Sök i Ratio Lex

Angående gtterligare ersättning med anledning av viss flygolycka

1960-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:146, Angående gtterligare ersättning med anledning av viss flygolycka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 146 år 1960

1

Nr 146

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående

gtterligare ersättning med anledning av viss flygolycka;

given Stockholms slott den 25 mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställes riksdagens prövning ett ärende om ytterligare

ersättning till vissa anhöriga till besättningen å ett flygvapnet tillhörigt

försvunnet flygplan.

420 no Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 146

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr Ut6 är 1960

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 mars 1960.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,

följande.

Vid en flygning över Östersjön den 13 juni 1952 försvann ett flygplan av

typen DC 3 tillhörande det svenska flygvapnet. Ombord på planet befann

sig fanjunkarna K. G. Blad och A. A. E. Älmeberg, färdmekanikern J. H.

Mattsson, radioassistenten C. E. Jonsson samt radiotelegrafisterna B. I. V.

Svensson, C. B. Y. Book, E. H. Carlsson och B. P. Nilsson.

Närmaste anhöriga till de förolyckade är till Blad hustrun Ulla-Britt

Blad, till Älmeberg hustrun Anna-Lisa Älmeberg och två minderåriga barn,

till Mattsson hustrun Judith Mattsson och ett minderårigt barn, till Jonsson

hustrun Karin Jonsson och två minderåriga barn, till Svensson hustrun Siv

Svensson och ett minderårigt barn, till Book hustrun Ingrid Book, till Carlsson

hustrun Sigrid Carlsson samt till Kilsson hustrun Birgit Nilsson och

ett minderårigt barn. Envar av Judith Mattsson och Ingrid Book har härjämte

en minderårig dotter.

Efter förslag i propositionen 1953: 146 (punkt 2) medgav riksdagen

(rskr 245), att till envar av förenämnda anhöriga samt till envar av Judith

Mattssons och Ingrid Books döttrar finge utbetalas särskild ersättning med

10 000 kronor. Genom brev den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj :t åt försvarets

civilförvaltning att utbetala ersättningarna och meddelade i samband

härmed vissa föreskrifter för att trygga en lämplig användning av de

omyndigas medel.

I tre den 2 juni, den 23 september och den 1 oktober 1959 dagtecknadc

skrifter har advokaten H. G. Franck, Stockholm, såsom ombud för de försvunnas

hustrur utom Karin Jonsson, hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om ytterligare ersättning. Franck har därvid hemställt, att familjepension

måtte beviljas enligt de bestämmelser som trätt i kraft den 1 juli

1952 samt att frågan om engångsersättning måtte upptagas till förnyad

prövning, varvid varje familj borde, oavsett antalet barn, erhålla lika stort

belopp. — Vidare har Karin Jonsson i eu den 10 april 1959 till försvars
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr H6 är 1960

3

departementet inkommen skrift anhållit, att samtliga engångsersättningar

måtte omprövas bland annat på grund av de ökade kostnaderna för barnens

uppfostran och utbildning.

Försvarets civilförvaltning har i utlåtande den 28 augusti 1959 uttalat

följande. De anhöriga hade genom statsmakternas beslut erhållit större

ersättning än som eljest författningsenligt kunnat utgå. I fråga om familjepension

hade bland annat åberopats, att eu viss omreglering av de pensionsgrundande

lönerna skett, varmed torde åsyftas att vissa tjänster genom

tjänteförteckningsrevision uppflyttats i lönegrad från och med den 1 juli

1952. En generell förbättring av familjepensionen med hänsyn till vid

skilda tidpunkter genomförda ändringar av löncställningen för vederbörande

tjänst stode emellertid i strid mot gällande pensioneringsprinciper

och syntes även betänklig med hänsyn till konsekvenserna. Om ytterligare

kompensation ansåges böra beredas syntes därför en annan utväg böra

väljas, nämligen engångsersättning med visst belopp. Det vore i och för sig

tveksamt, huruvida en omprövning av storleken av den engångsersättning

som redan utgått borde ske med hänsyn till vederbörandes nuvarande ekonomiska

situation. I betraktande av föreliggande särskilda omständigheter

ansåge civilförvaltningen emellertid skäligt, att viss ytterligare ersättning

finge utgå. Att differentiera denna ersättning med utgångspunkt i en jämförelse

mellan vederbörandes nuvarande ekonomiska omständigheter syntes

icke tillfredsställande. Ersättningen borde i stället liksom förut utgå med

lika stort belopp för var och en av de anhöriga, förslagsvis med 5 000

kronor, eller således med sammanlagt 85 000 kronor.

Statskontoret har i utlåtanden den 0 november 1959 anslutit sig till

civilförvaltningens förslag och därvid förklarat sig dela civilförvaltningens

uppfattning i fråga om de verkningar och konsekvenser, som en generell

förbättring av familjepensionerna skulle medföra. Statskontoret har därjämte

anfört följande. I Kungl. Maj:ts brev den 5 juni 1953, vilket skulle

lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1952, hade meddelats föreskrifter

rörande högre pensionsunderlag för beställningshavare, som minst

12 år fullgjort flygtjänstgöring. Icke någon av planets besättning hade emellertid

vid tidpunkten för planets försvinnande fyllt detta krav, vilket gällde

även i fråga om bestämmande av familjepension. Först långt senare, från

och med den 1 juli 1958, hade eu uppmjukning skett av ifrågavarande

föreskrifter, innebärande att den högre familjepensionen utginge oberoende

av flygtjänstgöringens längd. Mot bakgrunden härav kunde statskontoret

icke förorda förhöjning av pensionerna till de anhöriga. Statskontoret

anslöte sig till civilförvaltningens uttalande rörande engångsersättning och

hade ej funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens förslag om

ersättningarnas storlek och fördelning. De anhörigas hemställan om annan

fördelningsgrund hade gjorts efter det civilförvaltningen avgivit utlåtande.

Statskontoret kunde emellertid icke finna denna hemställan böra föranleda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lid år 1960

ett annat ställningstagande. Ämbetsverket ansåge det nämligen naturligt,

att ett beslut om ytterligare ersättning betraktades såsom en direkt fortsättning

till riksdagens tidigare ställningstagande. Ett beslut i nu föreslagen

riktning torde därför jämväl påkalla riksdagens medverkan.

Departementschefen

Ifrågavarande anhöriga åtnjuter författningsenlig ersättning, i ett par

fall efter det viss dispens medgivits, och har därutöver, efter riksdagens

medgivande, tillerkänts särskild ersättning, envar med 10 000 kronor.

Med hänsyn till de synnerligen ömmande omständigheterna i detta speciella

fall anser jag, i likhet med myndigheterna, att ytterligare ersättning

bör tillerkännas de anhöriga. Ersättningen bör utgå i form av ett lika stort

kapitalbelopp till envar av de anhöriga. Beloppet synes skäligen böra bestämmas

till 8 000 kronor. Sammanlagda ersättningen uppgår således till

136 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare

föreskrifter om utbetalning av ersättningarna, varvid liksom förut

bör tillses, att utbetalning till de omyndiga barnen förknippas med betryggande

villkor för medlens rätta användning.

Även nu ifrågavarande ersättningar torde ur skatterättslig synpunkt

vara att jämställa med skadestånd, som utgått på grund av olycksfall, och

skola därför icke beskattas hos mottagarna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av det under fjärde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m. må, i enlighet med vad i det föregående

angivits, utbetalas ytterligare ersättning med tillhopa 136 000

kronor i anledning av ifrågavarande olycksfall.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Hanström

Stblm 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:284 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statliga avlöningsoch pensionsförfattningar m. m. a1 i texten