Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen, m. m

1960-03-25 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:123, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1960

1

Nr 123

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen, m. m.; given

Stockholms slott den 25 mars 1960.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen; samt

2) lag om beredskapstillstånd.

GUSTAF ADOLF

Sven af Geijerstam

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som ett led i den beredskapsplanering, som fortlöpande pågår, föreslås i

propositionen viss ändring av den grundläggande bestämmelsen om beredskapstillstånd.

Samtidigt föreslås, att denna bestämmelse, som nu är intagen

i 27 kap. 16 § strafflagen, meddelas i en särskild lag om beredskapstillstånd.

Den nya lagen innehåller jämväl vissa kompletterande bestämmelser

i ämnet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 123

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1960

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen

Härigenom förordnas, att 27 kap. 16 § strafflagen skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

16

(Gällande lydelse)

Beredskapstillstånd föreligger sedan

Konungen meddelat förordnande

om värnpliktigas inkallande till

tjänstgöring för rikets försvar eller

säkerhet och varar intill dess enligt

Konungens förordnande sådana inkallelser

icke vidare skola äga rum.

I den män det med hänsyn till

krigsfara, vari riket befinner sig, eller

andra av krig föranledda utomordentliga

förhållanden finnes påkallat,

äger Konungen förordna, att

vad i 8 och 26 kap. samt ovan i detta

kapitel stadgas för det fall att riket

är i krig jämväl skall i tillämpliga

delar gälla beträffande brott som

förövas under annan tid.

§•

(Föreslagen lydelse)

Om inträde och upphörande av

beredskapstillstånd stadgas särskilt.

I den mån det med hänsyn till

krigsfara, vari riket befinner sig, eller

andra av krig föranledda utomordentliga

förhållanden finnes påkallat,

äger Konungen förordna, att vad i 8

och 26 kap. samt ovan i detta kapitel

stadgas för det fall att riket är i krig

jämväl skall i tillämpliga delar gälla

beträffande brott som förövas under

annan tid.

Denna lag träder i kraft den dag

Konungen bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

3

Förslag

till

Lag om beredskapstillstånd

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Befinner sig riket i krigsfara, må Konungen för stärkande av rikets försvarsberedskap

förordna om beredskapstillstånd.

Beredskapstillstånd upphör, när Konungen förordnar därom.

2 §.

Är riket i omedelbar krigsfara, må förordnande om beredskapstillstånd

eller om skärpning av redan bestående beredskapstillstånd tillkännagivas

genom beredskapslarm. Härom beslutar Konungen. I övrigt tillkännagives beredskapstillstånd

på sätt Konungen bestämmer.

3 §.

Inledas stridshandlingar mot svenskt territorium och kunna förbindelserna

med riksstyrelsen icke upprätthållas, må under förutsättningar i övrigt,

som Konungen bestämmer, civilbefälhavare eller länsstyrelse förordna

om beredskapstillstånd eller om skärpning av redan bestående beredskapstillstånd.

Sådant förordnande tillkännagives genom beredskapslarm.

4 §•

Om åtgärder, som skola vidtagas under beredskapstillstånd, och om de

föreskrifter i övrigt, som erfordras för tillämpning av denna lag, förordnar

Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

■fl Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 1 samt. Nr 123

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 11 mars 1960.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet af Geijerstam fråga angående ändring i lagstiftningen om beredskapstillstånd

samt anför därvid följande.

Inledning

I de den 10 februari 1939 utfärdade militära och civila beredskapscirkulären

stadgades om åtgärder, som skulle vidtagas av militära och civila myndigheter

samt av vissa enskilda organisationer under förstärkt försvarsberedskap.

Angående intagande och upphörande av sådan beredskap förordnade

Kungl. Maj :t.

Begreppet förstärkt försvarsberedskap hade icke någon betydelse för tilllämpning

av straffrättsliga stadganden. Avgörande för om straffskärpande

regler och s. k. krigsartiklar i den vid tiden för beredskapscirkulärens tillkomst

gällande strafflagen för krigsmakten skulle tillämpas var, om brottet

begåtts vid mobiliserad avdelning.

Den militära strafflagstiftningen reformerades år 1948 och infogades därvid

i den allmänna strafflagen genom att denna utbyggdes med två nya

kapitel, nämligen 26 kap. om brott av krigsmän och 27 kap. med särskilda

bestämmelser för krig, beredskapstillstånd in. m. I samband därmed infördes

begreppet beredskapstillstånd i strafflagen. Då det ansågs nödvändigt

att genom en legaldefinition fastställa den närmare innebörden av begreppet,

gavs en sådan definition i 27 kap. 16 § första stycket. Detta stadgande

innebär, att beredskapstillstånd föreligger sedan Kungl. Maj :t meddelat förordnande

om värnpliktigas inkallande till tjänstgöring jämlikt 28 § värnpliktslagen.

I 26 kap. strafflagen är vissa straffsatser avsedda endast för beredskapstillstånd.

Sådana straffsatser finnes vid brotten undanhållande (11 §), rymning

(12 §, jfr även 19 §) och övergivande av post (13 §). Ett par av de i 27

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 ur 1960

5

kap. behandlade brotten, nämligen olovlig sammankomst (7 §) och bristfällig

krigsförberedelse (8 §), avser gärningar som begås under beredskapslillstånd

eller då riket är i krig. Vidare må nämnas att begreppet krigsman

enligt 27 kap. 14 § under beredskapstillstånd och då riket är i krig givits en

vidare innebörd än eljest.

Begreppet beredskapstillstånd förekommer även i militära rättegångslagen,

där vissa särregler har knutits till detta begrepp. Jag får i detta avseende

hänvisa till 4, 17, 39, 92, 93 och 95 §§ nämnda lag.

Vidare må i detta sammanhang erinras om att enligt 2 § lagen den 30 maj

1952 (nr 269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten

Kungl. Maj :t under beredskapstillstånd äger förordna om sådan

skyldighet.

Begreppet beredskapstillstånd har emellertid betydelse även i andra sammanhang.

Sålunda finnes viktiga bestämmelser, vilka anknyter till detta begrepp,

i flera i administrativ ordning utfärdade författningar, främst kungörelsen

den 22 juni 1950 (nr 404) om vad som skall iakttagas vid beredskapstillstånd

(beredskapskungörelsen). Genom denna upphävdes de militära och

civila beredskapscirkulären. Begreppet beredskapstillstånd anknöts till definitionen

i strafflagen. Beredskapskungörelsen syftar bl. a. till att vid beredskapstillstånd

åstadkomma en automatisk höjning av beredskapen inom totalförsvaret.

Inträder beredskapstillstånd skall sålunda lägsta civilförsvarsberedskap

och sjukvårdsberedskap intagas. Vid omedelbar krigsfara kan beredskapstillstånd

tillkännagivas eller skärpas genom beredskapslarm, som

ges genom signaler på civilförsvarets alarmeringssystem. Sådant larm innebär

bl. a. mobiliseringsorder till krigsmakten i dess helhet och medför att

högsta beredskapsgrad skall intagas inom krigsmakten, civilförsvaret och det

allmänt civila medicinalväsendet. Har beredskapslarm givits äger rekvisitionslagen,

för den militära krigsförvaltningen gällande särskilda förordningar,

reglementen och instruktioner samt vissa stadganden i allmänna förfogandelagen

omedelbar tillämpning.

Inom försvarsdepartementet har såsom ett led i den pågående beredskapsplaneringen

upprättats en den 16 november 1959 dagtecknad promemoria

angående översyn av beredskapskungörelsen och därmed sammanhängande

frågor (stencilerad). I promemorian föreslås bl. a., att den grundläggande

bestämmelsen om beredskapstillstånd i 27 kap. 16 § strafflagen ändras. Inträde

av beredskapstillstånd bör icke längre vara en följd av förordnande om

inkallelser jämlikt 28 § värnpliktslagen. I stället förordas att beredskapstillstånd

skall inträda, när Kungl. Maj :t vid krigsfara, vari riket befinner sig,

förordnar därom. «, p m, | Sfti (

Ett vid promemorian fogat förslag till ny beredskapskungörelse innehåller

bl. a. närmare bestämmelser om beredskapsgrader för statliga myndigheter,

institutioner, organisationer och företag, vilkas verksamhet skall upprätthållas

i krig. De sålunda fastställda beredskapsgraderna skall dock icke gälla

krigsmakten, civilförsvaret, det allmänt civila medicinalväsendet och po
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

lisväsendet. För dessa verksamhetsområden är redan beredskapsgrader fastställda

i annan ordning, vartill hänvisning avses skola ske i beredskapskungörelsen.

Vidare föreslås i promemorian att beredskapslarm skall i vidsträckt

omfattning innebära Kungl. Maj :ts förordnande om tillämpning av den s. k.

beredskapslagstiftningen.

Över promemorian har yttranden avgivits av Svea hovrätt, hovrätten över

Skåne och Blekinge, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets

sjukvårdsstyrelse, försvarets fabriksstvrelse, fartygsuttagningskommissionen,

arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

statspolisintendenten, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden

för psykologiskt försvar, generalpoststyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsstvrelsen,

statskontoret, generaltullstyrelsen, riksräkenskapsverket, statens jordbruksnämnd,

kommerskollegium, sjöfartsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, statens pris- och kartellnämnd, försäkringsinspetionen,

civilbefälhavarna i första—femte civilområdena, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, riksdagens militieombudsman, fullmäktige i

riksbanken, överstyrelsen för Svenska röda korset och Sveriges radio aktiebolag.

överståthållarämbetet har överlämnat yttrande av civilförsvarschefen i

Stockholms civilförsvarsområde, länsstyrelsen i Gotlands län av civilförsvarschefen

i Gotlands civilförsvarsområde, länsstyrelsen i Kronobergs län

av landsfogden i länet, länsstyrelsen i Malmöhus län av landsfogden i länet

samt av civilförsvarscheferna i Malmö och Hälsingborgs civilförsvarsområden

och länsstyrelsen i Norrbottens län yttranden av landsfogden i länet

och civilförsvarschefen i Luleå civilförsvarsområde.

Jag anhåller att nu få upptaga frågan om ändring av den grundläggande

bestämmelsen om beredskapstillstånd i 27 kap. 16 § strafflagen och vissa

därmed sammanhängande frågor.

Departementspromemorian

I sammandrag innehåller promemorian, såvitt nu är av intresse, följande.

När den nuvarande definitionen av begreppet beredskapstillstånd år 1948

infördes i 27 kap. 16 § strafflagen åsyftades med detta begrepp »allmänt

taget ett sådant läge, som Sverige intagit under det andra världskriget och

som med hänsyn till graden av militär beredskap kommit att benämnas förstärkt

försvarsberedskap» (SOU 1946: 83 s. 175). Förordnande om inkallelser

enligt 28 § värnpliktslagen ansågs vara en lämplig yttre omständighet

för bestämning av ett läge, då skärpta bestämmelser för krigsmän erfordrades,

emedan inkallelser enligt detta lagrum vore att räkna med vid en

beredslcapsförstärkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 123 år 1960

Efter numera vidtagna ändringar i värnpliktslagen kan emellertid en förstärkning

av den militära beredskapen ske även på annat sätt än genom inkallelser

enligt 28 § nämnda lag.

Bestämmelser om de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet finnes i 27 och

28 §§ värnpliktslagen. I 27 § 1 mom. stadgas om de värnpliktigas utbildningstid.

Denna är i allmänhet 394 dagar och uppdelas — utom vid flottan,

där utbildningen skall fullgöras i ett sammanhang — i första tjänstgöring

och repetitionsövningar. Enligt 27 § 2 inom. kan värnpliktig åläggas att,

utöver utbildningstiden, i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer fullgöra en

eller flera beredskapsövningar.

Möjlighet att anordna beredskapsövningar infördes år 1939. Inom armén,

med undantag för luftvärnet, fanns tidigare icke några för beredskap mot

en neutralitetskränkning eller ett kuppartat angrepp stridsberedda förband.

För beredskap mot sådana kränkningar eller angrepp inrättades vid vissa

infanteriregementen särskilda beredskapsförband. För att kunna genomföra

denna beredskap utan att mera nämnvärt störa utbildningsarbetets fortgång

befanns det nödvändigt att införa skyldighet för värnpliktiga tillhörande

vissa yngre årsklasser att fullgöra beredskapsövning.

År 1950 genomfördes i värnpliktslagen vissa ändringar, vilka berörde såväl

repetitionsövningar som beredskapsövningar. Ändringarna var betingade

av att repetitionsövningar avsågs i fortsättningen regelmässigt skola fullgöras

i krigsförband. Även beredskapsövningar avsågs i fortsättningen skola ske i

krigsförband. Då arméns krigsförband regelmässigt är sammansatta av värnpliktiga,

som tillhör ett flertal årsklasser, begränsades icke skyldigheten

att fullgöra beredskapsövning såsom tidigare till värnpliktiga ur den yngsta

eller de yngsta årsklasserna utan denna skyldighet fastställdes att gälla alla

värnpliktiga. Det förutsattes dock att värnpliktiga ur fältförbanden, som är

sammansatta av värnpliktiga ur yngre årsklasser, i första hand skulle ifrågakomma

till inkallelser. Längsta sammanlagda tid för skyldigheten att fullgöra

beredskapsövning bestämdes till 180 dagar.

Som tidigare anmärkts inträder enligt nu gällande regler beredskapstillstånd,

när Kungl. Maj :t meddelar förordnande om inkallelser jämlikt 28 §

värnpliktslagen. Enligt detta lagrum får, då rikets försvar eller dess säkerhet

eljest det kräver, Kungl. Maj :t till tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga

eller värnpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt.

Med det innehåll 27 § värnpliktslagen numera fått föreligger väsentligt

större möjligheter än tidigare att öka den militära beredskapen utan att inkallelser

enligt 28 § värnpliktslagen behöver tillgripas. Vid ett läge, då inkallelser

för stärkande av rikets beredskap erfordras, kan detta syfte nås

genom anordnande av beredskapsövningar. Inkallelser enligt 28 § kan därför

komma att ske först i ett mycket allvarligare läge än som förutsattes vid

tillkomsten av 27 kap. 16 § strafflagen. Betydelsen härav för tillämpligheten

av de för beredskapstillstånd gällande strafflagsbestämmelserna synes

icke tidigare ha beaktats. Då de skäl som föranlett särskilda straffbe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj:ls proposition nr 123 år 1960

stämmelser, vilka automatiskt skall komma i tillämpning vid ett för landets

säkerhet skärpt läge, alltjämt torde bestå, synes det från straffrättslig

synpunkt finnas starka motiv för en annan bestämning av begreppet beredskapstillstånd

än den nuvarande. En ändring härutinnan är emellertid

tramför allt önskvärd med hänsyn till de verkningar, som beredskapstillstånd

skall medföra inom andra områden av samhällslivet.

Det är nödvändigt att inträdet av beredskapstillstånd liksom hittills anknytes

till något klart konstaterbart förhållande, så att ovisshet och tolkningssvårigheter

huruvida sådant tillstånd inträtt icke skall behöva uppkomma.

En anknytning till förordnande om inkallelser till beredskapsövning

jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen synes icke vara lämplig. Sådana

övningar bör kunna anordnas utan att beredskapsåtgärder skall behöva vidtagas

inom andra samhällsområden.

Lämpligare synes vara att göra beredskapstillstånds inträde beroende av

Kungl. Maj :ts förordnande. En närmare beskrivning av de yttre omständigheter,

som skall föreligga för att förordnande om beredskapstillstånd

skall kunna meddelas, är därvid erforderlig. Överensstämmelse bör föreligga

med motsvarande beskrivning rörande civilförsvarsberedskap i nuvarande

civilförsvarslag och i föreliggande förslag till ny sådan lag (prop. 1960:

5). Med anledning härav föreslås att förordnande om beredskapstillstånd

skall få meddelas, när riket befinner sig i krigsfara. I detta sammanhang

må erinras om att Kungl. Maj :t med tillämpning av 27 kap. 16 § andra stycket

strafflagen kan sätta de för beredskapstillstånd gällande strafflagsbestämmelserna

i tillämpning, även om beredskapstillstånd icke har inträtt.

Bestämmande för om beredskapstillstånd skall inträda eller ej blir väsentligen

andra förhållanden än frågan om de skärpta straffbestämmelserna

i strafflagen bör göras tillämpliga. Det har därför övervägts om icke den

grundläggande bestämmelsen om beredskapstillstånd borde ges i en särskild

lag. Starka skäl talar i och för sig för att denna bestämmelse meddelas

på annan plats än i strafflagen. Behov av en sådan i lag given bestämmelse

föreligger emellertid endast av straffrättsliga skäl och i denna form

behöver endast regleras beredskapstillståndets inträde och upphörande. En

särskild lag skulle därför bli mycket kortfattad och allenast innehålla två

paragrafer, den ena med stadgande om beredskapstillståndets inträde och

upphörande och den andra med bestämmelse om att Kungl. Maj :t äger meddela

ytterligare föreskrifter för tillämpning av lagen. Det är på grund härav

tveksamt, om tillskapandet av en särskild lag är tillräckligt motiverat. Vid

departementspromemorian har emellertid fogats alternativa författningsförslag,

av vilka det ena innebär bibehållande i strafflagen av huvudbestämmelsen

om beredskapstillstånd och det andra innehåller utkast till en särskild

lag om beredskapstillstånd.

Närmare bestämmelser om sättet för kungörande av beredskapstillstånd

in. m. avses lämnas i en särskild beredskapskungörelse. Till promemorian

har fogats ett förslag till ny sådan kungörelse. I förhållande till nu gällande

bestämmelser, som ur skilda synpunkter är föråldrade, innehåller förslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kanyl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

eu del ändringar. Av dessa torde i detta sammanhang endast de viktigare

behöva redovisas.

Gällande beredskapskungörelse innehåller inga detaljerade regler om beredskapsgrader

hos myndigheterna. Bestämmelser härom finns i annan

ordning utfärdade för vissa områden av totalförsvaret, nämligen för krigsmakten,

civilförsvaret, det allmänt civila medicinalväsendet och polisväsendet.

Behov föreligger emellertid av att införa beredskapsgrader även inom

andra områden av totalförsvaret. Det är nämligen av vikt att i ett skärpt

läge beredskapsåtgärder i enlighet med uppgjorda planer vidtages på ett

samordnat sätt. Förslaget till ny beredskapskungörelse innehåller därför

— förutom hänvisning till de i annan ordning föreskrivna beredskapsgraderna

— närmare bestämmelser om beredskapsgrader för övriga statliga

myndigheter, institutioner, organisationer och företag, vilkas verksamhet

skall upprätthållas i krig. Undantag göres dock för riksdagen, dess ombudsmän

och verk.

Bestämmelser om beredskapsgrader för kommunala myndigheter har

övervägts, bl. a. i den formen att vad som stadgas för statliga myndigheter

m. fl. i tillämpliga delar skall gälla inom kommunerna. Då den kommunala

verksamheten under krigstillstånd blir väsentligt olika i skilda slag

av kommuner, t. ex. i storstäderna och på landsbygden, har några bestämmelser

rörande beredskap vid kommunala myndigheter emellertid icke medtagits

i det vid departementspromemorian fogade förslaget till ny beredskapskungörelse.

För enskilda organisationer och företag, som enligt särskild

planläggning skall upprätthålla verksamhet i krig för det totala försvarets

behov, har också övervägts huruvida bestämmelser om beredskapsgrader

erfordras, men sådana har ej medtagits i förslaget.

Förslaget till beredskapskungörelse innebär — i likhet med vad som nu

gäller för civilförsvaret m. fl. områden — att tre beredskapsgrader införes.

Vid förordnande om beredskapstillstånd skall lägsta beredskapsgrad

automatiskt intagas.

Vid omedelbar krigsfara kan enligt gällande beredskapskungörelse beredskapstillstånd

tillkännagivas eller skärpas genom beredskapslarm. Även nu

föreliggande förslag innehåller bestämmelser om beredskapslarm. Genom

att beredskapsgrader införes mera generellt får beredskapslarmet större

verkningar. Vid sådant larm skall högsta beredskapsgrad automatiskt intagas.

Nuvarande bestämmelser anses vidare mindre tillfredsställande såtillvida,

att beredskapslarm endast i begränsad utsträckning innebär förordnande

att den s. k. beredskapslagstiftningen sättes i tillämpning. I detta

hänseende föreslås en väsentlig utvidgning, så att beredskapslarm i vidsträckt

omfattning kommer att innebära Kungl. Maj:ts förordnande om tilllämpning

av denna lagstiftning. Såsom bilaga till detta protokoll torde få

fogas en förteckning över de författningar, beträffande vilka — i den mån

Kungl. Maj :t icke annorlunda bestämmer — beredskapslarm enligt departementspromemorians

förslag till beredskapskungörelse skall innebära sådant

förordnande (bilaga 1).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

Om beredskapstillstånd förordnar Kungl. Maj :t, som även beslutar om

beredskapslarm. Under vissa förutsättningar åligger det enligt gällande beredskapskungörelse

vederbörande länsstyrelse att giva beredskapslarm. Även

i departementspromemorian har förutsatts, att sådana situationer kan uppstå,

då regional myndighet genom beredskapslarm bör kunna förordna om

beredskapstillstånd eller om skärpning av redan bestående beredskapstillstånd.

Sedan civilbefälhavarinstitutionen tillkommit, bör det i en sådan

situation i första hand åligga civilbefälhavare och i andra hand länsstyrelse

att giva beredskapslarm. Som förutsättning härför skall liksom nu gälla, att

främmande makt inlett stridshandlingar mot svenskt område och att förbindelserna

med Kungl. Maj :t icke kan upprätthållas.

Yttranden över departementspromemorian

Förslaget att beredskapstillstånd icke längre skall vara knutet till förordnande

jämlikt 28 § värnpliktslagen utan i stället bli direkt beroende av

Kungl. Maj :ts beslut om beredskapstillstånds inträde och upphörande har

icke föranlett anmärkning från någon remissmyndighet. Enligt överbefälhavaren

innebär det en fördel att sambandet mellan begreppet beredskapstillstånd

och inkallelse av värnpliktiga till krigstjänstgöring upphör att gälla.

Civilförsvar sstyrelsen förklarar, att genom förslaget vinnes uppenbara fördelar,

då behovet av beredskapstillstånd kan bedömas oberoende av andra

särskilda beredskapsåtgärder och smidigt anpassas till ett aktuellt läge.

Överståthållarämbetet anför att, då beredskapstillstånd medför en mycket

genomgripande förändring av samhällslivets funktioner, den betydelsefulla

frågan om beredskapstillstånds inträde icke bör vara blott en följdverkan

av något annat Kungl. Maj :ts förordnande.

Den föreslagna beskrivningen på de yttre förhållanden, då Kungl. Maj:t

skall äga förordna om beredskapstillstånd, har i allmänhet icke heller föranlett

någon erinran från remissmyndigheterna. Civilförsvarschefen i Hälsingborgs

civilförsvarsområde har dock ifrågasatt om icke kravet på krigsfara

innebär en alltför stark begränsning av möjligheten att förordna om

beredskapstillstånd.

Beträffande frågan om den grundläggande bestämmelsen rörande beredskapstillstånd

skall vara intagen i strafflagen -— såsom för närvarande —

ellex i en särskild lag har meningarna varit delade bland remissmyndigheterna.

Uttalanden till förmån för bibehållande av bestämmelsen i strafflagen

göres av hovrätten över Skåne och Blekinge, försvarets fabriksstgrelse.

telestyrelsen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, civilbefälhavarna

i andra, tredje och femte civilområdena, länsstyrelserna i Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Jämtlands och

Västerbottens län. För en särskild lag uttalar sig däremot Svea hovrätt, överbefälhavaren,

försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen,

civilbefälhavaren i fjärde civilområdet, överståthållarämbetet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1960 11

länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län samt militieombudsmannen.

Som motivering för bibehållande i strafflagen av bestämmelsen om beredskapstillstånd

anföres i allmänhet att tillskapande av en särskild lag,

som enligt det framförda förslaget skulle bli mycket kort, icke är tillräckligt

motiverat eller ej kan anses erforderligt. Hovrätten över Skåne och Blekinge

anför, att begreppet beredskapstillstånd behöver definieras i strafflagen,

därför att vissa straffstadganden anknyter till begreppet. Med hänsyn

till de verkningar ett förordnande om beredskapstillstånd i övrigt är

avsett att få, torde det falla inom Kungl. Maj :ts befogenheter att, utan stöd

av någon särskild lagbestämmelse, meddela sådant förordnande.

För en särskild lag åberopas olika skäl. Svea hovrätt understryker uttalandet

i promemorian att väsentligen andra förhållanden än frågan huruvida

vissa bestämmelser i strafflagen skall träda i tillämpning blir avgörande

för beredskapstillståndets inträde samt framhåller att lagstiftaren till införandet

av beredskapstillstånd knutit synnerligen vittgående verkningar bl. a.

på processrättens område. Bestämmelsen om beredskapstillstånd bör därför

enligt hovrättens mening placeras i en fristående lag. Den omständigheten

att en sådan lag skulle bli mycket kortfattad synes hovrätten vara av underordnad

betydelse. Överbefälhavaren uttalar, att det ur formell synpunkt ej

är tillfredsställande, att det grundläggande lagstadgandet rörande beredskapstillstånd

återfinnes i strafflagen, vilken ju reglerar en jämförelsevis

liten del av de förhållanden, som sammanhänger med ett beredskapstillstånd.

Riktigare synes vara, att stadgandet intages i en särskild lag, till vilken

övriga författningar kan hänvisa. I denna kan lämpligen även de två

andra grundläggande begreppen, beredskapslarm och krigstillstånd, intagas.

Försvarets sjukvårdsstyrelse finner det icke heller tillfredsställande,

att åtgärder, som skall vidtagas till skydd för land och folk mot en yttre

fiende, skall utlösas med stöd av en bestämmelse i strafflagen. I likhet med

vad som är fallet med civilförsvarskungörelsen och krigssjukvårdskungörelsen

— vilka Kungl. Maj :t utfärdat med stöd av civilförsvarslagen och krigssjukvårdslagen

— borde stödet för beredskapskungörelsen återfinnas i en

särskild lag, en beredskapslag. Civilförsvarsstyrelscn vill främst av psykologiska

skäl förorda en särskild lag, varigenom beredskapstillståndet skulle

erhålla en mer påtaglig plats i det allmänna medvetandet. Militieombudsmannen

ifrågasätter om icke i den särskilda lagen bör upptagas även vissa

andra bestämmelser än de i departementspromemorian föreslagna.

Förslaget om införande av beredskapsgrader för statliga myndigheter, institutioner,

organisationer och företag, som icke ingår i krigsmakten, civilförsvaret,

det allmänt civila medicinalväsendct eller polisväsendet men vilkas

verksamhet skall upprätthållas under krig, har icke föranlett erinran

från någon remissmyndighet. Åtskilliga myndigheter har emellertid framhållit

såsom angeläget, att bestämmelser utfärdas även för de kommunala

myndigheternas beredskap. Det har i en del fall föreslagits, att beredskapsgraderna

för de statliga myndigheterna skall gälla även för kommunala myn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

digheter. I andra fall har ifrågasatts, om icke länsstyrelse borde erhålla befogenhet

att besluta om kommunala myndigheters beredskap. Några remissinstanser

har visserligen framhållit vikten av att bestämmelser utfärdas rörande

kommunala myndigheters beredskap men ansett, att det bör anstå

därmed, till dess frågan om kommunernas verksamhet under beredskap och

krig blivit utredd av kommunalrättskommittén och reglerad genom lagstiftning.

I några remissvar har framhållits betydelsen av att bestämmelserna

om beredskapsgrader gäller även beträffande enskilda organisationer och

företag, vilka skall fullgöra särskilda uppgifter i krig. Även den motsatta

uppfattningen har emellertid framkommit vid remissbehandlingen.

Ej heller förslaget att beredskapslarm i vidsträckt omfattning skall innebära

Kungl. Maj :ts förordnande om tillämpning av den s. k. beredskapslagstiftningen

har föranlett någon erinran i remissyttrandena.

I några remissyttranden beröres förutsättningarna för att civilbefälhavare

eller länsstyrelse skall äga giva beredskapslarm. Här må nämnas att hovrätten

över Skåne och Blekinge erinrat om att beredskapslarm enligt de föreslagna

bestämmelserna får långt större betydelse än för närvarande. Hovrätten

ifrågasätter därför om icke delegationen till civilbefälhavare eller länsstyrelse

av Kungl. Maj :ts beslutanderätt beträffande sådant larm bör intagas

i lag stiftad i den ordning, som stadgas i 87 § regeringsformen.

Föredragande statsrådet

I den nuvarande beredskapskungörelsen ges föreskrifter om vad som

skall iakttagas vid beredskapstillstånd. Sådant tillstånd tillkännagives av

Kungl. Maj:t genom kungörelse. Vid omedelbar krigsfara kan Kungl. Maj:t

låta tillkännagiva beredskapstillstånd genom beredskapslarm eller genom

sådant larm skärpa redan bestående beredskapstillstånd. Om främmande

krigsmakt inlett stridshandlingar mot svenskt område, åligger det vederbörande

länsstyrelse att, därest beredskapslarm icke tidigare givits och förbindelserna

med Kungl. Maj :t är avbrutna, efter samråd med vederbörande

militärbefälhavare låta ge beredskapslarm.

Har kungörelse utfärdats om beredskapstillstånd eller har beredskapslarm

givits, skall inom krigsmakten, civilförsvaret och det allmänt civila medicinalväsendet

vissa beredskapsåtgärder vidtagas. Vid kungörelse om beredskapstillstånd

skall bl. a. lägsta civilförsvarsberedskap och lägsta sjukvårdsberedskap

intagas inom hela riket. Beredskapslarm utgör mobiliseringsorder

för krigsmakten i dess helhet och innebär tillika, att högsta beredskapsgrad

skall intagas inom denna. Även högsta civilförsvarsberedskap och högsta

sjukvårdsberedskap skall intagas, när beredskapslarm givits.

Beredskapskungörelsen innehåller också vissa bestämmelser med avseende

å de civila verk, myndigheter, organisationer och företag, för vilka utfärdats

föreskrifter om förberedelser för verksamhet i krig (krigsförberedelser).

Vid beredskapstillstånd skall erforderliga säkerhetsåtgärder vid
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kiingl. Maj:ts proposition nr 123 ur W60

lagas för att trygga krigsförberedelsernas genomförande. Erforderliga utrymnings-,

undanförsel- och förstöringsåtgärder skall, i fall då Kungl. Maj:t

särskilt förordnar därom eller beredskapslarm givits, av vederbörande myndigheter

vidtagas inom ramen av meddelade befogenheter. Har beredskapslarm

givits skall vidare viss beredskapslagstiftning äga omedelbar tillämpning,

nämligen rekvisitionslagen och vissa stadganden i allmänna förfogandelagen

samt för den militära krigsförvaltningen gällande särskilda förordningar,

reglementen och instruktioner.

Som ett led i den beredskapsplanering, som fortlöpande pågår, har inom

försvarsdepartementet en översyn verkställts av beredskapskungörelsen.

Härvid har även det för kungörelsens tillämplighet grundläggande begreppet

beredskapstillstånd uppmärksammats. Den närmare innebörden av detta

begrepp har fastställts i 27 kap. 16 § strafflagen. Enligt detta stadgande föreligger

beredskapstillstånd sedan Kungl. Maj :t meddelat förordnande om

värnpliktigas inkallande till tjänstgöring för rikets försvar eller säkerhet och

varar till dess sådana inkallelser icke vidare skall äga rum. Härigenom har

förhandenvaron av beredskapstillstånd anknutits till förordnande om inkallelser

jämlikt 28 § värnpliktslagen.

På sätt i departementspromemorian framhållits är det med den utformning,

som värnpliktslagens bestämmelser om de värnpliktigas tjänstgöringsskvldighet

numera erhållit, förenat med olägenheter ur skilda synpunkter,

att beredskapstillstånd är avhängigt av förordnande om inkallelser enligt

28 § värnpliktslagen. Jag delar därför den i promemorian framförda meningen,

som även biträtts av remissmyndigheterna, att den grundläggande

bestämmelsen om beredskapstillstånd bör ändras. Därvid synes lämpligt att

göra beredskapstillstånds inträde och upphörande beroende av Kungl. Maj :ts

förordnande. I promemorian har föreslagits, att förordnande om bcredskapstillstånd

skall få meddelas, när riket befinner sig i krigsfara. Förslaget härom

har vunnit allmän anslutning vid remissbehandlingen, och även jag finner

den angivna förutsättningen för förordnande om beredskapstillstånd

lämplig. Den anknyter väl till motsvarande bestämmelser på andra håll,

t. ex. i civilförsvarslagen, och torde icke innebära nagon ändring i sak i förhållande

till vad som nu gäller. För att förordnande skall få meddelas om

inkallelser jämlikt 28 § värnpliktslagen torde nämligen förutsättas att riket

befinner sig i krigsfara. Den föreslagna lösningen lärer därför icke, såsom

ifrågasatts i ett remissyttrande, innebära någon begränsning av den nuvarande

möjligheten att förordna om beredskapstillstånd. Med hänsyn till det

anförda synes de föreslagna ändringarna i fråga om beredskapstillstånds

inträde och upphörande kunna godtagas även med avseende å de bestämmelser

i strafflagen och militära rättegångslagen, som äger tillämpning under

beredskapstillstånd.

I departementspromemorian har framlagts alternativa författningsförslag

beträffande den grundläggande bestämmelsen om beredskapstillstånd. Det

ena innebär, att bestämmelsen bibehålies i stratflagen, och det andra, att en

särskild lag om beredskapstillstånd utfärdas. Uppfattningarna i denna frå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1960

ga har varit delade bland remissmyndigheterna. För egen del har jag stannat

vid att förorda alternativet med en särskild lag. Avgörande för huruvida

förordnande om beredskapstillstånd skall meddelas blir väsentligen

andra omständigheter än behovet att tillämpa särskilda straffrättsliga regier.

Jag vill för övrigt erinra om att dessa regler under vissa förutsättningar

kan sättas i tillämpning även utan sådant förordnande. Med hänsyn till de

vittgående verkningar på skilda områden, som följer med beredskapstillstånd,

synes det vidare oegentligt att bibehålla den grundläggande bestämmelsen

i strafflagen.

Den särskilda lagen om beredskapstillstånd synes böra göras något utförligare

än enligt promemorieförslaget. I 1 § av lagen torde böra stadgas

att Kungl. Maj :t, om riket befinner sig i krigsfara, må för stärkande av rikets

försvarsberedskap förordna om beredskapstillstånd samt att sådant

tillstånd upphör, när Kungl. Maj:t förordnar därom. Med hänsyn till omfattningen

av de verkningar, som avses skola inträda då beredskapstillstånd

tillkännagives eller skärpes genom beredskapslarm, bör i 2 § upptagas ett

stadgande om förutsättningen för att sådant larm skall få utfärdas. Av samma

skäl anser jag, att de viktigaste förutsättningarna för civilbefälhavares

och länsstyrelses rätt att ge beredskapslarm bör anges i lagen. Detta torde

lämpligen kunna ske i 3 §. Slutligen synes lagen böra, såsom 4 §, innehålla

ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om åtgärder, som skall vidtagas

under beredskapstillstånd, och om de föreskrifter i övrigt, som erfordras

för tillämpning av lagen.

Med stöd av sistnämnda paragraf avses en ny beredskapskungörelse komma

att utfärdas. Det vid departementspromemorian fogade förslaget till sådan

kungörelse bar — då det gäller de viktigare ändringarna i förhållande

till nu gällande regler — i allmänhet tillstyrkts av remissmyndigheterna.

Även för egen del har jag funnit förslaget väl ägnat att läggas till grund för

en ny beredskapskungörelse. Behov föreligger otvivelaktigt av bestämmelser,

som kan leda till bättre samordning av beredskapsåtgärderna inom olika

samhällsområden. Jag finner det därför ändamålsenligt att särskilda

beredskapsgrader införes även beträffande sådana statliga myndigheter,

vilkas verksamhet skall upprätthållas under krig men för vilka bestämmelser

om beredskapsgrader nu saknas. I likhet med vissa remissmyndigheter

anser jag det böra övervägas att införa beredskapsgrader jämväl för

kommunala myndigheter och enskilda organisationer m. fl., som har alt

fullgöra viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Det synes möjligt att utforma

bestämmelser härom på sådant sätt, att några olägenheter med hänsyn

till exempelvis de skiftande förhållandena i olika kommuner ej behöver befaras.

Icke heller torde kommunalrättskommitténs överväganden rörande

kommunernas uppgifter under beredskap och krig behöva föregripas genom

sådana bestämmelser. Såsom framhållits i promemorian föreligger

behov av att i ett kritiskt läge kunna genom beredskapslarm utlösa automatiska

verkningar på framför allt beredskapslagstiftningens område. Promemorians

förslag i denna del, som lämnats utan erinran av remissmyn
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kangl. Maj:ts proposition nr 123 år 1960

digheterna, synes mig lämpligt avvägt. Det får emellertid i detta liksom i

andra hänseenden ankomma på Kungl. Maj :t att närmare överväga den

nya beredskapskungörelsens innehåll, efter det att lag om beredskapstillstånd

blivit antagen.

Lagen om beredskapstillstånd föranleder ändring av 27 kap. 16 § strafflagen,

där det nuvarande första stycket torde kunna ges den avfattningen

att om inträde och upphörande av beredskapstillstånd stadgas särskilt.

Den nya lagstiftningen torde böra träda i kraft den dag Kungl. Maj :t

bestämmer.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1. lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen; och

2. lag om beredskapstillstånd.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den

lydelse bilaga (bilaga 2)1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 §

regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Margit Hirén

1 Bilagan, vars innehåll överensstämmer med de vid propositionen fogade lagförslagen, ha

här uteslutits.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

Bilaga 1

Förteckning över viss beredskapslagstiftning

Lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om skyldighet för kommun att fullgöra

vissa av krig in. m. föranledda arbetsuppgifter,

lagen den 22 juni 1939 (nr 299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse

eller upplåtelse av fartyg m. m.,

lagen den 21 mars 1940 (nr 176) med vissa bestämmelser om fraktfart

med svenska fartyg,

lagen den 13 mars 1942 (nr 87) med särskilda bestämmelser angående

stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller

krigsfara m. m.,

rekvisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583),

lagen den 30 maj 1952 (nr 269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att

tjänstgöra vid krigsmakten,

lagen den 27 november 1953 (nr 688) om hälso- och sjukvård vid krig

och andra utomordentliga förhållanden (krigssjukvårdslagen),

allmänna förfogandelagen den 26 maj 1954 (nr 279),

allmänna ransoneringslagen den 26 maj 1954 (nr 280),

allmänna prisregleringslagen den 1 juni 1956 (nr 236),

lagen den 26 april 1957 (nr 132) med särskilda bestämmelser angående

domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.,

lagen den 20 december 1957 (nr 684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden,

förordningen den 20 december 1957 (nr 686) om taxeringsväsendet under

krigsförhållanden in. m.,

lagen den 10 april 1959 (nr 73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse

vid krig m. m.,

lagen den 10 april 1959 (nr 74) med vissa bestämmelser om utländsk

försäkringsrörelse här i riket vid krig m. m.,

allmänna tjänstepliktslagen den 17 april 1959 (nr 83), och

lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring.

Kungörelsen den 3 mars 1939 (nr 73) angående enskildas innehav av

brevduvor vid krig eller krigsfara in. m.,

kungörelsen den 8 september 1939 (nr 658) om kristidsnämnder,

förordningen den 30 juni 1942 (nr 586) med närmare bestämmelser angående

tillämpning av rekvisisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583) (rekvisitionsförordningen),

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

kungörelsen den 2 april 1943 (nr 137) om tillämpning av lagen den 13

mars 1942 (nr 87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna

och deras verksamhet vid krig eller krigsfara in. m.,

kungörelsen den 20 oktober 1944 (nr 728) om övervakande av samfärdseln

över rikets gränser vid krig eller krigsfara (gränsövervakningskungörelsen),

kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 551) med vissa bestämmelser om utnyttjande

av landets transportmedel under krig eller krigsfara m. m.,

kungörelsen den 22 juni 1951 (nr 552) med vissa bestämmelser om förfogande

över fastigheter under krig eller krigsfara,

kungörelsen den 20 september 1951 (nr 644) med vissa bestämmelser angående

länsstyrelsernas verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.,

kungörelsen den 16 januari 1953 (nr 21) angående tillämpning av lagen

den 30 maj 1952 (nr 269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra

vid krigsmakten, m. in.,

krigssjukvårdskungörelsen den 17 juni 1955 (nr 442),

kungörelsen den 21 december 1956 (nr 612) med tillämpningsföreskrifter

till allmänna prisregleringslagen den 1 juni 1956 (nr 236),

kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 236) med vissa bestämmelser i anledning

av lagen den 22 juni 1939 (nr 299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse

eller upplåtelse av fartyg m. m.,

kungörelsen den 6 juni 1957 (nr 294) med närmare bestämmelser angående

tillämpning av allmänna förfogandelagen den 26 maj 1954 (nr 279)

(allmänna förfogandekungörelsen),

kungörelsen den 24 januari 1958 (nr 27) angående användning inom marinen

av tullverkets kustbevakning under beredskapstillstånd eller krigstillstånd,

^

kungörelsen den 24 april 1959 (nr 177) angående byggnads- och reparationsberedskapen,

och

kungörelsen den 5 juni 1959 (nr 372) om motorreparationstjänsten.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 22 mars

1960.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. Söderlund,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 17 mars 1960 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 11 mars 1960, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen

och till lag om beredskapstillstånd.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av hovrättsassessorn Lars Erik Wilhelmson.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Clas Amilon

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1960

19

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 mars 1960.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

statsrådet af Geijerstam lagrådets den 22 mars 1960 avgivna utlåtande över

de till lagrådet den 11 mars 1960 remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen; samt

2) lag om beredskapstillstånd.

Med förmälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att desamma måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

800520

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen, m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1960:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 27 kap. 16 § strafflagen, m. m. s. 1 i texten