Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter
1961-04-07 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1961:148, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1961
1
Nr 148
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande
direkta skatter; given Stockholms slott den 7 april
1961.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch
utrikesdepartementsärenden för den 3 mars 1961 och över finansärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 30 mars 1961 undertecknat
avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter jämte till avtalet hörande protokoll vill Kungl.
Maj :t härmed föreslå riksdagen att
dels godkänna nämnda avtal och protokoll;
dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 148
2
Kungl. Maj.ts proposition nr li8 år 1961
Convention entre la Suéde et le Maroc tendant
å éviter les doubles impositions et å
établir des régles d’assistance administrative
réciproque en matiére d’impöts directs.
Sa Majesté le Roi de Suéde et Sa
Majesté le Roi du Maroc, désireux
d’éviter les doubles impositions et
d’établir des régles d’assistance administrative
réciproque en matiére
d’impöts directs, ont décidé de conclure
une convention et désigné å
cette fin comme plénipotentiaires:
Sa Majesté le Roi de Suéde
M. Lennart Petri, Ambassadeur de
Suéde å Rabat
Sa Majesté le Roi du Maroc
M. Mhammedi Driss, Ministre des
Affaires Etrangéres,
qui, aprés avoir vérifié leurs pleins
pouvoirs trouvés en bonne et due
forme, sont convenus des dispositions
suivantes:
TITRE PREMIER
Doubles impositions
Artide premier
§ 1". La présente convention ne
comprend que des dispositions concernant
les impöts directs.
§ 2. Sont réputés impöts directs au
sens de la présente convention les impöts
qui, conformément å la législation
de chacun des deux Etats, sont
prélevés directement sur les revenus
(revenus nets ou revenus bruts) ou
sur la fortune, soit pour le compte des
Etats contractants, soit pour celui des
provinces et des communes, méme
sons forme de centimes additionnels.
La présente convention ne vise donc
pas les impöts indirects de circulation
et de consommation.
(Översättning)
Avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta skatter
Hans Majestät Konungen av Sverige
samt Hans Majestät Konungen
av Marocko hava, i syfte att undvika
dubbelbeskattning och att fastställa
bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta
skatter, beslutat träffa ett avtal och
för detta ändamål utsett såsom befullmäktigade
ombud:
Hans Majestät Konungen av Sverige
Sveriges
ambassadör i Rabat Lennart
Petri.
Hans Majestät Konungen av Marocko
M.
Mhammedi Driss, utrikesminister,
vilka, efter att hava granskat varandras
fullmakter, som befunnits i
god och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:
AVDELNING I
Dubbelbeskattning
Artikel 1
§ 1. Detta avtal innehåller bestämmelser
allenast rörande direkta skatter.
§ 2. Med direkta skatter avses i detta
avtal sådana skatter, som i enlighet
med lagstiftningen i de båda staterna
utgå direkt å inkomst (nettoeller
bruttoinkomst) eller å förmögenhet,
vare sig för de avtal sslutande
staternas eller för provinsers (läns)
eller kommuners räkning, och detta
gäller även om skatterna utgå i form
av tilläggsskatter. Föreliggande avtal
hänför sig således ej till indirekta
skatter å omsättning eller förbrukning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 148 år 1961
3
§ 3. Sont considérés comme impöts
directs au sens de la présente convention:
1°
En ce qui concerne la législation
marocains:
a) L’irap6t sur les bénéfices professionnels;
b)
Le prélévement sur les traitements
publics et privés, les indemnités
et émoluments, les salaires, les
pensions et les rentes viagéres;
c) La taxe urbaine;
d) Le tertib.
2° En ce qui concerne la législation
suédoise:
a) L’impöt d’Etat sur le revenu, y
compris 1’impöt sur le revenu des dividendes
d’actions;
b) L’impöt d’Etat sur la fortune;
c) L’impöt communal général.
3° Les impöts et taxes pergus dans
l’un et 1’autre Etat en remplacement
des impöts visés aux 1* et T ci-dessus
ou en addition å ees impöts.
Article 2
Les revenus des biens immobiliers,
y compris les revenus des exploitations
agricoles et forestiéres, ne sont
imposables que dans 1’Etat oii ees
biens sont situés.
Article 3
§ 1". Les entreprises industrielles,
miniéres, commerciales ou financiéres
autres que celles auxquelles s’applique
1’article 5, sont imposables
dans chacun des Etats å raison des
revenus produits par les établissements
stables qui y sont situés.
§ 2. S’il se révéle que la comptabilité
ne permet pas de calculer les revenus,
ceux-ci seront fixés å un pourcentage
équitable des revenus bruts
de 1’établissement, ce pourcentage
étant déterminé sur la base des données
correspondantes pour des entreprises
similaires dans le méme Etat.
Si cela est nécessaire, les autorités
fiscales suprémes concluront, dans
§ 3. Som direkta skatter i detta avtals
mening anses:
1 :o beträffande marockansk lagstiftning:
a)
skatten å inkomst av rörelse,
b) skatten å löner i allmän och enskild
tjänst, arvoden och andra inkomster
av arbete, pensioner och livräntor;
c)
skatten å fastighet i stad; samt
d) skatten å fastighet å landet.
2:o beträffande svensk lagstiftning:
a)
den statliga inkomstskatten, kupongskatten
däri inbegripen;
b) den statliga förmögenhetsskatten;
samt
c) den allmänna kommunalskatten;
3:o
utskylder och avgifter, som uttagas
i den ena eller den andra staten
i stället för skatter, angivna under
1 :o och 2 :o här ovan, eller såsom tilllägg
till dessa skatter.
Artikel 2
Inkomst av fast egendom, däri inbegripet
inkomst av lantbruk och
skogsbruk, beskattas allenast i den
stat, där den fasta egendomen är belägen.
Artikel 3
§ 1. Företag för utövande av industriell
verksamhet, gruvdrift, handel
eller finansieringsverksamhet, vilka
ej avses i artikel 5, beskattas i envar
av staterna för inkomster från därstädes
belägna fasta driftställen.
§ 2. Anses bokföringen icke kunna
läggas till grund för inkomstberäkningen,
må inkomsten fastställas till
skälig procentsats av driftställets
bruttoinkomst, därvid procentsatsen
skall fastställas med ledning av motsvarande
uppgifter för liknande företag
inom samma stat. Då så erfordras,
skola de högsta finansmyndigheterna
från fall till fall träffa särskil
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1961
des cas particuliers, des arrangements
spéciaux en vue de déterminer le
montant des impots respectifs que
chaque Etat pourra percevoir.
§ 3. Est considéré comme «établissement
stable» au sens de la présente
convention toute installation permanente
de 1’enterprise dans laquelle
1’activité de cette derniére s’exerce en
tout ou en partie.
§ 4. Seront traités comme revenus
d’une entreprise commerciale ou industrielle,
les revenus provenant de
participation å une entreprise revétant
la forme d’une société, å l’exception
de ceux résultant d’actions,
parts bénéficiaires et autres titres.
§ 5. Lorsqu’une entreprise de l’un
des deux Etats, du fait de sa participation
å la gestion ou au Capital
d’une entreprise de l’autre Etat, fait
ou impose å cette derniére, dans leurs
relations commerciales ou financiéres,
des conditions différentes de celles
qui seraient faites å une tierce entreprise,
tous bénéfices qui auraient du
normalement apparaitre dans les
comptes de Pune de ees entreprises,
rnais qui ont été de la sorte transférés
å 1’autre entreprise, peuvent
étre incorporés aux bénéfices imposables
de la premiére entreprise.
Article 4
Les sociétés ayant leur domicile
fiscal en Suéde, qui possédent au
Maroc un établissement stable et qui
sont soumises å 1’impot sur les revenus
des capitaux mobiliers, acquitteront
cet impöt dans les conditions
prévues; toutefois, le revenu taxé ne
pourra excéder le montant des bénéfices
réalisés au Maroc, y compris,
s’il y a lieu, les bénéfices ou avantages
que la société aurait retirés indirectement
de son établissement marocain
ou qui auraient été attribués
ou accordés å des tiers, soit par voie
de majoration ou de diminution des
prix d’achat ou de vente, soit par tout
autre moyen.
da överenskommelser i syfte att möjliggöra
en beräkning av det skattebelopp,
som må uttagas i envar av
staterna.
§ 3. Med »fast driftställe» förstås
i detta avtal varje stadigvarande affärsanordning
för företaget, där företagets
verksamhet helt eller delvis utövas.
§ 4. Som inkomst från ett företag
för utövande av industriell verksamhet
eller handel betraktas inkomst
genom delägarskap i företag i form
av bolag eller förening med undantag
för inkomst av aktier, stiftarandelar
och andra värdepapper.
§ 5. Då ett företag, hemmahörande
i en av de båda staterna, på grund av
sin delaktighet i ledningen av ett i
den andra staten hemmahörande företag
eller i ett sådant företags kapital,
i de båda företagens inbördes
handels- eller andra ekonomiska förbindelser
tillämpar eller bestämmer
andra villkor än dem, som skulle hava
tillämpats i förhållande till ett
tredje företag, kunna alla vinster,
som under normala förhållanden bort
framträda i det ena företagets räkenskaper
men som på detta sätt överförts
till det andra företaget, inräknas
i det förra företagets beskattningsbara
inkomster.
Artikel 4
Bolag, som hava sitt skatterättsliga
hemvist i Sverige och hava fast
driftställe i Marocko och som i Marocko
äro underkastade skatt å inkomst
av kapital, skola erlägga denna
skatt i enlighet med gällande föreskrifter;
dock må icke den beskattade
inkomsten överstiga summan av
de i Marocko förvärvade inkomsterna,
däri inbegripna, i förekommande
fall, de inkomster eller förmåner,
som bolaget må hava indirekt åtnjutit
från sitt marockanska driftställe
eller som må hava tillförts eller medgivits
tredje man, vare sig genom
ökning eller minskning av inköps- eller
försäljningspris eller på varje annat
sätt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1961
5
Article 5
Les impöts prélevés sur les revenus
provenant de l’exploitation d’enlreprises
de navigation maritime ou
aérienne ne seront pergus que dans
l’Etat sur le territoire duquel se
trouve le siége de la direction effective
de 1’entreprise, å conditon que
les navires battent pavillon ou que
les aéronefs possédent la nationalité
dudit Etat.
Article 6
§ 1". Les impöts prélevés sur les
revenus de travail, y compris ceux
provenant de 1’exercice de professions
libérales, ne seront prélevés que dans
l’Etat ou s’exerce 1’activité personnelle,
source de ees revenus.
§ 2. Il n’y a exercice d’une profession
libérale dans l’un des deux
Etats contractants que si 1’activité
professionnelle a un point d’attache
fixe dans cet Etat.
Article 7
§ 1". L’impöt sur le revenu des
préts, dépöts, comptes de dépöt et de
toutes autres créances ne sera per^u
que dans l’Etat du domicile du créancier.
§ 2. Si le créancier posséde dans
les deux Etats des établissements
stables au sens de 1’article 3 (§3) et
si l’un de ees établissements consent
un prét ou effectue un dépöt, l’impöt
sera percu dans celui des deux
Etats sur le territoire duquel est situé
cet établissement.
Article 8
Les revenus des valeurs mobilieres
ne sont imposables que dans l’Etat
sur le territoire duquel le bénéficiaire
a son domicile.
Toutefois, les dividcndes atlribués
par une société par actions ayant son
domicile fiscal dans l’un des Etats
contractants å une société par actions
ayant son domicile fiscal dans l’autre
Etat sont exonérés d’impöts dans cet
autre Etat, dans la mesure et dans
les conditions ou une lellc exonéra
-
Artikel 5
Skatt å inkomst av företag för utövande
av sjöfart eller luftfart utgår
allenast i den stat, inom vars område
företagets verkliga ledning har sitt
säte, under förutsättning att fartygen
föra denna stats flagga eller luftfartygen
hava dess nationalitet.
Artikel 6
§ 1. Skatt å inkomst av arbete, däri
inbegripen inkomst genom utövande
av fria yrken, utgår allenast i den
stat, där den personliga verksamhet
utövas, av vilken inkomsten härrör.
§ 2. Utövning av fritt yrke i en av
de båda avtalsslutande staterna anses
föreligga allenast i det fall, då
yrkesverksamheten i denna stat har
ett fast centrum.
Artikel 7
§ 1. Skatt å inkomst av försträckning,
deposition, depositionsräkning
eller varje annat slags fordran, som
ej grundar sig på värdepapper, utgöres
allenast i den stat, där fordringsägaren
har sitt hemvist.
§ 2. Om fordringsägaren har fasta
driftställen enligt artikel 3, paragraf
3, i båda staterna och från ett av
dessa beviljas ett lån eller verkställes
en deposition, skall skatt å inkomst
därav utgöras i den av staterna, inom
vars område detta driftställe är beläget.
Artikel 8
Inkomst av värdepapper beskattas
allenast i den stat, inom vars område
inkomsttagaren har sitt hemvist.
Emellertid skall utdelning, som
tillfaller ett aktiebolag med skatterättslig!
hemvist i en av de avlalsslutande
staterna från ett aktiebolag
med skatterättsligt hemvist i den andra
staten, vara undantagen från beskattning
i förstnämnda stat under
de villkor och i den utsträckning, som
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1961
tion serait accordée en vertu de la
législation interne de cet Etat, si
l’une et 1’autre société avaient leur
domicile fiscal sur le territoire dudit
Etat.
Article 9
Les impofcs prélevés sur tous autres
revenus que ceux visés aux articles
précédents, entre autres les pensions
publiques et privées et les rentes viagéres,
ne sont pergus que dans l’Etat
ou le bénéficiaire a son domicile.
Artide 10
En ce qui concerne les impöts sur
la fortune ou sur 1’accroissement de
la fortune, les dispositions suivantes
sont applicables:
1° Dans la mesure ou la fortune se
compose:
a) D’immeubles avec leurs accessoires;
b)
D’entreprises commerciales ou
industrielles, y compris celles de la
navigation maritime et de la navigation
aérienne,
1’impöt sera pergu dans l’Etat å
qui est du, d’aprés les articles précédents,
l’impot sur les revenus provenant
de ladite fortune;
2° Pour tous les autres genres de
fortune, l’impöt sera percu dans
l’Etat de domicile.
Artide 11
Un impöt personnel sur 1’ensemble
des revenus ou de la fortune, établi
dans l’Etat ou 1’assujetti a son domicile,
ne sera pergu que sur les revenus
ou la fortune taxables dans cet
Etat, selon les dispositions de la présente
convention, mais d’aprés le taux
effectif par rapport å 1’ensemble des
revenus ou de la fortune de 1’assujetti.
Artide 12
§ 1". Pour 1’application de la présente
convention, le domicile fiscal
des personnes physiques est au lieu
de leur résidence normale entendue
dans le sens de foyer permanent
d’habitation.
fallet skulle hava varit enligt lagstiftningen
i denna stat, därest båda bolagen
hade haft sitt skatterättsliga
hemvist inom den statens område.
Artikel 9
Skatt å andra, i föregående artiklar
icke angivna inkomster, däri inbegripna
pensioner på grund av allmän
och enskild tjänst samt livräntor,
utgår allenast i den stat, där inkomsttagaren
har sitt hemvist.
Artikel 10
För skatter å förmögenhet eller
förmögenhetsökning gälla följande
bestämmelser:
ko I den mån förmögenheten består
av
a) fast egendom med tillbehör, eller
b)
företag för utövande av handel
eller industri, företag för sjöfart och
luftfart inbegripna,
utgår skatten i den stat, vilken enligt
föregående artiklar äger beskatta
inkomst av samma förmögenhet.
2:o För alla andra slag av förmögenhet
utgår skatten i den stat, där
den skattskyldige har sitt hemvist.
Artikel 11
Personlig å samtliga inkomster eller
å hela förmögenheten utgående
skatt i den stat, där den skattskyldige
har sitt hemvist, uttages allenast
å de inkomster eller den förmögenhet,
som äro underkastade skatt i
denna stat jämlikt detta avtals föreskrifter,
men med tillämpning av den
skatteprocent, som beräknas med
hänsyn till den skattskyldiges samtliga
inkomster eller hela förmögenhet.
Artikel 12
§ 1. Enligt detta avtal anses såsom
skatterättsligt hemvist, såvitt angår
fysisk person, dennes normala vistelseort
i betydelsen av varaktigt hem.
Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1961
7
§ 2. Si un contribuable ne posséde
de résidence normale ainsi définie
dans aucun des deux Elats, il est réputé
avoir son domicile dans celui de
ees Etats oii il fait son séjour principal
ou, å défaut, dans celui dont il
a la nationalité.
§ 3. D’aprés la présente convention,
le domicile fiscal des personnes morales
se trouve au lieu de leur siége
social effeetif.
Toutefois, la présente stipulation
ne déroge pas aux dispositions des
lois suédoises relatives au lieu d’imposition
des successions indivises.
Article 13
Tout contribuable qui prouve que
les mesures prises par les autorités
fiscales des Etats contractants ont
entrainé pour lui une double imposition
en ce qui concerne les impots
direets visés par la présente convention
peut adresser une demande å
1’Etat dont il est ressortissant. Si le
bien-fondé de la demande est reeonnu,
l’autorité fiscale supréme de
cet Etat peut s’entendre avec l’autorité
fiscale supréme de l’autre Etat
pour éviter, de facon équitable, une
double imposition.
La demande doit étre faite dans les
deux années suivant celle de l’imposition.
Passé ce délai, les autorités
fiscales suprémes des deux Etats apprécieront
si la demande peut étre
néanmoins retenue.
Artide 14
Les Etats contractants confient å
leurs autorités fiscales suprémes le
soin de conclure des accords ou des
arrangements partieuliers pour remédier
aux doubles impositions en
matiére d’impots direets sur les revenus
ou sur la fortune qui s’avéreraient
contraires å 1’objet de la présente
convention dans des cas non expressément
prévus dans la convention,
ainsi que pour résoudre toutes
diffieultés d’application ou d’interprétation.
§ 2. Om en skattskyldig icke i någon
av de båda staterna har en sålunda
angiven normal vistelseort, anses
han hava sitt hemvist i den av
staterna, där han huvudsakligen uppehåller
sig, eller, i annat fall, där
han äger medborgarskap.
§ 3. Juridisk person anses enligt
detta avtal hava sitt skatterättsliga
hemvist å den ort, där den har sitt
verkliga säte.
Emellertid avser ej denna föreskrift
att stadga undantag i den svenska
lagstiftningens bestämmelser om beskattningsort
för oskifta dödsbon.
Artikel 13
Varje skattskyldig, som visar att av
beskattningsmyndigheterna i de avtalsslutande
staterna vidtagna åtgärder
för honom medfört dubbelbeskattning
såvitt angår de direkta
skatter varom i detta avtal är fråga,
kan häremot göra erinran hos den
stat, som han tillhör. Anses erinran
grundad, kan denna stats högsta finansmyndighet
träffa överenskommelse
med den andra statens högsta
finansmyndighet för att på skäligt
sätt undvika dubbelbeskattning.
Sådan erinran bör göras inom två
år efter det år då taxering för skatten
i fråga åsatts. Inkommer sådan
erinran senare, skola de högsta finansmyndigheterna
i de båda staterna
avgöra, om densamma icke desto
mindre må kunna komma under bedömande.
Artikel 14
De avtalsslutande staterna anförtro
åt sina högsta finansmyndigheter
att ingå avtal eller träffa särskilda
anordningar för att häva mot detta
avtals syfte stridande dubbelbeskattning
såvitt angår direkta skatter å
inkomst eller förmögenhet i fall som
icke uttryckligen förutsetts i avtalet,
så ock att lösa uppkommande svårigheter
vid avtalets tillämpning eller
tolkning.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1961
TITRE II
Garanties legales et assistance
réciproque
Article 15
Les ressortissants (personnes physiques
et morales) de l’un des deux
Etats ont droit sur le territoire de
l’autre Etat aux mémes garanties que
les ressortissants de ce dernier Etat
vis-å-vis des autorités fiscales, des
tribunaux fiscaux et administratifs,
ainsi que des autres tribunaux.
Artide 16
En vue d’assurer une meilleure application
des impöts visés dans la
présente convention, les Etats contractants
s’engagent, sous réserve de
réciprocité, å échanger les renseignements
d’ordre fiscal que 1’Administration
d’un des deux Etats détient
ou peut obtenir d’aprés les régles de
sa propre législation et qui seraient
utiles å 1’autre Etat pour 1’établissement
des dits impöts.
Ces renseignements seront échangés
direetement entre les deux Administrations
et auront lieu sur demande.
Artide 11
I. — L’Administration Marocaine
pourra demander å 1’Administration
Suédoise des informations visant des
cas concrets intéressant des personnes
physiques ou morales marocaines, des
renseignements relatifs aux bénéfices
des exploitations industrielles, commerciales
ou agricoles possédées en
Suéde par ces dites personnes, ainsi
qu’aux redevances å elles versées
pour 1’exploitation de mines ou de
carriéres ou pour 1’utilisation de brevets,
modéles, marques de fabrique
ou autres procédés industriels.
II. — De méme, 1’Administration
Suédoise pourra demander å l’Administration
Marocaine des informations
analogues visant des cas con
-
AVDELNING II
Rättsskydd och ömsesidig handräckning
Artikel
15
Fysiska och juridiska personer, tillhörande
en av de båda staterna, äga
inom den andra statens område åtnjuta
samma rättsskydd som personer,
tillhörande sistnämnda stat, inför
dess beskattningsmyndigheter,
beskattnings- och förvaltningsdomstolar
samt andra domstolar.
Artikel 16
För att åstadkomma en större effektivitet
av den beskattning, som avses
i detta avtal, förbinda sig de avtalsslutande
staterna, under förutsättning
av ömsesidighet, att utbyta
sådana underrättelser i beskattningshänseende,
som vederbörande myndighet
i en av de båda staterna innehar
eller kan erhålla enligt föreskrifterna
i dess egen lagstiftning och
som kunna vara av värde för den andra
staten vid åsättande av nämnda
skatter.
Sådana underrättelser skola utbytas
direkt mellan vederbörande myndigheter
efter särskild framställning.
Artikel 17
§ 1. Vederbörande marockanska
myndighet kan hos vederbörande
svenska myndighet göra framställningar
om upplysningar i särskilda
fall rörande marockanska fysiska eller
juridiska personer, upplysningar
angående inkomster från av sådana
personer innehavda företag i Sverige
för utövande av industri, handel eller
lantbruk ävensom rörande periodiska
avgifter till dem för nyttjande
av gruvor eller stenbrott eller för användande
av patent, modeller, varumärken
eller fabrikationsmetoder.
§ 2. På samma sätt kan vederbörande
svenska myndighet hos vederbörande
marockanska myndighet
göra framställningar om liknande
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1961
9
crets intéressant des personnes phy- upplysningar i särskilda fall beträfsiques
ou morales suédoises. fande svenska fysiska eller juridiska
personer.
Article 18
I. — Les Etats contractants s’engagent,
sur la base de la réciprocité, å
se préter concours et assistance aux
fins de recouvrer en principal, additionnels,
intéréts et frais ou amendes
å 1’exclusion de celles ayant un caractére
pénal, suivant les régles de leur
propre législation, les impots définitivement
dus visés par la présente
convention.
II. — Les significations, poursuites
et mesures d’exécution auront lieu
sur production d’une copie ou d’un
extrait officiel des titres exécutoires
accompagnés éventuellement des copies
ou extraits officiels des décisions
devenues définitives. Les titres seron t
rendus exécutoires par mesure administrative
dans la forme propre å la
législation de l’Etat requis.
III. — Pour le recouvrement des
créances fiscales 1’Etat requis ne sera
pas obligé d’appliquer un moyen
d’exécution non prévu par la législation
de l’Etat requérant.
IV. — Si une créance fiscale est
encore susceptible d’un recours, l’Etat
requérant peut demander å l’Etat requis
de prendre des inesures conservatoires
auxquelles sont applicables
mutatis mutandis les dispositions
précédentes.
Est considérés comme mesure conservatoire
la notification de 1’état de
liquidation au redevable pour le recouvrement
des impots percus par
1’Administration Marocaine de l’Enregistrement.
L’opposition ä cet état
de liquidation ne peut étre portée que
devant le Tribunal marocain compétent.
Artikel 18
§ 1. De avtalsslutande staterna förbinda
sig, på grundval av ömsesidighet,
att lämna varandra bistånd och
handräckning för att i enlighet med
reglerna i sin egen lagstiftning indriva
i detta avtal avsedda, slutgiltigt
fastställda skatter, däri inbegripna
tilläggsbelopp, räntor och kostnader
ävensom viten, som icke hava straffrättslig
karaktär.
§ 2. Delgivningar, krav och indrivningsåtgärder
verkställas mot företeende
av avskrifter eller officiella utdrag
av de beslut, varpå verkställigheten
grundas, eventuellt åtföljda av
avskrifter eller officiella utdrag av de
slutgiltiga utslagen. Besluten skola
göras exigibla genom förvaltningsåtgärd
i den form, som stadgas i lagstiftningen
i den stat, där handräckningen
skall äga rum.
§ 3. För indrivning av skatteanspråk
skall den stat, till vilken framställning
om indrivning riktas, icke
vara förpliktad att företaga någon
verkställighetsåtgärd, som icke kan
förekomma enligt lagstiftningen i den
stat som gjort framställningen.
§ 4. Om ett skatterättsligt anspråk
ännu är av beskaffenhet att kunna
dragas under högre myndighets prövning,
kan den stat, vilken åberopar
anspråket, göra framställning hos
den andra staten om vidtagande av
åtgärder för anspråkets säkerställande,
å vilka åtgärder de föregående
bestämmelserna skola gälla i tillämpliga
delar.
Såsom sådan åtgärd anses delgivning
med den skattskyldige av debetsedel
(état de liquidation) för indrivning
av skatter, som uppbäras av
marockanska skatteverket (TAdministration
de 1’Enregistrement). Invändning
mot sådant tvångsmedel
kan göras endast inför vederbörlig
marockansk domstol.
10
Kungl. Maj. ts proposition nr li8 år 1961
Article 19
I. — Chacun des deux Etats devra
accordcr assistance ä 1’autre Etat
dans toutes les affaires fiscales et
pour le recouvrement de toutes les
créances fiscales qui sont nées dans
1’autre Etat du fait de la legislation
dudit Etat concernant les impots visés
dans la présente convention.
Toutefois, dans le cas ou une requéte
concernera un ressortissant ou
une personne morale de l’Etat requis,
celui-ci ne sera tenu de recouvrer que:
1° les impots auxquels ce ressortissant
ou cette personne morale aurait
été dument assujetti en vertu des dispositions
de la présente convention;
2° les impots dus par un tel ressortissant
dans l’Etat requérant pour
la période pendant laquelle il a eu sa
résidence dans cet Etat.
II. — Mais la méme assistance peut
étre refusée lorsque l’Etat requis
considére qu’elle pourrait mettre en
danger ses droits de souveraineté ou
sa sécurité, ou porter atteinte å ses
intéréts généraux.
III. — Peuvent étre également repoussées:
a)
Les demandes qui auraient pour
effet, soit d’imposer å l’un des Etats
contractants 1’obligation de communiquer
des renseignements que sa
propre législation fiscale ne lui permet
pas d’obtenir, soit d’accomplir
des actes administratifs qui ne seraient
pas conformes å sa législation
ou å ses pratiques;
b) les demandes aux termes desquelles
il y aurait lieu de recueillir,
sur le territoire de l’Etat requis, de
personnes étrangéres å l’affaire en
tant que contribuables, des informations,
déclarations ou consultations
autorisées par la loi, lorsque l’Etat
requérant n’est pas en mesure,
d’aprés sa propre législation, d’exiger
Artikel 19
§ 1. Vardera staten skall lämna
handräckning till den andra staten i
alla de skatteärenden och för indrivning
av alla de skatteanspråk som
uppstått i den andra staten i enlighet
med dess lagstiftning angående
de skatter, som avses i detta avtal.
Därest en framställning om indrivningsåtgärd
skulle avse en medborgare
eller en juridisk person i den
stat, till vilken framställningen riktas,
är denna stat dock icke skyldig
att verkställa indrivning i andra fall
än då fråga är om:
1) sådana skatter, vilka medborgaren
eller den juridiska personen
vederbörligen underkastats i överensstämmelse
med avtalets bestämmelser;
eller
2) sådana skatter, för vilka en dylik
medborgare häftar i den stat, som
gjort framställningen, med avseende
å en tidsperiod under vilken han haft
sitt hemvist i denna stat.
§ 2. Sådan handräckning kan likväl
vägras, då den stat, hos vilken
den begärts, anser densamma ägnad
att äventyra dess höghetsrättigheter
eller säkerhet eller skada dess allmänna
intressen.
§ 3. Avvisas kunna jämväl:
a) framställningar, vilka skulle
hava till följd, antingen att en av de
avtalsslutande staterna ålägges att
meddela upplysningar, som icke kunna
erhållas enligt dess skattelagstiftning,
eller att förvaltningsåtgärder
vidtagas som icke skulle vara i enlighet
med dess författningar eller
rättstillämpning,
b) framställningar, som inom den
stat, där handräckningen begäres,
skulle föranleda infordrande från
personer, vilka icke såsom skattskyldiga
hava i saken del, av sådana upplysningar,
förklaringar eller utlåtanden,
som författningsenligt där må
meddelas, i sådana fall då den stat,
som begärt handräckningen, enligt
Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1961
11
des informations, déclarations ou
consultations analogues;
c) les demandes faites en vue d’obtenir
connaissance de circonstances
de fait ou de rapports de droit, lorsque
la connaissance de ees circonstances
ou rapports ne peut étre acquise
qu’en faisant appel å 1’obligation
de fournir des renseignements,
des déclarations ou des consultations
qui ne peuvent pas étre exigés sur le
territoire de 1’Etat requérant;
d) les autres demandes qui ne
pourraient étre satisfaites que par la
violation d’un seeret relatif å un
commerce, å une exploitation ou å
une industri.
Article 20
En ce qui concerne les questions,
informations et consultations ainsi
que toutes autres Communications
qui sont parvenues å un Etat par
suite de 1’assistance réciproque, il y
a lieu d’appliquer les prescriptions
legales en vigueur dans cet Etat au
sujet du seeret administratif ou professionnel.
TITRE III
Dispositions générales
Article 21
La convention entrera en vigueur
des sa ratification. Elle s’appliquera:
1° aux iinpöts dus å la source å
titre définitif sur les revenus attribués
aux bénéficiaires å dater du 1"
janvier 1961 et non échus avant cette
date;
2° aux autres iinpöts établis sur des
revenus de périodes imposables clölurées
postérieurement au 31 décembre
1960;
3° å 1’impöt suédois sur la fortune
qui fait 1’objet de la taxation des années
1962 et suivantes.
sin egen lagstiftning icke kan infordra
motsvarande upplysningar, förklaringar
eller utlåtanden,
c) framställningar gjorda i syfte
att erhålla kännedom om faktiska eller
rättsliga förhållanden, såframt
kännedomen om dessa förhållanden
ej kan vinnas annorledes än på grund
av förpliktelse att avgiva upplysningar,
förklaringar eller utlåtanden, som
icke kunna avfordras inom den stat,
från vilken sådan framställning skett,
samt
d) andra framställningar, som icke
kunna efterkommas utan kränkning
av affärs-, drifts- eller industriell
hemlighet,
Artikel 20
Å förfrågningar, upplysningar och
utlåtanden ävensom andra meddelanden,
som inkomma till en stat på
grund av ömsesidig handräckning,
skola i den staten gällande författningsbestämmelser
rörande tystnadsplikt
på grund av tjänst eller yrkesutövning
tillämpas.
AVDELNING III
Allmänna bestämmelser
Artikel 21
Avtalet skall träda i kraft i och
med att detsamma ratificerats. Avtalet
skall tillämpas
1 :o å sådana skatter, uttagna genom
avdrag vid källan och innefattande
en slutgiltig skattebetalning,
som utgå å inkomster, vilka blivit
tillgängliga för lyftning från och med
den 1 januari 1961 och icke förfallit
till betalning dessförinnan;
2 ro å andra inkomstskatter, som
påförts för beskattningsperioder, vilka
avslutats efter den 31 december
1960;
3:o å svensk förmögenhetsskatt,
som påförts på grund av 1962 eller
senare års taxering.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr lk8 år 1961
Article 22
La présente convention sera ratifiée,
en ce qui concerne la Suéde, par
Sa Majesté le Roi de Suéde, avec
rassentiment du Riksdag, et, en ce
qui concerne le Maroc, par Sa Majesté
le Roi du Maroc. Les ratifications
seront échangées le plus tot
possible, å Rabat.
Elle restera en vigueur tant qu’elle
n’aura pas été dénoncée par l’un des
Etats contractants. En cas de dénonciation
six mois avant 1’expiration
d’une année civile, la convention cessera
d’étre en vigueur au 1" janvier
suivant, sinon au 1" janvier de la
seconde année suivante.
En foi de quoi, les plénipotentiaires
des deux parties ont signé la présente
convention et l’ont revétue de leurs
sceaux.
Fait å Rabat, le 30 mars 1961, en
double original, en langue francaise.
Pour la Suéde Pour le Maroc
Lennart Petri D. Mhammedi
Protocole
Au moment de procéder å la signature
de la présente convention
conclue ce jour entre la Suéde et le
Maroc en vue d’éviter les doubles impositions
en matiére d’impöts directs
et d’établir des régles d’assistance administrative
réciproque en matiére
d’impöts directs, les plénipotentiaires
soussignés ont fait la déclaration concordante
suivante, qui forme partie
intégrante de la convention méme:
I. La présente convention est conclue
en l’état des législations suédoises
et marocaines å la date de sa signature.
Il est précisé:
1° Que les impöts directs respectivement
visés aux n°s 1° et 2° du paragraphe
3 de 1’article 1" sont tenus
pour similaires;
Artikel 22
Detta avtal skall ratificeras för
Sveriges del av Hans Majestät Konungen
av Sverige med riksdagens
samtycke samt för Marockos del av
Hans Majestät Konungen av Marocko.
Ratifikationshandlingarna skola
snarast möjligt utväxlas i Rabat.
Avtalet skall förbliva gällande så
länge detsamma icke uppsagts av någon
av de avtalsslutande staterna. I
fall av uppsägning sex månader före
utgången av ett kalenderår upphör
avtalet att gälla den 1 januari nästkommande
år och i annat fall den 1
januari under det därpå följande
året.
Till bekräftelse härå hava de båda
parternas befullmäktigade ombud
undertecknat detta avtal och försett
detsamma med sina sigill.
Som skedde i Rabat den 30 mars
1961, i dubbla originalexemplar på
franska språket.
För Sverige För Marocko
Lennart Petri D. Mhammedi
Protokoll
Vid undertecknandet av förevarande
avtal, ingånget denna dag mellan
Sverige och Marocko i avsikt att undvika
dubbelbeskattning beträffande
direkta skatter och att fastställa bestämmelser
angående ömsesidig handräckning
beträffande samma skatter,
hava undertecknade befullmäktigade
ombud gjort följande ömsesidiga förklaring,
vilken utgör en integrerande
del av själva avtalet.
1. Detta avtal är ingånget med
hänsyn tagen till svensk och marockansk
lagstiftning vid tiden för avtalets
undertecknande.
Det fastslås:
1 :o att de direkta skatter å ömse
sidor, vilka avses i l:o och 2:o av
§ 3 i artikel 1, anses likvärdiga, samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 1U8 år 1961
13
2° Qu’au cas oii cette situation se
trouverait sensiblement modifiée en
raison de changements apportés aux
législations respectives des deux
Etats, leurs autorités fiscales suprémes
se concerteraient.
II. Le mode deposition prévu å
1’article 2 de la présente convention
s’applique aussi bien aux revenus provenant
de baux å loyex-, de baux å
ferme ou de toute autre forme de
jouissance d’immeubles qu’å ceux résultant
d’une administration et d’une
jouissance directe, ainsi qu’aux bénéfices
provenant d’aliénations d’immeubles.
Il s’applique également aux revenus
provenant de 1’exploitation proprement
dite de foréts sur le domaine
de 1’exploitant ou sur celui de tiers.
III. Pour 1’application de 1’article
3, on doit comprendre dans les revenus
de 1’établissement stable situé
dans l’un des deux Etats, les bénéfices
provenant de la vente totale ou
partielle en cours ou en fin d’exploitation,
des divers éléments d''actif de
cet établissement, å 1’exclusion des
immeubles situés sur le territoire de
1’aulre Etat.
IV. Sont considérés comme «établissements
stables» au sens de 1’article
3 de la présente convention, les siéges
de direction, succursales, fabriques,
usines, ateliers, agences, magasins,
bureaux, laboratoires, comptoirs
d’achat ou de vente, les dépöts ainsi
que loules autres installations fixes
de caractére productif, å 1’exclusion
des sociétés filiales.
Toutefois, ne sont pas imposables
les comptoirs qui se bornent å 1’achat
de marchandises diverses destinées å
l’approvisionnement d’un ou de plusieurs
établissements de vente ou de
transformation que le conlribuable
exploite dans 1’autre Etat.
Lorsqu’une entreprise de l’un des
Etats contractants fail des affaires
dans 1’autre Etat, par l’entremise d’un
agent v établi, qui exerce habituellement
des pouvoirs pour ia négociation
el la conelusion des contrats ou
qui dispose d’un stock de marchan
-
2:o att, därest detta förhållande
skulle i avsevärd mån förändras på
grund av omläggningar i de båda staternas
respektive lagstiftningar, deras
högsta finansmyndigheter må
träffa nya överenskommelser.
2. De regler för beskattningen som
angivas i artikel 2 av detta avtal gälla
såväl inkomster genom uthyrning,
utarrendering eller varje annat slags
upplåtelse av rätt att nyttja fast egendom
som oek inkomster, som förvärvas
genom dess omedelbara förvaltande
och nyttjande, ävensom sådana
vinster som uppkomma genom
avyttring av fast egendom.
Samma regler tillämpas likaledes å
inkomst genom avverkning av skog
å avverkarens eller tredje mans mark.
3. Vid tillämpning av artikel 3 skola
under inkomst från ett fast driftställe,
beläget i en av de båda staterna,
anses inbegripna vinster härrörande
av försäljning helt eller delvis,
under utövande av rörelsen eller
vid dess upphörande, av driftstället
tillhöriga tillgångar med undantag av
fastigheter belägna inom den andra
staten.
4. Som »fasta driftställen» enligt
artikel 3 i avtalet anses plats, där ett
företags ledning har sitt säte, samt
avdelningskontor, fabriker, verkstäder,
agenturer, varunederlag, kontor,
laboratorier, inköps- och försäljningsställen,
lager ävensom varje annan
fast anordning av produktiv karaktär
med uteslutande av dotterbolag.
Emellertid beskattas icke inköpsställen,
som inskränka sig till uppköp
av olika slags varor för att därmed
förse ett eller flera av den skatlskyldige
i den andra staten använda
driftställen för försäljning eller bearbetning.
Då ett företag, som tillhör en av de
avtalsslutande staterna, i den andra
staten gör affärer genom förmedling
av en där etablerad agent, som vanligen
använder honom givet bemyndigande
att förmedla och avsluta kontrakt
eller som disponerar ett varu
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1961
dises pour satisfaire habituellement
aux commandes qu’il recoit, cette
entreprise est considérée comme
ayant un établissement stable dans
ce dernier Etat.
Mais le fait qu’une entreprise de
l’un des Etats ait des relations d’affaires
dans l’autre Etat, par 1’intermédiaire
d’un commissionnaire ou
courtier, vraiment autonome, ne permet
pas de considérer cette entreprise
comme ayant un établissement stable
dans ce dernier Etat.
Les chantiers servant å des travaux
de construction, dont 1’exécution a
dépassé ou est jugée devoir dépasser
une durée de douze mois, seront considérés
comme établissements stables
au sens de la convention.
V. En ce qui concerne les revenus
provenant des navires ne portant pas
le pavillon ou des aéronefs ne possédant
pas la nationalité de 1’Etat dans
lequel se trouve la direclion effective
de 1’entreprise qui exploite ees navires
ou ees aéronefs, 1’imposition est
établie suivant les régles de 1’article 3.
VI. Au cas ou 1’application des dispositions
des arlicles 3, 4 et 5 de la
convention souléverait des diffieultés
ou des contestations, les autorités fiscales
suprémes s’entendraient pour
procéder å une répartition équitable
des revenus susceptibles d’étre imposés
de part et d’autre.
VII. Les redevances versées pour
la jouissance de biens immobiliers ou
l’expioitation de mines, carriéres ou
autres ressources naturelles, seront
imposabies dans celui des deux Etats
contractants ou sont situés ees biens
ou autres ressources naturelles.
VIII. Sont considérées comme professions
libérales au sens de 1’article
6, notamment Factivité scientifique,
artistique, littéraire, enseignante ou
pédagogique, ainsi que celle des médecins,
avocats, arehiteetes et ingénieurs.
Les droits d’auteur et les produits
provenant de la vente ou de la concession
de licences d’exploilation de
lager för att regelbundet effektuera
beställningar som han mottager, skall
företaget anses hava ett fast driftställe
i den andra staten.
Det förhållandet, att ett företag,
som tillhör en av de avtalsslutande
staterna, upprätthåller affärsförbindelser
i den andra staten genoin förmedling
av en verkligt oberoende
kommissionär eller mäklare, skall
däremot icke föranleda att företaget
anses hava ett fast driftställe i sistnämnda
stat.
Plats för byggnadsföretag, vars utförande
överskridit en tidrymd av
tolv månader, skall anses som fast
driftställe i avtalets mening.
5. I fråga om inkomster förvärvade
av fartyg som icke föra den stats flagga
eller av luftfartyg som icke hava
den stats nationalitet, där företaget,
som använder fartygen eller luftfartygen,
har sin verkliga ledning, skall
beskattningen ske enligt reglerna i
artikel 3.
6. I de fall, då tillämpning av bestämmelserna
i artiklarna 3, 4 och 5
av avtalet skulle föranleda svårigheter
eller tvistigheter, skola de högsta
finansmyndigheterna träffa överenskommelser
för att åstadkomma en
skälig fördelning av de inkomster,
som kunna bliva föremål för beskattning
å båda sidor.
7. Rovalty för utnyttjande av fast
egendom, gruvor, stenbrott eller andra
fyndigheter beskattas i den av de
avtalsslutande staterna, där denna
egendom eller dessa fyndigheter äro
belägna.
8. Till fria yrken enligt artikel 6
räknas särskilt vetenskaplig, konstnärlig,
litterär, undervisande eller
uppfostrande verksamhet, så ock
verksamhet som läkare, advokat, arkitekt
eller ingenjör.
Författararvoden och vinster genom
försäljning eller upplåtelse av
rätt till nyttjande av patent, varu
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1961
15
brevets, marques de fabrique, modéles,
procédés et formules de fabrications
sont imposables dans les conditions
prévues å 1’article 9. Toutefois,
s’ils constituent un revenu d’entreprise
industrielle ou coinmerciale,
ils sont imposables suivant les régles
de l’article 3.
L’article 6 ne sera pas applicable
dans le cas d’une personne employée
dans l’un des deux Etats, effectuant
pour ses occupations un séjour temporaire
ne dépassant pas six mois sur
le territoire de l’autre Etat, et rémunérée
exclusivement par son employeur
assujetti å 1’impöt dans le
premier Etat.
Un professeur, un instituteur ou
un assistant temporaire de l’un des
deux pays qui regoit une rémunération
pour des services rendus au
cours d’une période de résidence temporaire
n’excédant pas un an, dans
une université ou un autre étäblissement
d’enseignement supérieur assimilable
å une université de 1’autre
pays, est exonéré de l’impot dans cet
autre pays en ce qui concerne cette
rémunération.
IX. Sont assimilées aux sociétés par
actions, pour 1’application du deuxiéme
alinéa de 1’article 8:
en Suéde, les associations dites
économiques;
au Maroc, les sociétés å responsabilité
limitée.
X. Les sommes qu’un étudiant ou
un stagiaire de l’un des Etats contractants,
séjournant dans l’autre
Etat contractant å seule fin d’y poursuivre
ses études ou sa formation, recoit
pour couvrir les frais d’entretion,
cTétudes ou de formation, ne sont pas
imposables dans cet autre Etat, ä
condition qu’elles proviennent de
sources situées en dehors de cet autre
Etat.
Les étudiants dans une université
ou un autre établissement d’enseignement
supérieur assimilable å une
université ainsi que les éléves des
écoles techniques de l’un des deux
Etats contractants, <jui occupent un
märken, modeller, fabrikationsmetoder
och recept beskattas på sätt i artikel
9 sägs. Om emellertid härigenom
uppkommer vinst av industriell verksamhet
eller handel, sker beskattningen
enligt bestämmelserna i artikel
3.
Artikel 6 tillämpas ej i fall då en i
den ena staten anställd person på
grund av sin tjänst endast tillfälligtvis
uppehåller sig inom den andra
statens område under en tidrymd
icke överstigande sex månader av kalenderåret
och erhåller sina löneförmåner
uteslutande från sin i den
förstnämnda staten skattskyldige arbetsgivare.
En professor, lärare eller biträdande
lärare från det ena landet, som
uppbär ersättning för tjänstgöring
vid universitet eller därmed jämförlig
högre undervisningsanstalt i det
andra landet under tillfällig vistelse
därstädes, ej överstigande ett år, skall
vara befriad från beskattning i sistnämnda
land för ifrågavarande ersättning.
9. Vid tillämpningen av bestämmelserna
i andra stycket till artikel
8 skola med aktiebolag jämställas:
i Sverige, ekonomiska föreningar;
i Marocko, bolag med begränsad
ansvarighet.
10. En studerande eller affärs- eller
hantverkspraktikant från en av
de avtalsslutande staterna, som vistas
i den andra staten allenast för
sin undervisning eller utbildning,
skall ej beskattas i denna andra stat
för belopp, som han uppbär till bestridande
av sitt uppehälle, sin undervisning
eller sin utbildning, därest
beloppen i fråga utbetalas till honom
från utlandet.
Studerande vid universitet eller
därmed jämförlig högre undervisningsanstalt
ävensom elever vid tekniska
skolor i en av de avtalsslutande
staterna, som innehava anställning
i den andra staten för att erhålla för
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 1U8 år 1961
emploi rémunéré dans 1’autre Etat en
vne d’obtenir une formation pratique
nécessaire å leurs études ne sont pas
soumis å l’impot dans ce dernier
Etat ä raison de revenu de cet emploi,
å condition que la durée dudit emploi
ne dépasse pas six mois et que les
rémunérations percues pendant la
durée du séjour n’excédent pas le
montant de 4 000 couronnes suédoises
ou de leur équivalent en dirhams marocains.
XI. Pour les contribuables qui prouvent
qu’ils ont définitivement transferé
leur domicile d’un Etat contractant
dans l’autre, 1’obligation fiscale,
dans la mesure ou elle est attachée
au domicile, cesse dans le premier
Etat, å dater du jour du départ, en ce
qui concerne 1’assiette des impöts vises
par la présente convention.
XII. En cas de doute sur le point
de savoir dans lequel des deux Etats
une personne physique a son domicile
fiscal, la question sera tranchée
par voie d’accord particulier entre les
autorités fiscales suprémes des deux
Etats. On considére, å cet égard, quel
est celui des deux Etats dans lequel
se trouvent centralisés les intéréts de
cette personne; s’il est impossible
d’aboutir å une décision sur ce point,
on s’en tiendra å la nationalité de
1’intéressé.
A Fégard des personnes qui ne sont
ressorlissantes d’aucun des deux
Etats, les autorités fiscales suprémes
peuvent faire des arrangements spéciaux,
dans des cas individuels, en
vue d’éviter les doubles impositions.
Il convient ici surtout d’avoir égard
aux nationaux d’Etats ayant signé
des conventions avec les deux Etats
contractants, en vue d’éviter les
doubles impositions.
XIII. Les stipulations des lois suédoises
relatives å 1’imposition des
successions indivises ne seront pas
applicables lorsque, en vertu des dispositions
de la présente convention,
les héritiers seront directement imposables
au Maroc sur les revenus ou
les biens provenant de la succession.
studierna erforderlig praktisk utbildning,
underkastas icke beskattning i
sistnämnda stat för inkomst av anställningen,
därest anställningstiden
är högst sex månader och inkomsten
av anställningen ej överstiger 4 000
svenska kronor eller motvärdet i marockanska
dirham.
It. För skattskyldiga, som visa att
de utflyttat från den ena av de avtalsslutande
staterna till den andra,
upphör, såvitt fråga är om åsättande
av skatter som avses i detta avtal,
skattskyldigheten i den förstnämnda
staten, i den mån den bestämmes
av hemvistet, med dagen för
avflyttningen.
12. Vid tvivelsmål rörande frågan,
i vilken av de båda staterna en fysisk
person skall anses hava sitt skatterättsliga
hemvist, skall avgörande
träffas genom särskild överenskommelse
mellan de båda staternas högsta
finansmyndigheter. I sådant hänseende
bör tagas i betraktande, i vilken
av de båda staterna den skattskyldige
har centrum för sina intressen;
är det ej möjligt att vinna enighet
härutinnan, skall man rätta sig
efter vederbörandes medborgarskap.
Med hänsyn till sådana personer,
som icke tillhöra någon av de båda
staterna, kunna de högsta finansmyndigheterna
från fall till fall vidtaga
särskilda anordningar till undvikande
av dubbelbeskattning. Därvid
skall hänsyn i synnerhet tagas till
medborgare i sådana stater, vilka
träffat avtal angående undvikande av
dubbelbeskattning med de båda avtalsslutande
staterna.
13. Föreskrifterna i de svenska författningarna
om beskattning av oskifta
dödsbon tillämpas icke i den mån
dödsbodelägare för i dödsboet ingående
inkomst eller förmögenhet direkt
beskattas i Marocko enligt bestämmelserna
i detta avtal.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1^8 år W61
17
XIV. Aucune différenciation ne
sera faite par chacun des deux Etats
entre ses ressortissants et ceux de
1’autre Etat pour 1’application des tarifs
des impots visés dans la présente
convention.
Fes personnes physiques ressortissant
de l’un des deux Etats bénéfieieront
sur le territoire de l’autre,
dans les mémes conditions que les
nationaux de ce dernier Etat, des
exemptions, abattements å la base,
déductions et réductions d’impots ou
taxes accordés pour charges de famille.
Les personnes morales y compris
les sociétés, ainsi que les associations
de personnes, institutions, fondations
et les biens affectés å des fins parliculiéres
qui ne possédent aucune
personnalité juridique propre, mais
qui, en tant que tels, sont assujettis
ä 1’impöt s’ils ont leur sicge dans le
territoire de 1’un des deux Etats et
si leur existence est reconnue par la
législation dudit Etat, ne seront pas
soumis sur le territoire de 1’autre
Etat å une charge fiscale plus élevée
dans 1’ensemble que celle supportée
par les contribuables de méme catégorie
appartenant au dit Etat.
XV. Afin de dissiper les doutes qui
pourraient naitre, il est précisé que
les dispositions de la présente convention
ne portent pas atteinte au
droit de bénéficier éventuellement
d’exemptions plus larges dejä reconnues
aux agents diplomatiques et
eonsulaires en vertu des régles générales
du droit des gens ou des régles
qui seraient ultérieurement établies.
L’imposition demeure réservée å
1’Etat d’origine dans la mesure ou,
sur la base d’exemptions plus larges,
les agents ne seraient pas soumis ä
des impots direets dans l’Etat auprés
duqul ils sont accrédités.
Fait ä Rabat, le 30 mars 1901.
En double original, en langue franeaise.
Pour la Suéde Pour le Maroc
Lennart Petri D. Mhammedi
14. Ingen åtskillnad skall göras av
någon av de båda staterna mellan
skattskyldiga som tillhöra den ena
eller den andra staten, såvitt angår
tillämpning av tarifferna för de skatter,
som avses i detta avtal.
De fysiska personer, som äro medborgare
i en av de båda staterna, åtnjuta
inom den andra staten, under
samma förutsättningar som sistnämnda
stats egna undersåtar, de
undantag, nedsättningar, avdrag och
lättnader i skatter och avgifter, som
medgivas på grund av underhåll av
familj.
Juridiska personer —• däri inbegripna
bolag, föreningar, inrättningar,
stiftelser och förmögenhetstillgångar
anslagna till särskilda ändamål,
vilka icke äga självständig rättshandlingsförmåga
men som likväl
själva äro underkastade skatt, därest
de äro hemmahörande inom en av de
båda staterna och deras existens är
erkänd av lagstiftningen i denna stat
— skola icke inom den andra statens
område åläggas en skattebelastning,
som i sin helhet är högre än den som
åvilar skattskyldiga av motsvarande
kategori inom sistnämnda stat.
15. Till undvikande av möjligen
uppkommande tvivelsmål uttalas, att
bestämmelserna i detta avtal icke inverka
på rätten att i förekommande
fall åtnjuta längre gående befrielser,
som i kraft av folkrättens allmänna
regler medgivits eller framdeles må
komma alt medgivas diplomatiska
och konsulära befattningshavare.
I den mån på grund av sådana
längre gående befrielser dessa befattningshavare
icke påföras direkta
skatter i anställningsstaten, förbehålles
beskattningen hemlandet.
Som skedde i Rabat den 30 mars
1961, i dubbla originalexemplar på
franska språket.
För Sverige För Marocko
Lennart Petri /). Mhammedi
2 Biharuj till riksdagens protokoll 1061, 1 samt. Nr 148
18
Kungl. Maj.ts proposition nr lb8 år 1961
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars
1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande
av förslag till avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter jämte till avtalet hörande protokoll
samt anför därvid följande.
I syfte att underlätta de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och
olika delar av Afrika har vid skilda tillfällen initiativ tagits för att genom
avtal med berörda stater undanröja bestående dubbelbeskattning. Det
svensk-franska dubbelbeskattningsavtalet tillämpas jämväl i fråga om vissa
afrikanska områden (se SFS 1960: 535) och samma är förhållandet med det
svensk-brittiska dubbelbeskattningsavtalet (se SFS 1954: 827 och 1959: 462).
Med Belgien ingicks den 12 december 1955 ett avtal om utsträckning av det
svensk-belgiska dubbelbeskattningsavtalet till förutvarande Belgiska Kongo
och mandatområdet Ruanda-Urundi (SFS 1957: 594). Vidare har med Förenade
Arabrepubliken (Egypten) och Sydafrikanska unionen ingåtts fristående
avtal (SFS 1959: 22 och 1956: 21).
På grundval av det svensk-franska dubbelbeskattningsavtalet, vilket bl. a.
omfattar Algeriet, ingicks med Tunisien ett avtal den 6 september 1960
(prop. 1960: 170). Ratifikationshandlingarna rörande sistnämnda avtal torde
utväxlas inom kort och avtalet kommer därmed att träda i kraft den 1
januari 1962.
I förhållandet mellan Sverige och Marocko, som år 1955 blev en självständig
stat, har hittills saknats en avtalsmässig reglering av dubbelbeskattningsfrågan.
I samband med arbetet på det svensk-tunisiska avtalet aktualiserades
därför frågan om att försöka få till stånd även ett svensk-marockanskt
avtal. Då intresse för ett dylikt avtal visade sig föreligga på marockansk
sida överenskoms om inledande av förhandlingar mellan expertdelegationer.
Förhandlingarna, som ägde rum i Rabat under tiden den 10—den 18 februari
1961, fördes å svensk sida av en delegation bestående av chefen för
finansdepartementets rättsavdelning Sten Walberg, ordförande, byråchefen
i finansdepartementet Ivan Eckersten, assessorn Sven Brodén, finansdepar
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1961
19
tementet, samt generalkonsuln Gustav Forssius. Vid förhandlingarna nåddes
enighet om ett på franska språket avfattat förslag till avtal för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter jämte till avtalet hörande
protokoll.
Från marockansk sida har i samband med förhandlingarnas avslutande
uttryckts önskemål om att avtalsförslaget — vilket torde såsom bilaga1 få
fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende — måtte snarast underställas
respektive regeringar för godkännande. Jag torde nu få anmäla förslaget för
godkännande å svensk sida.
Innan jag redogör för avtalsförslaget torde jag med några ord få beröra
det marockanska skattesystemet.
I Marocko — vars skattelagstiftning i huvudsak bygger på de för den
franska skattelagstiftningen i ett äldre skede gällande principerna — utgår
för statens och kommunernas räkning en råd avkastningsskatter av skilda
förvärvskällor. Däremot finnes icke någon personlig inkomstskatt å skattskyldigs
sammanlagda nettoinkomster. Ej heller utgår någon förmögenhetsskatt.
De särskilda avkastningsskatterna är näringsskatten (Impot des Patentesi,
skatten å inkomst av rörelse (Impot sur les bénéfices professionnels),
skatten å löner i allmän och enskild tjänst, arvoden och andra inkomster
av arbete, pensioner och livräntor (Prélévement sur les traitements publics
et privés, les indemnités et émoluments, les salaires, les pensions et les
rentes viagéres), skatten å inkomst av fastighet i stad (Taxe urbaine) samt
skatten å inkomst av fastighet å landet (Impot du tertib). Därjämte kan
nämnas den temporärt å förenämnda skatter utgående tilläggsskatten (Impöt
de Solidarité Nationale).
Näringsskatten erlägges av varje person, som i Marocko bedriver rörelse,
handel eller yrke av vissa slag, och utgår med såväl fasta som varierande belopp
alltefter näringens art, driftställets belägenhet, antalet anställda eller
annan liknande grund. Särskilda tillägg tillfaller berörda kommuner och
handelskammare.
Skatten å inkomst av rörelse uttages å inkomst av industri, handel eller
yrke, som är underkastad förenämnda näringsskatt. Skattskyldighet föreligger
även för inkomst av annan yrkesverksamhet, som utövas i Marocko
och ej är föremål för beskattning i annan ordning. Beskattningsunderlaget
bestämmes till viss schablonmässigt beräknad andel av årsomsättningen eller,
då omsättningen överstiger viss gräns eller den skattskyldige eljest begär
det, till verklig nettoinkomst. Utövare av fria yrken beskattas regelmässigt
på grundval av verklig nettoinkomst. Skatten utgår i fråga om juridiska
personer med 22,5 % av inkomst upp till 20 000 dirhams — ca 20 000 kronor
— och med 25 % av överskjutande inkomstbelopp. Beträffande fysiska
1 Bilagan har här uteslutits. Bet vid propositionen fogade avtalet jämte protokoll överensstämmer
med förslaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen till avtalsförslaget
samt att, sedan datering och underskrifter verkställts, uppgift därom införts.
2f Ilihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 118
20
Kungl. Maj.ts proposition nr li8 år 1961
personer tillämpas en progressiv skiktskala som börjar med 10 % i inkomstskikt
motsvarande 3 000—6 000 kronor och högst uppgår till 22,5 % för inkomst
överstigande 50 000 kronor. — Nämnas må att för att uppmuntra
vissa investeringar ges enligt särskild lagstiftning viss befrielse från skatten
å inkomst av rörelse.
Skatten å löner och pensioner in. m. uttages av i Marocko bosatta personer
samt eljest då den verksamhet, genom vilken inkomsten förvärvats, utövats
i Marocko för en därstädes bosatt arbetsgivare. Skattesatsen varierar mellan
5 och 14 % för olika inkomstskikt.
Skatten å inkomst av fastighet i stad utgår med 4 % av skattepliktigt
hyresvärde jämte vissa tillägg. Skatten tillfaller huvudsakligen respektive
kommuner. Skatten å inkomst av fastighet å landet är en statlig skatt som
erlägges av fastighetens ägare eller brukare med fasta eller procentuellt
beräknade belopp för olika slag av jordbruksprodukter.
I syfte att möta ökade anspråk på statsbudgeten till följd av Agadirkatastrofen
har en generell höjning vidtagits såvitt avser de under åren 1960
och 1961 uttagna skatterna (Impot de Solidarité Nationale). Höjningen utgår
i fråga om skatten å löner och pensioner m. m. med 20 %, i fråga om
skatten å inkomst av fastighet i stad med 50 % och beträffande övriga
förut redovisade skatter med 25 % av tidigare gällande skattesatser.
Enligt artikel 1 i avtalsförslaget omfattar detsamma endast skatter å
inkomst eller förmögenhet och är sålunda ej tillämpligt å skatter som uttages
på annan grund. Å marockansk sida har medtagits de inkomstskatter
som nu i korthet redovisats. Ehuru önskemål därom framförts från
svensk sida, har förenämnda i Marocko utgående näringsskatt ej kunnat
inbegripas, då denna skatt på grund av sin konstruktion ej ansetts vara
en skatt å inkomst eller förmögenhet. För Sveriges del medtages såväl
den statliga som den kommunala inkomstskatten ävensom den statliga
förmögenhetsskatten.
Såsom inledningsvis angivits har Sverige nyligen avslutat ett dubbelbeskattningsavtal
med Tunisien. Vid de förhandlingar som nu genomförts
med Marocko har detta avtal varit en naturlig utgångspunkt såväl med
hänsyn till det marockanska skattesystemets utformning som till andra
relevanta omständigheter. En jämförelse av avtalsförslaget med det svensktunisiska
avtalet ger vid handen att det visat sig möjligt att nå enighet
om i huvudsak samma bestämmelser för en reglering av dubbelbeskattningen
i förhållandet mellan Sverige och Marocko. Full överensstämmelse
har dock ej kunnat ernås, då av diskussionerna med marockanska vederbörande
framgått att man från marockansk sida på vissa spörsmål anlagt
delvis andra synpunkter av teknisk eller annan karaktär. Ifrågavarande avvikelser
berör emellertid endast enstaka bestämmelser i avtalsförslaget.
överenskommelsen med Marocko är — liksom överenskommelsen med
Tunisien — uppdelad i ett avtal och ett protokoll som är en integrerande
Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1961
21
del av avtalet. Beträffande innehållet i det föreliggande förslaget till överenskommelse
må vidare nämnas följande.
Enligt artikel 2 av avtalsförslaget skall inkomst av fastighet beskattas
där fastigheten är belägen. Vad som förstås med inkomst av fastighet anges
i punkterna 2 och 7 i protokollet. Jämlikt andra stycket av punkt 2
behandlas enligt avtalet inkomst av viss skogsavverkning såsom inkomst
av fastighet, ehuru densamma enligt intern svensk skattelagstiftning utgör
inkomst av rörelse. Beskattningsrätten till sådan inkomst skall således
städse tillkomma den stat där den ifrågavarande fastigheten (skogsmarken)
är belägen.
I artikel 3 återfinnes huvudregeln rörande inkomst av rörelse. Sådan
inkomst beskattas där fast driftställe finnes till den del inkomsten förvärvats
genom verksamheten vid driftstället. I punkt 4 i protokollet lämnas
en exemplifiering av olika slag av fasta driftställen och angives även
vissa fall, då fast driftställe ej skall anses föreligga. Nämnda protokollspunkt
har i några hänseenden erhållit en annan utformning än motsvarande
bestämmelse i det tunisiska avtalet. Sålunda stadgas i det nu föreliggande
förslaget uttryckligen att inköpsställe, som uteslutande avser inköp
för vidareförsäljning genom driftställe i hemviststaten eller förädling
där, ej skall underkastas beskattning såsom fast driftställe. Vidare har
tidsbegränsningen för byggnadsföretag angivits till tolv månader i stället
för sex såsom skett i det tunisiska avtalet. Även i själva artikeln har
en viss avvikelse gjorts från sistnämnda avtal. Avvikelsen gäller ett tilllägg
i § 2 rörande användning av procentuell fördelningsgrund i de fall
bokföringen vid driftstället ej möjliggör en uppdelning av inkomsten.
Från huvudregeln i artikel 3 om beskattning av rörelse göres ett undantag
i artikel 5 i fråga om sjöfarts- och luftfartsrörelse. Undantaget
överensstämmer helt med motsvarande bestämmelse i det tunisiska avtalet
och är motiverat av bl. a. skattetekniska synpunkter. Att märka är
dock att undantaget gäller endast för det fall företaget använder sig av
fartyg som är registrerade i företagets hemviststat. I annat fall är — såsom
angives i punkt 6 i protokollet — artikel 3 tillämplig.
Även bestämmelsen i artikel 4 har en direkt motsvarighet i det tunisiska
avtalet. Bestämmelsen, som angår beräkningen av beskattningsunderlaget
för skatt å kapitalinkomst då fast driftställe föreligger, anknyter till vissa
grundprinciper i den franska lagstiftningen och är även intagen i det
svensk-franska dubbelbeskattningsavtalet. Såsom framgått av den inledningsvis
lämnade redogörelsen för marockansk skattelagstiftning innefattar
denna f. n. ej någon skatt av angivet slag och bestämmelsen saknar
därför aktuell betydelse.
Beskattningsrätten till inkomst av personligt arbete samt fria yrken regleras
i artikel 6 samt i punkterna 8 och 10 i protokollet. Ifrågavarande bestämmelser
skiljer sig i vissa hänseenden från de svensk-tunisiska. Sålunda
saknas i förslaget till avtal med Marocko en särskild regel om tantiem
och andra ersättningar till bolags styrelseledamöter. I det tunisiska avta
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1961
let föreskrives att sådana ersättningar skall beskattas endast i den stat
där ifrågavarande bolag är hemmahörande. I avsaknad av en dylik uttrycklig
reglering blir alltefter verksamhetens art de vanliga bestämmelserna
i avtalet tillämpliga, i första hand reglerna rörande personligt arbete.
Beträffande underhålls- och studiebidrag (punkt 10 i protokollet, första
stycket) har vidare bestämmelsen i avtalsförslaget fått en något vidare
utformning än motsvarande regel i det tunisiska avtalet. Vad i övrigt angår
bestämmelser för underlättande av praktikant-, student- och lärarutbyte
upptar förslaget samma regler som sistnämnda avtal.
I fråga om beskattningsrätten till inkomst av kapital (artiklarna 7 och
8) ävensom royalty (punkt 8 i protokollet, andra stycket) innehåller avtalsförslaget
bestämmelser som är praktiskt taget identiska med reglerna
i det tunisiska avtalet. Bestämmelserna innebär att beskattningsrätten till
ränte-, utdelnings- och royaltyinkomster i princip skall tillkomma den
stat där inkomsttagaren har sitt hemvist. Vad särskilt angår reglerna för
aktieutdelning må vidare nämnas att jämlikt artikel 8 andra stycket samt
punkt 9 i protokollet utdelningen från ett bolag i den ena staten till ett
bolag i den andra staten skall behandlas på samma sätt som om utdelningen
gjorts mellan inhemska bolag. I enlighet härmed blir utdelning
som ett svenskt bolag uppbär från Marocko i allmänhet fri från svensk
skatt (54 § kommunalskattelagen och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt
ävensom förordningen den 9 december 1960 med provisoriska bestämmelser
om beskattning av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst
i vissa fall). Denna regel är av betydelse särskilt i förhållandet mellan
dotter- och moderbolag.
Avtalsförslaget innehåller i fråga om flertalet inkomstslag uttryckliga
bestämmelser om uppdelningen av beskattningsrätten. I de fall sådan uttrycklig
bestämmelse saknas gäller enligt artikel 9 att beskattningen skall
ske endast i inkomsttagarens hemviststat.
Såsom inledningsvis angivits omfattar avtalet jämväl skatt å förmögenhet.
De regler som härvidlag skall tillämpas återfinnes i artikel 10.
Artiklarna 11—14 innehåller vissa allmänna bestämmelser motsvarande
dem som återfinnes i det tunisiska avtalet. Då i Marocko f. n. saknas en
personlig skatt som utgår på vederbörandes sammanlagda inkomst och
förmögenhet, har artikel 11 tills vidare endast betydelse för Sveriges del.
Regeln i denna artikel innebär att, även om enligt avtalet viss inkomst eller
förmögenhet som uppbäres eller innehaves av en person med hemvist i
Sverige skall beskattas allenast i Marocko och således undantagas från
svensk beskattning, hänsyn tages till sagda inkomst eller förmögenhet
vid beräkningen av den skattesats som skall tillämpas på den i Sverige
skattepliktiga inkomsten eller förmögenheten. Denna regel, som för Sveriges
del sedvanligen tillämpas i fall av dubbelbeskattningsavtal, är avsedd
att bibehålla progressiviteten i beskattningen i fråga om inkomst och förmögenhet,
som enligt avtalet får beskattas i Sverige, och förhindra att den
svenska skatten därå minskas genom avtalet. Det torde ligga i sakens na
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 1\8 är 1961
23
tur att vid beräkning av tillämplig skattesats den utländska skatten ej avdrages
såsom omkostnad, då den inkomst eller förmögenhet till vilken
denna skatt hänför sig helt undantages från svensk beskattning. -— Beträffande
artiklarna 12—-14 må blott erinras om att i den förstnämnda
artikeln begreppet skatterättsligt hemvist uttömmande reglerats och att
således i förhållandet till Marocko dessa bestämmelser och ej kommunalskattelagens
motsvarande regler blir tillämpliga. Av § 1 av sagda artikel
följer att, om en fysisk person har sitt verkliga hemvist i Marocko, vederbörande
ej vid tillämpning av avtalet kan anses äga hemvist i Sverige även
om han stadigvarande vistas här.
I likhet med det svensk-tunisiska avtalet innefattar det föreliggande avtalsförslaget
ej blott kollisionsnormer för dubbelbeskattningens undanröjande
utan även regler berörande rättsskydd och ömsesidig handräckning.
Dessa regler återfinnes i artiklarna 15—20. Från marockansk sida fästes
under förhandlingarna särskild vikt vid ifrågavarande föreskrifter och,
enligt vad jag inhämtat, har det på marockansk sida för en överenskommelse
om undvikande av dubbelbeskattningen varit en förutsättning att
överenskommelse träffas jämväl om handräckning samt att bestämmelserna
härvidlag ges en relativt vidsträckt utformning. De föreslagna bestämmelserna
motsvarar i huvudsak de svensk-tunisiska föreskrifterna men
avviker på vissa punkter. Liksom är fallet med sistnämnda föreskrifter
förutsättes ej något fortlöpande automatiskt utbyte av taxeringsuppgifter
utan sådana uppgifter avses skola utväxlas endast efter särskild framställning.
Beträffande de ifrågakommande avvikelserna torde särskilt böra nämnas
att jämlikt punkt I i artikel 19 handräckning för indrivning av skatt
skall kunna begäras — förutom beträffande framställningsstatens egna
medborgare — även under vissa förutsättningar beträffande medborgare
i den stat till vilken begäran riktas. Denna möjlighet till handräckning avser
sådana fall då skattskyldigheten uppkommit under bosättning i den
stat som gör framställningen om indrivning eller då skatten avser inkomst
eller förmögenhet beträffande vilken beskattningsrätten enligt avtalet tillkommer
nämnda stat. Nyssnämnda bestämmelse anknyter nära till vad
som gäller enligt 1953 års svenskJbelgiska dubbelbeskattningsavtal (SFS
1954: 5) och är något vidsträcktare än det svensk-tunisiska avtalet, vari
begränsning gjorts till framställningsstatens egna medborgare. Liksom
skett i sistnämnda avtal har vissa klausuler intagits rörande avvisande av
framställning om handräckning (punkterna II och III av artikel 19).
Bestämmelserna i avtalsförslaget avses jämlikt artikel 21 skola tillämpas
första gången i fråga om 1962 års taxering. Avtalet skall efter ratificering
förbli i kraft under obegränsad tid, dock att detsamma kan uppsägas med
iakttagande av en uppsägningstid av sex månader (artikel 22).
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. I syfte att underlätta de
ekonomiska förbindelserna med olika områden i Afrika har, såsom inledningsvis
angivits, avtal ingåtts för att undvika dubbelbeskattning i förhål
-
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1961
landet mellan Sverige och dessa områden. Med Tunisien slöts förra året
ett sådant avtal och även i förhållandet till Algeriet är frågan om undvikande
av dubbelbeskattning avtalsmässigt reglerad. Någon sådan avtalsmässig
reglering har däremot hittills ej funnits mellan Sverige och Marocko.
Det förslag till svensk-marockanskt dubbelbeskattningsavtal varom
de båda förhandlingsdelegationerna enats anknyter nära till de avtalsbestämmelser
som gäller i förhållandet till övriga nyssnämnda områden i
Nordafrika. Att så är fallet synes från såväl tekniska som andra synpunkter
tillfredsställande. Avtalsförslaget, vars utformning baserats på refciprocitetssynpunkter,
innehåller en i huvudsak tillfredsställande lösning av
berörda spörsmål och torde vara väl ägnat att främja ekonomiska och
andra förbindelser mellan Sverige och Marocko. Jag tillstyrker att detsamma
godkännes.
Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet
att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande
departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t måtte för sin
del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Marocko
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter jämte
till avtalet hörande protokoll.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Bo Natt och Dag
Kungl. Maj:ts proposition nr H8 år 1961
25
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1961.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet
godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter jämte till avtalet hörande
protokoll.
Enligt artikel 22 i förslaget skall avtalet ratificeras.
Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Rabat att underteckna
avtalet och protokollet.
Ur protokollet:
Alf Ros
26
Kungl. Maj.ts proposition nr H8 år 1961
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 april
1961.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena.
Sedan Kungl. Maj:t den 3 mars 1961 bemyndigat beskickningschefen i
Rabat att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Marocko för
undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter jämte ett till avtalet
hörande protokoll, av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t
tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet och protokollet den 30
mars 1961 blivit vederbörligen undertecknade.
I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 3
mars 1961 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå
riksdagen att
dels godkänna nämnda avtal och protokoll;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för genomförande av
ifrågavarande avtal jämte därtill hörande protokoll erfordras, vidtaga ändringar
i verkställda taxeringar, vare sig dessa har avseende å statliga eller
kommunala skatter, ävensom i eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana
skatter påförts.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Norén
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610859
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1961:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1961162 till vissa högskolor. a1 i texten
- BevU 1961:44 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande av dubbelbeskattning och fastställan s. 1 i texten