Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

1960-01-04 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

1

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1959/60; given

Stockholms slott den 4 januari 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr nr 346) och uppgår till

10 000 000 kronor å driftbudgeten samt 420 000 kronor å kapitalbudgeten.

Hela det å driftbudgeten anvisade beloppet avser särskilt stöd åt erkända

arbetslöshetskassor. Å kapitalbudgeten har 420 000 kronor anvisats för återuppförande

av kasernbyggnad vid sjökrigsskolan.

Vissa ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess

början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat

II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under nu löpande

budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,

som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—5) fattat, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

83135 000 kronor å driftbudgeten och 175 050 000 kronor å kapitalbudgeten.

Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig icke mindre än 82 miljoner

kronor till åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte. Beloppet, som

till större delen avser utgifter för beredskapsarbeten på vägar och gator, faller

helt under socialdepartementets huvudtitel. Som bidrag till

ersättning för vissa av översvämningar förorsakade skador äskas under i nrikesdeparte

mentets huvudtitel 1 miljon kronor. Övriga båda anslag

å tilläggsstat II avseende driftbudgeten hänför sig till jordbruksdepartementets

huvudtitel och uppgår till 85 000 respektive 50 000

kronor. — Utgifterna å tilläggsstaten till kapitalbudgeten uppgår till 175,1

miljoner kronor. Under statens utlåningsfonder äskas 150,0 miljoner kronor

på lånefonden för bostadsbyggande och 50 000 kronor på statens fiskredskapslånefond.

Vidare äskas ett belopp av 25,0 miljoner kronor på fonden

för låneunderstöd, helt belöpande på räntefria lån till bostadsbyggande. De

tilläggsanslag å kapitalbudgeten som avser lån till bostadsbyggande erfordras

för att täcka utbetalningarna av redan preliminärt beviljade lån och är i

huvudsak ett resultat av tidigare åtgärder i sysselsättningsbefrämjande syfte.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—5) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år li)60

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt

anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 9. Beredskapsarbeten på vägar och gator. Under denna rubrik har för

innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 125 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/10 1959) inkommit med framställning

om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Beredskapsarbeten på vägar

och gator (s. 142).

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört i nyssnämnda sammanhang hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Beredskapsarbeten på vägar och gator å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2] 10. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Under

denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 100 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/10 1959) kommit in med framställning

om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet (s. 143).

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört i nyssnämnda sammanhang hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Benyt Wilhelmsson

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

5

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

samt anför därvid följande.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

fl] Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å

riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört

ett förslagsanslag av 2 326 800 kr.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 26/8 1959) hemställer i egenskap av

huvudman för den statsunderstödda trädgårdsskolan å Experimentalfältet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid skolan

å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom tillägg till det särskilda driftkostnadsbidrag,

som under läsåret 1958/59 (prop. 1959: 2, bil. 5 p. 1) utgår

med 57 000 kr., för läsåret 1959/60 upptaga ett belopp å 8 000 kr. Akademien

erinrar om att ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag under läsåren

1953/54—1955/56 utgått med 45 000 kr. per år, under läsåret 1956/57

med 51 000 kr. samt under läsåret 1957/58 med samma belopp som under

läsåret 1958/59.

Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat

för trädgårdsskolan för läsåret 1959/60 framgår enligt akademien, att

för täckande av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna erfordras

en höjning av de till skolan utgående bidragen. Akademien ser sig därför

nödsakad anhålla, att det särskilda driftkostnadsbidraget måtte uppräknas

med 8 000 kr. till 65 000 kr.

Akademien anför vidare, att akademien tidigare, bl. a. i samband med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ta proposition nr 2 år 1960

ställningstaganden till frågan angående sitt åtagande av huvudmannaskapet

för skolan, framhållit, att akademien, i den mån statsbidragen enligt gällande

bestämmelser ej räcker till att bestrida de med skolverksamheten förenade

kostnaderna, icke hade annan möjlighet att täcka på så sätt inträffande

brist än genom möjligen uppkommande överskott å den merkantila

trädgårdsdriften. För den brist i skolans stat för läsåret 1959/60, som

skulle uppkomma, därest driftkostnadsbidraget icke uppräknas, torde emellertid,

som erfarenheten under senare år visat, icke kunna påräknas täckning

genom inkomster från trädgården.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 17/8 1959) hemställer,

att Kungl. Maj : t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag

av 35 000 kr. för läsåret 1959/60. Styrelsen erinrar om att den på grund av

ökade kostnader för skolans drift sett sig nödsakad att under de senaste

åren begära högre anslag av allmänna medel. Styrelsen åberopar vidare till

stöd för framställningen ett vid denna fogat statförslag för läsåret 1959/60.

Lantbruksstijrelsen har i utlåtande över framställningarna lämnat följande

redogörelse för gällande bidragsbestämmelser på området.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen 1951:664 om statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter

in. m., jämförda med 51 § stadgan 1951:665

för statsunderstödda trädgårdsskolor och fruktodlingsskolor utgår sedan den

1 november 1953 statsbidrag till täckande av trädgårdsskolornas driftkostnader

med dels ett grundbidrag av 12 900 kr. för skola och läsår, dels ock ett

tilläggsbidrag av 1 kr. 40 öre om dagen för varje elev, som deltager i skolornas

undervisning; dock att statsbidrag till driftkostnader icke må utgå med

högre belopp än som svarar mot tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen

godkända driftkostnader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av

elevbostäder. I konsekvens härmed stadgas uttryckligen såsom villkor för

ovan angivna statsbidrag till trädgårdsskolornas driftkostnader, att ett belopp,

motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget till driftkostnaderna

(det s. k. ortsbidraget) skall tillskjutas från annat håll. Ortsbidragen utgår

också vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter med större belopp än

stadgat minimum.

Beträffande de föreliggande framställningarna anför lantbruksstyrelsen,

att de båda trädgårdsskolorna, i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens

avgivna betänkande, såsom hittills bör få fortsätta sin

verksamhet under läsåret 1959/60. Då skolorna emellertid icke kan bedriva

sin verksamhet i nuvarande omfattning utan extra driftkostnadsbidrag, förordar

styrelsen, att de jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande av sådana

bidrag. Med hänsyn till att akademien saknar möjlighet att bestrida

det i staten för läsåret 1959/60 beräknade driftsunderskottet å 65 000 kr.

tillstyrker styrelsen bifall till framställningen om ett extra dylikt bidrag å

65 000 kr. för sistnämnda läsår. Det av styrelsen för trädgårdsskolan i Söråker

upprättade förslaget till inkomst- och utgiftsstat för skolan utvisar,

att skolans huvudman, Västernorrlands läns landsting därest det extra

driftkostnadsbidraget skulle utgå med oförändrat belopp eller 30 000 kr. —

skulle behöva tillskjuta ett belopp av 73 000 kr. Till jämförelse må enligt

lantbruksstyrelsen nämnas, att sistnämnda belopp med 2 000 kr. överstiger

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

7

vad landstinget beräknats få tillskjuta för täckande av driftsunderskottet för

skolan under budgetåret 1958/59. I betraktande härav tillstyrker lantbruksstyrelsen

skolstyrelsens framställning om ett extra driftkostnadsbidrag å

35 000 kr.

I detta sammanhang anför lantbruksstyrelsen vidare, att skogs- och lantbruksakademiens

ekonomiska ställning i många år varit så betryckt att

akademien icke förmått svara för minst en tredjedel av statsbidraget till

trädgårdsskolans å Experimentalfältet driftkostnader. Detta oaktat har lantbruksstyrelsen

t. o. m. läsåret 1956/57 utanordnat såväl det sedvanliga statsbidraget

till skolans driftkostnader som hela det för vederbörande läsår

beviljade extra driftkostnadsbidraget. Detta innebär, att lantbruksstyrelsen

betraktat det extra driftkostnadsbidraget, som staten anvisat för upprätthållande

av trädgårdsskolans verksamhet, som ortsbidrag. Bestämmande

för lantbruksstyrelsen har härvid varit, att skolan — till skillnad från de i

hög grad ortsbetonade lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna —

har karaktären av en ren riksskola med elever från hela landet. Under åberopande

av det anförda hemställer lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte förklara, att hittills gjorda utbetalningar till trädgårdsskolan å Experimentalfältet

finge bero samt att statsbidrag till driftkostnaderna vid

nämnda skola finge utgå utan hinder av bestämmelserna om det s. k. ortsbidraget.

Departementschefen

Till verksamheten vid skogs- och lantbruksakademiens trädgårdsskola å

Experimentalfältet samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker har sedan ett

flertal år tillbaka utgått särskilda driftkostnadsbidrag. I likhet med lantbruksstyrelsen

anser jag att dylika bidrag — i avbidan på ställningstagandet

till trädgårdsskoleutredningens betänkande — bör utgå till nämnda skolor

även för läsåret 1959/60. Någon höjning av de särskilda bidragen är jag

däremot icke beredd tillstyrka. Bidragen bör sålunda för sistnämnda läsår

utgå med oförändrade belopp av 57 000 respektive 30 000 kronor. Jag föreslår,

att riksdagens medgivande inhämtas till att beloppen får bestridas ur

det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats till bidrag till driftkostnader

för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Därest riksdagen icke har något att invända, synes vidare bifall böra lämnas

till lantbruksstyrelsens framställning angående utlämnande av bidrag

till trädgårdsskolan å Experimentalfältet utan hinder av bestämmelserna

om det s. k. ortsbidraget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1959/60 anvisade förslagsanslaget

till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader må till ytterligare bidrag åt i det föregående

angivna trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk

ett belopp av sammanlagt högst 87 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[2] 8. Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Å riksstaten för

budgetåret 1959/60 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag

av 100 000 kr.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd hemställer i en

av lantbruksstyrelsen med eget yttrande (skr. 28/8 1959) överlämnad framställning

att till växtförädlingsverksamheten under innevarande budgetår

vid institutionen Balsgård anvisas ett statsbidrag av 85 000 kr.

Föreningsstyrelsen anför i framställningen bl. a., att — trots att största

möjliga återhållsamhet med utgifterna iakttagits och att personalen i sin

helhet redan under en lång följd av år till följd av knappheten på driftsmedel

måst begränsas till den absolut nödvändiga — under år 1958 uppstod

ett driftsunderskott å 77 971 kr., vilket dock till största delen täcktes

av det å föregående budgetårs tilläggsstat beviljade anslaget å 65 000 kr.

Det torde enligt föreningsstyrelsen lätt inses, att den på lång sikt upplagda

växtförädlingsverksamheten ej gärna kan minskas eller ökas i takt med tillgången

på driftsmedel. Styrelsen har ej ansett det försvarligt att i kostnadsbesparande

syfte ytterligare begränsa verksamheten utöver vad som redan

skett. Avskedanden i sådan omfattning att driftsunderskottet verksamt nedbringades

skulle helt lamslå verksamheten, medföra mycket allvarliga olägenheter

för lång tid och dessutom helt undanrycka grunden för det vid

ansökningstillfället pågående utredningsarbetet. För verksamhetsåret 1959

måste ett ännu större underskott emotses motsvarande fjolårets ökat med

vissa ofrånkomliga utgiftsstegringar, i första hand betingade av inträffade

lönerörelser och löneklassförskjutningar, eller inalles ca 85 000 kr.

Departementsch ef en

Den i juni 1958 påbörjade utredningen rörande den organisatoriska utformningen

av den fortsatta verksamheten vid Balsgårdsinstitutionen är nu

avslutad och förslag till ny organisation av institutionen har tidigare denna

dag framlagts i 1960 års statsverksproposition (IX ht, p. 76, s. 197—199).

Samtidigt har äskats ett statsbidrag till berörda ändamål med 200 000 kronor

för nästkommande budgetår.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget avser stöd åt verksamheten

vid institutet under kalenderåret 1959. Omförmälda omorganisation skall

ske per den 1 juli 1960 och bokföringen vid institutet samt revisionen skall

därefter avse budgetår. Genom denna omläggning kommer institutet att

sakna finansiellt statsstöd under första halvåret 1960. Att statsbidrag skall

utgå jämväl för sistnämnda period synes mig emellertid befogat, varför jag

i enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av förut berörda punkt i

statsverkspropositionen vill föreslå att dylikt bidrag till ett belopp av 85 000

kronor anvisas å tilläggsstat till årets riksstat. Däremot kan jag inte biträda

det i det föregående redovisade yrkandet om särskild statlig anslags
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

anvisning för att nedbringa underskottet å 1959 års verksamhet vid institutet.

Täckning för sagda underskott synes föreningen, därest ej andra möjligheter

står till huds, kunna ernå genom att mot inteckningssäkerhet upptaga

lån på allmänna kreditmarknaden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd

å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett anslag av 85 000 kronor.

K. Fiskeriväsendet m. m.

[3] 16. Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Å riksstaten för

innevarande budgetår har under denna anslagsrnbrik anvisats ett reservationsanslag

av 25 000 kr.

Fiskeristyrelsen (skr. 20/11 1959) hemställer om anvisande å tilläggsstat

för innevarande budgetår av dels under förevarande reservationsanslag

150 000 kr., dels under statens fiskredskapslånefond 300 000 kr.

Fiskeristyrelsen anför, att styrelsen för att möjliggöra en bedömning av

storleken av de medelsbehov till bidrag och låneunderstöd, vilka kunde föranledas

av de stormskador å framförallt ålfiskredskap, som uppkommit i

slutet av oktober 1959 vid rikets södra och sydöstra kust, den 28 oktober

1959 hemställde hos länsstyrelserna i Kalmar, Karlskrona, Kristianstad

och Malmö, att dessa skulle till styrelsen inkomma med preliminära utredningar

om ifrågavarande skador efter samråd med hushållningssällskapens

fiskerikonsulenter och vederbörande fiskareorganisationer. Sedan ytterligare,

vid vissa av de nyssnämnda kuststräckorna mycket omfattande stormskador

uppkommit i mitten av november månad 1959, anmodade styrelsen

vidare under hand samma länsstyrelser att inkomma med kompletterande

utredningar rörande dessa sistnämnda skador. Det till följd härav till styrelsen

inrapporterade siffermaterialet, vilket givetvis är högeligen osäkert,

framgår av följande sammanställning.

Kuststräcka Oktober- November- Totalt,

skador, kr. skador, kr. kr.

Kalmar läns norra .................. Ej åtskilda 46 000

Kalmar läns södra .................. 7 000 80 000 87 000

Blekinge läns........................ 84 000 300 000 384 000

Kristianstads låns.................... 197 000 705 000 902 000

Malmöhus läns ...................... 338 000 570 000_908 000

Summa kr. 2 327 000

Fiskeristyrelsen anför, att sammanställningen utvisar, att medelstillskott

erfordras för tillgodoseende av den bidrags- och låneunderstödsverksainhet,

som blir en följd av de förtecknade förlusterna av och skadorna på fiskredskap.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Vid beräkningen av dessa medelstillskott bör enligt fiskeristyrelsen följande

synpunkter beaktas.

1. Enligt tillämpade grunder fastställes bidrag och låneunderstöd efter

de förlorade eller skadade redskapens värde vid förlust- eller skadetillfället

och icke efter redskapens anskaffningsvärde. Då de i sammanställningen

upptagna beloppen avser anskaffningsvärden, torde beloppen böra

reduceras efter en genomsnittlig norm med hänsyn till förslitning och ålder

å redskapen, lämpligen med 50 procent, vilket ungefärligen motsvarar

den erfarenhetsmässiga värdeminskningen å fiskredskap vid förlust- och

skadetillfällen. I överensstämmelse härmed bör sammanställningens summa,

2 327 000 kr., reduceras till 1 164 000 kr.

2. En grundläggande förutsättning för bidrag och låneunderstöd enligt

1935 års riktlinjer är, att den skadelidande genom förlusten eller skadan

»råkat i nödstälid belägenhet». Då i varje fall novemberstormens redskapsskador

inträffade i slutet av en ålfiskesäsong, som varit rikt givande, torde

åtskilliga skadelidande fiskare i de berörda länen icke uppfylla nämnda

krav. På grund härav och med hänsyn till erfarenheten från ersättningsverksamheten

i tidigare liknande fall, exempelvis åren 1955 och 1956 synes

medelsbehovsberäkningen kunna reduceras med approximativt 50 procent.

Då skulle efter den i föregående punkt företagna reduktionen återstå

(1 164 000: 2 =) 582 000 kr.

3. Av redskapsförluster och -skador uppskattade efter nuvärde ersättes

enligt 1935 års regler i allmänhet en tredjedel med bidrag och en tredjedel

med låneunderstöd, i följd varav medelsbehovet under bidragsanslaget skulle

bli (582 000: 3 =) 194 000 kr. och samma belopp under lånefonden.

4. Praxis i förevarande stödverksamhet på senare år har gått i den riktningen,

att i tveksamma fall beträffande fordran på »nödställd belägenhet»

enbart låneunderstöd med två tredjedelar av den taxerade skadan eller

förlusten tillerkänts den sökande. I den nu föreliggande situationen torde

man få räkna med åtskilliga sådana fall, varför en viss jämkning bör ske

i fråga om medelstilldelningen till förmån för lånefonden och minskning

för bidragsanslaget. Med beaktande av denna synpunkt bör anslaget enligt

styrelsens mening tillföras 150 000 kr. och fonden 300 000 kr.

Yttrande. Statskontoret framhåller, att vid ingången av detta budgetår

å det aktuella bidragsanslaget i runt tal 25 000 kr. stod till förfogande.

1959 års riksdag har till förstärkning av anslaget anvisat likaledes 25 000

kr. Under de senast förflutna fyra budgetåren har anslaget belastats med

i runt tal resp. 45 000, 78 700, 33 000 och 9 800 kr., vilket genomsnittligt

motsvarar en utgift å omkring 41 500 kr. per år. Med hänsyn till de av

fiskeristyrelsen angivna siffrorna anser statskontoret, att en viss förstärkning

av anslaget får anses motiverad. Osäkerheten i beräkningarna ävensom

storleken av de under anslaget disponibla medlen talar för alt förstärkningen

begränsas till 25 000 kr.

Å fiskredskapslånefonden uppgår den odisponerade behållningen till ca

160 000 kr. För utlåning under innevarande budgetår står emellertid till

förfogande jämväl de medel, som kan beräknas inflyta i form av amorteringar

å tidigare utlämnade lån. Statskontoret beräknar beloppet av dessa amorteringar

till i runt tal 60 000 kr. Sammanlagt skulle således innevarande

budgetår kunna utlånas omkring 220 000 kr. Utlåningen under de fyra se
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

naste budgetåren har utgjort i runt tal resp. 113 000, 85 000, 63 000 och

10 000 kr. Inflytande amorteringar har under dessa år uppgått till resp.

18 750, 37 000, 55 000 och 63 000 kr. Med hänsyn härtill kan statskontoret

icke finna, att någon förstärkning av utlåningsfonden är erforderlig.

Departementschefen

De svåra stormarna längs landets södra och sydöstra kuster under oktober

och november 1959 har såsom framgår av den lämnade redogörelsen

orsakat betydande förluster för ett stort antal fiskare, bland annat genom

att en avsevärd mängd fiskredskap blivit förstörda. De största förlusterna

synes ha uppstått utmed Skåne-kusten men även i Blekinge och Kalmar län

är de uppkomna skadorna betydande.

Det torde vara ett allmänt intresse att i största möjliga utsträckning mildra

verkningarna av de genom stormhärjningarna framkallade skadorna å

och förlusterna av fiskredskap. Enligt min mening bör man därvid begagna

de utvägar, som redan står till buds, för att hjälpa de fiskare, som enligt vad

nyss sagts lidit ekonomisk skada. Sålunda bör i första hand komma i fråga

anslaget Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. in. ävensom statens

fiskredskapslånefond. På grund av omfattningen av de inträffade förlusterna

och skadorna torde de behållningar, som för närvarande står till buds på

anslaget och fonden, inte förslå. En förstärkning av båda är därför erforderlig.

På anslaget står sammanlagt omkring 50 000 kronor till förfogande för

bidragsg^vning under innevarande budgetår. På fiskredskapslånefonden

fanns den 1 juli 1959 en behållning av 160 000 kronor. Därjämte väntas

enligt statskontorets beräkningar under innevarande budgetår i amorteringar

inflyta omkring 60 000 kronor, varför totalt cirka 220 000 kronor

kan utlånas från fonden under budgetåret. Med hänsyn härtill och till

den normala förbrukningen för statliga bidrag och lån av ifrågavarande

slag uppskattar jag det ytterligare medelsbehov, som föreligger för att bereda

erforderliga bidrags- och lånemöjligheter för fiskare, vilka drabbats

av ifrågavarande extraordinära skador och förluster, till 50 000 kronor

för bidrag och 50 000 kronor för lån. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat

IT till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisas dels ett reservationsanslag

av 50 000 kronor till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., dels

ett investeringsanslag av 50 000 kronor till statens fiskredskapslånefond.

Till frågan om anvisande av sistnämnda anslag återkommer jag vid anmälan

av under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Brandt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

13

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60

samt anför därvid följande.

B. Medicinal staten samt hälso- och sjukvården

[1] Karolinska sjukhuset: Utrustning. I enlighet med i propositionen nr

87/1958 (statsverkspropositionen B, kapitalbudgeten, inrikesdepartementet)

framlagt förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1958/59 under investeringsanslaget

till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m.

medel bl. a. för ombyggnadsarbeten i radiumhemmets vindsvåning för att tillgodose

behovet av arbetslokaler för radiofysiska institutionens kliniskt-fysikaliska

avdelning. I den framställning, som låg till grund för förslaget,

beräknade direktionen för karolinska sjukhuset kostnaderna för inredning

och utrustning av lokalerna till 10 000 kronor. Vid min anmälan av frågan

uttalade jag emellertid, att sistnämnda kostnader icke borde bestridas från

berörda investeringsanslag.

De ifrågavarande lokalerna har under hösten 1959 kunnat tagas i bruk,

varför det är angeläget, att medel för bestridande av utrustningskostnaderna

nu ställes till förfogande. Mot den beräknade kostnaden härför bär jag

icke något att erinra.

För budgetåret 1957/58 anvisade riksdagen under reservationsanslaget till

Karolinska sjukhuset: Utrustning 135 000 kronor för utrustning av vissa

bostadslägenheter, som av Solna stad komme att ställas till förfogande för

att tillhandahållas vid sjukhuset anställd personal. De ifrågavarande bostäderna

har emellertid endast i mindre omfattning ställts till sjukhusets

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

förfogande på sätt som avsetts. Det är därför icke sannolikt, att de medel,

som anvisats för utrustningen, kommer att i sin helhet tagas i anspråk.

Jag föreslår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att av

nämnda belopp få taga i anspråk högst 10 000 kronor för utrustning av lokalerna

för klinisk radiofysik inom radiumhemmet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att av medel, som under reservationsanslaget

till Karolinska sjukhuset: Utrustning anvisats

för utrustning av vissa bostadslägenheter, taga i anspråk

högst 10 000 kronor för utrustning av lokaler för klinisk

radiofysik vid radiofysiska institutionen.

G. Diverse

[2] 17. Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar förorsakade

skador.

1. Ett skyfallsliknande oväder drog den 31 juli 1959 fram över västra

Blekinge samt samma och påföljande dygn över nordöstra Skåne. Nederbördsmängder

på över 200 mm uppmättes på flera platser, och även så stora

mängder som 280—300 mm har rapporterats.

Länsstyrelsen i Blekinge lån har i skrivelse den 5 augusti 1959 anmält, att

avsevärda skador uppkommit vid ovädret. Bl. a. hade cirka 1 500 tunnland

inom Vesans invallningsområde i Gammalstorps kommun skadats av översvämning.

-— Med skrivelse den 29 oktober 1959 har länsstyrelsen översänt

vissa enskilda framställningar, värderingsinstrument m. m. samt en förteck - ning över hos länsstyrelsen föreliggande ärenden om skadeersättning, upptagande

ett sammanlagt belopp av cirka 805 000 kronor. Härav avser 757 000

kronor skador på potatisgrödor och till en mindre del på sockerbets- och

foderfruktodlingar, 23 000 kronor avser trädgårds- och grönsaksodlingar,

medan återstoden fördelar sig på industrianläggning, varulager, enskilda

vägar och utfallsdiken m. m. Värdering har verkställts på länsstyrelsens resp.

hushållningssällskapets föranstaltande.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har med skrivelse den 19 augusti 1959

överlämnat en av lantbruksnämnden och hushållningssällskapet gemensamt

upprättad promemoria, vari de rapporterade skyfallsskadorna, enligt

värdering av särskilda värderingsmän, anges till 2 494 730 kronor enligt i

huvudsak följande fördelning:

skador på gröda.................................. 2 138 500

» » byggnader o. d......................... 28340

» » varor i byggnader ...................... 20200

» » enskilda vägar.......................... 39 490

» » fruktodlingar............................ 129200

* » byggnader och varor i Bromölla enligt särskild

förteckning........................ 139 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

15

Icke rapporterade skador beräknas ha uppgått till mer än en halv miljon

kronor förutom skador på allmänna vägar. — Härefter har länsstyrelsen

med skrivelse den 9 september 1959 överlämnat en gemensam framställning

av lantbruksnämnden och hushållningssällskapet. I framställningen anföres

hl. a., att katastrofskadorna, med hänsynstagande till tidigare normer för

statligt stöd för skördeskador, beräknats till cirka 1 500 000 kronor. Alla

beräknade skador, som understiger 20 procent av försiktigt beräknat normalt

skördevärde, bär därvid uteslutits. Sökandena hemställer om statligt

stöd å 1 miljon kronor, varav högsta möjliga belopp i form av bidrag. Tilllika

anhålles om ersättning till lantbruksnämndens och hushållningssällskapets

ombud för deras deltagande i skadevärderingen med 4 900 kronor.

— Samtidigt har länsstyrelsen överlämnat underdånig framställning av styrelsen

för Willands Ortsförbund av RLF rörande snabba åtgärder för att

ställa medel till förfogande såsom bidrag eller i andra hand i form av stödlån

till de enskilda personer, som oförskyllt drabbats av stora förluster genom

skyfallen. Bidrag syntes böra utgå med viss andel av den konstaterade

skadan och utan hänsyn till vederbörandes förmögenhetsförhållanden.

Länsstyrelsen, som stöder förstnämnda framställning, meddelar, att militär

medverkan under höstens repetitionsövning kunde påräknas för återställandet

av skadade enskilda vägar och broar i trafikdugligt skick.

2. I slutet av april och i början av maj 1959 inträffade till följd av kraftig

nederbörd och snabb snösmältning en exceptionellt hög vårflod i ett flertal

mellansvenska vattendrag, däribland Klarälven, Dalälvarna och Ljusnan.

Betydande översvämningsskador uppstod särskilt inom Värmlands och

Kopparbergs län men även inom Gävleborgs län.

Länsstyrelsen i Värmlands län har i skrivelse den 13 maj 1959 rapporterat

översvämning utmed Klarälven och har härvid samt med senare skrivelser

den 3 juli och den 22 oktober 1959 överlämnat införskaffade uppgifter

angående skadornas omfattning. För jordbrukets del har enligt utredning av

lantbruksnämnden någon skördenedsättning av nämnvärd omfattning icke

uppstått, medan skador och förluster i övrigt inom jordbruket kunde uppskattas

till 75 000 kronor. Skador på bostäder, uthusbyggnader, andra byggnader

samt lösören m. m. dylikt beräknas enligt av länsbostadsnämnden inhämtade

uppgifter till cirka 240 000 kronor. För skadade skyddsvallar uppskattar

lantbruksingenjören inom lantbruksnämnden i Älvsborgs norra område

iståndsättningskostnaderna till 150 000 kronor. Skador bar vidare rapporterats

beträffande allmänna vägar, kraftverk i enskild ägo samt industrier

till resp. 900 000, 209 000 och 440 400 kronor. Beträffande eventuella

flottningsskador föreligger ej någon sifferuppgift.

Länsstyrelsen uttalar för egen del bl. a., att ersättning borde beredas för

skador i bostadsfastigheter och jordbruk.

I skrivelse den 20 augusti 1959 har länsstyrelsen vidare hemställt, alt medel

måtte ställas till länsstyrelsens förfogande för likvidering av en räkning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1960

å 7 750 kronor från marinförvaltningen, avseende hyra för helikopter, som

under den mest kritiska tiden varit stationerad i Sysslebäck för transport av

livsmedel och post samt för assistans vid sjukdoms- och olycksfall.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i skrivelse den 14 juli 1959 lämnat

en redogörelse för översvämningarnas förlopp och vidtagna åtgärder inom

länet samt redovisat resultaten av en genom hushållningssällskapet, lantbruksnämnden,

länsbostadsnämnden och länets företagareförening verkställd

utredning rörande skadornas omfattning, slutande på ett totalbelopp av

2 822 460 kronor förutom skador på allmänna och vissa enskilda vägar.

Beloppet fördelar sig i huvudsak på skador på jordbruket 450 000 kronor,

på bostäder 162 000 kronor, på affärslokaler 33 000 kronor, på lager och

inventarier 71 000 kronor, på kommunala anläggningar och ledningar

424 000 kronor, på industri och hantverk 931 000 kronor samt för flottningar

750 000 kronor. Dessutom föreligger ett antal enskilda ansökningar å

sammanlagt omkring 100 000 kronor, avseende bl. a. skador å idrottsplats,

affärslokaler, dammbyggnader och bostäder m. m.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelser den 26 maj och den 8 juli

1959 redovisat de inom länet inträffade skadorna och därvid anfört i huvudsak

följande. Jordbruket anses icke ha lidit skada. För allmänna vägar

uppskattas skadorna till 85 000 kronor och för enskilda vägar till cirka

4 000 kronor. Beträffande bostäder föreligger ej någon uppgift om totalbelopp;

i de enskilda fallen synes skadorna i regel ha uppgått till 250—600

kronor. Från två industriföretag redovisas förluster å cirka 66 000 resp.

38 000 kronor, vartill i ena fallet kommer förlust på grund av driftstopp.

För en idrottsplats anges skadan till cirka 4 000 kronor, och ungefär samma

belopp uppges beträffande kommunala anläggningar i Bollnäs.

Yttrande

Statskontoret har avgivit utlåtande i frågan om eventuell ersättning av

statsmedel till de skadelidande, i den mån frågan icke berör stödåtgärder i

anledning av skördeskador, vilka förutsättes komma att upptagas till behandling

i samband med kommande förhandlingar mellan statens jordbruksnämnd

och jordbrukets förhandlingsdelegation. Ämbetsverket redovisar

inledningsvis följande allmänna synpunkter.

Av handlingarna i ärendet framgår, att i några av de nu berörda områdena

översvämningar ofta inträffar. Det synes därför böra utredas — i den

mån så ej redan skett — om de nu aktuella skadorna varit av normal omfattning

i förhållande till tidigare års skador eller icke. Endast i den mån

skadorna nu varit osedvanligt stora bör ersättning kunna ifrågakomma. En

generell förutsättning för att det allmänna i särskild ordning skall ställa

medel till förfogande som lån eller bidrag för avhjälpande av uppkomna

skador torde vara, att andra hjälpkällor ej står till buds. Sålunda torde

böra utrönas, huruvida icke kommunal fond kan disponeras för lån eller

bidragsgivning. Vidare bör undersökas i vad mån lån eller bidrag författ
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960 17

ningsenligt i sedvanlig ordning kan utgå från för sådant ändamål avsedda

anslag.

Statskontoret redogör härefter för vissa allmänna riktlinjer, som i tidigare

1''all lagts till grund för prövningen av liknande ersättningsfrågor, samt uttalar,

att hittills tillämpade principer synes böra följas även i det föreliggande

ärendet. Härom anför ämbetsverket i huvudsak följande.

1 de fall, där ersättning i princip anses kunna utgå, bör behovsprövning

företagas sedan vederbörandes ekonomiska ställning närmare utretts. Vad

gäller skador och förluster, som drabbat företag, synes ersättningen — i likhet

med vad som gäller för andra skadelidande — böra göras beroende av

vederbörandes förmåga att bära förlusterna. Gottgörelse torde böra lämnas

endast med viss procent av det uppskattade värdet av det skadade och förutsättes

ej utgå för mindre betydande skador, exempelvis skador, vilkas värde

ej överstiger 100 kronor. Värdering av sakskada bör i regel ske med utgångspunkt

från försäljningsvärde, eller, där detta skulle medföra oskäligt

låg ersättning, från kostnaden för nyanskaffning med avdrag för värdeminskning

genom ålder och bruk, nedsatt användbarhet eller annan omständighet.

— Staten bör svara för utgifterna i de fall helikopter ställts till förfogande

för att förse viss isolerad befolkning med proviant, post o. d. liksom

för kostnader för anlitande av militär hjälp.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående har 1959 års vårflod och lokala oväder

vållat en mycket omfattande skadegörelse. De rapporterade skadorna och

förlusterna belöper sig till sammanlagt omkring 9 miljoner kronor. Härav

hänför sig cirka 3,3 miljoner kronor till skördeskador, från vilka i detta

sammanhang torde böra bortses. Vidare belöper närmare 1,6 miljoner kronor

på skador på allmänna vägar, vilka skador reglerats genom anvisande

av medel från ordinarie anslag till väghållningen. Vad angår övriga skador

— häribiand även skador i trädgårdsodling — finner jag mig böra förorda,

att ersättning av statsmedel må utgå i vissa fall i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som tillämpats vid behandlingen av tidigare ärenden

rörande ersättning för skador till följd av naturkatastrofer.

Ersättning bör efter behovsprövning kunna utgå till såväl fysiska som

juridiska personer. I fråga om fysiska personer anser jag ersättning icke

böra annat än i undantagsfall tillkomma skadelidande, som enligt senast

tillgängliga uppgifter haft en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst överstigande

12 000 kronor eller förmögenhet överstigande 80 000 kronor, varvid

samtaxerade makar bör betraktas som en person. I fråga om juridiska personer,

för vilka en motsvarande gränsdragning i regel icke är möjlig, förutsätter

jag, att ersättningsanspråk skall bedömas med stor restriktivitet.

Beträffande värderingen av skador och förluster finner jag de av statskontoret

föreslagna riktlinjerna böra följas.

I fråga om grunderna för det ifrågasatta statsunderstödet förordar jag, att

ersättning i regel skall utgå efter 50 procent av skadebeloppet. Möjlighet

2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

bör dock stå öppen att i särskilt ömmande fall öka bidraget med ytterligare

högst 40 procent. Skador å lägre belopp än 200 kronor per skadelidande

torde i allmänhet icke böra föranleda ersättning.

Kostnaderna för användandet av helikopter torde böra helt stanna å statsverket.

Med utgångspunkt från dessa grunder för lämnande av understöd synes

kunna beräknas, att ett belopp av i runt tal 1 000 000 kronor erfordras för

ändamålet.

Å det senast för budgetåret 1957/58 under nionde huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof finns

f. n. en behållning å cirka 50 000 kronor. Enligt rådande praxis anlitas emellertid

ifrågavarande anslag endast för utgifter i samband med individuella

katastroffall. Ej heller torde skadeersättning i någon mer betydande utsträckning

kunna ifrågakomma genom anlitande av för lån eller bidrag avsedda

anslag. Avgiftsmedel enligt 4 kap. 14 § vattenlagen finns fonderade hos

länsstyrelserna i Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. För att ersättning

skall kunna utgå av sådana medel fordras emellertid, att skadeavhjälpandet

framstår som ett mer allmänt ortsintresse och avser en bygd,

som är menligt berörd av vattenreglering.

Anslagsbehovet torde således icke i högre grad påverkas av nu angivna ersättningsmöjligheter.

Ett anslag av 1 000 000 kronor synes därför böra anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60. Anslaget, som

bör benämnas Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar förorsakade

skador, synes böra givas karaktär av reservationsanslag. Därest riksdagen

skulle bifalla förevarande förslag, torde det sedermera få ankomma å Kungl.

Maj :l att meddela erforderliga föreskrifter rörande grunderna för dispositionen

av anslaget, varvid prövningen av förekommande ansökningar torde

böra förbehållas Kungl. Maj :t i fråga om juridiska personer och fysiska

personer med högre taxerad inkomst eller förmögenhet än i det föregående

angivits samt i övrigt få ankomma på länsstyrelserna. Tillika torde Kungl.

Maj :t efter den ytterligare utredning, som må förebringas av länsstyrelserna,

få meddela föreskrifter rörande medlens fördelning mellan de berörda länsstyrelserna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar

förorsakade skador å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1959/60 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ingemar Nggren

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

19

Bilaga 4

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt anför

därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 1. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån under budgetåret 1959/60 må meddelas intill ett

belopp av högst 755 000 000 kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande

har vidare för sagda budgetår anvisats ett investeringsanslag av 700 000 000

kronor.

Bostadsstgrelsen har (skr. 27/8 1959) föreslagit, dels att förenämnda ram

för den preliminära långivningen ökas med 115 000 000 kronor till

870 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggande

anvisas ett anslag av 100 000 000 kronor.

Styrelsen har sedermera (skr. 4/12 1959) framlagt nya beräkningar av

anslagsbehovet. Med ledning av utbetalningarna av lån under tiden juli—

oktober 1959 uppskattar styrelsen anslagsbehovet till 850 000 000 kronor,

dvs. 150 000 000 kronor mer än som anvisats för budgetåret. Styrelsen anför

som skäl för uppräkningen av anslagsbehovet dels att färdigställandet

av tertiärbelånade flerfamiljshus kan antagas bli större än som tidigare förutsatts,

dels att utbetalningarna av lån torde bli relativt stora beroende på

att tiden mellan ett projekts färdigställande och utanordning av lånet kunnat

minskas till följd av decentralisering av långivningen och förenkling

av handläggningen av låneärenden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Departementschefen

För budgetåret 1959/60 har riksdagen godkänt ett minimiprogram för bostadsbyggandet

avseende 63 000 lägenheter. På grundval av detta program

har en ram av 755 000 000 kronor fastställts för beslut om lån, som skall

utgå från lånefonden för bostadsbyggande.

Vid anmälan av frågan om byggnadsprogram för innevarande budgetår

(statsverksprop. 1959, bil. 26) framhöll jag, att om det dåvarande konjunkturläget

bestod man fick räkna med att behov kom att föreligga av en stor

igångsättning under tredje kvartalet 1959. Om så blev fallet måste medelsramen

utvidgas för att igångsättningen under första halvåret 1960 skulle bli

tillräcklig.

För att trygga sysselsättningen under vintern 1959/60 har en relativt stor

igångsättning av nya byggnadsföretag under andra halvåret 1959 bedömts

som erforderlig. På grund härav har en avsevärd del av den för innevarande

budgetår fastställda medelsramen redan tagits i anspråk. För att en tillräckligt

stor igångsättning skall kunna påräknas instundande vår bör medelsramen

ökas något. Jag anser att byggnadsprogrammet bör utvidgas med

ca 5 000 lägenheter från 63 000 till 68 000 lägenheter, ökningen torde komma

att avse enbart flerfamiljshus.

En dylik utvidgning av byggnadsprogrammet förutsätter, att medelsramen

för innevarande budgetår ökas med 50 000 000 kronor från 755 000 000

kronor till 805 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsens i skrivelsen den 4 december 1959 redovisade beräkning

av anslagsbehovet för innevarande budgetår kan jag godtaga. Å tilläggsstat

torde alltså böra anvisas 150 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1959/60 preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 805 000 000

kronor;

b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[2] 2. Räntefria lån till bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att

preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån

till bostadsbyggande, under budgetåret 1959/60 må meddelas intill ett belopp

av 80 000 000 kronor. För innevarande budgetår har vidare till räntefria

lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag av 120 000 000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

21

Bostadsstyrelsen har (skr. 27/8 1959) föreslagit, dels att den preliminära

långivningen ökas med 15 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till räntefria

lån till bostadsbyggande anvisas ett anslag av 5 000 000 kronor.

Styrelsen har sedermera (skr. 4/12 1959) lagt fram ny beräkning av anslagsbehovet

och förordat, att å tilläggsstat anvisas ett belopp av 25 000 000

kronor.

Departementschefen

Mitt förslag i det föregående (p. 1) om utökning av bostadsbyggandet och

medelsramen för lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

avser endast flerfamiljshus och påverkar därför inte ramen för räntefria

lån till bostadsbyggande. En utvidgning av sistnämnda ram erfordras därför

inte.

Vad angår anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande vill jag erinra

om vad i det föregående anförts beträffande bostadsbyggandets storlek och

utanordningarna av statliga lån under juli—oktober 1959. Styrelsens förslag

att å tilläggsstat skall anvisas 25 000 000 kronor tillstyrkes.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

23

Bilaga 5

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1960.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén

Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60 samt

anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 10 a. Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag (IX ht s. 322;

JoU 65; rskr. 236) beslöts inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd

statens fiskredskapslånefond. Från fonden må lån utlämnas till fiskare

vid förlust av eller skada å fiskredskap. Vid utgången av budgetåret 1958/59

förelåg å fonden ett outnyttjat belopp av 160 000 kronor.

Departementschefen

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid anmälan av under

jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60, punkten 3, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens fiskredskapslånefond å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Brandt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1960

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1959/60

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

V. Socialdepartementet

E: 9 Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservationsan
-

slag, att avräknas mot automobilskattemedlen........ 80 000 000

E: 10 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk
samhet,

reservationsanslag......................... 2 000 000

82 000 000

IX. Jordbruksdepartementet

G: 8 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd .. 85 000

K: 16 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m., reservationsanslag

.................................. 50 000

135 000

XI. Inrikesdepartementet

G: 17 Bidrag till ersättning för vissa av översvämningar förorsakade

skador, reservationsanslag .................. 1 000 000

Säger för driftbudgeten 83135000

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

V. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

1 Lånefonden för bostadsbyggande.................. 150 000 000

Jordbruksdepartementet:

10 a Statens fiskredskapslånefond..................... 50 000

150 050000

VI. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

2 Räntefria lån till bostadsbyggande ................. 25 000000

Säger för kapitalbudgeten 175 050 000

591842 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. SU 1960:149 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1960:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom, m. m. a1 i texten
  3. JoU 1960:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till institutionen å Balsgård för växtförädling av frukt och bär. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1960:58 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60, i vad propositionen s. 1 i texten
  5. Rskr. 1960:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/60, i vad propositionen s. 1 i texten

Visa alla 8