Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap

1960-06-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:181, Angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

1

Nr 181

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och

Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande

skatter å kvarlåtenskap; given Stockholms slott den

14 oktober 1960.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 3 juni 1960 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 28 juli 1960 undertecknat

avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland till lindring

i dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap vill Kungl.

Maj :t härmed föreslå riksdagen att godkänna nämnda avtal.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. A’r 181

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering

och Det Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirlands regering till

lindring i dubbelbeskattning beträffande

skatter å kvarlåtenskap

Konungariket Sveriges regering och

Det Förenade Konungariket Storbritannien

och Nordirlands regering hava,

föranledda av önskan att ingå ett avtal

till lindring i dubbelbeskattning beträffande

skatter å kvarlåtenskap,

överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel

I

(1) De skatter, som avses i detta avtal,

äro:

(a) Beträffande Det Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirland:
i

Storbritannien utgående kvarlåtenskapsskatt.

(b) Beträffande Sverige:

i Sverige utgående arvsskatt.

(2) Detta avtal skall även tillämpas

beträffande alla andra skatter, vilka

äro i huvudsak likartade med de i paragraf

1 angivna skatterna och vilka påläggas

i Sverige eller Storbritannien efter

undertecknandet av detta avtal.

Artikel II

(1) Där icke sammanhanget annat

föranleder, skola i detta avtal följande

uttryck hava nedan angiven betydelse:

(a) uttrycket »Det Förenade Konungariket»

åsyftar Storbritannien och Nordirland;
(b)

uttrycket »Storbritannien» betyder

England, Wales och Skottland men inbegriper

icke Normandiska öarna (Channel

Islands) och ön Man.

Convention between the Government of

the United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland and the Government of

the Kingdom of Sweden for Relief from

Double Taxation with respect to Duties on

the Estates of Deceased Persons

The Government of the United Kingdom

of Great Britain and Northern Ireland

and the Government of the Kingdom

of Sweden;

Desiring to conclude a Convention för

relief from double taxation with respect

to duties on the estates of deceased

persons;

Have agreed as follows: —

Article I

(1) The duties which are the subject

of the present Convention are: —

(a) in the United Kingdom of Great

Britain and Northern Ireland:

the estate duty imposed in Great

Britain;

(b) in Sweden:

the succession duty imposed in Sweden.

(2) The present Convention shall also

apply to any other duties of a substantially

similar character to the duties

referred to in paragraph (1) which may

be imposed in Great Britain or Sweden

subsequently to the date of signature of

the present Convention.

Artide II

(1) In the present Convention, unless

the context otherwise requires: —

(a) the term “United Kingdom” means

Great Britain and Northern Ireland;

(b) the term “Great Britain” means

England, Wales and Scotland, and does

not include the Channel Islands and the

Isle of Man;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

3

(c) uttrycket »stat», då det användes

beträffande den ena eller den andra avtalsslutande

staten åsyftar Sverige eller

Storbritannien, alltefter som sammanhanget

kräver;

(d) uttrycket »skatt» åsyftar den i

Sverige utgående arvsskatten eller den

i Storbritannien utgående kvarlåtenskapsskatten,

alltefter som sammanhanget

kräver.

(2) Vid tillämpningen av detta avtal

skall frågan, huruvida en avliden vid

sin död var bosatt inom en av de avtalsslutande

staternas område, avgöras i

överensstämmelse med gällande lag i den

staten.

(3) Då en av de avtalsslutande staterna

tillämpar bestämmelserna i avtalet,

skall, såvida icke sammanhanget

annorlunda kräver, varje däri förekommande

uttryck, vars innebörd icke särskilt

angivits, anses hava den betydelse,

som uttrycket har enligt gällande lagar

i den ifrågavarande staten rörande sådana

skatter, som avses i avtalet.

Artikel III

(1) Om en avliden vid sin död var

bosatt inom den ena avtalsslutande statens

område men icke inom den andra

avtalsslutande statens område, skall, såvitt

gäller skattens bestämmande, frågan,

var varje slag av egendom skall

anses vara belägen, avgöras uteslutande

i överensstämmelse med bestämmelserna

i artikel IV.

(2) Paragraf (1) av denna artikel är

tillämplig allenast under förutsättning

att, med bortseende från artikel IV:

(a) skatt skulle utgå för egendomen enligt

lagstiftningen i båda de avtalsslutande

staterna; eller

(b) skatt skulle utgå för egendomen

enligt lagstiftningen i den ena avtalsslutande

staten och skulle utgå även enligt

lagstiftningen i den andra avtalsslutande

staten, därest ej uttryckligt

undantag från skatteplikt stadgats i

sistnämnda lagstiftning.

(3) Paragraf (1) av denna artikel är

icke tillämplig i den mån densamma

skulle leda till att skatt skulle utgå i

(c) the term “territory”, whenusedin

relation to one or the other Contracting

Party, means Great Britain or Sweden,

as the context requires;

(d) the term “duty” means the estate

duty imposed in Great Britain or the

succession duty imposed in Sweden, as

the context requires.

(2) For the purposes of the present

Convention, the question whether a

deceased person was domiciled in any

part of the territory of one of the Contracting

Parties åt the time of his death

shall be determined in accordance with

the law in force in that territory.

(3) In the application of the provisions

of the present Convention by either

Contracting Party any term not otherwise

defined shall, unless the context

otherwise requires, have the meaning

which it has under the law in force in

the territory of that Party relating to

the duties which are the subject of the

Convention.

Article III

(1) Where a person was åt the time

of his death domiciled in any part of

the territory of one of the Contracting

Parties but not in any part of the territory

of the other Contracting Party,

the situs of any property shall for the

purposes of the imposition of duty be

determined exclusively in accordance

with the rules in Article IV.

(2) Paragraph (1) of this Article shall

apply if, and only if, apart from the

said Article IV: —

(a) duty would be imposed on the

property under the law of the territory

of eacli of the Contracting Parties; or

(b) duty would be imposed on the

property under the law of the territory

of one of the Contracting Parties and

would, but for some specific exemption,

also be imposed thereon under the law

of the territory of the other Contracting

Party.

(3) Paragraph (1) of this Article shall

not apply if by reason of its application

duty would be imposed in the territory

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

den ena avtalsslutande staten för egendom,

för vilken, med bortseende från

sagda paragraf, skatt icke skall utgå i

den staten.

Artikel IV

De bestämmelser, som åsyftas i paragraf

(1) av artikel III äro:

(a) rättigheter, vilka avse fast egendom

(dock icke sådana rättigheter för

vilka fast egendom utgör säkerhet),

skola anses vara belägna å den ort, där

den fasta egendomen finnes;

(b) rättigheter, vilka avse sådana materiella

ting av lös egendoms natur (dock

icke sådana rättigheter för vilka dylika

ting utgöra säkerhet), beträffande vilka

särskild bestämmelse icke meddelats i

det följande, eller sedlar eller annan å

utställningsorten såsom lagligt betalningsmedel

erkänd valuta eller växlar

eller löpande skuldebrev, skola anses vara

belägna å den ort, där de materiella

tingen, sedlarna, valutan, växlarna eller

skuldebreven finnas vid dödsfallet, eller,

därest egendomen är under befordran

från en ort till annan, å destinationsorten;
(c)

fordringar, vare sig säkerhet för

desamma ställts eller icke — härunder

inbegripas av stat, kommun eller offentlig

myndighet utfärdade värdepapper

samt av bolag utfärdade debentures

men inbegripas icke sådana fordringar

för vilka särskild bestämmelse meddelats

i denna artikel — skola anses vara

belägna å den ort, där den avlidne var

bosatt vid sin död;

(d) aktier eller andelar i bolag — härunder

inbegripas aktier eller andelar som

innehavas av annan person (nominee),

vare sig rätten att uppbära avkastningen

(beneficial ownership) framgår av skriftlig

handling eller annorledes — skola

anses vara belägna å ort inom den stat.

inom vilken eller enligt vars lagstiftning

bolaget bildats;

(e) rätt till penningbelopp, som utfalla

på grund av försäkringsavtal, skall anses

vara belägen å den ort, där den avlidne

var bosatt vid sin död;

(f) fartyg och luftfartyg ävensom andelar

däri skola anses vara belägna å den

of one of the Contracting Parties on

property on which, apart from the said

paragraph, duty would not be imposed

in that territory.

Article IV

The rules referred to in paragraph

(1) of Article III are: —

(a) rights or interests (otherwise than

by way of security) in or over immovable

property shall be deemed to be situated

åt the place where such property is

located;

(b) rights or interests (otherwise than

by way of security) in or over tangible

movable property, other than such

property for which specific provision is

hereinafter made, and in or over bank

or currency notes, other forms of currency

recognised as legal tender in the

place of issue, negotiable bilis of exchange

and negotiable promissory notes,

shall be deemed to be situated åt the

place where such property, notes, currency

or documents are located åt the

time of death, or if in transitu, åt the

place of destination;

(c) debts, secured or unsecured, including

securities issued by any Government,

municipality or public authority,

and debentures and debenture stock

issued by any company, but excluding

the forms of indebtedness for which

specific provision is made herein, shall

be deemed to be situated åt the place

where the deceased person was domiciled

åt the time of his death;

(d) shares or stock in a company

(including shares or stock held by a

nominee, whether the beneficial ownership

is evidenced by scrip certificates or

otherwise) shall be deemed to be situated

åt the place in or under the lawr of which

the company was incorporated;

(e) moneys payable under a policy of

assurance or insurance shall be deemed

to be situated åt the place where the

deceased person was domiciled åt the

time of his death;

(f) silips and aircraft and shares thereo£

shall be deemed to be situated åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1960

5

ort, där fartyget eller luftfartyget registrerats;
(g)

goodwill såsom tillgång i rörelse

eller fritt yrke skall anses vara belägen

å den ort, där rörelsen eller yrket, vartill

densamma hänför sig, utövas;

(h) patent, varumärke, mönster, upphovsrätt

ävensom rätt att nyttja patent,

varumärke, mönster eller egendom

som är föremål för upphovsrätt skola

anses vara belägna å den ort, där den

avlidne var bosatt vid sin död;

(i) på rättsstridig handling grundade

rätts- eller skadeståndsanspråk, som

kunna göras gällande för den avlidnes

dödsbos räkning, skola anses vara belägna

å den ort, där rätts- eller skadeståndsanspråken

uppkommo;

(j) domfästa fordringar skola anses

vara belägna å domstolens kansliort;

(k) varje annan rättighet skall anses

vara belägen å den ort, där rättigheten

anses vara belägen enligt gällande lag i

den avtalsslutande stat, i vilken den avlidne

icke var bosatt.

Artikel V

(1) (a) Vid bestämmandet av det belopp

varå skatt skall beräknas skola

medgivas de avdrag, som äro tillåtna

enligt gällande lag i den stat i vilken

skatten utgår.

(b) Utöver vad i föregående stycke

sägs gäller att vid bestämmandet av

det belopp varå skatt skall beräknas i

Sverige avdrag skall medgivas för skatt

i Storbritannien å egendom, som är belägen

därstädes och underkastad beskattning

i Sverige, så länge som vid bestämmandet

av det belopp varå skatt skall

beräknas i Storbritannien avdrag medgives

för skatt i Sverige å egendom, som

är belägen därstädes och underkastad

beskattning i Storbritannien.

(2) Skall skatt utgå i den ena avtalsslutande

staten i anledning av någons

frånfälle, och var den avlidne vid sin

död icke bosatt inom denna stat utan

inom den andra avtalsslutande staten,

the place of registration of the ship or

aircraft;

(g) goodwill as a trade, business or

professional asset shall be deemed to

be situated åt the place where the trade,

business or profession to which it pertains

is carried on;

(h) patents, trade marks, designs,

Copyright, and rights or licences to use

any patent, trade mark, design or

copyrighted material shall be deemed to

be situated åt the place where the deceased

person was domiciled åt the time

of his death;

(i) rights or causes of action ex delicto

surviving for the benefit of an estate

of a deceased person shall be deemed to

be situated åt the place where such righ ts

or causes of action arose;

(j) judgment debts shall be deemed

to be situated åt the place where the

judgment is recorded;

(k) any other right or interest shall

be deemed to be situated åt the place

determined by the law in force in the

territory of the Contracting Party in

whose territory the deceased person was

not domiciled.

Article V

(l) (a) In determining the amount on

which duty is to be computed, permitted

deductions shall be allowed in accordance

with the law in force in the territory in

which the tax is imposed.

(b) Notwithstanding the provisions of

the foregoing sub-paragraph, in determining

the amount on which duty is

to be computed in Sweden, deduction

shall be permitted for duty imposed

in Great Britain on property situated

therein and subject to duty in Sweden,

so long as in determining the amount

on which duty is to be computed in

Great Britain deduction is permitted

for duty imposed in Sweden on property

situated therein and subject to duty in

Great Britain.

(2) Where duty is imposed in the territory

of one Contracting Party on the

death of a person who åt the time of

his death was not domiciled in any part

of that territory but was domiciled in

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

skall vid bestämmandet av skattens belopp

eller av tillämplig skattesats hänsyn

icke tagas till egendom belägen utanför

den förstnämnda staten. Vad nu sagts

skall icke äga tillämpning beträffande i

Storbritannien utgående skatt för egendom

som övergår till annan på grund

av förordnande underkastat lagstiftningen

i Storbritannien.

(3) Skatt skall icke utgå i Sverige

för i Storbritannien belägen fast egendom,

så länge som skatt icke utgår i

Storbritannien för i Sverige belägen fast

egendom, som övergår till annan annorledes

än på grund av förordnande underkastat

lagstiftningen i Storbritannien.

Om den avlidne vid sin död var bosatt i

Sverige, må emellertid vid bestämmandet

av den för återstoden av kvarlåtenskapen

tillämpliga skattesatsen hänsyn tagas till

sådan i Storbritannien belägen fast egendom.

Artikel VI

(1) Framställning om återbetalning

av skatt grundad på bestämmelserna i

detta avtal skall göras inom sex år räknat

från den dag då den person, beträffande

vars kvarlåtenskap framställningen

göres, avlidit eller, då fråga är

om sådant framskjutet förvärv, för vilket

skattskyldighet icke inträder förrän

å senare dag, inom sex år från sagda

dag.

(2) Ränta skall icke utgå å skattebelopp

som återbetalas på grund av bestämmelserna

i paragraf 1.

Artikel VII

(1) De behöriga myndigheterna i de

båda avtalsslutande staterna må träda

i direkt förbindelse med varandra för att

undanröja svårigheter eller tveksamhet

vid avtalets tillämpning eller tolkning.

(2) Uttrycket »behöriga myndigheter»

åsyftar för Sveriges vidkommande

finansministern eller hans befullmäktigade

ombud, för Storbritanniens vidkommande

»the Commissioners of Inland

Revenue» eller deras befullmäktigade

ombud och för Nordirlands vidkommande

finansministern eller hans befull
-

some part of the territory of the other

Contracting Party, no account shall be

taken, in determining the amount or

rate of such duty, of property situated

outside the former territory, provided

that this paragraph shall not apply to

duty imposed in Great Britain on property

passing under a disposition governed

by the law of Great Britain.

(3) Duty shall not be imposed in

Sweden on immovable property situated

in Great Britain so long as duty is not

imposed in Great Britain on immovable

property situated in Sweden passing

otherwise than under a disposition

governed by the law of Great Britain;

provided that where a deceased person

was domiciled in Sweden åt the time

of his death, such property situated in

Great Britain may be taken into account

in determining the rate of duty on the

remainder of his estate.

Article VI

(1) Any claim for a refund of duty

founded on the provisions of the present

Convention shall be made within six

years from the date of the death of the

deceased person in respect of whose

estate the claim is made, or, in the case

of an interest in expectancy where

payment of duty is deferred until the

date on which the interest falls into

possession, within six years from that

date.

(2) Any such refund shall be made

without payment of interest on the

amount so refunded.

Article VII

(1) The competent authorities of the

two Contracting Parties may communicate

with each other directly for the

purpose of resolving any difficulty or

doubt as to the application or interpretation

of this Convention.

(2) In this Article, the term “competent

authorities” means, in the case of Great

Britain, the Commissioners of Inland

Revenue or their authorised representative;

in the case of Sweden, the Minister

of Finance or his authorised representative;

in the case of Northern Ireland,

the Minister of Finance or his authorised

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1960

7

mäktiga de ombud. Därest avtalet jämlikt

artikel VIII utsträckes att gälla

något i nämnda artikel angivet territorium

skall för detta territoriums vidkommande

med »behöriga myndigheter»

förstås den myndighet i sagda territorium,

som är behörig att handlägga

frågor rörande sådana skatter, som avses

i detta avtal.

Artikel VIII

(1) Detta avtal må, antingen i dess

helhet eller med vissa jämkningar, utvidgas

till att även avse varje territorium,

för vars förbindelser med främmande

makter Det Förenade Konungariket

har att svara, under förutsättning

att därstädes utgå skatter, som

äro i huvudsak likartade med dem, vilka

avses i detta avtal. Varje sådan utvidgning

av avtalet skall gälla från den dag

och med de jämkningar och villkor

(inbegripet även villkor angående giltighetstiden)

som bestämmas genom

noteväxling mellan de båda avtalsslutande

staterna.

(2) Därest detta avtal jämlikt artikel

XI upphör att gälla beträffande

Sverige och Det Förenade Konungariket,

skall, om icke annat uttryckligen

överenskommits mellan de båda avtalsslutande

staterna, avtalet upphöra att

gälla även beträffande varje territorium,

vartill avtalet utsträckts jämlikt

denna artikel.

Artikel IX

Detta avtal skall äga tillämpning beträffande

Nordirland och kvarlåtenskapsskatt,

som utgår i Nordirland, på

samma sätt som det äger tillämpning

beträffande Storbritannien och den kvarlåtenskapsskatt,

som utgår i Storbritannien.

Avtalet skall dock kunna uppsägas

enbart beträffande Nordirland i enlighet

med bestämmelserna i artikel XI.

Artikel X

(1) Detta avtal skall ratificeras i

enlighet med vardera avtalsslutande

statens grundlagar och övriga föreskrifter.

representative; and, in the case of any

territory to which the present Convention

is extended under Article VIII,

the competent authority for the administration

in such territory of the

duties to which the present Convention

applies.

Article VIII

(1) The present Convention may be

extended, either in its entirety or with

modifications, to any territory for whose

international relations the United Kingdom

is responsible and which imposes

duties substantially similar in character

to those which are the subject of the

Convention, and any such extension

shall take effect from such date and

subject to such modifications and conditions

(including conditions as to termination)

as may be specified and agreed between

the Contracting Parties in Notes

to be exchanged for this purpose. &

(2) The termination in respect of the

United Kingdom or Sweden of the

present Convention under Article XI

shall, unless otherwise expressly agreed

by the Contracting Parties, terminate

the application of the Convention to

any territory to which it has been extended

under this Article.

Article IX

The present Convention shall apply

in relation to Northern Ireland and to

the estate duty imposed in Northern

Ireland as it applies in relation to Great

Britain and to the estate duty imposed

in Great Britain, but shall be separately

terminable in respect of Northern Ireland

in accordance with the provisions of

Article XI.

Article X

(1) The present Convention shah be

ratified in accordance with the respective

constitutional and legal requirements

of the territories of the Contracting

Parties.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr 181 år 1960

(2) Ratifikationshandlingarna skola

utväxlas i Stockholm snarast möjligt.

(3) Avtalet skall träda i kraft den

dag utväxlingen av ratifikationshandlingarna

sker och skall tillämpas i fråga

om kvarlåtenskap efter personer som

avlida å eller efter nämnda dag.

Artikel XI

Detta avtal skall förbliva i kraft

utan tidsbegränsning, men envar av

de avtalsslutande staterna äger att —

senast den 30 juni under ett kalenderår,

dock icke tidigare än tre år efter det att

avtalet trätt i kraft — på diplomatisk

väg skriftligen uppsäga avtalet hos den

andra avtalsslutande staten. Har uppsägningstiden

iakttagits, upphör avtalets

giltighet med utgången av det

kalenderår under vilket uppsägningen

äger rum; dock att avtalet alltjämt

skall äga tillämpning i fråga om kvarlåtenskap

efter personer som avlida före

årets utgång.

Till bekräftelse härå hava undertecknade,

därtill vederbörligen bemyndigade

av respektive regering, undertecknat

detta avtal.

Som skedde i två exemplar, i London

den 28 juli 1960, på svenska och engelska

språken, vilka båda texter äga lika vitsord.

För Konungariket Sveriges regering:

Gunnar

JFFör Det Förenade Konungariket

Storbritannien och Nordirlands regering:

(2) The instruments of ratification

shall be exchanged åt Stockholm as soon

as possible.

(3) The present Convention shall

enter into force on the date of the exchange

of instruments of ratification and

shall be applicable to estates of persons

who die on or after that date.

Artide XI

The present Convention shall remain

in force indefinitely but either of the

Contracting Parties may, on or before

the thirtieth day of June in any year,

but not earlier than three years after

the Convention enters into force, give

to the other Contracting Party, through

the diplomatic channel, written notice

of termination. In such event the Convention

shall cease to be effective åt the end

of the calendar year in which the notice

is given but shall continue to apply in

respect of the estate of any person dying

before the end of that year.

In witness whereof the undersigned,

being duly authorised thereto by their

respective Governments, have signed the

present Convention.

Done in duplicate åt London the 28th

day of July, 1960, in the English and

Swedish languages, both texts being

equally authoritative.

For the Government of the Kingdom

of Sweden:

Ilägglöf

For the Government of the United

Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland

David Ormsby-Gore

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1960

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 juni 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Unden, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande av

avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap samt anför därvid följande.

Kungl. Maj :t har förut denna dag godkänt förslag till dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Storbritannien beträffande inkomstskatter. Detta

avtal skall ersätta ett år 1949 ingånget avtal i samma ämne. Såvitt avser

skatter å kvarlåtenskap har hittills saknats en avtalsmässig reglering. I samband

med förhandlingarna om det nya inkomstskatteavtalet upptogs därför

även förhandlingar om ett arvsskatteavtal. Dessa förhandlingar, som

ägde rum parallellt med inkomstskatteförhandlingarna och på svensk sida

fördes av samma delegation — nämligen chefen för finansdepartementets

rättsavdelning Sten Walberg, ordförande, byråchefen i samma departement

Ivan Eckersten samt lagbyråchefen i departementet Erik Åqvist — resulterade

i ett på engelska språket avfattat förslag till avtal mellan Sverige

samt Storbritannien och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande

skatter å kvarlåtenskap. Genom efterföljande skriftväxling kompletterades

förslaget i vissa hänseenden, varjämte enighet nåddes om svensk

text till avtalsförslaget. Avtalsförslaget — vilket torde såsom bilaga1 få fogas

vid statsrådsprotokollet i detta ärende — har därefter underställts respektive

regeringar för godkännande.

Avtalsförslaget har remitterats till Svea hovrätt, som i utlåtande den 3

mars 1960 — frånsett visst påpekande i förtydligande syfte — ej funnit anledning

till erinran mot detsamma.

Under hand har meddelats att man å brittisk sida är beredd att underteckna

avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla detsamma för godkännande

å svensk sida.

1 Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med förslaget

utom därutinnan alt ratifikationsortens namn införts i artikel X samt att, sedan datering

och underskrifter verkställts, uppgift därom införts.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

Som en bakgrund till avtalsförslaget torde jag få med några ord beröra

det brittiska skattesystemet.

Den brittiska dödsbobeskattningen är i såväl Storbritannien som Nordirland

anordnad såsom en kvarlåtenskapsbeskattning. Skatten (estate dnty)

beräknas å nettovärdet av den avlidnes kvarlåtenskap, till vilken hänföres

även vissa i livstiden fullbordade gåvor, försäkringsförmåner in. m. Avdrag

såsom för skuld medgives i viss utsträckning för utländsk skatt som i anledning

av dödsfallet påförts i utlandet belägen egendom. Skattskyldighetens

omfattning är beroende av den avlidnes bosättning (domicile) och egendomens

belägenhet. Sålunda utgår skatt å all den avlidnes kvarlåtenskap om

denne vid sitt frånfälle var bosatt i Storbritannien, dock att fast egendom

belägen utanför Storbritannien i regel inte är underkastad kvarlåtenskapsbeskattning.

Var den avlidne ej bosatt i Storbritannien vid sin död, utgår

skatt allenast å därstädes belägen egendom. Avvikelse från nämnda principer

sker i fråga om egendom som är underkastad visst speciellt, av brittisk

lag reglerat förordnande. Kvarlåtenskap icke överstigande 3 000 pund

är fri från skatt. Skatten är starkt progressiv: skattesatsen varierar från 1

procent å kvarlåtenskaper mellan 3 000 och 4 000 pund till 80 procent å kvarlatenskaper

över 1 miljon pund. Den uppnådda skattesatsen, i sistnämnda

fall alltså 80 procent, utgår på hela den skattepliktiga kvarlåtenskapen. En

med 45 procent reducerad skatteskala tillämpas emellertid såvitt avser

jordbruksegendom och viss industriell egendom.

För att undvika eller lindra internationell dubbelbeskattning av kvarlåtenskap

har Storbritannien — såsom ett komplement till den interna lagstiftningens

regler — ingått avtal med vissa stater. Dessa avtal har varit av

två typer. Den ena avtalstypen, som inneburit ett mera fullständigt undanröjande

av den internationella dubbelbeskattningen, har kommit till användning

i förhållandet till stater med ett beskattningssystem närbesläktat med

det brittiska, t. ex. i förhållandet till Amerikas förenta stater och Canada.

Skatterna i dessa länder å kvarlåtenskap har ansetts kunna helt motsvara

den brittiska kvarlåtenskapsskatten och motivera, i förekommande fall, en

avräkning mot den brittiska skatten. I förhållandet till stater, där skatten å

kvarlåtenskap uttages i form av arvslottsbeskattning, har däremot de brittiska

avtalsmässiga åtagandena fått en mera begränsad utformning. De åren

1948 resp. 1956 med Nederländerna och Schweiz ingångna avtalen är i enlighet

härmed av denna senare typ.

Vid de nu genomförda förhandlingarna har från svensk sida eftersträvats

att försöka träffa en uppgörelse om största möjliga lindring i bestående

dubbelbeskattning. Den svenska dödsbobeskattningen är — liksom beskattningen

i nyssnämnda europeiska länder — i princip utformad som en arvslottsbeskattning.

Då det nu gällt att fastställa regler för dubbelbeskattningens

undvikande i fråga om kvarlåtenskap, som drabbas av såväl svensk som

brittisk skatt, har svårigheter visat sig föreligga motsvarande dem som mött

vid utarbetandet av de sistnämnda brittiska avtalen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1960

11

De avtal, som Sverige hittills ingått för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande kvarlåtenskap, har gällt de nordiska grannländerna, Tyskland,

Nederländerna, Belgien, Frankrike, Schweiz, Italien samt Ungern. Vid utformningen

av reglerna i dessa avtal har — liksom synes ha skett i ett flertal

avtal mellan stater på den europeiska kontinenten — relativt ensartade

principer kunnat tillämpas. Dessa principer har i huvudsak inneburit en uppdelning

av beskattningsrätten till i kvarlåtenskapen ingående förmögenhet

på så sätt att beskattningsrätten till endast vissa slag av förmögenhet, främst

fast egendom, förbehållits den stat där egendomen är belägen medan återstoden

angivits skola beskattas allenast i den stat, där den avlidne var

bosatt vid dödsfallet.

Såsom framgår av vad förut sagts har det förslag till svensk-brittiskt

arvsskatteavtal, varom de båda förhandlingsdelegationerna nu enats, ej

kunnat utformas enligt sistnämnda principer. De förut nämnda brittiskschweiziska

och brittisk-nederländska avtalen har i stället utgjort en naturlig

utgångspunkt för lösningen av föreliggande spörsmål. Avtalsförslaget

innebär i huvudsak följande.

Förslaget omfattar å brittisk sida såväl den i Storbritannien utgående

kvarlåtenskapsskatten (art. I) som den i administrativt avseende från denna

skatt skilda, i Nordirland uttagna skatten av samma slag (art. IX). Avtalet

avses skola i första hand äga tillämpning å kvarlåtenskap efter personer,

som vid dödsfallet var bosatta i någon av de avtalsslutande staterna, men

förslagets tillämpningsområde har icke uttryckligen begränsats härtill. Således

avses jämväl kvarlåtenskapen efter exempelvis en i tredje stat avliden

svensk medborgare skola i förekommande fall behandlas i enlighet

med avtalsförslagets föreskrifter.

De egentliga bestämmelserna om uppdelning av beskattningsrätten eller

lindring i uppkommen dubbelbeskattning återfinnes i artiklarna III—V av

förslaget. Beskattningsrätten till fast egendom föreslås, i överensstämmelse

med vad som gäller enligt de av Sverige tidigare ingångna avtalen på detta

område, skola i princip förbehållas den stat där egendomen finnes [art. V

(3)]. Beträffande övriga egendomsslag har, såsom förut antytts, ett fullständigt

undvikande av dubbelbeskattning icke kunnat uppnås. En begränsning

av konfliktsituationerna vinnes dock genom en i förslaget intagen regel

av innebörd att vid påförande av skatt å kvarlåtenskap i den avtalsslutande

stat, i vilken arvlåtaren icke var bosatt, hänsyn ej skall tagas till annan

egendom än sådan som anses vara belägen i denna stat [art. V(2)].

Egendom, som på grund av belägenheten beskattas i den stat, där arvlåtaren

icke var domicilierad vid sin död, kan på grund av interna beskattningsbestämmelser

vara underkastad kvarlåtenskapsbeskattning också i arvlåtarens

domicilstat. Såsom en lättnad i denna dubbelbeskattning föreslås,

att vid bestämmandet av beskattningsunderlaget skall domicilstaten medgiva

avdrag såsom för skuld för skatt, som i den andra avtalsslutande staten påföres

egendom som där finnes [art. V(l)(b)].

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

Med den föreslagna regleringen av dubbelbeskattningen å kvarlåtenskap

erfordras uttömmande föreskrifter om i vilken av de båda staterna olika slag

av i kvarlåtenskapen ingående egendom skall anses vara belägen i avtalets

mening. Sådana föreskrifter innefattas i förslagets artikel IV. Vissa av dessa

lokaliseringsbestämmelser överensstämmer med de regler som för Sveriges

del tidigare kommit till användning i detta sammanhang. Detta gäller bl. a.

bestämmelserna angående rättigheter avseende fast egendom (art. IV (a):

ort där den fasta egendomen befinnes) samt fordringar, försäkringsförmåner

och immaterialrättigheter (art. IV (c), (e) och (h): arvlåtarens bosättningsort).

De för rättigheter avseende lös sak och för aktier givna bestämmelserna

(art. IV (b): den faktiska förvaringsplatsen resp. (d): den stat

enligt vars lagstiftning bolaget bildats) skiljer sig däremot från tidigare

i flertalet svenska avtal tillämpade regler. Detsamma är förhållandet i fråga

om de i artikel IV intagna lokaliseringsföreskrifterna rörande fartyg, goodwill,

domfästa fordringar m. m.

Det bör understrykas att de nu nämnda lokaliseringsreglerna ej får förstås

som kollisionsnormer i den meningen att genom dem den ena avtalsslutande

staten förbehålles beskattningsrätten till viss tillgång i kvarlåtenskapen

med uteslutande av den andra staten. Av det förut sagda torde framgå,

att avtalets bestämmelser, såvitt angår domicilstaten, innebär inskränkning

av där eljest gällande skattskyldighet endast i fråga om fast egendom

belägen i den andra staten [art. V(3)]. Det må framhållas att lokaliseringsreglerna

i artikel IV för svenskt vidkommande är av betydelse särskilt i följande

fall. Då den avlidne var bosatt i Storbritannien (svensk medborgare

eller ej) och ej i Sverige, skall reglerna beaktas för bestämmande av beskattningsunderlaget

för arvsbeskattningen i den mån skatt skall utgå för samma

egendom i båda staterna (art. III). Sverige får i sådant fall beskatta här

enligt nyssnämnda regler belägen egendom, i den mån arvsskatteförordningen

så medgiver. Reglerna skall vidare, då den avlidne vid frånfället var

bosatt i Sverige, beaktas för medgivandet av avdrag såsom för skuld för

brittisk skatt å egendom som är belägen i Storbritannien och beskattas i

båda staterna.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. På svensk sida har det sedan

länge varit ett önskemål att avtal ingås med Storbritannien för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande arvsskatter. Bl. a. genom svenska

handelskammaren i London har detta önskemål aktualiserats, då intresset

för en reglering varit särskilt påtagligt i fråga om svenska medborgare som

är verksamma och bosatta i Storbritannien. De principer för uttagande av

arvsskatt, som tillämpas i Sverige respektive i Storbritannien, ger i många

fall upphov till en dubbel beskattning, som kan vara ganska betungande.

Dessa i Sverige och i Storbritannien tillämpade principer är emellertid därjämte

sådana att — såsom i det föregående angivits — stora svårigheter

mött då det gällt att fastställa kollisionsnormer. Det avtalsförslag, varom

de båda förhandlingsdelegationerna enats, innebär dock att bestående dub
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1960

13

belbeskattning i väsentlig mån undanröjes, och de föreslagna bestämmelserna

får såväl från reciprocitets- som andra synpunkter anses innebära en

i huvudsak tillfredsställande lösning av berörda spörsmål. Jag vill tillstyrka

att förslaget godkännes.

Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet

att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande

departementschefen härefter att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna

det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige samt Storbritannien

och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter å

kvarlåtenskap.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Bo Jonas Sjönander

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr i81 år 1960

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 juni 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet

godkänt förslag till avtal mellan Sverige samt Storbritannien

och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap.

Enligt artikel X i förslaget skall avtalet ratificeras.

Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga beskickningschefen i London att underteckna

avtalet.

Ur protokollet:

Leif Leifland

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1960

15

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den lå oktober 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet

Kling.

Sedan Kungl. Maj:t den 3 juni 1960 bemyndigat beskickningschefen i

London att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige samt Storbritannien

och Nordirland till lindring i dubbelbeskattning beträffande skatten

å kvarlåtenskap av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidigare

samma dag för sin del godkänt, har avtalet den 28 juli 1960 blivit vederbörligen

undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 3 juni

1960 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen

att godkänna nämnda avtal.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

600852

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin (1)

  1. Skatt på arv och skatt på gåva, SvJT 1961 s. 476, på s. 480 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland till lindring a1 i texten
  2. BevU 1960:83 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland till lindring i dubbelbeskat a1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1961 s. 476 Skatt på arv och skatt på gåva s. 480 i texten