Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet, m. m
1960-02-18 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1960:94, Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960
1
Nr 94
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet,
m. m.; given Stockholms slott den 18 mars
1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslag framlägges om godkännande av ett mellan staten och Stiftelsen
Svensk textilforskning preliminärt ingånget avtal angående driften av
Svenska textilforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1960—den 30
juni 1965. Avtalet innebär i huvudsak att de former för samverkan mellan
staten och industrien, som hittills gällt, skall äga bestånd under ytterligare
fem år. För budgetåret 1960/61 föreslås att bidragsanslaget på riksstaten
till Svenska textilforskningsinstitutet skall utgå med 250 000 kronor. Detta
innebär en höjning med cirka 90 000 kronor, jämfört med det från riksstaten
för budgetåret 1959/60 utgående bidraget.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 94
2
Kungl. Maj.ts proposition nr .94 år 1960
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 18 mars 1960.
N ärva rande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och
civildepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Lange, fråga angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska
textilforskningsinstitutet, m. m., samt anför därvid följande.
I årets statsverkspropositiqn (X ht, p. 42) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Svenska
textilforskningsinstitutet för budgetåret 1960/61 beräkna ett förslagsanslag
av 157 700 kronor. Frågan om bidrag till institutet torde nu åter få
upptagas.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 uppdrogs den
9 juli 1959 åt 1958 års forskningsinstitutkommitté att verkställa utredning
rörande nytt avtal angående bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet.
Kommittén skulle härvid äga befogenhet att med vederbörande enskilda
intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl. Maj:ts
godkännande — träffa dylikt avtal.
Kommittén har den 18 februari 1960 avgivit ett stencilerat betänkande
med förslag till avtal om den fortsatta driften av institutet. Avtalsförslaget
torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, rektorsämbetet
vid Chalmers tekniska högskola, statens tekniska forskningsråd och styrelsen
för institutet.
Svenska textilforskningsinstitutets tillkomst och nuvarande förhållanden
Förslag om att inrätta ett institut för textilforskning, företrädesvis i fråga
om grundläggande problem, framlades av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga
utredningens ordnande i ett år 1943 avlämnat betänkande.
Utredningens förslag anmäldes i propositionen nr 201 till 1943 års riksdag.
Riksdagen godkände därvid ett mellan Kungl. Maj :t och — den av två
branschorganisationer upprättade — Stiftelsen Svensk textilforskning in
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1960
gånget avtal om ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila
produkter samt deras framställning och användning. Avtalet upphörde den
30 juni 1955. Med riksdagens godkännande (prop. 117/1955) ersattes det
med nu löpande avtal, vilket gäller till utgången av juni 1960. I anslutning
härtill uppgick i textilforskningsinstitutet det av industrien drivna Institutet
för tillämpad textilforskning.
Gällande avtal och stadgar
Enligt avtalet skall det statliga bidraget främst användas till grundläggande
forskning. Den tillämpade forskning, som bedrives vid institutet, bekostas
av stiftelsen.
Svenska textilforskningsinstitutets syfte är enligt avtalet att i nära samarbete
med Chalmers tekniska högskola och under samverkan med andra vetenskapliga
institutioner bedriva lekniskt-vetenskaplig forskning rörande
textila produkter samt deras framställning och användning ävensom att i
samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom
de av institutets verksamhet berörda områdena. Ytterligare innehåller avtalet
bl. a. följande.
Staten ställer byggnad till förfogande för institutet. Löpande bidrager
staten i viss i avtalet angiven utsträckning till kostnaderna för avlöning,
pensionering och försäkring av en del av institutets personal. Av statsmedel
utgår sålunda enligt styrelsens bestämmande till en föreståndare arvode
med högst 6 000 kronor samt till övriga befattningshavare lön eller arvode
med tillhopa högst 99 300 kronor jämte rörligt tillägg å lön. — Annan befattningshavare
med lön av statsmedel än föreståndaren är under vissa förutsättningar
berättigad att vara pensionsförsäkrad i Svenska personal-pensionskassan.
Avgifterna härför betalas ur statsbidraget liksom också arbetsgivarbidraget
till allmän sjukförsäkring m. in. och avgiften för yrkesskadeförsäkring
för denna personal. — Staten bestrider även kostnaderna för
uppvärmning och yttre underhåll av fastigheten ävensom för skötsel av vägar,
gräsmattor och dylikt.
Stiftelsen å sin sida svarar för ny- och ersättningsanskaffning av inventarier
och lämnar därutöver ett allmänt bidrag till verksamheten. I sistnämnda
hänseende garanterar stiftelsen ett belopp av lägst 250 000 kronor
för år. Slutligen medverkar stiftelsen till administrering av institutets verksamhet
på sätt stadgarna angiver.
Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna skall institutets styrelse
bestå av ordförande och tolv ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordföranden
och sex ledamöter samt stiftelsen sex ledamöter.
Organisation och verksamhet
Institutet ledes under styrelsen av en föreståndare, som samtidigt är
professor i textilkemi vid Chalmers tekniska högskola, och av en heltidsanställd
ställföreträdande föreståndare.
tf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. A''r 94
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960
Institutet omfattar, förutom administrations- och servicesektioner, fyra
avdelningar för forskning, nämligen avdelningarna för fysik, kemi, mekanisk
textilteknik och konfektionsteknik, samt en provningsavdelning och en mindre
elektronikavdelning.
Personalen vid institutet har i medeltal under avtalsperioden utgjort 47
personer, varibland en föreståndare, en ställföreträdande föreståndare, fyra
laboratorer och sex förste forskningsingenjörer.
Verksamheten vid institutet avser som nämnts forskning _ grundläg
gande
och tillämpad — ävensom uppdrag och konsultationer samt undervisning
och utbildning.
Forskningen gäller vävnaders och textilmaterials fysiska och mekaniska
egenskaper, berednings- och färgningsfrågor, mekaniska problem i framställningsprocessen
för vävnader samt konstruktions-, material- och tillverkningsproblem
inom konfektionsindustrien.
Uppdrags- och konsultaiionsnerksamheten avser främst provning. I första
hand utföres sådana provningar, för vilka statens provningsanstalt icke har
tillräckliga instrumentresurser.
Undei visningen och utbildningen vid institutet avser dels teknologerna vid
Chalmers tekniska högskola, dels licentiander och doktorander vid nämnda
högskola, dels ock de inom industrien verksamma teknikerna.
Ekonomi
I forskningsinstitutkommitténs betänkande av år 1955 räknades med att
institutets årliga utgifter för den löpande verksamheten skulle uppgå till
minst 790 000 kronor från och med budgetåret 1955/56. De verkliga utgifterna
har under de två sistförflutna budgetåren utgjort 1 020 566 kronor och
949 108 kronor. För budgetåret 1959/60, som är det sista av nu löpande avtalsperiod,
upptager budgeten ett utgiftsbelopp av 1 050 000 kronor. De jämförelsevis
låga utgifterna för budgetåret 1958/59 förklaras av en viss försiktighet
beträffande utgifterna i avvaktan på statsmakternas och industriens
ställningstagande till institutets verksamhet efter den 30 juni 1960. Av samma
skäl beräknas de verkliga utgifterna för hudgetåret 1959/60 bli något
lägre än de budgeterade.
I forskningsinstitutkommitténs nämnda betänkande räknades med inkomster
för institutet under budgetåret 1955/56 om minst 790 000 kronor,
varav i statsbidrag över riksstaten 130 000 kronor, i särskilt bidrag av statliga
fondmedel 30 000 kronor, i stiftelsebidrag 470 000 kronor samt i diverse
inkomster — uppdragsinkomster, bidrag från International Wool Secretariat
och forskningsrådsbidrag — 160 000 kronor.
De verkliga driftinkomsterna under de två sistförflutna budgetåren har
utgjort 1 044 580 kronor och 925 638 kronor. För budgetåret 1959/60 upptager
budgeten inkomster till ett belopp av 1 050 000 kronor. Sistnämnda belopp
utgöres av statsbidrag över riksstaten 160 000 kronor, häri inräknat
1959 års höjning av det rörliga tillägget, särskilt bidrag av statliga fondme
-
Kimgl. Maj:ts proposition nr 9i år 1960 5
del 30 000 kronor, stiftelsebidrag 500 000 kronor samt diverse inkomster
360 000 kronor.
Ytterligare må om nämnda inkomstposter anföras följande.
Det särskilda bidraget av statliga fondmedel förutsattes vid föregående
avtalsförhandling skola lämnas under ett vart av de fem år avtalet avsåg.
Bidraget har utgått ur 1953 års fond för teknisk forskning. — Stiftelsens bidrag
för år skall enligt avtalstexten utgöra minst 250 000 kronor. Såsom
förutsattes vid föregående avtalsförhandling har dock bidraget uppgått till
ett avsevärt högre belopp och har under budgetåren 1955/59 utgjort i kronor
respektive 449 000, 520 000, 570 000 och 440 000.
Vid sidan härav har legat den av stiftelsen bekostade utrustningsanskaffningen,
vilken under de fyra första åren av den nu löpande avtalsperioden
uppgått till sammanlagt 240 000 kronor.
Stiftelsen Svensk textilforsknings förslag
Stiftelsen Svensk textilforskning sade i juni 1959 upp nu gällande avtal.
Stiftelsen anförde i anslutning härtill, att avtalet icke skapade ekonomiskt
underlag för en verksamhet vid institutet för tiden efter juni 1960 av samma
omfattning som den nuvarande. Stiftelsen föreslår därför att staten påtager
sig en större del av kostnaderna än tidigare.
Bakgrunden till stiftelsens förslag
Rörande textil- och konfektionsprodukternas roll i den svenska ekonomien
anför stiftelsen i huvudsak följande.
Allmänhetens sammanlagda kostnader för inköp samt för tvätt, reparation
och vård av textilier kan uppskattas till 4 500 milj. kronor för år. Även
statens och kommunernas utgifter för textilvaror är betydande. Med hänsyn
härtill innebär varje åtgärd, som medför förbättrad ekonomi i textiltillverkningen
eller textilförbrukningen, en stor nationalekonomisk besparing.
Textil- och konfektionsindustrien har under efterkrigsåren kraftigt rationaliserats.
På grund av branschens försämrade lönsamhet under de senaste
åren har dock investeringarna inom branschen successivt minskat.
Svensk textil- och konfektionsindustri är tekniskt väl rustad, och utvecklingen
har gått raskt framåt under de år, som lextilforskningsinstitutet arbetat.
Bl. a. har genom forskningen och genom en hög produktkvalitet exporten
av både textil- och konfektionsvaror kunnat öka.
Antalet anställda inom textil- och konfektionsindustrierna uppgår till närmare
100 000, och förädlingsvärdet uppskattas till 900 milj. kronor för textilindustrien
och till 600 milj. kronor för konfektionsindustrien. Svensk textil
bör med hänsyn härtill få tillfälle till fortsatt teknisk utveckling för att
kunna hävda sig i konkurrensen.
Målet för den tekniska utvecklingen av textil- och konfektionsindustrien
6
Kungl. Maj:ts proposition nr år 1960
angiver stiftelsen vara en utveckling som innebär dels att konsumenterna
— enskilda, stat och kommuner samt olika industrier — kan erhålla billiga
och ändamålsenliga textilvaror, dels att textilindustriens konkurrenskraft
gentemot utlandet stärkes. Härför är forskningen en nödvändig förutsättning.
I fråga om konkurrenskraften gentemot utlandet erinras om att textilindustrien
är känslig för utlandskonkurrens på grund av textilvarans internationella
karaktär. Vid försäljningen till sin största kund, konfektionsindustrien,
måste sålunda textilindustrien kunna erbjuda varor, som är fullt
konkurrenskraftiga till pris och kvalitet och därjämte är så beskaffade att
de underlättar konfektionsindustriens produktion och försäljning. — Ur
konkurrenssynpunkt fordras vidare att rationaliseringen av produktionen
fortsätter. Vidare kräves ökad materialkännedom.
Programmet för verksamheten
Stiftelsen framlägger i sin skrivelse förslag till program för verksamheten
vid institutet den närmaste femårsperioden.
Forskningen bör enligt programmet vara både grundläggande och tillämpad
samt koncentreras på ett begränsat antal punkter. Ytterligare anföres
liärom bl. a. följande.
Kunskapen om produktens egenskaper är den centrala forskningsuppgiften,
och rönen här kan väntas få användning på alla övriga områden av
forskningsverksamheten. Arbetet skall inriktas på att klarlägga textilvarors
olika fysikaliska egenskaper, framför allt de mekaniska. — Vidare bör
undersökas, hur olika beredningsmetoder påverkar de fysikaliska egenskaperna
och vilken betydelse dessa egenskaper har för produktion och konsumtion.
Olika tygers skrynkling bör undersökas. Krympningsproblemet skall studeras
närmare. Utvecklingsarbetet i samband med varudeklaration av textilvaror
skall fortsättas. Medverkan skall ske till utvecklandet av lämpliga
varutyper för skilda ändamål och utformandet av specifikationer för olika
egenskaper.
Förhållandet konstruktion kontra tillverkningsteknik inom konfektionen
skall studeras liksom utseendets och hållfasthetens beroende av tyg, sytråd
och sömnadsteknik.
Vidare är det nödvändigt att studera och utveckla textilindustriens tillverkningsprocesser
samt finna metoder för tillverkningskontroll. Bland härvid
aktuella arbetsuppgifter kan nämnas mätning och kontroll av garnkrafter i
olika processer.
Arbetet på att utveckla och anpassa mätmetoder för specificering av egenskaperna
vid inköp av bomull, lin, ull m. m. skall fortsätta.
Vid sidan av forskningen bör såsom hittills en del av det löpande arbetet
ägnas åt uppdrag och konsultationer.
Det är också naturligt och viktigt att textilforskningsinstitutet bedriver
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 94 år 1960
undervisning och utbildning, främst genom samarbetet med Chalmers tekniska
högskola, genom efterulbildning av ingenjörer inom textilindustrien
och genom att vid institutet anställa ingenjörer, som efter två, tre års arbete
kan beredas fortsatt tjänst inom industrien.
Finansieringen av verksamheten
Stiftelsen erinrar inledningsvis om att Svenska textilforskningsinstitutets
verksamhet allmänt vunnit gott anseende.
Textil- och konfektionsindustrien har under innevarande avtalsperiod årligen
tillskjutit avsevärda belopp till verksamheten. På grund av sämre lönsamhet
med åtföljande stark minskning av underlaget för uttaxeringen kan
branschen emellertid i fortsättningen icke bidraga med så höga belopp som
tidigare. Utgår man från att institutet under kommande år skall åtminstone
bibehållas i oförändrad omfattning, måste statens bidrag höjas.
Textilindustrien ser med tillförsikt på framtiden, åtminstone på något
längre sikt. Skall staten i rådande läge underlätta industriens rationalisering
-— och skäl talar för att så bör ske — kan detta med fördel ske genom en
ökning av statsbidraget.
Stiftelsen föreslår att verksamheten skall avse en utgiftssumma av 1,1
milj. kronor, vilket är blott 50 000 kronor mer än som upptagits i budgeten
för innevarande budgetår.
Verksamheten bör enligt stiftelsen finansieras med ett statsbidrag över
riksstaten om 400 000 kronor, ett stiftelsebidrag om 375 000 kronor samt
uppdragsinkomster, bidrag från forskningsråd och fonder samt bidrag från
internationella organisationer om tillhopa 325 000 kronor. I förhållande till
den tidigare återgivna budgeten för innevarande budgetår — från vilken
budget vid bokslutet vissa avvikelser kan väntas — innebär detta en ökning
av statens årliga insats med 210 000 kronor samt en minskning av stiftelsens
driftbidrag med 125 000 kronor och av de övriga inkomsterna med 35 000 kronor.
— I princip bör statens bidrag konstrueras som tidigare. Dock bör en
del av bidraget avse städningskostnader samt bibliotekets ackvisition.
Vissa uttalanden om institutet
Textilutredningen, som i november 1958 tillkallades med uppgift att söka
främja sådan praktisk samverkan inom textilbranschen eller andra interna
åtgärder, som kunde vara ägnade att lägga grunden till en konkurrenskraftig
basproduktion av textilvaror, anför i sitt betänkande Konkurrens under
samverkan (SOU 1959:42) bl. a., att upprättandet av den europeiska frihandelssammanslutningen
enligt utredningens mening kommer att medföra
ett skärpt konkurrensläge på den svenska marknaden för den svenska industrien
men samtidigt ge den svenska textil- och konfektionsindustrien
tillgång till eu avsevärt större hemmamarknad än tidigare. Industrien bör
därför med olika åtgärder bereda sig för den nya situationen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960
Utredningen framhåller i fråga om forskningen att de frågor, som berör
denna, bör ägnas ett allt större intresse. Vad särskilt gäller textilforskningsinstitutet
anföres bland annat följande.
Det vetenskapliga arbete, som bedrivs vid institutet, anses stå på en hög
nivå och har givit institutet ett mycket gott internationellt anseende. Institutets
övriga funktioner som centralt tekniskt serviceorgan för industrien och
som debattforum i tekniska frågor torde knappast kunna överskattas. Emellertid
har dagens ansträngda läge inom textilindustrien satt i fara de bidrag,
som hittills utgått från företagen till institutets verksamhet. Under erinran
om den avgörande betydelse, som tillgången till inhemsk forskning äger för
den svenska textil- och beklädnadsindustriens framtida utveckling, har textilutredningen
i en under hand till mig överlämnad promemoria den 29 april
1959 understrukit vikten av att verksamheten vid textilforskningsinstitutet
upprätthålles i åtminstone samma utsträckning som hittills. Utredningen
anser emellertid även att en utvidgning av institutets verksamhet skulle vara
till gagn för industrien.
Statens institut för konsumentfrågor har i skrivelse till 1958 års forskningsinstitutkommitté
framhållit, att konsumentinstitutet saknar eget textilt
laboratorium och därför är helt beroende av möjligheten att för tekniska undersökningar
vända sig till textilforskningsinstitutet.
Statens konsumentråd har i skrivelse till 1958 års forskningsinstitutkommitté
anfört bland annat följande. Från rådet har under verksamhetsåren
1958/59 och 1959/60 anslagits 80 000 kronor för konsumentfrämjande forskning
vid institutet. Som exempel på den direkt konsumentfrämjande delen av
institutets verksamhetsområde kan nämnas: bestämning av varudeklarationsnormer,
standardiseringsundersökningar, provningsverksamhet och allmänt
servicebetonade uppgifter. Med kännedom om de stora belopp, som
årligen lägges ut för konsumtion av textilier, framstår dessa grenar av institutets
verksamhet som mycket betydelsefulla.
Styrelsen för Svenska textilforskningsinstitntet har i skrivelse till 1958
års forskningsinstitutkommitté anfört, att styrelsen funnit det av stiftelsen
framlagda förslaget till forskningsprogram lämpligt och väl avvägt för industrien
och konsumenterna. Styrelsen anser att ett bibehållande av den nuvarande
omfattningen av textilforskningsinstitutet är ett nödvändigt minimum,
om institutet skall kunna effektivt fylla sina viktiga funktioner.
Förslag av 1958 års forskningsinstitutkommitté
Allmänna synpunkter
Kommittén konstaterar att den egentliga textilindustrien, tillsammans med
konfektionsindustrien, alltjämt utgör en av vårt lands största industribranscher.
Den överträffas vad gäller arbetarantalet endast av metall- och verkstadsindustrien
samt av de tillsammantagna skogsproduktindustrierna.
Kungl. Maj:is proposition nr 94 år 1960
9
Efter att ha erinrat om att den svenska textilbranschen under senare år
haft att kämpa med svårigheter framhåller kommittén att utvecklingen för
textilbranschens del är svår atl förutsäga, bl. a. därför att följderna av sjustatsmarknadens
bildande ännu inte kan överblickas. Textilutredningen är
för sin del icke främmande för tanken att branschen kommer att ytterligare
minska. Från branschens sida har framhållits, att den ökning av den textila
konsumtionen per capita, som under förutsättning av fortsatt inkomstökning
kan beräknas komma till stånd, ger anledning till en viss optimism, i varje
fall på längre sikt.
För att hävda textilindustriens konkurrenskraft är det angeläget, uttalar
kommittén, att textilforskningen, såväl inom företagen som inom textilforskningsinstitutet,
får erforderliga resurser. Värdet av textilvarukonsumtionen
i vårt land uppgår till mycket stora belopp, och det är att räkna med
att denna konsumtion kommer att öka. Även den del av textilforskningen,
som direkt siktar till förbättringar i textilkonsumtionens ekonomi, framstår
därför som ekonomiskt väl motiverad.
Den verksamhet, som bedrivits vid Svenska textilforskningsinstitutet, synes
kommittén ha varit av stort värde såväl för textilnäringen som för enskilda
och offentliga förbrukare. Kommittén erinrar i detta sammanhang
om betydelsen av den sida av institutets verksamhet, som består i att utbilda
ingenjörer och forskare. Det erinras också om att de av föregående års riksdag
beslutade ansenliga förbättringarna av villkoren för forskningen och
forskarutbildningen vid bl. a. de tekniska högskolorna (jfr prop. 105/1959)
icke omfattar de halvstatliga branschforskningsinstituten.
Kommittén förordar, att ett nytt avtal träffas mellan staten och Stiftelsen
Svensk textilforskning om fortsatt drift av textilforskningsinstitutet. Avtalsperioden
bör liksom för närvarande omfatta fem år och avse tiden den 1
juli 1960—den 30 juni 1965. Kommittén anser det önskvärt, att under den
nya avtalsperioden forskningen —- inom ramen för tillgängliga medel — bedrives
i huvudsaklig överensstämmelse med det av stiftelsen föreslagna programmet.
Den ekonomiska ramen för verksamheten
Textilforskningsinstitutets utgifter har under senare är uppgått till omkring
1 milj. kronor för år. Stiftelsens förslag syftar till en finansiering, som
medger en i stort sett oförändrad verksamhet.
Vid sin bedömning av den lämpliga fördelningen av kostnaderna för institutets
verksamhet har kommittén måst beakta olika faktorer. Å ena sidan
har hänsyn tagits till den restriktivi tet i fråga om nya statsutgifter som
statsmakterna funnit nödvändig i dagens läge. Å andra sidan har beaktats
den allmänna strävan som finns att öka statens insatser för forskningen,
ävensom det utan tvivel bekymmersamma läge, vari den svenska textilbranschen
befinner sig. Kommittén har stannat för att eu ökning av statens insats
för institutet av någorlunda betydelse bör komma till stånd.
10
Kangl. Maj.ts proposition nr 9t år 1960
Vid förhandlingarna har kommittén och stiftelsen varit ense om den uppfattningen
att institutet under den nya avtalsperioden bör drivas i stort sett
i samma omfattning och med samma inriktning som under den nu löpande
avtalsperioden. Rörande parternas insatser har i stort överenskommits följande.
Statens bidrag skall ökas från nuvarande omkring 190 000 kronor för år
— varav 30 000 kronor av fondmedel — till cirka 250 000 kronor för år. Bidraget
förutsattes av kommittén i sin helhet anvisat på riksstaten.
Stiftelsens i avtalet garanterade minimibidrag, vilket för närvarande är
angivet till lägst 250 000 kronor för år, bestämmes till 325 000 kronor för år.
Stiftelsen har under den nu löpande avtalsperioden — såsom dock förutsattes
vid avtalets tillkomst — lämnat institutet ett betydligt större bidrag än
det i avtalstexten angivna minimibidraget. För utvecklingen av bidraget har
redogjorts i det föregående. Stiftelsen har vid de nu förda förhandlingarna
utfäst sig att verka för att under den nya avtalsperioden den faktiska bidragsgivningen
awäges så, att verksamheten kan upprätthållas i ungefär
samma omfattning som hittills. — Kommittén erinrar om att stiftelsen enligt
avtalet skall liksom hittills svara för institutets inventarieanskaffning.
Utöver nämnda bidrag från staten och stiftelsen emotses såsom för närvarande
vissa andra inkomster. Inkomsterna av kortfristiga uppdrag har beräknats
till 135 000 kronor. Anslag från forskningsråd och andra institutioner,
bl. a. sådana med konsumentinriktning, ävensom från internationella organisationer
såsom International Wool Secretariat uppskattas till sammanlagt
215 000 kronor. De sålunda angivna övriga inkomsterna utgör tillsammans
350 000 kronor för år.
Särskilda frågor rörande statens bidrag
Statens avtalsbundna bidrag till institutet är å riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 157 700 kronor.
Beträffande statens nuvarande avtalsenliga bidrag till institutet, i vad
bidraget avser avlöningar och pensioneringskostnader, föreslår kommittén
följande ändringar.
Statsbidraget till föreståndarens arvode föreslås höjt med 1 500 kronor till
7 500 kronor, i likhet med vad som skett i fråga om liknande befattningar
vid andra branschforskningsinstitut.
Utökningen av statens stöd skall enligt kommittén väsentligen ges den formen,
att staten ökar sitt bidrag med ett belopp svarande mot lön och vissa
pensionskostnader för ytterligare 2 förste forskningsingenjörer med lön beräknad
efter lönegrad A 21, 1 forskningsassistent (A 16) och 1 vaktmästare
(A 7). Vidare bör räknas med ett belopp av drygt 5 300 kronor till extra
Personal. Bidraget, rörligt tillägg oräknat, till gruppen övriga befattningshavare
skulle härigenom öka med 67 200 kronor till 166 500 kronor. Beräkningsgrunderna
för bidraget framgår av efterföljande sammanställning.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1960
Befattning
Antal enligt
beräkning för
nu gällande
avtal
Enligt kommitténs förslag
Antal Lönegrad
(löneplan A)
............. 2
2
24
Förste forskningsingenjör.............
............. 1
2
2
21
16
............. 1
1
11
............. 1
1
10
_
1
7
Laboratoriebiträde .................
Extra personal.....................
............. 2
2
7
(5 376 kr)
11
De i sammanställningen angivna lönegraderna överensstämmer i förekommande
fall med dem, efter vilka beräkningarna skedde vid föregående förhandlingstillfälle.
— Den i sammanställningen upptagna befattningen med
lön enligt lönegrad All bör, vid tillämpning av de inom statsförvaltningen
gällande principerna, benämnas instrumentmakare.
Pensionsförsäkringsavgifterna ökar med 8 720 kronor genom att till statsbidraget
överföres 4 nya befattningar. Några nya pensionsförsäkringar torde
dock som regel tills vidare icke böra tecknas i avvaktan på att pensionsfrågan
för institutets av statsbidraget avlönade personal — i enlighet med vad
kommittén i det följande anför — ges en mera definitiv lösning.
Det rörliga tillägget beräknar kommittén höjt med 14 080 kronor.
I fråga om de omkostnader, till vilka staten bidrager med beloppet för de
verkliga utgifterna föreslår kommittén den ändringen att posten till arbetsgivarbidrag
till allmän sjukförsäkring in. m. samt avgift för yrkesskadeförsäkring
höjes med 800 kronor till 2 000 kronor.
Anslaget å riksstaten bör i enlighet härmed uppföras med (157 700 + 1 500
_|_ 67 200 -f 8 720 + 14 080 + 800 =) 250 000 kronor.
Rörande de i det föregående angivna lönegraderna erinrar kommittén om
att det — enligt såväl det gamla som det nya avtalet — ankommer på styrelsen
att med iakttagande av vissa regler bestämma storleken av lönen till
olika befattningshavare. Kommittén förutsätter också att nu förefintlig möjlighet
för industrien att vid behov fylla ut statsbidragslönerna bibehålies.
Vid olika tillfällen har framförts frågan om förbättring av pensionsförhållandena
för den med statsmedel avlönade personalen. —- Enligt kommittén
bör med prövning av frågan om pensioneringen av nämnda personal
anslå till dess den definitiva utformningen föreligger av den allmänna
tilläggspensioneringen och därav föranledda överenskommelser mellan arbetsmarknadens
parter om kompletteringsförsäkringar härtill. Institutspersonalens
pensionering torde — såsom kommittén tidigare antytt — med hänsyn
härtill icke nu böra ändras; detta spörsmål jämte därmed sammanhängande
frågor torde sedermera, så snart förutsättningarna för en lösning
fixerats, få göras till föremål för särskilda förhandlingar. — Enär pensionsbeloppen
enligt nuvarande försäkringar framstår som låga, föreslår
kommittén att staten tills vidare under den nya avtalsperioden lämnar en ga
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 9t år 1960
ranti för den enligt avtalet av statsmedel avlönade personalen av samma innehåll
som den som lämnats under nu löpande avtalsperiod, d. v. s. att det
skall få ankomma på Kungl. Maj :t att vid uppkommande pensionsfall meddela
föreskrift om provisorisk höjning av pensionerna genom tillägg av
statsmedel. Ltfästelsen hör — om det med hänsyn till de närmare omständigheterna
synes befogat — kunna få tillämpas även i fråga om befattningshavare
som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått pensionsåldern.
De totala pensionsförmånerna bör dock härigenom icke få uppgå
till högre belopp än vad som gällt, om statligt pensionsreglemente tillämpats.
Det avtal om driften av Svenska textilforskningsinstitutet vilket undertecknats
av kommittén — under förbehåll för Kungl. Maj:ts senare godkännande
— och stiftelsens företrädare, innefattar icke några andra betydelsefulla
avvikelser från nu gällande avtal, än som framgår av det föregående.
Yttrandena
Statskontoret erinrar om att det vid tillkomsten av nu gällande avtal förutsattes,
att det medelshehov, som för avtalsperioden 1955/60 skulle komma
att täckas av fondmedel, icke framdeles skulle få föranleda krav på
ökad medelsanvisning över riksstaten efter avtalsperiodens utgång. Ämbetsverket
framhåller att enligt föreliggande förslag det av fondmedel utgående
beloppet emellertid skall ingå i det nya driftbidraget över riksstaten.
— Statskontoret anför vidare, att stiftelsens avtalsbundna minimibidrag
enligt avtalsförslaget liöjes men att dess faktiska bidragsgivning torde
komma att minska. Med hänsyn till vad kommittén anfört framför allt
om den svenska textilbranschens nuvarande läge, synes finansieringsförslaget
likväl få godtagas. Finansieringsplanen bör dock icke få utgöra utgångspunkt
vid fixerandet av statens bidrag för tiden efter den 30 juni
1965. I den mån textilindustrien har bättre ekonomiska resurser då än
nu, synes en ökning av de enskilda insatserna böra ske. — Statskontoret
har intet att erinra mot avtalets utformning.
Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola, som uttalar tillfredsställelse
över samarbetet mellan högskolan och textilforskningsinstitutet,
tillstyrker kommitténs förslag. I sammanhanget anföres att 1958 års generalplan
för högskolans utbyggnad, vilken plan berör dispositionen av institutets
byggnad, icke bör behöva påverka bedömningen av institutets lokalfråga
under en kommande avtalsperiod utan först på längre sikt.
Statens tekniska forskningsråd tillstyrker att avtalsförslaget godkännes.
I sammanhanget anför rådet, att för branschforskningsinstitutens del föreligger
flera frågeställningar, som icke omfattas av uppdraget till 1958 års
forskningsinstitutkommitté, och att rådet avser att framdeles återkomma
till frågan om en översyn av branschforskningsinstitutens villkor.
Kunyl. Maj.ts proposition nr .94 år 1960
13
Styrelsen för Svenska textilforskningsinstitutet tillstyrker förslaget. Styrelsen
ser med tillfredsställelse att kommittén förordar en ökning av statsbidraget
till institutet men hade gärna sett ett än liögre bidrag. Styrelsen
understryker betydelsen av att, som kommittén förutsatt, styrelsen får bibehålla
sin rätt att lämna lönetillägg av industrimedel till den statsbidragsavlönade
personalen. Styrelsen framhåller slutligen betydelsen av att statsbidraget
till personalens pensionsförsäkringar framdeles förbättras.
Departementschefen
Svenska textilforskningsinstitutet tillkom i början av 1940-talet. Verksamheten
finansieras huvudsakligen med bidrag från staten och från en
för ändamålet bildad stiftelse, Stiftelsen Svensk textilforskning. Såsom gäller
vid motsvarande andra branschforskningsinstitut regleras bidragsgivningen
genom avtal mellan Kungl. Maj :t och stiftelsen. Enligt nu löpande avtal,
som upphör att gälla den 30 juni i år, utgår statsbidraget med i runt
tal 160 000 kronor för år. Härtill lämnar staten 30 000 kronor om året av
fondmedel. Stiftelsen skall avtalsenligt svara för ett årligt tillskott av minst
250 000 kronor. Under den senaste femårsperioden har stiftelsebidraget
dock utgått med i genomsnitt närmare 500 000 kronor för år.
Då erfarenheterna av detta samarbete på textilforskningsområdet varit
gynnsamma, har frågan om finansieringen av institutets fortsatta verksamhet
utretts genom 1958 års forskningsinstitutkommitté. De mellan kommittén
och stiftelsen därvid förda förhandlingarna har resulterat i ett den 18
februari 1960 — under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande — träffat
avtal för tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1965.
Ur kommitténs betänkande inhämtas, att lextilforskningsinstitutets totala
utgifter under senare år uppgått till i runt tal en milj. kronor för år.
Kommittén och stiftelsen har varit ense om den uppfattningen, att institutet
under den nya avtalsperioden bör drivas i stort sett i samma omfattning
och med samma inriktning som under den nu löpande avtalsperioden. Enligt
det nya avtalet kommer statens bidrag att öka från för närvarande omkring
190 000 kronor för år — varav 30 000 kronor av fondmedel — till
250 000 kronor. Sistnämnda belopp skulle i sin helhet belasta riksstaten.
Samtidigt föreslås det av stiftelsen garanterade minimibidraget höjt till
325 000 kronor för år. Stiftelsen har vid förhandlingarna utfäst sig skola
verka för all under den nya avtalsperioden stiftelsens bidragsgivning avväges
så, att verksamheten kan upprätthållas i stort sett i samma omfattning
som hittills. Därvid räknas med övriga löpande inkomster å i runt tal 350 000
kronor för år.
I sin allmänna motivering till avtalet erinrar 1958 års forskningsinstitutkommitté
om att textilindustrien — häri inbegripet konfektionsindustrien
är eu av vårt lands stora industrigrenar. För att hävda textilindustriens
konkurrenskraft är det enligt kommittén angeläget, att textilforskningen
14
Knngl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960
får erforderliga resurser. Det understrykes att textilforskningen även angriper
problem av omedelbart intresse för konsumenterna. Som skäl för en
ökning av statens bidrag till institutet anföres också den allmänna strävan
som finns att öka statens insatser inom skilda områden av forskningen ävensom
det bekymmersamma läge, vari den svenska textilbranschen för närvarande
befinner sig.
Remissinstanserna har över lag tillstyrkt det framlagda avtalsförslaget
eller lämnat detsamma utan erinran.
Jag är ense med kommittén om värdet av den verksamhet, som bedrives
vid textilforskningsinstitutet, och förordar en fortsättning därav. Som kommittén
uttalar krävs en rätt stor ökning av statens bidrag för att forskningsvolymen
vid institutet skall kunna hållas i huvudsak oförändrad. Enligt
förslaget kommer sålunda riksstatsanslaget att höjas med 90 000 kronor,
varav emellertid staten redan nu svarar för 30 000 kronor genom att
löpande ställa fondmedel av den storleken till institutets förfogande. På
de skäl kommittén anfört tillstyrker jag den sålunda föreslagna uppräkningen
av anslaget till textilforskningsinstitutet. Mitt ställningstagande motiveras
också av förhoppningen att ett ökat statligt stöd åt textilforskningen
i någon mån skall kunna bidraga till en förbättring i nuvarande ekonomiskt
bekymmersamma situation för svensk textilindustri.
Såsom kommittén förordat torde det i fråga om den statsbidragsavlönade
personalens pensionsförsäkringar icke böra vidtas några principiella förändringar
i avvaktan på slutlig utformning av den allmänna tilläggspensioneringen.
Det torde i nämnda hänseende få ankomma på Kungl. Maj :t att
sedermera överenskomma med stiftelsen om erforderliga ändringar i avtalet.
Övriga delar av kommittéförslaget och avtalet föranleder inte några särskilda
uttalanden från min sida. Därest under avtalstiden behov av smärre
jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet
fogat avtal med Stiftelsen Svensk textilforskning;
b)
till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 250; 000
kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Björn Bergman
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960
15
Bilaga
Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk textilforskning angående
driften av Svenska textilforskningsinstitutet under tiden den
1 juli 1960—den 30 juni 1965
§ 1.
Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk textilforskning åtaga sig att i enlighet
med detta avtal ansvara för driften vid Svenska textilforskningsinstitutet.
Institutets syfte är att i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola
och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva teknisktvetenskaplig
forskning rörande textila produkter samt deras framställning
och användning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen
av tekniker och forskare inom de av institutets verksamhet berörda områdena.
§ 2.
Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka
för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning
och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets
styrelse.
§ 3.
Kungl. Maj :t, som låtit uppföra byggnad för institutet, förbinder sig att
fortfarande under den tid avtalet gäller ställa denna byggnad med därtill hörande
tomt till institutets disposition. Inom byggnaden skola övningslaboratorier
ställas till förfogande för de studerande vid Chalmers tekniska högskola
i den mån så erfordras för undervisning inom institutets verksamhetsområde.
§ 4.
Stiftelsen förbinder sig att dels ersätta förslitna inventarier, dels ock anskaffa
sådana nya inventarier, som behövas för den fortsatta verksamheten.
Sådan utrustning, som avses i denna §, förblir stiftelsens egendom.
§ 5-
1 mom. Vid institutet skola finnas anställda 1 föreståndare, minst 2 laboratorer
samt den personal i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till
behovet och tillgången på avlöningsmedel bestämmer.
2 mom. Av statsmedel skall årligen enligt styrelsens bestämmande utgå
till föreståndaren arvode med högst 7 500 kronor,
till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 166 500
kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande grundlönen
i lägsta löneklassen, ortsgrupp 4, i den lönegrad å löneplan A i statens löneförordning,
till vilken vederbörande befattningshavare enligt styrelsens bedömande
varit att hänföra, därest han varit underkastad statens allmänna
avlöningsrcglemente. Utan Kungl. Maj:ts medgivande må lön icke bestämmas
till högre belopp för år räknat än 22 452 kronor för laborator, 19 092 kronor
för förste forskningsingenjör och 17 136 kronor för övriga anställda.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 9''\ år 1960
Är befattningshavares av statsmedel utgående ersättning bestämd att utgå
såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilt lönetillägg enligt
de grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare, underkastad
statens allmänna avlöningsreglemente.
3 mom. Laborator, till vilken utgår lön av statsmedel, är berättigad till
pension i Svenska personal-pensionskassan. Annan befattningshavare med
lön av statsmedel, som är anställd vid institutet sedan minst två år, må
enligt styrelsens bedömande komma i åtnjutande av pensionsrätt.
Pensionsrätt omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd
förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet med familjepension
samt familjepension enligt den plan, uppställd av Svenska personal-pensionskassan,
som gäller för avtalsperioden 1955—1960, dock att
planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke skola äga tillämpning.
Pensionsavgifterna, vilka helt bekostas av statsmedel, beräknas i förhållande
till grundlönerna i lägsta löneklassen av vederbörande lönegrader enligt
intill den 1 januari 1955 gällande bestämmelser.
Pensionsförsäkringar, vilka enligt detta avtal skola bekostas av statsmedel,
skola i varje särskilt fall tecknas i samråd med statskontoret.
4- mom. Av statsmedel skola jämväl bestridas arbetsgivarebidraget till
allmän sjukförsäkring och avgiften för yrkesskadeförsäkring av den personal
vid institutet, som avlönas av statsmedel.
§ 6.
Kungl. Maj:t förbinder sig att bestrida kostnaderna för uppvärmning och
yttre underhåll ävensom för skötsel av vägar, gräsmattor, planteringar och
dylikt.
§ 7.
Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,
skall företrädesvis avse problem av grundläggande och principiellt intresse
inom bär berörda områden. Härjämte må vid institutet bedrivas sådan forskning,
som syftar till att utröna den industriella tillämpligheten av de grundläggande
forskningsresultaten samt till att underlätta lösandet av tekniska
problem i samband med driften inom här berörda industrier.
§ 8.
Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av
institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen
förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten enligt
detta avtal eller eljest lämnar. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör
lägst 325 000 kronor för år.
§ 9.
Stiftelsen skall vara så uppbyggd att varje svenskt företag inom det område,
som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet alt genom bidrag
till stiftelsen efter samma grunder, som gälla för övriga stödjande industriföretag,
bliva delaktigt i forskningsverksamheten.
§ 10.
Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1965.
Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses
förlängt för fem år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 9b år 1960
17
§ 11.
Delta avtal träder i kraft den 1 juli 1960 under förutsättning att det dessförinnan
godkännes av Kungl. Maj :t.
Stockholm den 18 februari 1960.
För
KUNGL. MAJ :t och KRONAN
Frank Öhman
Rune Blomqvist
För
STIFTELSEN SVENSK TEXTILFORSKNING
Allan
Nordenstam
6006<H Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1960:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av svenska textilforskningsinstitutet m. m. a1 i texten
- SU 1960:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av svenska textilforskningsinstitutet m. m. s. 1 i texten