal

(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) och därvid

föreslagit, att dels åtta tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte

mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i

reglerad befordringsgång, dels nio kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes

mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock två kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 tillkommer för att bereda ordinarie anställningsform

åt sådana extra ordinarie biträden som anställts som ersättare för å

högre tjänster förordnade kontorsbiträden. För upplysning om hur ifrågavarande

tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband in. m. torde

få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

Beträffande övrig personal vid flygvapnets förband biträder civilförvaltningen

alltjämt flygvapenchefens ånyo framförda förslag att uppflytta

tjänsten för gymnastiklärare vid F 20 från Ae 18 till Ae 19 (jfr prop.

1959: 110, s. 139). Däremot anser ämbetsverket alltjämt, att flygvapenchefens

likaledes upprepade förslag att uppflytta 19 tjänster för sjukvårdsförmån

i Ae 9 och 19 tjänster för hundgårdsförman i Ae 8 till Ae 11 respektive

Ae 9 bör upptagas till prövning i annat sammanhang (jfr prop. 1959:

110, s. 139).

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

129

15. Förändringar i övrigt. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna beräknar

civilförvaltningen i enlighet med förslag av flygvapenchefen 510 000 kronor

vilket innebär en kostnadsökning med 130 000 kronor, ökningen beror

dels på tillkomst av nya kurser (bland annat robotkurser), dels på ökad

omfattning av nuvarande kurser.

Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning

beräknas enligt civilförvaltningen öka med 30 000 kronor, ökningen

betingas bland annat av att timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras

i reglerad befordringsgång samt att antalet undervisningstimmar ökar i

viss utsträckning.

Med hänsyn till ökat antal flygande personal räknar civilförvaltningen

med att kostnaderna för flygtillägg ökar med 300 000 kronor.

Departementschefen

Jag vill erinra om att jag i annat sammanhang anmält min avsikt att

föranstalta om en översyn av befälsordningen vid bland annat flygvapnet

i syfte att i möjligaste mån åstadkomma principiell överensstämmelse med

den föreslagna nya befälsordningen vid armén. Mot denna bakgrund bör

försiktighet iakttagas då det gäller inrättande av nya beställningar och

tjänster. Den tekniska utvecklingen medför emellertid ofrånkomligen behov

av personal för nytillkommande områden. Jag vill här endast peka på

utvecklingen ifråga om luftbevakning, stridsledning och robotvapen. Jag

anser det nödvändigt att sådana personella resurser ställes till förfogande

att de betydande investeringarna för materielanskaffningar kan nyttiggöras.

De beslutade rationaliseringarna inom fredsorganisationen medför att sådana

nya behov i betydande utsträckning kan tillgodoses inom ramen för

befintliga personal stater. Vissa av de anmälda behoven har jag emellertid

icke ansett möjligt att tillgodose i denna ordning. Detta gäller särskilt i

fråga om jaktstridsledningen och luftbevakningen.

Till en början upptar jag till behandling frågan om vissa organisationsändringar

vid flygvapnet.

I anslutning till riksdagens beslut 1958 och 1959 rörande förändringar

i flygvapnets organisation har chefen för flygvapnet framlagt förslag till

dels tidsplan för genomförandet av de beslutade organisationsförändringarna,

dels organisation av de förband (motsvarande) som beröres av

förändringarna.

Beträffande F 8 föreslår flygvapenchefen, att förbandet ombildas till

flygkår, i vilken skall ingå kårstab, flygledningens flygavdelning, transportdivision,

specialdivision och musikkår. Personaluppsättningen vid flertalet

av nämnda enheter skall enligl förslaget avsevärt förstärkas. Jag vill i detta

sammanhang erinra om att 1959 års riksdagsbeslut icke innebär något

definitivt ställningstagande till vilken verksamhet som i framtiden skall

9—e« co Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

vara lokaliserad till F 8 etablissement. I propositionen 1959: 117 (s. 24) uttalade

jag bland annat, att det syntes böra övervägas, huruvida flygledningens

flygavdelning, de i den nu föreslagna transportdivisionen ingående

enheterna samt flygvapnets musikkår i Stockholm kunde behöva flyttas

från F 8. Beträffande användningen av lokalerna vid F 8 ansåg jag, att möjligheterna

att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala staber,

förvaltningsmyndigheter m. in. borde hållas öppna. Det nu föreliggande förslaget

rörande organisationen av F 8 har framlagts utan att några ingående

undersökningar gjorts om förutsättningarna för en förläggning av flygledningens

flygavdelning och transportdivisionen till annan plats. Enligt

min mening är det ur skilda synpunkter fördelaktigt att till F 8 förlägga

annan verksamhet än sådan som flygvapenchefen föreslagit. I enlighet

med denna uppfattning har jag i det föregående (jfr punkt 1) föreslagit,

att tredje eskaderstaben flyttas till F 8 etablissement. Med hänsyn till de

fördelar som står att vinna om flygavdelningarna vid F 8 flyttas bör ställning

icke nu tagas till den föreslagna organisationen vid F 8. Jag avser i

stället att uppdraga åt flygvapenchefen att noggrant överväga möjligheterna

att annorstädes bedriva den flygverksamhet som enligt föreliggande

förslag skall äga rum vid F 8. Såsom framgått av det föregående (punkt 2)

har jag föreslagit, att flygvapnets musikkår i Stockholm skall indragas.

Såvitt avser organisationen i stort beträffande övriga här berörda förband

kan jag biträda flygvapenchefens förslag. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om den närmare utformningen av förbandens

organisation. Beträffande föreslagna personalförändringar återkommer jag

i det följande.

Mot vad flygvapenchefen anfört rörande det tidsmässiga genomförandet

av de beslutade organisationsförändringarna har jag icke funnit anledning

till erinran. Jag räknar således med att förändringarna sker i huvudsaklig

överensstämmelse med den föreslagna tidsplanen.

I samband med 1958 års försvarsbeslut uttalades bland annat, att den

alltmer komplicerade tekniska materielen och det ökade tempot i utbildningsarbetet

medförde, att det på vissa områden inom krigsmakten torde

komma att krävas mer personal samt att dessa behov i första hand borde

tillgodoses genom omflyttning av personal från verksamhetsområden där

personalbehovet kunde nedbringas genom rationaliseringar eller reduktioner.

Det är mot denna bakgrund man får se de relativt stora personalförstärkningar

som föreslås beträffande vissa utbildningsanstalter vid flygvapnet.

Såvitt avser personal för det egentliga utbildningsarbetet har jag

funnit det nödvändigt med en förstärkning av personalen av i stort sett

den omfattning flygvapenchefen föreslagit. Beträffande administrationspersonalen

bör däremot, bland annat med hänsyn till kommande organisationsundersökningar,

personalförstärkningar i görligaste mån undvikas.

Jag övergår nu till att närmare behandla de föreslagna personalför
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1960

ändringarna. I förevarande sammanhang anser jag mig icke i allmänhet

böra redovisa något ställningstagande till hur de föreslagna beställningarna

och tjänsterna skall inplaceras i organisationen utan föreslår endast en

personalram för de berörda förbanden.

2 a. Jag tillstyrker förslaget att inrätta en överstebeställning i Bo 1 för

chefen för F 2, vilken nu är överstelöjtnant i Ao 26 med vikariatslöneförordnande

i B 1. Vid F2 bör, såsom flygvapenchefen föreslagit, finnas

en regementsofficer (överstelöjtnant eller major i Ao 26/24) till förfogande.

Förslaget att utbyta den för chef för FRAS avsedda beställningen för major

eller kapten i Ao 24/21 mot beställning för överstelöjtnant eller major i

Ao 26/24 kan jag ävenledes biträda.

Såvitt avser militär och civilmilitär personal kan jag i övrigt tillstyrka,

att för F 2 avses beställningar för 1 major i Ao 24 (chef för operativa sektionen

vid FRAS), 8 kaptener i Ao 21, 7 löjtnanter i Ao 17/13, 11 fanjunkare

i Ao 13, 7 sergeanter i Ao 11, 8 överfurirer i Ao 9, 2 verkmästare i Ao 16,

15 förste mästare eller mästare i Ao 14 eller Ao 12 samt 8 förste flygtekniker

eller flygtekniker i Ao 12 eller Ao 10. Beträffande militär personal

i arvode sbefattning och civil personal kan jag tillstyrka dels tillkomst

av 1 befattning för pensionerad underofficer i A: 16, dels inrättande

av tjänster för 2 driftingenjörer i Ae 19, 1 fotograf i Ae 9, 4 förrådsmän

i Ae 7, 2 kanslibiträden i Ae 7, 1 vaktmästare i Ae 7 och 2 biträden för skrivoch

kontorsgöromål.

Jag anser mig i förevarande sammanhang böra föreslå, att flottiljpolispersonalen

minskas med 4 flottilj poliser i Ao 9. Vidare bör i enlighet med

flygvapenchefens förslag tjänster för 1 förrådsmästare i Ae 12 och 1 förrådsförman

i Ae 9 utgå.

2 b. I anledning av förslagen beträffande F 5 och FÖFS föreslår jag,

att en överfurirsbeställning i Ao 9 samt tjänster för 1 kansliskrivare i

Ag 10, 1 reparatör i Ag 8, 1 vaktmästare i Ag 7, 1 förrådsmän i Ag 7, 1

biträde för skriv- och kontorsgöromål och 7 ekonomibiträden (1 i Ae 5

och 6 i Ae 2/3) tillkommer.

2 c. Beträffande F 8 räknar jag i förevarande sammanhang med att personalen

vid tre flygdivisioner — 6 kaptener, 10 löjtnanter, 3 sergeanter,

22 fältflygare, 3 förste verkmästare, 15 förste mästare eller mästare, 90

förste flygtekniker eller flygtekniker och 3 förrådsmän — samt av flygvapenchefen

angiven personal — en major samt viss personal vid kårstaben

— utgår.

2 d. Föreslagna personalförändringar avseende F 12 och F 21 kan jag

tillstyrka.

2 e. Såvitt avser flygflottiljen F 14 räknar jag med att samtlig personal

utgår. Härigenom friställes 238 beställningar för militär och civilmilitär

personal. Vidare kan 3 arvodesbefattningar för pensionerad personal och

64 tjänster för civil personal indragas.

9*.—ea oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Mitt ställningstagande i det föregående innebär, att jag tillstyrker att

F 14 omvandlas till flygkår med organisation i stort enligt flygvapenchefens

förslag. Till flygkåren F 14 bör överföras de beställningar och

tjänster som nu avses för FCS med undantag av tjänster för 1 maskinmästare

i Ao 12, 1 förrådsförman i Ae 9, 1 reparatör i Ao 9, 3 vaktmän i

Ae 8 och 1 eldare i Ag 7, vilka bör indragas. Förslaget att överföra en tjänst

för sjukvårdsbiträde från FCS till F 1 kan jag biträda.

Härutöver kan jag tillstyrka viss personalförstärkning vid F 14. Sålunda

bör beställningar tillkomma för 4 kaptener i Ao 21, 2 förvaltare (1 i Ao 17

och 1 i Ao 15), 3 fanjunkare i Ao 13, 1 rustmästare i Ao 11, 6 överfurirer

i Ao 9, 1 förste flottiljpolis i Ao 13, 10 flottiljpoliser (2 i Ao 11 och 8 i

Ao 9), 1 meteorolog i Ae 19, 1 förste verkmästare i Ao 17, 4 förste mästare

eller mästare i Ao 14 eller Ao 12 och 18 förste flygtekniker eller flygtekniker

i Ao 12 eller Ao 10. Vidare föreslår jag att tjänster inrättas för 1

trafikledare i Ae 17, 1 maskinchef i Ao 15, 1 radioassistent i Ae 13, 1 förste

maskinist i Ae 12, 2 radiotelegrafister i Ae 11, 1 elektriker i Ae 9, 1 fotograf

i Ae 9, 1 förrådsförman i Ao 9, 1 hundgårdsförman i Ae 8, 1 reparatör

i Ao 8, 1 förrådsman i Ae 7, 1 kanslibiträde i Ao 7, 1 tekniskt biträde i

Ae 7 och 2 ekonomibiträden i Ae 2/3.

Beträffande befattningen som chef för FTS vill jag hänvisa till mitt

ställningstagande i årets statsverksproposition (bil. 6, p. 5).

2 f. Föreslagna personalförändringar beträffande F 15 kan jag biträda.

De här föreslagna personalförändringarna bör verkställas i takt med

genomförandet av organisationsändringarna. Tjänster för civil personal

och arvodesbefattningar för pensionerad personal som icke erfordras vid

det förband för vilket de inrättats bör indragas så snart det är möjligt.

Förenämnda tjänster och befattningar som enligt det föregående föreslagits

tillkomma bör inrättas vid avsett förband men tillsättas först då så är

erforderligt. Föreslagna ökningar av militär och civilmilitär personal kan

1 huvudsak ske inom ramen för nuvarande personalstater. Följande förändringar

blir emellertid erforderliga, nämligen utbyte av beställningar för

2 överstelöjtnanter i Ao 26 och 1 major eller kapten i Ao 24/21 mot beställningar

för 1 överste i Bo 1 och 2 överstelöjtnanter eller majorer i

Ao 26/24 samt inrättande av beställningar för 11 fanjunkare i Ao 13 och

9 överfurirer i Ao 9.

Såvitt avser genom organisationsförändringarna friställda beställningar

för militär och civilmilitär personal vill jag anföra följande. Vissa av beställningarna

bör enligt min mening indragas, bland annat med hänsyn

till de personalförstärkningar jag föreslår i det följande vid behandlingen

av anslagsäskandena för budgetåret 1960/61. I detta sammanhang räknar

jag sålunda med att beställningar för 1 överste i Bo 3, 1 major i Ao 24, 4

kaptener (varav 1 i intendenturbefattning) i Ao 21, 4 löjtnanter i Ao 17/13,

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

1 förvaltare i Ao 17, 4 sergeanter i Ao 11, 7 flottiljpoliser (3 i Ao 11 och 4

i Ao 9), 1 flygläkare av 1. graden i Ao 21, 2 meteorologer (1 i Ae 19 och 1

i reglerad befordringsgång) och 4 furirer i Ae 8/7 indrages. Härefter återstår

ett antal löjtnanter, fältflygare och tekniker. Jag anser mig kunna

tillstyrka, att denna personal bibehålies i flygvapnets organisation. Sålunda

anser jag det nödvändigt, att en förstärkning av flygstyrkornas personal

kommer till stånd för att i krig möjliggöra ett bättre utnyttjande av flygmaterielen.

Härför bör löjtnanterna och fältflygarna avses. Såvitt avser

teknikerpersonalen vill jag erinra om att jag i årets statsverksproposition

vid anmälan av vissa frågor beträffande den tekniska tjänsten m. m. vid

flygvapnet uttalat (bil. 6, s. 92—93), att frågan om behovet av här avsedd

personal i stor utsträckning var beroende av det framtida personalbehovet

inom stridsledningsorganisationen och för robotförband. I avvaktan på att

detta personalbehov närmare klarlades föreslog jag, att Kungl. Maj:t bemyndigades

vidtaga anordningar rörande vakanthållande av de beställningar

för teknikerpersonal som beräknades bli övertaliga vid genomförande

av 1958 års försvarsbeslut. Med hänsyn till vad jag sålunda förordat

räknar jag i förevarande sammanhang icke med någon indragning

av beställningar för här avsedd personal.

Jag övergår härefter till de i civilförvaltningens anslagsäskanden

redovisade förslagen.

1. Jag anser mig kunna tillstyrka, att tele- och organisationsavdelningarna

tillföres vardera en kapten i Ao 21. Förslaget att utbyta en kaptensbeställning

vid sistnämnda avdelning mot beställning för major eller

kapten i Ao 24/21 kan jag ävenledes biträda. Jag föreslår vidare, att en

kontoristtjänst i Ao 9, avsedd för sekreterare åt flygvapenchefen, utbytes

mot tjänst för kansliskrivare i Ao 10 samt att en tjänst för garageförman i

Ae 9 tillkommer i utbyte mot en bilförartjänst i Ae 7.

Vid flygsäkerhetsavdelningen bör, såsom förutsatts i årets statsverksproposition,

tillkomma en tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång.

Några förändringar i övrigt beträffande flygstaben är jag icke beredd tillstyrka.

2 och 3. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition

vid behandlingen av frågor beträffande den tekniska tjänsten

m. m. vid flygvapnet (bil. 6, punkt 5) föreslår jag inrättande av beställningar

för en major i Ao 24, 5 flygingenjörer i Ae 21 och 20 flygingenjörer

i reglerad befordringsgång samt tjänster för 3 överingenjörer i Ae 26, en

chef för materiallaboratoriet vid CVM i Ae 26 och 13 driftingenjörer i Ae 19.

Vidare föreslår jag att beställningar indrages för en kapten i Ao 21, 9

flygdirektörer av 1. graden i Ao 26, 7 flygdirektörer av 2. graden i Ao 24,

4 flygingenjörer av 1. graden i Ao 23, 16 flygingenjörer av 2. graden i

Ao 21, en verkmästare i Ao 16 samt en förste mästare i Ao 14.

4. Förslagen under denna punkt kan jag icke biträda.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

5. Jag tillstyrker förslaget att inrätta beställningar för en kapten i Ao 21,

2 fanjunkare i Ao 13 och 2 överfurirer i Ao 9 för sektor flottilj stab.

Mot det redovisade personalbehovet för fjärrskriftnätet har jag icke

funnit anledning till erinran. Det torde emellertid vara tillfyllest, om nya

beställningar och tjänster tillkommer för 3 fanjunkare i Ao 13, 2 tekniska

biträden i Ae 7 och 7 tekniska biträden i Ae 5.

6. I anslutning till föreslagna personalförändringar beträffande stridslednings-

och luftbevakningsorganisationen tillstyrker jag, att 3 pensionerade

officerare i A: 24 (för den optiska luftbevakningen), 5 överfurirer i

Ao 9 (chefsobservatörer) samt — i utbyte mot flygtekniker i Ao 10 — 3

törste mästare i Ao 14 och 2 mästare i Ao 12 (materielmästare) tillkommer.

Vidare kan jag tillstyrka, att 15 tjänster för tekniska biträden,

varav 5 i Ae 7 och 10 i Ae 5, inrättas samt att tjänster för 23 dylika biträden

(3 i Ag 7 och 20 i Ag 5) extraordinariesättes. Slutligen tillstyrker

jag, att beställningar tillkommer för dels 9 fanjunkare i Ao 13 och 6

sergeanter i Ao 11 (radarjaktledare), dels ock 3 kaptener i Ao 21, 3 fanjunkare

i Ao 13 och -—- i utbyte mot flygteknikerbeställning i Ao 10 ■— en

verkmästare i Ao 16 (för vissa radarstationer).

8. Jag anser mig böra tillstyrka, att 3 överfurirer i Ao 9, varav 2 trupputbildare

och en sjukvårdare, tillkommer för baskompanierna vid F21.

Förslagen om personalförstärkning för stridslednings- och luftbevakningsverksamheten

samt för markstridsutbildningen kan jag tillstyrka.

Jag räknar således med att för F 21 tillkommer beställningar för en kapten

i Ao 21, 2 fanjunkare i Ao 13 och en överfurir i Ao 9.

I övrigt anser jag mig under förevarande punkt endast kunna föreslå,

att en tjänst inrättas för förrådsman i Ag 7, avsedd för intendenturtjänsten.

9. Jag anser mig kunna förorda, att en major i Ao 24 tillkommer vid

F 11. I övrigt kan jag under förevarande punkt tillstyrka, att 16 överfurirsbeställningar

i Ao 9 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ao 11 samt

att beställningar för 10 överfurirer i Ao 9 inrättas.

10. Jag tillstyrker, att beställningar för en stabsmeteorolog i Ao 23 och

en meteorolog i Ao 21 tillkommer för flygstabens väderleksavdelning.

De personalförändringar som sammanhänger med förestående rationalisering

av väderlekstjänsten kan jag biträda. Jag räknar således med att

tjänster tillkommer för 3 meteorologassistenter i Ae 11 och 4 tekniska biträden

i Ae 7 ävensom med indragning av tjänster för en väderlekstekniker i

Ae 10, ett kontorsbiträde i Ao 5 och 18 tekniska biträden i Ae 5.

Jag biträder flygvapenchefens förslag rörande indragning av två observationscentralstationer

vid flygvapnet och räknar följakligen med att tjänster

för 2 väderlekstekniker i Ae 10 och 6 kontorsbiträden i Ao 5 utgår.

Övriga förslag under denna punkt är jag icke beredd biträda.

11. I det föregående har jag föreslagit en reducering av antalet flottilj
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

poliser vid utbildningsförbanden F 2 och F 14. Jag anser mig kunna tillstyrka

en däremot svarande förstärkning av flottiljpolisorganisationen vid

förband där flygverksamhet bedrives. För sådana förband bör därför avses

sammanlagt ytterligare 7 flottiljpoliser, av vilka 3 i Ao 11 och 4 i Ao 9.

12. Med anledning av flygvapenchefens förslag föreslår jag, att beställningar

för 4 verkmästare i Ao 16, varav 1 tillhörande kategorien elektrotekniker,

och 2 förste mästare i Ao 14 tillkommer i utbyte mot beställningar

för respektive 4 mästare i Ao 12 och 2 flygtekniker i Ao 10.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag tillstyrka att 50

flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste flygtekniker

i Ao 12.

13. Flygvapenchefen har under en följd av år föreslagit, att trafikledarna

överföres till civilmilitär anställningsform. Vidare har försvarets civila

tjänstemannaförbund hemställt om en utredning rörande trafikledarnas

arbetsförhållanden. Ifrågavarande spörsmål har nu närmare övervägts

inom försvarsdepartementet. Vid denna utredning har det framkommit,

att trafikledarna för att på bästa sätt kunna fullgöra sina arbetsuppgifter

bör bibringas viss militär utbildning. Med hänsyn bland annat härtill förefaller

det lämpligt, att denna personal blir civilmilitär. Jag finner mig därför

böra tillstyrka flygvapenchefens förslag att samtliga trafikledare överföres

till civilmilitär anställningsform. I samband härmed kan jag även

tillstyrka, att ordinarie beställningar avses för stabstrafikledare i A 23,

förste trafikledare i A 21 och trafikledare i A 19. Jag föreslår slutligen,

att pensionsåldern för trafikledare fastställes till 60 år för stabstrafikledare

i Ao 23 och till 55 år för övriga trafikledare. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande förutsatt militär

utbildning för trafikledare. Det bör likaledes få ankomma på Kungl. Maj :t

att närmare reglera hur överförandet skall verkställas.

Flygvapenchefens förslag att vid flygstaben utnyttja en tidigare för

F 2 avsedd tjänst för förste trafikledare kan jag biträda. Jag kan vidare

tillstyrka, att F 10 och F21 vardera tillföres en beställning för trafikledare

i Ae 17.

Såvitt avser personalförstärkning för den gemensamma militära och

civila radarövervakningen föreslår jag, att en trafikledare i Ao 21 och 4

trafikledare i Ae 17 tillkommer från och med nästa budgetår.

Övriga förslag under denna punkt är jag icke beredd biträda. I anslutning

till vad jag i det föregående anfört vid anmälan av arméns och

marinens avlöningsanslag föreslår jag emellertid, att två trafikledarbeställningar

i Ae 17, avsedda för helikopterbaser vid armén respektive marinen,

tillkommer på flygvapnets personalförteckning.

14. Jag kan biträda civilförvaltningens förslag att inrätta en tjänst för

förrådsman i Ag 7 vid F 7 samt extraordinariesätta tre tjänster för vaktman

i Ag 8.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

Jag beräknar i förevar ande sammanhang medel för anställande av föreslagen

maskinpersonal. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles

besluta om tjänsternas inrättande.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontor sbiträde i Ao 5

och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag icke funnit anledning

till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke

kan tillstyrka, att en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid F 14.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under denna

punkt.

15. För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta

utbildningsanstalter och skolor samt till civila lärare för underbefälsutbildning

räknar jag vid beräkningen av anslaget med en höjning av i runt tal

150 000 kronor.

Vid anmälan av frågan om försvarets musikorganisation i det föregående

har jag räknat med en minskning av 1 400 000 kronor under förevarande

anslag i anslutning till att avlöningskostnaderna för militärmusiken

överföres till särskilt anslag.

Med hänvisning till vad jag föreslagit i det föregående vid anmälan av

fråga angående tjänstgöring i vakanta beställningar m. m. (punkten 6) räknar

jag vidare med att kostnaderna för frivilligt tjänstgörande personal vid

flygvapnet under nästa budgetår bestrides under förevarande anslag från

en särskild under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal uppförd delpost.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid flygvapnet samt med ledning av belastningen

på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår

och med hänsyn till merkostnaderna för kompensation för höjda

folkpensionsavgifter, löneklassuppflyttningar, tjänstetidsbefordran m. m.

beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1960/61 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 67 200 000 (+ 1 100 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

1 350 000 (+ 50 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 950 000 (+ 150 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 33 600 000 ( +

1 370 000) kronor;

Rörligt tillägg 18 400 000 (+ 4 800 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 2 000 000 ( +

1 330 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 700 000 (± 0)

kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslaget bör alltså upptagas till 121 800 000 (+ 8 800 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 5 juni 1959 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets

personalförteckningar för budgetåret 1959/60;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 67 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
-

befattningar, förslagsvis ........................... 1 350 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 950 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 33 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 18 400 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 2 000 000

Summa kronor 123 500 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 121 800 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 121 800 000

kronor.

[11] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1958/59 .............................. 24 200 000 21 861 018 2 369 766

1959/60 (statsliggaren s. 265) 61 000 000

1960/61 (förslag) ............... 64 000 000

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 113) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Luftförsvarsrobot för budgetåret 1960/61 beräkna ett reservationsanslag

av 66 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1955—1957 års statsverkspropositioner,

statsverkspropositionen B 1958 samt propositionen 1959: 110 har riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar

för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom

en kostnadsram av sammanlagt 159 miljoner kronor, dels ock anvisat 98,2

miljoner kronor i betalningsmedel. Enligt sålunda meddelade beslut kommer

alltså den 30 juni 1960 beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(159 — 98,2 =) 60,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1960 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i

runt tal 92 miljoner kronor icke utnyttjade. Av dessa må 66 miljoner

kronor tagas i anspråk endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. u/s 1959) för fortsatt

utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande

av 70 miljoner kronor och ett betalningsanslag till samma

belopp, allt räknat i prisläget maj 1959. Av beställningsbemyndigandet avses

i enlighet med direktiv av överbefälhavaren 64 miljoner kronor för anskaffning

m. m. av luftförsvarsrobotar och 6 miljoner kronor för allmän

robotutveckling. För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de

handlingar som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Flygförvaltningen anmäler, att den omständigheten att anslaget för innevarande

budgetår upptagits till lägre belopp än ämbetsverket äskat medför

en omläggning av anskaffningsprogrammet, varför ett slutgiltigt långsiktigt

dylikt icke för närvarande kan preciseras. Vidare har en stor del

av kostnaderna för allmän robotutveckling fått belasta anslaget till anskaffning

av flygmateriel.

Flygförvaltningen föreslår följande kostnadsram för anslaget till luftförsvarsrobot

budgetåren 1960/61—1966/67 (beloppen i miljoner kronor).

Budgetår

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

66/67

Summa

Belopp .........

70

60

60

60

60

60

60

430

I yttrande den 29 september 1959 över försvarsmyndigheternas förslag

till anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 avstyrker överbefälhavaren att

en sjuårsplan fastställes under förevarande anslag för att icke handlingsfriheten

skall inskränkas under längre tid. överbefälhavaren erinrar därvid

om att medel för vapen, vilkas tillkomst och försvarsgrenstillhörig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

het icke kan förutses, hittills disponerats under anslaget ifråga medan

grundtanken varit att ifrågavarande kostnader under en övergångsperiod

skulle bekostas av medel, som avsatts för »särskilda vapen».

Departementschefen

Som jag anförde vid anmälan av förevarande anslag för innevarande

budgetår (jfr prop. 1959: 110, s. 150) anser jag det angeläget, att flygförvaltningen

ges ökade resurser för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar.

Undersökningar pågår angående vilka robotsystem, som bäst

lämpar sig för svenska förhållanden och med hänsyn härtill har beställningsbemyndiganden

till ett relativt stort belopp ännu icke utnyttjats. Det

är emellertid nödvändigt att så snart klarhet vunnits angående lämpliga

robotsystem snabbt kunna utlägga erforderliga beställningar. Betalningsanslag

och beställningsbemyndiganden bör därför vara av sådan storlek att

Kungl. Maj :t har nödvändig handlingsfrihet. Anslaget för budgetåret

1960/61 har i årets statsverksproposition beräknats till 66 miljoner kronor.

Med hänsyn till utrymmet inom den för fjärde huvudtiteln bestämda

ramen föreslår jag, att anslaget slutligt upptages med 64 miljoner kronor.

Nya beställningar bör få utläggas inom ramen för samma belopp. Det torde

liksom under innevarande budgetår få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande

beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1961 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (60,8 + 64 — 64 =) 60,8 miljoner kronor att

sakna täckning av betalningsmedel.

På de av överbefälhavaren anförda skälen kan jag icke tillstyrka, att

en sjuårsplan fastställes för verksamheten under förevarande anslag. Verksamheten

bör emellertid tills vidare bedrivas med inriktning på att anslaget

för kommande budgetår icke kommer att överstiga för det löpande budgetåret

medgivet belopp och planeras så att betalningsutfallet å tidigare

lämnade beställningsbemyndiganden under budgetåret 1961/62 icke kommer

att överstiga sålunda angivet belopp.

Vid anmälan av förevarande anslag för innevarande budgetår förutsatte

jag (prop. 1959: 110, s. 151) att Kungl. Maj:t skulle äga möjlighet att utnyttja

beställningsbemyndiganden under anslaget, därest framdeles behov

av byggnadstekniska åtgärder m. m. uppkomme i samband med försöksverksamheten

med luftförsvarsrobotar. Jag vill i anslutning härtill anmäla,

att — i anslutning till tidigare beslut den 6 februari 1959 — medgivande

lämnats flygförvaltningen genom beslut den 15 januari 1960 att utnyttja

viss ytterligare del av beställningsbemyndigandet under förevarande anslag

för erforderliga byggnadsåtgärder i samband med uppsättning och

organiserande av försöksförband för luftförsvarsrobot.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att an
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

slaget höjes med 3 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar

för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom

en kostnadsram av 64 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av likaledes 64 000 000

kronor.

[12] Reglering av prisstegringar

Anslag

1959/60 (statsliggaren s. 309) 40 000 000

1960/61 (förslag) ............... 60 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 194) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Reglering av prisstegringar för budgetåret 1960/61 beräkna ett anslag av

60 000 000 kronor.

Utvecklingen under budgetåret 1959/60 m. m.

Från förevarande anslag skall i enlighet med vad därom anförts i propositionen

1959: 119 bestridas kostnaderna för reglering av prisförändringar

i fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln.

I nämnda proposition angavs, efter redogörelse för de allmänna principerna

för en prisreglering av försvarshuvudtiteln, huvudpunkterna i den

föreslagna prisregleringen avseende andra anslag under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1959/60 än avlöningar till tjänstemän sålunda.

1. Prisförändringarna under budgetåren 1958/60 mätes och sammanställes

till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder och det prismaterial

som försvarsindexgruppen angivit; härvid utnyttjas kommerskollegii

partiprisindexserie för maskiner och transportmedel — alternativ I

i bilaga B — för prisomräkning av samtliga anslag till anskaffning av tygmateriel

(motsvarande).

2. Nettoresultatet av prisregleringen skall i princip motsvara en hundradel

av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för budgetåret 1959/60

multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet för budgetåret

1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60. Förstnämnda indextal

förutsättes härvid vara lika med 100.

3. Prisregleringen skall avse prisförändringar, oavsett i vilken riktning

de går.

4. I fråga om icke maximerade anslag och anslagsposter kommer prisförändringar

liksom för närvarande automatiskt till uttryck i belastningen.

När det gäller av Kungl. Maj :t maximerade förslagsanslag och maximerade

anslagsposter under dylika anslag förutsättes prisreglering ske enligt sär
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Mctj:ts proposition nr 110 år 1960

141

skilda beslut av Kungl. Maj :t, som medger överskridande eller förordnar

om reduktion. Åtgärder bör vidtagas i syfte att åstadkomma större kontroll

över att fastställd utgiftsram för försvaret icke överskrides. Det synes härvid

lämpligt att överväga huruvida icke vissa större förslagsanslag bör

maximeras genom beslut av Kungl. Maj:t; åtgärder som kan antas leda

till väsentligt ökat administrativt arbete bör dock självfallet undvikas.

Ifrågakommer överskridande av annan anledning än prisstegringar, som

registreras i använda prisindexserier, bör motsvarande belopp innehållas

vid prisregleringen å obetecknade anslag och reservationsanslag.

5. När det gäller obetecknade anslag och reservationsanslag anknytes

prisregleringen till anslaget Reglering av prisstegringar. Prisregleringen

sker därvid genom beslut av Kungl. Maj :t. Beslut kan avse antingen, då

prisstegring inträffat, kompensation genom överföring av visst belopp från

anslaget Reglering av prisstegringar eller, i fall av prissänkning, reduktion

med visst belopp. Som förut antytts kan dock ifrågakomma att anslaget

Reglering av prisstegringar visar sig otillräckligt. Frågan om kompensation

för överskjutande prisstegringar torde i sådant fall få underställas riksdagens

prövning.

6. Fördelning av kompensation och reduktion på reservationsanslag och

obetecknade anslag bör verkställas i enlighet med de riktlinjer som angivits

av försvarsindexgruppen. Det synes emellertid nödvändigt att Kungl. Maj :t

får befogenhet att verkställa provisorisk reglering även om prisförändringarna

blir mindre än 3 %. Till ledning för fördelningen inbördes mellan

anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande) uträknas prisindexserier

enligt det av försvarsindexgruppen angivna alternativet II.

7. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur mycket av

prisregleringsanslaget som får tagas i anspråk med tillämpande av här

angivna principer.

8. Det förutsättes, att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riksdagen

en redogörelse för hur anslaget Reglering av prisstegringar utnyttjas.

9. En särskild delegation med i huvudsak av försvarsindexgruppen angivna

arbetsuppgifter och sammansättning tillsättes av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av nämnda proposition

har åt kommerskollegium anförtrotts att beräkna prisförändringarna under

fjärde huvudtiteln under budgetåren 1958/60 och sammanställa dessa till

indextal kvartalsvis. Kollegium har därvid att i fall av tveksamhet rörande

viktsystem och prismaterial hänskjuta ärendet till den särskilda delegation,

försvarets prisregleringsdelegation, som tillsatts av Kungl. Maj:t.

Hittills framräknade indextal för prisförändringarna under försvarshuvudtiteln

framgår av följande sammanställning.

Indexserie, avseende

Indextal, budgetåret 1958/59 = 100

Augusti

1958

November

1958

Februari

1959

Maj

1959

Augusti

1959

November

1959

100,0

100,4

99,9

100,1

100,1

99,8

100,0

99,7

100,7

100,4

100,8

100,5

Samtliga reservationsanslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Det för närvarande föreliggande materialet tyder närmast på att det för

innevarande budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar om

40 miljoner kronor icke kommer att tagas i anspråk i sin helhet. Det bör

emellertid påpekas, att indextal skall beräknas vid ytterligare två tillfällen

under budgetåret — för februari och maj 1960. Till belysande av tendensen

kring årsskiftet 1959—1960 må nämnas, att kommerskollegii indexserie för

maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen

för försvarskostnaderna, från och med ingången av innevarande budgetår

utvecklats enligt följande: juli 139, augusti och september 140, oktober 139,

november 140, december 140 och januari 141. Avtalsförhandlingarna för

år 1960 är ej avslutade. Härtill kommer den allmänna varuskattens inverkan

på indextalen — en fråga som närmare behandlas i det följande.

Utredning rörande den allmänna varuskattens inverkan på beräkningsgrunderna

Sedan Kungl. Maj :t beslutit proposition till riksdagen med förslag om

allmän varuskatt m. m. (prop. 1959:162), uppdrog Kungl. Maj:t den 6

november 1959 åt försvarets prisregleringsdelegation att utreda vilka förändringar

som — därest riksdagen skulle bifalla Kungl. Maj:ts förslag —

vore påkallade i grunderna för beräkningarna av prisförändringar på försvarshuvudtiteln.

Som bekant har riksdagen sedermera bifallit förslaget

och varuskatten bär trätt i kraft den 1 januari 1960.

I en den 27 februari 1960 inkommen skrivelse har prisregleringsdelegationen

redovisat resultatet av verkställda utredningar. Delegationen har

därvid refererat till utredningar i ämnet som på delegationens hemställan

verkställts av försvarets förvaltningsdirektion och kommerskollegium. Förvaltningsdirektionen

har utrett i vilken utsträckning utbetalningar från

anslagen under fjärde huvudtiteln avser varor underkastade allmän varuskatt

och hur snabbt utgifterna påverkas av varuskattens införande. Kommerskollegii

utredning har avsett i vilken utsträckning prisuppgifterna i

beräkningsunderlaget för prisregleringen på försvarshuvudtiteln avser

skattepliktiga varor och tjänster och inhämtas i det produktionsled, där

varuskatt uttages.

Delegationen anför, att hittills framkomna utredningsresultat är preliminära

men att de synes möjliggöra ett principiellt ställningstagande till

frågan hur beräkningsgrunderna för prisförändringarna på försvarshuvudtiteln

bör modifieras med hänsyn till införandet av allmän varuskatt.

Merkostnaderna under fjärde huvudtiteln kan enligt förvaltningsdirektionens

utredning beräknas till cirka 15 miljoner kronor för år sedan

skatten nått full effekt. Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till varuskattens

indirekta verkningar. Att beräkna hur snabbt utbetalningarna

påverkas av skattens införande är synnerligen vanskligt. Det anses emellertid

icke osannolikt att full effekt på kostnadsnivån i stora delar är uppnådd

den 1 juli 1960.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

143

Kommerskollegii utredningar synes visa att prismaterialet för indexberäkningarna

för försvarskostnaderna till cirka 7 % hänför sig till transaktioner

där varuskatt ingår. Förutsatt att priserna i sådant fall är 4,17 %

högre än om varuskatt ej utgår, kommer varuskatten att motsvara cirka

0,3 indexenheter. Det kan därför förväntas att den registrerade kostnadsändringen

mellan beräkningstillfällena i november 1959 och februari 1960,

räknat på den fastställda budgetramen, blir cirka åtta miljoner kronor

större än om beräkningarna uteslutande byggt på prisuppgifter i vilka varuskatt

ej ingår.

Delegationen föreslår, att någon särskild kompensation — utöver vad

som följer av hittillsvarande regler — för den merkostnad som uppkommer

genom varuskatten icke skall utgå under innevarande budgetår. Delegationen

förordar att full kompensation för den kostnadsstegring som inträffat

genom varuskattens införande skall beräknas för helt budgetår från

och med den 1 juli 1960. Indexberäkningarna bör härvid underkastas vissa

modifieringar av engångsnatur, innebärande följande. I vägningsschemat

för budgetårslänken 1960/61, i vilken maj 1959 skall utgöra viktbas, fogas

en särskild post. Dennas vikt bestämmes till skillnaden mellan den merkostnad

varuskatten faktiskt orsakar och den kostnadsökning de nuvarande

beräkningarna får anses inregistrera. Posten erhåller för maj 1959

prisindextalet 0 och för maj 1960 talet 100. Förutsatt att varuskatten

inte ändras, bibehålies indextalet 100 till och med maj 1961. Hur stor

vikt posten skall tilldelas, avgöres när mer definitiva beräkningar rörande

den faktiska merkostnaden och den inregistrerade kostnadsökningen framlagts.

Av prisregleringsdelegationens motiveringar för sitt förslag må följande

återges.

Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att merkostnaderna under fjärde

huvudtiteln preliminärt beräknats till cirka 15 miljoner kronor för helt

budgetår sedan skatten nått full effekt. För halvt budgetår bör de då bli cirka

7,5 miljoner kronor. Då varuskatten infördes den 1 januari 1960 kommer

av olika skäl, t. ex. tidsintervallen mellan beställnings- och leveranstillfällen,

belastningen under andra hälften av budgetåret 1959/60 att betydligt

understiga 7,5 miljoner kronor. Genom att beräkningen av prisförändringarna

under fjärde huvudtiteln till viss del, motsvarande ungefär sju

procent av det fastställda vägningsschemat, baseras på prisuppgifter avseende

transaktioner, där varuskatt utgår, kommer det nuvarande kompensationsförfarandet

att — under alla förhållanden delvis — täcka uppkomna

merkostnader. Hur stor skillnaden mellan den uppkomna merkostnaden

och den på grundval av försvarsindex utgående kompensationen kan komma

att bli och i vilken riktning den går är svårt att ange med hänsyn till

att uppgifter saknas ägnade att belysa hur fort den allmänna varuskatten

slår igenom på de av försvarets transaktioner som i princip är belagda med

sådan skatt.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Departementschefen

När jag vid anmälan av propositionen 1959: 119 föreslog det system för

prisreglering av försvarshuvudtiteln som för närvarande tillämpas, betonade

jag vikten av att åstadkomma entydiga, av riksdagen kontrollerade

metoder för reglering av prisförändringar. Betydelsen härav var uppenbar,

framhöll jag, med hänsyn till nödvändigheten av en fast grundval för den

för försvaret karakteristiska långsiktiga materielanskaffningen.

Vid anmälan av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för

budgetåret 1960/61 i årets statsverksproposition har jag förutsatt, att i

princip samma system för prisreglering som gäller för innevarande budgetår

skall tillämpas under budgetåret 1960/61. Att anslaget till reglering av

prisstegringar i förslaget till riksstat upptogs med allenast beräknat belopp

var föranlett av en önskan att erhålla ytterligare underlag för beräkning

av medelsbehovet.

I det föregående har redovisats resultaten av hittills verkställda utredningar

rörande den allmänna varuskattens inverkan på utgifterna under

fjärde huvudtiteln. Det förslag som framlagts av försvarets prisregleringsdelegation

innebär, att vid beräkningen av prisförändringarna för budgetåret

1960/61 skall i vägningsschemat för indexserien för detta budgetår

införas en särskild post, bestämd med hänsyn till skillnaden mellan den

merkostnad som skatten faktiskt beräknas orsaka och den kostnadsökning

som hittillsvarande beräkningar anses inregistrera, medan för innevarande

budgetår särskilt hänsynstagande till varuskatten icke förutsättes. För egen

del anser jag det framlagda förslaget godtagbart och förutsätter, att vid

beräkning av prisförändringarna för budgetåret 1960/61 korrigering med

hänsyn till varuskatten sker på föreslaget sätt.

I övrigt är några förändringar i hittillsvarande system för reglering av

prisförändringar icke aktuella. Såsom förutsatts i årets statsverksproposition

bör emellertid basen för indexberäkningarna vara prisläget i maj 1959.

Nettoresultatet av prisregleringen skall i enlighet härmed i princip motsvara

en hundradel av summan av berörda anslag i riksstaten för budgetåret

1960/61 multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1959

(= 100) och genomsnittsindextalet för budgetåret 1960/61. I övrigt bör vid

fastställandet av resultatet av prisregleringen beaktas att vid anslagsberäkningarna

för nästa budgetår i några fall hänsyn tagits till prishöjningar

efter maj 1959.

I detta sammanhang må nämnas att det beslutade upphävandet av militärtaxan

från och med den 1 juli 1960 och resultatet av pågående överväganden

rörande kommersiella rabatter för försvarets järnvägstransporter

— till vilka omständigheter hänsyn icke ansetts böra tagas vid anslagsberäkningarna

för nästa budgetår — i vissa fall kan förändra medelsbehovet

under anslagen för budgetåret 1960/61. Jag vill erinra om att vid

anmälan av anslaget Armén: Reseersättningar m. m. i årets statsverks
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

145

proposition förutsatts, att Kungl. Maj :t i samband med prisregleringen skall

ha möjlighet att — inom ramen för det enligt fastställda regler framräknade

prisregleringsresultatet — beakta dylika förändringar.

Anslaget till reglering av prisstegringar för nästa budgetår bör enligt

min mening slutligt bestämmas till det i riksstatsförslaget preliminärt uppförda

beloppet, 60 miljoner kronor. Som framgått av det föregående synes

det visserligen sannolikt att det för innevarande budgetår anvisade beloppet,

40 miljoner kronor, kommer att vara tillfyllest. Vissa omständigheter

talar emellertid för att medelsbehovet för nästa budgetår kan bli

större. Jag vill här peka på att prisregleringsperioden i förevarande fall

är längre (maj 1959 -— medelpriser för 1960/61 mot medelpriser för

1958/59 — medelpriser 1959/60). Härtill inverkar den allmänna varuskatten

och vidare kan resultaten av 1960 års lönerörelse ännu icke överblickas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna att i det föregående angivna riktlinjer må

ligga till grund för prisreglering av anslagen under fjärde

huvudtiteln under budgetåret 1960/61;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1960/61

anvisa ett anslag av 60 000 000 kronor.

Efter överläggningar mellan företrädare för civil- och försvarsdepartementen,

å ena sidan, samt vederbörande personalorganisationer, å andra

sidan, har företrädarna för personalorganisationerna förklarat sig godtaga

de i det föregående framlagda förslagen rörande förändringar i personalstaterna

i anslutning till föreslagen ny befälsordning m. m. vid armén och

i antalet beställningar för underbefäl och civilmilitär teknisk personal i

lönegraderna Ao 11 och Ao 12, tjänstgöring i vakanta beställningar m. in.,

ändrade pensionsåldrar för musikunderofficerare och trafikledare samt

övergångsåtgärder i samband med indragningen av en musikkår och överförandet

av trafikledarpersonalen till civilmilitär anställning.

Sammanställning

över å ena sidan de i det föregående slutligt äskade anslagen samt å andra

sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde

huvudtitel för motsvarande anslag beräknade beloppen.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I statsverkspropositionen

upptaget

belopp

Slutligt

äskat

belopp

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 253 000 000

Armén: Avlöningar till personal å reservstat 1 700 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 93 500 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fl.................... ............................. 122 000 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .................. 66 000 000

Militärmusiken: Avlöningar ........................ —

Reglering av prisstegringar ........................ 60 000 000

Summa kronor 596 200 000

246 000 000

1 600 000

93 000 000

121 800 000

64 000 000

9 800 000

60 000 000

596 200 000

Fjärde huvudtitelns slutsumma kommer med hänsyn till de här avgivna

förslagen att uppgå till samma belopp som upptagits i det preliminära riksstatsförslaget

eller 2 917 800 400 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960 14 7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Ändrad lokalisering av vissa militära institutioner in. m............. 3

2. Förändringar beträffande försvarets musikorganisation ............... 7

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ..................................................................... 18

4. Dispositionen av armétygförvaltningens och arméintendenturför
valtningens

rörelsekapital ...................................................... 21

5. Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse ............ 29

6. Tjänstgöring i vakanta beställningar m. in............................... 31

7. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 42

8. Armén: Avlöningar till personal å reservstat .............................. 71

9. Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl............................ 72

10. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 102

11. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 137

12. Reglering av prisstegringar ................................................... 140

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1960/6 a1 i texten