Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472)

8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:15, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr t5 år 1960

1

Nr 15

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen den

30 juni 1948 (nr 472); given Stockholms slott den

30 december 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen

den 30 juni 1948 (nr 472).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den i militära rättegångslagen stadgade värdegränsen

för militär befattningshavares rätt att ålägga ersättningsskyldighet

höjes från 200 till 500 kronor.

1 nihaiuj till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. AV lö

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1960

Förslag

v till

Lag

om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen den 30 juni

1948 (nr 472)

Härigenom förordnas, att 58 § militära rättegångslagen den 30 juni 1948

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

58

Har egendom som tillhör eller nyttjas

av krigsmakten gått förlorad eller

blivit skadad och skall frågan om ersättning

till kronan handläggas som

militärt mål, må ersättningsskyldighet

åläggas av befattningshavare vid

krigsmakten, såframt den förlust eller

skada som skall ersättas sammanlagt

ej överstiger tvåhundra kronor.

Ersättningsskyldighet må -— — —

§•

Har egendom som tillhör eller nyttjas

av krigsmakten gått förlorad eller

blivit skadad och skall frågan om

ersättning till kronan handläggas

som militärt mål, må ersättningsskyldighet

åläggas av befattningshavare

vid krigsmakten, såframt den

förlust eller skada som skall ersättas

sammanlagt ej överstiger femhundra

kronor,

skadade egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj.ts proposition nr 15 år 1960

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 december 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för försvarsdepartementet fråga angående viss

ändring i militära rättegångslagen samt anför därvid följande.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 24 februari 1959 hemställt

bl. a. om höjning av den i militära rättegångslagen stadgade värdegränsen

för militär befattningshavares rätt att ålägga ersättningsskyldighet.

över skrivelsen har efter remiss yttranden avgivits av justitiekanslersäinbetet,

chefen för försvarsstaben, statskontoret, riksräkenskapsverket, riksdagens

militieombudsman, Sveriges advokatsamfund, föreningen Sveriges

auditörer, föreningen Sveriges häradshövdingar och föreningen Sveriges

stadsdomare. Chefen för försvarsstaben har vid sitt yttrande fogat yttranden

av försvarsgrenscheferna.

Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling.

Gällande bestämmelser

Har egendom som tillhör eller nyttjas av krigsmakten gått förlorad eller

blivit skadad och skall frågan om ersättning till kronan handläggas som militärt

mål, må enligt 58 § militära rättegångslagen ersättningsskyldighet

åläggas av befattningshavare vid krigsmakten, såframt den förlust eller skada

som skall ersättas sammanlagt ej överstiger 200 kronor. Ersättningsskyldighet

må åläggas den som, då förlusten eller skadan inträffar, är underkastad

bestraffningsrätt i disciplinmål eller eljest i egenskap av krigsman är

förpliktad att taga vård om den förlorade eller skadade egendomen. Behörighet

att ålägga ersättningsskyldighet tillkommer enligt 59 § den som i disciplinmål

äger bestraffningsrätt över den ersättningsskyldige. I 62 § stadgas

att i ersättningsmål skall, innan ersättningsskyldighet ålågges, auditörens

yttrande inhämtas angående frågan om sådan skyldighet föreligger samt

om ersättningens belopp. Mot beslut i ersättningsmål må enligt 64 § talan

föras vid domstol av den ersättningsskyldige.

Närmare bestämmelser om förfarandet då krigsmakten tillhörig egendom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1960

gått förlorad eller skadats är meddelade i kungörelsen den 19 november 19)8

(nr 691) angående den militära rättsvården (militära rättsvårdskungörek

sen). I 18 § nämnda kungörelse föreskrives att undersökning i ärendet skall

verkställas genom försorg av den befattningshavare som äger behörighet att

ålägga ersättningsskyldighet vid den avdelning där förlusten eller skadan inträffat.

Finner denne, att kronan bör vidkännas förlusten eller skadan, äger

han enligt 19 § besluta avskrivning därav. Han må även bemyndiga tjänstegrenschef

eller därmed jämställd befattningshavare att, såvitt fråga är om

egendom som utlämnats från denne underställt förråd, besluta om avskrivning.

Beslutes ej avskrivning, skall enligt 20 § befattningshavare som äger

ålägga ersättningsskyldighet vid avdelningen hänskjuta ärendet till vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet eller, om i militära rättegångslagen

angivna förutsättningar för åläggande av ersättningsskyldighet finnes

föreligga, själv förplikta den ersättningsskyldige att till kronan utgiva ersättning

för förlusten eller skadan.

Ur förarbetena

Genom lagen den 9 juni 1944 (nr 292) angående behörighet för militär

befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet fick militära befattningshavare

viss domsrätt rörande förlust av eller skada å krigsmaktens egendom. Bestraffningsberättigade

befälhavare ägde enligt lagen rätt att ålägga ersättningsskyldighet

till kronan för förlust av eller skada å egendom, som tillhörde

eller nyttjades av krigsmakten, såframt ersättningsbeloppet ej översteg

100 kronor.

I det år 1946 avgivna betänkandet angående revision av det militära rättegångsväsendet

(SOU 1946:91) föreslogs att reglerna i 1944 års lag skulle

bibehållas i huvudsak oförändrade. Under remissbehandlingen av betänkandet

yrkades från skilda håll att befälhavares domsrätt i ersättningsmål skulle

något utsträckas. Gränsen för ersättningsbeloppet föreslogs sålunda i några

remissyttranden höjd till 200 kronor, medan andra remissinstanser ansåg

värdegränsen böra bestämmas till 300 kronor. Som skäl för den föreslagna

höjningen åberopades i yttrandena att den praktiska erfarenhet som

vunnits av 1944 års lag givit vid handen, att den fastställda gränsen för

ersättningsbeloppet var för låg. Med hänsyn till penningvärdets fall syntes

gränsen kunna sättas till 200 eller 300 kronor. Någon förlust i rättssäkerheten

var därigenom icke att befara, då befälhavaren i varje fall skulle inhämta

auditörens yttrande. Vidare erinrades om att eu höjning av maximibeloppet

säkerligen skulle medföra en högst önskvärd avlastning från domstolarna.

I den till 1948 års riksdag framlagda propositionen med förslag till militär

rättegångslag m. m. (nr 216) uttalade departementschefen i det avsnitt

som behandlade militära befattningshavares domsrätt i ersättningsmål bl. a.

att det med hänsyn till de praktiska erfarenheter som vunnits vid tillämpningen

av 1944 års lagstiftning på området syntes vara lämpligt att, såsom

ett flertal remissinstanser påyrkat, i samband med den förevarande reformen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1960

utvidga denna domsrätt till att avse ett högre ersättningsbelopp än 100 kronor.

Värdegränsen borde enligt departementschefens mening dock icke sättas

högre än till 200 kronor. ;

Fråga om ytterligare utvidgning av den ifrågavarande domsrätten aktualiserades

ånyo år 1955 genom att riksdagens revisorer i sin då avgivna berättelse

angående statsverket uttalade (§4), att det med hänsyn till den försämring

av penningvärdet som skett syntes som om bl. a. värdegränsen

för militär befattningshavares befogenhet att ålägga ersättningsskyldighet

vore alltför snäv. (Jfr statsutskottets uti. nr 94 p. 4/1956 och rskr. nr

234/1956.)

Civilförvaltningens framställning

Civilförvaltningen, som i ärendet inhämtat yttranden av försvarsgrenscheferna

och försvarets centrala förvaltningsmyndigheter, föreslår i sin förutnämnda

framställning den 24 februari 1959 att den i 58 § militära rättegångslagen

stadgade värdegränsen, inom vilken militär befattningshavare

äger ålägga ersättningsskyldighet, höjes från 200 till 500 kronor. Ämbetsverket

anför, att även om vissa betänkligheter kan hysas mot att i här ifrågavarande

ordning ålägga ersättningsskyldighet intill ett så högt belopp,

den föreslagna höjningen dock utan olägenhet bör kunna ske med hänsyn

till bl. a. bestämmelserna i 62 § militära rättegångslagen om auditörs medverkan

i ersättningsmål.

Yttrandena

Framställningen har i remissyttrandena genomgående tillstyrkts eller

lämnats utan erinran såvitt avser den föreslagna höjningen av värdegränsen

för rätten att ålägga ersättningsskyldighet. Sveriges advokatsamfund

anför att samfundet anser sig böra tillstyrka ändringen i 58 § militära rättegångslagen,

trots att det försämrade penningvärdet icke i och för sig torde

motivera en höjning av den storleksordning som föreslagits. Därvid har

beaktats att auditörs medverkan vid beslutet om åläggande av ersättningsskyldighet

och den ersättningsskyldiges möjligheter att vid allmän domstol

föra talan mot detsamma torde utgöra tillräckliga garantier ur rättssäkerhetssynpunkt.

En liknande inställning till förslaget uttalas av Föreningen

Sveriges häradshövdingar.

Departementschefen

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har frågan om höjning

av värdegränsen för militär befattningshavares rätt att ålägga ersättningsskyldighet

behandlats av riksdagens revisorer i deras år 1955 avgivna berättelse

angående statsverket. Revisorerna uttalade därvid, att den ifrågavarande

värdegränsen numera syntes vara alltför snäv med hänsyn till den

försämring av penningvärdet som skett.

Det förslag om höjning av värdegränsen från 200 till 500 kronor som försvarets

civilförvaltning nu framlagt har ej föranlett invändningar vid remissbehandlingen,

och även för egen del är jag beredd tillstyrka detsam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1960

ina. Den föreslagna höjningen är delvis motiverad av hänsyn till penningvärdets

fall, och till stöd för densamma talar jämväl den arbetsbesparing

den skulle medföra för domstolarna och vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

Med hänsyn till reglerna om auditörs medverkan i ersättningsmål

och den ersättningsskyldiges möjlighet att vid allmän domstol föra talan

mot beslut i sådant mål bör höjningen ej kunna föranleda några invändningar

ur rättssäkerhetssynpunkt.

Under hänvisning till vad sålunda anförts vill jag förorda, att den i 58 §

militära rättegångslagen stadgade värdegränsen höjes från 200 till 500 kronor.

Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1960.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen

den 30 juni 1948 (nr 472)1.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Trygve Hellners

1 Förslaget, som är llkalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1960

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 17 december

1959.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. SÖDERLUND,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 11 december 1959 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen

i statsrådet den 4 december 1959, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 58 § militära

rättegångslagen den 30 juni 1948 (nr 472).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen B. Hjern.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Trygve Hellners

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 december 1959.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

.1.1:

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 17 december

1959 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 4 december 1959 remitterade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen

den 30 juni 1948 (nr 472).

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att detsamma måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

591658

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:69 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 58 j militära rättegångslagen den 30 juni 1948 a1 i texten
  2. 1LU 1960:5 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 58 § militära rättegångslagen den 30 juni 1948 s. 1 i texten