Sök i Ratio Lex

Angående vissa organisationsfrågor inom skolväsendet m.m

1961-03-03 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:116, Angående vissa organisationsfrågor inom skolväsendet m.m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

1

Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisationsfrågor

inom skolväsendet m.m.; given Stockholms

slott den 3 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionens första avsnitt framlägges förslag om ändrade bestämmelser

för undervisning av sjuka elever. Enligt förslaget skall kommunerna

åläggas skyldighet att ombesörja undervisning även för elever, som på

grund av lyte, sjukdom eller liknande omständighet ej kan deltaga i vanlig

skolundervisning. Statsbidrag för undervisningen skall utgå i huvudsak efter

samma grunder, som gäller för obligatoriska skolor. Samma bidragsmöjligheter

som för kommun skall föreligga för annan huvudman, som anordnar

undervisning vid sjukvårdsanstalt eller barnhem.

I andra avsnittet av propositionen upptages till behandling vissa frågor

rörande kommunala allmänna gymnasier och framlägges förslag om lärarpersonalens

inordnande under statens allmänna avlöningsreglemente.

Slutligen föreslås, att statsbidrag till skollokaler enligt för kommun gällande

bestämmelser skall få utgå till planeringskommittén för Folke Bernadottehemmet

i Uppsala för uppförande av en skolbyggnad, avsedd för barn

med cerebral pares.

1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1901. 1 samt Nr 116

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, afGeijerstam,Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa organisationsfrågor

inom skolväsendet m.m. samt anför därvid följande.

I. Undervisning av sjuka elever

1. Inledning

Med anledning av väckta motioner vid 1955 års riksdag om ökade möjligheter

till särskild undervisning åt sjuka eller tillfälligt invalidiserade elever

vid folkskolor m. fl. läroanstalter uttalade statsutskottet (uti. nr 172),

att det med hänsyn till de mindre tillfredsställande förhållandena på området

var påkallat, att en översyn kom till stånd rörande de gällande bestämmelserna.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 13 januari 1956 skolöverstyrelsen

att i samråd med medicinalstyrelsen verkställa en översyn

av gällande bestämmelser rörande särskild undervisning åt sjuka och tillfälligt

invalidiserade elever samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de

förslag, vartill denna översyn kunde ge anledning.

Med skrivelse den 25 september 1959 har skolöverstyrelsen, som anlitat

skoldirektören i Gävle Folke Brodow som utredningsman, till Kungl. Maj:t

inkommit med utredning och förslag rörande undervisning åt sjuka elever.

Yttranden över det framlagda förslaget har avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund och De vanföras riksförbund.

Överläggningar har dessutom ägt rum mellan representanter för, å ena

sidan, kommunförbunden och lärarförbunden och, å andra sidan, företrädare

för ecklesiastik- och civildepartementen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

,3

2. Nuvarande förhållanden

Enligt folkskolestadgans bestämmelser (11 §) åligger det den kommun,

där skolpliktigt barn är kyrkobokfört, att i första hand sörja för barnets

undervisning i obligatorisk skola. Om ett skolpliktigt barn vistas i en kommun,

där det ej är kyrkobokfört, åligger det i allmänhet denna kommun

att sörja för barnets undervisning i obligatorisk skola.

Denna kommunernas skyldighet förutsätter, att eleven kan inställa sig

i av kommunen anordnad skola. För elev, som på grund av lyte, sjukdom

eller liknande omständighet ej kan deltaga i vanlig skolundervisning har

däremot kommunen ingen bestämd skyldighet att anordna undervisning.

Enligt 17 § folkskolestadgan gäller endast, att skolstyrelsen bör tillse att

lämplig undervisning beredes sjuka elever.

Till kostnaderna för undervisning av dylikt slag, som måste anordnas i

hemmet, utgår inte bidrag av statsmedel.

Ehuru vissa kommuner anordnat enskild undervisning för sjuka elever,

torde dock flertalet sådana elever bli utan undervisning under frånvaro från

skolan.

Beträffande sådana barn i skolåldern, som under längre tid är intagna på

sjukvårdsanstalter och barnhem har under flera decennier vissa möjligheter

förelegat att anordna undervisning med stöd av statsbidrag. I vissa fall har

undervisning anordnats av kommunernas skolmyndigheter och i andra av

den för anstaltens övriga verksamhet ansvarige huvudmannen.

Då de kommunala skolmyndigheterna svarat för undervisningen, har den

antingen kunnat ordnas så, att barn, som ägt förutsättningar härför, beretts

tillfälle att besöka allmän skola på anstaltsorten eller på det sättet att

lämplig undervisning genom kommunernas försorg anordnats vid anstalten.

En viss tveksamhet har rått rörande omfattningen av kommuns rätt att

utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande erhålla statsbidrag till av kommunen

anordnad undervisning vid sjukvårdsanstalter o. dyl. I den män

bidrag till denna undervisning utgått har det skett enligt samma bestämmelser

och ur samma anslag som bidragen till kommunernas skolväsende

i övrigt.

I de fall undervisning anordnats av annan huvudman än kommunen, har

Kungl. Maj:t sedan början av 1920-talet efter prövning i varje särskilt fall

medgivit bidrag av allmänna medel. Denna Kungl. Maj:ts befogenhet var

emellertid länge starkt begränsad därigenom att den endast omfattade

vissa av riksdagen angivna anstalter och anstaltstyper, nämligen statsunderstödda

anstalter för ortopedisk vård (bland annat vanföreanstalter

och ortopediska lasarettskliniker), statsunderstödda tuberkulossjukhus,

dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska barn.

Denna begränsning upphörde då Kungl. Maj:t år 1957 erhöll riksdagens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

bemyndigande att, i avvaktan på resultatet av pågående utredning, då

särskilda skäl prövades föreligga, medgiva statsbidrag till avlönande av

lärare för barn i skolåldern, vilka intagits vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem.

För beräkningen av bidraget för undervisningen vid de här avsedda sjukvårdsanstalterna

och barnhemmen gäller enligt kungörelsen 1960: 302 numera

samma bestämmelser som för driftbidrag till obligatoriska skolor.

Bidragsmedel för ändamålet utgår ur anslaget till Folkskolor m. in.: Bidrag

till avlöning åt lärare m. m. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem, vilket

för innevarande budgetår är uppfört med 635 000 kronor. Från och med

nästa budgetår avses det särskilda anslaget inte komma att uppföras i riksstaten.

Medel för ändamålet skall i stället utgå ur anslaget till Folkskolor

m. in.: Bidrag till driften av folkskolor m. m.

För undervisningen vid sjukvårdsanstalter och barnhem har tidigare gällt

vissa särskilda bestämmelser, vilka haft formen av statsbidragsvillkor i kungörelsen

1948: 208. Sedan denna kungörelse från och med innevarande budgetår

upphävts även för anstaltsskolornas del, har bestämmelser motsvarande

de nämnda statsbidragsvillkoren intagits i nådigt brev till skolöverstyrelsen

den 3 juni 1960 angående anslag för budgetåret 1960/61 till folkskoleväsendet

m. m. Enligt detta brev gäller följande bestämmelser rörande

skola vid sjukvårdsanstalt och barnhem, till vilken statsbidrag utgår.

1. Folkskolestadgan och allmänna skolstadgan skall i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

2. Verksamheten skall stå under inseende av skolöverstyrelsen och länsskolnämnden,

vilka myndigheter har att i tillämpliga delar taga samma

befattning med skolan som med obligatoriska skolor.

3. Skolöverstyrelsen skall fastställa reglemente med tillhörande läroplan

för skolan.

Utöver nämnda bestämmelser är i kungörelsen 1938:756 vissa föreskrifter

utfärdade angående lärarna vid de här avsedda skolorna. Undervisning

anordnas för närvarande vid ett 15-tal anstalter av detta slag.

3. Skolöverstyrelsens förslag

Skolöverstyrelsens utredningsman har redovisat vissa statistiska uppgifter

rörande behovet av undervisning för sjuka elever. Av utredningsmaterialet

framgår, att läsåret 1957/58 fanns i riket utom Stockholm 201

skolpliktiga barn, som under hela läsåret ej kunde deltaga i skolundervisningen,

enär de på grund av sjukdom o. dyl. vistats i hemmet, och 74 barn,

som av samma skäl varit frånvarande från skolan minst halva men ej hela

året. Av dessa barn bedömdes 174 respektive 65 ha varit i stånd att mottaga

undervisning. Endast 76 (44 procent) respektive 23 (35 procent) av de

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

barn, som sålunda kunde undervisas, erhöll undervisning i någon form genom

det allmännas försorg. I fråga om Stockholm gäller, att undervisning

genom stadens försorg anordnas för alla under längre tid på sjukvårdsanstalter

intagna eller i hemmet vardade skolpliktiga barn, vilka kan mottaga

undervisning.

Närmare uppgifter rörande antalet under längre tid vid sjukvardsanstalter

vårdade elever och deras undervisning har ej statt att erhalla. Skolöverstyrelsen

uttalar emellertid härom, att det kan hållas för visst, att vid sjukvårdsanstalter

ett ganska stort antal elever vardas under längre tid utan att

undervisas.

Skolöverstyrelsen uttalar, att bristen pa initiativ från många kommuners

sida, när det gällt att ordna undervisning för elever, som här avses, huvudsakligen

torde ha sin grund i ekonomiska överväganden. Avsaknaden a\

varje form av statsbidrag till elevernas undervisning i hemmet torde enligt

överstyrelsens mening ha verkat i hög grad avhållande.

Ehuru överstyrelsen finner det synnerligen angeläget, att alla skolpliktiga

barn, som kan mottaga undervisning, också blir undervisade, anser sig

överstyrelsen icke i detta sammanhang böra föreslå nagon allmän rätt till

undervisning för dem och alltså ej heller bestämmelser om utökad skyldighet

för kommun att ordna undervisning. Överstyrelsens ställningstagande

föranledes bland annat av att vid undervisning t. ex. i hem fall kan tänkas

uppstå, vilkas konsekvenser är svåra att förutse. Dessutom anser sig överstyrelsen

ha anledning att förvänta, att, därest rätt till statsbidrag till av

kommun frivilligt ordnad undervisning stadgades, detta i de allra flesta fall

skulle utgöra tillräcklig stimulans för kommunerna att anordna undervisningen.

Skolöverstyrelsen erinrar om att bland de skolpliktiga barnen finnes en

liten grupp, för vilken särskild skolplikt (folkskolestadgan 9 § andra stycket)

föreligger. Dessa undervisas i regel ej genom kommunernas försorg, men

överstyrelsen anser det angeläget att kommunerna stimuleras att ordna

undervisning också för dessa barn, da de är förhindrade att besöka sina

skolor.

Även elever, som icke är skolpliktiga, såväl de som tillhör obligatoriska

skolor som de som är inskrivna i läroverk, bör enligt skolöverstyrelsens förslag

beredas undervisning vid längre tids ofrivillig skolfrånvaro.

De av skolöverstyrelsen föreslagna nya bestämmelserna för undervisning

av sjuka elever har i huvudsak följande innehåll.

Statsbidrag skall utgå till kostnaderna för undervisning av sådana elever

vid det obligatoriska skolväsendet, vid högre kommunala skolor och allmänna

läroverk samt statliga och kommunala allmänna gymnasier, vilka

på grund av lyte, sjukdom eller liknande omständighet ej kan deltaga i

vanlig skolundervisning. Bidragsgivningen skall även kunna avse barn,

som ej är inskrivet i skola men för vilket allmän skolplikt enligt 2 kap.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

folkskolestadgan föreligger. Efter särskilt medgivande av länsskolnämnden

S^T>-jS^a^S^1C ra^ kunna utgå jämväl för undervisning av andra sjuka barn.

Bidrag skall utgå enligt de grunder och i den ordning, som jämlikt kungörelsen

1958: 665 om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet

gäller beträffande de allmänna driftbidragen. Vid tillämpningen av

nämnda kungörelse skall iakttagas, att tjänst skall vara bidragsgrundande.

även om däri ingår undervisning, som avser kortare tid än ett läsår, och

att varje i deltjänst ingående lärotimme skall räknas som 1/1080 av hel

tjänst, i den man tjänsten ej avser hel termin. Vidare skall vid tillämpningen

av kungörelsen iakttagas, att för tjänst, som ej finnes vid vårtermmens

början eller endast under hela höstterminen, frågan om tjänsten är

hel tjänst eller deltjänst samt om årslönebeloppet skall avgöras med hänsyn

till förhållandena vid den tid, då tjänstgöringen fullgjordes.

Undervisning för vilken statsbidrag utgår, skall kunna anordnas i hemmet

eller annorstädes för grupp av elever eller för elev enskilt. Vidare skall

undervisning kunna anordnas i särskilt inrättad klass vid sjukvårdsanstalt.

barnhem eller liknande anstalt.

... Klass ma anordnas, om antalet elever kan beräknas varaktigt utgöra

lagst 8. År antalet elever 16—28 ma tva klasser inrättas. Därutöver må en

klass inrättas för varje påbörjat 14-tal elever. Då särskilda skäl föreligger,

ma länsskolnämnden medgiva, att klasser anordnas vid lägre elevantal.

Um gruppundervisning eller undervisning enskilt i större omfattning erfordras

för elever tillhörande klass, skall dylik undervisning kunna anordnas

under högst 3 veckotimmar för varje elev i klassen utöver 12.

Förutom undervisning, som på angivet sätt anordnas på anstalt, skall

annan gruppundervisning eller undervisning enskilt kunna anordnas, därest

hinder mot skolgång av den för elevens vård ansvarige läkaren bedömes

ko™m.a att föreligga under minst 3 veckor efter det att undervisningen kan

paborjas. Sådan undervisning må omfatta högst 5 veckotimmar för elev.

som åtnjuter undervisning enskilt. Gruppundervisning må omfatta högst

8 veckotimmar för två elever och högst 3 veckotimmar för var och en av de

Övriga eleverna i gruppen, dock högst 26 veckotimmar för en grupp.

I ndervisningen skall så vitt möjligt för varje elev motsvara den vanliga

skolundervisning, vari eleven är förhindrad att deltaga. Gruppundervisning

eller undervisning enskilt skall avse företrädesvis läroämnen och yrkesteoretiska

ämnen.

För elever i klasser skall jämväl undervisning i träslöjd, metallslöjd och

darmed jämförliga slöjdarter eller textilslöjd och därmed jämförliga slöjdarter

eller hemkunskap och hushållsgöromål eller yrkeskunskap kunna

anordnas, dock endast om det stadigvarande antal elever, som deltager

i undervisningen, kan beräknas varaktigt uppgå till minst 6. Blir antalet

elever 13—24, skall två grupper få anordnas. Därutöver skall en grupp få

anordnas för varje påbörjat 12-tal elever.

Lärare skall endast med eget medgivande få anlitas för undervisningen

och skall ej utan skolöverstyrelsens tillstånd äga fullgöra hela sin undervismngsskyldighet

genom gruppundervisning eller enskild undervisning. Beträffande

avlöning och pension för de lärare, som anlitas för undervisningen,

skall i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser som för lärare

vid motsvarande skolformer.

Folkskolestadgan, läroverksstadgan, stadgan för högre kommunala skolor

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

och stadgan för övningslärare skall i tillämpliga delar lända i ill efterrättelse

för den här avsedda undervisningen.

Beträffande undervisning, för vilken annan än kommun är huvudman,

skall utöver vad som förut angivits bland annat gälla, att undervisningen

ej må anordnas utan särskilt medgivande av länsskolnämnden och att

ordinarie lärartjänst må inrättas, endast då klass är anordnad.

Skolöverstyrelsen beräknar, att de årliga statliga kostnaderna för det här

redovisade förslaget utöver den nuvarande bidragsgivningen för undervisning

vid sjukvårdsanstalter m. in. kommer att uppgå till omkring 2 miljoner

kronor.

4. Remissyttranden

Statskontoret kan inte godtaga förslaget i dess föreliggande utformning.

Ämbetsverket, som anser att förslaget bör omarbetas från delvis nya utgångspunkter,

tillstyrker dock, att bestämmelser tillskapas, % ilka möjliggör

statsunderstödd undervisning vid alla slag av vårdanstalter för sjuka barn.

Kan inte klass anordnas bör gruppundervisning kunna medgivas vid ett

lägsta elevantal av fyra. På grund av de höga kostnaderna samt rådande

brist på lärare avstyrkes däremot statsbidrag till enskild, i hemmet meddelad

undervisning. Möjligheterna till undervisning enligt korrespondensmetoden

anses böra närmare undersökas.

Statskontoret kan inte tillstyrka, att undervisning anordnas för elever

på gymnasiestadiet eller att statsbidrag för den här avsedda undervisningen

utgår enligt förmånligare grunder än de enligt kungörelsen 1958: 665 gällande.

Riksräkenskapsverket har — från de synpunkter ämbetsverket har att

företräda — icke haft något att erinra mot skolöverstyrelsens förslag.

Svenska stadsförbundet hälsar det framlagda förslaget med stor tillfredsställelse

och tillstyrker varmt att förslaget i sin helhet genomföres, då det

kan anses utgöra en viktig komplettering till 17 § folkskolestadgan, vilken

kan ge detta stadgande en mera reell innebörd. I övrigt anför förbundet

bland annat följande.

Det är enligt förbundets mening ytterst viktigt att alla rimliga åtgärder

vidtas i syfte att stimulera anordnandet av sådan undervisning, vilken hittills

i många fall tyvärr nog måste betraktas som en eftersatt angelägenhet.

Ty även om, som den i ämnet verkställda utredningen visar, sådan undervisning

visserligen i ett icke obetydligt antal fall redan kommit till stand,

är det enligt förbundets mening självfallet att avsaknaden av statsbidrag

och vägledande bestämmelser många gånger haft ogynnsam inverkan när

det gällt att ta initiativ till dylik undervisning.

Beträffande frågan huruvida den nu aktuella undervisningen, i vad den

avser skolpliktiga barn, bör åläggas kommunerna som obligatorisk uppgift

önskar förbundet deklarera principiella sympatier för en sådan reform.

Detta ligger i linje med förbundets förut gjorda uttalanden om det angelägna

i att även sjuka elever beredes undervisning. Folkskolestadgan fast
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

K it nr/l. Maj:ts proposition nr 116 ur 1961

slår ju i 10 § principen att varje skolplikt^ barn äger rätt att erhålla undervisning

i obligatorisk skola.

Visserligen är förbundet väl medvetet om att de problem, som uppstår

i samband med anordnandet av undervisning av sjuka elever inte endast är

av ekonomisk art utan ofta kanske i ännu högre grad av praktisk natur.

Det är sannolikt att — i synnerhet sedan undervisningen väl blivit statsbidragsberättigad

— alla kommuner, som har möjlighet därtill, kommer att

soka tillgodose behovet av dvlik undervisning; i många fall — särskilt i

landsbygdskommunerna — torde doek de praktiska svårigheterna i form

av brist på lämpliga lokaler och lärare, långa reseavstånd, hemförhållanden

etc. vara så stora att undervisningen försvåras eller omöjliggöres. Emellertid

vill förbundet understryka, att det här är fråga om oersättliga värden för

enstaka elever i våra skolor och att en underlåtenhet att ordna individuell

undervisning kan få konsekvenser för hela deras framtid. Det kan därför

trots allt ifrågasättas, om inte här avsedd undervisning bör göras till en i

princip obligatorisk uppgift, dock med vissa medgivanden beträffande tiden

då den bör ta sin början. Med hänsyn till ovan antydda svårigheter av

praktisk art synes länsskolnämnden böra medges rätt att efter prövning

bevilja begärt uppskov.

Även Svenska landskommunernas förbund uttalar sin tillfredsställelse

med det framlagda förslaget och tillstyrker, att det i sin helhet genomföres.

Beträffande frågan om undervisningen av skolpliktiga sjuka elever bör

åläggas kommunerna som en obligatorisk uppgift understryker förbundet,

att de problem, som uppstår i samband med anordnandet av undervisning

av sjuka elever inte endast är av ekonomisk art utan kanske i ännu högre

grad av praktisk natur. Förbundet uttalar i detta sammanhang vidare

följande.

Det är sannolikt att — i synnerhet sedan undervisningen väl blivit statsbidragsberättigad

— alla kommuner, som har möjlighet därtill, kommer att

söka tillgodose behovet av dylik undervisning. I många fall torde emellertid

de rent praktiska svårigheterna t. ex. i form av brist på lämpliga lokaler och

lärare, långa reseavstånd, hemförhållandena etc. vara av sådan storleksordning

att undervisningen försvåras eller omöjliggöres. I synnerhet torde

detta gälla rena landsbygdskommuner. Ett åläggande för kommunerna att

obligatoriskt svara för denna form av undervisning så fort behov därav

uppstår skulle under sådana förhållanden lätt kunna bli illusorisk. Förbundet,

som anser att skolöverstyrelsens förslag i och för sig utgör tillräckligt

incitament för kommunerna att engagera sig för undervisning av sjuka elever

finner därför i avbidan på att större erfarenhet vinnes av denna undervisningsform,

tidpunkten icke nu lämplig att göra uppgiften obligatorisk

för kommunerna.

De vanföras riksförbund anser, att skolöverstyrelsen bedömt den stimulerande

effekten av statsbidrag till frivilligt anordnad undervisning alltför

optimistiskt. Förbundet förordar i stället, att kommunerna lagligen ålägges

att ordna undervisning för barn, vilka ej kan gå i vanlig skola eller vilka

endast kan gå där, om särskilda åtgärder vidtages. Denna obligatoriska

undervisningsskyldighet bör klart komma till uttryck i folkskolestadgans

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts -proposition nr 116 år 1961

17 §. Förbundet framhåller vidare, att enstaka invalidiserade barn bör få

fullgöra sin skolgång vid bland annat Eugeniahemmets och vanföreanstalternas

skolhem utan att behöva bo på internat. Inackordering av invalidiserad

elev vid hemorten närbelägen skola med hemresa någon gång per

vecka kan enligt förbundets mening i vissa fall vara att föredraga framför

ett skolinternat på långt avstånd från hemmet. Förbundet betonar vikten

av att undervisningen anpassas efter de sjuka och invalidiserade barnens

behov med bland annat utrymme för konstnärliga intressen.

Sedan de här redovisade remissyttrandena avgivits, har skolöverstyrelsen

anbefallts att med beaktande av yttrandena jämte en särskild departementspromemoria

avgiva förnyat utlåtande i ärendet. Överstyrelsen har

därvid inte funnit anledning vidtaga några ändringar i sitt förslag rörande

undervisning åt sjuka elever. Överstyrelsen har dock som alternativ till sitt

tidigare förslag till statsbidragsregler föreslagit, att statsbidraget skulle beräknas

på grundval av de faktiska lönekostnaderna för undervisningen och

inte enligt de schematiska bidragsreglerna.

5. Departementschefen

Rätten för alla barn här i landet att efter måttet av sin förmåga erhålla

undervisning genom samhällets försorg är ännu i ett avseende begränsad,

nämligen då det gäller barn, som är underkastade allmän skolplikt men som

av sjukdom, lyte eller liknande omständighet hindras att deltaga i vanlig

skolundervisning. Som särskilt angeläget framstår det att göra rätten till

undervisning till en realitet för de barn, som långvarigt tvingas avbryta eller

uppskjuta sin skolgång på grund av sjukdom eller lyte eller därav helt

hindras att komma i åtnjutande av skolans undervisning. Även olägenheterna

av kortare avbrott i skolgången på grund av sjukdom bör såvitt möjligt

motverkas. Jag anser, att åtgärder på grundval av föreliggande förslag

nu bör vidtagas för att, så långt det är praktiskt genomförbart och från

olika synpunkter lämpligt, tillförsäkra sjuka barn möjligheter till sådan

undervisning, som obligatoriskt ordnas. Åtgärderna bör tillämpas från och

med redovisningsåret 1961/62.

Den första åtgärd, som härvid bör komma i fråga, är att sörja för att

bidrag av statsmedel utgår till all den undervisning av sjuka barn, som i

förekommande fall bedömes böra komma till stand, oberoende av var

eleven bor och om han vistas i hemmet eller på sjukvårdsanstalt e. d. Förutsättningarna

för bidrag bör vidare framgå av generella bestämmelser och

rätten till statsbidrag för undervisning, som anordnas i enlighet därmed,

hör inte vara beroende av särskilda medgivanden. Beträffande bestämmelsernas

innehåll och undervisningens allmänna anordning ansluter jag mig,

opaginerad Kontrollera mot PDF

111 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

däi intet annat framgar av vad jag i det följande anför, till skolöverstyrelsens

förslag.

I motsats till överstyrelsen anser jag — framför allt av praktiska skäl —

att bestämmelser av förevarande slag endast bör avse barn för vilka allmän

skolplikt föreligger. Dessa bör tillförsäkras möjligheter till en för dem anpassad

undervisning, då det av läkarintyg framgår, att de kan undervisas

men på grund av sjukdom, lyte eller liknande omständighet ej är i stånd

att under den föreslagna minimitiden av tre veckor — räknat från den

tidpunkt då den särskilda undervisningen avses skola börja — deltaga i den

vanliga skolundervisningen. Även elever, som fullgör sin skolplikt i ickeobligatoriska

skolor, bör under sjukdom kunna erhålla statsbidragsberättigad

undervisning, under förutsättning att den bestrides genom den obligatoriska

skolans försorg.

Skolöverstyrelsen har för sin del förutsatt, att tillkomsten av generella

statsbidragsmöjligheter och vägledande bestämmelser skulle utgöra tillräckligt

incitament för kommunerna att anordna undervisning för sjuka elever i

erforderlig utsträckning. Då kommunernas åligganden i fråga om undervisning

av sjuka barn, som är underkastade allmän skolplikt, enligt min

mening inte bör ha en principiellt annan innebörd än vad som gäller för den

vanliga obligatoriska undervisningen, anser jag det emellertid vara följdriktigt,

att ett införande av statsbidrag till kostnaderna för undervisningen

av skolplikt^ sjuka elever förbindes med en skyldighet att anordna dylik

undervisning. Först därigenom kommer skolplikten för den enskilde att fullt

motsvaras av en skyldighet för samhället att göra det möjligt för den

enskilde att fullgöra skolplikten.

Jag är medveten om att undervisning av sjuka barn, särskilt i hemmet,

kan vara förenad med praktiska svårigheter, vilka också i vissa fall kan

vara oöverkomliga. I sitt remissyttrande har landskommunernas förbund

erinrat om de praktiska problem som kan möta och med hänsyn därtill

uttalat sig för att det skulle vara ett frivilligt åtagande för kommunerna att

ordna undervisning av detta slag. Jag vill i anslutning härtill framhålla, att

generella bestämmelser för denna undervisning huvudsakligen bör ha normerande

karaktär och att de måste bygga på förutsättningen av en förnuftig

och smidig tillämpning och en anpassning till de mycket skiftande

förhållanden och problem, som kan uppstå, så att inte ett tillgodoseende av

undervisningsbehovet leder till orimliga konsekvenser av praktisk eller ekonomisk

art. Om de här avsedda anordningarna bedömes inte rimligen kunna

genomföras, far praktiskt lämpliga lösningar av annan art eftersträvas i

syfte^ att upprätthålla en för eleven väsentlig kontakt med skolan. Jag vill

också särskilt betona vikten av att undervisningen anordnas under hänsynstagande

i förekommande fall till elevens hemförhållanden. Undervisning,

som innebär besök i elevens hem, skall enligt min mening förutsätta

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

samtycke av elevens målsman och den bör också planläggas i samråd med

målsman. Jag utgår från att i förevarande avseende inte skall behöva inträffa

några sådana intressekollisioner mellan hem och skola, som inte kan

överbryggas genom ett förnuftigt samarbete. Befrielse från skyldigheten att

bereda sjuka elever undervisning på grund av yttre, organisatoriska och

praktiska svårigheter bör länsskolnämnden äga meddela.

I sakens natur ligger, att undervisning av en sjuk elev aldrig skall ske

utan att läkare bedömt det som lämpligt och givit anvisningar från vårdsynpunkt

om undervisningens anordnande.

Till den del föreliggande förslag avser undervisning vid olika slag av

anstalter, ligger dess betydelse främst däri, att kommunerna ålägges att

sörja för undervisningen också vid sådana anstalter, där barn vistas utan att

någon undervisning nu är anordnad. Ett primärt ansvar för att undervisning

kommer till stånd föreslås således komma att åvila den kommun inom

vilken anstalten är belägen.

I de fall en anstalt, t. ex. ett barnhem, upprätthålles av annan primärkommun

än den, där anstalten finns, bör den kommun som är huvudman

för anstalten naturligtvis kunna ansvara för undervisningen och uppbära

statsbidrag härför.

Även om ansvaret för att undervisning kommer till stånd i första hand

Iägges på primärkommunen, bör andra huvudmän för sjukhus och andra

anstalter, där undervisning skall ordnas, äga att genom ett åtagande i förhållande

till den kommun, där anstalten är belägen (jfr 11 § folkskolestadgan),

övertaga ansvaret också för undervisningen vid anstalten. Förutsättningarna

för statsbidrag bör därvid vara desamma som för kommunalt

anordnad undervisning.

I anslutning till det senast anförda vill jag nämna, att det i samband med

behandlingen inom ecklesiastikdepartementet av skolöverstyrelsens förslag

rörande undervisningen av sjuka elever förekommit överläggningar med de

särskilt tillkallade sakkunniga för utredning angående vanföreanstalternas

och Eugeniahemmets skolor och skolhem m. m. Det har därvid framkommit,

att undervisningen vid dessa anstalter erbjuder speciella svårigheter,

som kan komma att kräva särskilt beaktande bland annat vid utformningen

av statsbidragsbestämmelserna. De förslag, jag i detta sammanhang

framlägger, bör därför anses innebära endast en provisorisk lösning i vad

gäller nämnda anstalter i avvaktan på ställningstagande från statsmakternas

sida till de sakkunnigas kommande förslag.

Beträffande utformningen av statsbidragsbestämmelserna

och förutsättningarna för anordnande av undervisning i klass, grupp eller

enskilt ansluter jag mig i huvudsak till skolöverstyrelsens förslag. Undervisning,

som anordnas vid anstalt, måste med hänsyn till elevernas varierande

hälsotillstånd bedrivas under olika former. I viss utsträckning torde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 116 år 1961

det vara möjligt att samla eleverna till regelrätt klassundervisning i en

särskild lokal, men oftast torde dock undervisningen få bedrivas enskilt eller

i grupper. Begreppet klass torde därför i förevarande sammanhang böra ges

en något annan betydelse än den vanliga. De i skolöverstyrelsens förslag för

anordnandet av klass angivna elevantalen bör närmast tjäna till att vara

bestämmande för det antal heltidsanställda lärare för vilket statsbidrag skall

kunna utgå.

Rörande de lärarfrågor, som blir aktuella i samband med den här

avsedda undervisningen, vill jag först framhålla, att som allmän regel bör

gälla, att de allmänna bestämmelserna för det obligatoriska skolväsendet

tillämpas beträffande lärarnas anställnings-, tjänstgörings- och avlöningsförhållanden,

där inte annat särskilt anges i blivande bestämmelser.

Den undervisning, som ej fullgöres av heltidsanställda lärare vid sjukvårdsinrättningar

och liknande anstalter, får förutsättas normalt fullgöras

antingen såsom övertimmar eller av särskilda timlärare. Efter överenskommelse

med den enskilde läraren bör här avsedd undervisning även kunna

fullgöras inom ramen för lärares ordinarie undervisningsskyldighet.

Timundervisning av sjuka elever torde i många fall förutom direkta

resekostnader för läraren också kräva en särskild insats av tid från hans

sida för resor och förberedelse. På grund härav synes det vara befogat, att

lärarna, förutom ersättning för resekostnader, vilka bör bestridas med statsmedel,

beredes vissa förmåner utöver den ersättning, som utgår vid vanlig

skolundervisning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter överläggningar

med berörda personalorganisationer utfärda närmare föreskrifter

i dessa hänseenden.

Undervisningen vid sjukvårdsanstalter och barnhem bör i den utsträckning,

som möjliggöres av de i det föregående berörda elevantalen för inrättande

av lärartjänster, bestridas av särskilt anställda lärare. För dessa

lärares tillsättning, tjänstgöring, avlöning m. in. bör samma bestämmelser

gälla som för lärare vid övriga obligatoriska skolor. Dessa bestämmelser

torde också kunna bli tillämpliga för anstalter med annan huvudman än

primärkommun, i den män huvudmannen åtagit sig att ombesörja undervisningen.

Därest erfarenheten skulle visa, att kompletterande bestämmelser blir

erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda sådana.

Kostnaderna för de anordningar, jag här förordat, kan självfallet

inte på förhand beräknas med någon säkerhet. Överstyrelsen har uppskattat

statsverkets merkostnader vid ett genomförande av överstyrelsens förslag

till omkring 2 miljoner kronor. Denna beräkning synes kunna accepteras.

Med utgångspunkt häri men med den av mig föreslagna begränsningen till

att låta de ifrågavarande åtgärderna avse enbart skolpliktiga elever torde

merkostnaderna komma att stanna vid omkring 1 miljon kronor. På grund

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

av statsbidragssystemets utformning kommer anslaget Folkskolor m. m.:

Bidrag till driften av folkskolor m. m. inte att belastas härmed förrän från

och med budgetåret 1962/63.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen

utfärda de författningsbestämmelser och övriga föreskrifter, som

fordras för införande från och med redovisningsåret 1961/62 av de ifrågavarande

undervisningsanordningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för undervisning av sjuka elever, att tillämpas från och med

redovisningsåret 1961/62.

II. Kommunala gymnasier

1. Inledning

I en den 5 februari 1958 avgiven promemoria angaende löne- och pensionsbestämmelser

m. m. för lärare vid kommunala allmänna gymnasier och

icke-statsunderstödda kommunala handelsgymnasier föreslog skolförfattning

ssakkunnig a, bland annat, att avlöningsförmånerna och pensioneringen

för lärarna vid de kommunala gymnasierna skulle regleras genom statliga

bestämmelser med åläggande för kommun, som är huvudman for sådant

gymnasium, att följa dessa bestämmelser.

Över promemorian har infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, skolöverstyrelsen, statens lönenämnd och statens pensionsanstalt.

Vidare har yttranden avgivits av Svenska stadsförbundets

löne- och förhandlingsdelegation, Svenska landskommunernas förbund och

Sveriges akademikers centralorganisation.

2. Gällande bestämmelser

Organisation

Gymnasier med primärkommun som huvudman började upprättas i början

av seklet. Till en början var antalet mycket ringa men det har på

senare tid, närmare bestämt från och med läsåret 1947/48, ökat starkt.

Antalet kommunala gymnasier är nu 26, varav två enligt förslag i årets

statsverksproposition avses skola förstatligas. De flesta kommunala gymna
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 116 år 1961

sierna är förenade med statlig realskola. I några fall förekommer förening

med kommunal realskola. Ett gymnasium är samorganiserat med försöksskolas

högstadium.

Enligt 5 § skolstyrelselagen är skolstyrelsen styrelse för kommunalt gymnasium.

Övriga bestämmelser i denna lag ävensom de i allmänna skolstadgan

meddelade bestämmelserna äger tillämpning på kommunalt gymnasium.

I kungl. brev den 24 september 1937, med däri vid flera tillfällen gjorda

ändringar och tillägg, har meddelats särskilda bestämmelser angående kommunalt

gymnasium i förening med allmänt läroverk. Dessa bestämmelser

gäller i stort sett också beträffande gymnasium, som är förenat med kommunal

realskola.

Bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

I den man inte särskilda föreskrifter meddelas skall läroverksstadgan i

tillämpliga delar lända till efterrättelse för gymnasiet, och tim- och kursplanerna

för allmänt läroverk skall i regel följas.

Rektor vid realskolan skall vara rektor också vid gymnasiet samt utöva

närmaste ledningen av gymnasiet. Förordnande för rektorn beträffande

gymnasiet meddelas av skolöverstyrelsen för viss tid. Om överstyrelsen

finner skäl därtill föreligga, kan överstyrelsen jämte rektor förordna studierektor

vid gymnasiet; studierektor utövar ledningen av undervisningen och

anställer studentexamen.

Undervisningen i gymnasiet skall bestridas av lektorer och adjunkter till

det antal, som av skolöverstyrelsen bestämmes, samt av andra lärare i läroämnen

och av övningslärare i erforderlig omfattning.

I fråga om behörighet till lektorstjänst gäller numera motsvarande föreskrifter

som för allmänt läroverk. Tidigare gällde delvis lägre kompetenskrav;

sålunda kunde »väl meriterad adjunkt» få lektorat. Kompetensfordringarna

för adjunktstjänst är desamma som vid allmänt läroverk.

Lärare vid gymnasiet kan få en del av sin tjänstgöring förlagd till realskolan

och omvänt kan lärare vid realskolan få en del av sin undervisning

förlagd till kommunala gymnasiet, dock under förutsättning att särskilda

kostnader ej härigenom åsamkas statsverket. Rektors undervisningsskyldighet

regleras i bestämmelserna.

Vid förstatligande av kommunalt gymnasium kan lektor och adjunkt

" utan iakttagande av gällande tillsättningsbestämmelser — utnämnas till

innehavare av motsvarande tjänst vid det högre allmänna läroverket, för

adjunkt tjänst i den högre lönegraden (Ao 23). Även lektor av äldre typ,

som är behörig till adjunktstjänst men icke till lektorstjänst, kan överflyttas

till det statliga läroverket, nämligen till adjunktstjänst i nyssnämnda

lönegrad.

I ö\ rigt böi nämnas, att realskolans kassor kan vara gemensamma för

såväl realskolan som gymnasiet, dock med skyldighet för kommunen att

lämna bidrag. Undervisningen å gymnasiet skall i princip vara avgiftsfri;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts ■proposition nr 116 år 1961

denna föreskrift gäller dock icke den 1 januari 1957 befintligt gymnasium.

Kommunen är vidare ålagd att svara för lokaler och undervisningsmateriel

samt övriga kostnader för gymnasiet.

Lö ne- och pensionsjörhållanden

Enligt förutnämnda kungl. brev den 24 september 1937 skall ersättning

åt rektor och eventuell studierektor för skötande av rektorsgöromålen vid

gymnasiet godkännas av skolöverstyrelsen. Beträffande avlöning åt lärare

gäller efter en den 22 mars 1957 gjord ändring endast den föreskriften, att

det åligger kommunen att bekosta avlöningarna åt lärarna.

Bestämmelserna om reglerad befordringsgång för icke-ordinarie lärare i

läroämnen gäller icke för kommunalt gymnasium, men tjänstgöring vid

sådant gymnasium får enligt bestämmelserna tillgodoräknas för uppflyttning

inom befordringsgång.

Stadgan och avlöningsreglementet för övningslärare gäller ej direkt för

kommunalt gymnasium. Vissa bestämmelser däri avser dock sådan läroanstalt.

Sålunda kan fyllnadstjänstgöring fullgöras vid kommunalt gymnasium

och för vissa övningslärare vid realskola, förenad med kommunalt

gymnasium, gäller samma lönegrad som för motsvarande lärare vid högre

allmänt läroverk.

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) är tillämpligt beträffande

lärare vid kommunalt gymnasium, som med stöd av Kungl.

Maj:ts medgivande är förenat med allmänt läroverk, under förutsättning

bland annat att huvudmannen anmält anställningshavaren hos statens pensionsanstalt

för erhållande av pensionsrätt.

Mellan Svenska stadsförbundet och Läroverkslärarnas riksförbund har

den 6 november 1953 träffats en överenskommelse angående anställnings-,

avlönings- och pensionsvillkor för lärare i läroämnen vid kommunala gymnasier.

Denna överenskommelse, som alltjämt torde tillämpas, bygger på

principen att nämnda villkor skall vara desamma som för motsvarande

lärare vid de allmänna läroverken.

Statsbidrag

Till kommunalt gymnasium utgår statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts beslut

i varje särskilt fall. Bidragsgrunderna är ej bestämda i författning; gällande

kungörelse (1926: 290) reglerar endast ansökningsförfarandet. Enligt nuvarande

praxis är bidraget 15 000 kronor per ring och linje, vilket uppskattningsvis

motsvarar omkring 30 procent av lärarlönekostnaderna. Statsbidrag

utgår ej omedelbart efter det att ett gymnasium med Kungl. Maj:ts medgivande

påbörjat sin verksamhet utan först sedan studentexamen avlagts

vid gymnasiet, i regel från och med femte verksamhetsåret. Första året

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts -proposition nr 116 år 1961

statsbidrag utgår avser det endast första ringen och följande år utsträckes

bidragsgivningen med en ring i taget. Nyssnämnda belopp har varit oförändrat

sedan budgetåret 1946/47.

I enlighet med vissa av 1952 års riksdag uppdragna riktlinjer angående

det fortsatta utbyggandet av den statliga gymnasieorganisationen (prop.

1952: 140; SU 176; Rskr 335) har årligen ett visst antal kommunala gymnasier

förstatligats. Vid förstatligandets början har dessa gymnasier i allmänhet

haft en verksamhetstid av 6—10 år. I sex fall började förstatligandet

redan 5 år efter gymnasiets tillkomst. Under senare år har förstatligandet

skett så snabbt, att statsbidrag i regel numera endast hinner utgå fölen

ring.

Förstatligandet av kommunalt gymnasium sker successivt, med en ring

om året.

I detta sammanhang bör också framhållas, att statsanslag utgår till statens

pensionsanstalt, varigenom statsverket indirekt lämnar ett avsevärt

bidrag till pensioneringen av de i anstalten registrerade lärarna vid kommunala

gymnasier. Vidare bör erinras om de ekonomiska fördelar, som

gymnasiernas anknytning till statliga realskolor medför för gymnasierna,

särskilt i fråga om dispositionen av lärarkrafter.

3. Tidigare reformförslag

I skrivelse den 8 november 1955 har skolöverstyrelsen anhållit, att Kungl.

Maj:t skulle såsom kungörelse utfärda ett vid skrivelsen fogat förslag till

stadga för kommunala gymnasier.

Av skolöverstyrelsens motivering för behovet av en stadga må återgivas

följande.

1937 års bestämmelser framstår numera såsom föråldrade och ofullständiga.

Såväl vid de kommunala gymnasierna som inom överstyrelsen har

framträtt önskemål om utfärdande av en särskild stadga för dessa gymnasier.

På grund av det beslut rörande gymnasieorganisationen, som fattades

av 1952 års riksdag, föregår numera ett kommunalt stadium normalt upprättandet

av ett statligt gymnasium. Även om antalet kommunala gymnasier

icke är särskilt stort vid varje särskild tidpunkt, kommer det sammanlagda

antalet sådana gymnasier att vara betydande. Det förhållandet att

gymnasierna endast under ett fåtal år är kommunala, ökar i själva verket

angelägenheten av att föreskrifterna för dem får stadgans form.

Som ett ytterligare skäl kan anföras det förändrade läge beträffande

lärartjänsterna vid de kommunala gymnasierna, som uppkommit genom

löneöyerenskommelsen mellan Svenska stadsförbundet och Läroverkslärarnas

riksförbund. Genom denna har lärarna vid kommunala gymnasierna

likställts med lärarna vid allmänna läroverken i fråga om löne- och anställningsvillkor.

Beträffande pensionsförhållandena föreligger den olägenheten,

att pensionsrätten icke är automatisk utan förutsätter registrering hos SPA.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

Med anledning av uttalanden från rektorshåll vill överstyrelsen framhålla,

att det här är fråga om en kommunal skolform, beträffande vilken

det ur statsverkets synpunkt huvudsakligen finnes anledning att bevaka

lärarkraftens kvalitet med hänsyn till examensrätten, tillsättningen av

speciellt de ordinarie lärarna med tanke på dessas överflyttande till statlig

tjänst vid förstatligande samt sådana förhållanden, där den statliga skolan

kan förorsakas merkostnader eller andra olägenheter på grund av att ett

kommunalt gymnasium är förenat med densamma.

Den av skolöverstyrelsen föreslagna stadgan har karaktär av en tilläggsstadga

till läroverksstadgan. Enligt stadgeförslaget skall för lärare vid

kommunalt gymnasium — där ej annat framgår av särskilda stadganden —

bestämmelserna för lärare vid statsunderstött privatläroverk äga motsvarande

tillämpning i fråga om tjänsternas karaktär, behörighetsvillkor, åligganden,

avlöningsförhållanden och reglerad befordringsgång. Arvode till

rektor och studierektor skall fastställas av överstyrelsen.

Ordinarie och extra ordinarie lärare skall vara tillförsäkrade de pensionsförmåner,

som angives i SPA-reglementet, antingen genom registrering i

SPA eller »på annat sätt». Vad som stadgas i kungörelsen den 22 februari

1935 angående skyldighet för lärare att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning

skall äga motsvarande tillämpning beträffande befattningshavare

vid kommunalt gymnasium. Vid förstatligande av kommunalt gymnasium

skall lektorer och adjunkter kunna överflyttas till det högre allmänna

läroverket enligt i huvudsak samma regler som de nu gällande.

4. Skolförfattningssakkunniga

Skolförfattningssakkunniga erinrar inledningsvis om att ett av huvudsyftena

med skolstyrelsereformen är att åstadkomma större enhetlighet och

bättre möjligheter till samordning de olika skolformerna emellan. För att

tillgodose detta syfte anser de sakkunniga naturligt att en skola, som består

av statlig eller kommunal realskola jämte kommunalt gymnasium, i större

utsträckning än hittills vid författningsregleringen kan behandlas som en

enhet. De sakkunniga finner det därför vara ett starkt önskemal, att avlönings-

och pensioneringsförhållandena för lärare vid kommunalt gymnasium

regleras genom statliga bestämmelser, i nära anslutning till vad som gäller

för lärarna vid realskoledelen av samma skola. Utan en dylik reglering blir

det enligt de sakkunnigas mening svårt att passa in de kommunala gymnasierna

i systemet av skolstadgor. De sakkunniga finner det vidare över

huvud taget önskvärt, att de kommunala gymnasierna får en fastare reglering

i stadgeform. Behovet härav blir enligt de sakkunnigas mening framträdande

med hänsyn till att gymnasieorganisationen i landet under de

närmaste åren måste utvidgas avsevärt. Härefter anför de sakkunniga.

2 — Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 116

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 116 år 1961

Det finns emellertid även andra — kanske tyngre vägande — skäl för en

reglering av nyss angivet slag.

Om de kommunala gymnasierna skall kunna fylla sin uppgift tillfredsställande,

bor de ha samma möjligheter som statliga gvmnasier att förvärva

goda iararkratter i läroämnen. Detta förutsätter, att anställnings-, löne- och

pensmnsvdlkoren for lärarna vid kommunala gymnasier är i möjligaste mån

hkvardjga med motsvarande villkor för statliga lärare. Visserligen har en

sadan likställighet i princip avtalats mellan stadsförbundet, såsom representant

för gymnasiernas huvudmän, och vederbörande lärarförbund. Men

denna reglering har inte kunnat åstadkomma jämställdhet i tillräcklig omlattmng,

särskilt därför att pensionsregleringen inte kunnat ske tillfredsställande^

Detta har medfört, att reglerad befordringsgång inte kunnat tilllampas

sa som varit erforderligt för lärarrekryteringen samt att pensionsformanernas

utfaende i en del fall blir behäftat med svårigheter i fråga om

uträkning och utbetalning. Vid en statlig reglering av lärarnas löneförmåner

bortfaller dessa olagenheter. Som en ytterligare omständighet må framhallas,

att skolstyrelselagen förutsätter interkommunal samverkan beträftande

bland annat kommunalt gymnasium. Det bör i sådant fall vara till

tordel vid kostnadsfördelningen, om gymnasiets största utgiftspost, lärarlonerna,

bestämmes enligt statligt reglerade grunder. Vidare bör erinras att

en reglering av gymnasiets lärarlöner indirekt är ett intresse också för den

med gymnasiet förenade realskolan.

,-iP/; nuvarande bestämmelserna för kommunala gymnasier är baserade på

tillstånd för kommunen att förena gymnasiet med statlig realskola eller

kommunal statsunderstödd realskola, alltså icke på statsbidrag. Det kunde

m oj hgen göras gällande, att en statlig reglering av lärarnas löneförhållanden

torutsatter okat statligt understöd till lönernas bestridande. Emellertid

torde det nuvarande systemet med förstatligande efter relativt kort tid

— sa snart erfarenhet vunnits av gymnasiets existensberättigande och arbetsduglighet

— ia anses förmånligare för kommunen än statsunderstöd av

samma karaktar som statsbidraget till högre kommunala skolor. Vidare bör

ihagkornmas, att ett löneavtal av i huvudsak samma innebörd som den

föreslagna statliga regleringen redan finns och att en reglering av lönerna

tidigare skedde i de statliga bestämmelserna, om den också närmast innebar

fastställande av minimilöner. Det bör sålunda framhållas, att en statlig

reglering av lärarlöneförhallandena vid kommunala gymnasier icke skall

föranleda ökning av nuvarande statsbidrag eller ett annat system för förstatligande.

I detta sammanhang bör också erinras om vad ovan anförts

om statens indirekta stöd åt kommunala gymnasierna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får de sakkunniga föreslå, att

kommun, som är huvudman för kommunalt gymnasium, ålägges att i fråga

om avlöningsförmåner och pensionering för lärare vid gymnasiet följa axstaten

meddelade föreskrifter.

Utformningen av de statliga lönebestämmelserna bör enligt de sakkunnigas

mening ske antingen så att de kommunala gymnasierna direkt föres in

under statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) eller så att för dem

meddelas särskilda bestämmelser, som hänvisar till reglementet. Det synes

önskvärt att bestämmelserna så nära som möjligt anknyter till vad som

galler for de allmänna läroverken.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

19

5. Remissyttranden

De sakkunnigas förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av samtliga remissinstanser.

Svenska stadsförbundets löne- och förhandlingsdelegation finner det vara

en väsentlig förtjänst, att förslaget åsyftar att skapa samma anställningsoch

avlöningsvillkor vid kommunala som vid statliga gymnasier och framhåller,

att detsamma synes ligga helt i linje med delegationens strävanden

såsom dessa kommit till uttryck i den mellan stadsförbundet och läroverkslärarnas

riksförbund år 1953 träffade överenskommelsen. Emellertid uttalar

delegationen i samband härmed, att den finner angeläget att frågan huruvida

inrättande av gymnasium alltjämt skall ske under kommunalt huvudmannaskap

upptages till övervägande, då det synes delegationen som om

motiveringen för den i anslutning till 1952 års beslut rörande gymnasieorganisationen

normalt tillämpade ordningen med ett kommunalt stadium

före upprättandet av statligt gymnasium har undanröjts eller i varje fall

betydligt försvagats.

Vad beträffar sättet för regleringen av lärarnas löneförhållanden

finner skolöverstyrelsen det vara att föredraga att Saar direkt göres tilllämpligt.

Den omständigheten att gymnasierna på det sättet skiljer sig från

andra under Saar hittills inordnade kategorier, att de i stor utsträckning

saknar statsunderstöd, anser överstyrelsen inte böra tillmätas avgörande

betydelse med hänsyn till gymnasiernas speciella karaktär att utgöra ett

normalt led i upprättandet av statligt gymnasium.

Att lärare vid gymnasium, som är förenat med kommunal realskola, erhåller

pensionsrätt enligt SPA-reglementet anser statskontoret inte

böra i och för sig möta erinran. Skolöverstyrelsen anser det önskvärt att

regleringen blir av den arten att lärartjänsterna, i likhet med vad som

gäller i fråga om de statsunderstödda privatläroverken, kan förenas med

pensionsrätt enligt SPA-reglementet utan särskild registrering.

Statens pensionsanstalt, som utgår från att förslaget innebär att lärarna

obligatoriskt skall anslutas till SPA-reglementet, har inte någon invändning

mot att detta genomföres, enär en sådan ändring skulle medverka till större

enhetlighet i pensionshänseende för lärare vid olika skolformer. I frågan

huruvida denna utvidgning jämväl bör omfatta kommunalt gymnasium,

som är förenat med kommunal realskola, har anstalten särskilt uttalat, att

den inte har något att erinra däremot.

Förslaget om reglering av pensionsförmånerna har givit stadsförbundets

löne- och förhandlingsdelegation anledning till följande uttalanden.

Vid genomförandet av skolförfattningssakkunnigas förslag är det enligt

delegationens uppfattning nödvändigt att frågorna om pensionsförmåner till

rektor vid kommunalt gymnasium och om löneturen för lärare, som övergår

2*

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

eller övergått från tjänst vid kommunalt gymnasium till tjänst vid statsläroverk,

får tillfredsställande lösningar.

Vad gäller pensionsförmåner till rektor vid kommunalt gymnasium vill

delegationen erinra om att enligt den ovan berörda överenskommelsen rektor

är tillförsäkrad tilläggspension av sådan storlek att hans sammanlagda

pensionsförmåner från statsverket och det kommunala gymnasiet motsvarar

pensionen för rektorstjänst vid högre allmänt läroverk. På grund av den

hittillsvarande ordningen har kommunerna fått stå självrisk för nyssnämnda

tilläggspension till rektor, enär möjligheter att registrera dylik tjänst i statens

pensionsanstalt icke stått till buds. Ett åläggande för kommunerna att

följa av staten meddelade avlöningsföreskrifter m. m. för lärarpersonal vid

kommunalt gymnasium bör emellertid enligt delegationens mening även

medföra, att kommunerna samtidigt beredes möjligheter att ansluta dylika

rektorstjänster till försäkring i statens pensionsanstalt.

Enligt gällande överenskommelse är parterna ense om att hos vederbörande

myndigheter verka för att för lärare vid statsläroverken gällande

lönetursbestämmelser vinner tillämpning på lärare, som övergår från lärartjänst

vid kommunalt gymnasium till sådan tjänst vid statsläroverk. Därest

lärare vid övergång till tjänst vid statsläroverk skulle lida förlust i löneturshänseende,

skall han kompenseras härför. Såvitt delegationen har sig

bekant utbetalas för närvarande endast i ett fåtal fall dylik kompensation

för lönetursförlust. I samband med reglering av anställnings- och avlöningsvillkoren

för ifrågavarande personal genom statliga föreskrifter böra enligt

delegationens mening bestämmelserna givas en sådan utformning, att lärare,

som övergått till lärartjänst vid statligt läroverk och därvid lidit förlust i

löneturshänseende och som härför äger uppbära kompensation från kommun,

tillförsäkras sådan löneställning, att lönetursförlusten elimineras. I

detta sammanhang synes även frågan om ersättning till kommun, som utgivit

kompensation för lönetursförlust, böra upptagas till prövning.

6. Departementschefen

I olika sammanhang, senast vid anmälan av frågan om en handelsgymnasiereform,

propositionen nr 82 till detta års riksdag, har jag berört den hittillsvarande

och kommande utvecklingen på gymnasieområdet. Innan jag

tar upp de nu redovisade förslagen till behandling, vill jag därför här endast

framhålla, att nya statliga allmänbildande gymnasier enligt min mening

alltjämt normalt bör upprättas genom att kommunala gymnasier förstatligas.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har skolförfattningssakkunniga

för de kommunala gymnasiernas del föreslagit, att en statlig reglering

genomföres beträffande lärarnas löne- och pensionsförhållanden vid de

kommunala gymnasierna och att kommun, som är huvudman för sådant

gymnasium, ålägges att i dessa hänseenden tillämpa de av staten meddelade

föreskrifterna. Som motivering för förslaget framhåller de sakkunniga, att

det för att de kommunala gymnasierna skall kunna inordnas i systemet av

skolstadgor och alltså underkastas en fastare reglering i stadgeform är ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts ■proposition nr 116 år 1961

starkt önskemål, att avlönings- och pensionsförhållandena för lärarna regleras

genom statliga bestämmelser och att detta sker i nära anslutning till

vad som gäller för realskolornas lärare, då de kommunala gymnasierna som

regel är samorganiserade med en sådan skola. Att så sker finner de sakkunniga

också vara angeläget från den synpunkten att de kommunala gymnasierna,

om de skall få samma möjlighet som de statliga att förvärva goda

lärarkrafter, måste kunna erbjuda förmåner som fullt ut är likvärdiga med

de statligt anställda lärarnas.

På grundval av de sakkunnigas förslag, vilket inte föranlett erinran vid

remissbehandlingen, har överläggningar förts mellan, å ena sidan representanter

för ecklesiastik- och civildepartementen samt, å andra sidan företrädare

för berörda kommunförbund och lärarorganisation. Enighet har

därvid i princip uppnåtts om att inordna rektors- och lärartjänsterna vid

de kommunala gymnasierna i en statlig löne- och pensionsreglering. Med

hänsyn härtill och till de från skilda synpunkter uppenbara fördelar, som

står att vinna härmed, vill jag förorda, att en sådan reglering nu kommer

till stånd i enlighet med de av mig i det följande angivna grunderna, vilka

biträtts av de nämnda organisationerna.

Då genomförandet av statlig löne- och pensionsreglering förutsätter, att i

vissa avseenden nya bestämmelser rörande de kommunala gymnasiernas

organisatoriska förhållanden utfärdas, vill jag till en början något beröra

ett spörsmål som anknyter till den yttre organisationen av gymnasierna.

Den hittillsvarande regleringen bygger på att ett kommunalt

gymnasium som regel är förenat med statlig realskola. Då sistnämnda skolform

kommer att successivt avvecklas och få sin närmaste motsvarighet i

den nioåriga skolans högstadium, bör vid en omreglering förutsättningar

skapas för en samordning mellan kommunalt gymnasium och högstadium

så att dessa tillsammans kan bilda en skolenhet. I samband med att nya

gvmnasier inrättas, vilket liksom hittills bör fa ske först efter medgi\ ande

av Kungl. Maj:t, torde som regel också beslut böra meddelas om gymnasiets

förenande med annan skolform.

Vad beträffar 1 ä r a r p ersonalen vill jag tillstyrka förslaget att det

vid gymnasierna skall inrättas rektors tjänster i lönegrad Bp 1 samt att

avlöningsförstärkning skall utgå enligt samma system för avlöningsgruppering,

som gäller för rektorstjänst vid statligt allmänt gymnasium. På Kungl.

Maj:t bör ankomma att besluta om tjänsternas inplacering i avlöningsgrupper.

Då arbetsområdet för rektor även skall omfatta skola, som är samordnad

med gymnasiet, bör vid bestämmandet av avlöningsgrupp medräknas

elever och klassavdelningar vid denna. Från avdelningar av försöksskola

eller i folkskola inbyggd realskollinje, som på detta sätt samordnas med

gymnasium, bör bortses vid bestämmande av antalet rektorstjäuster vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcvy.ts proposition nr 116 år 1961

kommunens obligatoriska skolväsen och av avlöningsgrupper för dessa

tjänster enligt samma grunder, som jag i propositionen nr 85 till årets riksdag

forordat för fall av samordning mellan försöksskola och statligt gymnasium.

Förordnande för rektor bör meddelas för tid och på sätt, som enligt

nuvarande bestämmelser gäller för rektorstjänst vid statligt allmänt gymVid

gymnasierna bör vidare inrättas lektorstjänster i lönegrad Ao 26 eller

Ao 24, adjunktst jänster i Ao 23 och övningslärare i samma lönegrad, som

enligt avlöningsreglementet för övningslärare i motsvarande fall gäller för

statligt allmänt gymnasium. Lektorstjänsterna placeras i lönegrad enligt de

för statligt allmänt gymnasium gällande grunderna, och liksom vid sådant

gymnasium skall lektors- och adjunktst jänster kunna utbytas mot ickeordinane

tjänster. I övrigt bör finnas extra ordinarie adjunkter, lärare i

reglerad befordringsgång, extra adjunkter utanför befordringsgången, timlärare

och pensionsavgångna lärare. Extra ordinarie adjunktst jänster i A 21

bör få inrättas till så stort antal, att befordran till nämnda lönegrad normalt

kan påräknas tre år efter uppnåendet av slutlönegraden i reglerad befordringsgång.

För innehav av dylik tjänst bör krävas avslutad praktisk lärarutbildning.

Det totala antalet ordinarie lärartjänster bör bestämmas till 90 procent

av gymnasiernas behov av lärare i läroämnen, beräknat med utgångspunkt i

en undervisningsskyldighet av i medeltal 21 veckotimmar. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att årligen, efter förslag av skolöverstyrelsen, fastställa

antalet lektors- och adjunktstjänster.

Föi behörighet till rektors- och lärartjänst bör gälla samma villkor som

för motsvarande befattningshavare vid statligt allmänt gymnasium. Beträffande

rektors och lärares undervisningsskyldighet och allmänna åligganden

bör gälla vad i dessa hänseenden föreskrives i vederbörliga skolstadgor och

därtill hörande författningar. Lärare i läroämne bör vara skyldig att helt

eller delvis fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet vid skola, som är samordnad

med gymnasiet. Motsvarande bör gälla i förhållande till gymnasiet beträffande

lärare vid skola, som är förenad med detta.

Rektorst jänsterna och tjänsterna som lärare i läroämnen bör inordnas

under statens allmänna avlöningsreglemente, och beträffande dem bör i

princip gälla samma särskilda bestämmelser, som enligt reglementet är tilllämpliga

för rektorer och lärare vid högre kommunala skolor. Avlöningsreglementet

för övningslärare och stadgan för övningslärare bör bli tilllämpliga

för övningslärarna vid de ifrågavarande gymnasierna.

Aled avseende å pensionsvillkoren torde med de lönegradsplacerade rektors-

och lärartjänsterna böra obligatoriskt förenas pensionsrätt enligt statens

allmänna tjänstepensionsreglemente, varjämte pensionsrätt för rektor

bör införas i likhet med vad som gäller för rektorer vid de allmänna läroverken

och privatläroverken.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 116 åt 1961

Beträffande kommunernas skyldigheter bör såsom förutsättning

för upprättande av samt statsbidrag åt kommunalt gymnasium

gälla, att kommun, som är huvudman för gymnasier, följer de bestämmelser

jag här föreslagit samt svarar för de härav föranledda kostnaderna, i den

mån de inte täckes av andra medel.

I den mån det för genomförandet av den av mig nu förordade omläggningen

av anställningsvillkoren in. m. för rektorer och lärare vid de kommunala

gymnasierna blir behov av särskilda övergångsanordningar, torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig förordade grunder för reglering från

och med den 1 juli 1961 av rektors- och lärartjänster m.m.

vid de kommunala allmänna gymnasierna samt bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de författningsändringar och utfärda

de övriga föreskrifter, som erfordras i anslutning härtill.

III. Statsbidrag till skollokaler vid Folke Bernadotte
hemmet

i Uppsala

Föregående års riksdag beslöt, att Folke Bernadottehemmet i Uppsala

för vård av barn med cerebral pares skulle anslutas till Akademiska sjukhuset

i Uppsala enligt i propositionen 1960: 71 närmare angivna grunder

(SU 123; Rskr 299).

I propositionen uttalade chefen för inrikesdepartementet, att tillkomsten

av det planerade Folke Bernadottehemmet i Uppsala för vård av barn med

cerebral pares med hänsyn till föreliggande stora behov av förbättrade

vårdmöjligheter för cp-sjulca barn måste hälsas med största tillfredsställelse.

Härjämte kunde den föreslagna institutionen förväntas bli till väsentligt

gagn för såväl undervisningen som forskningen. Departementschefen uttalade

vidare, att starka skäl förelåg för att projektet realiserades utan dröjsmål.

Den föreslagna utformningen och dispositionen av den blivande byggnaden

föranledde ingen erinran av departementschefen, som också fann den

föreslagna uppdelningen av verksamheten i en undervisningsavdelning och

er sjukvårdsavdelning ändamålsenlig. Skolöverstyrelsen och vederbörande

kommunala huvudman — Uppsala stad — hade tillstyrkt den föreslagna

skolorganisationen. För egen del ansåg sig departementschefen emellertid

inte ha anledning att närmare pröva förslaget i denna del, enär skolverksamheten

i ekonomiskt hänseende avsågs bli avskild från hemmet i övrigt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

Den beslutade anslutningen till Akademiska sjukhuset medför, att staten,

Uppsala läns landsting och de övriga landsting inom regionen, som

kan komma att teckna platser vid hemmet, gemensamt skall svara för

driftkostnaderna för den sjukvårdande verksamheten. Statens bidrag skall

därvid beräknas enligt i gällande avtal mellan staten och Uppsala läns

landsting angående driften av Akademiska sjukhuset angivna grunder.

Staten skall dock inte deltaga i fastighetskostnaderna. Beträffande undervisningsverksamheten

har förutsatts, att Uppsala stad skall stå för driftkostnaderna,

däribland hyra till landstinget för skollokalerna.

Den avsedda anläggningen skall i huvudsak uppföras för medel, som

insamlats genom den s.k. Folke Bernadotteinsamlingen år 1958. Den för

projektets realiserande bildade lokala planeringskommittén har dessutom

utgått ifrån, att statsbidrag skulle kunna utgå till skoldelen av hemmet

enligt bestämmelserna i kungörelsen 1957: 318.

Planeringskommittén för Folke Bernadottehemmet i Uppsala och Uppsala

läns landstings förvaltningsutskott har nu hos Kungl. Maj:t ansökt om

statsbidrag till byggnadsarbeten, avseende skoldelen i Folke Bernadottehemmet.

På grund av utformningen av gällande författningsbestämmelser

kan emellertid statsbidrag till kostnader för skolbyggnader utgå till annan

än kommun eller kommunalförbund endast efter beslut av riksdagen.

Över den nämnda statsbidragsansökningen har skolöverstyrelsen den 6

februari 1961 avgivit utlåtande och därvid uttalat bland annat följande.

Statsbidrag enligt kungörelsen 1957: 318 utgår blott till kommuner eller

kommunalförbund, ej till enskilda eller landsting. Med hänsyn till institutionens

beskaffenhet med den vårdande verksamheten för barn inom en

större region än staden som huvudändamål, synes den föreslagna organisationen

med landstinget som huvudman i förevarande fall naturlig. I den

mån det är fråga om skolpliktiga barn, måste det emellertid anses vara vederbörande

kommuns skyldighet att, i de fall det ej åligger landstinget,

svara för kostnader för undervisningen av barnen. Det blir fråga om sådan

undervisning, som meddelas i specialklasser. Uppsala stad har den 19 februari

1960 förklarat sig beredd att med direktionen för Akademiska sjukhuset

och Uppsala läns landsting träffa avtal om driften av Folke Bernadottehemmet.

För budgetåret 1961/62 skulle staden svara för en driftkostnad

av 61 237 kronor och en fastighetskostnad av 12 738 kronor. Av sistnämnda

belopp, som avser underhåll, amortering och ränta, skulle 6 384 kronor belasta

skolstyrelsen i Uppsala. Totalt beräknades fastighetskostnaden under

budgetåret till 42 560 kronor.

Av skolöverstyrelsens framställning framgår, att byggnadskostnaderna

för hemmets uppförande har beräknats till cirka 2 000 000 kronor, vartill

kommer kostnader för utrustning med omkring 300 000 kronor. Planeringskommittén

har beräknat, att insamlade medel och gåvor skall täcka kostnaderna

till ett belopp av omkring 1 600 000 kronor. Lån avses komma att

upptagas med omkring 500 000 kronor. Kommittén har vidare preliminärt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Mcij:ts proposition nr 116 år 1961

räknat med att i statsbidrag till skollokaler enligt kungörelsen 1957: 318

kunna erhålla cirka 120 000 kronor. Resterande kostnader förväntas kunna

täckas genom ytterligare gåvor. Tomten för anläggningen har såsom gåva

ställts till förfogande av Uppsala stad.

I fortsättningen konstaterar skolöverstyrelsen, att hälften av de 40 platserna

vid hemmet kan beräknas bli tagna i ansprak av barn i förskoleåldern.

Övriga 20 elever beräknas komma att befinna sig i skolpliktig ålder.

Av dessa kommer 10 att vara externatbarn från staden, medan 10 skall bo

på Folke Bernadottehemmet. Barnen från staden skall skjutsas med buss.

Överstyrelsen har funnit, att lokalbehov föreligger för nämnda 20 skolpliktiga

elever. För undervisningen erfordras följande lokaler, nämligen två

klassrum, två grupprum, ett lärarrum, ett rum för vardera pojk- och flickslöjd,

ett materielrum, två rum för talterapi samt gymnastik och skolmåltidslokaler.

Den bidragsberättigade nettogolvytan vid tillämpning av grunderna

i kungörelsen 1957: 318 skulle utgöra sammanlagt 310 kvadratmeter.

Bidragsunderlaget för denna golvyta kan enligt bestämmelserna i nämnda

kungörelse beräknas till 340 000 kronor. Skolöverstyrelsen finner det skäligt

att statsbidrag å detta belopp beräknas på samma sätt som för en skolanläggning

med Uppsala stad som huvudman. Pa denna grund tillstyrker

överstyrelsen, att statsbidrag måtte utgå med 130 000 kronor till anläggningskostnaderna

för skoldelen i Folke Bernadottehemmet.

Departementschefen. Som framgår av den förut lämnade redogörelsen

kan statsbidrag till andra än kommunala skolanläggningar utgå endast efter

medgivande av riksdagen. I före varande fall uppföres den anläggning, som

jämväl skall inrymma skollokaler, på privat initiativ. Efter färdigställandet

skall densamma övergå i landstingets ägo. Att så blir fallet är naturligt med

hänsyn till att anläggningens huvudsyfte är att bereda lämplig vård åt

barn med cerebral pares. Samtidigt innebär givetvis ett direkt inordnande

av skolverksamhet i hemmet avsevärda organisatoriska fördelar, som inte

minst kommer de berörda eleverna till godo. I och med att skollokaler anordnas

i hemmet tillgodoses ett behov som det eljest närmast skulle åligga

kommunen att sörja för. Det synes därför vara välmotiverat, att staten i

detta fall medverkar till täckande av byggnadskostnaderna på i princip

samma sätt som vid ett kommunalt skolbygge. Jag vill således förorda, att

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att bevilja statsbidrag

till skollokalerna vid Folke Bernadottehemmet ur anslaget Bidrag till

vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Lämnas ett sådant

bemyndigande torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att med utgångspunkt

i vad skolöverstyrelsen föreslagit i ärendet ta slutlig ställning till

vilket bidragsbelopp, som kan befinnas vara skäligt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1961

Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att statsbidrag

för byggnadsarbeten avseende skollokaler må utgå till planeringskommittén

för Folke Bernadottehemmet i Uppsala.

Vad departementschefen sålunda under I—III hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Kylin-Almryd

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1961

27

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Undervisning av sjuka elever..................................... 2

II. Kommunala gymnasier .......................................... 13

III. Statsbidrag till skollokaler vid Folke Bernadottehemmet i Uppsala ... 23

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa organisationsfrågor inom skolväsendet m. m. a1 i texten
  2. SU 1961:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor inom skolväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten