Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet, m. m

1960-02-18 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1960:94, Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960

1

Nr 94

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal om fortsatt drift av Svenska textilforskningsinstitutet,

m. m.; given Stockholms slott den 18 mars

1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslag framlägges om godkännande av ett mellan staten och Stiftelsen

Svensk textilforskning preliminärt ingånget avtal angående driften av

Svenska textilforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1960—den 30

juni 1965. Avtalet innebär i huvudsak att de former för samverkan mellan

staten och industrien, som hittills gällt, skall äga bestånd under ytterligare

fem år. För budgetåret 1960/61 föreslås att bidragsanslaget på riksstaten

till Svenska textilforskningsinstitutet skall utgå med 250 000 kronor. Detta

innebär en höjning med cirka 90 000 kronor, jämfört med det från riksstaten

för budgetåret 1959/60 utgående bidraget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 94

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr .94 år 1960

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 18 mars 1960.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Lange, fråga angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska

textilforskningsinstitutet, m. m., samt anför därvid följande.

I årets statsverkspropositiqn (X ht, p. 42) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Svenska

textilforskningsinstitutet för budgetåret 1960/61 beräkna ett förslagsanslag

av 157 700 kronor. Frågan om bidrag till institutet torde nu åter få

upptagas.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1958 uppdrogs den

9 juli 1959 åt 1958 års forskningsinstitutkommitté att verkställa utredning

rörande nytt avtal angående bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet.

Kommittén skulle härvid äga befogenhet att med vederbörande enskilda

intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll för Kungl. Maj:ts

godkännande — träffa dylikt avtal.

Kommittén har den 18 februari 1960 avgivit ett stencilerat betänkande

med förslag till avtal om den fortsatta driften av institutet. Avtalsförslaget

torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, rektorsämbetet

vid Chalmers tekniska högskola, statens tekniska forskningsråd och styrelsen

för institutet.

Svenska textilforskningsinstitutets tillkomst och nuvarande förhållanden

Förslag om att inrätta ett institut för textilforskning, företrädesvis i fråga

om grundläggande problem, framlades av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

utredningens ordnande i ett år 1943 avlämnat betänkande.

Utredningens förslag anmäldes i propositionen nr 201 till 1943 års riksdag.

Riksdagen godkände därvid ett mellan Kungl. Maj :t och — den av två

branschorganisationer upprättade — Stiftelsen Svensk textilforskning in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1960

gånget avtal om ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila

produkter samt deras framställning och användning. Avtalet upphörde den

30 juni 1955. Med riksdagens godkännande (prop. 117/1955) ersattes det

med nu löpande avtal, vilket gäller till utgången av juni 1960. I anslutning

härtill uppgick i textilforskningsinstitutet det av industrien drivna Institutet

för tillämpad textilforskning.

Gällande avtal och stadgar

Enligt avtalet skall det statliga bidraget främst användas till grundläggande

forskning. Den tillämpade forskning, som bedrives vid institutet, bekostas

av stiftelsen.

Svenska textilforskningsinstitutets syfte är enligt avtalet att i nära samarbete

med Chalmers tekniska högskola och under samverkan med andra vetenskapliga

institutioner bedriva lekniskt-vetenskaplig forskning rörande

textila produkter samt deras framställning och användning ävensom att i

samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom

de av institutets verksamhet berörda områdena. Ytterligare innehåller avtalet

bl. a. följande.

Staten ställer byggnad till förfogande för institutet. Löpande bidrager

staten i viss i avtalet angiven utsträckning till kostnaderna för avlöning,

pensionering och försäkring av en del av institutets personal. Av statsmedel

utgår sålunda enligt styrelsens bestämmande till en föreståndare arvode

med högst 6 000 kronor samt till övriga befattningshavare lön eller arvode

med tillhopa högst 99 300 kronor jämte rörligt tillägg å lön. — Annan befattningshavare

med lön av statsmedel än föreståndaren är under vissa förutsättningar

berättigad att vara pensionsförsäkrad i Svenska personal-pensionskassan.

Avgifterna härför betalas ur statsbidraget liksom också arbetsgivarbidraget

till allmän sjukförsäkring m. in. och avgiften för yrkesskadeförsäkring

för denna personal. — Staten bestrider även kostnaderna för

uppvärmning och yttre underhåll av fastigheten ävensom för skötsel av vägar,

gräsmattor och dylikt.

Stiftelsen å sin sida svarar för ny- och ersättningsanskaffning av inventarier

och lämnar därutöver ett allmänt bidrag till verksamheten. I sistnämnda

hänseende garanterar stiftelsen ett belopp av lägst 250 000 kronor

för år. Slutligen medverkar stiftelsen till administrering av institutets verksamhet

på sätt stadgarna angiver.

Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna skall institutets styrelse

bestå av ordförande och tolv ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordföranden

och sex ledamöter samt stiftelsen sex ledamöter.

Organisation och verksamhet

Institutet ledes under styrelsen av en föreståndare, som samtidigt är

professor i textilkemi vid Chalmers tekniska högskola, och av en heltidsanställd

ställföreträdande föreståndare.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. A''r 94

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960

Institutet omfattar, förutom administrations- och servicesektioner, fyra

avdelningar för forskning, nämligen avdelningarna för fysik, kemi, mekanisk

textilteknik och konfektionsteknik, samt en provningsavdelning och en mindre

elektronikavdelning.

Personalen vid institutet har i medeltal under avtalsperioden utgjort 47

personer, varibland en föreståndare, en ställföreträdande föreståndare, fyra

laboratorer och sex förste forskningsingenjörer.

Verksamheten vid institutet avser som nämnts forskning _ grundläg
gande

och tillämpad — ävensom uppdrag och konsultationer samt undervisning

och utbildning.

Forskningen gäller vävnaders och textilmaterials fysiska och mekaniska

egenskaper, berednings- och färgningsfrågor, mekaniska problem i framställningsprocessen

för vävnader samt konstruktions-, material- och tillverkningsproblem

inom konfektionsindustrien.

Uppdrags- och konsultaiionsnerksamheten avser främst provning. I första

hand utföres sådana provningar, för vilka statens provningsanstalt icke har

tillräckliga instrumentresurser.

Undei visningen och utbildningen vid institutet avser dels teknologerna vid

Chalmers tekniska högskola, dels licentiander och doktorander vid nämnda

högskola, dels ock de inom industrien verksamma teknikerna.

Ekonomi

I forskningsinstitutkommitténs betänkande av år 1955 räknades med att

institutets årliga utgifter för den löpande verksamheten skulle uppgå till

minst 790 000 kronor från och med budgetåret 1955/56. De verkliga utgifterna

har under de två sistförflutna budgetåren utgjort 1 020 566 kronor och

949 108 kronor. För budgetåret 1959/60, som är det sista av nu löpande avtalsperiod,

upptager budgeten ett utgiftsbelopp av 1 050 000 kronor. De jämförelsevis

låga utgifterna för budgetåret 1958/59 förklaras av en viss försiktighet

beträffande utgifterna i avvaktan på statsmakternas och industriens

ställningstagande till institutets verksamhet efter den 30 juni 1960. Av samma

skäl beräknas de verkliga utgifterna för hudgetåret 1959/60 bli något

lägre än de budgeterade.

I forskningsinstitutkommitténs nämnda betänkande räknades med inkomster

för institutet under budgetåret 1955/56 om minst 790 000 kronor,

varav i statsbidrag över riksstaten 130 000 kronor, i särskilt bidrag av statliga

fondmedel 30 000 kronor, i stiftelsebidrag 470 000 kronor samt i diverse

inkomster — uppdragsinkomster, bidrag från International Wool Secretariat

och forskningsrådsbidrag — 160 000 kronor.

De verkliga driftinkomsterna under de två sistförflutna budgetåren har

utgjort 1 044 580 kronor och 925 638 kronor. För budgetåret 1959/60 upptager

budgeten inkomster till ett belopp av 1 050 000 kronor. Sistnämnda belopp

utgöres av statsbidrag över riksstaten 160 000 kronor, häri inräknat

1959 års höjning av det rörliga tillägget, särskilt bidrag av statliga fondme
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 9i år 1960 5

del 30 000 kronor, stiftelsebidrag 500 000 kronor samt diverse inkomster

360 000 kronor.

Ytterligare må om nämnda inkomstposter anföras följande.

Det särskilda bidraget av statliga fondmedel förutsattes vid föregående

avtalsförhandling skola lämnas under ett vart av de fem år avtalet avsåg.

Bidraget har utgått ur 1953 års fond för teknisk forskning. — Stiftelsens bidrag

för år skall enligt avtalstexten utgöra minst 250 000 kronor. Såsom

förutsattes vid föregående avtalsförhandling har dock bidraget uppgått till

ett avsevärt högre belopp och har under budgetåren 1955/59 utgjort i kronor

respektive 449 000, 520 000, 570 000 och 440 000.

Vid sidan härav har legat den av stiftelsen bekostade utrustningsanskaffningen,

vilken under de fyra första åren av den nu löpande avtalsperioden

uppgått till sammanlagt 240 000 kronor.

Stiftelsen Svensk textilforsknings förslag

Stiftelsen Svensk textilforskning sade i juni 1959 upp nu gällande avtal.

Stiftelsen anförde i anslutning härtill, att avtalet icke skapade ekonomiskt

underlag för en verksamhet vid institutet för tiden efter juni 1960 av samma

omfattning som den nuvarande. Stiftelsen föreslår därför att staten påtager

sig en större del av kostnaderna än tidigare.

Bakgrunden till stiftelsens förslag

Rörande textil- och konfektionsprodukternas roll i den svenska ekonomien

anför stiftelsen i huvudsak följande.

Allmänhetens sammanlagda kostnader för inköp samt för tvätt, reparation

och vård av textilier kan uppskattas till 4 500 milj. kronor för år. Även

statens och kommunernas utgifter för textilvaror är betydande. Med hänsyn

härtill innebär varje åtgärd, som medför förbättrad ekonomi i textiltillverkningen

eller textilförbrukningen, en stor nationalekonomisk besparing.

Textil- och konfektionsindustrien har under efterkrigsåren kraftigt rationaliserats.

På grund av branschens försämrade lönsamhet under de senaste

åren har dock investeringarna inom branschen successivt minskat.

Svensk textil- och konfektionsindustri är tekniskt väl rustad, och utvecklingen

har gått raskt framåt under de år, som lextilforskningsinstitutet arbetat.

Bl. a. har genom forskningen och genom en hög produktkvalitet exporten

av både textil- och konfektionsvaror kunnat öka.

Antalet anställda inom textil- och konfektionsindustrierna uppgår till närmare

100 000, och förädlingsvärdet uppskattas till 900 milj. kronor för textilindustrien

och till 600 milj. kronor för konfektionsindustrien. Svensk textil

bör med hänsyn härtill få tillfälle till fortsatt teknisk utveckling för att

kunna hävda sig i konkurrensen.

Målet för den tekniska utvecklingen av textil- och konfektionsindustrien

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1960

angiver stiftelsen vara en utveckling som innebär dels att konsumenterna

— enskilda, stat och kommuner samt olika industrier — kan erhålla billiga

och ändamålsenliga textilvaror, dels att textilindustriens konkurrenskraft

gentemot utlandet stärkes. Härför är forskningen en nödvändig förutsättning.

I fråga om konkurrenskraften gentemot utlandet erinras om att textilindustrien

är känslig för utlandskonkurrens på grund av textilvarans internationella

karaktär. Vid försäljningen till sin största kund, konfektionsindustrien,

måste sålunda textilindustrien kunna erbjuda varor, som är fullt

konkurrenskraftiga till pris och kvalitet och därjämte är så beskaffade att

de underlättar konfektionsindustriens produktion och försäljning. — Ur

konkurrenssynpunkt fordras vidare att rationaliseringen av produktionen

fortsätter. Vidare kräves ökad materialkännedom.

Programmet för verksamheten

Stiftelsen framlägger i sin skrivelse förslag till program för verksamheten

vid institutet den närmaste femårsperioden.

Forskningen bör enligt programmet vara både grundläggande och tillämpad

samt koncentreras på ett begränsat antal punkter. Ytterligare anföres

liärom bl. a. följande.

Kunskapen om produktens egenskaper är den centrala forskningsuppgiften,

och rönen här kan väntas få användning på alla övriga områden av

forskningsverksamheten. Arbetet skall inriktas på att klarlägga textilvarors

olika fysikaliska egenskaper, framför allt de mekaniska. — Vidare bör

undersökas, hur olika beredningsmetoder påverkar de fysikaliska egenskaperna

och vilken betydelse dessa egenskaper har för produktion och konsumtion.

Olika tygers skrynkling bör undersökas. Krympningsproblemet skall studeras

närmare. Utvecklingsarbetet i samband med varudeklaration av textilvaror

skall fortsättas. Medverkan skall ske till utvecklandet av lämpliga

varutyper för skilda ändamål och utformandet av specifikationer för olika

egenskaper.

Förhållandet konstruktion kontra tillverkningsteknik inom konfektionen

skall studeras liksom utseendets och hållfasthetens beroende av tyg, sytråd

och sömnadsteknik.

Vidare är det nödvändigt att studera och utveckla textilindustriens tillverkningsprocesser

samt finna metoder för tillverkningskontroll. Bland härvid

aktuella arbetsuppgifter kan nämnas mätning och kontroll av garnkrafter i

olika processer.

Arbetet på att utveckla och anpassa mätmetoder för specificering av egenskaperna

vid inköp av bomull, lin, ull m. m. skall fortsätta.

Vid sidan av forskningen bör såsom hittills en del av det löpande arbetet

ägnas åt uppdrag och konsultationer.

Det är också naturligt och viktigt att textilforskningsinstitutet bedriver

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 94 år 1960

undervisning och utbildning, främst genom samarbetet med Chalmers tekniska

högskola, genom efterulbildning av ingenjörer inom textilindustrien

och genom att vid institutet anställa ingenjörer, som efter två, tre års arbete

kan beredas fortsatt tjänst inom industrien.

Finansieringen av verksamheten

Stiftelsen erinrar inledningsvis om att Svenska textilforskningsinstitutets

verksamhet allmänt vunnit gott anseende.

Textil- och konfektionsindustrien har under innevarande avtalsperiod årligen

tillskjutit avsevärda belopp till verksamheten. På grund av sämre lönsamhet

med åtföljande stark minskning av underlaget för uttaxeringen kan

branschen emellertid i fortsättningen icke bidraga med så höga belopp som

tidigare. Utgår man från att institutet under kommande år skall åtminstone

bibehållas i oförändrad omfattning, måste statens bidrag höjas.

Textilindustrien ser med tillförsikt på framtiden, åtminstone på något

längre sikt. Skall staten i rådande läge underlätta industriens rationalisering

-— och skäl talar för att så bör ske — kan detta med fördel ske genom en

ökning av statsbidraget.

Stiftelsen föreslår att verksamheten skall avse en utgiftssumma av 1,1

milj. kronor, vilket är blott 50 000 kronor mer än som upptagits i budgeten

för innevarande budgetår.

Verksamheten bör enligt stiftelsen finansieras med ett statsbidrag över

riksstaten om 400 000 kronor, ett stiftelsebidrag om 375 000 kronor samt

uppdragsinkomster, bidrag från forskningsråd och fonder samt bidrag från

internationella organisationer om tillhopa 325 000 kronor. I förhållande till

den tidigare återgivna budgeten för innevarande budgetår — från vilken

budget vid bokslutet vissa avvikelser kan väntas — innebär detta en ökning

av statens årliga insats med 210 000 kronor samt en minskning av stiftelsens

driftbidrag med 125 000 kronor och av de övriga inkomsterna med 35 000 kronor.

— I princip bör statens bidrag konstrueras som tidigare. Dock bör en

del av bidraget avse städningskostnader samt bibliotekets ackvisition.

Vissa uttalanden om institutet

Textilutredningen, som i november 1958 tillkallades med uppgift att söka

främja sådan praktisk samverkan inom textilbranschen eller andra interna

åtgärder, som kunde vara ägnade att lägga grunden till en konkurrenskraftig

basproduktion av textilvaror, anför i sitt betänkande Konkurrens under

samverkan (SOU 1959:42) bl. a., att upprättandet av den europeiska frihandelssammanslutningen

enligt utredningens mening kommer att medföra

ett skärpt konkurrensläge på den svenska marknaden för den svenska industrien

men samtidigt ge den svenska textil- och konfektionsindustrien

tillgång till eu avsevärt större hemmamarknad än tidigare. Industrien bör

därför med olika åtgärder bereda sig för den nya situationen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960

Utredningen framhåller i fråga om forskningen att de frågor, som berör

denna, bör ägnas ett allt större intresse. Vad särskilt gäller textilforskningsinstitutet

anföres bland annat följande.

Det vetenskapliga arbete, som bedrivs vid institutet, anses stå på en hög

nivå och har givit institutet ett mycket gott internationellt anseende. Institutets

övriga funktioner som centralt tekniskt serviceorgan för industrien och

som debattforum i tekniska frågor torde knappast kunna överskattas. Emellertid

har dagens ansträngda läge inom textilindustrien satt i fara de bidrag,

som hittills utgått från företagen till institutets verksamhet. Under erinran

om den avgörande betydelse, som tillgången till inhemsk forskning äger för

den svenska textil- och beklädnadsindustriens framtida utveckling, har textilutredningen

i en under hand till mig överlämnad promemoria den 29 april

1959 understrukit vikten av att verksamheten vid textilforskningsinstitutet

upprätthålles i åtminstone samma utsträckning som hittills. Utredningen

anser emellertid även att en utvidgning av institutets verksamhet skulle vara

till gagn för industrien.

Statens institut för konsumentfrågor har i skrivelse till 1958 års forskningsinstitutkommitté

framhållit, att konsumentinstitutet saknar eget textilt

laboratorium och därför är helt beroende av möjligheten att för tekniska undersökningar

vända sig till textilforskningsinstitutet.

Statens konsumentråd har i skrivelse till 1958 års forskningsinstitutkommitté

anfört bland annat följande. Från rådet har under verksamhetsåren

1958/59 och 1959/60 anslagits 80 000 kronor för konsumentfrämjande forskning

vid institutet. Som exempel på den direkt konsumentfrämjande delen av

institutets verksamhetsområde kan nämnas: bestämning av varudeklarationsnormer,

standardiseringsundersökningar, provningsverksamhet och allmänt

servicebetonade uppgifter. Med kännedom om de stora belopp, som

årligen lägges ut för konsumtion av textilier, framstår dessa grenar av institutets

verksamhet som mycket betydelsefulla.

Styrelsen för Svenska textilforskningsinstitntet har i skrivelse till 1958

års forskningsinstitutkommitté anfört, att styrelsen funnit det av stiftelsen

framlagda förslaget till forskningsprogram lämpligt och väl avvägt för industrien

och konsumenterna. Styrelsen anser att ett bibehållande av den nuvarande

omfattningen av textilforskningsinstitutet är ett nödvändigt minimum,

om institutet skall kunna effektivt fylla sina viktiga funktioner.

Förslag av 1958 års forskningsinstitutkommitté

Allmänna synpunkter

Kommittén konstaterar att den egentliga textilindustrien, tillsammans med

konfektionsindustrien, alltjämt utgör en av vårt lands största industribranscher.

Den överträffas vad gäller arbetarantalet endast av metall- och verkstadsindustrien

samt av de tillsammantagna skogsproduktindustrierna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 94 år 1960

9

Efter att ha erinrat om att den svenska textilbranschen under senare år

haft att kämpa med svårigheter framhåller kommittén att utvecklingen för

textilbranschens del är svår atl förutsäga, bl. a. därför att följderna av sjustatsmarknadens

bildande ännu inte kan överblickas. Textilutredningen är

för sin del icke främmande för tanken att branschen kommer att ytterligare

minska. Från branschens sida har framhållits, att den ökning av den textila

konsumtionen per capita, som under förutsättning av fortsatt inkomstökning

kan beräknas komma till stånd, ger anledning till en viss optimism, i varje

fall på längre sikt.

För att hävda textilindustriens konkurrenskraft är det angeläget, uttalar

kommittén, att textilforskningen, såväl inom företagen som inom textilforskningsinstitutet,

får erforderliga resurser. Värdet av textilvarukonsumtionen

i vårt land uppgår till mycket stora belopp, och det är att räkna med

att denna konsumtion kommer att öka. Även den del av textilforskningen,

som direkt siktar till förbättringar i textilkonsumtionens ekonomi, framstår

därför som ekonomiskt väl motiverad.

Den verksamhet, som bedrivits vid Svenska textilforskningsinstitutet, synes

kommittén ha varit av stort värde såväl för textilnäringen som för enskilda

och offentliga förbrukare. Kommittén erinrar i detta sammanhang

om betydelsen av den sida av institutets verksamhet, som består i att utbilda

ingenjörer och forskare. Det erinras också om att de av föregående års riksdag

beslutade ansenliga förbättringarna av villkoren för forskningen och

forskarutbildningen vid bl. a. de tekniska högskolorna (jfr prop. 105/1959)

icke omfattar de halvstatliga branschforskningsinstituten.

Kommittén förordar, att ett nytt avtal träffas mellan staten och Stiftelsen

Svensk textilforskning om fortsatt drift av textilforskningsinstitutet. Avtalsperioden

bör liksom för närvarande omfatta fem år och avse tiden den 1

juli 1960—den 30 juni 1965. Kommittén anser det önskvärt, att under den

nya avtalsperioden forskningen —- inom ramen för tillgängliga medel — bedrives

i huvudsaklig överensstämmelse med det av stiftelsen föreslagna programmet.

Den ekonomiska ramen för verksamheten

Textilforskningsinstitutets utgifter har under senare är uppgått till omkring

1 milj. kronor för år. Stiftelsens förslag syftar till en finansiering, som

medger en i stort sett oförändrad verksamhet.

Vid sin bedömning av den lämpliga fördelningen av kostnaderna för institutets

verksamhet har kommittén måst beakta olika faktorer. Å ena sidan

har hänsyn tagits till den restriktivi tet i fråga om nya statsutgifter som

statsmakterna funnit nödvändig i dagens läge. Å andra sidan har beaktats

den allmänna strävan som finns att öka statens insatser för forskningen,

ävensom det utan tvivel bekymmersamma läge, vari den svenska textilbranschen

befinner sig. Kommittén har stannat för att eu ökning av statens insats

för institutet av någorlunda betydelse bör komma till stånd.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kangl. Maj.ts proposition nr 9t år 1960

Vid förhandlingarna har kommittén och stiftelsen varit ense om den uppfattningen

att institutet under den nya avtalsperioden bör drivas i stort sett

i samma omfattning och med samma inriktning som under den nu löpande

avtalsperioden. Rörande parternas insatser har i stort överenskommits följande.

Statens bidrag skall ökas från nuvarande omkring 190 000 kronor för år

— varav 30 000 kronor av fondmedel — till cirka 250 000 kronor för år. Bidraget

förutsattes av kommittén i sin helhet anvisat på riksstaten.

Stiftelsens i avtalet garanterade minimibidrag, vilket för närvarande är

angivet till lägst 250 000 kronor för år, bestämmes till 325 000 kronor för år.

Stiftelsen har under den nu löpande avtalsperioden — såsom dock förutsattes

vid avtalets tillkomst — lämnat institutet ett betydligt större bidrag än

det i avtalstexten angivna minimibidraget. För utvecklingen av bidraget har

redogjorts i det föregående. Stiftelsen har vid de nu förda förhandlingarna

utfäst sig att verka för att under den nya avtalsperioden den faktiska bidragsgivningen

awäges så, att verksamheten kan upprätthållas i ungefär

samma omfattning som hittills. — Kommittén erinrar om att stiftelsen enligt

avtalet skall liksom hittills svara för institutets inventarieanskaffning.

Utöver nämnda bidrag från staten och stiftelsen emotses såsom för närvarande

vissa andra inkomster. Inkomsterna av kortfristiga uppdrag har beräknats

till 135 000 kronor. Anslag från forskningsråd och andra institutioner,

bl. a. sådana med konsumentinriktning, ävensom från internationella organisationer

såsom International Wool Secretariat uppskattas till sammanlagt

215 000 kronor. De sålunda angivna övriga inkomsterna utgör tillsammans

350 000 kronor för år.

Särskilda frågor rörande statens bidrag

Statens avtalsbundna bidrag till institutet är å riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 157 700 kronor.

Beträffande statens nuvarande avtalsenliga bidrag till institutet, i vad

bidraget avser avlöningar och pensioneringskostnader, föreslår kommittén

följande ändringar.

Statsbidraget till föreståndarens arvode föreslås höjt med 1 500 kronor till

7 500 kronor, i likhet med vad som skett i fråga om liknande befattningar

vid andra branschforskningsinstitut.

Utökningen av statens stöd skall enligt kommittén väsentligen ges den formen,

att staten ökar sitt bidrag med ett belopp svarande mot lön och vissa

pensionskostnader för ytterligare 2 förste forskningsingenjörer med lön beräknad

efter lönegrad A 21, 1 forskningsassistent (A 16) och 1 vaktmästare

(A 7). Vidare bör räknas med ett belopp av drygt 5 300 kronor till extra

Personal. Bidraget, rörligt tillägg oräknat, till gruppen övriga befattningshavare

skulle härigenom öka med 67 200 kronor till 166 500 kronor. Beräkningsgrunderna

för bidraget framgår av efterföljande sammanställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 9i år 1960

Befattning

Antal enligt

beräkning för

nu gällande

avtal

Enligt kommitténs förslag

Antal Lönegrad

(löneplan A)

............. 2

2

24

Förste forskningsingenjör.............

............. 1

2

2

21

16

............. 1

1

11

............. 1

1

10

_

1

7

Laboratoriebiträde .................

Extra personal.....................

............. 2

2

7

(5 376 kr)

11

De i sammanställningen angivna lönegraderna överensstämmer i förekommande

fall med dem, efter vilka beräkningarna skedde vid föregående förhandlingstillfälle.

— Den i sammanställningen upptagna befattningen med

lön enligt lönegrad All bör, vid tillämpning av de inom statsförvaltningen

gällande principerna, benämnas instrumentmakare.

Pensionsförsäkringsavgifterna ökar med 8 720 kronor genom att till statsbidraget

överföres 4 nya befattningar. Några nya pensionsförsäkringar torde

dock som regel tills vidare icke böra tecknas i avvaktan på att pensionsfrågan

för institutets av statsbidraget avlönade personal — i enlighet med vad

kommittén i det följande anför — ges en mera definitiv lösning.

Det rörliga tillägget beräknar kommittén höjt med 14 080 kronor.

I fråga om de omkostnader, till vilka staten bidrager med beloppet för de

verkliga utgifterna föreslår kommittén den ändringen att posten till arbetsgivarbidrag

till allmän sjukförsäkring in. m. samt avgift för yrkesskadeförsäkring

höjes med 800 kronor till 2 000 kronor.

Anslaget å riksstaten bör i enlighet härmed uppföras med (157 700 + 1 500

_|_ 67 200 -f 8 720 + 14 080 + 800 =) 250 000 kronor.

Rörande de i det föregående angivna lönegraderna erinrar kommittén om

att det — enligt såväl det gamla som det nya avtalet — ankommer på styrelsen

att med iakttagande av vissa regler bestämma storleken av lönen till

olika befattningshavare. Kommittén förutsätter också att nu förefintlig möjlighet

för industrien att vid behov fylla ut statsbidragslönerna bibehålies.

Vid olika tillfällen har framförts frågan om förbättring av pensionsförhållandena

för den med statsmedel avlönade personalen. —- Enligt kommittén

bör med prövning av frågan om pensioneringen av nämnda personal

anslå till dess den definitiva utformningen föreligger av den allmänna

tilläggspensioneringen och därav föranledda överenskommelser mellan arbetsmarknadens

parter om kompletteringsförsäkringar härtill. Institutspersonalens

pensionering torde — såsom kommittén tidigare antytt — med hänsyn

härtill icke nu böra ändras; detta spörsmål jämte därmed sammanhängande

frågor torde sedermera, så snart förutsättningarna för en lösning

fixerats, få göras till föremål för särskilda förhandlingar. — Enär pensionsbeloppen

enligt nuvarande försäkringar framstår som låga, föreslår

kommittén att staten tills vidare under den nya avtalsperioden lämnar en ga
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 9t år 1960

ranti för den enligt avtalet av statsmedel avlönade personalen av samma innehåll

som den som lämnats under nu löpande avtalsperiod, d. v. s. att det

skall få ankomma på Kungl. Maj :t att vid uppkommande pensionsfall meddela

föreskrift om provisorisk höjning av pensionerna genom tillägg av

statsmedel. Ltfästelsen hör — om det med hänsyn till de närmare omständigheterna

synes befogat — kunna få tillämpas även i fråga om befattningshavare

som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått pensionsåldern.

De totala pensionsförmånerna bör dock härigenom icke få uppgå

till högre belopp än vad som gällt, om statligt pensionsreglemente tillämpats.

Det avtal om driften av Svenska textilforskningsinstitutet vilket undertecknats

av kommittén — under förbehåll för Kungl. Maj:ts senare godkännande

— och stiftelsens företrädare, innefattar icke några andra betydelsefulla

avvikelser från nu gällande avtal, än som framgår av det föregående.

Yttrandena

Statskontoret erinrar om att det vid tillkomsten av nu gällande avtal förutsattes,

att det medelshehov, som för avtalsperioden 1955/60 skulle komma

att täckas av fondmedel, icke framdeles skulle få föranleda krav på

ökad medelsanvisning över riksstaten efter avtalsperiodens utgång. Ämbetsverket

framhåller att enligt föreliggande förslag det av fondmedel utgående

beloppet emellertid skall ingå i det nya driftbidraget över riksstaten.

— Statskontoret anför vidare, att stiftelsens avtalsbundna minimibidrag

enligt avtalsförslaget liöjes men att dess faktiska bidragsgivning torde

komma att minska. Med hänsyn till vad kommittén anfört framför allt

om den svenska textilbranschens nuvarande läge, synes finansieringsförslaget

likväl få godtagas. Finansieringsplanen bör dock icke få utgöra utgångspunkt

vid fixerandet av statens bidrag för tiden efter den 30 juni

1965. I den mån textilindustrien har bättre ekonomiska resurser då än

nu, synes en ökning av de enskilda insatserna böra ske. — Statskontoret

har intet att erinra mot avtalets utformning.

Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola, som uttalar tillfredsställelse

över samarbetet mellan högskolan och textilforskningsinstitutet,

tillstyrker kommitténs förslag. I sammanhanget anföres att 1958 års generalplan

för högskolans utbyggnad, vilken plan berör dispositionen av institutets

byggnad, icke bör behöva påverka bedömningen av institutets lokalfråga

under en kommande avtalsperiod utan först på längre sikt.

Statens tekniska forskningsråd tillstyrker att avtalsförslaget godkännes.

I sammanhanget anför rådet, att för branschforskningsinstitutens del föreligger

flera frågeställningar, som icke omfattas av uppdraget till 1958 års

forskningsinstitutkommitté, och att rådet avser att framdeles återkomma

till frågan om en översyn av branschforskningsinstitutens villkor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr .94 år 1960

13

Styrelsen för Svenska textilforskningsinstitutet tillstyrker förslaget. Styrelsen

ser med tillfredsställelse att kommittén förordar en ökning av statsbidraget

till institutet men hade gärna sett ett än liögre bidrag. Styrelsen

understryker betydelsen av att, som kommittén förutsatt, styrelsen får bibehålla

sin rätt att lämna lönetillägg av industrimedel till den statsbidragsavlönade

personalen. Styrelsen framhåller slutligen betydelsen av att statsbidraget

till personalens pensionsförsäkringar framdeles förbättras.

Departementschefen

Svenska textilforskningsinstitutet tillkom i början av 1940-talet. Verksamheten

finansieras huvudsakligen med bidrag från staten och från en

för ändamålet bildad stiftelse, Stiftelsen Svensk textilforskning. Såsom gäller

vid motsvarande andra branschforskningsinstitut regleras bidragsgivningen

genom avtal mellan Kungl. Maj :t och stiftelsen. Enligt nu löpande avtal,

som upphör att gälla den 30 juni i år, utgår statsbidraget med i runt

tal 160 000 kronor för år. Härtill lämnar staten 30 000 kronor om året av

fondmedel. Stiftelsen skall avtalsenligt svara för ett årligt tillskott av minst

250 000 kronor. Under den senaste femårsperioden har stiftelsebidraget

dock utgått med i genomsnitt närmare 500 000 kronor för år.

Då erfarenheterna av detta samarbete på textilforskningsområdet varit

gynnsamma, har frågan om finansieringen av institutets fortsatta verksamhet

utretts genom 1958 års forskningsinstitutkommitté. De mellan kommittén

och stiftelsen därvid förda förhandlingarna har resulterat i ett den 18

februari 1960 — under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande — träffat

avtal för tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1965.

Ur kommitténs betänkande inhämtas, att lextilforskningsinstitutets totala

utgifter under senare år uppgått till i runt tal en milj. kronor för år.

Kommittén och stiftelsen har varit ense om den uppfattningen, att institutet

under den nya avtalsperioden bör drivas i stort sett i samma omfattning

och med samma inriktning som under den nu löpande avtalsperioden. Enligt

det nya avtalet kommer statens bidrag att öka från för närvarande omkring

190 000 kronor för år — varav 30 000 kronor av fondmedel — till

250 000 kronor. Sistnämnda belopp skulle i sin helhet belasta riksstaten.

Samtidigt föreslås det av stiftelsen garanterade minimibidraget höjt till

325 000 kronor för år. Stiftelsen har vid förhandlingarna utfäst sig skola

verka för all under den nya avtalsperioden stiftelsens bidragsgivning avväges

så, att verksamheten kan upprätthållas i stort sett i samma omfattning

som hittills. Därvid räknas med övriga löpande inkomster å i runt tal 350 000

kronor för år.

I sin allmänna motivering till avtalet erinrar 1958 års forskningsinstitutkommitté

om att textilindustrien — häri inbegripet konfektionsindustrien

är eu av vårt lands stora industrigrenar. För att hävda textilindustriens

konkurrenskraft är det enligt kommittén angeläget, att textilforskningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Knngl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960

får erforderliga resurser. Det understrykes att textilforskningen även angriper

problem av omedelbart intresse för konsumenterna. Som skäl för en

ökning av statens bidrag till institutet anföres också den allmänna strävan

som finns att öka statens insatser inom skilda områden av forskningen ävensom

det bekymmersamma läge, vari den svenska textilbranschen för närvarande

befinner sig.

Remissinstanserna har över lag tillstyrkt det framlagda avtalsförslaget

eller lämnat detsamma utan erinran.

Jag är ense med kommittén om värdet av den verksamhet, som bedrives

vid textilforskningsinstitutet, och förordar en fortsättning därav. Som kommittén

uttalar krävs en rätt stor ökning av statens bidrag för att forskningsvolymen

vid institutet skall kunna hållas i huvudsak oförändrad. Enligt

förslaget kommer sålunda riksstatsanslaget att höjas med 90 000 kronor,

varav emellertid staten redan nu svarar för 30 000 kronor genom att

löpande ställa fondmedel av den storleken till institutets förfogande. På

de skäl kommittén anfört tillstyrker jag den sålunda föreslagna uppräkningen

av anslaget till textilforskningsinstitutet. Mitt ställningstagande motiveras

också av förhoppningen att ett ökat statligt stöd åt textilforskningen

i någon mån skall kunna bidraga till en förbättring i nuvarande ekonomiskt

bekymmersamma situation för svensk textilindustri.

Såsom kommittén förordat torde det i fråga om den statsbidragsavlönade

personalens pensionsförsäkringar icke böra vidtas några principiella förändringar

i avvaktan på slutlig utformning av den allmänna tilläggspensioneringen.

Det torde i nämnda hänseende få ankomma på Kungl. Maj :t att

sedermera överenskomma med stiftelsen om erforderliga ändringar i avtalet.

Övriga delar av kommittéförslaget och avtalet föranleder inte några särskilda

uttalanden från min sida. Därest under avtalstiden behov av smärre

jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att för statens del besluta om erforderliga ändringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat avtal med Stiftelsen Svensk textilforskning;
b)

till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 250; 000

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Björn Bergman

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1960

15

Bilaga

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk textilforskning angående

driften av Svenska textilforskningsinstitutet under tiden den

1 juli 1960—den 30 juni 1965

§ 1.

Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk textilforskning åtaga sig att i enlighet

med detta avtal ansvara för driften vid Svenska textilforskningsinstitutet.

Institutets syfte är att i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola

och under samverkan med andra vetenskapliga institutioner bedriva teknisktvetenskaplig

forskning rörande textila produkter samt deras framställning

och användning ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen

av tekniker och forskare inom de av institutets verksamhet berörda områdena.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka

för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning

och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets

styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t, som låtit uppföra byggnad för institutet, förbinder sig att

fortfarande under den tid avtalet gäller ställa denna byggnad med därtill hörande

tomt till institutets disposition. Inom byggnaden skola övningslaboratorier

ställas till förfogande för de studerande vid Chalmers tekniska högskola

i den mån så erfordras för undervisning inom institutets verksamhetsområde.

§ 4.

Stiftelsen förbinder sig att dels ersätta förslitna inventarier, dels ock anskaffa

sådana nya inventarier, som behövas för den fortsatta verksamheten.

Sådan utrustning, som avses i denna §, förblir stiftelsens egendom.

§ 5-

1 mom. Vid institutet skola finnas anställda 1 föreståndare, minst 2 laboratorer

samt den personal i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till

behovet och tillgången på avlöningsmedel bestämmer.

2 mom. Av statsmedel skall årligen enligt styrelsens bestämmande utgå

till föreståndaren arvode med högst 7 500 kronor,

till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 166 500

kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande grundlönen

i lägsta löneklassen, ortsgrupp 4, i den lönegrad å löneplan A i statens löneförordning,

till vilken vederbörande befattningshavare enligt styrelsens bedömande

varit att hänföra, därest han varit underkastad statens allmänna

avlöningsrcglemente. Utan Kungl. Maj:ts medgivande må lön icke bestämmas

till högre belopp för år räknat än 22 452 kronor för laborator, 19 092 kronor

för förste forskningsingenjör och 17 136 kronor för övriga anställda.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 9''\ år 1960

Är befattningshavares av statsmedel utgående ersättning bestämd att utgå

såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilt lönetillägg enligt

de grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare, underkastad

statens allmänna avlöningsreglemente.

3 mom. Laborator, till vilken utgår lön av statsmedel, är berättigad till

pension i Svenska personal-pensionskassan. Annan befattningshavare med

lön av statsmedel, som är anställd vid institutet sedan minst två år, må

enligt styrelsens bedömande komma i åtnjutande av pensionsrätt.

Pensionsrätt omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd

förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet med familjepension

samt familjepension enligt den plan, uppställd av Svenska personal-pensionskassan,

som gäller för avtalsperioden 1955—1960, dock att

planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke skola äga tillämpning.

Pensionsavgifterna, vilka helt bekostas av statsmedel, beräknas i förhållande

till grundlönerna i lägsta löneklassen av vederbörande lönegrader enligt

intill den 1 januari 1955 gällande bestämmelser.

Pensionsförsäkringar, vilka enligt detta avtal skola bekostas av statsmedel,

skola i varje särskilt fall tecknas i samråd med statskontoret.

4- mom. Av statsmedel skola jämväl bestridas arbetsgivarebidraget till

allmän sjukförsäkring och avgiften för yrkesskadeförsäkring av den personal

vid institutet, som avlönas av statsmedel.

§ 6.

Kungl. Maj:t förbinder sig att bestrida kostnaderna för uppvärmning och

yttre underhåll ävensom för skötsel av vägar, gräsmattor, planteringar och

dylikt.

§ 7.

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,

skall företrädesvis avse problem av grundläggande och principiellt intresse

inom bär berörda områden. Härjämte må vid institutet bedrivas sådan forskning,

som syftar till att utröna den industriella tillämpligheten av de grundläggande

forskningsresultaten samt till att underlätta lösandet av tekniska

problem i samband med driften inom här berörda industrier.

§ 8.

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av

institutets verksamhet på sätt som i stadgarna närmare angives. Stiftelsen

förbinder sig att bekosta verksamheten utöver de bidrag, som staten enligt

detta avtal eller eljest lämnar. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör

lägst 325 000 kronor för år.

§ 9.

Stiftelsen skall vara så uppbyggd att varje svenskt företag inom det område,

som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet alt genom bidrag

till stiftelsen efter samma grunder, som gälla för övriga stödjande industriföretag,

bliva delaktigt i forskningsverksamheten.

§ 10.

Detta avtal skall gälla till utgången av juni månad 1965.

Uppsäges avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång, skall det anses

förlängt för fem år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9b år 1960

17

§ 11.

Delta avtal träder i kraft den 1 juli 1960 under förutsättning att det dessförinnan

godkännes av Kungl. Maj :t.

Stockholm den 18 februari 1960.

För

KUNGL. MAJ :t och KRONAN

Frank Öhman

Rune Blomqvist

För

STIFTELSEN SVENSK TEXTILFORSKNING
Allan

Nordenstam

6006<H Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av svenska textilforskningsinstitutet m. m. a1 i texten
  2. SU 1960:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av svenska textilforskningsinstitutet m. m. s. 1 i texten