Sök i Ratio Lex

Angående befrielse från ersättningsskyldighet till kronan

1961-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:107, Angående befrielse från ersättningsskyldighet till kronan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1961

1

Nr 107

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse från

ersättningsskyldighet till kronan; given Stockholms

slott den 17 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 mars 1961.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om befrielse från

ersättningsskyldighet till kronan.

Genom rådhusrättens i Ystad utslag den 25 november 1933 dömdes föreståndaren

vid kronohäktet i Ystad T., såvitt nu är i fråga, att för förskingring

i förening med förfalskning i ämbetet undergå straffarbete i nio

månader samt att vara avsatt från sitt ämbete såsom föreståndare vid kronohäktet

och såsom kapten i Livregementets grenadjärers reserv. T. förklarades

härjämte ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas, varjämte han under

viss tid skulle vara underkastad påföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen.

Tillika förpliktades T. att till fångvårdsstyrelsen utgiva ersättning för till1

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 107

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1961

gripna medel med 7 017 kronor 74 öre jämte ränta efter fem procent enligt

vissa närmare angivna grunder till dess betalning skedde.

Enligt utslaget, som efter anförda besvär fastställdes av hovrätten och

högsta domstolen, hade T. under åren 1925—1932 vid åtskilliga tillfällen

uppsåtligen tillgripit och förskingrat medel, som han i ämbetet uppburit

från enskilda personer såsom betalning för av fångarna å häktet utfört arbete,

därvid T. sökt dölja tillgreppen genom att i sina redovisningar förete

veterligen oriktiga verifikationer m. m.

T., som är född år 1874, frigavs efter avtjänat straff i januari 1935. På

grund av domen gick han förlustig såväl rätten till pension jämlikt bestämmelserna

i 1907 års civila pensionslag som honom i egenskap av kapten i

reserven tillkommande reservpension. Efter motion vid 1945 års riksdag

(II: 104; riksdagens skrivelse nr 220) tillerkändes T., räknat från och med

den 1 januari 1945, en tredjedels pension å ifrågavarande tjänster. T. har

icke erlagt något av det utdömda beloppet, som numera uppgår till omkring

18 000 kronor.

Sedan T. i skrivelse den 12 maj 1960 anhållit att Kungl. Maj:t måtte av

nåd efterskänka ersättningsskyldigheten, fann Kungl. Maj :t i beslut den

14 juli 1960 ansökningen ej innefatta ett ämne, som utgör föremål för nåd.

T. har därefter i en den 18 augusti 1960 dagtecknad skrift hemställt att

Kungl. Maj :t måtte framlägga proposition till riksdagen om efterskänkande

av statsverkets ifrågavarande fordran.

Angående T:s personliga och ekonomiska förhållanden inhämtas av

handlingarna i huvudsak följande.

Efter straffverkställigheten har makarna drivit en tobaksaffär fram till

år 1945, då den av riksdagen beviljade pensionen börjat utgå. Sedan samma

tid har T:s hustru uppburit några tusen danska kronor i avkastning

av ett i Danmark bundet kapital. T:s pension utgör 2 172 kronor för år

jämte rörligt tillägg uppgående till omkring 100 procent å nämnda grundbelopp.

Härjämte uppbär makarna folkpension. Enligt vad T. uppgivit har

han till för kort tid sedan varit egendomslös. Han har emellertid nu vissa

tillgångar, som han erhållit genom arv efter en år 1958 avliden broder.

Arvet utgjorde omkring 18 000 kronor, men beloppet har nu minskat till

omkring 12 800 kronor genom lämnat understöd till makarnas son och

sjukvårdsutgifter. Därjämte har han erhållit ett arv efter en år 1959 avliden

syster. Denna arvslott, som för närvarande är utmätt, hade vid arvskifte

i oktober 1960 ett värde av omkring 10 900 kronor och består huvudsakligen

i aktier. Hustruns kapital i Danmark, i svenskt mynt uppgående

till cirka 167 800 kronor, är bundet till dess hon och hennes barn avlidit,

då det kommer att tillfalla barnbarnen. Den årliga avkastningen, som efter

hustruns död skall tillfalla barnen, uppgår f. n. till omkring 8 600 kronor

men har tidigare delvis innehållits i Danmark och först under senaste åren

till fullo utbetalats. Boskillnad råder mellan makarna.

Hustrun, som är född år 1884, har på senare tid varit sjuk och tidvis vistats

vid kuranstalter och vilohem, vilket medfört stora kostnader. Makarna

lämnar vidare ekonomisk hjälp till en son och dennes familj, som lever under

mycket ansträngda ekonomiska förhållanden.

Fångvårdsstyrelsen har vid skilda tidpunkter ansökt om exekutiva åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kitngl. Maj.ts proposition nr 107 år 1961

3

gärder för att indriva det utdömda beloppet, varvid T. befunnits sakna utmätningsbara

tillgångar. Vid det senaste tillfället utmättes emellertid den

förut nämnda arvslotten efter systern. Vederbörande överexekutor har jämligt

88 b § utsökningslagen förordnat om uppskov med försäljningen av

det utmätta till den i april 1961.

Fångvårdsstyrelsen har förklarat, att styrelsen icke vill motsätta sig att

T. helt eller delvis befrias från ersättningsskyldigheten. Därvid har styrelsen,

förutom T:s höga ålder och knappa levnadsomständigheter, beaktat

den besparing, som uppstått för statsverket genom indragandet (reduceringen)

av T:s pension. Särskilt torde det därvid förtjäna att beaktas att

tjänsteman, som dömes till avsättning, numera icke går förlustig rätten till

intjänad pension.

Statskontoret finner det principiellt betänkligt att eftergiva skadeståndsskyldighet,

som orsakats av brottslig handling. Med beaktande bl. a. av

den långa tid, som förflutit sedan T. fälldes till ansvar, anser sig statskontoret

likväl böra förorda en viss begränsning av återbetalningsskyldiglieten.

Med hänsyn till det sätt, varpå fordringen uppkommit, och då vidare T.

underlåtit att verkställa avbetalning å skulden, synes det ligga nära till

hands att låta betalningsbefrielsen avse endast den del av fordringen, som

överstiger det ursprungliga beloppet å i runt tal 7 000 kronor. Med hänsyn

till i ärendet föreliggande särskilda omständigheter vill statskontoret •—

om än med tvekan — likväl icke motsätta sig, att T. befrias från att utgiva

vidare skadestånd, sedan kronan tillgodogjorts ett belopp av 5 000 kronor.

Vid bifall härtill skulle såväl hela räntan som närmare en tredjedel av det

ursprungliga fordringsbeloppet efterskänkas.

Justitiekanslersäinbetet har i utlåtande förklarat sig i likhet med fångvårdsstyrelsen

och statskontoret anse skäligt, att statsverket i viss utsträckning

efterskänker sin fordran. Vad angår nedsättningens storlek synes enligt

ämbetets mening närmast tre alternativ böra komma i fråga, nämligen

att betalningsskyldigheten bestämmes till antingen 10 500 kronor, d. v. s.

vad som ungefärligen kan beräknas tillkomma statsverket vid försäljning

av den utmätta egendomen, eller fordringens kapitalbelopp 7 017 kronor 74

öre, eller det av statskontoret angivna beloppet 5 000 kronor. Ämbetet finner

valet mellan de olika beloppen tveksamt men är för sin del — med hänsyn

till vad som upplysts om makarna T:s ekonomiska förhållanden och till

att det huvudsakliga skälet för framställningen synes vara makarnas önskan

att kunna ekonomiskt bistå en vuxen son och hans familj — benäget att

förorda alternativen i den ordning de här nämnts.

Departementschefen

Med hänsyn till den långa tid som förflutit sedan brotten begicks och till

T:s höga ålder vill jag icke motsätta mig att, såsom myndigheterna föreslagit,

en begränsning av lians återbetalningsskyldighet medges. Därvid

synes med beaktande av att han först under senaste tid torde ha haft möj
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1961

lighet att göra några avbetalningar nedsättningen av statsverkets fordran

skäligen böra avse den del av fordringen, som överstiger det ursprungliga

beloppet å i runt tal 7 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att T. befrias från ifrågavarande ersättningsskyldighet till

den del denna avser belopp överstigande 7 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

610393 Stockholm 1961. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1961162. a1 i texten
  2. SU 1961:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående befrielse från ersättningsskyldighet till kronan. s. 4 i texten