Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse

1960-04-01 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:133, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

1

Nr IB:?

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31

mars 1955 (nr 183) om bankrörelse; given Stockholms

slott den 1 april 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 (nr

183) om bankrörelse.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i banklagen, varigenom generalpoststyrelsen

får rätt att använda namnet postbanken såsom gemensam beteckning

för postsparbanks- och postgirorörelsen.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr lHo

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Bankrörelse må,--— tillstånd

(oktroj).

Med bankrörelse — — — allmänneligen

begagnas.

Angående postsparbanken och

postgiro rörelsen samt sparbank, centralkassa

för jordbrukskredit och

järnkontoret är särskilt stadgat.

2 §.

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postsparbanken, sparbank

och Sveriges allmänna hypoteksbank

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda ordet bank.

Beträffande användningen av ordet

bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Bankrörelse må,---tillstånd

(oktroj).

Med bankrörelse —--allmän
neligen

begagnas.

Angående postbanken med postsparbanks-

och postgirorörelsen,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit

och järnkontoret är särskilt

stadgat.

2 §.

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postbanken, sparbank

och Sveriges allmänna hypoteksbank

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda ordet

bank. Beträffande användningen av

ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om rätt för generalpoststyrelsen

att i sin bankverksamhet använda namnet postbanken samt

anför därvid följande.

Inledning

I 1 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse anges vad som

förstås med sådan rörelse. Det heter i paragrafens andra stycke att bankrörelse

är sådan verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på

räkning som av bank allmänneligen begagnas. Kretsen av de subjekt som

äger bedriva bankrörelse av angivet slag är bestämd i paragrafens första

och tredje stycken. I första stycket utsäges att bankrörelse, förutom av

riksbanken, må utövas endast av bankaktiebolag som därtill erhållit Konungens

tillstånd. Tredje stycket av paragrafen hänvisar till vad som är

särskilt stadgat angående postsparbanken och postgirorörelsen samt sparbank,

centralkassa för jordbrukskredit och järnkontoret. De författningar

som åsyftas med hänvisningen är, såvitt i förevarande sammanhang är av

intresse, förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken,

förordningen den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelse samt reglementet

den 12 december 1958 (nr 600) angående förvaltningen av medel,

som innestå i postsparbanken och på postgiro.

Enligt föreskrift i 2 § banklagen får ej annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postsparbanken, sparbank och Sveriges allmänna hypoteksbank i

sin firma eller eljest vid beteckning av affärsrörelsen använda ordet bank.

I paragrafen hänvisas vidare till att beträffande användningen av ordet

bank i registrerad understödsförenings firma är särskilt stadgat.

I skrivelse den 3 februari 1960 bar generalpoststyrelsen på anförda skäl

hemställt om sådan ändring av banklagen att generalpoststyrelsen som gemensam

beteckning för de nuvarande postsparbanks- och postgirorörelserna

kan använda namnet postbanken.

över framställningen bar, efter remiss, yttranden avgivits av fullmäklf

Ilihant] till riksdaqens protokoll 1960. 1 samt. Nr 133

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:is proposition nr 133 år 1960

tige i riksbanken'', bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,

Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen. De tre förstnämnda

remissinstanserna har biträtt generalpoststyrelsens framställning.

De båda föreningarna har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka framställningen.

Generalpoststyreisens framställning

Postsparbanken började sin verksamhet den 1 januari 1884 och lydde

fram till 1912 under generalpoststyrelsen. Från sistnämnda år till år 1923

fungerade banken — fortfarande under namn av postsparbanken — som

en fristående statsinstitution. Från och med år 1923 införlivades postsparbanken

åler med postverket. Samtidigt tillskapades generalpoststyrelsens

femte byrå, som fick till huvudsakligt arbetsområde att handlägga ärenden

rörande postsparbankens administration och medelsförvaltning samt ombesörja

den centrala kontobokföringen.

Postgirot infördes år 1925. Därvid bestämdes att såväl den centrala ledningen

av girots verksamhet som bokföringen på girots konton skulle anförtros

åt generalpoststyrelsens femte byrå.

b rån och med år 1934, då statens intressekontor upprättades och anknöts

till postgirokontoret, kom jämväl intressekontoret att tillhöra arbetsområdet

för femte byrån.

Enligt vad generalpoststyrelsen i sin framställning den 3 februari 1960

anför fick styrelsens femte byrå redan från början sin särskilda prägel genom

postsparbankens och postgirokontorets bankmässiga verksamhet.

Generalpoststyrelsen fortsätter.

Genom beslut av generalpoststyrelsen bestämdes, att styrelsens femte

byrå fr. o. m. den 1 juli 1936 skulle benämnas generalpoststyrelsens bankavdelning.

Då hade särskilt postgirorörelsen utvecklats mycket snabbt. Sålunda

fanns vid 1935 års utgång omkring 80 000 postgirokonton. Den sammanlagda

kontobehållningen utgjorde under år 1935 i medeltal 105 millioner

kronor. Men även postsparbanken hade från omorganisationen år 1923

okat verksamheten högst betydligt. Vid årsskiftet 1935—1936 fanns nära 2

millioner postsparbankskonton med en insättarbehållning av i runt tal 500

millioner kronor.

Under de följande åren har denna utveckling av postsparbankens och

postgirots rörelse oavbrutet fortsatt. Vid årsskiftet 1959—1960 hade sålunda

postsparbanken ungefär 5 millioner konton med en insättarbehållning

av omkring 4,2 milliarder kronor. Antalet postgirokonton uppgick till något

över 400 000 med en total behållning under år 1959 av i medeltal 2,4 milliarder

kronor.

Genom den ökning som ägt rum i postsparbankens och postgirots rörelsei

har dessa penninginstitut, anför generalpoststyrelsen vidare, kommit

att spela en alltmer framträdande roll inom det ekonomiska livet. Verksamheten

omspänner hela landet och berör nära flertalet områden av den offentliga

förvaltningen och näringslivet. Den anlitas också i en eller annan

form av nära nog landets samtliga invånare. Vid den omfattande in- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1360

5

utlåning samt betalningsförmedling, som sålunda bedrives av postsparbanken

och postgirot, uppträder bankavdelningen utåt under benämningen

postsparbanken, där denna rörelsegren avses, samt under beteckningen

postgirokontoret i fråga om postgiroärenden. I betydande utsträckning är

emellertid, enligt vad styrelsen vidare upplyser, denna distinktion — särskilt

när det gäller utlåningssidan — icke möjlig att upprätthålla. När avdelningen

i sådana fall utåt uppträder som en enhet, sker detta under beteckningen

generalpoststyrelsens bankavdelning.

Med hänsyn till den omfattning postsparbankens och postgirots rörelse

numera erhållit kan den gemensamma beteckningen generalpoststyrelsens

bankavdelning enligt styrelsens uppfattning icke längre anses utgöra ett

adekvat uttryck för verksamheten. Benämningen har också i praktiken visat

sig föga lämplig som gemensamt firmanamn för postsparbanken och

postgirokontoret. Den har icke heller — oakiat den varit i bruk i över 23

år — förmått vinna någon större utbredning bland postsparbankens och

postgirots kunder. Enligt styrelsens uppfattning är det av väsentlig betydelse,

att verksamheten utåt kan bedrivas under en med hänsyn till rörelsens

omfattning mera karakteristisk gemensam benämning. Önskvärt är

vidare all denna är kortare än den nuvarande, vilket skulle göra den mera

praktiskt användbar.

Generalpoststyrelsen fortsätter.

Ovan berörda olägenheter ha medfört, att en namnändring av generalpoststyrelsens

bankavdelning länge varit aktuell. Under senare tid har denna

fråga ytterligare aktualiserats genom att en ny instruktion för generalpoststyrelsen

inom kort skall utfärdas. I denna skall nämligen — till skillnad

mot vild tidigare varit fallet — intagas namnen på styrelsens olika avdelningar

och byråer. Styrelsen har därvid funnit lämpligt, att den ifrågasatta

namnändringen av bankavdelningen vidtages i så nära anslutning som

möjligt till utfärdandet av den nya instruktionen. Vid övervägande av olika

namnförslag har styrelsen såsom lämplig benämning för bankavdelningen

stannat för namnet »postbanken».

Enligt 2 § lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse må emellertid ej annan

än riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken, sparbank och Sveriges allmänna

hypoteksbank i sin firma eller eljest vid beteckning av affärsrörelsen

använda ordet bank. På grund härav synes den ifrågasatta nya benämningen

på bankavdelningen icke kunna införas utan alt ovannämnda

lagrum i erforderlig mån ändras.

Generalpoststyrelsen har för avsikt att i anslutning till namnändringen

av bankavdelningen till Kungl. Maj :t inge förslag om dels ändring av tjänstebenämningen

»Poslsparbankschefen» dels vissa följdändringar i instruktionen

för generalpoststyrelsen. Den nya tjänstebenämningen på postsparbankschefen

bör i förekommande fall införas i den personalstat för postverket,

som riksdagen fastställer att gälla fr. o. in. den 1 juli 1960.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer generalpoststyrelsen

att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 2 § banklagen - med giltighet från

och med den 1 juli 1960 — skall erhålla på det sättet ändrad lydelse att

ordet »postsparbanken» ersättes med orden »postbanken med postsparbanken

ocli postgirorörelsen».

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

Yttrandena

Fullmäktige i riksbanken och sparbanksinspektionen uttalar, att de intet

har att erinra mot bifall till generalpoststyrelsens framställning.

Bank- och fondinspektionen förklarar sig ingenting ha att erinra mot att

generalpoststyrelsens bankavdelning i fortsättningen får det enklare och

kortare namnet postbanken. Härav föranledda ändringar i banklagen bör

emellertid enligt inspektionens mening icke göras förrän den nya instruktionen

för generalpoststyrelsen utfärdats och det njra namnet därigenom

definitivt fastställts. Inspektionen erinrar om att i 1 § tredje stycket banklagen

hänvisas till särskilda stadganden och att därvid beträffande postsparbanken

och postgirot åsyftas de inledningsvis nämnda båda förordningarna

och reglementet. Enligt inspektionens mening bör lämpligen det

nya namnet postbanken inflyta i det nyssnämnda stadgandet i banklagen.

Hänvisningen däri kan då även gälla den nya instruktionen för generalpoststyrelsen.

Den av styrelsen föreslagna formuleringen »postbanken med

postsparbanken och postgirorörelsen» synes böra användas. I 2 § banklagen

är det enligt inspektionens mening tillräckligt att endast den kortare benämningen

»postbanken» användes. Eftersom postsparbanken och postgirokontoret

är underavdelningar framgår ju, anför inspektionen, att även dessa,

när de uppträder var för sig, har rätt att nyttja ordet bank.

Svenska bankföreningen hävdar, att ordet bank såväl i lagstiftningen

som i det allmänna medvetandet vunnit burskap såsom benämning på kreditinstitut

med sådan verksamhet och inriktning i övrigt som är karakteristisk

för affärsbankerna. I den mån det är fråga om penninginrättningar av

annan typ begagnas regelmässigt mera specialiserade beteckningar. I en del

av dessa ingår visserligen ordet bank, men då såsom sammansättningsled i

ett längre ord där prefixet ger en antydan om verksamhetens art, t. ex. sparbank

och liypoteksbank. Någon motsvarande typbeskrivande funktion kan

ordet »postbanken» enligt bankföreningens mening icke fylla, och det

skulle därför vara ägnat att väcka föreställningar om en affärsbank. Av

gällande föreskrifter framgår emellertid, anför bankföreningen vidare, att

varken postsparbanken eller postgirot avsetts skola driva affärsbanksrörelse.

Postsparbanken skall vara en sparbank, och postgirots primära uppgift

är icke kreditgivning utan betalningsförmedling. Att för dessa båda inrättningar

använda beteckningen postbanken skulle därför närmast verka

vilseledande och stå i strid med de traditionella principerna i fråga om benämningen

av olika slags penninginstitut. Bankföreningen vill också framhålla,

att det från såväl firmarättsliga som praktiska synpunkter förefaller

föga tillfredsställande att —- såsom generalpoststyrelsen tydligen tänkt sig

låta postsparbanken respektive postgirot uppträda än under sitt nuvarande

namn och än under den nya benämningen. På grund av vad sålunda

anförts finner sig bankföreningen icke kunna tillstyrka generalpoststyrelsens

framställning.

Sparbanksföreningen känner sig inte övertygad om att postbanken är ett

bättre, mera praktiskt och användbarare namn än generalpoststyrelsens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mcij.ls proposition nr 133 år 1960

bankavdelning. Såvitt föreningen förstår kommer verksamheten, om det nya

namnet slår igenom, att bedrivas under tre olika namn: postbanken, postsparbanken

och postgirokontoret. Att så kan komma att bli fallet framgår

enligt sparbanksföreningens mening redan av formuleringen »postbanken

med postsparbanken och postgirorörelsen». Någon ändring av 2 § sparbankslagen,

där postsparbanken namnes, är ej heller ifrågasatt av generalpoststyrelsen,

framhåller sparbanksföreningen. Föreningen kan inte tinna annat

än att tre namn för ifrågavarande verksamhetsområde är i mesta laget.

När generalpoststyrelsen skriver om ett gemensamt firmanamn för de båda

verksamhetsgrenarna, så anlydes därmed också att vardera av de båda

grenarna i själva verket kommer att arbeta med två namn, tydligen avsedda

att användas efter läglighet. En sådan ordning synes sparbanksföreningen

inte överensstämma med den för andra företag tillämpliga associationslagstiftningen

och synes av praktiska skäl olämplig därför att den är ägnad

att skapa oklarhet. Vad man, såvitt angår sparbanksväsendet, skulle åstadkomma

är egentligen alt ett organ med namnet postbanken, som skapar

föreställningar om en affärsbank, får en underavdelning, postsparbanken,

som ju är avsedd att vara en sparbank och som i lagstiftningen omnämns såsom

ett särskilt organ. Generalpoststyrelsens framställning ger sparbanksföreningen

anledning framhålla, att en sådan förändring i verksamheten,

som namnförslaget synes antyda, bör föregås av en prövning av riksdagen av

planerna på och samordningen med andra former av statlig bankverksamhet.

Sparbanksföreningen är alltså, slutar yttrandet, tveksam om lämpligheten

av att genomföra ifrågavarande förslag.

Departementschefen

Postsparbanken och postgirorörelsen — vilkas verksamhet regleras av

särskilda författningar — är inom generalpoststyrelsen sammanförda till en

avdelning, benämnd bankavdelningen. Enligt 2 § banklagen har postsparbanken

men icke postgirorörelsen rätt att i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda ordet bank. I syfte att möjliggöra benämningen

postbanken å den nuvarande bankavdelningen har generalpoststyrelsen

anhållit om den ändringen av paragrafen att ordet bank får användas

av »postbanken med postsparbanken och postgirorörelsen».

Generalpoststyrelsens framställning har icke föranlett erinran annat än

från Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen. Föreningarna

har anfört, alt beteckningen postbanken slår i strid med traditionella

principer i fråga om benämning av olika slags penninginstitut, samt att ett

bifall till framställningen skulle innebära att den nu ifrågavarande verksamheten

kommer alt kunna bedrivas under tre olika namn: postbanken

postsparbanken och postgirot.

Enligt banklagen är ej alla de inrättningar, som lår bedriva bankrörelse,

berättigade alt använda ordet bank. Utesluten från rätten härtill är sålunda,

som nvss nämnts, bl. a. postgirorörelsen. Inskränkningarna i friheten

all använda ordet bank går tillbaka till äldre banklagstiftning och svnes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

närmast lia tillkommit för att förhindra att vissa penninginrättningar genom

att använda benämningen bank erhöll ett oförtjänt förtroende från allmänhetens

sida. Någon anledning att för postgirorörelsens vidkommande

fortfarande upprätthålla detta historiskt betingade förbud torde icke föreligga.

Från denna utgångspunkt synes hinder icke finnas mot att ordet postbanken

användes för att beteckna postgirorörelsen. Att så icke heller är fallet

med postverkets inlåningsrörelse, d. v. s. postsparbanken, följer av det

tidigare sagda. De av generalpoststyrelsen anförda skälen för införandet av

benämningen postbanken anser jag bärkraftiga. Styrelsens framställning har

också tillstyrkts av fullmäktige i riksbanken samt bank- och sparbanksinspektionerna.

En författningsändring i enlighet med generalpoststyrelsens förslag innebär

att — förutom enbart benämningen postbanken —- även de nuvarande

namnen postsparbanken och postgirorörelsen (postgirot) alltjämt skall kunna

användas, i eller utan förening med ordet postbanken, för att beteckna

den nu ifrågavarande verksamheten. När det gäller inlåningsrörelsen kan

utan tvivel vissa betänkligheter anföras mot att här använda såväl postbanken

som postsparbanken som benämningar. Enligt vad jag inhämtat avser

emellertid generalpoststyrelsen att successivt, med den skyndsamhet organisatoriska

och andra förhållanden medgiver, avveckla beteckningen postsparbanken.

Vid sådant förhållande anser jag att hinder icke bör föreligga att

nu genomföra styrelsens förslag om ändring av 2 § banklagen, och jag tillstyrker

sålunda bifall därtill. Någon ändring i fråga om verksamheten åsyftas

inte härmed.

I samband med att benämningen postbanken införes i 2 § banklagen bör

såsom bank- och fondinspektionen förordat — hänvisningen i 1 § tredje

stycket samma lag till vad som särskilt är stadgat utökas till att omfatta

även postbanken. Detta förutsätter bl. a. att benämningen postbanken införes

i instruktionen för generalpoststyrelsen. Enligt vad jag inhämtat avser

chefen för kommunikationsdepartementet att anmäla härmed sammanhängande

frågor.

Författningsändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1960.

I enlighet med vad som anförts i det föregående har inom finansdepartementet

upprättats ett förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§

lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse. Förslaget torde såsom Bilaga

få fogas till statsrådsprotokollet i förevarande ärende.

Föredraganden hemställer härefter att lagrådets utlåtande över lagförslaget

måtte för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Bo Jonas S jönander

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

9

Bilagn

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955

(nr 183) om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 fi.

Bankrörelse må,---tillstånd

(oktroj).

Med bankrörelse---allmän
neligen

begagnas.

Angående postsparbanken och

postgirorörelsen samt sparbank, centralkassa

för jordbrukskredit och

järnkontoret är särskilt stadgat.

2 §.

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postsparbanken, sparbank

och Sveriges allmänna hypoteksbank

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda ordet bank.

Beträffande användningen av ordet

bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Bankrörelse må, —---— tillstånd

(oktroj).

Med bankrörelse -— —•'' — allmänneligen

begagnas.

Angående postbanken med postsparbanken

och postgirorörelsen,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit

och järnkontoret är särskilt

stadgat.

2 §■

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postbanken med postsparbanken

och postgirorörelsen, sparbank

och Sveriges allmänna hypoteksbank

i sin firma eller eljest vid

beteckning av affärsrörelsen använda

ordet bank. Beträffande användningen

av ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ris proposition nr 133 år 1960

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 mars

1960.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. Söderlund,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 24 mars 1960 tillhandakoramet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 11

mars 1960, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars

1955 (nr 183) om bankrörelse.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn B. G. Holmquist.

Lagrådet yttrade:

Enligt vad som uppgivits i remissprotokollet har generalpoststyrelsens

hemställan om sådan lagändring, att styrelsens bankavdelning kan givas

benämningen »postbanken», föranletts endast av en önskan att erhålla en

mera praktiskt användbar och med hänsyn till omfattningen av avdelningens

verksamhet mera karaktäristisk beteckning. Någon ändring i fråga om

själva verksamheten, som för närvarande omfattar postsparbanks- och postgirorörelsen,

åsyftas således icke. Det torde knappast behöva befaras, att

ett införande av benämningen »postbanken» skulle medföra avsevärda olägenheter

av praktisk eller ekonomisk natur vare sig för allmänheten eller

för affärsbankerna. Någon anledning till erinran mot denna beteckning synes

därför icke föreligga.

Däremot skulle det, såsom svenska bankföreningen och sparbanksföreningen

framhållit, icke vara tillfredsställande utan tvärtom ägnat att skapa

oklarhet, därest den nya benämningen i enlighet med förslaget utformades

på sådant sätt att verksamheten kunde bedrivas under tre olika

namn, nämligen postbanken, postsparbanken och postgirokontoret. Redan

formuleringen »postbanken med postsparbanken och postgirorörelsen» kan

leda till den missuppfattningen att verksamheten omfattar, utom sparbanksoch

postgirorörelse, jämväl affärsbanksrörelse.

Vid nyss angivna förhållanden framstår det såsom synnerligen tveksamt,

om tillräckliga skäl föreligga för den föreslagna ändringen. Finnes en så
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 ur 1960 11

dan böra ske, synes i allt fall till förebyggande av missuppfattning i stället

för beteckningen »postbanken med postsparbanken och postgirorörelsen»

böra införas uttrycket »postbanken med postsparbanks- och postgirorörelsen».

Därest dylik beteckning användes i 1 § tredje stycket, lärer det vara

tillräckligt att i 2 § gällande lag endast vidtaga den ändringen att ordet

»postsparbanken» utbytes mot »postbanken». Den nu ifrågasatta ändringen

bör så snart ske kan föranleda ändringar i 2 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

ävensom i andra författningar.

Ur protokollet:

Clas Amilon

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 april

1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 28 mars

1960 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 11 mars 1960 remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars

1955 (nr 183) om bankrörelse samt anför därvid följande.

Lagrådet har i sitt utlåtande förordat att — till förebyggande av missuppfattningen

att generalpoststyrelsens bankverksamhet kommer att omfatta

även affärsbanksrörelse — i 1 § tredje stycket banklagen bör införas uttryc*

ket »postbanken med postsparbanks- och postgirorörelsen» i stället för den

i remissprotokollet föreslagna beteckningen »postbanken med postsparbanken

och postgirorörelsen». Enligt lagrådets mening är det med den av lagrådet

sålunda förordade ändringen tillräckligt att i 2 § endast vidtaga den

ändringen att ordet »postsparbanken» utbytes mot »postbanken».

Lagrådets hemställan beträffande 1 § finner jag böra beaktas. Den av

lagrådet föreslagna lydelsen av 2 § avser, såsom framgår av utlåtandet, icke

att generalpoststyrelsen skall vara förhindrad att under en övergångsperiod

använda beteckningen postsparbanken. Jag anser mig därför även i denna

del kunna godtaga den av lagrådet föreslagna lydelsen.

Lagförslaget har ändrats i enlighet med vad lagrådet förordat.

Föredraganden hemställer härefter att det sålunda ändrade förslaget måtte

genom proposition framläggas för riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

600546 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:307 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition a1 i texten
  2. BU 1960:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 31 mars 1955 s. 1 i texten