Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
1960-04-22 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1960:155, Med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
1
Nr 155
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o)
lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt; given Stockholms slott den 22 april
1960.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o),
16 :o) och 17 ro) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås — i likhet med vad som skett tidigare år — vissa
ändringar i regeringsrättslagen, föranledda av ändrad eller ny lagstiftning. 1
1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 155
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj
1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909
om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
2 §•
2:o) mål om beslut av landsting,
av kommun, annan menighet eller
deras representationer, så framt ej
klagan föres över Konungens befallningshavandes
beslut i anledning av
sökt fastställelse å generalplan, stadsplan
eller utomplansbestämmelser eller
å ändring av fastställd sådan plan
eller sådana bestämmelser eller å
grunder för beräkning av avgift som
avses i lagen om rätt för kommun att
uttaga avgift för vissa upplåtelser å
allmän plats, m. m. eller ock målet
angår skolväsendets ordnande;
2:o) mål om beslut av landsting,
av kommun, annan menighet eller
deras representationer, så framt ej
klagan föres över Konungens befallningshavandes
beslut i anledning av
sökt fastställelse å generalplan, stadsplan,
byggnadsplan eller utomplansbestämmelser
eller å ändring av fastställd
sådan plan eller sådana bestämmelser
eller å grunder för beräkning
av avgift som avses i lagen
om rätt för kommun att uttaga avgift
för vissa upplåtelser å allmän
plats, m. in.;
mål om nybyggnad---likställt hem;
mål angående samhällets barna- mål
vård och ungdomsskydd, så framt ej
klagan föres över socialstyrelsens beslut
i fråga, som avses i il § 1,2 el- 57 § första eller tredje stycket;
ler 4 mom. barnavårdslagen;
mål om barnavårdsnämnds---vissa underhållsbidrag;
enligt barnavårdslagen, så
framt ej klagan föres över socialstyrelsens
beslut i fråga, som avses i
16:o) mål om meddelande i sär- 16:o) mål om meddelande i särskilda
fall av tillstånd, förbud eller skilda fall av tillstånd, förbud eller
föreläggande jämlikt författningar föreläggande jämlikt författningar
och föreskrifter rörande den allmän- och föreskrifter rörande den allmänna
hälsovården och motverkande av na hälsovården och motverkande av
1 Senaste lydelse av 2 § 2:o) och 17:o) se SFS 1957:266 samt av 2 § 16:o) se SFS 1958:454.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1960
(Gällande lydelse)
vattenförorening, rörande brandförsvaret,
med undantag av mål som
avse kommuns skyldigheter enligt
brandlagen, rörande civilförsvaret i
A''ad angår inrättandet av enskilda
skyddsrum samt rörande städernas
eller andra orters byggnadsväsen i
övrigt, så framt ej klagan föres över
beslut i anledning av ansökan hos
Konungens befallningshavande om
tillstånd att företaga nybyggnad utan
hinder av gällande byggnadsförbud;
mål om föreläggande---eller
mål om fördelning av kostnaderna
för gemensamt hemskydd, verkskydd
eller skyddsrum;
(Föreslagen lydelse)
vattenförorening, rörande brandförsvaret,
med undantag av mål som avse
kommuns skyldigheter enligt
brandlagen, rörande civilförsvaret i
vad angår inrättandet av enskilda
skyddsrum samt rörande städernas
eller andra orters byggnadsväsen i
övrigt, så framt ej klagan föres över
beslut i anledning av ansökan hos
Konungens befallningshavande om
tillstånd att företaga nybyggnad utan
hinder av gällande byggnadsförbud
eller i anledning av dylik ansökan
hos byggnadsnämnd beträffande fråga,
som det enligt förordnande av
Konungens befallningshavande ankommit
på nämnden att pröva;
12 § första stycket;
mål om fördelning av kostnaderna
gemensamt verkskydd eller
för
skyddsrum;
mål om fastighetsägarbidrag---och behandling;
17 :o) mål om kyrkotukt,
mål om inskrivning,--
mål om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant,
som må givas enligt författningar rörande
banker eller andra penninginrättningar,
författningar rörande yrkesmässigt
utövande av köp och försäljning
i kommission av aktier, obligationer
och liknande värdepapper,
författningar rörande fondbörsverksamhet,
lagen om polisväsendet i riket,
lagen om uppsikt å jordbruk, lagen
om rätt till fiske, lagen med särskilda
bestämmelser om uppfinning
-
— -— eller målsmän;
mål om befrielse från skolgång för
skolpliktigt barn som åtnjuter enskild
undervisning, om hämtning av
skolpliktigt barn med biträde av polismyndighet;
—
veterinärstyrelsens inseende;
mål om bötesansvar; mål om annat
föreläggande vid vite än sådant,
som må givas enligt författningar rörande
banker eller andra penninginrättningar,
författningar rörande yrkesmässigt
utövande av köp och försäljning
i kommission av aktier, obligationer
och liknande värdepapper,
författningar rörande fondbörsverksamhet,
lagen om polisväsendet i riket,
lagen om uppsikt å jordbruk, lagen
om rätt till fiske, lagen med särskilda
bestämmelser om uppfinning
-
lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 155
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
(Gällande lydelse)
ar av betydelse för rikets försvar eller
folkförsörjningen m. m., brandlagen,
såvitt angår kommuns skyldigheter
enligt samma lag, civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet av
enskilda skyddsrum, lagen om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar
eller författningar rörande
åtgärder för att trygga tillgången
inom riket på mineralolja;
mål om utdömande av vite enligt
andra än nämnda författningar;
mål om häktads-----—
(Föreslagen lydelse)
ar av betydelse för rikets försvar eller
folkförsörjningen m. m., brandlagen,
såvitt angår kommuns skyldigheter
enligt samma lag, civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet av
enskilda skyddsrum, lagen med vissa
bestämmelser till skydd för försvaret
m. m., lagen om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanlägningar eller
författningar rörande åtgärder för
att trygga tillgången inom riket på
mineralolja; mål om utdömande av
vite enligt andra än nämnda författningar;
-
i brottmål;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961, såvitt avser den i 2 § 2:o)
vidtagna ändringen angående mål enligt barnavårdslagen, och i övrigt den
1 juli 1960.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
5
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 april 1960.
N ärvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,
Lange, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring
i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid följande.
Den 15 april 1959 avgav f. d. justitierådet Seve Ekberg såsom särskild tillkallad
sakkunnig betänkande angående kompetensfördelningen av besvärsmål
mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten, innehållande förslag
till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 26 maj 1909
(nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Sedan yttranden över betänkandet
avgivits av ett stort antal myndigheter och organisationer är detsamma
f. n. föremål för bearbetning inom justitiedepartementet. Denna bearbetning
är ännu icke slutförd. I avbidan härpå torde nu — utan principiellt
ställningstagande till det av den sakkunnige framlagda förslaget —
böra genomföras de ändringar som är omedelbart påkallade av ny lagstiftning.
1. Den 1 juli 1960 träder på byggnadsväsendets område två författningar
i kraft, nämligen dels lagen den 30 december 1959 (nr 611) om ändring i
byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385), dels ock byggnadsstadgan den 30
december 1959 (nr 612). Samtidigt upphör — med visst undantag varom
här ej är fråga — byggnadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) att gälla.
Enligt byggnadslagen i dess äldre lydelse ankommer det på länsstyrelse
att vid behov upprätta och fastställa byggnadsplan. Talan mot länsstyrelses
beslut om fastställande av byggnadsplan föres hos Kungl. Maj :t (107 och
150 §§ byggnadslagen). De år 1959 vidtagna lagändringarna innebär bland
annat att nya regler kommer att gälla om proceduren vid tillkomsten av en
byggnadsplan. Enligt dessa regler (107 och 108 §§ byggnadslagen) skall
byggnadsplan i allmänhet upprättas genom kommunens försorg. Även länsstyrelse
kan emellertid under vissa förutsättningar låta upprätta sådan
plan. Byggnadsplan, som upprättats genom kommunens försorg, skall antagas
av kommunens fullmäktige eller i vissa fall av byggnadsnämnden
samt skall för att bli gällande fastställas av länsstyrelsen. Detsamma gäller
med avseende å ändring av byggnadsplan. Liksom tidigare kan talan mot
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1960
länsstyrelses beslut i fastställelsefrågan föras genom besvär hos Kungl.
Maj:t (150 § byggnadslagen).
Besvärsmål, som rör länsstyrelses beslut om fastställelse eller ändring av
byggnadsplan enligt hittills gällande regler, är icke omnämnda i regeringsrättslagen
bland de mål, som tillhör regeringsrättens upptagande och prövande,
och skall följaktligen prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Enligt
2 § 2:o) regeringsrättslagen har regeringsrätten emellertid att upptaga och
avgöra bland annat mål om beslut av kommun, annan menighet eller dess
representationer, såframt ej klagan föres över länsstyrelses beslut i anledning
av sökt fastställelse å generalplan, stadsplan eller utomplansbestämmelser
eller å ändring av fastställd sådan plan eller sådana bestämmelser. I de fall
då länsstyrelses beslut angående fastställelse eller ändring av byggnadsplan
enligt de nya reglerna i byggnadslagen föregås av kommunalt beslut att antaga
planen eller planändringen skulle prövningen av besvärsmålen således
ankomma på regeringsrätten. Genom de vidtagna ändringarna i byggnadsförfatlningarna
har dock icke avsetts att jämväl ändra principerna för fördelningen
av besvärsmål mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.
Samtliga sådana mål, vilka rör fastställelse eller ändring av byggnadsplan,
bör även i fortsättningen vara undandragna regeringsrättens prövning.
Sistnämnda lagrum synes böra ändras i enlighet härmed.
Byggnadsförbud enligt byggnadslagen (13—16, 34—38, 45, 79—82, 86,
87, 91, 100, 101, 106, 108, 109, 122, 123, 125, 134, 136 och 169 §§) är i regel
dispensabelt. Dispensgivningen ankommer för närvarande i de flesta fall
på Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen, men genom bestämmelser i 1947 års
byggnadsstadga har det anförtrotts byggnadsnämnderna att i samband med
byggnadslovsgivningen även handha dispensgivning i viss begränsad omfattning
(49, 50 och 170 §§ byggnadsstadgan). Mot byggnadsnämnds beslut
kan talan föras hos länsstyrelsen, och mot länsstyrelses beslut hos Kungl.
Maj:t (150 § byggnadslagen och 167 § byggnadsstadgan). De år 1959 vidtagna
ändringarna i byggnadslagen ger möjlighet alt i större omfattning än
förut delegera Kungl. Maj :ts och länsstyrelsernas dispensbefogenhet till
byggnadsnämnderna (14, 15, 34, 38, 109 och 110 §§ byggnadslagen). I 1959
års byggnadsstadga har i anslutning härtill upptagits bestämmelser, vilka
närmare reglerar omfattningen av byggnadsnämndernas dispensbefogenhet.
Viss sådan befogenhet skall tillkomma samtliga byggnadsnämnder (41 §
samt 56 § 2 inom. byggnadsstadgan). Härjämte kan länsstyrelsen under
vissa närmare angivna förutsättningar till byggnadsnämnden delegera huvudparten
av de dispensbefogenheter, som eljest tillkommer länsstyrelsen
(67 § byggnadsstadgan), över byggnadsnämndens beslut kan — med vissa
angivna undantag — besvär anföras hos länsstyrelsen, över länsstyrelsens
beslut kan talan föras hos Kungl. Maj:t (71 § byggnadsstadgan och 150 §
byggnad sia gen).
Med avseende å prövningen av besvärsmål, som angår dispens från byggnadsförbud,
hos Kungl. Maj:t framgår av 2 § 16:o) regeringsrättslagen att
till regeringsrättens upptagande och avgörande hör mål om meddelande i
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
särskilda fall av tillstånd, föreläggande och förbnd jämlikt författningar
och föreskrifter rörande städernas och andra orters byggnadsväsen, såframt
ej klagan föres över beslut i anledning av ansökan hos länsstyrelse om tillstånd
att företaga nybyggnad utan hinder av gällande byggnadslörbud. Detta
innebär att förevarande mål fördelas mellan Kungl. Maj :t i statsrådet
och regeringsrätten med hänsyn till huruvida dispensansökan gjorts hos
länsstyrelse eller byggnadsnämnd. Den vidtagna avsevärda utökningen av
den dispensbefogenhet, som kan anförtros byggnadsnämnd, kommer att få
till följd att till regeringsrätten överföres åtskilliga typer av dispensmål,
som för närvarande handlägges av Kungl. Maj :t i statsrådet. För alt motverka
en sådan rubbning av fördelningen av dessa mal torde nyssberörda
stadgande i regeringsrättslagen böra kompletteras med en bestämmelse av
innebörd att från regeringsrättens kompetens undantages jämväl mål, i vilka
klagan föres över beslut i anledning av dispensansökan hos byggnadsnämnd
beträffande fråga, som det enligt förordnande av länsstyrelsen ankommit
på nämnden att pröva.
Här föreslagna, av de nya byggnadsförfattningarna föranledda ändringar
i regeringsrättslagen bör träda i kraft samtidigt som dessa föi fattningar.
2. Enligt 2 § 2:o) regeringsrättslagen skall regeringsrätten upptaga och
avgöra mål angående samhällets barnavård och ungdomsskydd, såframt ej
klagan föres över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i 41 § 1, 2 eller 4
mom. barnavårdslagen.
I proposition till årets riksdag (nr 10) har framlagts förslag till lag om
samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag), vilken fr. o. m. den
1 januari 1961 skall ersätta 1924 års barnavårdslag. Lagförslaget har med
en mindre jämkning antagits av riksdagen. Den nya lagen vilar i väsentliga
delar på samma principer som den nuvarande lagen och ansluter sig vad
angår klagan över länsstyrelses beslut i sak nära till gällande rätt. Klagan
skall sålunda föras hos kammarrätten i mål om ersättning för barnavårdskostnad,
hos hovrätt i mål om tvångsarbete samt i övrigt hos Kungl. Maj :t.
Omfattningen av besvärsrätten har i den nya lagen närmare preciserats genom
att de beslut av barnavårdsnämnd, som skall kunna överklagas genom
förvaltningsbesvär, angivits genom en uttömmande uppräkning. Bland nytillkommande
frågor, som skall kunna genom besvär tagas under Kungl. Maj:ts
prövning, märkes särskilt beslut angående omhändertagande för utredning,
om vissa förebyggande åtgärder, om förbud för den som bar vårdnaden om
ett barn att skilja detta från fosterhem samt om utdömande av vite, avvisande
av biträde och ersättning för inställelse inför länsstyrelse. Socialstyrelsens
beslut skall liksom för närvarande kunna överklagas hos Kungl. Maj:t. Bestämmelserna
i 41 § 1, 2 och 4 mom. gällande barnavårdslag har fått motsvarighet
i 57 § första och tredje styckena nya lagen. Första stycket innehåller
bestämmelser om inrättande av barnhem. Om kommun eller landstingskommun
ämnar inrätta barnhem, skall plan för hemmet och dess verksamhet
underställas Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
Önskar annan än kommun eller landstingskommun inrätta barnhem, skall
tillstånd sökas hos Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen.
Enligt tredje stycket skall dessa bestämmelser äga motsvarande tilllämpning,
när den som driver barnhem vill flytta eller utvidga anstalten
eller vidtaga större förändring beträffande dess anordningar, personal eller
verksamhet eller när ombyte av innehavare skall ske. Vidare må nämnas, att
nya barnavårdslagen i 58 § innehåller den nyheten, att socialstyrelsen beträffande
varje barnavårdsanstalt skall äga meddela föreskrift om det högsta
antal barn och unga som samtidigt får vårdas där.
Såsom anförts i berörda proposition bör till Kungl. Maj :t fullföljda mål
enligt barnavårdslagen även i fortsättningen med samma undantag som för
närvarande avgöras av regeringsrätten. Med hänsyn härtill bör det förenämnda
stadgandet i regeringsrättslagen från och med den 1 januari 1961
erhålla den avfattningen att till regeringsrättens upptagande och avgörande
hör mål enligt barnavårdslagen, såframt ej klagan föres över socialstyrelsens
beslut i fråga, som avses i 57 § första eller tredje stycket sistnämnda
lag.
3. I 2 § 2:o) regeringsrättslagen undantages från regeringsrättens kompetensområde
bland annat sådana kommunala besvärsmål som angår skolväsendets
ordnande. Grunden till detta undantag var ursprungligen den tillsynsrätt
som domkapitlen utövade över folkskoleväsendet. Med begagnande
av denna rätt företog domkapitlen understundom en prövning som gick utöver
eller vid sidan av de hos domkapitlet anförda kommunalbesvären. Det
ansågs därför lämpligt att målen om skolväsendets ordnande behandlades
på samma sätt som mål om fastställande av menighets beslut. (Jfr prop. 1909:
11 s. 32 och 1928: 232 s. 9.)
Från och med den 1 juli 1958, då skolstyrelselagen den 21 december 1956
trädde i kraft, har domkapitlens befattning med skolväsendet upphört. Kommunalbesvärsmålen
rörande skolväsendet har därvid helt överflyttats från
domkapitlen till länsstyrelserna (jfr prop. 1956: 182 s. 236 och s. 290 samt
1958: 85 s. 26). I sådana besvärsmål kan icke vidare förekomma någon på
skolmyndighets till synsrätt grundad lämplighetsprövning. Den särställning
som målen om skolväsendets ordnande intagit i förevarande hänseende bör
därför nu upphöra och föreskriften härom i 2 § 2:o) regeringsrättslagen
utgå. Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1960.
4. Enligt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen hör, utom mål om kyrkotukt, även
mål om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar eller målsmän till regeringsrättens
upptagande. Denna bestämmelse går tillbaka på föreskrifter,
som fanns redan i 1842 års folkskolestadga och som innebar att, om föräldrar
tredskades och trots varning försummade att hålla sina barn i skola,
barnen kunde skiljas från föräldrarna och överlämnas till vård av andra
personer samt kostnaderna härför uttagas av föräldrarna. Liknande föreskrifter
fanns kvar i folkskolestadgorna ända till år 1932, då de utbyttes
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1960
mot bestämmelser om hämtning av skolpliktiga barn med biträde av polismyndighet
och om föreläggande av vite. Nu gällande bestämmelser i ämnet
är meddelade i 24 § folkskolestadgan den 23 maj 1958 (nr 399, jfr prop.
1958: 93 s. 35). Om skolpliktig elev i obligatorisk skola underlåter att fullgöra
sin skolgång och detta beror på tredska av den som har honom i sin vård,
kan länsskolnämnden enligt dessa bestämmelser förelägga den tredskande
vid vite att regelbundet hålla eleven i skolan. Och om sådan åtgärd ej har
åsyftad verkan eller eljest särskilda skäl föreligger, kan länsskolnämnden
förordna att eleven skall hämtas till skolan med biträde av polismyndighet.
Polishämtning av skolbarn kan tänkas förekomma huvudsakligen i två
typfall, nämligen dels då föräldrar håller sina barn hemma från skolan i
syfte att därigenom påverka skolmyndigheterna till någon viss åtgärd, dels
då föräldrar önskar bereda sina barn enskild undervisning i hemmet eller
annorstädes men skolmyndigheterna ej medger befrielse från skolgången.
Beträffande sistnämnda fall är att märka att, om ett skolpliktigt barn erhåller
enskild undervisning som väsentligen motsvarar undervisningen i
vanlig skola, barnet enligt 16 § folkskolestadgan har rätt att få befrielse från
att gå i skolan (jfr prop. 1958: 93 s. 32). Kontroll över ett barn, som åtnjuter
enskild undervisning, kan utövas på det sättet att skolstyrelsen kallar
barnet till prövning. Om barnet då uteblir eller det befinnes att barnet ej
fått tillfredsställande undervisning och rättelse ej vinnes på annat sätt, skall
styrelsen ålägga barnet skolgång.
Uppenbarligen bör mål om besvär över länsskolnämnds beslut rörande
polishämtning av skolbarn höra till regeringsrättens upptagande; även besvärsmål
om befrielse från skolgång för skolpliktigt barn, som åtnjuter enskild
undervisning, synes böra hänföras dit. Föreskrift härom kan lämpligen
införas i 2 § 17 :o) regeringsrättslagen. Den här avsedda lagändringen bör
träda i kraft den 1 juli 1960.
5. I proposition till årets riksdag (nr 5) har framlagts förslag till ny civilförsvarslag
och till lag om ändring i lagen den 17 maj 1940 (nr 358) med
vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. in. Lagförslagen har godkänts
av riksdagen, med en mindre ändring i förslaget till civilförsvarslag.
Den antagna nya civilförsvarslagen saknar bestämmelser om hemskydd.
Föreskriften i 2 § 16:o) regeringsrättslagen att mål om fördelning av kostnaderna
för gemensamt hemskydd tillhör regeringsrättens upptagande och
avgörande bör därför utgå.
Den nya civilförsvarslagen upptar ej heller motsvarighet till stadgandena
under 57 § i 1944 års civilförsvarslag om vidtagande av särskilda åtgärder
till förhindrande av spioneri och sabotage eller eljest till säkerställande av
driften och förebyggande av skada vid anläggning eller byggnad för industriell
eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen.
Motsvarighet till dessa regler skall i stället enligt det av riksdagen
antagna förslaget till ändring i 1940 års lag med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret m. m. intagas i nämnda lag.
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
För att tillgodose det särskilda skyddet kan enligt 1944 års civilförsvarslag
vitesföreläggande ifrågakomma enligt vissa bestämmelser i lagen. I
samband med överflyttningen till 1940 års lag av reglerna om detta särskilda
skydd införes i samma lag motsvarande möjligheter att förelägga och utdöma
vite.
Enligt 2 § 17:o) regeringsrättslagen tillhör mål om vitesföreläggande och
utdömande av vite regeringsrättens upptagande och avgörande. Undantag
göres emellertid bland annat för mål, som hänför sig till civilförsvarslagen,
utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum. De skäl, som föranlett
att mål om vitesföreläggande och utdömande av vite i samband med vidtagande
av särskilda skyddsåtgärder av nu förevarande slag hittills undantagits
från regeringsrättens kompetens, kvarstår även sedan reglerna om
skyddet brutits ut ur civilförsvarslagen och intagits i 1940 års lag. Ifrågavarande
mål bör således även fortsättningsvis undantagas från regeringsrättens
kompetens. Härför kräves en ändring i nyssnämnda stadgande i regeringsrättslagen.
I likhet med den nya civilförsvarslagen och lagen om ändring i 1940 års
lag bör nu föreslagna ändringar i regeringsrättslagen träda i kraft den 1
juli 1960.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o)
lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.1
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Clas Amilon
1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen togade lagförslaget, har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
11
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 20 april
1960.
Närvarande:
justi tieråden Beckman,
E. Söderlund,
Tammelin,
regeringsrådet Nevrell.
Enligt lagrådet den 19 april 1960 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 8 april 1960, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och
17 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
lagbyråchefen Bengt Hjern.
Lagrådet yttrade:
Lagrådet anser sig i detta sammanhang icke ha att ingå på frågan om
ändringar av den vidare innebörd som avses i det av f. d. justitierådet Seve
Ekberg framlagda förslaget om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t
i statsrådet och regeringsrätten. Vid prövning av sistnämnda förslag bör
övervägas att med de nu reglerade besluten enligt 57 § första och tredje
styckena barnavårdslagen likställa fall som avses i 58 § samma lag. Lagrådet
förutsätter, att även frågan om besvärsmål rörande skolplikt då kommer
under förnyad prövning.
Med denna reservation lämnar lagrådet nu förevarande förslag utan erinran.
Ur protokollet:
Clas Amilon
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 april 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 20 april
1960 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 i samma månad remitterade
förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o)
lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Efter redogörelse för lagrådets utlåtande hemställer föredraganden, att
lagförslaget måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Margit Hirén
600717 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1960:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 a1 i texten
- 1LU 1960:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 s. 1 i texten