Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1961/62 m. m

229 sidor, varav 216 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 216 av 229 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:110, Angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1961/62 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

1

Nr 110

Knngl. Maj:Is proposition till riksdagen angående vissa avlönings-

in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel

för budgetåret 1961/62 m. m.; given Stockholms

slott den 10 mars 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträtlande de anslag

under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat upptagits med

allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges i vissa organisationsfrågor in. in. Sålunda föreslås

personalstater in. m. för den år 1960 beslutade, för krigsmakten gemensamma

krigshögskolan. Flygverksamheten vid f. d. Svea flygflottilj (F 8)

föreslås skola begränsas till i huvudsak flygning med propellerflygplan.

Vidare redovisas resultaten av gjorda överväganden rörande försvarsuttachéorganisationens

omfattning samt rörande tryckning och förrådshållning

av publikationer och blanketter för försvarsväsendet.

1 — 1827 Bl

ftihnnij till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, ap (xeijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande. I

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade

belopp. Jag får nu anmäla de anslag som återstår att slulligt äska.

I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor

av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

3

[1] Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret

in. in.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 maj och den 6 juni

1958 tillkallade chefen för försvarsdepartementet fem sakkunniga1 för att

verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions ställning,

uppgifter och organisation. De sakkunniga, som antagit benämningen kommandoexpeditionsutredningen,

har med skrivelse den 19 december 1960

överlämnat en promemoria med förslag till ändrad handläggning av ärenden

som ankommer på bokdetaljen inom försvarets kommandoexpedition

m. m.

över utredningens förslag har yttranden avgivits av överbefälhavaren,

cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning,

fortifikations förvaltningen, armétyg förvaltningen, arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, statskontoret, statens organisationsnämnd,

riksräkenskapsverket, statens sakrevision och statens lönenamnd.

I det följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för nuvarande ordning

för handläggning av ärenden rörande framställning av tryck samt

lagerhållning och distribution in. in. av publikations- och blankettryck

inom krigsmakten, för utredningens förslag samt för däröver avgivna remissutlåtanden.

Nuvarande ordning

Nuvarande ordning för t rycknings verk sa mheten inom försvaret

grundas i huvudsak på beslut av 1945 års riksdag (prop. 170;

SU 178; rskr. 358). Bestämmelser i ämnet har meddelats av Kungl. Maj:t

genom brev den 1 februari 1946. Enligt dessa bestämmelser ankommer

tryckning — med vissa undantag — för försvarets räkning på försvarets

kommandoexpedition och försvarets civilförvaltning. Härvid skall kommandoexpeditionen

ombesörja ärenden rörande publikationstryck och civilförvaltningen

ärenden rörande blankettryck.

Rörande framställning av tryckt publikation, som enligt förenämnda

bestämmelser den 1 februari 1946 omfattar utarbetande av manuskript,

fastställelse av innehållet samt ombesörjande av Iryckning, gäller för närvarande

i huvudsak följande.

Manuskript till publikation utarbetas på initiativ av chefen för försvarsstaben,

försvarsgrenschef eller central förvaltningsmyndighet. Om publikation

beräknas draga större kostnad eller avses bli utgiven i större upplaga, 1

1 Expeditionschefen i försvarsdepartementet K. G. Linden, generallöjtnanten C. N. G.

Årmann, generalmajoren C. T. E. Göransson, t. f. byråchefen i försvarsdepartementet

A. C. R. Resare och t. f. byråchefen i finansdepartementet G. V. V. Paulsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Kungl. M(ij:ls proposition nr 110 dr 19t>1

skall innan arbetet påbörjas samråd ske med chefen för försvarets kommandoexpedition

angående behovet av publikationen. Kan del förutses, att

utarbetandet medför särskilda kostnader, skall Kungl. Maj ris medgivande

inhämtas, innan utarbetandet påbörjas. Innehållet i eu publikation skall

fastställas antingen av Kungl. Maj:t i kommandoväg eller av chefen för

kommandoexpeditionen eller av annan myndighet enligt vad därom är särskilt

föreskrivet, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har 1958

genom generalorder (nr 1(506) erhållit bemyndigande att fastställa ett flertal

publikationer inom vederbörandes ämbetsområde. Endast vissa särskilt

angivna publikationer fastställes alltjämt i kommandoväg. De materielförvaltande

verken fastställer själva publikationer berörande myndigheternas

verksamhetsområden. Stöd härför utgör — förutom bestämmelser i instruktioner,

reglementen m. m. statsmakternas ställningstagande till förslag

av 1946 års militära förvaltningsutredning (jfr prop. 1954: 109, s. 194 och

197). I enlighet härmed äger de materielförvaltande verken inom ramen

för anvisade medel att själva bestämma om utgivning och tryckning av

publikationer, som erfordras för materielförvaltningen.

Beträffande undantag från huvudregeln, att försvarets kommandoexpedition

skall ombesörja tryckning av krigsmaktens publikationer kan följande

anföras.

I fråga om de materielförvaltande verken tillämpas, som nyss nämnts,

den ordningen att myndighet själv beslutar om tryckning av publikationer

soin behövs för materielförvaltningen. Vidare länder bestämmelserna i

brevet den 1 februari 1946 ej till inskränkning i den statsmyndigheter

enligt kungörelse den 25 maj 1945 (nr 311) medgivna rätten att låta trycka

— förutom vissa för olika myndigheter särskilt angivna publikationer

sådana kortare anvisningar, meddelanden, råd eller upplysningar, som är

avsedda för allmännare spridning. Denna regel tillämpas så att myndigheten

själv i samråd med statskontoret ombesörjer tryckning om den har

tillgång till erforderliga medel härför. I annat fall ombesörjes tryckningen

av försvarets kommandoexpedition.

Tillstånd till tryckning meddelas av Kungl. Maj:t eller av Konungen i

kommandoväg, i sistnämnda fall såvitt innehållet fastställes i sådan ordning,

men eljest av chefen för försvarets kommandoexpedition. Numera

begäres emellertid endast i undantagsfall tryckningstillstånd för publikation,

som myndighet framställer med anlitande av medel som står till dess

förfogande.

Chefen för kommandoexpeditionen skall i sakligt hänseende granska

manuskript till publikation, vars innehåll fastställes av vederbörande myndighet.

Denna föreskrift torde icke nu kunna följas. För ändamålet lämpad

personal står icke till förfogande inom kommandoexpeditionen i erforderlig

omfattning.

Beträffande tryck som ombesörjes av försvarets kommandoexpedition

har statskontoret sedvanliga granskande och rådgivande funktioner (jfr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

b

SFS 19157: 780). Tryckeriteknisk eller redigeringsteknisk sakkunskap finnes

icke inom kommandoexpeditionen. Inom normaliebyråerna vid armétygförvaltningen,

marinförvaltningen och flygförvaltningen finnes däremot sådan

sakkunskap att tillgå. De nämnda enheterna biträder jämväl arméintendenturförvaltningen

samt marin- och flygstaberna. Sakkunnig personal

finnes jämväl inom anméstabens taktikavdelning. Sistnämnda personal

lämnar vid behov redigeringshjälp åt försvarsstaben, gemensamma förvaltningsmyndigheter

in. fl.

Kommandoexpeditionen disponerar den under förslagsanslaget Publikations-

och blankettryck uppförda anslagsposten till publikationstryck för

bestridande av kostnader för tryck, som ombesörjes av kommandoexpeditionen.

För vissa myndigheter finnes under omkostnadsstaterna uppförda

särskilda anslagsposter till publikationstryck. I övrigt anlitas av de materielförvaltande

verken anskaffnings- och underhållsanslag för bestridande

av tryckningskostnader.

För frågor rörande publikationstryck finnes vid försvarets kommandoexpedition

en pensionerad officer i A: 27 — chef för kommandoexpeditionens

bokdetalj — samt två pensionerade officerare i A: 24, den ene för

armépublikationer och den andre lör marin- och flygvapenpublikationer.

Fn av arvodesofficerarna i A: 24 har även uppgifter avseende förrådshållning

av hemliga publikationer.

Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må vidare vid kommandoexpeditionen

icke tjänstgörande pensionerade officerare och underofficerare

tagas i anspråk för övervakning av sättning, tryckning och bindning av

krigsmaktens hemliga publikationer ävensom för införande av vissa ändringar

och tillägg i publikationer, som förrådshålles vid kommandoexpeditionen.

Till ifrågavarande personal utgår för närvarande ersättning med

fem kronor för timme.

Ärenden rörande blankettryck ombesörjes, som förut nämnts, av försvarets

civilförvaltning. Arbetet omhänderhaves av ämbetsverkets blankettkontor.

Delta omfattar för närvarande eu byråintendent i Ao 21, två amanuenser,

eu assistent i Ae It), eu kontorist i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao 7

och två kontorsbiträden. För bestridande av kostnaderna för blanketttrycket

disponerar civilförvaltningen posten (ill blankettryck under anslaget

Publikations- och blankettryck.

Fö n åd shål I n in g och distribution av publikationer ankommer i

princip på tre bokförråd, ett för varje försvarsgren.

Armé- och marinbokförråden är anslutna till kommandoexpeditionens

bokdetalj. Personalen vid armébokförrådet omfattar eu arvodesunderofficer

i A: 17, en förrådsförinan i Ae 9 och fyra värnpliktiga under det

alt för marinbokförrådet utnyttjas eu arvodesunderofficer i A: 17, en förrådsman

i Ag 8 och eu värnpliktig. Eu av arvodesofficerarna i A: 24 vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl, Maj.ts proposition nr 110 år 1961

bokdetaljen svarar även för ärenden rörande hemliga publikationer i marinbokförrådet.

Flygbokförrådet är anknutet till flygstabens expedition. I flygbokförrådet

förvaras öppna och hemliga publikationer samt kartor. Hemliga

publikationer, som förrådshålles inom ämbetsbyggnaden på Gärdet, handhaves

av eu arvodesofficer i A: 24. Denne har även andra uppgifter berörande

säkerhets- och expeditionstjänst. Vid flygbokförrådet i övrigt utgöres

personalen av eu fanjunkare vid flygvapnet i Ao 13, tre kontorsbiträden,

tva förrådsmän i A 7 samt omkring fem värnpliktiga. Dessutom är

för närvarande eu garageförman av personliga skäl placerad vid förrådet,

där han utför göromål närmast motsvarande ett kontorsbiträdes.

Förutom vid nu nämnda förråd lagerhålles av armétygförvaltningen

utgivna publikationer vid förråd inom Stockholms och Karlsborgs tygstationer.

Förråden innehåller även blanketter, satskort och planscher. Vartdera

förrådel förestås av eu förrådsförman i Ae 51, varjämte i övrigt

tjänstgör i Stockholm eu och i Karlsborg två kollektivavtalsanställda förrådsarbetare.

Inom armétygförvaltningens tygförrådsbyrå svarar en kansliskrivare

i Aell) lör vissa uppgifter avseende bokförråden vid tygstationerna,

såsom förrådsredovisning in. in.

Myndighet som endast utgiver ett fåtal publikationer, t. ex. civilförvaltningen

och sjukvårdsstyrelsen, ombesörjer som regel själv lagring och

distribution av dessa.

Lagerhållning och distribution av blanketter sker främst genom ett

blankettförråd som är anslutet till försvarets civilförvaltnings blankettkontor.

Förrådets personal omfattar en förrådsmästare i Ao 12, en förrådsförman

i Ao 9, fem förrådsmän i Ao eller Ae 7 samt två kontorsbiträden.

Av samtliga blanketter inom försvaret handhar civilförvaltningens

blankettförråd för närvarande cirka 65 %. Övriga blanketter lagerhålles

bland annat vid armé- och marinbokförråden, marinens centrala förråd i

Eskilstuna, flygledningens blankettförråd samt i förutnämnda förråd vid

Stockholms och Karlsborgs tygstationer. För handhavandet av blanketter

finnes vid nu nämnda enheter icke någon särskild personal med undantag

för flygledningens blankettförråd, för vilket beräknats en förrådsmän i

Ae 7 vid flygförvaltningen.

Beträffande förrådslokaler må nämnas, att armébokförrådet för närvarande

är provisoriskt förlagt till konstfackskolan, medan marinbokförrådet

är inrymt i Storkyrkobrinken 7—9. Flygbokförrådet är beläget i Svea

artilleriregementes förutvarande kasern vid Valhallavägen. Även civilförvaltningens

blankettförråd är förlagt dit. För de tre bokförråden samt för

ett planerat centralt blankettförråd håller nya lokaler på att iordningställas

i Solvalla. Väggarna mellan expeditionsrummen utföres härvid så

att de kan flyttas, därest en omdisponering skulle bli aktuell.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

7

Tidigare utredningar och förslag

1 skilda sammanhang har det aktualiserats att förlägga kommandoexpeditionens

uppgifter med avseende å beställning, lagerhållning och

distribution av publikationstryck till andra organ.

Till den förut nämnda propositionen 1945: 170 anmäldes ett av försvarsvåsendets

trgekeriutredning den 23 december 1942 avgivet betänkande.

Utredningen föreslog häri, bland annat, att ett särskilt tryckerikontor skulle

inrättas med uppgift att fungera som eu för hela försvaret gemensam beställningsorganisation

för alla slag av tryckalster. Under tryckerikontoret

borde inordnas ett för försvaret gemensamt bok- och blankettförråd, ett

centralt hjälptryckeri ävensom ett mindre bokbinderi och ett annonskontor.

Föredragande departementschefen fann det sannolikt, att det genom

ytterligare centralisering skulle bli möjligt att nedbringa kostnaderna för

framställning av tryckalster. Del ansågs emellertid icke välbetänkt att

under dåvarande förhållanden skrida till mer genomgripande förändringar

i organisatoriskt hänseende. l‘å grund härav förordade departementschefen,

att beställning av tryck för försvarets räkning skulle ombesörjas

av kommandoexpeditionen såvitt rörde publikationstryck och av försvarets

civilförvaltning såvitt rörde blankettryck. I övrigt borde ett centralt bokoch

blankettförråd samt ett för försvaret gemensamt tryckeri inrättas och

förläggas till arméns intendenturförråd i Stockholm. Riksdagen beslöt i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Anledningarna till att de sålunda beslutade centrala enheterna, bok- och

blankettförrådet samt försvarets tryckeri icke kommit att inrättas torde,

ha varit dels lokalsvårigheter dels ock de förslag som framlades av 1946

års militära förnaltningsutredning. Enligt förvaltningsutredningens mening

behövde ettvarl av de tygförvaltande verken disponera egen hjälptryckerianläggning.

Denna tanke biträddes av föredragande departementschefen

vid anmälan av förvaltningsfrågan i propositionen 1954: 109 och lämnades

av riksdagen utan erinran. Beträffande hokförrådsverksamheten anförde

utredningen.

Utredningen, som i annat sammanhang föreslår, att ett för hela försvaret

gemensamt blankettförråd inordnas i försvarets civilförvaltning, har

icke kunnat finna att några nämnvärda fördelar skulle vinnas genom centralisering

av försvarets alla bokförråd till ett enda. Tvärtom anser utredningen,

atl den omfattande ändringstjänst beträffande materielpublikationerna,

som utredningen räknat med och som huvudsakligen bör baseras

på utbyte av lösblad, kan ske med erforderlig säkerhet och snabbhet blott

om ett centralt bokförråd finnes för varje försvarsgren. För arméns vidkommande

bör <let centrala bokförrådet lämpligen förläggas till Stockholms

lygstation. Detta bokförråd avses även skola betjäna försvarsstaben

och försvarets intendenturförvaltning. Arméförvaltningen skall beträffande

lygmaterielpublikationerna i samråd med arméstaben uppgöra distributionsplaner

och ge distributionsorder till bokförrådet. Till hjälp vid änd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition nr Ilo år 1961

ringstjänsten bör inom förvaltningen uppläggas ett register över mottagare

av sådana publikationer som utgivas i lösbladssystem. Ett genomförande

av utredningens förslag om ordnande av tryckningsverksamheten samt

förvaringen och distributionen av publikations- och blankettryck för försvaret

medför att försvarets kommandoexpeditions nuvarande uppgifter

härutinnan komma att upphöra i vad avser av utredningens förslag berörda

förvaltningar.

Sedermera har efter initiativ av riksdagens revisorer ett sammanförande

av tryckerianläggningarna inom försvaret aktualiserats. Kungl. Maj:t har

den 30 september 1960 uppdragit åt civilförvaltningen att verkställa utredning

i ämnet.

Kommandoexpeditionsutredningens förslag

Kommandoexpeditionsutredningen framhåller som sin uppfattning, att

uPP§tfterna med avseende å beställning, lagerhållning och distribution av

publikationstryck är av den art att de principiellt icke bör ankomma på

statsdepartement.

Enligt utredningens mening är det sannolikt, att man erhållit lägre kostnader

för framställning av publikationstryck genom atl beställningen av

sådant tryck sammanförts inom kommandoexpeditionen. Skälen för en

central beställningsorganisation kvarstår således. Däremot har de skäl som

tidigare kunde tala för en förläggning av ett sådant organ till kommandoexpeditionen

enligt utredningens mening i stort sett bortfallit. Utredningen

pekar här på att flertalet publikationer fastställes i annan ordning än i

kommandoväg samt att någon sakgranskning av sådana publikationer icke

göres inom kommandoexpeditionen.

På grundval av gjorda överväganden anser utredningen, att infordran

av anbud på samt beställning av publikationstryck bör ske centralt. Ekonomiska

fördelar synes vara alt vinna, om tillgång till kvalificerad tryckeriteknisk

expertis finnes vid detta arbete. Utredningen anser bland annat,

att förutsättningar härigenom erhålles för att i större utsträckning än för

närvarande anlita tryckerier utanför stockholmsområdet, vilket ofta ställer

sig billigare.

Utredningen anser, att arbetsuppgifterna ifråga bör anförtros åt central

förvaltningsmyndighet. Bland annat med hänsyn till att uppgifter beträffande

blankettrycket redan åligger civilförvaltningen, föreslår utredningen,

att även ifrågavarande arbetsuppgifter tills vidare ålägges civilförvaltningen.

Myndighet som äger utfärda de bestämmelser in. in. som avses

skola mångfaldigas i tryck skall härvid tillställa civilförvaltningen manuskript

till publikationen.

Anbudsinfordran och beställning i fråga om publikationstryck bör således

enligt utredningen i princip ske genom försvarets civilförvaltnings

försorg. Vissa undantag härifrån anses dock böra göras. När det gäller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

publikationer, för vilkas tryckning myndighet disponerar särskild anslagspost

till publikationstryck under oinkostnadsanslag, är det oftast fråga om

tryck med bestämd utformning. Några påtagliga fördelar torde enligt utredningen

ej i dessa fall vinnas genom central upphandling. Beträffande

publikationer, som erfordras för materielförvaltningen, anser utredningen

vidare, att undantag bör göras för sådana publikationer vilka är av natur

att böra bekostas av sakanslag. Utredningen påpekar, att publikationstryck

för materielförvaltningen ofta utarbetas och tryckes av företag, som levererar

materielen.

1 avbidan på resultaten av pågående utredning rörande krigsmaktens

hjälptryckerianläggningar, vilka helt består av kontorsoffsetmaskiner, anser

utredningen slutligen det praktiskt, att hänvändelse icke skall behöva

göras till civilförvaltningen, när det gäller publikationer som kan mångfaldigas

med utnyttjande av befintliga anläggningar. Utredningen anför

dock, att en förutsättning härför bör vara att fråga är om sådana publikationer

som lämpligen bör mångfaldigas medelst kontorsoffsetmaskiner.

Utredningen erinrar härvid om att hjälptryckerianläggning icke må anskaffas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Publikationstryck, å vilket enligt vad nyss sagts anbudsinfordran och

beställning skall ankomma på civilförvaltningen, bör enligt utredningens

mening bekostas från anslaget Publikations- och blankettryck. Detta anslag

anses framdeles i sin helhet böra disponeras av civilförvaltningen.

Oaktat vissa uppgifter avseende publikationstryck lör krigsmakten enligt

förslaget skall centralt handläggas i försvarets civilförvaltning förutsättes

— i likhet med vad som för närvarande gäller beträffande handläggningen

inom kommandoexpeditionen — att statskontorets befattning med

ifrågavarande tryck skall fortsätta. Någon lättnad i fråga om arbetet i

statskontoret synes dock enligt utredningen kunna påräknas, därest kvalificerad

tryckeriteknisk expertis anställes i civilförvaltningen.

Enligt utredningens mening skall innehållet i en viss publikation fastställas

av den myndighet som har befogenhet att utfärda de bestämmelse]

som publikationen innehåller. Utredningen anser vidare, att korrekturläsning

liksom bestämmande av upplagestorlek bör ombesörjas av den manuskriptutarbetande

myndigheten.

Det framlagda förslaget beträffande publikationstryck bör enligt utredningen

i avbidan på ställningstagandet till pågående översyn av frågan om

utgivandet av försvarsgrenarnas tjänstemeddelanden, icke föranleda ändring

i kommandoexpeditionens uppgifter med avseende å utgivandet av

tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret och sjöförsvaret, b öiandct a\

försvarsväsendets rulla, som nu oinbesörjes av särskild personal vid kommandoexpeditionen,

beröres ej heller av utredningens förslag.

Då lokaler för försvarsgrenarnas bokförråd och för planerat centralt

blankettförråd för närvarande är under iordningställande i en gemensam

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

byggnad i Solvalla, anser utredningen, att förutsättningar numera föreligger

för realiserande av det år 1945 fattade beslutet om ett centralt bokooh

blankettförråd (jfr prop. 1945:170). Den avsevärda tid som förflutit

sedan beslutet fattades medför dock enligt utredningen, att en omprövning

bör ske av frågan om ett dylikt förråds uppgifter och organisation. Det av

1960 års riksdag fattade principbeslutet om förflyttning av arméns intendenturförråd

(jfr prop. 1960: 120) medför också enligt utredningen, att

frågan om ett centralt bok- och blankettförråds organisatoriska ställning

bör upptas till förnyad prövning.

Vad gäller lagerhållning och distribution av publikationer skiljer kommandoexpeditionsutredningen

på en sakfunktion och en förrådsfunktion.

Till sakfunktionen anses höra att avgöra vilka befattningshavare som skall

erhålla publikationer och vid vilken tidpunkt samt att bestämma storleken

av förrådsreserv. Till förrådsfunktionen räknas lagerhållning, utlämning,

distribution och lagerbokföring samt i förekommande fall införande av

ändringar och försäljning till enskilda.

I fråga om armé- och marinbokförråden sker emellertid bedömande i

sak i respektive försvarsgrensstaber (försvarsstaben). Några olägenheter

av denna uppdelning har enligt utredningen ej kunnat iakttagas. Utredningen

finner det naturligt, att den myndighet som fastställer vederbörande

publikation bestämmer upplaga, tilldelning och distributionstidpunkter.

Något behov av att samma myndighet också svarar för förrådsfunktionerna

finnes icke enligt utredningens mening. Kostnadsbesparingar anses kunna

ernås genom sammanförande av nuvarande bokförråd — armé-, marinoch

flygbokförråden samt armétygförvaltningens bokförråd i Stockholm

och Karlsborg — till ett förråd. Ett sådant sammanförande bör därför

enligt utredningen ske, varigenom vinnes — förutom att distributionstjänsten

samordnas, vilket i och för sig är möjligt även vid en organisation

med flera samförlagda förråd — att lokalerna kan disponeras ändamålsenligare

och att antalet anställda kan nedbringas.

Förrådshållning av armétygförvaltningen tillhöriga planscher, bildband

med kommentarer, tvgmaterielregister och tillbehörs-(sats-)kort anser utredningen

alltjämt böra ske genom förvaltningens försorg vid tygstation.

Utredningen förutsätter vidare, att det skall ankomma på armétygförvaltningen

att pröva huruvida av beredskapsskäl vissa boklager bör uppläggas

inom någon eller några av tygstationerna.

Utredningen erinrar om att i samband med påbörjad utredning rörande

organisation av en gemensam intendenturförvaltning skall prövas om handhavandet

av bok- och blankettärenden bör ankomma på ett dylikt verk. I

avvaktan på resultatet härav anser utredningen, att ett gemensamt bokförråd

tills vidare bör inordnas i försvarets civilförvaltning och där sammanföres

med det centrala blankettförrådet.

Inom försvarets civilförvaltning bör uppgifter med avseende å publika
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

11

tions- och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck

enligt utredningen sammanhållas. Därför föreslås, att inom ämbetsverkets

kameralbyrå skall inrättas ett kontor för bok- och blankettärenden.

Chefen för kontoret anses böra ha specialutbildning i samt mångårig

erfarenhet av tryckeriteknik ävensom lämplig ekonomisk eller merkantil

grundutbildning. För befattningen föreslås en tjänst för förste byråintendent

i Ao 23.

För expeditionsgöromål räknar utredningen med nuvarande kontorspersonal

å civilförvaltningens blankettkontor, nämligen en kontorist, ett

kanslibiträde och två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

För ärenden rörande blanketter och beställning m. m. av publikationstryck

beräknar utredningen tjänster för en byråassistent i Ae 19, en förste

tryckeriassistent i Ae 19 och tre assistenter, en i Ae 17 och två i Ae 15.

Tryckeriassistenten, som bör ha utbildning såsom kalkyleringsfaktor vid

boktryckeri, förutsättes ha som huvuduppgift beställning av publikationstryck,

medan byråassistentens uppgifter i första hand bör avse blankettfrågor.

För att övervaka tryckning av hemliga publikationer bör, i likhet

med vad som för närvarande förekommer, vid behov anställas lämpliga

pensionerade officerare eller underofficerare mot timersättning.

Under chefen för kontoret bör enligt utredningens mening ledningen av

det centrala bok- och blankettförrådet ankomma på en förrådschef, arvodesofficer

i A: 24, som bör ägna särskild uppmärksamhet åt handhavandet av

hemliga handlingar. I övrigt bör förrådspersonalen omfatta en förrådsförvaltare

i Ao 13, en förrådsunderofficer i A: 17, två förrådsförmän, en i

Ao 9 och en i Ae 9, 13 förrådsmän samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Av befattningshavarna bör förrådsförvaltaren i första hand

avses för ledning av förrådsarbetet beträffande blanketter, medan motsvarande

arbete beträffande publikationer skall ombesörjas av förrådschefen

med biträde av underofficeren, som jämväl bör övervaka arbetet

med införande av rättelser och tillägg i publikationer. Utredningen förutsätter,

att personalbehovet för förrådet omprövas, sedan närmare erfarenheter

av organisationen erhållits.

För tjänstgöring inom det i försvarets civilförvaltning ingående centrala

förrådet bör enligt utredningens mening ekonomivärnpliktiga icke utnyttjas.

Utredningen anser vidare, att i det föreslagna kontoret för bok- och

blankettärenden framdeles bör kunna inordnas utgivandet av försvarsgrenarnas

tjänstemeddelanden.

Beträffande förrådets organisation och personaluppsättning har två av

utredningens ledamöter (Årmann och Göransson) avgivit reservation. Dessa

ledamöter hävdar, att större urvalsmöjligheter skulle föreligga, om befattningen

för chef för förrådet placerades alternativt i A: 27 eller A: 24, varför

en sådan placering förordas. Reservanterna anser det icke heller lämp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ligt att sammanföra (let öppna och det hemliga publikationstrycket till

ett förråd. Främst med hänsyn till sekretess- och säkerhetssynpunkter bör

dessa båda slag av tryck skiljas från varandra i två förråd och för vart

och ett av dem avses eu pensionerad underofficer i A: 17, som under arvodesofficeren

svarar för sitl förråd. Till följd härav bör ytterligare eu befattning

för pensionerad underofficer i A: 17 tillkomma. Härigenom anses

den övriga förrådspersonalen kunna minskas med en förrådsman, vilket

skulle medföra eu kostnadsbesparing.

Den föreslagna gränsdragningen mellan de centrala stabernas och försvarets

civilförvaltnings (centrala bok- och blankettförrådets) arbetsuppgifter

kommer enligt utredningens mening sannolikt att medföra vissa

ytterligare arbetsuppgifter —- bland annat avseende uppgörande av bokorder,

bokregister m. in. i arméstaben. Dessa nytillkommande uppgifter

torde bli av den omfattning att visst personaltillskott erfordras. Utredningen

föreslår därför, att eu befattning för arvodesofficer i A: 24 inrättas

för arméstaben. Utredningen förutsätter, att arbetsfördelningen mellan de

centrala staberna och försvarets civilförvaltning (centrala bok- och blankettförrådet)

närmare regleras genom överenskommelse mellan myndigheterna.

Utredningen föreslår, att den tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid armétygförvaltningen

(tygförråd sby rån), vilkens arbetsuppgifter uteslutande

sammanhänger med publikationsförräden på tygstationerna, skall indragas

liksom en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid flygförvaltningen. Sedan publikationer

och blanketter överförts från tygstalionerna, beräknar utredningen

för kvarvarande uppgifter vid någon av tygstationerna en tjänst för förrådsman

i Ae 7.

Ett genomtörande av utredningens förslag medför behov av nya tjänster

i försvarets civilförvaltning för eu förste byråintendent i Ao 23, en byråassistent

i Ae 19, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i Ae 17,

två assistenter i Ae 15, eu förrådsförvaltare i Ao 13, eu förrådsförman i

Ae 9, åtta förrådsmän i Ae (Ag) 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål

ävensom en arvodesbelattning för pensionerad officer i A: 24

och en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 17. Vidare

erfordras enligt förslaget en arvodesbefattning för pensionerad officer i

A: 24 i arméstaben och en tjänst för förrådsman i Ae 7 under armétygförvaltningens

anstalter.

Ä andra sidan kan vissa tjänster (befattningar) utgå, nämligen vid

försvarets kommandoexpedition tre arvodesbefattningar för pensionerade

officerare, en i A: 27 och två i A: 24, två underofficersbefatlningar

i A: 17 samt tjänster för eu förrådsförman i Ae 9 och en förrådsman

i Ag 8, vid försvarets civilförvaltning en tjänst för byråintendent

i Ao 21, två för amanuens i reglerad befordringsgång, en för

assistent i Ae 16 och en för förrådsmästare i Ao 12, vid armétygför
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kmif/l. Maj :ts proposition nr 110 tir 1901

13

val In ingen eu tjänst för kansliskrivare i Ae 10, vid armétygförval

In ingens anstalter två tjänster för förrådsförman i Ae 9 och tre

befattningar för kollektivavtalsanställd förrådsnian, vid flygvapnet eu

beställning för fanjunkare i Ao 13 sand tjänster för två förrådsmän i A 7

och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträden) i reglerad

befordringsgång (Aoö) samt vid flygförvaltningen eu tjänst för förrådsman

i Ae 7.

Vidare kan antalet värnpliktiga minskas med tio (fyra armén, en

marinen och fem flygvapnet).

Utredningen beräknar, att förslaget innebär eu kostnadsminskning med

icke fullt 30 000 kronor per år såvitt avser förrådsverksainheten, medan

för verksamheten i övrigt uppkommer en kostnadsökning med drygt 23 000

kronor, helt hänförlig till tillkomsten av en tjänst för tryekeriassistent.

Kostnadsminskningen netto kommer således att uppgå till omkring 6 000

kronor för år. Härtill kommer emellertid, utt ekonomivärnpliktiga icke

anses erforderliga i den nya organisationen, vilket jämfört med nuläget

beräknas medföra en årlig besparing av cirka 40 000 kronor. Vid en organisation

med samförläggning av befintliga förråd vid kommandoexpeditionen

och flygledningen anser utredningen, att antalet ekonomivärnpliktiga sannolikt

skulle ha kunnat nedbringas så att merkostnaderna i förhållande

till utredningens förslag skulle komma att uppgå till icke fullt 30 000 kronor

för år.

Kommandoexpeditionsutredningen förutsätter, att frågan om bevakning

av förrådslokalerna i Solvalla erhåller sin lösning genom åtgärder från

vederbörande myndigheters sida, men anser sig böra framhålla, att man

måste räkna med särskilda kostnader för bevakningen, oavsett hur bokförråden

än kommer att ordnas.

Yttranden

överbefälhavaren — som vid avgivandet av sitt remissyttrande haft tillfälle

taga del av de yttranden som avgivits av cheferna för armén, marinen

och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,

armétygförvaltn ingen, arméinlendenturförvaltningen, marinförvaltningen

och flygförvaltningen — delar utredningens uppfattning att försvarets kommandoexpeditions

uppgifter beträffande publikationstryck och förrådsverksamhet

tills vidare och i avbidan på resultatet av utredningen rörande en

för krigsmakten gemensam intendenturförvaltning bör åläggas försvarets

civilförvaltning. Även chefen för armén, försvarets civilförvaltning, fortif

i kations förval t ningen, a rméintendent nr förvaltningen, statens organisationsnämnd,

riksräkenskapsverket och statens sakrevision biträder i huvudsak

eller lämnar utan erinran förslaget all överföra ifrågavarande ärenden

till försvarets civilförvaltning. Statskontoret ifrågasätter, om en reform är

av den angelägenhetsgrad alt den bör genomföras utan att man avvaktar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposiiion nr HD år 1961

resultatet av utredningen rörande ett gemensamt intendenturförvaltningsverk.

Därest emellertid en omorganisation likväl nu anses böra genomföras,

anser sig statskontoret kunna godtaga de framlagda förslagen.

Chefen för marinen, chefen för flygvapnet samt marinförvaltningen delar

i princip kommandoexpeditionsutredningens uppfattning, att beställning

och förrådshållning av publikationstryck inte bör ankomma på statsdepartement.

De nämnda myndigheterna jämte armétygförvaltningen och flygförvaltningen

kan däremot inte biträda utredningens förslag att dessa uppgifter

skall åläggas försvarets civilförvaltning. I fråga om beställning m. m.

av publikationstryck hävdar chefen för marinen, marinförvaltningen och

flygförvaltningen, att kommandoexpeditionens nuvarande uppgifter avseende

anbudsinfordran, beställning m. m. av publikationstryck bör överföras

till statskontoret i stället för till försvarets civilförvaltning. Chefen

för flygvapnet anser i första hand, att ändring i nuvarande ordning inte

bör ske i avvaktan på resultatet av utredningen om ett gemensamt intendenturförvaltningsverk.

Därest nuvarande organisation anses böra ändras

oaktat detta, föreslår även flygvapenchefen, att uppgifterna överföres till

statskontoret. Alternativt föreslår flygvapenchefen, att ifrågavarande uppgifter

rörande flygvapnets samtliga publikationer skall ombesörjas av flygförvaltningen.

Armétygförvaltningen är av den meningen att uppgifterna

bör kunna omhänderhas av myndighet som fastställer publikationerna under

medverkan av statskontoret. Marinchefen, marinförvaltningen och armétygförvaltningen

framhåller, att den av utredningen föreslagna tjänsten

för förste tryckeriassistent i Ae 19 vid civilförvaltningen blir obehövlig,

därest förevarande uppgifter inte överföres till civilförvaltningen.

Statens sakrevision framhåller däremot, att utredningens förslag i fråga

om anbuds- och beställningsförfarandet torde garantera en rationellare ordning

än den nuvarande och medverka till bland annat större affärsmässighet

i beställningsledet liksom en effektivare handläggning i samband med

tryckningsförfarandet. Enligt sakrevisionen synes det vidare ändamålsenligt

att statskontorets hittillsvarande befattning med försvarets tryck bibehålies

utan inskränkning. Den föreslagna förstärkningen med en fackutbildad

tryckeriassistent i civilförvaltningen torde enligt sakrevisionen inte

inskränka på statskontorets granskning av föreliggande anbud utan få ses

som ett komplement till denna granskning. En dylik förstärkning av den

tekniska sakkunskapen anser sakrevisionen vara väl motiverad, därest den

föreslagna samordningen kommer till stånd. Personalbehovet i övrigt bör

enligt sakrevisionen omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen

vunnits.

I fråga om personalbehovet för ärenden rörande blanketter och beställning

av publikationstryck anser statskontoret, att — i avbidan på att närmare

erfarenheter rörande göromålens omfattning vinnes — endast en

assistenttjänst i Ae 15 bör inrättas i stället för de föreslagna två. Statens

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

15

lönenumnd, som inte ingått på prövning av den föreslagna organisationen,

hävdar, att den till inrättande föreslagna tjänsten som byråassistent i Ae 19

bör placeras som assistent i Ae 17. Vidare ifrågasätter nämnden om inte

den föreslagna assistenttjänsten i Ae 17 bör placeras i Ae 15 samt om inte

de två föreslagna assistenttjänsterna i Ae 15 bör avses för kanslister i reglerad

befordringsgång.

Beträffande förrådsorganisationen kan överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna

och marinförvaltningen inte ansluta sig till förslaget, att hemliga

och öppna publikationer skall förvaras i samma förråd. De nämnda myndigheterna

anser, att förslaget främst ur säkerhetssynpunkt inte är tillfredsställande

och ansluter sig därför till reservanternas förslag att bokförrådet

delas i ett för öppna och ett för hemliga publikationer, överbefälhavaren

anser i likhet med reservanterna, att båda dessa förråd bör förestås

av arvodesunderolficerare i A: 17. Vidare anser överbefälhavaren, att

personal till chefsbefattningarna bör utväljas så att samtliga försvarsgrenar

blir representerade.

Chefen för armén förordar, att den del av förrådet som förvarar och

distribuerar öppna böcker organiseras med en avdelning för varje försvarsgren

och en för armétygförvaltningen, var och en med en arvodesunderoffieer

i A: 17 som uppbördsman. Den hemliga förrådsdelen anses jämväl

böra förestås av eu arvodesunderofficer i A: 17. Chefen för marinen finner

likaså, att den bästa servicen i bokverksamhelen erhålles, om densamma

bedrives försvarsgrensvis eller samma grunder som för närvarande. Gemensamma

funktioner expedition, säkerhetstjänst, transporter m. in. —

torde vid gemensam lokalisering utan olägenhet kunna åläggas en av försvarsgrensledningarna.

Marinchefen föreslår därför, att de nya lokalerna

ianspråktages med i huvudsak bibehållande av nuvarande organisation och

personal. Chefen för flygvapnet framhåller betydelsen för utbildningsarbetet

och inaterieltjänsten av att boktjänsten vid flygvapnet fungerar väl och

utan friktioner. Flygvapnets nuvarande system anses vara väl inarbetat och

tillgodose kravet på en säker, snabb och smidig bokförråds- och rättningstjänst.

Vid bifall till utredningens förslag anses samarbetet mellan stabsoch

förvaltningssidan — främst i vad avser rättningstjänsten — komma att

försvåras samt servicen att försämras. Nuvarande system bör därför bibehållas.

Därest ett överförande av kommandoexpeditionens uppgifter rörande

bokförrådstjänsten m. in. inte kan anstå, synes det flygvapenchefen mera

ändamålsenligt att försvarsgrensledningarna övertar dessa uppgifter än att

nya organisationsformer tillskapas. Om utredningens förslag likväl accepteras

anser flygvapenchefen, att följande ändringar i förslaget bör genomföras.

Chef för bok- och blankettförrådet bör vara en arvodist i A: 27, varjämte

en arvodist ur varje försvarsgren bör finnas vid förrådet. För bokförrådstjänsten

avseende hemliga publikationer bör avses en arvodist i

A: 24 och en i A: 17, medan för den öppna tjänsten bör avses en arvodist

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1001

i A: 17, och en förrådsförman samt förrådsmän. En arvodist i A: 17 bör vara

föreståndare för expeditionen och en förrådsmästare i A 12 — med en förrådsförman

i A 9 och förrådsmän som medhjälpare — för blankettförrådet.

Civilförvaltningens blankettkontor sidoordnas med förrådet och bibehålies

vid nuvarande uppgifter och befattningar. Försvarsgrensslaberna (försvarsstaben),

försvarsgrensförvallningarna och civilförvaltningens blankettkontor

erhåller direktivrätt gentemot bok- och blankettförrådet. Prioritet bör

vidare ges flygvapnets och flygförvaltningens publikationsärenden av flygsäkerhetsnatur.

Slutligen bör försvarsgrensstaberna förstärkas till följd

av det merarbete i staberna som blir nödvändigt sedan civilförvaltningen

interimistiskt övertagit boktjänsten. Personalförändring vid civilförvaltningen

erfordras dock inte vid bifall till flygvapenchefens förslag.

Försvarets civilförvaltning, som anser det klart att ett sammanförande

av nuvarande bokförråd till ett centralt förråd innebär eu rationellare ordning

än den hittillsvarande, ifrågasätter om inte antalet förrådsmän kan

minskas något i förhållande till utredningens förslag.

Armétygförvaltningen, som finner det vara ovisst om utredningens förslag

innebär någon besparing av den storleksordningen att ändrad organisation

är motiverad, framhåller, att därest utredningens förslag genomföres,

bör all lagerhållning av ämbetsverkets publikationer överföras till det nya

förrådet. För ämbetsverkets vidkommande kommer dock mobiliseringslager

av publikationer att erfordras vid två tygstationer för ersättningstjänsten

i krig. Armétygförvaltningen anför vidare, att indragning av en tjänst för

kansliskrivare i Ae It) vid ämbetsverkets tygförrådsbyrå inte kan ske, då

denna tjänst alltjämt erfordras för arbetsuppgifter avseende behovsprövning,

lagerbokföring in. in. av publikationer. Slutligen bör eu förrådsmän

i Ae 8 tillkomma vid armétygförvaltningens anstalter i stället för den föreslagna

förrådsmannen i Ae 7.

Marinförvaltningen anser sig bäst betjänt av att marinbokförrådet underställes

chefen för marinen, då utlämning av publikationer bör ske under

bokutgivande myndighets överinseende.

Flygförvaltningen, som i fråga om bokförrådstjänsten hänvisar till de av

flygvapenchefen framförda synpunkterna i ämnet, framhåller betydelsen av

att rättnings-, ändrings- och distributionstjänsten avseende flygvapnets publikationer

fungerar snabbt och säkert. För arbetsuppgifter i flygförvaltningens

expensförråd bör tillkomma en tjänst med arvode motsvarande

lön i högst A 5.

Statens organisationsntimnd framhåller angelägenheten av alt ändringstjänsten

göres till föremål för översyn och rationalisering i samband med

den föreslagna omorganisationen. Enligt nämnden är nuvarande förfarande

vid förband och staber med bokförråd kostnadskrävande och orationellt.

En effektiv sanering bör ske, varvid uppläggningen av arbetet i det centrala

bokförrådet är en av utgångspunkterna. Nämnden föreslår, att en arbetsgrupp

tillsättes för att lösa frågan i syfte att uppnå förenklingar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Statens sakrevision framhåller, att en enhetlig förrådsverksamhet - gemensam

ledning, redovisning, distribution in. in. — efter de av utredningen

angivna riktlinjerna bör ge rum för en icke oväsentlig kostnadssänkning,

främst i fråga om förrådshanteringen och distributionen.

Statens lönenämnd ifrågasätter slutligen, huruvida bok- och blankettförrådet

behöver stå under ledning av en officer.

Departementschefen

I det föregående har jag i korthet redogjort för nuvarande ordning för

handläggning av ärenden rörande framställning av tryck samt lagerhållning

och distribution m. in. av publikations- och blankettryck inom krigsmakten,

för kommandoexpeditionsutredningens förslag avseende ändringar

härutinnan samt för däröver avgivna remissutlåtanden.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att tryckning för försvarets

räkning för närvarande ombesörjes av försvarets kommandoexpedition

såvitt avser publikationstryck och av försvarets civilförvaltning såvitt

avser blankettryck. Statskontoret har därjämte enligt kungörelse av år

1937 (SFS nr 780) granskande och rådgivande funktioner i fråga om tryckningsarbeten.

Från huvudregeln att försvarets kommandoexpedition skall

ombesörja tryckning av publikationer finnes emellertid vissa undantag.

De materielförvaltande verken kan sålunda själva med utnyttjande av

salcanslag ombesörja tryckning av publikationer, som erfordras för

materielförvaltningen. Vidare har statsmyndighet enligt kungörelse av år

1945 (SFS nr 311) rätt att låta trycka sådana kortare anvisningar, meddelanden,

råd eller upplysningar som är avsedda för allmännare spridning.

Förrådshållning och distribution av publikationer ankommer i huvudsak

på tre bokförråd, ett för varje försvarsgren. Armé- och marinbokförråden

är anslutna till kommandoexpeditionens bokdetalj, medan flygbokförrådet

är anknutet till flygstabens expedition. Härjämte lagerhålles av

armétygförvaltningen utgivna publikationer vid förråd inom Stockholms

och Karlsborgs tygstationer. Lagerhållning och distribution av blanketter

sker främst genom ett blankettförråd, som är anslutet till försvarets civil

förval tnings blankettkontor.

Nu tillämpad organisation tillkom i huvudsak efter beslut vid 1945

års riksdag (prop. 1945: 170). Därvid beslöts även inrättandet av ett

centralt bok- och blankettförråd samt ett för försvaret gemensamt tryckeri,

anslutna till arméns intendenturförråd i Stockholm. Att den sålunda

beslutade organisationen inte kommit till stånd sammanhänger bland

annat med lokalsvårigheter. Sedan riksdagens revisorer ånyo aktualiserat

frågan om ett sammanförande av tryckerianläggningarna inom försvaret,

har Kungl. Maj :t den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning

att verkställa utredning i ämnet.

Kommandoexpeditionsutredningen framhåller som sin mening att upp2—1827

Öl Ii ilning till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kuncil. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

gifter avseende beställning och lagerhållning m. in. av publikationstryck

principiellt inte bör ankomma på statsdepartement. Infordran av anbud

på samt beställning av publikationstryck för försvaret bör enligt utredningen

tills vidare handhas centralt genom försvarets civilförvaltning.

Enligt utredningens förslag bör emellertid undantag göras för publikationer

som kan och bör tryckas på myndighets egen hjälptryckerianläggning

eller med anlitande av särskild anslagspost till publikationstryck samt för

sådana för materielförvaltningen erforderliga publikationer vilka är av

natur att böra bekostas av sakanslag. Utgivandet av tjänstemeddelanden

rörande lantföi svaret och sjöförsvaret samt förandet av försvarsväsendets

rulla föiutsättes tills vidare alltjämt skola ankomma på kommandoexpeditionen.

Då lokaler för försvarsgrenarnas bokförråd och för planerat centralt

blankettförråd är under iordningställande i en gemensam byggnad vid

Solvalla, anser utredningen vidare, att det år 1945 fattade beslutet om

ett centralt bok- och blankettförråd nu kan realiseras. Försvarsgrenarnas

bokförråd armé-, marin- och flygbokförråden — samt armé tygförvaltningens

bokförråd i Stockholm och Karlsborg föreslås därvid skola sammanföras

med civilförvaltningens blankettförråd till ett centralt bok- och

blankettförråd anslutet till civilförvaltningen. Utredningen föreslår, att

ett särskilt kontor för bok- och blankettärenden inrättas inom ämbetsverkets

kameralbyrå för uppgifterna avseende publikations- och blankettryck

samt lagerhållning och distribution av sådant tryck.

Utredningens förslag är enhälligt utom i vad avser personaluppsättningen

in. m. vid det centrala bok- och blankettförrådet.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har de flesta myndigheterna

i princip biträtt förslaget eller lämnat det utan erinran. Cheferna

for marinen och flygvapnet samt marinförvaltningen och flygförvaltningen

har emellertid ifrågasatt, om inte beställning in. m. av publikationstryck

kunde åläggas statskontoret i stället för civilförvaltningen. Armétygförvaltningen

har ansett, att dessa uppgifter bör kunna omhänderhas av

myndighet, som fastställer publikation under medverkan av statskontoret.

I fråga om det centrala bok- och blankettförrådet har i första hand

överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna framhållit, att detta av säkerhetsskäl

bör delas på öppen och hemlig del. Försvarsgrenscheferna har

dessutom föreslagit, att bokförrådet organiseras försvarsgrensvis.

För egen del finner jag utredningens förslag till organisationsförändringar

väl avvägt och ägnat att medföra en mera rationell ordning än den

nuvarande. Jag anser det sannolikt att en omorganisation efter de av

utredningen föreslagna riktlinjerna kan medverka till att hålla nere

kostnaderna för framställning av publikationstryck samt för förrådshållning

och distribution av publikationer och blanketter in. m. I fråga

om de skilda delarna av utredningens förslag vill jag anföra följande.&

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

19

Jag ansluter mig helt till utredningens principiella uppfattning att

uppgifter rörande publikationstryck — anbudsinfordran, beställning in. in.

— inte längre bör ankomma på försvarets kommandoexpedition. I likhet

med utredningen anser jag, att infor dr an av anbud på samt beställning

av publikationstryck alltjämt bör sammanhållas centralt. Jag tillstyrker,

att dessa uppgifter på föreslaget sätt tills vidare överföres till försvarets

civilförvaltning. Det må erinras om att uppgifter avseende blankettrycket

redan åvilar försvarets civilförvaltning.

Anbudsinfordran och beställning i fråga om publikationstryck bör således

i princip ske genom försvarets civilförvaltnings försorg. I likhet med utredningen

anser jag emellertid, att följande undantag härifrån bör göras,

nämligen för publikationer som kan och bör tryckas på myndighets egen

lijälptryckerianläggning eller med anlitande av särskild anslagspost till

publikationstryck under omkostnadsanslag samt för sådana för materielförvaltningen

erforderliga publikationer vilka är av natur att böra bekostas

av sakanslag. Jag vill erinra om att anskaffning av hjälptryckerianläggning

icke må ske utan Kungl. Maj :ts medgivande. Utgivandet av tjänstemeddelanden

rörande lantförsvaret och sjöförsvaret samt förandet av försvarsväsendets

rulla bör tills vidare alltjämt ankomma på kommandoexpeditionen.

Jag ansluter mig likaså till utredningens uttalanden rörande lagerhållning

och distribution av publikationer m. in. och tillstyrker de av utredningen

framförda förslagen. Armé-, marin- och flygbokförråden samt

armé tygförvaltningens bokförråd i Stockholm och Karlsborg bör således

sammanslås och sammanföras med civilförvaltningens blankettförråd till

ett centralt bok- och blankettförråd, förlagt till de under iordningställande

varande lokalerna vid Solvalla. Förrådet bör sortera under civilförvaltningen.

Jag anser det självfallet, att säkerhetssynpunkter beaktas vid

iordningställande av förrådslokalerna. Betryggande förvaringsrum kommer

också att ordnas för hemliga publikationer in. in. i vilket dessa på

vederbörligt sätt kan förvaras åtskilda från icke hemliga handlingar.

Inom civilförvaltningens kameralbyrå bör ett särskilt kontor för bokoeh

blankettärenden inrättas för uppgifterna avseende publikations- och

blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant tryck. Jag

tillstyrker i huvudsak den av utredningen beräknade personaluppsättningen.

För befattningen som chef för kontoret bör således tillkomma en

tjänst för förste byråintendent i Ao 23. För expeditionsgöromål räknar jag

med nuvarande personal å civilförvaltningens blankettkontor, nämligen en

kontorist, ett kanslibiträde och två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

För ärenden rörande blanketter och beställning in. in. av publikationstryck

bör avses tjänster för en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent

i Ae 17 och tre assistenter i Ael5. Under chefen för kontoret bör ledningen

av det centrala bok- och blankettförrådet åligga eu arvodesofficer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

i A: 24. I övrigt räknar jag för förrådet med tjänster för en förrådsförvaltare

i Ao 13, en förrådsunderofficer i A: 17, två förrådsförmän, en i Ao 9

och en i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, nio förrådsmän i Ao, Ae eller

Ag 7 samt sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Personalrekryteringen till det centrala bok- och blankettförrådet bör ske

med särskild omsorg och med beaktande av verksamhetens karaktär. Jag

har däremot icke blivit övertygad om att säkerheten vid förrådet blir större

genom att antalet befattningshavare ökas.

I likhet med utredningen anser jag, att värnpliktiga inte längre bör utnyttjas

för tjänstgöring i förrådet. Personalbehovet bör som utredningen

förutsatt omprövas, sedan närmare erfarenheter av organisationen erhållits.

Jag tillstyrker, att en arvodesbefattning i A: 24 i enlighet med utredningens

förslag tillkommer vid arméstaben.

Sedan publikationer in. in. överförts från tygstationerna i Stockholm och

Karlsborg till det centrala bok- och blankettförrådet, bör — såsom utredningen

föreslagit — för kvarvarande uppgifter vid någon av tygstationerna

inrättas en tjänst för förrådsmän i Ae 7. Befintlig personal för uppgifterna

kan därvid friställas.

Utredningen har härjämte föreslagit till indragning en tjänst för kansliskrivare

i Ae 10 vid armétygförvaltningen. Enligt ämbetsverkets mening

är emellertid en dylik åtgärd icke motiverad av förrådets tillkomst. Frågan

bör — efter ytterligare överväganden inom armétygförvaltningen —- upptagas

till prövning i anslutning till anslagsäskandena för budgetåret 1962/63.

Ett genomförande av den nu föreslagna personalorganisationen medför,

att nya tjänster behöver inrättas i försvarets civilförvaltning för en förste

byråintendent i Ao 23, en förste tryckeriassistent i Ae 19, en assistent i

Ae 17, tre assistenter i Ae 15, en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsförman

i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, fyra förrådsmän i Ae eller Ag 7

samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom arvodesbefattningar

för en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer

i A: 17. Vidare erfordras vid arméstaben en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24 och vid armétygförvaltningens anstalter en tjänst

för förrådsmän i Ae 7.

Följande tjänster m. m. kan däremot utgå, nämligen vid försvarets kommandoexpedition

för tre pensionerade officerare -— en i A: 27 och två i

A: 24 — två pensionerade underofficerare i A: 17 samt en förrådsförmän i

Ae 9 och en förrådsmän i Ag 8, vid försvarets civilförvaltning för en byråintendent

i Ao 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent

i Ae 16 och en förrådsmästare i Ao 12, vid armétygförvaltningens anstalter

för två förrådsförmän i Ae 9 och tre kollektivavtalsanställda förrådsarbetare,

vid flygvapnet för en fanjunkare i Ao 13, två förrådsmän -— en i Ae

och en i Ag 7 — och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång samt vid flygförvaltningen för eu förrådsmän i Ae 7.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

21

Jag kommer i det följande vid anmälan av anslagen Försvarsdepartementet:

Avlöningar, Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. samt Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

in. fl. att framlägga slutliga förslag rörande ifrågavarande tjänsteförändringar

från och med nästa budgetår. Förevarande förslag innebär att

jämväl medelsbehovet under anslagen Armétygförvaltningen: Armétygförvaltningens

anstalter: Avlöningar och Flygförvaltningen: Avlöningar för

nästa budgetår minskar. Slutliga äskanden beträffande dessa anslag har

emellertid redan framlagts i årets statsverksproposition (bil. 6, p. 18 och

24). Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att vid utformningen av dispositionsföreskrifterna

för vederbörliga anslag beakta de i det föregående angivna

personalförändringarna vid armétygförvaltningens anstalter och flygförvaltningen.

Statens organisationsnämnd har framhållit angelägenheten av att ändringstjänsten

i fråga om krigsmaktens publikationer överses och rationaliseras.

Enligt min mening skulle det vara värdefullt om en särskild arbetsgrupp

närmare undersökte ifrågavarande spörmål.

De i det föregående föreslagna organisations- och personalförändringarna

bör i princip genomföras från och med nästa budgetår. Då det emellertid

kan bli aktuellt att den nya organisationen genomföres successivt samt att

vissa befintliga tjänster föres på övergångsstat eller övergångsvis kvarstår

i organisationen, bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut

härom liksom att i övrigt meddela erforderliga föreskrifter för genomförande

av ifrågavarande organisationsförändringar.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande tryckning

och förrådsliållning av publikationer m. m. inom försvaret;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av de i det föregående föreslagna personalförändringarna

vidtaga erforderliga övergångsåtgärder. 12

12] Försvarsattachéorganisationen

I sitt den 6 augusti 1959 avgivna betänkande upptog 1958 års besparingsutredning

frågan om försvarsattachéorganisationens omfattning. Utredningen

anförde följande.

»Med hänsyn till de betydande kostnader som försvarsattachéorganisationen

drager bör enligt besparingsutredningens uppfattning — även om

utredningen är medveten om de betydelsefulla uppgifter som åvilar försvarsattachécrna

— frågan om möjligheterna till reducering av organisationen

övervägas. I första band synes förutsättningarna för en dylik begränsning

böra prövas i vad avser de nordiska länderna. Behovet av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

militärattaché i Helsingfors torde dock böra bedömas från andra utgångspunkter

än beträffande de övriga nordiska länderna. En utredning med

sikte på att undersöka möjligheterna att begränsa antalet försvar sattachéer

och därmed kostnaderna bör sålunda enligt utredningens mening snarast

företagas. Avgörande för organisationens omfattning blir givetvis ytterst

en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma.»

I anslutning till besparingsutredningens förslag tillkallades den 20 november

1959 en sakkunnig1 för att verkställa utredning rörande försvarsattachéorganisationens

omfattning samt avgiva av utredningen betingade

förslag. Ifrågavarande utredning antog benämningen Försvarsattachéutredningen

1960. Denna har med skrivelse den 8 november 1960 överlämnat

betänkande med förslag i ämnet.

Över försvarsattachéutredningens betänkande har yttranden avgivits av

överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets

civilförvaltning, armétygförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets forskningsanstalt, statens organisationsnämnd, statskontoret,

riksräkenskapsverket samt statstjänstemännens riksförbund.

Innan jag upptager försvarsattachéutredningens förslag samt däröver

avgivna yttranden till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse

för nuvarande organisation.

Nuvarande organisation

Försvarsattachéorganisationen omfattar för närvarande 16 försvarsattachéer

samt fyra biträdande försvarsattachéer med följande placering

och fördelning på försvarsgrenar (A = ur armén, M = ur marinen, F = ur

flygvapnet).

Ackrediterad i

Därjämte

ackrediterad i

(gäller ej

biträdande

försvars- attaché)

Försvarsattaché

Biträdande försvars- attaché

S:a

Gemen-

samt

Armé

Marin

Flyg

Armé

Marin

Flyg

Oslo............

A

1

Köpenhamn.....

—

M

—

—

—

_

_

_

1

Helsingfors......

—

A

—

—

_

_

_

_

1

London .........

Haag

—

A

M

F

—

(F)

F1

4

Paris...........

Bern

—

A

—

_

_

1 „

Paris...........

Bryssel

—

—

(F)

F2

—

_

_

/ 2

Bonn...........

—

A

—

_

_

1

Wien...........

—

—

A8

—

(A)

_

_

1

Moskva.........

Warszawa,

—

A

—

_

_

_

1

Prag

i 3

Moskva.........

—

—

—

M

F

_

_

__

j

Washington.....

Ottawa

—

A

M

F

A

M

F

6

4

5

3

4

1

1

2

20

1 Tillika biträdande marinattaché.

2 Tillika marinattaché i Paris

samt armé- och

marinattaché

Bryssel.

8 Tillika flygattaché.

1 Ledamoten av riksdagens första kammare, rektorn B. F. Elmgren.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

23

Såsom framgåx- av sammanställningen är befattningen som biträdande

flygattaché i London förenad med befattning som biträdande marinattaché

därstädes. Tidigare fanns intill den 1 oktober 1959 skilda befattningar för

ifrågavarande uppgifter.

Försvarsattachéerna innehar med ett undantag regementsofficersbeställningar

på försvarsstabens stat. Undantaget avser försvarsattachén i Wien,

vilken innehar denna befattning vid sidan av befattning i försvarsstaben.

Tjänstgöringen i Wien omfattar 45 dagar per år. Marin- och flygattachéerna

i Moskva tjänstgör därstädes halvårsvis. I övrigt är deras tjänstgöring förlagd

till försvarsstaben.

Som biträdande försvarsattachéer tjänstgör officerare eller civilmilitära

tekniker. De kommenderas till tjänstgöring i här avsedda befattningar utöver

den för försvarsattachéorganisationen fastställda staten.

Försvarsattachéerna och de biträdande försvarsattachéerna åtnjuter i

princip — jämte lön i innehavda beställningar — särskilda förmåner enligt

33 § statens allmänna avlöningsreglemente. Dessa förmåner är ortstillägg,

barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, ersättning för bilresor samt förflyttningsbidrag.

Härjämte utgår till ifrågavarande personal prisutjämningstillägg,

som fastställes av Kungl. Maj :t halvårsvis.

Kostnaderna för nuvarande försvarsattachéorganisation uppgår till

något över 2 miljoner kronor för år, räknat efter 1961 års löneläge.

Huvuddelen av kostnaderna eller cirka 1,5 miljon kronor belastar försvarsstabens

avlöningsanslag. Omkostnaderna, utgörande reseersättningar m. m„

för organisationen bestrides från försvarsstabens omkostnadsanslag. Dessa

kostnader har för innevarande budgetår beräknats till närmare 260 000 kronor.

Övriga kostnader, vilka helt avser lön och särskilda förmåner åt biträdande

försvarsattachéer, bestrides från marinens och flygvapnets allmänna

avlöningsanslag samt vissa sakanslag.

Förslag av försvarsattachéutredningen 1960

Försvarsattaché har beträffande det land där han är placerad till uppgift

att, bland annat, följa den militärpolitiska utvecklingen och utvecklingen

av det totala försvaret samt att därom lämna chefen för försvarsstaben

uppgifter. Ifrågavarande verksamhet är enligt utredningen försvarsattachéernas

kanske väsentligaste uppgift. Av stor vikt är, anför utredningen,

möjligheterna att registrera indikationer på krigsfara och ökad

beredskap samt att göra härav erforderliga bedömanden. Sveriges alliansfria

ställning medför en i och för sig icke önskvärd militär isolering.

Genom de officiella kontakter, som skapas av försvarsattachéerna, anses

förutsättningar finnas för att delvis häva denna isolering. — Fn

annan viktig uppgift för försvarsattachéerna — främst de biträdande försvarsatIachéerna

— är att medverka vid svenska inköp av krigsmateriel

utomlands. Denna medverkan anses i icke ringa utsträckning medföra

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

minskade kostnader på försvarets niaterielanslag. — Försvarsattaché

åligger att vara rådgivare i militära frågor åt vederbörande beskickningschef

ävensom att efter beskickningschefens anvisningar biträda denne vid

handläggning av sådana ärenden beträffande vilka försvarsattachén besitter

särskild sakkunskap. Beskickningschefen kan icke vara expert på

alla områden, som den diplomatiska verksamheten omspänner. Mot denna

bakgrund och i beaktande av att militära förhållanden i rådande världsläge

ofta är avgörande vid bedömningen av politiska situationer är det

enligt utredningen värdefullt för en beskickningschef att ha tillgång till

erfaren militär expertis. — En icke obetydlig arbetsbelastning för försvarsattachéeima

är den s. k. serviceverksamheten, avseende förberedelser och

biträde vid svenska officerares m. fl. studiebesök utomlands.

Vad här anförts rörande försvarsattachéerna anses i tillämpliga delar

gälla även de biträdande försvarsattachéerna. Dessa, som kan vara tekniker,

avlastar försvarsattachéerna en mångfald göromål till förmån för

de senares viktigaste uppgift att följa den militärpolitiska och militärtekniska

utvecklingen.

Utredningen understryker den good-will och den respekt för det svenska

försvaret som skapas genom militär representation vid viktigare beskickningar.

Genom en dylik representation kan enligt utredningen även vinnas

förståelse för vår alliansfria politik och vår vilja att försvara vår neutralitet.

En beskärning av vår försvarsattachéorganisation skulle, anför utredningen,

kunna uppfattas så, att vi icke ägnar våra nationella säkerhetsfrågor

tillräcklig omsorg. För att i önskvärd utsträckning få del av utländska

militära erfarenheter krävs en viss motprestation från den nation

som önskar informationerna i fråga. Sålunda förekommer allmänt under

iakttagande av reciprocitetsprinciper ett utbyte av informationer. Utbytet

genomföres på diplomatisk väg genom förmedling av försvarsattachéer.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen att en ökad aktivitet för

att inhämta upplysningar om den militärpolitiska utvecklingen är med

hänsyn till vår alliansfria ställning icke blott önskvärd utan nödvändig. De

främsta och avgörande motiven för att upprätthålla en jämförelsevis stor

försvarsattachéorganisation är enligt utredningen säkerhets- och beredskapskrav.

Utredningen har funnit att det mot denna bakgrund i dagens

läge är riskfyllt att beskära nuvarande organisation. Kostnaderna för

denna är — anför utredningen — ett av de pris vi har att betala för vår

alliansfrihet.

Utredningen tar därefter upp nuvarande organisation till detaljgranskning

och framlägger i anslutning därtill sina förslag. Vad utredningen

anför i detta avsnitt är i stora delar av sådan natur att redogörelse därför

inte bör lämnas i förevarande sammanhang. I dessa delar torde få hänvisas

till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Beträffande representationen inom Öststaterna framlägger utredningen

vissa ändringsförslag. Nuvarande anordning med marinattachén och

flygattachén tjänstgörande alternativt sex månader i Moskva anses med

hänsyn till kraven på kontinuitet och effektivitet icke rationell. Starka skäl

talar emellertid, anför utredningen, för en representation med två i Moskva

ständigt tjänstgörande försvarsattachéer. Nuvarande två alternerande befattningar

bör därför enligt utredningen omvandlas till en befattning för

ständigt tjänstgörande försvarsattaché. Utredningen anser det lämpligt, att

de två befattningar, som därmed kommer att finnas i Moskva, alternerar

mellan försvarsgrenarna. Vidare föreslår utredningen att tjänstgöringstiden

för reseattachéerna i Warszawa och Prag förlänges från nuvarande omkring

två veckor till högst omkring fyra veckor, önskemål om en dylik

förlängning har även framförts av respektive beskickningschefer. Ackrediteringen

i Prag bör emellertid enligt utredningen överflyttas till den i Wien

ackrediterade försvarsattachén.

I fråga om den militära representationen vid beskickningarna i Amerikas

förenta stater samt Kanada föreslår utredningen icke någon

förändring. Utredningen framhåller, att en stark militär representation i

Washington är nödvändig om den militära utvecklingen skall kunna följas

effektivt. Vidare kräver den svenska inköpsverksamheten i USA en stor

arbetsinsats. Mot bakgrunden av den tekniska utvecklingen har önskemål

framförts om utökning av antalet attachéer i Washington. Utredningen

finner starka skäl tala härför men kan av statsfinansiella skäl icke tillstyrka

detta. Bristen på främst teknisk personal anses i någon mån kunna kompenseras

genom lämplig rekrytering av de biträdande försvarsattachéerna.

Behovet av tre ordinarie försvarsattachéer vid beskickningen i Storbritannien

är enligt utredningen klart motiverat med hänsyn till arbetsuppgifterna

och de resultat som erhålles. Utredningen framhåller, att försvarsattachéerna

vid denna beskickning intar en betydande roll i samband

med anskaffning av materiel för svenska krigsmakten. Mot bakgrund av

den omfattande inköpsverksamheten i vad avser flygmateriel anses en biträdande

flygattachébefattning vara väl motiverad. Även om starka skäl

motiverar skilda befattningar för biträdande marinattaché och biträdande

flygattaché anser utredningen det av statsfinansiella skäl icke möjligt att

för närvarande realisera en sådan anordning. Utredningen förordar emellertid

att placeringen av biträdande försvarsattachéer i London tiån tid

till annan anpassas till det aktuella läget.

Utredningen understryker vikten av att den militära utvecklingen i

Frankrike följes av kompetenta iakttagare. Under senare år har försvarsattachéerna

vid beskickningen i Paris i avsevärd utsträckning tagits

i anspråk för arbetsuppgifter i samband med inköp av krigsmateriel. En

utökning av försvarsattachéorganisationen vid beskickningen med eu biträdande

försvarsattaché anses motiverad men av ekonomiska skäl kan utredningen

icke för närvarande tillstyrka eu sådan åtgärd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Haj:ts proposition nr 110 år 1901

Representationen i Bonn är, anför utredningen, viktig med hänsyn till

den västtyska återupprustningen och Västtysklands för vårt land strategiskt

betydelsefulla läge. Under tiden den 1 oktober 1957—den 30 september

1959 var en marinattaché — jämte arméattachén — placerad vid

beskickningen i Bonn. Erfarenheterna därefter visar enligt utredningen att

en försvarsattaché icke ensam kan lösa alla arbetsuppgifter på ett tillfredsställande

sätt. Utredningen anser därför att attachéorganisationen i Bonn

bör förstärkas med marin personal. Inrättande av en befattning för heltidstjänstgörande

marinattaché anses av ekonomiska skäl icke möjligt och

utredningen föreslår därföi'' att den i Köpenhamn placerade försvarsattachén

ackrediteras jämväl som marinattaché i Bonn med tjänstgöring

därstädes högst sex veckor per år.

Sveriges militära representation vid beskickningarna i Nederländerna,

Belgien, Schweiz och Österrike sker genom s. k. reseattachéer. Dessa

är — utom försvarsattachén i Wien -- stationerade utomlands. Utredningen

föreslår i fråga om representationen i Nederländerna och Schweiz en mindre

utökning av tjänstgöringstiden för försvarsattachéerna. Försvarsattachébelattnmgen

i Belgien bör enligt utredningen indragas med hänsyn till det

nuvarande relativt ringa utbytet. I fråga om representationen i Wien föreslås

ingen förändring. Där ackrediterad försvarsattaché skall emellertid

enligt utredningens i det föregående redovisade förslag jämväl ackrediteras

i Prag.

Någon begränsning av vår försvarsattachéorganisation i vad avser de

nordiska länderna bör enligt utredningen inte ske. För bibehållande

av nuvarande organisation åberopas främst säkerhets- och beredskapsskäl

ävensom reciprocitetshänsyn. Såsom framgår av det föregående föreslår

utredningen, att den i Köpenhamn stationerade försvarsattachén jämväl

ackrediteras som marinattaché i Bonn.

Ur säkerhets- och beredskapssynpunkt är — anför utredningen — Danmark

av särskild betydelse med hänsyn främst till den roll landet spelar

i vad avser kontrollen av östersjöinloppen.

Motiven för att ha en försvarsattaché i Norge är enligt utredningen

främst dikterade av säkerhets- och beredskapsskäl. Utredningen erinrar

bland annat om betydelsen i förevarande sammanhang av vår långa med

Norge gemensamma landgräns och vår geografiska gemenskap i övrigt.

Säkerhets- och beredskapsskäl åberopas även i fråga om försvarsattachébefattningen

i Finland. Vidare understryker utredningen den historiskt

betingade samhörigheten mellan Finland och Sverige och den betydelse

försvarsattachén har som en länk i de svensk-finska relationerna.

Ett direkt samarbete mellan försvarsstaben i Stockholm och motsvarande

myndigheter i övriga nordiska huvudstäder är enligt utredningen

icke möjligt med hänsyn till vår alliansfria utrikespolitik. Vårt behov av

internordiska kontakter på det militära området bör därför enligt utredningen

tillgodoses genom försvarsattachéer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition lir 110 år 1961

27

Utredningens nu redovisade förslag innebär i korthet, att nuvarande två

alternerande försvarsattachébefattningar i Moskva omvandlas till en befattning

för ständigt tjänstgörande försvarsattaché samt att vissa ändringar

vidtages i fråga om de s. k. reseattachébefattningarna — innefattande bland

annat inrättande av en befattning i Bonn samt indragande av en befattning

i Bryssel. Ett genomförande av utredningens förslag medför enligt utredningen

en kostnadsbesparing av cirka 50 000 kronor för år.

Utredningen upptager vissa ytterligare frågor rörande försvarsattachéerna

såsom lydnadsförhållanden, utbildning in. m. Redogörelse härför

lämnas icke i förevarande sammanhang. I dessa delar torde få hänvisas

till betänkandet samt därtill hörande bilagshäfte, som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Slutligen upptager utredningen vissa frågor rörande ersättning för

automobilresor samt beträffande biträdespersonal åt försvarsattachéerna.

Utredningen föreslår, att frågan om ersättning åt försvarsattachéerna för

automobilresor göres till föremål för undersökning så att skäliga belopp,

motsvarande verkliga behov, kan utgå. Beträffande den andra frågan framhåller

utredningen vikten av att försvarsattachéerna erhåller nödvändig biträdespersonal

och att denna personal bör vara anställd av en och samma

myndighet.

Yttranden

Utredningens förslag i fråga om försvarsattachéorganisationerna i Öststaterna

samt Västtyskland har rönt stark kritik av de militära myndigheterna.

Dessa anser samtliga, att en förstärkning bör ske av den militära

representationen i Bonn med ständigt tjänstgörande attachépersonal. Vissa

myndigheter hävdar, att den av utredningen föreslagna förstärkningen av

Bonnrepresentationen endast har symbolisk betydelse, överbefälhavaren

samt armé- och marincheferna anser att försvarsattachéorganisationen i

Moskva bör omfatta tre ständigt tjänstgörande attachéer. Chefen för flygvapnet

föreslår, att nuvarande tre befattningar i Moskva bibehålies men

att sammanlagda antalet tjänstgöringsmånader fördelas lika på försvarsgrenarna.

Flera myndigheter anser, att utredningens förslag på denna

punkt innebär en försämring i förhållande till nuläget. Ackrediteringen av

eu och samma attaché i såväl Wien som Prag anses av överbefälhavaren

in. fl. olämplig. Betydelsen av militär representation i Warszawa understrykes

av vissa myndigheter. Enligt överbefälhavaren och flygvapenchefen

bör samtliga försvarsattachéer i Moskva jämväl ackrediteras i Warszawa.

Arméchefen och armétygförvaltningen föreslår, att i Warszawa ackrediteras

en där ständigt tjänstgörande arméattaché. Förslag har även framförts

om förstärkning av den militära representationen i Washington,

London och Paris. Chefen för flygvapnet uttalar att om en besparing inom

attachéorganisationen måste göras bör den avse de nordiska länderna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Departementschefen

Försvarsattachéutredningen 1960 har haft till uppgift att undersöka

möjligheterna för en begränsning av försvarsattachéorganisationen. Utredningen

har emellertid funnit, att det i dagens läge är riskfyllt att beskära

nuvarande organisation. Därvid åberopas främst säkerhets- och beredskapskrav.

Vår alliansfria utrikespolitik medför enligt utredningen en

militär isolering, som delvis kan hävas genom försvarsattachéernas kontakter.

Utredningen har konstaterat behov av en förstärkning av organisationen

på skilda håll men av ekonomiska skäl avstått från att framlägga

några förslag därom. De förslag, som utredningen framlagt och för

vilka jag redogjort i det föregående, innebär endast vissa jämkningar av

nuvarande organisation.

De skäl utredningen framlagt för bibehållande av en försvarsattachéorganisation

av nuvarande omfattning finner jag övertygande. 1958 års

besparingsutredning uttalade, att avgörande för organisationens omfattning

ytterst blir en avvägning mellan nyttan av och kostnaderna för densamma.

Jag anser, att försvarsattachéutredningen klargjort, att den verksamhet

som bedrives av försvarsattachéerna i skilda avseenden är till stort

gagn för vårt land. Jag kan exempelvis erinra om de — icke minst ur

kostnadssynpunkt — betydelsefulla uppgifter, som utföres av försvarsattachéerna

(biträdande försvarsattachéerna) i samband med inköp av

krigsmateriel utomlands. I likhet med försvarsattachéutredningen anser

jag, att de kostnader, som nedlägges på försvarsattachéorganisationen, väl

uppväges av de resultat som ernås genom attachéernas verksamhet på

skilda områden. Jag kan också i allt väsentligt ansluta mig till de förslag

utredningen framlagt.

Liksom attachéutredningen bedömer jag det lämpligt att — inom ramen

för den befintliga attachéorganisationen — vidtaga vissa jämkningar. Utredningens

förslag har emellertid på vissa punkter starkt kritiserats av de

militära remissmyndigheterna. Detta gäller framförallt i fråga om representationen

i öststaterna samt i Västtyskland. I likhet med utredningen

är jag dock icke beredd att tillmötesgå myndigheternas krav om en

utökning av organisationen med nya befattningar för ständigt tjänstgörande

attachéer. Jag är emellertid ej heller beredd tillstyrka av utredningen

föreslagna jämkningar i fråga om representationen i dessa stater. För

egen del föreslår jag, att nuvarande organisation i Moskva med en ständigt

tjänstgörande arméattaché samt en marin- och en flygattaché alternativt

tjänstgörande under sex månader per år bibehålies. Samtliga tre försvarsattachéer

i Moskva bör tillika ackrediteras i Warszawa. Därjämte bör

armé- och flygattachéerna ackrediteras i Prag. Den årliga tjänstgöringen

bör för envar attaché omfatta högst fyra veckor i vardera Warszawa och

Prag. Liksom utredningen och flertalet remissmyndigheter bedömer jag det

angeläget med en förstärkning av representationen i Bonn. Jag tillstyrker

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

29

förslaget, att försvarsattachén i Köpenhamn tillika ackrediteras i Bonn.

Tjänstgöringen därstädes bör omfatta cirka tre månader per år. Vad utredningen

i övrigt föreslagit rörande försvarsattachéorganisationens omfattning

(ackreditering och tjänstgöring) föranleder ingen erinran från min sida.

Jag räknar således med att försvarsattachébefattningen i Bryssel indrages

samt att tjänstgöringstiden för de s. k. reseattachéerna i Haag och Bern förlänges

något.

Enligt 1958 års besparingsutredning borde i första hand förutsättningarna

för en begränsning av försvarsattachéorganisationen i de nordiska

länderna prövas. Av skäl, som attachéutredningen anfört och som delvis redovisats

i det föregående, anser jag det inte lämpligt att vidtaga några inskränkningar

av organisationen i våra grannländer.

Beställningarna för försvarsattachéerna bör som hittills uppföras på försvarsstabens

personalförteckning. De biträdande försvarsattachéerna bör på

sätt nu sker i innehavda beställningar vid försvarsgrenarna kommenderas

till tjänstgöring i här avsedda befattningar. En beställning lör armédirektör

av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande arméattaché i Washington,

bör tillkomma vid tygtekniska kåren. Ifrågavarande personalbehov beaktades

inte, då organisationen av tygtekniska kåren fastställdes 1958. Befattningen

uppehälles för närvarande av en övergångsvis kvarstående armédirektör.

Bifall till mitt förslag innebär således icke några ökade lönekostnader

i dagsläget. Jag återkommer till frågan i det följande vid behandlingen

av arméns allmänna avlöningsanslag. Kostnaderna för de särskilda attachéförmånerna

åt de biträdande försvarsattachéerna bestrides för närvarande

i huvudsak från sakanslag. Jag räknar med att samtliga dessa kostnader

i fortsättningen bestrides från försvarsstabens avlöningsanslag.

Vid bifall till det förslag rörande försvarsattachéorganisationen, som jag

nu framlagt, uppkommer en ökning av de årliga kostnaderna med cirka

20 000 kronor, ökningen avser rese- och traktamentskostnader för representationen

i Warszawa, Prag, Bonn, Haag och Bern. Medel för täckning av

ifrågavarande kostnadsökning bör beräknas under försvarsstabens omkostnadsanslag.

Jag förutsätter, att försvarsattachéernas resor planlägges så

att kostnaderna begränsas så långt det är möjligt utan att ändamålet med

verksamheten förfelas.

Jag återkommer i det följande vid behandlingen av försvarsstabens anslag

till frågan om erforderliga medel för försvarsattachéorganisationen under

nästa budgetår.

Av attachéutredningen föreslagen undersökning beträffande utgående

ersättningar för automobilresor bör ske i samband med pågående översyn

av avlöningsförmånerna för utomlands stationerade diplomatiska och konsulära

tjänstemän in. fl.

Anställande av erforderlig biträdespersonal åt försvarsattachéerna bör i

princip ske genom utrikesdepartementets försorg. Jag förutsätter, all spörs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

målet uppmärksammas vid beräkningen av vederbörliga anslag för kommande

budgetår.

Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående föreslagits rörande försvarsattachéorganisationen.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en

översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vid anmälan av propositionen 1960: 110 (s. 18) berördes den fortlöpande

översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som

verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i första hand

till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för fastställda

personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal

för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen för armén

på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit i samråd

med nämnden, har Kungl. Maj :t i brev den 18 november 1955 meddelat

allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabs- och

förvaltningstjänsten in. in. vid arméns förband. Ändringarna skall enligt

dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden, sedan

organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid vederbörande

förband.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159), 1959:110 (s.

20) och 1960:110 (s. 18) anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956, 1957,

19o8, 1959 och lebruari 1960, på grundval av förslag från chefen för armén

i samråd med organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av

stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa i propositionerna angivna förband

m. m.

Under 1960 har Kungl. Maj :t, efter det organisationsnämnden verkställt

kompletterande undersökningar och chefen för armén i samråd med nämnden

avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat beslut i

nämnda hänseende beträffande Upplands signalregemente med arméns

signalskola och signal truppernas kadettskola, arméns underofficersskola

och staben för Uppsala—Västerås försvarsområden. Vidare har Kungl. Maj :t,

på grundval av förslag av chefen för armén i samråd med, bland andra,

organisationsnämnden, meddelat provisoriska bestämmelser om organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid Svea artilleriregemente

med tygförvaltningsskolan.

I anslutning till riksdagens beslut i anledning av förslag av Kungl. Maj:t

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

31

i propositionerna 1958: 110 (s. 63—67 och 105—106), 1959: 115 (s. 3—24)

och 1959: 117 (s. 2—12 och 28) har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut

den 20 maj 1960 meddelat dels bestämmelser om indragning av Karlsborgs

luftvärnsregemente och Göta artilleriregemente jämte omorganisation av

vissa förband m. m. inom armén, dels vissa övergångsbestämmelser i anledning

av berörda förbands in. m. omorganisation, dels ock provisoriska

bestämmelser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid

det i Karlsborg nyorganiserade signalförbandet — som benämnts Göta signalkår

— med arméns fallskärms jägarskola, vid Skaraborgs pansarregemente

med pansartruppskolan och Livregementets husarer, vid Livgrenadjärregementet

med infanteriets stridsskola (tidigare benämnd infanteriskjutskolan),

vid Hallands regemente med infanteriets kadett- och aspirantskola

ävensom vid Göteborgs luftvärnskår med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola

samt luftvärnets kadett- och aspirantskola. Vidare har

Kungl. Maj :t meddelat beslut om arméns skyddsskolas förläggande till Svea

livgarde samt om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Livgrenadjärregementet med stridsskolan.

Sistnämnda beslut har föranletts av att verksamheten vid stridsskolan

kommer att utökas väsentligt till följd av den genom beslut av 1960 års

riksdag fastställda befälsordningen vid infanteriet. Den tidigare planerade

särskilda skolbyggnaden för skolan inom Livgrenadj ärregementets etablissement

var icke dimensionerad för den ökade kursverksamheten. Frågan

om lokalisering av skolan har därför måst tagas under omprövning. Delegationen

för anordnande av övnings- och skjutfält för skolan har

— på initiativ av kommunen — träffat avtal med Borensbergs kommun

om förvärv av en skolbyggnad med lärarbostäder vid Kvarn. Av fortifikationsförvaltningen

gjorda beräkningar visar att tillbyggnad av den

vid Kvarn befintliga skolbyggnaden, varigenom all vid stridsskolan avsedd

kursverksamhet kan förläggas till Kvarn, betingar en lägre kostnad

än en nybyggnad av erforderlig storlek vid Livgrenadjärregementet. För

att skolhus och skjutfält skall kunna utnyttjas på effektivaste sätt bör

eleverna vid stridsskolan förläggas till Kvarn. De minskade kostnaderna

för skolhus har förutsatts disponerade för utbyggnad av internatförläggning

för eleverna. Även från utbildningssynpunkt medför en förläggning

av kursverksamheten till Kvarn väsentliga fördelar, i det att tidsödande

transporter av elever mellan Linköping och Prästtomtafältet kan undvikas.

Beslutet innebär dock icke ändring av tidigare beslut om skolans anslutning

i administrativt hänseende till Livgrenadjärregementet. Kostnaderna

för avlöning av vissa nytillkommande lägre tjänster för administrativ personal

och ekonomipersonal beräknas till fullo komma att uppvägas av besparingar

på arméns anslag till reseersättningar in. m.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens

undersökningar avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltnings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

tjänsten vid hemvärnets stridsskola, vid staberna för Örebro försvarsområde

och Umeå—Storumans försvarsområden, vid Norrbottens regemente

med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon, där vissa

ytterligare undersökningar visat sig vara erforderliga, samt vid Livgardesskvadronen

med Stockholms stabskompani. Något beslut i sistnämnda

ärende har icke meddelats, enär såsom redovisas i annat sammanhang

fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen eller förläggning

av densamma och stabskompaniet till andra i Stockholmsområdet befintliga

militära etablissement. Ej heller har ställning ännu tagits till av

chefen för armén, med anledning av IV. militärbefälsstabens flyttning till

Strängnäs, ingivna förslag till ändring av organisationen av militärbefälsstaben

samt av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen

med Stockholms stabskompani och Svea livgarde in. fl. inom IV. militärområdet

belägna förband m. m.

Arméchefen har även ingivit förslag angående ändrad militärterritoriell

indelning i fred inom VI. militärområdet, innebärande att Jokkmokks försvarsområde

stabsmässigt skiljes från Kiruna försvarsområde och överföres

till Bodens försvarsområde. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t äger

meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Organisationsnämnden har verkställt kompletterande undersökningar

och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande staben

för Strängnäs försvarsområde och arméns lokala fastighetsförvaltning

i Karlsborg. Nämnden har även till arméchefen avgivit förslag beträffande

organisation vid arméns centralförråd av tygmateriel. Kompletterande undersökningar

pågår vid Bodens ingenjörkår med arméns helikopterskola.

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21) och

1960: 110 (s. 19) lämnades redogörelse för vissa personalförändringar i

samband med organisation av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar och av Älvsborgs försvarsområde

ävensom för vissa förändringar av III. militärområdets indelning

i försvarsområden. Såsom av sistnämnda proposition framgår har

Kungl. Maj :t den 18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om

organisation m. m. av nu berörda enheter. I sistnämnda proposition anmäldes

vidare att chefen för marinen avgivit ett på undersökningar av

organisationsnämnden grundat förslag till ny organisation av Gotlands

kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår, vilket förslag var under

beredning i försvarsdepartementet, samt att undersökningar genom nämndens

försorg pågick vid Hemsö kustartilleriförsvar. Numera har Kungl.

Maj :t den 1 april 1960 meddelat beslut om ändrad organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten m. in. i fred vid Gotlands kustartilleriförsvar med

Gotlands kustartillerikår och om ändrade personalförteckningar för nämnda

kustartilleriförsvar m. m. Vidare har marinchefen, sedan organisationsnämnden

slutfört undersökningarna vid Hemsö kustartilleriförsvar, ingivit

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Mnj:ls proposition nr 111) år 19til

förslag till ny organisation av delta kustartilleriförsvar ävensom, efter

kompletterande undersökningar av nämnden, lörslag till oiganisation av

Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs

kustartilleriförsvar. Båda förslagen är under beredning i försvarsdepartementet.

Jag återkommer härtill i det töljande vid anmälan av arméns och

marinens allmänna avlöningsanslag.

Ytterligare anmäldes i propositionen 11)60: 110 (s. 19 tf.) bland annat

att undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans

skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten

inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen

berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna

inom marinkommando Syd, ävensom att marinchefen

ingivit på undersökningarna grundade förslag. Sedan riksdagen fattat beslut

(skr. 1960:402) om att organisera marinverkstäderna i Karlskrona

som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

anförts av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet

i dess utlåtande 1960:206, har Kungl. Maj:t genom beslut den 16

december 1960 uppdragit åt chefen för marinen att, i samråd med statens

organisationsnämnd rörande organisationens huvuddrag och med noggrant

beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts

i ämnet, före den 1 maj 1961 inkomma med förslag till utformning av en

provisorisk organisation av ledningsorganen vid marinkommando Syd, att

tillämpas från och med den 1 juli 1961. I propositionen 1960: 110 (s. 20)

anmäldes beträffande organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben

att chefen för marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina

undersökningar vid staben, ingivit därav föranlett förslag men att Kungl.

Maj:t genom beslut den 11 december 1959 anbefallt marinchefen att företaga

ytterligare utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben,

bland dem stabens tryckeri, och att avge därav betingat förslag före

utgången av maj 1960. Marinchefen bar även ingivit sådant förslag, syftande

bland annat till all tryckeriet från och med den 1 juli 1961 överföres

till marinförvallningens normaliebyrå. Såsom framgår av innevarande

års slatsverksproposition (bil. 6, s. 109) har Kungl. Maj:t emellertid

den 30 september 1960 uppdragit åt försvarets civilförvaltning alt i

samråd med vederbörande myndigheter utreda förutsättningarna för och

konsekvenserna av eu sammanslagning av försvarets hjälptryc.kerier. Intill

dess resultatet av denna utredning föreligger synes marinstabens tryckeri

böra kvarbli i staben. Vad beträffar expeditionstjänsten i övrigt inom

marinstaben synes ställning icke böra lagas i avvaktan på den omorganisation

av marinstaben, som kan föranledas av ställningstagandet till det i

propositionen 1961:109 framlagda förslaget rörande organisationen av

krigsmaktens högsta ledning.

Bihang till riksdagens protokoll IIlo 1. 1 samt. Nr Ilo

3—1827 Öl

opaginerad Kontrollera mot PDF

.34

Knntjl. Mnj:ts proposition nr 110 nr 1901

Sedan riksdagen fattat beslut (skr. 1960:291) i anledning av ett av

Kungl. Maj:t i propositionen 1960:110 (s. 81 tf.) framlagt förslag angående

central personalregistrering vid kustartilleriet, har Kungl. Maj:t genom

beslut den 3 juni 1960 meddelat provisoriska bestämmelser i ämnet.

Beträffande flygvapnet anmäldes i propositionen 1960:110 (s. 20), att

undersökningar och försök pågått beträffande floltiljorganisationen, huvudsakligen

förlagda till Blekinge flygflottilj, samt att organisationsnäinnden,

sedan undersökningarna slutförts, avgivit därpå grundat förslag till

chefen för flygvapnet. Undersökningarna vid Blekinge flygflottilj avsåg

närmast organisationen av en attackflottilj. Under 1960 har dessa undersökningar

utsträckts att omfatta jaktflottilj med därtill ansluten st ridslednings-

och luftbevakningsorganisation. Som typförband för dylika flottiljer,

kallade sektorflottiljer, bär använts Bråvalla flygflottilj. Organisationsundersökningarna

är även här numera avslutade och förslag liar avgivits

till chefen för flygvapnet.

Sedermera har flygvapenchefen till Kungl. Maj:t ingivit förslag till

organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygvapnets förband

som följd av de organisationsundersökningar, som sålunda utförts av organisationsnämnden.

Förslaget, som innefattar betydande personalökningar

avseende såväl beställningar som tjänster vid flygförbanden under fyra

budgetår, är under beredning i försvarsdepartementet. Bemyndigande torde

dock kunna lämnas flygvapenchefen att i viss omfattning och med tillgänglig

personal på försök tillämpa förslaget i den mån detta kan ske utan

ökade avlöningskostnader.

Organisationsnämndens undersökningar har numera överflyttats till

krigsflygskolan. Nämnden avser att under våren påbörja undersökningar

även vid Norrbottens flygbaskår. Undersökningarna förutses vara avslu

tade under våren respektive försommaren.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar

efter den 5 februari 1960 har medfört vissa besparingar av

lönemedel. I detta sammanhang torde sålunda följande personalförändringar

böra redovisas, varvid uppdelning gjorts efter försvarsgrenst ill

hörighet. Inom armén kan — sedan avräkning skett av de tjänster, vilka

till följd av förenämnda indragningar av förband och omorganisation av

andra förband m. m. indragits vid vissa förband och ersatts med motsvarande

tjänster vid andra förband m. m. — 99 extra ordinarie och extra

tjänster i 12 och lägre lönegrader indragas. Vidare kan — sedan motsvarande

avräkning skett beträffande arvodesbefattningar — 2 arvodesbefattningar

i A: 24 och 13 i A: 17 indragas. Den härav uppkommande besparingen

i lönemedel uppgår till ungefär 1 240 000 kronor. Vid uppkommande

ledighet kan 9 extra ordinarie tjänster i 9 och lägre lönegrad indragas.

De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas till ungefär

110 000 kronor. — Inom marinen har — bortsett från de 6 arvodes
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år Ulfil

befattningar, som enligt propositionen 1960: 110 (s. 98) kunnat indragas

vid Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår — 25 extra

ordinarie och extra tjänster i 19 och lägre lönegrader kunnat indragas,

motsvarande eu beräknad besparing av lönemedel av ungefär 290 000 kronor,

varav ungefär 230 000 kronor på annat anslag än avlöningsanslag.

Vid uppkommande ledighet kan 7 extra ordinarie och extra tjänster indragas.

De härav följande besparingarna av lönemedel beräknas till cirka

90 000 kronor, varav cirka 15 000 kronor på annat anslag än avlöningsanslag.

Det har emellertid befunnits ofrånkomligt alt inrätta 14 nya extra

ordinarie tjänster i 14 och lägre lönegrader. Av dessa tjänster avses 3 för

verkstad av 1. klass, där avlöningskostnaderna för personalen enligt förslag

i årets stalsverksproposilion (hil. 6, s. 41 ff.) bör bestridas från annat

anslag än avlöningsanslag. De sammanlagda avlöningskostnaderna för

ifrågavarande 14 tjänster beräknas uppgå till ungefär 175 000 kronor, varav

ungefär 40 000 kronor från annat anslag än avlöningsanslag.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1961/62 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka

förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter

därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår

— Kungl. Maj :t jämväl för budgetåret 1961/62 skall äga vidtaga de

jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med

anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke

såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild

ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål,

vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

]4] Verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj

Ett av chefen för flygvapnet i anslutning till riksdagens beslut 1958

och 1959 rörande förändringar i flygvapnets organisation framlagt förslag

till dels tidsplan för genomförande av de beslutade organisationsförändringarna,

dels organisation av de förband (motsvarande) som berördes av

förändringarna anmäldes i propositionen 1960: 110 (s. 103 ff). Beträffande

Svea flygflottilj (F 8) föreslog flygvapenchefen därvid att förbandet skulle

ombildas till flygkår, i vilken skulle ingå kårstab, flygledningens flygavdelring,

transportdivision, specialdivision och musikkår.. Personaluppsättningen

vid vissa av nämnda enheter skulle enligt förslaget förstärkas. Såvitt avser

den föreslagna organisationen vid F 8 uttalade föredragande departementschefen

följande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1959 års riksdagsbeslut icke

innebär något definitivt ställningstagande till vilken verksamhet som i

framtiden skall vara lokaliserad till F8 etablissement. I proposition 1959:

117 (s. 24) uttalade jag hland annat, all del syntes böra övervägas, huru
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Kiunjl. Mnj:ls proposition nr 110 år 1901

36

vida flygledningens flygavdelning, de i den nu föreslagna transportdivisionen

ingående enheterna samt flygvapnets musikkår i Stockholm kunde behöva

flyttas från F 8. Beträffande användningen av lokalerna vid F 8 ansåg

jag, att möjligheterna att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala

staber, förvaltningsmyndigheter in. in. borde hållas öppna. Det nu

föreliggande förslaget rörande organisationen av F 8 har framlagts utan att

några ingående undersökningar gjorts om förutsättningarna för eu förläggning

av flygledningens flygavdelning och transportdivisionen till annan plats.

Enligt min mening är det ur skilda synpunkter fördelaktigt att till F 8 förlägga

annan verksamhet än sådan som flygvapenchefen föreslagit. 1 enlighet

med denna uppfattning har jag i det föregående (jfr punkt 1) föreslagit,

att tredje eskaderstaben flyttas till F 8 etablissement. Med hänsyn

till de fördelar som står att vinna om flygavdelningarna vid F8 flyttas bör

ställning icke nu tagas till den föreslagna organisationen vid F 8. Jag avser

i stället att uppdraga åt flygvapenchefen alt noggrant överväga möjligheterna

att annorstädes bedriva den flygverksamhet som enligt föreliggande

förslag skall äga rum vid F 8. Såsom framgått av det föregående (punkt 2)

har jag föreslagit, att flygvapnets musikkår i Stockholm skall indragas.

Till fullgörande av erhållet uppdrag har chefen för flygvapnet den 14

november 1960 framlagt utredning och förslag rörande förläggning av den

flygverksamhet som bedrives vid flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen

och flygräddningsgruppen m.m. Häröver har yttranden avgivits

av överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,

statskontoret, statens institut för folkhälsan, överståthållarämbetet

samt länsstyrelsen i Stockholms län, som överlämnat yttranden

från Sollentuna köping och Järfälla kommun.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande frågor till behandling. Därvid

redogör jag först för flygvapenchefens utredning och förslag samt däröver

avgivna yttranden. Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter

och förslag.

Chefens för flygvapnet utredning och förslag

Behovet av F 8 som krigsbas. Vid beslutet om indragning av F8

i Barkarby förutsattes, att flottiljens flygfält alltjämt skulle utnyttjas, som

krigsbas. I föreliggande utredning framhålles, att den flygtekniska utvecklingen

samt de utomordentliga svårigheterna och stora kostnaderna alt

bygga en ny bas inom detta område accentuerat behovet att behålla F 8

som krigsbas. I sammanhanget erinras, om alt i runt tal 49 miljoner kronor

i dagens penningvärde investerats i flygfält, drivmedels,anläggningar och

berghangar vid F 8. Vidtagna undersökningar rörande lokalisering av

robotförband till F 8 har enligt utredningen vidare visat, att ett sådant utnyttjande

icke beskär möjligheterna att använda F 8 som flygbas i krig.

Med hänsyn till den förutsatta användningen av F 8 som krigsbas anses

F 8 ur beredskapssynpunkt böra utnyttjas på sådant sätt i fred att krigsanvändningen

underlättas. För kännedom om de motiv som anförts här
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kuiiyt. Maj:Is proposition nr 110 är 1961

utinnan torde iå hänvisas till de handlingar sou» kommer alt tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Av utredningen framgår, alt Barkarbyflygfältets krigsanvändning av flygsäkerhetsskäl

medfört viss bebyggelsebegränsning i fältets omedelbara närhet

men att dessa förhudsnormer enligt vad flygvapenchefen under hand

inhämtat från Sollentuna köping, Järfälla kommun och Stockholms stad

icke innebär någon begränsning av planerad bebyggelse.

Flygbuller störningar na kring Barkarby in. in. Flygvapenchefen

redovisar i samråd med 195(1 års flygbullerutredning gjorda bedömningar

rörande flygbullerstörningarna in. in. kring Barkarby. Beträffande

bullerförhållandena vid eu organisation av F8 enligt del av flygvapenchefen

framlagda och i propositionen 1960: 110 redovisade förslaget framhålles,

att indragningen av jaktdivisionerna vid F8 beräknas medföra en

betydande minskning av bullerstörningarna inom Sollentuna kommun men

att kvarvarande bullerstörningar i främst Tureberg och Edsberg likväl fålen

sådan omfattning att del från bullersynpunkt är önskvärt att jetflygverksamheten

vid F 8 begränsas ytterligare.

Eu bedömning av bullerförhållandena har vidare gjorts avseende ett

organisationsalternativ som innebär, att flygverksamheten vid F 8 i huvudsak

endast skulle bedrivas med propellerflygplan. Antalet starter med jetflygplan

beräknas enligt sistnämnda alternativ uppgå till cirka 200 per

år under dagtid, vartill kommer jetflygning under omkring två veckor per

tvåårsperiod i samband med tillämpningsövningar. Med hänsyn till att flygverksamheten

enligt delta alternativ kommer att vara av förhållandevis

ringa omfattning och huvudsakligen bedrivas med propellerflygplan samt

till att flygfrekvensen med jetflygplan kommer att vara mycket låg bedömes

de direkta bullerstörningarna kring Barkarby komma att i huvudsak

upphöra. Från flygbullersynpunkt anses därför inga invändningar kunna

resas mot att eu flygverksamhet av nu angiven art och omfattning fortsättningsvis

bedrives vid F 8.

I förevarande sammanhang framhålles vidare, att den begränsning av

flygverksamheten som en bortflyttning från b’ 8 av huvuddelen av flygningen

med jetflygplan (jaktdivisionerna samt jetflygplanen vid flygledningens

flygavdelning) innebär bland annat reduceras antalet starter per

år med 2/3 samtidigt som kvarvarande flygplantyper har sådana egenskaper

att de i stor utsträckning kan undvika tätbebyggelsen invid flygfältet

medför väsentligt minskade olycksrisker för kringliggande bebyggelse.

Jämfört med vad som kan vara fallet vid andra flygplatser, militära såväl

som civila, anses riskerna i förevarande hänseende vara små.

Den militära flygverksamhetens inverkan på civil flygtrafik

i Stockholmsområdet. Inom Stockholms Icrminalområde ligger

två flygförband, F8 och F18 (Södertörns flygflottilj, Tullinge). Såväl

civil som militär flygtrafik inom lerminalområdet kontrolleras av ett ny
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

upprättat, för den civila luftfarten och flygvapnet gemensamt trafikledningsorgan

på Bromma flygplats. Redan då flygverksamheten vid F 8 alltjämt

pågick utan reduceringar kunde denna trafikledningsorganisation

enligt flygvapenchefen separera den militära flygtrafiken från den civila

på ett ur flygsäkerhetssynpunkl betryggande sätt och även utan nämnvärt

men för den militära trafiken. Svårigheterna och olägenheterna för den

militära flygverksamheten har emellertid varit större vid F 18 än vid F 8.

Efter indragningen av jaktdivisionerna vid F 8 kommer enligt chefen

för flygvapnet antalet flygplanstarter att minska från cirka 17 800 till omkring

7 800 per år. Om härutöver även jetflygplanen vid flygledningens

flygavdelning flyttas bort och alltså resterande flygning med enstaka undantag

endast sker på propellerflygplan, beräknas ytterligare drygt 2 000 starter

per år bortfalla. Kvarvarande flygplan anses i sistnämnda fall dels ha

goda bränslemarginaler, dels kunna ur bullersynpunkt framföras under

terminalområdets lägsta nivå. Vidare kan ett enklare landningsförfarande,

vilket hland annat kräver ett mycket begränsat utrymme i luftrummet,

tillämpas. Anpassningen av den resterande flygverksamheten vid F 8 till

den civila flygtrafiken bör därför icke innebära några problem.

Såsom framgått av det föregående har det enligt chefen för flygvapnet

visat sig, att F 18 påverkas av den civila flygtrafiken i avsevärt större utsträckning

än F 8. Av den civila trafiken till Stockholms terminalområde

framföres sålunda cirka 65 % omedelbart väster om flygfältet vid Tullinge

och täcker där nivåer från 400 till 12 000 meter. Samordningen med den civila

trafiken har för F 18 inneburit, att stigning efter start endast i mycket

begränsad utsträckning kan ske i västlig riktning. Flygning med jetflygplan

under terminalområdets lägsta nivå från flygfältet till områdets västra

gräns är ej heller möjlig med hänsyn till de bullerstörningar som därvid

skulle uppkomma över tättbebyggt område. På grund av angivna förhållanden

måste huvudsakligen området öster om Tullinge utnyttjas. Inom detta

område ligger emellertid dels marinens helikopterbas vid Berga, dels marina

övningsområden för artilleriskjutningar i havsbandet. Berörda omständigheter

innebär svårbemästrade samordningsproblem.

Beträffande F 8 tramhalles i förevarande hänseende, afl den civila trafiken

väster om flygfältet har en relativt ringa omfattning. Till terminalområdets

västra gräns är avståndet från flygfältet fyra mil, men då Mälaren

ligger nära flygfältet, kan även jetflygplan relativt obehindrat framföras

under dessa delar av terminalområdet utan att nämnvärda bullerstörningar

uppkommer. Öster ul disponeras övningssektorn ostört.

Av det anförda framgår enligt flygvapenchefen, att erforderligt utrymme

i luften bättre kan tillgodoses vid F 8 än vid F 18, främst med hänsyn till

den civila flygtrafiken men även till möjligheterna att bedriva formella

militära övningar. Från dessa synpunkter anses det ogynnsamt att överflytta

flygverksamhet från F8 till F 18.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

39

Flygledningens flygavdelning. Flygande personal, som tjänstgör

vid flygledningen och andra staber (skolor) i Stockholm, uppgår till i

medeltal 215. Av dessa fullgör cirka 130 nu flygtjänstgöring vid flygledningens

flygavdelning på F 8. Med hänsyn till behovet att avlasta luftrummet

i Stockholmstrakten har återstående personal sedan hösten 1959

haft sin flygtjänstgöring på krigsflygplan förlagd till flottiljer utanför

Stockholmsområdet. Vid flygledningens flygavdelning utgöres flygplanen

av äldre krigsflygplan (jetflygplan) och propellerdrivna skolflygplan. Flygplanen

utnyttjas dels för övningsflygning i Stockholms närhet, dels för

övningsflygning i samband med tjänsteresor. Avsevärd arbetstid åtgår för

genomförande av flygtjänstgöringen för här berörd personal. Flygtjänstgöringen

hör därför enligt flygvapenchefen förläggas till F 8 i den utsträckning

så är möjligt.

Med hänsyn till flygbullerförhållandena kring Barkarhy har emellertid

såsom framgått av det föregående beaktansvärda skäl ansetts föreligga att

flytta flygledningens jetflygplan från F 8. Ur kommunikationssynpunkt

borde dessa plan därvid i första hand baseras vid F18. Den starkt begränsade

rörelsefriheten i luftrummet kring F 18 anses emellertid omöjliggöra

en sådan förflyttning. Däremot kan enligt chefen för flygvapnet flygledningens

propellerflygplan om så blir erforderligt flyttas till F 18, enär flygning

med dessa flygplantyper lättare kan anpassas till där rådande förhållanden.

För basering av flygledningens jetflygplan anses i andra hand

Upplands flygflottilj i Uppsala (F16) vara lämpligast. Flygvapenchefen

avser emellertid att förlägga centraliserad typinflygning för de jaktförband

som utrustas med flygplanlyp Draken till nämnda flottilj. På grund härav

och med hänsyn till dels den stora omfattningen av flygverksamheten vid

F16 och flygkadcltskolan, dels närheten till stor flygplatsen vid Arlanda

anses det icke vara möjligt att förlägga ytterligare flygverksamhet till Uppsalaområdet.

Med hänsyn lill avståndet från Stockholm är enligt chefen för flygvapnet

Västmanlands flygflottilj i Västerås (Fl) och Södermanlands flygflottilj

i Nyköping (F 11) därnäst av övriga flottiljer bäst lämpade för basering av

ifrågavarande jetflygplan. Vare sig F 1 eller F 11 väljes ökar restiden med

cirka 3 timmar i förhållande lill den nuvarande restiden till F 8. Av nämnda

flottiljer anses I*'' 1 lämpligast med hänsyn lill att den dels har eu division

mindre än Fil, dels i mindre grad påverkas av den civila flygtrafiken.

Oavsett vilken flottilj som än väljes kommer överflyttningen av jetflygplanen

vid flygledningens flygavdelning alt medföra, afl eu ny hangar till

eu beräknad kostnad av cirka 4 miljoner kronor måste tillkomma.

Förlusten av arbetstimmar blir enligt flygvapenchefen avsevärd vid eu

flyttning av jetflygverksamheten till Västerås och anses nödvändiggöra

vissa kompenserande åtgärder. .Sålunda bör antalet resor till Västerås hållas

nere genom att eu större del av den flygande personalen än för närvarande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

regelmässigt flyger endast propellerflygplan. Med hänsyn till ålder samt

freds- och krigstjänstgöring hedömes emellertid högst 60 flygförare in. fl.

kunna placeras i sådan flygtjänstgöring. I tidsbesparande syfte bör enligt

chefen för flygvapnet flygtjänstgöringen för den personal som skall flyga

i Västerås i möjligaste utsträckning koncentreras. Nämnda förflyttning

anges innebära, att den arbetstid personalen i flygledningen in. fl. staber

(skolor) måste ägna åt flygning ökar i förhållande till nuläget med 13 100

timmar per år, vilket, omräknat i antal man, motsvarar 7 befattningshavare.

En personalökning av i stort sett angiven omfattning synes enligt flygvapenchefen

ofrånkomlig. Del framhålles slutligen, att det verkliga merbehovet

av personal blir än större med hänsyn till stabs- och förvaltningsarbetets

differentiering och arbetsplatsernas spridning.

6. t rån spor Igruppen och flygräddningsgruppen. Transportgruppen

ställer flygplan till förfogande för försöksverksamhet vid bland annat

försvarets forskningsanstalt och flygförvallningen. Vidare ombesörjer

gruppen flygtransporter till och från Stockholm för militära och civila myndigheter.

Försöksverksamheten omfattar huvudsakligen hemlig utrustning,

varför provflygplanen kräver särskild bevakning och skydd mot insyn. För

cirka 30 procent av flygvapnets flygtransporter är Stockholm utgångspunkt

och/eller målpunkt. Flygvapenchefen anser, att 6. transportgruppen på

grund av uppdragsgivarnas lokalisering bör vara baserad i Stockholms närhet

och med hänsyn till sekretesskravet på en militär flygplats. Transportgruppen,

som för närvarande disponerar 0 tvåmotoriga transportflygplan

(varav 2 jetflygplan avsedda uteslutande för försöksverksamhet), kräver

avsevärda hangar-, verkstads-, förråds- och expeditionsutrymmen. Detta

behov har bland annat tillgodosetts vid F 8 genom ett särskilt hangarbygge.

Flygräddningsgruppen var tidigare baserad till Roslagens flygkår (F2)

men har efter flygverksamhetens avveckling vid detta förband överflyttats

till F 8. Gruppens basering till Stockholmstrakten är enligt chefen för flygvapnet

betingad dels av denna trakts centrala läge inom det område, där

huvuddelen av flygvapnets övningar bedrives, dels av önskvärdheten av

omedelbar kontakt med den centrala flygsäkerhetsledningen i Stockholm.

Behov av flygräddningsflygplan i andra landsdelar tillgodoses genom

detachering av flygplan ur gruppen eller av helikoptrar ur armén och marinen.

Flygräddningsgruppen, vars nuvarande flygplan (typ Catalina) är

förslitna, avses framdeles komma att erhålla medeltunga helikoptrar. Förutom

i räddningstjänst beräknas helikoptrarna bli utnyttjade som transportmedel

i stridsledningsorganisationen. Mot bakgrund av bland annat

de tillkommande transportuppgifterna är det enligt flygvapenchefen rationellt

att sammanslå flygräddningsgruppen med 6. transportgruppen till

en transportdivision.

Av anförda skäl anser flygvapenchefen, att flygtransportdivisionen i

första hand alltjämt bör förläggas till Barkarby, där erforderligt utrymme

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

finnes tillgängligt. Något hinder för en sådan basering med hänsyn till den

civila flygtrafiken och flygbullerförhållanden anses icke föreligga.

För verksamheten vid transportdivisionen är enligt flygvapenchefen

även F 18 lämpligt belägen men ej så fördelaktigt som F 8. Som framgått

av det föregående har emellertid ansetts, att propellerflygplanen vid flygledningens

liygavdelning — därest all flygverksamhet skall flyttas från

F8 — bör överföras till F 18, där de beräknas ianspråktaga det ytterligare

utrymme som kan beredas vid nämnda flottilj. Därtill beräknas en basering

av transportdivisionen till F 18 medföra förhållandevis höga investeringskostnader.

Chefen för flygvapnet anser därför, att transportdivisionen

icke bör förläggas till F 18. I stället bör divisionen i andra hand baseras på

Bromma flygplats, där visst hangarutrymme beräknas bli friställt i samband

med att Arlanda flygplats tages. i bruk. Möjligheterna att utnyttja

nämnda byggnader för transportdivisionen liksom att — om ett sådant

utnyttjande ej kan ske — disponera mark för byggande av en särskild

hangar är emellertid ovissa. Om det skulle visa sig att transportdivisionen

icke kan baseras på Bromma bör den enligt flygvapenchefen flyttas till Arlanda,

som — trots därmed förenade olägenheter — bör accepteras i ett

sådant läge. Vid Arlanda föreligger icke några möjligheter att hyra lokaler.

Mark för hangarbygge beräknas däremot kunna ställas till förfogande.

Med hänsyn till ett antal ovissa faktorer anses för närvarande det underlag

som erfordras som grund för ett beslut om flygtransportdivisionens

flyttning till Bromma eller Arlanda ej kunna presenteras.

Förjäggning av flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen

och flygräddningsgruppen. Chefen för flygvapnet

erinrar om de möjligheter som föreligger att lokalisera förenämnda flygförband

till annan plats än F 8. Då det visat sig att det — om erforderlig

hänsyn tages till arbetsförhållandena vid flygledningen in. fl. staber och till

ändamålet med verksamheten vid den föreslagna transportdivisionen — är

lämpligast att alltjämt bibehålla viss flygverksamhet vid F 8 och då inga

olägenheter härav uppstår, framlägger chefen för flygvapnet följande två

alternativa förslag.

Alternativ A innebär, att flygverksamheten vid nuvarande 6. transportgruppen

och flygräddningsgruppen alltjämt förlägges till F8 samt att verksamheten

vid flygledningens flygavdelning uppdelas på F 8 och F 1 på sådant

sätt, att flygning med propellerflygplan bedrives vid F 8 och med

jetflygplan vid F 1. Beträffande motiven för detta förslag framhålles

följande.

Utredningen har visat alt det är ändamålsenligt att flygtransport- och

flygräddningsuppdrag utgår från F 8 i hittillsvarande omfattning samt att

personalens vid flygledningen m. 11. staber llygtjänstgöring i möjlig utsträckning

alltjämt förlägges till F 8. De omfattande investeringar som

gjorts vid denna bas hör så långt möjligt nyttiggöras för avsett ändamål.

De totala investeringarna uppgår i dagens penningvärde till cirka 74 mil
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

joner kronor. Ett nytt trafikledningstorn samt berghangaren färdigställdes

så sent som 1953 respektive 1957. I detta alternativ har de två mer

vägande invändningar som kunnat resas mot en viss fortsatt flygverksamhet

eliminerats. Verksamheten kommer sålunda icke att lägga hinder i

vägen för planerad utbyggnad av kringliggande samhällen och innebär endast

obetydlig och i detta sammanhang försumbar influens med den civila

flygtrafiken.

Alternativ B innebär, att all flygverksamhet vid F 8 bortflyttas, att verksamheten

vid flygledningens flygavdelning uppdelas på F 1 och F 18 på sådant

sätt, att flygning med jetflygplan förlägges till F 1 och med propellerflygplan

till F 18, samt att nuvarande 6. transportgruppen och flygräddningsgruppen

baseras på Bromma eller Arlanda.

Organisationsförändringar vid F8 m. m. Om flygverksamhet

skall bedrivas vid F 8 i den omfattning som angivits i det föregående (alternativ

A), bör F 8 enligt chefen för flygvapnet ombildas till flygkår, i vilken

bör ingå kårstab, flygtransportdivision, baskompani, flygavdelning för flygledningen

samt specialkompani. Kårchefen, vilken numera icke beräknas

erhålla uppgifter inom stridslednings- och luftbevakningsorganisationen,

anses böra vara överste i Bo 1. Kårstaben har enligt flygvapenchefen kunnat

ges begränsad omfattning främst genom att materielavdelningen med

flottiljverkstad i princip indragits. Verkstadsarbeten på transport-och forskmngsflygplan

bedöms nämligen kunna utläggas på civila företag. Till följd

av den minskade organisationen anses kåren i kassahänseende kunna anslutas

till F 2. Då endast öppen sjukvård beräknas ske vid kåren har personalminskningar

ansetts möjliga beträffande sjukvårdspersonalen.

Med hänsyn till att flygtransporter skall kunna utföras varje dag och

flygräddningsuppdrag kunna igångsättas med kort varsel beräknas antalet

trafikledare till oförändrat 4 och antalet meteorologer till 3, innebärande en

minskning med en meteorolog.

Det förutsättes att en särskild flygavdelning för flygledningen tillkommer

vid F 1.

I förhållande till personaluppsättningen vid motsvarande enheter vid

F 8 innebär förslaget, att sammanlagt 39 tjänster (motsvarande), varav

20 med avlöning från sakanslag, samt cirka 30 sakanslagsavlönade arbetare

kan friställas, medan 14 nya beställningar (tjänster) föreslås tillkomma.

Såvitt avser personal med avlöning från avlöningsanslag anses sålunda beställningar

för en överstelöjtnant i Ao 26, en förvaltare i Ao 17, en fanjunkare

i Ao 13, 2 furirer i Ae 8/7, en flygingenjör av 1. graden i Ao 23, en

meteorolog i reglerad befordringsgång, 2 verkmästare i Ao 16 och 3 flottiljpoliser

i Ao 11 samt tjänster för en förrådsmästare i Ae 12, en förrådsförman

i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,

en undersköterska i Ae 4 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 ävensom

en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 kunna indragas. Be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

43

ställningar anses böra tillkomma för en kapten i Ao 21, en förste verkmästare

i Ao 17, 3 förste mästare i Ao 14 eller mästare i Ao 12 samt 8 förste

flygtekniker i Ao 12 eller flygtekniker i Ao 10, därvid behovet av de civilmilitära

beställningarna kan tillgodoses genom utnyttjande av vissa vakantsatta

beställningar som tidigare blivit övertaliga vid genomförande av 1958 års

försvarsbeslut (jfr SP 1960, bil. 6, s. 92—93). Vidare erfordras en tjänst

för förrådsman i Ae 7. Flygvapenchefen har slutligen räknat med att en

beställning för flottiljchef i Bo 3 skall utbytas mot beställning för kårchef

i Bo 1.

Om flygverksamhet icke skall bedrivas vid F 8 (alternativ B i det föregående)

bör F 8 enligt chefen för flygvapnet omvandlas till flygkår, organiserad

på kårstab och specialkompani. Kårchefen, som bedömes komma

att åläggas omfattande förvaltningsansvar, anses böra vara överstelöjtnant.

Kårstaben har i förevarande fall, bortsett från de delar av intendentur- och

byggnadsavdelningen som erfordras för skötsel av byggnader, erhållit begränsad

omfattning. Därvid förutsättes att F 8 i kassahänseende skall anslutas

till F 2 samt beträffande sjukvård repliera på F 2. Beträffande de

organisationsenheter som enligt detta alternativ skall förläggas till F1

(jetflygavdelning för flygledningen), Bromma eller Arlanda (flygtransportdivision

och baskompani) samt F 18 (propellerflygavdelning för flygledningen)

räknar flygvapenchefen med samma personaluppsättning som enligt

alternativ A.

Enligt organisationsalternativ B beräknas sammanlagt 68 tjänster (motsvarande),

varav 22 med avlöning från sakanslag, och cirka 34 sakanslagsavlönade

arbetare kunna indragas medan behov föreligger att utnyttja 12

nu vakantsatta civilmilitära teknikerbeställningar.

I båda organisationsalternativen har flygvapenchefen räknat med omvandling

av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10 (kassatjänst) till tjänst

för förste kansliskrivare i Ao 12 samt anpassning av löneställningen för

sådan personal vid avvecklingsorganisationen F 8, vars lönegradsplacering

skiljer sig från den som tillämpas för motsvarande befattningshavare vid

flygvapnets förband.

Beträffande den föreslagna personaluppsättningen vid i det föregående

angivna organisationsenheter torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Kostnadsförändringar. Vid genomförande av föreslagna organisationsändringar

erfordras enligt flygvapenchefen vid båda organisationsalternativen

en ny hangar för flygledningens flygavdelning vid F 1. Hangaren

har kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor. Enligt organisationsalternativ

B uppkommer vidare behov av en hangar för flygledningens flygavdelning

vid F 18 till en beräknad kostnad av 2 miljoner kronor samt —

om flygtransportdivisionen förlägges till Arlanda eller om erforderliga utrymmen

för divisionen icke kan förhyras på Bromma — ytterligare en

hangar till en uppskattad kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kostnaderna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

å kapitalbudgeten beräknas alltså till 4 miljoner kronor enligt organisationsalternativ

A och till 6 eller 10 miljoner kronor enligt alternativ B.

Vad gäller kostnaderna å driftbudgeten redovisar flygvapenchefen —

under erinran om att engångskostnader för flyttning av utrustning, personalens

omstationering m. m. icke nu kan beräknas med någon tillförlitlighet

— följande beräknade förändringar beträffande de årliga kostnaderna

(beloppen angivna i tusental kronor).

Beräknad kostnadsförändring

enligt organisationsalternativ

1. Genom personalreducering minskade avlöningskostnader
a)

avlöningsanslag

b) sakanslag .....

2. Verkstadsarbeten å transport- och forsknings
flygplan

vid civila firmor ..............................

3. Hangarhyror vid Bromma ..............................

4. Landningsavgifter vid Bromma eller Arlanda ...

5. Traktamenlskostnader vid flygtjänstgöring ......

6. Resekostnader vid flygtjänstgöring ..................

Summa

A

B

.— 51

520

710

790

+ 600

4- 600

4 410

4- 25

4- 17

+ 17

+ 17

+ 18

- 127 —240''

Då chefen för flygvapnet vid redovisningen av kostnadsförändringarna

förutsatt, att F 8 etablissement skall bibehållas, har minskningar i fråga

om bränslekostnader ej angivits. De kostnadsminskningar som uppkommer

i de båda organisationsalternativen sker enligt flygvapenchefen delvis

på bekostnad av arbetskraftstillgången i flygledningen m. fl. staber (skolor).

Vinsten anses därför böra reduceras med avlöningskostnaderna för den

personal som måste tillkomma på grund av arbetskraftsbortfallet.

Utnyttjande av F 8 etablissement i övrigt. Enligt beslut av

1960 års riksdag skall tredje flygeskaderstaben föxläggas till F 8 (jfr prop.

1960:110, s. 4). Flygvapenchefen tar upp frågan om utnyttjande av F8

etablissement sedan den föreslagna flygkårens och tredje eskaderstabens

lokalbehov tillgodosetts.

Vid Hallands flygkår (F 14) utnyttjas — sedan Hallands flygflottilj

indragits —- flottiljens förutvarande hangarer för lörrådsuppställning av

flygplan som icke omedelbart erfordras för förbandens fredstjänst. Hangarerna

vid F 14 kompletterar behovet av hangarutrymmen för de flottiljer

som ingår i attackeskadern. Enligt flygvapenchefen är hangarulrymmet

emellertid fortfarande otillräckligt vid vissa övriga flottiljer. Den ny- 1

1 Om erforderliga hangarutrymmen ej kan förhyras på Bromma eller om verksamheten förlägges

till Arlanda utgår denna post och ersättes med en post för markhyra om 4- 65 000

kronor. Summan enligt alternativ B blir härvid — 585 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

KiWf/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

byggnad av hangarer som i samband med ombeväpning till flygplantyp Draken

i vissa fall blir nödvändig anses kunna begränsas, om berghangaren vid

F 8 utnyttjas för förrådsuppslällning av flygplan. Detta anses medföra betydande

besparingar i fråga om investeringskostnader. Liksom vid F 14

innebär förrådsuppställningen behov av en särskild, i organisationstörslagen

medtagen organisation för skötseln av de förrådsuppställda flygplanen.

Den genom beslut vid 1960 års riksdag inrättade bastjänstskolan (jfr

SP 1960, bil. 6, s. 88), vilken organisatoriskt knutits till inspektionen för

bastjänsten vid flygledningen, bör enligt utredningen ur skilda synpunkter

förläggas till Stockholms närhet. Då lämpliga lokaler för skolan friställts

vid F 8 föreslås, att skolan förlägges till detta förband. Någon utökning

av administrationen vid F 8 med anledning härav anses icke erforderlig.

Enligt flygvapenchefen föreligger behov att inrätta en särskild skola för

utbildning av trafikledarpersonal. Det anses ur flera synpunkter fördelaktigt

att förlägga trafikledarskolan i anslutning till bastjänstskolan. Bland annat

kan nämnda skolor gemensamt utnyttja vissa lokaler. Trafikledartornet vid

F 8, vilket med hänsyn till den reducerade flygverksamheten vid Barkarbybasen

kommer att vara relativt litet belastat, anses vidare med fördel kunna

utnyttjas för trafikledarutbildning. Med hänsyn till att lärarpersonalen i

stor utsträckning bör tagas från flygledningen och luftfartsstyrelsens trafikledarskola

vid Bromma är en förläggning av skolan till stockholmstrakten

också ändamålsenlig. Flygvapenchefen föreslår därför, att trafikledarskolan

förlägges till F 8. Någon utökning av administrationen vid F 8 anses icke

behöva uppkomma. Särskilda investeringskostnader för trafikledarskolan

beräknas också kunna undvikas genom den förordade förläggningen.

Flygvapenchefen har vidare ansett det ändamålsenligt att räkna med att

F 8 utnyttjas för förläggning av vissa, för stridsledningsorganisationen avsedda

värnpliktiga.

Såvitt avser kvarvarande utrymmen erinrar chefen för flygvapnet om

att departementschefen i propositionen 1959: 110 uttalat, att möjligheterna

att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala staber, förvaltningsmyndigheter

m. m. borde hållas öppna. Sedan lokalbehoven för den föreslagna

flygkåren, tredje eskaderstaben samt bastjänst- och trafikledarskolorna

tillgodosetts kommer enligt flygvapenchefen ändock vissa utrymmen

att vara disponibla vid F 8.

Beträffande lokaler för luftförsvarsrobotförband framhåller flygvapenchefen,

alt utrymmen såsom verkstäder, hangarer, utbildningslokaler, expeditioner

och förråd kan friställas för aktuella storlekar av robotförband,

exempelvis Bloodhound II eller Hawk. Om en bataljon Hawk förlägges

till F 8 räknar dock flygvapenchefen med att förläggningskapaciteten

måste utökas med 100 platser om organisationsalternativ A väljes

och med 40 platser enligt organisationsalternativ B. Denna utökning anses

emellertid kunna ske genom alt nuvarande barackbestånd upprustas. Kost
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

naderna härför har preliminärt beräknats till 75 000 respektive 25 000

kronor.

Utöver de lokalbehov som angivits i det föregående kan enligt chefen

för flygvapnet lokaler komma att erfordras för försvarets forskningsanstalt,

vilken 1963 kommer att få lämna vissa vid Bromma för närvarande disponerade

lokaler. Anstalten har anmält intresse av att flytta den vid Bromma

bedrivna verksamheten till Barkarby. Med hänsyn till speciella krav på

lokalernas belägenhet i terrängen beräknas ifrågavarande verksamhet

kräva nybyggnad vid F 8.

Förslagets genomförande. Beträffande tidsförhållandena för genomförande

av föreslagna organisationsförändringar anför flygvapenchefen

i huvudsak följande.

Av vad tidigare anförts framgår, att flyttningen av flygavdelningens jetflygdel

till F 1 i Västerås samt — i alternativ B — förflyttning av propellerflygdelen

till F 18 i Tullinge och transportdivisionen till Bromma eller

Arlanda endast kan genomföras om nybyggnad — vid Bromma alternativt

förhyrning — av hangarer kommer till stånd.

Projekteringstiden för erforderliga hangarbyggnader har av fortifikationsförvaltningen

bedömts till cirka ett år. Under förutsättning av riksdagsbeslut

våren 1961 skulle sålunda byggnationen kunna påbörjas tidigast

våren 1962. Med hänsyn till arbetsmarknadsförhållanden torde det

emellertid knappast vara realistiskt att räkna med att byggnadsarbetena

påbörjas förrän hösten samma år. Byggnadstiden har beräknats till cirka

ett år. Hangarerna skulle således kunna vara färdigställda omkring årsskiftet

1963/64. De enheter som skall förflyttas från F8 måste således kvarbliva

vid F 8 fram till denna tidpunkt.

Liksom vid tidigare organisationsförändringar inom flygvapnet förutsättes,

att reduceringen av F 8 administration sker successivt och att administrationens

omfattning lämpas efter den efter hand ändrade verksamheten.

Avvecklingen bör även, med hänsyn till de därmed sammanhängande

personalomflyttningarna, ske på ett gentemot personalen hänsynsfullt sätt.

I enlighet med de principer som tillämpas inom flygvapnets personaldelegation

bör en förvarningstid på ett år ges innan förflyttning skall ske. Med

dessa utgångspunkter bör, om beslut beträffande F 8 organisation fattas

våren 1961 och förberedelsetiden för personaldelegationen beräknas till

fyra månader, avvecklingen påbörjas hösten 1962. Den tid då avvecklingsåtgärderna

kan vara genomförda bör bestämmas av den takt i vilken erforderliga

omplaceringar in. m. kan genomföras.

Med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som kommer att åvila flygkåren

F 8 skulle materielavdelningen med flottiljverkstad kunna avvecklas med

början sommaren 1961 men med hänsyn till berörd personal bör tidpunkten

sättas till hösten 1962. I övrigt måste nuvarande organisation i allt väsentligt

bibehållas intill dess för flygverksamhet erforderliga lokaler står färdiga

på andra platser.

Sammanfattning och förslag. Flygvapenchefen redovisar två förslag

till lokalisering av flygverksamheten vid F 8 ävensom därav betingade

organisatoriska förändringar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

47

Enligt det ena förslaget (alternativ A) skall 6. transportgruppen och

flygräddningsgruppen, vilka anses böra sammanslås till en flygtransportdivision,

alltjämt vara förlagda till F 8 medan verksamheten vid flygledningens

flygavdelning skall bedrivas vid F8 och F 1 med den fördelningen

att flygning med propellerflygplan utföres vid F8 och med jetflygplan vid

F 1.

Det andra förslaget (alternativ B) innebär, att all flygverksamhet flyttas

från F 8, varvid flygtransportdivisionen med tillhörande baskompani förlägges

till Bromma eller Arlanda och verksamheten vid flygledningens flygavdelning

bedrives vid F 18 och F 1 med den fördelningen att flygning vid

F 18 utföres med propellerflygplan och vid Fl liksom enligt alternativ A

med jetflygplan.

Enligt chefen för flygvapnet är det ändamålsenligt att flygtransporter

och flygräddningsuppdrag utgår från F 8 i hittillsvarande omfattning samt

att personalens vid flygledningen m. fl. staber flygtjänstgöring i möjlig utsträckning

alltjämt förlägges till F 8. De stora investeringar som gjorts vid

denna bas bör vidare enligt flygvapenchefen nyttiggöras för avsett ändamål.

De två mer vägande invändningar som kunnat resas mot fortsatt flygverksamhet

vid F 8 har enligt flygvapenchefen eliminerats i förslaget enligt

alternativ A. Flygvapenchefen framhåller sålunda, att verksamheten

icke kommer att från flygbullersynpunkt hindra planenlig utbyggnad av

kringliggande samhällen samt endast innebära obetydlig och i detta sammanhang

försumbar influens med den civila flygtrafiken. Vidare erinras

om att icke obetydliga utrymmen vid F 8 blir disponibla för nu icke förutsebara

ändamål.

I fråga om förslaget enligt alternativ B framhåller flygvapenchefen särskilt

att Barkarbyflygfältets förutsatta oförändrade användning som krigsflygfält

i princip innebär, att föreliggande byggnadsförbudsnormer kvarstår

även om all flygverksamhet i fred flyttas bort och att en sådan åtgärd

således icke medför någon ytterligare vinst för den planerade civila byggnationen

kring flygfältet utöver den som uppkommer enligt förslaget i

alternativ A.

Med hänsyn till förenämnda faktorer förordar chefen för flygvapnet det

förslag till lokalisering av ifrågavarande flygverksamhet som betecknats

såsom alternativ A.

Yttranden

överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, luftfartsstijrelsen och överståthållarämbetet

tillstyrker eller förklarar sig kunna godtaga flygvapenchefens

förslag rörande förläggning av den verksamhet som bedrives

vid flygledningens flygavdelning, f>. transportgruppen och flygräddningsgruppen

(organisationsalternativ A).

överbefälhavaren understryker, att Barkarbyhasen med dess färdig
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1961

ställda skyddsanordningar för flygplan är och kommer att vara av stor

betydelse för luftförsvaret samt att möjligheterna att ersätta nämnda bas

med annan krigsbas av motsvarande operativa värde synes obefintliga.

Liksom flygvapenchefen betonar överbefälhavaren vikten av att F 8 ur

beredskapssynpunkt utnyttjas på sådant sätt i fred att den förutsatta användningen

som krigsbas underlättas. Nämnda krav kan enligt överbefälhavaren

bäst tillgodoses enligt organisationsalternativ A. Beträffande interferensen

mellan olika slag av militär flyg- och övningsverksamhet framhåller

överbefälhavaren bland annat, att utökad flygverksamhet vid F 18

— särskilt med propellerflygplan som till stor del utnyttjar samma luftrum

som marinens på Berga baserade helikoptrar — ger upphov till

en svårbemästrad och flygsäkerhetshotande interferens. överbefälhavaren

framhåller också att flygträningen för flygande personal i allsidigt sammansatta

staber, där den flygande personalen har att samarbeta med annan

militär och civil personal, redan nu vållar särskilda olägenheter. Bland

annat med hänsyn härtill anses det nödvändigt att vidtaga åtgärder som

gör att en liten arbetstidsinsats ger maximalt utbyte i flygtid.

Vid F 8 befintliga anläggningar och byggnader bör enligt fortifikationsförvaltningen

utnyttjas så effektivt som möjligt för att sådana investeringar

i ersättningsbyggnader in. m. som kan leda till att tidigare planerade

angelägna byggnads- och anläggningsarbeten icke kan beredas

ekonomiskt utrymme skall kunna begränsas. Det är enligt ämbetsverket

icke ändamålsenligt att från F 8 flytta några organ, som utan större

olägenhet kan vara kvar.

Luftfartsstyrelsen anser det framlagda organisationsalternativet B vara

att föredraga men finner även alternativ A godtagbart med hänsyn till att

den kvarvarande militära flygtrafiken ansetts helt kunna anpassas till den

civila trafiken. Styrelsen förutsätter dock, att utvecklingen i frågan liksom

hittills följes och att en övergång till alternativ B sker, därest detta skulle

visa sig erforderligt. Tillämpningsövningarna med jetflygplan vid Barkarby,

vilka anses komma att medföra mycket svåra samordningsproblem,

torde enligt styrelsen endast kunna genomföras med stränga restriktioner

och endast under tider då den civila trafikfrekvensen är låg.

överståthållarämbetet konstaterar, att organisationsalternativet A innebär

en ytterligare minskning av bullerstörningarna kring Barkarby utöver

den som jaktdivisionernas bortflyttande medför. Även om det varit önskvärt

att flygledningens flygavdelning kunnat förläggas utanför stockholmstrakten

anser överståthållarämbetet, ur de synpunkter det har att företräda,

att alternativ A är godtagbart. Skulle all flygverksamhet flyttas från

Barkarby, avstyrker överståthållarämbetet förslaget att basera flygtransportdivisionen

på Bromma.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att Barkarby flygplats, vilken ingår som

ett led i de nuvarande militära anläggningarna på Järvafältet, bidrar till

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kanyl. Maj:ls proposition nr 111) nr 19111

alt nämnda, förhållandevis centrala område blir oåtkomligt för Storstockholms

utbyggande samt att flygverksamheten medför, alt vissa områden

utanför Järvafältet - - i första hand inom Järfälla och Sollentuna — belastas

med allvarliga bullerstörningar och hindras att fullfölja en utbyggnad

i enlighet med riktlinjerna i tramlagda regionala och kommunala

översiktsplaner. Även om del i eu storstadsregion mer än eljest är nödvändigt

att räkna med reservområden för framtida behov — bland annat

behovet av mark för olika statliga ändamål - är det enligt styrelsen samtidigt

angeläget, att regionens centrala delar kan utbyggas i lämplig ordningsföljd

till eu väl avvägd ekonomisk helhet. Ur de synpunkter byggnadsstyrelsen

har att företräda anses därför övervägande, skäl tala för den

lösning som i flygvapenchefens utredning betecknats såsom alternativ B.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som inhämtat yttranden från kommunalnämnderna

i Sollentuna köping och Järfälla kommun, framhåller, att

vid den nödvändiga ökningen av bostadsproduktionen inom länsdelen av

storstockholmsområdet i första hand de områden kommer i fråga vilka

ligger närmare Stockholm och redan har de bästa kommunikationerna med

denna stad. Utbyggnaden av de ur trafiksynpunkt synnerligen välbelägna

orterna i Sollentuna och Järfälla har emellertid enligt länsstyrelsen särskilt

genom bullerstörningar hämmats av flygverksamheten vid F 8. Länsstyrelsen

framhåller vidare, att de inskränkningar i byggnadshöjden som meddelats

av flygsäkerhetsskäl och som under alla förhållanden avses att bibehållas

icke torde motverka lämplig utbyggnad av de olika samhällena. Så

vitt avser flygbullret kommer bortflyttningen av jetflyget enligt länsstyrelsen

givetvis att eliminera de svåraste störningarna inom Sollentuna och

Järfälla. Vad beträffar Sollentuna och dä i första rummet Tureberg anser

länsstyrelsen dock att organisationsalternativet A icke kan godtagas. Det

är, anför länsstyrelsen, en samhällelig angelägenhet av stor vikt att de bostäder

som nu byggs inte blott erhåller god utrustningsstandard utan även

blir platser där de boende får trivsel och avkoppling. Så kan enligt länsstyrelsen

knappast bli möjligt om flygverksamheten vid F8 — även i den

föreslagna begränsade omfattningen skall fortsätta. Länsstyrelsen, som

också erinrar om de vid utnyttjande av Barkarbyfältet uppkommande störningarna

för den civila luftfarten till och från Bromma, förordar, att all

flygverksamhet vid F 8 bortflyttas i enlighet med organisationsalternativ B.

Statens institut för folkhälsan framhåller, att en bedömning enligt hittillsvarande

praxis av redovisade bullermattor från jetflygplan ger vid

handen, att jettrafik över huvud ej borde förekomma på Barkarbyfältet.

Man kan dock enligt institutet förmoda, att en radikal inskränkning av

jettrafiken till endast cirka 200 starter per år under dagtid (alternativ A)

skulle innebära, att bullerstörningarna ej skulle bli avsevärda. Bullerstörningarna

av den förutsatta trafiken med propellerflygplan anses erfarenhetsmässigt

bli av ringa omfattning, övningarna med jetflygplan under eu

4—1827 01 llihanij till riksdagens protokoll 19111. 1 samt. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kniu/1. Maj:In proposition nr 110 år 1001

14-dagarsperiod vartannat år kommer däremot enligt institutet att förorsaka

svåra bullerstörningar under perioden i fråga. Huruvida de kringboende

med hänsyn till övningarnas vikt för effektiviteten av rikets försvai

skall utsättas lör dessa störningar anses vara eu fråga som svårligen

kan bedömas av institutet.

Statskontoret erinrar om att de beräknade årliga driftkostnaderna

enligt organisationsalternativ B understiger motsvarande kostnader enligt

alternativ A med 11.1 000 kronor medan å andra sidan enligt förstnämnda

alternativ ett hangarbygge erfordras vid F 18 för flygledningens propellertill

eu beräknad kostnad av 2 miljoner kronor. Beträffande sistnämnda

kostnad framhåller statskontoret, att frågan om vidmakthållande

av flygfärdigheten på propellerflygplan hos flygledningens personal torde

böra ingående övervägas, enär dylika för krigsbruk avsedda flygplan ej

längre finnes. Om övningsflygningarna med propellerflygplan kunde av\ecklas,

av sådana plan kunna slopas och kostnaden för berörda hangarbygge

väsentligen kunna nedbringas eller helt undvikas. Oavsett vad sålunda anförts

synes alternativ B enligt statskontoret vara att föredraga ur kostnadssynpunkt.

Vidare förefaller de nackdelar som enligt flygvapenchefen

vidlåder alternativ B i jämförelse med alternativ A statskontoret icke vara

av den art att icke den i propositionen 1960: 110 förordade förflyttningen

av flygavdelningarna vid F8 bör genomföras. Slutligen framhåller statskontoret,

i anslutning till i propositionen 1959: 110 gjorda uttalanden, all

frågan om lokalisering av bland annat luftförsvarsrobotförband till F8

endast knapphändigt behandlats av flygvapenchefen och att det i betraktande

härav icke synes böra ifrågakomma att utan närmare klarläggande

av berörda spörsmål överväga organisationsalternativ A.

Vad gäller kostnaderna lör genomförande av ifrågavarande organisationsändringar

erinrar överbefälhavaren om att 1960 års försvarskommitté

uttalat, att kostnader som uppstår på grund av all militära anläggningar

måste flyttas med hänsyn till civila krav bör bestridas av medel, som ligger

utanföi krigsmaktens totala kostnadsram. Denna princip bör enligt överbefälhavaren

tillämpas i fråga om de byggnadsobjekt som måste tillkomma,

oavsett vilket alternativ som lägges till grund för den fortsatta verksamheten.

Såvitt avser frågan om ledigbi i vande utrymmen vid F 8 bör denna enligt

överbefälhavaren prövas ytterligare sedan ställning tagits beträffande flygverksamhetens

bedrivande. Fortifikations för vattningen anser också, alt eu

mera ingående redovisning av lokalbehov för de olika myndigheterna och

befintliga lokalers fördelning bör ske innan definitiv ställning tages till

nämnda utrymmens disponerande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1901

r>i

Departementschefen

Verksamheten vid Svea flygflottilj (F 8) liar hittills omfattat den egentliga

flottiljen — tre jaktdivisioner — en särskild för flygledningens personal

m. fl. avsedd flygavdelning, en transportgrupp, en flygräddningsgrupp

samt musikkår.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958:110 har riksdagen (SU

B:98; rskr B 125) beslutat om indragning av flottiljen. Enligt beslutet förutsattes,

att flygfältet vid F 8 alljämt skulle bibehållas som krigsbas. Någon

slutlig ställning togs däremot inte till verksamheten i fred.

Till propositionen 1959:117 redovisade jag ett av flygvapenchefen framlagt

förslag rörande den framtida verksamheten i fred vid F 8. Förslaget

innebar, att — med undantag för de tre jaktdivisionerna - tidigare bedriven

flygverksamhet bibehölls och i viss mån utökades, varjämte viss utbildning

som bedrivits i Västerås skulle överföras till F 8. Jag ansåg mig

icke kunna medverka till att någon verksamhet överflyttades från Västerås

till stockholmsområdet. Vidare ansåg jag mig icke böra ta ställning

till huruvida flygledningens flygavdelning, transportgruppen, flygräddningsgruppen

och musikkåren framdeles borde flyttas från F 8. Dessa frågor

borde övervägas ytterligare, vad gällde flygverksamheten under beaktande

av, bland annat, utvecklingen av den civila flygtrafiken i stockholmsområdet.

Jag fann emellertid anledning understryka, att den beslutade indragningen

av jaktflottiljen innebar väsentliga lättnader för den civila flygtrafiken

och en avsevärd minskning av bullerstörningarna för den kringliggande

bebyggelsen. Mot vad jag sålunda uttalat gjorde riksdagen icke

någon erinran (SI! 99; rskr 254).

År 1959 återkom chefen för flygvapnet med förslag i fråga om organisationen

vid F 8. Enligt detta förslag som anmäldes till propositionen

1960:110 skulle förbandet ombildas till eu flygkår, omfattande kårstab,

flygledningens flygavdelning, transportdivision, speeialdivision och musikkår.

På sätt angivits i del föregående ansåg jag det emellertid ur skilda synpunkter

fördelaktigt att till F 8 förlägga annan verksamhet än sådan som

flygvapenchefen föreslagit. Med hänsyn härtill var jag icke beredd att taga

ställning till den föreslagna organisationen vid F 8. I stället uppdrogs genom

beslut den Öl mars 1960 åt flygvapenchefen att noggrant överväga

möjligheterna alt annorstädes hedriva den flygverksamhet som enligt förslaget

skulle äga rum vid F 8. Samtidigt föreslogs i annat sammanhang att

musikkåren vid F 8 skulle indragas. Riksdagen (SU 114; rskr 291) gjorde

ingen erinran mot vad som sålunda anförts rörande verksamheten vid F 8.

I del föregående har jag redovisat resultaten av den utredning flygvapenchefen

verkställt med anledning av förutnämnda uppdrag. Flygvapenchefen

redovisar två organisationsförslag. Enligt båda förslagen skall Barkarbyflygfältet

utnyttjas som krigsbas och vissa befintliga hangarutrymmen som

förråd för krigsflygplan medan befintliga byggnader skall utnyttjas för viss

s. 52 Kontrollera mot PDF

Kiuu/I. Mtijils proposition nr 110 ur 19ti1

52

skolverksamliet och som förläggning. Vidare skall i båda förslagen jetflygning

med flygledningens flygavdelning förläggas till Västmanlands flygflottilj

(F 1) i Västerås, där en hangar till eu kostnad av 4 miljoner kronor

hedömes böra tillkomma. Enligt det ena förslaget (organisationsalternativ

A) skall F 8 alltjämt utnyttjas för transport- och räddningsflygning samt

den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning med propellerflygplan

utföres. 1 det andra redovisade förslaget (organisationsalternativ

B) förutsättes att sistnämnda del av flygledningens flygavdelning förlägges

till Södertörns flygflottilj (F 18), Tullinge, medan transport- och räddningsflyget

baseras på Bromma eller Arlanda. Enligt av flygvapenchefen

gjorda beräkningar minskar driftkostnaderna, mest i alternativ B. Å andra

sidan tillkommer i detta alternativ ytterligare investeringsbehov uppskattat

till 2 alternativt 6 miljoner kronor. Flygvapenchefen förordar för sin del organisationsalternativ

A. Därvid pekar flygvapenchefen på att enligt detta

alternativ de mer vägande invändningar som kunnat resas mot fortsatt flygverksamhet

vid Barkarbybasen eliminerats. Alternativ B medför enligt flygvapenchefen

icke någon vinst för den civila byggnationen utöver alternativ

A, men är ur organisatoriska och ekonomiska synpunkter ogynnsammare

för flygvapnet.

Jag vill erinra om att i samband med genomförandet av de år 1958 beslutade

riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling två flygflottiljer

skall indragas. Att därvid F 8 ifrågakommit för indragning har väsentligen

betingats av civila intressen, främst önskemål att undanröja de hinder

mot bebyggelse som hittillsvarande flygverksamhet inneburit ur Indiersynpunkt

och att lösa interferensproblem i fråga om den civila luftfarten. Jag

har ansett det väsentligt att tillse att den framtida verksamheten vid F 8

utformas på ett sätt som står i överensstämmelse med motiven för indragningen

av flottiljen. Med hänsyn härtill har jag icke ansett mig kunna biträda

av flygvapenchefen åren 1958 och 1959 framlagda organisationsförslag

beträffande F 8.

Remissmyndigheterna bär vitsordat, att de svåraste flygbullerstörningarna

kring Barkarby kommer att bortfalla enligt det av flygvapenchefen

förordade organisationsalternativet. De kvarvarande bullerstörningarna

torde huvudsakligen vara sådana som orsakas av jetflygningar i samband

med tillämpningsövningar under cirka två veckor per tvåårsperiod. Dessa

flygningar sammanhänger med Barkarbybasens användning som krigsbas.

Med hänsyn till dessa flygövningars begränsade omfattning bör de, såvitt

nu kan bedömas, icke ur bullersynpunkt utgöra hinder för bebyggelse. Att

icke utnyttja F 8 som krigsbas synes med hänsyn till vad överbefälhavaren

och flygvapenchefen anfört icke kunna ifrågakomma av operativa och ekonomiska

skäl.

Genom transportflygningarna och flygningarna med propellerplan vid

flygledningens flygavdelning torde enligt vad som framkommit några känn
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

bara bullerstörningar, som lägger hinder i vägen för ett önskvärt utbyggande

av omkringliggande samhällen, icke behöva uppkomma. Några nämnvärda

olägenheter i berört avseende synes icke heller förorsakas av den begränsade

flygverksamhet som följer av föreslagen förrådsuppställning av

flygplan vid F 8.

Såvitt avser samordningen med den civila flygtrafiken är organisationsalternativ

A enligt vad luftfartsstyrelsen uttalat i vart fall tills vidare godtagbart.

Av det anförda framgår att den flygverksamhet som enligt flygvapenchefen

alltjämt bör bedrivas vid F 8 icke torde medföra några allvarliga

olägenheter i fråga om flygbuller. Vidare synes samordningen av denna

flygverksamhet med den civila flygtrafiken kunna ske utan större svårigheter.

Med hänsyn härtill och till de fördelar som enligt flygvapenchefen

är förknippade med organisationsalternativet A anser jag mig böra tillstyrka,

att flygverksamhet i den omfattning och av del slag flygvapenchefen

föreslagit i vart fall tills vidare bihehålles vid F 8. Jag vill erinra om att

ifrågavarande verksamhet icke kräver några investeringar vid F 8. Åtgärder

behöver alltså inte vidtagas som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk

synpunkt mot att framdeles ytterligare begränsa organisationen.

Ur kostnadssynpunkt föreligger enligt min mening icke heller några

avgörande skillnader mellan de föreliggande organisationsalternativen,

vilka båda innebär avsevärda personalminskningar. Visserligen blir, såsom

statskontoret framhållit, de årliga kostnaderna ä fjärde huvudtiteln drygt

100 (100 kronor lägre enligt alternativ B. Vid jämförelsen bör emellertid

hänsyn tagas till de i detta alternativ högre investeringskostnaderna, för

vilka ränteutgifterna i stort sett torde motsvara den förut angivna skillnaden

mellan de båda alternativens årliga kostnader.

Med den begränsade verksamhet som framdeles kommer att bedrivas

vid F 8 bör detta förband enligt min mening icke benämnas flygkår. Jag

föreslår, att den organisation som skall administrera flygbasen m. in.

benämnes Barkarby flygdepå (F 8). Som chef för förbandet bör avses eu

regementsofficer. Den av flygvapenchefen beräknade personalen för F 8

och flygledningens flygavdelning vid F 1 bör vidare kunna minskas med

eu kapten och en sergeant. Övriga föreslagna personalförändringar kan jag

biträda. I förhållande till flygvapenchefens förslag innebär mitt ställningstagande

att beställningar för eu flottiljchef i Bo 3 och eu sergeant i Ao 11

indrages, alt eu övcrstelöjtnantsbeställning i Ao 26 bihehålles samt att någon

ytterligare kaptensbeställning i Ao 21 icke tillkommer. Del torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att inom den av mig sålunda föreslagna personalramen

besluta om den närmare utformningen av organisationen vid Barkarby

flygdepå och flyglcdningcns flygavdelning vid F I.

Mot vad flygvapenchefen anfört rörande det tidsmässiga genomförandet

av de föreslagna organisationsförändringarna har jag icke funnit anledning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

till erinran. För all angivna tidsförhållanden skall kunna hållas bör projektering

av den vid F 1 erforderliga hangaren snarast påbörjas. Del torde

få ankomma på Kungl. Maj:l åt! meddela härför erforderliga beslut. De

föreslagna personalförändringarna bör enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande

verkställas i takt med genomförandet av organisationsändringarna.

Till frågan om utnyttjande av F <S etablissement i övrigt är jag icke

nu beredd att ta ställning. Vid disponerandet av ifrågavarande utrymmen

bör bland annat hänsyn tagas till de lokaldispositioner som kan bli aktuella

i samband med den i annat sammanhang denna dag föreslagna förflyttningen

av det nu i närheten av F 8 belägna Svea artilleriregemente (A 1).

Det synes lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter vissa ytterligare

undersökningar meddela beslut om förläggning till F 8 av annan nu

i Stockholmstrakten lokaliserad verksamhet. Mot förslaget att till F 8 förlägga

bastjänstskolan samt viss utbildning av trafikledare synes emellertid,

såvitt nu kan bedömas, icke finnas anledning till erinran.

Såsom framgått av det föregående tillstyrker jag, att vissa hangarutrymmen

vid F 8 utnyttjas för förrådsuppställning av krigsflygplan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna de organisationsförändringar m. m. beträffande

flygvapnet som jag föreslagit i det föregående.

[5] Organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan
Föregående

års riksdag godkände ett av Kungl. Maj:t i proposition framlagt

förslag till principbeslut om inrättande av en för krigsmakten gemensam

krigshögskola (prop. 142; SU 130; rskr. 313). I förenämnda proposition

togs icke ställning till personalbehovet för den gemensamma krigshögskolan

utan denna fråga förutsattes skola på sedvanligt sätt prövas i

samband med de årliga medelsäskandena. Icke heller omfattade propositionen

förslag till detaljorganisation m. in. för den nya högskolan; det uttalades

av föredragande departementschefen att det borde få ankomma på

Kungl. Maj:t att framdeles besluta härom liksom att i övrigt reglera erforderliga

övergångsåtgärder in. in. i anledning av den nya organisationen.

överbefälhavaren har, i anledning av ett av Kungl. Maj:t den 3 juni

1900 meddelat uppdrag, med skrivelse den 24 oktober 1960 framlagt förslag

med fullständig organisationsplan och kostnadsberäkningar för den gemensamma

krigshögskolan.

Över överbefälhavarens skrivelse har, efter remiss, yttranden avgivits av

försvarets civilförvaltning, 1954 års personalkårutredning och, vad gäller

föreslagen anskaffning av inventarier m. in., arméintendenturförvaltningen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mnj:Is proposition nr ltO är li)61

55

Nuvarande organisation in. in.

I)en militära högskoleutbildningen i Sverige bedrives väsentligen försvarsgrensvis.

Vid envar av de tre krigshögskolorna — krigshögskolan, sjökrigshögskolan

och flygkrigshögskolan meddelas dock viss undervisning

om andra försvarsgrenar och om det totala försvaret. De olika försvarsgrenarnas

krigshögskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna utom i

förvaltningshänseende, där högskolorna lyder under vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet. Varje högskolas uppgifter löses av dess chef och av

den stabs-, lärar- och övriga personal som står till chefens förfogande.

Cheferna för krigshögskolorna är beställningshavare i lönegrad B 3. Rörande

högskolornas personaluppsättning i övrigt torde få hänvisas till särskilda

sammanställningar (bilagorna A och B).

Krigshögskolan (KHS) har till uppgift att meddela de vidgade kunskaper

i krigsvetenskapens olika delar och de ökade insikter i icke militära

ämnen som är erforderliga för arméns högre befälspersonal samt för den

militära personalen vid högre staber och vissa förvaltningar.

Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, stabslinjen

(linje I a) — undervisning anordnas för närvarande icke på linje Ib-—

vapentekniska linjen (linje It) samt ingenjörlinjen (linje III), vilken är

uppdelad på eu underlinje för högre fältarbetsteknik (linje III a) och en

underlinje för fortifikationsuthildning (linje III b).

Utbildningstiden vid KHS är omkring Ivå år på stabslinjen och drygt

två år vid de tekniska linjerna. Eu stabslinje börjar varje år, övriga linjer

vartannat år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den 15 oktober.

— Inträde vid KHS vinnes efter inträdesprövning.

Del genomsnittliga antalet elever utgör, vid linje I a 35, vid linje II 25

samt vid envar av linjerna III a och III b It).

Den av 1960 års riksdag i princip beslutade nya befälsordningen för

armén innefattar bland annat alt eu allmän krigshögskolekurs om cirka 8

månaders längd skall inrättas (prop. 1960: 109, s. 52, SU 113, rskr. 290).

Kursen, som skall vara obligatorisk för alla arméns officerare, skall fast

knytas till den nuvarande krigshögskoleutbildningen.

Ändamålet med allmänna kursen vid sjökrigshögskolan (KSHS) är

alt meddela eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens, särskilt

sjökrigsvetenskapens, olika delar och de ökade insikter i icke militära

ämnen som erfordras, vad beträffar flottans officerare för tjänst som fartygschef

samt vad beträffar kustartilleriets officerare för bestridande av

adjutantsbefatlning inom lägre förbands staber och för tjänst som chef

för kompani (motsvarande förhand).

Vid KSHS anordnas vidare högre kurser, vilka har till ändamål att meddela

eleverna den högre krigsvclenskapliga utbildning som erfordras för

tjänstgöring vid högre staber samt vid centrala och lokala förvaltningar.

De högre kurserna är slabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser

(arlilleiikurs, torpedkurs, minkurs och nautisk kurs).

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1961

Slutligen anordnas vid KSHS en marinintendenturofficerskurs, som har

till ändamål att meddela eleverna den krigsvetenskapliga och allmänt ekonomiska

utbildning som erfordras för tjänstgöring i mera kvalificerade befattningar

vid förvaltningar och staber.

Utbildningstiden är vid allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen

sex månader. De högre kurserna utom stabskursen och artillerikursen

omfattar för närvarande ett år; stabskursen omfattar 14 månader,

och artillerikursen omfattar ett och ett halvt år. Allmänna kursen och marinintendenturofficerskursen

anordnas varje år, medan högre kurser utom

nautiska kursen anordnas vartannat år. Nautiska kursen anordnas i allmänhet

blott vart fjärde år. Inryckning sker till samtliga kurser omkring den

15 oktober.

Inträdesprov förekommer icke vid KSHS. Som ordinarie elever till allmänna

kursen beordras samtliga sjö- och kustartilleriofficerare med en

tjänstetid såsom officer av minst fyra år. Till marinintendenturofficerskursen

beordras som ordinarie elev officer med en tjänstetid av minst sex

år. Till de högre kurserna beordras efter ansökan officerare ur marinen,

vilka genomgått allmänna kursen och därvid samt i övrigt uppfyllt av

chefen för marinen stadgade fordringar.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 12—20

sjöofficerare och 8- It) kustartilleriofficerare, vid marinintendenturofficerskursen

tre marinintendenturofficerare, vid stabskursen 8—12 sjö- och kustartilleriofficerare

samt vid samtliga övriga högre kurser 12—15 sjö- och

kustartilleriofficerare.

Allmänna kursen vid flygkrigshögskolan (FKHS) har till ändamål

att bibringa eleverna de vidgade kunskaper i krigsvetenskapens olika

delar och de ökade insikter i icke militära ämnen som främjar tjänsten vid

flygvapnet. Undervisningen vid allmänna kursen har vidare till syfte att

öka elevernas förmåga alt utbilda och leda andra, att snabbt och logiskt

lösa olika problem och att muntligt eller skriftligt redovisa lösningen.

Vid FKHS anordnas vidare en stabskurs och en teknisk kurs. Ändamålet

med stabskursen är att meddela eleverna de ytterligare kunskaper och insikter

som är erforderliga för flygvapnets personal i högre staber. Den tekniska

kursen har till ändamål att bibringa eleverna kunskaper och insikter,

som är erforderliga för tjänst i motsvarande teknisk befattning vid

högre staber och flygförvaltningen.

Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen omkring sju

månader och vid de högre kurserna omkring 12 månader. Allmänna kursen

skall anordnas varje år och de högre kurserna vartannat år. Inryckningen

sker till samtliga kurser i början av oktober.

I likhet med förhållandet vid KSHS förekommer ej några inträdesprov

vid FKHS. Som ordinarie elev till allmänna kursen beordras samtliga officerare

på stat vid flygvapnet efter fem (från och med 1960 sex) års anställ
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

ning som officer. Kommendering till stabskursen eller tekniska kursen kan

konmia i fråga för officer, som under allmänna kursen erhållit sådana betyg

och allmänna vitsord, att han dels bedömes kunna tillgodogöra sig utbildningen

vid vederbörande kurs, dels ock bedömes lämplig för tjänst i högre

staber och i flygförvaltningen.

Det genomsnittliga antalet elever utgör, vid allmänna kursen 20—25

samt vid stabskursen och tekniska kursen ett drygt tiotal för år räknat.

Det är förutsatt, att utbildningen vid krigshögskolorna i viss utsträckning

skall vara samordnad skolorna emellan.

1960 års principbeslut

1960 års principbeslut om inrättande av en för krigsmakten gemensam

krigshögskola innebär i förhållande till nuvarande organisation avsevärda

ändringar. Sålunda skall enligt beslutet ske en ökad samordning av utbildningen

av dem, som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens

ledning. Därjämte skall den högre stabsutbildningen för marinens

och flygvapnets officerare förlängas.

Ytterligare innebär principbeslutet följande.

Den nya högskolan skall lyda direkt under överbefälhavaren. Försvarsgrenschefernas

inflytande skall säkerställas genom direktiv- och inspektionsrätt

med avseende på den icke samordnade delen av undervisningen.

Vid den nya högskolan skall bedrivas utbildning, som svarar mot de nuvarande

högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser.

Till skolan skall också framdeles knytas den planerade allmänna krigshögskolekurs

om cirka 8 månaders, längd, vilken skall bli obligatorisk för

alla arméns officerare. Vad gäller marinintendenturkurserna vid nuvarande

KSHS har förutsatts, att ställning i denna del tas i anslutning till pågående

utredningar rörande inrättande av en gemensam intendenturkår.

Den högre stabsundervisningen skall samordnas i den utsträckning, som

är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en gemensam militär

grundsyn hos personalen i ledande befattningar. Stabskurserna för marinens

och flygvapnets officerare skall i princip förlängas till omkring 18

månader för marinens officerare och 17 månader för flygvapnets. Även

i fråga om den tekniska undervisningen har statsmakterna utgått från att

en samordning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning; förutsättningarna

härför ansågs dock vid principbeslutets fattande böra närmare

utredas. En viss samordnad undervisning skall eftersträvas även vid de

allmänna kurserna.

Hela den utbildning, som behöver bibringas officerare för att de skall

kunna bekläda särskilt kvalificerade befattningar vid högre staber och särskilt

kvalificerade lärarbefattningar samt för att de sedermera skall kunna

tjänstgöra som chefer för högre förband, anses icke kunna meddelas inom

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

den föreslagna utbildningstiden vid högskolan. Särskilt uttagna officerare,

stabsaspiranter, skall därför enligt principbeslutet ges kompletterande

stabsutbildning — aspiranttjänstgöring — i form av praktisk stabstjänslgöring

och fältövningar in. in. Deras utbildning bör vidare omfatta tjänstgöring

vid andra försvarsgrenar än den egna och om möjligt även regional

stab.

Antalet elever vid den högre stabsutbildningen vid krigshögskola skall

stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov

beträffande befattningar, för vilka bör krävas genomgång av högre stabsutbildning

eller fullgjord stabsaspiranttjänstgöring. Ifrågavarande behov

ansågs, då principståndpunkt våren 1960 togs i krigshögskolefrågan, icke

val a preciserat och det förutsattes, att behovstrågan skulle uppmärksammas

ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet.

Tidpunkten för högskoleutbildningens organiserande på en gemensam

högskola skall bestämmas av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes

förutvarande elablissement. Detta antog man våren 1960 kunna ske

under de närmaste budgetåren. Medel anvisades år 1960 för eu första etapp

av erforderliga byggnadsarbeten in. in. inom nämnda etablissement för tillgodoseende

av högskolornas behov. Även innan en flyttning ägt rum borde,

uttalades det i förenämnda proposition, inom nuvarande organisation med

tre högskolor en viss samordning av i vart fall stabsutbildningen ske redan

vid de kurser, som skulle inrycka hösten 1960.

Överbefälhavarens förslag

Den tidpunkt, då den gemensamma krigshögskolan skall

organiseras, bestäms, erinrar överbefälhavaren i sin skrivelse, av när

inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes förutvarande etablissement.

Ombyggnadsarbetena kan, anför överbefälhavaren, enligt fortifikationsför^Itningens

beräkningar till sin huvuddel vara slutförda omkring den 1

oktober 1961. Vid denna tidpunkt färdiga lokaler bedömes provisoriskt

kunna i huvudsak tillgodose skolans lokalbehov. En så snar omflyttning

som möjligt är önskvärd även för att kunna friställa vissa av skolornas

nuvarande lokaler för andra angelägna behov. Den gemensamma skolan

bör därför organiseras hösten 1961.

Överbefälhavaren redovisar därefter vissa grundläggande överväganden

av betydelse för bedömning av skolans organisation och personalbehov.

Överbefälhavaren erinrar härvid först, att försvarets högskoleutredning

1958 vad gäller stabskurserna dels kartlagt i vilken utsträckning elever ur

olika försvarsgrenar bör bibringas ett ensartat kunskapsstoff, d. v. s. i vilken

utsträckning utbildningen bör samordnas, dels övervägt i vilken omfattning

den samordnade undervisningen kan drivas gemensamt. Härvid har man

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

59

utgått från att de olika möjligheterna att bedriva samordnad undervisning

utgöres av sainläsning, gemensamma föreläsningar, diskussioner och gruppstudier

samt utnyttjande av gemensamma lärare och kompendier. För att

få till stånd samordnad undervisning i betydande omfattning har bedömts

vara erforderligt att eleverna befinner sig på likartad kunskapsnivå, att

kurserna är samordnade till tiden samt att gemensamma skollokaler och en

gemensam ledning finns. Högskoleutredningen angav att under dessa förutsättningar

omkring 40 % av stabskursernas undervisning kunde samordnas.

Nu har genom överbefälhavarens försorg utretts möjligheterna till samordnad

undervisning även av de tekniska kurserna. Härvid har undersökts

samordning dels mellan de skilda tekniska kurserna, dels mellan de tekniska

kurserna, å ena, och stabskurserna, å andra sidan. Den gjorda utredningen

har givit vid handen att även mellan de skilda tekniska kurserna

omkring 40 % av undervisningen bör kunna samordnas. Mellan de tekniska

kurserna, å ena, och stabskurserna, å andra sidan, beräknas samtidigt omkring

10 % av undervisningen kunna samordnas.

Den samordnade undervisningen vid den föreslagna skolan är, anför

överbefälhavaren, av större omfattning än tidigare och arbetsbelastningen

på lärarna ökar därför. Större samordning kräver särskilt mer omfattande

planläggning. Samordnad undervisning av mera betydande omfattning kräver

därför fler heltidstjänstgörande lärare än en i huvudsak försvarsgrensvis

bedriven undervisning. Det bedömes, att i praktiken ingen samordning

kan påräknas i ämnen, där samordningsplaneringen inte kan åläggas en

heltidstjänstgörande lärare. Effektivitet i och omfattning av samordningen

måste således ses som en funktion av antalet heltidsanställda lärare.

Försvarsgrenscheferna har, heter det i överbefälhavarens skrivelse, i sammanhanget

framhållit att den alltmer ökade arbetsbördan bland kvalificerade

officerare i staber och förvaltningar medför svårigheter för de nuvarande

skolledningarna att erhålla och behålla kompetenta, deltidstjänstgörande

lärare. Det blir nödvändigt att splittra ämnen i allt mindre avsnitt

och avse en deltidstjänstgörandc lärare för varje avsnitt; åtgärden är i

många fall till klart förfång för ämnets sammanhållning. Också med hänsyn

till det nyss nämnda bör man enligt överbefälhavaren i största möjliga

utsträckning basera undervisningen vid skolan på heltidstjänstgörande

lärare.

Vad därefter gäller elevantalet vid skolan anför överbefälhavaren, att

antalet elever påverkar organisation och personalbehov vid skolan endast

i den mån antalet kurser och antalet läsavdelningar förändras samt att elevantalet

beräknats med hänsyn till vad som enligt gällande beräkningsgrunder

erfordras för försvarsgrenarnas behov.

Under hand har sedermera skrivelsen kompletterats med resultatet av en

inom försvarsgrensstaberna gjord översyn av behovet av högskoleutbildad

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

personal. — För marinens del har härvid redovisats ett behov av 20—22

elever i stabskursen och 12—14 elever i de tekniska kurserna, förutsatt alt

kurserna ordnas vartannat år. Främst beroende på önskemålet att till elever

vid kurserna antaga endast sådana officerare som har förutsättningar alt

helt tillgodogöra sig utbildningen anses dock stabskursen icke böra ha flet

än cirka 15 elever och de tekniska kurserna tillsammantagna knappt It)

elever. Det sålunda föreslagna, sammanlagda elevantalet, omkring 25, överensstämmer

i huvudsak med det nuvarande. — För flygvapnets del räknas i

princip med ett något ökat behov, nämligen av 17 elever årligen för stabsoch

tekniska kurserna tillsammantagna mot för närvarande i genomsnitt

för år ett drygt tiotal elever. Kurserna, som börjar åren 1961, 1964 och 1965,

beräknas dock bli något mindre. — För arméns de! pågår alltjämt en behovsinventering.

Det anses emellertid, att någon ökning av elevantalet icke bör

komma till stånd, enär en dylik icke torde kunna genomföras utan en betänklig

sänkning av elevmaterialets genomsnittliga kvalitet.

Om kursernas antal och längd anför överbefälhavaren följande.

För arméns del bör stabskurserna med hänsyn lill elevantalet — omkring

35 elever per kurs — liksom för närvarande börja varje år. De tekniska

kurserna, som var för sig har ett mindre elevantal, påbörjas nu vartannat

år. Ur samordningssynpunkt vore det en fördel om dessa kurser i

stället påbörjades årligen. Emellertid skulle detta öka lärarbehovet. Med

hänsyn härtill bör arméns tekniska kurser även i framtiden påbörjas vartannat

år, varvid den vapentekniska kursen bör påbörjas udda år och de

ingenjörs- och fortifikationstekniska kurserna jämna år.

För marinens del påbörjas varje höst omväxlande stabskurs och teknisk

kurs. Elevantalet är för litet för årliga kurser. Ur vissa synpunkter vore det

fördelaktigt om dessa kurser kunde börja samtidigt vartannat år. Emellertid

bör för att säkra tillgången på marina elever på likartad kunskapsnivå för

den redan nu samordnade strategiundervisningen kurserna fortfarande påbörjas

växelvis vartannat år. De tekniska kurserna bör påbörjas udda år

för att kunna samordnas med arméns vapentekniska kurser. — Kungl.

Maj :t har, i avvaktan på pågående utredningar om inrättande av en för

försvaret gemensam intendenturkår, icke tagit ställning till huruvida marinintendentskurser

bör ordnas vid skolan, överbefälhavaren framhåller, att

dessa kurser — som i regel haft få elever — icke påverkar antalet vid skolan

heltidstjänstgörande lärare.

Vid flygvapnet har tidigare varje år påbörjats växelvis stabskurs och

teknisk kurs. Läsåret 1959—1960 har försöksvis anordnats båda kurserna

med omfattande samläsning mellan dessa. Erfarenheterna härav är goda,

varför i fortsättningen stabskurser och tekniska kurser bör påbörjas samtidigt.

Sådana kurser bör påbörjas varje år dels för att elevantalet ej skall

bli för stort, dels för att armélinjens stabskurser — av vilka endast var
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

61

annan kan samordnas med marinlinjens stabskurs — skall kunna varje

år samordnas med flyglinjens stabskurser. För flyglinjens tekniska kurser

innebär den föreslagna ordningen alt endast varannan kurs kan samordnas

med armé- och marinlinjernas vapentekniska kurser medan varannan flygteknisk

kurs får samordnas med armélinjens ingenjörs- och fortifikationsk

urser.

Längden på arméns slabskurs bör vara den nuvarande, omkring 24 månader.

För att nå goda betingelser för samordnad undervisning och enhetlig

bedömning av eleverna, bland annat för urval till fortsatt stabsulbildning,

bör in- och ulryckningstider och därmed kurslängder för de olika linjernas

stabskurser vara lika. Marin- och flyglinjernas stabskurser bör därför i stort

ansluta till armélinjens stabskurs i dessa avseenden.

Försvarets högskoleutredning 1958 föreslog, att marin- och flyglinjernas

stabskurser skulle omfatta 17 respektive 18 månader samt att kurserna

skulle pågå från sommaren ett år till och med sommaren påföljande år. Cheferna

för marinen och flygvapnet anmälde båda i sina yttranden häröver

betänkligheter beträffande den långa tid som eleverna enligt förslaget skulle

vara borta från tjänst ombord, vid kustartilleriförband och krigsmässig

flygtjänst. — överbefälhavaren uttalar för sin del att den av högskoleutredningen

föreslagna utbildningsgången är olämplig med hänsyn till att vinterhalvår

är betydligt gynnsammare än sommarhalvår för teoretisk undervisning.

överbefälhavaren föreslår nu i fråga om kurslängd för marin- och flyglinjernas

stabskurser följande. Kurserna får en längd av cirka 24 månader.

1 denna tid inräknas en till första sommarhalvåret förlagd trupptjänstgöring

om 4 månader för marinens elever och 5 månader för flygvapnets.

Denna ordning anses ge de bästa betingelserna för eu samordnad undervisning

— bland annat kan med armélinjen gemensamma slutövningar anordnas

under kursernas andra sommar — vilket jämte de likartade kurslängderna

kommer att underlätta den fortsatta utbildningen som stabsaspirant och

inplacering i sådana befattningar, som tillsättes oberoende av försvarsgren.

Förslaget innebär för marin- och flyglinjernas stabskurser någon ökning av

kurslängderna jämfört med högskoleutredningens förslag. Härigenom vinnes,

anför överbefälhavaren, fördelen av en något lugnare utbildningstakt

och bättre möjligheter till självstudier för eleverna.

För de tekniska kurserna — vilka som nämnts icke närmare behandlades

av försvarets högskoleutredning 1958 — kan, anför överbefälhavaren, samordning

ske i stor utsträckning i flera grundläggande tekniska ämnen medan

i många tillämpade ämnen gemensamma studier är önskvärda. Skälen

för samordnad undervisning i strategi, taktik och stabstjänst är enligt överbefälhavaren

desamma som för stabskurserna. — Den tekniska utvecklingen

bär, anför överbefälhavaren vidare, ökat utbildningsomfånget och medfört

nit någon minskning av nuvarande högre tekniska kursers längd icke bör

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

ifrågakomma. Armélinjens kurser — den vapentekniska om cirka 29 månader

samt den ingenjörstekniska och den fortifikationstekniska om cirka

26 manader bör därtör även i fortsättningen ha ungefär samma längd

som nu. För marinlinjens tekniska kurs föreslås en utbildningstid, med

till stor del samordnad undervisning, om 24 månader; i denna tid är icke

inräknad någon period för praktisk tjänstgöring såsom fallet är vid marinens

stabslinje. Flyglinjens tekniska kurs bör i stor utsträckning samordnas

med linjens stabskurs, varför den bör ha ungefär samma längd som

denna. Till armélinjens tekniska kurser, som är längre än 24 månader,

bör inryckning ske vid sådan tid, att utryckning sker gemensamt med samtidiga

tekniska kurser vid marin- och flyglinjerna. Därigenom kan elever

i alla högre kurser delta i de avslutande gemensamma tillämpningsövningarna.

För de allmänna kurserna vid marin- och flyglinjerna föreslår överbefälhavaren

årliga kurser såsom nu samt oförändrade kurslängder, d. v. s.

6 respektive 7 månader. Förslag till utformning av den beslutade allmänna

kursen på armélinjen, vilken torde tillkomma tidigast hösten 1964, framlägges

icke nu.

Såsom namn på den nya högskolan har, anför överbefälhavaren, föreslagits

krigshögskolan, militärhögskolan och krigsmaktshögskolan; överbefälhavaren

föreslår för sin del att skolan benämnes krigshögskolan.

I fråga om den personella organisationen av den nya högskolan

anför överbefälhavaren följande.

Skolan bör bestå av chef m. in., skolstab samt tre utbildningslinjer,

nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

Stabs- och förvaltningstjänsten. Skolchefen föreslogs av försvarets högskoleutredning

1958 skola placeras i lönegrad Bo 5. överbefälhavaren

föreslår nu att, för att öka möjligheterna till urval och framtida omplacering,

skolchefen i stället placeras i lönegrad Bo 4. — Skolchefen skulle

enligt högskoleutredningens förslag biträdas av en souschef i lönegrad

Bo 1, närmast avsedd att ansvara för armélinjens tekniska kurser, samt

två andra regementsofficerare. överbefälhavaren föreslår nu, att skolchefen

till sitt förfogande skall ha två regementsofficerare i lönegrad A 26/24 med

uppgift att biträda, den ene med samordningen av den tekniska undervisningen,

den andre med samordningen av övrig utbildning. En av dem

bör tjänstgöra som stabschef i skolstaben. Båda bör dessutom kunna

åläggas undervisningsskyldighet. — Skolchefen och de båda nu föreslagna

regementsofficerarna bör enligt överbefälhavaren tillsättas oberoende av

försvarsgren, helst dock ur olika försvarsgrenar.

Hos skolchefen skall vidare enligt förslaget placeras en kontorist i

lönegrad A 9 såsom sekreterare.

Skolstaben skall enligt överbefälhavarens förslag — som härutinnan i

stort ansluter till den tidigare högskoleutredningens förslag — organiseras

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

63

på en utbildnings- och förvaltningsavdelning, en expedition och ett bibliotek

samt, senast från den 1 juli 1962, en kassaavdelning. — Statens organisationsnämnd

har i ett av överbefälhavaren infordrat yttrande för sin

del förordat att förvaltningsfrågorna skall handläggas inom en särskild

förvaltningsavdelning.

Personaluppsättningen på skolstabens avdelningar enligt förslaget framgår

av följande sammanställning, avseende budgetåret 1961/62.

Utbildnings- och förvctltningsavdelningen
(Stabschefen)
Adjutant

A 21

Förvaltningsofficer1

Förval t ningsunderofficer*
Uppbördsmanna
grupp:
(Förvaltningsunderofficeren)
3

underbefäl (uppbördsmän)

All/9

Vaktmästare A 7

4—5 värnpliktiga

Expeditionen

Expeditionsofficer1

Expeditionsunderofficer

A 13

Telefonist reglerad befordringsgång
3

underbefäl (vaktche
fer)

A 11/9

Skrivcentral:

(Expeditionsunderofficeren)
4

kanslibiträden A 7

9 kontorsbiträden reglerad

befordringsgång

Bud- och dupliceringscentral:
2

underbefäl A 11/9

6 värnpliktiga

Biblioteket

Bibliotekarie1

Kontorist A 9

Värnpliktig

Om arbetsuppgifterna för vissa av skolstabens befattningshavare anföres

i huvudsak följande. Adjutanten skall bland annat förestå utbildningsdetaljen

och därvid handlägga ärenden rörande lokalfördelning, slutjustera

kursprogrammen, planlägga organisatoriskt fältövningar och tjänstgöra som

kommendant under dessa. Han skall även leda fysisk träning med

eleverna. Adjutanten bör vara högskoleutbildad kapten på aktiv stat.

— Förvaltningsofficeren skall vara chef för förvaltningsdetaljen och därvid

svara för intendenlur-, tyg- och kasernvårdstjänsten vid skolan m. m.

men skall vid behov också vara fältövningskommendant. — Uppbördsmännen

avses svara för utbildningsmaterielen, iordningställa lokaler för

lektion, ombesörja kartarbeten, svara för filmförevisningar in. in. samt

handha fördelning av hemliga handlingar till eleverna. — Behovet av tele
-

1 Arvodesbefattning för pensionerad personal.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

fonist uppkommer genom flyttningen till nya lokaler. — Vaktcheferna

skall svara för inpasseringskontroll vid skolbyggnaden och bevakning av

denna, vilket är erforderligt ur säkerhetssynpunkt. — Av de fyra kanslibiträdena

avses en som chef för skrivcentralen och tre som sekreterare hos

linjecheferna. — Av de två underbefälen vid bud- och dupliceringscent

ra len skall det ena ha till särskild uppgift att svara för dupliceringen av

hemliga handlingar.

I förhållande till nuläget vid högskolorna innebär överbefälhavarens

förslag beträffande stabs- och förvaltningstjänsten för nästa budgetår en

utökning med en skolchef i Bo 4, två regementsofficerare i Ao 26/24, en

arvodesanställd officer i A: 24, en kontorist i Ao 9 och ett biträde i reglerad

befordringsgång, sex underbefäl och en eller två värnpliktiga samt en

minskning med tre skolchefer i Bo 3, två underofficerare, varav en arvodesanställd,

och en förste kansliskrivare i Ae 12.

En sammanställning av överbefälhavarens förslag till personalorganisation

för ledning och administration återfinnes i Bilaga A.

Utbildningslinjerna. Rörande ledningen av de tre linjerna erinrar överbefälhavaren

inledningsvis, att försvarets högskoleutredning föreslog att

linjerna skulle under en övergångstid ledas av nuvarande skolchefer i

egenskap av linjechefer och att därefter linjechefsuppgifterna skulle övertas

av äldste kurschefen inom varje linje. Denne skulle härvid placeras i

lönegrad Bl. överbefälhavaren framhåller nu, att på linjechefen ankommer

flera viktiga uppgifter — främst att biträda skolchefen vid ledningen

av den ej samordnade undervisningen vid linjen, vid bedömningen av

eleverna och vid ledningen av tillämpningsövningarna, överbefälhavaren

biträder därför icke förslaget att äldste kurschef samtidigt skall vara linjechef

utan föreslår att för linjechefer inrättas tre särskilda beställningar i

Bo 1. Det anföres, att försvarsgrenscheferna uttryckt önskemål om särskilda

linjechefer, bland annat för att säkerställa försvarsgrenschefernas

inflytande på den icke samordnade delen av undervisningen. Linjechefsbefattning

bör kunna kombineras med undervisningsskyldighet, som dock

bör vara mindre omfattande än för övriga heltidstjänstgörande lärare.

Om grunderna för beräkning av lärarbehovet anför överbefälhavaren

inledningsvis följande. Arméns officersutbildningskommitté redovisade i

sitt betänkande (SOU 1946: 38) vissa sådana grunder, innebärande i ämnen,

där undervisningen huvudsakligen är applikatorisk och bygger på

tillämpningsexempel av större omfattning, en undervisningsskyldighet på

lärorummet av i genomsnitt 100—150 timmar per år och heltidstjänstgörande

lärare. I andra ämnen borde enligt nämnda utredning undervisningsskyldigheten

sättas högre, i regel dock icke över 250 timmar.

Ytterligare anför överbefälhavaren härom följande.

Det ovan redovisade behovet av heltidstjänstgörande lärare grundar sig

på en beräkning utförd i stort enligt officersutbildningskommitténs nor
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

mer. För ämnen med omfattande applikatorisk undervisning har sålunda

räknats med minst 150 timmars undervisning. Är undervisningen till stor

del (cirka 40 % eller mer) samordnad har räknats med cirka 90 % (d. v. s.

minst cirka 135 timmar). För kurschefer (och tillika lärare i ämnen med

omfattande applikatorisk undervisning) har räknats med cirka 75 % av

nämnda siffror (d. v. s. minst 110 respektive 100 timmar). I ovan angivna

timantal har icke medräknats deltagande i lektioner i andra lärares ämnen,

i fältövningar, uteövningar, studiebesök in. m. För civila lärare har räknats

med en undervisningsskyldighet ungefär lika med universitetslektors.

Denna är vid universitet 12 lektionstimmar i veckan (cirka 400 per läsår)

in. in. Undervisningen vid en militär högskola är emellertid av något annan

karaktär än vid ett universitet, t. ex. vad gäller omfattningen av tentamen.

Man torde därför kunna kräva dels något högre antal lektionstimmar per

läsår, dels andra uppgifter vid sidan av schemabunden undervisning, t. ex.

deltagande i tillämpningsövningar.

För den samordnade undervisningen har således krävts något mindre

undervisningsskyldighet än för annan undervisning. Erfarenheterna från

den samordnade undervisningen under de senaste läsåren visar, att längre

förberedelsetid kräves för denna undervisning. Vid samordnade applikatoriska

övningar, krigsspel, stabstjänstövningar och fältövningar måste fler

lärare samtidigt delta i förberedelserna (jfr högskoleutredningens betänkande

s. 49). Sådana föreläsningar, som hålls gemensamt för flera kurser

innebär vissserligen något mindre belastning för lärarna, men sådan samordnad

undervisning blir med de alltjämt olika kurslängderna, den nödvändiga

uppdelningen i läsavdelningar på grund av elevantalet och hänsynen

till den försvarsgrensvisa utbildningen så sällan förekommande, att

detta inte alls kan uppväga den längre förberedelsetiden med den mera tilllämpade

samordnade undervisningen.

Antalet heltidstjänstgörande lärare vid de nuvarande högskolorna är

sammanlagt 29.

För undervisningen i stabsämnen räknar överbefälhavaren, liksom

också tidigare liögskoleutredningen, med en ökning av antalet heltidstjänstgörande

lärare. Till följd av att flyglinjen icke kommer att uppnå fullt antal

kurser under budgetåret 1961/62 utan först därpå följande budgetår blir

ökningen för nästa budgetår något mindre än som eljest skulle ha blivit fallet.

För nästa budgetår föreslås i ämnena strategi, taktik och operationer

samt stabstjänst m. in. tillkomma sex heltidstjänstgörande lärare, nämligen

på armélinjen två, på marinlinjen två och på flyglinjen två. För det därpå

följande budgetåret räknas för flyglinjens del med ett behov av ytterligare

tre lärare i nämnda ämnen.

För undervisningen i de tekniska ämnena föreslår överbefälhavaren att

för nästa budgetår skall tillkomma på marinlinjen eu civilmilitär lärare

i teleteknik samt på flyglinjen en militär lärare i teknik och en civilmilitär

lärare i robotlära med aerodynamik. Härjämte föreslås skola tillkomma

två civila lärare, en i matematik och en i elektricitetslära med regleringsteknik.

För budgetåret 1962/63 räknas med ytterligare eu lärare i teknik

på flyglinjen.

5—-1827 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Lärarbefattningen i krigshistoria upptages under armélinjen men föreslås

skola tillsättas oberoende av försvarsgren.

Sammanlagt räknar således överbefälhavaren för nästa budgetår med

— utöver linjecheferna — 40 heltidstjänstgörande lärare.

Överbefälhavaren föreslår, att förste lärarna skall vara placerade i den

alternativa lönegraden A 26/24. I denna lönegrad bör även beställningen

för lärare i krigshistoria vara placerad, övriga militära lärare bör placeras

i lönegrad A 24/21. Med hänsyn till att normalt ett antal lärarbefattningar

är besatta med innehavare i den lägre av de alternativa lönegraderna kan

några alternativa beställningar i A 26/24 ersättas med beställningar i A 24

liksom några i A 24/21 med andra i A 21. — För att man skall få möjlighet

till urval mellan marindirektörer av 2. graden och mariningenjörer av

1. graden, liksom mellan motsvarande flygingenjörer, bör de civilmilitära

lärarna placeras i lönegrad A 24/23. De båda civila lärarna föreslås placerade

i likhet med universitetslektorer i lönegrad Ag 26 med ett rörligt tillläggsarvode

av 3 600 kronor för år.

Den närmare fördelningen av linjechefer och lärare på linjer och ämnen

enligt överbefälhavarens förslag framgår av Bilaga B.

Beställningar och tjänster. Överbefälhavaren förordar, att för flertalet av

de angivna heltidsbefattningarna för ledning, administration och undervisning

vid den nya högskolan uppföres beställningar och tjänster på högskolans

stat. Att icke samtliga befattningar begäres uppförda på skolans stat

motiveras dels med önskvärdheten av att ha viss möjlighet att göra de organisatoriska

ändringar, som under det första verksamhetsåret kan visa sig

erforderliga, dels med önskemålet att begränsa kostnaderna för den nya

skolan. Till följd härav bör enligt överbefälhavaren för nästa budgetår förutsättas

vissa kommenderingar ur försvarsgrenarna till skolan.

Överbefälhavaren föreslår i anslutning till det tidigare anförda att för

budgetåret 1961/62 upptages följande ordinarie och icke-ordinarie befattningar

vid högskolan. Fördelningen mellan ordinarie och extra-ordinarie befattningar

har härvid i huvudsak gjorts med hänsyn till hur i förekommande

fall motsvarande befattningar vid de nuvarande högskolorna fördelar sig

i detta avseende.

Ordinarie beställningar och tjänster

Skolchef .........................

Lönegrad

Bo 4

Bo 1

Antal

1

3

Linjechefer .......................

överstelöjtnanter (motsvarande) eller majorer (mot-

svarande) ..........................

Ao 26/24

Ao 24

1 1

Majorer (motsvarande) .....................

7

Majorer (motsvarande) eller kaptener ........

Ao 24/År 21

12

Kaptener (motsvarande) ....................

År 21

6

Fanjunkare (motsvarande) ...............

År 13

1

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

67

Ordinarie beställningar och tjänster

Rustmästare (motsvarande) eller överfurirer (motsvarande)

.........................................................

Kontorist .........................................................

Kanslibiträden ...................................................

Kontorsbiträden ................................................

Arvo

Arvodesbefattningar för pensionerad personal

Förvaltningsofficer .............................................

Expeditionsofficer .............................................

Bibiotekarie ......................................................

Förvaltningsunderofficer ....................................

Icke-ordinarie tjänster

Lektor, lärare i matematik .................................

Lektor, lärare i elektricitetslära och regleringsteknik

Kontorist .........................................................

Kanslibiträden ...................................................

Vaktmästare ......................................................

Biträden för skriv- och kontorsgöromål .................. Reglerad be
fordringsgång
-

Lönegrad

Antal

Ao 11/9

5

Ao 9

1

Ao 7

2

Ao 5

61

å befattning i

följande

iklass av löneplan A

24

17

1

1

_

1

—

—

1

Lönegrad

Antal

Ag 261 2

1

Ag 262

1

Ae 9

1

Ae 7

33 4

Ae 7

1

54

Övrig för nästa budgetår erforderlig personal, vilken enligt överbefälhavaren

så långt möjligt bör kommenderas ur försvarsgrenarna, utgöres

av tre officerare ur armén, en civilmilitär ingenjör ur vardera marinen

och flygvapnet samt slutligen tre underbefäl.

Samtidigt med att tidigare angivna befattningar upptages på den nya

högskolans personalstat bör indragas de tjänster, som upptages på personalförteckningarna

för de nuvarande högskolorna. Därjämte bör ur flygvapnets

förteckning över ordinarie tjänstemän -— särskild sådan förteckning

för FKHS saknas — utgå dels de fem beställningar, som enligt flygvapenchefens

personalfördelning nu avses för FKHS, dels två andra

beställningar, som bedömes kunna frigöras; i enlighet härmed skulle ur

förteckningen utgå en chef för FKHS i Bo 3, en överstelöjtnant eller major,

1 Såsom för närvarande gäller för en motsvarande tjänst vid FKHS, bör en av tjänsterna,

vars innehavare uppehåller annan tjänst, icke få utnyttjas för förordnande.

2 Utöver lön tillkommer ett rörligt tilläggsarvode om 3 600 kronor per år och lärare.

3 Såsom för närvarande gäller för en motsvarande befattning vid KHS bör en av

tjänsterna övergångsvis få bibehållas så länge viss befattningshavare är förordnad i

arvodesbefattning som expeditionsunderofficer vid hemvärnsstaben. Vikariatsförordnande

bör härvid icke få meddelas å tjänsten.

4 En av tjänsterna avsedd för telefonist.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

en major, en major eller kapten och tre kaptener. Ur arméns personalförteckning

för ordinarie tjänstemän bör utgå tre kaptener — en vid ingenjörtrupperna,

en vid signaltrupperna och en vid trängtrupperna — en fanjunkare

vid kavalleriet och en rustmästare vid A 1; samtliga dessa är för

närvarande kommenderade att tjänstgöra vid KHS. Vidare föreligger enligt

överbefälhavaren möjligheter att minska marinens personalförteckningar

med dels en kapten vid flottan, en vid kustartilleriet och en vid marinintendenturkåren

samt ett underbefäl i Ao 9 vid flottan, vilka nu är kommenderade

som lärare eller biträde vid IvSHS, dels en kommendörkapten

av 2. graden, en kapten och två—tre underbefäl i Ao 9, samtliga vid flottan.

Sistnämnda två officersbeställningar skulle dock kunna indragas endast

under förutsättning att ett av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

framlagt förslag tilll omorganisation av marinförvaltningen skulle vinna

statsmakternas bifall. Härjämte anmäler överbefälhavaren, att en beställning

för flaggunderofficer — vars innehavare nu är kommenderad till

KSHS — enligt chefen för marinen kan avstås endast i marinens fredsorganisation

och därför icke kan överföras till skolans stat.

Överbefälhavaren anför i personalfrågan slutligen, att i samband med

omorganisationen uppstår behov av att övergångsvis få utbyta beställning

eller tjänst mot annan beställning eller tjänst och att detta spörsmål bör

utredas i särskild ordning.

Hörande medelsbehovet för nästa budgetår anför överbefälhavaren

följande.

Till avlöningar erfordras med angivna förutsättningar ett anslag av

1 867 300 kronor. I nämnda belopp ingår även 5 250 kronor till arvode åt

en pensionerad officer under 6 månader; denne avses skola ordna arkiv,

bibliotek m. m. i samband med flyttningen till den nya skolan. Avlöningsanslagen

för försvarsgrenarna kan samtidigt enligt överbefälhavaren avlastas

utgifter om sammanlagt drygt 1 600 000 kronor.

För omkostnader vid den nya högskolan äskar överbefälhavaren för

nästa budgetår ett belopp av 1 302 000 kronor, varav för löpande kostnader

790 000 kronor och för engångsutgifter 512 000 kronor.

Av beloppet till de löpande kostnaderna avser 10 000 kronor sjukvård,

50 000 kronor flyttningsersättningar, 470 000 kronor övriga reseersättningar,

90 000 kronor bränsle, lyse och vatten samt 170 000 kronor övriga

expenser. Beloppet motsvaras till en betydande del av minskningar, som

kan göras under försvarsgrenarnas anslag.

Uppkommande engångskostnader i samband med högskolans inflyttning

i nya lokaler beräknar överbefälhavaren till sammanlagt 768 500

kronor, fördelade sålunda:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 69

Kronor

Flyttning till nya lokaler ...................................................... 22 500

Anskaffning av telefonväxel ................................................ 72 000

Anskaffning av snabbtelefonanläggning ................................. 45 000

Anskaffning av högtalaranläggning ....................................... 3 000

Flyttning från nuvarande krigshögskolan av övningsnät för stabs
tjänstövningar;

vissa nyanläggningar härtill ........................ 45 000

Inventarier ........................................................................ 581 000

768 500

Av det sålunda angivna beloppet för engångsanskaffningar m. m., 768 500

kronor, föreslås som nämnts 512 000 kronor skola anvisas för nästa budgetår.

För krigshögskolans övningar begär överbefälhavaren för budgetåret

1961/62 ett reservationsanslag av 600 000 kronor. Anslaget avses för resor,

traktamenten, frakter, idrott, övnings- och utbildningsmateriel, drivmedel,

övningsexpenser, m. in. Anslagsbeloppet svarar ungefär mot vad som anvisats

de nuvarande högskolorna.

överbefälhavaren anmäler slutligen, att samråd ägt rum med försvarsgrenscheferna

som — utom vad beträffar kommendering av militära eller

civilmilitära lärare och underbefäl till skolan — biträder förslaget.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning anför som helhetsomdöme om överbefälhavarens

förslag att detsamma väl ansluter sig till de i propositionen

1960: 142 framlagda riktlinjerna. Civilförvaltningen erinrar om att förvaltningen

tidigare uttalat, att en gemensam högskola i längden skulle bli

mindre kostnadskrävande än den på tre särskilda högskolor uppdelade utbildningsverksamheten

samt att en gemensam högskola även ur administrativ-organisatorisk

synpunkt vore att föredraga. Ämbetsverket konstaterar

nu, att någon kostnadsminskning icke, enligt vad som framgår av

överbefälhavarens förslag, torde vara möjlig och att detta främst synes

sammanhänga med de utvidgade kurserna för marinens och flygvapnets

personal men även med att den samordnade undervisningen kräver ett

större antal heltidsanställda lärare.

Enligt civilförvaltningens åsikt är den föreslagna skolorganisationen måhända

av väl stor omfattning, särskilt om man jämför med andra organisationer

av liknande slag. Ett omdöme därom bör dock få anstå till dess

organisationen prövats någon tid och man därigenom erhållit säkra grunder

för bedömning av organisation och personalbehov. Redan nu anser sig

dock civilförvaltningen kunna förorda den av statens organisationsnämnd

föreslagna delningen av utbildnings- och förvaltningsavdelningen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Mcij:ls proposition nr 110 år 1961

Civilförvaltningen understryker vikten av att lärarbehovet i största

möjliga utsträckning tillgodoses med heltidstjänstgörande lärare, även om

övergångsvis undervisningen till en del måste handhas av deltidstjänstgörande

lärare.

Det begärda avlöningsanslaget innefattar icke, framhåller civilförvaltningen,

medel för timlärararvoden till deltidstjänstgörande lärare, timarvoden

till föreläsare samt för inträdesprövningar. Försvarsgrenscheferna

har i sina äskanden för nästa budgetår härför begärt sammanlagt 251 000

kronor. Civilförvaltningen, som inhämtat att deltidstjänstgörande lärare

erfordras även i fortsättningen ehuru i något mindre omfattning än nu,

föreslår att skolans avlöningsanslag för ändamålet höjes med 230 000

kronor. Civilförvaltningen gör därutöver vissa beräkningstekniska jämkningar

av anslagssumman och föreslår anslaget skola uppföras med

2 042 700 kronor.

I fråga om medel till de årliga omkostnaderna anföres följande. Sjukvårdsposten

bör upptas med ett något lägre belopp än överbefälhavaren

begärt, eller med 8 000 kronor. I det begärda beloppet till reseersättningar

m. m., 520 000 kronor, ingår bland annat elevernas kostnader för flyttningar,

anståndstraktamenten, in- och utryckningsresor samt fria semesterresor.

Nämnda kostnader för eleverna bör enligt civilförvaltningen även i fortsättningen

bestridas från försvarsgrenarnas reseanslag; högskolans post

till reseersättningar föreslås främst med hänsyn härtill minskad till 200 000

kronor. Posten till löpande expenser, 260 000 kronor, föranleder ingen

erinran från civilförvaltningens sida. För de nu angivna ändamålen tillstyrkes

sålunda sammanlagt 468 000 kronor.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot de angivna kostnaderna för

flyttningen, telefonväxeln och högtalaranläggningen men uttalar en förmodan

att kostnaderna för snabbtelefonanläggningen och övningsnätet kan

minskas. I fråga om inventarieanskaffningen anföres, att härför äskat belopp

synes väl högt beräknat. Bland annat avstyrkes anskaffning av en offsettryckmaskin.

Medel för erforderliga engångsanskaffningar bör enligt ämbetsverket

anvisas under ett särskilt reservationsanslag.

Medelsäskandet för övningar tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméintendenturförvaltningen tillstyrker det begärda anslaget för anskaffning

av inventarier.

1954 års personalkårutredning anför följande.

Personalkårutredningen har inhämtat att den föreslagna förlängningen

av de tekniska kurserna för officerare ur marinen och flygvapnet närmast

syftar till att anpassa utbildningen till den tekniska utvecklingen samt att

åstadkomma en mera allsidig och likvärdig utbildning av officerare ur

olika försvarsgrenar i såväl stabs- som förvaltningstjänst. Däremot anges

den föreslagna förlängningen icke ha som mål att skapa tekniska specialister

eller utvidga officerarnas användningsområde inom den tekniska

förvaltningstjänsten.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1001

71

Utgående från det anförda finnes från de synpunkter kårutredningen

har att företräda icke något att erinra mot förslaget.

Departementschefen

För närvarande bedrives den militära högskoleutbildningen i Sverige

försvarsgrensvis vid krigshögskolan (KHS), sjökrigshögskolan (KSHS)

och flygkrigshögskolan (FKHS). Vid KHS meddelas undervisning på tre

utbildningslinjer, nämligen stabslinjen, vapentekniska linjen samt ingenjörlinjen.

Utbildningstiden vid KHS är två år eller något längre. Vid KSHS

anordnas allmän kurs samt högre kurser, nämligen stabskurs, förbindelsekurs

och tekniska kurser, liksom även en marinintendenturofficerskurs.

Utbildningstiden är för närvarande vid allmänna kursen sex månader, vid

stabskursen 14 månader och vid de tekniska kurserna 12—18 månader.

Vid FKHS anordnas allmän kurs samt högre kurser, stabskurs och teknisk

kurs. Allmänna kursen omfattar för närvarande omkring sju månader

och de högre kurserna omkring 12 månader.

Enligt ett av föregående års riksdag fattat principbeslut skall KHS,

KSHS och FKHS ersättas av en för krigsmakten gemensam krigshögskola.

En sådan omorganisation syftar till att i ökad utsträckning samordna utbildningen

av dem, som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens

ledning. Beslutet innefattar också att den högre stabsutbildningen

för marinens och flygvapnets officerare skall förlängas.

Principbeslutet innebär vidare bland annat följande.

Den nya högskolan skall lyda direkt under överbefälhavaren; försvarsgrenschefernas

inflytande skall säkerställas genom direktiv- och inspektionsrätt

beträffande den icke samordnade delen av undervisningen. —

Vid den nya högskolan skall bedrivas utbildning, som svarar emot de nuvarande

högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska kurser,

samt framdeles också den planerade allmänna krigshögskolekursen för

arméofficerare. I fråga om marinintendenturkurserna vid KSHS har förutsatts

att ställning i denna del tas i anslutning till pågående utredningar

om inrättande av en gemensam intendenturkår. — Den högre stabsundervisningen

skall samordnas i den utsträckning som är erforderlig för att

åstadkomma förutsättningar för en gemensam militär grundsyn hos personalen

i ledande befattningar. Stabskurserna för marinens och flygvapnets

officerare skall i princip förlängas till omkring ett och ett halvt år.

Även i fråga om den tekniska undervisningen har statsmakterna utgått

från att en samordning skall vara möjlig i icke ringa utsträckning; förutsättningarna

härför ansågs dock vid principbeslutets fattande böra närmare

utredas. En viss samordnad undervisning skall eftersträvas även

vid de allmänna kurserna. — Antalet elever vid den högre stabsutbildningen

skall stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska

behov beträffande befattningar, för vilka bör krävas genom
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

gång av, bland annat, högre stabsutbildning. Ifrågavarande behov ansågs,

vid tidpunkten för principbeslutet, icke vara preciserat och det förutsattes,

att behovsfrågan skulle uppmärksammas ytterligare vid det fortsatta utredningsarbetet.

— Tidpunkten för omorganisationen till en gemensam

högskola skall bestämmas av när inflyttning kan ske i Svea artilleriregementes

förutvarande etablissement; medel anvisades våren 1960 för eu

första etapp av en ombyggnad av etablissementet.

I det föregående har jag redogjort för huvudpunkterna i det av överbefälhavaren

framlagda förslaget till organisation av den gemensamma

högskolan och de däröver avgivna remissyttrandena.

Överbefälhavarens förslag innebär i huvudsak följande. Den gemensamma

krigshögskolan organiseras hösten 1961. — Tidigare har räknats

med att under vissa förutsättningar omkring 40 % av stabskursernas undervisning

kunde samordnas. Enligt av överbefälhavaren nu gjorda utredningar

kan också mellan de skilda tekniska kurserna omkring 40 % av

undervisningen samordnas. Viss samordning mellan stabskurser och tekniska

kurser beräknas också kunna ske. Överbefälhavaren framhåller i anslutning

härtill, att den samordnade undervisningen ökar arbetsbelastningen

på lärarna och kräver en ökning av antalet heltidstjänstgörande

lärare. — Av överbefälhavaren gjorda utredningar om behovet av högskoleutbildade

officerare -— utredningarna är dock delvis ännu icke slutförda —

synes närmast ge vid handen att vissa svårigheter föreligger att med bibehållen

kvalitet hos elevmaterialet tillgodose nämnda behov. Man räknar

med hänsyn härtill icke med några väsentliga ändringar i elevantalet. —

För arméns och marinens del föreslås i princip inga ändringar i fråga

om antalet kurser; för flygvapnets del föreslås att stabskurser och tekniska

kurser i fortsättningen skall påbörjas varje år mot tidigare vanligen

växelvis vartannat år. — Stabskursen för arméofficerare föreslås omfatta,

såsom för närvarande, 24 månader. För marin- och flygofficerarnas del

föreslås motsvarande kurser utsträckta till denna längd; i kurstiden ingår

dock härvid ett uppehåll om 4—5 månader för tjänstgöring vid förband.

Den föreslagna ordningen anses, bland annat, ge de bästa betingelserna

för en samordnad undervisning. För de tekniska kurserna — vilka

icke närmare behandlades vid de utredningar som föregick 1960 års principbeslut

— föreslår överbefälhavaren för armékursernas del oförändrade

kurslängder, d. v. s. drygt två år, för marinkursernas del en förlängning

till 24 månader och för flyglinjens till likaledes 24 månader, dock att i

sistnämnda fall i kurstiden är inräknat, liksom vid stabskursen, ett uppehåll

för tjänstgöring vid förband. — Den nya högskolan bör enligt överbefälhavaren

benämnas krigshögskolan. — överbefälhavaren föreslår, att

den nya krigshögskolan skall bestå av chef m. in., skolstab samt tre utbildningslinjer,

nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

Skolchefen föreslås placerad i Bo 4. Han avses skola biträdas av två rege
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

mentsofficerare i Ao 26/24 med huvudsaklig uppgift att biträda, den ene

med samordningen av den tekniska undervisningen, den andre med samordningen

av övrig utbildning. Härtill kommer en kontorist såsom skolchefens

sekreterare. Samtidigt bortfaller behovet av nuvarande tre skolchefer

i Bo 3. Skolstaben förslås för nästa budgetår skola bestå av en adjutant,

tre arvodesanställda officerare, två underofficerare, femton biträden, åtta

underbefäl, en vaktmästare samt ett antal värnpliktiga. I förhållande till

de nuvarande högskolornas personaluppsättning för administration innebär

detta en ökning med en arvodesanställd officer, ett biträde och sex

underbefäl och en minskning med två underofficerare och en förste kansliskrivare.

Utbildningslinjerna föreslår överbefälhavaren skola för nästa

budgetår tillföras tre linjechefer i Bo 1 och 40 heltidstjänstgörande lärare,

av vilka två civila lektorer. I förhållande till nuläget innebär detta en

ökning med tre linjechefer och elva heltidstjänstgörande lärare, varav två

civila lektorer. På den nya högskolans personalstat föreslås skola uppföras

all nu nämnd personal utom tre underbefäl och fem militära eller

civilmilitära lärare, vilka föreslås skola kommenderas ur försvarsgrenarna

till skolan. — I anslutning härtill bör enligt överbefälhavaren indragas,

med något undantag, alla de tjänster inom försvarsgrenarna som nu innehas

av befattningshavare vid de nuvarande skolorna samt därutöver ytterligare

några beställningar vid flottan och flygvapnet. — överbefälhavaren

räknar med att den nya organisationen kräver ett avlöningsanslag för skolan

om cirka 1 870 000 kronor; försvarsgrenarnas avlöningsanslag kan

samtidigt minskas med omkring 1 600 000 kronor. Härjämte äskar överbefälhavaren

790 000 kronor till skolans löpande omkostnader, 600 000

kronor till skolans övningar och 768 500 kronor till engångskostnader i

samband med skolans flyttning; de två förstnämnda posterna motsvaras

till betydande del av minskningar under försvarsgrenarnas anslag. — Försvarsgrenscheferna

har, anmäler överbefälhavaren, biträtt förslaget utom

vad gäller vissa föreslagna kommenderingar till skolan av personal.

Vid remissbehandlingen har överbefälhavarens förslag i allt väsentligt

tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

För min del ansluter jag mig till överbefälhavarens förslag, att den gemensamma

krigshögskolan skall organiseras hösten 1961 och att för skolan

erforderliga anslag anvisas från och med budgetåret 1961/62.

överbefälhavaren har, som framgår av vad jag tidigare anfört, fiamhållit,

att samordnad undervisning i princip kräver omfattande planläggning

och därför, bedriven i mera betydande utsträckning, kräver fler heltidstjänstgörande

lärare än en i huvudsak försvarsgrensvis bedliven undcivisning.

I princip kan jag ansluta mig till denna bedömning.

Vissa beräkningar av antalet elever vid den nya högskolan har framlagts

mot bakgrund av antalet befattningar, för vilka bör krävas genomgång

av högre stabsutbildning. Ytterligare undersökningar på detla om
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

råde pågår. De ändringar av elevantalet, som här synes kunna komma

i fråga, torde enligt min mening knappast bli av sådan storlek att de blir

av betydelse ur skolorganisatorisk synpunkt och torde därför inte kräva

något ställningstagande nu. Det är emellertid ur andra synpunkter angeläget,

att antalet elever blir noga avvägt med hänsyn till de krigs- och

fredsorganisatoriska behoven. Så snart inom krigsmakten pågående behovsundersökningar

slutförts, bör resultatet därav redovisas till Kungl.

Maj :t, varefter slutlig ståndpunkt till frågan om antalet elever torde få

tagas.

Vad överbefälhavaren föreslagit om antalet kurser för arméns del lämnar

jag utan erinran. Arméns stabskurser bör sålunda påbörjas årligen

och de tekniska kurserna — den vapentekniska samt de fältarbets- och

tortifikationstekniska — påbörjas vartannat år. Marinens stabskurser och

tekniska kurser bör som överbefälhavaren föreslagit påbörjas växelvis vartannat

år. I fråga om flygvapnets kurser har överbefälhavaren föreslagit,

att stabskurser och tekniska kurser skulle påbörjas varje år. Jag kan

inte biträda sistnämnda förslag — bland annat med hänsyn till vad jag

i det följande föreslår om de tekniska kurserna — utan förordar, att skoloiganisationen

beträffande flygvapnets högre kurser avpassas för kurser,

påbörjade vartannat år.

Arméns stabskurser bör, såsom överbefälhavaren föreslagit, bibehållas

vid nuvarande längd av omkring 24 månader. För marinens och flygvapnets

stabskurser förordar jag, i huvudsaklig anslutning till överbefälhavarens

förslag, en kurslängd av omkring 18 månader. I sistnämnda tidrymd

har jag härvid icke inräknat de längre uppehåll i kurserna för tjänst vid

förband, som kan befinnas lämpliga att inlägga.

I fråga om de tekniska kurserna — vilka icke närmare behandlades vare

sig av försvarets högskoleutredning 1958 eller i propositionen 1960: 142

— föreslår överbefälhavaren oförändrade kurslängder för armékursernas

del men däremot icke obetydliga förlängningar av marin- och flygvapenkurserna.

Sådana förlängningar har betydelse för såväl skolorganisationens

omfattning som personalbehovet vid försvarsgrenarna. På nu av överbefälhavaren

förebragt material är jag inte beredd att tillstyrka någon

förlängning av de tekniska kurserna utan föreslår att dessa tills vidare

bibehålies vid nuvarande längd. Jag har emellertid intet att erinra mot

att nuvarande tekniska kurser vid marinen sammanföres till en enda om

högst 18 månaders längd. Det är min avsikt att låta utföra kompletterande

utredning i fråga om de tekniska kursernas anordnande. Till marinintendenturkursernas

framtida ställning tar jag i överensstämmelse med

principbeslutet icke nu ställning.

Beträffande marinens och flygvapnets allmänna kurser bör, såsom föreslagits,

nuvarande kursordning bibehållas. Till frågan om utformningen

av den beslutade allmänna kursen för arméofficerare torde ställning få

tagas senare.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Muj:ts proposition nr 110 år 1961

75

Såsom namn på den gemensamma högskolan förordar jag, i enlighet

med överbefälhavarens förslag, krigshögskolan.

Vad därefter gäller den personella organisationen av den nya högskolan

vill jag för egen del anföra följande.

Skolan bör såsom föreslagits bestå av chef m. m., skolstab samt tre utbildningslinjer,

nämligen en armélinje, en marinlinje och en flyglinje.

För skolchefen bör såsom föreslagits av överbefälhavaren avses en beställning

i lönegrad Bo 4. överbefälhavarens förslag att skolchefen skulle

biträdas av två regementsofficerare -— placerade i lönegrad A 26/24 — kan

jag icke tillstyrka. Jag föreslår, att högskolechefen närmast skall biträdas

av en regementsofficer, stabschef i Br 1, med uppgift tillika att biträda

högskolechefen vid samordning av undervisningen mellan olika linjer.

Skolchefen och stabschefen bör tillsättas oberoende av försvarsgren. — Hos

skolchefen bör såsom föreslagits placeras en kontorist såsom sekreterare;

för ändamålet bör avses en tjänst i Ae 9.

För skolans stab beräknar jag i övrigt följande personalbehov.

Av officerare och underofficerare bör ingå en adjutant — högskoleutbildad

kapten —- i År 21, en förvaltningsofficer och en bibliotekarie, båda

pensionerade officerare i A: 24, en förvaltningsunderofficer i A: 17 och en

expeditionsunderofficer — på aktiv stat — i År 13. Inrättandet av den

av överbefälhavaren föreslagna arvodesbefattningen för en expeditionsofficer

tillstyrker jag sålunda inte. Mitt förslag innebär i förhållande till

nuläget en minskning med en aktiv och en arvodesanställd underofficer.

Här torde också böra erinras om att en nu befintlig befattning som förste

kansliskrivare i Ae 12 vid KHS icke har någon motsvarighet i den nya

skolans organisation vare sig enligt överbefälhavarens eller enligt mitt

förslag.

Behovet av skrivbiträdespersonal beräknar jag, skolchefens sekreterare

oräknad, till 14 befattningar, av vilka en kontorist i Ae 9, två kanslibiträden

i Ao 7 och ett biblioteksbiträde i Ae 7, fem kontorsbiträden i

Ao 5 och fem biträden i reglerad befordringsgång. Därutöver bör upptagas

en kanslibi trädest jänst i Ae 7, motsvarande en nu på staten för KHS

uppförd tjänst, vilken övergångsvis må bibehållas.

För vaktmästargöromål bör räknas med fyra underbefäl i År 11/9, av

vilka dock en bör hållas vakant och ersättas med en vaktmästartjänst i

Ae 7 så länge nuvarande innehavare av en sådan tjänst vid KHS kvarstår.

Detta innebär i förhållande till nuläget en ökning med en befattning

och i förhållande till överbefälhavarens förslag en minskning med två befattningar.

För att motverka en personalökning för krigsmakten sedd som

helhet bör i samband härmed indragas tre underbefälsbeställningar vid

flottan.

Slutligen bör för bevakning av och inpasseringskontroll vid högskolans

byggnader såsom överbefälhavaren föreslagit tillkomma tre underbefäl så
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

som vaktchefer. Dessa underbefäl, som icke har någon motsvarighet i nuvarande

skolorganisationer, bör tills vidare kommenderas ur försvarsgrenarna,

varigenom bland annat möjligheterna att infoga dem i en eventuell

framtida bevakningsorganisation för försvarets anläggningar i Stockholm

underlättas.

Det torde tå ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare

organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigshögskolan inom

ramen för nu angiven personaluppsättning.

En sammanställning av personalorganisationen vid genomförande av

vad jag nu förordat beträffande personal för ledning och stabsorganisation

in. m. framgår av bilaga A.

Vad därefter gäller lärarbehovet vill jag anföra följande.

För linjecheferna skulle enligt överbefälhavarens förslag avses tre beställningar

i Bo 1. Jag kan inte biträda detta förslag utan föreslår placering

i Ao 26. Linjechef bör ha undervisningsskyldighet; för chefen för

armélinjen räknar jag härvid med undervisning i av överbefälhavaren föreslagen

omfattning, för cheferna för marin- och flyglinjerna bör den däremot

vara av större omfattning än som föreslagits. Linjechef bör, vad

gäller rätt till utbildningsarvode, likställas med heltidstjänstgörande lärare.

Om man bortser från linjecheferna skall enligt överbefälhavarens förslag

antalet heltidstjänstgörande militära lärare för nästa budgetår utgöra

36, av vilka 19 för armélinjen, 10 för marinlinjen och 7 för flyglinjen,

innebärande en ökning med sammanlagt 7 befattningar. Vidare skulle tillkomma

2 befattningar för civilmilitära lärare och 2 befattningar för civila

lärare — mot för närvarande icke någon dylik befattning. För egen del

föreslår jag, att antalet heltidstjänstgörande militära lärare bestämmes till

sammanlagt 33. Jag tillstyrker härvid en ökning av antalet lärare med två

heltidstjänstgörande vid vardera armélinjen och flyglinjen. Jag vill härvid

erinra om att fråga är om dels utökad undervisning, dels ur lärarsynpunkt

mer tidskrävande undervisning, dels ock en relativ minskning av

antalet deltidstjänstgörande lärare. Beträffande övriga föreslagna befattningar

för heltidstjänstgörande lärare vill jag föreslå inrättande av två

lektorstjänster i lönegrad Ao 26/24, en för matematik och en för teleteknik

m. m. Dessa tjänster, vid vilka icke bör utgå särskilt arvode, bör icke

knytas till viss undervisningslinje.

Vad överbefälhavaren anfört i fråga om undervisningsskyldigheten för

militära lärare lämnar jag utan erinran. Riktpunkten beträffande de civila

lärarnas undervisningsskyldighet bör vara vad som gäller för läroverkslektor,

dock att hänsyn skall tas dels till att undervisningen här är mer

kvalificerad, dels att utöver undervisningen kan ifrågakomma andra uppgifter,

exempelvis deltagande i tillämpningsövningar.

Vid bifall till vad jag nu förordat kommer för nästa budgetår vid den

nya högskolan att finnas tre linjechefer och 35 heltidstjänstgörande lärare.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

77

En sammanställning över den av mig nu föreslagna organisationen i

nämnda hänseenden framgår av bilaga B.

På skolans stat bör utöver linjecheferna upptagas samtliga föreslagna

lärarbefattningar utom 4, vilka jag föreslår skola såsom för närvarande

bestridas kommenderingsvägen. De nämnda 4 befattningarna avser specialämnen,

för vilka nu är kommenderade som heltidstjänstgörande lärare

en kapten ur vardera ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna

och marinintendenturkåren.

De på skolans stat upptagna lärarna bör placeras i lönegrad så, att 3

förste lärare i strategi samt vid armélinjen 5, vid marinlinjen 2 och vid

flyglinjen 2 kurschefer placeras i lönegrad År 26 eller År 24. övriga militära

lärare bör placeras i lönegrad År 24 eller År 21.

Antalet heltidstjänstgörande linjechefer och lärare vid den nya högskolan

kommer enligt mitt förslag att överstiga motsvarande antal vid nuvarande

högskolor med 9. Till en del — närmast vad gäller linjecheferna

— kan denna personalökning anses kompenserad genom bortfallet

av nuvarande tre skolchefer. För att ytterligare begränsa personalökningen

för krigsmakten sedd som helhet föreslår jag vidare, i viss anslutning till

vad överbefälhavaren framfört, indragning av tre till högskoleundervisningen

icke anknutna officersbeställningar, varav en vid flottan och två

vid flygvapnet.

Härvid skulle antalet officersbeställningar vid försvaret genom högskolans

tillkomst öka med sammanlagt tre.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att i reglemente för den nya krigshögskolan

och vid meddelande av dispositionsföreskrifter för vederbörliga

anslag närmare reglera frågor om antalet kurser och deras längd, kommenderingar

av lärare, elever m. fl., undervisningsskyldighet för lärare

in. m.

Sammanfattningsvis skulle på skolans stat för nästa budgetår uppföras

följande ordinarie tjänster, nämligen 1 chef Bo 4, 1 stabschef Br 1, 3 linjechefer

Ao 26, 12 militära förste lärare eller kurschefer År 26 eller År 24,

2 lektorer Ao 26 eller Ao 24, 17 militära lärare År 24 eller År 21, 1 kapten

(adjutant) År 21, 1 fanjunkare (motsvarande) År 13, 4 rustmästare (motsvarande)

eller överfurirer (motsvarande) År 11 eller År 9, varav dock

en tills vidare skall hållas vakant, 2 kanslibiträden Ao 7 och 5 kontorsbiträden

Ao 5. Vidare hör upptagas följande arvodesbefatlningar för

pensionerad personal, nämligen en förvaltningsofficer A: 24, en bibliotekarie

A: 24 och en förvaltningsunderofficer A: 17. Slutligen bör av ickeordinarie

personal beräknas följande, nämligen 2 kontorister Ae 9, ett biblioteksbiträde

Ae 7, ett kanslibiträde Ae 7, 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål

i reglerad befordringsgång (varav eu telefonist) samt en vakt
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kiinyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

mästare Ae 7. Kanslibiträdestjänsten i Ae 7 skall bibehållas övergångsvis

och må icke uppehållas. Vaktmästartjänsten bör vara inrättad endast så

länge den innehas av nuvarande innehavare av en motsvarande tjänst vid

KHS.

I samband med att de nu angivna tjänsterna inrättas bör indragas de

tjänster, som avses för de nuvarande högskolorna, samt därutöver ytterligare

ett antal tjänster. Härvid bör för arméns del indragas dels alla de

befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda under KHS,

dels en fanjunkare vid kavalleriet och en rustmästare vid Al; innehavarna

av sistnämnda två beställningar är nu kommenderade till KHS. För

marinens del bör indragas dels alla de befattningar, som nu på personalförteckningarna

är uppförda under KSHS, dels en kapten vid kustartilleriet

samt en kapten, eu flaggunderofficer och en högbåtsman vid flottan,

vilken personal nu är kommenderad till KSHS, dels en kommendörkapten

av 2. graden och tre högbåtsmän vid flottan. För flygvapnets del bör indragas

dels alla befattningar, som nu på personalförteckningarna är uppförda

under FKHS, dels följande för FKHS avsedda officersbeställningar

vid flygvapnet, nämligen en chef för flygkrigshögskolan Bo 3, en överstelöjtnant

eller major, en major, en major eller kapten och en kapten, dels

två kaptener vid flygvapnet. Hemställan om dessa ändringar beträffande

försvarsgrenarnas personalförteckningar göres vid anmälan av vederbörande

avlöningsanslag.

Till varje linjechef och militär lärare vid den nya högskolan — sammanlagt

således 36 befattningshavare — bör utgå ett utbiidningsarvode av

2 400 kronor; vid de nuvarande högskolorna finnes sammanlagt 24 arvoden

av i allmänhet denna storlek, vilka kan indragas. Därjämte bör, såsom

nu är fallet vid KHS, utgå två utbildningsarvoden om vardera 960 kronor

till vissa repetitörer. Förslaget angående utbildningsarvoden bör icke anses

innefatta ställningstagande till denna avlöningsforms användande på längre

sikt. — Vidare bör för adjutanten beräknas ett stabsarvode om 960 kronor.

Även i fortsättningen kommer för den militära högskoleundervisningen,

oaktat antalet heltidstjänstgörande lärare ökat, att erfordras ett antal deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare. Jag beräknar härför ett belopp

av 240 000 kronor, innebärande någon minskning i förhållande till vad

som för närvarande avses för detta ändamål.

För tillgodoseende av behovet av tillfällig skrivhjälp, viss personalförstärkning

vid biblioteket under omorganisationen m. m. räknar jag under

icke-ordinarieposten med ett belopp av 10 000 kronor.

Vid överföringen av personal från de nuvarande högskolorna till den

nya högskolan torde det i vissa fall bli aktuellt att vissa befintliga tjänster

föres på övergångsstat eller övergångsvis kvarstår i organisationen. Det

bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom liksom att i

övrigt meddela erforderliga föreskrifter för genomförande av organisations
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

79

förändringen. Från de anslag som för nästa budgetår anvisas för krigshögskolan

bör jämväl bestridas utgifterna vid nuvarande högskolor intill

dess den nya högskolan träder i verksamhet.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle för nästa budgetår erfordras

ett avlöningsansiag för den nya högskolan av 1 916 000 kronor. Anslaget

bör fördelas på olika poster på sätt framgår av avlöningsstaten i efterföljande

hemställan. Samtidigt bör försvarsgrenarnas avlöningsansiag minskas

med sammanlagt 1 780 000 kronor, varav för armén 828 000 kronor, för

marinen 524 000 kronor och för flygvapnet 428 000 kronor.

Rörande anslaget till de löpande omkostnaderna vill jag, i anslutning

till vad civilförvaltningen anfört, förorda att till sjukvård anvisas 8 000

kronor. Från posten till reseersättningar bör, såsom civilförvaltningen förordat,

bestridas för personal, som avlönas från skolan, samtliga hithörande

kostnader men för elever endast kostnader för i utbildningen ingående

resor. Utgifterna under posten beräknar jag med denna förutsättning för

nästa budgetår till 200 000 kronor. Med hänsyn till att i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 258) i skolans omkostnadsanslag preliminärt inräknats

ett belopp av 520 000 kronor för detta ändamål samtidigt som motsvarande

försvarsgrensanslag frånräknats ett belopp av ungefär denna storlek

bör dock posten för nästa budgetår formellt upptagas till 520 000

kronor. För bränsle, lyse och vatten bör beräknas av överbefälhavaren

föreslaget belopp, 90 000 kronor. Till övriga expenser bör anvisas 150 000

kronor eller ett något lägre belopp än det begärda. Här avsedda omkostnader

bör uppföras under ett särskilt förslagsanslag, benämnt Krigshögskolan:

Omkostnader, vilket således bör upptagas till 768 000 kronor. Utgifterna

vid den nya högskolan för här angivna ändamål motsvaras av

besparingar av samma storleksordning under försvarsgrenarnas anslag.

Vidare bör, i enlighet med överbefälhavarens förslag, anvisas ett reservationsanslag

benämnt Krigshögskolan: övningar av 600 000 kronor. Beloppet

motsvarar i stort sett för motsvarande ändamål för närvarande anvisade

medel.

För anskaffning av inventarier och andra engångskostnader i samband

med övertagandet av de nya skollokalerna har överbefälhavaren beräknat

sammanlagt 768 500 kronor, varav huvuddelen skulle anvisas för nästa

budgetår. Vissa begränsningar av det härför erforderliga beloppet synes

kunna göras, bland annat torde icke någon konlorstryckerimaskin böra

anskaffas innan resultaten av pågående utredning rörande hjälptryckerianläggningar

föreligger och prövats av Kungl. Maj :t. Sammanlagt bör för

hithörande ändamål beräknas ett belopp av 700 000 kronor, vilket i sin

helhet bör anvisas för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag

benämnt Krigshögskolan: Inventarier in. in.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning

för krigshögskolan i enlighet med vad jag i det föregående

anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av de i det föregående föreslagna personalförändringarna

vidtaga erforderliga övergångsåtgärder;

c) godkänna följande avlöningsstat för krigshögskolan, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 109 300

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................... 22 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................... 329 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 86 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 345 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 23 800

Summa kronor 1 916 000

d) till Krigshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 1 916 000 kronor;

e) till Krigshögskolan: Omkostnader för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 768 000 kronor;

f) till Krigshögskolan: Övningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor;

g) till Krigshögskolan: Inventarier m. m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

[6] Försvarsdepartementet: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 1 379 000 1 369 993

1960/61 (statsliggaren s. 165) 1 424 000

1961/62 (förslag) ............... 1 540 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 1 610 000 kronor.

Jag får nu framlägga slutligt förslag rörande medelsbehovet under förevarande

anslag för nästa budgetår.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj ds proposition nr 110 är 1961

Jag föreslår, att en ny tjänst för budgetsekreterare i ABr 25 inrättas

för departementets organisationsavdelning.

I det föregående (punkten 1) bär jag framlagt förslag om att de arbetsuppgifter

rörande tryckning och förrådshållning av publikationer in. m.

som för närvarande ankommer på försvarets kommandoexpeditions bokdetalj

från och med nästa budgetår skall åläggas försvarets civilförvaltning.

Vid bifall härtill bör tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare

— en i A: 27 och två i A: 24 — två underofficersbefattningar i

A: 17 samt tjänster för en förrådsförman i Ae 9 och en förrådsman i Ag 8

utgå vid kommandoexpeditionen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i årets statsverksproposition

föreslagit vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma

frågor beräknar jag vidare medel för uppflyttningar av tjänster

för en kontorist i Ao 9 till kansliskrivare i Ao 10 och ett kanslibiträde i

Ae 7 till kontorist i Ae 9.

Anslagsposten till ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft bör

uppräknas främst med hänsyn till inträffade lönehöjningar.

Med beaktande av det nu anförda samt av 1960 års lönereglering, löneklassförändringar

samt belastningen på olika anslagsposter beräknar jag

förevarande anslag till 1 540 000 kronor med den fördelning på olika poster

som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagsökningen utgör 116 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försvarsdepartementet, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen ....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ...................................

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ...............................

5. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ..........................................

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...................................................

Summa kronor 1 540 000

H ilning till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

51 000

710 000

70 000

1 920

130 000

245 000

313 080

19 000

ö—1827 Öl

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 540 000 kronor.

[7] Försvarsdepartementet: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 117 000 137 954

1960/61 (statsliggaren s. 166) 117 000

1961/62 (förslag) ............... 140 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 140 000 kronor.

Med hänsyn främst till belastningen å anslagsposterna till resor och till

publikationstryck föreslår jag, att anslaget höjes med 23 000 kronor till

140 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

[8] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 5 065 000 4 966 470

1960/61 (statsliggaren s. 166) 5 170 000

1961/62 (förslag) ............... 6 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 5 980 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 24/s och 26/io 1960) hemställer, att anslaget

höjes med 836 000 kronor.

. .i ,, . , , Ökning Minskning

1. Personalbehov i samband med övertagandet av

vissa av försvarets socialbyrås uppgifter

1 byrådirektör Ae 24, 1 förste byråsekreterare

Ae 23, 2 förste byråsekreterare Ae 21, 2 assistenter

Ae 15, 1 kanslibiträde Ao 7 samt 2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål

183 996

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

83

ökning Minskning

2. Omorganisation av hålkortscentralen

1 byråintendent Ae 21 — förste byråintendent

Ae 23, 1 byråassistent Ae 19, 1 assistent Ae 17,

1 assistent Ae 15, 1 assistent Ae 13 och 2 assistenter

Ae 12 ................................................... 114 768

1 förste maskinoperatör Ae 12 — assistent Ae 12,

1 maskinoperatör Ae 10 — tekniker Ae 10, 1

maskinoperatör Ae 9 — kontorist Ae 9 och 1

maskinoperatör Ae 7 — kanslibiträde Ae 7 ........

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål utgår ... 22 400

3 maskinoperatörer Ae 10, 1 maskinoperatör Ae 9,

2 maskinoperatörer Ae 7 och 4 maskinbiträden

Ae 5 utgår den 1 januari 1962 ........................ 63 594

3. övriga personalförändringar

a. Lönebyrån

3 kontorister Ao 9 — kansliskrivare, vikariats
lön

Ae 10 ................................................ 2 268

b. Kameralbyrån

1 förste byråsekreterare Ao 21 — Ao 23 ......... 2 784

1 förste förrådsman Ae 8 .............................. 13 080

1 tekniker Ae 9 utgår ................................. 13 788

1 förrådsman Ao 7 — tekniker Ae 9 ............... 1 344

c. Revisionsbyrån

1 förrådsman Ae 7 — förste förrådsman Ae 8 ... 636

1 amanuens i reglerad befordringsgång utgår ... 24 348

d. Juridiska byrån

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ............ 1 344

1 kontor sbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ao 7 ... 1224 4 5 6 7 8 9

4. Arvode till organisationsföredragande ................. 1 200

5. Lönegradsuppflyttningar enligt prop. 1960: 151 ... 57 046

6. Löneklassuppflyttningar m. m......................... 30 469

7. 1960 års lönereglering .................................... 536 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ...... 4 620

9. Avrundning m. m........................................... 9 351

960 130 124 130

+ 836 000

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 dr 1961

Motiv

1. Efter förslag i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 302—307)

har riksdagen fattat beslut om avveckling av försvarets socialbyrå samt

om överförande av huvuddelen av byråns uppgifter till försvarets civilförvaltning.

Kungl. Maj:t bemyndigades i samband härmed att meddela de

närmare föreskrifter som erfordrades för genomförande av ifrågavarande

omorganisation. Med överlämnande av en inom försvarets civilförvaltning

utarbetad promemoria med synpunkter och förslag i anledning av vad i

förenämnda proposition anförts beträffande avveckling av försvarets socialbyrå

har civilförvaltningen den 15 juni 1960 ingivit förslag till åtgärder i

ämnet. Kungl. Maj :t har sedermera den 15 september 1960 förordnat, att

försvarets socialbyrå skall nedläggas med utgången av mars 1961 samt att

därvid, vad beträffar fördelningen av byråns arbetsuppgifter, till försvarets

civilförvaltning skall överföras huvuddelen av dessa uppgifter, nämligen

ärenden rörande familjebidrag, ersättningsfyllnad till i militärtjänst skadade,

värnpliktslån, civilanställningsförmåner och civilanställningsutbildning.

Vidare har föreskrivits, att byrån åliggande återstående uppgifter,

d. v. s. rekryteringsverksamheten, skall överföras till försvarsgrenscheferna

(inspektören för kustartilleriet) i vad denna verksamhet angår den egna

försvarsgrenen (kustartilleriet), dock att försvarets civilförvaltning skall

äga vissa samordnande och granskande uppgifter i vad avser den med

rekryteringen förenade upplysningsverksamheten. Kungl. Maj :t har slutligen

medgivit att för handläggning inom civilförvaltningen av de nytillkommande

ärendena må från och med den 1 april 1961 tills vidare under

budgetåret 1960/61 utöver vad som föreskrives i gällande personalförteckningar

finnas inrättade vissa i beslutet närmare angivna extra ordinarie

tjänster.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslår civilförvaltningen i

anledning av överförandet till ämbetsverket av förutnämnda arbetsuppgifter

inrättande av sammanlagt nio nya tjänster. För kanslibyrån, till vilken

ärenden rörande familjebidrag och värnpliktslån avses skola föras, beräknas

sålunda följande nya tjänster, nämligen för en byrådirektör i Ae 24,

en förste byråsekreterare i Ae21, två assistenter i Ae 15 och ett kanslibiträde

i Ao 7. För lönebyrån, inom vilken på civilförvaltningen ankommande

ärenden rörande rekryterings- och civilans tällningsverksamheten

avses skola handläggas, beräknas vidare tjänster för en förste byråsekreterare

i Ae 23 och för en förste byråsekreterare i Ae 21. Slutligen avses för

den för kansli- och lönebyråerna gemensamma skrivcentralen en ny tjänst

för biträde för skriv- och kontorsgöromål ävensom en dylik tjänst för

registratorsexpeditionen. Härjämte föreslås vissa jämkningar i kansli- och

lönebyråernas organisation. Sålunda förutsättes en helt ny sektion — värnpliktslönesektionen

— skola tillkomma inom kanslibyrån.

De av civilförvaltningen föreslagna tjänsterna överensstämmer i huvud
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kitngl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

sak med de preliminära personalberäkningar som redovisades vid förra

årets principbeslut angående avveckling av socialbyrån (prop. 1960: 1, bil.

6, s. 304). Preliminärt beräknades dock en amanuensbefattning i stället

för en förste byråsekreterare i Ae 21 för lönebyrån samt tre tjänster för

skriv- och kontorsgöromål i stället för två och en tjänst för kontorist i

Ae 9 i stället för kanslibiträde.

2. Såsom anmäldes till 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 110)

har Kungl. Maj :t den 11 december 1959 bemyndigat civilförvaltningen att

teckna kontrakt angående förhyrande av en databehandlingsmaskin, typ

IBM 1401. Ämbetsverket upplyser, att ifrågavarande maskin beräknas

kunna levereras omkring den 1 oktober 1961. För närvarande utgöres personalen

vid civilförvaltningens hålkortscentral av tre befattningshavare för

planeringsarbete och 21 befattningshavare för det maskinella halkortsarbetet.

Sistnämnda befattningshavare är indelade i grupper, som var och

en tilldelats viss arbetsuppgift i form av en hålkortsrutin. Civilförvaltningen

framhåller, att vid övergång från nuvarande hålkortsmaskiner till

elektroniskt databehandlingssystem, IBM 1401, erfordras i första hand en

såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av planeringsarbetet. Tills

vidare räknar ämbetsverket med att planeringsavdelningen bör bestå av

— förutom en förste byråintendent i lönegrad 23 — en byråassistent, fyra

assistenter, en tekniker samt en kontorist.

Det maskinella arbetet avses skola utföras a en maskindetalj, bestående

av två enheter — 1401-gruppen och hålkortsgruppen. Civilförvaltningen

anför härom.

För 1401-gruppen erfordras sex tjänstemän, vilka skola bilda två arbetslag

om vartdera tre man. Åt varje lag avses skola uppdragas ett flertal

rutiner, som måste behandlas i maskinen. Av varje lag måste krävas

kännedom om alla rutiner. Varje i laget ingående enskild operatör måste

ha betydande maskin- och programmeringskunskaper för att kunna

penetrera ett program och redigera om detsamma, därest så erfordras. För

ifrågavarande arbetsuppgifter beräknar civilförvaltningen, förutom en

assistent i Ae 17 som chef "för detaljen, fyra assistenter och två maskinoperatörer.

Hålkortsgruppen skall i vissa fall framtaga delresultat av databehandlingsarbetet

och kommer därför ej att belastas med maskinbeai betningar

av kvalificerad natur. Kraven på hålkortsoperatörerna bli sålunda icke

så stora. Vissa uppgifter av statistisk art komma dock fortfarande att

bearbetas hålkortsmässigt. Denna grupp bör bestå av två maskinoperatörer

och två maskinbiträden.

Civilförvaltningen anser det nödvändigt att åstadkomma befordringsmöjligheter

för personalen vid hålkortscentralen och hävdar, att ett antal

i och för sig relativt likvärdiga tjänster med hänsyn härtill bör differentieras

i lönehänseende. Mot bakgrunden härav föreslår ämbetsverket, att

följande tjänster tillkommer, nämligen eu för förste byråintendent i Ae 23,

eu för byråassistent i Ac 19, sex för assistent, av vilka eu i Ae 17, en i Ae 15,

opaginerad Kontrollera mot PDF

«(>

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1901

en i Ae 13 och tre i Ae 12, en för tekniker i Ae 10, en för kontorist i Ae 9

och en för kanslibiträde i Ae 7. I anslutning härtill anses följande tjänster

i nuvarande organisation kunna utgå, nämligen en för byråintendent i

Ae21, en för förste maskinoperatör i Ae 12, fyra för maskinoperatör i

Ae 10, två för maskinoperatör i Ae 9, tre för maskinoperatör i Ae 7, fyra

för maskinbiträde i Ae 5 samt två för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Av de utgående tjänsterna säges emellertid sex för maskinoperatör,

av vilka tre i Ae 10, en i Ae 9 och två i Ae 7, samt fyra tjänster för maskinbiträde

böra bibehållas under en kortare övergångstid. Civilförvaltningen

utgår från att de kan indragas från och med den 1 januari 1962. Sammanfattningsvis

innebär den föreslagna nya organisationen, att elva nya tjänster

tillkommer, medan 17 utgår. Civilförvaltningen beräknar den årliga

minskningen av avlöningskostnaderna vid genomförd organisation till

31 500 kronor.

3. a. Vid lönebvråns avlöningscentral, till vilken avlöningsuträkning

och avlöningsutbetalning av tjänstemannalönerna inom försvaret är centraliserad,

utföres det manuella uträkningsarbetet av sex kontorister i

A 9. Med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar anses tre kontorister

i lönehänseende böra givas ett försteg framför de övriga. På grund av pågående

utveckling i vad avser den centraliserade avlöningsuträkningen bör

emellertid några nya ordinarie tjänster icke tillskapas utan innehavarna

av åsyftade tre kontoristtjänster bör i stället beredas vikariatslöneförordnande

såsom kansliskrivare i lönegrad 10.

b. Förslaget om uppflyttning av tjänsten för förste byråsekreterare,

vilken är placerad å kameralbyrån och avses för ärenden rörande lägeroch

manskapskassor, har även framförts för innevarande budgetår (prop.

1960: 1, bil. 6, s. 106).

I samband med utflyttning av civilfövaltningens blankettförråd till ett

under byggande varande förråd i Solvalla beräknas det nya blankettförrådet

komma att omfatta omkring 50 % fler blanketter än det nuvarande.

På grund härav erfordras enligt civilförvaltningen personalökning med en

förste förradsman i Ae 8. Innehavaren av tjänsten säges även böra kunna

tjänstgöra som bilförare.

En tjänst för tekniker i Ae 9 vid blankettkontorets tryckeri kan utgå

på grund av rationalisering.

Föreståndare för ämbetsverkets skrivmaterielförråd är för närvarande

förrådsman i Ao 7. Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör i stället för

befattningen avses en tekniker i Ae 9.

c. Till följd av rationalisering inom revisionsbyrån kan en tjänst för

amanuens i reglerad befordringsgång indragas från och med nästa budgetår.

För föreståndare för revisionsbyråns räkenskapsarkiv finnes en tjänst

för förradsman i Ae 7. Göromålen bestrides emellertid av innehavaren av

en på övergångsstat förd tjänst för expeditionsvakt i Ao 7, varvid förråds
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

87

mannatjänsten hålles vakant. Civilförvaltningen föreslår, att förrådsmannatjänsten

med hänsyn till arbetsuppgifterna utbytes mot tjänst för förste

förrådsman i Ae 8.

d. Med hänsyn till arten och omfattningen av arbetsuppgifterna bör

en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 och en för kontorsbiträde i Ao 5, vilka

är placerade vid patentsektionens expedition respektive indrivningsdetaljen,

böjas till kontorist i Ae 9 respektive kanslibiträde i Ao 7. Förslaget om

böjning av kontorsbiträdestjänsten har framförts tidigare (prop. 1960: 1,

bil. 6, s. 107).

4. I propositionen 1960: 126 angående organisationen av den statliga

centrala rationaliseringsverksamheten, in. m. (s. 75) har bland annat framlagts

förslag om särskilt arvode till organisationsföredragande vid myndighet

utan egen särskild rationaliseringsavdelning. Mot förslaget har riksdagen

icke haft något att erinra. I enlighet härmed upptager civilförvaltningen

i sina medelsäskanden ett arvode om 1 200 kronor för ändamålet.

Civilförvaltningen anmäler, att under nästa budgetår ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål beräknas komma att uppfylla fordringarna för

att jämlikt gällande grunder för reglerad befordringsgång ifrågakomma

till tjänst för kontorsbiträde i Ao 5.

Slutligen anmäler ämbetsverket sin avsikt att låta anordna viss vidareutbildning

av personal vid verket. Civilförvaltningen förutsätter, att kostnaderna

härför kan bestridas från verkets avlönings- och omkostnadsanslag

och räknar icke med att någon uppräkning av dessa anslag för ändamålet

skall erfordras.

Departementschefen

Jag vilt erinra om att riksdagen efter förslag i 1960 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 302—307) fattat beslut om att försvarets socialbyrå skall

avvecklas samt att huvuddelen av byråns uppgifter skall överföras till

försvarets civilförvaltning. I samband härmed erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande

att utfärda de närmare föreskrifter som erfordrades för genomförande

av ifrågavarande omorganisation. I enlighet härmed har Kungl.

Maj :t den 15 september 1960 förordnat, att försvarets socialbyrå skall

nedläggas med utgången av mars 1961 samt att därvid huvuddelen av

byråns arbetsuppgifter skall överföras till försvarets civilförvaltning. I enlighet

härmed tillföres civilförvaltningen ärenden rörande familjebidrag,

ersättningsfyllnad till i militärtjänst skadade, värnpliktslån, civilanställningsförmåner

och civilanställningsutbildning. Byråns övriga uppgifter,

d. v. s. rekryteringsverksainheten, skall överföras till försvarsgrenscheferna

(inspektören för kustartilleriet) i vad verksamheten rör den egna försvarsgrenen

(kustartilleriet), dock att försvarets civilförvaltning skall äga vissa

samordnande och granskande uppgifter i vad avser den med rekryteringen

förenade upplysningsverksamheten.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

I anledning av överförandet till civilförvaltningen av förenämnda arbetsuppgifter

föreslår jag inrättande av nya tjänster i ämbetsverket för en

byrådirektör i Ae 24, en förste byråsekreterare i Ae 23, två förste byråsekreterare

i Ae 21, två assistenter i Ae 15, ett kanslibiträde i Ae 7 och två

biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Den

föreslagna personalförstärkningen överensstämmer med civilförvaltningens

förslag med undantag av att ämbetsverket räknat med en ordinarie kanslibiträdestjänst

i stället för en extra ordinarie.

I förhållande till personaluppsättningen vid socialbyråns normalorganisation

innebär förevarande förslag dels en ökning med en byrådirektör

i Ae 24 och två förste byråsekreterare i Ae 21, dels ock en minskning med

en byråchef i Bp 1, en förste byråsekreterare i Ae 23, tre amanuenser i

reglerad befordringsgång, en assistent i Ae 15, en kansliskrivare i Ae 10,

en expeditionsvakt i Ae 7 och tre biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Jag vill i förevarande sammanhang även erinra om att Kungl. Maj :t

genom förenämnda bestämmelser den 15 september 1960 föreskrivit, att

inom kanslibyrån må finnas inrättad en värnpliktslönesektion.

Jag tillstyrker dkn föreslagna omorganisationen av hålkortscentralen

inom kameralbyrån. I anslutning till förslag av civilförvaltningen i skrivelse

den 15 februari 1961 bör därvid en tjänst för byrådirektör uppflyttas

från Ae 24 till Ae 26. I enlighet med civilförvaltningens förslag i petitaskrivelsen

räknar jag vidare från och med nästa budgetår med nya tjänster

för en förste byråintendent i Ae 23, en byråassistent i Ae 19, sex assistenter

— en i Ae 17, en i Ae 15, en i Ae 13 och tre i Ae 12 — en tekniker

i Ae 10, en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde i Ae 7. Följande tjänster

bör därvid utgå, nämligen för en byråintendent i Ae 21, en förste maskinoperatör

i Ae 12, nio maskinoperatörer — fyra i Ae 10, två i Ae 9 och tre

i Ae 7 — fyra maskinbiträden i Ae 5 samt två biträden för skriv- och

kontorsgöromål. Av de utgående tjänsterna bör emellertid sex för maskinoperatör,

av vilka tre i Ae 10, en i Ae 9 och två i Ae 7, samt de fyra

tjänsterna för maskinbiträde i Ae 5 övergångsvis kvarstå längst intill den

1 januari 1962.

Jag föreslår, att innehavarna av tre tjänster för kontorist i Ao 9 vid

lönebyråns avlöningscentral må förordnas att mot vikariatslön bestrida

göromål som ankommer på kansliskrivare i lönegrad Ae 10.

En tjänst för tekniker i Ae 9 vid blankettkonlorets tryckeri inom kameralbyrån

bör i enlighet med civilförvaltningens förslag indragas. Härjämte

föreslår jag indragning av en tjänst för revisor i Ao 19 vid revisionsbyrån.

Civilförvaltningen har för sin del föreslagit indragning av en amanuensbefattning.

Jag biträder förslaget att en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid juridiska

byråns patentsektion utbytes mot tjänst för kontorist i Ae 9. Jag kan likaledes

tillstyrka förslaget om utbyte av en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5

vid juridiska byrån mot tjänst för kanslibiträde i Ao 7.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:(s proposition nr 110 år 1961

I enlighet med civilförvaltningens förslag räknar jag slutligen med alt

en tjänst för kontor sbiträde i Ao 5 tillkommer vid ämbetsverket i utbyte

mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång.

I övrigt är jag inte beredd tillstyrka de av civilförvaltningen framförda

förslagen till tjänsteförändringar vid ämbetsverket för nästa budgetår. Jag

föreslår emellertid därjämte att en befattning för pensionerad officer,

mobiliseringsofficer i A: 24, uppflyttas till A: 27.

Enligt vad jag inhämtat har en tjänst för byråsekreterare i Ao 19 å

övergångsstat utgått, sedan innehavaren av tjänsten från och med den 1

juli 1960 erhållit högre ordinarie tjänst. Jag vill vidare erinra om att

Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 med stöd av riksdagens bemyndigande

(prop. 1960:151, SU 143, rskr. 323) förordnat, att tjänster för två byråsekreterare

i Ao 19 och en revisor i Ao 19 skulle föras på övergångsstat.

Eu av tjänsterna för byråsekreterare har sedermera från och med den 1

januari 1961 utgått, varjämte revisorstjänsten från samma dag återförts

till ordinarie stat.

Jag beräknar under förevarande anslag i enlighet med civilförvaltningens

förslag ett särskilt arvode om 1 200 kronor till organisationsföredragande

inom ämbetsverket.

Civilförvaltningen har förutsatt, att kostnaderna för vidareutbildning av

personal vid verket skall bestridas från verkets avlönings- och omkostnadsanslag.

Jag vill emellertid erinra om att förslag sedermera framlagts i årets

statsverksproposition (bil. 6, s. 307—310) om att kostnaderna för dylik utbildning

skall bestridas från ett särskilt reservationsanslag Vidareutbildning

av viss civil personal.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande tryckning och 1''örrådshållning

av publikationer m. m. inom försvaret (punkt 1). I enlighet med

vad jag därvid anfört bör nya tjänster inrättas i försvarets civilförvaltning

för en förste byråintendent i Ao 23, en förste tryckeriassistent i Ae 19,

en assistent i Ael7, tre assistenter i Ae 15, en förrådsförvaltare i Ao 13,

en förrådsförman i Ae 9, tre förste förrådsmän i Ae 8, fyra förrådsmän i

Ae eller Ag 7 samt tre biträden för skriv- och kontorsgöromål, ävensom

arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad

underofficer i A: 17. Vid ämbetsverket kan därvid tjänster för en byråintendent

i Ao 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång, en assistent

i Ae 16 och en förrådsmästare i Ao 12 utgå.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag beaktar

jag _ förutom tidigare nämnda personalförändringar m. in. — 1960 års

lönereglering, löneklassuppflyttningar m. m. samt belastningen på olika anslagsposter.

Anslaget beräknar jag för nästa budgetår till 6 000 000 kronor

med den fördelning på olika poster som framgår av avlöningsstaten i efterföljande

hemställan.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 år 1961

Anslagshöjningen utgör 830 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försvarets civilförvaltning, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 380 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................... 29 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................... 3 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 2 172 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 328 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... 88 000

Summa kronor 6 000 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

[9] Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 1 194 000 1 156 574

1960/61 (statsliggaren s. 168) 1 234 000

1961/62 (förslag) ............... l 830 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 2 155 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 593 000

kronor.

Ökning Minskning

1. Övertagandet av arbetsuppgifter från försvarets

socialbyrå ..................................................... 13 000

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 91

ökning Minskning

2. Anskaffning av databehandlingssystem

a) Årliga kostnader

Hyra för anläggningen .............................. 430 100

Hyra för ytterligare en minnesenhet ........... 26 800

Hyra för återlämnade hålkortsmaskiner (från

1.1.1962) ................................................. 179 500

b) Engångskostnader

Tull och importkostnader ........................... 248 000

Bandrullar ............................................... 20 000

Luftkonditionering .................................... 15 000

Bandskåp in. m........................................ 15 000

Ombyggnad av hålkortsmaskiner ................. 16 000

Allmän varuskatt ...................................... 46 000

3. ökad kursverksamhet .................................... 7 500

4. Rabattavtal med järnvägsstyrelsen ................... 2 500

5. Belastningen å posten till publikationstryck ...... 2 000

6. Ersättning för uppvärmning av konstfackskolans

lokaler ........................................................ 50 000

7. ökade inkomster av bokbinderiverksamhet ........ 10 000

8. Avrundning ................................................... 400

837 400 244 400

+ 593 000

Motiv

1. Vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag i det föregående

har en kortfattad redogörelse lämnats för de ärendesgrupper som vid försvarets

socialbyrås avveckling skall överföras till civilförvaltningen. Ämbetsverket

beräknar det ökade medelsbehovet för omkostnader i samband härmed

till sammanlagt 13 000 kronor. Av detta belopp hänför sig 8 000 kronor

till reseverksamhet och 5 000 kronor till expenser. För innevarande budgetår

har under socialbyråns omkostnadsanslag anvisats 6 000 respektive

21 000 kronor för angivna ändamål.

2. Genom beslut den 11 december 1959 bemyndigade Kungl. Maj:t försvarets

civilförvaltning att teckna kontrakt angående förhyrande av en

databehandlingsmaskin, typ IBM 1401. I det föregående under civilförvaltningens

avlöningsanslag har redovisats förslag angående omorganisation

av ämbetsverkets hålkortscentral med anledning av övergången till elektroniskt

databehandlingssystem.

Den årliga hyreskostnaden för den nya anläggningen uppgår till 573 500

kronor. Civilförvaltningen antar emellertid, att maskinen kommer att levereras

först den 1 oktober 1961, och beräknar därför medelsbehovet för nästa

budgetår till 430 000 kronor. Den beställda anläggningen är försedd med

s. 92 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

92

en minnesenhet. Sedermera har leverantören meddelat, att anläggningen

kan byggas ut och utrustas med ytterligare minnesenheter, var och en om

4 000 positioner. Den årliga kostnaden för ytterligare en minnesenhet uppgår

till 35 700 kronor. För nästa budgetår skulle erfordras 26 800 kronor.

Beträffande fördelarna med ytterligare en minnesenhet anför ämbetsverket

följande.

Vid verkställda undersökningar beträffande de vinster, som kunna ernås

vid en dylik utbyggnad av anläggningen, har konstaterats, att enbart i fråga

om två av civilförvaltningens egna arbetsrutiner uppkommer en besparing

med tillsammans 44 000 kronor för år, eller alltså väsentligt mera än en

årshyra för utbyggnaden. I fråga om de arbeten, som utföras för andra

myndigheters räkning och som även komma att behandlas i anläggningen,

innebär en större minneskapacitet vidgade möjligheter i planeringen och

även i detta fall mindre maskinkostnader. Belastningen minskar och härigenom

uppkomma möjligheter att utnyttja anläggningen för ytterligare

arbetsuppgifter.

Civilförvaltningen har ansett ytterligare lönsamhetsberäkningar beträffande

driftskostnaderna erforderliga. Dylika beräkningar pågå för närvarande

och ämbetsverket avser att anmäla resultatet härav i särskild ordning.

Civilförvaltningen anser sig dock redan nu kunna konstatera, att

anskaffningen av ytterligare en minnesenhet är så ekonomiskt lönande, att

ämbetsverket finner sig böra föreslå, att anläggningen kompletteras i nyssnämnt

hänseende.

Utöver de årliga kostnaderna tillkommer vissa engångskostnader, sammanlagt

uppgående till 360 000 kronor. Sålunda uppgår tull- och importkostnaderna

för databehandlingsmaskinen till 233 000 kronor och för en

extra minnesenhet till 15 000 kronor, kostnader för första uppsättning

bandrullar utgör 20 000 kronor, för luftkonditionering av anläggningen

erfordras 15 000 kronor, kostnader för anskaffning av bandskåp, vagnar

och övrig inredning uppgår till 15 000 kronor samt för ombyggnad av kvarvarande

hålkortsmaskiner till samma teckenrepresentation som databehandlingsmaskinen

beräknas 16 000 kronor. Kostnaderna för allmän varuskatt

beräknas slutligen till 46 000 kronor.

Till följd av anskaffningen av databehandlingsanläggningen blir efter

viss övergångstid en del av de nuvarande hålkortsmaskinerna obehövliga.

Civilförvaltningen räknar med att ifrågavarande maskiner skall kunna

återlämnas den 1 januari 1962. De inbesparade hyreskostnaderna härför

beräknas under budgetåret 1961/62 uppgå till 179 500 kronor.

Då databehandlingsanläggningen i stor utsträckning även skall användas

för andra ändamål än civilförvaltningens egna arbetsuppgifter bör enligt

ämbetsverket måhända övervägas, huruvida icke kostnaderna till viss de!

bör bestridas från andra anslag.

3 och 4. Kursverksamheten, exempelvis i vad avser kassatjänst, har

ökat i omfattning. Till följd härav beräknas medelsbehovet för resor öka

med 7 500 kronor. Å andra sidan väntas i anslutning till avtal med järn
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

93

vägsstyrelsen angående transporter på järnväg för försvaret en besparing

på omkring 2 500 kronor uppkomma.

5. Med hänsyn till belastningen under de tre sistförflutna budgetåren

föreslår civilförvaltningen, att anslagsposten till publikationstryck minskas

med 2 000 kronor.

6. För uppvärmning av konstfackskolans lokaler inflyter numera ersättning.

Den beräknas för nästa budgetår till 50 000 kronor.

7. Inkomsterna av bokbinderiverksamhet har ökat. För nästa budgetår

beräknas inkomsterna uppgå till 40 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 10 000 kronor.

Departementschefen

Civilförvaltningen har under förevarande anslag räknat med ökningar

av medelsbehovet om sammanlagt 593 000 kronor. Av detta belopp har

360 000 kronor beräknats för utgifter av engångsnatur, huvudsakligen avseende

kostnader för förhyrande av databehandlingsmaskin, typ IBM 1401.

För egen del föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

1 830 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 596 000 kronor. Jag

förutsätter härvid, att samtliga kostnader för civilförvaltningens databehandlingsanläggning

och hålkortsutruslning m. in. — i vart fall tills

vidare — skall bestridas från förevarande anslag, oaktat anläggningen i

stor utsträckning även kommer att användas för andra ändamål än civilförvaltningens

egna arbetsuppgifter. Vid anslagsavvägningen beaktar jag

vidare, att anslagsposten till bränsle med hänsyn till belastningen bör uppräknas

med 10 000 kronor. Det ökade medelsbehovet för kursverksamhet

uppskattar jag till 2 500 kronor i stället för föreslagna 7 500 kronor och

förutsätter därvid — som jag berört vid anmälan av civilförvaltningens

avlöningsanslag — att kostnaderna för vidareutbildning av civil personal

skall bestridas från särskilt anslag. För merkostnader under förevarande

anslag till följd av civilförvaltningens övertagande av socialbyråns uppgifter

beräknar jag vidare för egen del 11 000 kronor. I övrigt biträder

jag i huvudsak civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet. Det torde

emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att vid fastställande av stat för

anslaget taga slutlig ställning Lill hur detta bör fördelas på olika ändamål.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 1 830 000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[10] Försvarets förvaltningsilirektion: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

182 539

1959/60 ..............................

1960/61 (statsliggaren s. 190)

1961/62 (förslag) ...............

203 000

214 000

280 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

förvaltningsdirektion: Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett

förslagsanslag av 242 000 kronor.

Yrkande

Försvarets förvaltningsdirektion (skr. 25/s 1960) hemställer, att anslaget

höjes med 82 000 kronor.

1. Vid inrättandet av tjänsten som kanslidirektör placerades denna i

lönegrad Cp 16 (prop. 1954: 109, s. 150 och 449). Som motiv härför anfördes,

att befattningshavaren måste besitta höga kvalifikationer samt att

en auktoritativ ställning borde beredas honom. Samtidigt med placeringen

av kanslidirektörstjänsten i Cp 16 placerades vissa befattningar för avdelningschefer

(motsvarande) vid försvarsgrensförvaltningarna i lönegrad

M15 (C15). Vid 1957 års löneplansrevision inplacerades emellertid i lönegrad

4 på den nya löneplan B såväl lönegrad 15 som 16 på dåvarande löneplan

2. Kanslidirektörstjänsten blev därmed i lönehänseende jämställd med

tjänsterna för avdelningschefer (motsvarande) vid förvaltningarna. En

uppflyttning av kanslidirektörstjänsten till lönegrad Bp 5 anses återställa

den tidigare relationen och ligga i överensstämmelse med de motiv som

anfördes för tjänstens placering i förutvarande lönegrad Cp 16.

2. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna ökat erfordras personalförstärkning.

Bland de områden där arbetsuppgifter måst eftersättas nämnes främst

huvudförvaltningsprincipens tillämpning. Här anses en avsevärt större,

1. Kanslidirektören Bp 4 — Bp 5 .............................

2. 2 förste byråsekreterare högst Ae 23 .....................

3. Lönegradsförändringar enligt proposition 1960: 151

4. Löneklassförändringar ........................................

5. 1960 års lönereglering .......................................

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter .........

7. Avrundning ......................................................

ökning Minskning

2 988

54 048

3 024

30

21 841

600

531

82 531 531

+ 82 000

Motiv

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

95

kontinuerlig arbetsinsats krävas från direktionen än vad som hittills varit

möjligt. Vidare har direktionens uppgifter i fråga om samordningen av

anskaffningsverksamheten och krigsproduktionsplanläggningen blivit eftersatt.

Samarbetsdelegationernas verksamhet har icke heller kunnat följas i

önskvärd utsträckning. Härutöver anföres, att önskemål om medverkan

från direktionens kansli i mera begränsade samordningsfrågor endast delvis

har kunnat tillgodoses. En ökning av antalet tjänster säges därför vara

ofrånkomlig. Den erforderliga ökningen anges till två tjänster för förste

byråsekreterare i högst Ae 23. Därest förslag i fråga om förvaltningsdirektionens

uppgifter från 1958 års försvarsledningskommitté (SOU 1960: 12)

realiseras, säges kravet på personalökning bli än större.

I yttrande över 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande har förvaltningsdirektionen

vidhållit sina i petitaskrivelsen framlagda förslag och

därjämte föreslagit uppflyttning av tjänsten för byrådirektör i Ae 26 till

byråchef i Be 1.

Departementschefen

Jag har tidigare denna dag framlagt förslag rörande krigsmaktens högsta

ledning (prop. 109). Jag har därvid även behandlat försvarets förvaltningsdirektions

ställning och arbetsuppgifter. I enlighet med vad jag därvid anfört

bör det till direktionens ordförande utgående arvodet höjas med 7 000

kronor till 12 000 kronor.

Jag föreslår vidare, att löneställningen för tjänsten för kanslidirektör

höjes från Bp eller Br 4 till Bp eller Br 5.

Slutligen tillstyrker jag, att en ny tjänst för förste byråsekreterare eller

förste byråingenjör i högst Ae 23 inrättas för direktionens kansli.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag beaktar

jag — förutom tidigare nämnda personalförändringar — 1960 års lönereglering,

löneklassförändringar m. m. samt belastningen på olika anslagsposter.

Anslaget beräknar jag för nästa budgetår till 280 000 kronor med

den fördelning på olika anslagsposter som framgår av avlöningsstaten i

efterföljande hemställan.

Anslagshöjningen utgör 66 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försvarets förvaltningsdirektion, som

föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets förvaltningsdirektion,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62:

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ... 40 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 17 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 163 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 4 000

Summa kronor 280 000

c) till Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Försvarets förvaltningsdirektion:

Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1959/60 ..............................

18 000

17 191

1960/61 (statsliggaren s. 191)

18 000

1961/62 (förslag) ...............

20 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

förvaltningsdirektion: Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna

ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Y rkande

Försvarets förvaltningsdirektion hemställer, att anslaget höjes med 6 000

kronor. Den sänkning av anslaget med 2 000 kronor som företogs från och

med budgetåret 1959/60 har enligt direktionens mening icke visat sig

lämplig, varför en återgång till anslagssumman 20 000 kronor bör ske vid

oförändrad personalorganisation. Vid bifall till förslaget om inrättande av

två nya tjänster (se i det föregående under förvaltningsdirektionens avlöningsanslag)

bör vidare förevarande anslag höjas med 2 000 kronor för

vardera tjänsten.

Departementschefen

För egen del föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med 20 000 kronor, vilket innebär en höjning med 2 000 kronor. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

97

[12] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 16 140 000 16 388 525

1960/61 (statsliggaren s. 191) 17 040 000

1961/62 (förslag) ............... 8 651 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag av 19 485 000

kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben (skr. ''Va 1960) hemställer, att anslaget, såvitt

avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 703 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster in. in.

2 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 24 ............... 66 384

1 major Ao 24 ................................................ 29 928

2 kaptener År 21 ............................................. 51264

1 pensionerad underofficer A: 17 ..................... 7 978

1 aktuarie Ae 21 ............................................. 25 632

1 ingenjör Ae 14 ............................................. 17 868

1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .............................. 12 444

1 portvakt Ae 8 ............................................. 13 080

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål ............ 18 288

Visst arvode ................................................... 2 250

2. Lönegradsuppflyttningar

1 regementsofficer Bo 1 — Bo 3 ........................ 4 392

1 kapten År 21 -major eller kapten Ao24 eller År 21 4 296

1 pensionerad officer A: 24 A: 29 .................. 3 087

1 arkivassistent Ae 10 — kartassistent Ae 13 ......... 2 412

1 kansliskrivare Ae 10— förste kansliskrivare Ae 12 1 572

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kansli
biträde

Ae 7 ................................................ 1 224

3. överföring av vissa kostnader från annat anslag ... 358 848

4. Omräkning

Löneklassuppflyttningar in. in............................ 70 000

Anslagsbelastning in. in..................................... 29 100

7—1827 61 Bihung till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Mnj:ts proposition nr Ilo är 1001

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

Ökning Minskning

8 000

Avrundat

715 603 12 444

+ 703 159

703 000

Motiv

1. Försvarsstabschefen upprepar sitt tidigare framförda äskande om inrättande

av en beställning för regementsofficer i Ao 26 eller Ao 24 vid vardera

planeringsavdelningen och forskningsavdelningen (jfr senast prop.

1960: 1, bil. 6, s. 177).

Vidare föreslår försvarsstabschefen ånyo, all beställningar inrättas fölen

major i Ao 24 vid utrikesavdelningen och en kapten i År 21 vid signaltjänstavdelningen

(prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178 och 179).

En beställning för kapten i År 21 äskas för inrikesavdelningen. Beträffande

motiven för detta yrkande torde få hänvisas till de handlingar, som

kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I äskandena för innevarande budgetår föreslog chefen för försvarsstaben

inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 16,

avsedd för expeditionen vid sektion 1 (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178). Med

beaktande av numera tillämpad löne&tällning för ifrågavarande befattningar

föreslår försvarsstabschefen nu att för ändamålet inrättas en arvodesbefattning

i A: 17.

Inom en detalj vid flyg- och luftförsvarsavdelningen sker, bland annat,

granskning av flygfotografier, tillståndsgivning för fotografer och för

flygning inom förbjudna områden samt handläggning av luftfartsfrågor.

Detaljchefen biträdes av en frivilligt tjänstgörande reservkapten, som anställts

genom ianspråktagande av de tjänstgöringsmånader som Kungl.

Maj:t medgivit för anställande av frivilligt tjänstgörande personal. Med

hänsyn bland annat till önskvärd stabilitet och kontinuitet i arbetet föreslår

chefen för försvarsstaben att för befattningen inrättas en tjänst för

aktuarie i Ae 21.

Chefen för försvarsstaben föreslår inrättande av en tjänst för ingenjör

i Ae 14, avsedd för arbetsledare vid fotoavdelningens laboratorium. Ifrågavarande

arbetsuppgifter har tidigare åvilat verkmästaren vid avdelningen,

men då denne numera helt måst avdelas för andra uppgifter har åt en av

försvarsstabens fotografer uppdragits att vara arbetsledare i laboratoriet.

Denne har därvid meddelats vikariatslöneförordnande i 14 lönegraden. Vid

bifall till försvarsstabschefens förslag kan enligt denne eu tjänst för tekniskt

biträde i Ae 7 indragas.

Förslag framlägges ånyo om inrättande av en tjänst för portvakt i Ae 8

samt om en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för

det för militärstaberna gemensamma materialförrådet (prop. 1960: 1, bil.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr tlö är 1961

99

6, s. 179 och 180). Vidare föreslår försvarsstabschefen, att för sektion IV

inrättas en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därvid åberopas,

bland annat, de vid sektionen alltmer vidgade arbetsuppgifterna.

För handläggning av vissa personalärenden vid försvarsstaben anlitas en

pensionerad officer. Försvarsstabschefen räknar med att ifrågavarande befattningshavare

under nästa budgetår behöver tagas i anspråk högst 90

dagar. Kostnaderna för arvode i befattningen beräknas till 2 250 kronor,

motsvarande 25 kronor för dag.

Chefen för försvarsstaben anmäler vissa ytterligare personalbehov utan

att nu framlägga därav betingade förslag.

2. För chefen för sektion IV utnyttjas en tidigare för forskningsofficer

avsedd beställning för regementsofficer i Bo 1. Under hänvisning till att

cheferna för sektionerna I och II innehar beställningar i Bo 3 föreslår försvarsstabschefen,

att förstnämnda beställning uppflyttas till Bo 3.

Fn beställning för kapten i År 21 och en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24, båda vid inrikesavdelningen, hör enligt försvarsstabschefen

uppflyttas till beställning för major eller kapten i Ao 24 eller År 21

respektive arvodesbefattning i A: 29. Angående motiven för förslagen torde

få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Chefen för försvarsstaben föreslår, att tjänster för en arkivassistent i

Ae 10 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, båda vid arméavdelningen,

utbytes mot tjänster för kartassistent i Ae 13 respektive kanslibiträde

i Ae 7. Förslagen innebär i huvudsak eu upprepning av för innevarande

budgetår framförda förslag (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 178).

Vidare framför försvarsstabschefen ånyo förslag om utbyte av en tjänst

för kansliskrivare i Ae 10 vid utrikesavdelningen mot eu tjänst för förste

kansliskrivare i Ae 12 (prop. 1960: 1, bil. 6, s. 179).

Chefen för försvarsstaben framlägger vissa ytterligare förslag om löneregleringar

- bland annat om utbyte av en tjänst för kontorist i Ao 9 mot

en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för sekreteraren för chefen för

försvarsstaben. Ifrågavarande förslag anges vara av natur att böra upptagas

vid de s. k. B-listeförhandlingarna.

3. Enligt beslut av 1960 års riksdag (jfr prop. 1960: 110, s. 42) bestrides

kostnaderna för viss frivilligt tjänstgörande personal vid försvarsstaben

under innevarande budgetår från arméns allmänna avlöningsanslag. Jämlikt

dispositionsföreskrifterna för nämnda anslag får därunder uppförd delpost,

Till frivillig tjänstgöring inkallad personal, av försvarsstabschefen

tagas i anspråk för avlönande av befäl under högst 170 tjänstgöringsmånader.

Försvarsstabschefen räknar med att ifrågavarande kostnader från och

med nästa budgetår skall bestridas från förevarande anslag. Antalet tjänstgöringsmånader

beräknas till oförändrat 170. Kostnadsökningen under anslaget

beräknas till 358 848 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 111) år 19H1

Chefen för försvarsstaben hemställer ånyo, att storleken av det arvode

som utgår till överbefälhavarens juridiska biträde måtte omprövas (prop.

1960: 1, bil. 6, s. 181).

Yttrande

Försvarets civilförvaltning har avgivit yttrande över försvarsstabschefens

äskanden under förevarande anslag, utom såvitt avser inrikesavdelningen.

Ämbetsverket tillstyrker försvarsstabschefens förslag om inrättande av

två beställningar för regementsofficer vid planerings- respektive lorskningsavdelningarna.

Därvid förutsätter ämbetsverket liksom tidigare att föreskrift

meddelas om vakantsättning av två motsvarande beställningar vid

försvarsgrenarna.

Personalbehovet vid utrikesavdelningen bör enligt civilförvaltningen bedömas

enligt särskilda grunder och ämbetsverket anser sig icke kunna avstyrka

bifall till förslaget om inrättande av eu majorsbeställning för avdelningen.

Liksom tidigare tillstyrker civilförvaltningen försvarsstabschefens förslag

om inrättande av eu kaptensbeställning för signaltjänstavdelningen

och en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer för sektion I.

I anledning av förslaget om inrättande av en aktuarietjänst vid flyg- och

luftförsvarsavdelningen ifrågasätter civilförvaltningen om icke för göromålen

med fördel skulle kunna avses eu arvodesbefattning för pensionerad

officer. Vad angår löneställningen för den äskade tjänsten anser ämbetsverket

en inplacering i högst 19 lönegraden tillfyllest.

Civilförvaltningen tillstyrker förslagen om inrättande av tjänster för eu

ingenjör i Ae 14 vid fotoavdelningen, en portvakt i Ae 8 samt ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål, avsett för militärstabernas förråd. Däremot

anser sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka förslaget om att inrätta en biträdestjänst

för sektion IV.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot beräkningen av arvodet till

den pensionerade officer, som ianspråktages för handläggningen av vissa

personalärenden.

I avvaktan på statsmakternas ställningstagande i frågan om krigsmaktens

högsta ledning är civilförvaltningen icke beredd biträda förslaget om

uppflyttning av den av chefen för sektion IV innehavda beställningen i

Bo 1.

Av chefen för försvarsstaben framförda förslag om reglering av tjänsterna

för en arkivassistent i Ae 13, en kansliskrivare i Ae 10 samt ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål kan civilförvaltningen icke tillstyrka.

Civilförvaltningen anser icke att frågan om uppflyttning av den för

sekreterare åt chefen för försvarsstaben inrättade kontoristtjänsten i Ao 9

är av natur att i första hand upptagas vid B-listeförhandlingar. Ämbets
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kuiiyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 101

verket tillstyrker, att tjänsten utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i

Ao 10.

Frågan om storleken av arvodet åt överbefälhavarens juridiska biträde

bör enligt civilförvaltningen tagas under övervägande.

Medelsbehovet under anslaget beräknar civilförvaltningen med beaktande

av 1960 års lönereglering till cirka 355 000 kronor mera än som äskats

av chefen för försvarsstaben.

Departementschefeu

I annat sammanhang denna dag har jag framlagt förslag till ny organisation

av krigsmaktens högsta ledning (prop. 109). Förslaget innebär, bland

annat, en genomgripande förändring av försvarsstabens organisation. Därmed

sammanhängande personalförändringar vid staben har i stort redovisats

vid anmälan.av förenämnda proposition. I anslutning härtill föreslår

jag följande i fråga om personal, avlönad från förevarande anslag.

Nuvarande beställning för chef för försvarsstaben i Ilo 5 eller Bo 4 utbytes

mot beställning i Bo 5. Eu beställning för överste eller kommendör

i Bo 4 (souschef) inrättas. Beställningar för två överstar i Bo 4 eller Bo 3

samt en överste eller kommendör i Bo 4 eller Bo 3 tillkommer vid försvarsstaben

genom överföring och omvandling av följande beställningar vid försvarsgrenarna,

nämligen för eu kårchef i Bo 1 vid Göteborgs luftvärnskår,

eu kommendör i Bo 3 vid flottan (inspektör för sjöartilleri tjänsten) samt

eu flottiljchef i Bo 3 vid flygvapnet (Hallands flygflottilj). Sistnämnda beställning

skall enligt beslut av 1960 års riksdag indragas i samband med

flottiljens avveckling (jfr prop. 110). .lag anser emellertid att beställningen

i stället bör utnyttjas på nu föreslaget sätt. Eu regementsofficersbeställning

i Bo I vid försvarsstaben uppflyttas till beställning för överste eller kommendör

i Bo 4 eller Bo 3. Tio beställningar för regementsofficer, varav åtta

i Ao 26 eller Ao 24 samt två i Ao 24, tillkommer. Av de tio beställningarna

är fyra helt nya; två av dessa avses för befattningar, vilka sedan flera år

är besatta med kommenderad personal. En av de övriga sex beställningarna

tillkommer genom omvandling av eu kaptensbeställning i År 21 vid försvarsstaben,

medan återstående fem beställningar motsvaras av indragningar

av regementsofficersbeställningar vid försvarsgrenarna, tre vid armén

samt en vid vardera marinen och flygvapnet. 40 kaptensbeställningar

i År 21 tillkommer vid försvarsstaben. Av dessa motsvaras 38 av indragningar

av kaptensbeställningar vid försvarsgrenarna, 17 vid armén, 12 vid

marinen och 9 vid flygvapnet. Fem arvodesbefattningar för pensionerad

officer i A: 24 inrättas. Detta personalbehov tillgodoses för närvarande

genom utnyttjande av tjänstgöringsinånader för till i rivi I lig tjänstgöring

inkallad personal. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att etter närmare

prövning besluta om inrättande av civila personliga tjänster för nuvarande

befattningshavare, mot del atl här avsedda arvodeshefallningar vakant
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

hålles. En tjänst för assistent i Ael7 vid flygstaben överföres till försvarsstaben.

Sju nya tjänster för biträdespersonal, varav två för kanslibiträde

i Ae 7 och fem för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrättas vid försvarsstaben.

Befästningsinspektionens inordnande i försvarsstaben medför, att eu

arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt tjänster för en tekniker

i Ae 10, en bilförare i Ae 7 och ett kanslibiträde i Ae 7 (jfr prop.

1961:1, bil. 2, s. 15) bör överföras till försvarsstaben från fortifikationsförvaltningen.

Då medel för avlöning av denna personal redan äskats under

fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag, bör medel för nästa budgetår

icke beräknas under förevarande anslag.

Handläggningen av kartärenden samt fotoavdelningens verksamhet in. m.

överflyttas till arméstaben. I anslutning härtill överföres följande beställningar

(motsvarande) till annéstabens från försvarsstabens stal, nämligen

för en regementsofficer i Ao 26 eller Ao 24, en kapten i År 21, en pensionerad

underofficer i A: 17, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör

i Ae21, en verkmästare i Ae 14, en faktor i Ae 14, eu förste fotograf i Ae 11,

en arkivassistent i Ae 10, fyra fotografer i Ac9, eu kontorist i Ao 9, två

kanslibiträden, varav ett i Ao 7 och ett i Ae 7, samt ett kontorsbiträde i

Ao 5.

Nu redovisade personalförändringar bör genomföras den I oktober 1961,

dock med undantag för de fem nya arvodesbefattningarna för pensionerad

officer i A: 24, vilka bör tillkomma den 1 juli 1961.

En arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 bör överföras till

Örebro försvarsområdesstab från och med nästa budgetår.

I anslutning till försvarsstabschefens i det föregående redovisade äskanden

för nästa budgetår föreslår jag vidare, atl eu tjänst för kontorist i

Ao 9 utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för sekreterare

åt chefen för försvarsstaben, all en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24 vid inrikesavdelningen uppflyttas till A: 29 samt atl eu tjänst

för portvakt i Ag 8 inrättas.

Antalet tjänstgöringsmånader för personal, inkallad till frivillig tjänstgöring,

har försvarsstabschefen i äskandena för nästa budgetår beräknat

till 170. Med beaktande av mitt förslag i del föregående om inrättande av

fem arvodesbefattningar för pensionerad officer, avsedda för vissa av ifrågavarande

befattningar, beräknar jag för egen del antalet tjänstgöringsmånader

för budgetåret 1961/62 till NO. Kostnaderna för denna personal vid

försvarsstaben bestrides under innevarande budgetår från arméns allmänna

avlöningsanslag men bör i fortsättningen belasta förevarande anslag. Den

härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar jag till cirka

235 000 kronor.

Utöver det nu anförda räknar jag icke i förevarande sammanhang med

några personalförändringar in. in. i anledning av försvarsstabschefens

äskande.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo är 1!)61

103

I det föregående har jag framlagt förslag om vissa ändringar i försvarsattachéorganisationen.

Jag har därvid föreslagit att samtliga särskilda

attachéförmåner skall bestridas från förevarande anslag. För närvarande

bestrides vissa av dessa kostnader från sakanslag. Med beaktande av

vad jag sålunda föreslagit samt med hänsyn till automatiska kostnadsförändringar

beträffande ifrågavarande förmåner räknar jag för särskilda

löneförmåner åt försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer med en

sammanlagd kostnadsökning av i runt tal 150 000 kronor under förevarande

anslag.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande

av vad jag nu anfört, 1960 års lönereglering, löneklassuppflyttningar in. m.

till 7 640 000 kronor med den fördelning på olika poster som framgår av

avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhållande

till vad som anvisats för innevarande budgetår, 5 579 500 kronor, med

2 060 500 kronor.

Medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret

1960/61 beräknats till 875 500 kronor, såvitt avser under förevarande

anslag redovisade kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet

upprättad promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret

1961/62 till 1 011 000 kronor, vilket innebär en ökning med 135 500 kronor.

Kostnaderna för försvarets radioanstalt bestrides för närvarande från

försvarsstabens anslag till avlöningar, omkostnader, övningar samt anskaffning

och underhåll av materiel. Efter överväganden inom försvarsdepartementet

har det befunnits lämpligt, att särskilda anslag uppföres på riksstaten

för radioanstaltens verksamhet. Jag föreslår därför att medel under

försvarsstabens olika anslag beräknas endast för försvarsstabens verksamhet.

Till radioanstaltens medelsbehov för nästa budgetår återkommer jag i

det följande. Under förevarande anslag har för innevarande budgetår beräknats

10 585 000 kronor för radioanstaltens avlöningar.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (7 640 000 + 1 011 000 =)

8 651 000 kronor, innebärande eu anslagsminskning med 8 389 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungi. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försvarsstaben, som föranledes av vad

jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 360 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, förslagsvis .............................. 102 000

4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga 50 000

5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 321 000

b) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 585 000

c) Särskilda förmåner i övrigt, förslugs
vis

............................................. 199 000 l 105 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 287 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 440 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 90 000

Summa kronor 7 640 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett förslagsanslag av 8 651 000 kronor.

[13] Försvarsstaben: Omkostnader

Anslag Nettoutgift.

1959/60 .............................. 3 325 000 3 361 169

1960/61 (statsliggaren s. 194) 3 380 000

1961/62 (förslag) ............... 1 801 000

Chefen för försvarsstaben hemställer, att anslaget, såvitt avser försvarsstaben,

i den del varom här är fråga, höjes med 18 500 kronor, varav 10 500

kronor för avtalsenlig höjning av städlönerna samt 8 000 kronor för anskaffning

av viss materiel för försvarsattachéerna (jfr prop. 1960: 1, bil.

6, s. 188).

Försvarets civilförvaltning tillstyrker i yttrande över försvarsstabschefens

äskande att anslaget uppräknas med 18 500 kronor för angivna ändamål

men anser, att en minskning av anslagsposten till sjukvård in. in.

(31 000 kronor) bör övervägas med hänsyn till utgifterna härför under

senare år.

Sedermera har i en inom försvarsstaben upprättad promemoria redovisats

det ytterligare medelsbehov under förevarande anslag, som föranledes

av omorganisationen av försvarsstaben. Därvid har för nästa budgetår be
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ar 1961 105

räknats 101 100 kronor för engångsanskaffningar, varav 4 000 kronor för

telefon in. in., tö 100 kronor för snabblelefonanläggning, BO 000 kronor för

inköp av möbler in. in., 10 000 kronor för kontorsmaskiner, 4 000 kronor

för dömnarkeringar samt 10 000 kronor för flyttningskostnader. Ökningen

av de löpande utgifterna beräknas i förenämnda promemoria till 86 500

kronor, varav ;$5 000 kronor för reseersättningar för befästningsinspektionen,

15 000 kronor för bränsle, lyse och vatten, 12 500 kronor för renhållning

och städning, 3 000 kronor för skrivmaterialier, 14 500 kronor för

telefon in. in., 6 000 kronor för inköp och underhåll av möbler in. in. samt

500 kronor för bokinköp, bindning av böcker in. m. Huvuddelen av ifrågavarande

kostnadsökningar — såväl i fråga om engångsanskaffningarna som

de löpande utgifterna — hänför sig till lokaler, som försvarsstaben kommer

att övertaga från krigshögskolan och försvarshögskolan. — I nämnda promemoria

har vidare föreslagits, att kostnaderna för fotoavdelningens verksamhet

samt för materiel för centrala kart- och bildregistret, vilka nu bestrides

från anslaget Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel,

överföres till anslag under armén. Återstående kostnader under försvarsstabens

ifrågavarande anslag avser drift och underhåll av motorfordon

in. in. och har för innevarande budgetår beräknats till 20 000 kronor. På

grund av befästningsinspektionens överförande till försvarsstaben bör för

sistnämnda ändamål anvisade medel — enligt förenämnda promemoria

uppräknas med 5 600 kronor.

Departementschefen

För höjning av städlönerna samt för viss materiel för försvarsattachéerna

räknar jag med äskade 18 500 kronor.

Av civilförvaltningen ifrågasatt minskning av sjukvardsposten kan jag

— med hänsyn till den utökning av personal på försvarsstabens stat som

vid bifall till mina förslag kommer att ske nästa budgetår — icke tillstyrka.

För engångsanskaffningar i samband med försvarsstabens omorganisation

beräknar jag 90 000 kronor. För löpande utgifter (expenser), föranledda

av omorganisationen, räknar jag med en kostnadsökning av 45 000

kronor. Reseersättningar för befästningsinspektionen bestrides lör närvarande

från fortifikationsförvaltningens omkostnadsanslag. Då äskanden beträffande

detta anslag redan framlagts för nästa budgetår beräknar jag icke

medel för ändamålet under förevarande anslag.

Handläggningen av karlärenden samt fotoavdelningens verksamhet kommer

i samband med föreslagen omorganisation av lörsvarsstaben att ö\eiföras

till arméstaben. På grund härav föreslår jag, att de kostnaden föi

fotoavdelningen samt för centrala kart- och bildregistret (41 000 kronor)

som nu bestrides från försvarsstabens anslag till anskaffning och underhåll

av materiel överföres till anslag under armén. De bör i vart fall under

nästa budgetår bestridas från anslaget Armén: övningar in. in. Återstående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1961

kostnader under försvarsstabens ifrågavarande anslag avser underhåll och

drift av motorfordon, revidering av flygplanigenkänningsbok in. in. samt

materiel för konstruktion av kryptornedel in. in. Dessa kostnader, beräknade

till sammanlagt 20 000 kronor, bör i fortsättningen bestridas från försvarsstabens

omkostnadsanslag. Motsvarande kostnader för befästningsinspektionen

bör icke under nästa budgetår bestridas från försvarsstabens

anslag. Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit kan anslaget Försvarsstaben:

Anskaffning och underhåll av materiel utgå ur riksstaten. .lag förutsätter

därvid, att medel för försvarets radioanstalts materiel, som hittills

beräknats under sistnämnda anslag, från och med nästa budgetår anvisas

under ett särskilt anslag (jfr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar). Jag

återkommer härtill i det följande.

Under anslaget Försvarsstaben: Avlöningar har jag föreslagit, att en

arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 frän och med nästa budgetår

överföres till Örebro försvarsområdesstab från försvarsstaben. Medel

för befattningshavarens resor och traktamenten bör därför fortsättningsvis

icke beräknas under förevarande anslag, som till följd härav kan

minskas med 6 000 kronor.

Undei förevarande anslag bör beräknas medel för omkostnader för personal,

som ställts till Förenta Nationernas förfogande såsom observatörer.

Kostnaderna avser resor i Sverige, inventarier, telefon, tidningar, frakter

m. in. .lag beräknar för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår cirka

0 000 kronor.

I det föregående har jag framlagt förslag om vissa ändringar av försvarsattachéorganisationen.

Såsom därvid anförts uppkommer vid bifall

till förslaget eu ökning, beräknad till cirka 20 000 kronor, av kostnaderna

lor försvarsatlachécrnas reseersättningar. Medel härför bör beräknas under

förevarande anslag.

De kostnadsförändringar under förevarande anslag, som jag nu beräknat,

innebär eu ökning med (DS 500 + 90 000 + 45 000 + 20 000 — 0 000

+ 0 000 + 20 000 =) avrundat 195 000 kronor. Medelsbehovet under ifrågavarande

del av anslaget uppgår därmed till 985 000 kronor.

Medel för viss ytterligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret

1960/61 beräknats till 715 000 kronor, såvitt avser under förevarande

anslag ledovisade kostnader. Pa sätt framgår av den under föregående

anslag angivna promemorian beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret

1961/62 till 818 000 kronor, innebärande eu ökning med 105 000

kronor.

Försvarsstabens sammanlagda mcdelsbehov för omkostnader beräknar

jag således till (985 000 + 818 000 =) 1 801 000 kronor.

För innevarande budgetår har under delta anslag beräknats 1 875 000

kronor för radioanstaltens omkostnader. Såsom anförts i det föregående

(jlr anslaget Försvarsstaben: Avlöningar) bör medel för radioanstalten i

fortsättningen anvisas under särskilda anslag.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO År 1961

107

Förevarande anslag bör i enlighet med det anförda för nästa budgetår

uppföras med 1 801 000 kronor, innebärande en minskning med 1 579 000

kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1961/

62 anvisa ett förslagsanslag av 1 801 000 kronor.

[14]

Försvarsstaben: Övningar

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1959/60 .....................

77 000

80 479

40 421

1960/61 (statsliggaren i

i. 195)

77 000

1961/62 (förslag) ......

42 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1959/60 bunden

intill ett belopp av cirka 5 000 kronor.

Från anslaget bestrides för närvarande kostnaderna för dels anordnande

av fältövningar eller (och) utbildningskurser för försvarsstabens personal

samt personal, som genom stabens fösorg krigsplaceras i särskilda befattningar,

för vilka specialutbildning erfordras, dels ock vissa med försvarets

radioanstalts verksamhet sammanhängande kostnader.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående (jfr anslaget Försvarsstaben:

Avlöningar) räknar jag med att medel för radioanstaltens övningar

från och med nästa budgetår anvisas under särskilt anslag. Jag återkommer

härtill i det följande.

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande

anslag uppgår för innevarande budgetår till 42 000 kronor. I enlighet med

förslag av chefen för försvarsstaben bör för nästa budgetår beräknas oförändrat

belopp. Anslaget bör således uppföras med 42 000 kronor, innebärande

cn minskning med 35 000 kronor.

Under åberopande av del anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1961/62

anvisa ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

[15J Armén: Avlöningar till akliv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 239 500 000 248 600 718

1960/61 (statsliggaren s. 196) 246 000 000

1961/62 (förslag) ............... 278 500 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:l föreslagit

riksdagen alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1961

Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 279 400 000 kronor.

''till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalslater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstämmelse

mellan anslag och belastning har anslagen för varje budgetår

beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår.

Yrkand e

börsvarets civilf ör va Ilning (skr. och 2H/i« 1960) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för armén in. fl. myndigheter vissa personalförändringar

in. in. vid armén.

Anslagsförändringar enligt

Arniéchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande arméstaben

in. in.

1 major Ao 24 vid generalstabskåren

överstelöjtnant eller major Ao

26 eller Ao 24 ........................... 1 632

1 kapten vid generalstabskåren Ao

21 .......................................... 25 632

1 expeditionsofficer A: 24 ............ 10 475

1 aktuarie A: 24 ......................... 10 475

1 förste byråsekreterare Ae 21 ...... 25 632

1 assistent Ae 17 — ateljéchef Ae 21

(civilförvaltningen: byråintendent

Ag 21 ) .................................... 4 776

1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19

(civilförvaltningen: assistent Ae

17) ........................................ 2 040

1 tekniker Ae It) — Ae 12 ............

2 kanslibiträden Ag 7 .................. 24 888

1 kontorist Ae 9 — förste kansliskrivare

Ae 12 (civilförvaltningen:

kansliskrivare Ae 10) ............... 756

1 förste kansliskrivarc Ae 12 — kon
torsskrivare

Ae 13 .....................

1 statistiker Ae 11 ....................... —

1 bataljonsläkare Ao 21 ................ —

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kunfil. Maj:ls proposition nr 110 dr 1901

109

Anslagsförändringar enligt

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Sunima

1 kanslibiträde Ae 7 (civilförvaltningen:

Ag7) .......................... 12 444

2 extra biträden för skriv- och kon
torsgöromål

............................. 20 232 + 138 982

2. Arméns flygorganisation

1 kapten År 21 ..........................

1 förste trafikledare Ae 21 ...........

2 flyglärare Ae 11 .......................

1 biträde för skriv- och kontors

göromål .................................

9 armétekniker Ao 9 ...................

1 tekniskt biträde Ae 7 ...............

3. Vissa personalförändringar beträf
fande

militärbefäl sstaberna

1 expeditionsunderofficer A: 17 vid

It. militärbefälsstaben ...............

1 signalitnderofficer A: 17 vid VII.

militärbefälsstaben ....................

4 överfnrirer Ao 9 vid III. militärbefälsstaben

.............................

1 tillsynsman Ae 8 vid V. militärbefälsstaben

.............................

4. Vissa personalförändringar beträffande

försvarsområdesstaberna

1 major Ao 24 vid fo 11 ............... 28 410

1 underofficer A: 17 vid fo 1 1 ...... 7 373

3 överfurirer Ao 9 vid fo 44 ......... 41 364

I kapten År 21 vid fo 03 ............... 25 032

Vid fn .r,1

I major Ao 24 — överstelöjtnant el.

major Ao 20 el. Ao 24 ............... 1 098

1 kapten År 21 vid trängtrupperna 24 000

1 officer A: 24 — kapten Ao 21 vid

intendenturkåren ...................... 14 054

2 officerare A: 24 ........................ 19 892

1 underofficer A: 17 — förvaltare

Ao 15 ..................................... 9 703

1 underofficer A: 17 .................... 7 373

7 978

7 373

49 050

11 040 + 70 047

25 632

30 624

124 092

12 444

+ 192 792

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kanyl. Maj:Is proposition nr 110 år 1001

Arméchefens m, fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning

Minskning Summa

l kanslibiträde Ae 7 .....................

11 076

3 förrådsnaän Ae 7 ......................

33 228

+ 223 809

Personalförändringar beträffande

vissa utbildningsanstalter

l major Ao 24 — överstelöjtnant

Ao 26 (chef för fältarbetsskolan)

3 264

I överstelöjtnant Ao 26 — överste

Bo I (chef för signalskolan) ......

11 028

1 major el. kapten Ao 24 el. År 21

(chef för försöksavdelning vid

signalskolan) ...........................

26 208

1 major Ao 24 (chef för fallskärms- jägarskolan) ............................

28 416

1 major Ao 24 — överstelöjtnant el.

major Ao 26 el. Ao 24 (chef för

pansartruppskolan) ..................

1 698

1 yrkeslärare Ae 15/16 — facklärare

Ae 19 vid radar- och luftvärns- mekanikerskolan ......................

2 yrkeslärare Ag 15/16 — facklärare

Ael7 vid radar- och luftvärns- inekanikerskolan ......................

+ 70 614

Förändringar i övrigl beträffande

vissa personalstater

Signaltrupperna

1 överstelöjtnant Ao 26 ...............

33 192

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ...

4 416

Fälttygkåren

1 kaplen Ao 21 — major Ao 24 ...

4 296

1 kapten Ao 21 ..........................

25 632

Tygtekniska kåren

1 armédirektör av 2. graden Ao 24

.‘1 arméingenjörer Ao 21 — armé- ingenjörer av 1. graden Ao 21)

(civilförvaltningen: 1) ............

2 880

20 biträdande armétekniker Ao (Ae)

8/7 — förste armétekniker Ao 11

46 680

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kiinfjl. Maj ds proposition nr 110 ar 1001

111

Arméchefens m. fl. yrkanden

Lönetillägg till 17 tyghantverkare ...

10 arméingenjörer i reglerad befordringsgäng

— 8 arméingenjörer

Ae 17 ....................................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Fortifikationskåren

2 överstelöjtnanter Ao 20 överstar

Bni (civilförvaltningen: 1)

2 majorer Ao 24 — överstelöjtnanter

Ao 20 (civilförvaltningen: 1)

2 kaptener Ao 21 — majorer Ao 24

(civilförvaltningen: 1) .............

1 fanjunkare Ao 13 — förvaltare

Ao 17 ....................................

1 förvaltare Ao 17 .....................

lntendenturkåren

1 förvaltare Ao 17 .....................

1 kapten Ao 21 ..........................

2 förvaltare Ao 17 .....................

10 504

3 350

4 368

3 804

20 856

+ 160 104

7. Vissa förändringar beträffande ar
méns

underbefälsorganisation

100 furirer Ao el. Ae 8/7 — rust
mästare

Ao 11 ...................... 233 400 — + 233 400

8. Förändringar beträffande sjukvårds
personal

m. m.

.S jnkvårdspersonal

8 instruktionssköterskor Ae 14/10

— Ao 14/16 ........................... —

3 översköterskor Ae 12 -— översköterskor

i sluten vård, tillika personalföreståndarinnor

Ae 14 ..... —

Arvoden till vissa översköterskor ... —

23 sjukvårdsbiträden Ae 2/3 — undersköterskor

Ae 4 .................. —

överflyttning av

1 översköterska Ae 12 vid InlSS

till I 12 ................................. -•

1 översköterska Ae 12 vid A 2/bv 0

till Ing I ................................ —

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Knngl. Maj:In proposition nr 110 år 1901

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid Inf SS

till I 12 .................................

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid A 2/

Lv 6 till Ing 1 ........................

1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 vid A 2/

Lv 6 till Lv 4 .........................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Veterinurpersonal

Vissa arvoden .............................

Arvode till veterinär vid III. militär-

300

befälsstaben ...........................

— + 300

9. Övriga personalförändringar in. in.

49 biträden för skriv- och kontors- göromål — kontorsbiträden Ao 5

25 kontorsbiträden i Ao 5 — biträ- den för skriv- och kontorsgöro-

mål .......................................

11 kontorsbiträden Ao 5 utgår ......

1 remontdressör Ae 8 vid K 4 ......

1 överfurir Ao 9 vid A 7 ............

1 biträdande köksföreståndare Ae

120 000

12 372

12 202

10 vid P1 .............................

12 924

1 officer A: 24 vid Ing 1 ............

1 underofficer A: 17 vid Ing 1 ......

1 förste reparatör Ae 10 vid S2 ...

1 förste maskinist Ae 11 ............

Assistenter för frivilligfrågor .........

Arvoden till deltidstjänstgörande lä- rare och föreläsare vid arméns

7 978

12 924

14 104

901

fasta utbildningsanstalter .........

Arvoden för tillsyn och bevakning av

108 000

byggnader in. in......................

18 500

Avlöningar till fänrikar och extra

ordinarie löjtnanter ................. 200 000

Avlöningar till indelt manskap ......

Arvoden till civila lärare för under-

17 000

befälsutbildning ......................

Avlöningar för frivilligt tjänstgö-

40 000

rande personal ........................ 4 240 000 + 4 543 085

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10. Omräkning

Tjänstetidsbefordran .................... 106 097

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter

in. fl............................. 19 533

Lönegradsuppflyttningar jämlikt

prop. 1960:151 ........................ 364 992

Arvodesreglering ......................... 85 000

1960 års lönereglering .................. 24 955 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

............................ 110 000

Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift

................................ 200 000

Omräkning i övrigt ..................... 245 + 25 440 867

Motiv

1. Personalförändringar beträffande arméstaben m.m. För innevarande

budgetår framlade chefen för armén förslag om inrättande av två beställningar

för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 vid generalstabskåren

i utbyte mot två maj or sbeställningar vid kåren. Beställningarna avsågs

för avdelningschefer vid central stab och/eller stabschefer vid militärbefälsstaber.

Förslaget bifölls såvitt avsåg en av beställningarna (prop.

1960:110, s. 65). Arméchefen föreslår nu motsvarande utbyte av en beställning,

avsedd för avdelningschef vid försvarsstaben eller arméstaben.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare ett av arméchefen ånyo framfört

förslag om inrättande vid generalstabskåren av en beställning för kapten

i Ao 21, avsedd för chef för robotdetalj vid arméstabens utrustningsavdelning

(prop. 1960: 110, s. 49).

Arméchefen föreslår, att vid arméstaben inrättas två arvodesbefattningar

för pensionerade officerare i A: 24, avsedda för biträdande expeditionsofficer

vid chefsexpeditionen respektive aktuarie vid personalavdelningen.

Ifrågavarande personalbehov tillgodoses för närvarande vid chefsexpedilionen

genom utnyttjande av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring

inkallad personal samt vid personalavdelningen genom kommendering.

Här avsedda arbetsuppgifter vid personalavdelningen utgöres bland

annat av ärenden rörande reservofficerare och reservunderofficerare samt

frivilligt tjänstgörande personal. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke

arméstabens expeditionstjänst borde bli föremål för ingående organisationsundersökningar

genom försorg av statens organisationsnämnd. Med

hänsyn till pågående överväganden rörande försvarets högsta ledning och

8—1 827 01 II i haag till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 110

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 är 1961

de jämkningar i de högsta stabernas organisation, som kan bli resultatet

av dessa överväganden, synes det dock enligt ämbetsverket lämpligt att

tills vidare låta anstå med en översyn av expeditionstjänsten i arméstaben.

Vid sådant förhållande och då civilförvaltningen icke är beredd förorda

att särskilda tjänstgöringsmånader för frivilligt tjänstgörande personal

tages i anspråk för att täcka ifrågavarande arbetskraftsbehov vid chefsexpeditionen

tillstyrker ämbetsverket att för ändamålet tills vidare avses

en arvodesbefattning i A: 24. Civilförvaltningen biträder jämväl förslaget

om inrättande av förenämnda arvodesbefattning vid arméstabens personalavdelning.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om inrättande av

en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 vid arméstabens taktikavdelning.

Befattningen bestrides under innevarande budgetår av officer i

reserven som anställts med anlitande av tjänstgöringsmånader för frivilligt

tjänstgörande personal. Ytterligare uppgifter angående tjänsten bör

av sekretesskäl icke lämnas till statsrådsprotokollet. I stället torde få hänvisas

till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Av arméchefen framförda förslag om uppflyftning av tjänster för en

assistent i Ae 17 till ateljéchef i Ae21, en assistent i Ae 15 till amanuens

i Ae 19 samt en tekniker i Ae 10 till Ae 12, samtliga vid taktikavdelningen,

innebär i huvudsak en upprepning av för innevarande budgetår framställda

förslag (prop. 1960: 110, s. 50). Amanuensen är avsedd att biträda med

reglementsarbete. Civilförvaltningen räknar för ändamålet med en tjänst

för assistent i Ae 17. De båda övriga tjänsterna avses för avdelningens

bilddetalj. Civilförvaltningen anser att det borde övervägas om icke det vid

detaljen förekommande arbetet med publikationer in. m. borde i vart fall

i viss utsträckning överlåtas åt reklambyrå i allmänna marknaden. I avvaktan

på resultatet av sådana överväganden anser ämbetsverket sig icke

kunna tillstyrka arméchefens förslag i fråga om tjänsterna vid bilddetaljen

i vidare mån än att ämbetsverket förordar att innehavaren av nuvarande

assistenttjänst tills vidare beredes lön såsom extra tjänsteman i 21 lönegraden

med tjänstebenämningen byråintendent.

Vid arméstaben bör enligt förslag av arméchefen tillkomma två tjänster

för kanslibiträde i Ag 7, avsedda för sekreterare åt signalinspektören

respektive chefen för sektion I. Civilförvaltningen anser sig kunna biträda

förslaget.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen att en kontoristtjänst i

Ae 9 vid arméstabens sektion I skulle omvandlas till tjänst för förste kansliskrivare

i Ae 12 (prop. 1960: 110, s. 50). Arméchefen återkommer nu till

denna fråga men föreslår att för nuvarande befattningshavare inrättas en

Personlig tjänst i Ae 12. Civilförvaltningen ifrågasätter om icke för här

avsedda arbetsuppgifter borde avses äldre långtjänstunderbefäl eller under
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

115

officer i arvodesbefattning men vill dock icke motsätta sig att för nuvarande

befattningshavare inrättas en extra ordinarie tjänst i 10 lönegraden

(kansliskrivare).

Civilförvaltningen avstyrker ett av arméchefen framfört förslag om inrättande

av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13 vid utrustningsavdelningen

i utbyte mot en tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12.

Icke heller kan civilförvaltningen tillstyrka arméchefens förslag om inrättande

vid personalavdelningen av en tjänst för statistiker, tillika sekreterare

i Ae 11.

För utbildningsavdelningen vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion

äskar arméchefen en beställning för bataljonsläkare i Ao 21. Arméchefen

anför, bland annat, att den moderna krigföringens stridsmedel

ställer större krav än tidigare på all militär personals sjukvårdsutbildning,

vilket nödvändiggör en motsvarande ökning av utbildnings- och inspektionsverksamheten

vid arméöverläkarens tjänstegrensinspektion. Civilförvaltningen

har icke något att erinra mot att en bataljonsläkarbeställning

avses för nämnda tjänstegrensinspektion. I avvaktan på att ställning tages

till frågan om omdisposition av en vid Göteborgs luftvärnskår övertalig

beställning för bataljonsläkare i Ao 21 är ämbetsverket icke berett tillstyrka

att någon ny beställning inrättas för det nu aktuella ändamålet.

Vid överfältveterinärens tjänstegrensinspektion bör enligt förslag av

arméchefen tillkomma en tjänst för kanslibiträde i Ae 7. Befattningshavaren

skall biträda och vikariera för expeditionsunderofficeren vid

tjänstegrensinspektionen ävensom tjänstgöra som överfältveterinärens sekreterare.

Vid bifall till förslaget kan en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål, inrättad under arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag

men avsedd för överfältveterinärens tjänstegrensinspektion, indragas.

Civilförvaltningen föreslår — under hänvisning till den av ämbetsverket

ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten inom arméstaben —

att innehavaren av nuvarande tjänst förordnas såsom extra kanslibiträde

samt att tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål överflyttas till

personalförteckning för arméstaben.

Civilförvaltningen föreslår — under erinran om att ämbetsverket årligen

ställer ett stort antal tjänstgöringsmånader till arméstabens förfogande för

anställande av extra biträden för skriv- och kontorsgöromål — att två

extra tjänster för här avsedd personal inrättas vid arméstaben.

2. Arméns [li/gorgcinisation. Arméchefen föreslår, att utbyggnaden av

arméns flygorganisation fortsättes (jfr prop. 1960: 110, s. 50—51 samt 66).

Organisationen skall enligt arméchefen omfatta dels en stabsdel inom arméstaben,

dels en förbandsdel (flygskolan) omfattande artilleriflyg, helikoptrar

och s. k. STOL-flygplan. På grundval av vunna erfarenheter har

artilleriinspektören utarbetat ett förslag till organisation, innebärande vissa

förändringar i förhållande till den tidigare avsedda. Chefen för armén har

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

ännu icke tagit ställning till detta förslag i avvaktan på, bland annat, resultatet

av statens organisationsnämnds undersökning av stabs- och förvaltningstjänsten

vid helikopterskolan och av skolans verksamhet berörda

organ vid förbanden i Boden. Av arméchefen äskade beställningar och

tjänster anses icke föregripa ett senare ställningstagande i frågan om organisationens

utformning och är enligt arméchefen nödvändiga för den fortsatta,

följdriktiga uppbyggnaden av organisationen. Arméchefens äskanden

i denna del omfattar en beställning för kapten i År 21, avsedd för detaljchef

inom arméstaben, samt följande beställningar och tjänster avsedda

för arméns helikopterskola, nämligen för en förste trafikledare i Ae 21 vid

flygvapnet, två flyglärare i Ae 11, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

samt vid tygtekniska kåren nio armétekniker i Ao 9.

Civilförvaltningen räknar med att föreslagna beställningar och tjänster

inrättas med undantag av tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Inrättandet av denna tjänst bör enligt ämbetsverket anstå i avvaktan

på resultatet av organisationsnämndens undersökning.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för

nästa budgetår framlagt förslag rörande den militära väderlekstjänsten vid

helikopterskolan. (Detta redovisas i det följande.) I anslutning till ifrågavarande

förslag föreslår civilförvaltningen, att på vederbörlig personalförteckning

för armén uppföres en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7.

3. Vissa personalförändringar beträffande militärbefäls stab er na. Civilförvaltningen

tillstyrker av arméchefen ånyo framlagda förslag om inrättande

av arvodesbefattningar för en expeditionsunderofficer i A: 17 vid

II. militärbefälsstaben samt en signalunderofficer i A: 17 vid VII. militärbefälsstaben

(prop. 1960: 110, s. 51 f.).

För III. militärbefälsstaben äskar arméchefen fyra beställningar för

överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer. Civilförvaltningen, som inhämtat

att beställningarna skall utnyttjas för portvakter samt att staben icke kan

repliera på något förband inom orten i fråga om vakttjänsten, anser sig

böra räkna med bifall till arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår, att vid V. militärbefälsstaben inrättas en tjänst

för tillsynsman i Ae 8. Ifrågavarande arbetskraftsbehov har hittills i viss

utsträckning tillgodosetts genom att en extra tillsynsman med civilförvaltningens

medgivande anställts för ett år i taget. Civilförvaltningen har i

och för sig intet att erinra mot förslaget men anser sig dock böra ställa

frågan huruvida icke för här avsett ändamål lämpligen kunde avses äldre

långtjänstunderbefäl.

4. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna.

Under åberopande av att försvarsområdesstaberna ålagts allt större uppgifter

inom mobiliserings- och krigsplanläggningen upprepar arméchefen

sitt yrkande från föregående år om en beställning för major, avsedd för

mobiliseringsofficer vid Malmö försvarsområdesstab (prop. 1960:110,

s. 52).

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

117

Vidare föreslår arméchefen att vid Malmö försvarsområdesstab inrättas

en arvodesbefattning för underofficer i A: 17, avsedd för tygunderofficer

(biträde åt uppbördsmannen). Förslaget tillstyrkes av statens organisationsnämnd.

Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag i fråga om Malmö försvarsområdesstab.

För Stockholms försvarsområdesstab föreslår arméchefen tre beställningar

för överfurir i Ao 9, avsedda för vaktchefer. Civilförvaltningen har

under en följd av år för detta ändamål medgivit anställning av extra vaktmän.

Ämbetsverket biträder arméchefens förslag.

I skrivelse den 6 september 1960 har chefen för armén framlagt förslag

om ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärområdet.

Förslaget innebär att Jokkmokks försvarsområde skiljes från Kiruna—

Jokkmokks »dubbelförsvarsområde» och överföres till Bodens försvarsområde

så att ett nytt »dubbelförsvarsområde», Boden—Jokkmokks försvarsområde

(fo 63/65), bildas. Motiveringen för ifrågavarande åtgärd har

lämnats i särskild ordning och bör av sekretesskäl icke redovisas i förevarande

sammanhang. Här avsedd handling kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott. Arméchefens skrivelse innefattar vidare

förslag till personalorganisation i fred av staberna i berörda försvarsområden

m. m. I denna del innebär förslaget att vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab

nyinrättas en beställning för kapten, avsedd för utbildningsofficer,

samt en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

medan ändrade personalbehov i övrigt tillgodoses genom överföring

av beställningar (motsvarande) från nuvarande Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab

till Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab. Den föreslagna

överföringen omfattar en kaptensbeställning, en arvodesbefattning

för pensionerad officer samt tjänster för en förrådsförman, två förrådsmän

och 36 månader för arbetarpersonal. Den föreslagna organisationen bör

enligt arméchefen betraktas som provisorisk i avvaktan på närmare erfarenheter

samt undersökning, utförd av det blivande statskontoret. — Kostnaderna

för genomförande av ifrågavarande omorganisation beräknas till

cirka 70 000 kronor, avseende iordningställande av lokaler, anskaffning av

inventarier, inventering m. m.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår föreslår arméchefen

att förenämnda beställning för kapten i År 21, avsedd för utbildningsofficer

vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab, inrättas. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

1 anslutning till ett av chefen för armén i annat sammanhang — efter

verkställda undersökningar av statens organisationsnämnd — framlagt förslag

angående stabs- och förvaltningstjänsten vid Örebro försvarsområde

föreslår chefen för armén i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa

budgetår att följande beställningar (motsvarande) inrättas för försvars
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

områdesstaben, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller

Ao 24 i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, en kapten i År 21 vid

trängtrupperna, en kapten i Ao 21 vid intendenturkåren i utbyte mot en

arvodesbefattning i A: 24, två pensionerade officerare i A: 24, en förvaltare

i Ao 15 i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer

i A: 17, en pensionerad underofficer i A: 17, ett kanslibiträde i Ae 7 samt

tre förrådsmän i Ae 7. Beträffande motiven för förslagen hänvisas till de

handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I organisationsnämndens rapport angående undersökningarna vid

ifrågavarande stab upptogs samtliga nu äskade beställningar (motsvarande)

utom en av arvodesbefattningarna i A: 24, kanslibiträdestjänsten

och förvaltarbeställningen. — Civilförvaltningen tillstyrker samtliga äskade

personalförstärkningar vid Örebro försvarsområdesstab. Ämbetsverket erinrar

dock om dess i annat sammanhang framförda förslag att för intendenten

vid försvarsområdesstaben skulle avses någon av de i samband med

omorganisation av bland annat Signalbataljonen i Skövde, Östgöta luftvärnsregemente

och infanteriskjutskolan frigjorda kaptensbeställningarna

vid intendenturkåren.

5. Personalförändringar beträffande vissa utbildningsanstalter. Chefen

för armén föreslår, att beställningar inrättas för vissa skolchefer enligt

följande, för chefen för arméns fältarbetsskola en beställning för överstelöjtnant

i Ao 26 vid ingenjörtrupperna i utbyte mot en majorsbeställning

i Ao 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 53), för chefen för arméns signalskola en

beställning för överste i Bo 1 vid signaltrupperna i utbyte mot en beställning

för överstelöjtnant i Ao 26, för chefen för arméns fallskärmsjägarskola

en beställning för major i Ao 24 (jfr prop. 1960: 110, s. 53) samt för

chefen för pansartruppsskolan en beställning för överstelöjtnant eller major

i Ao 26 eller Ao 24 vid pansartrupperna i utbyte mot en majorsbeställning

i Ao 24. Vidare hemställer arméchefen, att för chefen för signalskolans

försöksavdelning, inrättad den 1 januari 1960, tillkommer en beställning

för major eller kapten i Ao 24 eller År 21. Förslagen motiveras med omfattningen

av ifrågavarande arbetsuppgifter samt det med befattningarna

förenade ansvaret. Civilförvaltningen räknar med bifall till arméchefens

förslag.

Arméchefen föreslår, att vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan inrättas

tjänster för en facklärare i Ae 19 och två facklärare i Ae 17, samtliga

i utbyte mot tjänster för yrkeslärare i Ae (Ag) 15/16. Förslaget motiveras

med svårigheterna att under längre tid kvarhålla lämpliga yrkeslärare i

tjänst. Civilförvaltningen erinrar om att inom civildepartementet nyligen

tillsatts en särskild beredning för att biträda med överväganden rörande

vissa lönespörsmål m. m. för yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier.

Ämbetsverket anser sig därför icke i detta sammanhang böra räkna

med någon ändrad lönegradsplacering för ifrågavarande tjänster.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

119

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Chefen för

armén föreslår, att vid signaltrupperna inrättas en beställning för

överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för Norrlands signalbataljon.

För närvarande disponeras en majorsbeställning för den kombinerade befattningen

som chef för signalbataljonen och milosignalofficer vid VI.

militärbefälsstaben. Enligt arméchefen är dessa arbetsuppgifter av sådan

omfattning att de ej kan lösas av en och samme befattningshavare. Med

hänsyn till den självständiga ställning, som förbandet intar i bland annat

utbildningshänseende, samt med hänsyn till utbildningskontingentens storlek

bör enligt arméchefen för chefen för signalbataljonen avses en överstelöj

tnantsbeställning.

Vidare föreslår annéchefen, att vid signaltrupperna inrättas en majorsbeställning

i Ao 24, avsedd för stabschef vid Göta signalkår, i utbyte mot

en kaptensbeställning. Kungi. Maj :t har den 20 maj 1960 meddelat provisoriska

bestämmelser om organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred vid Göta signalkår med arméns fallskärmsjägarskola. Därvid har

föreskrivits, att chefen för stabsavdelningen skall vara regementsofficer.

Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna personalförändringarna

vid signaltrupperna kommer till stånd.

Arméchefen föreslår, att vid fälttygkåren inrättas en beställning för

major i Ao 24 (teknisk stabsofficer) i utbyte mot en beställning för kapten

i Ao 21. I fråga om motiven för förslaget torde få hänvisas till de handlingar

som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 67 o. 74) anmäldes ett av arméchefen

framfört, av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om inrättande vid

fälttygkåren av en beställning för kapten i Ao 21, avsedd för centralplaneringen

vid armétygförvaltningen. Frågan avsågs skola slutligt prövas vid

behandlingen av förevarande anslag. Arméchefen framhåller, att nuvarande

personaluppsättning vid centralplaneringen är otillräcklig för att

arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt.

Arméchefen återkommer till sitt tidigare framförda förslag om inrättande

vid tygtekniska kåren av en beställning för armédirektör av

2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen

i Washington (prop. 1959: 110, s. 65). Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t är

sedan flera år eu arméingenjör placerad på ifrågavarande befattning. Avlöningskostnaderna

bestrides från anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel

m. m. Civilförvaltningen vidhåller sin tidigare vidtagna ståndpunkt

att -— därest en ny beställning tillkommer — denna bör uppföras

på försvarsstabens stat. I avvaktan på resultatet av utredningen rörande

försvarsattachéorganisationen anser emellertid ämbetsverket att inrättandet

av beställningen bör anstå.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen, att fyra beställningar

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kanyl. i\laj:ts proposition nr 110 år 1961

för arméingenjör i Ao 21 skulle utbytas mot beställningar för arméingenjör

av 1. graden i Ao 23, avsedda för vapeningenjör vid Roslagens luftvärnsregemente

och motoringenjör vid Skånska pansarregementet, Skaraborgs

pansarregemente respektive arméns motorskola (prop. 1960:110, s. 54).

Efter förslag i propositionen 1960: 151 har den äskade beställningen för

motorskolan tillkommit den 1 juli 1960. För nästa budgetår upprepar arméchefen

sitt yrkande, såvitt avser återstående tre beställningar. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget om uppflyttning av den för Roslagens luftvärnsregemente

avsedda beställningen men är icke beredd tillstyrka förslaget

i övrigt.

Arméchefen hemställer, att 20 beställningar för förste armétekniker i

Ao 11 inrättas i utbyte mot beställningar för biträdande armétekniker i

Ao eller Ae 8/7. Till stöd för yrkandet åberopas, bland annat, konkurrensen

från den civila marknaden inom de tekniska facken samt betydelsen av

att den mera kvalificerade delen av mekanikerpersonalen kvarstannar i

tjänst inom armén. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Viss mekanikerpersonal tjänstgör som arbetsstudiemän vid tygverkstäderna.

Denna verksamhet har bidragit till rationaliseringar, som medfört

väsentliga besparingar. Utbildningen till arbetsstudieman omfattar två år

och bör enligt arméchefen medföra en högre löneställning. På grund härav

samt under åberopande av rekryteringsskäl föreslår arméchefen att tyghantverkare

under tid då han är placerad som arbetsstudieman skall åtnjuta

lönetillägg motsvarande skillnaden emellan löneklasserna A 14 och

A 12. Civilförvaltningen anser att denna fråga bör komma under prövning

i annat sammanhang och räknar därför icke nu med bifall till förslaget.

Vidare föreslår arméchefen, att åtta beställningar för arméingenjör i

Ae 17 inrättas varvid tio beställningar för arméingenjör i reglerad befordringsgång

indrages. Arméchefen anför, bland annat, att armén är och blir

framdeles alltmer beroende av att teknikerbefattningar kan rekryteras med

erforderligt kvalificerad personal. Konkurrensen med civila företag om

denna personal är hård och det är, anför arméchefen, väsentligt att rimliga

löneförhållanden åstadkommes. Av nuvarande 15 beställningar i reglerad

befordringsgång har flertalet icke kunnat besättas. Civilförvaltningen

anser att jämväl ifrågavarande förslag bör komma under prövning i annat

sammanhang och räknar därför icke med några förändringar i anledning

av arméchefens förslag.

I fråga om fortifikationskåren erinrar arméchefen om det behov

av officersbeställningar som tidigare redovisats av chefen för kåren (prop.

1960: 110, s. 55). Behovet omfattar åtta nya beställningar. Därest icke behovet

tillgodoses kan enligt arméchefen en allvarlig eftersläpning på framför

allt den fortifikatoriska planläggningens område uppstå.

För nästa budgetår föreslår arméchefen inrättande av ett antal nya

officersbeställningar vid fortifikationskåren i utbyte mot lägre beställ
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Majilx proposition nr HO år 1961

ningar. Förslaget innebär följande. Två beställningar för överstelöjtnant

i Ao 26 utbytes mot beställningar för överste i Bo 1, avsedda för cheferna

för sektion VIII vid I. och VI. militärbefälsstaberna. Dessa militärområden

är enligt arméchefen jämte IV. militärområdet de ur fortifikatorisk synpunkt

mest krävande områdena. För motsvarande befattningar inom II.

och III. militärbefälsstaberna inrättas två överstelöjtnantsbeställningar i

Ao 26 i utbyte mot majorsbeställningar. Annéchefen framhåller, bland

annat, att omfattningen och betydelsen av befästningsverksamheten har

ökat starkt inom sistnämnda båda militärområden. Två kaptensbeställningar

utbytes mot majorsbeställningar i Ao 24, avsedda för ställföreträdande

fortifikationsofficer vid I. militärbefälsstaben respektive för fortifikationsbefälhavaren

vid Hemsö kustartilleriförsvar. I anslutning till yrkandet

i fråga om sistnämnda befattning framhåller arméchefen, bland

annat, att fortifikationsbefälhavaren inom detta kustartilleriförsvar måste

åläggas göromål som eljest handlägges vid örlogsvarvens byggnadsorgan

samt att stora och komplicerade befästningsanläggningar för marinen

under senare år tillkommit utefter hela norrlandskusten.

Civilförvaltningen anser, att de skäl arméchefen anfört talar för att eu

utbyggnad av fortifikationskåren kommer till stand. Med hänsyn till

rådande rekryteringsmöjligheter bör enligt ämbetsverket förstärkningen

genomföras på sådant sätt att befordringsmöjligheterna ökar. Civilförvaltningen

anser, att förändringarna bör ske successivt, och är i dagens läge

endast beredd tillstyrka utbyten av en överstelöjtnantsbeställning mot

överstebeställning, en majorsbeställning mot överstelöjtnantsbeställning

samt en kaptensbeställning mot majorsbeställning.

I fråga om fortifikationskårens underofficerskader föreslår arméchefen

att en beställning för fanjunkare i Ao 13 utbytes mot beställning för förvaltare

i Ao 17, avsedd för Malmö försvarsområdesstab, samt att en beställning

för förvaltare i Ao 17, avsedd för Kalix försvarsområdesstab inrättas.

Förslaget beträffande befattningen vid Malmö försvarsområdesstab

motiveras med, bland annat, det med befattningen förenade stora ansvaret.

Vid Kalix försvarsområdesstab saknas helt fortifikationsutbildad personal.

För planläggning och kontroll av byggnads- och fortifikationsverksamheten

inom detta försvarsområde erfordras enligt arméchefen en underofficer

med omfattande erfarenhet i fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet.

— Civilförvaltningen biträder båda dessa förslag.

Arméchefen föreslår, att vid intendenturkåren inrättas en beställning

för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedd för chef för

arméns centralmagasin i Norberg. Ifrågavarande befattning är enligt arméchefen

förenad med samma arbets- och ansvarsuppgifter som befintliga

magasinschcfsbefattningar med beställning i 17 lönegraden. Civilförvaltningen

erinrar om att 195!) års besparingsutredning för försvaret upptagit

frågan om behovet av centrala intendenturförråd och magasin och anser

sig icke för närvarande kunna tillstyrka arméchefens förslag.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:Is proposition nr Ilo är 1961

I gällande peisonalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén har

beträffande en beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren föreskrivits,

att den skall indragas vid uppkommande vakans och att den övergångsvis

må avses för arméstabens organisationsavdelning. Arméchefen

föreslår nu, att beställningen fortsättningsvis får finnas inrättad och avses

lör nämnda avdelning inom annéstaben. Enligt arméchefen är det oundgängligen

nödvändigt, att avdelningen disponerar en förvaltningsutbildad

officer för handläggning av, bland annat, ärenden rörande budgetberäkningar

samt förvaltnings- och ekonomiska ärenden. Civilförvaltningen tillstyrker

bifall till förslaget.

I förenämnda personalförteckning har vidare föreskrivits att viss beställning

för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst skall indragas vid

uppkommande vakans och att beställningen övergångsvis må avses för

Kalmar—Växjö försvarsområdesstab. Arméchefen föreslår, att för ifrågavarande

befattning fortsättningsvis avses en förvaltarbeställning i Ao 17.

Behovet har styrkts vid undersökning, utförd av statens organisationsnämnd.

Civilförvaltningen tillstyrker bifall till förslaget.

Kungl. Maj:t bar den 5 februari 1960 fastställt organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten in. m. ■säd Västerbottens regemente med Norrlands

dragoner och kavalleriets kadettskola. Därvid har föreskrivits, att en förvaltningsutbildad

fanjunkare tills vidare må kommenderas såsom biträde

åt intendenten. För närvarande tjänstgör i denna befattning en förvaltare

i intendenturförrådstjänst, tidigare uppbördsman vid Norrlands dragoner.

Arméchefen föreslår, att ifrågavarande beställning för förvaltare i Ao 17 i

fortsättningen avses för biträde åt intendenten vid Västerbottens regemente.

Enligt statens organisationsnämnd bör för ifrågavarande arbetsuppgifter

vid sistnämnda förband avses aktiv förvaltare på intendenturkårens stat.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag.

7. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Arméchefen

föreslår, att 100 rustmästarebeställningar i Ao 11 inrättas i utbyte

mot 25 ordinarie och 75 extra ordinarie furirsbeställningar. Innevarande

budgetår har tillkommit 200 rustmästarebeställningar (prop.

1960: 110, s. 67). Antalet överfurirer, som vid ingången av budgetåret uppfyllde

kvalifikationerna för befordran till rustmästare, uppgick till omkring

350. Intill budgetåret 1961/62 tillkommer ytterligare omkring 115 för

befordran lämpliga överfurirer. Med hänsyn härtill är det enligt arméchefen

nödvändigt att avsevärt utöka antalet rustmästarebeställningar. Detta

anses tills vidare kunna ske genom utbyte av furirsbeställningar. Civilförvaltningen

räknar med fortsatt utbyggnad av rustmästarkadern i enlighet

med arméchefens förslag.

8. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal m.m. Försvarets sjukvårdsstyrelse

föreslår ånyo, att tjänsterna för instruktionssköterska i

Ae 14/16 ordinariesättes (prop. 1960:110, s. 57). Antalet dylika tjänster

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

123

utgör åtta. Då förslaget framfördes för innevarande budgetår förklarade

sig civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka detsamma i avvaktan på

resultatet av utredningen angående försvarssjukvårdens organisation. Sjukvårdsstyrelsen

framhåller nu, att frågan om ordinariesättning av dessa

tjänster icke beröres av nämnda utredning. Civilförvaltningen tillstyrker

numera sjukvårdsstyrelsens förslag.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår, att tre tjänster för översköterska i Ae 12

vid de centrala förbandssjukhusen vid respektive Svea livgarde, Norrbottens

regemente och Västerbottens regemente utbytes mot tjänster för översköterska

i sluten vård, tillika personalföreståndarinna i Ae 14. Vidare föreslår

sjukvårdsstyrelsen, alt en översköterska vid ett vart av övriga centrala

förbandssjukhus tillerkännes arvode, motsvarande skillnaden mellan t. ex.

två lönegrader. Arbetsupgifter, som vid civila sjukhus brukar åligga personalföreståndarinnor,

utföres i viss utsträckning och utan särskilt åläggande

av flertalet förbandssjuksköterskor och är enligt sjukvårdsstyrelsen

betungande vid de större sjukhusen, speciellt vid de centrala förbandssjukhusen.

Vid sådant sjukhus med minst tre översköterskor bör enligt

sjukvårdsstyrelsen en av tjänsterna erhålla ändrad benämning och lönegradsplacering

i enlighet med ämbetsverkets här redovisade förslag. Centrala

förbandssjukhus med flera än två översköterskor kommer efter den 31

mars 1961 att finnas vid förenämnda tre förband. Vid övriga centrala förbandssjukhus

finns endast två översköterskor. Av sjukvårdsstyrelsen föreslaget

arvode bör vid dessa sjukhus utgå till den översköterska, som ålägges

personalföreståndarinnas arbetsuppgifter. Civilförvaltningen anser, att

dessa frågor är av natur att böra prövas i annat sammanhang och räknar

därför icke nu med några förändringar.

För att tillgodose de större förbandssjukhusens — speciellt de centrala

förbandssjukhusens — behov av utbildad biträdespersonal föreslår sjukvårdsstyrelsen,

att antalet tjänster för undersköterska i Ae 4 utökas från

nuvarande 23 till 46 samt att samtidigt antalet tjänster för sjukvårdsbiträde

i Ae 2/3 minskas med 23. Civilförvaltningen har i anledning av förslaget

övervägt, huruvida icke skäl kunde föreligga att inrätta ett antal nya underskötersketjänster

för de centrala förbandssjukhusen. Då emellertid

sjukvårdsstyrelsens förslag innefattar eu fördubbling av antalet underskötersketjänster

vid armén och förslaget enligt vad civilförvaltningen inhämtat

närmast betingas av rekryteringsskäl, anser civilförvaltningen att frågan

bör behandlas i annan ordning.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår vidare en ökning av antalet överskötersketjänster

vid Norra Smålands regemente från två till tre och vid Svea

ingenjörregemente från eu till två. Likaledes bör enligt sjukvårdsstyrelsen

antalet sjukvårdsbiträden vid dessa förband samt vid Skånska luftvärnskåren

utökas med en vid vartdera förbandet. Vid det centrala förbandssjukhuset

vid Norra Smålands regemente, som bär såväl röntgen- som labora
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 - < Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 är 1061

torieavdelning och även specialutbildad personal, utreds och behandlas

ett stort antal lasaretlsfall. Beläggningen per dygn har i genomsnitt uppgått

till 130 patienter, vilket anses motivera den för förbandet äskade personalökningen.

Förslaget såvitt avser Svea ingenjörregemente motiveras

med förbandets storlek samt de speciella arbetsförhållandena med två förläggningar

i Solna och desutom återkommande tjänstgöringar på Laxön.

Vid förbandssjukhuset vid Skånska luftvärnskåren har intill slutet av mars

1960 funnits anställd ett extra sjukvårdsbiträde med utnyttjande av en

vakant underbefälsbeställning. Fn ökning av antalet sjukvårdsbiträden vid

förbandet från två till tre är enligt sjukvårdsstyrelsen oundgängligen nödvändig.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår, att ifrågavarande personalbehov vid

nämnda tre förband skall tillgodoses genom omdisponering av motsvarande

tjänster vid infanteriskjutskolan och Göta artilleriregemente—Göteborgs

luftvärnskår i samband med flyttning respektive indragning av skolan och

artilleriregementet. Civilförvaltningen anser, att omplaceringen av ifråga\

arande personal icke bör tagas upp i detta sammanhang och att frågan

härom bör behandlas i samband med övriga återstående personalproblem

vid indragna förband (motsvarande).

För innevarande budgetår har för veterinärväsendet anvisats ett belopp

av sammanlagt 25 700 kronor till arvoden och särskilda ersättningar för

veterinärvården vid de förband in. m. där dylik vård icke bestrides av militära

veterinärer, för anlitande av sakkunniga i arméledningen samt för besiktningar.

Civilförvaltningen utgår vid sina beräkningar för nästa budgetår

från ett av överfältveterinären framlagt lörslag, innebärande en ökning av

medelsbehovet för ifrågavarande arvoden och ersättningar med 300 kronor.

Överfältveterinären har vid sina beräkningar av medelsbehovet utgått från

att antalet hästar vid vissa förband nedgår men förutsatt en uppräkning

av arvodena med fem procent vid övriga förband in. in.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 19 februari 1960 får vid III. militärbefälsstaben

anställas legitimerad veterinär mot ett arvode av 8 000 kronor

för år. Enligt överfältveterinären är arvodet med hänsyn till de kvalificerade

arbetsuppgifterna in. in. icke tillräckligt. Överfältveterinären föreslår,

att arvodet uppräknas till 11 000 kronor. Civilförvaltningen erinrar

om att enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut möjligheterna att samordna

veterinärtjänsten vid militärbefälsstaben med veterinärvården och den

hygieniska livsmedelskontrollen inom Skövde garnison skall undersökas.

Med hänsyn härtill kan civilförvaltningen för närvarande icke biträda förslaget

om höjning av arvodet.

9. Övriga personalförändringar m. m. Civilförvaltningen föreslår, att i

enlighet med nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång 44 kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 inrättas vid arméns förband (motsvarande) i

utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vidare bör enligt civilförvaltningen 25 vid arméns förband (motsvarande)

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 110 år 1961

125

inrättade tjänster för kontor sbiträde i Ao 5, vilka beräknas icke kunna

besättas med formellt kompetenta innehavare, utbytas mot tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål. Behovet inom armén av nya ordinarie

kontorsbiträdestjänster för sådana biträden för skriv- och kontorsgöromål,

som anställts såsom ersättare för ordinarie kontorsbiträden, förordnade

å högre tjänst, uppger civilförvaltningen till fem (jfr prop.

1960: 110, s. 59). Slutligen kan enligt ämbetsverket 11 ordinarie kontorsbiträdestjänster,

som finns inrättade utöver fastställd personalorganisation,

utgå ur vederbörlig personalförteckning för armén.

Chefen för armén föreslår, att vid Norrlands dragoner inrättas en tjänst

för remontdressör i Ae 8. Enligt arméchefen föreligger behov av ersättare

för nuvarande remontdressörer vid sjukdom, varjämte det anses önskvärt

att en remontdressör tidvis kan givas till uppgift att korrigera äldre hästar.

Vid Gotlands artillerikår bör enligt arméchefen tillkomma en beställning

för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för körcentralen. Ifrågavarande

arbetsuppgifter utföres för närvarande av chefen för kaserntroppen. Med

hänsyn till dennes arbetsbörda bör enligt arméchefen en särskild chef för

körcentralen tillkomma. Denna uppfattning delas av statens organisationsnämnd.

Vid Göta pansarlivgarde har under en följd av år med civilförvaltningens

medgivande anställts en biträdande köksföreståndare i Ag 10, avsedd för

etablissementet på Utö. Arméchefen framhåller, att ifrågavarande personalbehov

är permanent, och föreslår att för befattningen inrättas eu tjänst i

Ae 10.

Vid Svea ingenjörregemente finns inrättad en arvodesbefattning för

kasernofficer i A: 24. Jämlikt meddelad föreskrift skall befattningen, därest

annorlunda icke förordnas, indragas vid utgången av budgetåret 1960/61.

Arméchefen hemställer, att befattningen må finnas inrättad även efter

nämnda tidpunkt. Statens organisationsnämnd bestyrker behovet av befattningen

även efter den 30 juni 1961.

Arméchefen föreslår vidare, att vid Svea ingenjörregemente inrättas en

arvodesbefattning för underofficer i A: 17, avsedd för chef för transportcentralen.

Huvuddelen av fordonen vid IV. militärbefälsstabens transportcentral

har under år 1959 överförts till regementet. Arméchefen anför, att

det vid undersökningar som företagits i samråd med statens organisationsnämnd

konstaterats, att den utökade körcentralen vid nämnda förband

bör ha eu underofficer i arvodesbefattning som chef.

Slutligen föreslår arméchefen, att en tjänst för förste reparatör i Ae 10

inrättas vid Göta signalkår. Befattningshavaren skall biträda vid utbyggnad

och underhåll av den tekniskt komplicerade trådstationsanläggningen

i Karlsborg.

Civilförvaltningen räknar med all arméchefens samtliga i det föregående

under denna punkt redovisade förslag vinner bifall. Ämbetsverket ifråga
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1961

sätter dock om icke den för Göta signalkår äskade tjänsten för förste reparatör

i stället bör ha tjänstebenämningen förste montör. Motsvarande ändring

bör enligt ämbetsverket ske beträffande andra tjänster med likartade

göromål.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att en tjänst för maskinist i Ae 11

inrättas. Befattningshavaren erfordras för drift och underhåll av värmeinstallationer

m. m. i viss anläggning. Civilförvaltningen biträder förslaget

om en ny tjänst men anser att frågan om dennas lönegradsplacering bör

avgöras sedan anläggningen i vederbörlig ordning klassificerats.

I enlighet med arméchefens förslag räknar civilförvaltningen med 222

tjänstgöringsmånader för assistenter lör trivilligfrågor. Under innevarande

budgetår får denna personal utnyttjas under eu sammanlagd tjänstgöringstid

av 221 månader.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor

beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen till

928 000 kronor eller 108 000 kronor mera än som anvisats för innevarande

budgetår, ökningen betingas huvudsakligen av de senaste höjningarna av

timtaxan. Härjämte beräknas genomförandet av den nya befälsordningen

vid armén medföra en merkostnad av 15 000 kronor. Det äskade beloppet

innefattar, bland annat, medel för timarvoden för utbildning av tolkar i

Tyska språket. För ifrågavarande ändamål har innevarande budgetår tillkommit

en tjänst för adjunkt i Ae 21 (prop. 1960: 110, s. 66). Enligt armechefen

erfordras härjämte för timarvoden 14 000 kronor. Vidare beräknas

för biträdande lärare i ryska språket 4 000 kronor.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,

förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan

har för innevarande budgetår beräknats till 573 500 kronor,

varjämte 20 000 kronor ställs till civilförvaltningens förfogande för

tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning

av byggnader m. m. I enlighet med förslag av arméchefen räknar civilförvaltningen

med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

med 18 500 kronor. Sedermera har arméchefen anmält behov av ytterligare

67 000 kronor för ändamålet. Till civilförvaltningens förfogande

stående medel upptages till oförändrat 20 000 kronor.

För innevarande budgetår har arméchefen räknat med 330 fänrikar och

80 extra ordinarie löjtnanter. För nästa budgetår beräknar arméchefen

motsvarande antal till 210 respektive 150. Civilförvaltningen, som inhämtat

att antalet fänrikar och extra ordinarie löjtnanter den 1 augusti 1960 utgjorde

153 respektive 77, räknar med utgångspunkt i härav betingad anslagsbelastning

och med hänsyn till vakansläget med en kostnadsökning

av 200 000 kronor.

Arméchefen beräknar antalet kvarstående indelta under nästa budgetår

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

127

till 15 vicekorpraler och meniga, varav fyra i ständig tjänstgöring. Avlöningskostnaderna

för dessa uppskattar civilförvaltningen till cirka 33 000

kronor, innebärande eu minskning med 17 000 kronor.

I enlighet med förslag av arméchefen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet

för avlöningar åt civila lärare för underbefälsutbildning till

450 000 kronor, innebärande en höjning med 40 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1960: 110 (s. 39 f.) har 1960 års riksdag

fattat beslut om ändrade principer för ianspråktagande av personal för

frivillig tjänstgöring. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t den 3 juni 1960

meddelat bestämmelser om viss frivillig tjänstgöring och utbildning vid

försvaret m. m. Kostnaderna för här avsedd personal har tidigare i fråga

om samtliga försvarsgrenar bestritts från dels de allmänna avlöningsanslagen,

dels anslagen till avlöning av reservpersonal, dels ock värnpliktsavlöningsanslagen.

Jämlikt de numera gällande bestämmelserna skall samtliga

avlöningskostnader för ifrågavarande personal bestridas från försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag. Kostnaderna för dylik personal i försvarsstaben

bestrides under innevarande budgetår från arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl. Av skäl som redovisades i propositionen

1960: 110 (s. 42) har nu angivna kostnadsöverföringar icke beaktats vid

anslagsberäkningarna för innevarande budgetår.

Jämlikt dispositionsföreskrifterna för förevarande anslag för budgetåret

1960/61 får under anslaget uppförd delpost Till frivillig tjänstgöring inkallad

personal tagas i anspråk dels av chefen för försvarsstaben för avlönande

av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 170 tjänstgöringsmånader,

dels ock av chefen för armén för avlönande av befäl under

högst 5 900 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 400

tjänstgöringsmånader. Behovet av tjänstgöringsmånader vid armén under

nästa budgetår beräknar arméchefen till 5 906 för befäl och 394 för övrig

personal. Civilförvaltningen räknar med de av arméchefen angivna tjänstgöringsinånaderna.

De totala kostnaderna härför beräknar civilförvaltningen

till cirka 8 520 000 kronor, varav 4 240 000 kronor motsvarar kostnadsökningen

under förevarande anslag. I

I detta sammanhang vill jag även anmäla föreliggande förslag rörande

ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten i fred

vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.

Jämlikt principbeslut av 1955 års riksdag (prop. 110) skulle skillnaden

mellan lantmilitära och marina försvarsområden upphöra samt vissa

marina försvarsområden — bland dem Göteborgs skärgårds försvarsområde

— sammanföras med angränsande lantmilitära försvarsområden. I

anslutning härtill förordnades med giltighet från och med den 1 juli 1958

om, bland annat, ny indelning av tredje militärområdet i försvarsområden.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kmujl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

I enlighet härmed har Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanförts

med delar av tidigare Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden

till ett försvarsområde, Göteborgs och Bohus försvarsområde, medan

återstående delar av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanförts

till Älvsborgs försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde

bildar Hallands försvarsområde.

Organisationen i fred av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göteborgs

och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar

bär fastställts genom Kungl. Maj :ts brev den 29 augusti 1958 (jfr

prop. 1958:110, s. 386 f.). Jämlikt bestämmelserna i detta brev har

ifrågavarande försvarsområden och kustartilleriförsvar gemensam chef

och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan. Kungl. Maj :t har samma

dag — i avvaktan på att efter undersökningar genom statens organisationsnämnds

försorg slutlig organisation kan fastställas — meddelat beslut

om provisorisk personalorganisation vid dessa enheter.

Sedan ifrågavarande organisationsundersökningar numera slutförts har

chefen för marinen efter samråd med fortifikationsförvaltningen, försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse och statens organisationsnämnd

i skrivelse den 9 februari 1961 framlagt ett på organisationsnämndens

undersökningsrapport grundat förslag till ny organisation av stabsoch

förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar. Den nya organisationen

bör enligt marinchefen genomföras den 1 juli 1961. Vidare har chefen för

armén i skrivelse den 13 februari 1961 framlagt förslag såvitt rör personal

ur armén vid berörda enheter.

Såvitt rör armén innebär nämnda förslag i huvudsak följande. En beställning

för major i Ao 24 utbytes mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26,

avsedd för stabschef. En beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd

för chefen för utbildningsavdelningen, tillkommer. Nuvarande innehavare

av denna befattning åtnjuter vikariatslön såsom överstelöjtnant (prop. 1958:

110, s. 321). En arvodesbefattning för tygofficer i A: 24 utgår. En beställning

för fanjunkare i Ao 13, avsedd för biträde åt tygförvaltaren, inrättas

budgetåret 1962/63 vid fälttygkåren. Behovet tillgodoses under nästa budgetår

genom kommendering. En förvaltarbeställning i Ao 17 i intendenturförrådstjänst

tillkommer. Behovet tillgodoses genom omdisponering av en

vid Göta artilleriregemente eller Östgöta luftvärnsregemente övertalig beställning

för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst. Samtidigt indrages en arvodesbefattning

för förrådsunderofficer i A: 17. Vid fortifikationskåren tillkommer

beställningar för dels en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24,

avsedd för fortifikationsbefälhavaren, i utbyte mot en majorsbeställning i

Ao 24, dels en kapten i Ao 21 i utbyte mot en beställning för kapten eller

löjtnant i Ao 21 eller Ao 17/13, dels ock en fanjunkare i Ao 13.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

129

Marinchefens förslag innebär, såvitt avser militär personal vid marinen

(kustartilleriet), i huvudsak följande förändringar. En beställning för

major i Ao 24 utbytes mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26, avsedd

för tygmästare. Två kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda en för

chefen för stabsavdelningen och en för utbildningsavdelningen, tillkommer.

Fem nya förvaltarbeställningar, varav en i Ao 19, en i Ao 17 och tre

i Ao 15, inrättas, under det att två övergångsvis kvarstående förvaltarbeställningar

i Ao 15, avsedda för fartygschefer, samt fyra beställningar för

flaggunderofficer i Ao 13 indrages. En beställning för marinläkare av 1.

graden i Ao 19 tillkommer på marinläkarkårens stat. Fem arvodesbefattningar

för pensionerad underofficer i A: 17 tillkommer.

Vidare har organisationsnämnden föreslagit vissa förändringar beträffande

den civila personalen. Nämndens förslag i denna del bär i huvudsak

icke föranlett någon erinran från marinchefen. Förslaget i fråga om den

civila personalen innebär en besparing av de årliga lönekostnaderna med

närmare 500 000 kronor. Huvuddelen härav hänför sig till den kollektivavtalsanställda

personalen.

Vid bifall till nu redovisat förslag om ändrad organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar uppkommer enligt marinchefen

en sammanlagd kostnadsbesparing av cirka 415 000 kronor för år.

Organisationsnämnden har föreslagit, att all ifrågavarande personal

skall avlönas från avlöningsanslag utom — i avvaktan på ställningstagande

till 1957 års sakanslagsutrednings förslag — personalen vid motorverkstaden,

kollektivavtalsanställda arbetare i servicegrupperna och fortifikations-

och byggnadsförvaltningens egenregistyrka samt serviceskräddare

(motsvarande) i intendenturförrådet.

Organisationsnämnden bar vid sina undersökningar konstaterat behov

av ytterligare lokaler. Härför krävs om- eller tillbyggnad av kanslihuset.

Kostnadsberäkningar har ännu icke uppgjorts, men enligt marinchefens

bedömande torde byggnadskostnaderna belöpa sig till 600 000 å 700 000

kronor. Vidare bör enligt organisationsnämnden en omdisposition av befintliga

förrådsbyggnader verkställas i syfte att koncentrera förrådsverksambeten

till en byggnad eller varandra närliggande byggnader. Kostnaderna

för härmed förenade ombyggnadsarbeten in. in. har nämnden preliminärt

beräknat till cirka 165 000 kronor. Efter genomförd förrådsomflyttning

kan viss minskning av förrådspersonalen ske. Denna minskning medför

en besparing av de årliga lönekostnaderna med cirka 110 000 kronor.

Departementschefen

1. Chefen för armén bar föreslagit, att för biträdande expeditionsofficer

vid arméstabens chefsexpedition inrättas eu arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24. För egen del föreslår jag, att ifrågavarande personalliihung

till riksdagens protokoll 1961. I samt. Nr 110

9—1 827 61

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

behov tills vidare tillgodoses genom att för en för närvarande frivilligt

tjänstgörande reservofficer inrättas en tjänst för byråassistent i Ae 19.

Arméchefens förslag om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad

officer, aktuarie i A: 24, samt en tjänst för förste byråsekreterare

i Ae 21 tillstyrker jag. I anslutning härtill förutsätter jag motsvarande

minskning av den personal som för närvarande är ianspråktagen för frivillig

tjänstgöring i arméstaben.

För erforderlig förstärkning av biträdespersonalen vid arméstaben bör

t\å tjänster för kanslibiträde i Ag 7 tillkomma. I samband därmed bör de

medel som ställes till civilförvaltningens förfogande för anställande av tillfällig

personal minskas med lo 000 kronor. I årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 84) har jag tillstyrkt förslag om överföring till arméstaben från

arméintendenturförvaltningen av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

avsedd för biträde åt överfältveterinären. I enlighet med förslag

av arméchefen bör tjänsten utbytas mot en tjänst för kanslibiträde i

Ae 7.

För innehavaren av en kontoristtjänst i Ae 9 vid arméstabens sektion I,

N. Othén, bör inrättas en personlig tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Under

tiden för Othéns innehav av sistnämnda tjänst bör kontoristtjänsten

vakan thållas.

Arméchefen har föreslagit inrättande av en tjänst för statistiker i Ae 11.

Jag kan icke tillstyrka detta förslag men föreslår, att för befattningen inrättas

en tjänst för kontorist i Ae 9 i utbyte mot en tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål.

Med anledning av arméchefens förslag föreslår jag, att vid arméöverläkarens

tjänstegrensinspektion inrättas en beställning för bataljonsläkare i

Ao 21.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

Under avsnittet Tryckning och förrådshållning av publikationer inom

försvaret in. m. har jag föreslagit, att vid arméstaben skall tillkomma en

arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24.

I enlighet med vad som anförts under anslaget Försvarsstaben: Avlöningar

bör i samband med att arméstaben från försvarsstaben övertager

handläggningen av kartärenden samt fotoavdelningens verksamhet m. in.

följande beställningar (motsvarande) tillkomma vid arméstaben, nämligen

för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, en kapten i År 21,

en pensionerad underofficer i A: 17, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör

i Ae 21, en verkmästare i Ae 14, en faktor i Ae 14, en förste fotograf

i Ae 11, en arkivassistent i Ae 10, fyra fotografer i Ae 9, en kontorist i Ao 9,

två kanslibiträden, varav en i Ao 7 och en i Ae 7, samt ett kontorsbiträde

i Ao 5. I detta sammanhang vill jag upptaga frågan om bestridandet av

vissa kostnader för avlöning av pensionerad personal, som jämlikt Kungl.

Maj.ts beslut den 2 februari 1961 får anlitas såsom kontrollanter vid repro
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

131

duktion och tryckning vid rikets allmänna kartverk av eldledningskartor

in. m. Dessa kostnader skal! enligt beslutet bestridas från försvarsstabens

avlöningsanslag men bör i samband med omorganisationen av försvarsstaben

överföras till förevarande anslag.

2. För fortsatt utbyggnad av arméns flygorganisation bör nästa budgetår

tillkomma en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 vid Norrbottens regemente,

nio beställningar för armétekniker i Ao 9 vid tygtekniska kåren

samt — i avbidan på ytterligare överväganden rörande lämpligaste anställningsform

för ifrågavarande personal — två tills vidare civila tjänster för

flyglärare i Ag 13, placerade vid Norrbottens regemente.

Till frågan om inrättande av en tjänst för förste trafikledare vid

flygvapnet återkommer jag vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

3. Förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer

i A: 17 vid II. militärbefälsstaben kan jag alltjämt icke tillstyrka.

En arvodesbefattning för signalunderofficer i A: 17 bör tillkomma vid

VII. militärbefälsstaben. Därmed har för samtliga militärbefälsstaber inrättats

befattningar av ifrågavarande art.

Arméchefen har föreslagit, att för III. militärbefälsstaben inrättas fyra

överfurirsbeställningar i Ao 9, avsedda för vaktchefer. För egen del kan

jag endast tillstyrka inrättande av tre beställningar för ifrågavarande ändamål.

Vid V. militärbefälsstaben bör tillkomma en tjänst för vaktman i Ae 8.

Vid VI. militärbefälsstaben bör tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 29, avsedd för handläggning av vissa ärenden rörande

förråd och baracker. Personalbehovet har tidigare tillgodosetts genom

ianspråktagande av tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad

personal. Jag räknar med att behovet av befattningen efter utgången

av budgetåret 1963/64 omprövas.

4. Jag biträder förslaget om inrättande av en maj or sbeställning i Ao 24,

avsedd för mobiliseringsofficer vid Malmö försvarsområdesstab. Däremot

kan jag icke tillstyrka förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för

underofficer i A: 17 vid staben.

Arméchefen har föreslagit inrättande av tre beställningar för överfurir

i Ao 9, avsedda för vaktchefer vid Stockholms försvarsområdesstab. För

egen del kan jag endast tillstyrka, att två beställningar inrättas för ändamålet.

Såsom anförts i det föregående, avsnittet Rationaliseringsverksamhet

och andra organisationsförändringar inom försvaret, förutsätter jag, att

Kungl. Maj :t skall äga meddela bestämmelser i anslutning till arméchefens

förslag om ändrad militärterritoriell indelning i fred inom VI. militärom
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 år 1961

rådet. Jag tager därför icke nu ställning till de i sammanhanget föreslagna

personalförändringarna, utoin såvitt avser inrättande av en kaptensbeställning

i År 21, avsedd för utbildningsofficer vid Boden—Jokkmokks försvarsområdesstab.

Förslaget härom kan jag icke tillstyrka.

I anslutning till arméchefens förslag om nya beställningar och tjänster

in. in. vid Örebro försvarsområdesstab föreslår jag följande. En beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24 tillkommer i utbyte mot

en majorsbeställning i Ao 24. En kaptensbeställning i År 21 inrättas, avsedd

för officer ur trängtrupperna. Behovet av intendent på aktiv stat tillgodoses

inom ramen för antalet befintliga beställningar vid intendenturkåren.

Den för intendent nu avsedda arvodesbefattningen i A: 24 indrages.

Två arvodesbefattningar för pensionerad officer i A: 24 nyinrättas. Därjämte

tillkommer en sådan befattning genom överföring från försvarsstaben

(jfr Försvarsstaben: Avlöningar). En arvodesbefattning för pensionerad

underofficer i A: 17 samt tre tjänster för förrådsman i Ae 7 inrättas.

Arméchefens förslag om utbyte av en arvodesbefattning i A: 17 mot

beställning för förvaltare i Ao 15 samt om inrättande av en tjänst för

kanslibiträde i Ae 7 kan jag icke tillstyrka.

I anslutning till föreliggande förslag om ny organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar föreslår jag, såvitt avser

ordinarie tjänstemän och militär arvodespersonal vid armén, följande. Beställningar

inrättas för två överstelöjtnanter eller majorer i Ao 26 eller

Ao 24, varav en i utbyte mot en majorsbeställning. En beställning för

överstelöjtnant i Ao 26 tillkommer vid fortifikationskåren i utbyte mot en

majorsbeställning vid kåren. Vid vardera fälttygkåren och fortifikationskåren

inrättas en beställning för fanjunkare i Ao 13. Behovet av aktiv förvaltare

i intendenturförrådstjänst tillgodoses genom omdisponering av en

befintlig beställning för förvaltare i Ao 17 i kassatjänst vid intendenturkåren.

Nuvarande arvodesbefattningar för en pensionerad officer i A: 24

samt en pensionerad underofficer i A: 17 indrages. Till frågan om personal

ur marinen vid ifrågavarande enheter återkommer jag i det följande vid

behandlingen av marinens motsvarande anslag.

5. Den för chefen för fältarbetsskolan inrättade inajorsbeställningen i

Ao 24 bör utbytas mot beställning för överstelöjtnant i Ao 26.

För chefen för signalskolan bör inrättas en beställning i Bo 1, chef

för signalskolan, i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning i Ao 26.

Arméchefens förslag om inrättande av beställningar för chefen för försöksavdelningen

vid signalskolan samt för chefen för fallskärmsjägarskolan

kan jag icke tillstyrka.

Förslaget om utbyte av en majorsbeställning i Ao 24 mot en beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för chefen för

pansartruppskolan, biträder jag.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Befintliga tjänster för yrkeslärare, två i Ae 15/16 och tre i Ag 15/16, vid

radar- och luftvärnsmekanikerskolan bör utbytas mot tjänster för ingenjör

i Ae 19 respektive Ag 19.

Vidare bör två kaptensbeställningar i Ao 21, vilka enligt Kungl. Maj :ts

beslut den 20 maj 1960 genom omdisposition tillföres artilleriskjutskolan,

omvandlas till beställningar i År 21.

6. Efter förslag i propositionen 1960: 109 har 1960 års riksdag fattat

beslut om personalstaten för ett normalinfanteriregemente. Det i enlighet

härmed föreliggande behovet av nya beställningar vid infanteriet redovisades

i propositionen 1960: 110 (s. 63). Behovet har efter förslag i samma

proposition tillgodosetts utom såvitt avser kaptens- och underbefälsbeställningar.

I fråga om dessa personalkategorier kvarstår ett behov av 16

kaptensbeställningar och 39 underbefälsbeställningar. Jag är — i avvaktan

på resultatet av den genomräkning av befälsbehovet vid andra truppslag

inom armén som utföres av 1960 års befälsstatsdelegation — icke beredd

föreslå någon ytterligare utökning av ordinarie officersbeställningar vid

infanteriet. Däremot föreslår jag, att 16 beställningar för kapten i Ao 21

inrättas vid infanteriet i utbyte mot ordinarie löjtnantsbeställningar. Vidare

föreslår jag, att 39 beställningar för rustmästare i Ao 11 inrättas vid infanteriet.

— Till frågan om anpassning av befälsstaten vid kavalleriet till

befälsbeslutet är jag alltjämt icke beredd taga slutlig ställning.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben:

Avlöningar föreslagit, att ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben

i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. Sålunda utgår den för kårchefen

vid Göteborgs luftvärnskår avsedda beställningen i Bo 1 ur arméns

personalförteckning. Vidare skall enligt ifrågavarande förslag beställningar

för tre regementsofficerare och 17 kaptener vid armén indragas. I anslutning

härtill föreslår jag, att följande av försvarsstaben utnyttjade beställningar

indrages, nämligen för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller

Ao 24, två majorer i Ao 24 och nio kaptener i Ao 21, samtliga vid generalstabskåren,

samt fem beställningar för kapten i Ao 21, varav två vid ingenjörtrupperna

samt en vid vardera kavalleriet, lälttygkåren och intendenturkåren.

Därjämte bör indragning ske av en beställning vid fälttygkåren för

kapten i Ao 21, avsedd för biträdande stabstygofficer vid III. militärbefälsstaben,

samt en beställning vid intendenturkåren för kapten i Ao 21, som

frigöres i samband med indragning eller flyttning av förband. Indragning

av sistnämnda två beställningar bör ske vid första uppkommande vakans

vid respektive personalkår. Jag är för närvarande icke beredd att taga

ställning till frågan om vilken ytterligare kaptensbeställning som bör indragas.

Jag får därför föreslå, att en kaptensbeställning vid armén i avvaktan

på närmare undersökningar vakantsättes.

Jag övergår nu Ull att behandla arméchefens förslag under förevarande

punkt.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

Förslaget om att inrätta eu beställning vid signaltrupperna för överstelöjtnant

i Ao 26, avsedd för chefen för Norrlands signalbataljon, biträder

jag. Jag räknar dock med att en kaptensbeställning i Ao 21 vid truppslaget

samtidigt indrages. Vidare tillstyrker jag förslaget om utbyte av en kaptensbeställning

i Ao 21 vid signaltrupperna mot beställning för major i Ao 24,

avsedd för stabschef vid Göta signalkår.

Arméchefens förslag under denna punkt beträffande fälttygkåren kan

jag endast tillstyrka, såvitt avser utbyte av en kaptensbeställning mot beställning

för major i Ao 24 (teknisk stabsofficer). I det föregående har jag

framlagt vissa förslag beträffande fälttygkåren.

Vid tygtekniska kåren bör tillkomma en beställning för armédirektör

av 2. graden i Ao 24, avsedd för biträdande försvarsattaché vid beskickningen

i Washington (jfr avsnittet Försvarsattachéorganisationen). — En

beställning för arméingenjör i Ao 21 vid kåren bör utbytas mot beställning

för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för vapeningenjör vid

Roslagens luftvärnsregemente. — Förslaget om uppflyttning av ytterligare

två arméingenjörbeställningar i Ao 21 kan jag icke tillstyrka. — Jag föreslår

vidare inrättande av 20 beställningar för förste armétekniker i Ao 11

vid tygtekniska kåren i utbyte mot samma antal beställningar för biträdande

armétekniker i Ae 8/7. — I likhet med arméchefen anser jag, att

den mekanikerpersonal som efter särskild utbildning tjänstgör som arbetsstudiemän

bör erhålla högre löneställning. För egen del föreslår jag, att

detta tillgodoses genom att 17 beställningar för förste tyghantverkare i

Ao 14 inrättas vid tygtekniska kåren i utbyte mot beställningar för 12 tyghantverkare

i Ao 12 och fem armétekniker i Ao 9. — I syfte, bland annat,

att söka förbättra rekryteringen till arméingenjörbefattningarna bör nu

befintliga 15 beställningar för arméingenjör i reglerad befordringsgång utbytas

mot beställningar för fyra arméingenjörer i Ae 17 och 11 arméingenjörer

i Ae 15. Vid bifall härtill kommer vid kåren att finnas 11 beställningar

i vardera lönegraden Ae 15 och Ael7. — Jag erinrar vidare om att jag i

det föregående föreslagit inrättande av nio beställningar för armétekniker i

Ao 9 vid tygtekniska kåren.

Beträffande fortifikationskåren har jag under punkten 4 framlagt förslag

om inrättande av en överstelöjtnantsbeställning och en fanjunkarbeställning

— den förra i utbyte mot en majorsbeställning. — I övrigt föreslår

jag att beställningar tillkommer vid kåren för dels ytterligare en

överstelöjtnant i Ao 26 i utbyte mot en majorsbeställning i Ao 24, dels en

major i Ao 24 i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21, dels en förvaltare

i Ao 15 i utbyte mot en fanjunkarbeställning i Aol3, dels ock en förvaltare

i Ao 17. Den nya majorsbeställningen samt förvaltarbeställningen i Ao 17

bör avses för Norrlands (Hemsö) kustartilleriförsvar. Ifrågavarande personalbehov

har konstaterats vid undersökningar, som statens organisationsnämnd

utfört. Förvaltarbeställningen i Ao 15 avses för Malmö för
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kuriyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

135

svarsområdesstab. — Arméchefens förslag om inrättande av ytterligare beställningar

vid fortifikationskåren är jag icke beredd att tillstyrka.

I fråga om intendenturkåren bär jag i det föregående framlagt vissa

förslag. Därjämte föreslår jag, att vid kåren inrättas en beställning för

förvaltare i Ao 17, avsedd för chef för arméns centralmagasin i Norberg.

— Behovet av aktiv förvaltare som biträde åt intendenten vid Västerbottens

regemente har tillgodosetts genom beslut av Kungl. Maj :t den 30

juni 1960. -— Övriga förslag beträffande intendenturkåren är jag icke

beredd att tillstyrka.

7. Förslaget om inrättande av 100 beställningar för rustmästare i Ao 11

tillstyrker jag. Beställningarna bör tillkomma i utbyte mot 75 ordinarie

och 25 extra ordinarie furirsbeställningar.

Jämlikt Kungl. Maj :ts brev den 4 november 1960 angående organisationen

av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Upplands signalregemente

med arméns signalskola och signaltruppernas kadettskola, vid

arméns underofficersskola samt vid staben för Uppsala—Västerås försvarsområde

har vid regementet, signalskolan samt underofficersskolan tillkommit

sammanlagt sex nya befattningar för överfurir. I anslutning härtill

föreslår jag, att sex överfurirsbeställningar i Ao 9 inrättas.

Arméchefens under punkten 9 redovisade förslag om inrättande av en

beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för körcentralen vid Gotlands

artillerikår, tillstyrker jag.

I det föregående har jag under punkterna 3, 4 och 6 föreslagit inrättande

av 39 rustmästarbeställningar vid infanteriet och sammanlagt fem överfurirsbeställningar,

avsedda för vaktchefer vid III. militärbefälsstaben samt

Stockholms försvarsområdesstab. Vidare har jag vid behandlingen av frågan

om organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan

föreslagit, att en rustmästarbeställning i Ao 11 vid Svea artilleriregemente

indrages.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl

och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa

budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning. 8

Budgetår

1960/61

1961/62

600

2 013

1 815

600

5 028

738

2 025

1 715

600

5 078

Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter)

Summa

8. Försvarets sjukvårdsstyrelse har föreslagit att behovet av ytterligare

sjukvårdspersonal vid Norra Smålands regemente, Svea ingenjörregemente

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

samt Skånska luftvärnskåren skall tillgodoses genom omdisponering av

tjänster vid infanteriskjutskolan samt Göta artilleriregemente—Göteborgs

luftvärnskår. Den därvid redovisade tjänsten för översköterska i Ae 12 vid

infanteriskjutskolan, som enligt förslaget skulle avses för Norra Smålands

regemente, erfordras emellertid vid sjukvårdsavdelningen vid Prästtomta

skjutfält. Jag får därför föreslå att för Norra Smålands regemente inrättas

en ny tjänst för översköterska i Ae 12. I fråga om övriga förslag till omdisponering

har jag intet att erinra.

Sjukvårdsstyrelsens övriga under denna punkt redovisade förslag är jag

icke beredd tillstyrka.

Jag tager icke i förevarande sammanhang ställning till frågan om uppräkning

av arvodena för veterinärvården vid de förband in. in., där dylik

vård icke bestrides av militär veterinär samt för besiktningar. Jag räknar

emellertid med det för veterinärväsendet, såvitt nu är i fråga, äskade beloppet.

Därjämte bör medel beräknas under detta anslag för ersättning till

veterinär, som kontrakteras för fortlöpande veterinärvård avseende flygflottiljernas

stamhundar i de fall då militär veterinär icke kan anlitas. Jag

beräknar för ändamålet 3 500 kronor.

Jag tar inte nu ställning till storleken av arvodet till den vid III. militärbefälsstaben

anställde veterinären.

9. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör vissa

tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte mot samma antal

tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag tillstyrker även,

att ett antal nya tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas för därför formellt

kompetenta befattningshavare, vilka enligt civilförvaltningens bestämmande

anställes enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång

under tid då ordinarie kontorsbiträde uppehåller högre icke-ordinarie

tjänst. Jag vid dock erinra om Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959,

vari föreskrivits att vid förband m. m., som berörs av organisationsförändringar,

Iedigblivande civila ordinarie tjänster endast må uppehållas på

förordnande eller återbesättas med extra tjänsteman. I likhet med civilförvaltningen

räknar jag med att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer

inom armén i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Härutöver erfordras fem kontorsbiträdestjänster

för tjänstemän, som enligt civilförvaltningens bestämmande anställts

i stället för å högre tjänster förordnade biträden. Vidare kan 11 nu

befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utöver fastställd

personalorganisation, utgå ur personalförteckningen. Slutligen tillstyrker

jag civilförvaltningens förslag, att 25 tjänster för kontorsbiträde, vilka icke

beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare, ersättes med

tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Förslaget om inrättande av en tjänst för remontdressör i Ae 8 vid Norrlands

dragoner kan jag icke tillstyrka.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

Arméchefens förslag om inrättande av en överfurirsbeställning vid

Gotlands artillerikår har jag tillstyrkt i det föregående.

Vid Göta pansarlivgarde bör tillkomma en tjänst för biträdande köksföreståndare

i Ag 10, avsedd för etablissementet på Utö.

Förslaget om bibehållande av en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24 vid Svea ingenjörregemente tillstyrker jag. Däremot kan

jag icke biträda förslaget om inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad

underofficer i A: 17 vid regementet.

Vid Göta signalkår bör inrättas en tjänst för förste montör i Ae 11.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit inrättande av en tjänst för

förste maskinist i Ae 11, avsedd för viss anläggning. Jag biträder förslaget

om en ny tjänst men tar icke nu — i avvaktan på att anläggningen klassificeras

— ställning till frågan om tjänstens lönegradsplacering.

Jag har intet att erinra mot förslaget om utökning av antalet tjänstgöringsmånader

för frivilligassistenter med en.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och

skolor beräknar civilförvaltningen i enlighet med förslag av arméchefen

till 928 000 kronor. Jag har i och för sig intet att erinra mot beloppets

storlek men då —■ vid bifall till mitt förslag i det föregående om organisationen

av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan — medel för

ifrågavarande ändamål vid krigshögskolan icke längre erfordras under

förevarande anslag kan beloppet begränsas till 828 000 kronor.

För arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd in. in.

vid militärområdena samt för vakthållning vid tygförvaltningsskolan —

och det till inrättande föreslagna centrala bok- och blankettförrådet vid

Solvalla — beräknar jag cirka 660 000 kronor jämte 20 000 kronor, som

ställes till civilförvaltningens förfogande för tillgodoseende av uppkommande

oundgängliga behov av tillsyn och bevakning av byggnader m. in.

Mot arméchefens och civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för

avlöningar åt civila lärare lör underbefälsutbildning har jag intet att erinra.

Antalet tjänstgöringsmånader vid armén för till frivillig tjänstgöring

inkallad personal har arméchefen i sitt militärorganisatoriska underlag för

nästa budgetår beräknat till högst 5 906 för befäl och 394 för övrig personal.

Frågan om antalet tjänstgöringsmånader för här avsedd personal

vid armén erfordrar närmare överväganden. Under erinran om att Kungl.

Maj :t äger besluta i denna fråga utgår jag vid anslagsberäkningen från

det antal tjänstgöringsmånader, som arméchefen angivit. 1

1 enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning den 17 februari

1961 föreslår jag, att ersättningen åt de i arméns brandavdelningar ingående

tjänstemännen och beställningshavarna för övningar in. in. utom

ordinarie arbetstid höjes från sex kronor för timme till sju kronor för

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

timme. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar

jag till cirka (i 000 kronor.

Jag vill här anmäla fråga om personalorganisationen för de fasta maskinanläggningarna

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Denna omfattar

elva anläggningar med stor geografisk spridning och av komplicerad

beskaffenhet. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 3 mars 1961 skall dessa

maskinanläggningar och en anläggning — B 232 — vid Bodens försvarsområdesstab

från och med den 1 juli 1961 i klassificeringshänseende utgöra

en anläggning vid fortifikationsbefälhavarstaben.

För maskintjänsten vid fortifikationsbefälhavarstaben disponeras för

närvarande enligt gällande personalförteckningar in. in. tjänster för fem

fortmaskinister i Ao 11, två fortmaskinister och en maskinist i Ae 10, två

maskinister och två reparatörer i Ae 9 samt 10 eldare i Ae eller Ag 7 varjämte

medgivits, att förordnande att bestrida göromål som eljest ankommer

på maskinchef i Ao lo må meddelas vid staben under förutsättning att vid

staben inrättad tjänst för maskinmästare i Ao 14 ej uppehälles på förordnande.

För maskintjänsten vid staben disponeras således för närvarande

23 tjänster. (I detta sammanhang må erinras om att vid försvarsområdesstaben

finnes för närvarande en tjänst för maskinist i Ae 9 som föreslås

bli överförd till fortifikationsbefälhavarstaben.)

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 31 januari 1961 efter

samråd med chefen för armén avgivit förslag till personalorganisation för

den nya anläggningen. Förslaget innefattar en personaluppsättning på 25

tjänster, varav tva för lörste maskinist i Ae 11. För egen del beräknar jag

för den nya anläggningen tjänster för en maskinchef i A 17 (ansvarsman),

en förste maskinist i A 12 (biträdande ansvarsman), fyra förste reparatörer

i A 10, åtta reparatörer i A 9, sex värmeskötare i A 8 och fyra eldare

i A 7 eller sammanlagt 24 tjänster. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att i enlighet med riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1959: 1, bil. 2, s. 10

16 och 1959:152, s. 10) framdeles — sedan klassificeringsgrupp fastställts

— slutligt reglera lönegradsplaceringen för ifrågavarande tjänster

löi ansvarsman och i förekommande fall — biträdande ansvarsman.

Tjänsten för ansvarsman bör upptagas såsom ordinarie, medan övriga

tjänster bör vara extra ordinarie. Jag förutsätter i enlighet härmed att befintliga

ordinarie tjänster indrages vid uppkommande ledighet. Från och

med nästa budgetår bör samtliga för anläggningen avsedda tjänster redovisas

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden varvid personaluppsättningen

vid staben för Bodens försvarsområde bör — såvitt nu är i fråga_

minskas med en tjänst för maskinist i Ae 9. Sålunda beräknad personaluppsättning

vid anläggningen medför för nästa budgetår ett ökat medelsbehov

av omkring 32 000 kronor under förevarande anslag.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 54 f.) har anmälts ett beslut av

Kungl. Maj :t den 2 december 1960 angående sammanförande av maskin
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

139

anläggningarna vid IV. militärbefälsstaben och Stockholms försvarsområdesstab

med fortifikationsförvaltningens maskinanläggningar. Samtliga

för anläggningen avsedda tjänster in. in. skall, enligt vad som anförts i propositionen,

redovisas vid fortifikationsförvaltningen, varvid i propositionen

redovisade 15 tjänster för maskinpersonal vid IV. militärbefälsstaben samt

Stockholms försvarsområdesstab kan utgå ur arméns personalförteckningar.

Vidare vill jag erinra om det i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 56)

framlagda förslaget om överföring av tjänster vid regionalmyndigheter

in. in. för fortifikatorisk rustningsplanläggningsverksamhet från, bland

annat, förevarande anslag till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 ff.) bör

lönekostnaderna för tjänstemän vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna)

i militärbefälsstaber samt personal vid arméförbandens

intendenturavdelningar överföras från sakanslag till förevarande anslag.

Därvid uppkommer under detta anslag en kostnadsökning av i runt tal

4 675 000 kronor, huvudsakligen avseende kollektivavtalsanställd personal

vid arméförbandens intendenturavdelningar. I avlöningsstaten bör tillkomma

en ny anslagspost, Avlöningar till viss arbetarpersonal.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den

för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till förslaget kan

samtliga nu på personalförteckningen för krigshögskolan uppförda beställningar

(motsvarande) indragas. Härjämte bör såsom anförts i berörda

sammanhang beställningar för en fanjunkare i Ao 13 vid kavalleriet och

en rustmästare i Ao 11 vid Svea artilleriregemente indragas.

I detta sammanhang torde få anmälas ett beslut av Kungl. Maj :t den

3 mars 1961 angående anställande av viss teknisk personal vid armén.

Kungl. Maj :t har därvid medgivit att för fullföljande av försök med luftvärnsrobot

365 må under försökstiden från och med den 1 mars 1961

finnas inrättade dels tjänster för en verkstadsingenjör i Ag 23 och en radaringenjör

i Ag 23, dels ock inom en kostnadsram av 300 000 kronor för år

extra tjänster för teknisk personal i högst lönegraden 19 eller arvodesbefattningar

för dylik personal med motsvarande arvode. Medel för avlöning

av ifrågavarande personal bör beräknas under förevarande anslag för nästa

budgetår.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret

redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj:t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till

merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran

in. in. beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1961/62 till 278 500 000

(+ 32 500 000) kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1960

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1961/62:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... 132 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ............................. 7 400 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis

......................................................... 3 350 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 69 600 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 62 800 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 4 000 000

Summa kronor 281 250 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 600 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 150 000

Nettoutgift kronor 278 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 278 500 000

kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

141

[16] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

, Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 90 650 000 92 537 522

1960/61 (statsliggaren s. 237) 93 000 000

1961/62 (förslag) ............... 107 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 106 800 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom

vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s och 28/io 1960) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m.

vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande

marinstaben m. m.

1 förvaltare i Ao 15 med vikariatslön

i A 17 (vakant beställning åter
besättes

och omdisponeras) .........

1 byråinspektör Ae 19 —- Ae 21 ...

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 ...............

4 hydrografassistenter, ny beford
ringsgång

..............................

1 kontorist Ae 9 — Ao 9 ...............

1 kanslibiträde Ao 7 -—- kontorist

Ao 9 ....................................

1 flaggunderofficer Ao 13 — vikariatslön

i A 15 ........................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

18 816

1 572

+ 20 388

2. Marinens helikopterorganisation

1 förvaltare Ao 15 (vakant beställning

återbesättes och omdisponeras)

.......................................

1 trafikledare Ael7 .....................

17 940

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 marindirektör av 2. graden Ao 24,

1 mariningenjör av 2. graden

Ao 21 ................................... —_ + 17 940

3. Förändringar i övrigt beträffande

flottans och kustartilleriets personalstater
S

jöunderofficerare

1 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......... —

1 förvaltare Ao 15 (vakant beställ
-

ning återbesättes och omdisponeras;

civilförvaltningen tillstyrker

vikariatslön i A 15) ............... 1 824

3 underofficerare Ao 13/11 utgår ... 45 846

4 flaggunderofficerare beredes viss

särskild ersättning .................. 15 504

Flottans underbefälskår

50 högbåtsmän Ao 9 — förste hög
båtsmän

Ao 11 ........................ 71 400

10 högbåtsmän Ao 9 utgår ............ —

35 furirer Ae 8/7 utgår ............... .

20 furirsaspiranter Af 5/4 utgår...... —

Kustartilleriet

2 överstelöjtnanter Ao 26 erhåller

vikariatslön i B 1 ..................... ..

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ... —

3 kaptener Ao 21 ..................... —

6 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......... —.

10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 .................................... 13 890

10 överfurirer Ao 9 ..................... 127 180

10 furirer Ae 8/7 utgår ............... — + 183 952 4

4. Förändringar beträffande marinintendenturkåren
1

kapten Ao 21 — kommendörkapten

av 2. graden eller kapten

Ao 24/21 ................................. _ ± o

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

143

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5. Förändringar i övrigt beträffande

mariningen jörkår en

10 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21 25 680

3 mariningenjörer i reglerad be
fordringsgång

— Ao 19 ............ 15 696 + 41 376

6. Förändringar beträffande läkar- och

s j ukvårdsper sonal

3 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25 4 824

1 specialmarinläkare ABp 23 +

tilläggsarvode (civilförvaltningen:

marinläkare av 1. graden + till
läggsarvode)

........................... 45 192

Arvode till översköterska ............ — + 50 016

7. Förändringar beträffande sjökrigs
högskolan
1

kommendörkapten av 2. graden/

major eller kapten Ao 24/21 —

kommendörkapten av 1. graden/

överstelöjtnant eller kommendörkapten

av 2. graden/major

Ao 26/24 ................................. — ±0

8. Personalförändringar i övrigt vid

marinkommandostaber m. m.

Marinkommando Ost

Berga örlogsskolor

1 förrådsman Ae 7 — förrådsför
man

Ae 9 .............................. —

1 biträde för skriv- och kontors
göromål

................................. 9 576

S jölcrigsskolan

1 förman Ag 10 — Ae 10 ............ —

Stockholms kustartilleriförsvar

3 reparatörer Ae 9 —■ Ae 10 .........

1 reparatör Ae 9 — Ao 9 ............ —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ...... —

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Marinchefens m. fl. yrkanden

Marinkommando Syd

1 kontorsbiträde Ao 5 flyttas från

KÖS till MK-staben ..................

Marinkommando Väst

Marinkommandostaben m.m.

1 kanslibiträde Ae 7 -—■ Ao 7 .........

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

19 biträden för skriv- och kontors- göromål -— kontorsbiträden Ao 5

4 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ...

1 kontorsbiträde Ao 5 ..................

+ 9 576

9. övriga personalförändringar m. m.

1 förste maskinist Ae 11 ...............

1 maskinist Ae 10 ........................

14 448

13 414

Avlöningar till e. o. löjtnanter och

fänrikar .................................

Marinens kustbevakning ...............

Tillsynsmän förordnade av länssty-

11 112

2 100

relse .......................................

Tillsynsmän vid befästningar m. in.

Höjning av arvoden till speciallärare

vid teknisk högskola ...............

Timarvoden till lärare och föreläsare

7 000

6 000

vid marinens fasta utbildningsan-

stalter och skolor .....................

Vissa utbildningsarvoden ............

Civila timlärare för underbefälsut-

8 000

bildning .................................

Assistenter för frivilligfrågor .........

Tjänstgöringsmånader för personal

41 000

5 390

under frivillig tjänstgöring ......

813 755 + 883 995

10. Omräkning m.m.

Tjänstetidsbefordran ..................

Vikariatslöneförordnande för löjt-

47 759

nanter m. fl............................

165 654

Ändrad lönegradsplacering enligt

prop. 1960:151 ........................

79 532

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1961

Marinchefens m. fl. yrkanden

Arvodesreglering ........................

1960 års lönereglering ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

...........................

Avlöningar till viss personal i verk
stadsdrift

..............................

Ersättning för avlöningskostnader på

statens isbrytarfartyg ...............

Avrundning ..............................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

42 500

9 295 000

32 900

5 000

558 + 9 657 787

Motiv

Chefen för marinen anmäler, att säker grund för långsiktig personalplanering

för närvarande saknas inom marinen. Anledning härtill är främst

att statsmakterna icke tagit ställning till framlagda utredningsförslag eller

att utredningar pågår. Med hänsyn härtill har marinchefen iakttagit återhållsamhet

vid äskandet av nya tjänster och föreslagit endast sådana som

är särskilt angelägna.

1. Personalförändringar beträffande marinstaben m. m. I anslutning till

föreslagna förändringar inom krigsmaktens högsta ledning har marinchefen

föranstaltat om en utredning rörande marinstabens organisation. I

avvaktan på beslut rörande krigsmaktens högsta ledning och resultatet av

nämnda utredning framlägges endast sådana förslag beträffande tjänsteförändringar

inom marinstaben som enligt chefen för marinen torde vara

helt oberoende av förestående organisationsförändringar.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 må bland annat en

beställning för förvaltare i Ao 15, avsedd för elektrotjänstchef på jagaren

Göteborg, icke återbesättas vid uppkommande ledighet. Denna beställning

är numera vakant. Marinchefen föreslår, att beställningen skall få utnyttjas

för förvaltare tjänstgörande vid marinöverläkarens expedition. Beställningen

bör i samband härmed överföras till personalförteckning för marinstaben

och avses för underofficer ur flottan eller kustartilleriet. Med hänsyn

till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna anses lön böra

utgå efter lönegrad A 17. Då icke någon beställning i denna lönegrad kan

utnyttjas föreslås, att vikariatslön i A 17 får beredas underofficer som

uppehåller beställningen i Ao 15.

Enligt vad civilförvaltningen erfarit under hand har sedan en tid tillbaka

en underofficer tidvis varit kommenderad till marinstaben för bland

annat biträde åt marinöverläkaren. Ämbetsverket anser sig böra räkna med

alt en förvaltarbeställning i Ao 15 omdisponeras på sätt marinchefen föreslagit

och uppföres på marinstabens personalförteckning. Till frågan om

10—1827 61 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Mcij:ls proposition nr 110 år 1961

innehavaren av beställningen bör beredas vikariatslön i A 17 bör enligt

civilförvaltningens mening ställning tagas först sedan någon tids erfarenhet

vunnits av verksamheten i dess nya form.

På marinstabens personalförteckning finnes uppförda två tjänster för

byråinspektör i Ae 19 av vilka den ena må tillsättas först efter samråd med

chefen för försvarsstaben. Tjänsten avses för marinledningens säkerhetsdetalj.

Marinchefen föreslår, att denna tjänst med hänsyn till arbetsuppgifternas

art med flera omständigheter uppflyttas till lönegrad Ae21. —

Civilförvaltningen anser sig icke böra i förevarande sammanhang räkna

med ändring av löneställningen för ifrågavarande tjänst.

Civilförvaltningen biträder numera ett av chefen för marinen upprepat

förslag om uppflyttning av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för

registrator vid kryptodetaljen inom marinstabens signaltjänstavdelning, till

tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 1960: 110, s. 79).

Å personalförteckning för marinstaben finnes uppförda fyra tjänster

för hydrografassistent. För innehavarna av dessa tjänster gäller enligt föreskrifter

av Kungl. Maj:t den 3 juni 1955 en befordringsgång, omfattande

lönegraderna Af 7, Ae 9 och Ae 11. Som villkor för placering i sistnämnda

lönegrad gäller dock bland annat att vederbörande befattningshavare med

godkännande vitsord genomgått visst prov i oceanografi. Då det visat sig

förenat med svårigheter att behålla hydrografassisterna med gällande lönegradsplacering,

bör enligt chefen för marinen nya bestämmelser om lönegradsplaceringen

meddelas. Marinchefen föreslår, att hydrografassistent

skall anställas som aspirant i Af 6 under två år, varefter befordran i mån

av tillgång till ledig tjänst skall kunna ske till lönegrad Ae It och — under

särskilda förutsättningar — till lönegraderna Ae 12 och Ae 14.

Civilförvaltningen utgår från att frågan kommer att behandlas i anslutning

till kommande B-listeförhandlingar.

Civilförvaltningen avstyrker chefens för marinen ånyo framförda förslag

om att ordinariesätta en tjänst för kontorist i Ae 9, avsedd för sekreterare

åt marinchefen (jfr prop. 1960:110, s. 79). Likaledes avstyrker ämbetsverket

förslag av marinchefen om uppflyttning av en tjänst för kanslibiträde

i Ao 7, föreståndare för marinledningens telefonväxel, till kontorist

i Ao 9.

Civilförvaltningen räknar ej heller med bifall till ett av marinchefen

framfört förslag om beredande av vikariatslön i A 15 åt en flaggunderofficer

tjänstgörande på »allmän- och radiodetalj» å marinstabens signaltjänstavdelning.

Frågan bör enligt ämbetsverkets mening tas upp först då

möjlighet uppstår att omdisponera en beställning för ifrågavarande befattning.

2. Marinens helikopterorganisation. Jämlikt beslut av 1960 års vårriksdag

(prop. 110, s. 94) får från och med innevarande budgetår en tidigare

för sjötjänst avsedd beställning för förvaltare i Ao 15 utnyttjas i befatt
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

ning såsom chef för kontrollgrupp, tillika lärare vid mekanikerskola vid

helikopterförbandet inom marinkommando Ost. Under uppgivande av att

från och med den 1 oktober 1959 ett helikopterförband organiserats vid

marinkommando Väst hävdar chefen för marinen, att behov föreligger av

ytterligare en beställning för förvaltare med uppgifter motsvarande vad som

ankommer på innehavaren av tidigare medgiven beställning. I anslutning

härtill föreslår marinchefen, att en beställning för förvaltare i Ao 15 skall

tillkomma från och med budgetåret 1961/62. Beställningen föreslås skola

erhållas genom omdisponering av en numera ledig beställning i Ao 15,

tidigare avsedd för elektrotjänstchef å jagaren Klas Horn vilken beställning

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 februari 1958 icke må återbesättas

vid uppkommande ledighet.

Civilförvaltningen räknar med bifall till marinchefens ifrågavarande

förslag.

Under hänvisning till tidigare redovisning av behovet av trafikledare för

reglering av flygtrafiken vid och omkring helikopterbasen vid Berga (jfr

prop. 1960: 110, s. 81) föreslår chefen för marinen — under erinran om

att från och med innevarande budgetår inrättats en beställning för trafikledare

i Ael7 — att ytterligare en trafikledarbeställning tillkommer från

och med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget

men förutsätter, att medel för beställningen beräknas under flygvapnets

motsvarande anslag (jfr i det följande).

Marinchefens förslag rörande inrättande av beställningar för mariningenjör,

avsedd för handläggning av helikopterärenden inom marinförvaltningen,

har anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 107).

3. Förändringar i övrigt beträffande flottans och kustartilleriets personalstater.

Sjö underofficera re. Ett av marinchefen ånyo framfört

förslag om uppflyttning till lönegrad Ao 19 av en beställning för förvaltare

i Ao 17, avsedd för maskintjänstchef på statsisbrytaren Oden, anser civilförvaltningen

böra behandlas i anslutning till B-listeförhandlingar (jfr

prop. 1960:110, s. 85). I anslutning härtill erinras om att en för marinstabens

organisationsavdelning avsedd förvaltarbeställning placerats i lönegrad

Ao 19 från och med innevarande budgetår efter förslag i propositionen

1960:151 (s. 53).

Marinchefen återkommer till tidigare förslag om inrättande av en förvaltarbeställning

i lönegrad Ao 15 för proviantförrådet vid marinkommando

Väst (jfr prop. 1960:110, s. 85). Beställningen föreslås skola erhållas

genom omdisposition av en beställning i Ao 15, avsedd för maskintjänstchef

på jagaren Renms. Denna beställning, som enligt Kungl. Maj :ts beslut

den 28 februari 1958 icke må återbesättas vid uppkommande ledighet, är

för närvarande obesatt.

I avvaktan på beslut rörande ny varvsorganisation och dennas inverkan

på förrådsverksamheten vid marinkommandot anser civilförvaltningen, att

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

slutlig ställning icke nu bör tagas till chefstjänsten vid ifrågavarande förråd.

Civilförvaltningen tillstyrker emellertid, att den övertaliga beställningen

i Ao 15, avsedd för jagaren Remus, må utnyttjas för att bereda

innehavaren av ifrågavarande tjänst vikariatslön tills vidare i lönegrad

A 15.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen

för budgetåret 1961/62 med 120 beställningar i lönegrad Ao 13/11 på särskild

stat för övertaliga underofficerare, innebärande en minskning med

3 beställningar vid jämförelse med antalet beställningar å personalförteckningen

för innevarande budgetår.

Marinchefen upprepar tidigare framfört förslag, att vikariatslöneförordnande

i lönegrad A 17 skall meddelas underofficerare ur flottan i befattningar

såsom fartygschefer för sjömätningsfartygen Ejdern, Nils Strömcrona,

Tärnan och Peder Gedda under tid då fartygen är rustade för sjömätningsexpeditioner.

Civilförvaltningen föreslår, att särskilda tilläggsarvoden motsvarande

skillnaden mellan lön i löneklass A 17 och lönen i vederbörandes löneklass

inrättas för här avsedd tjänstgöring. Ämbetsverket anför härom.

Civilförvaltningen, som tidigare utgått från att denna fråga skulle behandlas

i anslutning till B-listeförhandlingarna, vill, med hänsyn till att

så icke synes ha skett, numera förorda att chefens för marinen framställning

vinner tillmötesgående. Av principiella skäl vill civilförvaltningen

dock icke tillstyrka anordningen med vikariatslön utan föreslår i stället

att bestämmelser meddelas angående särskilda arvoden för avsedd tjänstgöring.

Dylika bestämmelser böra intagas i bilaga till tilläggsbestämmelserna

till statens allmänna avlöningsreglemente. I fråga om arvodenas

storlek synes de böra bestämmas att motsvara skillnaden mellan lön i

17. löneklassen och lönen i vederbörandes löneklass.

Flottans underbefälskår. Marinchefen anser det lämpligt att tills

vidare i avvaktan på resultaten av kommande undersökningar rörande

flottans framtida personalorganisation och därav föranledda beslut som

riktpunkt använda det personalbehov som i marinplan 60 anges för budgetåret

1966/67 (jfr prop. 1960: 110, s. 87). Behovet av underbefälsbeställningar

vid flottan under budgetåret 1961/62 beräknar chefen för marinen

med denna utgångspunkt enligt följande (inom parentes anges ökning eller

minskning i förhållande till personalförteckningen för innevarande bud
-

getår) :

Förste högbåtsmän Ao 11 ......... 170 (+ 50)

Flaggkorpral Ao 10 .................. 1 (± 0)

Högbåtsmän Ao 9 .................... 567 (—60)

Furirer Ae 8/7 ......................... 600 (—35)

Furirsaspiranter Af 5/4 ............ 480 (—-20)

Meniga Eh 1 ............................ 300 (± 0)

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

149

Som motivering för sitt förslag beträffande antalet beställningar för

förste högbåtsman anför chefen för marinen följande.

I föregående års militärorganisatoriska underlag räknade jag med att

270 befattningar för 1. högbåtsman och 500 befattningar för högbåtsman

skulle finnas från budgetåret 1966/67. De 270 befattningarna föreslogs

skola bestridas av 95 övertaliga underofficerare och 175 1. högbåtsmän.

Enligt min mening var avsikten vid tillkomsten av beställningar för

1. högbåtsman i lönegrad Ao 11, att beställningshavare i denna lönegrad

skulle avses för mera kvalificerade befattningar, bland annat sådana som

tidigare uppehållits övergångsvis av underofficerare på övertalig stat. Principiellt

bör sålunda underbefälsbeställningar i Ao 11 avsedda för 1. högbåtsman

även tillkomma i takt med avgången av övertaliga underofficerare.

Enligt vad som kan utläsas i proposition 1960: 110 — som även vunnit

riksdagens gillande — har statsmakterna icke gjort den av mig skisserade

sammankopplingen av övertaliga underofficerare och förstetjänster för

underbefäl, eftersom man beslutat ett annat antal förstetjänster än det

som av mig föreslagits för budgetåret 1960/61 (20 i stället för 47 beställningar).

På grund av viss ojämn fördelning av övertaliga underofficerare inom

yrkesavdelningarna och betydande vakanser inom den ordinarie underofficersstaten,

är det icke alltid möjligt att placera underofficerare tillhörande

den övertaliga staten på befattningar avsedda för 1. högbåtsman.

Ett stort antal övertaliga underofficerare måste sålunda utnyttjas på för

underofficerare avsedda befattningar. Tillräckligt antal 1. högbåtsmän

finnes för närvarande heller icke att bestrida för sådana avsedda befattningar.

Med hänsyn härtill och till att ett stort antal högbåtsmän redan nu är

kompetenta för befordran till 1. högbåtsman, föreslås att ytterligare 50

beställningar i Ao It för 1. högbåtsman tillkomma från budgetåret 1961/62

i utbyte mot samma antal beställningar i Ao 9 för högbåtsman.

Civilförvaltningen biträder marinchefens förslag beträffande flottans

underbefälskår.

Kustartilleriet. Marinchefens ånyo framförda förslag, att två överstelöjtnanter

i Ao 26, tygmästare vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar,

skall erhålla vikariatslöneförordnande i lönegrad B 1 (jfr prop.

1960: 110, s. 88) avstyrkes av civilförvaltningen under hänvisning till

Kungl. Maj :ts ställningstagande till av ämbetsverket ifrågasatt översyn av

löneställningen för vissa högre chefstjänster.

I propositionen 1959: 110 (s. 88) redovisades resultatet av verkställd

översyn av kustartilleriets utbildningsorganisation. Enligt denna utredning

erfordrades vid kustartilleriet bland annat nya beställningar för en major

(chef för kustartilleriets mekanikerskola) och sex kaptener. Sedan detta

behov numera delvis tillgodosetts (jfr prop. 1960: 110) utgöres enligt

marinchefen kvarstående behov av beställningar för en major i Ao 24 och

Ire kaptener i Ao 21. Av sistnämnda beställningar avses en för vapenofficersskolan,

vars verksamhet avses börja bösten 1961, och två för kustjägarskolan.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Civilförvaltningen anser — med hänsyn till vad som uttalats i propositionen

1959: 110 (s. 106) vid behandlingen av marinchefens i äskandena

för budgetåret 1959/60 framlagda förslag om inrättande av vissa nya beställningar

vid kustartilleriet — att med ställningstagande till de framlagda

förslagen bör anstå tills vidare i avvaktan på resultaten av organisationsundersökningar

inom kustartilleriet.

Marinchefen återkommer med förslag om uppflyttning av vissa förvaltare

vid kustartilleriet från lönegrad Ao 17 till Ao 19. Dylik uppflyttning

föreslås nu i fråga om förvaltare vid förrådsgrupp 1 vid Stockholms

och Blekinge kustartilleriförsvar, förvaltare vid teleservicegrupp vid samma

kustartilleriförsvar och kassachef vid Stockholms kustartilleriförsvar (jfr

prop. 1960: 110, s. 88) samt tygförvaltaren vid Gotlands kustartilleriförsvar

(nytt förslag). Civilförvaltningen anser förslagen böra upptagas i

annan ordning samt hänvisar beträffande kassachefstjänsten till uttalande

vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag (jfr i det följande).

Vid kustartilleriet erfordras enligt marinchefen cirka 150 beställningar

för flaggfurir vid fullt utbyggd underbefälskår. För närvarande finnes 70

dylika beställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen bland det äldre

underbefälet föreslås emellertid endast 10 dylika beställningar tillkomma

i utbyte mot beställningar för överfurir i Ao 9 från och med budgetåret

1961/62. Civilförvaltningen tillstyrker vad sålunda föreslagits. Ämbetsverket

biträder också marinchefens övriga förslag beträffande kustartilleriets

underbefälskår, innebärande en ökning av antalet beställningar för överfurir

i Ao 9 med 10 och en motsvarande minskning av antalet furirsbeställningar

i Ae 8/7.

4. Förändringar beträffande marinintendenturkåren. Ett av chefen för

marinen framlagt förslag att utbyta en kaptensbeställning i Ao 21 vid

marinintendenturkåren, ianspråktagen för heltidstjänstgörande lärare i

underhållstjänst vid sjökrigshögskolan, mot beställning för kommendörkapten

av 2. graden eller kapten i Ao 24/21 anser sig civilförvaltningen ej

kunna tillstyrka. Ämbetsverket erinrar om pågående utredningar berörande

intendenturområdet samt om att ställning ännu icke tagits till organisationen

av den för försvarsgrenarna gemensamma krigshögskolan.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen

hänvisar till att han år 1957 insänt en plan för utbyggnaden av kategorien

mariningenjörer (L). Enligt denna plan skall mariningenjörkåren tillföras

sammanlagt 179 beställningar för ifrågavarande kategori mariningenjörer,

fördelade på lönegrader enligt följande:

62 i lönegrad Ao 21

31 i » Ao 19

62 i » Ao 17/13 samt

24 i » Ae 11.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

151

Vid planens uppgörande har förutsatts, att beställning i lönegraderna

Ao 19 och Ao 21 skall kunna uppnås vid cirka 35 respektive 41 år.

Vid utgången av hudgetåret 1960/61 beräknas 45 icke högskoleutbildade

mariningenjörer vara utexaminerade. Under budgetåret 1961/62 utexamineras

ingen. Enligt personalförteckningarna må för innevarande budgetår

sammanlagt 45 beställningar finnas inrättade av vilka 5 i Ao 21, 15 i Ao 19

och 25 i reglerad befordringsgång.

Under hänvisning till vad som förutsatts beträffande åldersfördelning

in. m. vid uppgörande av förenämnda plan samt vederbörande beställningshavares

levnadsålder föreslår marinchefen, att 10 beställningar för mariningenjör

i Ao 19 uppflyttas till Ao 21 samt att tre beställningar i befordringsgång

er sättes med motsvarande antal beställningar i Ao 19.

Civilförvaltningen, som från marinstaben under hand inhämtat uppgifter

rörande avsedd placering av beställningshavare i lönegrad Ao 21 och

att det för närvarande finnes 10 beställningshavare i Ao 19 med likvärdiga

kvalifikationer för uppflyttning till lönegrad Ao 21, tillstyrker marinchefens

förslag beträffande ifrågavarande mariningenjörer.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för

marinen upprepar föregående år framfört förslag att tre förste marinläkare

i Ao 24 (en assistent hos marinöverläkaren, en stabsläkare vid MKO och

en stabsläkare vid MKS) uppflyttas till Ao 25 (prop. 1960:110, s. 90).

Civilförvaltningen finner den föreslagna uppflyttningen motiverad och

räknar med att den kommer till stånd.

Från och med budgetåret 1961/62 bör enligt chefen för marinen inrättas

en beställning för specialmarinläkare i ABp 23 jämte tilläggsarvode av

12 000 kronor för år. Befattningshavarens avlöningsförhållanden och dagliga

arbetstid förutsättes härvid böra vara i princip desamma som för innehavare

av beställning för specialflygläkare (jfr prop. 1956: 110, s. 194).

Rörande behovet av den föreslagna beställningen anför marinchefen

följande.

Efter andra världskriget har en utomordentligt snabb och omfattande

utveckling ägt rum på det dykeri- och ubåtstekniska området. För att

denna utveckling skall kunna nyttiggöras utan åsidosättande av säkerhetskraven

fordras eu ingående kunskap om den inverkan på fysisk och psykisk

prestationsförmåga, som ubåtstjänst och olika former av dykning

medför. Sådan kunskap kan erhållas dels genom speciell navalmedicinsk

forskning, dels genom bearbetning och praktisk tillämpning av tekniska

och medicinska forskningsresultat. Den första komponenten i utvecklingskedjan

tillgodoses i väsentlig utsträckning genom navalmedicinska institutionen

å Karolinska Institutet. Den andra komponenten saknas och man

liar vid många tillfällen för att råda bot mot de allvarligaste följderna

härav måst utnyttja den ovannämnda navalmedicinska institutionens resurser

och därmed landets ende laborator i navalmedicin, vilket verkat inkräktande

på den speciella forskningen.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1001

Ansvaret för bearbetning och praktisk tillämpning av forskningsresultat

synes böra åvila den myndighet, som svarar för den praktiska tjänstens

behov. Om hithörande frågor skola kunna lösas inom rimlig tid fordras

oundgängligen en förstärkning genom inrättande av en specialmarinläkartjänst

i dykeri- och ubåtshygien.

På de av marinchefen anförda skälen anser civilförvaltningen att möjlighet

bör öppnas för marinen att anställa läkare med speciell inriktning

på ubåts- och dykeritjänst. Ämbetsverket är emellertid tveksamt huruvida

den föreslagna anställningsformen är lämplig. Ämbetsverket ifrågasätter

därför om icke den föreslagna tjänsten bör utgöra tjänst för marinläkare

av 1. graden vid vilken får utgå särskilt arvode, då innehavaren av Kungl.

Maj:t förordnats till specialmarinläkare. Arvodet bör avpassas så att

specialmarinläkares lön motsvarar vad som nu tillkommer specialflygläkare.

Civilförvaltningen utvecklar sin uppfattning sålunda.

Några nya tjänster med lönegradsbeteckningen ABp torde icke böra

tillkomma (jfr 1957 års statsverksproposition Bil. 2 Gemensamma frågor

Bil. D s. 48). Vid sådant förhållande och då jämväl andra vägande skäl

enligt civilförvaltningens åsikt kunna tala för ändrade anställningsgrunder

för den personal, om vilken bär är fråga, anser civilförvaltningen detta

problem böra upptagas till särskilt övervägande. Civilförvaltningen vill

härutinnan erinra att på senare tid allt fler läkartjänster differentierats

i lönehänseende genom olika arvoden såsom tillägg till lönen i en för kategorien

i övrigt använd normal lönegrad. En dylik anordning ger möjlighet

att inom nuvarande tjänsteförteckning och lönegradssystem åstadkomma

lämpligt avvägda löneförmåner för specialtjänster inom hithörande områden

vartill kommer den fördelen att anordningen i hög grad torde underlätta

personalbyten och därmed möjliggöra det bästa personvalet. Sistnämnda

synpunkt torde vara av särskild betydelse, när det gäller sådana

tjänster som specialläkarnas inom försvaret, där — förutom de särskilda

kunskapsområdena — den fysiskt pressande tjänsten ställer krav på

vederbörande, som icke envar besitter och som för övrigt icke heller alltid

torde kunna uppfyllas av vederbörande under hela hans tjänstetid.

Statens nämnd för flyg- och navalmedicinsk forskningsoch

försöksverksamhet (flyg- och navalmedicinska nämnden)

ansluter sig i avgivet yttrande till vad marinchefen anfört rörande

behovet av beställning för specialmarinläkare. Nämnden framhåller, att den

planerade tillkomsten av nya ubåtstyper, konstruerade för stora dykdjup

och för lång tids kontinuerlig gång i undervattensläge utan användande

av snorkel, har aktualiserat frågan om möjligheten till räddning av ubåtspersonal

från dessa djup. De nya ubåtstyperna har enligt nämnden även

aktualiserat en mångfald praktiska frågeställningar, som har nära anknytning

till det »slutna rummets fysiologi och psykologi». Sådana frågor berör

bland annat luftrening, inredning och födoämneshygien ombord på ubåt.

Slutligen anför nämnden följande.

Tillkomsten av en specialmarinläkare i dykeri- och ubåtshygien skulle

i hög grad undanröja de uppenbara nackdelarna med hittillsvarande provi
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

soriska arrangemang för lösande av de mest angelägna uppgifterna av medicinsk-teknisk

natur. Det är uppenbart, att specialmarinläkaren utöver anförd

verksamhet kommer att få ett stort antal arbetsuppgifter, som är av

omedelbart praktisk betydelse för marinen, speciellt för dess ubåts- och

dykeritjänst. Det kan även framhållas att tillkomsten av specialmarinläkaren

skulle för marinen öppna möjligheter till en kontinuerlig uppföljning

och bearbetning för den praktiska tjänstens behov av de rön och erfarenheter

på hithörande områden, som erhålles såväl inom som utom landet.

Marinens beredskap för och möjligheter att med medicinsk sakkunskap

ingripa för att rädda människoliv vid tillbud och olyckor främst i samband

med dykning både inom den egna och den civila sektorn skulle därigenom

även väsentligt öka.

Försvarets forskningsanstalt instämmer i avgivet yttrande i de

av marinchefen framförda synpunkterna beträffande utvecklingen inom det

dykeri- och ubåtstekniska området och tillstyrker därför inrättandet av beställning

för specialmarinläkare samt anför följande.

Vid sin verksamhet inom det försvarsmedicinska området har forskningsanstalten

funnit att det föreligger ett stort behov av specialiserade

läkare med forskningsinriktning av den typ som föreslagits av marinchefen.

Ökade medicinska insatser på grund av den aktuella utvecklingen av ubåtsvapnet

har sålunda visat sig vara erforderliga, varvid det särskilt gäller att

på grundval av utländska erfarenheter inrikta forskningen på speciellt

svenska förhållanden.

Civilförvaltningen erinrar om det under arméns avlöningsanslag (punkt

8) upptagna av försvarets sjukvårdsstyrelse framlagda förslaget om arvoden

till vissa översköterskor, vilket förslag även berör marinen.

7. Förändringar beträffande sjökrigshögskolan. Med hänsyn till ovissheten

rörande den för försvarsgrenarna gemensamma krigshögskolans

framtida organisation och omfattning anser civilförvaltningen att det böi

anstå med genomförandet av en av marinchefen ånyo föreslagen uppflyttning

från lönegrad Ao 24/21 till Ao 26/24 av en beställning vid sjökrigshögskolan,

avsedd för lärare i stabstjänst (jfr prop. 1960: 110, s. 84).

8. Personalförändringar vid marinkommandostaber m. in. Marinkommando

Ost. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen

för marinen ånyo framfört förslag om utbyte vid Berga örlogsskolor av eu

tjänst för förrådsman i Ae 7 mot tjänst för torrådsförman i Ae 9 (jfr prop.

1960: 110, s. 91).

Med anledning av att chefen för marinen aktualiserat bland annat frågan

om utökning av biträdespersonalen vid Berga örlogsskolors kassaavdelning

föreslår civilförvaltningen, att eu tjänst för ett extra biträde för skriv- och

kontorsgöromål avsedd för skolorna, från och med budgetåret 1961/62 uppföres

på marinens personalförteckning. Ämbetsverket upplyser, alt ämbetsverket

senast för innevarande budgetår med anlitande av till verkets förfogande

stående medel för anställande av extra personal medgivit an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1^4 Kuiujl. Muj:ts proposition nr t It) är 19C1

ställande av ett extra biträde vid Bergaskolornas kassaavdelning. Behovet

av en dylik arbetskraftsförstärkning bedömes bli varaktigt.

I personalförteckningen för sjökrigsskolan finnes uppförda två förmanstjänster,

en AelO och en Ag 10, därvid tillika föreskrives att den extra

ordinarie tjänsten icke må utnyttjas så länge den extra tjänsten utnyttjas.

Marinchefen föreslår, att extra ordinarie anställning skall få beredas inneha\aren

a^ den extra förmanstjänsten. Marinchefen hänvisar till att det

lör närvarande icke är aktuellt att kommendera underbefäl för tjänstgöring

i befattningen samt att nuvarande extra förman, som har sammanlagt 16

års statstjänst, har för befattningen erforderlig militär kunskap och ertarenhet.

Civilförvaltningen föreslår, att för nuvarande extra förman inrättas

en personlig extra ordinarie tjänst.

Civilförvaltningen räknar icke med bifall till ett av chefen för marinen

upprepat förslag om uppflyttning av tre tjänster för reparatör vid Stockholms

kustartilleriförsvars tygförvaltning från Ae 9 till AelO (ifr prop

1957: 110, s. 164).

Av chefen för marinen framförda förslag om ordinariesättning av två

tjänster vid Stockholms kustartilleriförsvar, en för reparatör i Ae 9 vid

lortifikationsförvaltningen och en för kanslibiträde i Ae 7 vid chefsexpeditionen,

finner civilförvaltningen icke skäl tillstyrka.

Marinkommando Syd. Å personalförteckning finnes för Karlskrona

örlogsskolor uppförda åtta tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 av vilka tre

skall indragas vid uppkommande ledighet. Marinchefen föreslår _ under

åberopande av att innehavaren av en biträdestjänst vid KÖS tjänstgör vid

MKS stab samt att behov av personalförstärkning föreligger vid marinkommandostaben

— att en kontorsbiträdestjänst överföres från örlogsskolorna

till staben för marinkommando Syd och att samtidigt föreskrives att

endast två kontorsbiträdestjänster vid KÖS skall indragas vid uppkommande

ledighet. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Mar in ko mm and o Väst. Civilförvaltningen avstyrker alltjämt ett av

chefen för marinen upprepat förslag om ordinariesättning av en tjänst för

kanslibiträde i Ae 7 vid intendenturförvaltningen vid marinkommando Väst

(jfr prop. 1960: 110, s. 92).

Såvitt avser frågan om behovet vid marinen av kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal

(jfr det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår

civilförvaltningen (skr. »/i» 1960) att dels 19 tjänster för kontorsbiträde i

Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och

kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, dels 4 kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels

ock 1 kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer för att bereda ordinarie anställning

åt ett biträde som anställts som ersättare för å högre tjänst för
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 1961

ordnat kontorsbiträde. För upplysning om hur ifrågavarande tjänster för

biträdespersonal fördelas på olika förband in. in. torde få hänvisas till

civilförvaltningens skrivelse.

9. Övriga personalförändringar in. in. Med anledning av förslag av fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 27 juni 1960 beräknar civilförvaltningen

medel för en tjänst för förste maskinist i Ae 11, ansvarsman i

anläggning B 454, och en tjänst för maskinist i Ae 10 för den i Stockholms

kustartilleriförsvars fasta maskinanläggning ingående anläggning B 601.

Ämbetsverket räknar härvid med att lönegradsplaceringen för tjänsten för

ansvarsman avgöres sedan anläggningen klassificerats och att den andra

tjänsten prövas i samband med 1960 års reparatörs- och eldaröversyn.

I enlighet med uppgifter från chefen för marinen beräknar civilförvaltningen

för budgetåret 1961/62 antalet icke-ordinarie löjtnanter till fem

( + 2 i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår) och

antalet fänrikar till 67 (— 3 i förhållande till beräknat antal för innevarande

budgetår).

För nya bevakningsobjekt beräknar civilförvaltningen i enlighet med

förslag av chefen för marinen ytterligare 2 100 kronor för arvoden till tillsynsmän

vid marinens kustbevakning.

Enligt 7 § skyddsområdeskungörelsen den 21 oktober 1955 (nr 572) äger

länsstyrelse, där förhållandena anses påkalla sådant, förordna särskild tillsynsman

att biträda polismyndigheten vid tillsynen av efterlevnaden av

skvddsområdeskungörelsen. På därom av chefen för marinen gjord framställning

avger civilförvaltningen förslag i syfte att kostnaderna för arvoden

till dylika av länsstyrelse förordnade tillsynsmän, som för närvarande utgår

från övnings- eller underhållsanslag, skall bestridas från marinens

allmänna avlöningsanslag, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t. För ändamålet beräknas 7 000 kronor.

I enlighet med marinchefens förslag beräknar civilförvaltningen medelsbehovet

för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren

till 356 900 kronor (enligt beräknat löneläge 1961) för

budgetåret 1961/62, innebärande en uppräkning med 6 000 kronor i förhållande

till för innevarande budgetår för motsvarande ändamål i personalförteckning

upptagna medel (jfr prop. 1960:110, s. 92). ökningen motiveras

med avtalsenliga lönehöjningar.

Civilförvaltningen anser alltjämt att av marinchefen ånyo väckt fråga

om höjda arvoden till ledare för specialkurs i krigsfartygs konstruktion

(varje arvode om 1 200 kronor för år) bör upptagas till prövning i samband

med pågående utredning om lärararvodena inom försvaret.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen

efter förslag av chefen för marinen för budgetåret 1961/62

till 532 000 kronor (beräknat efter den 1 juli 1959 gällande timtaxa). I

opaginerad Kontrollera mot PDF

136 Kuiujl. Maj:ls proposition nr 110 är 1961

förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår innebär detta

eu minskning med 8 000 kronor. Ämbetsverket förutsätter härvid att av

marinchefen upptagen fråga om ökat antal utbildningsarvoden vid sjökrigshögskolan

och förhöjning av vissa utbildningsarvoden vid Berga

örlogsskolor (vapenofficersskolan) kommer att prövas av utredningen om

lärararvoden vid försvaret.

Medelsbehovet för civila timlärare för underbetälsutbildning beräknas

av marinchefen för nästa budgetår till avrundat 175 000 kronor, innebärande

en ökning med 41 000 kronor. Denna föranleds huvudsakligen av

att antalet undervisningsavdelningar ökat. Sålunda har vid Älvsborgs kustartilleriregemente

tillkommit ytterligare en avdelning inusikaspiranter.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Enligt personalförteckning för innevarande budgetår finnes inom

marinen sex tjänster för assistenter för frivilligfrågor i Ag 7. Tre av dessa

avses för deltidstjänstgörande befattningshavare och får utnyttjas sammanlagt

högst 15 72 månader för år, bortsett från semestrar. Efter förslag

av chefen för marinen tillstyrker civilförvaltningen att från och med budgetåret

1961/62 antalet tjänster för deltidstjänstgörande assistent utökas

till fyra samt att antalet tjänstgöringsmånader ökas med 572 månader till

sammanlagt 21. ökningen avses i första hand för att tillgodose personalbehovet

vid marinkommando Väst och Göteborgs kustartilleriförsvar.

Från och med innevarande budgetår har under förevarande anslag upptagits

en särskild delpost för till frivillig tjänstgöring inkallad personal

(.jfr prop. 1960: 110, s. 31 ff och under arméns avlöningsanslag i det föregående).

Enligt meddelade dispositionsföreskrifter får posten utnyttjas för

avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under högst 1 575 tjänstgöringsmånader

och av övrig personal under högst 225 tjänstgöringsmånader.

Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår i överensstämmelse med

förslag från chefen för marinen medel för avlönande av befäl under 1 657

tjänstgöringsmånader och av övrig personal under 300 tjänstgöringsmånader,

innebärande ökning med 82 respektive 75 tjänstgöringsmånader.

Uppkommande kostnadsökningar under förevarande anslag beräknas av

civilförvaltningen till 813 755 kronor.

Departementschefen

1. Med anledning av marinchefens förslag i ämnet föreslår jag, att för

flaggunderofficeren vid kustartilleriet S. G. Johannesson inrättas en personlig

beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för marinöverläkarens expedition.

Beställningen bör redovisas å personalförteckning för marinstaben.

I samband härmed bör en vakant beställning för förvaltare i Ao 15

(avsedd för elektrotjänstchef på jagaren Göteborg) indragas. Till förslaget

om ny befordringsgång för hydrografassistenter tar jag inte ställning

i förevarande sammanhang. Övriga förslag avseende marinstaben anser

jag mig icke kunna tillstyrka.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

157

2. Marinchefens förslag att återbesätta och omdisponera en vakant beställning

för förvaltare i Ao 15 (avsedd för elektrotjänstchef å jagaren Klas

Horn) kan jag icke biträda utan föreslår i stället att beställningen indrages.

För flygsäkerhetsledningen vid helikopterbasen vid Berga bör tillkomma

en beställning för trafikledare. I likhet med civilförvaltningen

anser jag, att beställningen bör ingå i flygvapnets trafikledarorganisation

och redovisas vid flygvapnet. Jag avser att senare vid anmälan

av flygvapnets avlöningsanslag framlägga förslag om beställningens inrättande.

Till marinchefens förslag rörande inrättande av beställningar för mariningenjör,

avsedda för handläggning av helikopterärenden inom marinförvaltningen,

har jag tagit ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag

i årets statsverksproposition. Jag har där icke räknat med

tillkomsten av nya beställningar för ifrågavarande uppgifter.

3. Med anledning av marinchefens förslag att återbesätta och omdisponera

en vakant beställning för förvaltare i Ao 15 (avsedd för maskintjänstchef

på jagaren Remus) föreslår jag, att en flaggunderofficersbeställning

i Ao 13 utbytes mot en förvaltarbeställning i Ao 15, avsedd för

proviantförrådet vid marinkommando Väst, samt att den vakanta övertaliga

beställningen indrages.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 bör i enlighet

med myndigheternas förslag utgå.

I anslutning till mitt i det följande framlagda förslag om inrättande av

7 mariningenjörsbeställningar i Ao 21 räknar jag i förevarande sammanhang

med att 7 beställningar för flaggunderofficer i Ao 13 eller underofficer

av 2. graden i Ao 11 indrages.

Till civilförvaltningens förslag om viss särskild ersättning åt 4 flaggunderofficerare

tar jag inte ställning i förevarande sammanhang.

Jag anser mig endast kunna tillstyrka, att 20 beställningar för högbåtsman

i Ao 9 utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11. Såvitt

avser underbefäl vid flottan räknar jag vidare med myndigheternas

förslag att indraga beställningar för 10 högbåtsmän i Ao 9, 35 furirer i

Ae 8/7 och 20 furirsaspiranter i Af 5/4.

Marinchefens förslag beträffande underbefäl vid kustartilleriet kan jag

biträda. Jag räknar således med att 10 beställningar för flaggfurir i Ao 11

tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för furir i Ae8/7.

Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under förevarande

punkt.

4. Beträffande under denna punkt redovisat förslag hänvisar jag till

vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av frågan om organisationen

av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan.

5. Jag anser mig böra föreslå, att 7 beställningar för mariningenjör i

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110 ur 1901

Ao 21 tillkommer i utbyte mot beställningar för mariningenjör i reglerad

befordringsgång. Vid behandlingen av punkt 3 i det föregående har jag

föreslagit indragning av samma antal beställningar för underofficer vilka

för närvarande vakanthålles med anledning av ifrågavarande icke-ordinarie

mariningenjörsbeställningars tillkomst.

0. Till förslaget om ändrad löneställning för förste marinläkare i Ao 24

tar jag inte ställning i förevarande sammanhang.

Jag föreslår, att en beställning för specialmarinläkare inrättas. Denna

bör placeras i lönegrad ABr 23. Härjämte bör utgå avlöningsförstärkning

med 15 000 kronor för år. Mot denna löneställning har berörd personalorganisation

ej framställt erinran. — Däremot anser jag mig icke kunna

biträda förslaget om arvode till översköterska.

7. Beträffande förslaget under denna punkt hänvisar jag till vad jag i

det föregående anfört vid behandlingen av frågan om organisationen av

den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan.

8. Civilförvaltningens förslag om inrättande av en tjänst för biträde för

skriv- och kontorsgöromål vid BÖS kassaavdelning anser jag mig kunna

tillstyrka.

Vidare tillstyrker jag att för nuvarande extra förman vid sjökrigsskolan

inrättas en personlig extra ordinarie tjänst.

Beträffande föreslagna förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde

i Ao 5 och lör biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag

inte funnit någon anledning till erinran.

I övrigt räknar jag icke med några förändringar under denna punkt.

9. Utan att taga ställning till lönegradsplaceringarna beräknar jag medel

för tjänster för en förste maskinist (ansvarsman) och en maskinist, avsedda

för vissa anläggningar.

Mot civilförvaltningens beräkning av medelsbehoven för avlöningar till

icke-ordinarie löjtnanter och till fänrikar samt för arvoden till tillsynsmän

vid marinens kustbevakning, tillsynsmän vid befästningar m. in. och

civila timlärare för underbefälsutbildning har jag icke funnit anledning

till erinran.

Jag tillstyrker civilförvaltningens förslag att kostnaderna för arvoden

till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse skall bestridas från förevarande

anslag och har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens

beräkning av medelsbehovet härför.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och

skolor beräknar civilförvaltningen efter förslag av marinchefen till 532 000

kronor. Med beaktande av beslutade höjningar av timtaxan och då _vid

bifall till mitt förslag i det föregående om organisationen av den för krigsmakten

gemensamma krigshögskolan — medel för undervisning vid sjökrigshögskolan

icke längre erfordras under förevarande anslag, bör beloppet

begränsas till 480 000 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1961

159

Civilförvaltningens i överensstämmelse med marinchefens beräkning

framlagda förslag om ökat antal tjänstgöringsmånader vid marinen för till

frivillig tjänstgöring inkallad personal ävensom övriga under denna punkt

redovisade förslag kan jag icke biträda. Jag erinrar om att Kungl. Maj:t

äger besluta om tjänstgöringsmånader för personal under frivillig tjänstgöring

och räknar för nästa budgetår med oförändrad medelsanvisning för

sagda ändamål.

1 anslutning till det i det föregående under arméns allmänna avlöningsanslag

redovisade förslaget om ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

i fred vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

jämte Göteborgs kustartilleriförsvar föreslår jag, såvitt avser ordinarie

tjänstemän och militär arvodespersonal vid marinen, följande. En beställning

för kapten i Ao 21 vid kustartilleriet, chef för stabsavdelningen, inrättas.

Vid kustartilleriet bör tillkomma 2 beställningar för förvaltare i

Ao 15, medan en förvaltarbeställning i Ao 17 kan indragas. 5 arvodesbefattningar

för pensionerad underofficer i A: 17 tillkommer. Behovet av

ytterligare en läkare för kustartilleriet föreslår jag skall tillgodoses genom

ianspråktagande av en beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 19

vid marinläkarkåren, som tidigare utnyttjats för marinkommando Väst. I

I detta sammanhang vill jag dessutom anmäla, att chefen för marinen

på grundval av statens organisationsnämnds undersökningar avgivit förslag

rörande ny organisation av Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartillerikår. Detta förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.

Jag anser mig dock i förevarande sammanhang kunna ta

ställning till i förslaget berörda frågor, främst sådana som inverkar på

behovet av ordinarie tjänster och arvodesbefattningar för pensionerad

militär personal. Jag föreslår samtidigt med hänsyn till den betydande

utbyggnad av Hemsö kustartilleriförsvar, som skett under de senare åren

och som gör nuvarande benämning föga adekvat, att benämningen å kustartilleriförsvaret

ändras till Norrlands kustartilleriförsvar. Vidare bör en

kaptensbeställning i Ao 21 tillkomma i utbyte mot en beställning för löjtnant

i Ao 17/13, en beställning för marinläkare av 1. graden i Ao 21 vid

marinläkarkåren utbytas mot en beställning i Ao 23 och 2 flaggunderofficersbeställningar

i Ao 13 utbytas mot 2 beställningar för förvaltare i Ao 15,

avsedda för tygförvaltningens pjäs- och eldledningsverkstad respektive

minservicegrupp. Slutligen föreslår jag, att en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24 utgår. I detta sammanhang vill jag erinra om att

jag vid min behandling av arméns motsvarande anslag föreslagit, att för

Norrlands kustartilleriförsvar en beställning för kapten i Ao 21 vid fortifikationskåren

utbytes mot en majorsbeställning i Ao 24 vid kåren och att

en förvaltarbeställning i Ao 17 inrättas vid kåren.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Nu redovisade tvenne organisationsförslag torde jämväl medföra att 8

flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 och 10 beställningar för underofficer

av 2. graden i Ao 11 kan indragas. Indragningarna bör verkställas

så snart det är möjligt ur organisatoriska och personella synpunkter. Av

organisatoriska skäl bör sålunda vissa indragningar verkställas först under

budgetåret 1962/63. I anslutning härtill föreslår jag, att 8 underofficersbeställningar

övergångsvis bibehålies under nästa budgetår. För att underlätta

genomförandet av övriga indragningar bör undersökas huruvida ett

antal underofficerare vid kustartilleriet kan överföras till anställningar vid

armén, flottan eller flygvapnet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

närmare reglera ordningen härför liksom takten vid verkställandet av

ifrågavarande indragningar i övrigt.

I enlighet med vad som i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 109)

förutsatts beträffande militär och civilmilitär personal vid marinförvaltningen

föreslår jag att å marinens personalförteckningar beställningar tillkommer

för en kommendörkapten av 1. graden i Ao 26, en major eller

kapten (kustartilleriet) i Ao 24/21 samt två marindirektörer av 1. graden

i Ao 26. Vidare föreslår jag, att å nämnda personalförteckningar samtidigt

indrages beställningar för två kommendörkaptener av 2. graden i Ao 24, en

major i Ao 24, en kapten vid flottan i Ao 21, en löjtnant vid kustartilleriet

i Ao 13/17 och en marindirektör av 2. graden i Ao 24.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben:

Avlöningar föreslagit, att ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben

i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. Sålunda utgår en

kommendörsbeställning i Bo 3 (inspektör för sjöartilleritjänsten) ur marinens

personalförteckning. Vidare skall till följd av ifrågavarande förslag

indragas beställningar för en kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 och

8 kaptener i Ao 21 vid flottan, 3 kaptener i Ao 21 vid kustartilleriet och

en kapten vid inarinintendenturkåren Ao 21. Å andra sidan bör tillkomma

två beställningar för försvarsstabsaspiranter. I enlighet härmed föreslår jag

att en kaptensbeställning i Ao 21 tillkommer vid vardera flottan och kustartilleriet.

I

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den

för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till förslaget kan

samtliga nu på personalförteckningarna för sjökrigshögskolan uppförda

beställningar (motsvarande) indragas. Härjämte bör såsom anförts i berörda

sammanhang beställningar för en kommendörkapten av 2. graden i

Ao 24, en kapten i Ao 21, en flaggunderofficer i Ao 13 och 4 högbåtsmän

i Ao 9 vid flottan samt en kapten i Ao 21 vid kustartilleriet indragas. Jag

vill i detta sammanhang erinra om vad jag under punkt 9 i det föregående

anfört rörande vissa arvoden vid högskolan.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

K un fil. Mnj:ts proposition nr 110 åt- 1901

I enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning den 17 februari

1961 föreslår jag, att ersättningen åt de i marinens brandavdelningar ingående

tjänstemännen och beställningshavarna för övningar m. in. utom

ordinarie arbetstid höjes från sex kronor för timme till sju kronor för

timme. Den härav föranledda kostnadsökningen under anslaget beräknar

jag till cirka 3 000 kronor.

Vidare vill jag erinra om det i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 56)

framlagda förslaget om överföring av tjänster vid regionala myndigheter

in. m. för fortifikatorisk rustningsplanläggningsverksamhet från, bland

annat, förevarande anslag till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

I enlighet med förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 f.) bör

lönekostnaderna för tjänstemän vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna)

i örlogsvarv och kustartilleriförsvar samt personal vid de

militärtekniska avdelningarna vid örlogsvarven överföras från sakanslag

till förevarande anslag. Därvid uppkommer under detta anslag en kostnadsökning

av i runt tal 8 000 000 kronor, till viss del avseende kollektivavtalsanställd

personal vid de militärtekniska avdelningarna vid örlogsvarven.

I avlöningsstaten bör därför tillkomma en ny anslagspost, Avlöningar

till viss arbetarpersonal.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

in. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn

till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran

m. m. beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1961/62 till

107 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående

föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ls brev den 3 juni 1960

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens

personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under

budgetåret 1961/62:

11—1827 61 Bihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr 110

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 111) år 1961

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslngs
l,

is ......................................................... 52 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................ 650 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 800 000

4. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags
vis

......................................................... 1 600 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................... 27 200 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 23 655 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 1 600 000

Summa kronor 107 705 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... 105 000

2. Ersättning för avlöningskostnader på statens

isbrytarfartyg ........................................... 600 000

Nettoutgift kronor 107 000 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 107 000 000

kronor. 17

[17] Marinen: Underhåll av fartyg in. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1959/60 ..............................>45 500 000 43 152 208 7 250 329

1960/61 (statsliggaren s. 255) 46 000 000

1961/62 (förslag) ............... 42 500 000

1 Därutöver överfört från anslaget Regleringjavjprisstegringar 810 000 kronor.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1959/60 i

runt tal 6 500 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 86) bar Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Underhåll av fartyg in. m. för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag

av 42 300 000 kronor.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

163

Marinförvaltningen (skr. ''“/s och l7/s 1960) har hemställt, alt anslaget

höjes med 2 400 000 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet har inarinförvaltningens utgått från

den i marinplan 60 för anslagel angivna årskvoten uppräknad med hänsyn

till att haverikostnader för fartyg och helikoptrar samt drift- och underhållskostnader

för avmagnetiseringsstationer numera helt skall bestridas

från anslaget. För att rymma underhållskostnaderna inom denna ram har

det därvid varit nödvändigt att utsträcka intervallerna mellan besiktningar

och översyner samt eftersätta underhållet av viss materiel. Till följd härav

kommer enligt ämbetsverket marinens materiella standard och beredskap

att i viss mån nedgå och möjligheterna att hålla fartygsmaterielen i tidsenligt

skick att minska. Beroende på haverifrekvensen kan vidare tillfällig

uppläggning av stridsfartyg bli aktuell. Marinförvaltningen framhåller

slutligen, att de nödvändiga ökningarna av intervallerna mellan materielöversynerna

kan komma att medföra en så försämrad materielberedskap

att en återgång till tidigare gällande tidsintervaller blir erforderlig med

framdeles ökade kostnader som följd.

Marinförvaltningen uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1961/62 till

48 400 000 kronor. Av ökningen, 2 400 000 kronor, hänför sig 1 300 000 kronor

till löne- och prisstegringar.

Departementschefen

I årets statsverksproposition uttalade jag, att det syntes erforderligt att

överväga vilka återverkningar det vid 1960 års riksdag fattade beslutet om

organisering av marinverkstäderna i Karlskrona som ett statligt aktiebolag

(jfr prop. 1960: 184; SU 206; rskr. 402) kunde medföra för beräkningen

av medelsbehovet under förevarande anslag. Vid de överväganden som ägt

rum inom försvarsdepartementet har det framkommit, att bolaget vid prissättningen

av för marinförvaltningens räkning utförda arbeten in. in. måste

beakta vissa kostnader (pensionskostnader, kostnader för olycksfall i arbetet,

försäkringskostnader m. m.) som marinverkstäderna kunnat bortse

från. För att bland annat få möjligheter till eu fortlöpande modernisering

av driften torde bolaget i nämnda priser även få inkalkylera ett vinstpålägg.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes utgifterna under förevarande

anslag komma att i viss utsträckning öka, medan däremot belastningen å

vissa andra anslag i statsbudgeten minskar. Å andra sidan torde man - - såsom bland annat anfördes i statsverkspropositionen kunna räkna med

eu förbättring av effektiviteten i de marina arbetena som ett resultat av

de beslutade nyinvesteringarna vid bolaget. Den förbättrade effektiviteten

måste emellertid förutsättas uppkomma successivt i takt med investeringsprogrammets

genomförande. I avvaktan på att del vid beslutet om ifrågavarande

bolagsbildning förutsatta ramavtalet mellan marinförvaltningen

och bolaget avseende underhålls- och ombyggnadsarbeten in. in. kommer

s. 164 Kontrollera mot PDF

Kniif/I. Mnj:ht proposition nr 110 år 1!)t>1

164

till stånd torde man beträffande de marina underhållsarbeten som skall

utföras vid bolaget böra räkna med minst oförändrade kostnader.

Med hänsyn till vad bär anförts och med beaktande av den kostnadsram

som kan avses för marinen under nästa budgetår föreslår jag, att

förevarande anslag uppföres med 42 500 000 kronor, innebärande en sänkning

med .1 500 000 kronor. Härvid har jag i anslutning till förslag i

årets statsverksproposition — förutsatt, att avlöningskostnader om i runt

tal 5 700 000 kronor icke skall belasta anslaget från och med nästa budgetår.

Mitt förslag innebär således en reell uppräkning av anslaget med

2 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg m.m. för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 42 500 000 kronor.

[18] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl,

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 113000 000 118 904 573

1960/61 (statsliggaren s. 256) 121 800 000

1961/62 (förslag) ............... 136 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 89) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1961/62 beräkna

ett förslagsanslag av 137 600 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört härom

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

I det föregående (punkt 4) har jag anmält ett av chefen för flygvapnet

den 14 november 1960 avgivet förslag rörande verksamheten vid förutvarande

Svea flygflottilj.

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s och 2S/m 1960) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar

m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chef för flygstaben Bo 4 med avlö
ningsförstärkning

— Bo 5 ......... —

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1961

165

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Planeringsavdel ningen

1 major Ao 24 ...........................

3 kaptener Ao 21 ........................

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae It

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

29 928

76 896

1 344

Underrättelseavdelningen

1 kapten Ao 21 ........................... 25 632

1 tolk Ae 19 (civilförvaltningen: assistent

Ae 19) ........................... 23 124

Organisationsav delningen

1 pensionerad officer A: 24 ......... 10 475

1 personalassistent Ae 13 — Ae 19

Utbildningsavdelningen

1 gymnastikdirektör Ae 20 (civilförvaltningen:

kapten eller löjtnant

Ao 21 eller Ao 17/13) ............... 23 811

1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............ 2 040

Personalavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ......... 10 475

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............ 2 040

Flygsäkerhetsavdelningen

1 major Ao 24 ........................... 29 928

1 kapten Ao 21 ........................... 25 632

1 amanuens -— forskningsassistent

Ae 23 (civilförvaltningen: förste

byråsekreterare Ae23) ............ 7 560

1 ingenjörbiträde Ae 12 ............... 16 116

1 stabstrafikledare Ao 23 ............ 28 416

1 trafikledare Ao 19 ..................... 23 124

1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist

Ao 9 (civilförvaltningen: Ae9) ... 1344

Pressdetaljen

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ......

1 biträde för skriv- och konlorsgöromål

— kanslibilräde Ae 7 (civilförvaltningen:

Ag 7) .................. 2 328

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Expeditionen m. m.

1 pensionerad officer A: 27 — major

Ao 24 eller pensionerad officer

A: 27 ....................................

1 byråinspektör Ae 21 — Ao 21 ......

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 (civilförvaltningen:

Ael2) ........................

1 vaktmästare Ao 7 — portvakt Ao 9

1 förrådsman Ag 7 — Ae 7 .........

1 förrådsman Ae 7 .....................

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

(civilförvaltningen: extra

tjänster) .................................

1 förste flygläkare Ao 23 — stabs
flygläkare

Ao 25 .....................

1 översköterska Ae 10 ..................

2. Förändringar beträffande flygför
valtningen
Flygplanavdelningen
3

flygingenjörer av 1. graden Ao 23

1 kapten Ao 21 utgår ..................

2 flygdirektörer av 2. graden Ao 24

flygdirektörer av 1. graden

Ao 26 ....................................

1 förste flygläkare Ao 23 ............

Underrättelsecentralen

1 överstelöjtnant eller major

Ao 26/24 .................................

Systemplaneringen

1 flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

3. Förändringar beträffande eskader
staber
4

eskaderchefer Bo 4 Bo 5 .........

3 ställföreträdande eskaderchefer

Bo 3 .......................................

1 ställföreträdande eskaderclicf Bo

1/Ao 26 ..............................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 572

12 444

20 232

3 096

14 544 + 392 101

85 248

25 632

6 528

28 416

31 560

33 192 + 92 928

141 696

37 465

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 110 år 1961

167

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 pensionerade officerare B: 3 utgår

1 kapten Ao 21 ...........................

3 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 — majorer Ao 24

(civilförvaltningen: kaptener Ao

21) .......................................

1 löjtnant (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 — kapten Ao 21 .........

1 biträde för skriv- och kontorsgöro
mål

.......................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

med halvtidstjänstgöring ...

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

66 124

24 331

20 376

6 792

9 230

4 615 + 178 381

4. Förändringar beträffande stridslednings-

och luftbevakningsorganisa
-

tionen

1 överste Bo 1 ........................... 42 840

2 överstelöjtnanter Ao 26 ............ 64 180

3 majorer Ao 24 ........................ 86 157

7 kaptener Ao 21 ........................ 170 317

3 löjtnanter Ao 17/13 .................. 52 617

5 förvaltare Ao 17 ..................... 97 370

3 fanjunkare Ao 13 ..................... 46 812

10 rustmästare Ao 11 .................. 139 370

14 överfurirer Ao 9 ..................... 175 924

12 furirer Ae 8/7 ........................ 139 704

3 pensionerade officerare A: 24 ... 30 156

+ 1 045 447

5. Förändringar i övrigt beträffande militär

personal

1 överstelöjtnant Ao 26 vid F 20 - överste eller överstelöjtnant Bo

1/Ao 26 (civilförvaltningen: överste

Bo 1) ................................. 10 750

1 major Ao 24 vid F 20 ............... 28 719

1 kapten Ao 21 vid F2 -- major

Ao 24 .................................... 1 388

1 kapten Ao 21 vid FÖFS major

Ao 24 ....................

1 kapten Ao 21 vid F21

24 331

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1961

Chefens för flygvapnet m. fl, yrkanden

1 pensionerad underofficer A: 17 vid

F 21 .......................................

3 kaptener Ao 21 ........................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 fanjunkare Ao 13 .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

72 993

15 604

2 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 vid FF och F 7 ...

6. Förändringar beträffande personal

för den militära väderlekstjäns
-

ten

1 förste stabsmeteorolog Ao 26 ...... 33 192

1 meteorolog Ao 21 ..................... 25 632

4 meteorologer i reglerad befordringsgång

— eskadermeteorologer

Ao 23 .............................. 30 872

1 meteorolog Ao 21 ..................... 24 331

1 meteorolog Ae 19 ..................... 23 124

2 meteorologer i reglerad beford
ringsgång

.............................. 41 712

1 meteorolog Ao 21 ..................... 25 632

1 meteorolog Ae 19 ..................... 23 124

1 meteorolog i reglerad befordrings
gång

.................................... 20 856

19 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ...... —

7. Förändringar i övrigt beträffande

trafikledarpersonal

2 trafikledare Ao 19 ..................... 43 512

1 förste trafikledare Ao 21 ............ 24 331

2 trafikledare Ao 19 ..................... 43 512

3 trafikledare i reglerad befordrings
gång

.................................... 58 422

7 trafikledare Ao 19 .................... 152 292

7 trafikledare i reglerad befordringsgång

....................................... 136 318

+ 156 785

+ 248 475

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

169

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 trafikledare i reglerad befordringsgång

....................................... —

1 förste trafikledare Ae 21 ............ 24 331

1 trafikledare i reglerad befordringsgång

.................................... 19 474 + 502 192

8. Förändringar i övrigt beträffande

civilmilitär personal

1 flygläkare av 1. graden Ao 21

vid F 21 ..............................

2 flygläkare av 2. graden (arvode)

1 förste flottiljpolis Ao 13 vid F 7

2 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 .................................

3 mästare Ao 12 -— verkmästare

Ao 16 .................................

200 flygtekniker Ao 10 — förste

flygtekniker Ao 12 .................

18 flygdirektörer av 2. graden

Ao 24 — flygdirektörer av 1. graden

Ao 26 ...........................

9. Förändringar i övrigt beträffande

viss personal vid förbanden in. m.

3 adjunkter Ae 21 vid FÖFS ......

3 lärare Ae 13 vid FÖFS ............

1 ekonomibiträde Ae 2/3 vid F 12 8 995

2 ekonomibiträden Ae 2/3 vid

F 13 G ................................. 17 990

1 vaktman Ag 8 vid F 9 — Ae 8 ...

1 översköterska Ae 10 vid F 5 ...... 13 250

1 undersköterska Ae 4 vid F 5 ...... 9 720

24 tjänstgöringsmånader för assistenter

för frivilligfrågor i A 7 22 700

17 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 —

2 sjukvårdsförmån Ae 9 — vikariatslöneförordnanden

i A 11

25 632

17 904

7 372

11 058

298 600

— + 360 566

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

18 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 —

2 hundgårdsförmän Ae 8 — vika
riatslöneförordnanden

i A 9 ...... .—

1 förste fotograf Ae 11 vid F 11 —

fotoassistent Ae 13 .................. .

3 fotografer Ae 9 vid F 11 — förste

fotografer Ae 11 ..................... .

Arvoden till veterinärer ............ 3 500

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid F2 ..................... 10 116

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

med halvtidstjänstgöring

vid F 12 .............................. 4 615

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

— kontorsbiträden Ao 5 —

4 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ... —

7 kontorsbiträden Ao 5 utgår ......

1 maskinmästare Ae 12 — maskinchef

Ae 17 ........................... 4 731

1 förste maskinist Ae 12 ............ 14 743

2 maskinister Ae9 ..................... 25 132

10. Förändringar i övrigt

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta ut
-

bildningsanstalter och skolor ...... 75 000

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

........................ 10 000

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................ 38 000

Flygtillägg in. m......................... 100 000

Förändringar med anledning av organisationsundersökningar

......... 300 000

11. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jämlikt

prop. 1960:151 .................. 218 992

Arvodesreglering ........................ 47 500

Tjänstetidsbefordran .................. 28 952

+ 135 492

+ 523 000

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

171

Chefen för flygvapnet m. fl. yrkanden

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter

m. fl............................

1960 års lönereglering ..................

Till frivillig tjänstgöring inkallad

personal .................................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

...........................

Omräkning i övrigt .....................

Anslagsförändringar enligt

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

15 442

12 245 000

1 532 865

97 464

13 678 + 14 114 633

Motiv

Chefen för flygvapnet framhåller, att flygvapnets personalorganisation

i huvudsak är grundad på 1948 års försvarsbeslut och endast i mindre

utsträckning anpassats till den snabba tekniska utvecklingen under de senare

åren. Följden har blivit ackumulerade brister, som berör ett flertal

tjänstegrenar samt både ledningsorgan och förband. Bristerna är särskilt

framträdande inom flygstaben samt inom luftbevaknings-, stridslednings-,

flygsäkerhets- och teleorganisationerna. De tidigare betydande bristerna

vid utbildningsanstalterna har däremot i stor utsträckning reducerats

genom den förstärkning av personalorganisationen vid dessa som kommit

till stånd genom det år 1960 fattade beslutet rörande fullföljden av förbandsindragningarna

och därmed sammanhängande organisationsändringar.

Flygvapenchefen erinrar vidare om dels att alternativ Adam, som i

huvudsak låg till grund för 1958 års försvarsbeslut och därmed även får

anses vara grundläggande för flygvapnets personalplanering, innebär en

väsentlig personalförstärkning vid flygvapnet, dels att chefen för försvarsdepartementet

vid anmälan av propositionen 1958: 110 framhöll, bland

annat, att den alltmer komplicerade tekniska materielen samt det ökade

tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och planläggningsarbetet

i allmänhet inom försvaret torde medföra krav på mer personal

inom vissa områden av krigsmakten. Detta uttalande har enligt flygvapenchefen

särskild aktualitet för flygvapnet. Av betydelse är även att

kraven på personalens kvalitet kan tillgodoses. Lönesättningen bör därför

avvägas så att flygvapnet icke kommer i underläge i konkurrensen om

kvalificerad personal.

De nu föreslagna personalförändringarna utgör enligt flygvapenchefen

resultatet av en noggrann avvägning mellan olika utgiftsändamål inom

den för flygvapnet tillgängliga kostnadsramen med syfle att utvinna största

möjliga effekt. Förslagen grundas i allt väsentligt på eu inom flygledningen

upprättad 7-årig personalplan, omfattande budgetåren 1961/68.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

Merkostnaderna per budgetår för de enligt planen erforderliga personalförändringarna

beräknas i genomsnitt uppgå till cirka 2,2 miljoner

kronor. Under det första budgetåret i 7-årsperioden ligger kostnaderna

över genomsnittet, vilket sammanhänger med de under de senare åren

ackumulerade bristerna. För att inte ytterligare eftersläpning på personalsidan

skall uppkomma i förhållande till materielutvecklingen och

materielens leveranstakt är det därför enligt flygvapenchefen synnerligen

angeläget att de i planen angivna förändringarna genomföres.

1. Förändringar beträffande flygstaben. I sitt militärorganisatoriska

underlag för budgetåret 1961/62 upprepar chefen för flygvapnet flertalet

av de förslag beträffande flygstaben som framfördes föregående år men

då icke vann bifall (jfr prop. 1960: 110, s. 116—119 o. 133). Härutöver

föreslås ytterligare ett stort antal personalförändringar vid staben.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo, att den för chef för flygstaben

avsedda beställningen uppflyttas från lönegrad Bo 4 till Bo 5.

Civilförvaltningen, som anser att detta löneställningsspörsmål bör bedömas

i samband med frågan om löneställningen för motsvarande beställningar

vid armén och marinen, är i avvaktan på statsmakternas ställningstagande

till frågan om krigsmaktens högsta ledning icke nu beredd biträda

förslaget.

Kungl. Maj :t har den 29 juli 1957 bemyndigat chefen för flygvapnet att

försöksvis tillämpa en ändrad organisation för flygledningen. Härigenom

har bland annat en planeringsavdelning tillkommit vid flygstaben

(Jfr prop. 1958: 110, s. 432). Arbetsuppgifterna vid denna avdelning utgöres

i huvudsak av planering på lång sikt av flygvapnets verksamhet i

stort samt samordning av vapensystem och dessas konsekvenser beträffande

organisation, personal, utbildning och kostnader. För avdelningen

avses för närvarande — förutom viss biträdespersonal — en överstelöjtnant

eller major (avdelningschef) samt 6 kaptener, av vilka 2 är kommenderade

från armén (luftvärnet) för biträde med arbetsuppgifter rörande

dels spaning och stridsledning för luftvärnet, dels försöksverksamhet med

luftförsvarsrobotar. De 4 kaptenerna ur flygvapnet avses för arbetsuppgifter

rörande flygplansystem (1), stridslednings- och luftbevakningssystem

(2) och organisation (1).

Långtidsplaneringens betydelse har enligt flygvapenchefen på senaste

tid allmänt omvittnats. Den snabba tekniska utvecklingen, som för med

sig alltmer komplexa vapensystem, anses vidare komma att än mer

accentuera kraven på ökade insatser inom området. Med hänsyn härtill

och då tillgänglig personal redan i nuläget är för fåtalig för att kunna

lösa föreliggande arbetsuppgifter bör avdelningen enligt flygvapenchefen

förstärkas med 2 majorer och 5 kaptener. Även om till följd av förändringar

beträffande krigsmaktens högsta ledning vissa förskjutningar skulle

uppkomma beträffande fördelningen av långsiktsplaneringen mellan för
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1901

173

svarsstaben och försvarsgrensstaberna erfordras enligt flygvapenchefen,

nämnda personalökning ändock för planläggning på längre sikt av de

olika komponenterna i luftförsvaret. För nästa budgetår anser sig flygvapenchefen

emellertid med hänsyn till den begränsade ekonomiska ramen

endast kunna föreslå, att beställningar för en major i Ao 24 och 3 kaptener

i Ao 21 inrättas.

Av de för planeringsavdelningen erforderliga officersbeställningarna bör

enligt flygvapenchefen en majorsbeställning avses för ställföreträdande avdelningschef.

Vidare anses en särskild detalj för operationsanalys och

systemvärderingar böra inrättas, för vilken erfordras en major och en

kapten. De övriga 4 kaptenerna har beräknats för arbetsuppgifter avseende

flygplan- och robotsystem mot mark- och sjömål (2), luftförsvarsrobotsystem

(1) samt stridslednings- och luftbevakningssystem (1).

För inhämtande av närmare upplysningar rörande den anmälda personalförstärkningen

vid planeringsavdelningen torde få hänvisas till civilförvaltningens

anslagsäskanden.

Civilförvaltningen räknar med bifall till den av chefen för flygvapnet för

nästa budgetår föreslagna utökningen av personalen vid planeringsavdelningen

med en major i Ao 24 och 3 kaptener i Ao 21.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare framförda förslag att utbyta en

kanslibiträdestjänst i Ae 7, vilken i försöksorganisationen för flygstaben

är placerad vid planeringsavdelningen, mot tjänst för kontorist i Ae 9.

Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

I likhet med föregående år framhåller chefen för flygvapnet att personaltillgången

vid den försöksvis inrättade underrättelseavdelningen

är otillräcklig för att tillgodose de krav som måste ställas på

underrättelsetjänsten. Med hänsyn till den stora betydelse som tillmätes

ifrågavarande verksamhet är det enligt flygvapenchefen synnerligen angeläget,

att det nuvarande provisoriet upphäves och beslut fattas om inrättande

av en underrättelseavdelning vid flygstaben. För nästa budgetår föreslår

flygvapenchefen att en kaptensbeställning i Ao 21 och en tjänst för

tolk i Ae 19 tillkommer. Kaptensbeställningen begärdes jämväl föregående

år. — För inhämtande av närmare upplysningar om underrättelseavdelningens

arbetsuppgifter och föreslagna organisation torde få hänvisas

till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Civilförvaltningen tillstyrker föreslagen utbyggnad av personaluppsättningen

för underrättelsetjänsten. Av handlingarna framgår, att ämbetsverket

ansett att tjänsten i Ae 19 bör erhålla tjänstebenämningen assistent.

Vid organisatio n sav delningens byggnadsdetalj handlägges vissa

ärenden (koncessionsansökningar om framdragning av elledningar, byggnadsförbudsärenden,

kartärenden m. fl. ärenden av mer rutinmässig karaktär)

sedan några år av eu frivilligt tjänstgörande reservofficer. Med hän
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

syn till arbetsbelastningen på detaljen kan nämnda ärenden enligt flygvapenchefen

icke utan allvarliga konsekvenser överföras på detaljens

övriga officerare. Då frivillig tjänstgöring i princip endast skall förekomma

för kortare tid (jfr prop. 1960: 110, punkt 6), föreslår flygvapenchefen,

att en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i A: 24

tillkommer för ifrågavarande arbetsuppgifter från och med nästa budgetår.

Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

Beträffande organisationsavdelningen upprepar flygvapenchefen vidare

sitt tidigare framförda förslag att tjänsten för personalassistent uppflyttas

från Ae 13 till Ae 19. Civilförvaltningen, som tidigare föreslagit, att

ifrågavarande personalassistent vid flygstaben skulle meddelas förordnande

att mot vikariatslön bestrida göronrål som eljest ankommer på

tjänsteman i 15 lönegraden, har i och för sig icke funnit anledning att

ändra uppfattning i förevarande fråga. Med hänsyn till statsmakternas

ställningstagande hittills räknar ämbetsverket emellertid icke i detta sammanhang

med någon förändrad löneställning för ifrågavarande tjänst. Civilförvaltningen

har dock ifrågasatt, om icke löneställningsfrågan beträffande

personalassistenterna vid samtliga försvarsgrensstaber är av natur att kunna

upptagas som s. k. B-fråga.

Chefen för flygvapnet har senast i det militärorganisatoriska underlaget

för budgetåret 1959/60 föreslagit, att eu tjänst för gymnastikdirektör

skall tillkomma vid utbildningsavdelningen för arbetsuppgifter

avseende övervakning och samordning av idrottsverksamheten vid

förbanden, försöksverksamhet för effektivering av idrotten m. m. (jfr

prop. 1959: 110, s. 122). Flygvapenchefen återkommer nu härtill och hemställer,

att en gymnastikdirektör stjänst i Ae 20 inrättas från och med nästa

budgetår. Civilförvaltningen har tidigare icke motsatt sig att en extra

ordinarie tjänst för gymnastikdirektör tillkommer för utbildningsavdelningen

men föreslagit, att denna tjänst — i likhet med vad som gäller

för motsvarande tjänster vid de allmänna läroverken — inplaceras i 18

lönegraden. Ämbetsverket har alltjämt intet att invända mot att en tjänst

tillkommer för ifrågavarande ändamål. Det kan emellertid enligt civilförvaltningen

ifrågasättas, om icke en idrottsutbildad yngre officer skulle

kunna avses för göromålen i stället för en civil lärare med de omplaceringsproblem

inrättandet av en sådan tjänst torde komma att vålla. Vid

kostnadsberäkningarna utgår civilförvaltningen från att en beställning

för alternativt kapten eller löjtnant i Ao 21 eller Ao 17/13 tillkommer.

Flygvapenchefen föreslår vidare ånyo, att en assistenttjänst i Ae 15 vid

utbildningsavdelningen uppflyttas till Ae 17 (jfr prop. 1960:110, s. 117).

Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Det av flygvapenchefen ånyo upprepade förslaget att utöka personalavdelningen

med en pensionerad officer i arvodesbefattning i A: 24

(jfr prop. 1960: 110, s. 117) biträdes alltjämt av civilförvaltningen.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961 175

Från och med budgetåret 1959/60 tillkom en beställning för förvaltare

i Ao 15 vid förevarande avdelning i utbyte mot en fanjunkarbeställning i

Ao 13 (jfr prop. 1959: 110, s. 122 o. 143). Flygvapenchefen, som för

nämnda budgetår begärde en förvaltarbeställning i Ao 17, föreslår nu, att

ifrågavarande förvaltarbeställning med hänsyn till arbetsuppgifternas art

uppflyttas till 17 lönegraden. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

De höga farterna hos moderna flygplan samt det förhållandet att den civila

luftfarten numera utnyttjar luftrum som tidigare fritt kunnat disponeras för

enbart militär flygverksamhet har enligt chefen för flygvapnet medfört, att

arbetsbelastningen vid flygsäkerhetsavdelningen ökat och alltjämt

fortsätter att öka. Flygvapenchefen framhåller, att de starka krav på en

effektiviserad haveriförebyggande verksamhet som den flygtekniska utvecklingen

framkallat bland annat på grund av personalbrist icke kunnat

tillgodoses. För att möjliggöra en rationellare arbetsfördelning och ett

bättre arbetsresultat inom avdelningen anses det angeläget, att avdelningen

från och med nästa budgetår förstärkes med 2 officerare, 2 trafikledare

samt en civil tjänsteman. Vidare anses löneställningen för viss nu befintlig

personal böra förbättras.

Flygvapenchefen föreslår sålunda, att en beställning tillkommer för

major i Ao 24, avsedd för ställföreträdande avdelningschef vid flygsäkerhetsavdelningen.

Genom att vissa ärenden härigenom kunde avlastas avdelningschefen

skulle denne få bättre möjligheter att hålla nära kontakt

med flygverksamheten vid förbanden, en uppgift som bedömes synnerligen

angelägen. Chefen för flygvapnet framhåller i sammanhanget, att

det förhållandet att han enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1960

ålagts att svara för flygsäkerhetstjänsten inom hela krigsmakten kommer

att ytterligare öka arbetsomfånget vid flygsäkerhetsavdelningen. Med

hänsyn till det omfattande planeringsarbete som den under utbyggnad

varande gemensamma militära och civila organisationen för radarövervakning

av luftrummet (jfr punkt 7 i det följande) kräver föreslås vidare,

att en kaptensbeställning i Ao 21 tillkommer vid flygsäkerhetsavdelningen.

För att inom flygvapnet en nedgång av haverifrekvensen skall möjliggöras

måste enligt flygvapenchefen det haveriförebyggande arbetet intensifieras.

Möjligheter föreligger att nedbringa haverifrekvensen genom

förebyggande verksamhet i form av prognoser på grundval av statistisk

analys men dessa kan enligt flygvapenchefen för närvarande

icke tillvaratagas på grund av personalbrist. För att svara för den statistiska

analysen för flygsäkerhetsarbetet erfordras vid flygsäkerhetsavdelningens

haveridetalj en befattningshavare med fackutbildning i statistik

och psykologi. Med hänsyn till de kvalifikationer som måste ställas på

ifrågavarande befattningshavare föreslår flygvapenchefen, att en tjänst

för forskningsassistent i Ae 23 inrättas. I samband härmed kan den tjänst

för amanuens i reglerad befordringsgång som från och med innevarande

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

budgetår överförts från flygförvaltningen till flygstabens flygsäkerhetsavdelning

indragas. Vidare föreslås, att en tjänst för ingenjörbiträde i

Ae 12 tillkommer för inom haveridetaljen i stor omfattning förekommande

arbetsuppgifter av rutinmässig karaktär.

Flygvapenchefen framhåller, att de förändringar som följt av den civila

luftfartens utveckling innebär en avsevärt ökad arbetsbelastning för personalen

vid den i flygsäkerhetsavdelningen ingående centrala flygsäkerlietsledningen.

De för militär och civil luftfart gemensamma problemen

kräver från militär sida ingående kännedom om den civila luftfarten och

luftfartslagstiftningen. För att skapa ömsesidig flygsäkerhet måste ett

kontinuerligt samarbete ske med luftfartsstyrelsen rörande luftrummets

utnyttjande, tillämpning av internationella flygsäkerhetsbestämmelser,

översyn av gällande luftledssystein och terminalområden samt uppbyggnad

av gemensamma övervaltningsorganisationer. Då personal som kontinuerligt

kan avdelas för handläggning av dessa för såväl den internationella

luftfarten över svenskt område som för flygvapnets övningsverksamhet

betydelsefulla frågor saknas vid förevarande avdelning, erfordras enligt

flygvapenchefen förstärkning med en stabstrafikledare i Ao 23. Vidare

föreslås, att flygsäkerhetsavdelningen förstärkes med en trafikledare i

Ao 19 för handläggning av ärenden rörande flyginformations- och flygtransporttjänst.

Motsvarande förstärkning begärdes även föregående år

(jfr prop. 1960: 110, s. 126).

Beträffande flygsäkerhetsavdelningen upprepar flygvapenchefen slutligen

sitt tidigare framförda förslag om inrättande av en kontoristtjänst

i Ao 9 i utbyte mot en befintlig tjänst för kanslibiträde i Ao 7 (jfr prop.

1960: 110, s. 118).

Civilförvaltningen tillstyrker i allt väsentligt de av chefen för flygvapnet

nu föreslagna personalförändringarna beträffande flygsäkerhetsavdelningen.

Ämbetsverket föreslår dock, att den begärda tjänsten i Ae 23 erhåller

tjänstebenämningen förste byråsekreterare i stället för forskningsassistent

samt att kanslibiträdestjänsten i Ao 7 ersättes med kontoristtjänst

i Ae 9.

Luftfartsstyrelsen, som yttrat sig i ärendet, har vitsordat behovet av

trafikledarpersonal (jfr punkt 7 i det följande).

Flygvapenchefen återkommer ånyo till förut framförda förslag om att

utbyta den för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen

i Ao 21 mot beställning för major i Ao 24 samt att ombilda detaljen till

en avdelning, uppdelad på en press- och en rekryteringsdetalj. Med hänsyn

till pågående utredning rörande försvarsupplysningen anser civilförvaltningen

att den föreslagna lönegradsförändringen, som tidigare tillstyrkts

av ämbetsverket, tills vidare bör anstå. Vad angår frågan om att

ombilda pressdetaljen till avdelning anser ämbetsverket liksom tidigare att

detta spörsmål bör upptagas först i samband med slutligt ställningstagande

till blivande organisation av flygstaben.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kuih/I. Maj:ls proposition nr 110 år 1901

Flygvapenchefen föreslår vidare, att eu för pressdetaljen avsedd tjänst

för biträde för skriv- och konlorsgöromål i reglerad hefordringsgång med

hänsyn till arten och omfattningen av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna

utbytes mot kanslibiträdestjänst i Ae 7. Civiltörvaltningen

tillstyrker, att skrivbiträdestjänsten omvandlas till tjänst för kanslibiträde

men föreslår — i avvaktan på resultatet av törenämnda utredning rörande

försvarsupplysningen att sistnämnda tjänst tills vidare uppföres såsom

extra.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att den för chef för tlygstabens

expedition avsedda arvodesbefattningen för pensionerad officer i numera

A: 27 utbytes mot beställning för major i Ao 24 alternativt arvodesbefatlning

för pensionerad officer i A: 27. Såsom nämnts i det föregående

(jfr arméns motsvarande anslag) har civilförvaltningen ifrågasatt en

översyn av expeditionstjänsten inom arméstaben. En liknande översyn

bör enligt ämbetsverket verkställas jämväl inom flygstaben sedan dess

organisation slutligt fastställts. I avvaktan härpå anser civilförvaltningen

sig icke böra tillstyrka förevarande förslag.

Genom beslut vid 1959 års riksdag tillkom vid flygstaben en tjänst för

byråinspektör i Ae 19, avsedd för säkerhetstjänsten vid flygvapnet. Från

och med innevarande budgetår har denna tjänst placerats i lönegrad Ae21.

Linder framhållande dels att det med hänsyn till säkerhetstjänstens betydelse

även fortsättningsvis erfordras eu särskild befattningshavare som

svarar för ifrågavarande tjänst inom flygvapnet, dels att nuvarande innehavare

av byråinspektörstjänsten förenar denna tjänst med ordinarie tjänst

vid flygförvaltningen föreslår flygvapenchefen, att tjänsten för byråinspektör

i Ae 21 ordinariesättes från och med nästa budgetår. På grund av

rådande personella förhållanden tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

Chefen för flygvapnet har ånyo hemställt, att den vid expeditionen befintliga

tjänsten för kansliskrivare (registrator) i Ao It) utbytes mot tjänst

för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 19(50: 110, s. 118). Civilförvaltningen

anser alltjämt, att förenämnda tjänst bör hänföras till 12 lönegraden.

Med hänsyn till den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av

expeditionstjänsten vid flygstaben föreslås dock, att tjänsten tills vidare

upptages såsom extra ordinarie.

Det av flygvapenchefen upprepade förslaget att utbyta en tjänst för

vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för portvakt i Ao 9 (jfr prop. 19(50:110,

s. 119) anser civilförvaltningen sig alltjämt icke böra biträda.

För flygvapnets bok- och kartförråd, som är anslutet till flygstaben,

har bland annat avsetls tvä tjänster för förrådsman i 7 lönegraden. Den

ena av dessa tjänster är extra ordinarie medan den andra, som 1958 tillkom

i utbyte mot eu befattning för kollektivavtalsanställd arbetare, är

extra. Då behovet av två förrådsmän vid ifrågavarande förråd förutses

komma all bestå, hemställer flygvapenchefen, att förenämnda tjänst för

12—1827 61 nihanij till riksdagens protokoll 1961. t samt. Nr 110

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kangl. Maj ds proposition nr 110 År 1901

lörrådsman i Ag 7 omvandlas till extra ordinarie. Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

Såsom redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 129) tillstyrker

civilförvaltningen ett av chefen för flygvapnet i samråd med flygförvaltningen

tramlagt förslag om överförande av en för flygledningens

godsexpedition avsedd tjänst för förrådsman i Ae 7 från flygförvaltningen

till flygstaben.

Utöver i vederbörliga personalförteckningar upptagen skrivbiträdespersonal

har med hänsyn till arbetsomfånget vid flygstaben dylik personal

under de senaste budgetåren måst tillfälligt anställas i relativt stor omfattning.

Trots fortlöpande rationalisering av expeditions- och skrivtjänsten

förutses icke någon minskning i arbetsomfattningen för ifrågavarande

biträdespersonal. Då det ur personalsynpunkt är önskvärt, att ständigt

tjänstgörande personal gives fastare anställningsform föreslår flygvapenchefen,

att tvä tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång tillkommer frän och med nästa budgetår. Civilförvaltningen

tillstyrker att två dylika biträdestjänster inrättas men föreslår — i avbidan

på att den av ämbetsverket ifrågasatta översynen av expeditionstjänsten

vid flygstaben verkställes — att tjänsterna inrättas såsom extra.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för förste flygläkare

i Ao 23, avsedd för assistent åt flygöverläkaren, uppflyttas till Ao 25 (jfr

prop. 1960: 110, s. 119). 1 samband därmed anses beställningen böra

benämnas stabsflygläkare. Civilförvaltningen, som tidigare i avvaktan på

slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens fi-amtida organisation

icke ansett sig kunna biträda förslaget, vill numera icke motsätta sig den

föreslagna förändringen.

Slutligen hemställer flygvapenchefen ånyo, att en tjänst för översköterska

i Ae 10 tillkommer för den till flygstaben knutna medicinska

undersökningscentralen (jfr prop. 1960:110, s. 119). Civilförvaltningen

biträder förslaget.

2. Förändringar beträffande flggförvaltningen. De av flygvapenchefen

framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning

t rån förevarande anslag har redovisats i 1961 års statsverksproposition

vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s. 128—129).

3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Chefen för flygvapnet återkommer

till frågan om eskaderchefernas löneställning och föreslår ånyo,

att fyra beställningar för eskaderchef i Bo 4 uppflyttas till Bo 5 (jfr prop.

1960:110, s. 120). Detta löneställningsspörsmål bör enligt civilförvaltningen

icke ses isolerat från frågan om lönegradsplaceringen för andra

högre tjänster, beträffande vilken statsmakternas ställningstagande till

krigsmaktens högsta ledning bör avvaktas. Ämbetsverket är därför icke

berett att biträda den föreslagna förändringen.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur t till 1

179

Flygvapenchefen har vidare dels upprepat förslaget alt — i utbyte mot

3 befattningar för pensionerad officer i B: 15 — inrätta 11 beställningar för

ställföreträdande eskaderchef, av vilka 2 i Bo 3 och eu i Bo 1 eller Ao 26

(jfr prop. 1960: 110, s. 120), dels föreslagil, att eu särskild beställning i

Bo 3 tillkommer för ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern

samt att en för chef för norra flygbasområdel ursprungligen avsedd arvodesbefattning

för pensionerad officer i B: 3 utgår. Beträffande sistnämnda

förslag framhåller flygvapenchefen under erinran om den enligt 1958

års försvarsbeslut förutsatta höjningen av luftförsvarets beredskap i bland

annat övre Norrland samt det i anslutning härtill fattade beslutet om överförande

av en jaktdivision från Kalmar flygflottilj till Norrbottens flygbaskår

(F 21)—att F 21 numera består av en jaktdivision, en spaningsdivision,

en basbataljon, vilken under stor del av året är organiserad på självständiga

baskompanier för bemanning av baser i övre Norrland, samt ett större

stridslednings- och luftbevakningsförband, att F 21 för flera sektorer har

samma funktioner som en sektorflottilj, samt att personalstyrkan vid F 21

är större än vid en normalflottilj. Vid 1956 års beslut om ny regional

ledningsorganisation för flygvapnet förutsattes, att chefen för F 21 tillika

skulle vara ställföreträdande eskaderchef vid fjärde flygeskadern (jfr

prop. 1956: 110, s. 12). övergångsvis har emellertid den för chef för det

numera indragna norra flygbasområdet avsedda arvodesbefattningen fått

bibehållas och avses för ställföreträdande eskaderchef (jfr prop. 1959: 110,

s. 125). Enligt flygvapenchefen har erfarenheterna visat, att befattningen

som ställföreträdande eskaderchef bland annat med hänsyn till eskaderområdets

storlek är så arbetskrävande att den icke kan uppehållas av

chefen för F 21, vilken enbart som kårchef har hög arbetsbelastning.

Civilförvaltningen tillstyrker de av flygvapenchefen framförda förslagen.

Vidare tillstyrker ämbetsverket flygvapenchefens förslag att inrätta en

för jakteskaderstab avsedd beställning för kapten i Ao 21, avsedd för arbetsuppgifter

rörande viss televerksamhet.

Under en följd av år har flygvapenchefen föreslagit, att beställningar

för 4 löjtnanter i intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställningar

(jfr prop. 1960: 110, s. 120). Flygvapenchefen framhåller nu, att erfarenheterna

av 1956 års eskaderorganisation visat, att eskaderintendenterna

vid andra—fjärde eskadrarna, i vilka förutom flygstyrkor ingår lultbevaknings-

och stridsledningsförband, bör vara majorer. För nästa budgetår

föreslås därför, att förenämnda 4 löjtnantsbeställningar utbytes mot

beställningar för 3 majorer i Ao 24 och en kapten i Ao 21.

1 avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete med intendenturkårfrågorna

är civilförvaltningen icke beredd förorda, att några

nya regementsofficersbeställningar för intendenter tillkommer utan räknar

liksom tidigare med kaptensbeställningar för intendenterna vid eskaderstaberna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISO

Knnr/I. Maj ds proposition nr 110 År 1!)ti1

Vid första eskaderstaben tillkom från och med budgetåret 1959/60 en

för telefonist avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål med

halvtidstjänstgöring (jfr prop. 1959: Ilo, s. 126 o. 144). För att godtagbar

service skall erhållas under stabens ordinarie tjänstetid bör ifrågavarande

tjänst enligt flygvapenchefen utökas till alt avse heltidstjänstgöring. Härigenom

anses antalet värnpliktiga telefonister kunna minskas från 4 till 3.

De erfarenheter som numera vunnits beträffande behovet av skrivpersonal

vid törsta eskaderstaben talar enligt flygvapenchefen vidare för en utökning

av berörda personal. För nästa budgetår föreslås därför, att 2 tjänster för

biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav en med halvtidstjänstgöring,

tillkommer vid förevarande eskaderstab. Civilförvaltningen biträder förslaget.

4. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.

I särskild bilaga till sitt militärorganisatoriska underlag för

budgetåret 1961/62 har chefen för flygvapnet angivit den personalökning

som erfordras för modernisering och utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.

Moderniseringen avser huvudsakligen de delar

av landet där behovet av ett effektivt luftförsvar bedömts vara störst. Personalbehovet

har redovisats för de olika enheterna i ett moderniserat stridsledningssystem

(stril 60). övergången till en ny organisation innebär, att

det nuvarande stridsledningssystemet (stril 50) samtidigt avvecklas. Nettobehovet

av personalökning utgör enligt flygvapenchefen för sjuårsperioden

1961/68 sammanlagt 354 militära beställningar och 5 arvodesbefattningar

för pensionerade officerare. Nämnda personalbehov, i vilket icke

inräknats personal för lele- och motmedelsorganisationerna, hänför sig

huvudsakligen till den operativa personalen. Med ett par undantag redovisas

nämligen behovet av teknisk personal och personal i stabs- och förvaltningstjänst

icke i detta sammanhang.

För nästa budgetår hemställer flygvapenchefen, att beställningar tillkommer

för eu överste i Ilo I (sektorledare), 2 överstelöjtnanter i Ao 26,

3 majorer i Ao 24, 7 kaptener i Ao 21, 3 löjtnanter i Ao 17/13, 5 förvaltare

i Ao 17, 3 fanjunkare i Ao 13, 10 ruslmästare i Ao 11, 14 överfurirer i

Ao 9 och 12 furirer i Ae 8/7 samt att arvodesbefattningar inrättas för 3

pensionerade officerare i A: 24 (ledare för optisk luftbevakning).

Civilförvaltningen biträder den av flygvapenchefen för nästa budgetår

föreslagna personalökningen.

5. Förändringar i önrigt beträffande militär personal. Flygkadettskolan

1F 20) är organiserad på chef (överstelöjtnant i Ao 26), stab och skolavdelningar.

I administrativt avseende replierar F 20 i stor utsträckning på

Upplands flygflottilj. Verksamheten vid skolan har enligt flygvapenchefen

särskilt under de senaste åren påtagligt ändrat karaktär. Sålunda bär beträffande

officers- och reservofficersutbildningen antalet linjer och omfattningen

av utbildningen ökat. Främst i fråga om taktiska och tekniska

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

ämnen har eu förskjutning mot kvalitativt sett högre utbildning ägt rum,

något som ställer större krav på chef och lärare. Utöver det utbildningsansvar

som med avseende a elevernas allmänna användbarhet och duglighet

åvilar chefen för F 20 framhåller flygvapenchefen särskilt del med

flygutbildningen förenade ansvaret. Flygverksamheten vid skolan är av

samma omfattning som vid eu flottilj men av mera kvalificerad art. Vid

jämförelse mellan krigsskolechefcrna vid armén och marinen samt cheferna

för Roslagens och Hallands flygkårer, vilka samtliga är placerade i lönegrad

Bo 1, och chefen för F 20 uppväges enligt flygvapenchefen de förstnämndas

fullständiga administrativa ansvar av den sistnämndes ansvar

för flygtjänsten. Även chefen för F 20 anses därför böra vara placerad i

Bo 1. Med hänsyn till ifrågavarande befattnings vikt måste å densamma

placeras synnerligen dugliga officerare, som fortfarande är i karriären.

Då nuvarande system medfört alltför många chefsbyten för att vederbörande

inte skall bli förbigången i karriären, föreslår flygvapenchefen i

syfte att i viss mån undvika berörda nackdel att för chef för F 20 avses

en beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant i Bo 1/Ao 26.

Civilförvaltningen föreslår i anledning av förslaget att ifrågavarande överstelöjtnantsbeställning

i Ao 26 utbytes mot en beställning för chef för F 20

i Bo 1.

Såvitt avser F 20 tillstyrker civilförvaltningen vidare alltjämt flygvapenchefens

upprepade förslag om inrättande av en beställning för major i Ao 24,

avsedd för regementsofficer till förfogande (jfr prop. 1060: 110, s. 123).

Vid Roslagens flygkår (F 2) har från och med innevarande budgetår

tillkommit en kaptensbeställning, avsedd för chefen för försöksanläggningen

för robotändamål. Flygvapenchefen, som föregående år begärde eu niajorsbeställning

för nyssnämnda befattning (jfr prop. 1060: 110, s. 105) föreslår

nu, att den sålunda inrättade kaptensbeställningen i Ao 21 utbytes mot

beställning för major i Ao 24. Förslaget biträdes av civilförvaltningen.

I likhet med föregående år föreslår tlygvapenchefen vidare, att eu beställning

för kapten i Ao 21, avsedd för chef lör förberedande tältllygaiskolan,

utbytes mot majorsbeställning i Ao 24 (jfr prop. 1060: 110, s. 106).

Civilförvaltningen anser, alt del i avvaktan på alt överblick vinnes över

arbetsuppgifternas art och omfattning vid förberedande fältflygarskolan

efter dess förflyttning bör kunna anstå med den föreslagna lönegradsuppflyttningcn.

Beträffande Norrbottens flygbaskår har flygvapenchefen upprepat

tidigare framförda förslag om inrättande av eu beställning för kapten i

Ao 21, avsedd för baskompanichef, och eu arvodesbefattning för pensionerad

underofficer, numera i A: 17, avsedd lör mobiliseringsavdelningen (jli

prop. 1060:110, s. 122 o. 123). Liksom föregående år tillstyrker civilförvaltningen

den föreslagna personalförstärkningen för basbalaljonen

men avstyrker — i avvaktan pa resultatet av pågående organisations
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

K ung t. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid flygförbanden__

inrättande av arvodesbefattningen.

Chefen för flygvapnet föreslår, att för signalorganisationen inrättas beställningar

för 4 kaptener i Ao 21, varav 3 för sektorflottiljstab och en för

den for totalförsvaret gemensamma signalskyddsskolan, samt en fanjunkare

i Ao 13, avsedd för sektorflottiljstab. För inhämtande av närmare

upplysningar rörande förslagen avseende sektorflottiljstab, vilka biträtts av

civilförvaltningen, torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning

tillhandahålles riksdagens vederbörande utskott.

Beträffande den för signalskyddsskolan avsedda kaptensbeställningen

framhåller flygvapenchefen, att det förutsatts, att de 3 militära lärare som

beräknats ertorderliga för skolan skall fördelas med en från varje försvarsgren.

Då det militära utbildningsbehovet vid skolan beräknats bli konstant

året om och då ifrågavarande utbildnings karaktär ställer stora krav på

kontinuitet i undervisningen, bör enligt flygvapenchefen tillfälliga kommenderingar

av lärare icke komma i fråga. En särskild beställning bör

därför tillkomma för lärare ur flygvapnet, vilken med hänsyn till undervisningens

art bör vara avsedd för kapten. Civilförvaltningen erinrar om

att Kungl. Maj:t den 3 juni 1960 bland annat föreskrivit, att för tjänstgöring

vid signalskyddsskolan skall kommenderas dels för budgetåret 1960/61

en officer av chefen för armén, dels ock för de tider under sagda budgetår,

då så enligt radioanstaltens bedömande oundgängligen erfordras, sammanlagt

en officer och eu underofficer av chefen för marinen och chefen för

flygvapnet. Med hänsyn härtill anser ämbetsverket — i avvaktan på att

ytterligare erfarenheter vinnes av ifrågavarande verksamhet samt med

eiinran om att cheferna för armén och marinen icke äskat särskilda beställningar

för ändamålet — sig icke kunna tillstyrka, att en för signalskyddsskolan

avsedd kaptensbeställning vid flygvapnet nu inrättas.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, alt 2 beställningar för löjtnant i intendenturbefattning

tillkommer, avsedda för Skaraborgs flygflottilj (F 7) —

biträdande intendent respektive flygförvaltningen — rekryteringstjänst.

I avvaktan på resultatet av personalkårsutredningens arbete samt — vad

avser beställningen för F 7 jämväl statens organisationsnämnds undersökningar

av flygförbandens stabs- och förvaltningstjänst anser sig civilförvaltningen

alltjämt icke kunna tillstyrka förslagen (jfr prop. 1960: 110,

s. 123).

6. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.

Chefen för flygvapnet föreslår i samförstånd med försvarets forskningsanstalt,

att forsknings- och utvecklingssektionen vid flvgstabens väderleksavdelning

förstärkes på grund av det ökade behovet av forskning och utredning

beträffande meteorologiska problem, som är av vikt för försvaret.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och de höga krav som måste

ställas dels med avseende på teoretisk kompetens, dels rörande kunskaper

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961

i militärmeteorologisk metodik anses för ändamålet böra avses beställningar

för förste stabsmeteorolog i Ao 26. Ehuru behov föreligger av 2 dylika

beställningar föreslår flygvapenchefen för nästa budgetår, att eu beställning

för förste stabsmeteorolog i Ao 26 tillkommer. Flygvapenchefen fiamhåller

i sammanhanget att möjligheterna att utnyttja universitetens resurser

genom t. ex. uppdragsverksamhet med hänsyn till ifrågavarande inålforsknings

specifikt militära anknytning är relativt begränsade och icke

kan utökas nämnvärt. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår, att en beställning för meteorolog i Ao 21 tillkommer

för föreståndare för väderleksavdelningens centraldetalj, vid

vilken handlägges frågor av allmän och gemensam natur och ombesörjes

expeditionsgöromål. Därigenom anses detaljens kapacitet kunna öka i

sådan grad att övriga arbetsenheter, vilka är sysselsatta med meteorologiska

specialuppgifter, kan avlastas rutingöromål. Civilförvaltningen tillstyrkei

förslaget.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare förslag om inrättande av 4 beställningar

för eskadermeteorolog i Ao 23 i utbyte mot samma antal beställningar

för meteorolog i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1960: 110,

s. 124). Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

Vid flygförvaltningens försöksplats i övre Norrland har, sedan från och

med budgetåret 1959/60 tjänster tillkommit för en meteorologassistent och

två tekniska biträden (jfr prop. 1959: 110, s. 145), ett embryo till väderleksstation

organiserats. Nämnda personal är avsedd dels för meteorologisk

observationstjänst av vanligt slag, dels för att vid behov utföra speciella

aerologiska mätningar. För att försöksverksamheten skall kunna bedrivas

rationellt och med tillräcklig säkerhet är det enligt flygvapenchefen nödvändigt,

att lokal prognostjänst kan utföras på platsen. Vidare anses den

kvalificerade bearbetningen av framtagna mätvärden och meteorologisk

rådgivning i samband därmed böra ske i direkt samarbete med törsökslcdare

och tekniker. Flygvapenchefen föreslår därför, all eu beställning för

meteorolog i Ao 21 tillkommer för all leda den meteorologiska verksamheten

vid försöksplatsen. Jämväl detta förslag biträdes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om personalförstärkning för

väderleksstationen vid marinkommande Osl (jfr prop. 1960: 110, s. 124)

och föreslår — med förmälan att huvuddelen av marinens hclikopterflygverksamhet

under våren 1961 avses komma att törläggas till helikopterbasen

vid Berga, vilken då beräknas vara färdigställd all beställningai

tillkommer för en meteorolog i Ae 19 och 2 meleorologer i regleiad befoidringsgång.

Civilförvaltningen räknar med bitall till föl slaget.

Efter samråd med chefen för armén föreslår chefen för flygvapnet, som

enligt sin instruktion är ansvarig för att krigsmaktens behov av väderleksinformationer

in. in. tillgodoses, att vid arméns helikopterskola i Boden

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

organiseras en väderleksstation av i princip samma lyp som de vid flygvapnets

flottiljer, tills vidare dock något reducerad. Stationen anses böra

inga som lokali organ i den militära väderlekstjänstens organisation och

liksom övriga lokala väderleksorgan basera sin verksamhet på underlag

från den militära väderlekscenfralen vid flygstaben. Från och med nästa

budgetår föreslås, att ö meteorologbeställningar, av vilka eu i Ao 21, en i

Ae 19 och en i reglerad befordringsgång, tillkommer för helikopterskolan.

Såsom framgått av det föregående har härutöver för helikopterskolan en

tjänst för tekniskt biträde föreslagits skola tillkomma å arméns personalförteckning

(jfr arméns motsvarande anslag). Till stöd för förslaget har

flygvapenchefen framhållit i huvudsak följande.

Verksamheten vid arméns helikopterskola i Boden avses bedrivas året

om och omfatta fortsatt förarutbildning, tillämpningsövningar samt repetitionsövningar

för arméns flygande personal.

Den militära väderlekscentralen och väderleksstationen vid Norrbottens

flygbaskår har hittills genom provisoriska arrangemang sökt tillgodose

helikopterskolans behov av väderleksinformation och biträde i meteorologiska

frågor. Fn meteorolog ur flygvapnet har under 1960 tillfälligt vissa

tider tjänstgjort vid helikopterskolan. Uppgifterna för denne meteorolog

har varit dels att under en period av livlig övningsverksamhet svara för

lokal prognostjänst och hålla vädergenomgångar för den flygande personalen,

dels att i samband därmed närmare studera vilka behov av väderlekstjänst

som tinnes och hur dessa lämpligen bör tillgodoses.

Erfarenheterna har visat, att flygning med helikopter i vissa avseenden

är synnerligen väderberoende. Sålunda är det exempelvis icke möjligt att

med betryggande säkerhet flyga i moln eller i områden där sikten är

mycket dålig på grund av dimma, starkt dis eller kraftig nederbörd. Flygning

måste vidare undvikas i områden där risk för isbildning föreligger och

särskild försiktighet iakttagas vid flygning under speciella vindförhållanden.

För att flygtiden och flygmaterielen skall kunna effektivt utnyttjas

krävs dessutom, att väderleksinflytandena beaktas redan vid övningarnas

uppläggning. Den flygande personalen behöver slutligen ha goda kunskaper

i flygmeteorologi för att rätt kunna utnyttja de informationer och råd

som väderlekstjänsten kan lämna. Detta åstadkommes bäst genom daglig

kontakt med meteorolog i samband med vädergenomgångar före och efter

flygning.

Förhållandena vid helikopterflygning synes jämförbara med dem som

rådde vid flygvapnet i början av 1940-talet och som efter eif antal svåra

s.k. väderhaverier ledde till att väderleksstationer organiserades vid samtliga

flygflottiljer (motsvarande).

Civilförvaltningen tillstyrker bifall jämväl till delta förslag.

Chefen för flygvapnet hemställer ånyo, all de på flygvapnets personalförteckning

upptagna beställningarna för meteorolog i Ae 19, vilka för innevarande

budgetår utgör 19, ordinariesätlcs. I likhet med tidigare år tillstyrker

civilförvaltningen förslaget.

7. Förändringar i övrigt beträffande Imfikledurpersonal. Flygvapenchefen

föreslår fortsatt utbyggnad av den regionala och lokala radaröver
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 185

vakningen. Den regionala radarövervakningen, som ledes från

militära luftförsvarscentraler och ombesörjes av trafikledare från flygvapnet

och luftfartsverket, avser främst gemensam ledning och övervakning

av militär och civil flygtrafik i luftlederna samt luftrummen kring

dessa. Personalbehovet för övervakningen inom Stockholms, Göteborgs och

Malmö flyginformationsområden beräknas alltjämt till 21 trafikledare ur

flygvapnet (7 per område) (jfr prop. 1959: 110, s. 136). För de båda förstnämnda

områdena har hittills tillkommit 6 trafikledare. Enligt flygvapenchefens

nu framlagda beräkningar erfordras därutöver 12 trafikledare för

två luftförsvarscentraler, vilka framdeles anses böra ingå i övervakningsorganisationen.

För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen, att beställningar

för 2 trafikledare i Ao 19 tillkommer och avses för Stockholms

respektive Malmö flyginformationsområden.

Den lokala radarövervakningen, som är avsedd för kontroll av

luftrummet runt en flygplats samt för ledning till en lämplig inflygningspunkt

för landningsplané, kan betjäna en ensamt belägen flygplats eller

en grupp av närbelägna flygplatser. För ifrågakommande övervakning

erfordras enligt flygvapenchefen vid ensamt belägen flygplats, som ej beröres

av luftled, en och vid sådan flygplats, vars ytterzon berörs av luftled,

2 trafikledare ur flygvapnet. Vid lokala radarövervakningsorgan för

grupp av flygplatser har tidigare 3 trafikledare ur flygvapnet beräknats.

Erfarenheterna har emellertid enligt flygvapenchefen visat, att antalet

trafikledare vid nämnda organ bör utökas till, beroende på trafikintensiteten,

4 eller 5 för att flygsäkerheten icke skall äventyras. Av följande

tablå framgår av flygvapenchefen beräknat totalbehov av respektive redan

erhållna trafikledare för de förband vid vilka lokal radarövervakning numera

anses böra finnas. (För tidigare beräkningar har redogjorts i prop.

1959: 110, s. 136—137.)

Förband

Totalbehov

Nuläge

Brist

F 1 ........................................

2

_

2

F 3 (Östgöta radar) grupp av flygplatser.......

5

—

5

F 4 ........................................

1

—

1

F 5 (Skåne radar) grupp av flygplatser........

5

2

3

F 6 ........................................

i

—

1

F 7 ........................................

1

—

1

F 8 A (Stockholm radar) grupp av flygplatser . .

5

3

2

F 9 (Göteborg radar) grupp av flygplatser .....

4

2

2

F 11 .......................................

2

—

2

F 12 .......................................

1

—

1

F 15 .......................................

1

—

1

F 16 .......................................

2

1

1

F 17 .......................................

1

—

1

F 21 .......................................

i

—

1

Flygförvaltningens robotbyrå (försöksplats i Norr- land).....................................

i

1

Summa

33

8

23

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1961

Återstående behov av personal för den lokala radarövervakningen bör

enligt flygvapenchefen tillgodoses under budgetåren 1961/66. För nästa

budgetår föreslås, att beställningar tillkommer för en förste trafikledare i

Ao 21 (för F 3), 2 trafikledare i Ao 19 (för F 8 A och F 9) samt 3 trafikledare

i reglerad befordringsgång (för F 3, F 7 och F 11).

Civilförvaltningen tillstyrker den föreslagna utbyggnaden av personalorganisationen

för den regionala och lokala radarövervakningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om trafikledarpersonal för betjäning

av landningsradarstationer (jfr prop. 1960: 110, s. 127) och upplyser,

att totalt 23 flygplatser avses erhålla landningsradar samt att 7

dylika radarstationer beräknas ha tillkommit till och med nästa budgetår.

Ifrågavarande radarstationer skall Arara i bruk äA’en under goda väderleksförhållanden

för övning av trafikledare och flygförare i landningsmetodiken

samt för flygsäkerhetsmässig uppföljning och ledning av flygplanen under

landning. Personalbehovet beräknas tills vidare till 2 trafikledare per

station utom för krigsflygskolan, där den höga landningsfrekvensen kräver

3 trafikledare. För nästa budgetår föreslås, att beställningar tillkommer

för 14 trafikledare, varav 7 i Ao 19 och 7 i reglerad befordringsgång. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet har upptagit frågan om trafikledarpersonal för

betjäning av civil flygtrafik på militära flygplatser och därvid anfört

följande.

Flygvapnet har sedan ett antal år, genom tillstånd i varje särskilt fall,

upplåtit vissa militära flygplatser för reguljär civil flygtrafik. Denna flygtrafik,

som från början varit provisorisk och av ringa omfattning, har under

senare år ökat i omfattning samt fått en alltmer permanent karaktär vid

ett ökat antal militära flygplatser.

Då civil reguljär flygtrafik infallit under flygvapnets icke ordinarie flygövningstid,

har vissa personalgrupper, bland annat trafikledare, efter överenskommelse

direkt med luftfartsstyrelsen, mot auss ersättning anlitats för

extra arbetsuppgifter för den civila flygtrafiken.

Flygvapnets flygsäkerhetsorganisation är dimensionerad efter flygvapnets

behov av flygsäkerhetstjänst. Varje ny uppgift, som ålägges denna

organisation utanför den ordinarie arbetstiden, medför en icke förutsedd

merbelastning av flygsäkerhetspersonalen, som bland annat begränsar flygvapnets

möjligheter att utnyttja ifrågavarande personal för övriga arbetsuppgifter,

t. ex. övningar under icke ordinarie tjänstgöringstid, kommenderingar

till kurser in. in. Av flygsäkerhetsskäl måste även flygsäkerhetspersonalens

tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid begränsas. Flygvapnet

kan därför endast åtaga sig uppgifter, som är förenliga med den militära

verksamheten i övrigt eller som är möjliga med hänsyn till personaltillgången.

Denna flygsäkerhetsservice åt den ciAila luftfarten kräver för varje år

en ökad arbetsinsats av flygvapnets trafikledarpersonal.

Chefen för flygvapnet kan i fortsättningen med nuvarande personaluppsättning

vid F 12, F 14, F 17 och F 21 icke medge flygsäkerhetsservice i den

utsträckning, som den civila reguljära flygverksamheten kräver vid dessa

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

187

flottiljer såvida icke luftfartsstyrelsen ställer erforderlig trafikledarpersonal

till flygvapnets förfogande. För att möjliggöra detta avser luftfartsstyrelsen

framdeles föreslå inrättandet av trafikledarbefattningar att disponeras

av flygvapnet. För budgetåret 1961/62 begär luftfartsstyrelsen att

tre tjänster för trafikledare i reglerad befordringsgång inrättas.

Kostnaderna för nämnda trafikledare skall icke belasta flygvapnets

anslag.

Den på detta sätt från Luftfartsverket utlånade trafikledarpersonalen

måste vara kvalificerad för militär trafikledning, ingå i arbetspass med de

civilmilitära trafikledarna och vara förtrogna med de lokala förhållandena

vid flottiljen. Härför kräves att trafikledare ur Luftfartsverket kontinuerligt

och under lång tid tjänstgör vid flygvapnet.

I samråd med luftfartsstyrelsen föreslår flygvapenchefen, att de av

styrelsen för nästa budgetår begärda 3 trafikledartjänsterna skall ingå i

flygvapnets trafikledarorganisation såsom civilmilitära trafikledare och

placeras enligt av flygvapenchefen i samråd med luftfartsstyrelsen fastställd

fördelning.

Civilförvaltningen biträder förslaget. Ämbetsverket framhåller, att ifrågavarande

beställningar, för vilka medel icke beräknats i anslagsäskandena,

bör redovisas särskilt i flygvapnets personalförteckning. I sammanhanget

anför civilförvaltningen, som yttrat sig över ett inom flygförvaltningen

upprättat förslag till ramavtal mellan flygvapnet och luftfartsstyrelsen

angående upplåtelse av militärflygplatser för civil lufttrafik, att en motsvarande

redovisning bör ske jämväl av andra tjänster m. m. som kan bli

aktuella i förevarande hänseende.

Såsom framgått av det föregående (jfr under arméns och marinens

motsvarande anslag) räknar civilförvaltningen med att beställningar tillkommer

vid flygvapnet för eu förste trafikledare i Ae 21 och eu trafikledare

i reglerad befordringsgång, avsedda för respektive arméns och

marinens helikopterorganisationer.

Luftfartsstyrelsen, som yttrat sig över föreslagna förändringar beträffande

trafikledarpersonal vid flygvapnet samt i samband därmed redogjort

för personaluppsättningen vid de gemensamma radarledningsorganen

såvitt avser trafikledarpersonal ur luftfartsverket, konstaterar — liksom

flygvapenchefen gjort — att utvecklingen inom såväl civil som militär

luftfart mot högre flyghastigheter och kortare aktionstider samt den civila

luftfartens ökade utnyttjande av luftrum och flygplatser, som tidigare kunnat

fritt disponeras för militär flygverksamhet, medfört krav på en mera

noggrann uppföljning och kontroll av flygverksamheten ävensom en betydligt

vidgad samordning av militär och civil flygverksamhet.

Beträffande omfattningen av det ökade personalbehovet för flygvapnets

del för tillgodoseende av ifrågavarande krav uttalar styrelsen helt allmänt,

att personalförstärkning blir ofrånkomlig inom såväl centrala som regionala

och lokala trafikledningsorgan samt anför därefter i huvudsak följande.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

På det centrala planet har antalet för luftfartsstyrelsen och chefen för

flygvapnet gemensamma ärenden ökats avsevärt under de senaste åren.

Enligt styrelsens uppfattning har behandlingen av dessa ärenden ofta blivil

fördröjd på grund av bristande personaltillgång inom flygledningen.

På det regionala planet samarbetar luftfartsverket och flygvapnet beträffande

driften av de s. k. regionala radarcentralerna.

Den personal, som luftfartsverket under innevarande budgetår disponerar

för tjänstgöring vid dessa centraler, uppgår till 4 trafikledare (därav

2 förste trafikledare i Ae21) och 4 trafikexpeditörer. Av dessa befattningshavare

är 2 trafikledare och 2 trafikexpeditörer fördelade på vardera

Radar Ost och Radar Syd (svarande för övervakning inom Stockholms

respektive Malmö flyginformationsområden). Under budgetåret

1961/62 avses ytterligare en trafikledare anställas för vart och ett av dessa

båda organ.

Enligt preliminära planer skulle Radar Ost och Radar Syd år 1965 behöva

vardera 5 trafikledare och 3 trafikexpeditörer ur luftfartsverket samt

Radar Väst (Göteborgs flyginformationsområde), vilket organ bedömes erforderligt

på längre sikt, 3 trafikledare och 2 trafikexpeditörer ur luftfartsverket.

Vid bedömning av personalbehovet för den regionala radarövervakningen

måste beaktas, att luftfartsverkets personal har den relativt begränsade

uppgiften att följa upp och vid behov leda den flygtrafik som

förekommer i luftleder och längs övriga fastställda flygsträckor.

För att nämnd flygtrafik skall kunna försiggå med betryggande säkerhet

fordras, att den militära delen av radarcentralerna får en kapacitet,

som möjliggör uppföljning och ledning av praktiskt taget all militär flygverksamhet.

En sådan kapacitet finnes för närvarande icke.

På det lokala planet samarbetar luftfartsverket och flygvapnet i fråga

om driften av gemensamma radarorgan, upprättade vid Stockholm-Bromma

(Stockholm Radar) och Göteborg-Torslanda (Göteborg Radar).

Luftfartsverkets personal vid Stockholm Radar utgöres av befattningshavare,

som även har att vid Bromma flygplats ombesörja inflygningskontrolltjänst

samt svara för övervaknings- och landningsradar. För dessa

arbetsuppgifter erfordras för närvarande, med en öppethållningstid av 14

timinar/dygn, 8 trafikledare och 3 trafikexpeditörer.

Göteborg Radar är inrättad i samma lokal som Göteborgs kontrollcentral,

varför luftfartsverkets personal här även har att ombesörja oinrådesoch

inflygningskon t roll tjänst.

För den funktion, som kan anses ingå i Göteborg Radars verksamhet,

nämligen betjäning av övervakningsradar, åtgår ungefär 4 trafikledare,

vilket medger en öppethållning av 16 timmar/dygn.

8. Förändringar i övrigt beträffande civilmilitär personal. Civilförvaltningen

biträder numera det av chefen för flygvapnet upprepade förslaget

att inrätta en för Norrbottens flvgbaskår (F 21) avsedd beställning för flygläkare

av 1. graden i Ao 21 (jfr prop. 1960: 110, s. 123).

Det stora antalet flygelever och flygande personal vid krigsflygskolan

(F 5) har enligt flygvapenchefen hittills medfört, att tillfälliga kommenderingar

av arvodesanställda flygläkare av 2. graden måst äga rum. Till

följd av förberedande fältflygarskolans flyttning till Ilerrevadskloster och

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

189

anslutning till F 5 ökar arbetsuppgifterna för läkarpersonalen vid sistnämnda

förband. Med hänsyn härtill har chefen för flygvapnet i särskild skrivelse

den 21 juli 1960, efter hörande av Sveriges läkarförbund, föreslagit

dels att den vid F 5 placerade förste flygläkaren skall åläggas en med cirka

17 timmar per vecka utökad tjänstgöringsskyldighet, dels ock att nämnde

läkare skall uppbära ett tilläggsarvode om 27 200 kronor för år samt erhålla

rätt att mot särskild ersättning ha mottagning av viss civil personal å sjukhuset

vid F 5.

Även med den ifrågasatta utökade tjänstgöringsskyldigheten för läkaren

vid F 5 erfordras enligt flygvapenchefen förstärkning av läkarpersonalen

vid förbandet. På grund av Ljungbyheds ringa folkmängd, som icke anses

utgöra underlag för mer än en läkare, föreslås icke någon ny läkarbeställning

tillkomma. De tillfälliga kommenderingarna av flygläkare av 2. graden

förutsättes i stället fortgå. Med hänsyn till det stora behovet av tillfälligt

kommenderade läkare vid andra förband och krigsflygfält föreslår

flygvapenchefen, att antalet flygläkare av 2. graden ökas med 2 från och

med budgetåret 1961/62. Civilförvaltningen biträder den föreslagna utökningen

av mot arvode anställda flygläkare av 2. graden.

Flygvapenchefen framhåller, att uppbyggnaden av flottiljpolisorganisationen

nu fortskridit så långt att beställningar i princip erhållits för samtliga

förband utom ett, Skaraborgs flygflottilj (F7). I samband med beslutade

förbandsindragningar kan emellertid viss flottiljpolispersonal tillföras

F 7, varigenom brand- och räddningstjänsten i viss utsträckning kan

tillgodoses även vid detta förband. I avvaktan på ett ställningstagande till

den framtida verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj (F 8), varigenom

antalet flottiljpoliser vid detta förband skulle kunna påverkas, föreslås

nu icke inrättande av nya beställningar för flottiljpolis i Ao It och

Ao 9. Däremot erfordras enligt flygvapenchefen en förste flottiljpolis i Ao 13

såsom chef för flottiljpolisorganisationen vid F 7, vilken även innefattar

värnpliktig personal för vakttjänst. Någon dylik beställning beräknas icke

komma att frigöras vid F 8, oavsett ställningstagandet till den framtida

flygverksamheten där.

Civilförvaltningen anser det i och för sig rimligt, att en beställning för

förste flottiljpolis tillkommer jämväl för F 7 men finner det naturligt, att

med inrättande av beställningen anstår i avvaktan på de personalomflyttningar

som kan föranledas av de beslutade förbandsindragningarna. Civilförvaltningen

anser nämligen att ställning icke nu bör tagas till frågan

om förste flottiljpolis erfordras för F 8 etablissement efter flottiljens indragning.

Med hänsyn till att ny flygmateriel med komplicerad teleteknisk utrustning

successivt tillkommer har, såvitt avser den elektrotekniska personalen,

hittills 12 beställningar för förste mästare eller mästare utbytts mot

verkmästarbeställningar (jfr senast prop. 1960: 110, s. 125 o. 135). För nästa

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1961

budgetår föreslår flygvapenchefen, att ytterligare 2 beställningar för verkmästare

i Ao 16 tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

Till följd av införandet av attack- och jaktrobotar har hittills bland

annat beställningar för 7 verkmästare tillkommit i utbyte mot mästarbeställningar

(jfr senast prop. 1960: 110, s. 126 o. 135). Flygvapenchefen, som

tidigare uttalat, att sammanlagt 15 beställningar för mästare borde omvandlas

till verkmästarbeställningar, anmäler, att det numera på grund

av beslutade organisationsförändringar är tillfyllest med utbyte beträffande

14 beställningar. För nästa budgetår föreslås, att 3 beställningar för verkmästare

i Ao 16 tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen

tillstyrker förslaget.

Genom beslut av 1959 och 1960 års riksdagar har 250 flygteknikerbeställningar

i Ao 10 utbytts mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12. Flygvapenchefen,

som tidigare anmält behov av sammanlagt 823 beställningar i

Ao 12, anser, att det sålunda påbörjade utbytet bör fortsätta och föreslår för

nästa budgetår att ytterligare 200 beställningar för förste flygtekniker inrättas

i utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar. Civilförvaltningen

tillstyrker jämväl detta förslag.

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att flygdirektörer av 1. graden i Ao 26

avses för flottiljernas (motsvarande) materielavdelningar i stället för flygdirektörer

av 2. graden i Ao 24 (jfr SP 1960, bil. 6, s. 70—71 och 86 samt

prop. 1960: 110, s. 126). Den sålunda föreslagna förhöjda löneställningen

anses numera jämväl böra avse chefen för materielavdelningen vid Roslagens

flygkår (F2). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt, att denna löneställningsfråga

kommer under behandling i annat sammanhang.

9. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden m. m.

För förberedande fältflygarskolan (FÖFS) har inrättats tjänster för 3 adjunkter

i Ae 23 och 2 adjunkter i Ae 21. Den rutin och erfarenhet som kräves,

av den civila lärarpersonalen vid FÖFS fordrar enligt flygvapenchefen

icke blott en viss tjänstgöringstid vid skolan utan även förståelse för skolans

särart och speciella utbildningsmål. För all erhålla kvalitativt bästa

möjliga lärare vid FÖFS anses det nödvändigt, att tjänstgöringsförhållandena

där är fullt jämförbara med dem vid civila skolor. Det synes därför

enligt flygvapenchefen orimligt, att endast 5 adjunktstjänster finnes vid

FÖFS, där med hänsyn till undervisningens omfattning behov föreligger av

cirka 20 lärare. Med hänsyn till önskemål och krav om fastare anställningsform

för lärarpersonalen föreslås att denna utökas med 3 adjunkter i Ae 21.

Flygvapenchefen anser det rimligt, att vid FÖFS heltidstjänstgörande

timlärare med folkskollärarexamen erhåller dels en löneställning som motsvarar

deras utbildning, dels samma anställningsform som tillämpas vid

civila skolor. Med anledning härav föreslås, att vid FÖFS inrättas 3 lärartjänster

i Ae 13.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

191

Därest föreslagna lärartjänster inrättas, kommer enligt flygvapenchefen

kostnaderna för civila lärare (timlärare) för underbefälsutbildning att

minska.

I avbidan på att ytterligare erfarenheter vinnes av organisationen och

verksamheten vid FÖFS efter dess förflyttning anser sig civilförvaltningen

för närvarande icke beredd tillstyrka förslagen.

Flygvapenchefen föreslår, att tjänster tillkommer för 3 ekonomibiträden

i Ae 2/3, varav ett vid Kalmar och 2 vid Bråvalla flygflottilj (detachementet

å Gotland). Tjänsterna är avsedda för luftbevakningsanläggningar.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

Sedan åtta tjänster för vaktman i Ag 8 numera extraordinariesatts (5

från och med föregående och 3 från och med innevarande budgetår) återstår

vid flygförbanden en extra vaktmannatjänst. Flygvapenchefen, som

tidigare föreslagit, att jämväl denna tjänst omvandlas till extra ordinarie,

upprepar nu detta förslag (jfr prop. 1960: 110, s. 128). I likhet med föregående

år anser sig civilförvaltningen icke böra biträda förslaget.

Med hänsyn till att förberedande fältflygarskolan i administrativt hänseende

anslutits till krigsflygskolan (F 5) föreslår flygvapenchefen ånyo,

att sjukvårdspersonalen vid F 5 förstärkes. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och omfattning anses numera tjänster böra tillkomma för en

översköterska i Ae 10 och en undersköterska i Ae 4. Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

Från och med budgetåret 1958/59 har för assistenter för frivilligfrågor inrättats

19 tjänster i Ag 7, varav 9 med deltidstjänstgöring. Tjänsterna får

emellertid endast utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 150

månader för år, semestrar icke inräknade (jfr prop. 1958: 110, s. 469).

Trots stor arbetsinsats av ifrågavarande assistenter har behovet av flyglottor

för krigsorganisationen inte kunnat täckas. Det anses därför nödvändigt

att ytterligare intensifiera rekryteringsverksamheten. För att detta

skall kunna möjliggöras föreslår flygvapenchefen, att förenäinnda assistenttjänster

får utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av 174

månader per år, vilket innebär en utökning med 24 månader. Jämväl detta

förslag tillstyrkes av civilförvaltningen.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om löneställningen för sjukvårdsförmån

och hundgårdsförmän (jfr prop. 1960: 110, s. 128). Nu föreslås

att tjänster för 17 sjukvårdsförmån i Ae 9 och 18 hundgårdsförmän

i Ae 8 uppflyttas till Ae 11 respektive Ae 9 samt att innehavarna av ifrågavarande

tjänster vid förband som bildar avvecklingsorganisationer (F 8

och F 14) förordnas att bestrida göroinål som eljest ankommer på tjänsteman

i All respektive A 9. Civilförvaltningen anser alltjämt, att ifrågavarande

löneställningsfrågor bör upptagas till prövning i annat sammanhang.

Lönegradsplaceringen av fotograftjänsterna vid Södermanlands flygflottilj

(Fil) har sänkts från och med innevarande budgetår (jfr prop.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

1960: 151). Med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter

som är förenade med ifrågavarande tjänster bör enligt flygvapenchefen den

tidigare löneställningen bibehållas. Flygvapenchefen föreslår därför, att en

tjänst för förste fotograf i Ae 11 och 3 tjänster för fotograf i Ae 9 utbytes

mot tjänster för en fotoassistent i Ae 13 och 3 fotografer i Ae 11. Civilförvaltningen

anser frågan om jämkning av den helt nyligen prövade löneställningen

för här berörda tjänster vara av karaktär att böra upptagas i annan

ordning och räknar därför icke med någon förändring i ifrågavarande avseende.

Ämbetsverket anser sig dock böra uttala den uppfattningen, att den

tidigare löneställningen för ifrågavarande tjänster synes väl vald.

Flygvapenchefen har uttalat, att ersättning till veterinärer, som kontrakteras

för fortlöpande veterinärvård avseende flottiljernas stamhundar i de

fall då militär veterinär icke kan anlitas, bör utgå från avlöningsanslag. I

anledning härav har civilförvaltningen för ändamålet beräknat ett belopp

av 3 500 kronor under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.

Civilförvaltningen anmäler, att av ämbetsverket verkställda beräkningar

rörande personalbehovet för kassaavdelningarna vid Roslagens flygkår (F 2)

och Kalmar flygflottilj (F 12) visat, att viss personalförstärkning erfordras.

Civilförvaltningen föreslår därför, att 2 tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, varav ett vid F 2 och ett

med halvtidstjänstgöring vid F 12, tillkommer från och med budgetåret

1961/62.

Såvitt avser kontorspersonal har civilförvaltningen vidare (skr. 28/io

1960) upptagit frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal

(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) och därvid

föreslagit, att dels 2 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte

mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad

befordringsgång, dels 4 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes mot

tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock 7 kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 utgår på grund av organisatoriska förändringar m. m.

För upplysning om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas

på olika förband in. in. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

Beträffande maskinpersonal har fortifikationsförvaltningen anmält, atl

för drift och underhåll av i viss anläggning ingående installationer avseende

uppvärmning m. m. erfordras en maskinchef i Ael7, en förste maskinist

i Ae 12 och 2 maskinister i Ae 9. Civilförvaltningen tillstyrker, att tjänster

inrättas för här avsett ändamål. Frågan om lönegradsplacering och tjänstebenämning

för ansvarsmannatjänsten bör enligt ämbetsverket avgöras först

sedan anläggningen i vederbörlig ordning klassificerats enligt av statsmakterna

fastställda grunder. Vidare anses de föreslagna maskinisttjänsterna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

19.3

i 9 lönegraden böra prövas i samband med 1900 års reparatörs- och eldaröversyn.

Civilförvaltningen bar emellertid beräknat kostnaderna för ifrågavarande

maskinpersonal i de av fortifikationsförvaltningen angivna lönegraderna.

Enär medel för anställande av ansvarsman i 12 lönegraden redan

anvisats (jfr prop. 1960: 110, s. 136), har ämbetsverket upptagit kostnaden

för ansvarsmannalönen endast till belopp motsvarande skillnaden mellan

lön i 17 och 12 lönegraderna.

10. Förändringar i övrigt. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna under nästkommande

budgetår beräknar flygvapenchefen 575 000 kronor, vilket innebär

en kostnadsökning med 75 000 kronor, ökningen beror bland annat på

tillkomst av nya kurser, exempelvis vid den nyinrättade bastjänstskolan, och

höjda arvoden. Civilförvaltningen, som erinrar om att frågan om lärararvodena

vid försvaret för närvarande är föremål för översyn samt att lönespörsmålen

avseende yrkeslärare in. fl. skall övervägas inom en särskild

beredning, upptager i anslagsäskandena det av flygvapenchefen föreslagna

beloppet.

Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning

beräknas enligt civilförvaltningen öka med 10 000 kronor, ökningen

betingas bland annat av att timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras

i reglerad befordringsgång samt att antalet undervisningstimmar i allmänbildande

ämnen vid flygvapnets stridsledningsskola ökar.

1 enlighet med av flygvapenchefen framlagda beräkningar upptager civilförvaltningen

kostnaderna för arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst

till 340 000 kronor, vilket innebär en ökning med 38 000 kronor.

Med hänsyn till ökat antal flygande personal räknar civilförvaltningen

med att kostnaderna för flygtillägg ökar med 100 000 kronor.

Sedan flygvapenchefen anmält, att lian hösten 1960 avsåge att till Kungl.

Maj:t inkomma med de förslag till organisatoriska och personella förändringar

vid attackflottilj och sektorflottilj som resultatet av statens organisationsnämnds

undersökningar kunde föranleda samt att den i törevarande

sammanhang för nästa budgetår uppskattade kostnadsökningen uppginge

till cirka 300 000 kronor, har civilförvaltningen vid anslagsberäkningarna

medtagit angivna ökningsbelopp.

11. Omräkning. Från och med innevarande budgetår bar under förevarande

anslag upptagits eu särskild delpost för till frivillig tjänstgöring inkallad

personal (jfr prop. 1960: 110, s. 31 tf och under arméns avlöningsanslag

i del föregående). Enligt meddelade dispositionsföreskrifter får

posten utnyttjas för avlönande av befäl vid ifrågavarande tjänstgöring under

högst 785 tjänstgöringsmånader och av övrig personal under högst 1 215

tjänstgöringsmånader. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår medel

för avlönande av befäl och övrig personal under motsvarande antal tjänst13—1827

til liihang till riksdagens protokoll 1901. 1 samt. Nr Ilo

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kuin/I. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

göringsmånader. Uppkommande kostnadsökningar under förevarande anslag

utgör härvid enligt ämbetsverket l 532 865 kronor.

Av flygflottiljernas regementsofficerare bilräder eu (flygchefen) närmast

flottiljchefen vid ledningen av flygverksamheten. Vid nattjaktflottiljen Fl,

Västmanlands flygflottilj, och spaningsflottiljen F It, Södermanlands flygllottilj,

har majorsbeställningar tillkoiniuil lör biträdande flygchef genom

beslut av 1956 respektive 1960 års riksdagar (jfr prop. 1956:110, s. 192

och 1960: 110, s. 134). Dubbleringen av flygchefsbefattningen har främst

skett med hänsyn till den omfattande flygverksamhet under mörker som

bedrives vid ifrågavarande flottiljer. Såvitt avser Fil har även anförts

att nämnda flottilj har fyra flygande divisioner mot normalt tre vid övriga

förband.

I skrivelse den 23 december 1960 har chefen för flygvapnet anmält behov

av biträdande flygchef vid attackflottiljerna.

Flygvapenchefen framhåller, att attackflottiljerna numera tillförts flygplantyp

Lansen. Härigenom bär attackförbanden fått en mer differentierad

vapenutrustning och ett flygplan med god instrumentering, varigenom insats

under mycket varierande väderleksförhållanden och i avsevärt ökad

omfattning under mörker möjliggöres. För att flygmaterielen skall kunna

fullt utnyttjas vid krig är det enligt flygvapenchefen nödvändigt med en

omfattande fredsutbildning, där samtliga anfallsformer övas. För att utbytet

av övningarna skall hl i optimalt och med hänsyn till flygsäkerhetsskäl

anses det nödvändigt att ställa höga krav såväl på förberedelserna för som

ledningen av flygövningarna. Vid attackflottiljerna bedrives enligt flygvapenchefen

mörker flygningar två dagar i veckan under större delen av

året. Rutinen för mörkerflygning är i stort sett densamma som vid F 1 och

F It.

Flygvapenchefen framhåller vidare, all flyghaverierna under senare år

till cirka 65 % berott på personalfel, huvudsakligen avseende flygförare.

Anledningen till att felen begåtts har i flera fall ej kunnat klarläggas men

det är enligt flygvapenchefen uppenbart, att noggrannare uppföljning av

den flygande personalens fysiska och psykiska status än som nu är genomförbar

skulle ge ökade möjligheter att begränsa förarfelen.

1 samband med de överväganden och överläggningar som ägt rum inom

flygvapnet med anledning av den senaste lidens haverier har enligt flygvapenchefen

särskilt framhållits, att flygchefernas arbetsbelastning är så

stor att de ej hinner ägna tillräcklig tid åt ledningen och uppföljningen av

flygutbildningen samt åt kontroll av den flygande personalens kunskap

om materiel och bestämmelser. En dubblering av flygchefsbefattningarna

anses därför nödvändig vid attackflottiljerna. Med hänsyn härtill föreslår

flygvapenchefen, att fyra majorsbeställningar i Ao 24 tillkommer från och

med nästa budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj:Is proposition nr 110 år 1901

19fi

Försvarets civilförvaltning, som yttrat sig över förevarande förslag, anser

sig på av flygvapenchefen anförda skål icke kunna motsätta sig bifall till

framställningen.

Departementschefen

1. Mot bakgrund av att jag i annat sammanhang meddelat min avsikt

att föranstalta om en översyn av försvarsgrensstabernas organisation har

jag ansett det nödvändigt att iakttaga försiktighet vad beträffar inrättande

av nya beställningar och tjänster vid flygstaben. Ett undantag bör i detta

hänseende göras beträffande flygsäkerhetsavdelningen. Med hänsyn till

det ökade arbetsomfånget vid nämnda avdelning ävensom till den vikt som

bör tillmätas haveriförebyggande åtgärder föreslår jag, att för avdelningen

inrättas beställningar för en major i Ao 24, en kapten i Ao 21 och en stabstrafikledare

i Ao 23. Vidare kan jag tillstyrka, att tjänster för en amanuens

i reglerad befordringsgång och ett kanslibiträde i Ao 7 utbytes mot

tjänster för respektive förste aktuarie i Ae 23 och kontorist i Ao 9.

Med anledning av förslaget att inrätta en arvodesbefattning för pensionerad

officer vid organisationsavdelningen anser jag mig böra föreslå,

att för den nu vid nämnda avdelning frivilligt tjänstgörande reservofficeren

inrättas en personlig tjänst för byråassistent i Ae 19.

Såvitt avser personalavdelningen kan jag tillstyrka, att eu arvodesbefattning

för pensionerad officer i A: 24 tillkommer. Vidare tillstyrker jag,

att en för pressdetaljen avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

omvandlas till kanslihiträdestjänst i Ae 7, att 2 tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål tillkommer vid flygstabens expedition

samt att den för säkerhetsfrågor inrättade tjänsten för byråinspektör

ordinariesättes. I anslutning till förslag i årets statsverksproposition räknar

jag vidare med att en tjänst för förrådsman i Ae 7 överföres från flygförvaltningen

till flygstaben.

Förslaget att uppflytta en beställning för förste flygläkare i Ao 23, avsedd

för assistent åt flygöverläkaren, till Ao 2f> är jag inte beredd att ta

ställning till.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla, att försvarets sjukvårdsstyrelse

till fullgörande av erhållet uppdrag med skrivelse den 31 maj

1960 redovisat eu verkställd utredning angående gemensam organisation

för militärmedicinska undersökningscentralen och flygvapnets medicinska

undersökningscentral. Ämbetsverket bar därvid framhållit, att definitiva

kostnadsberäkningar för den ifrågasatta sammanslagningen av nämnda

undersökningscentraler icke nu kan göras samt att beslut i ämnet icke

lämpligen bör fattas innan resultatet av vissa pågäede utredningar, i första

hand försvarsniedicinska forskningsutredningen och undersökningarna om

lokaldispositionen inom karolinska sjukhusets thoraxklinik, föreligger.

Sjukvårdsstyrelsens uppfattning delas av chefen för försvarsstaben, chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 or»

Kmu/I. Maj:/.s'' proposition nr 111) är 1!)l‘,1

för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikntionsförvaltningen, medicinalstyrelsen,

statskontoret och statens sakrevision, vilka yllral sig i

ärendet. I likhet med remissmyndigheterna finner jag del lämpligt all

ställningstagandet till frågan om en gemensam organisation för ifrågavarande

u nder sök ni ngscen tral er uppskjules i avvaktan på angivna utredningar.

Med anledning av förslaget att inrätta eu tjänst för översköterska

för flygvapnets medicinska undersökningscentral anser jag mig höra föreslå,

att eu extra dylik tjänst, vilken hör inplaceras i It lönegraden, tillkommer.

I anslutning härtill och till i det föregående föreslagen förstärkning

av biträdespersonalen hör de medel som ställes till civilförvaltningens

förfogande för anställande av tillfällig personal minskas med 25 000 kronor.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda.

2. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition

(bil. <5, punkt 24) vid anmälan av anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar

föreslår jag, atl beställningar för en flygdirektör av 1. graden i

Ao 26 och en förvaltare i Ao 17 indrages.

Några förändringar i övrigt beträffande flygförvaltningen är jag icke

beredd tillstyrka.

6. Såvitt avser under förevarande punkt redovisade förslag är jag endast

beredd tillstyrka, att 2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

varav en med halvtidstjänstgöring, tillkommer vid första eskaderstaben.

4. Med hänsyn till pågående modernisering av stridsledningssystemet

synes eu relativt betydande personalförstärkning ofrånkomlig, .lag anser

det nämligen vara ytterst angeläget att personella resurser kan ställas till

förfogande i den utsträckning som erfordras för att de betydande materielinvesteringarna

skall kunna till fullo nyttiggöras. Med hänsyn till

materielleveranser in. in. synes emellertid eu viss begränsning av de för

nästa budgetår föreslagna personalökningarna möjlig. Med anledning av

flygvapenchefens förslag föreslår jag, att beställningar tillkommer för eu

sektorledare i Bo 1, eu överstelöjtnant i Ao 26 (luftbevakningsledare), .1

kaptener i Ao 21, 7 förvaltare i Ao 17 (5 för chefsradarjaktledare och 2

för radarstationschefer), 19 överfurirer i Ao 9 och 12 furirer i Ae S/7.

Härvid har jag för några befattningar i viss utsträckning beräknat personal

med lägre löneställning än flygvapenchefen gjort, exempelvis beträffande

befattningen chefsradarjaktledare, för vilken icke enhart kapten utan

även kvalificerad underofficer bör kunna avses. Till följd av rådande rekryteringsläge

har jag för nästa budgetår icke beräknat några underbefälsbeställningar

tör mstmästare. Del torde få ankomma på Kungi. Maj:t

att — med hänsyn till materielläget — besluta från och med vilken lidPunkt

de här föreslagna beställningarna skall få utnyttjas. Såvitt nu kan

bedömas bör beställningarna i allt fall icke tillsättas före den 1 januari

1962.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr ItO år 1961

197

Förslaget atl från och med näsla budgetår inrätta 3 arvodesbefattningar

för pensionerad officer i A: 24 (för den optiska luftbevakningen) kan jag

biträda.

5. .lag anser mig kunna tillstyrka att eu beställning för chef för flygkadettskolan

i Bo 1 tillkommer i utbyte mot eu överstelöjtnantsbeställning

i Ao 26.

I övrigt kan jag under förevarande punkt endast biträda förslaget att

inrätta en för signalorganisationen (sektorflottiljstab) avsedd kaptensbeställning

i Ao 21.

6. Med hänsyn till vad som under hand upplysts rörande behovet av

befattningen anser jag mig böra biträda förslaget att en beställning för

förste stabsmeteorolog i Ao 26 skall tillkomma för flygstabens väderleksa

vdelning.

Såvitt avser frågan om personalförstärkning vid väderleksstationen vid

marinkommando Ost föreslår jag, att 2 meteorologer, varav en i Ae 19 och

en i reglerad befordringsgång, tillkommer.

Med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört bör en väderleksstation

organiseras vid arméns helikopterskola i Boden. För stationen bör från och

med nästa budgetår tillkomma beställningar för eu meteorolog i Ao 21 och

en meteorolog i reglerad befordringsgång.

Övriga förslag avseende beställningar för meteorolog kan jag inte biträda

liksom ej heller förslaget om ordinariesättning av meteorologbeställningar

i Ae 19.

7. Det torde vara erforderligt, att den personella utbyggnaden av den

gemensamma militära och civila radarövervakningsorganisationen fortsättes.

Flygvapenchefens förslag att inrätta 8 trafikledarheställningar, av

vilka en för förste trafikledare i Ao 21, 4 för trafikledare i Ao 19 och 3 för

trafikledare i reglerad befordringsgång, kan jag biträda.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om tillkomst av trafikledare

för betjäning av landningsradarstationer föreslår jag med beaktande av

leveranstakten för ifrågavarande materiel all 8 beställningar för trafikledare

i reglerad befordringsgång inrättas från och med nästa budgetår.

I avvaktan på slutförandet av pågående överläggningar mellan flygvapnet

och luftfartsstyrelscn angående regleringen av frågor i samband

med upplåtelse av militära flygplatser för civil lufttrafik kan jag inte tillstyrka,

att några trafikledarbeställningar tillkommer vid flygvapnet för

arbetsuppgifter enbart avseende den civila flygtrafiken på militärflygfäll.

Ifrågavarande personalbehov torde tills vidare få tillgodoses i annan ordning

genom luftfartsstyrelsens försorg.

I anslutning till vad som anförts i del föregående vid anmälan av arméns

och marinens avlöningsanslag föreslår jag, atl beställningar tillkommer för

eu förste trafikledare i Ao 21 och en trafikledare i reglerad befordringsgång,

avsedda för respektive arméns helikopterskola i Boden och marinens

helikopterbas vid Berga.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Muj.ts proposition nr 110 dr 1901

Den kraftiga utbyggnaden av trafikledarorganisationen under de senaste

åren, vilken utbyggnad enligt flygvapenchefens bedömning måste fortsätta

ytterligare ett anlal år, skärper enligt min mening kraven på att trafikledarpersonalen

rekryteras och utbildas på ett sätt som gör den allsidigt

användbar i den militära organisationen, .lag anser, att denna fråga måste

ägnas skärpt uppmärksamhet i sytte att minska ytterligare personalbehov

vid framtida jämkningar i organisation och arbetsuppgifter.

8. Jag anser mig kunna tillstyrka, att ytterligare en beställning för flygläkare

av I. graden tillkommer för F21. Beställningen bör emellertid placeras

i Ao 19. När denna beställning blir tillsatt bör en arvodesbefattning

för flygläkare av 2. graden indragas.

Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för läkarpersonalen vid F 5 ökat

har flygvapenchefen, som bedömt det icke vara möjligt att besätta ytterligare

en fast läkartjänst vid nämnda förband, föreslagit utökad tjänstgöringsskyldighet

för den vid F 5 fast stationerade flygläkaren. Då jag

erfarit att det icke kan anses omöjligt att rekrytera ytterligare en läkartjänst

vid F 5, anser jag mig icke böra biträda flygvapenchefens förslag.

Jag föreslår i stället att ytterligare en beställning för flygläkare av 1. graden

i Ao 19 inrättas och avses för F 5. Även i detta fall bör gälla att en arvodesbefattning

för flygläkare av 2. graden skall indragas när den nya läkarbeställningen

blir tillsatt.

Med anledning av flygvapenchefens förslag i ämnet föreslår jag, att beställningar

för 5 verkmästare i Ao 16, varav 2 tillhörande kategorien elektrotekniker,

tillkommer i utbyte mot beställningar för 5 mästare i Ao 12.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag enbart tillstyrka,

att 100 flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste

flygtekniker i Ao 12.

9. Jag anser det rimligt att antalet fasta lärartjänster vid FÖFS i viss

utsträckning utökas. Jag föreslår därför, att 3 tjänster för adjunkt i Ae 21

samt 3 extra ordinarie tjänster för folkskollärare eller folkskollärare med

särskild ämnesutbildning och med placering i lönegrad enligt de grunder

som tillämpas inom det allmänna skolväsendet inrättas från och med nästa

budgetår.

I enlighet med flygvapenchefens förslag bör 3 tjänster för ekonomibiträde

i Ae 2/3 tillkomma för luftbevakningsanläggningar. Såvitt avser förslagen

om förstärkning av sjukvårdspersonalen vid F 5 anser jag det däremot

tillfyllest, om för nästa budgetår inrättas en tjänst för sjukvårdsbiträde

i Ae 2/3.

Jag har intet att erinra mot att förefintliga tjänster för assistenter för

frivilligfrågor lår utnyttjas under ytterligare sammanlagt 24 månader

per år.

Beträttande lörändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5

och för biträde för skriv- och kontorsgöromål har jag icke funnit anled
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 110 är 1961

199

ning till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke kan

tillstyrka, att eu kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid Hallands flygflottiljs

avvecklingsorganisation (F 14 A) samt all eu dylik tjänst indrages

vid flygkrigshögskolan (FKHS). Eu tjänst vid FKHS, som för närvarande

icke må utnyttjas för förordnande, bör överföras till flygstaben.

Såvitt avser den föreslagna maskinpersonalen beräknar jag i förevarande

sammanhang medel för anställande av densamma. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t alt framdeles besluta om tjänsternas inrättande.

Såsom framgått av det föregående har jag under arméns motsvarande

anslag beräknat medel för ersättning till veterinärer som handhar fortlöpande

veterinärvård vid flygvapnets förband (motsvarande) i de fall

militär veterinär icke kan anlitas. 1 övrigt kan jag icke tillstyrka några

personalförändringar under denna punkt.

10. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid

fasta utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst beräknar

jag sammanlagt i runt tal 1 050 000 kronor, innebärande en

minskning med 82 000 kronor. Härvid har jag beaktat dels att medel för

ifrågavarande ändamål icke längre erfordras för högskoleundervisningen

(jfr i det föregående förslaget om organisation av den för krigsmakten

gemensamma högskolan), dels ock förslaget under töregående punkt om

inrättande av nya lärartjänster vid förberedande fältflygarskolan.

Såsom framgått av avsnittet Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret är det av flygvapenchefen numera

ingivna förslaget till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid

flygvapnets förband under beredning inom försvarsdepartementet. Några

tjänsteförändringar in. in. i anledning av förslaget kommer icke att bli

aktuella för nästa budgetår.

11. Under erinran om att Kungl. Maj:t äger besluta i frågan utgår jag

vid anslagsberäkningen i likhet med civilförvaltningen från oförändrat

antal tjänstgöringsmånader för till frivillig tjänstgöring inkallad personal

vid flygvapnet.

Det i flygvapenchefens skrivelse den 23 december 1960 framförda förslaget

om inrättande av 4 inajorsbeställningar i Ao 24, avsedda för biträdande

flygchefer vid

att det bör undersökas vilka möjligheter som föreligger att på annat sätt

tillgodose föreliggande personalbehov. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att under nästa budgetår vidtaga de provisoriska anordningar som

kan visa sig erforderliga för all minska arbetsbördan för flygcheferna vid

attackflottiljerna.

I enlighet med ett förslag av försvarets civilförvaltning (jfr i det föregående

under arméns motsvarande anslag) föreslår jag, att ersättningen

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kumjl. Maj:ts proposition nr Ilo ar 1961

åt de i flygvapnets brandavdelningar ingående tjänstemännen och beställningshavarna

för övningar m. in. utom ordinarie arbetstid höjes från (i till

7 kronor lör timme. Härav föranledd kostnadsökning under anslaget beräknar

jag till 3 000 kronor.

Såsom föreslagits i årets statsverksproposition (bil. 0, s. 41 ff) bör lönekostnaderna

för viss personal, som nu redovisas under anslaget Drift och

underhåll av flygmateriel in. in., överföras till avlöningsanslag. Därvid bör

medel beräknas under förevarande anslag för avlönande under nästa budgetår

av tjänstemannapersonal vid dels sektorflottiljernas lultbevakningsstationer,

dels 6. transportgruppen (F8), dels vissa försöksanläggningar

m. m. vid Roslagens flygkår (F 2), dels ock fasta anläggningar inom stridsledningsorganisationen.

Medelsbehovet härför uppskattar jag till i runt tal

3 miljoner kronor. Å andra sidan bör — i anslutning till vad jag anfört i

förenäinnda proposition (s. 41 tf> om redovisning direkt över verkstadstitel

av samtlig personal vid centrala flygverkstäder — tjänster för 3 styresmän

i Bp 3, 3 verkstadsöver ingenjör er i Bp 1, en föreståndare för materiallaboratoriet

vid CVM i Ae 26, 3 överingenjörer i Ae 26 samt 3 för regionala

televerkstäder avsedda driftingenjörer i Ae 19 utgå ur flygvapnets personalförteckning.

Någon nettopåverkan uppkommer härigenom icke på anslaget,

då såväl utgifter som uppbördsmedel minskas med samma belopp.

I det föregående har jag framlagt förslag rörande organisationen av den

för krigsmakten gemensamma krigshögskolan. Vid bifall till detta förslag

kan beställningar för en chef för flygkrigshögskolan i Bo 3, en överstelöjtnant

eller major i Ao 26/24, eu major i Ao 24, en major eller kapten i

Ao 24/21 och 3 kaptener i Ao 21 samt två arvodesbefattningar, en i A: 24

och en i A: 17, ävensom tjänster för en kontorist i Ae 9 och ett kontorsbiträde

i Ao 5 utgå ur flygvapnets personalförteckningar.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av

frågan om tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret

in. in. föreslår jag, all eu fanjunkarbeställning i Ao 13 samt tjänster vid

flygstaben för 2 förrådsmän, varav en i Ae 7 och en i Ag 7, och 3 biträden

för skriv- och kontorsgöromål indrages.

I det föregående har jag vid behandlingen av anslaget Försvarsstaben:

Avlöningar föreslagit, all ett antal beställningar inrättas vid försvarsstaben

i utbyte mot beställningar vid försvarsgrenarna. I enlighet härmed bör beställningar

för en övergångsvis kvarstående flottiljchef i Bo 3, en överstelöjtnant

eller major i Ao 26 eller Ao 24 samt 9 kaptener i Ao 21 utgå ur

flygvapnets personalförteckning. Vidare överföres en assistenttjänst i Ae 17

från flygstaben till försvarsstaben. I förevarande sammanhang vill jag

vidare — i anslutning till vad som härutinnan anförts i propositionen 109

föreslå, att 2 kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda för försvarsstabsaspiranter,

tillkommer vid flygvapnet från och med nästa budgetår.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj ds proposition nr 110 år 1961

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

vid flygvapnet samt med ledning av belastningen på flygvapnets avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn

till merkostnaderna för år 1960 beslutade lönehöjningar, tjänstetidsbefordran

in. m. beräknar jag förevarande anslag för budgetåret 1961/62

till 136 000 000 (+ 14 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet samt de

övriga åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående

föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1960

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1960/61;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1961/62:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 65 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
-

befattningar, förslagsvis ............................. 1 350 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 36 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 30 900 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 2 050 000

Summa kronor 137 300 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ..... 1 300 000

Nettoutgift kronor 136 000 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000

kronor.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

[19] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1959/60 .............................. 1 61 000 000 20 134 373 43 235 392

1960/61 (statsliggaren s. 269) 63 000 000

1961/62 (förslag) ............... 103 550 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 750 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Lutttörsvarsrobot för budgetåret 1961/62 beräkna ett reservationsanslag

av 102 600 000 kronor.

För budgetåren 1955/61 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva

utläggandet av beställningar för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar

in. m. inom en kostnadsram av sammanlagt 223 miljoner

kronor, häri icke inräknat medel som överförts från anslaget Reglering

av prisstegringar. Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats

161,2 miljoner kronor. Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså

den 30 juni 1961 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (223 —

161,2=) 61,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1961 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av

i runt tal 33 miljoner kronor icke utnyttjade. Av dessa må 7 miljoner

kronor tagas i anspråk endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 12/s 1960) för fortsatt

utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande

av 60 miljoner kronor och ett betalningsanslag till samma

belopp, allt räknat i prisläget maj 1960. Av beställningsbemyndigandet

avses 54 miljoner kronor för anskaffning m. m. av luftförsvarsrobotar och,

i likhet med innevarande budgetår, 6 miljoner kronor för allmän robotutveckling.

För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de handlingar

som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

I yttrande den 22 september 1960 över försvarsmyndigheternas förslag

till anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 föreslår överbefälhavaren —

med hänsyn till att en uppräkning av förevarande anslag beräknas kunna

rymmas inom försvarets kostnadsram — att av flygförvaltningen äskade

betalningsmedel höjes och upptages med cirka 65 miljoner kronor. En sådan

uppräkning av anslaget anses motiverad med hänsyn till dels tidigare

nedskärningar av anslaget, dels ock det betalningsutfall som kan förväntas

under nästa budgetår.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

203

Departementschefen

Från förevarande anslag skall kostnaden för den hösten 1960 beslutade

anskaffningen av luftvärnsroboten Hawk bestridas. Denna anskaffning beräknas

totalt draga en kostnad av 107 miljoner kronor. Då Hawk-anskaffningen

delvis innebär ersättning av luftvärnsartilleri, bar det ansetts riktigt,

att densamma får inverka på arméns anslag till anskaffning av tygmateriel

in. in. Detta anslag har därför, såsom framgår av årets statsverksproposition,

av angiven anledning minskats med 42 miljoner kronor. Med

beaktande av förenämnda reducering av arméns tygmaterielanslag bar förevarande

anslag i statsverkspropositionen preliminärt upptagits till 102,6

miljoner kronor.

För närvarande pågår undersökningar rörande anskaffning av ytterligare

luftförsvarsrobotar. Sedan klarhet vunnits angående för svenska

förhållanden lämpliga robotsystem bör möjligheter föreligga att utlägga

erforderliga beställningar. Betalningsmedel och beställningsbemyndiganden

bör därför vara av sådan storlek att Kungl. Maj:t har tillräcklig handlingsfrihet.

Det må här nämnas att av icke utnyttjade beställningsbemyndiganden

ett belopp av It) miljoner kronor beräknas åtgå för fullföljande av Hawkanskaffningen.

På grund av det anförda och med hänsyn till utrymmet

inom den för fjärde huvudtiteln bestämda anslagsramen föreslår jag, att

förevarande anslag för nästa budgetår slutligt upptages med 103,55 miljoner

kronor. Nya beställningar bör få utläggas till samma belopp. Det torde

liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare

föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1962 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (61,8 + 103,55— 103,55 =) 61,8 miljoner kronor

att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget

höjes med 40,55 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

för anskaffning av luftförsvarsrobotar in. m. inom

en kostnadsram av 103 550 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1961/

62 anvisa ett reservationsanslag av 103 550 000 kronor. 20

[20] Försvarets radioanstalt

Medel för försvarets radioanstalts verksamhet har hittills anvisats under

försvarsstabens anslag till avlöningar, omkostnader, övningar samt anskaffning

och underhåll av materiel. I det föregående har jag vid behandlingen

av försvarsstabens anslag föreslagit, att medel för radioanstalten från och

med budgetåret 1961/62 skall anvisas under särskilda anslag.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Under hänvisning till den promemoria, som kommer att överlämnas till

riksdagens vederbörande utskott, föreslår jag att till radioanstalten anvisas

11 930 000 kronor för avlöningar, 2 130 000 kronor för omkostnader, 50 000

kronor för övningar samt 2 000 000 kronor för anskaffning och underhåll

av materiel.

Jag får således hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för budgetåret 1961/62 anvisa

a) till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag

av 11 930 000 kronor;

b) till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 130 000 kronor;

c) till Försvarets radioanstalt: övningar ett reservationsanslag

av 50 000 kronor; samt

d) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll

av materiel ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

[21] Garnisonssjukhusen: Avlöningar

Anslag 1959/60

Utgifter ............................ 1 265 000

Vårdavgifter ...................... 1 000 000

Nettoanslag 265 000 213 000 130 000

................ 1 226 414

................ 1 085 283

Nettoutgift 141 131

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 133) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Garnisonssjukhusen:

Avlöningar för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 213 000 kronor.

Innan jag går in på anslagsäskandena för nästa budgetår upptager jag

i det följande dels fråga om vissa samarbetsavtal om vård av civila patienter

på garnisonssjukhusen, dels ock ett förslag från försvarets sjukvårdsstyrelse

om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå m. m.

Utfall

Utgifter .....

Vårdavgifter

1960/61 1961/62

(statsl. s. 285) (förslag)

1 025 000 285 000

812 000 155 000

Vissa samarbetsavtal om vård av civila patienter på garnisonssjukhusen

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1957:93; rskr 1957:249) i

anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1956 anslöt sig statsutskottet

till revisorernas förslag om sådan ändring i de med Jönköpings

läns och Skaraborgs, läns landsting ingångna samarbetsavtalen angående

vård av civila patienter vid vissa garnisonssjukhus, att den kronan tillkom
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

205

mande ersättningen i fortsättningen baserades på det löpande årets och ej

föregående års kostnader samt förklarade sig förutsätta, att förhandlingar

i ärendet komme att inledas med vederbörande landsting. Utskottet uttalade

vidare, att det av praktiska skäl syntes lämpligt att i samband därmed

till närmare övervägande upptaga den av revisorerna likaledes berörda

frågan om vilka omkostnadsposter som skulle medtagas vid beräkningen

av kronans kostnader för vården på garnisonssjukhusen. Med anledning

härav uppdrog Kungl. Maj :t den 29 juli 1957 åt försvarets sjukvårdsstyrelse

att upptaga förhandlingar med vederbörande landsting beträffande

de av utskottet berörda frågorna. Med skrivelse den 24 mars 1960 har sjukvårdsstyrelsen,

efter samråd med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen,

redovisat resultatet av förhandlingarna och därvid i

huvudsak anfört följande. Överenskommelse har träffats dels med Jönköpings

läns landsting om ändring med giltighet från och med den 1 juli

1957 i det med landstinget ingångna samarbetsavtalet, dels ock med Skaraborgs

läns landsting om ändring med giltighet från och med den 1 april

1958 i det med sagda landsting träffade samarbetsavtalet. Uppgörelsen innebär

— beträffande båda landstingen — att kronan äger för vård och underhåll

av civila patienter från vederbörande landstingsområde å garnisonssjukhusen

i Eksjö och Karlsborg uppbära ersättning per vårddag, motsvarande

vårddagkostnaden vid garnisonssjukhusen under det budgetår,

ersättningen avser och att i vårddagkostnaden skall såsom kompensation

för kostnader för personalens pensionering inräknas ett tillägg motsvarande

tio procent av i vårdkostnadsunderlaget inräknade avlöningskostnader.

Beträffande beräkning av vårddagkostnad har vidare överenskommelse

av enahanda innehåll som den förut berörda träffats med Västernorrlands

läns landsting, genom vilken överenskommelse samarbetsavtalet med landstinget

dessutom förlängts till utgången av 1960. överenskommelser har även

träffats med Östergötlands läns och Kalmar läns norra landsting om ändrad

beräkning av vårddagkostnad av innehåll, att räknat från och med den

I juli 1957 skall i vårddagkostnad inräknas samtliga avlöningskostnader

jämte ett tillägg av fyra procent därå, utgörande kompensation för de pensionsavdrag,

som enligt föreskrift i samarbetsavtalet tidigare inräknats i

vårddagkostnaden. Sjukvårdsstyrelsen har beträffande den olikhet, som i

fråga om procentsatsen för beräkning av nyssnämnda kompensation föreligger

mellan å ena sidan överenskommelserna med Östergötlands läns och

Kalmar läns norra landsting (4%) och å andra sidan övriga berörda

landsting (10 %), anfört följande.

Enligt de intill den 1 juli 1959 gällande statliga tjänstepensionsbestämmelserna

ägde extra tjänstemän och arvodesanställd personal icke pensionsrätt.

Med beaktande av antalet sådana anställningshavare vid garnisonssjukhuset

i Eksjö förklarade Östergötlands läns och Kalmar läns norra

landsting vid förhandlingar sommaren 1957, att de ansåge sig kunna godtaga

en kompensation för pensionskostnader med högst 4 % å samtliga i

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

vårdkostnadsunderlaget inräknade avlöningsförmåner. I de senare ingångna

överenskommelserna har kompensation — med hänsyn till den utvidgning

av tjänstepensionsrätten som var att emotse i de nya tjänstepensionsbestämmelserna

— fastställts till ett belopp motsvarande 10 % av

förenämnda avlöningskostnader. Då verksamheten vid garnisonssjukhuset

i Eksjö emellertid upphörde med utgången av 1958 och därvid praktiskt

taget all sjukhusets pensionsberättigade personal erhöll pensionsberättigande

kommunal anställning, ansågs icke påkallat att söka åvägabringa

någon jämkning i fråga om det 4-procentiga tillägget i de två tidigare överenskommelserna.

Fortifikationsförvaltningen har uttalat, att förvaltningen funnit sig icke

böra påyrka ändring av samarbetsavtalen i vad avsåg ersättning för fastighetskostnader

med hänsyn till att det enda slag av fastighetskostnader, för

vilka ersättning ej utgår enligt gällande avtal, är förräntning och amortering

av det investerade kapitalet, att av garnisonssjukhusens etablissement

endast obetydliga värden återstår att avskriva (den 1 juli 1957 sammanlagt

omkring 80 000 kronor) samt att, såvitt kunde förutses, samtliga tre garnisonssjukhus

kommer att nedläggas under de närmaste åren.

Kungl. Maj :t har sedermera genom beslut den 10 mars 1961 godkänt

förenämnda med Skaraborgs läns landsting och Västernorrlands läns landsting

ingångna tilläggsavtal till ifrågavarande samarbetsavtal.

Vid förevarande ärendes beredning inom försvarsdepartementet har en

teoretisk beräkning över utfallet av anförda ändringar i samarbetsavtalen

verkställts. Denna ger vid handen, att verkställda ändringar under 1958

torde ha medfört en inkomstökning för garnisonssjukhusen med omkring

(— 167 000 + 2 000 + 73 000 + 118 000 =) 26 000 kronor. Den relativt

ringa inkomstökningen torde bero på att vårddagkostnadsersättningen vid

ett garnisonssjukhus enligt tidigare gällande avtal med visst landsting grundats

på medelkostnaden å samtliga landstingets lasarett inom landstingsområdet,

medan ändringen medfört att ersättningen beräknas på vårddagkostnaden

vid garnisonssjukhuset, vilken kostnad undersökningsåret

betydligt understeg kostnaden å nämnda landstingslasarett.

Förslag om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå m. m.

Genom beslut den 27 maj 1949 godkände Kungl. Maj :t — efter att därtill

ha inhämtat riksdagens bemyndigande (prop. 1949: 88, SU 73, rskr. 152)

— ett mellan dåvarande riksdagsmannen J. E. G. Fast, i egenskap av utredningsman

å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, och Västernorrlands

läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffat avtal om vård av militärpatienter

på länslasarettet i Sollefteå in. m. Enligt avtalet skall länslasarettet

lämna vård åt militärpatienter mot ersättning till landstinget per

vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid lasarettet under nästföregående

år. Kronan skall vidare utöver dagkostnadsbeloppet för varje vårddag ut
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

207

giva ett belopp av 3 kronor, motsvarande den beräknade räntan på landstingets

engångskostnader för byggnader och inventarier. Avtalet var avsett

att träda i kraft så snart en planerad medicinsk avdelning vid lasarettet

kunde tagas i bruk, vilket beräknades komma att ske senast den 1 juli

1953. Ett mellan kronan och landstinget träffat samarbetsavtal om vård

av civila patienter på garnisonssjukhuset i Sollefteå skulle därvid upphöra

att gälla. Garnisonssjukhuset beräknades, samtidigt kunna nedläggas.

Utbyggnaden av lasarettet i Sollefteå har emellertid avsevärt fördröjts

och är ännu icke verkställd.

Med stöd av beslut vid 1958 års riksdag (jfr prop. 1958: 110, SU B 53,

rskr. B 83) och med bifall till därom av försvarets sjukvårdsstyrelse i samråd

med försvarets civilförvaltning gjord framställning bemyndigade Kungl.

Maj :t genom beslut den 15 augusti 1958 förenämnda ämbetsverk att upptaga

förhandlingar med Västernorrlands läns landsting om upphävande av

det av Kungl. Maj :t den 27 maj 1949 godkända avtalet rörande vård av

militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in. Anledningen till att avtalet

ansågs böra upphävas var att de däri stadgade ersättningsgrunderna

stod i strid med i andra sammanhang efter avtalets ingående godtagna principer.

I skrivelse den 16 december 1960 har sjukvårdsstyrelsen i samråd med

civilförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Sollefteå skall upphöra

med utgången av september 1961, dels ock godkänna det mellan civilförvaltningen

och sjukvårdsstyrelsen, å ena, samt Västernorrlands läns

landsting, å andra sidan, preliminärt träffade avtalet angående med nedläggandet

av förenämnda garnisonssjukhus sammanhängande frågor.

Såsom framgår av avtalet, vilket torde få fogas såsom bilaga C till statsrådsprotokollet

i detta ärende, beräknas den planerade medicinska avdelningen

vid lasarettet i Sollefteå ha kommit till stånd den 1 oktober 1961.

Samtidigt kan enligt sjukvårdsstyrelsen garnisonssjukhuset nedläggas.

I avtalet, genom vilket det tidigare berörda avtalet om vård av militärpatienter

på länslasarettet i Sollefteå m. m. upphäves, har någon särskild

bestämmelse icke intagits om vård av militära patienter på nämnda länslasarett

och om ersättning härför. Parterna är nämligen enligt sjukvårdsstyrelsen

överens om att sådan bestämmelse ej erfordras, enär sjukhuslagens

stadganden om landstingens skyldighet att meddela sjukhusvård och

rätt att erhålla ersättning för denna vård skall tillämpas med avseende å militära

patienter, därest särskilt avtal om vård av dylika patienter icke finnes.

Enligt avtalet förbinder sig landstinget att, med några undantag, bereda

anställning åt den personal som vid avtalstidpunkten var anställd vid garnisonssjukhuset.

Anställningsvillkoren i landstingets tjänst för den personal

som landstinget övertager finnes upptagna dels i 3 och 4 §§ i avtalet,

dels ock i en till avtalet fogad personalförteckning, som bland annat inne
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

håller vissa övergångsbestämmelser. Härigenom har enligt sjukvårdsstyrelsen

åstadkommits en reglering i stort sett motsvarande den som skedde vid

avvecklingen av garnisonssjukhusen i Skövde, Boden och Eksjö.

Eftersom överläkartjänsten vid lasarettets blivande medicinska avdelning

skall tillsättas av Kungl. Maj:t, beredes chefläkaren vid garnisonssjukhuset

(regementsläkare i Ao 23) på grund av stadgande i avtalet icke

enligt detta möjlighet till anställning hos landstinget. Sjukvårdsstyrelsen

upplyser, att det från kronans sida vid förhandlingarna uttalats, att frågan

om chefläkarens placering efter garnisonssjukhusets nedläggande borde lösas

på sätt som beträffande motsvarande beställningshavare skedde vid avvecklingen

av garnisonssjukhusen i Skövde och Boden. Landstinget borde sålunda

hos Kungl. Maj :t hemställa, att den nyinrättade överläkartjänsten

vid lasarettets medicinska avdelning måtte — efter riksdagens medgivande

— utan ansökningsförfarande få besättas med nämnde chefläkare. Sjukvårdsstyrelsen

anmäler, att någon överenskommelse härom hittills ej nåtts.

Beträffande övrig personal har enligt sjukvårdsstyrelsen landstinget ej

ansett sig kunna övertaga ett sjukvårdsbiträde, en deltidsanställd sjukgymnast

och en kollektivavtalsanställd arbetare. Ämbetsverket anför härom

följande.

Sjukgymnasten har, när garnisonssjukhuset nedlägges, 13 månader kvar

till pensioneringsperiodens nedre gräns. Under denna tid bör hon, enligt de

avtalsslutande parternas samstämmiga uppfattning, bibehållas vid sin statliga

tjänst och beredas tjänstledighet för att — med samma löneställning

som hon har när garnisonssjukhuset nedlägges — tjänstgöra hos landstinget.

Vid utgången av nämnda tid bör hon erhålla tjänstepension av staten.

Vid sådant förhållande bör en tjänst i lönegrad Ag 12, avsedd för sjukgymnast

med halvtidstjänstgöring, från och med den 1 oktober 1961 inrättas

förslagsvis vid Västernorrlands regemente. Sjukvårdsbiträdet, som uppnått

pensioneringsperiodens nedre gräns, bör beviljas pension med utgången

av september 1961. Landstinget är villigt att därefter bereda henne sysselsättning.

Beträffande den kollektivavtalsanställde arbetaren, för vilken

landstinget saknar arbetsuppgifter, torde möjligheter till omplacering inom

försvaret få bevakas.

De till garnisonssjukhuset hörande byggnaderna avses efter sjukhusets

avveckling bli utnyttjade för olika militära ändamål.

över sjukvårdsstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret

och medicinalstyrelsen, vilka icke haft något att erinra mot förslaget

om nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå eller mot föreliggande

preliminära avtal. Beträffande frågan om chefläkarens placering

efter garnisonssjukhusets nedläggande förordar medicinalstyrelsen, atl den

blivande överläkartjänsten vid medicinska kliniken å lasarettet i Sollefteå

utan ansökningsförfarande får tillsättas med nämnde chefläkare. Vidare

har yttrande avgivits av Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott.

Förvaltningsutskottet har bland annat framhållit, att det från landstingets

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

sida ansetts olämpligt att på en ny lasarettsklinik, vars verksamhet i väsentliga

delar bedrives annorlunda än ett garnisonssjukhus, såsom chef

placera en överläkare, vilken vid tidpunkten för tjänstens tillträdande endast

har drygt ett år kvar till pensionsålderns uppnående i sin nuvarande tjänst.

Därest sjukvårdsstyrelsens inställning, vilken delas av Sveriges läkarförbund,

accepteras, skulle, anför förvaltningsutskottet, landstinget efter kort

tid få en ny överläkare vid medicinska kliniken med de förändringar i

organisation, utrustning m. in. som därvid kunde komma att aktualiseras.

Av bland annat dessa skäl har man enligt förvaltningsutskottet från landstingets

sida hävdat, att staten såsom arbetsgivare och huvudman för chefläkaren

borde antingen bereda honom annan anställning, exempelvis vid

statlig sjukvårdsinrättning eller vid försvarets sjukvårdsstyrelse, eller bevilja

honom förtidspension. Några skäl för landstinget att frångå denna inställning

i ärendet föreligger icke enligt förvaltningsutskottets uppfattning.

Försvarets civilförvaltnings förslag till anslagsäskande

Civilförvaltningen (skr. 29/s 1960) föreslår, med anledning av förslag

från sjukvårdsstyrelsen, att anslaget sänkes med 88 000 kronor och uppföres

med 125 000 kronor.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan rörande eventuell

sammanslagning av militärmedicinska undersökningscentralen och flygvapnets

medicinska undersökningscentral har civilförvaltningen i likhet

med sjukvårdsstyrelsen icke räknat med några personalförändringar vid

förstnämnda undersökningscentral. Med hänsyn till beräknad nedläggning

av driften vid garnisonssjukhuset i Sollefteå har ämbetsverket under förevarande

anslag härutöver endast upptagit lönekostnader för detta sjukhus

för tiden till och med den 30 september 1961. Då något garnisonssjukhus

icke avses skola finnas i drift efter nämnda tidpunkt ifrågasätter civilförvaltningen,

om icke förevarande anslag borde utgå ur riksstaten från och

med nästa budgetår och erforderliga medel i stället överföras till annat anslag,

förslagsvis anslaget Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar, vilket

därvid kunde benämnas Försvarets sjukvårdsförråd m. in.

Departementschefen

Sjukvårdsstyrelsens förslag att garnisonssjukhuset i Sollefteå skall nedläggas,

då den medicinska avdelningen vid lasarettet därstädes blir färdigställd,

kan jag helt biträda. Härmed har samtliga garnisonssjukhus nedlagts

eller övertagits av landsting. Denna avveckling, som påbörjades den

1 juli 1949 genom att Östergötlands läns landsting övertog garnisonssjukhuset

i Linköping, kommer således att kunna verkställas inom en 12-årsperiod.

Gentemot det med landstinget preliminärt träffade avtalet synes i och

14—1827 oi Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 110

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

för sig icke vara något att erinra. Vad gäller frågan om chefläkarens vid

garnisonssjukhuset fortsatta tjänstgöring har jag under hand inhämtat,

att möjligheter torde föreligga att åstadkomma en överenskommelse med

Västernorrlands läns landsting av innebörd, att landstinget tillfälligt anställer

nämnde läkare i överläkarbefattning intill dess denne i innehavande

beställning vid 63 års ålder uppnår pensionsåldern. Med hänsyn till att

en sådan överenskommelse kan uppnås synes hinder icke förefinnas mot

godkännande av förenämnda avtal med Västernorrlands läns landsting.

Under den sålunda angivna tjänstgöringen vid landstinget bör chefläkaren

erhålla tjänstledighet från sin regementsläkarbeställning i Ao 23, vilken

i samband med garnisonssjukhusets nedläggande bör föras på övergångsstat.

Såvitt avser övrig personal vid garnisonssjukhuset, som enligt det

föreliggande avtalet icke övertages av landstinget, bör av sjukvårdsstyrelsen

föreslagna åtgärder få vidtagas. I övrigt torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att efter förslag av vederbörande myndigheter få meddela de bestämmelser

som kan erfordras i anledning av sjukhusets nedläggande.

Anslaget för nästa budgetår påverkas i väsentlig utsträckning av nedläggandet

av garnisonssjukhuset i Sollefteå, vilket bedömes kunna ske från

och med den 1 oktober 1961. Jag vill även erinra om att medel för driften

under ett halvår av det med utgången av december 1960 nedlagda garnisonssjukhuset

i Karlsborg inräknas i innevarande budgetårs anslag.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall de vårdavgifter, som inflyter såsom

ersättning för vård av civila patienter vid garnisonssjukhusen, redovisas

såsom inkomster under garnisonssjukhusens avlönings- och omkostnadsanslag.

Dessa inkomster beräknas för nästa budgetår till 230 000 kronor,

varav 155 000 kronor bör redovisas under avlöningsanslaget.

Vid beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, vars benämning

bör vara oförändrad under nästa budgetår, beaktar jag även beslutet

om ändrad lönegradsplacering för sjuksköterskor m. fl. (jfr prop.

1960: 178), 1960 års lönereglering m. in. Anslaget bör för nästa budgetår

uppföras med 130 000 kronor med fördelning på olika poster i enlighet med

avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Anslagsminskningen utgör 83 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om verksamhetens

upphörande vid garnisonssjukhuset i Sollefteå och därmed

sammanhängande frågor i enlighet med vad jag i det föregående

föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1961/62:

s. 211 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1961 211

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 500

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,

förslagsvis ............................................. 2 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 52 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 169 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis ... 6 600

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 46 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 2 900

Summa kronor 285 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 155 000

Nettoutgift kronor 130 000

c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor. I

[22] Garnisonssjukhusen: Omkostnader

1959/60

1960/61

1961/62

Anslag

(statsl. s. 287)

(förslag)

Utgifter ...........

...................... 572 000

451 000

107 000

Vårdavgifter .....

...................... 482 000

391 000

75 000

Nettoanslag 90 000

60 000

32 000

Utfall

Utgifter ...........

...................... 493 520

Vårdavgifter .....

...................... 524 025

Nettoinkomst 30 505

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 133) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Garnisonssjukhusen:

Omkostnader för budgetåret 1961/62 beräkna ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer (skr. n/s 1960) att anslaget

minskas med 28 000 kronor med hänsyn till att garnisonssjukhuset i

Sollefteå avses komma att nedläggas med utgången av september 1961 och

garnisonssjukhuset i Karlsborg utgår ur organisationen från och med den

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

1 januari 1961. För verksamheten vid militärmedicinska undersökningscentralen

räknar ämbetsverket med oförändrade kostnader, 27 000 kronor.

Departementschefen

Till följd av att garnisonssjukhuset i Sollefteå, vid bifall till det under

föregående anslagspunkt framlagda förslaget, kommer att nedläggas den

30 september 1961 torde anslaget kunna minskas med av sjukvårdsstyrelsen

angivet belopp och således uppföras med (60 000 — 28 000 =) 32 000

kronor. Härvid beräknar jag i likhet med sjukvårdsstyrelsen utgifterna till

107 000 kronor, varjämte av de beräknade inkomsterna avseende vårdavgifter

75 000 kronor bör redovisas under detta anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret

1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kronor.

[23] Inredning m. m. av vissa förrådslokaler

Anslag

1961/62 (förslag) ............... 300 000

Som framgår av en i det föregående lämnad redogörelse finnes för närvarande

flera centrala bok- och blankettförråd. Av dessa är armébokförrådet

för närvarande provisoriskt förlagt till konstfackskolan, marinbokförrådet

är inrymt i Storkyrkobrinken 7—9 och flygbokförrådet i Svea

artilleriregementes förutvarande kasern vid Valhallavägen. Även försvarets

civilförvaltnings blankettförråd är förlagt till sistnämnda etablissement.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1960 medgivit fortifikationsförvaltningen att

disponera sammanlagt högst 650 000 kronor — 250 000 kronor av investeringsanslaget

Förråd för armén och 400 000 kronor av den i staten för försvarets

fastighetsfond, arméns delfond, under rubriken Reparations- och

underhållskostnader m. in. upptagna delposten Övriga iståndsättningsarbeten

— för utförande av vissa byggnadsarbeten för bok- och blankettförråden

vid Solvalla. Sedermera har Kungl. Maj:t den 10 februari 1961 bemyndigat

civilförvaltningen att inom ramen för ett belopp av högst 180 000

kronor beställa hyllinredning för nämnda bok- och blankettförråd. Kungl.

Maj :t förklarade sig framdeles vilja meddela beslut rörande kostnadernas

bestridande.

I det föregående (punkt 1) har jag föreslagit, att försvarsgrenarnas bokförråd

— armé-, marin- och flygbokförråden —- samt armétygförvaltningens

bokförråd i Stockholm och Karlsborg skall sammanslås och sammanföras

med ett planerat centralt blankettförråd under civilförvaltningens ledning.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

213

Det centrala bok- och blankettförrådet avses skola inrymmas i förenämnda

lokaler vid Solvalla.

Engångskostnaderna för flyttning till de nya förrådslokalerna samt för

dessas inredning m. m. uppskattar jag till i runt tal 300 000 kronor. Av

beloppet beräknas 180 000 kronor för hyllinredningar m. in. beställda enligt

Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 10 februari 1961, drygt 30 000 kronor

för inventarier m. in., omkring 5 000 kronor för telefoner och snabbtelefonanläggningar,

samma belopp för transportutrustning för transporter inom

förrådslokalerna samt återstoden för kostnader i samband med flyttningar

in. m. och oförutsett. Medel för bestridande av förenämnda engångskostnader

bör enligt min mening bestridas från ett särskilt reservationsanslag,

Inredning m. m. av vissa förrådslokaler.

Behovet av en lastbil för transporter inom stockholmsområdet förutsätter

jag skall kunna tillgodoses genom att civilförvaltningen tilldelas ett

stammotorfordon. Beslut i ämnet kan fattas av Kungl. Maj :t.

Jag vill slutligen framhålla, att behov av medelsanvisning för inredning

m. m. av förrådslokalerna vid Solvalla föreligger oavsett ställningstagandet

till mitt i det föregående redovisade förslag rörande inrättande av ett centralt

bok- och blankettförråd. Därest detta förslag inte vinner bifall bör

nämligen de nuvarande förråden med oförändrad organisation förläggas

till lokalerna vid Solvalla.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Inredning in. in. av vissa förrådslokaler för budgetåret

1961/62 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

[24] Reglering av prisstegringar

Anslag Nettoutgift

1959/60 .............................. 40 000 000 17 400 000

1960/61 (statsliggaren s. 315) 60 000 000

1961/62 (förslag) ............... 60 000 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 188) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till reglering

av prisstegringar för budgetåret 1961/62 beräkna ett anslag av

60 000 000 kronor.

Förevarande anslag skall utnyttjas för att på sätt närmare framgår av

propositionerna 1959:119 och 1960:110 (p. 12) täcka sådana prisfördyringar

på reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln

som inträffar från den tidpunkt anslagen beräknas intill utgången

av det budgetår för vilket de anvisats.

Vid anmälan av förevarande fråga i årets statsverksproposition framhöll

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1901

jag, att den under de senaste budgetåren tillämpade prisregleringen av

försvarshuvudtiteln borde tillämpas jämväl under de närmaste budgetåren

efter i stort sett samma regler som tidigare. Vissa frågor ansågs emellertid

tarva ytterligare överväganden. Jag syftade härvid främst på den

konstruktion med en gemensam utgiftsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten

som jag föreslog på grundval av 1960 års försvarskommittés förslag.

Denna fråga samt vissa andra av försvarskommittén resta spörsmål

har utretts av försvarets prisregleringsdelegation enligt av Kungl. Maj:t

den 16 december 1960 lämnat uppdrag. Med skrivelse den 25 februari 1961

har delegationen redovisat resultaten av verkställda utredningar. Jag redogör

i det följande för skrivelsens innehåll. Dessförinnan torde emellertid

få redogöras för dispositionen av det för budgetåret 1959/60 beviljade anslaget

samt för utvecklingen under innevarande budgetår m. m.

Dispositionen av för budgetåret 1959/60 anvisat anslag

Resultaten av verkställda prisindexberäkningar för budgetåret 1959/60

framgår av följande sammanställning.

Indexserie, avseende

Indextal, genomsnitt budgetåret 1958/59

= 100

Aug.

1958

Nov.

1958

Febr.

1959

Maj

1959

Aug.

1959

Nov.

1959

Febr.

1960

Maj

1960

Medeltal

1959/60

Fjärde huvudtiteln. . . .

Samtliga reservations-

100,1

99,9

100,1

99,9

100,8

100,9

102,4

102,5

101,6

anslag............

100,5

100,1

99,8

99,6

100,4

100,5

101,3

101,2

100,8

Ramen för försvarshuvudtiteln har på sätt närmare framgår av 1959

års statsverksproposition (bil. 6, s. 10) bestämts till 2 776 miljoner kronor.

Av detta belopp har 1 787 miljoner kronor anvisats på reservationsanslag

och obetecknade anslag samt 989 miljoner kronor på förslagsanslag. Medelsförbrukningen

uppgick enligt budgetredovisning till 1 686 respektive

1 014 miljoner kronor eller till sammanlagt 2 700 miljoner kronor. Samtidigt

ökade reservationerna med 97 miljoner kronor.

Nettoresultatet av prisregleringen skall enligt antagna grunder i princip

motsvara en hundradel av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för

budgetåret 1959/60 multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet

för budgetåret 1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60,

varvid förstnämnda tal förutsättes vara lika med 100.

I enlighet med vad nyss sagts skall nettoresultatet av prisreglering av

fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60 bli (1,6 x - 77^ =) 44,4

100

miljoner kronor. Att märka är emellertid att vid prisindexberäkningarna

inlagts den höjning av penningbidragen till de värnpliktiga som genom
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Ktinyl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1901

förts per den 1 juli 1959 och till vilken hänsyn tagits redan vid anslagsberäkningarna.

Om det på detta sätt dubbelräknade beloppet — 5,3 miljoner

kronor — fråndrages skall nettoresultatet bli (44,4 — 5,3 =) 39,i

miljoner kronor.

Under förutsättning av oförändrade reservationer har utgifterna under

fjärde huvudtiteln under budgetåret 1959/60 efter prisomräkning kunnat

inom fastställd ram uppgå till (2 776 + 39,1 =) 2 815,i miljoner kronor.

Då reservationerna ökade med 97 miljoner kronor, reduceras emellertid

utgiftsramen till (2 815,i —97 =) avrundat 2 718 miljoner kronor. De bokförda

utgifterna utgjorde enligt vad förut anförts 2 700 miljoner kronor.

Denna summa bör emellertid justeras med hänsyn till att i räkenskaperna

redovisats från prisregleringsanslag överförda belopp, 17,4 miljoner kronor,

samt belopp som vid prisregleringen överförts till budgetutjämningsfonden,

3,i miljoner kronor. Med beaktande härav skulle de verkliga utgifterna

under huvudtiteln utgöra (2 700 + 17,4— 3,1 =) avrundat 2 714 miljoner

kronor. Ramen hade följaktligen underutnyttjats med (2 718

2 714 =) 4 miljoner kronor.

Prisindexberäkningarna i fråga om reservationsanslag och obetecknade

anslag utvisar som framgått av det anförda en ökning med 0,8 enheter.

Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag bör följaktligen — förutsatt

att förslagsanslagen icke överskridits mer än prisindexberäkning
1

787

arna ger vid handen — för budgetåret 1959/60 utgöra (0,8 x =)

avrundat 14,3 miljoner kronor.

Kungl. Maj :t har den 30 juni 1960 meddelat beslut om dispositionen av

det för budgetåret 1959/60 anvisade anslaget till reglering av prisstegringar

m. m. Med hänsyn till inträffade prissänkningar reducerades härvid anslagen

Marinen: övningar m. m. och Flygvapnet: Drift och underhåll av

flygmateriel m. m., delpost till Kungl. Maj :ts disposition, med 65 000 kronor

respektive 3 035 000 kronor, vilka belopp överförts till budgetutjämningsfonden.

Anslaget till reglering av prisstegringar har härvid fått tagas

i anspråk intill ett belopp av (14,3 + 3,i =) 17,4 miljoner kronor. Angivna

belopp har tillgodoförts i riksstaten för budgetåret 1959/60 anvisade re
-

servationsanslag enligt följande.

Belopp

Anslag (kronor)

Armén: Beklädnad m. m.................................................... 741 000

Armén: Anskaffning av drivmcdelsutrustning ....................... 210 000

Armén: Hundväsendet ...................................................... 9 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................ 2 100 000

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m............................... 1 680 000

Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m................................. 105 000

Marinen: Beklädnad m. in................................................. 115 000

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Anslag Belopp

(kronor)

Marinen: Fartygsbyggnader m. m................................ 700 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...................... 450 000

Marinen: Underhåll av fartyg m. m..................................... 810 000

Flygvapnet: Beklädnad m. in.............................................. 105 000

Flygvapnet: övningar m. m................................................ 300 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 6 500 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................ 750 000

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anslagsposten

B. Underhållskostnader m. m............................... 2 150 000

Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning .................. 160 000

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ...... 200 000

Vissa signalförbindelser m. m............................................. 125 000

Järnvägskrigsbromateriel ................................................... 190 000

Kungl. Maj :t föreskrev samtidigt, att av angivna belopp skulle — i avbidan

på slutlig redovisning för utfallet av driftbudgeten för budgetåret

1959/60 — sammanlagt 10,5 miljoner kronor reserveras till Kungl. Maj :ts

disposition. Sedan numera klarlagts att överskridande på förslagsanslag

icke ger anledning innehålla någon del av dessa prisregleringsmedel, kommer

de att ställas till vederbörande myndighets förfogande.

Utvecklingen under budgetåret 1960/61 m. m.

För prisregleringen under innevarande budgetår skall i princip tillämpas

samma regler som för prisregleringen under budgetåret 1959/60. Nettoresultatet

av prisregleringen för budgetåret 1960/61 skall emellertid motsvara

en hundradel av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för

detta budgetår — 2 850,4 miljoner kronor -— multiplicerad med skillnaden

mellan indextalet för maj 1959 och genomsnittsindextalet för budgetåret

1960/61. Vidare skall enligt riksdagens beslut hänsyn tagas till den allmänna

varuskatten genom att i vägningsschemat för indexserien för budgetåret

1960/61 införes en särskild post, bestämd med hänsyn till skillnaden

mellan den merkostnad som skatten faktiskt beräknas orsaka och

den kostnadsökning som beräkningarna anses inregistrera. Denna post har

av Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1960 bestämts till 3,4 miljoner

kronor.

Hittills framräknade indextal för prisförändringarna under försvarshuvudtiteln

budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning.

Indexserie avseende

Indextal, maj 1959 = 100

Maj

1960

Aug.

1960

Nov.

1960

Fjärde huvudtiteln ..................

102.5

101.6

103.4

102.4

103.6

102.6

Samtliga reservationsanslag.............

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

217

Det för närvarande föreliggande materialet tyder närmast på att det

för innevarande budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar

om 60 miljoner kronor icke kommer att förslå för att bereda full täckning

för inträffade prisstegringar. Emellertid bör påpekas, att indextal

skall beräknas för ytterligare två tillfällen under innevarande budgetår —

för februari och maj 1961. Tendenserna kring årsskiftet 1960—1961 kan

måhända delvis belysas medelst kommerskollegii indexserie för maskiner

och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen för försvarskostnaderna.

Nämnda serie har från och med ingången av innevarande

budgetår utvecklats enligt följande: juli 142, augusti—oktober 143

samt november—januari 144. Det må vidare erinras om att enligt gällande

tvåår savtal på arbetsmarknaden vissa höjda löner utgår från och med den

1 januari 1961. I vilken utsträckning dessa lönehöjningar kommer att påverka

prisutvecklingen på här relevanta varugrupper under första halvåret

1961 torde inte för närvarande kunna bedömas med säkerhet.

Utredning rörande vissa ändringar i prisindexberäkningama m. m.

Som förut nämnts har Kungl. Maj :t genom beslut den 16 december 1960

uppdragit åt försvarets prisregleringsdelegation att utreda vissa frågor

rörande prisregleringsförfarandet som aktualiserats av 1960 års försvarskommitté.

Delegationen har i enlighet härmed haft att dels överarbeta riktlinjerna

för regleringen av prisförändringarna å försvarskostnaderna vid genomförande

av vad 1960 års försvarskommitté föreslagit rörande en gemensam

kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten, dels ock pröva

frågan om mätning av förändringar i storleken av den fast anställda och

den värnpliktiga personalens kontanta förmåner.

När det gäller konsekvenserna i fråga om reglering av prisförändringarna

å försvarskostnaderna vid genomförande av en gemensam kostnadsram

för driftbudgeten och kapitalbudgeten konstaterar prisregleringsdelegationen,

att såväl en viss utökning av hittillsvarande beräkningar av prisförändringarna

som en komplettering av reglerna för den budgetära

lillämpningen blir erforderliga.

Delegationen föreslår, att prisutvecklingen på nyttigheter som anskaffas

med investeringsanslag för militära ändamal tills vidare inätes med eu

allmän indikator på prisutvecklingen. Härtill bör enligt delegationen utväljas

den indexserie avseende samtliga reservationsanslag, vilken utgör

eu delserie till försvarsindex. Delegationen anför som motiv för sitt förslag

att ett omedelbart behov föreligger att erhålla ett mått på prisutvecklingen

i fråga om nyttigheter som anskaffas med anlitande av anslag

under kapitalbudgeten men att befintliga indexserier för mätning av prisförändringar

på olika slag av byggnads- och anläggningsarbeten är mindre

väl lämpade att utnyttjas för ifrågavarande prisindexberäkningar. I sistnämnda

fråga anför delegationen följande.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kunt/l. Maj:ts proposition nr 110 ur 1901

Eu utökning av beräkningarna som förestavas av genomförandet av eu

gemensam kostnadsram för driftbudgeten och kapitalbudgeten fordrar en

komplettering av försvarsindexens prismaterial och vägningsschema med

prisserier och vikter för investeringsutgifterna för försvarets fastighetsfond

och försvarets fabriksfond. För närvarande avser dessa investeringsutgifter

i huvudsak anskaffning av husbyggnader, flygfält, bergrum, markområden

och maskiner.

Vad till en början beträffar markområden och maskiner finns enligt

delegationens mening prismaterial som skulle kunna tänkas användas för

att följa prisutvecklingen på dessa avsnitt, vilka emellertid svarar för en

relativt ringa del av investeringsutgifterna inom försvaret. Frågan vilket

prismaterial som skall utnyttjas vid prisomräkning av investeringsanslagen

bör därför enligt delegationens uppfattning avgöras väsentligen med hänsyn

till möjligheterna att erhålla lämpligt prismaterial för husbyggnader,

flygfält och bergrum.

Beträffande möjligheterna att mäta prisändringarna på husbyggnader,

flygfält och bergrum får delegationen anföra följande. Sedan åtskilliga år

insamlas ett förhållandevis omfattande material rörande prisändringar på

byggnadsmaterial och löneutvecklingen för byggnadsarbetare. Detta material

används dels för beräkning av olika byggnadskostnadsindexar, dels

som underlag när det gäller att beräkna kostnadsändringar på olika slags

entreprenader. Flertalet förekommande byggnadskostnadsindexar beräknas

av statliga organ. Tillvägagångssätten vid beräkning av kostnadsändringar

på entreprenader regleras genom överenskommelser mellan statliga organ

och byggnadsindustriens branschorganisation.

Föreliggande byggnadskostnadsindexar har på senare tid utsatts för viss

kritlk och byggfackens industriutredning har hemställt att erforderliga

åtgärder vidtas i syfte att upprätta eu ny och förbättrad byggnadskostnadsindex.

I årets statsverksproposition (bil. 7, s. 196) har statsrådet och

chefen för socialdepartementet uttalat att ett behov av fylligare information

om byggnadskostnadernas förändringar torde föreligga på många håll.

Enligt departementschefen är det emellertid ovisst, om utarbetandet av

noggrannare byggnadskostnadsindex erbjuder en lämplig väg att tillhandahålla

ett vidgat kunskapsmaterial på ifrågavarande område. Med hänvisning

till att statens institut för byggnadsforskning har för avsikt att närmare

undersöka vilka behov av information rörande dessa frågor, som

föreligger hos olika institutioner, och att utreda på vad sätt behovet bör

tillgodoses, uttalar departementschefen att resultatet av institutets undersökning

bör avvaktas, innan någon ställning tas till frågan om byggnadskostnadsindex.

Delegationen har studerat nuvarande byggnadskostnadsindexars konstruktion

och prismaterial varvid bland annat den tjänsteman i byggnadsstyrelsen

som svarar för styrelsens indexberäkningar inför delegationen

redogjort för arbetet därmed. Vid detta studium har bland annat konstaterats

att det i dessa kostnadsindexar icke direkt tages någon hänsyn till

produktivitetsutvecklingen. Det kan erinras om att försvarsindexgruppen

särskilt underströk att en korrigeringsfaktor för produktivitetsförändring

bör införas vid ett eventuellt användande av kostnadselement för att mäta

prisutvecklingen för omkostnader, materiel eller underhåll (P. M. med preliminärt

förslag rörande löne- och prisomräkning av fjärde huvudtiteln,

s. 22). Delegationen har bland annat med hänsyn härtill kommit till den

uppfattningen att nuvarande byggnadskostnadsindexar lämpar sig mindre

s. 219 Kontrollera mot PDF

Ktnigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 219

väl som hjälpmedel vid beräkningar av prisändringarna å försvarskostnaderna.

En tänkbar utväg, när det gäller att mäta prisutvecklingen för husbyggnader

in. m., är att det prismaterial som står till förfogande sammanvägs

med hänsyn till investeringsverksamhetens inriktning och kostnadsstrukturen

för olika slags anläggningsarbeten samt att en korrigeringsfaktor

för produktivitetsförändringar införes. Underlag för beräkning av en korrigeringsfaktor

saknas dock för närvarande. Risk föreligger även att för

sådant ändamål uppgjorda vägningsschema snabbt föråldras. Vidare bör

vid en sådan beräkning användas andra uppgifter om löneutvecklingen än

de som utnyttjas för byggnadskostnadsindexarna. Det är osäkert om de

löneuppgifter, som erfordras för sagda beräkningar, kan erhållas till de

tidpunkter då beräkningarna skall utföras. Delegationen anser därför att

här antytt förfaringssätt icke kan förordas.

Delegationen framhåller att den finner det synnerligen angeläget, att

åtgärder vidtages för att tillhandahålla statistikkonsumenter tillförlitliga

löpande uppgifter rörande prisutvecklingen på byggnadsområdet.

I övrigt bör anslagen under kapitalbudgeten enligt delegationens förslag

infogas i försvarsindex på samma sätt ur indexsynpunkt som övriga utgifter.

De bör således ingå i den generella försvarsindexen och dessutom

bör det framläggas en särskild delindex för investeringsanslagen. Det är

emellertid enligt delegationen i och för sig inte nödvändigt att beräkna

försvarsindex inklusive delindexen för investeringsanslagen mer än en

gång om året, nämligen vid fjärde beräkningstillfället varje budgetår, som

inträffar i juni och avser prisläget i maj.

I fråga om den budgetära regleringen av korrigeringar för prisförändringar

på utgifter under kapitalbudgeten utgår delegationen från att korrigeringar

skall göras med hänsyn till prisförändringar som inträffar under

löpande budgetår. Sådan korrigering bör enligt delegationens uppfattning

kunna verkställas i efterhand. Vid fall av prishöjningar bör således anvisas

särskilda merkostnadsanslag, svarande mot fördyringen. Delegationen

utgår emellertid från att tilläggsstatsanslag anvisas under löpande

budgetår om prisökningar föranleder så stor medelsförbrukning att likviditetssvårigheter

uppkommer. Vid fallande priser åter bör enligt delegationen

vid bestämmandet av anslagsbeloppen för följande budgetår avdrag

göras som svarar mot prissänkningen.

Vad beträffar förändringar i den fast anställda personalens kontanta

förmåner har hittills vid prisindexberäkningarna hänsyn endast tagits till

generella lönehöjningar medan däremot lönehöjningar som tillkommit på

den s. k. B-listan icke beaktats. Delegationen föreslår emellertid, att fortsättningsvis

hänsyn skall tagas jämväl till höjningar på B-listan. Hur

den totala löneökningen vid varje särskilt avtalstillfälle fördelar sig på

böjningar av ena och andra slaget är, anför delegationen, främst cn förbandlingsfråga.

I enlighet med de ursprungligen antagna principerna för

försvarsindexberäkningarna bör enligt delegationen löneutvecklingen för

s. 220 Kontrollera mot PDF

220 Kuiujl. May.ts proposition nr 110 år 1961

den fast anställda personalen mätas på grundval av uppgifter avseende

statsförvaltningen i allmänhet.

Den värnpliktiga personalens kontanta förmåner utgöres av värnpliktsavlöning

och familjebidrag. Värnpliktsavlöning utgöres i huvudsak av

penningbidrag'' och premier. De viktigaste familjebidragsformerna är bostadsbidrag

och familjepenning. Förändringar i kostnaden för bostadsbidrag

beaktas vid indexberäkningarna genom anknytning till konsumentprisindexens

delserie för bostad, bränsle och lyse. I övrigt behandlas anslagen

till värnpliktsavlöning och familjebidrag vid prisindexberäkningarna

som icke indexreglerad del.

Delegationen hav efter utredning kommit till att någon ändring i för

närvarande tillämpad ordning beträffande prisindexberäkningar av värnpliktsavlöning

och familjebidrag icke bör göras. Av motiveringen för detta

förslag må följande återges.

Såvitt delegationen kan finna har statsmakterna hittills icke tagit principieH

ställning till frågan hur förändringar i de värnpliktigas kontanta

förmåner skall mätas. Ställningstagandena i fråga om höjningarna av penningbidragen

till de värnpliktiga år 1959 och av familjepenningen år 1960

synes sålunda delvis motstridiga. 1960 års försvarskommitté har förutsatt,

att en viss omprövning av beräkningsmetoderna för prisregleringen

av försvarskostnaderna kommer att göras i samband med den revision

som blir erforderlig, om även utgifterna under kapitalbudgeten inräknas i

ramen för försvarsutgifterna. Härvid har frågor som sammanhänger med

förändringar i de värnpliktigas kontanta förmåner särskilt omnämnts

(SOU 1960: 40, s. 40—41). Delegationen har för sin del tolkat kommitténs

uttalanden i detta hänseende som en uppmaning till statsmakterna att

söka åstadkomma riktlinjer för en konsekvent praxis i frågan hur ändringar

i de värnpliktigas kontanta förmåner skall påverka ramen för det

militära försvaret.

Det har hävdats att de värnpliktigas penningbidrag närmast har karaktären

av bidrag för täckande av utgifter för personlig hygien, förströelse

m m. (prop. 1952: 1, bil. 6, s. 58 ff.), medan familjebidragen avser att i

mån av behov täcka ofrånkomliga utgifter för uppehälle m. in. för den

värnpliktiges familjemedlemmar (jfr prop. 1960:33). Vid lidigare höjningar

av penningbidrag och familjepenning har också som motiv åberopats

höjda levnadskostnader eller dylikt. Som skäl för den 1980 beslutade

höjningen av familjepenningen anfördes främst att bidragen skulle knytas

till konsumtion av flera förnödenheter än tidigare, önskan att uppmuntra

de värnpliktiga till ökade insatser kan även ha ingått bland motiven för

höjning.

Som framgår av ovanstående har många olika synpunkter anförts som

motiv för ändringar i de värnpliktigas kontantförmåner. I och för sig

kunde det, i enlighet med de grundläggande principerna för försvarsindexberäkningarna,

tyckas mest logiskt att betrakta dessa förmåner som eu

form av ersättning för de värnpliktigas insatser i försvarets tjänst, och

vid beräkningar anknyta dem till någon allmän löneindex. Efter grundliga

överväganden har delegationen dock kommit till den uppfattningen,

att det till följd av föreliggande teoretiska och beräkningstekniska svårig
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 221

heter för närvarande är lämpligast att på denna punkt ge avkall på dessa

principer.

Departementschefen

Som jag redan tidigare uttalat bör hittills tillämpad ordning för prisomräkning

av försvarsutgifterna i sina huvuddrag tillämpas även under

de närmast följande budgetåren. Att försvarsanslagens reella innehåll icke

skall påverkas av pris- och löneförändringar ingick som en viktig punkt i

de överenskommelser rörande försvarsutgifternas storlek som träffats åren

1958 och 1960. Riksdagsbesluten 1958, 1959 och 1960 har följt denna princip.

Jag vill också erinra om att 1960 års försvarskommitté, som studerat

tillämpningen av prisregleringen av försvarshuvudtiteln, icke uttalat någon

erinran mot principerna härvidlag. Däremot har kommittén uttryckt önskemål

om ytterligare överväganden rörande förfaringssättet på enstaka

punkter. I det föregående har jag redogjort för resultaten av de utredningar

rörande vissa ändringar i prisindexberäkningarna m. m. som utförts

av försvarets prisregleringsdelegation.

I enlighet med erhållet uppdrag har prisregleringsdelegationen behandlat

tre frågor, nämligen erforderliga ändringar i riktlinjerna för prisregleringen

vid införandet av en gemensam utgiftsram för driftbudgeten och

kapitalbudgeten samt spörsmål sammanhängande med mätning av förändringar

i storleken av den fast anställda och den värnpliktiga personalens

kontanta förmåner. Delegationens förslag innebär i sina huvudpunkter

följande. Prisindexberäkningarnas prismaterial och vägningsschema kompletteras

på det sättet, att den indexserie som för närvarande beräknas för

samtliga reservationsanslag jämväl utnyttjas för en delindexserie avseende

samtliga anslag under kapitalbudgeten. Budgetärt regleras prisförändringar

å kapitalbudgetanslag under ett budgetår i efterskott genom merkostnadsanslag

utöver anslagsramen för följande budgetår eller genom

minskning av densamma. I undantagsfall kan även anslag å tilläggsstat

bli aktuella. Vidkommande mätning av förändringar i den fast anställda

personalens kontanta förmåner föreslås att — förutom den generella lönehöjningen

— jämväl lönehöjningar på den s. k. B-lislan skall beaktas. Vad

åler gäller mätning av förändringar i den värnpliktiga personalens förmåner

föreslås icke någon förändring i för närvarande tillämpad ordning.

För egen del har jag icke funnit anledning till erinran mot delegationens

förslag. Jag föreslår således, att de hittillsvarande prisindexberäkningarna

och prisregleringsförfarandet på angivet sätt kompletteras och

jämkas. Det bör liksom tidigare ankomma på kommerskollegium atl sammanställa

prismaterial och beräkna prisindextal.

Av den redogörelse som i det föregående lämnats för prisutvecklingen

in. m. under förfluten del av innevarande budgetår framgår, att det är tveksamt

huruvida anvisat anslag till reglering av prisstegringar kommer atl

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

vara tillfyllest. För medelsbehovet under nästa budgetår finns icke några

egentliga hållpunkter. Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår upptages

med oförändrat belopp, 60 miljoner kronor. Samtidigt vill jag emellertid

föreslå, att ett belopp om 16 miljoner kronor av medel som står

till Kungl. Maj :ts disposition under reservationsanslaget Flygvapnet: Anskaffning

av flygmateriel in. m. får utnyttjas för att i mån av behov under

innevarande och nästa budgetår förstärka anslaget Reglering av prisstegringar.

Ifrågavarande belopp svarar mot återstoden av det belopp om 68

miljoner kronor som anvisades för budgetåret 1958/59 under flygmaterielanslaget

för att täcka eventuellt uppkommande merkostnader under detta

budgetår. Beloppet erfordras ej för ursprungligen avsett ändamål. Nu

föreslagen användning synes emellertid väl förenlig med det ursprungliga

syftet med ifrågavarande medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna vad som i det föregående föreslagits rörande

dels komplettering av och jämkning i prisindexberäkningarna

m. m. i fråga om försvarsutgifterna, dels ock utnyttjande av

ett belopp av 16 miljoner kronor under reservationsanslaget

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62

anvisa ett anslag av 60 000 000 kronor.

över å ena sidan dels de i det föregående slutligt äskade anslagen, dels ock

de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka slutliga äskanden framlagts i

den i annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1961/62 samt å andra sidan de i årets

statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde huvudtitel för motsvarande

ändamål beräknade beloppen.

Sammanställning

Anslag

I statsverkspropositionen

upptaget

belopp

Slutligt

äskat

belopp

Försvarsdepartementet: Avlöningar ................

Försvarsdepartementet: Omkostnader .............

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar ...........

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ........

Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ...

Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader.

Försvarsstaben: Avlöningar...........................

Försvarsstaben: Omkostnader .....................

19 485 000

3 652 000

1 610 000

140 000

5 980 000

2 155 000

242 000

20 000

8 651 000

1 801 000

1 540 000

140 000

6 000 000

1 830 000

280 000

20 000

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

223

Anslag

I statsverkspropositionen

upptaget

belopp

Försvarsstaben: övningar ............................. 92 000

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av

materiel ................................................. 2 061 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. ... 279 400 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ... 106 800 000

Marinen: Underhåll av fartyg in. m................ 42 300 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 137 600 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ..................... 102 600 000

Försvarets radioanstalt: Avlöningar ................ —

Försvarets radioanstalt: Omkostnader ............

Försvarets radioanstalt: övningar .................. —

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och un
-

derhåll av materiel ..................................

Krigshögskolan: Avlöningar ........................ 2 100 000

Krigshögskolan: Omkostnader ....................... 1 300 000

Krigshögskolan: övningar ............................. 600 000

Krigshögskolan: Inventarier in. m.................. —

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .................... 213 000

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ................. 60 000

Kasernbyggnaders delfond ............................ 103 300 000

Befästningars delfond .................................. 29 020 000

Inredning in. in. av vissa förrådslokaler ......... —

Reglering av prisstegringar ........................... 60 000 000

Summa kronor 900 730 000

Slutligt

äskat

belopp

42 000

278 500 000

107 000 000

42 500 000

136 000 000

103 550 000

11 930 000

2 130 000

50 000

2 000 000

1 916 000

768 000

600 000

700 000

130 000

32 000

103 950 000

28 370 000

300 000

60 000 000

900 730 000

Fjärde huvudtitelns slutsumma kommer med hänsyn till de här avgivna

förslagen att uppgå till samma belopp som upptagits i det preliminära riksstatsförslaget

eller 3 056 800 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Hanström

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961

Bilaga A

Heltidstjänstgörande personal för ledning och administration av krigshögskoleundervisningen

i nuvarande organisation och i organisation enligt överbefälhavarens

och enligt departementschefens förslag för budgetåret 1961162.

till

Högskolechef (B 4)............

Högskolechef (B 3)............

Stabschef eller regementsofficer

förfogande

Adjutant (A 21)...............

Expeditionsofficer (arvode).....

Förvaltningsofficer (arvode) ....

Bibliotekarie (arvode) .........

Expeditionsunderofficer (A 13)

Expeditionsunderofficer (arvode).

Kontorist; sekreterare åt skolchefen

(A 9)

Kontorist; biträdande bibliotekarie

(A 9)

Skrivcentral, bud- och dupliceringscentral,

telefonväxel

Expeditionsunderbefäl (A 11 /9)......

Kanslibiträde (A 7)................

Kontorsbiträde (regi. bef.gång).......

Telefonist (regi. bef.gång)...........

Vaktmästaravdelning, bevakning

Underbefäl; uppbördsman (All /9).

Vaktmästare (A 7)...............

Underbefäl; vaktchef (A 11/9)

Kassa’

Förste kansliskrivare (A 12) . . .

Värnpliktiga; ordonnanser m.fl.

Nuvarande

organisation

Överbefälhava- rens förslag

Departements- chefens förslag

KHS

KSHS

FKHS

Antal

Ökning +

Minskn.-

Antal

Ökning +

Minskn.-

_

_

_

1

+ 1

1

+ 1

1

1

1

—

— 3

—

— 3

—

—

—

2

+ 2

1

+ 1

1

—

—

1

—

1

—

—

—

1

1

—

—

— 1

—

—

—

1

+ 1

1

+ 1

1

—

—

1

—

1

—

1

I1

—

1

— 1

1

— 1

—

1

1

1

— 1

l1 2

— 1

—

—

—

1

+ 1

1

+ 1

—

—

1

1

—

l3

—

1

24

2

—

2

45 6 7

+ 1

1

—

5

3

I8 9

9

—

| 126 7

— 1

1

+ 1

1

+ 1

1

1

—

3

1

+ 2

} 3

+ 1

—

—

3

+ 3

3

+ 3

1

— 1

— 1

6

2—3

2

12

+ 2—1

12

+ 2—1

1 Denna befattning motsvaras i prop. 1960: 142, Bilaga A, av en expeditionsofficer (A 21).

2 Förvaltningsunderofficer.

3 Lönegrad A 7.

4 Ytterligare en kanslibiträdestjänst är uppförd på skolans personalförteckning. Denna

tjänst, som är extra ordinarie, må övergångsvis bibehållas så länge dess nuvarande innehavare

är förordnad i viss annan befattning. Vikariatsförordnande må icke meddelas å tjänsten.

6 Härav 3 sekreterare hos linjechef.

6 Härav 1 i lönegrad A 9.

7 Härutöver 1 i lönegrad A 7, vilken icke skall uppehållas.

8 Härutöver finnes en tjänst i Ao 5; denna, vars innehavare uppehåller annan tjänst, må

icke utnyttjas för förordnande.

9 Fr.o.m. budgetåret 1962/63 bör enligt överbefälhavaren till skolan överföras för kassagöromål

1 förvaltare (A 17), 1 kansliskrivare (A 10), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 kontorsbiträde

(regl.bef.gång).

s. 225 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1901

225

Bilaga B

Linjechefer och heltidstjänstgörande lärare i nuvarande organisation av krigshögskoleundervisningen

samt i organisation enligt överbefälhavarens och enligt

departementschefens förslag för budgetåret 1961/62.

Nuvarande

organisation

överbefälhavarens

förslag

Departementschefens

förslag

Ämne

ce

W

M

ce

M

so

M

ce

=

a

Armé-

linjen

Marin-

linjen

Flyg-

linjen

81

o $

+ 1.

Il

i a

-<£> p

If

Marin-

linjen

tt> §

Kl

É

s i

o s

+ 1.

||

31

o £

A. Linjechefer........

B. Militära lärare

—

—

—

i

i

i

—

+ 3

l

i

i

—

+ 3

Strategi .............

1

2

i

2

2

u

—

+ 1

0

2

i

—

+ 1

Taktik och operationer

Stabstjänst..........

7

2

2

8

4

3a

+ 4

8

2

3

+ 2

Organisation .......

Underrättelsetjänst. ..

Personaltjänst........

—

1

—

—

1

1

—

+ 1

—

1

1

—

+ 1

Underhållstjänst.....

Förvaltningstjänst....

1

1

—

1

1

—

—

—

1

1

—

—

—

Sambandstjänst......

1

1

—

1

1

—

—

—

1

1

—

—

--

Fältarbetstjänst ......

1

1

1

i

Krigshistoria.........

1

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Teknik .............

l3

—

1

1

—

24

—

+ 1

1

—

1

—

Vapentekniska ämnen

2S

1“

—

2

1

—

—

—

2

1

—

—

—

Befästningslära ......

1

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

Förbindelse- och för- störingslära

1

1

1

Teleteknik ..........

—

—

—

—

I7

—

—

+ 1

—

—

—

i8

+ 1

Robotlära med aerody- namik

C. Civila lärare

I7

+ 1

Matematik ..........

9

1

+ 1

—

—

—

i

+ 1

Elektricitetslära med

regleringsteknik

1

+ 1

Summa linjechefer och

lärare

1 Budgetåret 1962/f

3 Budgetåret 1962/f

a Lärare i materiail

4 Budgetåret 1962/C

5 En lärare i ballist

* Lärare i ballistik

7 Civilmilitär.

* Civil.

17

3: 2.

3: 5.

ära.

3: 3.

k, en

ach a

8

lärai

rtiller

4

e i k(

..

20

mstn

12

lktion

9

slära

2

+ 14

19

9

7

3

+ 9

* Till utgången av år 1960 var en officer ur ingenjörtrupperna kommenderad såsom lärare

i matematik (jfr prop. 1960: 142, Bilaga B). Hithörande undervisning bestrides numera pro- visoriskt av deltidsanställda lärare.

15_ig27 el Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. AV 110

s. 226 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.0 år 1961

226

Bilaga C.

AVTAL

Mellan försvarets civilförvaltning och försvarets sjukvårdsstyrelse å

Kimgl. Maj:ts och Kronans vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landstings

förvaltningsutskott, å andra sidan, har under förutsättning av Kungl.

Maj:ts godkännande — med upphävande av avtal den 14 februari den 28

mars 1947 om vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå in. in.

löljande avtal träffats angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Sollefteå

och därmed sammanhängande frågor,

§ I
Det

mellan försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar, arméns fortitikationsförvaltning

och arméförvaltningens inlendenluravdclning å Kungl.

Maj :ts och Kronans vägnar, å ena, samt Västernorrlands läns landsting,

å andra sidan, den ,‘tl mars den ,10 april 1944 slutna kontraktet om vård

ävensom poliklinisk undersökning och behandling av civila patienter å

garnisonssjukhuset i Sollefteå skall upphöra att gälla, då planerad medicinsk

avdelning blivit tagen i bruk vid lasarettet i Sollefteå. Sådan avdelning

beräknas hava kommit till stånd den 1 oktober 1961, från och med

vilken dag nämnda kontrakt — även utan att vad däri stadgats beträffande

uppsägning iakttages — icke längre skall vara gällande.

§ 2.

Mom. 1. Landstingen förbinder sig att bereda anställning åt i bifogade

förteckning1 upptagna anställningshavare vid garnisonssjukhuset i Sollefteå,

därest de — vid tidpunkten för garnisonssjukhusets avveckling

önska övergå i landstingets tjänst vid lasarettet i Sollefteå och utan hinder

av bestämmelserna i landstingets tjänstereglemente och kollektivavtal

om högsta uppnådda ålder vid nyanställning i landstingets tjänst.

Mom. 2. Personal, som anställes vid garnisonssjukhuset i Sollefteå efter

det detta avtal slutits, skall äga rätt att jämställa tjänstgöringen å garnisonssjukhuset

med tjänstgöring i landstingets tjänst och till följd härav

vid ansökan om anställning i landstingets tjänst kunna åberopa bestämmelserna

i § 5 mom. 3 i gällande tjänstereglemente och kollektivavtal för

landstingets befattningshavare (LTR 1960 och AB 1960).

Mom. 3. Ä bifogade förteckning upptagen personal, som önskar övergå

i landstingets tjänst, skall före övergången undergå läkarundersökning,

varefter läkarintyg skall utfärdas å härför fastställt formulär för anställningssökande

i landstingets tjänst. Om dylik läkarundersökning utvisar

sådant resultat att — vid ett sedvanligt anställningsförfarande -— ett anställande

av vederbörande person icke skulle ske eller endast skulle ske

med reservation enligt för landstinget gällande bestämmelser, skola förhandlingar

i varje enskilt fall upptagas mellan Kronan, landstinget och

vederbörande personalorganisation angående eventuellt uppkommen fråga

om sjukpensionering, inskränkning i rätten till sjuklön och dylikt.

1 Här ej tryckt.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kuiir/l. Maj ds proposition nr 110 år 1961

227

Mom. 4. Landstingets åtagande eidigt denna paragraf gäller endast personal,

varom enligt gällande bestämmelser anställningsbeslnt fattas

av direktionen för lasarettet eller landstingets förvaltningsutskott.

§ 3.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 oktober 1961

övergår i landstingets tjänst, skall efter övergången åtnjuta löne- och

andra förmåner enligt landstingets tjänsteregleinente och kollektivavtal

med därtill hörande spccialbestämmelser och övriga bilagor. Därvid skall

anställningshavare äga rätt att dels bibehålla sin löneklassplacering vid

övergången, dels för rätt till uppflyttning i närmast högre löneklass tillgodoräkna

statlig anställningstid med tillämpning av landstingets bestämmelser.

Ulan hinder av bestämmelserna i föregående stycke äger viss personal

övergångsvis åtnjuta högre löneförmåner (personlig lönegradsplacering) på

sätt framgår av den till detta avtal fogade förteckningen.

Anställningshavare, som med stöd av bestämmelserna i § 2 i detta avtal,

övergår i landstingets tjänst men som vid övergångstillfället åtnjuter

tjänstledighet (t. ex. ledighet för sjukdom, yrkesskada, havandeskap, enskilda

angelägenheter) eller semester skall icke inträda i landstingets tjänst

förrän vederbörandes ledighet avslutats.

Anställningshavare skall äga ad tillgodoräkna anställningstid vid garnisonssjukhuset

för åtnjutande av lön under havandeskap och lön under

värnpliktstjänstgöring enligt härför gällande bestämmelser i landstingets

tjänsteregleinente och kollektivavtal.

§ 4.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 oktober 1961

övergår i landstingets tjänst, beredes pensionsrätt enligt för landstingets

befattningshavare gällande pensionsbestämmelser. Pensionsrätten grundas

på antingen statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) eller tjänslepensionsreglementet

för arbetstagare hos landsting (LPR 1960).

För dem som äro hänförliga till SPR:s tillämpningsområde (personal

grupper som kunna anslutas till statens pensionsanstalt) skall landstinget

svara för betalningen av engångsavgifter, som uppstå till följd av lönegradsuppflyttningar

i samband med eller efter övergången i landstingets

tjänst. Engångsavgifterna betalas i den omfattning och enligt de grunder,

som tillämpas för andra motsvarande personalgrupper bos landstinget.

Härvid skall del av engångsavgift, som enligt gängse fördelningsgrunder

är hänförlig till anställningstid bos garnisonssjukhuset, jämställas med

anställningstid, som fullgjorts bos landstinget.

För dem som äro hänförliga till LPR:s tillämpningsområde (personalgrupper

som ej kunna anslutas till statens pensionsanstalt) u t fäster sig

landstinget att jämlikt bestämmelserna i LPR 1960 § 5 inom. 5 såsom

tjänstår tillgodoräkna lid före övergången i landstingets tjänst i den omfattning

sådan tid fått tillgodoräknas enligt de tjänstepensionsbestämmelser

anställningshavaren varit underkastad i statens tjänst omedelbart före

övergången. I samband med personalens övergång skall staten till landstinget

lämna bcstyrkl förteckning utvisande för varje anställningshavare

det antal tjänslär som sålunda skall tillgodoräknas.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1961

För anställningshavare, som enligt § 3 övergångsvis tillerkännas personliga

lönetillägg, skall — i fråga om anställningshavare som kunna anslutas

till statens pensionsanstalt — landstinget betala fortlöpande pensionsavgifter

för den pensionslön, som statens pensionsanstalt må komma

att med hänsyn till vederbörandes anställningsförhållanden fastställa och

— i fråga om anställningshavare på vilka LPR 1960 blir tillämpligt —

pensionslönen bestämmas på grundval av den personliga lönegradsplaceringen

oavsett vad därom stadgas i reglementet § 6.

Tvist angående detta avtal må icke dragas inför domstol utan skall avgöras

av skiljemän enligt lag.

Stockholm den 16 december 1960. Härnösand den 28 november 1960.

För Kungl. Maj:t och Kronan:

För Västernorrlands läns landstings

förvaltningsutskott:

Ragnar Lundberg Carl-Erik Groth

Sven Engdahl Karl Eriksson

Erik Olsson

Bengt Olsson

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1961 229

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Tryckning och förrådshållning av publikationer inom försvaret

m. .................................................................................... ^

2. Försvarsattachéorganisationen ................................................ 21

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ..................................................................... 30

4. Verksamheten vid förutvarande Svea flygflottilj ....................... 35

5. Organisationen av den för krigsmakten gemensamma krigshögskolan

................................................................................ 34

6. Försvarsdepartementet: Avlöningar ......................................... 80

7. Försvarsdepartementet: Omkostnader ..................................... 82

8. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar .................................... 82

9. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ................................. 90

10. Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar ........................... 94

11. Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader ........................ 96

12. Försvarsstaben: Avlöningar .................................................... 97

13. Försvarsstaben: Omkostnader ................................................ 104

14. Försvarsstaben: Övningar ...................................................... 107

15. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 107

16. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... 141

17. Marinen: Underhåll av fartyg m. ......................................... 162

18. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 164

19. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 202

20. Försvarets radioanstalt .......................................................... 203

21. Garnisonssjukhusen: Avlöningar ............................................. 204

22. Garnisonssjukhusen: Omkostnader .......................................... 211

23. Inredning m. m. av vissa förrådslokaler ................................. 212

24. Reglering av prisstegringar ................................................... 213

Bilagor .............................................................................. 224

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:275 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om begränsning av alkoholreklamen, m. m. a1 i texten
  2. SU 1961:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1961/62 m. m. s. 1 i texten