Sök i Ratio Lex

Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa

1960-04-08 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:149, Med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

1

Nr 149

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till vissa

ändringar i gällande tulltaxa; given Stockholms slott

den 8 april 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12

september 1958 (nr 475).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i anledning av särskilda framställningar att från

och med den 1 juli 1960 tullfrihet medges för propylalkohol avsedd för tillverkning

av kalium- eller natriumxantogenater, för alginsyra samt salter

och estrar därav (alginater) ävensom för glasrör avsedda för tillverkning av

lysrör. Vidare föreslås att slipmedel på underlag av vulkanfiber, som f. n.

drager en tull av 10 procent av värdet, från och med nämnda dag beläggs

med en tull av 5 procent. Slutligen framläggs förslag om att penicillin samt

läkemedel innehållande penicillin, som till och med den 31 december 1960

beläggs med en tull av 30 öre för 1 miljon internationella enheter, fortfarande

skall beläggas med tull till och med den 31 december 1969.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 149

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960. I fråga om tulltaxenr

68.06 A skall, vid tillämpning av förordningen angående rätt för Konungen

att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m., avvikelse som

där sägs ske med utgångspunkt från tullsatsen enligt den nu utfärdade förordningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 149 år 1960

3

Bilaga

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalkohol), avsedda

att användas uteslutande för tillverkning av natrium
-

eller kaliumxantogenat ............................... fri

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav.......... 1fri

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin .............................................. afri

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster; alginsyra

samt salter och estrar därav; linoxyn:

Ä. obearbetade:

1. alginsyra samt salter och estrar därav.............. fri

2. andra ............................................ 10 %

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller

korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,

även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på annat

sätt:

A. på papper, papp eller vulkanfiber...................... 5 %

1 T.o.m. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0: 30

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lb9 år 1960

Kap. 70. Glas och varor därav

70.11 Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:

Å. glaskolvar ................................... 100 kg 65:—.

B. glasrör ............................................. fri

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 april

1960.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för handelsdepartementet

fråga om vissa ändringar i gällande tulltaxa samt anför därvid

följande.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag antogs ny tulltaxa (Prop. nr B 4,

BevU nr B 1, Rskr nr B 91). Den nya tulltaxan trädde i kraft den 1 januari

1959 (SFS 1958:475). I anledning av ikraftträdandet har ett antal framställningar

gjorts om omprövning av det i taxan fastställda tullskyddet.

Vissa av framställningarna föranledde proposition till 1959 års riksdag (Prop.

nr 133, BevU nr 47, Rskr nr 274). Jag får nu redovisa ytterligare några

framställningar om ändrad tullbeskattning. Framställningarna avser tullarna

på propylalkohol för tillverkning av kalium- eller natriumxantogenat, på

penicillin samt läkemedel innehållande penicillin, på alginater, på slipmedel

med underlag av vulkanfiber ävensom på glasrör för tillverkning av lysrör.

Propylalkohol avsedd för tillverkning av xantogenater (ur 29.04)

Enligt gällande tulltaxa beläggs propylalkohol, som är liänförlig till tulltaxenr

29.04 C, med en värdetull av 12 %. Samma tullsats är tillämplig för

andra acykliska alkoholer med undantag av bl. a. amylalkohol, avsedd att

användas uteslutande för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat.

Xantogenaterna är tullfria. I fråga om amylalkohol för angivet ändamål gäller

också sedan 1950 tullfrihet. I samband med framläggandet av den nya

tulltaxan hade av vederbörande intressenter förslag framförts om att utvidga

tullfriheten till att omfatta även isopropylalkohol eller eventuellt samtliga

acykliska alkoholer för nu ifrågavarande användning. I propositionen

uttalades emellertid att tillräckliga skäl icke förelåg att i det sammanhanget

vidtaga någon ändring i tulltaxekommitténs och det nordiska ekonomiska

samarbetsutskottets samstämmiga förslag, enligt vilket standardtullsatsen

av 12 % av värdet skulle tillämpas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

I en den 22 februari 1960 dagtecknad framställning har Sveriges

kemiska industrikontor — under erinran om nyssnämnda förslag om tullfrihet

för acykliska alkoholer avsedda för ifrågavarande användning — hemställt

att denna tullfråga måtte upptas till behandling så att proposition i

ärendet kan föreläggas innevarande års riksdag.

över framställningen har generaltullstyrelsen den BO mars och kommerskollegium

den 10 mars 1960 avgivit infordrade utlåtanden.

Generaltullstyrelsen erinrar om att tullfriheten för amylalkohol med

förut angiven användning är motiverad av en önskan att undvika negativt

tullskydd för tillverkningen av xantogenater. Styrelsen framhåller att, sedan

isopropylalkohol börjat användas för ifrågavarande ändamål, enahanda synpunkter

torde kunna anläggas beträffande denna produkt. Med uttalande av

viss tveksamhet med hänsyn till den relativt ringa omfattningen av tillverkningen

av xantogenater förklarar sig styrelsen icke vilja motsätta sig en

utvidgning av tullfriheten till amylalkoholen närstående varuslag. Tullfriheten

torde i så fall lämpligen böra avse alla slag av propylalkohol. Tillräckliga

skäl synes däremot enligt styrelsen ej föreligga att inbegripa även andra

alkoholer.

I sitt utlåtande över framställningen redogör kommerskollegium för utvecklingen

av produktionen av olika slag av xantogenater. Först under 1959

kom produktionen av isopropylxantogenat i gång på allvar och uppgick

nämnda år till 231 ton medan motsvarande siffra för amylxantogenat var 122

ton. En viss export förekom av förstnämnda produkt. Kollegium tillstyrker

att tullfrihet införes för propylalkohol som användes för tillverkning av

natrium- eller kaliumxantogenat.

Penicillin samt läkemedel innehållande penicillin (ur 29.44 och ur 30.03)

Penicillin samt läkemedel innehållande penicillin är f. n. belagda med en

tull av 30 öre för 1 miljon internationella enheter (nr 29.44 A och 30.03 A).

Tullbeskattningen gäller t. o. m. den 31 december 1960, varefter dessa produkter

enligt tulltaxan blir fria. I samband med riksdagsbehandlingen uttalades

(BevU 1958 nr B 1) att övervägande skäl talade för en avveckling

av tullen och att den föreslagna övergångstiden av två år fick anses ge

skäligt rådrum för vidtagande av de åtgärder som kunde vara påkallade i

anledning av tullens avskaffande. Bevillningsutskottet framhöll emellertid

att hinder givetvis icke förelåg att överväga en förlängning av denna tid, därest

detta skulle visa sig nödvändigt.

I en den 27 januari 1960 dagtecknad gemensam framställning har

Aktiebolaget Astra och Aktiebolaget Kabi uttalat att de konstaterat att de

till följd av tullens borttagande tvingas att mot slutet av år 1960 upphöra att

framställa den kvantitativt dominerande standardtypen av penicillin (penicillin

G). Bolagen har därför hos berörda myndigheter sagt upp tidigare träf
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr lb9 år 1960

fade avtal avseende omfattande åtaganden att lagra och omsätta penicillin

och att säkerställa penicillintillgången under eventuella avspärrnings- och

krigstider.

Sökandebolagen framhåller att tillkomsten av EFTA-konventionen och

Sveriges deltagande i en vidsträckt liberaliseringsaktion skapat ett nytt läge

beträffande möjligheterna att i Sverige på längre sikt upprätthålla en penicillintillverkning.

Härvid erinras om att i Storbritannien f. n. utgår en tull

av 33 1/3 % och att den danska läkemedelslagstiftningen har en starkt konkurrensbegränsande

effekt. Det är också från dessa länder som importen till

Sverige huvudsakligen sker. Bolagen förklarar vidare att på grund av de stora

tekniska problem som en penicillintillverkning erbjuder det är orealistiskt

att tänka sig att man efter några år skulle kunna återupptaga en under 1960

nedlagd tillverkning. De understryker att det skulle för dem vara av stort

värde att få möjlighet att fortsätta med tillverkningen med hänsyn till de

impulser den kan ge för utvecklingen inom det biokemiskt-mikrobiska området

av läkemedelssektorn.

I framställningen hemställes att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att

tullen å penicillin och läkemedel innehållande penicillin eller salter eller

andra derivat av penicillin icke avskaffas helt per den 1 januari 1961 utan

avtrappas i den takt som gäller för andra industrivaror vid handeln inom

EFTA-området.

över framställningen har infordrade utlåtanden avgivits av generaltullstyrelsen

den 29 februari, kommerskollegium — som överlämnat yttranden

från riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, Sveriges kemiska

industrikontor, Stockholms handelskammare och Skånes handelskammare

— den 17 mars, försvarets sjukvårdsstyrelse den 27 februari samt medicinalstyrelsen

— som överlämnat yttrande från medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

— den 23 februari 1960. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt

framställningen.

Generaltullstyrelsen, som erinrar om den tidigare behandlingen av frågan

om tull på penicillin, framhåller bl. a. följande.

Delade meningar kan råda beträffande angelägenheten av och formen för

ett statligt stöd åt tillverkningen av här ifrågavarande produkter. Tydligt är

emellertid att frågan genom tillkomsten av EFTA-konventionen kommit i ett

nytt läge, i det att förbättrade exportutsikter öka möjligheterna att upprätthålla

en svensk penicillintillverkning utan tull skydd eller andra stödåtgärder.

Det synes under sådana omständigheter välbetänkt att icke omedelbart

avskaffa tullen utan åtminstone tills vidare låta den avtrappas i samma takt

som industritullarna inom EFTA. Huruvida denna avtrappning skall gälla

generellt eller endast vid import från EFTA-länder torde vara av mindre betydelse,

enär den svenska penicillinimporten till alldeles övervägande del

sker från länder som äro anslutna till konventionen. Det synes emellertid

mest praktiskt att tillämpa samma regler som för industrivaror i allmänhet,

d. v. s. låta avtrappningen gälla endast mot EFTA-länderna och tills vidare

behålla tullen gentemot andra länder. Tullen bör dock avskaffas senast

i samband med att lullavtrappningen inom EFTA slutföres (enligt föreliggande

konventionstext (len 1 januari 1970).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

Generaltullstyrelsen hemställer att Kungl. Maj :t måtte avlåta proposition

till riksdagen om bibehållande tills vidare, dock längst till den tidpunkt då

industritullarna inom EFTA helt avvecklats, av tullen vid tulltaxenr 29.44 A

och 30.03 A.

I sitt utlåtande redovisar kommerskollegium vissa uppgifter rörande produktions-,

konkurrens- och tullförhållanden. Härav framgår bl. a. att, räknat

på 1959 års import, gällande tull motsvarar en värdetull på genomsnittligt

cirka 28 %. Som följd av sjunkande priser resp. övergång till billigare

kvaliteter har importincidensen under senare år stigit från cirka 20 % år

1953 till 28 % år 1959. Av gjorda beräkningar framgår emellertid att tullen

räknat på för den svenska tillverkningen representativa varor torde ligga icke

oväsentligt lägre. Räknat på den svenska konsumtionen torde tullen kunna

uppskattas till cirka 17 procent vid fullt utnyttjande av tull skyddet. Kollegium

framhåller vidare, att enligt kollegii mening en fortsatt tillverkning i

Sverige av penicillin ur skilda synpunkter är önskvärd, samt understryker, att

tullen icke hindrat en ökad importkonkurrens.

Kollegium förklarar sig för sin del kunna tillstyrka att en avveckling av

penicillintullen tills vidare får ske enligt samma system som gäller för

EFTA-varorna. Mot bakgrunden av att importen praktiskt taget helt härrör

från EFTA-området har kollegium intet att invända mot att en sådan avveckling

nu göres endast mot ifrågavarande länder. Kollegium förutsätter

att frågan om en snabbare avveckling av penicillintullen än som gäller enligt

EFTA-reglerna kan övervägas, om förhållandena i fortsättningen skulle så

motivera.

I det av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap avgivna yttrandet

vitsordas bolagens uppgifter om omsättnings- och lagringsåtaganden samt

understrykes betydelsen av en inhemsk produktion för landets beredskap

vad gäller försörjningen med detta viktiga läkemedel. Nämnden tillstyrker

framställningen.

Sveriges kemiska industrikontor, som likaledes tillstyrker bifall till framställningen,

uttalar att, även om framtidsförhoppningarna om produktionsförutsättningarnas

förbättring ej skulle infrias, det förhållandet att penicillintillverkningen

i varje fall fortsätter ett antal år framåt kommer att kunna

bli av mycket stor betydelse när det gäller utvecklingen på andra områden.

Stockholms handelskammare återger i sitt yttrande en uppgift av ett av

sökandebolagen om att penicillintullen motsvarar ca 13 % av det genomsnittliga

försäljningsvärdet till droghandeln av bolagets totala inhemska försäljning

av penicillinpreparat. Handelskammaren tillstyrker att tullen avvecklas

på sätt angivits i kommerskollegii utlåtande. Även Skånes handelskammare

—- som betonar att tillkomsten av sjustatsmarknaden är en ny viktig

omständighet, som tillkommit efter riksdagens prövning av tullfrågan —

tillstyrker en tullavveckling i samma takt som gäller enligt EFTA-reglerna.

Med tillstyrkan av framställningen uttalar försvarets sjukvårdsstyrelse

bl. a. att ett upphävande av gällande lagringsavtal skulle öka svårigheterna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 149 år 1960 9

för omsättning av försvarets lager och medföra väsentligt ökade kostnader

bl. a. genom en betydande utökning av de militära lagren.

Medicinalstyrelsen åberopar som eget yttrande vad som anförts av styrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd. Sjukvårdsberedskapsnämnden förklarar

sig med bekymmer ha emotsett det förebådade nedläggandet av den svenska

penicillintillverkningen. Enligt nämnden bör alla till buds stående möjligheter

tillvaratas för att bibehålla en tillverkning av penicillin inom landet.

Nämnden Adb livligt tillstyrka framställningen.

Alginsyror samt salter och estrar därav - alginater- (ur 39.06)

Alginsyror samt salter och estrar därav är i tulltaxan upptagna i överrubriken

till nr 39.06. De förekommer i regel såsom obearbetade produkter

och hänföres då till underpositionen 39.06 A med en tull av 10 % av värdet.

Före den nya tulltaxans ikraftträdande var dessa produkter belagda med en

tull av 20 öre per kg. Denna tull torde ha motsvarat 2 ä 3 % av värdet.

I en den 13 oktober 1958 dagtecknad framställning har Aktiebolaget

R. Lundberg i Malmö begärt att förenämnda varugrupp överföres helt

eller delvis till tulltaxenr 13.03, varigenom produkterna — som användes

såsom förtjockningsmedel — skulle kunna införas tullfritt. Enligt bolagets

mening skulle en sådan tulltaxering bättre motsvara den förtullning som tidigare

skett av de produkter som regelbundet importerats, nämligen alginsyrans

salter samt vattenlösliga estrar.

Generaltullstyrelsen har i över framställningen infordrat utlåtande

den 25 mars 1959 anfört bl. a. följande.

Enär lydelsen av tulltaxans baspositioner är beroende av konventionen

angående klassificering av varor i tulltarifferna (Bryssel-konventionen), kan

enligt styrelsens uppfattning en sådan ändring av tulltaxan som påyrkats

icke komma i fråga.

Av framställningen framgår emellertid, fortsätter styrelsen, att syftet med

densamma ej i första hand är att åstadkomma en omklassificering av varorna

utan att erhålla tullfrihet för desamma. Detta syfte skulle enligt

styrelsens mening kunna tillgodoses genom att varuslagen i fråga upptages

med tullfrihet i en särskild underposition under tulltaxenr 39.06. Vid tulltaxeproposilionens

behandling i riksdagen år 1958 framfördes i motionen

II: B 73 ett yrkande av denna innebörd. I bevillningsutskottets betänkande

över propositionen uttalades härom följande.

I motionen II: B 73 omnämnda alginsyror samt salter och estrar därav

är icke särskilt nämnda i nuvarande tulltaxa men har enligt praxis hänförts

till rubrikerna för lim med tull av 20 öre per kg. Enligt den nya nomenklaturen

hänföres varorna till plasIkapitlet och är där jämte andra varuslag

upptagna i nr 39.06. Tullsatserna vid detta nummer har i propositionen upptagits

enligt samma principer som för övriga plastprodukter. Någon särbe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

handling av alginsyror och derivat därav har icke föreslagits, varför de enligt

förslaget skulle draga en tull av 10 % av värdet. Detta är också fallet i

förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, varför ett avskaffande av tullen

skulle avlägsna den svenska taxan från nämnda förslag. Vidare torde vad

som ovan anförts rörande plaster som icke tillverkas inom landet i princip

få anses äga tillämpning även här, låt vara att det i förevarande fall rör sig

om ett ganska speciellt varuslag. Med hänsyn till anförda omständigheter

anser utskottet sig icke kunna tillstyrka motionärens yrkande.

I betraktande av vad sålunda förevarit hemställde generaltullstyrelsen i

detta utlåtande att framställningen icke måtte föranleda någon åtgärd.

Förevarande tullfråga har jämväl varit föremål för föreställningar från

norsk sida. I samband med den nya tulltaxans ikraftträdande gjordes från

norska vederbörande vissa framställningar angående tullhöjningar, som ansågs

ha särskilt drabbat norska exportvaror. Bland de produkter beträffande

vilka svenska tullhöjningar påtalats är alginater (alginsyror samt salter och

estrar därav). I fråga om dessa varuslag underströks särskilt att de ej tillverkades

inom Sverige. I ett över de norska framställningarna underhand

från generaltullstyrelsen inhämtat yttrande vitsordades i huvudsak de norska

uppgifterna, ehuru vissa svårigheter förklarades föreligga att på grundval av

tillgängligt material bedöma tullhöjningens inverkan på den norska exporten

till Sverige av berörda alginater. Styrelsen underströk att Norge otvivelaktigt

är en betydande leverantör av dylika varor.

Slipmedel på underlag av vulkanfiber (ur 68.06)

Slipmedel i form av pulver eller korn, anbragta på underlag, hänföres till

tulltaxenr 68.06. Tull utgår med 5 % av värdet för slipmedel anbragta på

papp eller papper, medan slipmedel på annat underlag drager en tull av

10 %. Vulkanfiber betraktas enligt taxan såsom ett slags plast, och varor

med detta underlag faller därför under den högre tullsatsen. Enligt den

före den 1 januari 1959 gällande taxan utgick samma tull, 5 % av värdet,

för slipmedel på underlag av vulkanfiber som för slipmedel på underlag av

papp och papper.

I den 9 november 1959 resp. den 2 mars 1960 dagtecknade framställningar

har Aktiebolaget Landelius & Björklund i Stockholm och Aktiebolaget

Svecia Commerce i Stockholm hemställt om ändring i tullbeskattningen

för slipmedel på underlag av vulkanfiber. Sistnämnda bolag anhåller

om tullfrihet för varuslagen då det f. n. ej finns någon inhemsk tillverkare

av desamma. Aktiebolaget Landelius & Björklund — som hänvisar

till den tidigare tullbeskattningen ävensom till behandlingen av vulkanfiber

i den nya taxan — yrkar att den för ifrågavarande slipmedel tidigare gällande

tullsatsen 5 % av värdet återinföres samt att beslut härom gives retroaktiv

verkan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H9 år 1960

11

Över framställningarna har generaltullstyrelsen den 29 februari resp. den

30 mars samt kommerskollegium den 8 mars 1960 avgivit infordrade utlåtanden.

Generaltullstyrelsen erinrar om att den inträdda ändringen i tullbeskattningen

av den aktuella varan sammanhänger med att vulkanfiber i den nya

taxan ej betraktas som papp eller papper utan som plast. Styrelsen understryker

att denna ändring i klassificeringshänseende icke föranlett motsvarande

ändring i tullbeskattningen av materialet i fråga. Tvärtom har

tullsatsen för vulkanfiber fastställts till samma siffra som för papp och

papper eller 5 % av värdet. Enligt styrelsen synes därför ej anledning föreligga

att åsätta slipmedel på underlag av vulkanfiber högre tullsats än då

underlaget är papp eller papper, och någon avsikt från statsmakternas

sida att åstadkomma en sådan differentiering i tullhänseende torde icke heller

ha förelegat.

Styrelsen framhåller att det ur tullteknisk synpunkt ofta kan vara svårt

att avgöra huruvida underlag för slipmedel utgöres av vulkanfiber eller för

ändamålet speciellt beredd papp samt tillstyrker yrkandet att tullsatsen för

slipmedel på underlag av vulkanfiber nedsättes till 5 % av värdet. Styrelsen

förklarar sig däremot ej kunna biträda yrkandet att tullnedsättningen mot

vedertagen princip tillämpas retroaktivt.

I sitt utlåtande över framställningarna erinrar kommerskollegium om

bl. a. att importen av ifrågavarande slipmedel under 1959 sannolikt torde

ha överstigit ett värde av 1 milj. kronor. Kollegium uttalar vidare att enligt

uppgifter som framkommit under kollegii utredning i ärendet viss inhemsk

tillverkning planerades även av ifrågavarande slipmedel. Kollegium har

emellertid funnit att en 10-procentig värdetull för den ifrågavarande varan

skulle medföra ett väsentligt högre manufalctureringsskydd än för motsvarande

vara med väv som underlag. Särskilda skäl härför syntes icke föreligga,

och enligt kollegii mening syntes sålunda en justering av tullen för

slipmedel på underlag av vulkanfiber kunna ske.

Även om visst stöd kan erhållas för att tullen därvid sättes något högre än

för slipmedel på underlag av papp och papper, förklarar sig kollegium vilja

förorda en tull av 5 % av värdet, eller samma tull som då underlaget är

av papp och papper. Flera skäl talar enligt kollegium för en sådan lösning.

Kollegium framhåller slutligen att den ifrågasatta justeringen av tullen

enligt kollegii uppfattning bör kunna ske med iakttagande av vårt lands

förpliktelser enligt EFTA-konventionen.

Glasrör för tillverkning av lysrör (ur 70.11)

S. k. ändformade glasrör för lysrörstillverkning, d. v. s. rör i avpassade

längder med båda ändar något tillstrypta, torde vara hänförliga till tulllaxcnr

70.11 — omfattande öppna glaskolvar och glasrör, utan montering,

(ill elektriska glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar — med tull av

65 kr. för 100 kg. Enligt den gamla taxan belädes ifrågavarande glasrör

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 1^9 år 1960

med tull av 10 kr. för 100 kg. Gällande tullsats för lysrör utgör 10 % av

värdet, d. v. s. samma tull som utgick enligt den gamla tulltaxan.

I en den 2 november 1959 dagtecknad framställning har Lumalampan

aktiebolag i Stockholm — som upplyser att bolaget hos regeringsrätten

överklagat beslut av innebörd att de ifrågavarande glasrören hänförts

till förenämnda tulltaxenr i stället för till den tullfria positionen 70.03 —

framhållit att bolaget f. n. är den ende tillverkaren i landet av lysrör. I tillverkningen

ingår som råvara de »ändformade» glasrören samt dessutom

mindre kvantiteter glasrör av klenare dimensioner. Dessa senare glasrör,

som också användes i glödlampsproduktion, belädes enligt den gamla taxan

med en tull av 10 öre per kg men blev i den nya tulltaxan tullfria, vilket

synts bolaget riktigt då inga glasrör överhuvudtaget tillverkas i Sverige. Bolaget

har utgått ifrån att de ändformade glasrören skulle behandlas på samma

sätt. Genom den ändrade klassificeringen har tullen på sistnämnda produkter

höjts från ca 8 % till ca 51 %, och det kan lätt konstateras att tullbelastningen

på denna enda detalj blir ungefär lika hög som på ett färdigt

lysrör. Bolaget framhåller att under sådana förhållanden det är förklarligt

om bolaget ansett sig nödsakat att omedelbart starta vissa utredningar beträffande

lysrörsproduktionens framtida bestånd.

Sökandebolaget hemställer att »ändformade» glasrör avsedda för tillverkning

av lysrör skall få införas tullfritt samt anhåller — med hänsyn till

föreliggande omständigheter — om restitution av tullbelopp som utgått efter

den nya tulltaxans ikraftträdande.

Över framställningen har generaltullstyrelsen den 29 februari och kommer

skollegium den 7 mars 1960 avgivit infordrade utlåtanden.

Generaltullstyrelsen, som i sitt utlåtande tar upp frågan om tullbeskattningen

av samtliga till tulltaxenr 70.11 hänförliga varuslag, anför bl. a.

följ ande.

Tullsatsen för kolvar och övriga till nr 70.11 hänförliga artiklar föreslogs

av 1952 års tulltaxekommitté till 15 % av värdet, d. v. s. samma tullsats

som för glasvaror i allmänhet; anmärkas må att kommittén vid sin behandling

av nämnda rubrik icke särskilt berörde de nu ifrågakomna glasrören.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet upptog i sitt år 1957 framlagda

huvudbetänkande samtliga till nr 70.11 hänförliga varor med tullfrihet.

I den vid 1958 års riksdag framlagda tulltaxepropositionen föreslogs att

tullen, i avvaktan på prövning av frågan om en nordisk marknad, skulle

upptagas till det för lampkolvar enligt gamla taxan gällande beloppet 65 kr.

för 100 kg.

Frågan blev icke föremål för någon särskild behandling i riksdagen, som

på denna punkt godtog Kungl. Maj :ts förslag.

Generaltullstyrelsen vitsordar att vikttullsatsen otvivelaktigt innebär en

mycket hög tullbeskattning av till nr 70.11 hänförliga glasrör. Styrelsen understryker

att detta gäller också den huvudsakligaste importvaran under

nämnda nummer, nämligen lampkolvar för vanliga glödlampor, beträffan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr H9 år 1960

13

de vilka tullen ligger på den för svenska förhållanden anmärkningsvärt höga

nivån av ca 30 % av värdet. Anledningen till att på denna punkt tulltaxekommitténs

förslag icke genomfördes — vilket i övrigt såvitt angår ifrågavarande

varuområde praktiskt taget utan ändring godtogs av statsmakterna

— var såsom förut nämnts hänsyn till det nordiska ekonomiska samarbetet.

I det läge vari detta samarbete nu befinner sig bör enligt styrelsens uppfattning

i första hand tulltaxekommitténs förslag genomföras även beträffande

förevarande rubrik och tullen sålunda fastställas till 15 % av värdet.

Styrelsen framhåller vidare att, då någon framställning av rör av det nu

aktuella slaget icke torde förekomma inom landet, ur tullskyddssynpunkt

hinder i och för sig icke föreligger att såsom sökanden yrkar helt avskaffa

tullen. Styrelsen ställer sig emellertid tveksam till den ytterligare ökning

av nettotullskyddet för lysrörstillverkningen som härigenom skulle åstadkommas.

Därest Kungl. Maj :t likväl skulle finna det motiverat att helt avskaffa

tullen å rören i fråga, förklarar sig styrelsen dock icke vilja motsätta

sig detta.

Styrelsen uttalar slutligen att den icke kan tillstyrka yrkandet om restitution

för tiden från den 1 januari 1959.

Kommerskollegium vitsordar i sitt utlåtande att inhemsk tillverkning av

lysrör f. n. endast sker hos Lumalampan aktiebolag. Produktionen har uppgivits

direkt sysselsätta cirka 35 personer. En mindre del av produktionen

avsättes på export. Importen av lysrör är mer än dubbelt så stor som den

inhemska produktionen. Importbehovet av råvaran, de s. k. ändformade

glasrören, varav tillverkning ej förekommer i Sverige, torde med nuvarande

produktion av lysrör röra sig om cirka 230 ton per år med ett beräknat

värde av cirka 300 000 kronor. Kollegium erinrar vidare om att efter besvär

av bolaget frågan om glasrörens tulltaxering är under prövning hos regeringsrätten

men framhåller att en prövning av frågan om tullskyddets storlek

ur närings- och handelspolitiska synpunkter synes kunna ske oberoende

av hur den berörda tolkningsfrågan löses.

Med konstaterande av att det enligt den tidigare tulltaxan utgående manufaktureringsskyddet

på cirka 7 % av manufaktureringskostnaden praktiskt

taget helt bortfallit uttalar kollegium att en sådan konsekvens av allt

att döma ej synes ha varit avsedd och att en omprövning enligt vad kollegium

kunnat finna synes vara berättigad. Kollegium anser sig kunna tillstyrka

att tullfrihet införes för de ändformade glasrören varav produktion

icke förekommer i landet. Härmed skulle uppnås likställdhet i tullhänseende

med övriga glasrör.

Kollegium framhåller att enligt dess uppfattning en ändring i tulltaxan

i nyss angiven riktning bör kunna ske med iakttagande av vårt lands förpliktelser

enligt EFTA-konventionen. Genom att tullfrihet för ändformade

glasrör innebär en förstärkning av tullskyddet för tillverkningen av lysrören

även i förhållande till vad som gällde enligt den gamla tulltaxan, kan

enligt kollegium i och för sig aktualiseras frågan om icke samtidigt en viss

nedjustering av tullen för lysrören skulle kunna ske. Härvid erinrar emel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

lertid kollegium om att till följd av ikraftträdandet av EFTA-konventionen

tullen på lysrören vid import från bl. a. Storbritannien kommer att från

och med den 1 juli 1960 sänkas från 10 % till 8 % av värdet.

Departementsche fen

Nu gällande tulltaxa trädde i kraft den 1 januari 1959. Relativt kort tid

har sålunda förflutit sedan statsmakterna senast prövade tullbeskattningens

utformning för skilda varuslag. Det är naturligt att stor försiktighet

iakttages i fråga om ändringar i det sålunda fastställda tullskyddet. Detta

bör dock ej hindra att ändringar genomföres om sådana med hänsyn till

framkomna omständigheter kan befinnas motiverade. Så synes vara fallet

i fråga om de varuslag som beröres av de av mig nu redovisade framställningarna.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen avser en av framställningarna

bibehållandet under viss ytterligare tid av nu utgående tidsbegränsad

tull medan de övriga gäller slopande eller nedsättning av nuvarande tull.

Den förstnämnda framställningen avser tullen på penicillin samt läkemedel

innehållande penicillin. Dessa varuslag drager nu en tull av 30 öre

för 1 miljon internationella enheter. Tullen innefattar — om hänsyn tas

till värdet av de färdiga produkterna — i och för sig ett tullskydd av relativt

normal omfattning. Giltighetstiden för tullen har emellertid begränsats

till tiden t. o. m. den 31 december 1960, efter vilken tidpunkt varuslagen i

fråga — liksom läkemedel i allmänhet ■— förutsatts skola kunna införas

tullfritt. Mot bakgrunden av ikraftträdandet av EFTA-konventionen har de

svenska penicillintillverkarna hemställt att samma avtrappning av tullskyddet

för penicillin måtte bli tillämplig som gäller skyddet för andra industrivaror.

Det har uppgivits att därest tullskyddet skulle bortfalla med utgången

av innevarande år risk föreligger för nedläggning av större delen av

den svenska tillverkningen. Om ett uppskov med tullens slopande nu medges,

skulle möjligheter kunna förefinnas för en fortsatt produktion genom

de ändrade förhållanden som följer av den nya marknadsbildningen. Att

en svensk tillverkning av penicillin upprätthålles har uppenbarligen visst

värde från beredskapssynpunkt.

Med beaktande av föreliggande omständigheter finner jag mig — i likhet

med samtliga remissinstanser -— kunna tillstyrka att giltighetstiden för

penicillintullen utsträckes. Jag förordar sålunda att uppskov med tullfriheten

för penicillin och läkemedel innehållande penicillin medges. Mot bakgrunden

av nu aktuella förutsättningar bör uppskovet gälla till utgången av

år 1969, d. v. s. till den tidpunkt då enligt EFTA-konventionens nuvarande

bestämmelser det slutliga slopandet av industritullarna medlemsstaterna

emellan skall genomföras. Gentemot dessa medlemsstater •— från vilka den

ifrågavarande importen väsentligen sker — kommer tullen sålunda att avtrappas

i den nu fastställda ordningen, med 20 % den 1 juli 1960 etc.

Övriga framställningar gäller i tre fall, nämligen i fråga om propylalkohol

och glasrör avsedda för viss inhemsk tillverkning ävensom alginater, slo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 149 år 1960

15

pande av nuvarande tull. I det fjärde fallet, som avser vissa slipmedel, går

framställningarna ut på en tullsänkning från tio till fem procent resp. tullfrihet.

Beträffande dessa produkter kan konstateras att det f. n. ej förekommer

någon inhemsk tillverkning av betydelse. I och för sig föreligger

sålunda ej något omedelbart inhemskt skyddsintresse.

1 fråga om den begärda tullfriheten för propylalkohol må erinras om

följande. För detta varuslag tillämpas standardtullsatsen för diverse kemiska

produkter, 12 % av värdet. De av propylalkoliolen framställda kalium-

och natriumxantogenaterna kan däremot införas tullfritt. I det föregående

har angivits att amylalkohol som användes för tillverkning av

nyssnämnda xantogenater likaledes är tullfri. Då nu propylalkohol i ökad

omfattning kommit att användas för samma tillverkning finner jag — i

likhet med generaltullstyrelsen och kommerskollegium — motiverat att tullfriheten

utvidgas att omfatta även detta varuslag. Tullfriheten bör gälla

fr. o. m. den 1 juli 1960.

Vad angår alginater har — såsom angivits i samband med redogörelsen

för framställningarna — vissa föreställningar gjorts även från norsk sida

mot den tullhöjning som skedde genom den nya tulltaxans ikraftträdande.

Den före den 1 januari 1959 utgående vikttullen har beräknats motsvara

endast några procent av värdet av importen, som till väsentlig del

torde härröra från Norge. Såvitt framgått av under hand inhämtade uppgifter

är någon inhemsk svensk tillverkning ej känd. Såsom i det föregående

angivits torde det vid den tidigare prövningen av tullfrågan ha varit

av viss betydelse att detta varuslag i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa

ej särbehandlats utan belagts med samma tull som plastprodukter i

allmänhet, nämligen 10 % av värdet, oaktat det i förevarande fall gällde

ett ganska speciellt varuslag. De omständigheter som nu framkommit torde

emellertid motivera en omprövning av tullskyddet. Jag vill därför tillstyrka

att tullfrihet införes för alginsyra samt salter och estrar därav. Tullfriheten

bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1960.

Ej heller i fråga om ändformade glasrör avsedda för tillverkning av lysrör

förekommer någon inhemsk tillverkning. Före den nya tulltaxans ikraftträdande

utgick en vikttull av 10 kr. per 100 kg som för glasrören innebar

eu tullbelastning av — såsom uppgivits -— cirka 8 % av värdet. Genom att

glasrören enligt den nya tulltaxan kommit att hänföras under ett tulltaxenummer

med en vikttull av 65 kr. för 100 kg har tullbelastningen flerdubblats,

och därigenom har åstadkommits en icke avsedd minskning eller eliminering

av nettotullskyddet för de färdiga lysrören, vilka — såsom förut

nämnts ■— drager en tull av 10 % av värdet. Erinras må att importen av

dessa lysrör i viss utsträckning sker från sjustatsområdet och att tullskyddet

för färdigprodukterna således vid denna import undan för undan kommer

att minska. Kommerskollegium har tillstyrkt att de ifrågavarande glasrören

får införas tullfritt, medan generaltullstyrelsen i första hand förordat

en ändring av tullbeskattningen för hela den berörda rubriken på så

sätt att vikttullen för samtliga dit hänförliga varuslag ersättes med en värdelull

av 15 %. Styrelsen har emellertid ej heller velat motsätta sig att tullen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunql. Maj:ts proposition nr 149 år 1960

avskaffas å glasrören. För egen del får jag tillstyrka att tullfrihet införes

för glasrör hänförliga till tulltaxenr 70.11. Denna tullfrihet torde •— liksom

för de tidigare behandlade varuslagen — böra gälla fr. o. m. instundande

halvårsskifte. Jag kan sålunda ej förorda att — såsom skulle följa av bolagets

yrkande om restitution för tiden fr. o. m. den 1 januari 1959 — tullfrihetsbestämmelsen

ges retroaktiv verkan.

Framställningen rörande slipmedel på underlag av vulkanfiber avser

främst en återgång till de tullförhållanden som gällde före den nya tulltaxans

ikraftträdande. I likhet med vad som gällde för slipmedel på underlag

av papp och papper kunde då slipmedel på underlag av vulkanfiber importeras

mot en tull av 5 % av värdet. Förstnämnda slipmedel belägges alltjämt

med denna tull, medan slipmedel av nu ifrågavarande slag —- närmast

som en följd av en formell ändring i klassificeringen av vulkanfiber — hänförts

till en grupp som drager en tull av 10 % av värdet. Med beaktande

bl. a. av tullskyddet för papp, papper och vulkanfiber har emellertid kommerskollegium

och generaltullstyrelsen funnit sig kunna tillstyrka en återgång

till den tidigare tullen av 5 % för slipmedel på underlag av vulkanfiber.

Generaltullstyrelsen har jämväl framhållit att tulltekniska synpunkter

här talar för samma behandling som i fråga om slipmedel på underlag

av papp och papper. Styrelsen avstyrker däremot det framställda yrkandet

om retroaktiv verkan. Jag instämmer i vad sålunda föreslagits och förordar

att fr. o. m. den 1 juli 1960 slipmedel på underlag av vulkanfiber beläggs

med en tull av 5 % av värdet. Avtrappningen enligt EFTA-konventionen

bör, liksom då underlaget är av papp eller papper, ske från nämnda tullsats.

I den tidigare redogörelsen för framställningarna om ändringar i tulltaxan

har återgivits uttalanden från remissinstansernas sida om att berörda

ändringar skulle kunna ske med iakttagande av Sveriges förpliktelser

enligt den av riksdagen godkända EFT A-konventionen. I detta sammanhang

vill jag fästa uppmärksamheten på en bestämmelse i konventionen,

enligt vilken medlemsstaterna åtagit sig viss anmälningsskyldighet till

den nya organisationens råd rörande ifrågasatta tullsänkningar (art. 5

punkt 4 av konventionen). I samband med framläggandet av de förslag till

ändringar i tulltaxan, som jag nu förordat, torde sålunda organisationens

råd böra underrättas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag

till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

600702 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. a1 i texten
  2. BevU 1960:59 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. s. 1 i texten