Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen, m. m

1960-04-29 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:158, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

1

Nr 158

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen, m. m.;

given Stockholms slott den 29 april 1960.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1937 (nr 119)

om verkställighet av bötesstraff;

3) lag angående ändrad lydelse av 2 och 8 §§ lagen den 19 maj 1944 (nr

215) om eftergift av åtal mot vissa underåriga;

4) lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 december 1952 (nr 789)

med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig; samt

5) lag om ändrad lydelse av 4 § lagen den 20 december 1946 (nr 862)

med vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig.

GUSTAF ADOLF

Sven af Geijerstam

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa av den nya barnavårdslagen föranledda,

huvudsakligen formella ändringar i strafflagstiftningen. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 158

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

1) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen

Härigenom förordnas, att 10 kap. 11 § strafflagen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

11 §•

Tager man lös den som är anhållen,

häktad eller fånge eller eljest

för annat än sjukvård eller skyddsuppfostran

berövad friheten eller

främjar annorledes hans flykt, dömes

för främjande av flykt till fängelse

eller till straffarbete i högst fyra

år. Är brottet att anse som ringa,

vare straffet böter eller fängelse.

Försök straffes

(Föreslagen lydelse)

11 §•

Tager man lös den som är anhållen,

häktad eller fånge eller eljest

för annat än sjukvård eller vård enligt

barnavårdslagen berövad friheten

eller främjar annorledes hans

flykt, dömes för främjande av flykt

till fängelse eller till straffarbete i

högst fyra år. Är brottet att anse

som ringa, vare straffet böter eller

fängelse.

----kap. stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

Senaste lydelse se SFS 1948: 448.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

3

2) Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1937 (nr 119) om

verkställighet av bötesstraff

Härigenom för ordnas, att 9 § lagen den 9 april 1937 om verkställighet av

bötesstraff1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

9 §.

Där någon enligt meddelat beslut

intagits å allmän alkoholistanstalt

eller tvångsarbetsanstalt eller för

skyddsuppfostran i skola tillhörande

barna- och ungdomsvården eller där

någon frivilligt ingått å allmän alkoholistanstalt

och därvid förbundit

sig att kvarstanna å anstalten ett år,

vare beslut om förvandling som

dessförinnan meddelats förfallet;

och må förvandling ej ske av böter

som ådömts före intagandet. Böter,

som ådömts efter intagandet men

före utskrivningen, må ej förvandlas

med mindre anstaltens styrelse det

påkallar.

(Föreslagen lydelse)

9 §.

Där någon enligt meddelat beslut

intagits å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare

eller tvångsarbetsanstalt

eller för samhällsvård i ungdomsvårdsskola

eller där någon frivilligt

ingått å allmän vårdanstalt

för alkoholmissbrukare och därvid

förbundit sig att kvarstanna å anstalten

ett år, vare beslut om förvandling

som dessförinnan meddelats

förfallet; och må förvandling ej

ske av böter som ådömts före intagandet.

Böter, som ådömts efter intagandet

men före utskrivningen,

må ej förvandlas med mindre anstaltens

styrelse det påkallar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

1 Senaste lydelse so SFS 1952: 314.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

3) Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 2 och 8 §§ lagen den 19 maj 1944 (nr 215)

om eftergift av åtal mot vissa underåriga

Härigenom förordnas, att 2 och 8 §§ lagen den 19 maj 1944 om eftergift

av åtal mot vissa underåriga1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse)

2 §.

Eftergift av åtal må äga rum,

om den underårige omhändertages

för skyddsuppfostran eller blir föremål

för annan därmed jämförlig

åtgärd eller utan dylik åtgärd erhåller

särskild tillsyn eller lämplig sysselsättning

samt det med skäl kan

antagas att härigenom vad som är

lämpligast för hans tillrättaförande

vidtages, eller

om brottet är ringa och det uppenbarligen

skett av okynne eller förhastande.

Åtal skall----------

8 §•

Angående eftergift av åtal mot den

som dömts till tvångsuppfostran eller

ungdomsfängelse eller som för

skyddsuppfostran intagits i skyddshem

eller allmän uppfostringsanstalt

eller som intagits å allmän alkoholistanstalt

finnes särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

2 §.

Eftergift av åtal må äga rum,

om den underårige omhändertages

för samhällsvård enligt 29 § barnavårdslagen

eller blir föremål för annan

därmed jämförlig åtgärd eller

utan dylik åtgärd erhåller särskild

tillsyn eller lämplig sysselsättning

samt det med skäl kan antagas att

härigenom vad som är lämpligast

för hans tillrättaförande vidtages, eller
om

brottet är ringa och det uppenbarligen

skett av okynne eller förhastande,

allmän synpunkt.

8 §•

Angående eftergift av åtal mot den

som dömts till ungdomsfängelse eller

som för samhällsvård inskrivits vid

ungdomsvårdsskola eller som intagits

å allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare

finnes särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

1 Senaste lydelse av 2 § se SFS 1952: 790.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

5

4) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 december 1952 (nr 789) med

vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 30 december 1952 med vissa bestämmelser

om påföljd för brott av underårig skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1 §•

Är tilltalad i sådan ålder att

skyddsuppfostran kan förekomma

och övertygas lian om brott som

kan medföra fängelse eller straffarbete,

må rätten, i stället för att döma

till straff för brottet eller, därest han

övertygas jämväl om annat brott, för

brotten gemensamt, efter hörande

av barnavårdsnämnd överlämna åt

nämnden att vidtaga åtgärd för hans

omhändertagande för skyddsuppfostran.

Beträffande den som är elev i

skola tillhörande barna- och ungdomsvården

skall vad nu sagts om

barnavårdsnämnd i stället gälla skolans

styrelse.

Vad i--------- —

Bestämmelsen i--—- -— —- --

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Är tilltalad i sådan ålder att samhällsvård

enligt 29 § barnavårdslagen

kan förekomma och övertygas han

om brott som kan medföra fängelse

eller straffarbete, må rätten, i stället

för att döma till straff för brottet eller,

därest han övertygas jämväl om

annat brott, för brotten gemensamt,

efter hörande av barnavårdsnämnd

överlämna åt nämnden att vidtaga åtgärd

för hans omhändertagande för

sådan vård. Beträffande den som är

elev vid ungdomsvårdsskola skall

vad nu sagts om barnavårdsnämnd i

stället gälla skolans styrelse.

---stycket sägs.

---— eller författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.tsproposition nr 158 år 1960

5) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 4 § lagen den 20 december 1946 (nr 862) med

vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 20 december 1946 med vissa bestämmelser

om mål rörande brott av underårig1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

4 §.

Förekommer i mål mot underårig

anledning att döma till frihetsstraff

eller förvaring eller att meddela villkorligt

anstånd med straffs ådömande

eller att överlämna åt barnavårdsnämnd

eller skolstyrelse att vidtaga

åtgärd för hans omhändertagande för

skyddsuppfostran, böra för tjänstgöring

i nämnd företrädesvis anlitas

nämndemän med insikt och erfarenhet

i vård och fostran av ungdom.

(Föreslagen lydelse)

4 §.

Förekommer i mål mot underårig

anledning att döma till frihetsstraff

eller förvaring eller att meddela villkorligt

anstånd med straffs ådömande

eller att överlämna åt barnavårdsnämnd

eller skolstyrelse att vidtaga

åtgärd för hans omhändertagande för

samhällsvård enligt 29 § barnavårdslagen,

böra för tjänstgöring i nämnd

företrädesvis anlitas nämndemän

med insikt och erfarenhet i vård

och fostran av ungdom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

1 Senaste lydelse se SFS 1958: 9.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 april 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindsiröm,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa av den nya

barnavårdslagen föranledda ändringar i strafflagstiftningen samt anför därvid

följande.

För årets riksdag har genom proposition (nr 10) framlagts förslag till

bl. a. lag om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag). Detta

lagförslag har numera med en mindre jämkning antagits av riksdagen

(andra lagutskottets uti. nr 5, riksd. skr. nr 152). Lagen skall träda i kraft

den 1 januari 1961.

Den nya barnavårdslagen vilar i väsentliga delar på samma grundsatser

som den ännu gällande barnavårdslagen av år 1924. Barnavårdsnämnderna

skall ha att ingripa tillrättaförande i anledning av barns och ungdomars

beteende under i huvudsak samma förutsättningar som för närvarande, och

ingripande skall liksom hittills ske genom förebyggande åtgärder eller omhändertagande.

Begreppet »skyddsuppfostran» förekommer emellertid inte

i den nya lagen. I stället användes i denna uttrycket »samhällsvård» som

beteckning för samhällets omsorg om de omhändertagna i de här avsedda

fallen (29 §). Denna beteckning har därjämte bibehållits för fall, motsvarande

samhällsvård enligt gällande lag. En annan nyhet är, att barnavårdsnämnderna

får möjlighet att under vissa förutsättningar ingripa med piovisoriskt

omhändertagande under den tid som åtgår för utredning av ett

ärende. Sådant ingripande, som får bestå högst fyra veckor, benämnes omhändertagande

för utredning (30 §). Vidare kan nämnas, att den allmänt

brukade och accepterade beteckningen »ungdomsvårdsskola» användes i

den nya lagen i stället för gällande lags »skola tillhörande barna- och ungdomsvården».

De nu berörda nyheterna inom barnavårdslagstiftningen föranleder vissa

jämkningar i olika lagar på straffrättens område. Frågan om dessa lagändringar

torde nu böra upptagas till behandling. Däremot är jag inte betedd

att i detta sammanhang gå in på spörsmål som gäller gränsdragningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1980

mellan kriminalvård och socialvård, såvitt avser unga lagöverträdare, eller

samordnandet av domstolarnas och barnavårdsorganens verksamhet beträffande

sådana lagöverträdare. Som anförts i propositionen nr 10 får dessa

spörsmål upptagas i samband med det arbete på utformningen av det straffrättsliga

påföljdssystemet över huvud, vilket för närvarande bedrives inom

justitiedepartementet på grundval av strafflagberedningens förslag till

skyddslag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 december 1958 har riksdagens justitieombudsman

framhållit, att lagen den 30 december 1952 med vissa bestämmelser

om påföljd för brott av underårig visat sig ge upphov till vissa otillfredsställande

verkningar, samt ifrågasatt om icke dessa brister bör avhjälpas

genom lagändring. De av justitieombudsmannen påtalade bristerna

består däri, att det i några fall förekommit att lagöverträdare i åldern mellan

18 och 21 år av domstol överlämnats till barnavårdsnämnd, ehuru förutsättningar

för beslut om skyddsuppfostran ej funnits. Möjligheterna för

barnavårdsnämnd att ingripa mot lagöverträdare över 18 år är nämligen

begränsade. I de avsedda fallen har antingen barnavårdsnämnden ansett sig

vara i ett tvångsläge och icke ha haft annat val än att följa domstolens rekommendation

om skyddsuppfostran eller också resultatet blivit, att nämnden

vägrat att besluta om skyddsuppfostran och att den dömde undgått

varje påföljd av sin brottslighet. Vad angår riktlinjerna för en ändrad xeglering

uttalar justitieombudsmannen i skrivelsen, att en fullt tillfredsställande

lösning av förevarande spörsmål icke synes kunna uppnås, med

mindre domstol frånkännes befogenhet att beträffande personer i åldern

mellan 18 och 21 år förordna om överlämnande för skyddsuppfostran, därest

icke vederbörande barnavårdsmyndighet i avgivet yttrande funnit förutsättningar

för dess ingripande vara för handen och därför förklarat sig

beredd att medverka till sådan påföljd. Har emellertid barnavårdsmvndighet

tillstyrkt skyddsuppfostran, synes det å andra sidan justitieombudsmannen

för påföljdens inträde tillräckligt, att domstolen förordnar i enlighet

med vad barnavårdsmyndigheten tillstyrkt. Det nuvarande systemet

med ett senare beslut av barnavårdsnämnd och åtföljande underställning

till länsstyrelse jämte besvärsmöjlighet torde i detta fall ej erfordras, enär

skäliga anspråk på rättssäkerhet måste anses tillgodosedda genom möjligheten

att fullfölja talan i judiciell väg. I skrivelsen framhålles ytterligare,

att vissa fördelar från rättssäkerhetssynpunkt måhända kan vinnas, om

den för närvarande på barnavårdsnämnd ankommande uppgiften att avge

yttrande till domstolen överflyttas på länsstyrelsen, givetvis efter hörande

av vederbörande barnavårdsnämnd.

Justitieombudsmannens skrivelse berör delvis principerna för den brottspåföljd

som består i överlämnande för skyddsuppfostran. Avgörandet av

dessa spörsmål bör enligt min mening inte ske nu utan i samband med att

påfölj dssystemet även i övrigt utformas. Jag kan alltså inte tillstyrka sådan

ändring i 1952 års lag som ifrågasatts i skrivelsen. Att märka är även, att

sådana fall som påtalats i denna knappast skall behöva förekomma sedan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1960

den nya barnavårdslagen trätt i kraft. Enligt denna får nämligen barnavårdsnämnderna

vidgade möjligheter att ingripa mot lagöverträdare i åldern

mellan 18 och 21 år. Som huvudregel skall visserligen alltjämt gälla,

att barnavårdsnämnd icke skall ingripa beträffande en lagöverträdare som

har fyllt 18 år. Men undantag skall gälla då hans livsföring i övrigt utgör

tillräcklig anledning för ett ingripande enligt barnavårdslagen eller sådant

med hänsyn till pågående behandling inom barnavården eller av annan särskild

anledning befinnes lämpligast för hans tillrättaförande. Jag vill i detta

sammanhang framhålla betydelsen av att domstolen inte överlämnar en

lagöverträdare för omhändertagande inom barnavården utan att dessförinnan

noggrant ha prövat, att dylikt omhändertagande i det föreliggande

fallet kan och bör göras. Såsom framgår av det nyss anförda påkallar de

fall, då vederbörande fyllt 18 år, härvid särskild uppmärksamhet.

Jag övergår härefter till redogörelse för de särskilda ändringsförslagen.

Ändring i strafflagen

I 10 kap. 11 § strafflagen stadgas straff för främjande av flykt. Stadgandet

avser den som är anhållen, häktad eller fånge eller eljest för annat än

sjukvård eller skyddsuppfostran berövad friheten. Som redan nämnts motsvaras

skyddsuppfostran i den nya barnavårdslagen av samhällsvård enligt

29 §. Undantaget från tillämpningsområdet för ifrågavarande stadgande i

strafflagen bör emellertid utsträckas att även omfatta utredningsfallen. De

som omhändertages för utredning skall nämligen behandlas på principiellt

samma sätt som de för samhällsvård omhändertagna. Har omhändertagandet

föranletts av den unges eget beteende, skall han sålunda i båda fallen

kunna intagas i ungdomsvårdsskola eller annan anstalt, där han kan kvarhållas

mot sin vilja. Den nya barnavårdslagen innehåller liksom gällande

lag en särskild straffbestämmelse för det fall att någon hjälper en omhändertagen

att rymma. Denna bestämmelse avser såväl de för utredning som de

för samhällsvård omhändertagna. Då det inte torde vara påkallat att i lagtexten

särskilt ange de olika fallen — det kan erinras om att uttrycket

»sjukvård» här brukas i vidsträckt bemärkelse och bl. a. omfattar alkoholistvård

— synes det lämpligast att utbyta ordet »skyddsuppfostran» mot

ett uttryck som täcker hela området. I enlighet med den terminologi, som

använts i det till lagrådet remitterade förslaget till brottsbalk, vill jag föreslå

uttrycket »vård enligt barnavårdslagen». Härmed avses då att från tilllämpningsområdet

undantaga alla, som omhändertagits av barnavårdsnämnd

och placerats på sådant sätt att de kan anses vara berövade friheten.

Stadgandet kommer däremot i fortsättningen liksom hittills att bli tillämpligt

beträffande den som av polismyndighet tagits i preliminärt förvar i avbidan

på beslut av barnavårdsnämnd (33 § nya barnavårdslagen, motsvarande

31 § 3 st. 1924 års lag).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ls proposition nr lö<S år 1960

Ändring i lagen om verkställighet av bötesstraff

Den allmänna regeln om förvandling av obetalda böter är underkastad

olika inskränkningar. Undantag gäller bl. a. enligt 9 § lagen om verkställighet

av bötesstraff för vissa fall, där förvandlingsstraffet skulle komma att

konkurrera med annan frihetsberövande åtgärd. Dessa undantag avser de

fall, »där någon enligt meddelat beslut intagits å allmän alkoholistanstalt eller

tvångsarbetsanstalt eller för slcyddsuppfostran i skola tillhörande barnaoch

ungdomsvården eller där någon frivilligt ingått å allmän alkoholistanstalt

och därvid förbundit sig att kvarstanna å anstalten ett år». Det synes

vara lämpligt att i förevarande sammanhang anpassa stadgandets terminologi

till den nya barnavårdslagen. Samtidigt bör lagtexten också jämkas med

hänsyn till att lagen om nykterlietsvård använder benämningen »allmän

vårdanstalt för alkoholmissbrukare» i stället för den i den tidigare alkoholistlagen

brukade benämningen »allmän alkoholistanstalt».

Som redan berörts har det avsetts, att den som på grund av eget beteende

omhändertages för utredning skall kunna intagas i ungdomsvårdsskola.

Det kan möjligen ifrågasättas, huruvida icke även sådan intagning bör hindra

bötesförvandling. Med hänsyn till att det här gäller ett kortvarigt och allenast

provisoriskt frihetsberövande anser jag dock inte att det bör ha sådan

verkan.

Ändring i lagen om eftergift av åtal mot vissa underåriga

Genom lagen den 19 maj 1944 om eftergift av åtal mot vissa underåriga

har stadgandet i 5 kap. 1 § strafflagen om den s. k. straffmyndighet såldern

kompletterats med bestämmelser som medger åtalseftergift under vissa förutsättningar

för brott begånget av någon som är mellan 15 och 18 år. För

att 1944 års lag skall vara tillämplig krävs, att brottet kan medföra svårare

straff än böter. Åtalseftergift kan enligt 2 § äga rum bl. a. om den underårige

omhändertages för skyddsuppfostran eller blir föremål för annan

därmed jämförlig åtgärd eller utan dylik åtgärd erhåller särskild tillsyn

eller lämplig sysselsättning samt det med skäl kan antagas att härigenom

vad som är lämpligast för hans tillrättaförande vidtages. De åtgärder — förutom

skyddsuppfostran — som ifrågakommer enligt gällande barnavårdslag

är förmaning till föräldrarna och varning till den unge, anvisande av

arbete, bostad och utbildning, eventuellt i anstalt upprättad till stöd för hemuppfostran.

Samtliga dessa åtgärder kan förenas med övervakning. Den nya

barnavårdslagen medger motsvarande förebyggande åtgärder men därjämte

har åtgärdssystemet byggts ut med hjälpåtgärder, innefattande råd och stöd,

samt nya former av föreskrifter rörande den underåriges levnadsförhållanden,

varav särskilt märkes förbud att använda rusdrycker eller narkotiska

medel samt föreskrift om förfogande över arbetsförtjänst eller andra till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

gångar. Nyheterna på detta område synes inte behöva föranleda ändring i

2 § förevarande lag. I detta lagrum bör därför annan ändring inte göras än

att ordet »skyddsuppfostran» utbytes mot »samhällsvård enligt 29 § barnavårdslagen».

I 8 § av 1944 års lag har intagits erinran om särskilda bestämmelser angående

åtalsprövning i annan lagstiftning. Med hänvisningen avses lagen

om tvångsuppfostran, lagen om ungdomsfängelse, barnavårdslagen och alkoholistlagen.

Stadgandet torde i förevarande sammanhang böra jämkas

med hänsyn till att lagen om tvångsuppfostran år 1947 upphävts samt till

den ändrade terminologien i den nya barnavårdslagen och lagen om nykterhet

svård.

Ändring i lagen med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig

Genom 1 § 1952 års lag med vissa bestämmelser om påföljd för brott av

underårig har domstol såsom redan berörts fått möjlighet att i stället för

att döma till straff överlämna en tilltalad för skyddsuppfostran. Förutsättningarna

är, att den tilltalade är i sådan ålder att skyddsuppfostran kan

förekomma samt att han övertygas om brott som kan medföra fängelse eller

straffarbete. Stadgandet äger samband med principen, att när det gäller

anstaltsvård för lagöverträdare under 18 år, vården skall äga rum i barnavårdens

regi och inte i kriminalvårdens. Denna princip har kommit till uttryck

genom att i lagens 2 § upptagits ett förbud mot att, där ej särskilda

skäl föreligger, döma den som ej fyllt 18 år till fängelse, straffarbete eller

förvaring. Skyddsuppfostran behöver i dessa fall dock inte alltid innebära

anstaltsvård. I 35 § 1 mom. gällande barnavårdslag är visserligen huvudregeln,

att den som omhändertagits på grund av sitt eget beteende skall intagas

i ungdomsvårdsskola, men denna regel är inte ovillkorlig. Den omhändertagne

kan i stället överlämnas till bl. a. enskilt hem, om sådant anses

lämpligare för honom och våda för andras sedliga utveckling icke kan befaras

uppkomma därigenom. I detta avseende innefattar den nya barnavårdslagen

den ändringen, att vård i enskilt hem skall komma i fråga i första

hand oavsett den omhändertagnes ålder och anledningen till omhändertagandet.

Samtidigt lämnas dock den anvisningen att den vårdform skall

väljas som med hänsyn till den omhändertagnes ålder, utveckling och egenskaper

får anses bäst främja hans väl och tillgodose behovet av uppsikt över

honom. Den ändring av behandlingsreglerna som sålunda beslutats behöver

enligt min mening ej föranleda någon ändring i sak av 1952 års lag. I denna

bör därför inte vidtagas annan ändring än som betingas av att skyddsuppfostran

i den liva barnavårdslagen motsvaras av samhällsvård enligt

29 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 158 år 1960

Ändring i lagen med vissa bestämmelser om mål rörande brott

av underårig

Enligt 4 § lagen den 20 december 1946 med vissa bestämmelser om mål

rörande brott av underårig bör för tjänstgöring i nämnd i vissa fall företrädesvis

anlitas nämndemän med insikt och erfarenhet i vård och fostran av

ungdom. Bestämmelsen är tillämplig bl. a. i fall, där anledning förekommer

att med stöd av 1952 års lag överlämna den tilltalade för skyddsuppfostran.

Det torde vara lämpligt att anpassa även detta stadgande till terminologien i

den nya barnavårdslagen. Härför erfordras endast att ordet »skyddsuppfostran»

utbytes mot »samhällsvård».

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft samtidigt med den nya

barnavårdslagen eller alltså den 1 januari 1961.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet

upprättats såsom Bilaga1 till detta protokoll fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1937 (nr 119) om

verkställighet av bötesstraff;

3) lag angående ändrad lydelse av 2 och 8 §§ lagen den 19 maj 19U (nr

215) om eftergift av åtal mot vissa underåriga;

4) lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 december 1952 (nr 789) med

vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig; samt

5) lag om ändrad lydelse av 4 § lagen den 20 december 1946 (nr 862) med

vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Clas Amilon

1 Bilagan, som frånsett en mindre redaktionell jämkning är likalydande med de vid propositionen

fogade lagförslagen, har här uteslutits.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

13

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 27 april

1960.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. SÖDERLUND,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 20 april 1960 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 8 april 1960, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1937 (nr 119) om

verkställighet av bötesstraff;

3) lag angående ändrad lydelse av 2 och 8 §§ lagen den 19 maj 1944 (nr

215) om eftergift av åtal mot vissa underåriga;

4) lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 december 1952 (nr 789)

med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig; samt

5) lag om ändrad lydelse av 4 § lagen den 20 december 1946 (nr 862) med

vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

hovrättsassessorn Holger Romander.

Lagrådet yttrade:

Förslagen, som avse vissa av den nya barnavårdslagen föranledda, huvudsakligen

formella ändringar, lämnas av lagrådet utan erinran.

Ur protokollet:

Clas Amilon

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 158 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 april 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

tillförordnade chefen för justitiedepartementet, statsrådet af Geijerstam,

lagrådets den 27 april 1960 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 8

i samma månad remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 9 april 1937 (nr 119)

om verkställighet av bötesstraff;

3) lag angående ändrad lydelse av 2 och 8 §§ lagen den 19 maj 19M (nr

215) om eftergift av åtal mot vissa underåriga;

4) lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 30 december 1952 (nr 789)

med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig; samt

5) lag om ändrad lydelse av i § lagen den 20 december 19b6 (nr 862)

med vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig.

Med förmälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att desamma, efter en mindre redaktionell jämkning, måtte

jämlikt 87 § regeringsformen föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

800698 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:347 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 s. 5 i texten
  2. 1LU 1960:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 10 kap. 11 § strafflagen, m. m. s. 1 i texten