Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § ll:oj och 14:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

1960-11-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:188, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § ll:oj och 14:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1960

1

Ni* 188

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § ll:oj och 14:o) lagen

den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

given Stockholms slott den 11 november

1960.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 11 :o)

och 14:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsrättslagen, föranledda

av ny lagstiftning. 1

1 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 188

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1960

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 11; o) och 14: o) lagen den 26 maj 1909

(nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 2 § 11 :o) och 14 :o) lagen den 26 maj 1909 om

Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §.

11 :o) mål om avgäld----— om fiskearrenden;

mål om Konungens befallningsha- mål om Konungens befallningshavandes

beslut angående tillämpning vandes beslut angående tillämpning

av lagen om fornminnen eller lagen av lagen om fornminnen;

om skydd för kulturhistoriskt märk- mål om tillämpning av lagen om

liga byggnader; byggnadsminnen;

14:o) mål om inmutning eller utmålsläggning;

mål om tillämpning av uranlagen,

där ej fråga är om undersökningstillstånd;
mål

om meddelande av patent, om mål om meddelande av patent, om

registrering av varumärken eller av slutligt beslut enligt varumärkeslamönster

och modeller; gen eller kollektivmärkeslagen, om

registrering av mönster och modeller;
mål

om registrering av farmacevtisk —----sådant förbud;

mål om förbud jämlikt 9 § lagen

om förbud i vissa fall mot verksamhet

på hälso- och sjukvårdens område;
mål

om beslut, i andra--------andra personalstiftelser;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961. Beträffande mål om registrering

av varumärken enligt lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken

skall äldre lag alltjämt äga tillämpning.

1 Senaste lydelse av 2 § 11: o) och 14: o) se SFS 1957: 266.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1960

3

Utdrag av protokollet över justitiedcpartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 21 oktober

1960.

Närvarande:

Statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring i

lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid följande.

1. Enligt 2 § 11 :o) regeringsrättslagen skall regeringsrätten upptaga och

avgöra bl. a. mål om Konungens befallningshavandes beslut angående tilllämpning

av lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader.

I proposition till årets riksdag (nr 161) har framlagts förslag till lag om

byggnadsminnen, avsedd att fr. o. m. den 1 januari 1961 ersätta 1942 års

lag om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader. Enligt den föreslagna

lagen kan byggnad, som bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick

eller minnet av historiskt betydelsefull händelse och som med hänsyn därtill

är att anse som synnerligen märklig, förklaras för byggnadsminne (1 §).

Under det att 1942 års lag icke kan tillämpas mot ägarens bestridande, innebär

den föreslagna lagen, att byggnad kan förklaras för byggnadsminne

även om ägaren motsätter sig sådan förklaring. Beslut om byggnads förklarande

för byggnadsminne avses skola meddelas av riksantikvarien, vilken

i samband med beslutet även skall meddela skyddsföreskrifter rörande

byggnaden. Skyddsföreskrifterna kan avse jämväl visst område kring själva

byggnaden. Genom skyddsföreskrifterna får enligt förslaget ägaren ej åläggas

mera omfattande skyldigheter än som för bibehållande av byggnadsminnets

kulturhistoriska värde är oundgängligen nödvändigt (2 §). Om ändring

av byggnadsminne i strid mot meddelade skyddsföreskrifter befinnes

nödvändig för att byggnaden skall vara till nytta eller sådan ändring eljest

kan anses påkallad av särskilda skäl, skall riksantikvarien kunna meddela

tillstånd därtill (3 §). Försummar ägare av byggnadsminne den vård, som

jämlikt meddelade skyddsföreskrifter åligger honom, äger länsstyrelsen enligt

lagförslaget förelägga honom att inom viss tid vidtaga erforderliga åtgärder.

Sådana åtgärder som med hänsyn till byggnadens användning och

omständigheterna i övrigt är oskäligt betungande får emellertid ej åläggas

honom. Fullgöres ej föreläggandet, skall länsstyrelsen kunna låta utföra

åtgärderna på ägarens bekostnad (4 §). Riksantikvarien får enligt förslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1960

möjlighet att interimistiskt meddela förbud mot åtgärd, varigenom byggnads

kulturhistoriska värde kan minskas eller förstöras (7 §). Riksantikvarien

kan i vissa fall förordna att byggnaden icke vidare skall vara byggnadsminne

(15 §).

I riksantikvariens eller länsstyrelses beslut enligt den föreslagna lagen

skall besvär kunna anföras hos Konungen (14 §).

De mål det här gäller är uppenbarligen av sådan beskaffenhet, att de bör

upptagas och avgöras av regeringsrätten. Under förutsättning att riksdagen

antager den föreslagna lagen torde regeringsrättslagen följaktligen böra jämkas.

Jämkningen torde böra ske på så sätt att i uppräkningen av de mål,

som enligt lagen faller under regeringsrättens prövning, anges mål om

tillämpning av lagen om byggnadsminnen, varvid lagen om skydd för kulturhistoriskt

märkliga byggnader får utgå ur uppräkningen.

2. För årets riksdag har genom proposition (nr 160) framlagts förslag till

bl. a. lag om rätt att undersöka och bearbeta fyndigheter av uranhaltigt mineral

in. m. (uranlag). Lagförslaget innebär i huvudsak, att rätten att undersöka

fyndighet av uranhaltigt eller toriumhaltigt mineral med vissa

angivna undantag skall vara beroende av särskilt tillstånd (undersökningstillstånd)

av kommerskollegium samt att för rätten att bearbeta sådan fyndighet

skall krävas av Kungl. Maj :t meddelad koncession.

Enligt lagförslaget har bergmästaren att i åtskilliga fal! meddela beslut,

som skall kunna överklagas hos kommerskollegium (63 §). De beslut, som

här kan ifrågakomma, har i ett flertal fall samma karaktär som beslut i motsvarande

frågor enligt gruvlagen eller lagen angående stenkolsfyndigheter

m. m. Kan den som erhållit undersökningstillstånd ej med jordägaren eller

annan rättsinnehavare träffa överenskommelse om var arbetet i dagen får

verkställas eller om väg till eller inom området, skall bergmästaren på stället

anvisa det område som får användas för ändamålet (18 §). I 17 § första

stycket och 19 § upptages bestämmelser om de åtgärder som får vidtagas i

samband med undersökningsarbete och om den rätt undersökaren har att

tillgodogöra sig därvid brutna mineral m. m. I syfte att förebygga att undersökaren

överskrider den rätt som sålunda tillkommer honom äger bergmästaren

meddela särskilda föreskrifter (20 §). Sedan koncession meddelats,

skall bergmästaren vid förrättning, som motsvarar utmålsförrättning,

anvisa det område i dagen som koncessionsinnehavaren behöver för arbete

eller för väg (36 §). Uppstår tvist mellan den som erhållit undersökningstillstånd

eller koncession enligt den föreslagna lagen, å ena, samt innehavare

av annan gruvrätt, å andra sidan, skall bergmästaren bestämma, hur

arbetena skall ordnas (46 §). Kommerskollegium och bergsstatstjänstemännen

skall utöva tillsyn över gruvarbetet. Lagförslagets bestämmelser härom

(47—53 §§) har utformats i nära anslutning till motsvarande bestämmelser

i gruvlagen.

Mot beslut, som meddelas av kommerskollegium, fullföljes talan hos Kungl.

Maj :t. Fråga om rätt till undersökningstillstånd är av den beskaffenhet, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1960

5

den bör avgöras av Kungl. Maj :t i statsrådet. Övriga frågor är av övervägande

rättslig natur och bör falla inom regeringsrättens kompetensområde. Under

förutsättning att riksdagen antager förslaget till uranlag bör därför i

2 § 14 :o) regeringsrättslagen införas ett tillägg av innebörd, att mål om tilllämpning

av uranlagen skall upptagas och avgöras av regeringsrätten, där ej

fråga är om rätt till undersökningstillstånd.

3. Enligt 2 § 14 :o) regeringsrättslagen skall regeringsrätten bl. a. upptaga

mål om registrering av varumärken. Härmed åsyftas främst mål om vissa

beslut av patentverket, vilka enligt gällande varumärkeslag skall överklagas

hos Kungl. Maj :t, nämligen beslut varigenom registrering eller förnyelse av

registrering vägrats (5 § andra stycket och 9 § femte stycket). Talan mot

andra beslut av patentverket i varumärkesärenden regleras ej i varumärkeslagen.

Enligt 40 § i patentverkets instruktion äger emellertid den, som

icke åtnöjes med ämbetsverkets beslut att, där ej annorlunda är stadgat,

hos Kungl. Maj :t söka ändring genom besvär. Enligt praxis prövas även sådana

besvär, om de rör varumärkesrättsliga frågor, i regeringsrätten.

I proposition (nr 167) till årets riksdag med förslag till ny varumärkeslag

och kollektivmärkeslag, avsedda att träda i kraft den 1 januari 1961,

föreslås enhetlig fullföljdsordning beträffande samtliga slutliga beslut (47 §

förslaget till varumärkeslag; jfr 2 § förslaget till kollektivmärkeslag). Klagan

skall alltjämt i sista instans föras hos Kungl Maj:t, varvid är avsett

att målen skall upptagas av regeringsrätten.

Under förutsättning att riksdagen antager lagförslagen, torde viss jämkning

i regeringsrättslagen böra vidtagas. Lagförslagen medger talerätt även i

fall som icke torde kunna rubriceras som mål om registrering av varumärke,

t. ex. i fall då registreringsmyndigheten vägrat att anteckna överlåtelse

av varumärke eller upplåtelse av licens. I anslutning till de nya lagarnas

terminologi synes här avsedda mål kunna betecknas som mål om slutligt

beslut enligt varumärkeslagen eller kollektivmärkeslagen. Beträffande

mål om registrering av varumärken enligt den äldre varumärkeslagen bör

regeringsrättslagen i dess nuvarande lydelse alltjämt äga tillämpning.

4. Den 1 januari 1961 träder lagen den 30 juni 1960 (nr 409) om förbud i

vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område i kraft. Lagen

är avsedd att gälla den som mot ersättning undersöker annans hälsotillstånd

eller behandlar annan för sjukdom utan att därvid vara ställd under

medicinalstyrelsens tillsyn.

Under brottsbenämningen hälsofarligt kvacksalveri straffbelägges i lagen

överträdelse av vissa i denna stadgade förbud ävensom åsamkande av skada

eller framkallande av fara för den som undersökes eller behandlas. Enligt

9 § äger medicinalstyrelsen förbjuda den som genom lagakraftvunnen dom

övertygats om hälsofarligt kvacksalveri att under viss tid eller för alltid ägna

sig åt sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, varpå lagen är

tillämplig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1960

Liksom mål om behörighet att utöva yrke eller verksamhet, som står under

medicinalstyrelsens eller veterinärstyrelsens inseende, hör under regeringsrättens

prövning enligt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen, synes mål om

förbud att utöva nu ifrågavarande verksamhet böra höra till regeringsrättens

upptagande och avgörande. Det är visserligen i dessa mål icke så mycket

fråga om en rättslig bedömning som om en prövning av vederbörandes kunskaper

och omdöme och av lämpligheten av att han mot bakgrunden av sina

förutsättningar härvidlag får fortsätta sin verksamhet. En motsvarande bedömning

sker emellertid i mål om återkallande av legitimation för läkare,

och det synes följdriktigast att besvär över medicinalstyrelsens avgörande i

båda fallen får höra under regeringsrättens prövning.

I uppräkningen i 2 § regeringsrättslagen av de mål, som tillhör regeringsrättens

upptagande och avgörande, bör sålunda införas mål om förbud jämlikt

9 § lagen om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens

område. Med hänsyn till dessa måls natur synes de böra nämnas

närmast efter de i mom. 14 angivna målen om förbud för näringsidkare att

driva handel med eller i sin rörelse använda vissa förnödenheter.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1961.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 11 :o) och lå:o) lagen

den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.1

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 188 år 1960

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 7 november

1960.

Närvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet 4 november 1960 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten,

Hertigen av Halland, i statsrådet den 21 oktober 1960, hade Kungl.

Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § 11: o) och 14: o) lagen den 26 maj 1909 om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

lagbyråchefen B. Hjern.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

T. Johansson

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungt. Maj:ts proposition nr 188 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av

Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 11 november

1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lange»

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam»

Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 7 november

1960 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 21 oktober samma år remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § ll:o) och lb:o)

lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att detsamma måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

T. Johansson

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

601609

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:405 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 11 :o) och l^:o) lagen den 26 maj 1909 a1 i texten
  2. 1LU 1960:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § ll:o) och 14:o) lagen den 26 maj 1909 s. 1 i texten