Sök i Ratio Lex

Angående medel för år 1960 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m

1960-03-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:80, Angående medel för år 1960 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1960

1

Nr 80

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel för år

1960 till bostadslån åt domänverkets fast anställda

skogsarbetare, m. m.; given Stockholms slott den 4

mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att domänstyrelsen skall medgivas rätt att — på

samma grunder som gällt för motsvarande låneverksamhet under de fem senaste

åren — under år 1960 av domänverkets driftsinkomster taga i anspråk

ett belopp av högst 600 000 kronor jämte odisponerad del av tidigare för ändamålet

avsatta medel för bostadslån till fast anställda skogsarbetare.

Vidare föreslås, att i vissa begränsade fall beslutanderätten vid domänverkets

inköp av mark från lantbruksnämnderna skall delegeras från Kungl.

Maj :t till domänstyrelsen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 80 år 1960

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om medel för år

1960 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m., samt

anför därvid följande.

Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1955: 143 medgav 1955

års riksdag (JoU 21; rskr. 255), att ett belopp av högst 1 000 000 kr. av domänverkets

driftsinkomster fick under sagda år disponeras för utlämnande

av bostadslån till vid verket fast anställda skogsarbetare enligt vissa i propositionen

angivna grunder. Genom senare riksdagsbeslut (JoU 1956: 10, rskr.

1956: 142; JoU 1957: 5, rskr. 1957: 171 samt JoU 1958: 14, rskr. 1958: 209)

har medgivande lämnats att för samma ändamål utnyttja lika stora belopp

av verkets driftsinkomster under åren 1956, 1957 och 1958. Sammanlagt har

sålunda 4 000 000 kr. ställts till förfogande för ifrågavarande låneverksamhet.

1959 års riksdag medgav (JoU 8; rskr. 133), att odisponerad del av tidigare

för ändamålet avsatta medel fick anlitas för motsvarande långivning

under år 1959.

I sitt förslag till stat för domänverket avseende år 1960, vilket förslag överlämnats

till Kungl. Maj:t i skrivelse den 27 november 1959, har domänstyrelsen

under en särskild utgiftspost upptagit ett belopp av 1 000 000 kr. till

utlämnande av förenämnda slag av bostadslån. Den 13 januari 1960 har domänstyrelsen

ingivit en kompletterande skrivelse i ämnet. Efter remiss har

yttranden i ärendet avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket, statens avtalsnämnd, statskontoret

och Svenska skogs- och flottningsarbetareförbnndet.

I förevarande sammanhang torde jämväl få behandlas ett av domänstyrelsen

i skrivelse den 21 december 1959 framfört förslag, att styrelsen måtte bemyndigas

att utan Kungl. Maj:ts godkännande i varje särskilt fall svara för

köpeavtal vid förvärv från lantbruksnämnder av sådan mark, som nämnderna

inköpt för rationaliseringsändamål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 80 år 1960

3

Bostadslån till skogsarbetare vid domänverket

Tidigare riksdagsbeslut. I syfte att giva domänstyrelsen möjlighet att liksom

de större skogsbolagen trygga sitt behov av fast anställda skogsarbetare

medgav, såsom förut nämnts, 1955 års riksdag att ett belopp av högst 1 000 000

kr. av domänverkets driftsinkomster fick under år 1955 disponeras för utlämnande

av bostadslån till dylika arbetstagare. Jordbruksutskottet underströk

dock i sitt av riksdagen godkända utlåtande i ämnet, att verkets arbetskraftsbehov

i första hand borde tillgodoses genom anlitande av kronotorpare,

skogsjordbrukare och därmed jämställda. I fråga om utformningen av

låneverksamheten innebar förenämnda riksdagsbeslut att lånen skulle avses

för förvärv, uppförande och förbättring av eget hem samt att lån även skulle

kunna lämnas till förvärv av tomt. Lånen, som skulle ha form av avskrivningslån

och beviljas efter samråd med länsbostadsnämnd och lantbruksnämnd,

skulle utgå med högst 4 000 kr. samt vara ränte- och amorteringsfria

så länge låntagaren innehade fast anställning som arbetare vid domänverket

och fullgjorde sina skyldigheter enligt anställningsavtalet. Därest anställningen

upphörde innan lånet till fullo avskrivits, skulle resterande del

av lånet förfalla till betalning sex månader efter upphörandet, såvida ej särskild

överenskommelse träffades mellan domänverket och låntagaren om avbetalning

under viss period från anställningens upphörande. Säkerhet för

lånen genom inteckningar skulle regelmässigt krävas, dock skulle Kungl.

Maj :t äga rätt att medgiva dispens från detta lånevillkor. Låntagare skulle

förbinda sig att fullgöra minst 100 dagsverken per anställningsår. Lånen

skulle avskrivas med 200 kr. årligen vid ett arbetsåtagande av 100—124 dagsverken

per anställningsår. Ett större antal fullgjorda arbetsdagar skulle berättiga

till avskrivning med högre belopp. Vid minst 250 dagsverken årligen

skulle avskrivningsbeloppet uppgå till 500 kr. Särskilda avskrivningsregler

skulle gälla vid force majeure eller särskilt ömmande omständigheter ävensom

vissa uppsägningsregler vid Underlätelse att fullgöra arbetsåtagande

in. m. I övrigt skulle det ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, på domänstyrelsen att meddela närmare bestämmelser angående

låneverksamheten.

Samma bestämmelser som riksdagen godkände för långivningen under år

1955 har gällt för den låneverksamhet som skett med anlitande av det belopp

å sammanlagt 3 000 000 kr. av domänverkets driftsinkomster, vilket enligt

medgivande av 1956, 1957, 1958 och 1959 års riksdagar fått disponeras

för beviljande av ifrågavarande slag av bostadslån under sistnämnda fyra

år.

Domänstyrelsens förslag. Domänstyrelsen anför i skrivelsen av den 13 januari

1960, att styrelsen beräknar behovet av medel för bostadslån enligt

hittillsvarande grunder till sammanlagt ca 3 000 000 kr. för de närmaste

åren. Styrelsen begränsar dock i detta sammanhang sitt äskande till att en
Bihang

till riksdagens protokoll 1900. i samt. Nr 80

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 80 år 1960

bart avse för år 1960 erforderliga medel och hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå 1960 års riksdag att bemyndiga styrelsen att av domänverkets

driftsinkomster disponera 1 000 000 kr. för utlämnande av bostadslån

till verkets fast anställda skogsarbetare enligt hittillsvarande grunder.

Till motivering härför anför styrelsen bl. a. följande.

Under de senare decennierna har synen på skogsbruket delvis förändrats.

Före andra världskriget utnyttjade skogshanteringen huvudsakligen tillfällighetsarbetare,

och skogen betraktades i viss mån som en reservarbetsplats

för från annan verksamhet friställd arbetskraft. Efter hand har emellertid

en modernare syn på skogsbruket vuxit fram och dess roll som konjunkturregulator

minskats till förmån för ett mera långsiktigt bedrivet uppbyggnadsarbete

i avsikt att åt kommande generationer skapa en högvärdig råvarubas

för en väsentlig del av vårt näringsliv. För att på längre sikt få till

stånd en jämn åldersfördelning av skogen måste man söka hålla kalavverkningar

och åtgärder för återväxten någorlunda konstanta år från år. Inom

domänverket har återuppbyggnadsarbetet måst bedrivas med särskild intensitet,

eftersom kronoskogarna i stor utsträckning är belägna i de nordligaste

delarna av vårt land, där urskogsbestånden först på ett relativt sent

stadium avverkats, och där betingelserna för naturlig återväxt är ogynnsamma.

Under 1950-talet har skogsvårdsarbetel också hållits på en hög nivå,

som enligt hittills vunna erfarenheter är ägnad att på ett tillfredsställande

sätt uppfylla den målsättning, som i korthet skisserats.

Domänstyrelsen anför, att orsakerna till den förändrade synen på skogsbrukets

uppgifter är flera. Styrelsen uttalar därvid bl. a.

Skogen har på ett mera aktivt sätt trätt in i folkhushållet. Under andra

världskrigets avspärrningsår hämtades en stor del av det för industrin och

hemmen nödvändiga bränslet från skogen, och den kemiska industrin visade

sig i stånd att med trä som råvara framställa en rad livsviktiga produkter.

Under den expansiva efterkrigsiden med dess i regel goda exportkonjunkturer

har skogsnäringen kunnat bibehålla sin relativa andel av exporten;

sålunda har pappersmassan, det sågade virket och andra skogsprodukter

bidragit med närmare hälften av de exportinkomster som varit av så

stor betydelse för de senaste femton årens ekonomiska uppsving inom hela

vårt näringsliv. Riksskogstaxeringarna och den skogliga forskningen hav

lämnat bättre uppgifter än förut om nödvändigheten av förkortade gallringsintervall

och utökade föryngringshuggningar, och behovet av omfattande

skogsvårdsåtgärder har starkt accentuerats av vunna erfarenheter av självföryngringens

svårigheter.

Samtidigt med denna utveckling har inom storskogsbruket en ökad känsla

av företagens ansvar för de anställdas trygghet vuxit fram. Även om skogen

fortfarande ger utrymme för tillfällighetsarbetare och kan hereda sysselsättning

åt från annat håll friställd arbetskraft, har antalet fastanställda

årsarbetare starkt ökat. Ehuru detta ligger direkt i linje med den av statsmakterna

bedrivna aktiva sysselsättningspolitiken, har motiven främst varit

rent företagsekonomiska. För ett på lång sikt rationellt bedrivet skogsbruk

är det nödvändigt, att omfattningen av vidtagna åtgärder hålles på en jämn

nivå. Också på kort sikt har starkt växlande skogsuttag ogynnsamma verkningar.

Otvivelaktigt utgör en fast anställd, yrkesskicklig arbetarkår en av

de allra viktigaste faktorerna för ett rationelft skogsbruk. Det tunga skogsarbetet

med dess — åtminstone tidigare — relativt låga löner och stora

°trygghet har haft svårt att hävda sig i konkurrensen med andra arbeten

om den dugligaste ungdomen. Kraven på yrkesskicklighet stiger, alltefter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr SO år 1960

5

som mekaniseringen framskrider, och fortfarande är skogsarbetet synnerligen

fysiskt krävande. Genom lämplig skolning kan dock de fast anställda

arbetarna bibringas kunskaper i sådan arbetsmetodik, som minskar de

kroppsliga påfrestningarna, överhuvudtaget är det en allmän strävan inom

storskogsbruket att genom att bygga upp en skicklig arbetarstam draga fördel

av mekaniseringen och nyttiggöra arbetsfysiologiens rön.

Domänstyrelsen erinrar om att de större skogsföretagen på skilda sätt sökt

förverkliga önskemålet om en yrkesskicklig skogsarbetarkår. Enligt styrelsen

är eu av de vägar, som därvid visat sig synnerligen lämplig, att genom utlämnande

av lån till uppförande eller förbättring av eget hem knyta arbetarna

fast till skogsbygderna. Styrelsen anför, att dess erfarenheter av denna långivning

enbart har varit goda, och uttalar bl. a.

Styrelsen har bl. a. i sitt generalförslag för 1960 framhållit vikten av att

skogsbruket målmedvetet fullföljer verksamheten för rationalisering av

skogsarbetet. För domänverkets del är ett absolut villkor för att så skall kunna

ske, att en väsentlig del av arbetena utföres av fast anställda, skogliga

yrkesarbetare, som känner samhörighet med verket och kan erhålla erforderlig

utbildning. Preliminära resultat av en inom verket pågående arbetskraftsutredning

bekräftar, att ännu åtskilligt fattas, innan domänverket erhållit en

tillräckligt stor personalgrupp av sådan karaktär.

I detta sammanhang erinrar styrelsen om att ifrågavarande form av långivning

har ett helt annat syfte än egnahemslångivningen enligt 1957 års

kungörelse, och att den planmässiga minskningen av egnahemslånens räntefria

stående del icke motiverar en från tidigare år förändrad syn på domänverkets

bostadslån. Arbetskraftsrekryteringen är alltfort det grundläggande

motivet för denna långivning. I skrivelse till Konungen den 9 december 1957

framhöll styrelsen, att den förbättring i tillgången på arbetskraft, som då

förmärkts, gav styrelsen ytterligare skäl att understryka vikten av att anställningen

av fasta arbetare kunde fortsätta i full omfattning, då styrelsen

nämligen under sådana förhållanden hade större förutsättningar att genom

starkare urval inom den tillgängliga arbetskraften erhålla dugligare yrkesarbetare.

I det nuvarande läget på arbetsmarknaden kvarstår enligt styrelsen

dessa skäl för rekrytering av fast anställd arbetskraft.

Yttranden. Enligt vad statskontoret under hand inhämtat, återstår ca

400 000 kr. av medel, som tidigare ställts till förfogande för ändamålet. Härutöver

finnes en behållning av ca 400 000 kr., utgörande beviljade men ännu

ej utlämnade lån. Med hänsyn till det relativt betydande belopp, som återstår

odisponerat, förefaller det statskontoret, som om det för ifrågavarande

ändamål avsedda beloppet borde kunna nedsättas i förhållande till vad domänstyrelsen

ansett påkallat. Om 500 000 kr. skulle anslås, synes enligt ämbetsverkets

mening långivningen under år 1960 kunna bedrivas i ungefärligen

samma omfattning som tidigare. Statskontoret föreslår därför, att doinänstyrelsen

utöver odisponerat belopp medgives att av verkets driftsinkomster

använda högst 500 000 kr. för utlämnande av bostadslån enligt hittillsvarande

grunder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 80 år 1960

Övriga remissinstanser tillstyrker domänstyrelsens förslag eller lämnar

detsamma utan erinran. Sålunda framhåller arbetsmarknadsstyrelsen, att

det enligt styrelsens uppfattning är synnerligen angeläget att skogsarbetarnas

sysselsättning tryggas så långt så är möjligt, bl. a. genom att antalet fast

anställda skogsarbetare ökas. Den av domänverket bedrivna verksamheten

med bostadslån till sådana skogsarbetare kan betraktas som ett led i strävandena

att bättre trygga skogsarbetarnas försörjning. Systemet med fast anställda

skogsarbetare, vilka genom ömsesidig garanti tillförsäkras ett visst

antal dagsverken per år, ingår även enligt styrelsens mening som ett viktigt

led i den fortskridande rationaliseringsprocessen inom skogsbruket. Bostadsstyrelsen

erinrar om att styrelsen tidigare varit med om att förorda denna

verksamhet, som är ur bostadsförsörjningssynpunkt tillfredsställande och

som enligt styrelsens uppfattning i längden måste komma att ge statsverket

ekonomiska och andra fördelar. Då det synes vara angeläget att verksamheten

fortsättes, tillstyrker styrelsen domänstyrelsens framställning.

Statens avtalsnämnd anför, att de synpunkter i principfrågan, som avtalsnämnden

givit uttryck åt i utlåtande över tidigare framställning av domänstyrelsen

i fråga om bostadslån till fast anställda arbetare, alltjämt i huvudsak

äger giltighet. Nämnden tillstyrker därför, att medel jämväl för år

19G0 anvisas domänstyrelsen för beviljande av bostadslån åt fast anställda

skogsarbetare i enlighet med hittills gällande grunder. Mot det föreslagna

beloppet finner avtalsnämnden icke något att erinra under förutsättning att

läneverksamheten beräknas bliva av ungefär samma omfattning som tidigare

år.

Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet finner det angeläget, att

domänverket ges samma möjligheter som det privata skogsbruket när det

gäller de ekonomiska förutsättningarna för att ge de anställda ökad trygghet.

Ett led i strävandena att skapa en jämnare sysselsättning och ökad

trygghet för de i skogsbruket anställda har enligt förbundet varit de under

ett antal år av domänverket m. fl. skogsarbetsgivare utlämnade ränte- och

amorteringsfria bostadslånen. Förbundet anser det ur alla synpunkter vara

önskvärt, att även domänverkets arbetskraftsrekrytering kan ske på lång

sikt och att man för arbetstagarna kan anföra bevis för att verket verkligen

önskar ge de anställda trygghet och garantier för framtiden.

Lantbruksstyrelsen erinrar om att styrelsen i utlåtande år 1955 över domänstyrelsens

då föreliggande förslag i ämnet på anförda skäl tillstyrkte

detsamma. Styrelsen hade därvid haft tillfälle att jämväl ta del av grunderna

för verksamheten. Avsikten i domänstyrelsens nu remitterade framställning

finner styrelsen vara, att verksamheten skall bedrivas enligt hittillsvarande

riktlinjer. Åberopande det anförda och med hänvisning till vad

som anfördes i styrelsens förenämnda utlåtande år 1955 tillstyrker lantbruksstyrelsen

bifall till domänstyrelsens framställning.

Riksräkenskapsverket har för sin del intet att invända mot domänstyrelsens

förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 80 år 1960

7

Ökade befogenheter för domänstyrelsen i fråga om vissa markinköp

Nuvarande förhållanden. De grundläggande reglerna för domänverkets

markinköp har meddelats av statsmakterna åren 1911 och 1912 och sedan

dess kvarstått oförändrade. 1911 års riksdag medgav sålunda (prop. 214;

rskr. 216), att efter den 1 januari 1912 för försålda kronoegendomar inflytande

köpeskillingar »skola, enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t

meddelar, förvaltas och redovisas såsom tillgång å statens domäners fond,

intill dess desamma, enligt Kungl. Maj :ts och Riksdagens bestämmande, få

disponeras till inköp av skogsbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom

till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna». 1912

års riksdag beslöt (prop. 200; rskr. 264) »att Kungl. Maj :t må från och med

den 1 januari 1913 tills vidare intill dess annorlunda kan varda bestämt, för

inköp av skogsbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen

av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna disponera de

såsom tillgång å statens domäners fond redovisade kontanta medlen». Inköpen

av mark för domänfondens räkning är f. n. av två slag, dels mark för

utvidgning eller arrondering av kronoskogarna, dels tomtmark för byggande

av bostäder åt arbetare och tjänstemän.

Genom beslut av 1958 års riksdag (prop. 74; rskr. 209) har beslutanderätten

beträffande vissa markinköp delegerats från Kungl. Maj :t till domänstyrelsen.

Sålunda har styrelsen bemyndigats att taga domänverkets

markfond i anspråk för inköp av sådan tomtmark, som är avsedd att inom

en närliggande framtid tagas i anspråk uteslutande för arbetar- eller förmansbostäder.

Såsom villkor för bemyndigandet gäller att domänstyrelsen

före avslutandet av varje tomtköp skall ha samrått med vederbörande lantbruksnämnd

och länsbostadsnämnd. För att uppnå lämpligaste bebyggelseplanering

skall styrelsen i sagda inköpsärenden samråd a jämväl med andra

länsorgan på området ävensom med av bebyggelsen berörda kommuner. Styrelsen

skall senast den 1 april varje år till Kungl. Maj:t ingiva en sammanfattande

redogörelse för de av styrelsen under det senast förflutna kalenderåret

avslutade tomtköpen.

Det torde vidare få erinras om att Kungl. Maj :t i proposition den 15 januari

1960 angående vissa norrlandsfrågor (nr 62) föreslagit årets riksdag,

att domänstyrelsen fortsättningsvis skall äga rätt att från fall till fall med

anlitande av medel ur domänverkets markfond inlösa vissa ströängar i Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker, vilka med hänsyn till ämbetsverkets

företagsekonomiska intressen anses böra införlivas med omgivande

mark. I propositionen uttalas vidare, att domänstyrelsen årligen skall ingiva

redogörelse till Kungl. Maj :t rörande de markförvärv, som styrelsen genomfört

med stöd av nu ifrågavarande bemyndigande.

I förevarande sammanhang torde slutligen jämväl böra nämnas, att domänstyrelsen

genom beslut av 1959 års riksdag (prop. 148; rskr. 284) erhållit

bemyndigande att för kronans räkning ingå i och svara för s. k. avtalsby
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 80 år 1960

ten, d. v. s. sådana byten, som ej sker jämlikt jorddelningslagstiftningen. Som

förutsättning för utnyttjandet av detta bemyndigande gäller, att vederbörande

lantbruksnämnd och fastighetsbildningsmyndighet tillstyrker markbytet

samt att redogörelse för genomförda markbyten årligen ingives till Kungl.

Maj :t.

Domänstyrelsen framställning. I skrivelsen den 21 december 1959, vilken

avgivits i samband med remissbehandlingen av 1958 års jordlagsutrednings

delbetänkande angående decentralisering av beslutanderätten enligt bolagsförbudslagen

m. m., har domänstyrelsen framfört sina synpunkter på

spörsmålet om vem som bör ha beslutanderätten vid domänverkets förvärv

från lantbruksnämnderna av mark, som nämnderna inköpt för rationaliseringsändamål.

Domänstyrelsen har därvid för sin del föreslagit, att sagda

beslutanderätt delegeras från Kungl. Maj :t till styrelsen.

I sin motivering till förslaget erinrar domänstyrelsen om att f. n. vederbörande

lantbruksnämnd bär befogenhet att själv godkänna upprättat avtal

i sådant ärende rörande markförvärv, varom här är fråga, medan domänstyrelsen

måste underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Ett bemyndigande

för styrelsen att svara för dylika köpeavtal vid förvärv från lantbruksnämnd

med skyldighet att årligen till Kungl. Maj :t inkomma med uppgift

härom — analogt med vad som enligt beslut av 1959 års riksdag (JoU 30;

rskr. 284) föreskrivits i fråga om s. k. avtalsbyten — synes styrelsen vara

en lämplig förenklingsåtgärd.

Departementschefen

Såsom framgår av den redogörelse, som förut lämnats, har under de senaste

fem åren sammanlagt 4 000 000 kronor jämlikt skilda riksdagsbeslut

ställts till domänstyrelsens förfogande för utlämnande av bostadslån till sådana

skogsarbetare, som med domänverket tecknat anställningsavtal varigenom

verket åtagit sig att tillhandahålla arbete under minst 100 dagar per

anställningsår och arbetarna förbundit sig att utföra sagda arbete. Lånen

skall enligt av riksdagen godkända regler avse att täcka arbetarnas kostnader

för förvärv, uppförande eller förbättring av eget hem eller anskaffande

av tomt i samband därmed. De uppgår till högst 4 000 kronor och är ränteoch

amorteringsfria så länge låntagarna bibehåller sina anställningar vid

domänverket och fullgör sina åtaganden enligt förenämnda anställningsavtal.

Alltefter arbetsåtagandenas storlek avskrives lånen med visst belopp vid

varje anställningsårs slut. För låneverksamheten gäller de ytterligare regler,

vilka i huvudsak redovisats i det föregående. Enligt riksdagsbesluten har domänverkets

driftsinkomster fått anlitas för ifrågavarande långivning.

Syftet med berörda låneverksamhet har varit att giva domänverket möjlighet

att liksom de större skogsbolagen till sig knyta ett erforderligt antal

fast anställda skogsarbetare. I den utredning som låg till grund för Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1960

9

Maj :ts förslag i ämnet till 1955 års riksdag beräknades att domänverket hade

ett stadigvarande behov av omkring 6 500 fast anställda arbetare, vilka avsågs

skola fullgöra cirka 60 procent av hela antalet erforderliga dagsverken.

Till utförande av övriga dagsverken antogs kunna utnyttjas annan landsbygdens

arbetskraft. Vid tidpunkten för nyssnämnda utredning uppgick antalet

fast anställda arbetare vid verket till cirka 3 700, av vilka cirka 900 var

innehavare av kronotorp och omkring 1 600 innehavare av skogsjordbruk.

Det totala medelsbehovet för en bostadslåneverksamhet av sådan omfattning

att det eftersträvade antalet fast anställda skogsarbetare kan uppnås har av

domänstyrelsen vid ett beräkningstillfälle år 1952 uppskattats till sammanlagt

8 000 000 kronor. I samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag

till 1958 års riksdag rörande motsvarande långivning för sistnämnda år beräknades

antalet vid domänverket fast anställda skogsarbetare uppgå till

omkring 5 500, varför det då ännu återstod att anställa cirka 1 000 sådana

arbetare, innan det av styrelsen redovisade behovet av stadigvarande arbetskraft

var täckt.

Såsom framgår av domänstyrelsens nu föreliggande framställning har preliminära

resultat av en inom verket pågående arbetskraftsutredning bekräftat,

att ännu åtskilligt fattas, innan domänverket erhållit en tillräckligt stor

personalgrupp av ifrågavarande slag. Antalet fast anställda arbetare rör sig

för närvarande kring 5 800. Domänstyrelsen har därför föreslagit, att styrelsen

även under innevarande kalenderår skall få utnyttja 1 000 000 kronor

av driftsinkomsterna för utlämnande av bostadslån till skogsarbetare, som

tagit fast anställning vid domänverket. Samtliga i ärendet hörda remissorgan

har såsom framgår av det tidigare anförda tillstyrkt en fortsatt långivning

även under detta år.

Enligt min mening är det av vikt att domänstyrelsen oavsett växlingarna i

arbetsmarknadsläget inom skogsbruket lämnas möjlighet att genom fortsatt

långivning för anskaffande av egna hem bygga upp en till storleken lämpligt

avvägd, fast kader av dugliga skogsarbetare. Jag tillstyrker därför, att styrelsen

erhåller det begärda bemyndigandet att taga i anspråk verkets driftsinkomster

för en fortsatt låneverksamhet även under år 1960. För min del

har jag ingen erinran mot att sagda låneverksamhet får ske inom ramen för

ett belopp av 1 000 000 kronor. Av statskontorets yttrande över domänstyrelsens

framställning framgår emellertid att ett belopp av omkring 400 000

kronor kvarstår odisponerat av medel, som tidigare ställts till styrelsens förfogande

för motsvarande ändamål. Då sagda medel bör få anlitas för fortsatt

långivning under år 1960 synes alltså tillräckligt om av årets driftsinkomster

ett belopp av 600 000 kronor får anlitas för ändamålet. För långivningen under

år 1960 bör samma bestämmelser gälla som för enahanda verksamhet

under åren 1955—1959. Dessa bestämmelser har visat sig ändamålsenliga

med hänsyn till syftet med låneverksamhcten. Denna bör alltjämt bedrivas

så att den inte får ogynnsam inverkan på kronotorparnas och skogsjordbrukarnas

arbetsmöjligheter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 80 år 1960

I särskild skrivelse har domänstyrelsen föreslagit, att beslutanderätten

vid domänverkets förvärv från lantbruksnämnderna av mark, som nämnderna

inköpt för rationaliseringsändamål, skall delegeras från Kungl. Maj:t

till domänstyrelsen. Lantbruksnämnderna äger för sin del för närvarande

själva för sagda ändamål inköpa och försälja eller på annat sätt överlåta

mark. Vad angår domänstyrelsens befogenheter har beslutanderätten i fråga

om vissa inköp av tomtmark för arbetar- och förmansbostäder med anlitande

av domänverkets markfond delegerats från Kungl. Maj :t till styrelsen

genom beslut av 1958 års riksdag. Därefter har 1959 års riksdag medgivit,

att domänstyrelsen skall äga för kronans räkning ingå i och svara för s. k.

avtalsbyten i sådana fall, då vederbörande lantbruksnämnd och fastighetsbildningsmyndighet

tillstyrkt markbytena. Av den föregående redogörelsen

framgår därjämte att i propositionen nr 62 till årets riksdag angående vissa

norrlandsfrågor föreslagits att domänstyrelsen skall bemyndigas att fortsättningsvis

efter överenskommelse från fall till fall och med anlitande av

medel ur markfonden inlösa vissa ströängar i lappmarkerna, därest ängarna

med hänsyn till ämbetsverkets företagsekonomiska intressen anses böra införlivas

med omgivande mark.

Domänstyrelsens förevarande framställning avser fall, då lantbruksnämnderna

vill försälja mark till domänverket, antingen det därvid är fråga om

ett förfarande som är jämförbart med markbyte eller om avyttring av sådana

skogslotter som nämnderna uppenbarligen inte ens på lång sikt kan

utnyttja i den fortsatta rationaliseringsverksamheten och som därför skulle

på ett ej önskvärt sätt framgent binda medel i jordfonden. Erinras må att

det stundom kan befinnas ändamålsenligare och enklare att i stället för byte

mot mark å annat håll genomföra transaktioner mellan lantbruksnämnder

och domänverket medelst kontantbetalning från sistnämnda verks sida, varvid

köpeskillingen bestämts enligt gängse grunder. Antalet fall av ifrågavarande

slag har hittills varit mycket begränsat. Det måste dock anses medföra

en lämplig förenkling av det administrativa förfarandet, om domänstyrelsen

medgives rätt att utan Kungl. Maj:ts tillstånd till markförvärv,

varom här är fråga, fullfölja köpeavtalen, vilka får förutsättas huvudsakligen

innebära ur arronderingssynpunkt önskvärda marktillskott. Kungl.

Maj:ts medgivande bör dock alltjämt erfordras om köpeskillingen i det enskilda

fallet skulle överstiga 100 000 kronor.

Riksdagens medgivande till förenämnda delegeringsbemyndigande bör inhämtas.

Såsom förutsättning för utnyttjande av dylikt bemyndigande torde,

såsom domänstyrelsen föreslagit, böra gälla att redogörelse för med stöd

därav genomförda markförvärv årligen ingives till Kungl. Maj :t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva

1) att högst 600 000 kronor av domänverkets driftsinkomster

må jämte odisponerad del av tidigare för ändamålet utav

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 80 år 1960

11

sagda driftsinkomster avsatta medel under år 1960 disponeras

för bostadslån till fast anställda skogsarbetare;

2) att domänstyrelsen må bemyndigas att i den utsträckning

som angivits i det föregående besluta om förvärv av

mark från lantbruksnämnd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

600477 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående medel för år 1960 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. in. a1 i texten
  2. JoU 1960:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medel för år 1960 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m., jämte i ämnet s. 1 i texten