Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

1960-04-22 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:155, Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

1

Nr 155

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o)

lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts

regeringsrätt; given Stockholms slott den 22 april

1960.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o),

16 :o) och 17 ro) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — i likhet med vad som skett tidigare år — vissa

ändringar i regeringsrättslagen, föranledda av ändrad eller ny lagstiftning. 1

1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 155

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj

1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909

om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

2 §•

2:o) mål om beslut av landsting,

av kommun, annan menighet eller

deras representationer, så framt ej

klagan föres över Konungens befallningshavandes

beslut i anledning av

sökt fastställelse å generalplan, stadsplan

eller utomplansbestämmelser eller

å ändring av fastställd sådan plan

eller sådana bestämmelser eller å

grunder för beräkning av avgift som

avses i lagen om rätt för kommun att

uttaga avgift för vissa upplåtelser å

allmän plats, m. m. eller ock målet

angår skolväsendets ordnande;

2:o) mål om beslut av landsting,

av kommun, annan menighet eller

deras representationer, så framt ej

klagan föres över Konungens befallningshavandes

beslut i anledning av

sökt fastställelse å generalplan, stadsplan,

byggnadsplan eller utomplansbestämmelser

eller å ändring av fastställd

sådan plan eller sådana bestämmelser

eller å grunder för beräkning

av avgift som avses i lagen

om rätt för kommun att uttaga avgift

för vissa upplåtelser å allmän

plats, m. in.;

mål om nybyggnad---likställt hem;

mål angående samhällets barna- mål

vård och ungdomsskydd, så framt ej

klagan föres över socialstyrelsens beslut

i fråga, som avses i il § 1,2 el- 57 § första eller tredje stycket;

ler 4 mom. barnavårdslagen;

mål om barnavårdsnämnds---vissa underhållsbidrag;

enligt barnavårdslagen, så

framt ej klagan föres över socialstyrelsens

beslut i fråga, som avses i

16:o) mål om meddelande i sär- 16:o) mål om meddelande i särskilda

fall av tillstånd, förbud eller skilda fall av tillstånd, förbud eller

föreläggande jämlikt författningar föreläggande jämlikt författningar

och föreskrifter rörande den allmän- och föreskrifter rörande den allmänna

hälsovården och motverkande av na hälsovården och motverkande av

1 Senaste lydelse av 2 § 2:o) och 17:o) se SFS 1957:266 samt av 2 § 16:o) se SFS 1958:454.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1960

(Gällande lydelse)

vattenförorening, rörande brandförsvaret,

med undantag av mål som

avse kommuns skyldigheter enligt

brandlagen, rörande civilförsvaret i

A''ad angår inrättandet av enskilda

skyddsrum samt rörande städernas

eller andra orters byggnadsväsen i

övrigt, så framt ej klagan föres över

beslut i anledning av ansökan hos

Konungens befallningshavande om

tillstånd att företaga nybyggnad utan

hinder av gällande byggnadsförbud;

mål om föreläggande---eller

mål om fördelning av kostnaderna

för gemensamt hemskydd, verkskydd

eller skyddsrum;

(Föreslagen lydelse)

vattenförorening, rörande brandförsvaret,

med undantag av mål som avse

kommuns skyldigheter enligt

brandlagen, rörande civilförsvaret i

vad angår inrättandet av enskilda

skyddsrum samt rörande städernas

eller andra orters byggnadsväsen i

övrigt, så framt ej klagan föres över

beslut i anledning av ansökan hos

Konungens befallningshavande om

tillstånd att företaga nybyggnad utan

hinder av gällande byggnadsförbud

eller i anledning av dylik ansökan

hos byggnadsnämnd beträffande fråga,

som det enligt förordnande av

Konungens befallningshavande ankommit

på nämnden att pröva;

12 § första stycket;

mål om fördelning av kostnaderna

gemensamt verkskydd eller

för

skyddsrum;

mål om fastighetsägarbidrag---och behandling;

17 :o) mål om kyrkotukt,

mål om inskrivning,--

mål om bötesansvar; mål om annat

föreläggande vid vite än sådant,

som må givas enligt författningar rörande

banker eller andra penninginrättningar,

författningar rörande yrkesmässigt

utövande av köp och försäljning

i kommission av aktier, obligationer

och liknande värdepapper,

författningar rörande fondbörsverksamhet,

lagen om polisväsendet i riket,

lagen om uppsikt å jordbruk, lagen

om rätt till fiske, lagen med särskilda

bestämmelser om uppfinning
-

— -— eller målsmän;

mål om befrielse från skolgång för

skolpliktigt barn som åtnjuter enskild

undervisning, om hämtning av

skolpliktigt barn med biträde av polismyndighet;
—

veterinärstyrelsens inseende;

mål om bötesansvar; mål om annat

föreläggande vid vite än sådant,

som må givas enligt författningar rörande

banker eller andra penninginrättningar,

författningar rörande yrkesmässigt

utövande av köp och försäljning

i kommission av aktier, obligationer

och liknande värdepapper,

författningar rörande fondbörsverksamhet,

lagen om polisväsendet i riket,

lagen om uppsikt å jordbruk, lagen

om rätt till fiske, lagen med särskilda

bestämmelser om uppfinning
-

lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 155

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

(Gällande lydelse)

ar av betydelse för rikets försvar eller

folkförsörjningen m. m., brandlagen,

såvitt angår kommuns skyldigheter

enligt samma lag, civilförsvarslagen,

utom såvitt rör inrättandet av

enskilda skyddsrum, lagen om särskilda

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar

eller författningar rörande

åtgärder för att trygga tillgången

inom riket på mineralolja;

mål om utdömande av vite enligt

andra än nämnda författningar;

mål om häktads-----—

(Föreslagen lydelse)

ar av betydelse för rikets försvar eller

folkförsörjningen m. m., brandlagen,

såvitt angår kommuns skyldigheter

enligt samma lag, civilförsvarslagen,

utom såvitt rör inrättandet av

enskilda skyddsrum, lagen med vissa

bestämmelser till skydd för försvaret

m. m., lagen om särskilda skyddsåtgärder

för vissa kraftanlägningar eller

författningar rörande åtgärder för

att trygga tillgången inom riket på

mineralolja; mål om utdömande av

vite enligt andra än nämnda författningar;
-

i brottmål;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961, såvitt avser den i 2 § 2:o)

vidtagna ändringen angående mål enligt barnavårdslagen, och i övrigt den

1 juli 1960.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 april 1960.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,

Lange, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring

i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid följande.

Den 15 april 1959 avgav f. d. justitierådet Seve Ekberg såsom särskild tillkallad

sakkunnig betänkande angående kompetensfördelningen av besvärsmål

mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten, innehållande förslag

till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 26 maj 1909

(nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Sedan yttranden över betänkandet

avgivits av ett stort antal myndigheter och organisationer är detsamma

f. n. föremål för bearbetning inom justitiedepartementet. Denna bearbetning

är ännu icke slutförd. I avbidan härpå torde nu — utan principiellt

ställningstagande till det av den sakkunnige framlagda förslaget —

böra genomföras de ändringar som är omedelbart påkallade av ny lagstiftning.

1. Den 1 juli 1960 träder på byggnadsväsendets område två författningar

i kraft, nämligen dels lagen den 30 december 1959 (nr 611) om ändring i

byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385), dels ock byggnadsstadgan den 30

december 1959 (nr 612). Samtidigt upphör — med visst undantag varom

här ej är fråga — byggnadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) att gälla.

Enligt byggnadslagen i dess äldre lydelse ankommer det på länsstyrelse

att vid behov upprätta och fastställa byggnadsplan. Talan mot länsstyrelses

beslut om fastställande av byggnadsplan föres hos Kungl. Maj :t (107 och

150 §§ byggnadslagen). De år 1959 vidtagna lagändringarna innebär bland

annat att nya regler kommer att gälla om proceduren vid tillkomsten av en

byggnadsplan. Enligt dessa regler (107 och 108 §§ byggnadslagen) skall

byggnadsplan i allmänhet upprättas genom kommunens försorg. Även länsstyrelse

kan emellertid under vissa förutsättningar låta upprätta sådan

plan. Byggnadsplan, som upprättats genom kommunens försorg, skall antagas

av kommunens fullmäktige eller i vissa fall av byggnadsnämnden

samt skall för att bli gällande fastställas av länsstyrelsen. Detsamma gäller

med avseende å ändring av byggnadsplan. Liksom tidigare kan talan mot

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1960

länsstyrelses beslut i fastställelsefrågan föras genom besvär hos Kungl.

Maj:t (150 § byggnadslagen).

Besvärsmål, som rör länsstyrelses beslut om fastställelse eller ändring av

byggnadsplan enligt hittills gällande regler, är icke omnämnda i regeringsrättslagen

bland de mål, som tillhör regeringsrättens upptagande och prövande,

och skall följaktligen prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Enligt

2 § 2:o) regeringsrättslagen har regeringsrätten emellertid att upptaga och

avgöra bland annat mål om beslut av kommun, annan menighet eller dess

representationer, såframt ej klagan föres över länsstyrelses beslut i anledning

av sökt fastställelse å generalplan, stadsplan eller utomplansbestämmelser

eller å ändring av fastställd sådan plan eller sådana bestämmelser. I de fall

då länsstyrelses beslut angående fastställelse eller ändring av byggnadsplan

enligt de nya reglerna i byggnadslagen föregås av kommunalt beslut att antaga

planen eller planändringen skulle prövningen av besvärsmålen således

ankomma på regeringsrätten. Genom de vidtagna ändringarna i byggnadsförfatlningarna

har dock icke avsetts att jämväl ändra principerna för fördelningen

av besvärsmål mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.

Samtliga sådana mål, vilka rör fastställelse eller ändring av byggnadsplan,

bör även i fortsättningen vara undandragna regeringsrättens prövning.

Sistnämnda lagrum synes böra ändras i enlighet härmed.

Byggnadsförbud enligt byggnadslagen (13—16, 34—38, 45, 79—82, 86,

87, 91, 100, 101, 106, 108, 109, 122, 123, 125, 134, 136 och 169 §§) är i regel

dispensabelt. Dispensgivningen ankommer för närvarande i de flesta fall

på Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen, men genom bestämmelser i 1947 års

byggnadsstadga har det anförtrotts byggnadsnämnderna att i samband med

byggnadslovsgivningen även handha dispensgivning i viss begränsad omfattning

(49, 50 och 170 §§ byggnadsstadgan). Mot byggnadsnämnds beslut

kan talan föras hos länsstyrelsen, och mot länsstyrelses beslut hos Kungl.

Maj:t (150 § byggnadslagen och 167 § byggnadsstadgan). De år 1959 vidtagna

ändringarna i byggnadslagen ger möjlighet alt i större omfattning än

förut delegera Kungl. Maj :ts och länsstyrelsernas dispensbefogenhet till

byggnadsnämnderna (14, 15, 34, 38, 109 och 110 §§ byggnadslagen). I 1959

års byggnadsstadga har i anslutning härtill upptagits bestämmelser, vilka

närmare reglerar omfattningen av byggnadsnämndernas dispensbefogenhet.

Viss sådan befogenhet skall tillkomma samtliga byggnadsnämnder (41 §

samt 56 § 2 inom. byggnadsstadgan). Härjämte kan länsstyrelsen under

vissa närmare angivna förutsättningar till byggnadsnämnden delegera huvudparten

av de dispensbefogenheter, som eljest tillkommer länsstyrelsen

(67 § byggnadsstadgan), över byggnadsnämndens beslut kan — med vissa

angivna undantag — besvär anföras hos länsstyrelsen, över länsstyrelsens

beslut kan talan föras hos Kungl. Maj:t (71 § byggnadsstadgan och 150 §

byggnad sia gen).

Med avseende å prövningen av besvärsmål, som angår dispens från byggnadsförbud,

hos Kungl. Maj:t framgår av 2 § 16:o) regeringsrättslagen att

till regeringsrättens upptagande och avgörande hör mål om meddelande i

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

särskilda fall av tillstånd, föreläggande och förbnd jämlikt författningar

och föreskrifter rörande städernas och andra orters byggnadsväsen, såframt

ej klagan föres över beslut i anledning av ansökan hos länsstyrelse om tillstånd

att företaga nybyggnad utan hinder av gällande byggnadslörbud. Detta

innebär att förevarande mål fördelas mellan Kungl. Maj :t i statsrådet

och regeringsrätten med hänsyn till huruvida dispensansökan gjorts hos

länsstyrelse eller byggnadsnämnd. Den vidtagna avsevärda utökningen av

den dispensbefogenhet, som kan anförtros byggnadsnämnd, kommer att få

till följd att till regeringsrätten överföres åtskilliga typer av dispensmål,

som för närvarande handlägges av Kungl. Maj :t i statsrådet. För alt motverka

en sådan rubbning av fördelningen av dessa mal torde nyssberörda

stadgande i regeringsrättslagen böra kompletteras med en bestämmelse av

innebörd att från regeringsrättens kompetens undantages jämväl mål, i vilka

klagan föres över beslut i anledning av dispensansökan hos byggnadsnämnd

beträffande fråga, som det enligt förordnande av länsstyrelsen ankommit

på nämnden att pröva.

Här föreslagna, av de nya byggnadsförfattningarna föranledda ändringar

i regeringsrättslagen bör träda i kraft samtidigt som dessa föi fattningar.

2. Enligt 2 § 2:o) regeringsrättslagen skall regeringsrätten upptaga och

avgöra mål angående samhällets barnavård och ungdomsskydd, såframt ej

klagan föres över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i 41 § 1, 2 eller 4

mom. barnavårdslagen.

I proposition till årets riksdag (nr 10) har framlagts förslag till lag om

samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag), vilken fr. o. m. den

1 januari 1961 skall ersätta 1924 års barnavårdslag. Lagförslaget har med

en mindre jämkning antagits av riksdagen. Den nya lagen vilar i väsentliga

delar på samma principer som den nuvarande lagen och ansluter sig vad

angår klagan över länsstyrelses beslut i sak nära till gällande rätt. Klagan

skall sålunda föras hos kammarrätten i mål om ersättning för barnavårdskostnad,

hos hovrätt i mål om tvångsarbete samt i övrigt hos Kungl. Maj :t.

Omfattningen av besvärsrätten har i den nya lagen närmare preciserats genom

att de beslut av barnavårdsnämnd, som skall kunna överklagas genom

förvaltningsbesvär, angivits genom en uttömmande uppräkning. Bland nytillkommande

frågor, som skall kunna genom besvär tagas under Kungl. Maj:ts

prövning, märkes särskilt beslut angående omhändertagande för utredning,

om vissa förebyggande åtgärder, om förbud för den som bar vårdnaden om

ett barn att skilja detta från fosterhem samt om utdömande av vite, avvisande

av biträde och ersättning för inställelse inför länsstyrelse. Socialstyrelsens

beslut skall liksom för närvarande kunna överklagas hos Kungl. Maj:t. Bestämmelserna

i 41 § 1, 2 och 4 mom. gällande barnavårdslag har fått motsvarighet

i 57 § första och tredje styckena nya lagen. Första stycket innehåller

bestämmelser om inrättande av barnhem. Om kommun eller landstingskommun

ämnar inrätta barnhem, skall plan för hemmet och dess verksamhet

underställas Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

Önskar annan än kommun eller landstingskommun inrätta barnhem, skall

tillstånd sökas hos Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen.

Enligt tredje stycket skall dessa bestämmelser äga motsvarande tilllämpning,

när den som driver barnhem vill flytta eller utvidga anstalten

eller vidtaga större förändring beträffande dess anordningar, personal eller

verksamhet eller när ombyte av innehavare skall ske. Vidare må nämnas, att

nya barnavårdslagen i 58 § innehåller den nyheten, att socialstyrelsen beträffande

varje barnavårdsanstalt skall äga meddela föreskrift om det högsta

antal barn och unga som samtidigt får vårdas där.

Såsom anförts i berörda proposition bör till Kungl. Maj :t fullföljda mål

enligt barnavårdslagen även i fortsättningen med samma undantag som för

närvarande avgöras av regeringsrätten. Med hänsyn härtill bör det förenämnda

stadgandet i regeringsrättslagen från och med den 1 januari 1961

erhålla den avfattningen att till regeringsrättens upptagande och avgörande

hör mål enligt barnavårdslagen, såframt ej klagan föres över socialstyrelsens

beslut i fråga, som avses i 57 § första eller tredje stycket sistnämnda

lag.

3. I 2 § 2:o) regeringsrättslagen undantages från regeringsrättens kompetensområde

bland annat sådana kommunala besvärsmål som angår skolväsendets

ordnande. Grunden till detta undantag var ursprungligen den tillsynsrätt

som domkapitlen utövade över folkskoleväsendet. Med begagnande

av denna rätt företog domkapitlen understundom en prövning som gick utöver

eller vid sidan av de hos domkapitlet anförda kommunalbesvären. Det

ansågs därför lämpligt att målen om skolväsendets ordnande behandlades

på samma sätt som mål om fastställande av menighets beslut. (Jfr prop. 1909:

11 s. 32 och 1928: 232 s. 9.)

Från och med den 1 juli 1958, då skolstyrelselagen den 21 december 1956

trädde i kraft, har domkapitlens befattning med skolväsendet upphört. Kommunalbesvärsmålen

rörande skolväsendet har därvid helt överflyttats från

domkapitlen till länsstyrelserna (jfr prop. 1956: 182 s. 236 och s. 290 samt

1958: 85 s. 26). I sådana besvärsmål kan icke vidare förekomma någon på

skolmyndighets till synsrätt grundad lämplighetsprövning. Den särställning

som målen om skolväsendets ordnande intagit i förevarande hänseende bör

därför nu upphöra och föreskriften härom i 2 § 2:o) regeringsrättslagen

utgå. Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1960.

4. Enligt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen hör, utom mål om kyrkotukt, även

mål om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar eller målsmän till regeringsrättens

upptagande. Denna bestämmelse går tillbaka på föreskrifter,

som fanns redan i 1842 års folkskolestadga och som innebar att, om föräldrar

tredskades och trots varning försummade att hålla sina barn i skola,

barnen kunde skiljas från föräldrarna och överlämnas till vård av andra

personer samt kostnaderna härför uttagas av föräldrarna. Liknande föreskrifter

fanns kvar i folkskolestadgorna ända till år 1932, då de utbyttes

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1960

mot bestämmelser om hämtning av skolpliktiga barn med biträde av polismyndighet

och om föreläggande av vite. Nu gällande bestämmelser i ämnet

är meddelade i 24 § folkskolestadgan den 23 maj 1958 (nr 399, jfr prop.

1958: 93 s. 35). Om skolpliktig elev i obligatorisk skola underlåter att fullgöra

sin skolgång och detta beror på tredska av den som har honom i sin vård,

kan länsskolnämnden enligt dessa bestämmelser förelägga den tredskande

vid vite att regelbundet hålla eleven i skolan. Och om sådan åtgärd ej har

åsyftad verkan eller eljest särskilda skäl föreligger, kan länsskolnämnden

förordna att eleven skall hämtas till skolan med biträde av polismyndighet.

Polishämtning av skolbarn kan tänkas förekomma huvudsakligen i två

typfall, nämligen dels då föräldrar håller sina barn hemma från skolan i

syfte att därigenom påverka skolmyndigheterna till någon viss åtgärd, dels

då föräldrar önskar bereda sina barn enskild undervisning i hemmet eller

annorstädes men skolmyndigheterna ej medger befrielse från skolgången.

Beträffande sistnämnda fall är att märka att, om ett skolpliktigt barn erhåller

enskild undervisning som väsentligen motsvarar undervisningen i

vanlig skola, barnet enligt 16 § folkskolestadgan har rätt att få befrielse från

att gå i skolan (jfr prop. 1958: 93 s. 32). Kontroll över ett barn, som åtnjuter

enskild undervisning, kan utövas på det sättet att skolstyrelsen kallar

barnet till prövning. Om barnet då uteblir eller det befinnes att barnet ej

fått tillfredsställande undervisning och rättelse ej vinnes på annat sätt, skall

styrelsen ålägga barnet skolgång.

Uppenbarligen bör mål om besvär över länsskolnämnds beslut rörande

polishämtning av skolbarn höra till regeringsrättens upptagande; även besvärsmål

om befrielse från skolgång för skolpliktigt barn, som åtnjuter enskild

undervisning, synes böra hänföras dit. Föreskrift härom kan lämpligen

införas i 2 § 17 :o) regeringsrättslagen. Den här avsedda lagändringen bör

träda i kraft den 1 juli 1960.

5. I proposition till årets riksdag (nr 5) har framlagts förslag till ny civilförsvarslag

och till lag om ändring i lagen den 17 maj 1940 (nr 358) med

vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. in. Lagförslagen har godkänts

av riksdagen, med en mindre ändring i förslaget till civilförsvarslag.

Den antagna nya civilförsvarslagen saknar bestämmelser om hemskydd.

Föreskriften i 2 § 16:o) regeringsrättslagen att mål om fördelning av kostnaderna

för gemensamt hemskydd tillhör regeringsrättens upptagande och

avgörande bör därför utgå.

Den nya civilförsvarslagen upptar ej heller motsvarighet till stadgandena

under 57 § i 1944 års civilförsvarslag om vidtagande av särskilda åtgärder

till förhindrande av spioneri och sabotage eller eljest till säkerställande av

driften och förebyggande av skada vid anläggning eller byggnad för industriell

eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen.

Motsvarighet till dessa regler skall i stället enligt det av riksdagen

antagna förslaget till ändring i 1940 års lag med vissa bestämmelser

till skydd för försvaret m. m. intagas i nämnda lag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

För att tillgodose det särskilda skyddet kan enligt 1944 års civilförsvarslag

vitesföreläggande ifrågakomma enligt vissa bestämmelser i lagen. I

samband med överflyttningen till 1940 års lag av reglerna om detta särskilda

skydd införes i samma lag motsvarande möjligheter att förelägga och utdöma

vite.

Enligt 2 § 17:o) regeringsrättslagen tillhör mål om vitesföreläggande och

utdömande av vite regeringsrättens upptagande och avgörande. Undantag

göres emellertid bland annat för mål, som hänför sig till civilförsvarslagen,

utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum. De skäl, som föranlett

att mål om vitesföreläggande och utdömande av vite i samband med vidtagande

av särskilda skyddsåtgärder av nu förevarande slag hittills undantagits

från regeringsrättens kompetens, kvarstår även sedan reglerna om

skyddet brutits ut ur civilförsvarslagen och intagits i 1940 års lag. Ifrågavarande

mål bör således även fortsättningsvis undantagas från regeringsrättens

kompetens. Härför kräves en ändring i nyssnämnda stadgande i regeringsrättslagen.

I likhet med den nya civilförsvarslagen och lagen om ändring i 1940 års

lag bör nu föreslagna ändringar i regeringsrättslagen träda i kraft den 1

juli 1960.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o)

lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.1

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Clas Amilon

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen togade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 20 april

1960.

Närvarande:

justi tieråden Beckman,

E. Söderlund,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 19 april 1960 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 8 april 1960, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och

17 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen Bengt Hjern.

Lagrådet yttrade:

Lagrådet anser sig i detta sammanhang icke ha att ingå på frågan om

ändringar av den vidare innebörd som avses i det av f. d. justitierådet Seve

Ekberg framlagda förslaget om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t

i statsrådet och regeringsrätten. Vid prövning av sistnämnda förslag bör

övervägas att med de nu reglerade besluten enligt 57 § första och tredje

styckena barnavårdslagen likställa fall som avses i 58 § samma lag. Lagrådet

förutsätter, att även frågan om besvärsmål rörande skolplikt då kommer

under förnyad prövning.

Med denna reservation lämnar lagrådet nu förevarande förslag utan erinran.

Ur protokollet:

Clas Amilon

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 22 april 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 20 april

1960 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 i samma månad remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o)

lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande hemställer föredraganden, att

lagförslaget måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

600717 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 a1 i texten
  2. 1LU 1960:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 s. 1 i texten