Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

1960-04-01 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:138, Angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1960

1

Nr 138

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för Kungl. Maj.t att förordna om visst undantag

från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november

19H (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m.;

given Stockholms slott den 1 april 1960.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t att medge

stämpelfrihet för ett av Scandinavian Airlines System (SAS) den 31 mars

1960 utgivet förlagslån. Sådant bemyndigande har tidigare lämnats av 1958

års riksdag i fråga om ett av SAS hösten 1957 utgivet förlagslån, vilket -—

utom i fråga om ränta — utbjöds på samma villkor som det nu aktuella

lånet.

t Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 138

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1960

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. f

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 april

1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om

visst undantag från stämpelplikt enligt stämpelförordningen och fondstämpelförordningen

samt anför därvid följande.

Inledning

Scandinavian Airlines System (SAS) har den 31 mars 1960 utgivit ett 7

procent förlagslån å tillhopa 78 750 000 svenska kronor. Lånet har genom

förmedling av ett bankkonsortium emitterats samtidigt i Sverige, Danmark

och Norge. Till försäljning har utbjudits förlagsbevis för 33 750 000 kronor

i Sverige samt för 22 500 000 svenska kronor i vardera Danmark och

Norge.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 mars 1960 har SAS anhållit, att åtgärder

måtte vidtagas så att de till nämnda förlagslån hörande förlagsbevisen

kan befrias från stämpelplikt jämlikt förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften samt förordningen den 6 november

1908 (nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper. I skrivelsen upplyser SAS att hänvändelse förberedes till

finansministeriet i Danmark med begäran om befrielse från dansk stämpelavgift

men att någon motsvarande framställning om frikallelse från stämpelplikt

i Norge — av skäl som i det följande närmare anges — för närvarande

icke är aktuell.

Gällande bestämmelser

Stämpelplikt beträffande förlagsbevis av nu ifrågavarande slag föreligger

i Sverige dels enligt bestämmelserna i 8 § 1914 års förordning angående

stämpelavgiften och dels enligt 1908 års fondstämpelförordning, därvid

för stämpelbeläggning av förlagsbevis gäller de därstädes för stämpelbeläggning

av obligationer givna reglerna.

Enligt 8 § 1914 års stämpelförordning skall för obligation, som utfärdas

här i riket, före utlämnandet erläggas emissionsstämpel med i stort sett 0,6

procent av obligationens nominella värde. Frihet från stämpel åtnjutes för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1960

3

obligationer utfärdade av svenska staten, landsting, kommuner och vissa

svenska kreditinstitut ävensom för obligationer vilka garanterats av svenska

staten. Obligation, som utfärdats i utlandet, skall — frånsett vissa undantagsfall

— förses med emissionsstämpel (s. k. införselstämpel) innan

obligationen första gången, efter det densamma blivit till riket införd, härslädes

belånas, försäljes eller på vad sätt det vara må överlåtes, eller, därest

den ej förut vederbörligen stämpelbelagts, innan registrering sker av bouppteckning

efter avliden person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen

hör.

Vidare skall, enligt 1908 års fondstämpelförordning, Aid överlåtelse av

obligationer genom köp eller byte erläggas en särskild stämpelavgift — fondstämpel

— uppgående högst till 0,1 procent aA'' omsättningSA^ärdet. Stämpelbeläggningen

sker å avräkningsnota som skall upprättas vid överlåtelsen.

Frihet från fondstämpel föreligger bl. a. vid köp av obligationer, som utfärdats

eller garanterats aAf svenska staten, eller då A''id överlåtelse a\T obligation

den ena kontrahenten är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande

allmänt verk eller styrelse, riksdagens verk eller vissa svenska kreditinstitutioner.

Fondstämpel utgår icke heller vid det ursprungliga utlämnandet

av här i riket utfärdad obligation. Någon motsvarande inskränkning

har icke stadgats beträffande utländsk obligation.

På förfrågan har generalpoststyrelsen upplyst, att endast de i Sverige

till teckning utbjudna förlagsbevisen å sammanlagt 33 750 000 kronor måste

förses med svensk emissionsstämpel. Därvid har styrelsen förutsatt, att

det av förlagsbevisens text skall framgå, i vilken av de tre skandinaviska

staterna varje bevis är utfärdat. - - Därest ett i Danmark eller Norge ursprungligen

utfärdat förlagsbevis skulle införas hit till riket och därefter

överlåtas etc., inträder i enlighet med vad i det föregående sagts skyldighet

afl belägga det med svensk införselstämpel.

Beträffande stämpelbeskattningen i Danmark och Norge har i ärendet

lämnats följande uppgifter. I Danmark utgår vid emission av sådant

värdepapper, varom här är fråga, en stämpelavgift av en procent av handlingens

nominella värde. Denna avgift inkluderar stämpel för alla de överlåtelser,

för vilka värdepapperet under sin löptid är föremål. Under vissa förutsättningar

föreligger i Danmark även stämpelplikt för utländska förlagsbevis,

som införes i landet. I N o r g e saknas motsvarighet till den svenska

och danska emissionsstämpeln. Däremot utgår Aid överlåtelse av förlagsbevis

en stämpelavgift om 0,15 procent av omsättningsvärdet. I båda länderna

föreligger stämpelfrihet för av staten utgivna obligationer.

1958 års ärende

Ett ärende av ensartad beskaffenhet förelåg till behandling år 1958.

1 proposition (nr 21) till sagda års riksdag föreslogs sålunda att riksdagen

skulle bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med i propositionen

angivna grunder — förordna om undantag från stämpelplikt jämlikt

1914 och 1908 års förordningar för förlagsbevis tillhörande ett av SAS i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1960

Sverige, Danmark och Norge under hösten 1957 utgivet 6 1/2 procent förlagslån

å tillhopa 78 750 000 kronor. I propositionen uttalades, att för att

frihet från stämpelplikt — jämlikt endera av förordningarna eller eventuellt

jämlikt båda förordningarna ■— skulle kunna medgivas, det syntes få förutsättas

att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljades i Danmark

och Norge.

Kungl. Maj:t erhöll det föreslagna bemyndigandet (BevU 3, Rskr 52).

SAS hemställde därefter i skrivelse till Kungl. Maj :t att för berörda förlagslån

få befrielse från emissionsstämpel jämlikt 1914 års förordning.

Någon framställning med avseende å fondstämpeln gjordes ej.

Genom beslut den 7 mars 1958 biföll Kungl. Maj :t SAS’ hemställan. I

beslutet antecknades att finansministeriet i Danmark medgivit befrielse

från skyldighet att erlägga dansk stämpelavgift, under förutsättning att

motsvarande befrielse från stämpelavgift i Sverige kunde uppnås samt att

stämpelfrihet komme lånet till del även i Norge. Vidare antecknades att

förlagslånet enligt i Norge gällande stämpelbestämmelser icke belastades

av stämpelavgift i samband med lånets utgivande samt att finans- og tolldepartementet

i Norge ej funnit skäl medge befrielse från den stämpelplikt,

som där åvilade köpare och säljare vid senare omsättning av förlagsbevisen.

SAS’ framställning

Till stöd för sin framställning om frihet från emissions- och fondstämpel

för 1960 års förlagslån framhåller SAS, att det är ett betydelsefullt intresse

att lånet, oavsett om förlagsbevis säljes i Sverige, Danmark eller Norge,

bibehåller sin enhetliga skandinaviska karaktär. Detta har betydelse både

ur marknadssynpunkt och för att främja det skandinaviska samarbetet

inom SAS’ ram. Med hänsyn härtill är det olyckligt om olika regler om

stämpelavgift för lånet kommer att gälla i de tre länderna. I skrivelsen

pekas därjämte på det förhållandet att stämpelfrihet äger rum i Sverige

vid emission och köp av svenska statsobligationer och statsgaranterade obligationer.

I detta sammanhang framhålles, alt de tre skandinaviska staterna

genom delägarbolagen i konsortiet har ett betydande ägarintresse i detta

samt att staterna gentemot delägarbolagen ställt vissa garantier för täckande

av eventuella underskott i verksamheten.

Med hänsyn till att befrielse från norsk slämpelplikt ej medgavs för 1957

års lån avser SAS för närvarande inte att göra någon ansökan om sådan

befrielse för det nu ifrågavarande lånet. SAS hemställer emellertid •— under

hänvisning till att norska vederbörande framdeles kan komma att inlaga

eu annan ståndpunkt till spörsmålet om befrielse från stämpelplikt —

afl det bemyndigande, som Kungl. Maj:t med anledning av nu förevarande

framställning må komma att utverka av riksdagen, måtte ges samma omfattning

som beträffande 1957 års förlagslån.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 138 år 1960

5

Förlagslånets uppläggning

I fråga om 1960 års förlagslån, vilket — frånsett bestämmelser om ränta

_genom ett bankkonsortium utbjudes på samma villkor som 1957 års motsvarande

lån, må ur handlingarna återges följande.

Förlagsbevisen, som ännu icke tryckts, avses skola avfattas med jämlöpande

text på de skandinaviska språken och dagtecknas i Stockholm,

Köpenhamn och Oslo. Varje förlagsbevis skall lyda å de tre skandinaviska

valutorna enligt en dem emellan bestämd fast avräkningskurs. Förfallna

förlagsbevis Och räntekuponger skall -— med vissa bl. a. av de tre ländernas

valutabestämmelser betingade inskränkningar -— vara betalbara vid samtliga

kontor tillhörande bankkonsortiet med påiydande värde i danska, norska

eller svenska kronor efter innehavarens vid varje tid träffade val. Förlagsbevisen

skall medföra rätt till betalning pari passu med 1957 års förlagslån

och efter SAS’ alla övriga skulder. Det solidariska ansvar för SAS’

gäld som enligt gällande konsortialavtal för SA S-samarbetet åvilar delägarbolagen

i SAS, nämligen AB Aerotransport, Det Danske Luftfartselskab A/S

och Det Norske Luftfartselskap A/S, skall även — pari passu med ansvaret

för 1957 års lån — i viss ordning gälla 1960 års lån.

Departementsche fen

Såsom framgår av det tidigare anförda har de tre SAS-länderna olika

regler om stämpelbeläggning av förlagsbevis. Sålunda utgår emissionsstämpel

i Sverige och Danmark men ej i Norge, medan stämpelplikt vid senare

omsättning av förlagsbevis föreligger i Sverige och Norge men ej i Danmark.

Stämpelavgifterna är dessutom olika stora i de skilda länderna.

I fråga om det hösten 1957 av SAS utgivna förlagslånet bemyndigade

1958 års riksdag Kungl. Maj:t att medge befrielse från stämpelplikt här i

landet under förutsättning att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljades

i Danmark och Norge. Kungl. Maj:t i Sverige och finansministeriet

i Danmark medgav därefter SAS befrielse från skyldighet att erlägga

den i dessa länder föreskrivna einissionsstämpeln. Däremot fann finansog

tolldepartemenlet i Norge ej skäl all medge befrielse från den där föreliggande

stämpelplikten vid senare omsättning av förlagsbevisen. \id sådant

förhållande aktualiserades ej frågan om befrielse från skyldighet att

erlägga motsvarande stämpelavgift i Sverige.

SAS’ nu förevarande hemställan går ut på all riksdagen, liksom år 1958,

skall bemyndiga Kungl. Maj:t alt -— under förutsättning att motsvarande

förmåner får åtnjutas i Danmark och Norge — medge befrielse från stämpelplikt

med avseende å förlagsbevis tillhörande 1960 års lån. Man avser

visserligen för närvarande att ansöka om sådan befrielse i allenast den utsträckning

befrielse erhölls för 1957 års lån. d. v. s. från emissionsstämpel,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1960

men hemställer att Kungl. Maj :t utverkar bemyndigande av samma omfattning

som år 1958. Att vidsträcktare bemyndigande önskas än som för dagen

Lcdömes vara erforderligt bar sin grund i att man räknar med möjligheten

av en ändrad inställning från norsk sida till frågan om befrielse från den

där föreliggande stämpelplikten vid omsättning av förlagsbevis.

Den föreliggande framställningen är - - såsom jämväl betonades i propositionen

till 1958 års riksdag angående det då aktuella bemyndigandet —

att se mot bakgrunden av det skandinaviska luftfartssamarbete som sedan

ett antal år pågår inom SAS’ ram. SAS bedriver sin verksamhet för de i

konsortiet ingående nationella moderbolagens räkning, vilka deltar i konsortiet

med vissa andelar, gemensamt äger konsortiets tillgångar och tagef

del i driftsresultatet i förhållande 1 ill andel.sinnehavet. Vederbörande stat

äger hälften av de röstberättigade aktierna i moderbolaget och ställer varje

ar visst garantibelopp till förfogande för täckande av eventuellt underskott

i detta bolags verksamhet.

Vid uppgörande av planerna för nämnda samarbete förutsattes, att SAS’

rörelse skulle beskattas genom moderbolagen och att uppkommande skattespörsmål

skulle lösas på nationell bas.

Då jag i fråga om 1957 års förlagslån hade att laga ställning till samma

spörsmål som del nu förevarande, uttalade jag den meningen att det med

hänsyn till det skandinaviska luftfartssamarbetet och till intresset av att bevara

låneemissionens interskandinaviska karaktär var ett befogat önskemål

att förlagslånet i de berörda länderna inte belastades med stämpelavgift enligt

olika regler. .lag framhöll att eu likabehandling syntes förutsätta att

de tre staterna i större eller mindre utsträckning gav avkall på föreskriven

skyldighet att erlägga stämpelavgift. Till förmån för en sådan åtgärd talade

även, anförde jag vidare, det förhållandet att konsortiets förbindelser

åtminstone delvis ytterst kan sägas vara garanterade av de deltagande staterna.

De av mig i fråga om 1957 års lån sålunda andragna skälen för en likartad

behandling i stämpelhänseende i de tre länderna gör sig enligt min

mening med samma styrka gällande för 1960 års lån. För Sveriges del kan

det, liksom beträffande det tidigare lånet, bli fråga om att medgiva undantag

från stämpelplikt jämlikt endera av 1914 års förordning angående stämpelavgiften

eller 1908 års fondstämpelförordning eller eventuellt jämlikt

båda de nämnda förordningarna.

För att sådan frihet från stämpelplikt skall kunna medgivas, torde emellertid

även nu få förutsättas att i huvudsak motsvarande stämpelfrihet beviljas

i Danmark och Norge. Då det för närvarande icke med säkerhet kan

bedömas i vilken mån stämpelbefrielse kan komma att beviljas i dessa länder,

synes det lämpligt att frågan underställes riksdagen i den formen att

Kungl. Maj :t hemställer om bemyndigande att förordna om undantag från

stämpelplikt enligt 1914 års förordning om stämpelavgift och 1908 års fond
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1960

slämpelförordning, såvitt avser ifrågavarande lån. Lämnar riksdagen det

begärda bemyndigandet torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, då

underrättelse inkommit om de danska och eventuellt även de norska vederbörandes

ståndpunkt, efter framställning från SAS meddela erforderliga bestämmelser

i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen,

att bemyndiga Kungl. Maj:t att — i överensstämmelse

med förut angivna grunder — förordna om visst undantag

från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften och förordningen den 6

november 1908 (nr 129 s. 1) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

000700 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt a1 i texten
  2. BevU 1960:56 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen s. 1 i texten