Sök i Ratio Lex

Angående vissa ytterligare åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis

1961-03-23 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:117, Angående vissa ytterligare åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

1

Nr 117

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ytterligare

åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis; given

Stockholms slott den 23 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning med vissa bestämmelser

om utsädespotatis;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I avsikt att trygga tillgången på fullgott potatisutsäde och att därigenom

höja standarden på matpotatisens område förordas i propositionen bland

annat att Kungl. Maj:t skall bemyndigas förordna att potatis, som skördas

här i riket med vissa undantag inte må utbjudas eller säljas till utsäde med

mindre den uppfyller de kvalitetsfordringar som Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen föreskriver. Kvalitetsfordringarna

föreslås skola avse grundutsäde till den odling, varifrån utsädespotatisen

skördas, utsädesodlingens belägenhet och dess tillstånd under växttiden

samt skördens egenskaper. För importerat potatisutsäde skall gälla

särskilda kontrollbestämmelser.

Den direkta officiella kontrollen föreslås skola åvila statens centrala

frökontrollanstalt samt, tills vidare, hushållningssällskapen.

Propositionen innehåller vidare förslag som syftar till en betydande förstärkning

av den vid Sveriges utsädesförening bedrivna växtförädlingen

beträffande potatis. Utsädesföreningen avses sålunda få disponera, inklusive

tillskott från vissa intresserade företag, 250 000 kronor per år för driftskostnader

vid sådan förädlingsverksamhet. Investeringskostnaderna i samband

med utbyggnaden av ifrågavarande förädling — vilka kostnader är

avsedda att bestridas av införselmedel som härrör från avgifter vid matpotatisimporten

— beräknas till sammanlagt omkring 500 000 kronor.

1 Bihany till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 117

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

Förslag

till

förordning med vissa bestämmelser om utsädespotatis

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Potatis som skördats här i riket må icke utbjudas eller säljas till utsäde,

med mindre den uppfyller de kvalitetsfordringar som Kungl. Maj:t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen föreskriver.

Kvalitetsfordringarna må avse

grundutsädet till den odling, varifrån utsädespotatisen skördats;

utsädesodlingens belägenhet och dess tillstånd under växttiden;

knölskördens egenskaper.

2 §■

Potatis som införts till riket må utbjudas eller säljas till utsäde allenast

i förpackning vilken är tillsluten och försedd med kvalitetsbeteckning enligt

de bestämmelser Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen

meddelar.

3 §■

Potatis, som enligt 1 eller 2 § ej må utbjudas eller säljas till utsäde, må

icke, genom åsatt benämning eller på annat sätt vid utbjudande eller försäljning,

angivas eller antydas vara lämpad till utsäde.

4 §•

Den som säljer här i riket skördad utsädespotatis är, vare sig det av köparen

påfordras eller icke, pliktig att i följesedel, på varans förpackning

eller annorledes senast vid leveransen lämna köparen de uppgifter om säljarens

namn och adress samt om varans beskaffenhet som Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Majrts bemyndigande, lantbruksstyrelsen föreskriver.

5 §•

Vad i 1, 3 och 4 §§ är stadgat skall ej gälla,

där utsädespotatis utbjudes eller säljes till köpman för dennes rörelse;

där den som odlat utsädespotatis säljer därav till odlare i orten utan offentligt

utbjudande;

där utsädespotatis utbjudes eller säljes i förpackning, försedd med obruten

plomb i enlighet med gällande bestämmelser för svensk statsplombering av

utsädespotatis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

3

6 §•

Sådan beteckning å kvalitetsklass, som enligt gällande bestämmelser för

svensk statsplombering begagnas för utsädespotatis, må ej användas för

annan potatis än den som säljes i förpackning, försedd med obruten plomb.

Kvalitetsbeteckning för utländsk utsädespotatis må ej användas för här i

riket skördad vara.

V §•

Bryter någon uppsåtligen eller av oaktsamhet mot 1, 2, 3 eller 6 § eller

mot föreskrift som meddelats med stöd därav, eller underlåter någon att

fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 4 § eller lämnar någon vid fullgörande av

sådan skyldighet medvetet eller av oaktsamhet felaktig uppgift, straffes med

dagsböter.

8 §•

Föreskrifter om tillsyn å efterlevnaden av denna förordning utfärdas av

Kungl. Maj:t.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1962. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på åtgärder

som erfordras för tillämpningen därefter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

Utdrag av protokoll över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majrt Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ytterligare

åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis samt anför därvid följande.

I. Inledning

Frågan om en allmän standardförbättring av matpotatisen har under senare

år ägnats åtskilligt arbete och intresse. En statlig utredning, benämnd

1956 års matpotatisutredning, har etappvis avgivit förslag avseende olika

åtgärder i ifrågavarande syfte. I anslutning till utredningens första delbetänkande

(SOU 1958:24) angående reglering av handeln med matpotatis

m. m. uppdrogs på förslag av Kungl. Maj:t vissa riktlinjer av 1959 års riksdag

(prop. 35; JoU 12; rskr. 148). Dessa innebar i stort sett, att staten skulle

medverka dels genom att på författningsmässig väg skapa ett marknadsskydd

för högklassig matpotatis, dels genom att tillse att möjligheter föreligger

till konkurrensstimulerande import av utländsk potatis, dels genom

en upplysningskampanj riktande sig till samtliga berörda parter, dels genom

stöd till anordnandet av sorterings- och lagringslokaler, dels genom statsbidrag

till organisationen Svensk matpotatiskontroll, SMAK, och till Samarbetskommittén

för matpotatisförsöksverksamheten.

I ett andra delbetänkande (stencilerat) har 1956 års matpotatisutredning

i juli 1959 framlagt förslag till ytterligare åtgärder på området, inriktat på

handeln med potatisutsäde. Vid remissbehandlingen av detta delbetänkande

har yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, styrelsen för statens centrala

frökontrollanstalt, styrelsen för statens växtskyddsanstalt, statens jordbruksnämnd,

kommerskollegium — med överlämnande av yttranden från

Stockholms, Östergötlands och Södermanlands, Gotlands, Smålands och

Blekinge, Skånes, Göteborgs, Örebro och Västmanlands, Karlstads, Västernorrlands

och Jämtlands samt Norrbottens och Västerbottens handelskamrar

— Sveriges utsädesförening. W. Weibull aktiebolag, Svenska sockerfabriks

aktiebolag, SMAK, Institutet för växtforskning ovh kyllagring, Sveriges lantbruksförbund,

Svenska lantmännens riksförbund, Riksförbundet Lands
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 ctr 1961

5

bygdens folk, Hushållningssällskapens förbund — med överlämnande av

yttranden från samtliga hushållningssällskap utom Gävleborgs och Jämtlands

— Sveriges potatisodlares riksförbund samt Svenska utsädesfirmornas

förening.

I anslutning till överläggningar inom jordbruksdepartementet mellan olika

parter med intresse för växtförädlingen på potatisområdet har från Sveriges

utsädesförenings sida framlagts en den 21 november 1960 dagtecknad promemoria

beträffande potatisförädlingen vid utsädesföreningen. En departementspromemoria

i samma ämne, utarbetad på grundval av föreningens promemoria,

har därefter gjorts till föremål för remissbehandling, varvid yttranden

avgivits av lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök, statens centrala frökontrollanstalt, styrelsen för

statens växtskyddsanstalt, statens jordbruksnämnd, 1956 års matpotatisutredning,

Sveriges utsädesförening, Svenska sockerfabriks aktiebolaget, Kooperativa

förbundet, Sveriges lantbruksförbund, Svenska lantmännens riksförbund,

Sveriges potatisodlares riksförbund samt Samarbetskommittén för

potatisförsöksverksamheten.

Jag övergår härefter till en redogörelse för de olika förslagen och över

desamma avgivna utlåtanden. I anslutning härtill torde jag även få anmäla

en av SMAK gjord redogörelse rörande organisationens verksamhet.

II. Handeln med potatisutsäde

Gällande bestämmelser

Frölagen. Lagen den 14 juni 1928 angående handel med utsädesvaror (nr

289; ändr. 1936:54, 1950:200 och 1954: 118), den s. k. frölagen, äger tilllämpning

å köp av frö, som är avsett till utsäde, däri inbegripet utsäde av

stråsäd och trindsäd, däremot ej på skogsfrö eller prydnadsväxtfrö. Handeln

med potatisutsäde beröres icke av lagen.

Oberoende av om köparen påfordrar det eller ej är enligt frölagen säljaren

skyldig att senast då varan avlämnas skriftligen för köparen uppge

bl. a. fröets slag och sort (»sortkvaliteten») samt dess kvalitet med hänsyn

till grobarhet och — för annat frö än köksväxtfrö — renhetsgrad och ogräshalt

(»frövarukvaliteten»). Lantbruksstyrelsen äger dock meddela befrielse

från skyldigheten att uppge fröets sort. Uppgiftsskyldighet skall ej gälla,

om den som odlat fröet säljer det utan offentligt utbjudande eller till någon

som icke själv skall använda det till utsäde, ej heller därest köp av frö sker

mellan köpmän i och för deras rörelse, eller därest fröet är förpackat i emballage,

försett med obruten plomb i enlighet med gällande bestämmelser

angående statsplombering av frövara, och tiden för plomberingsbevisets giltighet

ej utgått vid tiden för varans avlämnande. Frövara får ej saluhållas

till utsäde, om den i fråga om frövarukvaliteten icke uppfyller av lantbruksstyrelsen

fastställda fordringar. Lämnas ej föreskriven uppgift eller befinnes

dylik uppgift oriktig kan säljaren straffas med dagsböter. Samma straff kan

ifrågakomma vid överträdelse av lantbruksstyrelsens nyssnämnda föreskrifter

angående frövarukvaliteten.

Av vad här sagts torde framgå att man medelst frölagen sökt skapa garanti

för alt jordbrukare och trädgårdsodlare skall erhålla ett för deras

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 c,'' 1’Jiil

produktion godtagbart utsäde. Vidare gör lagen möjligt för konsumenten/

odlaren att med ledning av uppgifterna om varans kvalitet bedöma dess

värde. Det torde, såsom även matpotatisutredningen framhållit, icke behöva

råda tvivel om att frölagen varit av stor betydelse som ett stöd åt köparna

av sådan utsädesvara som omfattas av lagens föreskrifter.

Bestämmelser rörande tillsynen å efterlevnaden av frölagen återfinnes i

Kungl. Maj:ts kungörelse den 15 november 1928 (nr 444; ändr. 1936:55,

1943: 226^ och 1950:201). Däri föreskrives bl. a. att allmän åklagare äger

ta prov å saluhållen frövara, som är underkastad lagen, samt av säljaren

erhålla erforderliga uppgifter om varan. Samma befogenhet tillkommer

tjänsteman eller provtagare, som är anställd hos statens centrala frökontrollanstalt

eller hos de med statsmedel understödda lokala frökontrollanstalterna,

hushållningssällskaps jordbrukskonsulent eller jordbruksinstruktör

samt den som statens centrala frökontrollanstalt därtill förordnar. Undersökning

av tagna prov skall utföras vid statens centrala frökontrollanstalt. Ger

undersökning vid handen att förseelse mot lagen angående handel med utsädesvaror

har blivit begången, åligger det anstalten att anmäla förhållandet

till vederbörande allmän åklagare.

Statsplomberingsbestämmelserna. De vid sidan av frölagsbestämmelserna

meddelade föreskrifterna angående statsplombering av utsädesvara återfinnes

i lantbruksstyrelsens kungörelse nr 6/1956. Dessa föreskrifter vilka

lantbruksstyrelsen utfärdar med stöd av instruktionen för statens centrala

frökontrollanstalt (nu gällande lydelse i SFS 1957:583), omfattar i stort

samma utsädessektor som frölagen. Dessutom kan utsädespotatisen bli

föremål för statsplombering.

Bestämmelserna om statsplombering av andra utsädesvaror än potatis

är tämligen utförliga. Därav framgår till att börja med att statens centrala

frökontrollanstalt eller lokal frökontrollanstalt på särskilt angivna villkor

utför statsplombering hos odlare och utsädeshandlare. Vidare anges förfarandet

vid provtagning ur utsädesparti, som anmälts till statsplombering,

indelningen på plomberingsklasser samt fordringarna för dessa klasser med

uppdelning på olika växtslag, m. m.

Bestämmelserna om plombering av potatisutsäde är betydligt mer summariska.

Enligt dem åligger det bl. a. statens centrala frökontrollanstalt att

utföra statsplombering av dylikt utsäde, därest dels utsädesodlingen, dels

den till försäljning färdigställda skörden vid besiktning och analysering

befunnits uppfylla av anstalten i särskilda föreskrifter fastställda fordringar.

Härjämte föreskrives att de kvalitetsklasser som kan statsplomberas skall

betecknas Test, A och B.

Tillämpningen av föreskrifterna om statsplombering av utsäde är i motsats

till tillämpningen av frölagen frivillig. Statsplomberingsbestämmelsernas

allmänna syfte torde kunna sägas vara att stimulera till produktion,

saluförande och begagnande av fullgod utsädesvara. Vad särskilt angår utsädesslag

som omfattas av frölagen torde en viktig avsikt med statsplomberingsbestämmelserna

vidare vara att bidraga till ett intresse bland odlarna

och inom utsädeshandeln för att arbeta med utsäde av bättre beskaffenhet

än den enligt nämnda lag lägsta tillåtna. I fråga om många slag av

jordbruksutsäde synes man ha kommit ganska långt i denna riktning. Det

framgar därav att en avsevärd del av de handelsförda kvantiteterna av sådant

utsäde består av statsplomberad vara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1061

Föreskrifter om bekämpandet av vissa utsädesburna potatissjukdomar.

Vissa av de utsädesburna sjukdomarna, närmare bestämt rmgrotan, potatisålen

och potatiskräftan, har bedömts utgöra ett så starkt hot mot den svenska

potatisodlingen att det ansetts nödvändigt att genom författningsforeskntter

söka säkerställa ett effektivt bekämpande av sjukdomarna i fråga, Fn

del av de sålunda anbefallda åtgärderna är mycket ingripande och kan vara

ekonomiskt betungande för vederbörande odlare. Det har därför befunnits

skäligt att i vissa fall lämna gottgörelse av statsmedel åt odlare, som asamkats

ekonomiskt avbräck till följd av anbefallda bekämpningsåtgärder.

Ringröta. I 1956 års kungörelse med vissa bestämmelser om bekämpandet

av ringröta å potatis (nr 141; ändr. i 1957: 36) föreskrives bl. a. att, om anledning

finnes att antaga att växande eller skördad potatis är smittad av

ringröta, innehavaren av sådan potatis ofördröjligen skall anmäla förhållandet

till statens växtskyddsanstalt. Har dylik anmälan inkommit till växtskyddsanstalten

eller finner anstalten eljest så erforderligt, skall anstalten

skyndsamt föranstalta om undersökning för utrönande av sjukdomens förekomst

och faran för dess ytterligare spridning.

Av ringröta angripen potatis får ej utan särskilt tillstånd av växtskyddsanstalten

användas till utsäde. Utan dylikt tillstånd får potatisen ej heller

avyttras eller användas annorledes än inom innehavarens egen hushållning

såsom matpotatis eller för utfodring av djur. Har potatis befunnits smittad

av ringröta får icke heller utan växtskyddsanstaltens medgivande den jord

på vilken potatisen odlats användas för potatisodling de närmaste två åren

därefter. På sådan jord skall plantor, som härrör från potatisknölar som

övervintrat i jorden, borttagas och oskadliggöras genom markinnehavarens

försorg. Härjämte föreskrives i kungörelsen vissa andra åtgärder som odlaren

är skyldig att vidtaga för förhindrande av smittspridning.

Odlare, som till följd av bestämmelserna om bekämpande av ringröta

på potatis åsamkats ekonomisk förlust, kan på vissa villkor erhålla ersättning

därför av statsmedel.

Potatisdi. I likhet med vad som gäller i fråga om ringröta föreskrives i

1932 års kungörelse med vissa bestämmelser angående bekämpande av

nematoder på potatis, s. k. potatisål, (nr 237; ändr. 1934: 440 och 1939: 81)

bl. a. att innehavare av potatisodling, som kan antagas vara angripen av

potatisål, ofördröjligen skall anmäla förhållandet till statens växtskyddsanstalt.

Konstaterar växtskyddsanstalten att potatisål förefinnes, skall anstalten

underrätta vederbörande länsstyrelse. På länsstyrelsen ankommer

det att omedelbart förklara område av den storlek, som med hänsyn till

omständigheterna prövas erforderlig, angripet av potatisål. Dylikt område

skall stå under växtskyddsanstaltens tillsyn. _ ..

Inom område, som är angripet av potatisål, må icke utan särskdt av länsstyrelsen

efter växtskyddsanstaltens hörande meddelat tillstånd å samma

jord odlas potatis oftare än vart tredje år. Från området får ej heller utan

dylikt särskilt tillstånd bortföras potatis, jord, kompost eller växtavfall.

Härjämte är odlarna skyldiga att hålla området fritt från potatisplantor,

som härstammar från i jorden övervintrade knölar.

Finner växtskyddsanstalten att odling av potatis bör för viss tid helt förbjudas

inom område, som förklarats angripet av potatisål, kan länsstyrelsen

på förslag av anstalten utfärda dylikt förhud att gälla intill dess annorlunda

förordnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 dr 1961

Potatiskrafta. År 1929 utfärdades kungörelse med vissa bestämmelser angående

bekampande av potatiskräfta (nr 86; ändr. i 1936: 214 och 1938- 67)

Den innehåller mer omfattande föreskrifter än författningarna rörande

rmgrota och potatisål, sammanfattningsvis av följande innebörd. Till att

borja med föreligger liknande anmälningsskyldighet vid förmodad förekomst

av potatiskräfta som i fråga om ringrötan och potatisålen. Det ankommer

pa vederbörande länsstyrelse att i samma ordning som vid iakttagen

forekomst av potatisål smittförklara område, där angrepp av potatiskrafta

upptäckts. På förslag av växtskyddsanstalten må, där så befinnes

erforderligt, länsstyrelsen därjämte till motverkande av sjukdomens vidare

spridning förklara visst område som skyddsområde. I övrigt gäller bl. a.

att potatis av skörd som är smittad av potatiskräfta ej må användas annorledes

an inom odlarens eget hushåll och ej i något fall till utsäde. Finner

växtskyddsanstalten med hänsyn till faran för sjukdomens spridning så

er orderligt, ager anstalten omhändertaga och oskadliggöra skörd, som är

smittad av potatiskräfta.

Om på smittförklarat jordområde har odlats potatis av icke kräftimmun

sort, får under det närmast följande året ej odlas potatis på området. På

sadant område skall plantor härrörande från potatisknölar, som övervintrat

i jorden borttagas och — genom kokning eller bränning — oskadliggöras

av markägaren. I ill utsäde inom smittförklarat område får allenast användas

kräftimmun potatis, vilken anskaffats från säljare som godkänts

av växtskyddsanstalten. Dock må under viss förutsättning utsäde för eget

behov också tagas= från potatis, som härrör från sålunda anskaffat utsäde.

Liknande ehuru något mindre stränga krav på utsädets beskaffenhet gäller

beträffande skyddsområdena.

Ersättning av statsmedel kan utgå för potatis, varöver växtskyddsanstalten

forfogat, samt därest någon tillskyndats förlust till följd av förbud att från

smittförklarat område avyttra potatis eller annan vara.

Matpotatisutredningens undersökning

I ett avsnitt av betänkandet redogör utredningen hl. a. för kraven på ett

förstklassigt potatisutsäde och anför därvid bl. a. följande.

Allmänt anses att ett fullgott utsäde skall vara av angiven sort och praktiskt

taget sortrent samt fritt från typer som i genetiskt hänseende avviker

från sortens normaltyp, s. k. avvikande typer (t. ex. »jättar» och »vildar»).

Vidare skall det vara i möjligaste mån fritt från sjukdomar och skadedjur

som med utsädet kan överföras till den nya plantan eller odlingsjorden

samt från sådana sjukdomar eller skador som medfört nedsättning av grobarheten.

Angeläget är också att utsädet uppfyller bestämda krav i avseende

på knölstorleken.

Sortäkthet och sortrenhet m. m. Potatissorterna kan sinsemellan uppvisa

betydande avvikelser med avseende på typ och kvalitet. Avvikelserna kan

gälla knölformen, skal- och köttfärgen, kokningsegenskaperna m. m. Därför

är det helt naturligt att ett fullgott potatisutsäde måste vara sortäkta och

sortrent. Avvikande typer inom en sort, såsom jättar och vildar, ger oftast

lägre skörd av ibland sämre kvalitet — än normala plantor. För att

kunna anses vara fullgott bör ett utsäde därför icke innehålla dylika typer.

I vissa fall skiljer sig de avvikande typerna starkt från normaltypen och är

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

9

då lätta att identifiera. Hos en del potatissorter förekommer emellertid i

avsevärd omfattning typer, som endast föga skiljer sig från den normala

sorttypen, men som icke desto mindre kan försämra skördeutbytet betydligt.

Sundhet stillstånd. Som exempel på sjukdomar och skadedjur, som med

utsädet kan överföras till den nya plantan eller odlingsjorden, må nämnas

viroser, brunröta, ringröta, stjälkbakterios, potatisnematod och potatiskräfta.

Virussjukdomarna kan indelas i viroser med starka symptom och latenta

viroser. De för vårt land viktigaste viroserna med starka symptom är bladrullsjuka

och krussjuka, vilka båda kan iakttagas på potatisblasten. Överföringen

och spridningen av dessa båda viroser sker med bladlöss. Allt efter

omständigheterna sätter viroserna i fråga ned den enskilda plantans avkastning

mer eller mindre starkt, i extrema fall upp emot 100 procent. Även

minskningen i arealavkastning växlar avsevärt, varvid förutom angreppets

svårighetsgrad givetvis den procentuella förekomsten av angripna plantor

spelar en avgörande roll. Inom områden, som är utsatta för virusspridning,

kan iakttagas en fortskridande skördeförsämring från år till år på grund

av successivt ökad utbredning av dessa sjukdomar. En sådan skördeförsämring

kan avhjälpas endast genom anskaffande av nytt, friskt utsäde.

Latenta viroser medför, i motsats till viroser med starka symptom, inga

påfallande kännetecken på potatisblasten. Oftast kan inga som helst symptom

iakttagas. Till följd härav är det praktiskt taget omöjligt att vid fältbesiktning

upptäcka och bedöma de latenta viroserna. De viktigaste sjukdomsalstrarna

är virus X och det senare upptäckta virus S. Båda dessa viroser

sprides genom att blast eller rötter hos en frisk planta kommer i direkt beröring

med en smittad. De överföres däremot icke av förmedlare av typen bladlöss.

Trots de svaga, vanligen ej iakttagbara symptomen på blasten medför

de latenta viroserna påtaglig nedsättning av avkastningen. På grundval av

omfattande försöksserier vid Institutet för växtforskning och kyllagring (IVK)

har den genomsnittliga minskningen av plantskörden vid angrepp av virus

X uppskattats till 15 procent. Av utredningen anlitad expertis har angett att

ungefär hälften av all potatis som odlas i Sverige kan antagas vara infekterad

av detta slags virus. Om detta antagande är riktigt skulle enbart virus X

föranleda en reducering av den sammanlagda svenska potatisskörden med 7

å 8 procent. Hittills tillgängliga data tyder på att virus S har ungefär samma

skördenedsättande verkan på den enskilda plantan som virus X men än större

utbredning. Sammanfattningsvis kan sägas att trots att de latenta viroserna

vanligen icke nedsätter plantavkastningen lika mycket som viroserna

med starka symptom, kan de genom sin stora utbredning vålla svårare ekonomiska

konsekvenser.

Det är välbekant för envar som ägnat potatisfrågan uppmärksamhet att

brunröta är ett allvarligt kvalitetsfel ej enbart på potatis avsedd för konsumtion

utan även på utsädespotatis. Under vegetationsperioden uppträder

sjukdomen i form av bladmögel på potatisplantornas ovanjordsdelar och kan

i denna form ha starkt skördebegränsande effekt. Av bär angivna skäl och

på grund av dess i synnerhet vissa år vidsträckta utbredning orsakar sjukdomen

större förluster än de flesta andra potatissjukdomar. Enär sjukdomen

kan överföras till eu odling med utsädet, måste den därför beaktas, när eu

förbättring av utsädespotatisens kvalitet kommer pa tal.

Hösten 1955 iakttogs fall av den bär i landet icke tidigare påträffade bakteriesjukdomen

ringröta på potatis. År 1957 konstaterades all sjukdomen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr it'' år 106!

hade avsevärt större spridning än man tidigare haft orsak att befara. De

bakteriehaltiga knölarna sprider smittan genom kontakt under lagringen

med andra knölar eller genom redskap, säckar och dylikt. Särskilt stora

risker för spridning uppstår dock om smittat utsäde användes. Sjukdomen

har saväl kvantitets- som kvalitetsnedsättande effekt. Hittills uttagna prov

från smittade svenska odlingar har i regel visat svaga angrepp, varierande

från några tiondels till ett par procent av knölarna. Svårare fall, med upp

till 35 procent smittade knölar, har emellertid påträffats.

Stjälkbakteriosen är en allmänt förekommande sjukdom särskilt på fuktiga

och kalla odlingsplatser. Den sänker skördens storlek och kvalitet, men

dess verkningar blir dock endast i undantagsfall så förödande som verkningaraa.

.av v*ssa andra i potatisodlingar uppträdande ulsädesburna sjukdomar.

Försök tyder på att det icke finnes någon säker positiv korrelation mellan

stjälkbakteriosförekomsten i eu odling och i den odling, varifrån utsädet

härstammar. Stjälkbakteriosen kan visserligen vara utsädesburen, men angreppens

styrka synes dock i mindre grad bero på frekvensen av sjuka plantor

i moderodlingen än på lagrings- och odlingsbetingelserna.

Nematoden potatisål och svampsjukdomen potatiskräfta föranleder båda,

beroende på frekvensen, mer eller mindre kraftig skördenedsättning. Potatiskräftan

försämrar dessutom potatisens lagringsduglighet och kvalitet.

Riskerna för spridning av dessa sjukdomar med utsäde är stora. Fn mera

utbredd förekomst av potatisål och potatiskräfta skulle få mycket allvarliga

konsekvenser för den svenska potatisodlingen.

Vissa utsädesburna sjukdomar, t. ex. de redan nämnda brunröta, ringröta

och stjälkbakterios, men också lackskorv och blåsskorv, kan föranleda nedsatt

grobarhet.

Knölstorlek. Vill man på bästa sätt utnyttja tillgänglig åkerareal bör vid

potatissättningen bl. a. tillses att avståndet blir större mellan storvuxna än

mellan smavuxna knölar. Av denna anledning är det en given fördel att ha

tillgång till utsäde med något sånär jämn knölstorlek. Även med hänsyn till

att vissa typer av potatissättningsmaskiner icke arbetar klanderfritt, om

knölarnas storlek varierar mera påtagligt, är det ett angeläget önskemål att

utsädespotatisen undergått lämplig storlekssortering.

Om blott sättningsavståndet avpassas rätt, är emellertid såväl de mindre

som de större storleksfraktionerna väl användbara som utsäde. Utsädeskvantiteten

per ha blir dock större med storknöligt än med småknöligt utsäde

och för den skull kan det vara oekonomiskt att använda de allra största

sorteringarna som utsäde. Icke sällan göres gällande att småknöligt utsäde

skulle vara mindre värdefullt, eftersom det i högre grad än storknöligt utsäde

kan befaras vara bärare av insektsöverförda viroser. Risken härför saknar

dock praktisk betydelse beträffande utsäde från odlingar som fyller fältbesiktningsfordringarna

för statsplombering.

Utredningen har vidare lämnat följande redogörelse för kvalitetskontroll

av potatisutsäde.

Kontroll av kvaliteten hos utsädespotatis är väsentligt mera komplicerad

än kvalitetsbestämning av matpotatis. Någorlunda fullständigt kan utsädespotatisens

kvalitet bestämmas endast genom en kombination av kontrollodlingar,

fältbesiktningar av den växande grödan och undersökning av den färdigsorterade

skörden, hör kontroll av utsädets beskaffenhet i avseende på

virussjukdomar erfordras dessutom i vissa fall laboratorieundersökningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

11

Officiell kontroll av utsädespotatis har alltsedan år 1934 bedrivits av statens

centrala frökontrollanstalt. Den omfattar dels fältbesiktningar— vanligen

två till antalet — i erforderliga fall kompletterade med kontrollodlingar,

dels undersökning av skörden. Resultaten från kontrollmomenten

meddelas å särskilda bevis, s. k. kontrollbevis (fältbesiktningsbevis resp.

analysbevis). Som nämndes i den nyss lämnade redogörelsen för lantbruksstyrelsens

bestämmelser i ämnet, kan skörden från vid fältbesiktning godkänd

odling statsplomberas, endast om den motsvarar särskilt angivna kvalitetsfordringar.

Under plomben anbringas härvid ett s. k. plomberingsbevis,

varav framgår utsädets sort, kvalitetsklass, ursprungslän m. m.

För fältbesiktningarna samt för skördekontrollen och statsplomberingsarbetet

utnyttjar frökontrollanstalten dels en relativt fåtalig, på området specialiserad

egen personal, dels särskilt utbildade personer i annan huvudbefattning,

företrädesvis tjänstemän vid hushållningssällskapen. Enligt uppgift

lämnas vanligast de mera komplicerade uppdragen åt anstaltens egna

besiktningsmän. Bl. a. lär dessa i de flesta fall ha att svara för den andra fältbesiktningen,

vilken anses vara mer krävande än den första. Undantag i detta

hänseende förekommer dock, såtillvida att ibland också den andra besiktningen

ombesörjes av lokala befattningshavare. Kontrollodlingarna utföres

centralt i anstaltens egen regi.

Enligt frökontrollanstaltens nu gällande »föreskrifter och bestämmelser

angående statsplombering av utsädespotatis» utfärdas kontrollbevis för endera

av de tre i lantbruksstyrelsens allmänna regler för statsplombering av

potatisutsäde angivna kvalitetsklasserna Test, A och B.

Vad angår fordringarna i avseende på grundutsäde och odling innebär anstaltens

bestämmelser bl. a. följande. För att godkännande av en odling i

klass A eller B skall kunna ifrågakomma, skall odlingen vara baserad på

nyinköpt statsplomberad vara av lägst klass A eller på skörd från egen odling,

som frökontrollanstalten året förut godkänt till statsplombering. Odling

grundad på inköpt testat utsäde kan icke godkännas i högre klass än A. I

regel kan endast de sorter som är upptagna i originalutsädesnämndens för

säsongen gällande sortförteckning bli föremål för kontroll. Vidare kräves

att grundutsädet skall vara enhetligt samt att odlingen skall ha på visst sätt

skyddat läge. 1 erforderlig omfattning äger anstalten att före sättningen infordra

prov om högst 50 kg av utsädet för kontrollodling. Kasseras odlingen

vid första fältbesiktningen till följd av därvid iakttagen alltför riklig förekomst

av vissa fel och brister, företages icke ytterligare besiktning utom på

särskild anmodan.

Vid fältbesiktning konstaterad allmän förekomst av mild mosaik (ett virussymptom),

svag eller abnorm utveckling, starkt angrepp av bladmögel,

stark ogräsförekomst eller allmän förekomst av mistor kan medföra kassation.

För godkännande kräves vidare att angrepp av potatiskräfta, ringröta

eller potatisål icke konstaterats i odlingen och alt den brukningsenhet till

vilken odlingen hör icke är förklarad smittad av potatiskräfta eller ringröta

eller är infekterad med potatisål. Vid förekomst av andra sjukdomar av

betydelse samt av främmande sorl eller vissa avvikande typer (vildar och

jättar) multipliceras de vid fältbesiktning funna halterna, uttryckta i procent,

med särskilt angivna relationstal. De därvid erhållna talen summeras

och summan utgör antalet felenheter för odlingen. Av följande sammanställning

framgår högsta tillåtna antal felenheter samt de för fastställandet

därav begagnade relationstalen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

Högsta tillåtna antal felenheter

Klass

A

B

Besiktning

Första

Andra

6

12

3

6

Relationstal

Felets art

Främmande sort

Bladrullsjuka

Krussjuka

Vildar

St jälkbakterios

Jättar

12

6

6

6

3

2

Strecksjuka

Krusmosaik

Bynksjuka

Under hänsynstagande jämväl till resultatet av eventuell kontrollodling,

till grundutsädets härstamning och beskaffenhet samt till odlingens belägenhet,

m. m., kan odling godkännas i den klass för vilken den uppfyller

fordringarna vid de båda besiktningstillfällena.

Utöver tillämpliga delar av bestämmelserna för klasserna A och B gäller

för testat utsäde bl. a. följande. I kontrollens Test-klass får endast deltaga

odling, som är belägen inom distrikt, där virusspridningen erfarenhetsmässigt

bedöms vara relativt ringa, eller som på annat sätt kan anses ha ett i

avseende på risken för virusangrepp betryggande isolerat och skyddat läge.

Grundutsädet, skall genom frökontrollanstaltens försorg undersökas beträffande

virusfrihet enligt av anstalten godkända metoder. Av de sorter som

är totalinfekterade med virus X får grundmaterialet för att kunna godkännas

som underlag för testat utsäde endast innehålla svaga X-stammar. Övriga

sorter skall vara helt fria från praktiskt betydelsefulla virussjukdomar.

Det sålunda testade grundutsädet förökas klonvis under minst två år. Därefter

sammanslås klonerna och materialet förökas. Varje år verkställs minst

två fältbesiktningar. När odlingen nått en sådan omfattning att skörden därav

skall försäljas som testat utsäde, äger frökontrollanstalten, om så anses

erforderligt, att påfordra ny virustestning.

Vid produktion av testat utsäde skall odlingen vid samtliga besiktningstillfällen

vara praktiskt taget fri från angrepp av virussjukdomar. Högsta

tillåtna antal felenheter av övriga fel är för testat utsäde vid första fältbesiktning

3. och vid andra fältbesiktning 0. Dock må under speciella förutsättningar

viss bortrensning tillåtas i samband med besiktningen. Vid fastställande

av antalet felenheter används samma relationstal som för klasserna

A och B.

Skörd från odling, som godkänts vid fältkontroll, får icke försäljas som

statskontrollerat utsäde utan att dessförinnan ha undergått skördebesiktning

och statsplombering. För att kunna godkännas vid dylik besiktning skall parti.

som anmälts till statsplombering, vara enhetligt. Vidare gäller särskilda

föreskrifter beträffande kvalitets- och storlekssorteringen samt beträffande

förpackningen. För alla tre kvalitetsklasserna kan ifrågakomma s. k. »Normal»

storlekssortering med övre och nedre gränser, som anges i bestämmelserna.

En fraktion med mindre knölstorlek — s. k. »Liten» storlekssortering

— tillåts endast för Test-klassen. Dessa bestämmelser hindrar ej att

säljaren och den slutlige köparen kan träffa överensstämmelse om annan

knölstorlek.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr i 17 dr 1961

13

Besiktigat parti tar ej vara behäftigat med jord eller mindre tel i sådan

utsträckning att varans värde som utsäde därigenom avsevärt nedsätts eller

att det allvarligt skämmer utseendet. Angrepp av potatiskräfta eller ringröta

föranleder kassering. Förekomst av vissa andra, i följande tablå angivna

fel uttrycks i felenheter. Därvid multipliceras de vid besiktningen funna halterna

av felen i fråga, uttryckta i antalsprocent, med särskilda relationstal,

varefter antalet felenheter för partiet kan bestämmas.

Relationstal Felets art

9 Blötröta och blöta frostskador

3 Brunröta, fusariumröta och annan torr röta

1 Torra frostskador, värmeskador, lackskorv, pulver
skorv,

blåsskorv

V2 Vanlig skorv, mekaniska skador, sprickor, starkt

missformade, avvikande storlek. Dock tillätes en

halt av 10 °/o knölar med en undersållets maskvidd

närliggande storlek.

Knölar behäftade med blötröta eller blöta frostskador må vid plomberingstillfället

förekomma endast ytterst sporadiskt i partiet.

Högsta tillåtna antal felenheter vid skördekontroll är för samtliga fältkvalitetsklasser

6.

Efter verkställd plombering skall partiet utan dröjsmål försändas till den

slutlige köparen. Från odling av testat utsäde får skörden icke försäljas som

sådant längre än t. o. in. åttonde året efter den ursprungliga testningens utförande.

Enligt uttalande i proposition 1952:50, vilket lämnades utan erinran av

riksdagen (JoU 26; rskr. 229), synes det i princip riktigt att frökontrollanstaltens

löpande analyserings- och plomberingsverksamhet, vilken är avgiftsbelagd,

skall vara självbärande, och att taxorna skall avvägas med hänsyn

härtill. Det ankommer på lantbruksstyrelsen att fastställa dessa taxor. För

fältkontroll av potatisutsäde motsvarar årstaxan, med nuvarande storleksfördelning

hos odlingarna, i medeltal ca 35 kr. per ha. Vidare erläggs för besiktning

och plombering av skörden 50 öre per säck om högst 50 kg, dock lägst

50 kr. för varje förrättning. För testutsäde kommer härtill vissa engångsavgifter.

Sammanlagt torde odlarnas kostnader för den officiella kontrollen

vara av storleksordningen 1,25 å 1,50 kr. per dt statsplomberat utsäde, vilket

får anses vara ett rimligt belopp jämfört med värdet av den kvalitetsgaranti

som statsplomberingen innebär.

Köpare av statsplomberad utsädespotatis äger rätt att, mot insändande till

frökontrollanstalten av plomberingsbevis från det inköpta utsädet, gratis erhålla

uppgift om resultatet av såväl verkställd fältbesiktning som av den vid

plomberingen utförda undersökningen av ifrågavarande parti.

Av vad här anförts torde framgå att statsplomberat utsäde bör kunna motsvara

rimliga kvalitetsfordringar. Man skulle därför förvänta att intresset för

att begagna dylikt fullvärdigt utsäde är starkt och vida utbrett. Dessvärre

bär detta hittilldags ej varit fallet. Som skall närmare belysas i det följande

torde tvärt om övervägande delen av allt erforderligt utsäde utgöras av helt

okontrollerad samt i begränsad utsträckning, av endast fältkonlrollerad

vara.

Köparen av utsäde, som godkänts endast vid fältbesiktning, kan aldrig vara

förvissad om att utsädet är fritt från sådana sjukdomar och skador som i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mnj.ts proposition nr 117 rir 1061

första hand kan konstateras vid kontroll av knölskörden, t. ex. ringröta. På

grund härav kan det vid användning av dylikt icke plomberat utsäde föreligga

risk för spridning av utsädesburna sjukdomar. Man får ej heller garanti

för storlekssorteringen. Ett ytterligare osäkerhetsmoment vid inköp av

potatisutsäde, som endast åtföljs av fältbesiktningsbevis, ligger däri atl på

sådant bevis faktiskt kan försäljas potatis från annan odling.

För helt okontrollerat utsäde kan som regel icke erhållas någon som helst

kvalitetsgaranti. I de llesta fall kan utsädets härstamning vara diskutabel.

Dessa omständigheter är så mycket allvarligare som många av de fel varmed

potatisutsäde kan vara behäftat ej går att upptäcka utom i samband med

särskild undersökning. Odlare, som anskaffar okontrollerat utsäde, tar —

medvetet eller omedvetet — en icke ringa risk att ej uppnå syftet med nyanskaffningen

och kan t. o. in. få sin odlingsjord förstörd för kortare eller

längre tid.

I ett senare avsnitt söker utredningen ange landets behov av utsädespotatis

samt diskuterar i anslutning därtill hur detta behov kan tillgodoses.

Årsbehovet av nytt utsäde. Av den officiella statistiken framgår att rikets

potatisareal utgör ca 120 000 ha. Om det antages att för varje ha åtgår 2,5 ton

utsäde, skulle det totala årsbehovet av utsäde vara ca 300 000 ton. Till stor

del kan detta utsädesbehov tillgodoses med potatis som odlarna »tar undan»

från bruksodlingarna. Allt emellanåt måste dock utsädet för en bruksodling

förnyas.

Den viktigaste anledningen till anskaffning av nytt utsäde är utan jämförelse,

att odlingsmaterialet i bruksodlingen nedsmittats med viroser i alltför

stor utsträckning. Som mindre vanliga skäl kan nämnas att materialet blandats

upp med andra sorter eller angripits av svamp- eller bakteriesjukdomar.

Den spontana virusspridningen varierar emellertid starkt i intensitet mellan

olika delar av landet, vilket inverkar avgörande på behovet av utsädesbyte.

Medan en rationell potatisproduktion i vissa delar av Södra Sverige torde kräva

utsädesbyte i bruksodlingarna i genomsnitt vart tredje år, kan i de nordligaste

delarna av landet mycket lång tid förflyta, innan byte är motiverat.

Utredningen har på grundval av resultat från vissa vid IVK genomförda

undersökningar rörande virusspridningens intensitet i olika delar av landet

gjort ett försök till uppskattning av den genomsnittsareal på vilken utsädet

årligen borde bytas vid allmän tillämpning av god odlingsteknik. Vid bedömningen

har förutom till virusnedsmittningen hänsyn tagits jämväl till andra

faktorer, som försämrar utsädets kvalitet och nödvändiggör utsädesbyte. Resultatet

ger vid handen att det odlingstekniskt sett vore motiverat att varje år

förnya utsädet på en areal av ca 26 000 ha, motsvarande ca 20 procent av

totala potatisarealen. Man kan också uttrycka saken så, att årsbehovet av utsädesförnvelse

i bruksodlingarna uppgår till ca 0,20 X 300 000 = 60 000 ton

och att i genomsnitt för hela landet utsädet skulle behöva förnyas ungefär

vart femte år. Trots de approximationer, varpå detta tal grundats, torde man

våga utgå ifrån att antalet något sånär återspeglar den verkliga storleksordningen

av det »odlingstekniskt» motiverade årsbehovet.

Den årliga tillgången på nytt utsäde. Av olika skäl är det mycket svårt att

bedöma hur stor del av det totala årsbehovet av utsädespotatis, som i verkligheten

brukar täckas med vara, som tas undan från bruksodlingarna, resp.

med nyanskaffat utsäde. Minst lika svårt är att ange hur det utsäde som nyanskaffas

fördelar sig på olika säljarkategorier och kvaliteter. Vanligast tor
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

15

de alltjämt vara att utsädet överlåts direkt odlare emellan, antingen under

hand från eu granne till en annan eller efter offentligt utbjudande, t. ex. genom

utannonsering av saluhållen vara. Den reguljära utsädeshandeln torde

svara endast för en relativt ringa del av omsättningen av potatisutsäde. Omsättningen

av potatisutsäde i handeln är emellertid icke särskilt väl känd,

och än mindre vet man om vilka kvantiteter som överlåts på andra vägar.

En uppskattning av den utsträckning i vilken odlarna byter till nytt utsäde

kompliceras därav att, i varje fall när fråga är om anskaffande av förstklassigt,

relativt dyrt utsäde, vanligen endast så stor kvantitet inköps att behovet

för den egna bruksodlingen kan helt täckas först efter ett eller annat

års uppförökning. Man tangerar här ytterligare en svårighet i samband med

bedömningen av den årliga nyanskaffningens omfattning, nämligen avsaknaden

av en entydig definition av vad som skall avses med »nytt» utsäde. Till

belysande härav må nämnas att den skörd som erhålls efter omsorgsfull uppförökning

av förstklassigt grundmaterial i bruksodlarens egen regi icke sällan

kan ha klart bättre odlingsvärde än nyinköpt vara av mer ordinär beskaffenhet.

Trots här antydda svårigheter att beräkna den årliga tillgången på nytt

potatisutsäde, har utredningen ansett angeläget att, åtminstone i stort, söka

belysa i vad mån i närmast föregående avsnitt angivna årsbehov av nytt potatisutsäde

f. n. kan täckas med utsädesvara av godtagbar beskaffenhet. Till

utgångspunkt för övervägandena i detta sammanhang har tagits vissa från

statens centrala frökontrollanstalt inhämtade uppgifter om statsplombejingsverksamhetens

omfattning under åren 1952/53—1957/58. Därav framgår att,

i genomsnitt för perioden, årligen till fältbesiktning har anmälts ca 1 500 ha,

varav ca 1 200 ha bär kunnat godkännas vid dylik besiktning. Med en beräknad

skörd av 10 ton per ha kan den vid fältbesiktning godkända skörden

uppskattas till ca 12 000 ton om året, varav ca 4 000 ton brukar plomberas.

Av återstoden — ca 8 000 ton — skulle, sedan poster som kasserats vid skördebesiktningen

frånräknats, säkerligen en ej obetydlig andel ha kunnat godkännas

för plombering. Att närmare ange storleken av denna andel ställer sig

självfallet vanskligt.

Om man gör tankeexperimentet att allt utsäde som godkänts vid fältbesiktning

— såväl sedermera statsplomberat som övrigt — uppförökas ett år innan

det kommer till användning i bruksodlingarna, och härvid utgår ifrån

att utsädesåtgången är 2,5 och skörden 10 ton per ha, erhålls ett årligt »nytillskott»

av utsäde till bruksodlingarna på i runt tal 50 000 ton. Detta tillskott

understiger endast föga det teoretiskt beräknade årsbehovet på 60 000

ton. Det må emellertid observeras att ej allt vid fältbesiktning godkänt utsäde

är av sådan beskaffenhet att det skulle kunna godkännas för statsplombering.

Vidare är att märka att grundutsädet kan undergå kvalitetsförsämring

i samband med uppförökningen. Detta torde framför allt kunna befaras, om

grundutsädet ej är av garanterat god kvalitet.

Utredningens förslag rörande bättre |»ntatisutsäde

Ett gemensamt slutmål för de uppgifter matpotatisutredningen enligt

givna direktiv bar att behandla är ökad marknadstillförsel av kvalitativt

fullgod matpotatis till ett rimligt pris. Enligt utredningens mening skulle

eu förbättring av utsädesläget i matpotatisodlingen kunna bidraga till en

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1901

gynnsam utveckling i sådan riktning. Det torde emellertid vara fullt befogat

att låta strävandena att framkalla en situation där fullgott potatisutsäde

kommer till allmän användning omfatta också utsädet för fabriksoch

foderpotatisodlingarna. Vad utredningen i det följande anför äger därför

tillämpning på potatisutsäde i allmänhet.

Enligt utredningens mening skänker f. n. endast statsplombering av potatisutsäde

godtagbar kvalitetsgaranti. Utredningen har därför till behandling

upptagit frågan, huruvida och på vilken väg man skulle kunna uppnå

ett läge, där statsplomberad vara i allt större utsträckning kommer till

användning, när utsädesbyte är aktuellt.

Det kan måhända förefalla sannolikt att nöjaktig framgång i de strävanden

varom här är fråga skulle kunna vinnas med stöd av en tillräckligt

intensiv och välorganiserad propagandakampanj för ökad användning

av statsplomberat potatisutsäde. Propaganda med dylikt syfte har dock

redan prövats. Salunda har, som ett mycket viktigt led i arbetet med att

främja odlarintresset för potatisutsädets kvalitet, sedan långt tillbaka bedrivits

upplysning om den statsplomberade varans stora fördelar. Av vad

som anförts i den föregående redogörelsen över försörjningen med potatisutsäde

torde man dessvärre våga draga slutsatsen att sagda upplysningsverksamhet

ej varit så framgångsrik som önskvärt vore.

Utredningen vill naturligtvis icke betvivla att en intensifierad upplysningsverksamhet

skulle kunna fa viss gynnsam effekt. Erfarenheterna från

gångna år ger emellertid snarast vid handen att, så länge handeln med

utsädespotatis — i motsats till handeln med annat jordbruksutsäde — får

omfatta oklassificerad och helt okontrollerad vara, enbart upplysning bland

odlarna säkerligen ej kommer att vara nog för att i tillnärmelsevis önskad

grad framkalla en efterfrågan på statsplomberat potatisutsäde. Utredningen

anser sig därför icke kunna rekommendera upplysning som enda medel

att främja en utveckling mot begagnande av allt större kvantiteter garanterat

förstklassigt potatisutsäde. För att en väsentlig standardhöjning

på förevarande område skall komma till stånd torde effektivare åtgärder

vara nödvändiga. Dessa åtgärder bör ha till ändamål att skänka köparen

av potatisutsäde minst samma trygghet beträffande varans beskaffenhet

och samma möjlighet att med ledning av erhållna kvalitetsuppgifter bedöma

dess odlingsvärde, som köparen av annat jordbruksutsäde redan har

med stöd av frölagen. Fortsatt upplysning bland potatisodlarna rörande

utsädets betydelse får dock förutsättas bli ett oumbärligt komplement till

dylika åtgärder. Utredningen förutsätter för sin del att hushållningssällskapen,

odlarnas egna organisationer och statens centrala frökontrollanstalt

liksom nu kommer att ägna utsädesfrågan uppmärksamhet i samband med

sm fortgående propaganda- och upplysningsverksamhet. Ett värdefullt bistånd

i upplysningsverksamheten bör även kunna lämnas av den ansvarsmedvetna

utsädeshandeln. Vidare synes SMAK-organisationen inom ramen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

17

för dess befogenheter och resurser kunna bidraga till en gynnsam utveckling

på förevarande område.

Utredningen övergår härefter till behandling av frågan om de nya och

effektivare åtgärder som enligt dess förmenande erfordras för att en tillräcklig

förbättring av kvaliteten på det använda potatisutsädet skall kunna

åstadkommas. Därvid må till en början ännu en gång erinras om att potatisutsädet

intager en särställning på marknaden för jordbruksutsädet, såtillvida

att det ej är underkastat frölagens bestämmelser. Säljaren har med

andra ord ej skyldighet vare sig att ange kvaliteten eller att tillse att denna

motsvarar särskilt föreskrivna, lägsta fordringar. Bestämmelser av dylik

innebörd gäller däremot för statsplomberat potatisutsäde.

Utredningen har till en början sökt utröna, huruvida potatisutsädet lämpligen

kan underkastas tvingande bestämmelser liknande frölagens. Utredningen

bär därvid kommit till resultatet att det, med hänsyn till de många,

delvis särpräglade faktorer som bestämmer potatisutsädets kvalitet och

bruksvärde, torde vara uteslutet att skapa nöjaktigt skydd åt köparna av

dylikt utsäde enbart med stöd av kvalitetsregler av så jämförelsevis enkel

konstruktion som i denna lag. Vidare måste beaktas att proceduren vid

kvalitetsbestämning av potatisutsäde är betydligt mer komplicerad än den

som tillämpas vid kontroll i samband med övervakning av efterlevnaden

av frölagens kvalitetsbestämmelser. Till skillnad från vad som gäller annat

jordbruksutsäde är sålunda utgången vid kvalitetsbestämning av potatisutsäde

bl. a. starkt beroende av resultaten vid sjukdomskontroll i samband

med fältbesiktning. Härtill kommer att kvalitetskontroll av utsädespotatis

kan utföras endast av personal, som erhållit särskild utbildning och

träning att fullgöra de därmed förknippade arbetsuppgifterna. Enligt utredningens

åsikt är frölagen av här angivna orsaker knappast lämpad som

förebild för eventuella regler angående handeln med potatisutsäde.

Betydligt närmare till hands synes det ligga att anknyta regleringen till

de nu frivilliga statsplomberingsbestämmelserna. Genom statsplomben tillförsäkras

köparen av potatisutsäde en på tillförlitlig kontroll grundad kvalitetsangivning

och -garanti, alltså förmåner av samma slag som frölagen

under alla förhållanden skänker köpare av annat jordbruksutsäde. Utredningen

vill för den skull föreslå att föreskrifter utfärdas om att potatisutsäde,

som försäljes, skall ha gjorts till föremål för statsplombering. Med

hänsyn till de villkor som gäller beträffande svensk statsplombering kan

endast inom landet odlad potatis omfattas av sådana föreskrifter. Det synes

emellertid motiverat att för importerat potatisutsäde skall gälla liknande

fordringar som på den svenska varan. Föreskrifterna rörande det inhemska

utsädet bör därför kompletteras med motsvarande föreskrifter rörande utländskt

utsäde. De nya bestämmelserna förutsättes i princip skola äga tilllämpning

på allt salufört potatisutsäde. Ett par undantag från denna huvudregel

synes dock kunna (ivervägas.

2 Uihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

Vid den närmare utformningen av bestämmelserna bör beaktas att det

omedelbara ändamålet med desamma, d. v. s. ett skydd åt köparna, ej

kan uppnås utan samtidigt hänsynstagande till de förhållanden, varunder

handel med statsplomberat potatisutsäde kan bedrivas. BI. a. måste observeras

att, med hänsyn till potatisens föränderlighet i avseende å vissa kvalitetsegenskaper,

plombering kan verkställas först på ett relativt sent stadium.

Detta framgår av föreskrift i frökontrollanstaltens bestämmelser om

statsplombering enligt vilken parti, som plomberats, efter plomberingen utan

dröjsmål skall försändas till den slutlige köparen. Utredningen vill på grund

härav föreslå att kravet pa statsplombering skall knytas till leveransmomentet.

Härvid lämnas säljarna största möjliga handlingsfrihet samtidigt som

köparna beredes avsett skydd i full utsträckning. Genom anknytning till

leveransen vinnes härjämte en sadan grad av exakthet i avseende å regleringens

tillämpningsområde att tvekan därom knappast kommer att behöva

rada, vare sig för allmänhetens del eller i samband med övervakningen.

Generellt bör gälla att försalt utsäde skall levereras i sluten förpackning.

Om potatisen odlats i Sverige skall förslutningen ha verkställts av frökontrollanstalten.

Med hänsyn till att statsplombering föreslås bli obligatorisk

för kommersiella leveranser av svensk potatisutsäde bör detaljbestämmelserna

rörande dylik plombering — liksom motsvarande bestämmelser beträffande

annat jordbruksutsäde — meddelas av lanbruksstyrelsen i stället

för av frökontrollanstalten. Den närmare utformningen av bestämmelserna

synes dock böra ske efter förslag från frökontrollanstalten. I mån av behov

bör av bestämmelserna berörda organisationer o. dyl. höras.

Tillvägagångssättet vid förslutning av förpackningar innehållande importutsäde

skall såvitt möjligt motsvara det som tillämpas vid svensk

statsplombering. Enda möjligheten torde härvid vara att överlåta på kontrollinstitution

i odlingslandet att svara för förslutningen. Det bör ankomma

på lantbruksstyrelsen att upprätta förteckning över de kontrollinstitutioner

som skall kunna komma i fråga i sådant sammanhang. Liksom beträffande

svenskt statsplomberat utsäde bör krävas att importvarans beskaffenhet

anges å förpackningen. Vidare bör minimikraven på utländskt

potatisulsäde, som säljes på den svenska marknaden, ställas lika högt

som på inhemskt utsäde hänförligt till den lägsta statsplomberingsklassen.

Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att under beaktande härav ange

de utländska kvalitetsbeteckningar, vilka må kunna godtagas å förpackningar

innehållande importerat potatisutsäde. Uppgifterna kan lämpligen

införas i den nyssnämnda förteckning, där de utländska kontrollinstitutionerna

skall anges. — De här föreslagna åtgärderna torde i praktiken

komma att medföra att utländskt potatisutsäde, som försäljes på den svenska

marknaden, i regel kommer att levereras i plomberat tillstånd. I internationellt

sammanhang är nämligen plombering den gängse tillämpade formen

för förslutning av förpackningar innehållande utsädesvara.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 19(11

19

Lantbruksstyrelsens och växtskyddsanstaltens befattning med importerat

potatisutsäde blir i avgörande hänseenden olikartade, såtillvida att styrelsens

verksamhet på området får ett längre gående, mer allmänt kvalitetsfrämjande

syfte än anstaltens till gällande växtkarantänbestämmelser

bundna åtgärder. Ett gemensamt intresse för de båda myndigheterna bör

dock vara att samordna bemödandena att förhindra nedsmittning av den

svenska potatisodlingen eller odlingsjorden med allvarliga sjukdomar, parasiter

o. dyl. Utredningen förutsätter att myndigheterna kommer att i erforderlig

utsträckning samverka i dylika frågor.

Som köpare av potatisutsäde uppträder icke endast jordbrukare utan

också småodlare, t. ex. innehavare av villaträdgårdar och kolonilotter. Vanligen

är småodlarnas årsförbrukning av potatisutsäde helt ringa i förhållande

till jordbrukarnas. De senare torde i allmänhet anskaffa minst så

stor kvantitet potatisutsäde åt gången som rymmes i en vid leverans av större

partier gängse använd standardförpackning på 50 kg, och oftast torde inköpen

avse ändå större poster. Till jämförelse må nämnas att många småodlares

intresse främst är koncentrerat till odling av färskpotatis som primörvara,

varvid utsädesåtgången oftast torde understiga 50 kg per säsong.

Också för åtskilliga småodlingar med höst- och vinterpotatis åtgår relativt

obetydliga mängder utsäde. I avsevärd utsträckning täcker småodlarna sitt

utsädesbeliov genom inköp i detaljhandeln.

Det väsentliga ändamålet med de åtgärder som utredningen nu föreslagit

är att framkalla en situation, i vilken de potatisodlande jordbrukarna

mera allmänt övergår till att begagna statsplomberad utsädesvara i stället

för utsäde av mer eller mindre tvivelaktig härstamning och beskaffenhet.

Det vore dock synnerligen önskvärt att åtgärderna också kunde föranleda

en liknande sanering i utsädeshänseende inom de små husbehovsodlingarna.

Ofta är det nämligen just inom dessa odlingar som man finner härdarna

för olika slag av potatissjukdomar, bl. a. potatisål och potatiskräfta. Om

försäljningen till småodlare undantagslöst omfattas av de nya reglerna får

emellertid statsplomberingsapparalen byggas ut i en omfattning, som knappast

kan motiveras av den förväntade effekten. Härjämte kan befaras att

svårigheterna att övervaka efterlevnaden av en så ingående reglering blir

avsevärda, bl. a. därför att antalet försäljningsställen, där övervakning måste

sättas in, blir betydligt större än om åtgärderna koncentreras på försäljningen

till jordbrukare. Utredningen vill därför föreslå att leveranser till

småodlare i princip undantages från bestämmelserna om handeln med

potatisutsäde.

Det synes dock icke lämpligt afl undantaget anknytes direkt till köparen

i dennes egenskap av innehavare av större eller mindre odling, eftersom

en sådan gränsdragning säkert skulle komma att medföra svårigheter vid

tillämpningen. Undantagets räckvidd torde därför böra ställas i relation till

leveransens storlek, en anordning som med hänsyn till skillnaden i köp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

vanor jordbrukare och småodlare emellan bör ha alla förutsättningar att

säkra den avsedda effekten. Med hänsyn även till vad tidigare anförts beträffande

denna skillnad i köpvanor och beträffande standardkollit vid leverans

i större partier, vill utredningen föreslå att de allmänna bestämmelserna

ej skall äga tillämpning vid försäljning av utsädespotatis i poster

om högst 50 kg.

Utredningen håller för troligt att en av regleringen framkallad ökad uppmärksamhet

på utsädeskvalitetens stora betydelse så småningom kan komma

att sprida sig även till de kretsar av köpare, som genom undantaget får

ett sämre skydd än de odlare som kommer att direkt beröras av vidtagna

åtgärder. Även småköparna torde nämligen komma i kontakt med statsplomberad

vara, närmare bestämt utsädesvara som införskaffats av den

ordnade handeln. Följden härav bör kunna bli en med tiden stegrad efterfrågan

på statsplomberat potatisutsäde också från småodlarnas håll. Det

vore säkerligen av stort värde om säljarna kunde beredas möjlighet att tillmötesgå

ett sådant önskemål. Utredningen vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten

på att försäljningen till förbrukare av småfröiga växtslag,

framför allt vallväxter och rotfrukter, till stor del sker i småposter av skiftande

storlek. För statsplombering redan godkända partier kan härvid

»isärvägas» under den officiella provtagarens uppsikt och småposterna förses

med plomberingsbevis och plomb. Enligt utredningens uppfattning bör

det vara möjligt att genom något liknande förfarande tillmötesgå ett eventuellt

uppkommande behov av småförpackningar med utsädespotatis under

statsplomb.

Närboende grannar, odlare på annan ort än köparens samt utsädeshandlare

är de tre grupper av säljare till vilka potatisodlaren kan vända sig vid

behov av utsädesförnyelse. Inköpen hos grannar torde mestadels ske under

hand. När anskaffningen sker hos odlare på annan ort eller hos utsädeshandlare

torde det däremot vara vanligast att avslutet gäller offentligt utbjuden

vara.

Förfarandet att hänvända sig till någon granne, när utsädesförnyelse är

aktuell, har gammal hävd och torde än i våra dagar för mången odlare te

sig helt naturligt och ändamålsenligt. I allmänhet synes köparen härvid

förutsätta att han är så pass väl förtrogen med säljarens odlingsförhållanden

att han har möjlighet att bedöma bruksvärdet hos den vara som står

till förfogande. Något ligger det väl i ett sådant betraktelsesätt. Icke desto

mindre löper köparen säkert betydligt oftare än han själv inser stor risk

för att potatisen skall vara behäftad med allvarliga brister i ett eller annat

avseende.

Enligt utredningens mening vore det följaktligen synnerligen önskvärt

att kunna begränsa omfattningen av handeln grannar emellan med utsädespotatis.

Olika skäl synes dock tala för att en utveckling i sådan riktning

ej skall tvingas fram utan hellre bör få bli följden av en ökad insikt bland

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 19K1

21

odlarna om riskerna vid nyanskaffning genom inköp hos grannar av en

vara, som ej stått under vederbörlig fält- och skördekontroll. Utredningen

håller bl. a. för troligt att en föreskrift innebärande obligatorisk statsplombering

även av utsädesvara, som under hand överlåtes grannar emellan,

skulle röna mycket ringa förståelse bland landets stora flertal potatisodlare.

övervakningen av efterlevnaden skulle samtidigt bli synnerligen svarbemästrad.

Det kunde med andra ord befaras att bestämmelsen skulle bli

utan reellt värde som stöd i strävandena att åstadkomma en inskränkning

av grannhandeln med potatisutsäde.

Under dessa förhållanden anser sig utredningen böra föreslå att överlåtelse

av här angivet slag må undantagas från huvudregeln. Vad som skall

åsyftas med undantaget är endast att ej försvåra den tidigare beskrivna

formen av grannhandel under hand. Någon anledning att utsträcka undantagets

räckvidd därutöver föreligger ej. Överlåtelse mellan odlare som ej

är grannar eller närboende, liksom överlåtelse från en odlare till en annan,

vilken föregåtts av »offentligt utbjudande», skall sålunda omfattas av författningens

huvudregel. Det finnes skäl att antaga att en anordning som

den föreslagna skall kunna på ett värdefullt sätt komma att påverka förhållandena

inom sistnämnda sektorer av potatisutsädesmarknaden.

Utredningen hyser den förhoppningen att övergången till mera välordnade

förhållanden inom den reguljära potatishandeln i förening med intensifierad

propaganda för begagnande av plomberat utsäde skall sätta spår

även såtillvida att en frivillig inskränkning av grannhandeln kommer till

stånd.

Bestämmelserna rörande handeln med utsädespotatis torde, med hänsyn

till de speciella krav på kontroll som erfordras vid framställning av dylik

potatis, böra meddelas i en från frölagen fristående författning. Åsidosättande

av föreskrifterna i denna författning bör medföra straff. Straffsatsen

bör vara densamma som vid överträdelse av frölagens föreskrifter om handeln

med andra utsädesvaror, eller således dagsböter. Straff bör kunna ifragakomma

om överträdelse skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Tillsynen över efterlevnaden av författningen torde kunna överlåtas på

lantbruksstyrelsen. Självfallet kommer styrelsen icke att kunna direkt utöva

kontroll ute på marknaden och detta synes ej heller nödvändigt. Det torde

nämligen kunna förutsättas att frökontrollanstalten skall vara lämpad att i

nära anslutning till andra arbetsuppgifter följa utvecklingen på potatisutsädesliandelns

område. Man synes vidare kunna förvänta att köparna själva

skall ha ett intresse alt bevaka att författningen eflerleves och att de till lantbruksstyrelsen

eller direkt till allmän åklagare anmäler iakttagna missförhållanden.

Någon särskild apparat för övervakningen synes således ej erfordras.

Utredningen är medveten om att föreskrifterna om plombering av utsädespotatis,

åtminstone i vissa fall, kommer att kunna kringgås pa sa sätt att

potatis, vilken skall komma till användning som utsäde, försäljes under an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kiingl. Maj-.ts proposition nr 117 dr 1961

nan beteckning än utsädespotatis. Det kan emellertid förutsättas att de större

företagen på marknaden lojalt inrättar sig enligt utfärdade föreskrifter.

I praktiken torde detta bli helt avgörande för den allmänna utvecklingen.

Remissyttranden

De myndigheter och organisationer som yttrat sig över matpotatisutredningens

nu framlagda förslag delar utredningens uppfattning att bättre förhållanden

på utsädesmarknaden för potatis skulle bidraga till höjande av

kvaliteten pa matpotatis. De flesta tillstyrker även förslaget att statsplombegöres

obligatorisk för svenskodlat potatisutsäde och att för importutsäde

i princip motsvarande krav skall gälla. Mot obligatorisk statsplombering

för inhemskt potatisutsäde uttalar sig kommerskollegium jämte tre handelskamrar

samt W. Weibull aktiebolag och Svenska utsädesfirmornas förening.

Statskontoret erinrar om att frågan om införandet av obligatorisk statsplombering

av frövaror tidigare har övervägts av statens centrala frökontrollanstalt

utan att förslag i ämnet ansetts böra framläggas. Statskontoret skulle

helst ha sett, att spörsmålet om en obligatorisk kontroll upptagits till prövning

i ett större sammanhang och ej endast beträffande ett speciellt utsäde.

Bärande skäl synes emellertid ha anförts för en reglering av handeln med

potatisutsäde enligt i ärendet föreslagna grunder och ämbetsverket anser sig

därför icke böra framställa någon erinran mot förslaget. Den av frökontrollanstalten

nu bedrivna plomberingsverksamheten har avsetts skola vara i

princip ekonomiskt självbärande. Statskontoret vill understryka vikten av

att avgiftsbeläggningen även vid en obligatorisk statsplombering av utsädespotatis

utmätes efter denna princip.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag. Också styrelsen för

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ansluter sig till huvuddragen

av utredningens förslag.

Även om styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt till en början

ställt sig tvekande till förslaget om obligatorisk statsplombering av potatisutsäde,

som föres i handeln, har den emellertid efter noggrant övervägande

kommit till den slutsatsen att denna väg bör prövas.

Styrelsen för statens våxtskyddsanstalt är helt införstådd med det positiva

syftet i de av utredningen föreslagna åtgärderna beträffande handeln med

utsädespotatis och anför därvid.

Särskilt ur växtskyddssynpunkt skulle dessa, strikt genomförda, kunna ha

mycket gynnsamma verkningar för svensk potatisodling. Vissa ofördelaktiga

följdverkningar kan emellertid befaras och skulle i den situation landets potatisodling

f. n. befinner sig i lätt kunna komma att förtaga värdet av de

föreslagna åtgärderna, samtidigt som de bleve ytterst menliga för odlingen i

stort. Det vore därför enligt styrelsens mening lyckligast om försök först

gjordes att med en intensifierad och samordnad upplysnings- och propagandaverksamhet

söka åstadkomma en allmännare förståelse för värdet av ett

kontrollerat och plomberat potatisutsäde och stimulera till en ökad produk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

tion av sådant utsäde. Styrelsen finner det sannolikt att man med sådana medel

skulle kunna nå längre än vad utredningen synes benägen att räkna med.

Först om dessa åtgärder på frivillighetens väg efter skälig prövotid visat sig

helt otillräckliga kan det vara skäl att överväga mera tvångsvisa åtgärder.

Dessa skulle då också kunna vara mera psykologiskt förberedda än vad nu

är fallet. I sina kommentarer till utredningens betänkande har styrelsen ytterligare

framhållit att begreppet »närboende» kräver en närmare definition,

att av växtskyddsskäl import av utländsk utsädespotatis bör begränsas till

sådan av de högsta kontrollklasserna samt att om utredningsförslaget genomföres,

behov torde uppstå av ökade tekniska resurser å den del av kontrollverksamheten,

som har att stå allmänheten till tjänst med »testning» av

grundutsäde för plomberingsklass Test.

Att vissa garantier tillskapas för en tillfredsställande kvalitet på salubjudet

potatisutsäde, finner även statens jordbruksnämnd utgöra ett lämpligt

led i strävandena att förbättra kvaliteten på matpotatis. Nämnden har salunda

i princip inte något att erinra mot åtgärder av angiven innebörd. Mot de

föreslagna föreskrifterna i fråga om utländskt potatisutsäde och mot de allmänna

undantag från den obligatoriska statsplomberingen, som föreslås av

utredningen — poster om högst 50 kg, vissa överlåtelser mellan grannar

har jordbruksnämnden i sak inte något att erinra.

Kommerskollegium har i stort sett samma allmänna syn på förevarande

förslag som på utredningens tidigare förslag angående matpotatis. Härutinnan

har kollegium hänvisat till sitt utlåtande över utredningens betänkande

om bättre matpotatis. Av detta framgår i huvudsak att enligt kollegii mening

rätten till näringsutövning i princip bör vara fri och att statsmakterna icke

utan starka skäl böra ingripa mot de enskilda näringsutövarna med reglerande

bestämmelser. Kollegium framhöll därvid, att förhållandena inom vissa

delar av näringslivet kunde vara sådana att statliga ingripanden vore nödvändiga,

t. ex. med hänsyn till säkerhets- eller hälsovårdssynpunkter, och att

detta gällde icke minst livsmedelsområdet.

Det av utredningen nu framlagda förslaget innebär onekligen ett betydande

ingrepp i näringsfriheten, och det är ytterst svårt att bedöma, huruvida ett

ingrepp av dylikt slag är försvarligt med hänsyn till föreliggande förhållanden

eller icke. Uppenbarligen kan starka skäl anföras både för och emot

den förordade tvångsregleringen. Enligt kollegii mening väger emellertid de

med regleringen följande nackdelarna tyngre än fördelarna. Framför allt befarar

kollegium att en tvångsreglering skulle motverka sitt syfte, och enligt

kollegii mening måste det tills vidare vara bättre att bygga vidare på den

frivilliga linjen.

Kollegium understryker att f. n. — såsom utredningen omtalar - den årliga

produktionen av statsplomberat utsäde kan uppskattas till ca 4 000 ton.

Kollegium ifrågasätter om det är praktiskt möjligt att inom rimlig tid få fram

plomberat utsäde i den omfattning förslaget förutsätter. På grund av det

anförda avstyrker kollegium att utredningens förslag f. n. lägges till grund

för lagstiftning i ämnet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

Kommerskollegium har överlämnat yttranden från vissa handelskamrar.

Följande av dessa avstyrker utredningens förslag, nämligen Smålands och

Blekinge handelskammare, Skånes handelskammare samt handelskammaren

för Örebro och Västmanlands län. Stockholms handelskammare motsätter

sig inte förslaget och Östergötlands och Södermanlands handelskammare,

Gotlands handelskammare och handelskammaren i Karlstad har ingen

erinran däremot. Förslaget tillstyrkes av handelskammaren i Göteborg, Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare samt Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare.

Svenska sockerfabriks aktiebolaget meddelar i sin skrivelse, att bolaget sedan

två år tillbaka i samarbete med Kävlinge matpotatisodlareförening tagit

upp potatisodling på sitt program och att bolaget med denna organisation

av utsädesfrågan hunnit en god bit på väg till en lösning på förevarande problem.

Bolaget framför därför önskemål om att den av bolaget startade organisationen

för ernående av ett bättre utsäde till potatiscentralens kontraktsodlare

måtte få arbeta ostört vidare under Svalövs kontroll.

SMAK ansluter sig för sin del till utredningens förslag men understryker

vikten av att en intensifiering av upplysningsverksamheten kommer till stånd

beträffande betydelsen av ett fullgott potatisutsäde.

Institutet för växtforskning och kyllagring ansluter sig till utredningens

förslag.

Sveriges lantbruksförbund tillstyrker i princip utredningens förslag. Förbundet

framhåller dock önskvärdheten av restriktivitet rörande import av

utsädespotatis. Förbundet finner det t. o. m. vara angeläget och fullt motiverat,

att högre minimikrav ställes på det importerade utsädet än på det

inhemska.

Riksförbundet Landsbygdens folk finner att de av utredningen föreslagna

marknadsreglerande åtgärderna är befogade och bör medverka till en förbättring

av vår potatisodling. Förbundet ifrågasätter för sin del om inte kraven

på importerat utsäde bör ställas något högre än vad utredningen föreslagit.

Vidare förutsätter förbundet ökat utrymme för kurs- och rådgivningsverksamhet

och härmed ökade möjligheter till upplysning om utsädets stora

betydelse för en rationell potatisodling.

Hushållningssällskapens förbund delar uppfattningen att det är nödvändigt

med reglerande åtgärder om en verkligt effektiv sanering av handeln

med utsädespotatis skall kunna åstadkommas. Oavsett hur en eventuell reglering

utformas är själva grundförutsättningen för dess genomförande att

den accepteras av potatisodlarna. Dessa måste därför genom upplysning och

rådgivning väckas till insikt om vilka fördelar de kan vinna av en bättre

ordning inom handeln med utsädespotatis. Även om förbundsstyrelsen sålunda

rent allmänt instämmer i behovet av den förordade regleringen, hyser

dock styrelsen viss tveksamhet till möjligheterna att få densamma genomförd

i praktiken.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

25

Hushållningssällskapens förbund har inhämtat yttrande från samtliga

hushållningssällskap med undantag av Gävleborgs och Jämtlands läns sällskap.

Beträffande inställningen hos sällskapen må anföras, att åtskilliga hushållningssällskap

är tveksamma om möjligheterna att praktiskt genomföra

utredningens förslag. Sällskapen har redan tidigare starkt engagerat sig i

arbetet för att åstadkomma en bättre kvalitet på den i vårt land odlade potatisen.

I den mån personalresurserna tillåter torde sällskapen vara beredda

att medverka även vid en reglering enligt utredningens förslag. Inom flertalet

hushållningssällskap synes man anse, att uppdrag av här avsedd art kan

förenas med upplysning och rådgivning. Förutsättningen för sällskapens

medverkan är dock att de därmed förbundna kostnaderna blir täckta. Dessutom

torde en intensifierad upplysningsverksamhet bli nödvändig vid genomförandet

av en reglering, vilken med all säkerhet kommer att kräva en ökning

av sällskapens resurser.

Sveriges potatisodlares riksförbund delar utredningens uppfattning att en

sanering av handeln med utsädespotatis bör söka åstadkommas och har inte

något att erinra mot att detta sker genom författningsmässiga former. I likhet

med utredningen anser förbundet vidare att endast statsplombering av

utsädet kan skänka godtagbar kvalitetsgaranti. Samtidigt som förbundet tillstyrker

det av utredningen framlagda förslaget understryker emellertid förbundet

kraftigt, att den eftersträvade utvecklingen mot begagnande av allt

större kvantiteter förstklassigt potatisutsäde inte torde kunna påräknas utan

att en intensifierad upplysningsverksamhet om utsädets betydelse tillika

kommer till stånd.

Sveriges utsädesförening, som i princip tillstyrker utredningens förslag, uttalar

en förhoppning om att all vederbörlig hänsyn tages till de av föreningen

f. n. bedrivna experimenten.

Enligt aktiebolaget W. Weibull är ett obligatoriskt statsplomberingsförfarande

i fråga om potatisutsäde varken påkallat eller ägnat att frambringa

någon väsentlig förbättring i fråga om läget på denna marknad. En reglering

av denna art verkar fördyrande å utsädet och skulle för sitt genomförande,

som utredningen påpekar, kräva en sänkning av gällande kvalitetsnormer

i fråga om det statsplomberade utsädet. Utifrån dessa synpunkter avstyrker

bolaget att det framlagda förslaget lägges till grund för lagstiftning. Detta

bolagets ställningstagande innebär dock inte att bolaget är ointresserat av

att en förbättring sker på detta område. Bolaget anser emellertid att en sådan

lämpligare och mera verksamt kan ske på andra vägar. Det väsentliga

härvidlag synes vara att åvägabringa en ökning av den fältbesiktigade arealen,

då den väsentligaste faktorn vid produktion av fullgott potatisutsäde

utan tvivel är fältbesiktningsförfarandet. Det synes bolaget ej orimligt att —

som en väg för att öka försäljningen av godtagbart potatisutsäde — tänka

sig ett lagbud, enligt vilket allt utsäde av potatis skall vara fältbesiktigat,

alltså odlat under viss kontroll. Det synes bolaget önskvärt att undersöka,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

huruvida ej en lag av liknande karaktär som frölagen kunde läggas till grund

för sanering av utsädeshandeln med potatis. De förslag som utredningen

gör i fråga om reglering av importen av utsädespotatis möter ej någon gensaga

från bolaget, som anser att dessa förslag kan och bör genomföras oberoende

av huruvida en lagstiftning rörande handel med utsädespotatis överhuvudtaget

kommer till stånd.

Svenska utsädesfirmornas förening avstyrker för sin del bestämt förslaget

om obligatorisk statsplombering och anser att statens ingripande tills vidare

bör inskränka sig till att myndigheterna söker verka för en utveckling av

fältbesiktningen i syfte att åstadkomma en utökning av den fältbesiktigade

arealen och stödja propagandan bland odlarna för ökad användning av bättre

utsädespotatis.

III. Upprustning av växtförädlingsverksamheten på potatisområdet

Departementspromemorian

I den inom jordbruksdepartementet upprättade promemorian angående

upprustning av växtförädlingsverksamheten på potatisområdet hänvisas inledningsvis

till överläggningar, som under hösten 1960 ägt rum inom departementet.

överläggningarna hade kommit till stånd i syfte att finna

lämpligaste formerna för en förstärkning av ifrågavarande förädlingsverksamhet

under medverkan av vissa vid överläggningarna representerade enskilda

organisationer. Till grund för överläggningarna låg ett av Sveriges

utsädesförening utarbetat — i det följande närmare redovisat — organisationsförslag

jämte kostnadsberäkning avseende en utökad potatisförädling

vid utsädesföreningen. Kostnadsberäkningen utvisar ett investeringsbehov

av 500 000 kr. och ett totalbehov av driftsanslag om 250 000 kr. per år.

I departementspromemorian hänvisas vidare till att Svenska sockerfabriks

aktiebolaget, Kooperativa förbundet och Svenska lantmännens riksförbund

under vissa förbehåll ställt i utsikt årligt driftsbidrag om var och en

50 000 kr. under i första hand en femårsperiod. Ett spörsmål, som härvid

diskuterats vid överläggningarna, var på vilket sätt intressenterna kunde

beredas insyn i samt nagon form av inflytande över verksamhetens bedrivande

utan att föreningsstyrelsens ansvar för att verksamheten i fråga hålles

inom den givna ekonomiska ramen avbördas styrelsen. Bl. a. hade övervägts

möjligheten att inrätta en särskild föreningens nämnd med representanter

från bidragsgivarna. I anslutning till denna diskussion hade inom

jordbruksdepartementet utarbetats ett utkast till reglemente för en sådan

nämnd, potatisförädlingsnämnden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

27

I förslaget till reglemente för potatisförädlingsnämnden vid Sveriges utsädesförening

— avsett att antagas av föreningen och fastställas av hungl.

Maj:t —- utsäges att nämnden skall utgöras av föreståndaren för utsädesföreningens

anstalt såsom ordförande samt ytterligare fem ledamöter, utsedda

av Sveriges utsädesförening, Svenska sockerfabriks aktiebolaget,

Kooperativa förbundet, Svenska lantmännens riksförbund samt Sveriges

potatisodlares riksförbund med en ledamot från envar av dem. Vid utseendet

av ledamöter bör enligt reglementsförslaget beaktas, att nämnden skall

ha karaktär av sakkunnignämnd. Nämnden skall enligt förslaget ha att

i fråga om den avsedda förädlingsverksamheten uppgöra arbetsplaner, följa

verksamheten beträffande såväl dess praktiskt vetenskapliga som dess ekonomiska

handhavande samt behandla frågor rörande uppförökning och

distribution av nya potatissorter, i vad sådana frågor ankommer på föreningen.

Inom sagda verksamhet skall nämnden äga utöva de befogenheter

i angivna delar, som eljest tillkommer föreningens styrelse. Av nämnden

uppgjord arbetsplan skall ingivas till styrelsen som, därest planen går utöver

den ekonomiska ram för verksamheten styrelsen godkänner, skall visa

ärendet åter till nämnden.

Beträffande finansieringen av de föreslagna investeringarna förutsättes

i departementspromemorian, att medel skall kunna ställas till förfogande

ur det belopp om 700 000 kr. av inflytande införselavgifter för potatis, som

jämlikt beslut av 1959 års riksdag (prop. 147; JoU 29; rskr. 283) varje regleringsår

under nuvarande regleringsperiod må användas för att främja

fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen och förbättra kvaliteten

på matpotatis.

Nyss nämnda organisationsförslag går i stora drag ut på att utsädesföreningens

centrala verksamhet på potatisförädlingens område förlägges till

Svalöv. Härvid räknar man med att för potatisförädlingen i stor utsträckning

kunna utnyttja befintliga resurser i fråga om personal, byggnader och

utrustning.

Lämplig försöksjord står till buds i Norrvidinge ca en mil från Svalöv.

Avsikten är vidare att i ökad omfattning använda Tagels gård vid Smålands

Rydaholm som försöksplats samt, efter hand som utvecklingen medför

behov därav, i större utsträckning utnyttja vissa av föreningens filialer

och till huvudanstalten och filialerna knutna försöksstationer.

Behovet av nybyggnader angives enligt följande med en kostnadsberäk
-

ning, som slutar på 375 000 kr.

Resistensväxthus och laboratorier .......... 250 000

Fröplantageväxthus ...................... 55 000

Lagerhus-garage ......................... 70 000

375 000

Utrustningskostnaderna beräknas till 125 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

Det totala personalbehovet för föreningens potatisförädling beräknas omfatta

förutom förädlingsledaren och biträdeshjälp m. m. — en växtpatolog,

en kemist, en cytolog och en fältassistent.

Genom förläggning av verksamheten till Svalöv kan kemisten och cytologen

erhalla arbetslokaler pa det kemiska resp. biologiska laboratoriet

vid huvudanstalten med möjlighet att utnyttja redan befintlig apparatur.

Dessutom står möjligheten öppen att utnyttja dessa två forskningstjänster

för uppdrag från andra förädlingsgrenar under den tid som potatisavdelningen

är under utbyggnad och så länge det ej synes motiverat att räkna

med mer än halvtidssysselsättning för dessa.

De totala avlöningskostnaderna angivas till 184 000 kr. per år. De årliga

driftskostnaderna åter beräknas totalt till 66 000 kr. enligt följande.

Växthusdrift (jord, bränsle, elkraft, vatten, m. m.) .... 15 000

Fordon, redskap.................................. 10 000

Laboratorierna .................................. 10 000

Försöksjord ..................................... 6 000

Timavlönad arbetskraft, förbrukningsmaterial, m. m. 25 000

66 000

Remissyttranden m. m.

Den föreslagna upprustningen av potatisförädlingen vid Sveriges utsädesförening

tillstyrkes av de hörda remissorganen. Härvid understrykes

starkt angelägenheten av en intensifierad förädlingsverksamhet på ifrågavarande

område. Den tilltänkta potatisförädlingsnämndens befogenheter

har blivit föremal för kritiska uttalanden från några organ.

Svenska sockerfabriks aktiebolaget förklarar sig berett att såsom driftsbidrag

till förädlingen i fråga under en femårsperiod fr. o. m. år 1961 ställa

ett belopp av 50 000 kr. per år till förfogande, under förutsättning att den

föreslagna potatisförädlingsnämnden får den utformning, som framgår av

remisshandlingarna.

Kooperativa förbundet erinrar, att från förbundets sida vid överläggningar

inom jordbruksdepartementet ställts i utsikt ett driftsbidrag av 50 000

kr. per år under i första hand en femårsperiod, under förutsättning att från

Svenska lantmännens riksförbund och Svenska sockerfabriks aktiebolaget

motsvarande belopp ställes till disposition.

Svenska lantmännens riksförbund meddelar, att förbundets styrelse den

9 december 1960 beslutat att lämna ett driftsbidrag om 50 000 kr. per år

under åren 1961 t. o. m. 1965 till ifrågavarande växtförädlingsverksamhet.

Ur remissvaren torde vidare få återgivas följande allmänna synpunkter

på potatisförädlingen.

Samarbetskommittén för potatisförsöksverksamheten framhåller, att

dess officiella prövning omfattar nyintagning av 10—15 potatissorter per år.

Hittills har dessa emellertid i huvudsak utgjorts av utländska sorter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

29

De utländska sorterna är oftast framställda med speciell hänsyn till lämpligheten

för odling i resp. hemland. I detta ligger såväl hänsyn till allmänna

odlingsbetingelser såsom jordmån, klimat, dagslängd och tillämpad odlingsteknik

som potatisens användningssätt och rådande kvalitetskrav vid avsättningen.

Detta har till följd, att utländska sorter, även om de i sina resp.

ursprungsländer synes ha de bästa förutsättningar, ofta inte passar hos oss.

Trots att intagandet i prövningen alltid föregås av ingående studier av försöksresultat

och praktiska erfarenheter, är därför avgången vid prövningen

under svenska förhållanden mycket stor.

Kommittén framhåller vidare, att bristen på lämpliga sorter för svenska

förhållanden är betydande och måste anses spela en stor roll för vårt jordbruks

möjlighet att konkurrenskraftigt kunna hävda sig på marknaden.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt påpekar, att det hittills inte varit

möjligt att bland utländska potatissorter finna någon, som på ett tillfredsställande

sätt i sig förenar de i landet numera högt ställda kraven på kvalitet,

avkastning och sjukdomsresistens. Om det över huvud taget skall bli

möjligt att tillgodose dessa krav torde enda vägen vara genom en målmedveten

förädling med direkt sikte på svenska förhållanden.

Ledamoten i styrelsen för statens växtskyddsanstalt Osvald anför i särskilt

yttrande, att förädlingen måste ges en sådan omfattning, att ett mycket

rikhaltigt material av fröplantor årligen kan erhållas. Härom anföres

vidare.

Inte ens i de länder, där förädlingen har en betydligt större omfattning

än den nu föreslagna, har man ännu lyckats få fram sorter, som förenar

hög kvalitet och god avkastningsförmåga med resistens mot sjukdomar och

vissa skadedjur. Det är därför önskvärt, att verksamheten redan från början

planlägges så, att den kan bedrivas i större skala än den som föreslagits.

Under senare år har potatisförädlingen vid Svalöv bedrivits i nära samarbete

med den danska förädlingen, och ett visst samarbete har också förekommit

mellan den svenska och den brittiska förädlingen. Den lösning av

problemet, som därför synes ligga närmast tillhands, är att bygga upp en

potatisförädling gemensam för de nordiska länderna. En dylik lösning av

detta viktiga förädlingsproblem ligger helt i linje med de önskemål, som

på senare tid framförts i Nordiska rådet rörande samordning av forskningen

i de nordiska länderna, överläggningar med vederbörande myndigheter

i de övriga nordiska länderna bör därför snarast inledas. Om det visar sig,

att intresse föreligger för eu samordning av nu angiven art, torde problemet

kunna bringas till en lösning utan nämnvärt dröjsmål.

Enligt statens centrala frökontrollanstalt råder det ej något som helst

tvivel om att en rationell och effektiv förädling inom landet av detta växtslag,

vilket kanske mer än de flesta andra kulturväxter är känsligt för påverkan

av odlingsförhållandena, skulle avsevärt kunna höja både kvantiteten

och kvaliteten av skördarna.

Lantbruksstyrelsen anför att, även om det i landet nu odlade potatissortimentet

medger en ur konsumenternas synpunkt tillfredsställande matpotatis,

sortimentet inte kan anses fylla befogade krav ur odlarnas syn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungt. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

punkt. Känsligheten för sjukdomar av olika slag är alldeles för stor, vilket

medför osäkerhet i odlingen och höga produktionskostnader.

Att hittills inom landet uppnådda förädlingsresultat är blygsamma torde

främst bero på att den svenska potatisförädlingsverksamheten arbetat med

alltför begränsade resurser. Någon möjlighet för en växtförädlare att finansiera

en potatisväxtförädling genom försäljning av originalvara utav

framställda sorter föreligger nämligen endast i ringa utsträckning, med

hänsyn till att uppdragning av en ny elit av en viss potatissort på grund av

potatisens förökning på vegetativ väg ofta företages av andra än förädlaren.

Vidare synes praktiskt värdefulla sorter vara svåra att framställa. Något

nämnvärt merkantilt intresse för växtförädlaren att förädla potatis föreligger

därför ej.

Att den svenska potatisodlingen snarast tillföres nya sorter, överlägsna

dem som nu finnes att välja mellan får enligt statens jordbruksnämnd anses

vara en av de grundläggande förutsättningarna för att strävandena att höja

den svenska potatisodlingens allmänna standard skall kunna leda till gott

resultat.

Behovet av att inom landet framställa nya, högt avkastande och ur konsumenternas

synpunkt fullgoda potatissorter får enligt Sveriges lantbruksförbund

anses vara angeläget och väl motiverat. Med vetskap om att landet

har en välmeriterad och avancerad växtforskning som till jordbrukets fromma

höjt värdet av odlingsmaterialet för praktiskt taget samtliga andra

akerbrnksvaxter, bör det vara hög tid att växtlörädlingens resurser även

inriktas på det för vårt land så betydelsefulla område som potatisen utgör.

I;rågan om förläggningen av den föreslagna förädlingsverksamheten

har särskilt diskuterats av styrelsen för statens växtskyddsanstalt,

vars flesta ledamöter härom anfört i huvudsak följande.

I argumenteringen för potatisförädlingens förläggning till Svalöv har erfarenheterna

från åren 1959—1960 av virusspridningen i Skåne åberopats

som en anledning till omprövning av lokalfrågan. Det måste dock erinras

om att den enorma virusspridningen år 1959 — vars konsekvenser blev

uppenbara påföljande år — närmast är att betrakta som en naturkatastrof

utan känt motstycke i varje fall under de sista 20—25 åren. Den är därför

alltför mycket en undantagsföreteelse för att i och för sig ha något egentligt

värde som motivering i ena eller andra riktningen när det gäller förläggningen

av potatisförädlingen. Erfarenheterna från åren 1959—1960

återger endast i mycket förstorad skala vad som även eljest är för handen,

nämligen att virusspridningen i sydligaste Sverige normalt är betydligt

starkare än i de mellersta och norra delarna av landet. Från växtskyddsanstaltens

sida har tidigare på begäran meddelats företrädare för ntsädesföreningen

vad som ur växtskyddssynpunkt kan finnas att andraga beträffande

potatisförädlingens lokalisering, varvid bl. a. framhållits att med

hänsyn till virussituationen en förläggning av potatisförädlingen till en ort

norr om Skåne avgjort vore att föredraga. Samtidigt har framhållits att en

förläggning till Skåne — om en sådan av organisatoriska och ekonomiska

skäl vore önskvärd inte är utesluten men att i så fall en motsvarande

större del av de för potatisförädlingen i dess helhet avsedda medlen måste

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

31

tas i anspråk för en ständigt fortgående virusbekämpning och sanering av

förädlingsmaterialet.

Utsädesföreningen har nu ansett de organisatoriska och ekonomiska skälen

väga så tungt, att den föreslagit att huvudparten av förädlingsverksamheten

rörande potatis skall förläggas till Svalöv. De därmed förenade riskerna

för förluster av värdefullt förädlingsmaterial till följd av virusinfektioner

skulle motverkas genom att parallellmaterial odlas på småländska

höglandet, där sannolikheten för virusinfektioner är betydligt mindre.

Växtskyddsanstaltens styrelse har förståelse för de av utsädesföreningen

anförda synpunkterna och vill inte motsätta sig förslaget beträffande förädlingens

lokalisering men vill samtidigt starkt understryka vikten av sistnämnda

anordning med odling av parallellmaterial under mera skyddade

förhållanden. Att denna kommer till stånd och ges erforderlig omfattning

är enligt styrelsens mening en ovillkorlig förutsättning för att en väsentligen

till Svalöv koncentrerad potatisförädling skall kunna framgångsrikt

bedrivas.

Styrelseledamoten Osvcild anför i särskilt yttrande, att förädlingsarbetet

bör utföras på en plats, där infektionen med virus är den minsta möjliga.

Enligt Osvalds uppfattning är de av utsädesföreningen anförda skälen inte

tillräckliga för att motivera en förläggning till en ur biologisk synpunkt så

olämplig plats som Svalöv.

Sveriges lantbruksförbund framhåller önskvärdheten av att, efter hand

som utvecklingen visar detta lämpligt, föreningens filialer och försöksstationer

i större utsträckning än vad som nu sker utnyttjas såsom försöksplatser

för potatis. Därvid ökas möjligheterna att under skiftande geografiska

förhållanden pröva nya sorter.

Lantbruksstyrelsen understryker lämpligheten av verksamhetens förläggning

till Svalöv med hänsyn till möjligheten att därvid utnyttja bl. a. befintliga

laboratorieresurser, varigenom investeringskostnaden kan hållas

avsevärt lägre än om verksamheten förlägges till annan ort.

1956 års matpotatisutredning finner det förtjänstfullt, att det genom valet

av Svalövs-alternativet blir möjligt för föreningen att rationellt lösa frågan

om en välbehövlig förstärkning av potatisavdelningens personella resurser,

och därvid i synnerhet att behovet av specialister kan bli tillgodosett utan

allt för höga kostnader. Av stor betydelse är också att investeringsbehovet

för en utbyggnad av potatisavdelningen begränsas.

Av anförda synpunkter på den föreslagna potatisförädling snämnden

må här följande återgivas.

Enligt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök synes

nämnden få alltför stora befogenheter i fråga om verksamhetens ledning,

eftersom nämnden — såvitt styrelsen kan finna — skulle komma att överta

huvuddelen av de uppgifter, som normalt bör tillkomma utsädesföreningens

styrelse.

Det synes inte motiverat att på detta sätt skapa eu särorganisation för

förädling av ett visst växtslag. Tvärtom synes en betydande risk kunna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

föreligga för att växtförädlingsverksamheten vid utsädesföreningen splittras

på ett olyckligt sätt.

Potatisförädlingsverksamhetens ledning synes i likhet med vad som är

fallet med annan växtförädlingsverksamhet vid Svalöv böra helt åvila föreningens

styrelse. Så länge nuvarande organisationsform består, bör vidare

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök i samordnande

syfte fastställa arbetsplanerna jämväl för potatisförädlingsverksamheten.

En organisation enligt anförda riktlinjer hindrar inte att bidragsgivare

till verksamheten beredes tillfälle till fri insyn i densamma och

möjlighet att framföra olika synpunkter. Anledning kan därför finnas att

bibehålla den föreslagna potatisförädlingsnämnden, men denna bör uteslutande

vara ett rådgivande organ.

Även styrelsen för statens växtskyddsanstalt anför betänkligheter mot att

befogenheter i föreslagen utsträckning tillägges nämnden.

Det anges att nämnden skall ha karaktär av sakkunnignämnd. Beträffande

tlera av de organisationer, som skulle vara representerade i nämnden,

ifrågasätter styrelsen dock om de inom sina led kan uppbåda erforderlig

sakkunskap rörande växtförädling, snarare torde det bli fråga om

sakkunskap rörande potatisfrågor i allmänhet. Under sådana förhållanden

kan det knappast vara lämpligt att nämnden skall ombesörja växtförädling

av potatis eller uppgöra arbetsplaner härför. Enligt styrelsens mening får

ifrågavarande stödjande organisationer full erforderlig insyn i förädlingsverksamheten

och möjligheter att göra sina önskemål gällande beträffande

denna, om nämndens befogenheter begränsas till att gälla överinseende

och rådgivning.

1956 års matpotatisutredning finner förståeligt att de enskilda företag,

som utlovat ekonomiskt bidrag åt potatisförädlingsverksamheten, önskar

beredas tillfälle att följa den av dem understödda verksamheten. Enligt

det remitterade förslaget till reglemente för nämnden synes det emellertid

avses att bidragsgivarna, genom sina ledamöter i denna nämnd, skall få

befogenheter därutöver. Utredningen framhåller betydelsen av att forskning

och försöksverksamhet av det slag varom här är fråga kan få bedrivas

så obundet som möjligt. Det måste enligt utredningen förutsättas, att

potatisförädlingsnämnden tar hänsyn till detta och nöjer sig med att skissera

allmänna riktlinjer för potatisförädlingen och att följa verksamheten

i stort.

Sveriges utsädes förening anför, att föreningen gärna ser att bidragsgivarna

genom representation i en särskild nämnd får möjlighet att framföra

sina synpunkter och önskemål på verksamhetens utformning. Föreningen

är helt införstådd med det framlagda förslaget till sammansättning

av nämnden och är även i stort sett införstådd med förslaget i vad avser

nämndens arbetsuppgifter. Dock förordas ,sådan ändring i reglementet för

nämnden, att nämnden skall inom potatisförädlingen äga utöva de befogenheter

i de i reglementet angivna delarna, som eljest tillkommer föreningens

förvaltningsutskott. Föreningen finner det ej lämpligt, att en viss gren av

föreningens verksamhet helt undandrages den till övervägande del av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

33

Kungl. Maj:t utsedda styrelsens inflytande och ansvar. Även med den sålunda

förordade ändringen — anför föreningen vidare — får nämnden

vittgående uppgifter och befogenheter avseende verksamheten med potatis,

dock med bibehållande av styrelsens ansvar framför allt i ekonomiskt avseende

för densamma.

Statens jordbruksnämnd framhåller angelägenheten av att potatisförädlingsnämnden

i görligaste mån lämnar rörelsefrihet åt de forskare och

försöksmän, som skall svara för förädlingsarbetet.

Ledamoten i statens jordbruksnämnd Lindskog förordar den ändringen

i det föreslagna reglementet för potatisförädlingsnämnden, att Svenska

lantmännens riksförbund och Sveriges potatisodlares riksförbund skall ha

att utse en gemensam ledamot.

Kooperativa förbundet finner lämpligt, att ledamotskap i potatisförädlingsnämnden

endast tillförsäkras — förutom Sveriges utsädesförening

de institutioner, som är villiga att lämna driftsbidrag till verksamheten.

Matpotatisutredningens promemoria rörande vissa frågor i ämnet

Våren 1959 överlämnade Sveriges utsädesförening en skrivelse till utredningen,

vari föreningen hemställde om utredningens stöd i strävandena att

säkra viss kostnadstäckning i samband med en planerad upprustning av

föreningens potatisförädling. På grundval av utsädesföreningens framställning

förberedde utredningen ett delbetänkande om den svenska potatisförädlingen

och dess framtida resurser, m. m. Arbetet med betänkandet

avbröts i början av år 1960, sedan det visat sig att de planer varpå utsädesföreningens

yrkande våren 1959 hade grundats var föremål för omprövning

inom föreningen. Under dessa förhållanden ansåg sig utredningen

böra avvakta den kommande utvecklingen.

Sedan utredningen anmodats avge utlåtande över de nu föreliggande

planerna beträffande en upprustning av växtförädlingsverksamheten på

potatisområdet, har det nyssnämnda utkastet till delbetänkande överarbetats

till en promemoria angående framställningen av nya potatissorter,

m. in. I promemorian behandlas såväl behovet av nya sorter som förutsättningarna

för att täcka detta behov, in. m. Vidare beröres den officiella

prövningen av potatissorter.

I en sammanfattande återblick på läget anföres i utredningspromemorian

följande.

Vid 1940-talets början odlades ett stort antal potatissorter i Sverige. Förväxlingar

av sorterna, sammanblandning mellan olika sorter och stark

inblandning av främmande sorter förekom ofta.

Utvecklingen sedermera har inneburit stora framsteg, såtillvida att sortimentet

begränsats och uppmärksamheten på potatisens sortrenhet skärpts.

Faktorer som bidragit härtill har varit åtgärder inom den statliga kontrollen

av utsädespotatis, tillkomsten av svensk sortlista för potatis samt, pa

senaste tid, SMAK:s aktiverade verksamhet. Fn ytterligare orsak till den

3 Iiihaag till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 117

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 dr 1961

gynnsamma utvecklingen på sortområdet ligger i den mera påtagliga efterfrågan

på speciella sorter, som under de senaste åren har börjat göra sig

gällande pa den svenska matpotatismarknaden. Utvecklingen i sistnämnda

avseende bär gått mycket snabbt och i dagens läge är efterfrågan i de större

tätorterna så gott som tullständigt inriktad på några få sorter med hög

sortbetingad konsumtionskvalitet. Det bar naturligtvis blivit nödvändigt

för de odlare, som odlar matpotatis för avsalu, att vid sortvalet ta hänsyn

till denna efterfiageriktning. I viss omfattning odlas dock fortfarande

sorter, som inte röner nämnvärd uppskattning bland konsumenterna eller

inom handeln, varjämte odlarnas uppmärksamhet på sortrenheten alltjämt

på många håll lämnar en hel del i övrigt att önska.

Vissa resultat från en på matpotatisutredningens initiativ år 1956 genomIÖ!d

sortinventering belyser vad här sagts. Enligt denna inventering upptog

ar 1956 de 15 mest odlade sorterna ca 83 procent av hela arealen matpotatis,

avsedd för höst- och vinterbruk, och de fem mest odlade sorterna

ca 62 procent av sagda areal. De fyra sorter, Bintje, King Edward, Magnum

Bonum och Mandel, som enligt vedertagen uppfattning har den bästa

sortbetingade konsumtionskvaliteten, upptog samtidigt ca 55 procent av

totala matpotatisarealen, varvid är att märka att de särskilt efterfrågade

sorterna Bintje och King Edward hade ryckt fram mycket kraftigt under

den närmast föregående 15-årsperioden. Andra sorter med i allmänhet

godtagbar konsumtionskvalitet odlades på ca 24 procent av arealen.

Under de ar som förflutit sedan inventeringen genomfördes torde en yterhgare

förskjutning ha ägt rum till förmån för de sorter, som uppvisar

bast konsumtionskvalitet. Vidare må påpekas, att dessa sorter torde motsvara

en storre andel av de i allmänna marknaden omsatta matpotaliskvantiteterna

än vad sorternas andel av odlingsarealen anger, enär dessa sorter

lampar sig särskilt väl för avsaluändamål på grund av efterfrågeinriktningen

Sammanfattningsvis torde kunna uttalas, att vårt matpotatissortiment

numera tar betecknas som fullt tillfredsställande från konsumentsypunkt.

bran producentsynpunkt uppvisar det nuvarande matpotatissortimentet

däremot allvarliga brister. De f. n. mest efterfrågade och mest odlade sorterna

har nämligen svag eller relativt svag sortbetingad produktionsförmåga

och, vad värre är, mycket dålig motståndskraft mot flertalet viktigare

potatissjukdomar. Självfallet inverkar detta menligt på odlingsresultatet.

For odlarna är det därför ytterst angeläget att snarast få tillgång på nya

sorter, som med högklassig konsumtionskvalitet förenar hög specifik avkastning

och god motståndskraft mot vissa sjukdomar.

Uppgiften att framställa nya potatissorter, vilka så väl som möjligt motsvarar

både konsumenternas och producenternas önskemål, faller på växtförädlingen,

bör så gott som alla de värdebestämmande egenskaperna hos

matpotatis är numera, både hos kulturpotatisen och hos närstående vilda

potatissorter, arvsanlag kända, som betingar den eftersträvade idealtypen.

Teoretiskt sett kan i varje fall det stora flertalet av dessa anlag kombineras

i en och samma sort. Genom de senaste årtiondenas utveckling har skapats

starkt förbättrade möjligheter för växtförädlingen att nå detta eftersträ

vade mål. Särskilt stora framsteg har gjorts på resistensförädlingens område

och i fråga om utnyttjande av vilda potatisarter. Samtidigt stäiler emellertid

den moderna, avancerade förädlingstekniken väsentligt ökade krav

pa potatisförädlarens resurser och nödvändiggör eu intim samverkan mellan

denne och specialister på andra arbetsområden, främst växtpatologi och

cvtologi.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr til dr 1961

35

Den svenska potatisförädlingen har hittills arbetat i relativt blygsam

skala och de erhållna resnltaten står i proportion härtill. Sortlistan upptar

f. n. endast två svenska sorter inom gruppen matpotatis, höst- och vinterpotatis,

och de^sa två sorter odlas på tillsammans endast ca 4 procent av

den totala arealen för sorter hänförliga till nämnda grupp. Den långt övervägande

delen av vår matpotatisproduktion är alltsa baserad pa utländskt

sortmaterial.

Numera bedrives potatisförädling i vårt land endast vid Sveriges utsadesförening

i Svalöv. Man har där länge i huvudsak arbetat enligt traditionella

metoder. Vissa förstärkningar av anslag och personal bär emellertid

under de senaste åren möjliggjort ganska omfattande metodikundersökningar,

främst på resistensförädlingens område. De nämnda förstärkningarna

till trots är den skala vari utsädesföreningen arbetar helt liten jämförd

med omfattningen av motsvarande verksamhet i flera andra, på växtförädlingsområdet

betydelsefulla länder.

Sortprövningen är ett nödvändigt sista led i framställningen av nya potatissorter.

Genom tillkomsten för ett tiotal år sedan av Samarbetskommittén

för potatisförsöksverksamheten har den officiella sortprövningen av

potatis i vårt land effektiviserats väsentligt.

Härefter redovisas i utredningspromemorian utredningens ställningstagande

och förslag enligt i huvudsak följande.

Tillgång på fullgoda sorter är av grundläggande betydelse, när det gäller

att framställa matpotatis av hög kvalitet. Dessvärre förenar inte någon

enda av de nu förekommande matpotatissorterna inom sig ens flertalet av

de för ett i olika avseenden gott resultat vid matpotatisodling mest avgörande

egenskaperna, nämligen hög konsumtionskvalitet och hög specifik

avkastning samt godtagbar sjukdomsresistens, framför allt kräftimmunitet.

Det är enligt utredningens åsikt synnerligen angeläget att vårt nuvarande

potatissortiment snarast kompletteras med nya matpotatissorter av sådant

slag. Det måste då övervägas i vilken grad uppmärksamheten för framtiden

skall koncentreras på utländska resp. svenska förädlingsresultat och även

i vad mån den svenska potatisförädlingens och sortprövningens kapacitet

kan behöva förstärkas.

Utredning anser att den nyorientering inom den utländska potatisförädlingen

som ägt rum, innebärande en ökad uppmärksamhet på konsumtionskvaliteten,

utgör ett fullgott skäl att alltjämt följa händelseutvecklingen

i andra länder. Härför talar för övrigt alltjämt bl. a. den omständigheten,

att de utländska förädlarna ofta arbetar med stora material, ur

vilka naturligtvis kan utkristalliseras sorter, som lämpar sig för svenska

odlingsförhållanden.

I detta sammanhang är det på sin plats att något närmare belysa innebörden

av det miljöberoende, som så ofta medför att en potatissorts värde

varierar starkt mellan olika geografiska områden. En särskilt viktig faktor

är härvid dagslängden. I princip är potatisen med avseende på knölsättningen

eu s. k. kortdagsväxt, d. v. s. den börjar knölsättningen tidigt, när

den växer i ett ljusklimat med relativt korta dagar och långa nätter. Vissa

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

sorter är emellertid mera neutrala för dagslängden och kan med framgång

odlas, äyen i ett ljusklimat med relativt långa dagar. Ett urval, som sker

vid förädlingsstationer belägna pa sydligare breddgrader, eliminerar lätt de

sorter, som med hänsyn till dagslängdsreaktionen är särskilt värdefulla i

vårt klimat. Svårigheten att finna sorter, som vid odling i övre Norrland

far normal stärkelsehalt och ej blötkokar, sammanhänger sannolikt härmed.

Likartade problem finnes också i andra avseenden. De extrema betingelser

ur bl. a. vattenförsörjningssynpunkt, som kännetecknar de skånska

sandjordarna, ställer sålunda mycket speciella krav på sorternas egenskaper,

vilka på intet sätt kommer till uttryck, om urvalet sker på en försöksstation

med andra miljöförutsättningar.

Av vad här sagts följer att en förläggning av urvalet i förädlingsmaterialet

till de viktiga odlingsdistrikten i vårt eget land ger väsentligt ökade

möjligheter att välja ut sorter, som är väl anpassade till de skiftande odlingsförhållandena

inom olika områden. En annan fördel med sådan förläggning

av urvalet är att de svenska förädlarna har möjlighet att ta särskild

hänsyn till de speciella konsumentkraven på den svenska potatismarknaden.

Under dessa omständigheter måste, enligt utredningens åsikt,

den säkrast framkomliga vägen för att lösa vår matpotatisproduktions sortproblem

anses gå genom svensk potatisförädling. För att praktiskt betydelsefulla

framsteg skall kunna påräknas inom rimlig tid är det enligt utredningens

uppfattning nödvändigt att förstärka arbetsresurserna för denna

förädlingsgren väsentligt. Utredningen förordar för sin del att åtgärder

med detta syfte snarast vidtages.

Prövningen i vårt land av nya potatissorter hedrives, enligt utredningens

mening, på ett tillfredsställande sätt av Samarbetskommittén för potatisföröksverksamheten.

Nagon anledning att företaga omläggning av denna

verksamhet synes ej föreligga och den torde även, åtminstone tills vidare,

böra bibehållas i oförändrad omfattning. Det får förutsättas att samarbetskommittén

till vederbörande instanser inkommer med yrkanden om ökade

anslag, i den mån detta bedömes vara nödvändigt för att en ändamålsenlig

sortprövning av potatis skall kunna upprätthållas.

IV. Redogörelse för Svensk matpotatiskontrolls verksamhet

I en från SMAK i dagarna inkommen skrivelse har framlagts i huvuddrag

följande redogörelse och synpunkter beträffande organisationens verksamhet

och erfarenheter sedan den ombildades år 1959.

Kungl. Maj.ds kungörelse angående kvalitetsbenämning på matpotatis

(nr 187/1959) stadgar, att »till människoföda avsedd potatis må ej saluhållas

eller försäljas under benämning som angiver eller antyder att varan

är av särskilt god beskaffenhet, med mindre den är försedd med det för

Svensk matpotatiskontroll såsom varumärke registrerade SMAK-märket».

Kungörelsen ifråga trädde i kraft den 1 oktober 1959. Det ligger i sakens

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

37

natur, att det under den tid som sedan dess förflutit icke varit möjligt att

vinna de erfarenheter som behövs för att mera slutgiltigt kunna bedöma

verkningarna av det anförda stadgandet eller av den kontroll- och upplysningsverksamhet,

som Svensk matpotatiskontroll bedrivit. Vissa erfarenheter

har emellertid vunnits, av både positiv och negativ art, vilka lämpligen

bör redovisas redan vid denna tidpunkt.

Kontrollverksamheten

Vid ett bedömande av den omfattning, som SMAIv:s kvalitetskontroll och

klassificeringsverksamhet erhållit under de senaste åren bör hänsyn givetvis

tagas till potatisskördens storlek och beskaffenhet dessa år.

År 1959 var skörden jämförelsevis liten och särskilt de tidigare rapporterna

rörande densamma gav anledning till farhågor för att efterfrågan på

potatis av en kvalitet motsvarande SMAK-prima måhända icke skulle kunna

tillgodoses. SMAK nödgades därför under denna säsong iakttaga en viss

återhållsamhet i propagandan för SMAK-märkt potatis. Icke desto mindre

skedde under säsongen 1959/60 en betydande ökning av SMAK:s kontrollverksamhet.

Försäljningen av kontrollmaterial motsvarade efter vederbörliga

justeringar för utgående lager hos förpackarna en kontroll av ca 36 600

ton, vilket innebar en ökning i jämförelse med föregående säsong med 53

procent. Särskilt markerad var ökningen ifråga om försäljningen inom detaljhandeln

av SMAK-märkta påsförpackningar. Speciellt gällde detta i

Stockholm.

Svårigheterna att tillgodose efterfrågan på fullgod matpotatis inom landet

ledde till alt import av potatis ägde rum redan tidigt under säsongen

1959/60. Längre fram under säsongen befanns även den importerade

potatisen i stor utsträckning behäftad med sådana kvalitetsbrister att den

icke kunde godkännas för SMAK-märkning. Under senare delen av februari

och i början på mars 1960 måste denna därför successivt upphöra.

År 1960 blev potatisskörden mycket stor men de ogynnsamma väderleksförhållandena

gav anledning till farhågor för brister i kvalitetsliänseende.

Det visade sig emellertid att efterfrågan på potatis av en kvalitet motsvarande

fordringarna för SMAK-prima kunde tillgodoses nästan helt med

svensk potatis fram till årsskiftet 1960/61. Under tiden därefter har viss

import av potatis ägt rum. Trots de kvalitetsskador på 1960 års skörd, som

följde av väderleksförhållandena, har emellertid förhållandevis betydande

kvantiteter svensk potatis kunnat SMAK-märkas även under de första

månaderna 1961.

Den ökning av SMAK-märkningens omfattning, som skedde under säsongen

1959/60, har fortsatt under innevarande säsong. Redan vid utgången

av januari månad hade betydligt större kvantiteter potatis SMAK-märkts

än under hela säsongen 1959/60 såsom närmare framgår av följande sammanställning,

som baseras på uppgifter om försäljningen av kontrollmaterial,

justerade med hänsyn till inneliggande lager av sådant material hos

förpackarna.

Med hänsyn t ill att säsongen för SMAK-märkning i år kan väntas bli

längre utsträckt än fallet var 1960, torde ökningen bli betydligt större än de

i tabellen angivna siffrorna ger vid handen.

Den utvidgning av kontrollverksamheten, som ägt rum, har möjliggjorts

genom att SMAK på hösten 1959 erhöll eget laboratorium. Detta började

sin verksamhet i oktober 1959 och under säsongen 1959/60 utfördes där

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

Avser

tiden

Stickprovskontroll

Utvidgad

kontroll3

ton

Småförpack-

ningar* 1 *

ton

Storförpack-

ningar3

ton

Totalt

ton

1 juli 1959—

30 juni 1960

19 900

4 500

12 200

36 600

1 juli 1960—

31 jan. 1961

28 900

3 700

17 400

50 000

1 Märkning av påsar, vanligen 2, 2,5, 3 och 5 kg.s förpackningar.

2 25- och 50 kg:s förpackningar avsedda för direktförsäljning inom detaljhandeln.

3 Kontroll vid källan av hela partier. Användes av storförbrukare, exempelvis vid den

militära upphandlingen.

ca 1 600 analyser. Under innevarande säsong har hittills — under tiden

juli 1960—20 mars 1961 — utförts ca 1 330 analyser. Härutöver har SMAK

haft heltidsanställda besiktningsmän placerade hos vissa större förpackare.

I övrigt har liksom tidigare tjänstemän hos hushållningssällskapen efter

överenskommelse med sällskapen anlitats som besiktningsmän.

Synpunkter på kungörelsens tillämpning

Då kungörelsen angående kvalitetsbenämning på matpotatis trädde i

kraft den 1 oktober 1959, förmärktes på åtskilliga håll, särskilt inom handeln,

en betydande osäkerhet rörande innebörden av stadgandet att potatis

ej må saluhållas eller försäljas under benämning som angiver eller antyder

att varan är av särskilt god beskaffenhet, med mindre den är försedd med

det för Svensk matpotatiskontroll såsom varumärke registrerade SMAKmärket.

I syfte att vinna klarhet härom har Svensk matpotatiskontroll till

åtal anmält tre fall av annonsering, som ansetts klart strida mot dessa bestämmelser.

I fråga om ett relativt stort antal fall av annonsering, som icke

heller ansetts stå i överensstämmelse med kungörelsen, har skriftligt påpekande

härom gjorts till annonsörerna.

I det ena av de tre fall, där åtal väckts hade potatis annonserats såsom

varande av »absolut toppkvalitet». I det andra fallet betecknades den saluförda

potatisen som »kontrollerad potatis», i det tredje som »kvalitetspotatis».

Av de tre åtalen har SMAK:s talan ogillats i de båda första fallen.

I det första fallet fann rådhusrätten att svaranden väl i den ifrågavarande

annonsen lovordat av honom saluförd matpotatis men att han därvid icke

använt uttryck som framstår som sådan benämning som omförmäles i den

av åklagaren åberopade kungörelsen. I det andra fallet anfördes att rådhusrätten

icke fann att svaranden genom att angiva, att potatisen varit kontrollerad,

därigenom angivit eller antytt att potatisen varit av särskilt god

beskaffenhet.

I de båda första fallen har SMAK överklagat rådhusrätternas utslag hos

vederbörande hovrätt. Något utslag från hovrätt föreligger emellertid ännu

icke. Från organisationens sida har ifrågasatts om de förpackare, som hittills

varit villiga att påtaga sig den extra kostnad, som den med SMAKmärkningen

förenade kontrollen betingar, i fortsättningen blir villiga att

göra detta, därest potatis kan utbjudas såsom varande av »absolut toppkvalitet»

utan att ha underkastats sådan kontroll. Ur konsumentsynpunkt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

skulle det enligt organisationen uppenbarligen också vara i hög grad otillfredsställande

om så skulle bli fallet. Beträffande det andra av de tva relaterade

fallen har tillkommit en ytterligare synpunkt. Det ifrågavarande

potatispartiet utgjordes av importerad potatis och var försett med certifikat

av Statens Plantetilsyn i Danmark. Dylikt certifikat avser en sundhetskontroll,

jämförbar med den kontroll som här i landet utövas av statens

växtskyddsanstalt. Sistnämnda kontroll syftar ju endast till att förhindra

import av växter och växtprodukter, som är infekterade av skadedjur eller

växtsjukdomar, som det är angeläget att hålla utanför landets gränser och

utgör icke något hinder för import av exempelvis potatis av vitt skiftande

kvalitetet. SMAK har med bestämdhet hävdat att konsumenten som köper

»kontrollerad potatis» icke inlägger denna betydelse i ordet kontrollerad

utan utgår ifrån att potatisen varit underkastad kvalitetskontroll och därvid

befunnits motsvara vissa kvalitetskrav. Vidare har hävdats att om allenast

den omständigheten att potatis varit föremål för någon slag av kontroll

skulle utgöra tillräckligt skäl för att densamma kan utbjudas som »kontrollerad

potatis» skulle i själva verket all importerad potatis, oavsett de veterligen

mycket betydande växlingarna i kvaliteten, kunna utbjudas som »kontrollerad

potatis», eftersom all importerad potatis blir föremål för kontroll

av statens växtskyddsanstalt.

Upplysningsverksamheten

Genom de ökade resurser som ställts till förfogande under de båda senaste

åren, har SMAK:s upplysningsverksamhet kunnat avsevärt utvidgas.

Densamma har i främsta rummet inriktats på att framställa upplysningsmaterial

i potatisfrågor och ställa detta till odlare-, handels- och konsumentorganisationernas

förfogande samt stimulera dem att ge det största

möjliga spridning. Härutöver har SMAK:s egen personal i största möjliga

utsträckning medverkat med föredrag och demonstrationer av olika slag

inför större grupper.

Vid början av säsongen 1959/60 utarbetades en folder rörande SMAK :s

organisation och uppgifter samt grunderna för kvalitetsklassificeringen av

potatis. Densamma trycktes i 500 000 ex. och spreds i huvudsak genom

handelns organisationer. Vid början av innevarande budgetår utarbetades

en broschyr, rubricerad SMAK-nytt, vilken spreds i sammanlagt 1 600 000

ex. I samband med kurser för butikspersonal har vidare en kortare instruktionsskrift

rörande grunderna för SMAK:s verksamhet sammanställts. Densamma

har utgivits i eu stencilerad upplaga om 6 000 ex. och kommit till

vidsträckt användning inom handeln och skolorna. Härutöver kan i detta

sammanhang nämnas en butiksskylt, avsedd som propaganda för SMAKmärkt

potatis, vilken framställts i 10 000 ex. och ställts till handelns förfogande

till subventionerat pris.

Som hjälpmedel i den mera utåtriktade upplysningsverksamheten började

redan på våren 1960 i samarbete med Solfilm inspelningen av två

filmer rörande potatis, av vilka den ena främst riktar sig till producenterna

medan den andra närmast är avsedd för upplysningsverksamheten inom

handeln och bland konsumenterna. Den förstnämnda blev färdig i början

på år 1961 och har redan rönt mycket stor efterfrågan. Den andra föreligger

färdig för visning i slutet på mars i år. Vidare har eu färgbildserie

rörande potatis sammanställts, vilken kommit till stor användning framför

allt i skolor av olika slag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 dr 1961

Frågor rörande potatisens kvalitet samt SMAK* verksamhet har under

de senaste aren varit föremål för stor publicitet i såväl dagspress som

foremngs- och branschtidskrifter. Publiciteten i dagspressen har varit särsknt

omfattande i anslutning till de kvalitetsundersökningar av matpotatis

som SMAK verkställt i ett antal städer. Dessa undersökningar har tillgått

sä att SMAK* besiktningsmän i ett antal slumpvis utvalda butiker inköpt

potatisprov vilken därefter klassificerats å SMAK* laboratorium enligt de

av antbruksstyrelsen fastställda reglerna. De härvid erhållna resultaten

ar delgivits representanter för handeln och därefter publicerats i pressen.

Den belysning av den till konsumenten försålda potatisens faktiska kvalitet,

som hängenom erhållits, har tilldragit sig stor uppmärksamhet och påtagligt

bidragit till att öka efterfrågan på och intresset för SMAK-märkt potatis.

K

Vissa av dessa undersökningar har föreslagits i samarbete med statens

pris- och kartellnamnd, som inhämtat och bearbetat uppgifter om inköpsoch

försäljningspriser på potatisen samtidigt som SMAK företagit kvalitetsundersokningar.

Det har därvid i regel visat sig att prisskillnaden i handeln

mellan bättre och sämre potatis är mycket liten eller t. o. in. obefintlig

Dessa förhållanden har närmare belysts genom meddelanden från pris- och

kartellnämnden, som erhållit en betydande publicitet.

Sammanfattning

Under de båda senaste åren har försäljningen av SMAK-märkt potatis

okats avsevärt. I samband härmed har en påtaglig förbättring av matpotatisens

kvalitet ägt rum. Förhållandena är emellertid mycket olika på olika

hall i landet. Vid de marknadsundersökningar, som SMAK verkställt, har

på vissa håll en mycket stor del av den försålda potatisen visat sig icke ens

motsvara kvalitetskrav, som uppställts för av Sveriges lantbruksförbund

noterad ordinär matpotatis. I regel har emellertid marknadsundersökningarna

och i anslutning därtill anordnade överläggningar med handeln och

andra upplysmngsåtgärder resulterat i att försäljning av SMAK-märkt potatis

påbörjats eller utvidgats på ifrågavarande orter. Beträffande den på

bredare front lagda upplysningsverksamheten har förutsättningarna för

densamma i hög grad förbättrats bl. a. genom de båda filmer, som färdigställts

under året samt genom den vidgade kontakt med konsumenternas

och handelns organisationer, som nu erhållits.

V. Departementschefen

Spörsmålet hur eu allmän och bestående förbättring av den i landet salubjudna

matpotatisens kvalitet skall kunna uppnås har ägnats särskild uppmärksamhet

under senare år. Flera förslag i ämnet har också framlagts av

1956 års matpotatisutredning. I anslutning till utredningens första delbetänkande

föreläde Kungl. Maj:t riksdagen en proposition angående vissa

åtgärder i kvalitetsförbättrande sytte. Riksdagen biföll propositionen (prop.

1959:35; JoU 1959: 12; rskr. 1959: 148). Därigenom avsågs att påverka utvecklingen

mot en höjd genomsnittsnivå på den marknadsförda matpotatisen

och en sanering av potatismarknaden. Fn central plats bland de be
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

slutade åtgärderna för en höjning av den salubjudna matpotatisens kvalitet

intog tillkomsten av ett författningsmässigt grundat marknadsskydd för fullgod

potatis. Marknadsskyddet skapades genom ett förbud att saluhålla eller

försälja potatis, som är avsedd till människoföda, under benämning som

anger eller antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet, med mindre

den är försedd med det för organisationen Svensk matpotatiskontroll

(SMAK) såsom varumärke inregistrerade SMAK-märket. b rån riksdagens

sida framhölls vikten av att Kungl. Maj:t följde tillämpningen av förenämnda

bestämmelse samt att, om denna senare skulle visa sig inrymma

vissa luckor, Kungl. Maj:t utfärdade erforderliga kompletterande föreskrifter

i ämnet.

Det sålunda införda marknadsskyddet för garanterat fullgod matpotatis

synes ha lett till en, i vart fall på vissa håll och under vissa tider, ej obetydlig

förbättring av den saluförda potatisens kvalitet. Till detta resultat har i stor

utsträckning bidragit de insatser SMAK gjort genom stickprovskontroller,

informationsverksamhet i skilda former, m. m. Av SMAKis i det föregående

återgivna redogörelse för dess verksamhet sedan sommaren 1959 framgar

att försäljningen av kontrollerad matpotatis varit betydligt mer omfattande

under första hälften av innevarande försäljningssäsong än under hela den

föregående. Det är min förhoppning att denna utveckling skall fortsätta

och att SMAK-.s verksamhet skall kunna ytterligare vidgas och intensifieras

till gagn för såväl konsumenter som odlare. Jag är beredd att snarast till

Kungl. Maj:t återkomma till spörsmålet om sådan jämkning av reglerna att

den åsyftade kvalitetsförbättringen på matpotatisen kan uppnås därest de

vidare erfarenheterna av nuvarande bestämmelser så skulle motivera.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit,

att under anslaget Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis

jämväl för nästa budgetår skall anvisas 15 000 kronor till SMAK:s

allmänna verksamhet samt 75 000 kronor att jämte 50 000 kronor av införselavgiftsmedel

disponeras för fortsatt upplysningsverksamhet.

I propositionen 1959: 35 nämnde jag, att försök och forskning självfallet

kunde effektivt bidraga till en förbättring av matpotatisens kvalitet. Vidare

uttalade jag i propositionen 1959: 138 rörande den resistensbiologiska

forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation m. m., att frågan om

resistensförädlingen avseende potatis borde bedömas i ett senare sammanhang

och sedan matpotatisutredningen hunnit taga närmare ställning i ärendet.

Utredningen tog vid kontakter med Sveriges utsädesförening del av planer

på en upprustning av den töreningens förädlingsverksamhet, som syftar

till att framvinna nya, till svenska förhallanden bättre anpassade potatissorter.

Vissa undersökningar i fråga om denna verksamhets lokalisering

och finansiering ledde sedermera till att överläggningar upptogs inom jordbruksdepartementet

mellan berörda parter och att därefter ett förslag till

lösning kunde framläggas för sedvanlig remissbehandling.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

Departementsförslaget avser att förädlingsverksamheten på potatisområdet

skall bland annat med hjälp av driftsbidrag från företag intresserade

av dylik verksamhet — erhålla kraftigt ökade resurser i fråga om

såväl utrustning och anläggningar som personal. Den centrala verksamheten

skall enligt förslaget förläggas till Sveriges utsädesförening i Svalöv,

varvid där befintliga resurser av angivet slag kan utnyttjas i stor utsträckning.

Vidare skall Tagels gård vid Smålands Rydaholm jämte vissa

föreningens filialer och försöksstationer, bland annat de i övre Norrland, användas

i verksamheten. De erforderliga nybyggnadsarbetena — av föreningen

kostnadsberäknade till omkring 375 000 kronor — avser växthus

och laboratorier samt lagerhus m. m. Utrustningskostnaderna har beräknats

till cirka 125 000 kronor. Personalförstärkningarna skall omfatta växtpatologisk,

kemisk och cytologisk expertis samt en fältassistent. De totala avlönings-

och driftskostnaderna har av föreningen uppskattats till i runt tal

250 000 kronor per år. Med hänsyn till vad som redan nu användes av statsmedel

för föreningens potatisförädling bör sist angivna belopp emellertid

minskas med cirka 35 000 kronor.

Beträffande finansieringen av investeringskostnaderna har i departementsförslaget

förutsatts, att medel härför skall kunna ställas till förfogande

ur det belopp om 700 000 kronor av inflytande införselavgifter för

potatis, som enligt beslut av 1959 års riksdag (prop. 147; JoU 29; rskr. 283)

varje regleringsår under nuvarande avtalsperiod får användas för att främja

fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen och förbättra

kvaliteten på matpotatis. Redan har av medel hänförliga till regleringsåren

1959/60 och 1960/61 reserverats sammanlagt 250 000 kronor för att delvis

täcka de åsyftade investeringskostnaderna. Vad angår avlönings- och driftskostnaderna

har dessa förutsatts komma att, i vart fall under de närmaste

åren, till större delen bestridas av de förut berörda bidragen från vissa

av verksamheten intresserade företag. Som framgår av de i det föregående

redovisade remissvaren från Svenska sockerfabriks aktiebolaget.

Kooperativa förbundet och Svenska lantmännens riksförbund är dessa företag

beredda att under åren 1961—1965 var för sig lämna bidrag å 50 000 kronor

per år till att täcka ifrågavarande löpande utgifter. Härutöver erforderliga

driftsmedel har avsetts komma att tillskjutas ur andra för utsädesföreningen

tillgängliga medel.

De bidragslämnande företagen har utgått från den förutsättningen, att

de skall kunna ha kontakt med den av dem stödda förädlingsverksamheten

genom representanter i en till utsädesföreningen knuten, för ändamålet

särskilt tillskapad nämnd, som ges vissa avgränsade befogenheter. Inom

den ekonomiska ram utsädesföreningens styrelse godkänner skall jämlikt

departementsförslaget denna nämnd äga uppgöra arbetsplaner, utöva

insyn i verksamheten samt behandla eljest på föreningens styrelse ankommande

frågor rörande uppförökning och distribution av nya potatis
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

sorter. Som självskriven ordförande i nämnden avses föreståndaren för

utsädesföreningens anstalt fungera.

En intensifierad förädlingsverksamhet med sikte på att framställa nya,

högt avkastande och ur konsumenternas synpunkt fullgoda potatissorter

finner jag i likhet med samtliga instanser som uttalat sig i ärendet vara en

mycket angelägen uppgift. Att den svenska potatisodlingen snarast tillföres

nya, bättre sorter måste nämligen, såsom understrukits i remissvaren, vara

en viktig förutsättning för att strävandena att höja den svenska matpotatisens

allmänna standard skall på sikt krönas med framgang.

Den föreslagna organisationen av en av Sveriges utsädesförening bedriven,

kraftigt ökad förädlingsverksamhet på området finner jag i allt väsentligt

ändamålsenlig. Genom att den centrala verksamheten förlägges till

Svalöv, där föreningens huvudanstalt är belägen, vinnes såsom i allmänhet

påpekats åtskilliga fördelar ur organisations- och kostnadssynpunkt. Särskilt

förtjänar de därigenom förbättrade möjligheterna att utnyttja vissa

specialister och laboratorieresurser att omnämnas. Vad beträffar de från

visst håll anförda farhågorna vid eu förläggning av förädlingsverksamheten

till Skåne med hänsyn till där rådande situation på växtsjukdomsområdet,

förefaller dessa överdrivna. Den till växthus hänförliga verksamheten

synes sålunda ej behöva nämnvärt påverkas av den ifrågavarande

sjukdomsförekomsten. Genom att förlägga fältmässiga alternativodlingar

till andra delar av landet — småländska höglandet och eventuellt övre Norrland,

där situationen beträffande utsädets sundhet utan tvekan är tillfredsställande

— finnes goda skäl att förmoda att verksamheten skall kunna

fortgå relativt störningsfritt. Ej heller andra skäl, som från samma håll

anförts mot genomförandet av den föreslagna upprustningen finner

jag bärande. Även om jag anser att ett nära samarbete bör etableras med

växtförädlingsinstitutionerna i övriga nordiska länder, kan jag liksom vederbörande

svenska intressenter inte finna det tillrådligt att låta det under

alla omständigheter angelägna inhemska upprustningsprogrammet fördröjas

av ytterligare organisatoriska undersökningar. Vid utbyggnaden av

vårt lands förädlingsverksamhet på potatisområdet bör dock tillses att möjligheterna

till internationell samordning inte begränsas.

Potatisförädlingen vid utsädesföreningen är, liksom övrig förädlingsverksamhet

vid föreningen, avsedd att utövas på grundval av försöksplaner, som

fastställes av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Det ekonomiska ansvaret för potatisförädlingen ävensom exempelvis

ärenden angående antagande och avskedande av personal skall, fortfarande

i likhet med vad som nu allmänt gäller för föreningens verksamhet,

åvila föreningsstyrelsen. Den direkta ledningen av det praktiska förädlingsarhetet

i fråga om potatis skall handhas av härför särskilt kompetenta,

hos föreningen anställda vetenskapsmän. Departementsförslaget att en särskild

sakkunnignämnd, vari ingår bland andra representanter för bidrags
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

givarna, skall deltaga i planeringen m. in. av potatisförädlingen vid utsädesföreningen

finner jag böra biträdas såsom en rimlig avvägning mellan

olika berörda intressen.

Vad i departementsförslaget sagts angående finansieringen av den intensifierade

växtförädlingen beträffande potatis ansluter jag mig till. Ställningstagandet

till hur utsädesföreningens egen medelsdisposition för potatisförädlingen

i framtiden väsentligen skall ordnas bör göras beroende av

1960 års Svalövsutrednings pågående undersökningar och av det för riksdagen

nyligen framlagda förslaget till system för finansiering delvis av

landets växtförädling genom uttagande av särskild växtförädlingsavgift.

Därför föreslår jag att föreningen tills vidare för tiden fram till den 1 oktober

1962 skall för bestridande av driftskostnader tilldelas ett belopp av

50 000 kronor ur de för matpotatis influtna införselavgiftsmedlen, varvid

detta belopp ej bör inräknas inom den ram å 700 000 kronor, som förut

nämnts.

Därest riksdagen inte har något att erinra däremot, torde Kungl. Maj:t

böra tilldela Sveriges utsädesförening medel av influtna eller inflytande

intörselavgifter för potatis i enlighet med vad i det föregående angivits till

alt delvis täcka föreningens investerings- och driftsutgifter i dess förädlingsverksamhet

beträffande potatis.

En förbättring av potatisutsädets beskaffenhet utgör ett viktigt led i arbetet

på att höja kvaliteten på den matpotatis som saluföres. Utsädets

sort och resistens mot sjukdomar har avgörande inflytande på skördens

storlek och kvalitetsegenskaper. För att trygga tillgången på fullgod

potatis erfordras i hög grad medverkan av landets odlare. En intensiv och

välorganiserad upplysningsverksamhet för ökad användning av kontrollerat

utsäde har redan prövats. Verksamheten har emellertid inte lett till det åsyftade

resultatet. Det synes tyvärr som om åtskilliga odlare förbiser inte bara

betydelsen av att i rationellt bedriven potatisodling kontinuerligt förnya utsädet

utan även den stora vikten av att nyanskaffa utsäde av garanterat god

kvalitet. I likhet med matpotatisutredningen finner jag därför att nya och

effektivare åtgärder fordras för att nå en tillfredsställande förbättring av

kvaliteten på potatisutsädet.

Vad utredningen föreslagit i syfte att förbättra utsädets kvalitet innebär

bland annat att obligatorisk statsplombering införes beträffande utsädespotatis

enligt regler med nära anknytning till bestämmelserna om frivillig

statsplombering. Förslaget i fråga har vunnit stöd hos många remissinstanser,

medan däremot bland annat kommerskollegium och vissa handelskamrar

avstyrker detsamma. För egen del anser jag tiden ännu inte inne att låta

den av Kungl. Maj:t nyligen i annat sammanhang föreslagna författningen

angående obligatorisk statsplombering av utsädesvara — vilken författning

tills vidare endast avser stråsäd och trindsäd — även omfatta potatisutsäde.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1961

45

En dylik åtgärd synes böra anstå tills erfarenhet vunnits av nyssnämnda

nya bestämmelser och tills effekten kunnat bedömas av de förslag jag i det

följande framlägger.

Såsom utredningen konstaterat har lagen den 14 juni 1928 (nr 289) angående

handel med utsädesvaror, den s. k. frölagen, varit av stor betydelse

som stöd åt köparna av sådana utsädesvaror som lagen åsyftar. Lagen gäller

ej i fråga om potatisutsäde. En reglering av handeln med utsädespotatis bör

emellertid enligt min mening införas nu och då i viss mån i anslutning till

frölagens bestämmelser. Oaktat marknaden för potatisutsäde i mycket skiljer

sig från den för handel med annat utsäde, bör en sådan reglering av utsädeshandeln

på potatisområdet åstadkommas, att även den ger köparenodlaren

viss trygghet beträffande varans beskaffenhet. Utsädespotatis, som

är avsedd för avsalu, bör i enlighet härmed ställas under kvalitetskontroll

och minimifordringar införas beträffande ifrågavarande utsädes sort och

kvalitet. Kvalitetskraven anser jag böra i huvudsak anknytas till de kvalitetsbestämmelser

som gäller som villkor för statsplombering. De för en dylik

reglering erforderliga bestämmelserna torde vara av den art att de kan utfärdas

av Kungl. Maj:t utan riksdagens hörande. Utsädesfrågornas nära

samband med övrig växtförädling, den stora mängden odlare, köpare och

säljare som beröres av författningen av dennas inte blott tillfälliga karaktär

talar emellertid för att författningen underställes riksdagen till antagande.

För att få önskvärd smidighet i tillämpningen och tillfredsställa behovet av

snabb anpassning vid ändrat skördeläge bör Kungl. Maj:t fastställa de närmare

kvalitetsfordringarna samt i lämplig utsträckning överlåta på lantbruksstyrelsen

att utforma detaljerna beträffande dessa fordringar. Bemyndigandet

för Kungl. Maj:t torde alltså böra innefattas i en särskild förordning

med vissa bestämmelser om utsädespotatis. Erforderliga tillämpningsföreskrifter

synes böra intagas i en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse.

För att åstadkomma den behövliga saneringen av potatisutsädet i landet

bör, enligt min mening, uppställas som huvudprincip att här i riket skördad

potatis skall för att få utbjudas eller säljas till utsäde antingen fylla kraven

på lägsta statsplomberingsklass eller utgöra ett års efterodling grundlagd

på dylikt utsäde. Riksdagens förenämnda bemyndigande synes böra innefatta

rätt för Kungl. Maj:t att föreskriva kvalitetsfordringar beträffande

grundutsädet till den odling varifrån utsädespotatisen skördas.

En väsentlig faktor vid produktion av fullgott potatisutsäde är fältbesiktningsförfarandet.

Ett par remissinstanser, som uttalat sig i anledning

av matpotatisutredningens ifrågavarande delbetänkande, framhåller att

myndigheterna bör söka verka för eu ökning av den fältbesiktigade arealen.

Jag delar denna uppfattning. Vid fältbesiktning kan nämligen fastställas utsädesodlingens

tillstånd under växttiden beträffande såväl sortäkthet som angrepp

av sådana sjukdomar, som kan fastställas med ledning av plantornas

utseende. Det synes därför böra av Kungl. Maj:t kunna föreskrivas att ut
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

sädesodling skall vara fältbesiktigad minst en gång för att skörden sedan

skall kunna utbjudas eller säljas som utsädespotatis. Erfarenheter som

vunnits inom bland annat växtskyddet utvisar även att utsädesodlingens belägenhet

samt avstand till andra odlingar och dylikt är ägnade att påverka

utsädets beskaffenhet. Det torde därför vara lämpligt att omförmälda förordning

innefattar möjlighet för Kungl. Maj.t att, då förutsättningar härför

finnes, ställa fordringar även på odlingens belägenhet.

I fråga om det marknadsförda bruksutsädet hör enligt min uppfattning

krävas att det uppfyller vissa minimifordringar beträffande sortäkthet,

sortrenhet, storlekssortering samt frihet från skador, växtsjukdomar och

skadedjur. I den mån dessa fordringar inte låter sig kontrolleras vid fältbesiktning

av utsädesodlingen, kan så ske vid undersökning av den sorterade

skörden. Då således utsädespotatisens kvalitet torde kunna bestämmas

någorlunda fullständigt endast genom eu kombination av fältbesiktning

av den växande grödan och analys av skörden, synes det nödvändigt,

att även sådan analys göres obligatorisk genom att i kvalitetsfordringarna

medtages vissa krav på knölskördens egenskaper. I förordningen torde därför

böra ingå ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att fastställa minimikrav

jämväl i sistnämnda hänseende.

I likhet med vad som till jordbrukarnas skydd föreskrivits beträffande

andra utsäden, fodervaror m. in. bör i förordningen stadgas förbud att, med

undantag för statsplomberad vara, till utsäde utbjuda eller sälja annan

potatis än den som uppfyller fastställda minimikrav. Även om dessa krav

bör gälla all utsädespotatis synes, med hänsyn till de särbestämmelser som

importpotatisen föranleder, förbudet i fråga böra avse svenskodlad vara. De

erfarenheter, som gjorts från marknaden med matpotatis sedan bestämmelserna

om SMAK-märkning av sådan potatis infördes och för vilka en kortfattad

översikt lämnats i det föregående, ger anledning till skärpt vaksamhet

mot möjligheter att bryta mot förbudsbestämmelsens andemening. Redan

varje antydan i reklam eller vid saluhållande eller leverans av innebörd att

potatisen är lämpad till utsäde bör vara otillåten i den mån varan inte uppfyller

stipulerade minimifordringar.

Utredningen har föreslagit, att för importerat potatisutsäde skall gälla att

varan skall ha plomberats i odlingslandet och att minimikraven på sådant

utsäde skall ställas lika högt som på inhemskt utsäde, hänförligt till den

lägsta statsplomberingsklassen. Likaså har åtskilliga remissmyndigheter

funnit det väl befogat med stora fordringar på importutsäde. Till denna

uppfattning ansluter jag mig. I syfte att skärpa bestämmelserna rörande

kvaliteten å importerat potatisutsäde biträder jag därför förslaget att endast

plomberad importpotatis skall få utbjudas eller säljas till utsäde i landet.

Varje i utlandet utförd plombering bör dock inte godtagas. I huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag bör det få ankomma på Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, på lantbruksstyrelsen att upp
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1961

47

rätta förteckning över de institutioner i de olika odlingsländerna, vars plombering

skall kunna accepteras, samt att ange de utländska kvalitetsbeteckningar,

vilka skall kunna godtagas å förpackningar, som innehaller importerat

potatisutsäde.

Som framgår av det anförda är det min avsikt med de sålunda angivna

nya bestämmelserna att köpare av inte statsplomberat potatisutsäde skall

ges samma garantier beträffande varans användbarhet för ändamålet som

köpare av annat jordbruksutsäde får med stöd av frölagen. Liksom enligt

denna lag bör i de nya föreskrifterna beträffande handeln med utsädespotatis

öppnas möjlighet för köparen att med ledning av uppgifter om varans

kvalitet bedöma dess odlingsvärde. Av vad jag sagt rörande villkoren

för utländskt potatisutsäde följer att erforderliga uppgifter om dylik varas

kvalitet kan erhållas med ledning av särskild märkning. I förordningen bör

införas skyldighet för den som säljer svenskodlad utsädespotatis att, oavsett

om köparen så påfordrar, lämna skriftliga uppgifter om namn och

adress samt om potatisens sort, resultatet av fältbesiktning och knölanalys

ävensom de övriga upplysningar om varan som betingas av ändamålet med

uppgiftsplikten. Regler om det närmare innehållet i uppgifterna torde, i

likhet med vad jag föreslagit beträffande kvalitetsfordringarna för varan,

få fastställas av Kungl. Maj:t eller lantbruksstyrelsen.

Därest de nu förordade bestämmelserna genomföres kommer på marknaden

att så småningom finnas på ett flertal olika sätt kvalitetsmärkt

utsädespotatis. Behovet av skydd för de beteckningar som bör reserveras

för svensk statsplomberad eller utländsk plomberad vara gör sig därmed

påmint. Jag finner det med hänsyn härtill påkallat att införa ett författningsmässigt

grundat marknadsskydd för utsädespotatis i plomberad förpackning.

Det torde sålunda i förordningen böra stadgas att sådan beteckning å kvalitetsklass

som enligt gällande bestämmelser för svensk statsplombering begagnas

för utsädespotatis inte får användas för annan potatis än den som

säljes i förpackning med obruten plomb samt att kvalitetsbeteckning för

utländskt utsäde inte får åsättas svenskodlad vara.

Såsom också utredningen funnit, bör bestämmelserna om reglering av

handeln med svenskodlad utsädespotatis inte gälla undantagslöst. Undantag

från förordningens bestämmelser torde dock inte erfordras annat än beträffande

reglerna om försäljningsförbud m. m. samt om uppgiftsplikt. Dessa

regler torde, liksom fallet är i frölagen, inte böra gälla handeln köpmän

emellan. Såsom utredningen framhållit bör nämligen kvalitetsgarantierna

påfordras först vid leveranstillfället, enär vara som inte längre är utsädesgill

oftast kan säljas för annat ändamål. Även försäljningar från odlare till köpmän

bör undantagas. När köpmannen är pliktig att vid vidareförsäljning av

varan lämna kvalitetsbesked, torde han själv ombesörja att han från odlaren

erhåller nödiga uppgifter.

Även om det skulle vara öpskvärt att göra de föreslagna bestämmelserna

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-.ts proposition nr 117 år 1961

tillämpliga även på den s. k. grannhandeln bör dock liksom i frölagen

undantag tills vidare göras för sådan försäljning mellan odlare som sker

utan offentligt utbjudande. I författningstexten bör dock anges att undantaget

endast avser dylik försäljning till annan odlare i orten.

Det av utredningen föreslagna undantaget för försäljning av utsädespotatis

i poster om högst 50 kilogram kan, med den friare reglering av denna

handel jag förordat, inte fylla något försvarligt ändamål. Utredningen har

i sammanhanget påpekat möjligheten av s. k. isärvägning av statsplomberat

utsäde. Motsvarande förfarande torde med mindre, om ens några, svårigheter

kunna tillämpas, därejst plomberingstvång inte införes. Jag vill

för övrigt understryka det angelägna i att de mindre odlarnas utsädesinköp

saneras, så att de smittohärdar som där eljest lätt uppstår småningom

kan försvinna.

Åsidosättande av föreslagna föreskrifter hör medföra straff. Straffet bör

liksom vid överträdelse av frölagens bestämmelser vara dagsböter. På grund

av systemets utformning anser jag det vara erforderligt med särskilda regler

om tillsyn av efterlevnaden av de nya bestämmelserna. Dylika regler torde

kunna infogas i tillämpningsföreskrifterna till förordningen.

Y''id genomförandet av obligatorisk fältkontroll bör enligt min mening

en decentralisering av besiktningen eftersträvas så att de lokala frökontrollanstalterna

utnyttjas att ombesörja besiktningen. Jag har för avsikt

att framlägga förslag i denna fråga sedan merbelastningen på anstalterna

genom det föreslagna införandet av obligatorisk statsplombering av

stråsäd och trindsäd samt av växtförädlingsavgift kunnat överblickas. I

avvaktan härpå finner jag lämpligast att uppdraget tills vidare anförtros

hushållningssällskapens tjänstemän. Proceduren för fältbesiktning bör

inledas med att odlaren gör anmälan om fältbesiktning och i samband

därmed uppvisar föreskrivet kvalitetsbevis på grundutsädet så att kontroll

erhålles på att själva odlingen är godkänd. Fältbesiktningsverksamheten

skall vara ekonomiskt självbärande. Den bör sålunda inte få medföra

några nettoutgifter för statsverket.

Även de för kvalitetsbestämning nödvändiga analyserna av knölskörden

bör enligt min mening så långt möjligt avlastas från statens centrala frökontrollanstalt.

Dock bör anstalten ha uppsikt över analyseringsverksamheten.

Jag vill här erinra om att enligt en praxis som tillämpas beträffande

frölagens bestämmelser odlaren själv äger analysera saluhållen frövara

och avge attest om varans kvalitet. I syfte att underlätta knölkontrollen

och genomföra en förenklad administration torde det därför vara mest

ändamålsenligt, att potatisodlaren medges samma rättighet att själv analysera

eller låta analysera skörden. För den som ej anser sig kunna genomföra

analyserna på nyss nämnt sätt skall emellertid möjlighet finnas att

hänvända sig till statens centrala frökontrollanstalt, som antingen själv

verkställer undersökning av insänt prov eller gör besiktning på ort och ställe.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr It7 år 1961

49

Då denna ökning av analysverksamheten på utsädespotatisområdet kan förväntas

medföra behov av förstärkt kapacitet vid statens centrala frökontrollanstalt

utöver anstaltens ordinarie ram för denna verksamhet, har Kungl.

Maj:t i årets statsverksproposition under anstaltens avlöningsanslag föreslagit

en höjning av anslaget med 50 000 kronor avsedda till sådan förstärkning.

Ikraftträdandet av den föreslagna nya förordningen är avhängigt av att

tillgången på statsplomberat utsäde, som direkt eller efter uppförökning

kan nyttjas som grundutsäde, är tillräcklig vid ifrågavarande tidpunkt.

Under förutsättning att allt tillgängligt statsplomberat utsäde utnyttjas för

uppförökning redan våren 1961 — vartill lantbruksstyrelsen bör medverka

— samt att utsädesåtgång och avkastning är normal, skulle till och med

den statsplomberade potatisen redan våren 1963 räcka till omkring en

femtedel av landets totala potatisareal. Därest — såsom jag vill föreslå —

förordningen träder i kraft den 1 juli 1962, då potatissättningen är avslutad

för året, torde det utsäde som därefter får säljas vara tillräckligt

att fylla väntad efterfrågan under våren 1963. Genom en viss återhållsamhet

till en början vid tillämpning av de föreskrivna kvalitetsbestämmelserna

har lantbruksstyrelsen möjlighet att förhindra att en bristsituation

uppstår.

Inom jordbruksdepartementet har i överensstämmelse med det anförda

upprättats förslag till förordning med vissa bestämmelser om utsådespotatis.

I anslutning till det förut sagda vill jag erinra om att matpotatisutredningen

sommaren 1960 framlagt förslag beträffande noteringsverksamheten

på matpotatisområdet. Sedan förslaget remissbehandlats uppdrog Kungl.

Maj:t åt statens jordbruksnämnd att på grundval av detsamma upptaga

överläggningar med Sveriges lantbruksförbund om vidtagande av erforderliga

ändringar i gällande reglemente för notering av matpotatis. Kungl. Maj:t

förutsatte därvid att vid överläggningarna skulle beaktas att ifrågavarande

ändringar i berörda reglemente borde träda i kraft den 1 februari 1961, att

notering skall meddelas för såväl potatis av kvalitet ordinär som för potatis

av kvalitet SMAK-prima och SMAK-extra prima, att Sveriges lantbruksförbund

tills vidare bör meddela noteringarna, att statens jordbruksnämnd

utan anfordran skall äga taga del av noteringsmaterialet, att noteringsunderlaget

inte endast skall omfatta omsättningen i den s. k. fria sektorn, samt att

garantier skapas för att potatis som noteras som SMAK-prima eller extraprima

blir SMAK-märkt.

Kungl. Maj:t uppdrog vidare i nyssnämnda beslut åt jordbruksnämnden

att efter överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation inkomma

med förslag till skilda mittpriser och prisgränser för å ena sidan

ordinär och å andra sidan SMAK-märkt potatis ävensom i fråga om gränsskyddet

för sådana varor. Vid utarbetandet av sistberörda förslag bör

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr It7 dr 1961

enligt beslutet iakttagas att någon ändring — genomsnittligt sett — inte

skall ske av de prisregleringsnormer beträffande matpotatis, vilka angetts

genom 1959 års prisavtal.

I en skrivelse den 21 februari 1961 har jordbruksnämnden anmält, att

nämnden inte funnit möjligt att föra förhandlingarna till ett slutligt resultat

inom åsyftad tid och att därför något förslag från nämndens sida knappast

kunde underställas Kungl. Maj:t i sådan tid, att det var möjligt

att anmäla detsamma för 1961 års vårriksdag. Jordbruksnämndens överläggningar

och överväganden i ifrågavarande ämnen pågår alltjämt. Det

är min avsikt att snarast möjligt efter det nämnden inkommit med sin

redovisning av överläggningarna och förslagen rörande noteringsverksamheten

upptaga ärendet för beslut från Kungl. Maj:ts sida. Vad gäller de

berörda prisfrågorna torde dessa böra underställas riksdagen vid lämplig

tidpunkt efter det nämndens förslag i dessa frågor avlämnats.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda, inom jordbruksdepartementet utarbetade

förslag till förordning med vissa bestämmelser om

utsädespotatis; samt

2) godkänna i det föregående angivna förslag till åtgärder

för viss upprustning av växtförädlingsverksamheten på

potatisområdet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t

Konungen bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Siöalth

Stockholm 1961

STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

149361

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående upprustning av forskning, försök och högre undervisning på jordbruksoch trädgårdsområ a1 i texten
  2. JoU 1961:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ytterligare åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten