Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar, m. m.j

1960-02-19 · 37 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:55, Angående försäljning av vissa kronoegendomar, m. m.j

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

1

Nr 55

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar, m. m.j given Stockholms slott

den 19 februari 1960.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna 1 :o—12 :o hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 1960.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Netzén, af Geijerstam, Nordlander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet och i vad avser ärendet

under punkt 10:o jämväl chefen för ecklesiastikdepartementet vissa ärenden

angående försäljning av kronoegendomar, m. m., vilka ärenden synts

böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

1 :o

Runby Nedra l1 i Stockholms län

Domänstyrelsen (skr. 29/1 1960) hemställer, att ett område om 7,1033

ha av kronoegendomen Runby Nedra l1 i Eds socken, Stockholms län, efter

avstyckning säljes till Aktiebolaget Skånska cementgjuteriet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1960

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Hemskiftet till egendomen, omfattande omkring 30 ha, är beläget utmed

S-ster om Järnvägen Stockholm—Uppsala vid Upplands-Väsby station.

wP * iau for Jordbruksändamål. Då styrelsen sedan ett antal år

haft anledning rakna med att skiftet mom en nära framtid skulle komma

att lanspraktagas för tätbebyggelse i sådan omfattning, att jordbruksdriften

pa egendomen maste nedlaggas, har emellertid på senare år endast kort
Vqk!

Atrakt/lUht» rT°Traoldf arrendet- Nuvarande arrende utgår den 14 mars

Arrendat°r ar H. Söderlund. I planhänseende må nämnas, att skiftets

sodra del omfattas av en i april 1951 fastställd byggnadsplan, avseende

markens indelning i ett antal tomtplatser för industriändamål. Vissa för
hänstn,

SpieanéStsP: äS‘ r“m Under Se”are Sr'' Skif,e,s nor™

Distriktslantmätaren Gunnar Pavell, som saluvärderat ifrågavarande område,

uppger i skrivelse till domänstyrelsen den 25 augusti 1959, att för bedömande

av råmarkspriset inom Upplands-Väsby och norr och söder därom

belagna samhallen några under senare år gjorda försäljningar efter stamanan

narmare har granskats. Stickprovsundersökningar inom Solna stad,

Sollentuna köping och Märsta kommun ger exempel på följande råmarkspriser

for med det här aktuella området jämförliga marker.

Inom Solna stad ...........

* Sollentuna köping.....

» Märsta kommun

Märsta stationssamhälle

Odensala anhalt.......

ca 24 å 30 kr. per m2

» 10 * 15 * » »

»10 » » »

»3 »o»

Från domänstyrelsen har beträffande tidigare upplåtelser inom kronoegendomen

följande uppgifter om tillämpade råmarkspriser hämtats.

År

Områdesareal,

m2

Kr. per m2

1952 .............

1953 .........

3.—

3.—

1956 ...........

1956 ..........

3.50

1958 ...........

4.50

3. 75

Det aktuella området har i fastställda planer redovisats såsom lämpligt

för industribebyggelse. Ur kommunikationssynpunkt ligger området synnerligen

val. Forbindelsevägen Runby—Fresta med anslutning till nya motorvagen

Stockholm—ÄrJanda, som torde komma att byggas ut de närmaste

en, forbattrar laget ytterligare. Den i beskrivningen till byggnadsplanen

redovisade mojhgheten till stickspåranslutning är en särskild tillgång, som

maste vardcsättus hogt, då marknadens utbud å sådana industritomter inom

årC1i° r!rj10S t0!'',de Ta mycket he-ränsadc- Av byggnadsplanen framLaalt/r

ndI0rhaI ^den/ f°r 6n mindre dd aV områdel torde vara mindre

goda. Kostnaderna for utfartsväg, stickspår samt kostnaderna för vattenför
forsorjnmg

och avlopp förutsättes skola betalas av vederbörande företa
öare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mcij:ts proposition nr 55 år 1960

Med beaktande av samtliga nu redovisade synpunkter finner värderingsmannen,

att det till försäljning aktuella området kan åsättas ett försäljningspris

beräknat efter tio kr. per m2 i genomsnitt för hela arealen.

Byggnadsnämnden i Upplands-Väsby kommun har genom beslut den 2

februari 1959 förklarat sig skola i möjligaste mån medverka till att Aktiebolaget

Skånska cementgjuteriets kontor och verkstäder m. in. kan förläggas

till Runby Nedra l1 m. fl.

Kommunalnämnden i Upplands-Väsby kommun har i skrivelse den 13

april 1959 framhållit, att ett förläggande till kommunen av den av bolaget

avsedda verksamheten kommer att inverka fördelaktigt på befolkningssammansättningen

inom kommunen och i övrigt bli från näringspolitiska synpunkter

synnerligen värdefullt för kommunen.

överlantmätaren har den 22 januari 1960 efter samråd med vägförvaltningen

och länsarkitektkontoret meddelat, att hinder inte synes komma

att möta mot områdets avstyckning till särskild fastighet, frånsett sådana

mindre jämkningar av områdets gränser, som möjligen kan befinnas erforderliga

vid en blivande avstyckningsförrättning. I överlåtelseavtalet bör

enligt överlantmätaren parterna lämpligen förbinda sig att tåla dylika mindre

jämkningar.

Domänsiijrelsen har inte funnit anledning till erinran mot värderingen.

Styrelsen hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det område under kronoegendomen Runby Nedra l1 i Eds socken

av Stockholms län, som å en av t. f. distriktslantmätaren Bertil Wallmark

i december 1959 upprättad lantmäterikarta utmärkts med röda begränsningslinjer

och som angivits omfatta 7,1033 ha, må efter avstyckning försäljas

till Aktiebolaget Skånska cemenlgjuteriet för en köpeskilling motsvarande

tio kr. per m2. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i

huvudsak följande villkor.

Området överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare bestämmes.

Förbehåll göres för den justering av områdets areal och gränser,

som kan komma att äga rum i samband med avstyckningsförrättningen.

Köpeskillingen erlägges kontant på tillträdesdagen. Köparen respekterar ett

med H. Söderlund slutet och till den 14 mars 1961 gällande arrendekontrakt

rörande egendomen i den mån kontraktet bär avseende på försäljningsområdet,

innebärande att, därest köparen faktiskt vill ianspråktaga området före

arrendetidens utgång, köparen har att härom träffa överenskommelse med

arrendalorn, därvid skall iakttagas, att arrendeavgiften jämlikt kontraktet

oavkortad skall erläggas till styrelsen under kontraktets giltighetstid. Innehavare

av över området med vederbörligt tillstånd eventuellt framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än goltgörelse av ledningarnas

innehavare för skada genom tillsyn, reparation eller underhåll av ledningarna.

Kostnaderna för ändring av gällande byggnadsplan för egendomen, i den

mån ändringarna kan hänföras till försäljningsområdet, bestrides av köparen.

I övrigt skall kostnaderna för områdets avstyckande samt för lagfart

därå ävensom övriga med köpet förenade utgifter samt de skatter och onera,

som från tillträdesdagen belöper på området, helt bestridas av köparen. Vi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

dare skall bestämmelserna i förordningen den 26 maj 1945 (nr 262) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Aktiebolaget Skånska cementgjuteriet har den 23 november 1959 godtagit

domänstyrelsens förslag.

Departementschefen

Jag biträder försäljningsförslaget och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att ett område om cirka 7,1033 hektar av kronoegendomen

Runby Nedra l1 i Eds socken, Stockholms län, vilket på förut

nämnd lantmäterikarta särskilt utmärkts, må säljas till Aktiebolaget

Skånska cementgjuteriet för en köpeskilling motsvarande

tio kronor per kvadratmeter samt på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

2:o

Stadsägan 1534 i Solna stad

Domänstyrelsen (skr. 29/1 1960) hemställer, att ett område om ca 20 700

m2 av kronoegendomen Stallmästaregården eller stadsägan 1534 i Solna stad

säljes till Aktiebolaget Aerotransport, i enlighet med ett mellan domänstyrelsen

och bolaget träffat avtal, vilket såsom bilaga torde få fogas till

detta protokoll. Fastigheten är avsedd att användas för uppförandet av en

terminalanläggning för trafiken till och från Arlanda flygplats.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen — till vilken jämväl stadsägan 1533 A i Solna om ca 1200

in2, belägen väster om Uppsalavägen, är hänförlig — innehåller sammanlagt

omkring 4,45 ha. Frånräknas sistnämnda stadsäga ävensom viss vägmark

- den senare ingår i Uppsalavägen och en omedelbart öster därom framdragen

parallell sekundärväg — återstår omkring 3,8 ha, utgörande ett sammanhängande

område, gränsande, i sydväst till sekundärvägen, i nordväst

till Hagaparken och i nordost till Brunnsviken. Områdets sydöstra gräns

sammanfaller med kommungränsen mellan Stockholm och Solna. Med benämningen

kronoegendomen Stallmästaregården avses i det följande sistnämnda

område med därå uppförda byggnader och anläggningar. De senare

är koncentrerade till egendomens södra del och utnyttjas för restaurantändamål.

Egendomen är -—- med visst i detta fall betydelselöst undantag —

upplåten på arrende till AB Restaurant Stallmästaregården genom kontrakt

den 20 december 1946. Kontraktet, vilket ursprungligen gällde för en tid

av tio år.— till den 14 mars 1957 — har på grund av sin konstruktion numera

automatiskt förlängts att gälla under ytterligare en tioårsperiod d. v. s. till

den 14 mars 1967. Den årliga arrendeavgiften utgör numera 46 000 kr. Arrendatorn

är ägare till vissa byggnader inom egendomens norra del, nämligen

ett antal förråds- och växthusbyggnader samt en personalbyggnad. Egendomens

taxeringsvärde utgör 1 253 000 kr., varav byggnadsvärde 300 000 kr.

och markvärde 953 000 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 ur 1960 5

Egendomen beröres av generalplan, som avser dess bibehållande i huvudsakligen

nuvarande gestaltning. Området är belagt med utav länsstyrelsen

utfärdat byggnadsförbud i avbidan på upprättande av stadsplan.

Styrelsen har haft anledning undersöka, huruvida egendomen utgör

byggnadsminnesmärke och pa grund därav åtnjuter särskild omvardnad.

Det har därvid framkommit att endast det egentliga Haga såsom geografiskt

begrepp och förvaltningsenhet utgör ett sadant område, däremot inte Stallmästaregården.

Beträffande fastighetsbildningen har länsstyrelsen, vägdirektören, länsarkitekten

samt stadsingenjören i Solna uttalat, att några invändningar inte

föreligger från dessa myndigheters sida mot områdets avskiljande till särskild

fastighet för det avsedda ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 mars 1959 bl. a. förklarat, att

en terminal kan förläggas till området under förutsättning, att vid den

arkitektoniska utformningen hänsyn tages till den känsliga miljön.

I ett på begäran av domänstyrelsen den 12 januari 1960 avgivet nytt utlåtande

anför byggnadsstyrelsen emellertid bl. a., att arkitektarbetet då

ännu inte resulterat i mer än huvudsakligen en planskiss av terminalen. Ett

förslag, som kan övertyga byggnadsstyrelsen om att terminalen utan risk

för miljön kan placeras på den avsedda platsen, förelåg då inte. Vad markavtalet

beträffar hade, fortsätter byggnadsstyrelsen, när ärendet tidigare behandlades

inte ifrågakommit annat än upplåtelse av det markområde mellan

Uppsalavägen och vägen från Stallmästaregården till Haga tingshus, som

skulle erfordras för terminalens anläggande. Avtalsförslaget utgår från att

till AB Aerotransport försälja ett område sträckande sig från Uppsalavägen

ända ned till strandlinjen av Brunnsviken. En försäljning enligt sådana

gränser kan enligt byggnadsstyrelsens mening ur flera synpunkter ej

anses lämplig och synes bl. a. komplicera den behandling av området i

stadsplanehänseende, som är aktuell för staden. . „ .

Byggnadsstyrelsen erinrar särskilt om att området genom att det ingår i

Ha«a slottspark utgör byggnadsminnesmärke. Genom den nu tänkta gränsdragningen

uppstår en avskärning av det parksammanhang utmed stränderna

av Brunnsviken, som nu är rådande och som byggnadsstyrelsen särskilt

finner angeläget att upprätthålla med hänsyn till Haga. Vid stadsplanelaggning

bör Brunnsvikens stränder i möjligaste utsträckning lämnas fria och

fördenskull hehållas i det allmännas hand. I det aktuella fallet torde man,

om försäljning sker, kunna befara bl. a., att strandområdet successivt tages

i anspråk för bilparkering. Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att det alltjämt

torde bli nödvändigt att kunna framföra allmän gatutrafik genom området

dels på vägen Stallmästaregården—Haga tingshus, dels på den anslutningsväg,

som nu leder ut till Uppsalavägen. Ej minst torde detta nödvändiggöras

i samband med den alltmer komplicerade utformning av Uppsalavägen

som trafikutvecklingen kan antagas medföra. Dessa synpunkter talar

för att den mark som utgör områdets vägnät, icke borde avyttras.

Skulle försäljning av området enligt angivna gränser ändock komma till

stånd, anser byggnadsstyrelsen erforderligt, att markens användning tor

det avsedda ändamålet blir säkerställd genom dess intagande i stadsplanen

och vidare att man genom stadsplanebestämmelser säkerställer, att omfattningen

av bilparkering på visst sätt begränsas, att strandområdet anordnas

som park och alt vägmärken hålles tillgänglig för allmän trafik. Byggnadsstyrelsen

fäster även uppmärksamheten på att områdets karaktär av byggnadsminnesmärke

torde förutsätta en särskild prövning av frågan om försäljning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

I anslutning till vad här framhållits synes § 9 i förslaget till köpeavtal i

behov av vissa omformuleringar. Möjlighet att bebygga eller använda marken

för annat ändamål än terminal för lufttrafiken "borde enligt styrelsens

mening inte föreligga annat än genom stadsplaneändring, vilket borde föranleda

omarbetning av paragrafens första stycke. Vidare anser byggnadsstyrelsen

att genom andra stycket borde säkerställas att den dispositionsplan,

som däri omnämnes, utarbetas av AB Aerotransport och domänstyrelsen

i samråd med byggnadsstyrelsen.

Sammanfattningsvis framhåller byggnadsstyrelsen, att den för att kunna

tillstyrka områdets upplåtelse eller försäljning måste förutsätta, att trafikföretaget

företer ritningar eller skisser, visande sådan lösning av byggnadsfrågan,

som kan av byggnadsstyrelsen ur förut nämnda synpunkter godtagas.

I avvaktan på att så sker är byggnadsstyrelsen emellertid givetvis beredd

att med domänstyrelsen diskutera avtalets utformning.

Djurgårdsnämnden har saluvärderat området till 2 000 000 kr., av vilket

belopp enligt avtalet 400 000 kr. skall betalas kontant vid tillträdet och återstående

uppdelas på lika stora avbetalningar under högst tio år. Å oguldet

belopp skall erläggas ränta efter 5,35 procent. Rörande värderingsgrunderna

anför nämnden följande.

Områdets värdering har skett med ledning av ersättningar, som under

senare år erlagts för upplåtelser av mark för jämförbara kommersiella ändamål

(utställningslokaler in. in.). Vid värderingen har därvid särskilt

beaktats det aktuella områdets speciella läge, som förutom att det medför

gynnsamma förutsättningar i kommersiellt hänseende ställer särskilda kravur

estetisk synpunkt på utformningen av7 en till området lokaliserad anläggning.

Vid bestämmandet av köpeskillingen har vidare hänsyn tagits

till kostnaderna för att lösa områdets väg- och avloppsfrågor samt parkanordningar

ävensom till att upplåtelsen har en viss allmännyttig anknytning.

Arrendatorn till kronoegendomen, AB Restaurant Stallmästaregården, har

i särskilt avtal träffat överenskommelse med domänstyrelsen om förtida

avstående av nyttjanderätten till det försålda området och om nedsättning

av arrendeavgiften med sådant belopp, som av avgiften ansetts belöpa på

detsamma. Genom avtal mellan AB Aerotransport och arrendatorn har bolaget

förvärvat de å det försålda området belägna arrendatorn tillhöriga

byggnaderna, vilka skall borttagas för att ge plats för parkering, park och

strandpromenad m. m. Särskilda intrångsfrågor har i samband härmed

reglerats.

Domänstyrelsen meddelar, att i anledning av föreliggande meningsskiljaktigheter

mellan domänstyrelsen och byggnadsstyrelsen sammanträde hållits

hos domänstyrelsen den 26 januari 1960 med representanter för domänstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, djurgårdsnämnden och AB Aerotransport.

Byggnadsstyrelsens nyssnämnda synpunkter och önskemål synes efter vad

framkommit vid sammanträdet kunna bli i allt väsentligt tillgodosedda

vid en försäljning jämlikt föreliggande förslag till köpeavtal, och beaktande

tillika av särskilda av7 domänstyrelsen samt bolaget vid sammanträdet

gjorda utfästelser. Domänstyrelsen har sålunda vid sammanträdet uttalat,

att den ämnade i sinom tid begära byggnadsstyrelsens fortlöpande medverkan

vid upprättandet av avtalsförslaget åsyftad dispositionsplan rörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

Stallmästaregårds-området i dess helhet, varjämte från bolagets sida förklarats,

att arkitektarbetet beträffande den egentliga terminalbyggnaden

skulle bedrivas i nära samarbete med byggnadsstyrelsen.

Vad beträffar den i paragrafen fastställda årsräntan å ogulden del av

köpeskillingen, 5,35 procent, överstiger räntesatsen vad som i sådant hänseende

normalt skall tillämpas vid försäljningar av kronoegendomar. Jämlikt

10 § punkt c kungörelsen den 22 juni 1945 (nr 386) rörande tillämpningen

av förordningen den 25 maj samma år angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom in. m. föreskrives sålunda, att å oguldet belopp skall

erläggas ränta enligt grunder, som fastställes av Kungl. Maj :t. I anslutning

härtill har genom nådigt brev till styrelsen nämnda den 22 juni föreskrivits,

med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1945, att å oguldet belopp av köpeskilling

för försåld kronoegendom skall erläggas ränta motsvarande den normalränta,

som vid tiden för varje försäljning gäller för statens utlåningsfonder.

För budgetåret 1959/60 har denna ränta — jämlikt kungörelsen

den 30 juni 1959 (nr 379) — fastställts till 4 1/2 procent. Sistnämnda räntesats

torde emellertid i dagens läge reellt sett innebära en subvention,

som styrelsen förmenar saknar berättigande vid sådan försäljning, varom

nu är fråga. Den i det aktuella fallet överenskomna förhöjningen av räntesatsen

är att betrakta såsom ett förhandlingsresultat, vilket för kronans del

bör anses tillfredsställande.

Departementschefen

Det mellan domänstyrelsen och Aktiebolaget Aerotransport preliminärt

träffade köpeavtalet synes böra godtagas. Enligt detta avtal skall området

användas för att där anlägga en terminal. Beträffande frågan om den närmare

utformningen av denna anläggning har byggnadsstyrelsen framhållit,

att styrelsen ansett sig kunna tillstyrka försäljningen endast under den

förutsättningen att vid den arkitektoniska utformningen av byggnaderna

hänsyn tages till den känsliga miljön. Enär byggnadsstyrelsen enligt lag synes,

även i vad avser områden intill byggnadsminnesmärken, ha erforderliga

befogenheter beträffande utformningen av bebyggelsen, bör något anstånd

med försäljningen av den anledningen att utformningen ej är klar inte

vara påkallad. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ett område om cirka 20 700 m2 av stadsägan 1534 i

Solna stad, Stockholms län, må säljas till Aktiebolaget Aerotransport

för en köpeskilling av 2 000 000 kronor samt enligt

i huvudsak de grunder, vilka angivits i det föregående.

3:o

Tjugby Boställsgård 3'' i Östergötlands län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1960) hemställer, att kronoegendomen förra

fanjunkarebostället 1 mantal Tjugby Boställsgård 31 i Heda socken, Östergötlands

län, säljes till egendomens arrendator, Bengt Johansson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 25 km från Mjölby och Vadstena, innehåller

i tre skiften ca 44,5 ha, varav 22 ha tomt, trädgård och åker, 4 ha äng och

odlingsmark samt 18,5 ha avrösningsjord. Äkern består av styv lera och

mellanlera. Ungefär halva åkerarealen besväras allvarligt av vatten dels av

översvämning från Disaån, dels genom bristande täckdikning. Betesmarken

är utlagd på ängen utmed Disaån. Den är god men är liksom åkern utsatt

för översvämning. Egendomens produktiva skogsmark, 10,5 ha, har

ett virkesförråd av 990 m3sk, varav 210 m3sk tillhör åldersklass V och VI.

Manbyggnaden är i medelgott skick. Byggnaden är dock så till vida bristfällig

som den icke är värmeisolerad från grunden. För upprustning erfordras

ombyggnadsarbeten för omkring 40 000 kronor. Arrendatorn äger en centralvärmeanläggning,

en tillbyggnad på norra långsidan av manbyggnaden,

viss inredning för höns, vattenledning mellan ladugård och vattenbrunn

samt vattenpump med motor. Motala Ströms Kraftaktiebolag har elektrisk

ledning dragen över ägorna. Egendomen har del i Lysings häradsallmänning

och i Heda sockenallmänning med en genomsnittlig utdelning under

senare år av sammanlagt 17 m3sk årligen. Värdet därav kan uppskattas till

680 kr. Vidare har egendomen del i ett odlingslån med en annuitet av 60 kr.

Egendomen är upplåten under arrende till den 14 mars 1960 mot en årlig

avgäld av 3 600 kr. Den har brukats av Johansson sedan år 1951 och därförut

av hans förfäder sedan 1870-talet. Taxeringsvärdet är 96 900 kr., varav

89 800 kr. jordbruksvärde och 7 100 kr. skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 8 september 1959 saluvärderat

jordbruksdelen till 91 320 kr., varvid hänsyn tagits dels till egendomens

förhållandevis ringa areal, dels till investeringsbehovet, sammanlagt

ca 60 000 kr., för byggnadsarbeten och dikning.

Värdet av skogsmark och växande skog har den 18 november 1959 av

domänstyrelsen fastställts till 17 000 kr. Det kapitaliserade värdet av alimänningsandelarna

har beräknats utgöra 15 000 kr.

Lantbruksnämnden har uttalat, att egendomen är av lämplig omfattning

och att några särskilda rationaliseringsproblem i yttre avseende inte förefinnes.

Nämnden har vidare meddelat, alt den inte har något att erinra mot

att kronoegendomen säljes i nuvarande omfattning till dennas arrendator,

vilken kan påräkna förvärvstillstånd.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare har tillstyrkt försäljning

samt uttalat bl. a., att även jakten bör upptagas med särskilt värde. Det årliga

värdet av denna har uppskattats till 90 kr.

Arrendatorn har efter förfrågan av domänstyrelsen, huruvida han vore

villig förvärva egendomen för en köpeskilling av 125 300 kr., varav 2 000

kr. som kapitaliserat värde av jakten, framhållit att han funnit köpeskillingen

något hög samt i skrivelse den 9 januari 1960 förklarat sig beredd

att köpa gården för 123 000 kr. Johansson har bl. a. gjort gällande, att det

inte är motiverat att räkna med ett särskilt värde för jakten. Samtidigt har

Johansson anhållit att få erlägga köpeskillingen under loppet av 20 år.

Domänstyrelsen har funnit anledning inte finnas för kronan att behålla

i örevarande egendom. Det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet

å jordbruksdelen, 91 320 kr., har granskats enligt en av styrelsen använd

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

värderingsmetod utan att giva anledning till erinran. Huruvida särskild ersättning

skall begäras för jakträtten kan vara tveksamt, då denna är svai

att utnyttja inom så små skiften, varom här är fråga. Styrelsen anser, att

dylik ersättning i detta fall inte bör utgå och tillstyrker således, att arrendator

Johansson beredes tillfälle att köpa egendomen för en till 123 000 kr.

avrundad köpeskilling. Enligt tillämpningsföreskrifterna till gällande försälj

ningsförordning äger domänstyrelsen medgiva jämkningar i sättet för

köpeskillingens erläggande, när skäl därtill är.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande

villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar

på egendomen ingår i försäljningen. Samtliga på arrendekontiåktet grundade

rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag

av eventuellt oguldna arrendeavgälder samt skatter och onera —- skall anses

vara reglerade genom försäljningen. Köparen såsom ägare av egendomen

medgiver vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallsfastigheten

Ekenäs 22 i Vinnerstads socken rätt att dels kostnadsfritt för all framtid

behålla över egendomen framdragna elektriska ledningar, dels borttaga för

ledningarna hinderliga och för deras säkerhet farliga träd och buskar, vilka

skall tillhöra markägaren och tillvaratagas av denne, dels för vattenfallsstyrelsens

personal erhålla obehindrat tillträde till egendomen för ledningarnas

tillsyn, underhåll och reparation, skolande vattenfallsstyrelsen

ersätta den skada, som orsakas av trädens eller buskarnas borttagande, dels

till säkerhet för nämnda rättigheter erhålla inteckning i försålda egendomen.

Ägaren skall vara skyldig att, innan sadan inteckning meddelats, vid

överlåtelse av egendomen eller del därav göra förbehåll om rättigheternas

bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Innehavare av övriga över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. Köparen svarar for

på egendomen belöpande utgifter för egendomen berörande torrläggningsföretag.

I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (.nr

262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

Departementschefen

Enär ifrågavarande försälj ningsförslag inte föranleder någon erinran

från min sida, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

medgiva,

att kronoegendomen Tjugby Boställsgård 31 i Heda socken,

Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator

Bengt Johansson för en köpeskilling av 123 000 kronor och

på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1960

4:o

Appuna Orregård 21 i Östergötlands län

Domänstyrelsen (skr. 9/12 1959) hemställer, att kronoegendomen förra

fanjunkarebostället 1 mantal Appuna Orregård 21 i Appuna socken, Östergötlands

län, säljes genom utbud.

Beträffande egendomens beskaffenhet meddelas i huvudsak följande.

JEgendomen är belägen omkring 10 km sydväst Skänninge nära allmänna

^gen \ äderstad Skänninge. Den totala arealen av ägorna utgör omkring

, l~a> ''arav åker, tomt och trädgård i det närmaste 29 ha samt övrig mark

4 ha. Åkern består av växlande jordarter, huvudsakligen syrsand, moränlera

och klapperstensjord på kalkörsbotten, vartill kommer omkring 5 ha

mellan! er a. Av åbyggnaderna är mangårdsbyggnaden, ehuru i stort sett väl

underhallen, i knappt tillfredsställande skick. Byggnaden saknar alla moderna

bekvämligheter. Övriga byggnader, däribland ladugårdsbyggnad och

magasin, ar i gott skick. Egendomens hävd är mycket god. Till egendomen

hor andel i Göstrings häradsallmänning, vilket för egendomens del under

de narmast förflutna åren medfört en årlig utdelning av omkring 500 kr.

Över egendomen finnes framdragna en vattenfallsstyrelsen tillhörig högspanningsledning

ävensom en lokal distributionsledning. Härjämte berör

vissa avloppsledningar från angränsande fastigheter egendomen. Egendomen

ai renderas sedan år 1933 av delägarna i dödsboet efter Frans Oskar

Gustafsson. Gällande arrendekontrakt utgår den 14 mars 1960. Arrendeavgiften

för innevarande år uppgår till 4 200 kr. Vissa anläggningar på egendomen

tillhör arrendatorerna, däribland ett hönshus och två mindre garagebZgf??,

r samt en djupvattenpump med motor. Ytterligare må nämnas, att

ett r olkunga kommun tillhörigt uthus till en närbelägen skolbyggnad finnes

uppfört på egendomen. Taxeringsvärdet utgör sammanlagt 106 500 kr.,

allt jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 13 augusti 1959 saluvärderat

egendomen, med undantag för skogsmarken med växande skog, till

158 600 kr., i vilket belopp ingår andelen i häradsallmänningen med ett värde

av 12 500 kr. Såsom villkor vid en försäljning i öppna marknaden har

nämnden föreslagit, att ett mindre tomtområde, ungefärligen 600 in2, varå

nyssnämnda kommunen tillhöriga uthus är beläget, efter avstyckning undantages

från försäljning av egendomen i och för särskild överlåtelse till

kommunen.

\ ärdet av skogsmarken och växande skog har av vederbörande jägmästare

vid förrättning den 19 oktober 1959 föreslagits till 3 400 kr.

Arrendatorerna har i skrivelse till domänstyrelsen den 5 oktober 1959

avsagt sig liembudsrätt till såväl nytt arrende som köp av egendomen.

Lantbruksnämnden har genom beslut den 11 december 1959 tillstyrkt

försäljning av kronoegendomen i dennas nuvarande omfattning.

Domänstyrelsen har funnit Appuna Orregård 21 hänförlig till sådan kategori

av kronoegendomar, som inte bör bibehållas i kronans ägo. Vad beträffar

nyssnämnda av uppskattningsnämnden föreslagna försäljningsvillkor,

anser styrelsen angeläget, att ärendet rörande egendomens försäljning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kurnjl. Maj. ts proposition nr 55 år 1960

inte fördröjes i avvaktan på den nämnda avstyckningsförrättningen. Ytterligare

må beaktas, att kommunen i förekommande fält genom förbehåll i

blivande köpekontrakt rörande egendomen kan tillförsäkras rätt att arrendera

tomtområdet. Frågan om kommunens eventuella inköp av området

torde därför inte påfordra någon omedelbar lösning. Slutligen må anmärkas,

alt Appuna församling — som tidigare haft att handha skolbyggnadsärendena

i socknen — på sin tid erbjudits friköp av tomten men avslagit erbjudandet.

Styrelsen kommer jämlikt praxis att inlösa nämnda byggnader

och pumpanläggning, vilka tillhör arrendatorn. Hänsyn härtill har tagits

vid nämndens prissättning av egendomens jordbruksdel. Det av nämnden

föreslagna saluvärdet för jordbruksarealen, (158 600 — 12 500 =) 146 100

kr., har av styrelsen granskats med tillämpning av utav styrelsen för sådant

ändamål använd kontrollmetod. Värdet har därvid ansetts böra godtagas,

även om detsamma befunnits tämligen högt. Detta förhållande bör enligt

styrelsens mening medföra, att någon förhöjning av saluvärdet inte bör

komma i fråga, även om tomtområdet inbegripes i en överlåtelse av egendomen

såsom styrelsen finner böra ske. Mot det angivna värdet för egendomens

skogsmark med växande skog, 3 400 kr., har styrelsen ingen erinran.

Med hänsyn till det anförda håller styrelsen för sin del före, att egendomen

bör utbjudas i den öppna marknaden med ett saluvärde av 162 000

kr., varav för skogsdelen 3 400 kr. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt

ske på i huvudsak följande villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare

bestämmes. Endast domänverket tillhöriga byggnader och anläggningar å

egendomen omfattas av försäljningen. Köparen såsom ägare av egendomen

medgiver vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallslägenheten Ekenäs

2- i Vinnerstads socken rätt att dels kostnadsfritt för all framtid behålla

en över egendomen framdragen elektrisk ledning, dels borttaga för ledningen

hinderliga och för dess säkerhet farliga träd och buskar, vilka skall tillhöra

markägaren och tillvaratagas av denne, dels medge vattenfallsstyrelsens

personal obehindrat tillträde till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll

och reparation. Vattenfallsstyrelsen skall ersätta den skada, som

orsakas av trädens eller buskarnas borttagande, dels ock till säkerhet för

nämnda rättigheter erhålla inteckning i försålda egendomen. Innan sådan

inteckning meddelats, skall ägaren av egendomen vara skyldig att vid överlåtelse

av densamma eller del därav göra förbehåll om rättigheternas bestånd

och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Innehavare av övriga över egendomen framdragna elektriska ledningar förbehålles

rätt att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till

annan ersättning än gottgörelse för skada till följd av tillsyn, reparation

eller underhåll av ledningarna eller för skada, som genom ledningarna kan

åsamkas kreatur. Innehavare av andra över egendomen framdragna ledningar

skall likaledes förbehållas rätt att nyttja och bibehålla ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse för skada genom

tillsyn, reparation eller underhåll av ledningarna. Folkunga kommun skall

äga rätt att tills vidare på i orten gängse villkor arrendera tomtmark för

ett å egendomen befintligt kommunen tillhörigt uthus till skolbyggnad.

Köparen ensam skall svara för kostnaderna för lagfart samt övriga med köpet

förenade utgifter ävensom gälda de skatter och onera, som från till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

trädesdagen kan belöpa på egendomen. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen

den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens förslag att avyttra ifrågavarande kronoegendom har

jag inte något att erinra. Såsom framgår av det föregående har domänstyrelsen

funnit det av uppskattningsnämnden föreslagna värdet tämligen

högt. I likhet med styrelsen finner jag mig emellertid — med beaktande av

det i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. bestämda förfarandet vid utbud — böra godtaga

det föreslagna saluvärdet. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Appuna Orregård 21 i Appuna socken,

Östergötlands län, må med ett saluvärde av 162 000

kronor säljas på i huvudsak de villkor, som domänstyrelsen

föreslagit.

5:o

Råmmarp l1 i Jönköpings län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1960) hemställer, att kronoegendomen förra

förarebostället 1/2 mantal Råmmarp l1 i Hakarps socken, Jönköpings län,

säljes genom utbud.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen omkring 5 km nordost om Huskvarna på ett avstånd

av ungefär en km från allmän väg. Den totala arealen uppgår till

ungefärligen 102 ha, varav åker, tomt och trädgård drygt 14 ha, kulturbetc

och äng 11,5 ha, produktiv skogsmark 68 ha samt övrig mark — huvudsakligen

bergsområden — 8,5 ha. Av åkern består ca 5 ha av torvjord samt

återstoden av moränjord. Täckdikning saknas. Hävden är god. Åbyggnaderna

är över lag i knappt medelgott skick. Manbyggnaden saknar moderna

bekvämligheter och ladugårdsbyggnaden är försedd med spåntak. Vattentillgången

på egendomen är knapp, ehuru vattnets kvalitet är god. Vissa inredningsdetaljer

i manbyggnad och ladugård har utförts av egendomens

arrendator och tillhör denne. Över egendomen finnes framdragen en elektrisk

ledning tillhörig ett lokalt distributionsföretag. Arrendatorn, Elias

Lindell, har brukat egendomen sedan år 1938. Gällande arrendekontrakt

utgår den 14 mars 1960. Årliga arrendeavgiften utgör 1 300 kr. Egendomens

sammanlagda taxeringsvärde uppgår till 137 200 kr., varav 51 600 kr. avser

inägorna samt 85 600 kr. skogsmarken med växande skog.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 30 oktober 1957 saluvärderat

inägorna till 45 000 kr.

Värdet av skogsdelen har den 3 februari 1959 av domänstyrelsen fastställts

till 128 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

Lantbruksnämnden har den 16 december 1959 uttalat, att ifrågavarande

fastighet har en sådan areal och ägosammansättning, att den enligt nämndens

uppfattning utgör en lämplig kombinerad brukningsenhet och efter

upprustning av byggnadsbeståndet trots det något isolerade läget synes ha

möjlighet att bestå som sådan.

Domänstyrelsen har funnit egendomen från jordbrukssynpunkt vara närmast

ett typfall av den kategori egentliga kronoegendomar, som inte bör kvarbli

i allmän ägo. Skogsbeståndet — 7 575 m3sk — kan anses tillfredsställande.

Med hänsyn till egendomens isolerade läge och mindre goda vägförbindelser

blir emellertid kostnaderna för skogens skötsel för domänverkets

del förhållandevis höga. Även rent skogliga synpunkter motiverar därför

en avhändelse av egendomen. Det av uppskattningsnämnden beräknade saluvärdet

för inägorna har granskats enligt styrelsens värderingsmetod. Med

hänsyn till efter saluvärderingen skedd prisutveckling har värdet numera —

i juli 1959 ■— omprövats, varvid styrelsen funnit anledning höja detsamma

med 7 000 kr. till 52 000 kr. Värdet av skogsdelen har med hänsyn till den

höjning av normalräntan från 4 1/4 till 4 1/2 procent, som beslutats för

budgetåret 1959/60, omräknats och genom styrelsens beslut den 8 september

1959 bestämts till 121 000 kr. I skrivelse till arrendator Lindell den 17

september 1959 har domänstyrelsen erbjudit denne sin medverkan att till

honom överlåta egendomen för en sammanlagd köpeskilling av 173 000 kr.

samt under vissa andra villkor. Lindell har i svarsskrivelse den 11 december

1959 uppgivit, att han inte vill godtaga den föreslagna köpeskillingen. Vidare

har han i skrivelse den 28 december 1959 till domänintendenten i Mellersta

området förklarat, att han inte önskar kvarbliva såsom arrendator

å egendomen efter den 14 mars 1960. Domänstyrelsen finner på grund härav,

att egendomen bör utbjudas till salu på allmänna marknaden med ett

saluvärde enligt de verkställda värderingarna. — Försäljningen bör enligt

styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare

bestämmes. Andra än domänverket tillhöriga anläggningar på egendomen

omfattas inte av försäljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla

och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning

härför än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada genom tillsyn,

reparation eller underhåll av ledningarna samt för skada, som därigenom

kan åsamkas kreatur. Kostnaderna för lagfart å egendomen ävensom övriga

med köpet förenade utgifter samt de skatter och onera, som från tillträdesdagen

kan belöpa på egendomen, skall helt bestridas av köparen. I övrigt

skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Departementschefen

Domänstyrelsens förslag till försäljning synes mig höra godtagas. Saluvärdet

hör därvid i enlighet med senast verkställda uppskattningar upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

tagas till 173 000 kronor, varav 52 000 kronor för inägorna och 121000

kronor för skogsmark och växande skog. Jag hemställer sålunda, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Råmmarp l1 i Hakarps socken, Jönköpings

län, må med ett saluvärde å 173 000 kronor säljas

på i huvudsak de villkor, som domänstyrelsen föreslagit.

6:o

Erikstorp 72 i Kristianstads län

Domänstyrelsen (skr. 29/1 1960) hemställer, att kronoegendomen Erikstorp

72 i Västra Vrams socken, Kristianstads län, säljes till egendomens arrendator,

Karl-E. Holmqvist.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Fastigheten utgör en av överlantmätaren i länet den 21 mars 1959 fastställd

avstyckning från kronoegendomen f. d. sergeantbostället 2/3 mantal

Erikstorp nr 7 och motsvarar egendomens hemskifte. Avstyckade fastigheten

är belägen på Linderödsåsen med vidsträckt utsikt över Kristianstadsslätten.

Arealen uppgår till 60,663 ha, varav 20,879 ha åker, 10,621 ha äng

och 29,163 ha avrösningsjord. Av åkern, som inte är systemtäckdikad, utgöres

ca 6 ha av sten- och grusblandad sandjord, ca 11 ha av lättare, grusig

sandjord samt ca 4 ha av torvjord. Ängs- och betesmarken är dålig. Den

produktiva skogsmarken, 28,45 ha, har ett virkesförråd av 3 775 m3sk, huvudsakligen

bok, varav 220 m3sk tillhör åldersklass VI och 915 m3sk åldersklass

VII. Ideala medelboniteten är 8,9. Byggnaderna är i medelgott skick.

Arrendatorn äger alla elektriska anläggningar, värmeledning och sanitär installation

i manbyggnaden, vissa andra anordningar i samma byggnad ävensom

ett bilgarage m. m. Fastigheten är upplåten under arrende till den 14

mars 1960 mot en årlig avgäld av 1 935 kr. Arrendator Holmqvist har brukat

fastigheten sedan år 1943. Taxeringsvärdet för fastighetens jordbruksdel

uppgår till 68 100 kr. Taxeringsvärdet på skogsdelen kan inte angivas,

enär nämnda skogsdels taxeringsvärde ingår i taxeringsvärdet för skogen å

kronoegendomen i dess helhet.

bppskattningsnämnden har vid förrättning den 16 juli 1959 saluvärderat

inägorna till 75 380 kr. Nämnden har föreslagit, att fastigheten säljes till

arrendatorn, som väl hävdat densamma. För anläggningar, som äges av arrendatorn,

har uppskattningsnämnden tillstyrkt avdrag med 12 870 kr.

från det sammanlagda saluvärdet.

Värdet av skogsmark och växande skog har av domänstyrelsen den 11 december

1959 fastställts till 92 000 kr. I detta belopp ingår inte värdet av en

färgstämplad virkespost om 415 m3sk, uteslutande bestående av bokskog.

Lantbruksnämnden har den 5 februari 1960 meddelat Holmqvist förvärvstillstånd.

Domänstyrelsen har —■ pa grundval av en år 1951 igångsatt inventering

av jordbruksdomänerna under dess förvaltning — funnit skäl inte föreligga

för kronan att behålla ifrågavarande avstyckade fastighet. Det av uppskatt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

15

ningsnämnden föreslagna saluvärdet på inägorna, 75 380 kr., har efter

granskning kunnat godtagas. Enär styrelsen, efter anmärkningar, som fastställts

vid brandsyn, genom beslut den 21 december 1959 anslagit 4 810 kr.

för anordnande av garage för traktorer, bör nämnda saluvärde ökas med

motsvarande belopp. Med värdet av skogsmarken och skogen, 92 000 kr.,

blir då saluvärdet å fastigheten i dess helhet 172 200 kr. i avrundat tal. Då

anledning till erinran mot uppskattningsnämndens beräkning av värdet av

arrendatorns anläggningar, 12 870 kr., inte finnes, bör saluvärdet vid försäljning

till arrendatorn bestämmas till 159 300 kr. Styrelsen framhåller i

detta sammanhang, att köparen kommer att få vidkännas kostnaden för fastighetens

avstyckande, 1 024 kr. Utstämplingen om 415 m3sk kommer i

samband med försäljningens genomförande att i första hand erbjudas Holmqvist

till då rådande dagspris, eller, därest denne inte önskar förvärva virkesposten,

säljas till annan eller avverkas i domänverkets regi. Försäljningen

bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.

Fastigheten överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar

å fastigheten ingår i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade

rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag av

eventuellt oguldna arrendeavgälder och skatter — anses vara reglerade genom

försäljningen. Köparen skall svara för kostnader för fastigheten eventuellt

berörande torrläggningsföretag. Kronan eller eventuell köpare av en

virkespost om 415 m3sk, vilken inte ingår i försäljningen, förbehålles rätt

att behålla posten å rot under femton månader från tillträdesdagen samt

ha virket kvarliggande högst ett år därefter. Innehavare av över fastigheten

med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt

att behålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning

än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,

reparation och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas

å kreatur. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj

1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Arrendator Holmquist har den 9 januari 1960 antagit ett anbud att förvärva

fastigheten för en köpeskilling, motsvarande saluvärdet. Han har anhållit

att få erlägga köpeskillingen under loppet av 15 år.

Domänstyrelsen tillstyrker, att fastigheten säljes till arrendator Holmqvist

för en köpeskilling av 159 300 kr. Enligt tillämpningsföreskrifterna till

gällande försäljningsförordning äger domänstyrelsen medgiva jämkning i

sättet för köpeskillingens erläggande, när skäl därtill är. Styrelsen uppger

sig ha för avsikt att tillmötesgå Hohnqvists önskemål om en 15-årig amorteringstid.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag inte något alt erinra. Jag

hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Erikstorp 72 i Västra Vrams socken,

Kristianstads län, må säljas till egendomens arrendator Karl

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj. ts proposition nr 55 år 1960

E. Holmqvist för en köpeskilling av 159 300 kronor och på

i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

7 :o

Hyllstofta 412 i Klippans köping

Domänstijrelsen (skr. 29/1 1960) hemställer, att kronoegendomen Hyllstofta

412 i Vedby socken, Klippans köping, Kristianstads län, säljes till

egendomens arrendator Oscar Jönsson.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas i huvudsak följande.

Fastigheten — som utgör en av överlantmätaren i länet den 31 januari

1959 fastställd avstyckning från den av kronan år 1945 för 130 000 kr. inköpta

fastigheten 193/288 mantal Hyllstofta 411 — är belägen invid järnvägen

Hässleholm—Hälsingborg omedelbart invid Hyllstofta järnvägsstation.

Den innehåller i tre skiften en areal om 76,5 ha. Av denna areal utgöres

43,8 ha av åker, tomt och trädgård, 8,7 ha av ängs- och betesmark, 20,3

ha av skogsmark delvis dock använd som bete, samt 3,7 ha av annan avrösningsjord.

Åkerjorden består av mycket svag grus- och sandmylla på

botten av liknande beskaffenhet. En del av åkerjorden är inlagd till permanent

betesvall. Åkerjorden kan jämföras med de dåliga jordar, vilka förekommer

i Smålands skogsbygder och lämnar vissa år mycket svag avkastning

på grund av mager beskaffenhet och försommartorka. Ängs- och betesmarken

är belägen dels vid Bäljane å, som flyter genom egendomen, dels

ock söder om egendomens byggnader. Betesmarkens godhetsgrad ligger avsevärt

under medelnivån. Den produktiva skogsmarken, 11,35 ha, huvudsakligen

gran, bär ett virkesförråd av 1 720 m3sk, varav 1 310 m3sk tillhör

åldersklass V och VI. Den ideala medelboniteten är 7,6. Efter avstyckningen

innehåller restfastigheten ca 118 ha skogsmark. Åbyggnaderna är medelgoda.

Svinhuset är dock av enklaste slag. Sydsvenska kraftaktiebolaget har

en elektrisk högspänningsledning framdragen över ägorna. Dessutom finnes

en elektrisk distributionsledning för fastighetens behov, tillhörande Perstorps

köping. Fisket i Bäljane å saknar betydelse. Stamfastigheten är upplåten

under arrende till den 14 mars 1960 mot en årlig avgäld av 3 000 kr.,

vartill kommer en årlig avgift av 100 kr. för nyttj anderätten till av kronan

vid förvärvet av stamfasligheten övertagna fem andelar i Hyllstofta andelsbränneriförening.

Stamhemmanet har varit upplåtet till arrendator Jönsson

alltsedan det inköptes av kronan och brukas av denne tillsammans med en

egen fastighet (Hyllstofta 29) om 42 ha, huvudsakligen skogsmark. Berndt

Jonny Christensson förhyr direkt av kronan en lägenhet om två rum och

kök in. in., inrymd i det s. k. gamla bränneriet, mot en årshyra av 300 kr.

Taxeringsvärdet på jordbruksdelen är 83 800 kr. Taxeringsvärdet på skogsdelen

kan icke exakt angivas men har beräknats utgöra 25 000 kr.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning, som avslutats den 25 oktober

1959, saluvärderat inägorna till 89 670 kr., varjämte nämnden såsom

värde på bränneriandelarna föreslagit 2 500 kr. Nämnden har föreslagit, att

fastigheten säljes till arrendatorn, som väl hävdat densamma. För förbätt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

17

ringsarbeten, som utförts av arrendatorn, liar nämnden tillstyrkt avdrag

med 11 610 kr. från det sammanlagda saluvärdet.

Värdet av skogsmarken och växande skog har, efter uppskattning av vederbörande

skogstaxator, av domänstyrelsen den 10 november 1959 fastställts

till 42 000 kr.

Lantbruksnämnden har i yttrande, avgivet före avstyckandet av salulotten,

ansett det lämpligt, att lotten såldes till Jönsson.

Domänstyrelsen har på grundval av en år 1951 igångsatt inventering av

jordbruksdomänerna under styrelsens förvaltning inte funnit skäl föreligga

för kronan att behålla ifrågavarande avstyckade fastighet. Det av uppskattningsnämnden

föreslagna saluvärdet på inägorna, 89 670 kr., har efter

granskning kunnat godtagas liksom ock värdet av bränneriandelarna, 2 500

kr. Med värdet av skogsmarken och skogen, 42 000 kr., blir saluvärdet på

fastigheten i dess''helhet 134 170 kr. Det föreslagna avdraget för förbättringsarbeten,

11 610 kr., har inte givit styrelsen anledning till erinran. Vid

försäljning till arrendatorn utgör köpeskillingen sålunda i avrundat tal

122 600 kr. Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att köparen kommer

att få vidkännas kostnaden för fastighetens avstyckande, 1 464 kr. Som försäljningsvillkor

i övrigt föreslås i huvudsak följande.

Fastigheten överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare

bestämmes. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar ingår i

försäljningen. Samtliga rättsanspråk, vilka grundar sig på det mellan kronan

och arrendator Jönsson träffade arrendekontraktet om 193/288 mantal

Hyllstofta nr 41, dock med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgälder

samt skatter och onera, skall anses vara reglerade genom försäljningen.

Innehavare av över fastigheten med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk

ledning förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt för

köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för

skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen ävensom

för skada, som förorsakas å kreatur. Berndt Jonny Christensson, som f. n.

hyr en lägenhet i det s. k. bränneriet, skall äga kvarbli som hyresgäst mot

erläggande av skälig hyra till köparen. För på fastigheten belöpande utgifter

för densamma berörande torrläggningsföretag har köparen att svara.

Kostnaden för avstyckning in. in., 1 464 kr., lagfart och övriga med köpet

förenade utgifter ävensom å fastigheten för tiden från tillträdesdagen belöpande

skatter och onera erlägges av köparen. I övrigt skall bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Arrendatorn har den 19 januari 1960 antagit ett anbud att förvärva fastigheten

för den föreslagna köpeskillingen. Han har samtidigt anhållit att

få erlägga densamma under loppet av 15 år.

Domänstyrelsen tillstyrker, att fastigheten säljes till arrendatorn för

122 600 kr., samt framhåller, att styrelsen enligt tillämpningsföreskrifterna

lill gällande försäljningsförordning äger medge jämkning i sättet för köpeskillingens

erläggande, när skäl därtill är. Styrelsen uppger sig ämna tillmötesgå

Jönssons framställning om amorteringstiden.

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 55

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

Departementschefen

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag inte något att erinra.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

alt kronoegendomen Hyllslofta 412 i Vedby socken, Klippans

köping, Kristianstads län, må säljas till egendomens

arrendator Oscar Jönsson för eu köpeskilling av 122 600

kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

8 :o

Eskatorp 21 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 21/12 1959) hemställer, att kronoegendomen förra

skolhemmanet 1/2 mantal Eskatorp 21 i Härslövs socken, Malmöhus län,

säljes till egendomens arrendator, Helge Christensson.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas följande.

Hemmanet är beläget 3 km från Härslövs kyrka och 4 km från Vallåkra

järnvägsstation. Marken till hemmanet är utlagd i två skiften, ett hemskifte

om 26,5 ha åker, tomt och trädgård samt ett skogsskifte om 0,7 ha.

Åkerjorden utgöres till övervägande del av tämligen godartad lättlera. Dräneringssystemet

är gammalt och delvis otillfredsställande. Av åbyggnaderna

är boningshuset i gott skick men saknar värmeledning och badrum. Stallbyggnaden,

till vilken hör gödselstad och betmassegrav, befinner sig i mycket

gott skick, vilket även gäller beträffande logen. Elektriska ledningar,

tillhörande Sydsvenska kraftaktiebolaget, finnes framdragna över ägorna.

Hemmanet är f. n. upplåtet på arrende till den 14 mars 1960 enligt ett av

stiftsnämnden i Lund den 25 februari 1947 utfärdat arrendekontrakt. Årliga

arrendeavgälden utgör 2 100 kr., vartill kommer ett s. k. årsbelopp för

nybyggnad m. m. om 1 000 kr. Nuvarande arrendatorn, Helge Christensson,

har innehaft hemmanet sedan den 14 mars 1947. Hemmanet har vid 1957

års allmänna fastighetstaxering åsatts ett för inägorna och skogsdelen gemensamt

taxeringsvärde om 154 500 kr.

Rörande bakgrunden till försäljningen anför domänstyrelsen vidare.

I skrivelse den 3 juni 1955 hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att hemmanet försåldes till Christensson

för en köpeskilling av 90 000 kr. samt under vissa villkor i övrigt. Genom

beslut den 16 mars 1956 lämnade emellertid Kungl. Maj:t — med angivande

av att statskontoret den 27 januari samma år utlåtit sig i ärendet — styrelsens

hemställan utan bifall. I utlåtandet framhöll statskontoret, att nämnda

saluvärde beräknats enligt dittills vid försäljning av kronoegendomar

tillämpade grunder. Då emellertid en omprövning av saluvärderingarna

skulle ske och då arrendetiden för det för försäljning ifrågasatta hemmanet

inte utginge förrän 1960, ansåg statskontoret, att med prövning av

försäljningsärendet borde tills vidare anstå i avvaktan på verkställandet av

berörda utredning rörande värderingsgrunderna och det slutliga ställningstagandet

till resultatet av densamma. Domänstyrelsen anför nu i anledning

härav, alt styrelsen i promemoria den 15 december 1954 — i väsentliga

delar återgiven i propositionen 1955: 76 — redogjort för de författningsen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kiuujl. Maj:ts proposition nr 55 år 1!)60

liga bestämmelserna rörande saluvärdering av kronoegendomar samt det

med anledning därav dittills utbildade förfarandet vid bestämmelsernas tillläinpning.

I promemorian bär i sådant hänseende bl. a. uppgivits, att styrelsen

sedan ett antal år bearbetar av statistiska centralbyrån insamlat niaterial

rörande försäljningar i fria marknaden av jordbruksegendomar, därvid

egendomarna grupperats efter belägenhet och storleksordning. Ytterligare

har uppgivits, att detta material etter bearbetningen inom styrelsen

gjorts tillgängligt för domänintendenterna för att tjäna till ledning vid värderingarna

i fråga. Slutligen har i promemorian utförligt redogjorts för den

speciella metodik, som styrelsen med tillämpning av åsyftade statistiska material

begagnat vid inom styrelsen verkställd granskning av uppskattningsnämndernas

förslag, ävensom de åtgärder, vilka vid en eventuellt bristande

överensstämmelse i de särskilda fallen plägat vidtagas. Det i promemorian

angivna förfaringssättet vid värderingsarbetet har kontinuerligt tillämpats

och i viss mån utvecklats. Vissa ändringar har sålunda skett beträffande

sammanställandet av det statistiska material, som delgives domänintendenterna.

Objektiva grunder för bedömning av saluvärden å speciellt dåliga

egendomar saknas, då försäljningar av egendomar, som kan betecknas som

mer eller mindre extrema varianter, exempelvis egendomar med speciellt

dåliga jordar eller helt förslitna byggnader, knappast kan vara till någon ledning

för de enskilda fallen. Emellertid tror sig styrelsen med visst fog kunna

göra gällande, att felmarginalen vid saluvärderingarna enligt de framkomna

värderingsmetoderna inte överstigit ± 10 procent. Angående normalfallen

torde anledning finnas till antagande, att felmarginalen rört sig

om ± 5 procent. I anslutning till det anförda håller styrelsen före, att anledning

numera saknas att uppskjuta behandlingen av försäljningsfrågan

rörande Eskatorp 21 i avvaktan på ytterligare prövning av tillförlitligheten

av den inom domänverket tillämpade metodiken vid värdering av jordbruksfastigheter.

I ärendet synes böra beaktas att, såsom statskontoret i sitt utlåtande

anmärkt, nuvarande arrende beträffande hemmanet utgår den 14

mars 1960. Denna omständighet har i utlåtandet anförts såsom bidragande

skäl för att med prövning av styrelsens då föreliggande försälj ningsframställning

syntes böra anstå. Arrendets upphörande per sagda tidpunkt medför

emellertid numera, att egendomens försäljning inte ytterligare bor uppskjutas

utan komma till stånd snarast möjligt efter utgången av arrendeåret

1959/1960. Detta sammanhänger bl. a. med att arrendatorn, i enlighet

med vad förut antvtts, kontraktsenligt äger vid arrendetidens slut i samband

med avträdessyn utfå ersättning för vissa om- och nybyggnadsarbeten. Ersättningskravet

avser numera ett belopp av i det närmaste 45 000 kr. För

utbetalning härav skall i första hand ianspråktagas till hemmanet hörande

kapitalmedel, vilka emellertid f. n. uppgår till endast omkring 15 000 kr.

SkillnadsbelÖppet torde styrelsen — under förutsättning att försäljning mte

sker _ bli nödsakad att tills vidare förskottera från sina löpande medel.

Denna principiellt otillfredsställande ordning torde kunna undvikas, därest

hemmanet inom behörig tid överlates å arrendatorn. Styielsen hai duixid

i åtanke möjligheten att vid en överlåtelse reglera mcllanhavandel genom

alt kvittningsvis nedsätta köpeskillingen med ersättningsbeloppet i fråga i

likhet med vad som av styrelsen föreslagits i framställningen år 1955.

Lantbruksnämnden bär i skrivelse den ‘2(1 augusti 19nS uttalat, alt den

inte har något åt! erinra mot att egendomen lorsäljes till arrendatorn samt

att denne torde kunna erhålla tillstånd lill del itragavarande förvärvet.

Uppskattningsnämnden har vid lördagen förrättning den 16 september

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1!)60

1959 saluvärderat inägorna till 153 700 kr. Nämnden har därvid föreslagit,

att den ersättning arrendatorn är berättigad uppbära för vissa om- och nybyggnadsarbeten,

måtte per den 14 mars 1960 bestämmas skola utgå med

sammanlagt 44 837 kr., att vid ifrågasatt försäljning till arrendatorn frånräknas

köpeskillingen.

Värdet av skogsmarken och växande skog har av domänstyrelsen den 13

januari 1959 fastställts till 2 600 kr.

Domänstyrelsen har vid tillämpning av styrelsens värderingsmetod inte

funnit anledning till erinran mot uppskattningsnämndens värdering. Styrelsen

anmäler, att sedan normalräntan för lån från statens utlåningsfonder

för budgetåret 1959/60 höjts till 4 1/2 procent, en justering av det hemmanets

skogsdel åsatta saluvärdet, 2 600 kr., möjligen kan övervägas. Då emellertid

preliminär försäljningsöverenskommelse slutits före räntehöjningen

och en eventuell omräkning av värdet endast skulle medföra en i sammanhanget

helt obetydlig sänkning därav, anser styrelsen värdet i fråga böra bibehållas.

Åberopande det anförda hemställer domänstyrelsen, att Kungl.

Maj :t måtte återupptaga frågan om försäljning av f. d. skolhemmanet Eskatorp

21 och i sådant hänseende föreslå riksdagen medgiva, att hemmanet

överlåtes till arrendatorn H. Christensson för en sammanlagd köpeskilling

av 111 500 kr. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak

följande villkor.

Hemmanet överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare bestämmes.

Endast jordägaren tillhöriga hus och anläggningar ingår i försäljningen.

Samtliga på arrendekontrakt grundade rättsanspråk mellan jordagaren

samt arrendatorn — dock med undantag för eventuellt oguldna arr®?V*''eavgalder

samt skatter och onera — skall anses reglerade genom försäljningen.

Innehavare av över hemmanet med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att nyttja och bibehålla ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av tillsyn, reparation eller underhäll

av ledningarna eller för skada, som genom ledningarna åsamkas krea^ur''4,

?°Paren en®am bestrider kostnaderna för lagfart samt övriga med köpet

förenade utgifter ävensom svarar för de skatter och onera, som från tillträdesdagen

kan belöpa på fastigheten.

Arrendatorn har antagit erbjudandet att inköpa fastigheten på av styrelsen

föreslagna villkor.

Statskontoret anför i remissyttrande den 22 januari 1960 bl. a„ att ämbetsverket

i utlåtande över en år 1955 gjord framställning om försäljning

av f. d. skolhemmanet Eskatorp, ifrågasatte, om inte med prövning av försäljningsspörsmålet

tills vidare borde anstå i avvaktan på verkställandet av

en av departementschefen bebådad omprövning av bl. a. frågan om saluvärderingarna

vid avyttring av kronoegendomar. Samtidigt erinrade ämbetsverket,

att arrendetiden i förevarande fall inte utginge förrän år 1960.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat, pågår inom domänstyrelsen

en undersökning rörande det ekonomiska utfallet av förvaltningen av statens

jordbruksdomäner efter år 1950. I samband härmed torde en redovis
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:Is proposition nr Ö5 år 1 !)(><)

ning komma att lämnas av erfarenheterna av en försöksvis tillämpad värderingsmetod

vid bestämmande av saluvärdet å till försäljning avsedd kronomark.

Statskontoret hade funnit önskvärt, om den bebådade utredningen

rörande principerna för saluvärderingarna förelegat vid ställningstagandet

till förevarandc försäljning. Med hänsyn till föreliggande omständigheter,

särskilt det förhållandet att det nuvarande arrendet utlöper den 14 mars

1960, vill statskontoret emellertid inte rikta någon erinran mot att försäljning

av ifrågavarande fastighet kommer till stånd. Skäligheten av det föreslagna

försäljningspriset — 111 500 kr. — undandrager sig dock statskontorets

bedömande.

Departementschefen

Med hänsyn till bland annat vad som numera upplysts i ärendet tinner

jag, att hinder ej längre föreligger för egendomens försäljning till arrendatorn.

Jag har ej något att erinra mot den föreslagna saluvärderingen eller

mot förslaget att ett belopp om 44 837 kronor avdrages från köpeskillingen,

utgörande ersättning för vissa av arrendatorn utförda om- och nybyggnadsarbeten.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen Eskatorp 21 i Härslövs socken, Malmöhus

län, må säljas till egendomens arrendator Helge

Christensson för ett belopp av 111 500 kronor och på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

9:o

Bröda l2 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1960) hemställer, att kronoegendomen förra

mönsterskrivarebostället 1/2 mantal Bröda l2 i Allerums socken, Malmöhus

län, säljes till Valdemar Johansson, arrendator av egendomen sedan 1923.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen omkring 8 km norr om Hälsingboig och 4 km väster

om ödåkra järnvägsstation. Arealen uppgår till i det närmaste 43 ha,

varav 38 ha åker, tomt och trädgård och 1 ha betesmark. Återstoden utgöres

av impediment. Åkerjorden är till huvuddelen av lättare beskaffenhet

och känslig för torka. Täckdikning har kommit till utförande i begränsad

omfattning. Anläggningarna är omoderna och fungerar inte helt tillfredsställande.

Större öppna diken finnes. Av åbyggnaderna är vissa i gott skick,

andra i mycket gott skick. Manbyggnaden är dock omodern och saknar i

stort sett bekvämligheter. Egendomens hävd är god. Vissa vatten- och avloppsanläggningar

samt elektriska anläggningar i manbyggnaden och befintlig

arbetarbostad har utförts på nuvarande arrendators bekostnad och

tillhör denne. Så är även fallet med viss annan inredning i dessa byggnader.

Vidare må antecknas, att arrendatorn på egen bekostnad anlagt ny infart

med därtill hörande planteringar o. d. över egendomen finnes framdragna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:Is proposition nr 55 år 1!)6U

elektriska ledningar tillhörande den lokala distributionsföreningen. Gällande

arrendekontrakt utgår 1968. Den årliga arrendeavgälden uppgår till 7 000

kr. Egendomens taxeringsvärde utgör 214 700 kr., allt jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden bär vid förrättning den 8 oktober 1959 saluvärderat

egendomen till 218 200 kr. I detta belopp ingår värdet av de arrendatorn

tillhöriga anläggningarna. Nämnden förordar därför, att vid en överlåtelse

till arrrendatorn sagda saluvärde reduceras med det belopp, varmed

de arrendatorn tillhöriga objekten av nämnden bedömts ha ökat egendomens

värde, eller — enligt en i nämndens protokoll intagen specifikation — med

sammanlagt 12 800 kr.

Lantbruksnämnden har den 11 januari 1960 meddelat Johansson tillstånd

att förvärva ifrågavarande fastighet.

Domänstijrelsen har funnit Bröda l3 liänförlig till sådan kategori av kronoegendomar,

som inte bör bibehållas i kronans ägo. Det av uppskattningsnämnden

beräknade saluvärdet har granskats enligt styrelsens värderingsmetod

utan att ge anledning till erinran. Däremot har styrelsen inte ansett

sig kunna godtaga det av nämnden föreslagna avdragsbeloppet. Styrelsen

håller sålunda före, att beloppet bör minskas med däri ingående värde av

såväl infartsanläggningen med tillhörande planteringar m. m. som viss köksinredning

i manbyggnaden och arbetarbostaden, jämlikt förenämnda speciiikationer

utgörande sammanlagt 4 640 kr. Dessa objekt torde nämligen

inte vara av beskaffenhet att öka en fastighets försäljningsvärde. Objekten

skulle därför inte heller bli föremål för inlösen från kronans sida i samband

med en blivande avträdessyn. Så skulle emellertid bli fallet beträffande övriga

i specifikationen upptagna, arrendatorn tillhöriga anläggningar. I överensstämmelse

härmed anser styrelsen det belopp, varmed en reduktion är

skälig, böra begränsas till 8 160 kr. Enligt dessa grunder bör köpeskillingen

för egendomen vid en överlåtelse till arrendatorn uppgå till (218 200 —

8 160 =) 210 040 kr. eller avrundat 210 000 kr. Försäljningen bör enligt styrelsen

i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare

bestämmes. Annan än domänverket tillhöriga byggnader och anläggningar å

egendomen omfattas inte av försäljningen. Innehavare av över egendomen

med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt

att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning

än gottgörelse för skada till följd av tillsyn, reparation eller underhåll

av ledningarna eller för skada, som genom ledningarna kan åsamkas kreatur.

Samtliga på grund av gällande arrendekontrakt mellan styrelsen och

köparen föreliggande rättigheter och skyldigheter — dock med undantag i

vad avser eventuellt oguldna arrendeavgifter eller skatter och onera — skall

anses reglerade genom försäljningen. Kostnaderna för lagfart ävensom övriga

med köpet förenade utgifter samt de skatter och onera, som från tillträdesdagen

kan belöpa på egendomen, skall helt bestridas av köparen. I övrigt

skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse.

Arrendatorn har godtagit försäljningsanbudet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år W60 23

Departementschefen

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag liar jag inte något att erinra. Jag

hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Bröda 1-’ i Allerums socken, Malmöhus

län, må säljas till egendomens arrendator Valdemar Johansson

för en köpeskilling av 210 000 kronor och på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

10: o

Hammarlunda ll1, 11'' och ll4 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 29/1 1960) hemställer, att fastigheterna Hammarlund»

ll1, ll3 och ll4 i Hammarlunda socken, Malmöhus län, vilka fastigheter

utgör avstyckningar av förra skolhemmanet 3/4 mantal Hammarlunda

nr 11, säljes till egendomarnas resp. innehavare, Joel Persson, Lennart

Svensson och Albin Persson.

Beträffande beskaffenheten in. m. av fastigheterna, vilka är belägna en

kilometer från Frosta-Hammarlunda järnvägsstation, meddelas följande.

Hammarlunda ll1 är upplåten till Joel Persson på två år från den 14 mars

1958 mot en årlig avgäld av 4 500 kr. Persson har dessförinnan innehaft

brukningsdelen sedan år 1936. Fastigheten innehåller 41,9 ha, varav 35,5 ha

åker, 3,1 ha äng och 3,3 ha avrösningsjord. Åkern består till övervägande del

av klapperstensmylla på sand- och grusbotten. Ängen utgöres av god mullblandad

sand på sandbotten. Åbyggnaderna är någorlunda goda och tillräckliga.

Revingeby energiförening har en elektrisk ledning framdragen över

ägorna. Till fastigheten hör andel i Hammarlunda bys samfälligheter. Fastigheten

har vidare andel i Kävlingeåns vattenavledningsföretag i Björka

in. fl. socknar. Taxeringsvärdet å fastigheten är 129 500 kr.

Hammarlunda ll3 är upplåten till Lennart Svensson på två år från den 14

mars 1958 mot en årlig avgäld av 3 000 kr. Svensson har innehaft brukningsdelen

sedan den 14 mars 1956, då han övertog den av sin fader, Nils Svensson

vilken i sin tur innehaft arrendet sedan omkring år 1915. Fastigheten

innehåller 39,5 ha, varav 28,3 ha åker, 3,6 ha äng, 2,8 ha skogsmark och 4,8

ha avrösningsjord. Åkern består av sandjord på sandbotten av svag beskaffenhet.

Jorden är självdränerande. Ängen består av god myllblandad sandjord

på sandbotten. Virkesförrådet i skogsmarken har uppskattats till 100—

140 in3sk och utgöres av al. Av åbyggnaderna är boningshuset, stallbyggnaden

och loglängan goda och tillräckliga. Övriga byggnader är äldre och

otidsenliga. Till fastigheten hör andel i Hammarlunda bys samfalhgheter.

Fastigheten har vidare andel i Kävlingeåns vattenavledningsföretag. Taxeringsvärdet

å fastigheten är 80 300 kr.

Hammarlunda ll4 är på två års tid från den 14 mars 1958 upplåten tdl

Albin Perssons numera avlidna hustru, Anna Persson, mot eu årlig avgäld av

50 kr. Å fastigheten finnes ett boningshus, som tillhört Anna Persson.

Lantbruksnämnden har i yttrande, avgivet före hemmanets styckning, tillstyrkt,

att brukningsdelarna försåldes till resp. innehavare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

Vederbörande uppskattningsnämnd har avgivit förslag till saluvärden å

de tre fastigheterna. Värderingsförslaget har den 4 juli 1959 översetts av vederbörande

domänintendent, varvid följande saluvärden framkommit.

Hammarlunda It1 ......................... 134 200 kr.

IV .......................... 81950 kr., varav 3 900 kr. för växande skog

» ll4 ......................... 1 770 kr.

För den händelse Hammarlunda It1 och ll3 skulle komma att avyttras till

arrendatorerna, Joel Persson resp. Lennart Svensson, har domänintendenten

förordat avdrag å saluvärdena med 29 800 kr. för den förstnämnde och med

3 500 kr. för den sistnämnde. Avdraget å 29 800 kr. innefattar ersättning åt

Persson för åtskilliga, av honom utförda förbättringsarbeten. Sålunda har

Persson ansetts bl. a. böra få tillgodoräkna 5 000 kr. för upprustning av ett

magasins- och redskapshus samt 15 000 kr. för installation av värmeledning

m. m. i manbyggnaden. Avdraget å 3 500 kr. innefattar ersättning åt

Svensson dels för vissa av honom till Kävlingeåns vattenavledningsföretag

förskotterade annuiteter, dels ersättning för förbättringar av fastighetens

byggnadsbestånd.

Domänstyrelsen har funnit skäl inte föreligga att i det allmännas ägo behålla

förevarande hemman. Styrelsen har ansett sig kunna godtaga de saluvärden,

som föreslagits. Saluvärdet a Hammarlunda ll4 bör dock avrundas

till 1 800 kr. De ifrågasatta avdragen från saluvärdena å fastigheterna Hammarlunda

ll1 och ll3 har inte givit styrelsen anledning till annan erinran än

att avdraget a 29 800 kr. bör minskas med 300 kr. Minskningen avser arbetskostnader

för täckdikning. I anslutning till det sagda skulle köpeskillingen

för de tre fastigheterna komma att utgöra resp. 104 700 kr., 78 450

kr. och 1 800 kr. Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att köparna blir

skyldiga att vidkännas andel i avstyckningskostnaderna, 1 652 kr.

Försäljningen bör enligt domänstyrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande

villkor.

Fastigheterna överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag som senare

bestämmes. Endast jordägaren tillhöriga hus och anläggningar ingår i försäljningarna.

Samtliga på arrendekontrakten grundade rättsanspråk mellan

jordägaren och köparna — dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder

samt skatter och onera — skall anses vara reglerade genom

iörsäljningen. För på fastigheterna belöpande, efter tillträdet till betalning

förfallande kostnader för fastigheterna berörande torrläggningsföretag har

köparna att svara. Innehavare av över fastigheterna med vederbörligt tillstånd

framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att behålla och nyttja

ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens

innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn

av ledningen ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. Kostnaderna

för avstyckning och övriga med köpen förenade utgifter ävensom å fastigheterna

för tiden från tillträdesdagen belöpande skatter och onera erlägges

av köparna. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945

(nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

Joel Persson, Lennart Svensson och Albin Persson har i skrifter, som inkommit

till domänstyrelsen den 27 januari 1960, förklarat sig villiga att betala

de av styrelsen föreslagna köpeskillingarna, resp. 104 700 kr., 78 450 kr.

och 1 800 kr. Joel Persson har samtidigt anhållit att få erlägga köpeskillingen

under loppet av 15 år.

Domänstyrelsen anför slutligen, att styrelsen tillstyrker, att fastigheterna

säljes till arrendatorerna mot nyss angivna köpeskillingar. Enligt tillämpningsföreskrifterna

till gällande försälj ningsförordning äger domänstyrelsen

medgiva jämkning i sättet för köpeskillingens erläggande, när skäl därtill

är. Styrelsen anmäler sin avsikt att bifalla Perssons framställning om

köpeskillingens erläggande. Vid bifall till försäljningsförslaget hemställer

styrelsen, att Kungl. Maj :t tillika föreskriver, att köpeskillingarna skall bokföras

och redovisas tillsammans med av domänstyrelsen tidigare uppburen

avkastning av hemmanet jämte därtill hörande kapitalmedel.

Departementschefen

Försälj ningsför slaget föranleder ingen erinran från min sida. Köpeskillingen

torde böra bokföras och redovisas tillsammans med av domänstyrelsen

tidigare uppburen avkastning av skolhemmanet jämte därtill hörande

kapitalmedel. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva,

att följande kronoegendoinar belägna i Hammarlunda socken,

Malmöhus län, må säljas för följande belopp samt på i

huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit,

nämligen

dels Hammarlunda ll1 till egendomens arrendator Joel

Persson för ett belopp av 104 700 kronor

dels Hammarlunda ll3 till egendomens arrendator, Lennart

Svensson för ett belopp av 78 450 kronor

dels kronoegendomen Hammarlunda ll4 till egendomens

arrendator Nils Persson för ett belopp av 1 800 kronor. 11

11 :o

Bjuvstorp 31 i Bjuvs köping

Domänstyrelsen (skr. 29/1 1960) hemställer, att kronoegendomen förra

hovsmedsbostället 1/4 mantal Bjuvstorp 31 i Bjuvs köping, Malmöhus län,

säljes till Bjuvs köping.

Rörande egendomens beskaffenhet och bakgrunden till den föreslagna

försäljningen meddelas i huvudsak följande.

Egendomen omfattar totalt omkring 22 ha, utgörande en i stort sett rektangulär

ägofigur med sträckning sydväst—nordost. Huvuddelen av egendomen,

som saknar skog, är upplåten på arrende till den 14 mars 1960. Egendomens

nuvarande arrendator, Sven Erik Nilsson, har tillträtt egendomen

3 Dihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt. Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

år 1958. Rörande egendomens disposition i övrigt är att meddela, att ett

område om 3,026 ha år 1884 utmålslagts för stenkolsbrytning till förmån

för dåvarande Kropps Aktiebolag. Sedan rättigheterna i fråga övertagits av

Höganäs-Billesholms Aktiebolag, har detta bolag genom förrättning år 1926

»löst» området enligt då gällande gruvlagstiftning. Förutom sagda område

disponerar bolaget viss mark såsom avstjälpningsplats. Denna mark ingår

i huvudarrendet och har av arrendatorn i andra hand upplåtits till bolaget.

Ytterligare må nämnas, att ett område om ungefärligen 6 000 m2 upplåtits

med vägrätt till köpingen. Slutligen är att beakta, att vissa elektriska

ledningar — varav två tillhör Höganäs-Billesholms AB och en tredje eu

lokal distributionsförening — finnes framdragna över egendomen. Jämväl

en vattenledning, tillhörig köpingen, har utlagts på egendomen. Egendomens

taxeringsvärde utgör 78 900 kr.

Redan under år 1955 gjordes från köpingens sida hänvändelse till styrelsen

med begäran om inköp för bl. a. bostadsändamål av -— förutom den

ävenledes i köpingen belägna kronoegendomen Bjuv 81 -— egendomen Bjuvstorp

31. I avsaknad av en för saluvärdering av egendomarna erforderlig planutredning

ansåg sig emellertid styrelsen inte då kunna upptaga ärendet

till prövning. Genom skrivelse den 5 november 1956 återupptog köpingen

ansökningen och översände med skrivelsen planskisser rörande egendomarna.

Skissen rörande Bjuvstorp 31 — till vilken egendom styrelsen i det följande

inskränker sin framställning — upptog med detaljerad planering endast

ett område om ungefärligen 5 ha, avsett att bebyggas med flerfamiljshus.

I övrigt framkom av skissen, att ett område om ca 2 ha avsågs komma

till användning för egnahem. Återstående mark reserverades för avstjälpningsändamål

och skyddsområden. Sedermera har planläggningen ytterligare

utförts. Upprättad karta över området ger vid handen, att bebyggelsen

inom det tidigare detaljplanerade området erhållit i viss mån ändrad utformning,

varjämte planering i detalj ägt rum jämväl av det åsyftade egnahemsområdet.

Domänintendenten, som av domänstyrelsen anmodats yttra sig i ärendet,

har hänvisat till protokoll över uppskattningsförrättning den 30 september

1957, därvid uppskattningsnämnden tillstyrkt försäljning och föreslagit saluvärden

enligt följande, nämligen

för 8,00 ha, avsedda att inom de närmaste åren bebyggas, 20 000

kr. per ha eller ........................................ 160 000 kr.

för 10,00 ha, 10 000 kr. per ha ............................ 100 000 »

Summa kronor 260 000 »

Nämnden har ansett, att vid eu blivande försäljning av egendomen något

värde inte bör åsättas vare sig utmålsområdet eller den med vägrätt besvärade

marken. På särskild förfrågan av domänstyrelsen har domänintendenten

uppgivit, att på egendomen befintliga kronan tillhöriga åbvggnader

— boningshus samt stall-, ekonomi- och logbyggnader — ingår i det

för ifrågavarande mark föreslagna å-priset av 10 000 kr. per ha.

Bostadsstgrelsen har i av domänstyrelsen infordrat yttrande den 22 maj

1958 rörande de för bebyggelse med flerfamiljshus och egnahem planerade

områdena uttalat, att saluvärdet för dessa syntes kunna uppskattas till 1 kr.

15 öre per in2 markyta.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 ur 1960

Lantmätaren Sven H. Pettersson, expropriationstekniker i Göteborgs och

Bohus län, har av domänstyrelsen förordnats företaga värdering av egendomen

i dess helhet för att saluvärdet å icke blott de detaljplanerade områdena

utan även övriga delar skall kunna bedömas. I skrivelse den 4 juni 1959

anför han bl. a.

Värderingsmannen förordar, att saluvärde endast bör åsättas egendomens

»nyttiga» areal. Såsom nyttig areal redovisas omkring 18,5 ha, sedan utmålsområdet

samt den med vägrätt besvärade marken undantagits. Vid sin

värdering av den nyttiga arealen har värderingsmannen beaktat, att jämlikt

ett av köpingens byggnadsnämnd tillstyrkt generalplaneförslag omkring

14,4 ha av egendomens mark reserverats för bostäder •— flerfamiljshus,

radhus och villor — samt industribebyggelse. Med utgångspunkt härifrån

samt det förut angivna förslaget till ändring och utvidgning av stadsplan

finner värderingsmannen anledning att i värderingshänseende^ indela

egendomen i tre särskilda områden, nämligen dels ett bostadsområde enligt

stadsplaneförslaget — med en uppgiven areal av 7,1 ha — dels ett för

i huvudsak industribebyggelse och härutöver viss bostadsbebyggelse enligt

generalplaneförslaget avsett område -—• angivet till 7,3 ha — dels slutligen

återstående mark om 4,0 ha. De skilda områdena — i den ordning de nu

nämnts — åsätter Pettersson under i värderingsinstrumentet närmare angiven

motivering följande å-priser, nämligen resp. 1 kr. 75 öre, 1 kr. 25 öre

och 1 kr., allt per m2 markyta. Sammanlagda markvärdet för egendomen

uppgår enligt dessa normer till 255 500 kr., eller avrundat 25o 000 kr. Enligt

värderingsmannens förslag bör härtill läggas ett särskilt värde för egendomens

bostadsbyggnad, uppskattat till 15 000 kr. Övriga byggnader befinnes

inte böra åsättas något självständigt värde.

Domänstyrelsen har med hänsyn till den särskilda sakkunskap, värderingsmannen

i detta fall besitter, samt styrelsens egna erfarenheter rörande

markprisnivån på orten inte tvekat att för sin del godtaga Petterssons

värdering. Styrelsen finner för övrigt beaktansvärt, att, i vad avser slutsummorna,

denna värdering väl överensstämmer med vad uppskattningsnämnden

för sin del föreslagit. I sammanhanget framhåller styrelsen särskilt,

att den finner det på grundval av viss införskaffad utredning riktigt,

att utmålsområdet i detta fall inte åsättes något särskilt saluvärde. Även

om bolagets rätt härtill skulle inom en icke alltför avlägsen framtid upphöra

— varom åtminstone f. n. ingenting kan utsägas — torde nämligen

området i jordägarens hand inte kunna komma till någon nytta. Detta sammanhänger

med att marken i fråga använts såsom avstjälpningsplats för

slaggmassor, vilkas mäktighet numera är sådan, att ett bortforslande synes

från ekonomiska synpunkter uteslutet. Styrelsen omnämner vidare, att i

samband med utläggandet av berörda utmål, vilket avser det s. k. Lundborgska

fältet, som jämte Bjuvstorp 31 omfattar ytterligare ett 20-tal fastigheter,

gruvföretaget i fråga — dåvarande Kropps AB -— genom särskilt

avtal med vederbörande markägare förbundit sig all till dessa utge viss

ersättning för rätten till gruvdrift inom fältet. Avtalet är alltjämt gällande

ehuru — såsom förut antytts — numera Höganäs-Billesholms AB inträtt

såsom avtalspart i det tidigare företagets ställe. Fråga har uppkommit i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

detta ärende, huruvida den rätt till ersättning, som på denna grund är förbunden

med innehavet av Bjuvstorps 31, är ägnad att påverka egendomens

saluvärde. Avtalsenligt gäller rörande ersättningen, att det åligger bolaget

att »årligen till samtliga varande och blivande jordägare å Bjufs och Bjufstorpsfälten,

såsom ett konsortium», utbetala »Trehundra Tunnor af öfre

flötsens prima kol samt dessutom ett (1) öre för varje tunna stenkol om

sex (6) kubikfot, som å dessa fält uppfordras och i Rapport till Bergmästare

Embetet uppgifves.» Ersättningen kan sålunda sägas vara uppdelad i dels

en naturaprestation, dels en kontantavgift. Enligt upprättad devalveringslängd

motsvarar naturaprestationen sammanlagt omkring 390 hl, varav på

Bjuvstorp 31 belöper 12 hl, värderade till några tiotal kronor. Kontantavgiften

har för egendomens vidkommande motsvarat ett obetydligt högre belopp.

Då emellertid brytningen på fältet numera nedlagts — ehuru bolaget

alltjämt försvarar gruvrättigheterna i fråga — har skyldigheten att utgiva

kontantavgiften tills vidare upphört. Ifrågasättas kan vidare, huruvida nedläggandet

av driften inte bör innebära, att även skyldigheten att fullgöra

naturaprestationen tills vidare upphört. Enligt uppgift från bolaget

har den omförmälda övre flötsen numera helt utbrutits och det är osäkert,

huruvida driften inom fältet över huvud kommer att återupptagas. Styrelsen

håller sålunda före, att ersättningsbeloppen i fråga i och för sig är alltför

obetydliga och förutsättningarna för att de skall utgå alltför osäkra för

att bolagets skyldigheter härutinnan bör påverka egendomens saluvärde.

Med anledning härav har domänstyrelsen i skrivelse den 17 september 1959

erbjudit Bjuvs köping sin medverkan till att egendomen i fråga överlåtes

till köpingen för en sammanlagd köpeskilling av 270 000 kr. samt under följande

huvudsakliga villkor i övrigt.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som senare

bestämmes. Köpeskillingen erlägges kontant på tillträdesdagen. Andra än

domänverket tillhöriga fasta anläggningar å egendomen ingår inte i försäljningen.

Köparen respekterar egendomen belastande gruv- och vägrättigheter.

Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av tillsyn, reparation eller underhåH

av ledningarna. Egendomens arrendator förbehålles rätt att, därest

han så önskar, jämväl efter försäljningen bruka egendomen, i den mån

densamma inte behöver av köparen tagas i anspråk för avsedd exploatering.

Kostnaderna för lagfart samt övriga med köpet förenade utgifter ävensom

de skatter och onera, som från tillträdesdagen kan belöpa på egendomen,

bestrides helt av köparen. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den

25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

in. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Kommunalfullmäktige i Bjuvs köping har den 18 december 1959 antagit

styrelsens erbjudande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960 29

Departementschefen

Ifrågavarande preliminära försäljningsavtal mellan domänstyrelsen och

köpingen synes böra godtagas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Bjuvstorp 31 i Bjuvs köping, Malmöhus

län, säljes till Bjuvs köping för en köpeskilling av

270 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

12:o

Stadsägan 2410 F i Göteborgs stad (Rya skog)

Domänstyrelsen (skr. 8/1 1960) hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att dels godkänna ett mellan domänstyrelsen och Göteborgs

stad träffat avtal om avstående av kronans återköpsrätt till ett område om

4,2 ha av Rya skog eller stadsägan nr 2410 F i Göteborgs stad, mot en ersättning

av 500 000 kr., dels ock medgiva, att den avtalade ersättningen må

efter prövning av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall användas för inköp för

kronans räkning av mark av naturvetenskapligt värde eller för ändamål,

som eljest gagnar naturskyddsverksamheten.

Till stöd för sin hemställan anför domänstyrelsen bl. a. följande.

I anslutning till beslut dels av Kungl. Maj :t och riksdagen den 24 april

1936 (prop. 1936: 169; JoU 42), dels av Kungl. Maj:t den 16 april 1937 försålde

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län genom ett den 9 februari och

26 april 1937 dagtecknat köpeavtal till Göteborgs stad av dåvarande kronoe»endom

1/2 mantal Rödj an nr 1 och 1/4 mantal Skarvik nr 1 inom Lundby

församling i staden, dels ett område om ca 70 ha — motsvarande egendomens

huvudgård — mot en köpeskilling av 635 760 kr., dels ett område

om ca 22,6 ha — benämnt Rya skog — mot en köpeskilling av 1 000 kr.

Tillträdet skedde den 14 mars 1938. I köpeavtalet föreskrevs bl. a. förbehåll

om återköpsrätt för kronan till sistnämnda område under obestämd tid,

därest meddelad fridlysning skulle komma att upphävas, dock att kronan ej

finge begagna sig av denna återköpsrätt för den händelse fridlysningen för

endast vissa mindre delar skulle komma att upphävas för möjliggörande av

kommunikationsleders framdragande. I avtalet tillförsäkrades staden rätt

att över Rya skog framdraga de kommunikationsleder, staden kunde finna

behövliga, men åtog sig staden att i övrigt respektera den enligt länsstyrelsens

kungörelse den 12 april 1928 meddelade fridlysningen av detta område.

Området Rya skog avstyckades år 1939 till särskild fastighet under beteckningen

stadsägan nr 2410 F med en areal av i det närmaste 22,43 ha. Inteckning

till säkerhet för återköpsrätten meddelades i stadsägan den 19 juli

1939. Genom nyssnämnda kungörelse hade länsstyrelsen såsom naturminnesmärke

fridlyst Rya skog. På särskilda framställningar av staden efter

köpet har länsstyrelsen emellertid vid flera tillfällen dels medgivit vissa

jämkningar i fridlysningsföreskrifterna, dels partiellt upphävt fridlysningen.

Den 13 juni 1957 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att, under förutsättning

att fridiysningen av Rya skog upphävdes och att överenskommelse kunde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition, nr 55 år 1960

träffas med kronan om dess avstående från återköpsrätten, i princip godkänna,

att ett avloppsreningsverk anlades i Rya skog och Fågelroskogen

enligt ett av gatunämnden framlagt förslag. Stadsfullmäktige uppdrog samtidigt

åt fastighetsnämnden att, under förutsättning av fridlysningens upphävande,

upptaga överläggningar med domänstyrelsen i syfte att få" till stånd

en överenskommelse om kronans avstående från återköpsrätten. På framställning

av staden om upphävande av fridlysningen för Rya skog beslöt

länsstyrelsen genom resolution den 14 juni 1958 på så sätt bifalla framställningen,

att länsstyrelsen dels upphävde fridlysningen i vad angår ett

vid Oljevägen beläget område av naturminnet, omfattande ca 4,2 ha, dels

medgav den jämkning av fridlysningen av återstoden (ca 16,4 ha), att staden

förklarades oförhindrad att där anlägga och för framtiden bibehålla

en underjordisk utloppsledning från reningsverket till Göta älv. Över detta

beslut anfördes besvär av Svenska naturskyddsföreningen, Vetenskapsakademiens

naturskyddskommitté och Samfundet för hembygdsvård. Den 19 december

1958 lämnade Kungl. Maj :t besvären utan bifall. Genom detta beslut

i tridlysningsärendet inträdde den i köpeavtalet angivna förutsättningen för

utövandet av kronans återköpsrätt. I detta läge upptog fastighetsnämnden

den 15 januari 1959 förut berörda överläggningar med domänstyrelsen. Styrelsen

utgick från att den lämpligaste lösningen av frågan var, att staden

förvärvade full äganderätt till området om 4,2 ha och att överenskommelse

sålunda borde träffas med staden om avstående av återköpsrätten till området,

varvid inteckningen till säkerhet för denna rätt skulle dödas såvitt

den besvärade detsamma, dock under villkor att staden lämnade godtagbar

ersättning till kronan för avståendet.

Överläggningarna har resulterat i att ett avtal i ärendet träffats mellan

fastighetsnämnden och domänstyrelsen under förutsättning av godkännande

av stadsfullmäktige samt av Kungl. Maj :t och riksdagen. Enligt avtalet,

som dagtecknats den 9 och 13 oktober 1959, avstår kronan från återköpsrätten

till området om 4,2 ha mot en ersättning å 500 000 kr., vilken ersättning

jämväl innefattar gottgörelse för två för trafikändamål ianspråktagna

områden om ca 7 800 resp. 7 600 m2, beträffande vilka fridlysningen

tidigare upphävts. Inteckningen avses skola dödas, såvitt den besvärar samtliga

tre områden, så snart de avstyckats till särskilda fastigheter. Avtalet

har godkänts av stadsfullmäktige genom beslut den 29 oktober 1959, som

enligt företett bevis numera vunnit laga kraft.

Domänstyrelsen tillstyrker, att avtalet godkännes jämväl för kronans del.

I anslutning härtill anför styrelsen, att ett ianspråktagande av mark från

Rya skog för de anläggningar, varom bär är fråga, innebär ett förstörande

av vetenskapliga värden och naturvärden samt i hög grad minskar skogens

värde som naturskyddsobjekt. Ersättningen skall tillfalla domänverkets

markfond. Då området emellertid tidigare avsatts för framtida disposition

som skyddsobjekt, bör ersättningen enligt styrelsens mening komma naturskyddsverksamheten

till godo som gottgörelse för liden förlust. Beloppet bör

därför i första hand få disponeras för inköp av mark av naturvetenskapligt

värde.

Kammarkollegiet anför i remissyttrande den 29 januari 1960, att kolle
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition, nr 55 år 1960

giet anser det av domänstyrelsen träffade avtalet tillfredsställande för kronan

och tillstyrker, att det godkännes av Kungl. Maj :t och av riksdagen.

Kollegiet anför vidare bl. a. följande.

I domänstyrelsens skrivelse säges att den ersättning, som Göteborgs stad

skall utgiva,''skall tillfalla domänverkets markfond. Det vill synas som om

detta varit för styrelsen självklart. Ehuru kollegiet inte anser det uteslutet

att behandla ifrågavarande, tämligen speciella ersättning annorlunda än de

valutor — såsom expropriationsmedel — vilka enligt propositionen 1912:

200 (s. 7) bör likställas med försäljningsmedel, finner kollegiet, att övervägande

skäl talar för att medlen tillföres markfonden.

Domänstyrelsen föreslår att ersättningsmedlen — vilka torde förutsattas

skola bokföras under särskilt konto •— skall efter prövning av Kungl. Maj :t

i varje särskilt fall användas för inköp för kronans räkning av mark av

naturvetenskapligt värde eller för ändamål, som eljest gagnar naturskyddsverksamheten.

Det kan sägas, att detta förslag innebär, att medlen behandlas såsom statsinkomst

och därefter anvisas såsom ett engångsanslag av reservationskaraktär.

Förslaget kan också ses på det sättet, att särbestämmelser kommer att

gälla i fråga om användningen av ett förhållandevis litet delbelopp av domänverkets

markfond. . , , .

Förslaget är ur statsfinansiella och allmänt budgettekniska synpunkter ej

invändningsfritt. Det kan sägas, att behovet av statsmedel för de ändamal,

vartill styrelsen föreslår att ersättningen skall användas, bör prövas i vanlig

ordning, att statsmedel ej bör anvisas för viss uppgift allenast på grund av

visst samband mellan denna uppgift och de omständigheter, varunder statsverket

tillförts medlen, samt att vissa årliga budgetanslag står till förfogande

för tillgodoseende av naturskyddsintressen.

Kammarkollegiet tillstyrker likväl bestämt domänstyrelsens förslag. Ersättningsmedlen

utgör i sak ersättning för exploateringsvärdet av mark, vilken

då den ännu ägdes av kronan fridlystes såsom naturminnesmärke och

\ars exploaterande var främmande för kronan. Domänstyrelsen motiverar

sitt förslag med att ersättningen bör komma naturskyddsverksamheten till

godo som gottgörelse för liden förlust. Kollegiet, som biträder denna synpunkt,

tillägger, att statsmakternas bifall till förslaget skulle på ett ingalunda

obehövligt sätt markera att, ehuru speciella omständigheter ansågs

motivera ett partiellt upphävande av fridlysningen av Rya skog, ett beslut

om fridlysning av mark i allmän ägo skall som regel anses som en slutgiltig

disposition av marken för naturskyddsändamål. Domänstyrelsens förslag

får enligt kollegiets mening sålunda anses väl grundat. Kollegiet anmärker

samtidigt, att de föreliggande konkreta omständigheterna är tillräckligt

särartade för att förslagets genomförande inte skall få en principiell räckvidd,

som kan komma att framdeles besvära statsmakterna.

Naturskyddsintressena främjas enligt kammarkollegiets mening i synnerligen

ringa grad med statsmedel. Den föreslagna dispositionen av Rya-medlen

skulle därför på ett märkbart sätt öka möjligheterna till inköp för kronan

av mark av vetenskapligt naturskyddintresse. Kollegiet ifrågasätter om inte

den alternativa användningen av medlen enligt styrelsens förslag d. v. s.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

»ändamål, som eljest gagnar naturskyddsverksamheten» bör något preciceras

i syfte att markera att medlen väl skall få användas för exempelvis

iordningställande av inköpt mark men inte för fortlöpande underhåll.

Statskontoret anför i remissyttrande den 22 januari 1960 bl. a., att ämbetsverket

inte funnit anledning till erinran mot den mellan domänstyrelsen

och Göteborgs stad träffade överenskommelsen, att kronan skall avstå från

återköpsrätten till den från fridlysning numera undantagna delen av den

?. k. Rya skog i Göteborg. Ämbetsverket bär dock inte kunnat ingå på någon

närmare prövning av skäligheten av den ersättning å 500 000 kr., som

i samband härmed avsetts skola lämnas av staden.

Vad härefter gäller frågan om dispositionen av ersättningen, kan statskontoret

inte tillstyrka, att medlen på föreslaget sätt reserveras för ett speciellt

ändamål, utan håller före, att de i vanlig ordning bör tillföras domänverkets

markfond. Frågan om medelsanvisning i angivet syfte torde böra

prövas från fall till fall, därvid det jämväl kan övervägas att bl. a. anlita

fonden för friluftslivets främjande.

Riksräkenskapsverket anför i remissyttrande den 23 januari 1960 bl. a.,

att ämbetsverket inte har något att erinra mot att den av domänstyrelsen

med Göteborgs stad avtalade ersättningen å 500 000 kr. för avstående av

kronans återköpsrätt till visst tidigare fridlyst område av Rya skog får, på

sätt domänstyrelsen föreslagit, användas för inköp för kronans räkning av

mark av naturvetenskapligt värde eller för ändamål, som eljest gagnar natui

skyddsverksamheten. Vid bifall härtill bör emellertid ifrågavarande medel

inte tillföras domänverkets markfond utan redovisas å ett särskilt konto

å domänfonden.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående fridlyste länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län år 1928 ett i Göteborgs stad beläget, kronan tillhörigt område,

benämnt Rya skog. Området försåldes år 1937 till staden med förbehåll om

återköpsrätt för kronan under obestämd tid, därest fridlysningen skulle

komma att upphävas. Kronan skulle dock inte äga begagna sig av återköpsrätten

om fridlysningen skulle upphävas för endast mindre delar av området

för att möjliggöra framdragandet av kommunikationsleder. Fridlysningsbestämmelserna

har av länsstyrelsen sedermera jämkats och för ett

område om cirka 4,2 hektar, av staden avsett att användas för anläggning av

ett reningsverk, den 14 juni 1958 helt upphävts. Kronans återköpsrätt har

härigenom inträtt.

I anslutning till att nämnda fridlysning upphävts har Göteborgs stad

upptagit förhandlingar med domänstyrelsen angående återköpsrätten. Förhandlingarna

har resulterat i ett avtal av innehåll att kronan avstår från

denna rätt mot en ersättning av 500 000 kronor samt på vissa i det föregående

angivna villkor i övrigt.

Domänstyrelsen bär framhållit, att ett ianspråktagande av mark från Rya

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

skog för de anläggningar, varom här är fråga, innebär ett förstörande av

naturvärden. Ersättningen för området bör därför enligt styrelsen komma

natur skyddsverksamheten till godo som gottgörelse för liden förlust.

Med hänsyn bland annat till det ändamål, för vilket Göteborgs stad avser

att utnyttja området, vill jag tillstyrka, att kronan avstår från ifrågavarande

återköpsrätt. Det härför avtalade ersättningsbeloppet synes väl avvägt

med beaktande av bland annat de naturvärden, som går förlorade genom

den beslutade exploateringen av området. Mot bakgrunden av de särskilda

omständigheter, som här föreligger, finner jag även skäligt, att beloppet

efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall användes för inköp för

kronans räkning av annan mark av naturvetenskapligt värde.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna det mellan domänstyrelsen och Göteborgs

stad träffade avtalet om avstående av kronans återköpsrätt

till ett område om 4,2 hektar av Rya skog eller stadsägan

nummer 2410 F i Göteborgs stad mot en ersättning av 500 000

kronor samt på i avtalet angivna villkor i övrigt

dels medgiva, att den avtalade ersättningen må efter prövning

av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall användas för inköp

för kronans räkning av annan mark av naturvetenskapligt

värde.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—

12 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,

bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Henriksson

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

Bilaga

Köpeavtal

Å Kungl. Maj :ts och Kronans vägnar överlåter och försäljer härigenom

Kungl. Domänstyrelsen till AB Aerotransport, nedan kallat AB A, det markområde

av kronoegendomen Stallmästaregården eller stadsägan 1534 i Solna

stad, som å bifogade karta1, märkt Djurgårdsnämnden nr 5601/5613 angivits

med röda begränsningslinjer och i areal innehåller ca 20 700 in2.

För överlåtelsen gälla följande villkor.

§ 1.

Köpeskillingen utgör Två miljoner (2 000 000) kronor.

§ 2.

Området överlåtes i befintligt skick. Tillträde äger rum den 1 juli 1960.

§ 3.

Köpeskillingen gäldas på det sätt,

att två tiondelar eller 400 000 kronor erläggas kontant vid tillträdet samt

att återstående åtta tiondelar eller 1 600 000 kronor uppdelas på lika stora

avbetalningar under högst tio år, räknat från utgången av det kalenderår,

varunder tillträde ägt rum.

Ä oguldet belopp skall erläggas ränta efter 5,35 procent om året från tillträdesdagen

till dess full betalning sker.

Årliga ränte- och kapitalavbetalningar skola erläggas till domänstyrelsen

genom insättning å postgirokonto nr 1092 senast den 13 mars.

ABA äger att när som helst göra de ytterligare avbetalningar ABA önskar.

Inbetalas icke inom behörig tid förfallet belopp av köpeskillingen, skall

ABA vara skyldigt att å det förfallna beloppet erlägga dröjsmålsränta efter

6 procent om året.

Vid tillträdet skall ABA avlämna en skuldförbindelse å kronor

1 600 000:— med 7 procent årlig ränta förfallande till betalning tre månader

efter uppsägning och försedd med medgivande till inteckning i det försålda

området såsom för ogulden köpeskilling.

Efter inteckningsåtgärd skall inteckningen utgöra pant för styrelsens

fordran hos ABA för ABA’s betalningsförpliktelser jämlikt detta avtal i vad

avser ogulden del av köpeskillingen jämte ränta.

§ 4.

I köpet ingå ej å området befintliga, nuvarande arrendatorn — AB

Restaurant Stallmästaregården — tillhöriga byggnader och anläggningar.

§ 5.

Sådana mindre jämkningar av områdets gränser, som kunna visa sig erforderliga

för genomförande av områdets avstyckning, äro parterna skvldiga

att tåla. J

1 Här utelämnad.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1960

§ 6.

Området överlåtes fritt från inteckningar.

§ 7-

Skatter och andra onera, som belöpa på området från tiden efter tillträdesdagen

betalas av ABA.

§ 8.

Kostnaderna för avstyckning och lagfart samt övriga med köpet förenade

kostnader betalas av ABA.

§ 9.

Det försålda området, som är avsett för en terminalanläggning, må icke

utan domänstyrelsens särskilda medgivande bebyggas för annat ändamål.

Denna begränsning av byggnadsrätten skall gälla till förmån för stamfastigheten

och må såsom servitut intecknas i det försålda området. Sedan terminalanläggningen

färdigställts, upphör detta köpevillkor att gälla och må inteckningen

dödas.

Ett i möjligaste mån fullständigt förslag till disposition av Stallmastaregårdsområdet

i dess helhet — det försålda området såväl som stamfastigheten

— skall utarbetas av ABA och domänstyrelsen i samråd. Det åligger

härvid ABA att på egen bekostnad låta verkställa och förebringa allt material,

som erfordras för att uppgiften utan oskälig tidsutdräkt skall kunna

lösas på ett tillfredsställande sätt.

§ 10.

I samband med terminalanläggningens projektering har frågan om tillfarter

till och vägförbindelser inom området varit föremål för särskild utredning.

Av utredningen har framkommit, att en genomgripande omläggning

av vägsystemet måste göras. „

Det åligger ABA att svara för att inga kostnader av något slag uppstå for

kronan såsom ägare av stamfastigheten till följd av de väganläggningar,

som skola utföras i samband med terminalens tillkomst.

Med det försålda området skall följa rätt att taga väg över stamfastigheten

i den omfattning som framgår av försäljningskartan. Någon särskild

ersättning härför skall icke utgå.

Den upplåtna rätten till väg skall dock begränsas att gälla endast i den

mån densamma icke inkräktar på den rätt att på viadukt framdraga järnvägsspår,

som tidigare upplåtits till förmån för stadsägan 1535.

Kronan och framtida ägare av stamfastigheten skola äga rätt att, utan

ersättning av något slag, för stamfastighetens behov nyttja dels samtliga de

vägar, som anläggas i samband med terminalens tillkomst, dels de å det

försålda området nu befintliga vägar, som framdeles skola nyttjas för terminalanläggningen.

§ 11.

Till förmån för såväl stamfastigheten som det försålda området skall

läggas servitut å resp. fastighet att avse rätt till promenadväg utefter

Brunnsviken i huvudsaklig överensstämmelse med anvisningarna på försäljningskartan.

Beträffande kostnaden för anläggandet av promenadväg har särskilt avtal

härom träffats mellan ABA och AB Restaurant Stallmästaregården.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1960

§ 12.

ABA förbinder sig tillse, att för terminalen erforderlig avloppsanläggning

utformas så, att den även kan betjäna stamfastigheten (Stallmästaregården).

Vid projekteringen skall erforderligt samråd äga rum med domänstyrelsen.

Kronan, såsom ägare av stamfastigheten, skall äga rätt att utan ersättning

ansluta till avloppsanläggningen, och ABA skall således, oberoende av

i vilken regi anläggningen utföres, svara för den å stamfastigheten belöpande

andelen av kostnaderna även eventuella anslutningsavgifter till

Stockholms stad inräknade. Denna rätt att utan kostnad ansluta till anläggningen

innebär dock icke, att ABA skall vara skyldig att bestrida kostnaderna

för en eventuell framtida utökning av anläggningen till följd av ett

ändrat utnyttjande av stamfastigheten.

Till förmån för såväl stamfastigheten som det försålda området skall

la§§as servitut a resp. fastighet att avse rätt att taga den för avloppsanläggningen

och ledningarna erforderliga marken i anspråk. Någon särskild ersättning

härför skall icke utgå. Härvid förutsättes dock att ledningarna skola

föriäggas så att minsta möjliga intrång uppstår. Vidare förutsättes, att

erforderlig pumpstation förlägges utanför stamfastighetens område.

§ 13.

I den mån ovan upplåtna rättigheter till väg, promenadväg och ledningar

icke i samband med avstyckningen intagas såsom jorddelningservitut, må

inteckning härför till förmån för stamfastigheten sökas i det försålda området.

I stamfastigheten må motsvarande rättigheter ej intecknas, så länge

fastigheten är i kronans ägo, men förbinder sig kronan gentemot ABA att i

avtal, som kan komma att ingås i samband med en eventuell blivande överlåtelse

av stamfastigheten, föreskriva skyldighet för förvärvaren att medgiva

sådan servitutsinteckning med förmånsrätt före samtliga penninginteckningar.

§ 14.

ABA förbinder sig att vid planeringen av terminalen samt vid uthyrning

av lokaler i anläggningen taga skälig hänsyn till det utrymmesbehov,

som Övriga flygbolag ha berättigat intresse av att få tillgodosett. I frågan

skall ABA ha skyldighet att samråda med luftfartsstvrelsen.

§ 15.

ABA^ förbinder sig att icke gentemot Domänstyrelsen framställa regresskrav

på grund av sådan ersättning för förlust, intrång eller skada till följd

av försäljningen genom detta avtal eller utförandet av terminalanläggningen,

varpå arrendatorn kan komina att ställa anspråk gentemot ABA;

härvid må dock beaktas, att Domänstyrelsen med arrendatorn överenskommit

angående arrendatorns förtida frånträde av området ifråga samt nedsättning

av arrendeavgiften med sådant belopp, som av avgiften ansetts

belöpa på området.

§ 16.

ABA äger efter erläggandet av det belopp, 400 000 kronor, som av köpeskillingen

forfaller till betalning på tillträdesdagen, samt utgivandet av den

skuldförbindelse, som omförmäles i § 3 här ovan, söka och erhålla lagfart

å området ifråga.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1960

37

§ 17.

Köparen erinras om föreskrifterna i lagen den 18 juni 1925 angående förbud

i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom.

§ 18.

Detta avtal är träffat under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande

och är, om sådant godkännande ej meddelas före den 1 juli 1960 till alla

delar förfallet.

Stockholm den 29/1 1960

Stockholm den 15/1 1960

Kungl. domänstyrelsen

Erik W. Höjer

Lennart Kjellgren

AB Aerotransport

M. Wallenberg Sture Blomberg

Bevittnas:

Magnus Ida

Marianne Friberg

000353

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:354 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i anledning av skador å 1960 års skörd jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. JoU 1960:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förförsäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Tjugby Boställsgård 31 i Östergötlands lä s. 1 i texten
  3. Rskr. 1960:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 18 juni 1925 a1 i texten
  4. JoU 1960:33 Jordbruksutskottets memorial nr 33 år 1960 s. 1 i texten
  5. JoU 1960:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar, m. m., såvitt avser stadsägan 1534 i Solna stad, jämte i ämnet s. 1 i texten

Visa alla 7