Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:8, Med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1960

1

Nr 8

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1961—1964; given Stockholms slott

den 18 december 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag med vissa bestämmelser om val

till riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det provisoriska valsystem, som år 1952 antogs för andrakammarvalen

för perioden 1953—1956 och som enligt beslut år 1956 gällde även för perioden

1957—1960, föreslås skola gälla jämväl med avseende å valen till

samma kammare för perioden 1961—1964. 1

1 Rihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1960

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1961—1964

Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964 förordnas

härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 icke

skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §

4 mom., 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skola gälla

de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna

i lagen den 30 maj 1952 med vissa bestämmelser om val till riksdagens

andra kammare för perioden 1953—19561 2,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag

sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu ifrågavarande

lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen om

val till riksdagen» skola utbytas mot orden »enligt lagen med vissa bestämmelser

om val till riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPPgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

1 Senaste lydelse av 56 § 3 mom., se SFS 1944:84; av 56 § 4^mom., se SFS 1952:264; av

57 §, se SFS 1944: 84; av 59 §, se SFS 1952:264; av 72 §, se SFS 1956:299; av 79 §, se SFS

1952:264; samt av 81, 87 och 88 §§, se SFS 1944:84.

2 Se SFS 1952: 267.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 8 år 1960

3

Utdrag au protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 december 1959.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng,

Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om förlängning av

det nuvarande provisoriet i fråga om val till riksdagens andra kammare.

Föredraganden anför följande.

Enligt riksdagsordningen skall andra kammarens ledamöter väljas för

en tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare bestämmelser

meddelas i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.

Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på

användningen av välj arbeteckningar. Å valsedel skall finnas minst en välj

arbeteckning, och på samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen

ordnas valsedlarna efter välj arbeteckning. Valsedlar med samma första

beteckning sammanföres i grupper. Genom särskilda uträkningar bestämmes

så långt erfordras ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupperna.

Därefter fördelas mandaten mellan grupperna. Fördelningen sker i

enlighet med en av belgiern Victor d’Hondt anvisad metod. Platserna tilldelas,

en efter annan, den grupp, som för varje gång uppvisar det största

jämförelsetalet. För varje grupp utgöres jämförelsetalet av gruppens rösttal,

så länge gruppen ej erhållit någon plats. Därefter erhålles gruppens

jämförelsetal genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna platser

ökat med 1.

I skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning

av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.

I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951:58) framlade

utredningen förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget

byggde på den s. k. uddatalsmetoden. Denna innebär att mandaten fördelas

mellan partierna med ledning av jämförelsetal, som erhålles genom

att successivt dividera rösttalet med talen 1, 3, 5, 7 o. s. v. För att förebygga

partisplittring och val taktisk uppdelning av parti i mindre välj ar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1960

grupper föreslog utredningen att uddatalsmetoden skulle kombineras med

en spärr. Parti, vars rösttal ej översteg sextio procent av sammanlagda antalet

röster i valkretsen, delat med antalet av de platser, som där skulle besättas,

skulle icke få deltaga i mandatfördelningen. Utredningen var icke

enhällig. En ledamot ville icke förorda någon ändring i den d’Hondtska metoden;

en annan ledamot förordade en tredje valmetod. Vid den efterföljande

remissbehandlingen av förslaget yppades även tvekan eller skiljaktiga

meningar bland remissinstanserna.

Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 28 mars 1952 framhöll dåvarande

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, att det var

vanskligt att utan ytterligare överväganden taga slutgiltig ställning till

spörsmålet hur valsättet borde vara utformat i framtiden. Han föreslog därför,

att för mandatperioden 1953—1956 skulle prövas den fördelningsmetod,

som på det föreliggande utredningsmaterialet kunde bedömas som den

mest ändamålsenliga, nämligen en jämkad uddatalsmetod. Den skilde sig

från utredningens förslag därigenom att någon särskild spärr icke förekom.

I stället sattes det första divisionstalet till 1,4. Jämförelsetalen skulle

alltså erhållas genom att successivt dividera partiernas rösttal med 1,4, 3,

5, 7 o. s. v. Vidare skulle å valsedel icke få användas mer än en väljarbeteckning;

två eller flera partier skulle alltså icke såsom tidigare kunna gå

samman i kartell. Reglerna föreslogs upptagna i en särskild lag, gällande

för mandatperioden 1953—1956. I enlighet med vad sålunda förordats avläts

proposition (nr 175) till 1952 års riksdag.

Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa jämkningar (se KU uti. nr 22

och rskr. nr 265), utfärdades den 30 maj 1952 lag med vissa bestämmelser

om val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS nr

267). Samma valsystem antogs år 1954, likaledes som ett provisorium, för

val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955—1958.

Det år 1952 för andrakammarvalen antagna provisoriska valsystemet kom

enligt beslut år 1956 att gälla även med avseende å andrakammarvalen för

perioden 1957—1960. Bestämmelser härom meddelades i lag den 23 mars

1956 (nr 78) med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1957—1960 (prop. nr 11; KU uti. nr 4 och rskr. nr 125).

Motsvarande för kommunalvalen år 1954 antagna system skall enligt beslut

år 1958 avse jämväl perioden 1959—1962 (prop. nr 24; KU uti. nr 11

och rskr. nr 156).

Frågan om utformande av en definitiv valmetod är föremål för övervägande

inom den år 1954 tillkallade författningsutredningen. Denna utredning

är emellertid, enligt vad jag erfarit, icke i tillfälle att avgiva något

förslag i valfrågan i sådan tid, att det hinner genomföras före andrakammarvalen

nästkommande höst. Enligt min mening måste det betecknas såsom

olämpligt att, sedan vid tre andrakammarval i följd använts en provisorisk

valmetod, för nästa mandatperiod återgå till den tidigare metoden

med vetskap om att en tredje metod kan komma att tillämpas för perioden

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1960

1965—1968. Jag förordar därför, att det vid de senaste tre andrakammarvalen

tillämpade provisoriet förlänges för ytterligare en mandatperiod.

Inom justitiedepartementet har i enlighet härmed upprättats förslag till

lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1961—1964. Förslaget anknyter till den särskilda lag, som antogs

år 1952, och avser val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i andra kammaren för perioden 1961—1964. Liksom enligt 1952

års lag skall å valsedel få användas endast en välj arbeteckning (partibeteckning).

Hinder möter icke mot att såsom beteckning å ett parti använda

en sammanställning av flera beteckningar, men de olika leden måste vara

jämställda — exempelvis förenade genom bindestreck — så att icke ett system

av över- och underordnade välj arbeteckningar uppkommer.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Clas Amilon

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1 s. 1 i texten