Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62, m. m

1961-03-30 · 172 sidor, varav 164 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 164 av 172 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:150, Angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 150 år 1961

1

Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62, m. m.;

given Stockholms slott den 28 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

WILHELM

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Södermanland,

i statsrådet å Stockholms slott den 28 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan om

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret

1961/62 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i två särskilda skrivelser

den 30 mars 1961 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning

rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1960/61 (bihaag

A), dels ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1961/

62 (bihang B).

! liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Den internationella ekonomiska utvecklingen

Det ekonomiska läget i utlandet kännetecknades under senare delen av

1960 och början av 1961 av å ena sidan fortsatt markerad högkonjunktur i

Västeuropa samt å den andra allmän konjunkturnedgång i Förenta staterna

och — delvis som en följd härav — sjunkande exportintäkter och stigande

betalningssvårigheter för de transoceana råvaruländerna. Även om

ökningstakten dämpades under ifjolåret, när produktionsresurserna tenderade

att bli fullt utnyttjade, fortsatte OEEC-ländernas industriproduktion

att stiga, så att den vid slutet av året låg 6 procent högre än ett år tidigare;

under de första månaderna i år har flertalet OEEC-länder registrerat fortsatta

produktionsförbättringar. Den amerikanska industriproduktionen

sjönk med 8 procent under loppet av 1960 i första hand i samband med en

omfattande lageravveckling; en viss stabilisering av produktionsnivån synes

sedan dess ha inträtt, och den senaste utvecklingen tyder på att en omsvängning

uppåt numera är på väg.

Även om den västeuropeiska konjunkturbilden inte helt saknar inslag

av efterfrågeavmattning, företer den totalt sett inga tecken på en mera påtaglig

dämpning av högkonjunkturen. Företagsinvesteringarna, som när exportexpansionen

hejdades i början av 1960 övertog rollen som den viktigaste

faktorn i efterfrågeuppsvinget, synes i år fortsätta att öka i snabb takt.

Som ett allt väsentligare element i efterfrågestegringen framträder vidare

den privata konsumtionen, kraftigt stimulerad av inkomstförbättringarna.

Lönestegringarna bär i allmänhet varit av en liknande storlek som i Sverige.

Övriga huvudsektorers bidrag till den totala efterfrågan torde däremot

inte komma att förändras mera påtagligt. Den allmänna ekonomisk-politiska

restrilctiviteten har inneburit att de offentliga utgifternas och bostadsbyggandets

expansion hållits tillbaka. I det senare fallet synes också en

mycket påtaglig arbetskraftsbrist hindra en fortsatt ökning. Lagren, som i

flertalet västeuropeiska stater steg kraftigt i fjol, synes i år knappast lämna

något större bidrag till eftenfrågeökningen utan snarast representera en

avmattningsfaktor. Den ömsesidiga exportstimulans som den väntade fortsatta

aktivitetsuppgången i Västeuropa kan antas innebära kan emellertid

till stor del även fortsättningsvis motverkas av stagnerad efterfrågan från

de transoceana länderna. Det är dock inte uteslutet att nedgången i den

västeuropeiska utförseln till Förenta staterna, som utgjorde den väsentligaste

faktorn i exportstagnationen under 1960, kan komma att följas av en

viss återhämtning mot slutet av detta år.

Trots den höga efterfrågenivån och de stegrade produktionskostnaderna

har det allmänna prisläget undergått endast mycket måttliga höjningar, i

regel mindre än en procent under det senaste halvåret. Tecken på att löneoch

produktionskostnadsstegringen kommit att utöva en allt starkare press

på prisnivån har dock inte saknats. Med tanke på efterfrågetryckets styrka,

förefintliga lönestegringstendenser samt sannolikheten av en stabilisering

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

av eller t. o. m. uppgång i råvarupriserna, vilkas fall under 1960 verksamt

bidrog till att hålla tillbaka stegringen i industriländernas produktionskostnader,

förefaller det troligt att en viss uppjustering av den allmänna prisnivån

i Västeuropa kommer att äga rum under 1961.

För Förenta staternas del pekar konjunkturprognoserna allmänt på en

uppgång i den ekonomiska aktiviteten under senare delen av 1961. En omsvängning

uppåt synes på sista tiden ha ägt rum i industrins orderingång

och produktionsvolym. Den lagernedskärning som ägt rum under vinterhalvåret

väntas inte kunna fortsätta mycket längre. Enligt föreliggande investeringsenkäter

kan näringslivets investeringar i fasta anläggningar efter

en fortsatt nedgång under första delen av innevarade år åter väntas stiga.

Bostadsbyggandet, som under 1960 understeg nivån för 1959 med 5 procent,

har enligt de säsongrensade siffrorna för igångsättningen visat en

mindre återhämtning under de första månaderna i år. Man räknar med

att denna skall förstärkas inte oväsentligt under årets lopp bl. a. som följd

av kreditlättnader och andra ekonomisk-politiska åtgärder. Medan den privata

konsumtionen, som under de senaste månaderna stått under intryck

av svagt fallande personliga inkomster, knappast väntas visa någon autonom

uppgång, kan stark efterfrågestimulans väntas utgå från den offentliga

sektorn. Förutom den mera strukturellt betingade uppgången i delstaternas

och kommunernas utgifter har den federala utgiftspolitiken aktiviserats

avsevärt med bl. a. väsentligt ökade försvarsbeställningar. Denna utveckling

väntas för innevarande budgetår medföra att det ursprungligen beräknade

budgetöverskottet vänts i ett underskott på drygt 2 miljarder dollar;

för 1961/62 anger budgetförslaget ett underskott av ungefär samma

storleksordning.

Råvarulåndernas läge, som försämrades under loppet av 1960 när Förenta

staternas och Västeuropas råvaruefterfrågan föll respektive stagnerade

samtidigt som importen från dessa industriländer förblev hög, synes

knappast komma att undergå någon snabb förbättring under innevarande

år. Även om den genomsnittliga råvaruprisnivån skulle stabiliseras eller

något höjas, vilket utvecklingen under de första månaderna 1961 tyder på,

är utbudssituationen för flertalet viktigare råvaror sådan att en måttlig ökning

av efterfrågan från Västeuropa och Förenta staterna inte kan antas

medföra någon mera påtaglig uppgång i råvarulåndernas exportinkomster.

Detta i sin tur innebär att man -— även om hänsyn tas till de krediter och

hjälp i andra former, som nu i vidgad omfattning ställs till dessa länders

förfogande — inte torde kunna påräkna någon allmän förbättring i industriländernas

export till dessa områden.

Sammanfattningsvis synes följande kunna sägas om den internationella

bakgrunden. Flertalet europeiska länder kan under 1961 se fram emot en

fortsatt ekonomisk expansion. Ökningstakten torde visserligen bli något lägre

än under fjolåret, vilket följer av att den hittillsvarande expansionen i

allt högre grad tagit den tidigare överskottskapaciteten i anspråk. I Förenta

staterna synes en återhämtning nu vara på väg, även om dess omfatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

ning och styrka alltjämt är svår att bedöma. En viss utjämning mellan de

olika industriländernas utveckling äger därmed rum, en tendens som bör

förstärkas av den tyska apprecieringen. Jämfört med bedömningarna vid

riksstatsförslagets framläggande i januari ger den nuvarande konjunkturbilden

anledning till en viss uppjustering. Innebörden av denna uppjustering

är framför allt att riskerna för en avmattning i den internationella konjunkturen

under vintern 1961—62 nu framstår som klart mindre än för ett

halvt år sedan.

De senaste månadernas utveckling har även medfört en viss lättnad i den

internationella betalningssituationen såtillvida som utflödet av guld och

dollar från Förenta staterna markant minskat. Å andra sidan utlöste uppskrivningarna

av de tyska och holländska valutorna en spekulation i ytterligare

växelkursförändringar, som medförde omfattande korta kapitalrörelser.

överföringar av denna typ synes visserligen numera i stort sett ha

upphört, varigenom åtminstone på kort sikt trycket minskat på det brittiska

pundet, den valuta som utsattes för de största påfrestningarna i samband

med den tyska och holländska apprecieringen. Emellertid synes Storbritanniens

betalningsbalansställning genom upphörandet av fjolårets betydande

kapitalöverföringar från främst Förenta staterna och den alltjämt otillfredsställande

utvecklingen av bytesbalansen åter ha undergått en påtaglig försvagning.

Oron på den internationella valutamarknaden under 1960 och nu senast

i samband med vårens apprecieringar aktualiserar — såsom jag närmare

utvecklade i statsverkspropositionen — behovet av ökad samverkan länderna

emellan för att förebygga störningar av olika slag. Inte minst viktigt är

att detta samarbete även kommer att omfatta de olika ländernas centralbanker.

Glädjande nog finns också tecken på ett växande intresse för en sådan

utveckling. Jag kan i detta sammanhang också peka på den intensiva diskussion

och de undersökningar som inom Internationella valutafonden pågår

om olika medel att förbättra det internationella betalningssystemets

funktionssätt.

Med den ökade omfattningen av de internationella kapitalrörelserna har

räntepolitiken i de stora länderna alltmera kommit att påverkas av växlingarna

i det internationella likviditetsläget. Detta medför en begränsning

av rörelsefriheten, när det gäller att bruka penningpolitiken som ett medel

att bevara den interna balansen. Utformningen av den ekonomiska politiken

i flera av de för konjunkturutvecklingen bestämmande länderna — Förenta

staterna, Storbritannien, Västtyskland — har också under det senaste

året burit vittne om räntevapnets begränsade användbarhet för att styra

konjunkturen på grund av dess mindre önskvärda internationella återverkningar

och svårigheterna att förebygga dessa. I detta senaste syfte har man

vidtagit olika åtgärder, bl. a. i Västtyskland, genom att differentiera mellan

den avkastning som åtnjutes av inhemska placerare av kortfristigt kapital

och den som kommer utlänningar till del, men någon påtaglig effekt synes

inte ha erhållits därmed. Parallellt härmed har rörelsefriheten alltmera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

5

minskat även när det gäller åtgärder som direkt påverkar betalningsbalansens

olika poster. Sålunda har nu flertalet mera betydande västeuropeiska

industri- och handelsnationer, däribland Sverige, genom övergång från artikel

XIV till artikel VIII i Internationella valutafondens stadga även formellt

avstått från möjligheten att begränsa löpande betalningar för varor och

tjänster. Importliberaliseringen vidgas alltmer och i praktiken är ett återinförande

av importrestriktioner utesluten; likaså har tullpolitiken i stort sett

satts ur spel som konjunkturpolitiskt instrument såväl för medlemmarna

i de europeiska handelsblocken som för de utanförstående länder, vilka innevarande

år räknar med att delta i de omfattande tullförhandlingarna

inom GATT:s ram.

Den antydda utvecklingen understryker den växande betydelse som övriga

konjunkturpolitiska instrument, framför allt finanspolitiken och en

aktiv arbetsmarknadspolitik, måste få för de interna stabiliseringssträvandena

i alla mera betydande länder. Så mycket allvarligare är det därför att

viljan och förmågan att bedriva en differentierad och effektiv politik på

dessa områden framstår som ganska begränsad på vissa håll. Det måste mot

bakgrunden härav vara en angelägen uppgift att som ett led i det internationella

konjunkturpolitiska samarbetet söka skapa förståelse för finanspolitikens

vikt, bl. a. den typ av åtgärder som i vårt land representeras av

investeringsfonderna, liksom beträffande de resultat som kan uppnås genom

eitfrationellt utformad och målmedvetet genomförd selektiv sysselsättningspolitik.

Den ekonomiska politiken

Det inhemska konjunkturläget. Också beträffande utvecklingen i Sverige

finns skäl att nu något uppjustera de preliminära kalkyler som framlades

vid årsskiftet, även om huvuddragen i den bedömning som utgjorde bakgrunden

till utformningen av riksstatsförslaget för 1961/62 alltjämt är

giltiga. Nu tillgänglig statistik visar sålunda — såsom framgått av den tidigare

lämnade redogörelsen -— att konjunkturförbättringen under 1960

varit ännu starkare än vad som vid årsskiftet var känt. Konjunkturkrafternas

styrka avspeglar sig bl. a. i en ökning av industriproduktion på inte

mindre än 7 procent. Importökningen översteg inte oväsentligt de preliminära

beräkningarna och uppgick till 17 procent. Löneglidningen under andra

halvåret 1960 var osedvanligt stor och sysselsättningen låg på en högre

nivå än någon gång under 50-talet. Den totala bruttonationalprodukten synes

ha stigit med ca 4 procent.

Den höga och stigande aktiviteten i vårt land under 1960 var i betydande

grad betingad av den allmänna europeiska investeringsexpansionen. Utlandets

ökande efterfrågan medförde en stegring av den svenska exporten med

13 procent och inom landet steg industrins investeringar med över 10 procent

samtidigt som lageruppbyggnaden under året uppgick till nära 1 400

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

miljoner kronor, vilket torde vara den största lagerökning som förekommit

under ett år.

De privata bruttoinvesteringarna synes 1960 ha stigit med ca 7 procent.

De offentliga investeringarna minskade däremot något, särskilt de statliga

(—2 1/2 procent); detta innebär en markerad omsvängning från de föregående

årens expansion. Investeringsutvecklingen under 1960 är ett resultat

av å ena sidan den starka expansionstendens som det internationella konjunkturuppsvinget

medfört även i vårt land, å andra sidan de begränsningsåtgärder

som särskilt för statens del men även mera generellt vidtogs för

att motverka risken för inflatoriska överslag. Bland de privata investeringarna

var det särskilt industrins som bereddes tillfälle att ytterligare öka.

Till den höga konjunkturintensiteten och starka importuppgången under

fjolåret bidrog starkt den lagerökning som ägde rum framför allt inom industrin.

Den efterfrågestegring som omsvängningen från lagerminskning 1959

till lageruppbyggnad 1960 innebar beräknas sålunda totalt sett ha motsvarat

drygt 2 procent av bruttonationalprodukten. På vissa områden torde

dock lagerökningen endast ha inneburit återställelse av den lagerminskning

som hade ägt rum under de två föregående åren.

Hushållens realinkomster efter skatt steg mellan 1959 och 1960 med 5

procent. Mindre än hälften av denna ökning användes för inköp av varor

och tjänster; den privata konsumtionens ökning understeg därmed 2 procent.

Att ökningen blev så begränsad, var — liksom omsvängningen-i lagerökningen

— till väsentlig del en efterverkan av den tillfälliga ökningen av

konsumenternas inköp före den allmänna varuskattens ikraftträdande vid

1960 års början. Under senare delen av 1960 steg konsumtionen åter till en

nivå som låg närmare vad normalt var att vänta med hänsyn till de disponibla

inkomsterna. En kvarstående ökning av sparandet kan emellertid

också förmärkas. — Ifråga om den offentliga konsumtionen 1960 konstateras

en något lägre ökningstakt än tidigare, nämligen 3 procent.

Den bedömning av konjunkturutvecklingen och den samhällsekonomiska

balansen 1961, som utförligare redovisas i bihang C, Reviderad nationalbudget

för år 1961, pekar på fortsatt högkonjunktur med full sysselsättning

och kvarstående risker för överspänning på vissa områden.

Redan vid årsskiftet kunde en betydande fortsatt expansion förutses för

innevarande år. Den då verkställda uppskattningen av industrins investeringsverksamhet,

som pekade på en uppgång av storleksordningen 10 procent,

framstod vid denna tidpunkt som anmärkningsvärd med beaktande

av den kraftiga likviditetsindragning som ägt rum under fjolåret och

vars fulla effekt då ännu inte hade hunnit göra sig gällande. Förnyade

undersökningar tyder emellertid på att det åtstramade likviditetsläget inte

hejdar de planerade investeringarna; även de numera kända investeringsplanerna

inom industrin innebär ökning i ungefär samma omfattning som

beräknades före årsskiftet, detta trots de nedskärningar som otvivelaktigt ägt

rum på några håll med anledning av Sveriges Industriförbunds rekommendationer

härom till sina medlemmar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Den bestående högkonjunkturen i Västeuropa och en begynnande om än

begränsad återhämtning i Förenta staterna i förening med den tyska apprecieringen

har vidare ökat sannolikheten för den mer optimistiska av de

båda exportprognoser som framlades vid årsskiftet och som innebär en exportuppgång

på 6 procent. Inte heller föreligger någon anledning att nu

ändra antagandet om en från fjolåret starkt höjd konsumtionsnivå. Efterfrågan

från den offentliga sektorn synes bli ungefär densamma som tidigare

beräknats både i fråga om investeringar och konsumtion, d. v. s. stark

återhållsamhet och praktiskt taget oförändrad volym för de statliga investeringarna

men ungefär normal expansion, ca 5 procent, i övrigt.

En dämpande effekt på utvecklingen under 1961 kommer å andra sidan

att uppstå såsom en rekyl av den tidigare omnämnda, oväntat stora lagerökningen

under fjolåret. Den lugnare importutvecklingen under den hittills

gångna delen av innevarande år är sannolikt ett uttryck härför och importprognosen

för 1961 har i enlighet härmed något nedjusterats. Bytesbalansen

skulle härmed uppvisa en förbättring jämfört med fjolåret med några

hundra miljoner kronor. Det bör emellertid observeras att till den del som

avsaktningen i lageruppbyggnaden reducerar ökningen av importen medför

den ingen minskning av påfrestningen på den interna balansen.

De åtgärder som redan vidtagits för att hålla efterfrågan på varor och arbetskraft

i jämvikt med de föreliggande resurserna har visserligen en stigande

effekt, men samtidigt har både konsumenternas inkomster och företagens

»investeringsvilja stigit så starkt att man alltjämt måste räkna med

ett visst efterfrågeöverskott, såvida inte ytterligare ågärder genomföres. Eftersom

den tillgängliga arbetskraften redan är praktiskt taget fullt utnyttjad,

är möjligheterna att genom ökad produktion möta den stegrade efterfrågan

väsentligen betingade av den produktivitetsökning som kan uppnås genom

den fortgående rationaliseringen och ytterligare koncentration av arbetskraften

till de mest produktiva användningsområdena. De nominella inkomstocli

kostnadsökningar som redan uppkommit, främst genom avtalsmässiga

lönestegringar och löneglidning, är inte oväsentligt större än den produktivitetsökning

som i anslutning till tidigare års erfarenheter kan påräknas. En

viss prisstegring utöver föregående års nivå får därför betraktas som oundviklig.

Delvis har denna redan kommit till stånd.

Siffermäsigt skulle den reviderade nationalbudgeten för 1961 kunna sägas

tyda på ett mindre inflationstryck än som kunde förutses vid årsskiftet,

något som delvis är ett resultat av de under mellantiden vidtagna antiinflationsåtgärderna.

Av flera skäl kan detta dock inte föranleda någon ändring

i de grundläggande bedömningarna. Visserligen är det nu frainräknade

inflationsgapet i och för sig begränsat; det faller helt inom felmarginaleina

för ungefärliga överslagsberäkningar av detta slag. De mera direkta indikatorer

och undersökningar av läget på särskilda områden av det ekonomiska

livet som man i övrigt har att rätta sig efter, framförallt de på direkta kontakter

med företagen baserade bedömningarna av arbetsmarknadsutsiklerna,

bestyrker emellertid intrycket av att utvecklingen under återstoden av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

detta år tenderar mot en starkare anspänning än som är förenlig med god

balans och ostörd produktivitet shöj ning. Dessutom måste sannolikheten för

att den svenska ekonomin skall utsättas för depressiva impulser utifrån under

vintern 1961—62 anses vara påtagligt mindre nu än för ett halvår sedan.

Den alltmer markerade högkonjunkturen avspeglar sig i en ytterligare

stegring av statsinkomsterna. Fysiska personers inkomster av tjänst kan

nu beräknas ha ökat med över 10 procent under 1960 mot 5,2 och 4,8 under

1958 respektive 1959. Även bolagens inkomster beräknas för 1960 visa

en mycket stark höjning eller omkring 20 procent mot minskningar med 9,8

och 3,5 för 1958 respektive 1959. Utvecklingen får ses inte bara som en följd

av konjunkturuppgången utan torde också sammanhänga med att sänkningen

av skattesatsen från och med 1960 påverkade bolagens vinstdispositioner.

För 1961 utgår riksräkenskapsverket från stegringar av i stort sett

samma omfattning som under fjolåret. Denna ökning i skatteunderlaget

under 1960 och 1961, som avsevärt överstiger den normala, har i förening

med den allmänna varuskattens fulla genomslag under budgetåret 1960/61

medfört en höjning av statens inkomster under innevarande budgetår med

ca 2,7 miljarder kronor jämfört med föregående budgetår. På utgiftssidan

är samtidigt — av skäl som närmare redovisas i det följande — uppgången

mindre än vad tidigare beräknats och stannar vid ca 1,2 miljarder. Det statliga

lånebehovet skulle enligt dessa beräkningar begränsas till omkyng 200

miljoner kronor.

Den nu förutsedda ökningen av statsinkomsterna 1960/61 medför en

motsvarande uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1961/62. Detta

förklarar huvuddelen av uppgången på ca 600 miljoner kronor i förhållande

till beräkningen i statsverkspropositionen. De reviderade beräkningarna

innehåller också en viss uppjustering av ökningen mellan de båda budgetåren,

vilken nu synes komma att uppgå till 700 mot tidigare 500 miljoner

kronor. Med en samtidig total utgiftsökning på ca 900 miljoner kronor

skulle upplåningsbehovet under nästkommande budgetår bli ca 200 miljoner

kronor högre än innevarande år.

Självfallet måste denna kalkyl förses med vederbörliga reservationer,

även om osäkerheten i uppskattningen av förändringen i upplåningsbehovet

torde vara något mindre än vad som gäller uppskattningen av dess totala

storlek. Bland de viktigaste osäkerhetsmomenten vill jag peka på följande.

Beträffande skatteunderlagets ökning har denna för vårhalvåret 1962 på

sedvanligt sätt — eftersom resultaten av nästa års avtalsförhandlingar inte

meningsfullt kan prognosticeras vid nuvarande tidpunkt — uppskattats

rent schablonmässigt till 3 å 4 procent. Eftersom endast två av detta inkomstårs

sex uppbördsterminer infaller under budgetåret 1961/62, spelar

här emellertid en avvikelse från beräkningarna en begränsad roll. Ur lånebehovets

synpunkt motverkas förändringar på denna punkt dessutom av

att en snabbare stegring av inkomstsumman i samhället även torde vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

förenad med en motsvarande större ökning i de statsanställdas löner. 1962

års löneutveckling kommer att belasta 1961/62 års budgets utgiftssida med

ett halvt års ökning av de statsanställdas löner, medan inkomstsidan däremot

endast tillgodogör sig en tredjedel av årseffekten på skatteintäkterna av

nästa års lönestegringar. Den angivna utgiftsstegringen på ca 900 miljoner

kronor under nästkommande budgetår inkluderar icke någon ökning av de

statsanställdas löner och ej heller övriga, erfarenhetsmässigt tillkommande

utgifter å tilläggsstat.

I detta sammanhang bör också erinras om att av den förbättring på 1,3

miljarder kronor som nu kan förutses för budgetutfallet innevarande budgetår

i förhållande till riksstaten beror inte mindre än 1/2 miljard kronor

på att anvisade reservations- och investeringsanslag inte kommer att utnyttjas

i den utsträckning som man tidigare hade anledning förvänta. Det

är här i allmänhet inte fråga om egentliga besparingar. Reservations- och

investeringsanslagen är nämligen i betydande utsträckning anvisade för anskaffning

av vissa bestämda objekt. I den mån medelsförbrukningen under

dessa anslag inte blir den väntade, är detta endast tecken på att anskaffningen

eller utbetalningen försenats. Vid successivt stigande medelsanvisning

är det visserligen i och för sig naturligt, att stocken anslagsbehållningar

också stiger. Den kraftiga ökning av behållningarna som inträffade under

budgetåret 1959/60 och som väntas bli ännu större under innevarande

budgetår, bör emellertid i inte oväsentlig grad ha förstärkts av de åtgärder

som vidtagits för att skjuta statliga investeringar framåt i tiden. Om inte

motsvarande åtgärder vidtages under de framförliggande budgetåren, bör

följaktligen anslagsförbrukningen under dessa anslag öka och medföra en

motsvarande försämring av budgetutfallen. För nästkommande budgetår

har emellertid antagits att de ökningar som tidigare inträtt i fråga om dessa

behållningar icke helt skall föranleda motsvarande utgiftsökningar eller

annorlunda uttryckt: i den mån en förbrukning sker som går utöver vad

som förutsatts i tidigare kalkyler, har antagits att motverkande nya förskjutningar

kan komma att uppstå.

Slutsatsen av de föreliggande kalkylerna pekar alltså på att den betydande

nedgången i det statliga upplåningsbehovet under innevarande budgetår

visserligen kommer att medföra en minskning också av det tidigare beräknade

upplåningsbehovet för 1961/62, men att detta budgetår ändå kommer

att uppvisa en viss ökning av totalunderskottet i förhållande till innevarande

budgetår.

Den ekonomiska politiken. Nedbringandet av det statliga upplåningsbehovet

under innevarande och nästkommande budgetår med ca 11/4 miljarder

kronor från den rekordhöga nivån under 1959/60 har inneburit en

kraftig åtstramning av finanspolitiken. Denna åtstramning har åstadkommits

i första hand genom den allmänna varuskatten — utan denna skatt

skulle upplåningsbehovet 1959/60 och 1960/61 ha varit 1 900 respektive

1 300 miljoner kronor. Självfallet har även skattesystemets utformning en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

automatiskt åtstramande effekt under en uppgångsperiod. Till en del är

detta följden av att inkomstskatten är progressiv. Den viktigaste orsaken

ligger i själva uppbördssystemet, närmare bestämt reglerna för uppbörd och

slutreglering av kommunalskatten, vilka jag i detta sammanhang har anledning

att något uppehålla mig vid, därför att de är av betydelse för bedömningen

av des kassamässiga statsinkomsternas utveckling under de närmast

framförliggande budgetåren. Förskotten åt kommunerna bestämmes

som bekant på grundval av senast kända taxeringsutfall, d. v. s. på ett skatteunderlag

som är två år äldre än det skatteunderlag på vilket den preliminära

skatten inbetalas. Skillnaden mellan den uppburna kommunalskatten

och den därur till kommunerna utbetalade och på det lägre skatteunderlaget

beräknade skatten slutregleras när taxeringsutfallet blir känt. Bokföringsmässigt

— men icke kassamässigt — tas hänsyn härtill i budgetredovisningen

genom avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

Denna avsättning är en beräkning av förändringen under budgetåret

av statens nettoskuld till komunerna. Under innevarande budgetår

beräknas denna »skuld» till kommunerna öka med 300 och nästkommande

budgetår med 350 miljoner kronor. Vid förändringar i stegringstakten i

skatteunderlaget medför detta system att staten vissa år, såsom 1960/61

och 1961/62, uppbär mer skatt (och kommunerna motsvarande mindre

skatt) än vad som motsvarar det under dessa år aktuella skatteunderlaget.

Den återbetalning som detta aktualiserar under 1962/63 och 1963/64 kommer

att mycket markant påverka det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln,

såsom jag i det följande får anledning att närmare illustrera.

Innan jag går in på en bedömning av kraven på den ekonomiska politiken

under nästkommande budgetår, kan det vara skäl att något dröja vid frågan

huruvida den budgetpolitiska åtstramningen under 1960/61 nu kan bedömas

ha varit lämpligt avvägd. Åtstramningen bär i första hand dämpat

den privata konsumtionsökningen och i viss grad sänilct de statliga investeringarnas

nivå. Härigenom har balansen i ekonomin bevarats samtidigt

som utrymme berett s för eu mycket betydande uppgång i industrins investeringar,

en uppgång som nu pågått i fyra år i följd och bringat upp investeringarna

på en nivå som ligger inte mindre än 40 procent högre än

1957.

Trots åtstramningens styrka har trycket i ekonomin successivt stigit.

Detta stegrade tryck avspeglar sig i så gott som samtliga konjunkturindikatorer:

bristen på arbetskraft, den intill årsskiftet snabba importökningen

och den höga löneglidningstakten. Prisnivåns stegring har å andra sidan under

den senaste högkonjunkturen åtminstone hittills varit relativt begränsad.

Efter den av varuskatten betingade höjningen i januari 1960 var konsumentprisindex

oförändrat fram till november men har därefter stigit med

11/2 procent. Höjningen gäller framför allt hyror och andra tjänster. Den

redan inträdda lönekostnadsstegringen kan väntas medföra en ytterligare,

kostnadsbestämd uppgång i konsumentpriserna. Enligt nationalbudgetens

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

beräkningar skulle konsumentprisnivån under innevarande år därmed

komma att i genomsnitt ligga 2 1/2 procent över fjolårsnivån. Eftersom

det framför allt är på tjänster (inkl. handelsmarginaler) som kostnadsstegringen

slår igenom, är det naturligt att det är i konsumentledet som

prisstegringstendenser gör sig gällande. Varuproduktionen däremot med

dess snabbare produktivitetsstegring uppvisar alltjämt en betydande prisstabilitet.

Med hänsyn härtill och till att utvecklingen utomlands präglas

av en likartad prisrörelse, inger situationen knappast farhågor för en omedelbar

försämring av vår internationella konkurrenskraft. Icke desto

mindre är den ett tecken på att spänningen i vår ekonomi varit och är

större än önskvärt.

Styrkan i den inhemska konjunkturen framgår också därav att budgetåtstramningen

icke ensam varit ett tillräckligt verksamt medel för att bevara

balansen. Därför genomfördes under 1960 en betydande skärpning

även av penningpolitiken och en ny typ av investeringsfonder introducerades.

För att nå snabbt verkande effekt på de lokalt och tidsmässigt strategiska

punkterna kompletterades den ekonomiska politiken därutöver med speciella

åtgärder för säsongutjämning. Ett första experiment i denna riktning

gjordes våren 1960 med de goda resultat som kunde redovisas i årets statsverksproposition.

Som jag därvid meddelade, hade regeringen för avsikt att

upprepa försöken till intensifierad säsongutjämning även detta år.

Denna intensifierade säsongutjämning, som även har ett konjunkturutjämnande

syfte, hade förberetts redan under hösten. I samband med

överläggningar i socialdepartementets regi rörande erfarenheterna av 1960

års åtgärder hade de berörda statliga myndigheterna uppmanats att oberoende

av särskilda direktiv själva gå vidare på den väg som man här är inne

på; det kan i detta sammanhang påpekas, att de flesta statliga affärsverk

och andra myndigheter som beröres av problemet under efterkrigstiden

successivt genomfört en mycket betydande reduktion av tidigare avsevärda

säsongvariationer i sysselsättningen. Det är uppenbart att de omedelbara

kostnadsökningar, som kan uppstå om vissa arbeten utföres under en olämplig

årstid, i regel är betydligt mindre än den förlust för folkhushållet som

det innebär, att en betydande del av arbetskraften blir outnyttjad eller sysselsätts

i relativt sett kostsamma beredskapsarbeten under en del av året.

< Denna samhällsekonomiska avvägning håller på att mer och mer prägla

myndigheternas behandling av denna fråga. — Mot slutet av året hade också,

såsom jag nämnde i statsverkspropositionen, överläggningar tagits upp

med Sveriges Industriförbund rörande frivilliga åtgärder mot den befarade

överkonjunkturen under den period då en väntad konjunkturkulmination

skulle komma att sammanfalla med säsonguppsvinget under 1961. Jag

framhöll då även, att säsongproblemet kräver ökad uppmärksamhet vid utformningen

av en politik, som syftar till full sysselsättning utan inflatoriska

överslag. Om man lyckas genomföra den fulla sysselsättningen så långt

att arbetslösheten blir obetydlig även under vintern, kommer redan ett nor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr r50 år 1961

malt säsongmässigt uppsving på de områden där sysselsättningen under

alla förhållanden är beroende av årstidernas växlingar att medföra en överansträngning

av resurserna, om motåtgärder inte vidtages. Även om en sådan

säsongbetingad överansträngning endast varar en kort period, kan den

dock ha verkningar, som inte på samma sätt blir övergående; en inträffad

glidning uppåt av pris- och kostnadsnivån är i regel inte lätt att upphäva,

när den en gång har kommit till stånd.

I början av mars månad detta år utfärdades sålunda två cirkulär till

statsmyndigheterna, det ena angående den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten

under sommarhalvåret 1961, och det andra angående

uppskov med leveranser i vissa fall.

I det förra cirkuläret förordnades att statlig myndighet under tiden 1 april—30

september 1961 finge bedriva byggnads- och anläggningsverksamhet

i högst den omfattning som angåves i särskild av Kungl. Maj :t, efter

förslag av myndigheten fastställd sysselsättningsplan. Högsäsongens sysselsättning

skulle härvid begränsas så långt ske kunde utan entledigande eller

permittering av befintlig personal. Arbetena borde i största möjliga omfattning

förläggas till vinterhalvåret, även om detta medförde viss kostnadsökning.

Dispenser från en gång fastställd plan skulle i särskilda fall kunna

meddelas av Kungl. Maj :t.

Tack vare en redan tidigare under året hos de olika verken genomförd

beredskapsplanering, som i stort sett överensstämde med dessa direktiv

och som granskats av vederbörande departement i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen,

kunde ifrågavarande sysselsättningsplaner snabbt fastställas.

Sammantagna innebär de att någon ökning av arbetsstyrkan för ifrågavarade

arbeten inte inträffar under sommarhalvåret utan tvärtom en

minskning och att antalet sysselsatta kommer att bli ungefär detsamma

som fastställdes för september 1960. Hur stor begränsning detta kommer

att innebära i förhållande till den efterfrågan på arbetskraft, som skulle ha

uppkommit på ifrågavarande område om de begränsande åtgärderna inte

företagits, kan inte exakt anges. En överslagsberäkning tyder emellertid på

att den motsvarar omkring 3 000 man under den i detta sammanhang viktigaste

perioden, tredje kvartalet, alltså ungefär samma resultat som uppnåddes

förra året, eller något mera.

I det senare cirkuläret anvisades de statliga myndigheter som är beställare

hos i dagens läge ansträngda industriföretag, att då så vore möjligt på

eget initiativ framflytta tidpunkten för kontrakterade leveranser, ifall detta

kunde leda till att arbetet komme att utföras under en ur sysselsättningssynpunkt

lämpligare tidsperiod än som ursprungligen avsetts. Även vid utläggandet

av nya beställningar borde tiden för arbetets utförande på motsvarande

sätt beaktas.

Ej heller på denna punkt kan omfattningen av utlösta åtgärder kvantitativt

fastställas. Det gäller en intensifiering av ett samarbete mellan leverantörer

och beställare, som redan i stor utsträckning tillämpas och som väsentligen

måste baseras på personligt omdöme. Enligt cirkuläret avgivna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

13

rapporter om vidtagna åtgärder tyder emellertid på att avsedda effekter

uppnåtts på olika punkter, där besvärliga produktions- och arbetskraftsproblem

hotar att uppkomma.

Samtidigt med nämnda cirkulär till statsmyndigheterna utfärdade Sveriges

Industriförbund — enligt med regeringen träffad överenskommelse och

under direkt hänvisning till åtgärderna på det statliga området — en rekommendation

till sina medlemmar att till en senare tidpunkt skjuta på investeringsprojekt

avseende såväl byggnader dch maskiner som reparationsoch

underhållsarbeten, vilka planerats komma till utförande under vår- och

sommarmånaderna men som inte oundgängligen måste utföras under denna

period.

Enligt de uppgifter härom som avlämnats i vårens investeringsenkät

skulle denna rekommendation, som även föregåtts av direkta kontakter under

hand med ett antal större industriföretag, ha medfört att eljest planerade

arbeten till ett belopp av storleksordningen 100 miljoner kronor framflyttas

till påföljande år. Effekten på själva högsäsongen bör således bli

ännu något starkare. Å andra sidan är det naturligtvis svårt att uttala sig

om i vad mån det här gäller nedskärningar i förhållande till en alltför optimistisk

planering, vilka även spontant skulle ha kommit till stånd, så som

erfarenhetsmässigt brukar ske.

Rekommendationer av motsvarande innebörd som Industriförbundets har

även utfärdats av Svenska Byggnadsindustriförbundet och av de tre kommunförbunden.

Inom vissa kommuner har detta utlöst en icke oväsentlig

omplanering av investeringsverksamheten för det närmaste året.

Jämsides med nämnda åtgärder har genom riksbanken den allmänt

likviditetsbegränsande penningpolitiken fullföljts. Kreditmarknadsläget har

också successivt åtstramats.

Trots denna konjunktur- och säsongdämpande politik synes emellertid

risken för inflatoriska överslag inte vara helt avvärjd, vilket beror på den

ökade optimism som under de senaste månaderna synes ha utbrett sig i

näringslivet efter en period av farhågor för ett omslag i depressiv riktning.

De senaste konjunkturbarometrarna, investeringsenkäter hos kommuner

och industriföretag, den arbetsmarknadsprognos som nyligen sammanställts

på grundval av länsarbetsnämndernas kontakter med näringslivet samt

uppgifter om redan verkställd och förväntad igångsättning av byggnadsoch

anläggningsarbeten pekar alla på att arbetsmarknadsläget kommer att

fortsätta alt vara i hög grad ansträngt. Ytterligare åtgärder är därför enligt

min mening erforderliga som skulle förebygga en icke önskvärd utveckling,

innebärande produktionsstörningar genom förlängda byggnadsoch

leveranstider, kostnads- och prisstegringar och försämrad internationell

konkurrensförmåga för det svenska näringslivet.

I stor utsträckning ankommer erforderliga åtgärder på arbetsmarknadsstyrelsen

och dennas lokalorgan. I dagarna har styrelsen också beslutat

åtgärder för att säsongmässigt begränsa efterfrågan på arbetskraft och

för att aktivera de reserver som ännu kan finnas inom landet. Länsarbets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

nämnderna har sålunda instruerats att under andra kvartalet endast i särskilt

motiverade undantagsfall lämna igångsättningstillstånd till byggnadsprojekt,

som kan väntas ha sitt väsentligaste arbetskraftsbehov under en

relativt snar framtid. Vidare kommer arbetsförmedlingen inom vissa delar

av landet att förstärkas för att främja överföringen av arbetskraft till bristområdena.

Åtgärderna för prioritering av inflyttande arbetskraft vid tilldelning

av bostäder på särskilt expansiva orter skall effektiviseras; ifrågavarande

orter erhåller samtidigt genom ökade låneramar extra utrymme för

bostadsbyggande. Slutligen kommer verksamheten med snabbutbildning

av arbetare i vissa yrken att ytterligare utvidgas. Liksom förra året kommer

de lokala samarbetsorganen för frivillig lokal anpassning av byggnadsverksamheten

efter de föreliggande möjligheterna att aktiviseras inför sommarsäsongen.

För att från den penning- och finanspolitiska sidan ytterligare säkra

upprätthållandet av samhällsekonomisk balans synes emellertid även i år

möjlighet böra skapas för avsättning till investeringsfonder av en särskild

typ med högre inbetalning i riksbanken. Om genom lämpligt avvägda villkor

avsättningarna får en tillfredsställande omfattning, uppnås dels uppskov

med investeringsutgifter hos de berörda företagen och dels — vilket

är minst lika angeläget — en likviditetsindragning som verkar allmänt åtstramande.

Jag kommer därför att senare denna dag anmäla förslag i ämnet.

En framgång i dessa strävanden att mildra de förestående säsongpåfrestningarna

innebär samtidigt en ökad aktivitet under vintern. Denna föreskjutning

av aktiviteten i förening med de — i jämförelse med tidigare bedömningar

— förbättrade internationella konjunktur utsikterna medför att uppmärksamheten

nu måste inriktas även på konjunkturutjämningen på litet

längre sikt. De föreslagna investeringsfonderna har effekt även i detta avseende.

Det är möjligt att det kommer att visa sig påkallat att även försöka

stimulera företagen till en förlängning av de under 1960 verkställda avsättningarna

till särskilda investeringsfonder, som eljest skulle utbetalas den

1 januari 1962. Det synes dock lämpligt att avvakta med framläggandet av

förslag härom till en senare tidpunkt, när behovet av en förlängning liksom

villkoren för denna säkrare kan bedömas.

Den redovisade konjunkturbedömningen och de ytterligare åtgärder som

denna påkallar i konjunkturstabiliserande syfte visar, att den inträffade

nedgången i statens upplåningsbehov inte kan tagas till intäkt för en uppmjukning

av finanspolitiken. Jag kan i detta sammanhang också nämna

att vid de konsultationer om konjunkturpolitiken och den ekonomiska utvecklingen

som nyligen ägt rum inom OEEC, har vårt land — i likhet med

bl. a. Västtyskland och Nederländerna — uppmanats att även i fortsättningen

upprätthålla en restriktiv politik.

Föreställningen att en samhällsekonomiskt icke försvarbar lättnad i finanspolitiken,

åstadkommen t. ex. genom generella skattesänkningar, skulle

kunna legitimeras med hänvisning till ett »statsfinansiellt utrymme»,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

innebär ett avsteg från ifundamentala finanspolitiska grundsatser. Realt

skulle det nämligen betyda, att uppfyllandet av en på visst sätt bestämd

statsfinansiell balans tillmättes större betydelse än målet om den fulla sysselsättningens

bestånd i en balanserad ekonomi. Det är först när en viss

budgetbalans direkt sättes i samband med uppnåendet av denna primära

samhällsekonomiska målsättning, som den kan tillmätas betydelsen av

riktpunkt för finanspolitiken. Det är självklart att den beloppsmässiga fixeringen

av en sådan riktpunkt alltid måste innehålla ett större eller mindre

element av osäkerhet, beroende på den ofrånkomliga ovissheten om styrkan

hos de aktuella konjunkturkrafterna. Denna ovisshet kan dock inte utgöra

motiv för en förändring av finanspolitiken, som strider mot det aktuella

konjunkturlägets krav. Ett exempel på en sådan förändring vore att nu

—- utan kompenserande jämkningar i skattesystemet i övrigt — genomföra

framlagda förslag om höjning av ortsavdragen. Även om det i och för sig

är obestridligt att en total visshet om konjunkturutvecklingen under ett

framförliggande budgetår aldrig kan nås, skulle en skattesänkning av denna

omfattning innebära, att den ekonomiska politiken bundes vid det alternativ

för den framtida utvecklingen som i dag framstår som minst sannolikt.

Det är emellertid inte bara det aktuella konjunkturläget som klart understryker

nödvändigheten att bevara restriktiviteten i budgetpolitiken.

Även utan någon minskning av beskattningen kommer, såsom jag framhöll

redan i statsverkspropositionen, en försvagning av budgeten att inträffa

budgetåret 1962/63 till följd av redan fattade utgiftsbeslut. För att

kunna taga en rationell ställning till budgetpolitiken liksom till den ekonomiska

politiken i övrigt för 1961/62 är det därför nödvändigt att beakta även

utvecklingen budgetåret därefter, så långt denna nu kan överblickas. Innan

jag redovisar mitt slutliga ställningstagande till budgeten 1961/62, vill jag

därför behandla det statsfinansiella perspektivet på något längre sikt.

Budgetperspektivet på längre sikt. Som bekant har under senare år ett flertal

försök gjorts att uppskatta den framtida utvecklingen av statsutgifterna.

Senast skedde detta i fjolårets kompletteringsproposition. Detta försök avsåg

att följa upp besparingsutredningens kalkyler och därmed också tillgodose

de av utredningen uttalade önskemålen om en långsiktig budgetplanering.

Jag hade då tillfälle att närmare redovisa min ståndpunkt till de utomordentligt

svåra metodproblem som en dylik planering reser. Vad först gällde själva

innebörden av långsiktiga prognoser för statsutgifterna, erinrade jag om att

sådana varken kunde eller borde uppfattas som fixerade program för de faktiska

framlida utgifterna. Detta följer omedelbart av de speciella krav som

åvilar staten i det moderna samhället och som medför alt staten måste ha en

beredskap för snabba förändringar i sina utgiftsdispositioner. Att t. ex. växlingar

i konjunkturen och i den utrikespolitiska situationen medför förändringar

i de statliga utgifterna är en både normal och önskvärd företeelse.

Eu långsiktskalkyl måste emellertid utgå från vissa med nödvändighet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

schablonmässiga antaganden om en »normal» utveckling av samhällsekonomin.

Dessa antaganden är så tillvida medvetet orealistiska som verkligheten

aldrig utvecklar sig helt »normalt». Att en långsiktskalkyl av denna anledning

kommer att »slå fel» för varje enskilt år, är därför en självklarhet som

jag här icke behöver närmare uppehålla mig vid. Vad jag i stället vill peka

på är den orsak till avvikelse mellan prognos och utfall som ligger i själva

prognosmaterialets natur.

Underlaget för beräkningar av de framtida utgifterna är de av myndigheterna

— jämte pågående kommittéutredningar -— redovisade utgiftsbehoven

framöver. Beträffande de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven torde

som en allmän erfarenhet kunna sägas, att de utmärkes av en kombination

av systematisk överskattning och systematisk underskattning. Kraven för

det närmast framförliggande året är sålunda alltid avsevärt större än vad

som efter budgetgranskning blir förverkligat; för perioder, som ligger längre

fram, sker däremot i stället en underskattning inte bara av vad myndigheterna

själva sedermera kommer att äska utan också av de utgifter som

faktiskt kommer att realiseras. Denna systematiska underskattning av framtida

utgiftskrav respektive faktiska utgifter utgör det kanske svåraste hindret

för en rationell, långsiktig budgetavvägning. Ett exempel på hur snabbt

myndigheterna reviderar sina äskanden uppåt, när ett visst budgetår rycker

närmare, erhålles vid en jämförelse mellan långsiktskalkylen från våren

1960 och petitaäskandena för samma budgetår. Äskanden som anmäldes i

långsiktskalkylen var ett par hundra miljoner kronor lägre än de definitiva

äskandena ett halvt år senare. Detta betyder att en ur myndigheternas synpunkt

fullständig och realistisk inventering av utgiftsönskemål sker först

vid den tidpunkt, när definitiva petita avlämnas. Det är för övrigt samma

fenomen som återkommer i industriföretagens redovisningar av sina investeringsplaner

till kommerskollegium. Även utan någon mellankommande

uppgång i konjunkturen sker nämligen systematiskt en uppjustering av investeringsuppskattningen

för det aktuella året vid uppgiftstillfället i mars

i jämförelse med de uppgifter som lämnats i slutet av det föregående året.

I detta sammanhang bör också framhållas att myndigheternas anslagskrav

för varje budgetår självfallet måst göras från den utgångspunkten att kraven

för de tidigare åren under prognosperioden tillgodosetts.

Ett accepterande av myndigheternas utgiftsönskemål för mer avlägsna

budgetår, i synnerhet efter avdrag för en beräknad effekt av budgetgranskning,

leder erfarenhetsmässigt till en mycket betydande underskattning av

de framtida utgifterna. Med ett visst beaktande av denna felkälla har vissa

beräkningar verkställts inom finansdepartementet till belysning av statsutgifternas

sannolika ökning under de närmast framförliggande åren. En mer

detaljerad, teknisk redovisning av dessa kalkyler lämna i bihang E. I detta

sammanhang vill jag endast kommentera de med nödvändighet starkt schematiska

metoder som därvid kommit till användning. Först har uppskattningar

gjorts av vissa större anslag, som styrs av befolkningsutveckling och

redan fixerade beslut eller där av andra skäl beräkningarna kan ges en klar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1901

17

innebörd. Exempel på anslag av denna typ utgör barnbidrag, ålderspensioner

och försvarskostnader. Här finns inga reformkostnader inkalkylerade,

som inte redan är beslutade. Därnäst har de av myndigheterna redovisade behoven

av övriga anslagsökningar upptagits efter en schematisk budgetgranskning

med beaktande bl. a. av fattade principbeslut. För att motverka

tendensen till underskattningar av framtida utgifter och för att erhålla en

realistisk norm för jämförelse med den på grundval av myndigheternas

uppgifter beräknade utgiftsökningen har summan av alla de anslag, som

icke särredovisats, framskrivits i takt med den utveckling som gällt för

dessa anslag under senare hälften av 50-talet. På detta sätt har — utan att

kalkylens utgiftsutveckling i och för sig representerar någon preciserad målsättning

för utgiftspolitiken — inlagts en nödvändig reservmarginal för vissa

utgifter som inte nu kan förutses. Eftersom de olika anslagen beräknats under

förutsättning av oförändrade priser och löner har — i analogi med täclcningsanslaget

på tolfte huvudtiteln -- ett generellt tillägg gjorts för höjda

statstjänarlöner motsvarande 3 1/2 procents löneökning per år.

Enligt kalkylerna skulle summan av större anslag, för vilka en mera preciserad

prognos kan göras och som omfattar ca två tredjedelar av de egentliga

statsutgifterna, med den använda beräkningsmetoden i genomsnitt stiga

något långsammare under de närmast framförliggande budgetåren än

samma anslag gjorde under senare hälften av 50-talet. Denna anslagsgrupp

omfattar utgifterna för folkpensioner, barnbidrag, skatteersättning till kommunerna,

bostadssubventioner, bidrag till sjukkassorna, driftbidraget till

SJ, försvaret, vägbyggandet, driftbidraget till folkskolor och statens ATPavgifter.

Att summan av dessa anslag i kalkylen uppvisar en långsammare

stegring än den som faktiskt ägde rum i nominella värden under senare

hälften av 50-talet, betingas framför allt av två faktorer. Den ena är att

prognoskalkylen utgår från oförändrade priser. Därför ingår inga indextillägg

till folkpensioner eller priskompensationer till försvaret. Frånvaron

av prisstegringar kan också sägas vara den huvudsakliga orsaken till skiljaktigheten

i utvecklingen av kostnaderna för de allmänna barnbidragen. 1

det historiska jämförelsematerialet ingår 1958 års höjning av barnbidragen,

medan i prognoskalkylen kostnaderna för barnbidragen i stället är sjunkande

på grund av det minskade antalet bidragsberättigade barn. Den andra

faktorn är den i samband med ortsavdragshöjningen 1957 införda skatteersättningen

till kommunerna som hade en starkt höjande verkan under

den gångna perioden, medan detta anslag i prognoskalkylen automatiskt

minskar med ett 70-tal miljoner kronor per år.

Den avsalctning i stegringstakten som redovisas i prognosmaterialet för

här berörda anslag, sammanhänger vidare med att kalkylen är eu frainskrivning

av anslagen på grundval av de normer som nu tillämpas eller av

beslut som hittills preciserats. Detta betyder att standardhöjningen för ålderspensionärerna

åren 1902 och 1904 är den enda reform som upptagits

i detta avsnitt av kalkylen. Det är emellertid välbekant all ytterligare utgiftsökningar

under här förevarande anslag är sannolika. Bland annat är

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. lsumt.Xr IM

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

eu betydande förbättring av invalidpensioneringen i princip redan godtagen.

Även inom sjukförsäkringen är reformförslag att vänta från socialförsäkringskommittén.

I detta sammanhang kan också hänvisas till socialpolitiska

kommittén. Ej heller kan den i kalkylen införda minskningen i skatteersättningen

till kommunerna betraktas som typisk för den framtida utvecklingen

på detta avsnitt. Tvärtom talar starka skäl för alt ett av 1960-talets

fördelningsproblem just kommer att gälla metoderna att åtminstone minska

takten i den eljest förutsebara uppgången i de kommunala utdebiteringarna.

Vidare kan erinras om de önskemål som framförts om en ännu snabbare

ökning av vägbyggandet. Redan de nu anförda skälen visar, att den lägre

genomsnittliga stegringstakl som på tekniska grunder här framkommer i

kalkylen endast i mindre del om ens alls bör betraktas som en realistisk

förändring.

Utvecklingen av övriga, icke specificerade anslag är självfallet svåröverskådligare.

Under senare delen av 50-talet steg de i summa med ca 300

miljoner kronor per budgetår (räknat i dagens priser och löner). De av

myndigheterna framförda ökningskraven under dessa anslag uppgår t. ex.

för 1962/63 till inemot 550 miljoner kronor. En schematisk budgetgranskning

har i kalkylen nedbringat ökningen detta år till 285 miljoner kronor.

Det innebär att de icke specificerade anslagens »normala» ökning för detta

budgetår redan skulle vara intecknad av de nu framförda kraven, om vilka

vi erfarenhetsmässigt vet att de torde komma att ganska väsentligt överskridas

vid de definitiva petita. För åren längre framöver däremot sjunker

- av grunder som jag tidigare berört — det som realistiskt betecknade utfallet

av myndigheternas nu anmälda utgiftsönskemål.

Även bland de icke specificerade anslagen kommer en rad reformer atl

aktualiseras, vilka till sin art redan är kända men ännu icke kostnadsmässigt

preciserade. I viss grad bär hänsyn tagits härtill genom framskrivning

av den historiska trenden för dessa anslag. Huruvida den reservmargina!

för de kommande budgetåren som härigenom införts i kalkylen även kan

betecknas som realistisk, är delvis en fråga om politisk bedömning. För

budgetåret 1962/63 är den som jag redan påpekat fullt intecknad. Jag vill

i detta sammanhang särskilt framhålla att anslaget för internationell hjälpverksamhet

i den schematiska budgetgranskningen införts med oförändrat

belopp. Anledningen härtill är att hållpunkter för en mer preciserad uppskattning

ännu icke föreligger. Andra kostnadsökningar som till sin art

men icke till sina belopp är kända torde komma att föranledas av skolberedningens

liksom av studiesociala kommitténs förslag. En fjärde viktig

post, som här bör nämnas, är kostnaderna för ett eventuellt förstatligande

av polisväsendet. Det kanske är skäl att understryka att utelämnandet av

de nu nämnda reformerna självfallet inte beror på att de bedömes vård

mindre angelägna än de utgiftsökningar som direkt beaktats i kalkylen. Anledningen

är endast att det nu •-— bl. a. av det rent tekniska skälet att flertalet

förslag ännu ej är preciserade — icke är möjligt att konkret taga stälF

ning till när och i vilken omfattning berörda utgiftsökningar kan komina

att realiseras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

19

Sammanfattas beräkningarna för budgetåret 1962/63 skulle på grundval

av redan preciserade beslut och under iakttagande av en restriktiv budgetprövning

de totala statsutgifterna stiga med i runt tal 1 miljard, vilket är

det belopp som redovisas i prognoskalkylen för detta år. Härtill skall emellertid

läggas kostnaderna bl. a. för förbättrad invalidpensionering, för ökade

insatser i den internationella hjälpverksamheten, för väntade förslag

från skolberedningen och från socialpolitiska kommittén. Dessutom tillkommer

utgifter för nu oförutsedda behov. På dessa grunder finner jag

det realistiskt att i dag ange utgiftsökningen 1962/63 till storleksordningen

1—1 1/4 miljard kronor räknat i oförändrade priser.

Långsiktiga budgetkalkyler brukar — och det finns goda grunder för

detta — utföras i oförändrade priser och med ett antagande om skatteunderlagets

ökning som i enlighet härmed följer den totala produktionens (bruttonationalproduktens)

volymmässiga ökning. Om man med denna utgångspunkt

beräknar statsinkomsternas ökning vid en stegring av skatteunderlaget

fr. o. m. år 1962 till 3 1/2 procent per år, blir för budgetåret 1962/63

ökningen endast 140 miljoner kronor. Anledningen härtill är, som jag tidigare

berört, den återbetalning av kommunalskatt som aktualiseras dessa

år och som medför att inkomstskattetiteln skulle ge t. o. m. en minskad

nettointäkt 1962/63. Även om antagandet för skatteunderlagets ökning sättes

till 7 procent per år, vilket motsvarar genomsnittet för 50-talets sista

hälft, blir ökningen av de totala statsinkomsterna inte större än 565 miljoner

kronor bundetåret 1962/63. Vid ett sådant antagande skulle självfallet

på flera punkter förutsättningarna för utgiftsprognoserna också ändras. Det

är sålunda inte realistiskt att då längre räkna med oförändrade priser och

ej heller med en ökning i de statsanställdas löner på 3 1/2 procent.

Jag har vid flerfaldiga tillfällen understrukit den osäkerhet som med

nödvändighet måste omge alla kalkyler över budgetutvecklingen och alldeles

speciellt över beräkningar av upplåningsbehovet, som ju utgör en

relativt sett liten skillnad mellan en stor inkomst- och en stor utgiftssumma.

Jag behöver därför inte här upprepa alla de reservationer som måste

hållas i minnet. I stället har jag uppehållit mig relativt utförligt vid de

använda beräkningsmetoderna för att belysa, att det inte är möjligt att

avge kvantitativt bestämda omdömen om den framtida utgiftsstegringen.

Den slutsats jag drar av det föreliggande materialet är att den förnyade

stegring av utgiftsökningen som är att vänta 1962/63, inte är begränsad

till detta år utan kommer att fortsätta, och att denna utgiftsstegring på ett

avgörande sätt förändrar den relativt starka budgetställning som gällt för

1960/61 och antages komma att gälla för 1961/62.

En sammanställning av de uppgifter som jag lämnat i det föregående

om budgetutsikterna, visar tydligt påfrestningarna under 1962/63. Jag har

utförligt angivit skälen varför en utgiftsökning av storleksordningen 1-—

1 1/4 miljard kronor framstår som realistisk. Både på utgifts- och inkomstsidan

gör sig speciella faktorer gällande, som verkar i budgetförsva
Ilihang

till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Nr ISO

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr i 50 år 1961

gande riktning: på utgiftssidan förbättringen av ålders- och invalidpensioneringen,

på inkomstsidan återbetalningen av kommimalskattemedel.

Med det inkomstantagande som riksräkenskapsverket använder i långsiktiga

budgetkalkyler skulle därmed en ökning av budgetunderskottet från 1961/

62 med ca 1 miljard kronor inträda. Jag är fullt medveten om att den nominella

inkomstökningen sannolikt kommer att bli större och budgetunderskottet

således mindre. Bortsett från att långsiktiga budgetbedömningar bör

göras utifrån förutsättningen om stabila priser, ändrar emellertid icke

ens ganska betydande uppjusteringar av inkomstantagandet tendensen till

en påtaglig försämring av budgetläget under 1962/63. Utgår man t. ex. från

en 7-procentig ökning av skatteunderlaget blir ändå, eftersom samtidigt

statstjänarnas löner rimligen måste uppräknas i motsvarande grad, ökningen

av lånebehovet så pass stor som ca 3/4 miljard kronor.

Det är inte minst mot denna bakgrund som ställning till budgetpolitikens

utformning under nästkommande budgetår skall tagas. Den förbättring av

budgetläget som inträtt 1960/61 och som nu beräknas för 1961/62 visar på

möjligheten av att finansiera nu förutsedda utgiftsanspråk utan skattehöjningar

och ändå uppnå en balanserad driftbudget för 1962/63. Självfallet

kan ingen i dag avgöra vad som i ett framtida läge kommer att vara en samhällsekonomiskt

riktigt avvägd budget. Såväl det aktuella konjunkturläget

som det statsfinansiella långsiktsperspektivet understryker emellertid behovet

att bevara restriktiviteten i budgetpolitiken. Den enda skatteförändring

jag i dagens läge är beredd att förorda, är en höjning av det skattefria

bottenbeloppet för kapitalinkomst och avdraget för försäkringsavgifter vid

inkomsttaxeringen. Jag betraktar emellertid dessa åtgärder icke i första

hand som en skattelättnad utan som ett medel att främja de mindre och

medelstora inkomsttagarnas sparande. Jag kommer att senare denna dag

anmäla förslag om detta samt om vissa andra sparstimulerande åtgärder.

Det förhållandet att vi i dag och — med hänsyn till de samhälleliga uppgifternas

växande betydelse — även för överblickbar tid saknar utrymme

för sänkningar av det totala skatteuttaget i vid mening, gör icke frågan om

vårt skattesystems utformning mindre angelägen. Tvärtom utgör en rationell

och rättvis utformning av beskattningen en nödvändig förutsättning för

att det allmänna på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Jag har tidigare hänvisat till framlagda krav på höjning av ortsavdragen

och därvid förklarat, att en sådan höjning utan kompenserande

åtgärder i skattesystemet i övrigt saknar samhällsekonomisk täckning. Denna

konjunkturpolitiska bedömning innebär emellertid ingalunda att jag avvisar

tanken på en höjning av ortsavdragen. En sådan höjning framstår

enligt min mening som en av de mest angelägna skattereformerna. En höjning

av ortsavdragen kommer emellertid att medföra en sådan påfrestning

på statsbudgeten att den synes kunna genomföras endast i samband med en

omläggning av beskattningen. Jag har av allmänna skatteberedningens ordförande

inhämtat, att beredningen för närvarande arbetar med dessa problem,

och jag har i samband därmed uttalat önskvärdheten av att arbetet

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

i denna del bedrives med skyndsamhet. Det är min förhoppning, att det

skall visa sig möjligt för skatteberedningen att redan under loppet av nästa

år redovisa sina överväganden i de antydda hänseendena.

Budgetläget

Jag torde inledningsvis få lämna en redogörelse för de förnyade beräkningar

som nu verkställts rörande utfallet av riksstaten för budgetåret 1960/

61. Enligt de uppgifter som redovisades i den i januari i år framlagda statsverkspropositionen

skulle totalbudgeten för innevarande budgetår komma att

ge ett underskott på 1 187 miljoner kronor. De beräkningar som nu utförts

ger ett ca 1 000 miljoner kronor lägre underskott.

Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1960/

61 (bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 16 388 miljoner

kronor. Detta belopp är 378 miljoner kronor högre än det som upptogs i

1961 års statsverksproposition. Bakom denna nettoförändring ligger dels en

uppräkning av inkomstskattetiteln med 300 miljoner kronor och dels en

höjning på 85 miljoner kronor av de beräknade inkomsterna av den allmänna

varuskatten. Övriga förändringar av inkomsterna i förhållande till

närmast föregående beräkningstillfälle är av mindre betydelse.

Beträffande driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till

årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

106 miljoner kronor, varav 55 miljoner kronor avser kostnader för beredskapsarbeten

på vägar och gator, 17 miljoner kronor kostnader för arbetslöshetens

bekämpande och 18 miljoner kronor kostnader för svenska FNstyrkor.

Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som

förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades gå jämnt ut kan

bl. a. väntas eu besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor

på 16 miljoner kronor och en besparing på 50 miljoner kronor å anslaget

till täckning av underskott å statens järnvägars fond. Vidare kommer

de sammanlagda överskridandena av avlöningsanslagen inte att motsvara

de anslag som anvisats för att täcka merkostnaderna till följd av 1960 och

1961 års lönehöjningar för de statsanställda. Härigenom uppkommer eu

inte oväsentlig besparing. Netto beräknas förslagsanslag och obetecknade anslag

uppvisa besparingar på sammanlagt 206 miljoner kronor. Behållningarna

på reservationsanslagen antogs tidigare komma att minska med 100 miljoner

kronor. I riksräkenskapsverkels beräkningar förutses nu en reservationsmedelsökning

för budgetåret 1960/61 om 160 miljoner kronor. Enligt

inom finansdepartementet senare gjorda undersökningar synes emellertid

denna ökning böra uppskattas till ca 300 miljoner kronor.

I vad avser kapitalbudgeten bar sedan i januari äskats ytterligare 68

miljoner kronor å tilläggsstat II, varav 9 miljoner kronor för ombyggnad och

reparation av operahuset i Stockholm och sammanlagt 56 miljoner kronor

för teckning av aktier i samt lån till Aktiebolaget Aerotransport. Anslagsbehållningarna

under kapitalbudgeten, som tidigare antogs förbli oför
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

ändrade, förutses nu komma att öka med 150 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet

på kapitalbudgeten för 1960/61 beräknas nu till 1 627 miljoner

kronor, vilket är 79 miljoner kronor mindre än enligt de uppskattningar som

senast redovisats.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1960/61 i

förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riksstaten

kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbudgeiens kassamässiga underskott enligt riksstaten —1557

Inkomstförändringar

Merinkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet in. m. + 600

Merinkomst av arvsskatt och gåvoskatt................ + 25

Merinkomst av tullmedel............................ -j- 50

Merinkomst av allmän varuskatt...................... -j- 85

Merinkomst av regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. + 13

Merinkomst av omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ..................................... -f- 25

Minskad inkomst av tipsmedel........................ — 11

Merinkomst av statens affärsverksfonder.............. -)- 98

Övriga inkomstförändringar (netto) .................. -|- 3 -j- 888

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Kostnader

för svenska FN-styrkor m. m............... — 48

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.......— 17

Beredskapsarbeten på vägar och gator................ — 55

Övriga anslag...................................... — 14 134

Minskad förbrukning av reservationsanslag å driftbudgeten

(exkl. avskrivningsanslag) .......................... -j_ 354

Anslagsöverskridanden och besparingar

Merutgift å anslaget till studiebidrag och stipendier .... -— 11

Besparing å anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor

.......................................... _j_ 25

Besparing å anslaget till bidrag till folkpensioner m. m. .. + 15

Besparing å anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor

........................................... _|_ ig

Besparing å anslaget till täckning av underskott å statens

järnvägars fond.................................. _}_ 50

Besparingar i övrigt (netto).......................... +111 +206

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Anslag till Karlskrona-varvet........................ 27

Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport........ — 34

Lån till Aktiebolaget Aerotransport .................. . 22

Ombyggnad och reparation av operahuset i Stockholm .. — 9

Övriga anslag.................... _ 5 _ 97

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961 23

Minskad förbrukning av investeringsanslag på kapitalbudgeten

............................................... + 150

ökad disposition av rörliga krediter.................... — 100

Ökad tillgång på avskrivningsmedel inom fonderna och övriga

likvida medel.................................. + 60

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott . . . —230

Sammanställningen visar, att totalbudgetsaldot kan väntas bli drygt 1 300

miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkningarna. Inkomstökningarna

uppgår härvid till netto 888 miljoner kronor, varav 600

miljoner kronor hänför sig till inkomstskattetiteln. Tilläggsstaterna har medfört

utgiftsökningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 231 miljoner

kronor. Förbrukningen av reservations- och investeringsanslag (exkl.

avskrivningsanslag) beräknas däremot tillsammans bli 504 miljoner kronor

mindre än vad som antogs vid fastställandet av riksstaten. Beträffande inkomsterna

kan erinras om att siffrorna i riksstaten bl. a. byggde på antaganden

om att den totala lönesumman skulle komma att stiga med 7 procent

såväl under år 1960 som under 1961. Nu föreliggande uppgifter grundas på

antaganden om en stegring av lönesumman med 10 respektive 9 procent under

de angivna åren.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1961/62. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 16 498 miljoner kronor. Utgifterna upptogs till 16 006 miljoner

kronor, i vilket belopp hade inkalkylerats en minskning av reservationsmedelsbehållningarna

med 100 miljoner kronor. Vidare räknades med

en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel med

(netto) 250 miljoner kronor. Jag redovisade följaktligen ett överskott på

driftbudgeten om (16 498—16 006—250) 242 miljoner kronor.

Enligt de beräkningar som nu presenteras kommer statsinkomsterna för

nästa budgetår att uppgå till 17 086 miljoner kronor, vilket belopp är 588

miljoner kronor högre än det som redovisades i statsverkspropositionen.

Denna inkomstsiffra bygger på riksräkenskapsverkets förnyade beräkning

(bihang B), för vilken jag i det följande lämnar en särskild redogörelse.

Som likaledes kommer att närmare redovisas bar jag gjort ett par smärre

justeringar i ämbetsverkets beräkningar.

Inkomstskattetiteln har i de nya kalkylerna i förhållande till statsverkspropositionen

höjts med 500 miljoner kronor till 7 900 miljoner kronor.

Beträffande den statliga inkomstskatten har då räknats med oförändrad

uttagningsprocent. Beräkningen utgår vidare från att den totala lönesumman

kommer att sliga med 9 procent under 1961 och med 3 å 4 procent under

1962. Beträffande bolagen har antagits att deras till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster kommer att öka med sammanlagt 18 procent

mellan 1960 och 1961 och att ökningen kommer att bli betydande även

mellan 1961 och 1962.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Drift
Miljoner
-

1954/55

1955/56

1956/57

Inkomster .................................

Utgifter...................................

8 907

8 619

10 072

9 691

10 691

10 978

överskott eller underskott

288

381

- 287

Avsättning till (-) resp. återföring från (+)

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte- medel (netto) ............................

- 250

- 100

Överskott eller underskott

288

•131

«- 387

1 Därav riksstat 15 250 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

2 Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 41 mkr samt beräknad reservationsmedelsförbrukning

100 mkr.

3 Därav riksstat 15 250 mkr, tilläggsstat I och II 147 mkr, beräknad reservationsmedelsökning

300 mkr samt beräknad nettobesparing å vissa anslag 206 mkr.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt

understryka den osäkerhet som inkomstberäkningen, framför allt i vad

avser inkomstskattetiteln, även vid denna tidpunkt är behäftad med.

Nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

upptages nu till 350 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen 250

miljoner kronor. Ökningen sammanhänger med att vid stigande källskatteinkomster

ökar eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel,

varvid större avsättningar till budgetutjämningsfonden erfordras.

Även beträffande utgifterna lämnas i det följande en särskild redogörelse.

Sammanlagt innebär de gjorda förändringarna en ökning med 2 mil
-

Kapital
Miijoner
-

1954/55

1955/56

1956/57

Investeringsanslag..........................

2102

2 272

2 046

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..............................

- 1025

- 1244

- 1403

Återstående medelsbehov

1077

1028

643

1 Anslagsbehållningarna beräknades till oförändrat belopp.

* Därav riksstat 2 765 mkr samt tilläggsstat I och II 29 mkr. Anslagsbehållningarna beräknades

till oförändrat belopp.

3 Därav riksstat 2 765 mkr, tilläggsstat I och II 97 mkr samt beräknad ökning av anslagsbehållningar

150 mkr.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961 25

budgeten

kronor

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

12019

12120

12 604

12 743

13 657

13 698

15 500

115 350

16010

215 391

16 388

3 14 891

16 498

‘16 006

17 086

4 16 008

- 101

- 139

- 41

150

619

1497

492

1 078

- 250

- 200

_

+ 25

— 150

- 300

- 250

- 350

4 - 351

- 339

- 41

175

469

1197

242

728

4 Därav riksstatsförslag 15 906 mkr och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 mkr.

5 Därav kompl. riksstatsförslag 15 908 mkr samt beräknad reservationsmedelsminskning 100

mkr.

4 Under dessa år gjordes dessutom avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i

riksbanken med 356, 184 respektive 100 mkr (se motsvarande tabell i finansplanen för budgetåret

1958/59).

joner kronor av de i statsverkspropositionen framlagda utgiftsförslagen

på sammanlagt 15 906 miljoner kronor. Kostnaderna för statsskuldräntorna

minskar med 50 miljoner kronor i förhållande till tidigare beräkning på

grund av den väntade kraftiga minskningen av upplåningen. Häremot står

emellertid vissa utgiftsstegringar, bland vilka den största posten, 30 miljoner

kronor, utgörs av merkostnaden till följd av nyligen träffade uppgörelser

om höjning av lönerna för vissa statsanställda m. fl. Totalt beräknas

kostnaderna för dessa lönehöjningar till 40 miljoner kronor, varav 10

miljoner kronor kommer att motsvaras av en reduktion av affärsverkens

budgeten

kronor

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

1961

ny be- räkning

2 510

2 441

2 675

1 2 765

2 2 794

>2 712

42 675

•2 680

- 1306

- 869

- 998

-1 058

-1 088

1 085

- 1 133

— 1 140

1 204

1 572

1677

1 707

1 706

1 627

1542

1540

4 Därav riksstatsförslag 2 575 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar 100 mkr.

4 Därav kompl. riksstatsförslag 2 580 mkr samt beräknad förbrukning av anslagsbehållningar

100 mkr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi Maj. ts proposition nr 150 år 1961

rörelseresultat. Detta bör emellertid enligt min mening icke föranleda någon

ändring i riksräkenskapsverkets beräkning av avkastningen från affärsverkens

fonder.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt sett ca 300 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.

Med hänsyn till att man tidigare kunnat konstatera en benägenhet

hos myndigheterna att överskatta möjligheterna att förbruka anslagsbehållningarna,

finner jag det dock för egen del mera realistiskt att räkna

med att ifrågavarande förbrukning kommer att stanna vid 100 miljoner

kronor eller samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.

De i det föregående redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster

och utgifter har sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna

utgifterna med 1 078 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig

korrigering med 350 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel

som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola avsättas

till budgetutjämningsfonden, uppgår överskottet till 728 miljoner

kronor. I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande

överskott på 242 miljoner kronor.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 728 miljoner

kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter

i form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att

under budgetåren 1955/56—1960/61 har tilläggsstater på driftbudgeten förekommit

i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen

370, 175, 512, 319, 104 respektive 147 miljoner kronor eller med i genomsnitt

ca 270 miljoner kronor per år.

I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämnades,

framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens

summa med sammanlagt 5 miljoner kronor.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu beräknas

uppgå till 1 140 miljoner kronor. Investeringsanslagens summa upptages,

efter den förändring som redovisats i det föregående, till 2 580 miljoner

kronor. Det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållningar har

av myndigheterna beräknats minska med ca 200 miljoner kronor under

det framförliggande budgetåret. Jag finner mig dock, med hänvisning till

vad som anförts vid behandlingen av motsvarande behållningar under driftbudgeten,

böra uppta ifrågavarande förbrukning till 100 miljoner kronor

eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Det totala medelsbehovet

för kapitalbudgeten kan sålunda uppskattas till (2 580 -j- 100 —

1 140) 1 540 miljoner kronor. Till denna beräkning får givetvis fogas en

reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

27

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1959/60

1960/61

1961/62

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.1961

ny be- räkning

enl. stv.

prop.1961

ny be- räkning

överskott (+) eller under

skott ( —) på driftbudgeten

Fondering hos riksgäldskon- toret av sjukkassorna till- kommande arbetsgivarbi- drag ..................

- 41

f 47

+ 175

+ 469

+ 1 197

+ 242

+ 728

Avsättning ( + ) resp. återfö- ring ( —) av kommunalskat- temedel ................

- 25

+ 150

+ 300

+ 250

+ 350

Medelsbehov på kapitalbudge- ten efter avdrag för avskriv- ningar o. dvl.............

-1 677

-1 707

-1706

-1 627

-1 542

-1 540

ökad (-) resp. minskad ( + )

disposition av rörliga kre- diter....................

t 39

- 100

- 100

Totalbudgetens underskott

-1632

- 1557

-1 187

- 280

-1 050

l- 462

1 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses

bli oförändrad under 1961/62.

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapilalbudgeten

på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet

redovisas i särskild tabell.

I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamässig

utgift eller inkomst för staten.

Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret

1961/62 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 462 miljoner

kronor, vilket är ca 600 miljoner kronor mindre än det belopp som framräknades

i statsverkspropositionen exklusive lönehöjningar och andra tillkommande

utgifter. Underskottet är vidare drygt 200 miljoner kronor högre

än det för innevarande budgetår beräknade och ca 1 200 miljoner kronor

lägre än det som redovisades för 1959/60.

Det nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan

ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon

under budgetåren 1950/51—1959/60 och det nu beräknade saldot för budgetåret

1960/61.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

1950/51 ...............

... — 324

1951/52 ...............

... + 434

1952/53 ...............

... — 746

1953/54 ...............

. .. — 1 098

1954/55 ...............

. .. — 1 085

1955/56 ...............

... — 598

1 Utan hänsynstagande til]

ev. tilläggsstater

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

1956/57 ............

......— 762

1957/58 ............

...... — 1 135

1958/59 ............

......— 1 428

1959/60 ............

......— 1 632

1960/61 ............

...... — 230

1961/62 ............

och överskridanden.

. 1 _ 462

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning

har avsett större samt vissa särskilt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beräkningarna

bygger på uppgifter infordrade från vederbörande myndigheter

och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis konstaterar riksräkenskapsverket, att man, mot bakgrund

av den snabbare ekonomiska expansion som kunnat förmärkas, som utgångspunkt

för de nya kalkylerna räknat med en högre ekonomisk aktivitet

än i decemberberäkningen.

För inkomstskattetiteln förutser ämbetsverket betydligt större belopp för

inflytande preliminärskatter samt en åtföljande stegring av den behållna

inkomsten å titeln. Denna förändring motiveras främst av de nu tillgängliga

uppgifterna om den preliminära A-skattens storlek under uppbördsterminerna

i november 1960 och januari 1961 vilka, liksom de preliminära

uppgifterna för terminen i mars 1961, visar väsentligt högre preliminärskatteintäkter

än som tidigare räknats med. Mot denna bakgrund och med

hänsyn till de höjda grundantagandena om den ekonomiska utvecklingen

uppskattar ämbetsverket stegringen av lönesumman under 1960 och 1961

till 10 respektive 9 procent. För de första månaderna under 1962 saknas

andra utgångspunkter än vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska

utvecklingen och riksräkenskapsverket har i anslutning härtill

räknat med en ökning av lönesumman med 3 å 4 procent under 1962.

Som följd av dessa nya antaganden räknas med betydligt högre uppbörd av

preliminär A-skatt under uppbördsåret 1961—62 än i decemberberäkningen.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har ämbetsverket

bibehållit de antaganden som redovisades i statsverkspropositionen.

Vad beträffar aktiebolagen tyder en enkät under mars 1961 avseende

vissa större bolag på att deras till statlig inkomstskatt taxerade inkomster

kommer att öka med 18 procent mellan taxeringarna 1960 och 1961 jämfört

med en förutsedd ökning av 10 procent i decemberberäkningen. Med

hänsyn till antagandena om konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket

även räknat med en betydande uppgång av bolagens taxerade inkomster

1962. Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

ligger i beräkningarna sammanfattar riksräkenskapsverket sina uppskattningar

av den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. till 7 500 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 och till 7 900

miljoner kronor för budgetåret 1961/62. Detta innebär stegringar med 300

respektive 500 miljoner kronor jämfört med de i statsverkspropositionen

angivna beräkningarna.

Avsättningarna av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden

beräknas nu av riksräkenskapsverket för budgetåren 1960/61 och 1961/62

uppgå till 800 respektive 850 miljoner kronor mot tidigare 650 respektive

700 miljoner kronor. Motsvarande återföringar för samma budgetår uppskattas

nu till 500 miljoner kronor vartdera budgetåret mot tidigare 500

respektive 450 miljoner kronor. Härav följer att ifrågavarande nettoavsättningar

till fonden för budgetåren 1960/61 och 1961/62 mellan de bägge beräkningstillfällena

ökar från 150 respektive 250 miljoner kronor till 300

respektive 350 miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket att

förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1961/62 upptages

till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp

(miljoner kronor):

Enligt stats-

Enligt riksrä-

ökning ( + )

verksproposi-

kenskapsverkets

Minskning

tionen

ändringsförslag

(-)

Arvsskatt och gåvoskatt ..............

105

no

+ 5

Lotteiivinstskatt......................

85

80

— 5

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

98

105

+ 7

Fordonsskatt ........................

435

440

+ 5

Tullmedel............................

825

850

+ 25

Allmän varuskatt ....................

1 450

1 550

+ 100

Tobaksskatt ..........................

940

930

— 10

Skatt å malt- och läskedrycker ........

183

180

— 3

Statlig nöjesskatt ....................

30

25

— 5

Inkomst av myntning och justering ....

5

6

+ 1

Postverket ..........................

22

20

— 2

Fonden för statens aktier..............

95

70

— 25

För inkomsttiteln tullmedel har generaltullstyrelsen i sina till riksräkenskapsverket

redovisade beräkningar utgått från att EFTA-konventionens

andra tullsänkningsetapp genomföres redan den 1 juli 1961 — i stället för

den 1 januari 1962 — vilket kan beräknas medföra ett inkomstbortfall under

budgetåret 1961/62 av tillhopa 25 miljoner kronor. Trots detta uppskattas

nettoinkomsten å titeln för budgetåret 1961/62 nu till 850 miljoner kronor,

vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen. Med hänsyn

till att titeln allmän varuskatt nu beräknas ge 1 485 miljoner kronor för

innevarande budgetår mot i statsverkspropositionen antagna 1 400 miljoner

kronor anser riksräkenskapsverket att titeln för nästa budgetår bör upptagas

med 1 550 miljoner kronor. Beräkningen av postverkets överskott

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

har, liksom i statsverkspropositionen, skett under beaktande av de i propositionen

nr 90 till årets riksdag framlagda förslagen till postavgiftshöjningar.

För postverket har liksom för övriga affärsverk därjämte antagits

oförändrad lönenivå. Inkomsterna från fonden för statens aktier nedräknas

med 25 miljoner kronor till 70 miljoner kronor i anledning av propositionen

nr 77 till årets riksdag angående viss avsättning av statens vinst

från LKAB.

Innebörden av riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar beträffande

statsinkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/62 jämfört med utfallet

för budgetåret 1959/60 framgår av följande sammanställning (beloppen

i miljoner kronor).

Redovisat

Beräknat utfall

ökning från föregående

utfall

1959/60

1960/61

1961/62

budgetår

1960/61

1961/62

Skatt å inkomst och

förmögenhet m. m.

6 157

7 500

7 900

+ 1 343

+ 400

Övriga skatter ....

6 122

7 457

7 684

+ 1335

+ 227

Uppbörd i statens

verksamhet......

214

222

235

+ 8

+ 13

Diverse inkomster ..

321

305

299

— 16

— 6

Statens affärsverks-

fonder ..........

352

392

400

+ 40

+ 8

Inkomster av övriga

statens kapitalfon-

der ............

491

512

573

+ 21

+ 61

Summa

13 657

16 388

17 091

+ 2 731

+ 703

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62

I det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret

1961/62 upptogs utgifter å driftbudgeten om sammanlagt 15 906 miljoner

kronor, varav 14 608 miljoner kronor avsåg egentliga statsutgifter och 1 298

miljoner kronor utgifter för statens kapitalfonder. Investeringsanslagen upptogs

med 2 575 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har sedermera framlagts eller kommer att framläggas

förslag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare

har riksdagen i fråga om Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda

anslagsäskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har därvid på vissa punkter medfört ändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har bl. a. följande förändringar skett.

Under tredje huvudtiteln ökar anslagen med 2,0 miljoner kronor väsentligen

till följd av en höjning av anslaget till Förenta Nationerna.

Anslagen under fjärde huvudtiteln ökar med netto 5,5 miljoner kronor för

täckning av beräknade merkostnader för löner (prop. nr 142). I övrigt har

vissa omfördelningar skett mellan anslagen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

31

Utgifterna under femte huvudtiteln visar en nettoökning av 1,4 miljoner

kronor. Det i propositionen nr 104 framlagda förslaget om upplysningsverksamhet

i ungdomsfrågor föranleder en höjning av huvudtiteln med 0,6 miljon

kronor medan resterande utgiftsstegring, 0,8 miljon kronor, faller på de

i proposition nr 45 redovisade förslagen om inrättandet av en försäkringsdomstol

in. m.

För åttonde huvudtiteln noteras en nettoökning med drygt 1,1 miljoner

kronor, i huvudsak avseende den i proposition nr 83 förordade utbyggnaden

av handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg.

Nionde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med nära 9,5 miljoner kronor,

varav 9,0 miljoner kronor avser anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område (prop. nr 49 och 76). Vidare märks, jämfört med det

i statsverkspropositionen redovisade riksstatsförslaget, bl. a. en uppräkning

i proposition nr 54 av anslagen till rikets allmänna kartverk med 0,3 miljon

kronor.

Under tionde huvudtiteln har anslagen ökat med netto 1,4 miljoner kronor.

Härav avser 0,7 miljon kronor de i proposition nr 86 framlagda förslagen

om effektivare prisövervakning m. m. och 0,3 miljon kronor bidrag till Törefors

aktiebolag (prop. nr 81).

Elfte huvudtiteln uppvisar en nettoökning med drygt 6,0 miljoner kronor,

varav 4,5 miljoner kronor för täckning av beräknade merkostnader för

polispersonalens löner. Vidare ökar kostnaderna bl. a. för provinsialläkarstaten

och för den förbättrade taxeringskontrollen med 1,8 respektive 1,3

miljoner kronor. Samtidigt minskar bidragen till den lokala polisorganisationen

med 1,7 miljoner kronor.

Tolfte huvudtiteln har ökat med närmare 19,8 miljoner kronor, varav 19,5

miljoner kronor för täckning av beräknade merkostnader för löner.

För fjortonde huvudtiteln har riksgäldskontoret räknat med en ökning

av den i statsverkspropositionen redovisade anslagssumman med 1,7 miljoner

kronor.

Under utgifterna för statens kapitalfonder beräknas underskottet för riksgäldsfonden

minska med 50 miljoner kronor till följd av nedgången i upplåningsbehovet.

Vidare föreslår jag i det följande en ökning av huvudtiteln

avskrivning av nya kapitalinvesteringar med 3,0 miljoner kronor.

De här redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens

anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt 1,4 miljoner

kronor.

I fråga om kapital hudgetens investeringsanslag redovisas följande

förändringar.

Statens allmänna fastighetsfond ökar med i det närmaste 1,0 miljon kronor,

främst till följd av riksdagens beslut angående investeringsanslag Lill

Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten. Under försvarets fastighetsfond

ökar anslagssumman med 0,7 miljon kronor. Vidare ökar fonden för

låneunderstöd och fonden för statens aktier med 2,5 respektive 0,9 miljon

kronor som följd av de i proposition nr 81 framförda förslagen om Törefors

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ls proposition nr 150 år 1961

aktiebolag. Anslagen under diverse kapitalfonder ökar med 0,2 miljon

kronor avseende utrustning m. m. vid statens reproduktionsanstalt.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i förhållande

till statsverkspropositionen blir således 5,3 miljoner kronor.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1961/62

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar,

som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag om ytterligare

investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till nybyggnader för

Chalmers tekniska högskola, byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i

Lund, vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m. samt utbyggande

av akademiska sjukhuset i Uppsala, definitivt äskats med samma

belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ändamål beräknade.

Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med de tidigare,

preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid statens

mentalsjukhus m. m. beräknades i statsverkspropositionen preliminärt

45 000 000 kronor. Sedermera har i proposition nr 66 ett belopp av 45 033 000

kronor äskats för ifrågavarande ändamål. Motsvarande avskrivningsanslag,

som i statsverkspropositionen preliminärt uppförts med 22 500 000 kronor,

höjes nu till 22 517 000 kronor. I proposition nr 79 har äskats 200 000 kronor

till anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets elnät. Detta anslag

bör avskrivas med 100 000 kronor. Riksdagen har anvisat 750 000 kronor

till Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten. För ändamålet bör ett

avskrivningsanslag å 375 000 kronor beräknas.

Under fonden för låneunderstöd har i proposition nr 81 äskats 2 500 000

kronor för lån till Törefors aktiebolag. Då lån från detta anslag tillsvidare

förutsättes vara ränte- och amorteringsfria, bör avskrivning ske med 100

procent. Anslaget till lån till sällskapet Eugeniahemmet har i proposition

nr 79 definitivt äskats med samma belopp som i statsverkspropositionen

och motsvarande avskrivningsanslag upptages därför med det tidigare beräknade

beloppet.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionen

förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgår av följande översikt.

ökning

Kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Statens maskinprovningar: Byggnadsarbeten (JoU nr 15) .. -f- 375 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. (prop.

nr 66)

+ 17 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

ökning

kronor

33

Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets elnät

(prop. nr 79) ........................................ + 100 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Törefors aktiebolag (prop. nr 81) ................ + 2 500 000

Summa + 2 992 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under

förevarande huvudtitel äskade anslagen, som med anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1961/62 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Ecklesiastikdepartementet

Ngbgggnader för Chalmers tekniska högskola .. 4 224 000

Bgggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund 2 000 000

Jordbruksdepartementet

Statens maskinprovningar: Bgggnadsarbeten . . 375 000

Inrikesdepartementet

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam
het

m. m................................. 700 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus

m. m..................................... 22 517 000

Anslutning av viss elkabel till karolinska sjukhusets

elnät .............................. 100 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 2 733 000

Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet

Lån till Törefors aktiebolag.................. 2 500 000

Inrikesdepartementet

Lån till sällskapet Eugeniahemmet........... 125 000

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1961/62 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner.

En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall

av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande framställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 2 580 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka

hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de

avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under

riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har

de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna

och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger

följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ...................... 4 504 000

B. Televerkets fond ...................... 313 600 000

C. Statens järnvägars fond................ 321 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond .......... 433 201 000

E. Domänverkets fond.................... 460 000 1 073 565 000

II. Luftfartsfonden ...................................... 12 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........................ 154 270 000

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 170 700 000

B. Försvarets fabriksfond.................. 4 000 000 174 700 000

V. Statens utlåningsfonder................................ 776 283 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............................ 165 139 000

VII. Fonden för statens aktier ............................ 160 886 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 18 100 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 40 700 000

B. Jordfonden............................ 4 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 215 000 44 915 000

Summa kronor 2 579 858 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

35

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ..................

B. Televerkets fond ..................

C. Statens järnvägars fond............

D. Statens vattenfallsverks fond ......

7 001000

287 600 000

210 700 000

163 500 000

E. Domänverkets fond................

401 000

669 202 000

II. Luftfartsfonden ......................

5 476 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ..........

136 061 000

100 713 000

B. Försvarets fabriksfond ............

3 326 000

139 387 000

V. Statens utlåningsfonder ..............

30 095 000

VI. Fonden för låneunderstöd ............

101 251 000

VII. Fonden för statens aktier ............

1000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds- fond..................................

30 100 000

3 500 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ..

216 000

Summa kronor

30 316 000

1 079 941 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1961/62

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...........

B. Televerkets fond...........

C. Statens järnvägars fond.....

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond.........

— 2 497 000

26 000 000

111 100 000

269 701 000

59 000 404 363 000

II. Luftfartsfonden ..............

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............. 34 639 000

B. Försvarets fabriksfond.................. 674 000

V. Statens utlåningsfonder ................................

VI. Fonden för låneunderstöd ............................

6 524 000

53 557 000

35 313 000

746 188 000

63 888 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 150 år 1961

36

VII. Fonden för statens aktier ............................ 160 885 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket...................... 14 600 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond

.................................. 10 600 000

B. Jordfonden ............................ 4 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... — 1 000 14 599 000

Säger 1 499 917 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.............. 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning .................... 59 074000 60 074 000

Summa kronor 1 439 843 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1961/62 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår

å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel........................ kronor 1 439 843 000

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisades

i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Sedan Kungl. Maj:t numera genom beslut den 3 mars 1961 medgivit Aktiebolaget

Vin- & spritcentralen rätt till viss fondavsättning bör inkomsttiteln

rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag upptagas till ett 5

miljoner kronor lägre belopp eller till 15 miljoner kronor.

Som en konsekvens av att riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen

enligt förslag i propositionen nr 45 den 1 juli 1961 sammanslås till ett ämbetsverk,

benämnt riksförsäkringsverket, bör de under uppbörd i statens

verksamhet uppförda inkomsttitlarna bidrag till riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet samt bidrag till pensionsstyrelsen sammanföras till en

titel benämnd bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet. Titeln

bör uppföras med 3 730 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

I ett den 29 november 1960 avgivet betänkande angående totalisatorverksamheten

(SOU 1961: 1) bär totalisatorutredningen i vad avser vinstavdragens

storlek föreslagit att dessa tills vidare bör vara oförändrade. Till denna

ståndpunkt har jämväl samtliga remissmyndigheter anslutit sig. Även

jag delar uppfattningen att vinstavdragen, som fastställdes av statsmakterna

så sent som förra året, tills vidare bör vara oförändrade. Genom beslut

den 21 april 1961 har Kungl. Maj :t fastställt ändrade skalor för fördelning

av vinstavdraget mellan staten och de tävlingsanordnande organisationerna.

De nya fördelningsskalorna torde totalt sett inte komma att påverka

statens behållna inkomster under titeln totalisatormedel i sådan utsträckning

att jag anser mig böra förorda någon ändring i riksräkenskapsverkets

beräkning av inkomsttiteln, varför densamma här uppföres med

oförändrat 50 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksräkenskapsverket

beräknats med utgångspunkt från oförändrad lönenivå. I proposition nr

142 angående lönegradsplaceringen av vissa tjänstemän m. m. framlagda

förslag kan beräknas medföra ökade lönekostnader för affärsverken med

tillhopa 10 miljoner kronor. Det oaktat vill jag emellertid förorda att inkomsterna

av statens affärsverksfonder uppföres med de av riksräkenskapsverket

föreslagna beloppen.

Under försvarets fonder bör inkomsterna av försvarets fastighetsfond i

överensstämmelse med det i propositionen nr 59 framlagda förslaget till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 upptagas till

33 880 000 kronor.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1961/62 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoavsätlning av

350 miljoner kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall

ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 är 1961

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1961 års taxering vill

jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1960.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1961/62 med

100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1961/62 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade

specifikationen.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

39

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1961/62

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet

in. m., bevillning . ..

b) Kupongskatt, bevillning ....

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning.......

d) Skogsvårdsavgift, bevillning

e) Bevillningsavgifter för sär
skilda

förmåner och rättigheter,

bevillning.............

f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning

..................

g) Lotterivinstskatt, bevillning.

h) Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. m., bevillning

......................

7 900 000 000

7 000 000

1 000 000

10 200 000

1 500 000

110 000 000

80 000 000

105 000 000 8 214 700 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning____ 440 000 000

b) Bensinskatt, bevillning..... 900 000 000 1 340 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning.......

b) Allmän varuskatt, bevillning

c) Särskilda varuskatter, bevillning.

.....................

d) Omsättningsskatt å motorfordon,

bevillning ............

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning .

f) Skatt å kaffe, bevillning . . .

g) Tobaksskatt, bevillning.....

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevillning

.....................

i) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detalj handelsbolag, bevillning

.....................

j) Omsättnings- och utskänk
ningsskatt

å spritdrycker, bevillning

...................

k) Omsättningsskatt å vin, bevillning

...................

l) Skatt å malt- och läskedrycker,

bevillning............

m) Statlig nöjesskatt, bevillning

n) Energiskatt, bevillning......

850 000 000

1 550 000 000

350 000 000

195 000 000

43 000 000

27 000 000

930 000 000

15 000 000

30 000 000

1 150 000 000

105 000 000

180 000 000

25 000 000

575 000 000 6 025 000 000 15579700000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................

2. Inkomster vid fångvården.................

3. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk
ringsrådet.

...............................

4. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

............................

5. Inkomster vid statens geotekniska institut ..

6. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

alt tillföras automobilskattemedlen............

7. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen............

8. Avgifter för registrering av motorfordon ....

9. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska

institut.........................

10. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet

..................................

11. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...

12. Inkomster vid matematikmaskinnämnden......

13. Inkomst av myntning och justering........

14. Kontrollstämpelmedel.....................

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....

16. Bidrag till sparbanksinspektionen...........

17. Bidrag för revision av sparbankerna ........

18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........

19. Avgifter för granskning av biografbilder ....

20. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........

21. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ......

22. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.

....................................

23. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.......

24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

...............................

25. Inkomster vid statens maskinprovningar ....

26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

.....................................

27. Inkomster vid veterinärhögskolan ..........

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.

..............................

31. Skeppsmätningsavgifter....................

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

33. Inkomster vid statens provningsanstalt.....

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .

35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

....................................

36. Fyr- och båkmedel.......................

37. Lotspenningar............................

38. Försäljning av sjökort m. m................

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.

500 000

1 650 000

3 730 000

300 000

1 300 000

4 500 000

1 500 000

9 500 000

7 000 000

95 000

1 000 000

2 000 000

6 000 000

1 000 000

545 000

400 000

410 000

430 000

300 000

1 700 000

350 000

2 200 000

1 100 000

300 000

210 000

1 300 000

700 000

17 300 000

3 800 000

45 000

500 000

1 400 000

3 400 000

6 600 000

165000

19 000 000

13 000 000

680 000

1 300 000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

41

40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav
gifter.

................................... 14 800 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

.................................... 450 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 1 300 000

43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 500 000

44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 525 000

45. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

................................... 3 800 000

46. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

.................................... 700 000

47. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

................................... 400 000

48. Inkomster vid statens mentalsjukhus........ 49 000 000

49. Inkomster vid Vilhemsro sjukhus............ 310 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 34 000 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 8 900 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................... 32 000 000

2. Totalisatormedel.......................... 50 000 000

3. Tipsmedel................................ 85 000 000

4. Lotterimedel............................. 112 000 000

5. Övriga diverse inkomster.................. 20 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens af färsverksf onder:

1. Postverket, bevillning...................... 20 000 000

2. Televerket............................... 115 000 000

3. Statens vattenfallsverk.................... 225 000 000

4. Domänverket............................. 40 000 000

II. Riksbanksfondcn..............................

III. Statens allmänna fastighets jond:

1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens t 2 515 000

3. Beskickningsfastigheternas * 1 360 000

4. Byggnadsstyrelsens » 9 291 000

5. Generaltullstyrelsens t 275 000

6. Uppsala universitets * 810 000

7. Lunds universitets t 800 000

8. Sjöfartsstyrelsens > 150 000

9. Medicinalstyrelsens > 8 645 000

10. Karolinska sjukhusets » 1 140 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.................. 33 880 000

2. Försvarets fabriksfond.................... 2 800 000

234 895 000

299 000 000

16 118 595 000

400 000 000

50 000 000

24 987 000

36 680 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

V. Statens utldningsf onder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 10 000

2. Yärnpliktslånefonden...................... 1 000

3. Statens bostadslånefond................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby.................................... 7 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............... 3 900 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................... 25 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden........................... 350 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 236 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 1 000

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

............................. 525 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .... 1 100 000

12. Statens bosättningslånefond................ 1 600 000

13. Vattenkraftslånefonden.................... 260 000

14. Luftfartslånefonden........................ 500 000

15. Tullverkets båtlånefond................... 1 000

16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 450 000

17. Allmänna studielånefonden................ 750 000

18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder 175 000

19. Gödselvårdslånefonden.................... 1 000

20. Jordbrukets lagerhusfond.................. 560 000

21. Statens mejerilånefond.................... 1 000

22. Jordbrukets maskinlånefond............... 950 000

23. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 85 000

24. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 100 000

25. Kraftledningslånefonden................... 265 000

26. Elektrifieringslånefonden................... 1 000

27. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

.................................. 1000

28. Egnahemslånefonden...................... 4 600 000

29. Arrendelånefonden........................ 1 000

30. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 1 000

31. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................ 1 000

32. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 1 000

33. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000

34. Täckdikningslånefonden................... 5 000

35. Bevattningslånefonden................... 1 000

36. Fiskerilånefonden......................... 380 000

37. Statens fiskredskapslånefond............... 1 000

38. Virkesmätningslånefonden.................. 1 000

39. Skogsväglånefonden....................... 18 000

40. Statens skogslånefond..................... 1 000

41. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 1 000

42. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000 000

43. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 50 000

44. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 4 000

45. Statens hantverks- och industrilånefond...... 3 800 000

259 286 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

43

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 1 025 000

2. Statskontorets » 7 800 000

3. Lantbruksstyrelsens * .................. 4 000

4. Riksbankens » 3 500 000

5. Riksgäldskontorets » .................. 1000

VII. Fonden för statens aktier

12 330 000

70 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................... 57 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 750 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............. 200 000

4. Allmänna familjepensionsfonden............ 5 250 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 10 600 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .... 34 000 74 834 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 26 750 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............... 17 600 000 44 350 000

_972 467 000

Summa kronor 17 086 062 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1961/62

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 7 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. —2 497 000

4 504 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 7 500 000

inom fonden.......... 280 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 26 000 000

313 600 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 5 600 000

inom fonden........... 205 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 111 100 000

321 800 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten ........ 3 500 000

inom fonden........... 159 900 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 269 701 000

Bilaga 2

. 4 504 000

4 504 000

313 600 000

313 600 000

321 800 000

321 800 000

433 201 000

433 201 000

433 201 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

45

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 400 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande._59 000

460 000

O. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 100 000

inom fonden........... 5 375 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 6 524 000

12 000 000

Summa investeringsanslag .

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 64 085 000

inom fonden........... 35 843 000

Övriga kapitalmedel...... 785 000

Investeringsbemyndigande. 53 557 000

154 270 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 120 950 000

inom fonden........... 15 110 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 34 639 000

170 700 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 3 325 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 674 000

. 460 000

460 000

. 12 000 000

12 000 000

154 270 000

154 270 000

170 700 000

170 700 000

.. 4 000 000

4 000 000

4 000 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

V. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande . 50 000 Investeringsanslag.........

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 780 000 000 Investeringsanslag........

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

---- 13 600 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Allmänna studielånefonden

10 700 000 Investeringsanslag

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande . 2 000 000 Investeringsanslag .

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Kronotorparnas inventarielånefond

.. 50 000 Investeringsanslag

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 315 000

Investeringsbemyndigande. 535 000

850 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten..

Statens fiskredskapslånefond

30 000 Investeringsanslag

50 000

730 000 000

1 000

1 000

9 000 000

9 000 000

13 600 000

10 700 000

2 000 000

50 000

850 000

850 000

30 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961 47

Statens hantverks- och industrilånefond

[nvesteringsbemyndigande. 10 000 000 Investeringsanslag........ 10 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 1 000 Investeringsanslag........ 1000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsjonder.

........... 746 188 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 165 139 000

från riksstaten......... 74 638 000

Övriga kapitalmedel...... 26 613 000

Investeringsbemyndigande. 63 888 000 _

165 189 000 165 139 000

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ........ 160 886 000

Investeringsbemyndigande.. 160 885 000 _

160 886 000 160 886 000

VID. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel....... 3 500 000 Summa investeringsanslag ... 18 100 000

Investeringsbemyndigande.. 14 600 000 _

18 100 000 18 100 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . . 40 700 000

inom fonden............ 30 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande. . 10 600 000 __

40 700 000 40 700 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 4 000 000 Investeringsanslag

4 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

C. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

inom fonden.......... 215 000

Övriga kapitalmedel ____ 1 000

Investeringsbemyndigande — 1 000

215 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 306 468 000

inom fonden......... 742 168 000

Övriga kapitalmedel .... 31 305 000

Investeringsbemyndigande 1 499 917 000

2 579 858 000

.... 215 000

215 000

2 579 858 000

2 579 858 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

49

Innehåll

Den internationella ekonomiska utvecklingen .................. 2

Den ekonomiska politiken .................................... 5

Det inhemska konjunkturläget .............................. 5

Den ekonomiska politiken .................................. 9

Budgetperspektivet på längre sikt .......................... 15

Budgetläget ................................................ 21

Förnyad beräkning av statsinkomsterna........................ 28

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62 . . 30

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1961/62 .. 32

Kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 ........................ 34

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

m■ m..................................................... 36

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1961/62 39

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1961/62.. 44

Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1961/62

Bihang E: Den statsfinansiella utvecklingen under budgetåren

1955/56—1964/65

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610553

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG A

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1960/61

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Bih. A: Riksrålcenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

-76 fisgefig^ri u;j j?i.<rl,;i „ , ,•/:"! /ÖV !''.''><»

no it ■'':'' HiJ i k hus »it! ■ n<

BihangA

-lli

Till KONUNGEN

Itu-Wirth v r. ivi1:?'' ''ut Av- !»>«* MiinUi

I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande

instruktionen får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1960/61.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Biliang A

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den

30 mars 1961 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade

propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade

eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 126,41 miljoner kronor (jfr riksdagens

skrivelse den 14 december 1960, nr 404, samt propositionerna nr 2

och 105 till 1961 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även förändringen

i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel

på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna

av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för

budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar

med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets

fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

överstiga de i riksstaten uppförda med 887,63 miljoner kronor. För de

inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna

budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en nettomerinkomst å 882,41 miljoner kronor, medan inkomsterna

å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att

överstiga de ursprungligen beräknade med netto 5,22 miljoner kronor. Sistnämnda

belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln

för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår

av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning

för budgetåret 1961/62, komma att överstiga det i riksstaten upptagna

beloppet med 600 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar

sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 287,63 miljoner kronor.

Härvid må nämnas, att den under fonden för statens aktier beräknade

inkomsten nedsatts med 25 miljoner kronor i anledning av Kungl. Maj :ts

proposition angående avsättning av viss del av statens vinst från LKAB för

stöd till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete, in. m.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettobesparing å 211,40 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i

anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i

efterföljande sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

3

Merutgifter

Besparingar

Egentliga statsutgifter:

milj. kr.

milj. kr.

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna ....

. . . , —

_

II.

Justitiedepartementet.............

_

III.

Utrikesdepartementet.............

.......... 8,10

_

IV.

Försvarsdepartementet............

18,76

V.

Socialdepartementet..............

27,20

VI.

Kommunikationsdepartementet.....

2,04

VII.

Finansdepartementet..............

_

VIII.

Ecklesiastikdepartementet.........

.......... 61,54

_

IX.

Jordbruksdepartementet...........

0,79

X.

Handelsdepartementet.............

......... 4,90

—

XI.

Inrikesdepartementet..............

......... 3,76

_

XII.

Civildepartementet................

223,21

XIII.

Oförutsedda utgifter..............

0,99

XIV.

Riksdagen och dess verk m. m.....

......... 2,18

—

Säger 101,29

272,99

Utgifter

för statens kapitalfonder:

I.

Statens affärsverksfonder ........

—

50,00

II.

Luftfartsfonden..................

—

III. Riksgäldsfonden........................... 10,00

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster —

Säger 10,30

50,00

Summa 111,59 322,99

Nettobesparing 211,40

Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel

den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat

med en uppskattad nettobesparing å 223,21 miljoner kronor. Denna besparing,

som i huvudsak är att hänföra till det under denna huvudtitel uppförda

anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner

in. m., sammanhänger emellertid med att detta anslag i enlighet med vad som

förutsatts vid anslagets beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget i

anspråk av de avlöningsulbetalande myndigheterna, vilket leder till en motsvarande

merbelaslning av myndigheternas avlöningsanslag. Till täckning

av beräknade merkostnader för löner inom försvaret har anvisats ett särskilt

anslag under försvarsdepartementets huvudtitel med samma konstruktion.

Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning

märkes bland mera betydande merutgifter överskridande av anslaget under

utrikesdepartementets huvudtitel till Förenta Nationerna med 7,72 miljoner

kronor, av anslaget under socialdepartementets huvudtitel till bidrag till

sjukkassor in. in. med 8,30 miljoner kronor, av anslagen under finansdepartementets

huvudtitel till ersättning till städerna för mistad tolag och till

tf Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Bihang A

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

skatteersältning till kommunerna med 5,87 respektive 6,57 miljoner kronor,

av anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till studiebidrag och

stipendier med 11,02 miljoner kronor samt av anvisade medel till räntor å

statsskulden med 10,00 miljoner kronor. Bland större besparingar må nämnas

besparingar å anslagen under socialdepartementets huvudtitel till bidrag

till erkända arbetslöshetskassor och till bidrag till folkpensioner m. m.

med 25,00 respektive 15,21 miljoner kronor, å anslagen under ecklesiastikdepartementets

huvudtitel till bidrag till driften av lokala yrkesskolor och till

bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor med 16,07 respektive

5,95 miljoner kronor, å civilförsvarets anslag under inrikesdepartementets

huvudtitel till utbildnings- och övningsverksamhet med 4,43 miljoner kronor,

å anslaget under civildepartementets huvudtitel till arbetsgivaravgift till

den allmänna tilläggspensioneringen med 7,00 miljoner kronor samt å anslaget

till täckning av underskott å statens järnvägars fond med 50,00 miljoner

kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes

på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget

hörande inkomsttitlarna efter avdrag av merutgifter å anslag under spe(Tialbudgeten

komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

tillföras 3,29 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och

tilläggsstaten beräknade underskottet å automobilskattemedlens specialbudget,

22,14 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten

komma att minska till 18,85 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet

av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar

å netto 882,41 miljoner kronor samt besparingar å anslag å netto 211,40

miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan

inkomster och utgifter (överskott) på 250,48 miljoner kronor. Mot detta belopp

samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar och besparingarna

å anslag får ställas det sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad

som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt

ett belopp att överföras till budgetutjämningsfonden om (250,48 + 882,41 -f211,

40 — 126,41 =) 1 217,88 miljoner kronor eller i runt tal 1 220 miljoner

kronor. Det i riksstaten upptagna formella överskottet å statsregleringen

på i runt tal 275 miljoner kronor avser till ett belopp av 25 miljoner kronor

återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. I stället

för angivna återföring beräknas nu en avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel på 300 miljoner kronor. Det i riksstaten upptagna

formella överskottet skulle alltså nu kunna beräknas till 920 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma

sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

5

Minskning (—)

resp. ökning (+)

milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet .............................. + 100

V. Socialdepartementet ................................ + 25

IX. Jordbruksdepartementet ............................ + 10

X. Handelsdepartementet .............................. — 20

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .............. + 45

+ 160

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å

reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sammanlagt

160 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i

det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden,

erhålles ett belopp av (160 -f- 1 220=) 1 380 miljoner kronor. Sistnämnda

summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna

kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna under innevarande

budgetår.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,

om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna

upptagits till sammanlagt (15 249,76 + 126,41 =) 15 376,17 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket understiga

detta belopp med 365 miljoner kronor. Utgifterna kunna alltså beräknas komma

att uppgå till ett sammanlagt belopp av 15 010 miljoner kronor. Då inkomsterna

beräknas till i runt tal 16 390 miljoner kronor, kan alltså det

kassamässiga överskottet beräknas till 1 380 miljoner kronor.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund

samt byråchefen Ehnbom och tillförordnade byråcheferna Säfström och Lindahl

varjämte tillförordnade byrådirektören Jarder varit föredragande.

Stockholm den 30 mars 1961.

INGRID JARDER

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1960/61

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

A. Egentliga statsinkomster

fonden

fonden

Skatter:

Tusental

kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning........

6 900 000

7 500 000

—

600 000

b) Kupongskatt, bevillning.....

7 000

6100

900

_

c) Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1000

5 500

—

4 500

d) Fondskatt, bevillning........

13 500

13 400

100

_

ej Skogsvårdsavgift^, bevillning

10 100

10 200

—

100

f) Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter,

bevillning..................

1500

1800

—

300

g) Arvsskatt och gåvoskatt, bevill-

ning......................

100 000

125 000

—

25 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning..

85 000

79 000

6 000

_

i) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

90 000

100000

—

10 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning.....

410 000

415 000

_

_

b) Bensinskatt, bevillning......

850 000

850 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning........

775 000

825 000

_

50 000

b) Allmän varuskatt, bevillning ..

1 400 000

1485 000

_

85 000

cj Särskilda varuskatter, bevill-

ning ......................

340 000

335 000

5 000

_

d) Omsättningsskatt å motorfor-

don, bevillning.............

180 000

185 000

—

5000

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning ...

40 000

53 000

—

13 000

f) Skatt å kaffe, bevillning.....

25 000

26 000

—

1000

g) Tobaksskatt, bevillning......

900 000

895 000

5 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning......................

15 000

20 000

—

5 000

i) Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning

28 000

30 000

—

2 000

j) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be-

villning...................

1 125 000

1 150 000

_

25 000

k) Omsättningsskatt å vin, bevill-

ning.......................

105 000

100 000

5 000

—

1) Maltdrycksskatt, bevillning ..

no ooo

105 000

5 000

_

m) Skatt å läskedrycker, bevill-

ning......................

70 000

65 000

5 000

_

n) Statlig nöjesskatt, bevillning..

30 000

27 000

3 000

_

oj Energiskatt, bevillning......

550 000

550 000

—

—

Säger för skatter

14 161 100

14 957 000

35 000

825 900

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

7

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......

500

350

150

—

2. Inkomster vid fångvården____

2 550

2 500

50

—

3. Bidrag till riksförsäkringsanstal-

ten och försäkringsrådet......

3 600

3 500

100

—

4. Bidrag till pensionsstyrelsen ...

230

290

—

60

5. Inkomster vid statens vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare .

275

200

75

—

6. Inkomster vid statens geotek-

niska institut................

1300

1350

—

50

7. Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion, att tillföras auto-

mobilskattemedlen.............

4 800

4 825

—

—

8. Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket, att tillföras

automobilskattemedlen.........

1300

1500

—

—

9. Avgifter för registrering av mo-

torfordon...................

9 000

9100

—

100

10. Inkomster vid Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska institut

6100

6100

—

—

11. Bidrag till statens bränslekon-

trollerande verksamhet.......

80

125

—

45

12. Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen...............

1200

1000

200

—

13. Inkomst av myntning och juste-

ring........................

4 500

5 825

—

1325

14. Kontrollstämpelmedel........

1000

1125

—

125

15. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen......................

525

570

—

—

16. Bidrag till sparbanksinspektio-

nen........................

370

375

—

—

17. Bidrag för revision av sparban-

kerna.......................

410

410

—

—

18. Inkomster vid tandläkarhögsko-

lorna.......................

480

355

125

—

19. Avgifter för granskning av bio-

grafbilder...................

325

300

25

—

20. Inkomster vid matematikma-

skinnämnden................

2 500

1400

1100

—

21. Inkomster vid lantbruksnämn-

derna.......................

1700

1400

300

—

22. Inkomster vid statens j ordbruks-

nämnd......................

350

350

—

—

23. Inkomster vid statens centrala

frökontrollanstalt............

1790

2 000

—

210

24. Inkomster vid statens växt-

skyddsanstalt.................

900

1150

—

250

25. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.......

250

280

—

30

26. Inkomster vid statens maskin-

provningar...................

250

250

—

—

27. Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt...........

1300

1300

—

—

28. Inkomster vid veterinärhögsko-

lan.........................

700

750

—

60

29. Inkomster vid lantmätcriväsen-

det.........................

16 600

16 600

—

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

30. Inkomster vid rikets allmänna

kartverk....................

2 300

2 700

—

400

31. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen........

40

40

—

—

32. Skeppsmätningsavgifter.......

550

550

—

—

33. Inkomster vid Sveriges geolo-

giska undersökning...........

1700

1600

100

—

34. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt.................

2 700

2 725

—

25

35. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................

6500

5 500

1000

—

36. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor..........

150

150

—

—

37. Fyr- och båkmedel...........

18 000

17 500

500

—

38. Lotspenningar...............

12 500

12 500

—

—

39. Försäljning av sjökort m. m. ..

570

650

—

80

40. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt.............

950

1000

—

50

41. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter..........

12 000

14 000

—

2 000

42. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register........

450

400

50

—

43. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen........................

1300

1245

—

—

44. Inkomster av statens gruvegen-

dom........................

5 000

2 500

2 500

—

45. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium..........

5 500

4300

1200

—

46. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium..........

700

650

50

_

47. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium...........

400

400

—

_

48. Inkomster vid statens mental-

sjukhus.....................

47 200

49 600

—

2 400

49. Inkomster vid Vilhelmsro sjuk-

hus.........................

260

330

_

70

50. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset.......................

36 800

29100

7 700

_

51. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet.........................

9100

8 600

500

_

52. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan................

475

550

—

75

Säger för uppbörd i statens verksamhet

230 030

221870

15 725

7 345

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...................

28 000

30000

_

2 000

2. Totalisatormedel..............

50 000

50 000

_

—

3. Tipsmedel....................

95 000

84 000

11000

—

4. Lotterimedel.................

115 000

111000

4 000

_

5. Övriga diverse inkomster.....

15000

30 000

15000

Säger för diverse inkomster

303 000

305 000

15 000

17 000

Säger för egentliga statsinkomster

14 694130

15 483 870

65 725

850 245

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1960/61

9

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ........

2. Televerket..................

3. Statens vattenfallsverk.......

4. Domänverket...............

Säger för statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden...............

III. Statens allmänna fastighetsfond .

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.....

2. Försvarets fabriksfond.......

Säger för försvarets fonder

V. Statens utlåningsfonder.........

VI. Fonden för låneunderstöd......

VII. Fonden för statens aktier......

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden......

2. Civila tjänstepensionsfonden ..

3. Militära tjänstepensionsfonden.

4. Allmänna familjepensionsfonden

........................

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond

...................

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens

verk................

Säger för statens pensionsfonder

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet....................

2. Övriga diverse kapitalfonder .

Säger för diverse kapitalfonder

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

Tillsammans

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut-

jämnings-

fonden

Merin- komst att

tillföras

budgetut- jämnings- fonden

Tusental

kronor

1000

20 000

19 000

80 000

120 000

—

40 000

190 000

200 000

—

10 000

23 000

52 000

—

29 000

294 000

392 000

—

98 000

SO COO

50 000

—

—

28 377

27 100

1277

—

31638

31000

638

_

2 800

2 800

—

—

34 438

33 800

638

—

204 301

210 000

—

5 699

13 003

13 800

—

797

65 000

59 000

6 000

—

56 000

57 600

1600

1675

1730

—

55

180

198

—

18

5000

5135

—

135

9 600

9 900

—

300

33

35

—

2

72 488

74 598

—

2110

28 500

28 100

400

16 000

15 600

400

—

44 500

43 700

800

—

806107

903 998

8 715

106 606

15 500 237

16 387 868

74 440

956 851

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610511

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG B

RIKSRÄKENSKAPSYERKETS

INKOMSTBERÄKNING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Bih. B: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det

ämbetsverket att före den 5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Bihang B

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

vid nästfoljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riksräkenskapsverket

från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar

rörande inkomsterna under budgetåret 1961/62 på de större inkomsttitlarna

samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet

av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. ha utnyttjats nu tillgängligt

material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket

förda uppbördsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1960 anförde riksräkenskapsverket, att man

av dåvarande tendenser att döma kunde förutse en fortsatt produktionsuppgång

under 1961. Bl. a. med hänsyn till svårigheten att tillgodose efterfrågan

på arbetskraft räknade dock riksräkenskapsverket med en lägre

produktionsstegring under 1961 än under 1960. I anslutning härtill räknades

också med en minskad ökningstakt i fråga om utrikeshandel.

De ekonomiskt statistiska uppgifter som framkommit sedan riksräkenskapsverket

avgav sin decemberberäkning tyda på en snabbare ekonomisk

expansion än vad riksräkenskapsverket då antog. Som allmän utgångspunkt

för sin förnyade beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret

1961/62 har riksräkenskapsverket därför räknat med en högre ekonomisk

aktivitet än i sin decemberberäkning. I det följande framlägger riksräkenskapsverket

resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även

kommunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i

samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

förslag med 7 400 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl

utfallet för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt,

varvid rilcsräkenskapsverkets beräkningar i december 1960 medtagits som

jämförelse (miljoner kronor):

1960/61

1961/62

Inkomster

december- ny beräk- beräkning ning

december-

beräkning

ny beräk- ning

Preliminärskatt inklusive fyllnads-

betalningar....................

12 750 13 100

13 660

14120

Kvarstående skatt................

800 800

850

890

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och byggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3

1960/61

december-

ny beräk-

1961/62

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

forskningsavgifter från större ar-

betsgivare ....................

330

330

370

370

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier, m. m.................

325

325

325

325

Summa inkomster

14 205

14 555

15 205

15 705

Utgifter

Kommunalskattemedel............

5 050

5 060

5 560

5 660

Överskjutande skatt..............

960

960

1 100

1 000

Övriga restitutioner ..............

50

50

50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och byggnads- forskningsavgifter från större ar-

betsgivare ....................

330

330

370

370

Förskott till sjukkassorna, m. m.....

600

600

680

670

Omföringar......................

20

20

60

60

Summa utgifter

7 010

7 020

7 820

7 810

Nettoinkomst på titeln

7195

7 535

7 385

7 895

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning. Som framgår av sammanställningen har

i jämförelse med decemberberäkningen vid de nu företagna beräkningarna

räknats med betydligt högre preliminärskatter för såväl budgetåret 1960/61

som för budgetåret 1961/62. I det följande komma orsakerna till dessa avvikelser

att närmare beröras.

Genom källskattesystemet påverkar variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december räknades

med en ökning av lönesumman under 1960 med omkring 9 procent.

Beträffande lönesummans utveckling under 1961 framhöll riksräkenskapsverket

i december, alt man i första hand hade att ta hänsyn till två då

kända faktorer, nämligen dels de avtalsmässiga löneökningarna och dels

lönenivån, som till följd av löneglidning under 1960 vid ingången av 1961

kunde beräknas överstiga den för 1960 genomsnittliga. Mot bakgrund av

de rådande konjunkturtendenserna ansåg sig riksräkenskapsverket kunna

räkna med en fortsatt löneglidning uppåt under 1961. Riksräkenskapsverket

räknade sammanlagt med en något mindre stegring av lönesumman

under 1961 än under 1960. Härvid förutsattes en något lägre ökning i antalet

sysselsatta under 1961 än under 1960.

Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja uppgifter

om den preliminära A-skatlens storlek t. o. m. uppbördsterminen i

september 1960. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under upplf

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Biliang II

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

bördsierminerna i november 1960 och januari 1961 ange, särskilt för den

sistnämnda terminen, betydligt högre belopp än vad riksräkenskapsverket

antog i sin decemberberäkning. Även de preliminära uppgifter som föreligga

för uppbördsterminen i mars 1961 tyda på väsentligt högre preliminärskatteintäkter

än vad riksräkenskapsverket tidigare räknat med. Detta i

förening med de höjda grundantagandena om den ekonomiska utvecklingen

har föranlett riksräkenskapsverket att nu räkna med större ökning i lönesumman

under såväl 1960 som 1961 än i riksräkenskapsverkets tidigare beräkningar.

Riksräkenskapsverket har sålunda nu ansett sig böra räkna

med 10 procents stegring av lönesumman under 1960 och 9 procents uppgång

i lönesumman under 1961. Det höjda antagandet om lönesummans

utveckling under 1961 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med

en betydligt högre uppbörd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1961

—62 än i sin decemberberäkning.

För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna

1962 saknar riksräkenskapsverket nu liksom i december andra utgångspunkter

än vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.

I anslutning härtill räknar riksräkenskapsverket med en stegring av

lönesumman med 3 å 4 procent under 1962.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

har riksräkenskapsverket bibehållit de antaganden som redovisades i inkomstberäkningen

i december.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda

till inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli ca 10 procent

större vid 1961 års taxering än vid 1960 års. Riksräkenskapsverket har liksom

föregående år i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter

om vissa större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster

vid 1961 års taxering. Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt

taxerade inkomster att öka med sammanlagt 18 procent mellan 1960

och 1961 års taxeringar. Med hänsyn till de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen

har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med

en betydande uppgång i bolagens taxerade inkomster även vid 1962 års taxering.

I den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter

om bolagens beräknade fyllnadsbetalningar av preliminärskatt under våren

1961. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig

böra höja det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarna

våren 1961 med 50 miljoner kronor till 650 miljoner kronor. Härvid har

liksom i decemberberäkningen förutsatts en fortsatt ökning av fysiska personers

inbetalningar. Beträffande fyllnadsbetalningarnas storlek under våren

1962 har riksräkenskapsverket nu räknat med ett belopp av 800 miljoner

kronor, vilket är 100 miljoner kronor mer än vad riksräkenskapsverket

räknade med i december. Uppräkningen sammanhänger med de höjda antagandena

för bolagens taxerade inkomster.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksräkenskcipsverkets inkomstberäkning 5

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utvisa inga eller endast obetydliga

förändringar jämfört med decemberberäkningen. Detta innebär bl. a., att

riksrälcenskapsverket liksom i decemberberäkningen räknat med en återföring

av ca 40 miljoner kronor från allmänna sjukförsäkringsfonden, varvid

utbetalningarna av förskott m. m. till sjukkassorna komma att bli i motsvarande

grad mindre under budgetåret 1961/62.

Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna

säga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större belopp

för inflytande preliminärskatter. Detta sammanhänger främst med de

högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskapsverkel

nu lagt till grund för beräkningarna.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1960/61 till 7 500 miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1961/62 uppföres med 7 900 miljoner kronor, vilket

är 500 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna böra

verkställas under budgetåren 1960/61 och 1961/62 framgå av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsverkets

decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):

1960/61 1961/62

december- ny beräk- december- ny beräk

beräkning ning beräkning ning

Avsättning ...................... 650 800 700 850

Återföring ...................... 500 500 450 500

Nettoavsättning.................. 150 300 250 350

Arvsskatt och gåvoskatt, I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 105 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

17 mars 1961 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med 110 miljoner kronor i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

i enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar, att titeln arvsskatt

och gåvoskatt i riksstaten uppföres med 110 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85

miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till 80 miljoner kronor, varvid förutsatts, att

det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under

nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras

med 80 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 98 miljoner kronor. I sin

förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på

titeln uppföras med eif belopp av 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknat inkomsterna på titeln till 100

miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1961/62 uppföres

med 105 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 435

miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetår beräknades

av riksräkenskapsverket i decemberberäkningen till 410 miljoner

kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade

uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman

i februari 1961 till 388,1 miljoner kronor, vilket är 28,7 miljoner

kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna

i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt

(SFS 395/1957) kunna drygt 21 miljoner kronor hänförliga till budgetåret

1960/61 beräknas inflyta först under budgetåret 1961/62. Å andra

sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1960 att drygt 17 miljoner

kronor avseende debiteringen i februari 1960 inlevererades först under

innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket

beräknat inkomsterna på titeln till 415 miljoner kronor

för budgetåret 1960/61. Antalet registrerade personbilar och lastbilar uppgick

enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången

av 1960 till ca 1 194 000 respektive ca 120 000 stycken. Beträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner

riksräkenskapsverket sig kunna utgå från en ökning av i stort sett samma

storlek som förutsattes vid decemberberäkningen innebärande en årlig

stegring av inkomsterna på titeln med ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med

440 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 900 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom i december

inkomsterna på titeln till 850 miljoner kronor. Med ledning av från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen och

jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar riksräkenskapsverket, att titeln

bensinskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 900 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 825 miljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket liksom

i december inkomsterna på titeln till 825 miljoner kronor. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 17 mars 1961 har generaltullstyrelsen uppslcat
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Eib. B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7

tat nettouppbörden av tulhnedel under budgetåret 1961/62 till 850 miljoner

kronor. Styrelsen har härvid utgått från att den andra etappen i EFTAkonventionens

tullsänkningsprogram kommer att genomföras redan den 1

juli 1961 istället för den 1 januari 1962. Ifrågavarande tullreducering beräknas

av generaltullstyrelsen för hela budgetåret 1961/62 komma att medföra

ett inkomstbortfall av ca 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med 850 miljoner kronor,

vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

1 450 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu intäkterna på titeln

för innevarande budgetår till 1 485 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner

kronor mer än i decemberberäkningen. Med hänsyn till denna uppräkning

för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att titeln allmän

varuskatt i riksstaten uppföres med 1 550 miljoner kronor, vilket är

100 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd

med 350 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens

förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 354 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

på titeln till 335 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med

oförändrat 350 miljoner kronor.

Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med

195 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 195 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 940

miljoner kronor. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 mars 1961 har

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaksskatt

till 930 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning

till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i

riksstaten uppföres med 930 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under

denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna

under budgetåret 1961/62 till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, alt ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med oförändrat 1 150

miljoner kronor.

Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, alt titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker uppfördes i statsverkspropositionen med

183 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit

inkomsterna till 180 miljoner kronor. I anslutning till denna beräkning föreslår

riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten uppföres med 180 miljoner

kronor, vilket är 3 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med

30 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomsterna

under titeln för innevarande budgetår till likaledes 30 miljoner kronor.

I den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna

av statlig nöjesskatt till 27 miljoner kronor för budgetåret 1960/61. Riksräkenskapsverket

föreslår att titeln i riksstaten uppföres med 25 miljoner

kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 575

miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt likaledes

575 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna

på titeln för innevarande budgetår till 550 miljoner kronor, föreslår, att

titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 575 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 5 miljoner kronor. Enligt nu inhämtade uppgifter från

mynt- och justeringsverket kunna inkomsterna på titeln beräknas till 6 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres

med 6 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 50

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres

med oförändrat 50 miljoner kronor.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

85 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 85 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen med 112 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med

samma belopp.

Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 22 miljoner

kronor, varvid medräknades de i vissa fall höjda postavgifter varom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bill. B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

9

sedermera förslag framlagts i proposition den 3 mars 1961 (nr 90). I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 21 mars 1961 har generalpoststyrelsen

beräknat inkomsterna av postverket under budgetåret 1961/62 till 15 miljoner

kronor. I jämförelse med sin beräkning till riksräkenskapsverkets decemberberäkning

har generalpoststyrelsen härvid räknat med ökade inkomster

på sammanlagt 14 miljoner kronor. Av denna inkomstökning hänför sig

ca 7 miljoner kronor till bl. a. en nu förväntad högre nivå på frankoteckensuppbörden.

Härtill kommer de i den ovannämnda propositionen föreslagna

höjda postavgifterna, vilka för frankoteckensuppbörden beräknas medföra

en inkomststegring på 10 miljoner kronor. I fråga om postverkets intäkter

av tidningsrörelsen anser emellertid generalpoststyrelsen att ett bifall till

nämnda proposition kommer att medföra en tillfällig nedgång i intäkterna

med ca 3 miljoner kronor just för budgetåret 1961/62. Beträffande driftutgifterna

räknar generalpoststyrelsen nu med ett 11 miljoner kronor högre

belopp än i den beräkning som låg till grund för riksräkenskapsverkets decemberkalkyl.

Nettoökningen i intäkterna på titeln postverket begränsas

härigenom enligt generalpoststyrelsens uppskattning till 3 miljoner kronor

i förhållande till styrelsens tidigare beräkning på sammanlagt 11 å 12 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsens uppskattning har verkställts under antagande

av att statstjänstemännens löner kommer att utgå efter oförändrade

grunder under hela nästkommande budgetår. Under samma förutsättning

förordar riksräkenskapsverket, att titeln postverket i riksstaten uppföres

med ett belopp av 20 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mindre

än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen

till 115 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15

mars 1961 har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp.

Styrelsen har härvid framhållit att hänsyn ej tagits till de löneökningar, som

kunna komma att bli beslutade fr. o. m. år 1962. Riksräkenskapsverket föreslår,

att lileln televerket vid oförändrad lönenivå beräknas till oförändrat

115 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 225 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 mars

1961 bar vattenfallsstyrelsen ansett sig fortfarande böra upptaga inkomsterna

på titeln till 225 miljoner kronor. I anslutning härtill föreslår riksräkenskapsverket,

att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 225 miljoner

kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denna titel till 40 miljoner

kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 mars 1961 bar

domänverket anfört att överskottet av 1960 års verksamhet främst på grund

av oväntat gynnsamma avverkningsbetingelser uppgår till ca 52 miljoner

kronor. Detta överskott kommer att inlevereras under innevarande budget
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

år. På grund av ökade kostnader för bl. a. virkesavkastningens tillgodogörande

och sociala åtgärder främst för pensionering av arbetare och tjänstemän

anser sig dock styrelsen böra vidhålla sin tidigare uppskattning av överskottet

för 1961 till ca 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att titeln domänverket i riksstaten uppföres med oförändrat 40 miljoner

kronor.

Fonden för statens aktier. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 95 miljoner kronor. I Kungl. Maj :ts proposition den 10 mars 1961

(nr 77) föreslås avsättning av högst 25 miljoner kronor av statens vinst från

LKAB för stöd till industriellt utvecklingsarbete m. m. Under förutsättning

av bifall till denna proposition föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna

på titeln i riksstaten uppföras med 70 miljoner kronor, vilket

är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning

inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning

förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,

liksom de tidigare beräkningarna, äro grundade på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat

samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande

arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1961/62 upptagas med

nedan angivna i förhållande till i statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt stats- Enligt riks- ökning ( + )

verksproposi- räkenskapsverkets Minskning ( —)

tionen ändringsförslag Kronor

Kronor Kronor

Skatt å inkomst och förmögen
-

het m. m.................

7 400 000 000

7 900 000 000

+

500 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt......

105 000 000

110 000 000

+

5 000 000

Lotterivinstskatt............

85 000 000

80 000 000

—

5 000 000

Omsättnings- och expeditions- stämplar m. m.............

98 000 000

105 000 000

+

7 000 000

Fordonsskatt................

435 000 000

440 000 000

+

5 000 000

Tullmedel ..................

825 000 000

850 000 000

+

25 000 000

Allmän varuskatt............

1 450 000 000

1 550 000 000

+

100 000 000

Tobaksskatt................

940 000 000

930 000 000

—

10 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker.

183 000 000

180 000 000

—

3 000 000

Statlig nöjesskatt............

30 000 000

25 000 000

—

5 000 000

Inkomst av myntning och juste- ring......................

5 000 000

6 000 000

+

1 000 000

Postverket.................

22 000 000

20 000 000

—

2 000 000

Fonden för statens aktier ....

95 000 000

70 000 000

—

25 000 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. B: Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning

11

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget

blir sålunda 593 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kalkyler

Över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga

E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1960. De förnyade beräkningarna

ha utförts under samma förutsättningar som angåvos i bilaga E,

vilka inneburo oförändrade skattesatser och en fortsatt årlig ökning av

nationalprodukten och dess komponenter med 3 å 4 procent vid i stort sett

stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter, vilka utgöra de intäkter som slutligt

redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., kunna under

antagande av en årlig ökningstakt om 3 å 4 procent i skatteunderlaget vid

1963—1965 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner

kronor):

Taxeringsår

1961 1962 1963 1964 1965

6 750 7 520 7 720 8 070 8 420

+ 770 + 200 + 350 + 350

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln skulle vid de ovan nämnda

antagandena om skatteunderlagets utveckling vid 1963—1965 års taxeringar

bland annat på grund av eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatlemedel

minska med 200 miljoner kronor från budgetåret 1961/62

till budgetåret 1962/63, förbli oförändrade under budgetåret 1963/64 och

under budgetåret 1964/65 öka med 600 miljoner kronor till 8 300 miljoner

kronor.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i

bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning. Statsinkomsterna på andra

titlar än skatt å inkomst och förmögenhet m. m. kunna sålunda beräknas

öka på följande sätt (miljoner kronor):

Förändring från föregående budgetår

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

+ 300 + 340 + 320 + 300

I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråchefen

Ehnbom och tillförordnade byråchefen Säfström deltagit. Stockholm den 30

mars 1961.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

(föredragande)

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610514

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1961

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

1

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1961

I. Sammanfattande översikt

Då denna reviderade nationalbudget framläggs relativt kort tid efter senaste

nummer av konjunkturinstitutets kvartalstidskrift, har dess innehåll

kunnat i någon mån begränsas. Den internationella översikten har slopats

och ersatts med några konkreta påpekanden i samband med utrikeshandelsprognosen.

På andra punkter har eljest utförligare framställningar nedkortats

till en hänvisning till konjunkturinstitutets rapport. Som ytterligare förenkling

har det traditionella inledningskapitlets översikt och slutkapitlets

sammanfattning ersatts med denna sammanfattande översikt.

De i de efterföljande kapitlen belysta utvecklingstendenserna redovisas

siffermässigt i tabell 1 (s. 3), Preliminär försörjningsbalans för 1961. Av redogörelserna

för siffrornas beräkning framgår att osäkerhetsgraden är betydande.

Det måste ändå vara rimligt att på detta sätt sammanföra och summera

vad man kan anse sig veta. I den mån avvikande meningar eller nya

fakta framläggs eller åtgärder föreslås kan dessas innebörd lättare klarläggas

genom att ställas i relation till den i siffror givna bedömningen.

I detta sammanhang skall göras några påminnelser om arten och syftet

med de beräkningar rörande det samhällsekonomiska balansläget, som framläggs

i nationalbudgetens form. I en försörjningsbalans som avser förflutna

år redovisas å ena sidan »tillgång» (bruttonationalprodukt och import;, å

andra sidan dennas »användning» för olika grenar av investering och konsumtion.

Vid betraktelsen av ett framförliggande år utbyts termen »användning»

mot »efterfrågan». Därmed markeras att framtidsbedömningen inte

avser att visa hur den genom produktionen och produktionsökningen tillgängliga

totalmängden varor och tjänster kommer att användas. Vad som

undersöks är i stället hur konsumenter och investerare sannolikt försöker

använda det framkommande reella produktionsresultatet, med andra ord en

förutberäknad efterfrågan. Om denna efterfrågan, totalt eller på betydande

delområden, blir större eller mindre än de föreliggande produktionsmöjligheterna

är det tydligt att vad som »förutsetts» inte kommer att uppfyllas;

siffrorna visar i sådana fall inte vad som i verkligheten kommer att hända

utan tvärtom något som inte kommer alt hända. Om efterfrågan är otillräcklig

kan man vänta att produktionen (eventuellt importen) blir mindre

än den möjliga. Om ett cfterfrågeöverskott är att vänta kan detta ta sig uttryck

i importökning, lagerminskning eller prisstegring, men det kan också

samtidigt leda till störningar i produktionens och handelns normala gång, så

att det reala produktionsresultatet även i detta fall blir sämre än eljest.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr ISO. Bihang C

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Att få fram den förutsedda efterfrågan i den här angivna meningen av

tillämnade försök till köp är en sak som emellertid stöter på vissa både begreppsmässiga

och praktiska svårigheter. Huvudmetoderna är dels att ur

kända utvecklingstendenser för konsumenternas disponibla inkomster beräkna

vad dessa normalt kan väntas använda till konsumtion och att omräkna

detta i varor och arbetskraft, dels att genom enkäter hos investerarna

undersöka dessas planer på anskaffning av material och engagerande av arbetskraft

för att sedan jämföra detta med de föreliggande faktiska möjligheterna.

Speciellt fastställandet av investeringsplanerna i relation till investeringsmöjligheterna

är en redan rent begreppsmässigt svårpreciserad uppgift.

Planerna påverkas nämligen av företagsledarnas föreställning om möjligheterna,

antingen i den riktningen att en eventuellt ökad knapphet gör

vederbörande intresserade av att påskynda sin aktivitet och lägga ut beställningar

osv. tidigare än eljest för att inte komma i efterhand eller i motsatt

riktning, i det att man anger som sin »plan» vad man tror kommer att effektueras

av det som man sätter igång med att bygga eller beställa. Att

bedöma innebörden i uppgivna investeringsplaner med ledning av tidigare

års erfarenheter av relationen mellan plan och utfall är inte någon hållbar

utväg, eftersom man då i viss mån utgår från vad som behöver undersökas,

nämligen att relationen mellan efterfrågan och tillgången på realkapital är

densamma som tidigare. Och om ett sådant antagande vore riktigt skulle

en reduktion av de aktuella planerna i anslutning till en av det reella utrymmet

betingad förutsägelse om det slutliga utfallet tydligen inte längre

visa den eventuella skillnaden mellan dessa två storheter. Tidigare nationalbudgeter

kan inte frånkännas vissa sådana inslag av cirkelresonemang i bedömningen

av enkätmaterialet och det har inte heller nu kunnat undvikas att

de påverkat beräkningarna på olika stadier; detta ligger i sakens natur, eftersom

man måste räkna med alla grader mellan en investerarnas resignation

inför föreliggande svårigheter att få alla önskemål uppfyllda och en till

det yttersta driven aktivitet med erbjudanden om extrabetalning för påskyndade

leveranser i syfte att genomdriva de egna planerna framför andras. I

det förstnämnda fallet — snabb resignation — kan man eventuellt tala om

en överdrift i de uppgivna investeringsplanerna, vilken bör föranleda att

plansiffrorna reduceras när man söker ett sant uttryck för den »verkliga»

efterfrågan. Någon möjlighet att här göra helt invändningsfria bedömningar

utifrån uppgivna planer torde knappast existera. Man får nöja sig med att

på ett i möjligaste mån konsekvent sätt söka ge ett siffermässigt preciserat

uttryck för ett mycket svårgripbart förhållande. Detta förhållande — den

eventuella skillnaden mellan de krav som ställs på produktionsapparaten

(och importmöjligheterna) och dennas prestationsförmåga — kan nämligen

i all sin svårgripbarhet sägas vara det väsentliga i konjunkturbetraktelsen.

En ytterligare svårighet är att det som man söker i och för sig kan förändras

under loppet av den period beräkningarna gäller. Ett efterfrågeöverskott

eller -underskott, som föreligger vid årets början, kan ge upphov till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

3

indirekta reaktioner som förstärker eller försvagar den konstaterade utvecklingstendensen.

Uppmärksamheten har därför alltmera inriktats på utvecklingen

under årets lopp. Detta gällde den preliminära nationalbudgeten för

1961 men ännu mer den senaste konjunkturrapporten, som i åtskilliga avseenden

redovisade siffermässiga beräkningar per kvartal. Möjligheterna till

statistiska preciseringar av sådana förfinade kalkyler är emellertid tills vidare

mycket begränsade.

önskvärt vore att ur en studie av balansläget för en kortare period, t. ex.

ett kvartal, kunna framräkna vilka förskjutningar en eventuell balansbrist

(total eller för delområden) kan förväntas medföra till nästa period, att ur

de så erhållna resultaten jämte övriga och av andra skäl framkommande

förändringar beräkna balansläget för denna andra period, och att sedan upprepa

samma förfarande för därnäst följande perioder. I brist på praktiska

möjligheter härtill får man tills vidare nöja sig med mera intuitiva betraktelser

rörande sådana förlopp.

I fråga om den nu framlagda reviderade nationalbudgeten för 1961 bör

observeras, att den grundas på vad som hunnit bli känt om förhållandena

t. o. m. mars. Vad som tillkommit därefter, t. ex. åtgärder vidtagna som

en reaktion på det läge som denna nationalbudget ger en bild av, har givetvis

inte medtagits, eftersom det gäller att ge bakgrunden till just dessa beslut.

Detta understryker ännu en gång att det här inte gäller en prognos

utan en redovisning av utvecklingstendenser, som härefter vidtagna åtgärder

bl. a. går ut på att förändra.

De beräkningar och bedömningar som enligt här antydda principer gjorts

för utvecklingen 1960—1961 tyder på ett efterfrågeöverskott, som motsva
-

Tabell It 1. Preliminär försörjningsbalans för 1961

Miljoner kronor i 1960 års priser

1960

Förändring 1960—1961

Milj. kr.

Milj. kr.

Procent

Tillgång

Bruttonationalprodukt ..........................

68 500

+ 2 600

+ 4

Import ........................................

14 900

+ 600

+ 4

Summa tillgång

83400

+ 3 200

Ef ter/rågan

Privat bruttoinvestering ........................

12 700

+ 600

+ 5

Statlig » ......................

5 100

0

Ö

Kommunal » ......................

3 900

+ 150

+ 4

Lagerökning(sbehov) ............................

1 400

- 700

Export ........................................

14 400

+ 900

4-

Privat konsumtion..............................

37 000

+ 2 000

+ 5

Statlig » ..............................

3 600

+ 200

+ 5

Kommunal » ..............................

5 300

+ 250

+ 5

Summa efterfrågan

88 400

+ 3 400

Efterfrågeöverskott 1961........................

+ 200

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

rar ungefär 1/3 procent av bruttonationalprodukten. — Ett totalomdöme om

konjunkturutsikterna för det framförliggande året får emellertid inte baseras

endast på en mer eller mindre modifierad slutsiffra i en sådan totalbalansräkning.

Frågan huruvida det framräknade efterfrågeöverskottet är

ett resultat av bristerna i vår kunskap eller ett realistiskt uttryck för en

tendens till överansträngning av resurserna måste också diskuteras på basis

av ett studium av de konkreta förhållandena på viktigare delområden.

Den allmänna bild som erhålls såväl av den sammanfattande tabellen —

»nationalbudgeten» i inskränkt mening — som av den konkreta analysen,

är i stort sett följande: De tillgängliga arbetskraftsresurserna utnyttjas sedan

åtskilliga månader praktiskt taget fullständigt. Därmed har takten i produktionsökningen

blivit mer dämpad än tidigare. Eftersom någon ny arbetstidsförkortning

inte genomförs under 1961, kan dock den totala produktionsökningen

mellan kalenderåren bli lika stor som föregående år, förutsatt

att näringslivets effektivitet inte motverkas av eventuellt uppträdande desorganisalionsföreteelser.

Jämfört med den preliminära nationalbudget som framlades i början av

januari, har vissa förändringar gjorts i den nu framlagda försörjningsbalansen

1961. Delvis är ändringarna resultatet av förbättrat beräkningsunderlag

och förbättrade beräkningsmetoder, och betecknar således inte någon

förändring i sakläget utan endast en utvidgad kunskap, delvis betingas

de emellertid också av faktiska förändringar. Å ena sidan har man inom

näringslivet — tack vare tecknen på svängning uppåt i Förenta staterna

m. in. — blivit mera inställd på fortsatt konjunkturuppsving än för fyra

månader sedan, å andra sidan har motåtgärder mot inflationsrisken, vilka

vid årets början endast höll på att förberedas, nu börjat genomföras. Härmed

åsyftas den partiella senareläggning av vissa delar av den statliga

byggnads- och anläggningsverksamheten samt av vissa beställningar och

leveranser till staten, varom Kungl. Maj :t förordnat, jämte de åtgärder av

liknande innebörd som vidtas inom kommuner och enskilda företag i anslutning

till rekommendationer av vederbörande organisationer.

Den största statistiska justeringen gäller lagerökningsposten. Då nu statistiken

från årsskiftets inventeringar framkommit, visar sig lagerökningen

1960 ha varit nära 1 400 miljoner kronor (ej 500 miljoner som antogs i den

preliminära budgeten på mycket ofullständiga bedömningsgrunder, huvudsakligen

företagens egna förhandsuppskattningar i samband med investeringsenkäten

nära tre månader före årets slut.)1 I anslutning till den antagna

produktionsökningen på 2 600 miljoner kronor 1961 antas lagerökningsbehovet

vara 700 miljoner kronor, eller något mindre än normalt för 1950- talet. (Angående motiven för detta antagande, se kap. VII, s. 00.) -— Det är

självklart att varje siffra rörande lagerökningsbehovet under ett framförliggande

år är synnerligen osäker. Men på samma sätt som den överraskande

stora lagerinvesteringen under 1960 till väsentlig del återspeglades i en

1 Detta visar behovet av förbättrad statistik på detta för hela konjunkturförloppet mycket

betydelsefulla område.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

5

likaledes överraskande stor importökning, kan en oförutsedd avvikelse från

den för 1961 antagna lagerutvecklingen väntas åtminstone delvis medföra

en motsvarande minskning eller ökning av importen så att — på kort sikt

— verkningarna på den inhemska balansen blir av relativt begränsad omfattning.

Denna synpunkt skulle närmast vara relevant om t. ex. en skärpt

kreditåtstramning skulle visa sig medföra en tendens till starkare lagerbegränsning

än som här har förutsatts.

En kombination av statistiska justeringar och faktiska förändringar medför

att ökningen av investeringarna (utom lagren) nu beräknas bli 200 miljoner

kronor större än vad som siffermässigt angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Huvuddelen av ökningen faller på bostadsbyggandet och

sammanhänger där till större delen med att 1960 års investeringsvolym på

denna punkt visat sig lägre än enligt den preliminära beräkningen. Ökningen

av bostadsinvesteringarna 1960—1961 blir härigenom 200 i stället

för 50 miljoner. I övrigt förekommer tekniska uppjusteringar av liknande

art på flera punkter, motvägda framförallt av effekten av de under våren insatta

dämpningsåtgärderna (se kap. VI, tabell 5, s. 52).

Dessutom bortfaller den icke preciserade reduktionsfaktor (»x») som sattes

in för att markera att kreditåtstramningen skulle komma att reducera

investeringsverksamheten i förhållande till vad man eljest skulle kunna

sluta sig till av de på hösten föreliggande investeringsplanerna. Den icke

kvantifierbara effekt som antogs inträda genom kreditåtstramningen, väntades

bl. a. komma att avspeglas i vårens investeringsenkät. Det visade sig

emellertid att den uppjustering av planerna för det framförliggande året

som brukar ske mellan höst- och vårenkäterna, blev av fullt normal omfattning,

om man bortser från den speciella nedskärning som betingas av

uppskovsaktionen. Till en del torde detta, som nyss nämnts, sammanhänga

med att konjunkturbedömningen inom näringslivet nu blivit mera optimistisk

än i höstas, då en stagnation och omsvängning nedåt under 1961 på

många håll betraktades som sannolik. Att det förhåller sig så utvisas bl. a.

av att konjunkturbarometerns marsuppgifter om den faktiska produktionen,

sysselsättningen, orderingången m. m. nu är mera positiva än förhandsbedömningen

av samma storheter i december, och att förhandsbedömningen

för de närmaste tre eller sex månaderna också är mera uppåtriktad

än förut. Ifråga om möjligheterna att finansiera de planerade investeringarna

inhämtades från ett 50-tal större företag ett par månader efter höstenkäten

uppgifter, som gav vid banden att dessa allmänt hade finansieringsfrågan

ordnad och inte på grund av kreditsvårigheter skulle hindras från

att fullfölja sina planer. Ifråga om den betydligt kortare period — endast tre

kvartal -— för vilken vårenkäten avser framtidsbedömning, måste man i

ännu högre grad utgå från att vederbörande företagsledning haft finansieringen

säkerställd. Dessutom har nu kreditrestriktionerna varit i kraft så

länge att man — i viss mån i motsats till i höstas •— måste förutsätta att företagen

kunnat ta hänsyn till dem vid planeringen av sina investeringar.

Större delen av de för återstoden av 1960 väntade investeringarna måste

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1961

för övrigt redan vara beställda eller under byggnad. Det är givetvis sannolikt,

att investeringsplanerna skulle visat sig vara ännu mer expansiva om

kreditrestriktionerna inte alls bedrivits, och att dessa i denna mening har

en betydelsefull effekt. Även om en ytterligare ännu ej förutsedd realeffekt

fortfarande är tänkbar, finns det nu ingen anledning att, så som i den preliminära

nationalbudgeten, införa någon särskild minuspost för att markera

sannolikheten av en sådan extra investeringsreduktion av mera påtaglig

betydelse.

På övriga poster görs endast detalj justeringar som i det närmaste tar ut

varandra. I stället för ett efterfrågeöverskott på »650—x» miljoner kronor

anges alltså nu 200 miljoner. Det är problematiskt om detta får anses representera

någon egentlig mildring i inflationstrycket. Riskerna för en fortsatt

försämring av den yttre balansen måste dock nu bedömas mildare, då

det visat sig att en stor del av 1960 års import gått till lagerökning och därmed

skapat en viss buffert av samma natur som en ökning av valutareserven

mot kommande påfrestningar.

I och för sig faller en avvikelse med endast 200 miljoner kronor från jämn

balans självklart inom felmarginalerna för de mycket ungefärliga överslagsberäkningar

det här gäller. Enbart på detta utslag skulle man därför inte

kunna grunda något bestämt omdöme om den samhällsekonomiska balansen.

Andra kunskapskällor bekräftar emellertid att siffrorna pekar åt rätt

håll och att läget håller på att bli spänt i den meningen att efterfrågan på

arbetskraft påtagligt överstiger tillgången på åtskilliga viktiga områden. Som

en sammanfattning av de föreliggande arbetsmarknadstendenserna kan man

säga, att näringslivet (framför allt industrin) eftersträvar samma ökning av

antalet sysselsatta löntagare som förra året, men att endast hälften så stor

ökning numera är möjlig. Detta omdöme grundas främst på länsarbetsnämndernas

rapporter om arbetsmarknadsutsikterna, i sin tur grundade på

både den löpande statistiken och direkta kontakter med näringslivet i alla

delar av landet.

Knapphetssituationen tenderar att bli varaktig, så långt konjunkturläget

nu kan bedömas. De risker för en internationell konjunkturavmattning som

tycktes föreligga inför nästa höst och vinter, torde numera få bedömas som

betydligt förminskade. Den tysk-holländska revalveringen verkar stimulerande

på dessa länders handelspartners, och konjunkturutsikterna i Storbritannien

och Förenta staterna kan bedömas mera positivt än vid årsskiftet.

Det finns därför ingen anledning tro att den dämpning av exportutvecklingen,

som tillsvidare förutses för skogsindustriernas del, skall sprida sig till

Övriga exportområden eller att den i och för sig skall komma att utvecklas

till en mera allvarlig försämring.

Den nedgång i den interna konsumtionsvaruefterfrågan som formellt säsongrensade

beräkningar markerar för andra och tredje kvartalen (se Konjunkturläget

Februari 1961), motsvaras eventuellt mer än helt av minskad

produktion under samma tid, eftersom den till mycket stor del sammanhänger

med arbetstidsförkortningens koncentration till denna del av året

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 7

och kan inte betraktas som någon nämnvärd försvagning av konjunkturtrycket.

Den bild av en i viss grad »snedbelastad» arbetsmarknad som började

framträda redan tidigt i höstas (se Konjunkturläget November 1960), kan

således alltjämt registreras: relativt god balans på hög nivå inom konsumtionsvara

och skogsindustrierna, men överkonjunktur och arbetskraftsbrist

inom byggnads- och verkstadsindustrierna. Även på andra områden än industrin

växlar läget mellan god balans, eller t. o. m. smärre lokala arbetskraftsöverskott,

och utpräglad arbetskraftsbrist. Sådan förekommer och

väntas bestå och åtminstone under sommarsäsongen skärpas inom flera av

den offentliga förvaltningens grenar, inom transportväsendet och inom hotell-

och restaurangbranschen. Dessutom väntas trots exportläget sysselsättningsökning

i skogsbruket under återstoden av året, beroende bl. a. på avverkningssvårigheterna

under den förflutna vintern och utbyggnaden av industrin

i södra Sverige. — Allmänt gäller bristen pa arbetskraft främst k\alificerad

personal, tekniker och yrkesarbetare. Geografiskt kan man konstatera

att bristen är särskilt markerad i de tre storstadsområdena.

Arbetsmarknadssituationen motsvaras för varumarknadens del av på många

håll förlängda orderstockar och leveranstider. Trots detta är prisstegringstendenserna

ännu relativt milda. Den stegring av lönenivån med 7 å 8 procent

som inträtt under vardera av de två sista åren kan dock inte undgå att

göra sig gällande. Tillsvidare har dock inte funnits anledning ändra den preliminära

nationalbudgetens bedömning, att prisnivån 1961 kommer att bli

2 å 3 procent högre än under 1960. Det finns dock tecken på att den stabilitet

eller tillbakagång i de internationella råvarupriserna, som delvis

legat bakom lugnet på prisfronten, skulle kunna avlösas av en viss uppgång

vilken dock — med reservation för politiska risker — knappast kan bli av

mera långtgående art, detta med tanke på de grundläggande tendenserna i

råvaruproduktionens utveckling.

Slutomdömet om det samhällsekonomiska balansläget och utvecklingstendenserna

blir att de redan vidtagna åtgärderna för kombinerad säsongoch

konjunkturdämpning visserligen kan väntas innebära att sommarsäsongen

inte blir extremt överbelastad, men att ytterligare dämpningsåtgärder

är önskvärda och att dessa bör vara både säsong- och konjunkturutjämnande

med tanke även på nästa år. Ojämnheten i behovet av ytterligare

arbetskraftstillskott innebär att selektiva omflyttningsstimulanser är särskilt

behövliga.

Här tilläggs en kortfattad översikt av nationalbudgetens olika poster. Närmare

beskrivningar och kommentarer lämnas i de särskilda kapitlen.

Bruttonationalprodukten. En genomgång av sannolika produktionsökningen

under hänsynstagande till efterfrågeläget, arbetskraftstillgången, den tekniska

kapaciteten, sannolika skördeutfallet, registrerade byggnadsplancr och

hittills kända tendenser i fråga om den årliga produktivitetsutvecklingen pekar

på en ökning av varuproduktionen med 3 1/2 procent mellan 1960 och

1961. För tjänster förutsätts att distributionens bidrag till bruttonationalprodukten

stiger i takt med varuproduktionen, dock något i överkant med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

hänsyn till att distributionsapparatens kapacitet förra året blev något underutnyttjad

under första delen av året. Bostadsnyttjande och offentliga tjänster

beräknas utifrån uppskattad ökning av bostadsbeståndet respektive planerad

offentlig konsumtion. Sammanräknat erhålls en ökning med 2 600 miljoner

kronor eller nära 4 procent, varav 1 procent genom ökning av arbetskraften

och 3 genom höjd produktivitet.

Importen. Enligt kommerskollegiets undersökningar — huvudsakligen

kontakter med branschorganisationer — skulle importvolymen stiga med^ ca

4 procent eller ca 600 miljoner kronor. Detta överensstämmer också ungefärligt

med vad som skulle bli utrymmet för importökning vid den sannolika exportökningen

(se nedan) om man utgår ifrån att valutareserven inte skall

minskas.

Privata investeringar. Industriinvesteringarna beräknas öka med 400 miljoner

(9 procent), handelns byggnader med 100 miljoner (15 procent), de

privata bostadsinvesteringarna med 150 miljoner (5 procent), medan samfärdselns

anskaffning av transportmedel minskas med 80 miljoner (—3

procent; minskningen gäller båtar och flygplan men bilanskaffningen ökar).

Med tillägg för ytterligare några poster skulle de privata investeringarna

ökas med 620 miljoner (5 procent), varav byggnader med 415 miljoner

(6 procent 1 och »övrigt», dvs. maskiner och transportmedel, med 205 miljoner

(3 procent). I siffrorna inkluderas underhåll och reparationer. Hänsyn

har tagits till effekten av Industriförbundets rekommendation om uppskov

med mindre nödvändiga investeringar, liksom också till att de på våren uppgivna

investeringsplanerna synes vara något i överkant.

De statliga investeringarna beräknas bli praktiskt taget oförändrade eller

stiga med endast 20 miljoner. K. Maj :ts cirkulär om reducerade sysselsättningsplaner

in. in. synes ha medfört en reduktion med några tiotal miljoner

i förhållande till vad som annars skulle ha inträffat. •—- De kommunala

investeringarna har beräknats stiga med 150 miljoner (4 procent), varav 50

för bostäder. Detta enligt enkätuppgifter från november och mars, justerade

för vanlig överskattning, en viss effekt av kommunförbundens rekommendation

om återhållsamhet samt missvisning i 1960 års utgångssiffror m. h. t.

varuskattens inflytande på betalningsstatistiken. — Lagerinvesteringarnas

stora ökning med 1 400 miljoner har omnämnts ovan.

Den privata konsumtionen. Enskilda personers inkomster, inklusive alla

avgifter osv., beräknas stiga med 10 procent. Med avdrag för skatter och försäkringsavgifter

blir disponibla inkomstens stegring närmare 9 procent. Vid

en beräknad levnadskostnadsstegring på 2 1/2 procent återstår en realinkomstökning

på 6 procent. Denna relativt stora realinkomstökning skulle

normalt kunnat väntas medföra en stor sparandeökning. Eftersom sparandet

redan under 1960 hade blivit ovanligt stort på grund av bakslaget i konsumtionsvaruköpen

efter oms-rushen före årsskiftet, får man dock i år endast

räkna med en obetydlig sparandeökning. Ökningen i konsumlionsvarueflerfrågan

har därför beräknats till 5 1/2 procent eller 2 000 miljoner kronor.

Den statliga och kommunala konsumtionen har beräknats stiga med vardera

ca 5 procent eller totalt 450 miljoner. Det gäller huvudsakligen utvidgningen

av den offentliga servicen inom sjukvård, undervisning m. m. Uppskattningen

baseras på upprättade stater under vanligt hänsynstagande till

statistiska missvisningar häri.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

9

II. Försörjningsbalansen 1960

Konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över försörjningsbalansen

1960 innebär vissa justeringar i förhållande till de kalkyler som lades fram

i den preliminära nationalbudgeten. ökningen i det svenska varuutbytet med

utlandet 1959—1960 liksom lageruppbyggnaden under 1960 inom framför

allt industrin var sålunda underskattad i de preliminära beräkningarna. Å

andra sidan har konsumtionsökningen för hushållen nedjusterats något. Beträffande

den offentliga konsumtionen saknas nytt material vad avser den

kommunala delen, medan de nya siffrorna för statens löpande utgifter för

varor och tjänster anger en något lägre ökning än enligt decemberberäkningarna.

Däremot synes bruttoinvesteringarna totalt ha visat samma ökning

som man tidigare hade anledning räkna med.

Bruttonationalprodukten, beräknad från användningssidan, skulle enligt

nu tillgänglig statistik visa en volymökning med drygt 3 1/2 procent från

1959 till 1960. Samtidigt utförda kalkyler från produktionssidan anger en

inte obetydligt större tillväxt i totalproduktionen. Enligt beräkningar byggda

på produktionsstatistik för industri, jordbruk, skogsbruk, byggnadsverksamhet

m. m. skulle bruttonationalprodukten ha stigit med ungefär 5

procent från 1959 till 1960. En differens mellan resultaten enligt de båda

beräkningssätten inträffar normalt. Osäkerheten i båda beräkningarna är

nämligen, särskilt så länge definitiv årsstatistik för 1960 saknas, avsevärd.

Anmärkning om missvisningar i statistiken till följd av den så kallade

oms-rushen. Beräkningarna i de poster som sammanfattas i försörjningsbalansen

skall i princip bygga på uppgifter om faktiska leveranser eller nedlagda

material- och arbetskostnader. I skilda fall har dock uppgifter i stället

erhållits om betalningarna. Den tidigareläggning av betalningarna som

med stor sannolikhet förekom inom vissa områden i samband med den

allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959—1960 med syfte att

undvika skatt för varor levererade under 1960, skulle då ha medfört att försörjningsbalanssiffrorna

för både 1959 och 1960 blivit missvisande. Detta

synes i särskilt hög grad ha varit fallet med de kommunala investeringarna;

beräkningarna härom bygger nämligen helt på betalningsstatistik. Utförda

kalkyler ger också indirekt vid handen att den kommunala investeringssiffran

blivit för hög 1959 och för låg 1960. Storleksordningen av missvisningen

är mycket vansklig att precisera men det sannolikaste är att den motsvarat

ett belopp på ca 100 miljoner kronor. De ursprungliga beräkningarna

över kommuninvesteringarna för 1959 och 1960 har korrigerats med detta

belopp i försörjningsbalanstabellen (tabell 1). I detaljsiffrorna i tabell 2

kvarstår däremot de okorrigerade siffrorna. För bruttonationalproduktens

del innebär korrigeringen att volymökningen 1959—1960 uppjusterats från

ca 3 procent till ovan angivna 3 1/2 procent.

Statistiskt underlag saknas i det närmaste helt för att bedöma i vad mån

andra poster på användningssidan är behäftade med samma typ av fel som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell II: 1. Försörjningsbalans 1956—1960

Miljoner kronor

1954 års priser

1956

1957

1958

1959

Tillgång

Bruttonationalprodukt till marknads- pris ..............................

48 571

50 225

50 718

53 275

Import av varor, eif................

10 874

11648

11871

12 464

Minskning av lager m. m...........

—

—

102

301

Summa tillgång

59 445

61873

62 691

66 040

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering____

8 421

8 444

9068

9 635

Statlig inhemsk bruttoinvestering ....

3 457

3 562

3 726

4164

Kommunal inhemsk bruttoinvestering

2 628

2 892

2 955

3182

Ökning av lager m. m...............

615

1027

—

—

Export av varor, fob, och nettot av

tjänster ..........................

10 585

11545

11417

12123

Privat konsumtion..................

28 094

28 569

29 490

30 571

Statlig konsumtion..................

2 320

2 366

2 401

2 563

Kommunal konsumtion..............

3 325

3 468

3 634

3 802

Summa användning

59 445

61 873

62 691

66040

Bruttonationalproduktens proc. föränd-

+ 3 V,

+ 5

ring sedan föregående år..........

+ 1

Anm. Beräkningen av de poster ur nationalräkenskaperna, som sammanfattas i försörjningsbalansen,

skall i princip bygga på uppgifter om faktiska leveranser eller nedlagda material- och

arbetskostnader. I vissa fall har dock beräkningarna måst baseras på uppgifter om betalningarna.

Den tidigareläggning av betalningarna som förekom inom skilda områden i samband med

den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet 1959/60 med syfte att undvika beskattning

för varor levererade under 1960, har då medfört att de siffror ur nationalräkenskaperna, som

bygger på betalningsstatistik, ger en missvisande bild av den reella utvecklingen genom att

siffrorna för 1959 blivit för höga och siffrorna för 1960 i motsvarande mån för låga. Statistiskt

underlag för att korrigera denna missvisning föreligger endast för de kommunala investeringarna

och där blott i ofullständig omfattning. Det belopp på 100 miljoner kronor som för dessa investeringar

förts över från 1959 till 1960 är därför omgivet av stor osäkerhetsmarginal. Såsom

redan påpekades i den preliminära nationalbudgeten för 1961 har också statistiken för industriinvesteringarna

sannolikt påverkats av betalningsförskjutningar på så vis att den för 1959

anger ett ca 50 miljoner kronor högre och för 1960 ett lika mycket lägre belopp än den reelia

utvecklingen. Någon korrigering för denna förmodade missvisning har emellertid inte gjorts

1 tabellen.

siffrorna över kommuninvesteringarna. Detta innebär att en besvärande

osäkerhetsfaktor vidlåder dessa försörjningsbalansberäkningar för 1959 och

1960. Det kan nämnas att beräkningarna av bruttonationalprodukten från

produktionssidan för två-årsperioden 1958—1960 ger i stort sett samma resultat

som beräkningarna från användningssidan. Enligt tabell 1 steg bruttonationalprodukten

med närmare 9 procent från 1958 till 1960. Enligt kalkylerna

från produktionssidan var ökningen 1958—1959 4 procent och från

1958 till 1960 visar även dessa beräkningar en produktionsstegring med ca

9 procent.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

11

Löpande priser

1960

Förändring 1959—1960

1960

Förändring 1959—1960

Miljoner

kronor

Procent

Miljoner

kronor

Procent

55 253

+

1978

+

3 V,

68 499

+

5 398

+

8 V.

14 624

+

2160

+ 17 V,

14 888

+

2 400

+

19

—

—

301

—

—

265

69 877

+

3 837

+

6

83 387

+

7 633

+

10

10 240

+

605

+

6 V«

12 763

+

1415

+

12 V,

4 070

—

94

—

2 V»

5 069

+

131

+

2 V,

3163

—

19

—

V.

3923

+

210

+

5 V.

1161

+

1161

1381

+

1381

13 645

+

1522

+ 12 V.

14 440

+

1986

+

14

31 034

+

463

+

IV,

36 956

+

1715

+

5

2 656

+

93

+

3 V,

3 569

+

295

+

9

3 908

+

106

+

3

5 286

+

400

+

8

69 877

+

3837

+

6

83 387

+

7 533

+

10

+ 3 V,

+ 8 >/,

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna1 beräknas ha ökat med närmare 3 procent2

i volym 1959—1960 mot närmare 8 procent 1958—1959. I löpande

priser ökade investeringarna knappt 9 procent båda åren. Prisstegringen mellan

1959 och 1960 hänför sig delvis till omsättningsskatten.

De statliga bruttoinvesteringarna har totalt sett minskat i volym räknat

med 2 1/2 procent och de kommunala efter korrigering för omsättningsskat
1

Som grundval för beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande

källor nämnas: 1) bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen;

2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt

för jordbruksbyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, skogsstyrelsen och domänstyrelsen;

3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmarknadsstyrelsens

tillståndsgivningsstatistik; 6) samfärdsel: kommerskollegiets kapitalinvesteringsenkäter,

registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikeshandelsstatistiken;

7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksräkenskapsvcrkets

budgetredovisning; 9) vägar och gator m. m.: uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepartementet

och riksräkenskapsverket. — Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunstatistik,

vilken berör grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9).

2 Efter den ovan omtalade korrigeringen av de kommunala investeringarna. Detalj siffrorna i

tabell 2 är däremot okorrigerade; korrigeringsbeloppet har nämligen ej kunnat fördelas på olika

investcringsslag. Kommentarerna i fortsättningen beträffande investeringarna bygger därför på

okorrigerat material där inte annat sägs.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1961

Tabell K: 2. Bruttoinvesteringar 1956—1960

Miljoner kronor i löpande priser

1956

1957

1958

1959

1960

Förändring i procent i fasta

(1954 års) priser

1956—

1957—

1958—

1959

_

1957

1958

1959

1960

Inklusive underhåll:

Byggnader och anlägg-

ningar totalt........

9150

9 764

10 437

11665

12 367

+

3

+

6

+

10

0

därav: bostäder ____

3 483

3 646

3 881

4 200

4 378

+

1

+

6

+

6

_

2

industri......

952

994

1118

1209

1484

0

+

12

+

7

+

15

övrigt ......

4 715

5124

5 438

6 256

6 505

+

4

+

5

+

13

2

Maskiner och apparater

totalt..............

6 854

7 429

7 951

8 435

9 288

+

3

+

6

+

6

+

5

därav: industri......

2 291

2 351

2 651

2 811

3152

0

+

12

+

5

+

5

övrigt ......

4 563

5 078

5 300

5 624

6136

+

5

+

3

+

7

+

5

Totala bruttoinveste-

ringar inklusive un- derhåll (utan korr.)

16 004

17 193

18 388

20100

21655

+

3

+

6

+

8

2

D:o med korr.1........

Exklusive underhåll:

Byggnader och anlägg-

20 000

21 755

+

8

+

3

ningar totalt........

6 524

6 940

7 583

8 558

8 990

+

3

+

9

+

11

—

1

därav: bostäder ....

2 566

2 694

2 898

3 088

3136

+

2

+

7

+

4

—

4

industri......

705

739

849

923

1167

0

+

15

+

9

+

19

övrigt ......

3 253

3 507

3836

4 547

4 687

+

4

+

8

+

17

2

Maskiner och apparater

totalt..............

4 528

4 943

5 369

5 770

6 356

+

4

+

8

+

9

+

5

därav: industri......

1360

1369

1657

1791

2 042

—

1

+

21

+

7

+

6

övrigt ......

3168

3 574

3 712

3 979

4 314

+

6

+

2

+

10

+

5

Totala bruttoinveste-

ringar exklusive un- derhåll ............

11052

11 883

12952

14329

15 346

+

3

+

8

+

10

+

2

1 Siffror »med korr.» är korrigerade med 100 milj. nedåt resp. uppåt 1959 och 1960 med hänsyn

till betalningsförskjutningar för de kommunala investeringsutgifterna i samband med varuskatten.

tens effekt på det statistiska materialet, med 1/2 procent, medan de privata

investeringarna ökat med 6 1/2 procent. Investeringsutvecklingen 1959—

1960 kontrasterar mot utvecklingen 1958—1959, då de offentliga investeringarna

steg betydligt mer än de privata.

Liksom de båda närmast tidigare åren har investeringsverksamheten

inom industrin expanderat starkt 1959—1960. Kraftigt ökade investeringar

noteras för bl. a. metall- och verkstadsindustrin, skogsindustrierna, textilindustrin

samt läder-, hår- och gummivaruindustrin. För gruvindustrin däremot

var investeringsverksamheten avsevärt lägre 1960 än 1959, och minskade

investeringar (i fasta priser) registrerades även för livsmedels- och

dryckesvaruindustrin samt för den kemisk-tekniska industrin. Förutom industriinvesteringarna

har investeringarna i privata transportmedel och investeringarna

inom handeln ökat speciellt kraftigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

13

Tabell Ili 3. Privat konsumtion 1955—1960

Miljoner kronor i Förändringar i procent i fasta (1954 års)

löpande priser priser

1959

1960

1955-

1956

1956-

1957

1957

1958

1958-

1959

1959-

1960

Livsmedel..................

10 466

10 949

+

1

0

+

3

+

2

+

1

Spritdrycker och viner......

1561

1633

+

10

-11

11

+

1

+

1

Tobak......................

1124

1 247

+

1

+

3

+

3

+

3

+

8

Bostad ....................

3 472

3 700

+

4

+

4

+

4

+

4

+

4

Bränsle och lyse............

1705

1746

+

4

—

7

+

11

1

+

7

Beklädnad..................

4 284

4 464

+

4

+

2

+

2

+

3

1

Inventarier ................

2 968

2 957

+

5

+

7

+

11

+ 13

_

3

Fordon ....................

3 026

3 215

+

8

+

L1

+

6

+ 13

+

2

Resor......................

1286

1300

—

4

—

4

2

_

1

+

1

Sjukvård,hygien,hemvård etc.

2115

2 273

+

4

+

3

+

4

+

3

+

2

övrigt......................

2 906

3118

—

1

+

3

+

1

+

1

+

2

Summa

34 911

36 602

3

+

2

+

3

+

4

+

2

+ Banktjänster ............

175

184

+

6

+

14

+

13

+ 10

+

3

+ Försäkringstjänster ......

396

423

+

2

+

.2

3

_

4

+

2

— Dubbelräkning ..........

241

253

•

•

•

Total privat konsumtion

85 241

3G 956

+

3

+

2

+

3

+

4

+

2

därav: varaktiga varor ....

4 764

4 793

+

4

+

8

+

5

+ 13

_

4

tjänster ..........

9 019

9 570

+

1

+

3

+

2

+

2

+

3

övrigt ............

21458

22 593

+

4

+

1

+

3

+

2

+

2

Investeringsverksamheten inom bostadsområdet, vilken tilläts expandera

avsevärt under perioden 1957—1959, har dämpats något från 1959 till 1960;

inklusive underhåll beräknas den ha minskat med ca 2 procent. Bostadsinvesteringarna

exklusive underhåll, d. v. s. de under året nedlagda kostnaderna

för ny- och ombyggnader, har minskat något mer, med nära 4 procent.

Antalet färdigställda lägenheter uppgick under 1960 till 68 000 mot

69 000 under 1959. Antalet påbörjade lägenheter var under 1959 70 800. De

beräknas ha varit något färre 1960. Samtidigt som den genomsnittliga lägenhetsstorleken

minskat något har byggnadstiden för flerfamiljshus förlängts.

Den tidigare expansionen av byggnads- och anläggningsverksamheten har

totalt sett icke fortsatt från 1959 till 1960. Brist på produktionsresurser har

lagt hinder i vägen härför. Investeringarna i industribyggen har dock kunnat

ökas kraftigt även 1959—1960, till stor del tack vare det utrymme som

skapats av att bostadsinvesteringarna liksom övrig byggnadsverksamhet

minskat. Däremot visar de totala investeringarna i maskiner och apparater

ungefär samma ökning 1959—1960 som under de närmast föregående två

åren.

Från 1959 till 1960 ökade den privata konsumtionen1 med ca 5 procent

1 Bland källorna för beräkningarna av den privata konsumtionen 1959—1960 kan nämnas

socialstyrelsens omsättningsstatistik för detaljhandeln, direkta uppgifter om försäljningens värde

eller kvantitet (vad gäller bl. a. telefon och telegram, radio- och TV-licenser, sprit och tobak

samt resor), registreringsstatistiken för personbilar samt nöjes- och varuskattestatistik. Beräkningarna

av livsmedelskonsumtionen utförs av statens jordbruksnämd på grundval av bl. a.

leverans- och tillförselstatistik.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

i löpande priser och med något mer än 1 1/2 procent i fasta priser (i tabellen

är siffran avrundad till 2 procent). Nedjusteringen av den privata konsumtionens

ökning 1959—1960 i förhållande till beräkningarna i den preliminära

nationalbudgeten berör ett flertal varugrupper, i första hand dock

hushållens utgifter för inventarier och fordon.

Prisstegringen för konsumtionen var relativt obetydlig, om man undantar

omsättningsskatten.

Nedgången i ökningstakten för den totala privata konsumtionsvolymen

från 4 procent 1958—1959 till 2 procent 1959—1960 ligger huvudsakligen

på de varaktiga varorna (främst inventarier och personbilar), vilka volymmässigt

minskat med drygt 3 1/2 procent. Påverkan av oms-rushen under

fjärde kvartalet 1959 förklarar den speciella utvecklingen för de varaktiga

varorna 1959—1960; även inköpen av bl. a. kläder synes till en viss del ha

påverkats av oms-rushen.

Tobaksförbrukningen har ökat avsevärt 1959—1960. Enligt beräkningarna

i tabell 3, som bygger på uppgifter om leveranser från tobaksmonopolet

till återförsäljare, skulle en ökning med 8 procent i volym ha ägt rum.

I samband med att tobaksförsäljningen blev fri 1960 utökades antalet återförsäljare.

Det är därför tänkbart att en del av konsumtionsökningen i tabell

3 i stället borde ha registrerats som lagerökning i tabell 6 (jfr noten

till denna tabell).

För den offentliga konsumtionen föreligger som nämnts nya siffror endast

för den statliga konsumtionen. Denna beräknas ha stigit med ca 3 1/2

procent i volym 1959—1960, medan den kommunala konsumtionen ökat med

ca 3 procent. 2

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

Bytesbalansen med utlandet försämrades med ca 400 miljoner kronor

från 1959 till 1960 (se tabell 4). Högkonjunkturen i Sverige och utomlands

ledde till en kraftig expansion av varu- och tjänsteutbytet med utlandet

1959—1960. Varuimporten steg särskilt kraftigt, delvis som en följd av betydande

uppbyggnad av råvarulagren under fjolåret. Även exporten av varor

visade en osedvanligt stark ökning, främst orsakad av efterfrågeexpansionen

i de västeuropeiska högkonjunkturländerna.

Den påtagliga prisstabilitet som kännetecknat den nuvarande högkonjunkturen,

såväl i Sverige som internationellt, präglade även prisutvecklingen

i den svenska utrikeshandeln 1959—1960. De mindre prisrörelser

som dock ägde rum gick i summa till Sveriges favör. Vid helt oförändrade

priser (men vid faktiskt inträffad kvantitetsmässig utveckling) skulle, som

framgår av nedre delen av tabell 4, underskottet i bytesbalansen ha ökats

ännu något mer 1959—1960 än som skedde. Bytesförhållandet i varuutbytet

(terms of trade) förbättrades nämligen med ca 1 procent och fraktnivån

för den svenska handelsflottans transporttjänster visade en mindre uppgång.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

15

Tabell II: 4. Bytesbalansen 1956—1960

Miljoner kronor

1956

1957

1958

1959

1960

Föränd- ring 1959

—1960

i procent

Löpande priser

Export av varor, fob..........

10 067

11 062

10 799

11424

13 285

+ 16

Import av varor, eif..........

Handelsbalansens saldo........

11434

12 567

12 249

12 488

14 888

+ 19

-1367

- 1505

- 1450

- 1064

- 1603

Nettoinsegling................

1049

1265

1085

1073

1180

+ 10

Bruttoinsegiing..............

Kostnader i utlandet vid ut-

+ 2 099

+ 2 418

+ 2152

+ 2133

+ 2 266

+ 6

rikes sjöfart..............

Utländska fartygs utgifter i

- 1050

- 1153

- 1067

- 1060

- 1086

+ 2

Sverige ....................

166

175

165

167

175

+ 5

Övriga tjänster m. m. netto ..

+ 25

- 30

- 80

- 210

- 200

Bytesbalansens saldo

- 127

- 95

- 280

- 34

- 448

Fasta (1954 års) priser

Export av varor, fob..........

9583

10 464

10 434

11270

12 761

+ 13

Import av varor, eif..........

10 874

11648

11871

12 464

14 624

+ 17

Handelsbalansens saldo........

- 1291

- 1184

- 1437

- 1194

- 1863

Nettoinsegling ..............

Utländska fartygs utgifter i

824

953

920

921

938

+ 2

Sverige ....................

154

156

140

141

142

+ 1

Övriga tjänster m. m. netto ..

+ 24

- 28

- 77

- 209

- 196

Bytesbalansens saldo

- 289

- 103

- 454

- 341

- 979

Exportens volym ökade med 13 procent och värdet med 16 procent; för

priserna noterades alltså en uppgång med ungefär 3 procent. Vissa varugrupper

ökade ovanligt starkt i volym, malmer med 26 procent, papper och

papp med 17 procent och verkstadsprodukter med 15 procent. Bland verkstadsprodukterna

ökade maskinexporten med hela 20 procent.

Importen ökade med ca 17 procent i volym och ca 19 procent i värde;

prisstegring alltså 2 procent. Enligt konjunkturinstitutets nya volymberäkningar

för importen, grupperad efter användningsområden, var det importen

av råvaror till industrin som steg särskilt starkt. För konsumtionsråvaror

ökade importvolymen med 13 procent och för övriga industriråvaror

anges en uppgång med 27 procent. Även för färdiga konsumtionsvaror ägde

en betydande importökning rum, vilken med hänsyn till den svaga ökningen

i den privata konsumtionen måste ha resulterat i ökade lager för vissa

grupper av konsumtionsnyttigheter. De icke varaktiga konsumtionsvarorna

steg med 11 procent i volym, medan gruppen varaktiga konsumtionsvaror

ökade med 5 procent. En avsevärd stegring noterades även för importen av

investeringsvaror (-f- 16 procent) liksom för bränslen och drivmedel (-f- 21

procent).

I den preliminära nationalbudgeten räknades med en lagerökning av storleksordningen

500 miljoner kronor, en uppgift som baserades på av företagen

i samband med investeringsenkäten i oktober avlämnade uppskattningar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell Ils 5. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- och distributionsområden

1956—1960

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser

för respektive år

Gruvor1 ........................................

Järn-, stål- och andra metallverk1 *................

Varv1..........................................

Verkstadsindustri i övrigt1 ......................

Jord- och stenindustri ..........................

Träindustri* ....................................

Massa-, pappers- och grafisk industri ............

Livsmedelsindustri..............................

Textil- och beklädnadsindustri ..................

Läder-, hår- och gummivaruindustri ............

Kemisk-teknisk industri ........................

Bränsle i industrin* (inkl. el-, gas- o. vattenverk) .

Summa industri

Handel4 * * *........................................

Variation i kreaturskapital......................

Variation i skogsuttag ..........................

Summa lagerförändringar

Summa lagerförändringar i fasta (1954 års) priser

1956

1957

1958

1959

1960

+

10

+

2

+

35

4

_

6

+

no

+

153

—

38

+

125

+

207

+

244

+

319

+

38

—

32

—

88

+

353

+

366

+

53

—

186

+

905

+

17

+

26

—

10

—

5

+

27

1

—

112

+

99

—

196

+

167

r

4

+

150

+

15

—

160

—

2

27

+

52

—

39

+

52

+

96

—

53

+

34

—

11

—

3

+

34

_

20

+

20

—

15

+

23

+

27

+

27

+

24

—

15

+

8

+

65

+

71

+

40

—

18

—

7

—

8

+

728

+ 1

074

+

94

-

385

+ 1

424

+

87

+

118

—

161

s +

90

+

167

80

+

10

+

20

—

10

—

60

—

20

+

20

—

60

+

40

—

150

+

715

+ 1

222

—

107

-

265

+ 1

381

+

615

+ 1

027

-

102

-

301

+ 1

161

1 Inklusive bränslelagerförändringar. — * 1956—1959 inklusive trävaruhandel. —8 Exklusive

bränslelagerförändringar inom gruvföretag, järn-, stål- och andra metallverk samt verkstadsindustri.

—4 Omfattar lagren inom bilhandel (personbilar), bränslehandel, järngrosshandel, livsmedelshandel

(inkl. förändringarna av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrosshandel

och skohandel samt textilhandel. — * Därav + 51 miljoner kronor enligt en specialundersökning

för lagerutvecklingen under 1959 avseende flertalet av de branscher inom detalj- och

partihandel som inte har nämnts i not 4.

om sin sannolika lagerställning vid årsskiftet. Nu föreliggande statistik an
ger

en väsentligt större lageruppgång. Lagerökningen under fjolåret kan

uppskattas ha varit av storleksordningen drygt 1 miljard kronor i 1954 års

priser och därmed av samma betydande storlek som under 1955 och 1957

(se tabell 5). I löpande priser beräknas lagerökningen totalt ha uppgått till

ca 1,4 miljarder kronor under 1960. Exkluderas variationer i kreaturskapital

och skogsuttag, vilka under året inneburit en lageruttömning, stiger siffran

till ca 1,6 miljarder kronor.

För industrins del uppvisar järn- och metallverken samt framför allt verkstadsindustrin

exklusive varven kraftig lagertillväxt. Inom dessa branscher

synes lagren ha stigit för såväl råvaror som varor i arbete och färdigvaror.

Beträffande råvarulagren synes lageruppbyggnaden under fjolåret ha resul
terat

i något för stora lager inom såväl järn- och stålverken som inom de

olika branscherna av verkstadsindustrin enligt företagsledarnas omdömen

till konjunkturinstitutets konjunkturbarometer vid slutet av fjärde kvartalet

1960. Färdigvarulagren däremot bedömdes enligt samma källa som snarast

för små. Beträffande varven har lagervariationerna varit små, bortsett

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

17

från en relativt kraftig nedgång för varor under arbete. I övrigt märks en

betydande ökning av råvarulagren inom träindustrin, medan massaindustrins

lager av färdigvaror synes ha minskat något. Inom handeln, som endast

delvis är täckt av lagerstatistik, visade livsmedelshandeln en lagerminskning,

medan lagren inom såväl textilhandeln som bilhandeln synes ha vuxit avsevärt.

2

2 Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150.*Riliang C

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

III. Utrikeshandeln

1. Sveriges export och import 1960

Under intryck av snabbt växande efterfrågan såväl i Sverige som i Västeuropa

i övrigt steg den svenska utrikeshandeln kraftigt mellan 1959 och

1960. Genom den speciellt starka uppgången mot slutet av förra året kom

de definitiva förändringstalen för både exporten och importen att bli ett

par procentenheter större än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Värdeökningarna 1959—-1960 blev således 16 procent för exporten

och 19 procent för importen. Motsvarande volymförändringar var 14

respektive 18 procent; bytesförhållandet förbättrades härigenom med en

procentenhet. För handelsbalansens del innebar denna utveckling att underskottet,

som 1959 var ca 1 060 miljoner, ökade till 1 600 miljoner kronor

eller ca 125 miljoner mer än vad man räknade med i den preliminära nationalbudgeten.

De förskjutningar i utrikeshandelns områdesfördelning, som ägde rum under

fjolåret, innebar i huvudsak att EMA-ländernas1 andel av den svenska

exporten steg något medan USA-andelen reducerades; för importen var förhållandet

det rakt motsatta. Exporten till övriga EFTA-länder och till EEC1

steg procentuellt ungefär lika mycket medan införseln från det förstnämnda

området ökade något snabbare. Om man enbart ser på utvecklingen under

andra halvåret — EFTA-avtalet trädde i kraft först vid halvårsskiftet 1960

'' '' jämfört med samma tid 1959 framgår det att både i fråga om importen och

exporten växte den svenska utrikeshandeln med EFTA-området snabbare än

med EEC. 2

2. Bytesbalansen och valutareserven 1960

Till omkring fem sjättedelar motsvarades underskottet på handelsbalansen

1960 av nettot av sjöfartsintäkterna, vilka för övrigt också steg något

mer än enligt den preliminära nationalbudgeten. Bytesbalansens minussaldo

förra året blev ca 460 miljoner, vilket är ca 430 miljoner mer än 1959 och

omkring 185 miljoner mer än 1958. De kända kapitaltransaktionerna gav vidare

ett netto på — 70 miljoner, varför valutareservens minskning teoretiskt

skulle ha uppgått till ca 535 miljoner kronor. Den faktiska minskningen var

emellertid endast 160 miljoner kronor; nedgången låg helt hos affärsbankerna

medan riksbankens guld- och valulatillgångar steg inte oväsentligt.

• * ,E d<* eur°Peiska monetära avtalet, EFTA = det europeiska frihandelsområdet (»de

sju»), EEC, = den gemensamma marknaden (»de sex*).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

19

Förskjutningsposten, förmodligen till stor del ett uttryck för systematiska

fel i handels- och betalningsstatistiken, kom därför att bli ca 375 miljoner

kronor.

3. Sveriges export 1961

I Västeuropa, som mottar i runt tal två tredjedelar av den svenska exporten,

tyder konjunkturindikatorerna allmänt på en fortsatt högkonjunktur;

detta gäller nu även för Storbritannien, där en konjunkturförsvagning via

exporten och vissa delar av den privata konsumtionen gjort sig gällande under

senare delen av 1960. Prognoserna för bruttonationalprodukten anger

överlag en fortsatt, väsentlig tillväxt under 1961 framför allt som följd av

betydande investeringsökningar i näringslivet samt tilltagande privat konsumtion;

tyngdpunkten i investeringsuppgången synes förskjutas från byggnadsområdet,

där expansionen också hålls tillbaka av allmän arbetskraftsbrist,

till maskinområdet. Den lageruppbyggnad som särskilt under första

hälften av 1960 satte sin prägel på den västeuropeiska konjunkturutvecklingen

har av allt att döma helt upphört; för innevarande år kan man inte räkna

med någon mera påtaglig efterfrågestimulans härifrån.

Handelspolitiskt tilldrar sig de fortsatta tullsänkningarna inom EEC och

EFTA största intresset. Inom EEC har den interna tullavvecklingen mellan

de sex länderna vid ingången av 1961 nått 30 procent räknat från de ursprungliga

nationella tullarna. Från nämnda tidpunkt har vidare skett en

första anpassning av de nationella tullarna mot tredje land till den gemensamma

yttre tullmuren. Vad beträffar EFTA skedde den 1 juli 1960 den

första tullreduktionen gentemot medlemsstaterna med 20 procent. Enligt ett

redan fattat beslut om acceleration kommer vidare en ytterligare sänkning

av tullarna med 10 procent att ske den 1 juli 1961 i stället för vid ingången

av 1962, vilket ursprungligen avsetts. Ett studium av den svenska exportens

och importens varu- och länderfördelning under 1960 ger inget entydigt svar

på frågan i vilken mån de inträdda tullförändringarna i Västeuropa haft inverkan

på vår utrikeshandel. Det förhållandet, att handelsutbytet med EFTAgruppen

under andra halvåret i fjol ökade snabbare än gentemot EEC trots

att konjunkturuppsvinget var väsentligt starkare i sistnämnda område kan

dock kanske tas som ett tecken på verkan av dessa inträffade och förväntade

tulländringar.

Recessionen i Förenta staterna har under den gångna delen av 1961 inte

brutits men inte heller undergått någon allvarligare fördjupning. Lagren,

som genom omslaget från kraftig uppbyggnad efter stålstrejken till nedskärning

mot slutet av fjolåret spelade huvudrollen i den totala efterfrågedämpningcn,

har fortsatt att sjunka. Bostadsbyggandets länge väntade uppgång

som följd av bl. a. kreditlättnader har endast delvis kommit till stånd. Näringslivets

fasta investeringar beräknas fortsätta att avta under första hälften

av året, varefter eu förnyad uppgång antas inträda. Rådande nedgångstendcnser,

vilka i viss grad förstärkts av försvagad konsumtionsefterfrågan i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

samband med den inträffade minskningen av de totala inkomsterna, har

emellertid motverkats av ökade offentliga utgifter samt fortsatt exportstegring

så att avmattningen i den totala produktionen blivit mycket begränsad.

För importens del har utvecklingen inneburit en fortsatt försvagning såväl

vad beträffar råvaror o. dyl. som för färdigvaror. Med hänsyn till den allmänna

aldivisering av den ekonomiska politiken i efterfrågestimulerande

riktning som håller på att genomföras samt vidare den förbättring på framför

allt investeringssidan som väntas inträda mot mitten av året verkar det

emellertid troligt att den amerikanska importen stabiliseras och börjar återhämtas.

Någon väsentlig förändring i råvaruländernas situation har inte inträffat

under de senaste månaderna. Den minskade efterfrågan från industriländerna

i förening med stora utbud inom viktigare varuområden medförde under

1960 ett allmänt prisfall och sjunkande exportintäkter. Med en viss eftersläpning

dämpades också råvaruländernas import. Även om prisutvecklingen

under de första månaderna i år varit uppåtriktad torde råvaruländernas

likviditetsposition ha försämrats så mycket att en förnyad importökning förmodligen

låter vänta på sig.

En summering av föreliggande tendenser i världsekonomin ger således vid

handen att på de för den svenska exporten primära marknaderna kan högkonjunkturen

väntas bestå under 1961. Den ökade efterfrågan på svenska

produkter, som detta förhållande pekar på, kan vidare förstärkas ytterligare

dels direkt, dels indirekt via råvaruländerna, när den amerikanska konjunkturen

åter vänder uppåt. En sådan utveckling är dock knappast så nära förestående

att man kan räkna med någon mera påtaglig positiv effekt på den

svenska exporten till dessa länderområden under innevarande år.

I den preliminära nationalbudgeten framlades två kalkyler för den svenska

exportvolymens förändringar mellan 1960 och 1961. Den ena, baserad

på kommerskollegiets undersökningar, angav en ökning på ca 4 procent medan

den andra, i vilken man utgick från köparländernas produktionsprognoser

för 1961 och den traditionella relationen mellan deras produktion och import,

gav en stegring på 6 procent. I konjunkturinstitutets februarirapport

påpekades det att en dylik ökning (4—6 procent), vilken bedömdes som

realistisk, i stort sett innebar att exporten — bortsett från säsongvariationer

—- skulle ligga kvar på den höga nivå som uppnåddes mot slutet av 1960.

Det synes för närvarande inte finnas skäl att frångå dessa uppskattningar

av exportförändringen 1961. Kommerskollegium har i sin reviderade beräkning

angivit en volymökning på 5 procent. Denna siffra baseras på förväntade

ökningar inom flertalet varuområden. De viktigaste undantagen är livsmedelsgruppen,

för vilken en kraftig exportnedgång väntas äga rum, samt

trävaruexporten som kan antas sjunka som följd av den påtagliga lageruppbyggnaden

hos importörerna under 1960 och den skärpta konkurrensen

från bl. a. Canada. Bland de mest expansiva områdena märks papper och

papp, samt som en avspegling av den västeuropeiska investeringskonjunkturen,

handelsfärdigt järn och stål samt maskiner och apparater. De justeringar

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

av mottagarländernas prognoser för produktionsutvecklingen, som förekommit

sedan december förra året, har vanligen inneburit smärre höjningar

men dessa bär dock inte varit större än att siffran 6 procent för exportökningen

alltjämt synes giltig. Utförselstatistiken för årets första tre månader

visar en värdeökning på nära 4 procent jämfört med samma period i fjol.

Bl. a. med tanke på att kommerskollegiets kalkyl, baserad på enkäter bland

exportörer m. fl., brukar ha en benägenhet att underskatta den faktiska ökningen

och då vidare vissa eventuellt exporthöj ande faktorer tillkommit,

som man inte kunnat ta hänsyn till i denna kalkyl (bl. a. de västtyska och

nederländska revalveringarna), har det befunnits lämpligt att som prognos

för den svenska exportens volymökning stanna för 6 procent. Under antagande

om en exportprisstegring på 2 procent (oförändrat från decemberberäkningen)

skulle exportvärdet därmed öka med ca 8 procent 1960—1961.

4. Sveriges import 1961

Volymstegringen 1960—1961 för importen angavs i den preliminära nalionalbudgeten

till 5, alternativt 7 procent. Den första siffran byggde i huvudsak

på kommerskollegiets uppskattningar medan den andra var resultatet

av en schematisk kalkyl på basis av det traditionella förhållandet mellan

bruttonationalprodukt och import i Sverige. När dessa olika beräkningar

gjordes var inte den extraordinära importansvällningen mot slutet av 1960

känd. Denna följdes i januari—mars i år av en dämpning. Importvärdet för

dessa tre månader stannade nämligen då på en nivå som låg nära 2 procent

lägre än för samma period ett år tidigare och 9 procent lägre än under oktober—

december. Kommerskollegiets nu reviderade studie av de aktuella

tendenserna pekar på 4 procents ökning av importvolymen 1961. Med hänsyn

till att förra årets höga import i mycket hög grad sammanhängde med en

lagerökning, som i år inte kan tänkas fortsätta i samma höga omfattning, synes

denna siffra böra godtagas utan någon sådan uppjustering som eljest

kunde föranledas av mera allmänna överväganden om sambandet mellan total

produktionsökning och importökning, helst som den tyska revalveringen

tillkommit som en i viss mån bromsande faktor. Importökningen kan i första

hand antas koncentreras till maskiner och apparater, bilar och kemiska produkter,

medan särskilt införseln av järn och stål, inom vilket område lagerökningen

i fjol var betydande, och livsmedel kan komma att redovisa minskningar.

Tillsammans med en förmodad prisuppgång på 1 procent — bl. a. som

följd av valutauppskrivningen i Västtyskland och Nederländerna — skulle

importvärdestegringen således bli 5 procent. Det kan nämnas att på grund

av det högre utgångsläget skulle importens absoluta värde efter en sådan ökning

bli något större än enligt den preliminära nationalbudgetens 8-procentiga

alternativ.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

5. Bytesbalansen och valutareserven 1961

Med värdemässiga import- och exportökningar på 5 respektive 8 procent

skulle handelsbalansens underskott bli ca 300 miljoner kronor mindre än

för 1960 eller omkring 1 300 miljoner. Sjöfartsnettot har beräknats komma

att uppnå 1 450 miljoner; jämfört med decemberprognosen har siffran således

höjts med 50 miljoner så att ökningen i förhållande till fjolårets resultat

blir ca 100 miljoner. Då nettot av övriga tjänster beräknats uppgå

till —200 miljoner kronor och kapitaltransaktionerna inte väntas ge vare

sig underskott eller överskott skulle guld- och valutareserven alltså teoretiskt

sjunka med ca 50 miljoner kronor mot 400 miljoner enligt decemberberäkningen.

Som framgår av tabell 4 har årets första tre månader dock

inte kännetecknats av något valutautflöde. Den totala guld- och valutabehållningen

har i stället ökat med ca 160 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Tabell Hl: 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1959—1960

Miljoner kronor i löpande priser

Import

Export

Handelsbalans

1959

1960

1959

1960

1959

1960

EMA-området ....................

9 224

10 733

8 339

9 896

- 885

- 837

därav: EFTA ....................

3 042

3 630

3 852

4 568

810

938

EEC......................

5163

5 973

3 534

4 201

- 1629

- 1772

Förenta staterna, Canada..........

1391

1951

1001

956

- 390

- 995

Övriga länder ....................

1873

2 204

2 084

2 433

211

229

Totalt

12 488

14 888

11 424

13 285

- 1064

-1603

Tabell III: 2. Betalningsbalansen 1958—1961

Miljoner kronor i löpande priser

1958

1959

1960

1961 ,

prognos

Export av varor, fob......................

10 799

12 249

11424

12 488

13 285

14 888

14 350

15 650

Import av varor, eif....................

Handelsbalansens saldo

-1450

-1064

-1603

-1300

Sjöfartsnetto .....................

+ 1250

- 80

+ 1240

- 210

+ 1355

- 200

+ 1450

- 200

Övriga tjänster m. m. netto ....................

Bytesbalansens saldo

- 280

- 34

- 448

- 60

Kapitaltransaktioner netto .................

Valutareservens teoretiska förändring ............

Förskjutningspost ................

- 11

- 291

+ 444

- 81

- 115

+ 171

- 73

- 521

+ 362

0

- 50

Valutareservens faktiska förändring

+ 153

+ 56

- 159

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

23

Tabell III: 3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1959—1961

I procent från föregående år

1959

1960

1961

prognos

Export (fob): värde ......................................

+ 6

+ 16

+ 8

volym......................................

+ 8

+ 14

+ 6

pris ........................................

-2

+ 2

+ 2

Import (eif): värde ......................................

+ 2

+ 19

+ 5

volym......................................

+ 5

+ 18

+ 4

pris ........................................

-3

+ 1

+ 1

Bytesförhållande (exportpriser dividerade med importpriser).

+ 1

+ 1

+ 1

Tabell HI:4. Guld- och valutareserven december 1958—mars 1961

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/3

31/12

28/2

30/3

1958

1959

1960

1960

1961

1961

1. Riksbankens valutareserv----

Guld ......................

1053

987

889

881

881

881

Konvertibla valutor........

1404

1260

1249

1643

1756

1960

Övriga valutor ............

- 12

- 81

- 95

- 89

- 95

—113

Summa

2 445

2166

2 039

2 435

2 542

2 728

2. Affärsbankernas valutabehåll-

ning ....................

546

881

664

453

459

321

Summa totalt

2 991

3 047

2 703

2 888

3 001

3 049

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

IV. Produktionen

X. Den totala produktionen 1960 och 1961

Enligt de reviderade beräkningar som konjunkturinstitutet utfört från

användningssidan, d. v. s. genom att summera åtgången av de olika varuoch

tjänstekategorierna, steg totalproduktionen (bruttonationalprodukten

till marknadspris) med 3 1/2 procent från 1959 till 1960. (Beträffande de

missvisningar som uppkommit i statistiken genom vissa förskjutningar i

betalningarna till följd av omsättningsskattens införande vid årsskiftet 1959/

1960 se kap. II.) Alternativa beräkningar från produktionssidan, innebärande

en uppskattning av förändringen i förädlingsvärdet inom de olika näringsgrenarna,

tyder emellertid på en något större ökning, ca 4 1/2 procent.

Framställningen i detta kapitel avseende den väntade produktionsutvecklingen

i år anknyter till beräkningarna från produktionssidan. Enligt de

bedömningar som framläggs i nationalbudgetens olika kapitel väntas den

höga efterfrågan bestå även under 1961. Man kan således utgå ifrån att den

samlade produktionens höjd blir praktiskt taget helt beroende av produktionsförmågan,

för vilken teknisk kapacitet, arbetskraftstillgång och produktivitet

är avgörande. Såsom redan påpekades i den preliminära nationalbudgeten

för 1961 torde inom stora områden den tillgängliga produktionskapaciteten

ha varit praktiskt taget fullt utnyttjad vid utgången av 1960,

vilket måste verka bromsande på den fortsatta expansionen. Beträffande

tillgången på arbetskraft har nya beräkningar framlagts inom arbetsmarknadsstyrelsen.

För dessa redogörs närmare i kapitel V, där den totala sysselsättningen

uppskattas öka med omkring 35 000 personer eller ca 1 procent

1960—1961, samma siffra som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Såsom framgår av det följande avsnittet om produktionsutvecklingen

inom industrin var stegringen i den industriella produktiviteten betydligt

lägre under loppet av 1960 än ett år tidigare. Med tanke på att produktionen

i år ännu mer närmat sig det »tak» där olika produktivitetshämmande

faktorer gör sig gällande, skulle detta närmast tyda på att en ytterligare avsaktning

i produktivitetens ökningstakt kan väntas under 1961. Å andra sidan

pågår betydande rationaliseringar inom de flesta näringsgrenarna, delvis

direkt stimulerade av arbetskraftsbristen, och detta måste komma till uttryck

i stigande produktivitet. Med ledning av sådana allmänna överväganden

synes det rimligaste antagandet om produktivitetsökningen vara att den stannar

vid ca 3 procent. Den samlade produktionen kan således utifrån antaganden

om en sysselsättningsökning med 1 procent och en produktivitetsökning

med 3 procent uppskattas stiga med ca 4 procent 1960—1961.

I det följande avsnittet redogörs för den väntade utvecklingen inom olika

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

25

produktionsgrenar. Beräkningarna grundas huvudsakligen på upplysningar

och omdömen från branschsakkunniga, länsarbetsnämnderna och andra

myndigheter, konjunkturbarometrar, företagens planer för byggnadsverksamhet

och maskinanskaffningar o. s. v. under hänsynstagande även till

den tekniska produktionskapaciteten och tillgången på arbetskraft i den

mån dessa begränsar expansionsmöjligheterna. Den så framräknade ökningen

av den totala produktionen överensstämmer väl med den på mera allmänna

grunder antagna produktionsökningen med 4 procent 1960—1961.

2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

Industrin

De senaste årens produktionsutfall inom industrin anges i tabell 1, som

också visar produktionen under de två första månaderna i år jämfört med

samma tid 1960. Det framgår att den samlade industriproduktionen per

normalår enligt industriförbundets index steg med 6 1/2 procent mellan

1959 och 1960, vilket är mer än för något år under 1950-talet. (Genom att

antalet arbetsdagar var fler 1960 än 1959 blev ökningen i den faktiska produktionen

större, ca 8 procent.) Av denna ökning hänför sig större delen

till en kraftig uppgång under senare hälften av 1959, varigenom produktionen

vid början av 1960 kom att ligga på en väsentligt högre nivå än i medeltal

för 1959. Detta förklarar också de höga ökningstalen för de tre första

kvartalen 1960 jämfört med motsvarande period 1959 (tabell 1).

I det följande redogörs för den för i år förväntade produktionsutvecklingen

inom olika industrigrenar. Genomgången bygger i huvudsak på de

informationer som erhållits från kommerskollegium och som i sin tur baseras

på tillgänglig produktions-, utrikeshandels- och lagerstatistik, kontakter

med industrins organisationer m. m.; likaså har resultaten av senaste

konjunkturbarometrar och investeringsenkäter använts. En sammanvägning

av dessa givetvis osäkra bedömningar ger till resultat att den totala

industriproduktionen väntas stiga med ca 4 1/2 procent 1960—1961. För

jämförbar hetens skull grundar sig också denna beräkning på normalår bestående

av lika många arbetsdagar som 1960 (i verkligheten är den ordinarie

arbetstiden bortåt 1 procent kortare 1961 än 1960).

Vid beräkningarna har hänsyn tagits till att utrymmet för sysselsättningsökningar

är relativt begränsat. Enligt konjunkturbarometrarna räknar visserligen

de flesta industribranscherna med ökat arbetarantal både under

andra och tredje kvartalet i år. Att döma av samma barometrar och länsarbetsnämndernas

rapporter är dock behovet av arbetskraft störst beträffande

yrkeskunniga arbetare och tekniker, för vilka tillgången endast långsamt

kan ökas och vilka därför fortfarande kommer att utgöra en bromsande

faktor.

Även produktivitetsförbättringar har antagits bli måttliga. Produktivitetens

utveckling under de närmast föregående åren kan uppskattas endast

för industrin exklusive verkstäder in. in. för vilken både löpande kvantitativ

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell IV: 1. Industriproduktionen 1958—februari 1961

Procentuell förändring från motsvarande period

föregående år

1959

1960

1961

Helår

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

jan. —

febr.

Hela industrin

4

7

8

8

7

4

7

Kapitalvaruindustri................

3

8

8

8

8

7

8

Konsumtionsvaruindustri..........

3

4

7

7

3

1

3

Malmbrytning och metallindustri ....

4

8

8

8

8

7

9

därav: järnmalmsgruvor ..........

— 2

15

15

19

10

16

17

järn- och metallverk........

14

8

11

6

6

8

10

sysselsättning i verkstadsind.

0

5

5

5

7

5

6

Träindustri ........................

— 6

11

13

10

14

7

6

Massa- och pappersindustri ..........

8

15

15

19

17

8

7

Livsmedelsindustri..................

1

2

7

7

— 3

— 4

—4

Textil- och sömnadsindustri..........

5

4

5

4

4

4

6

Läder- och skoindustri ..............

— 3

— 6

— 1

— 6

— 6

—11

-5

Källa: Industriförbundets index.

Anm. I tabellen har för jämförbarhetens skull varje kvartal ansetts bestå av tre 25-dagars

månader. Årssiffrorna är beräknade som medeltal av dessa »normalmånader». Eftersom antalet

arbetstimmar vid normal produktion under 1960 var 1 procent större än 1959 anger emellertid

Industriförbundets officiella helårssiffror genomgående 1 enhets högre ökningstal för 1960.

produktionsstatistik och sysselsättningsstatistik (antal arbetstimmar) föreligger.

En sammanställning av dessa data visar en lägre produktivitetsstegring

under loppet av 1960 än under uppsvingets första och kraftigaste fas

1959. De siffror för produktionsökning per arbetstimme som kan erhållas

med den i detta avseende dock ganska primitiva statistik (industriförbundets

produktionsindex och socialstyrelsens sysselsättningsstatistik) tyder nämligen

på att den industriella produktiviteten i här angiven mening steg med

6 procent mellan första kvartalen 1959 och 1960 men med endast 3 procent

mellan fjärde kvartalen samma år. (Det må erinras om att produktiviteten

inom industrin i regel stiger snabbare än inom näringslivet som helhet enligt

de vid nationaibokföringen tillämpade beräkningsmetoderna; bl. a.

förutsätts —- med rätt eller orätt — »produktiviteten» i den offentliga verksamheten

ständigt vara oförändrad.) Då industrin i år måste arbeta med

begränsade resurser både vad arbetskraft och teknisk kapacitet beträffar,

torde därför även möjligheterna för mera betydande produktivitetsförbättringar

vara begränsade.

Den beräknade ökningen av den totala industriproduktionen med ca

4 1/2 procent avser jämförelsen mellan årsmedelnivåerna för 1960 och

1961. Vad produktionsutvecklingen under loppet av dessa år beträffar så

försvåras studiet av vissa oregelbundenheter olika månader emellan, vilka

orsakats av arbetstidsförkortningen i form av lediga lördagar. En grov omräkning

för de lediga lördagarnas inverkan på produktionsvolymen visar

att produktionen per normalarbetsdag fortsatte att stiga även under större

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

27

delen av 1960, dock i sjunkande takt. Härigenom kom produktionen per normalarbetsdag

att ligga ca 31/2 procent högre under januari—februari i år

än medelnivån för 1960. Då den ordinarie veckoarbetstiden är densamma i

år som i fjol innebär detta att ifall produktionen — bortsett från säsongmässiga

variationer — under resten av året skulle ligga kvar på samma nivå

som under årets två första månader, blev alltså ökningen av den totala industriproduktionen

från 1960 till 1961 3 1/2 procent. För att realisera en

produktionsökning med 4 1/2 procent från 1960 till 1961 måste således produktionen

under loppet av innevarande år stiga i sådan takt att årsgenomsnittet

blir 1 procent högre än den säsongrensade nivån vid årets början.

Vid en under året kontinuerlig stegring skulle alltså produktionen till årets

slut behöva stiga med 2 procent. Detta resonemang i säsongutj ämnande tal

är dock helt hypotetiskt och avser endast att visa storleksordningen för den

under året väntade stegringen. Allteftersom produktionen närmat sig ett

»tak», betingat av att kapaciteten blivit fullt utnyttjad, kan produktionen

inte längre följa det brukliga säsongmönstret; då möjligheterna till ytterligare

produktionsökning under högsäsongen blivit mindre minskas också säsongvariationernas

utslag. Produktionsökningen mellan varandra motsvarande

månader 1960 och 1961 kan inte förväntas bli lika stor under högsäsongen

(sommaren och hösten) som under januari—februari, även om ökningen

fram t. o. m. årsskiftet i och för sig kan väntas bli större än ovannämnda 2

procent.

Industrins delbranscher

Produktionen av järnmalm ökade med hela 17 procent 1959—1960. Exportökningen

var dock så stor (27 procent) att lagren minskade. Vad utsikterna

för i år beträffar väntas järnmalmsexporten öka med 5 procent i

förhållande till i fjol. Även för produktionen förutses en betydligt lägre

uppgång än i fjol eller ca 10 procent.

För det viktiga produktionsområde som verkstäderna utgör saknas aktuell

kvantitativ produktionsstatistik. Då antalet utförda arbetstimmar per

normalvecka inom verkstadsindustrin exklusive varven ökade med 7 1/2

procent från 1959 till 1960 kan produktionsökningen — vid konventionellt

antagen produktivitetsstegring (2 1/2 procent) och med hänsyn till arbetstidsförkortningen

(2 procent) — anges till 8 procent. Uppgångstendenserna

i produktionen synes hålla i sig även under 1961. Antalet utförda arbetstimmar

per normalvecka har stigit under de två första månaderna i år och

var i februari 7,7 procent större än för ett år sedan, samtidigt som exportandelen

i produktionen ökat. Enligt en preliminär bearbetning av verkstadsindustrins

orderstatistik var orderingången under perioden september 1960—

februari 1961 större än ett år tidigare inom både mekaniska och elektriska

verkstäder men något lägre inom järn- och metallmanufaktur. Den totala orderstocken

var dock inom samtliga delbranscher betydligt större i februari

i år än i fjol; särskilt markant var ökningen inom de elektriska verkstäderna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Enligt den senaste konjunkturbarometern väntas också orderingången fortsätta

att stiga såväl på hemma- som på exportmarknaden. För produktionen

förutses en fortsatt stegring under andra kvartalet 1%1 i ungefär samma

takt som under årets första kvartal. Av delbranscherna är den elektrotekniska

industrin den mest expansiva. Med tanke på den relativt stora i orderstocken

ackumulerade efterfrågan, som bl. a. kommer till uttryck i ökade

leveranstider, kan man räkna med en fortsatt betydande produktionsuppgång

under innevarande år om utvecklingen kan hållas fri från allvarligare

desorganisationsföreteelser.

I motsats till övriga verkstadsföretag hade varven en något lägre sysselsättning

1960 än 1959. Antalet utförda arbetstimmar per normalvecka var

dock i februari i år 4 procent större än i fjol. Enligt konjunkturbarometern

ökade orderingången från exportmarknaden under första kvartalet och en

ytterligare ökning förutses för andra kvartalet 1961. För order från hemmamarknaden

förutses däremot en minskning. Inneliggande order (mätt i arbetstimmar)

var dock i början av april oförändrade i förhållande till föregående

kvartalsskifte. Totalt väntas produktionen bli av ungefär samma

omfattning som i fjol.

Den höga aktiviteten inom verkstadsindustrin och byggnads- och anläggningsverksamheten

i fjol medförde en mycket hög efterfrågan för järn- och

metallverkens produkter. Sålunda steg produktionen av handelsfärdigt järn

och stål med 12 procent och importen med över 30 procent jämfört med

1959, medan för exporten noterades en uppgång med 12 procent. Resultatet

blev att nettotillförseln av handelsfärdiga stålprodukter steg med 19 procent,

vilket också ledde till en betydande lagerökning. I år beräknas importen

reduceras betydligt i förhållande till 1960. För produktionen förutses

en ökning av storleksordningen 6 procent.

Också inom träindustrin ökade produktionen väsentligt 1959—1960. Mot

bakgrunden av att importörernas lager har fyllts och att konkurrensen

skärpts på den brittiska marknaden, särskilt från Canada, väntas exporten

av sågade och hyvlade trävaror bli ca 9 procent lägre i år än i fjol. Då samtidigt

några större förändringar i den inhemska konsumtionen inte torde

ske väntas också produktionen vid sågverken bli lägre 1961 än 1960 även

om lagerökningar skulle tillkomma.

För massaindustrin och pappers- och pappindustrin noterades betydande

export- och produktionsökningar 1959—1960 och under fjolåret uppnåddes

ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Även i år räknas efterfrågan bli hög,

den för året beräknade totala massaproduktionen torde redan ha blivit disponerad

praktiskt taget helt i form av reservationer och prisfixerade försäljningar.

Av betydelse för marknadsbalansen är emellertid utbudstrycket

från den överskottskapacitet som finns i Nordamerika. Jämfört med i fjol

beräknas exporten av massa öka med 5 procent och av papper och papp med

12 procent i volym samtidigt som också priserna justerats något uppåt. Produktionen

av kemisk och mekanisk massa samt papper och papp antas därför

komma att öka med 8—9 procent jämfört med i fjol.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

29

Produktionen inom textil- och sömnadsindustrin ökade med 3 1/2 procent

1959—1960. Att döma av konjunkturbarometrarna var produktionen stigande

under första kvartalet i år och förutses stiga ytterligare under andra

kvartalet både inom konfektionsindustri och trikåindustri. Läget inom väverier,

spinnerier och beredningsverk kännetecknas däremot av stagnation.

Den totala produktionsökningen torde därför bli begränsad.

Läder- och skoindustrin var den enda industribransch som visade lägre

produktion 1960 än 1959. Enligt konjunkturbarometrarna skulle inga större

förändringar i produktionen ha ägt rum under årets första kvartal eller

väntas för andra kvartalet. För orderingången från exportmarknaden förutses

visserligen en stegring, men denna marknad är av obetydlig omfattning

för branschen. Totalt torde man få räkna med oförändrad produktionsvolym.

Övriga näringsgrenar

Elkraftproduktionen steg enligt statistik från centrala driftledningen med

8 procent från 1959 till 1960. Vid fortsatt full sysselsättning beräknas förbrukningen

i år bli ca 7 procent större än i fjol, en ökning som produktionen

vid normal vattentillgång utan svårighet kan möta.

En närmare beskrivning av utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

lämnas i kapitel VII. Enligt där presenterade beräkningar

väntas produktionen inom denna sektor öka med 4 procent 1960—

1961.

Inom jordbruket sjönk produktionen (mätt som bidrag till bruttonationalprodukten,

dvs. total produktion minus inköpta förnödenheter) enligt

jordbruksnämndens beräkningar med 1 procent 1959—1960. För i år förutses

— under antagande av normal väderlek — en minskning i vegetabilieproduktionen

med 11/2 procent och en i stort sett oförändrad animalieproduktion.

Då de inköpta förnödenheterna beräknas minska med ca 6 procent

i förhållande till i fjol, anges jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten

öka med 2 procent 1960—1961.

Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten förutsågs i den preliminära

nationalbudgeten bli någon procent lägre 1961 än 1960, beroende på en

väntad nedgång i exporten av sågade och hyvlade trävaror. Enligt reviderade

beräkningar från skogsstyrelsen väntas nu en något större minskning.

Bland annat har de mycket besvärliga drivningsförhållandena under den

gångna vintern omöjliggjort avverkningsarbetets fullgörande i tillämnad

utsträckning. Avverkningarna av sågtimmer förutses minska med omkring

10 procent 1960—1961 medan för massaved förutses en oförändrad avverkningsvolym

i förhållande till fjolåret. Totalt beräknas avverkningarna bli

5 procent lägre 1961 än 1960.

Tjänster. — Som mått på statens och kommunernas verksamhet används

förändringen av löneposten vid oförändrat löneläge (med andra ord arbetskraftsvolymen)

i den sammanlagda statliga och kommunala konsumtionen,

dvs. den verksamhet som utförs vid framför allt försvaret, undervis
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

ningsanstalterna och sjukhusen samt inom rättsväsendet och förvaltningen.

Utgående från föreliggande utgiftsplaner kommer man till en ökning med

5 procent från 1960 till 1961. — Genom tillskott av nya lägenheter beräknas

de tjänster, som bostäderna kan sägas producera i form av bostadsnyttjande

öka med 4 1/2 procent. Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten

har antagits stiga i minst samma takt som den samlade

varuproduktionen. Konsumenttjänsterna, dvs. det produktionsbidrag som

kommer från servicenäringarna, de fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc.,

har under senare år stigit med endast 1 å 2 procent. Inga skäl föreligger att

förutse en större ökning 1960—1961.

Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion

sammanfattas i nedanstående tablå:

Förändring

Förändring 1960—1961

1959—1960

Milj. kr. i

Procent

Procent

1960 års

Näringsgren

priser

Industri och hantverk ................

................. 6‘/,

4 7.

1150

Kraft- och belysningsverk ............

................. 77.

7

150

Byggnads- och anläggningsverksamhet

................ 17.

4

250

Jordbruk ............................

................. -17.

2

50

Skogsbruk............................

................ 8 7.

-5

-100

Summa kraft- och varuproduktion 5

37.

1500

Statens och kommunernas verksamhet

................ 3

5

300

Bostadsnyttjande (inkl. underhåll) ____

................ 4 7.

4

150

Handel och samfärdsel................

................ 4

4

600

Konsumenttjänster....................

................ 1

2

50

Summa tjänster 37,

4

1100

Totalt 4 7,

4

2 600

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

31

V. Arbetsmarknaden

1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen

På basis av statistik och uppskattningar av mycket växlande kvalitet på

olika delområden kan den totala sysselsättningen, såsom även angavs i den

preliminära nationalbudgeten, beräknas ha stigit med 55 000 personer eller

drygt 1 1/2 procent mellan 1959 och 1960. Denna ökning synes ha kommit till

stånd dels genom en stegring av den yrkesverksamma befolkningen med ca

30 000 personer till följd av naturlig befolkningstillväxt och nettoimmigration,

dels genom en minskning i den registrerade arbetslösheten med ca

13 000 personer, dels genom ett konjunkturbetingat tillskott av tidigare ej

yrkesverksamma. Om den väntade befolkningsutvecklingen under 1961 har

statistiska centralbyrån presenterat en ny beräkning enligt vilken befolkningen

i arbetsför ålder (15—64 år) anges öka med omkring 55 000 personer

1960—1961. Beräkningen bygger på antagandet att nettoinflyttningen

från utlandet blir av samma storlek i år som under 1960, dvs. ca 12 000. Utgående

från denna beräknade befolkningsutveckling och med tillämpning

av olika antaganden angående yrkesintensiteten för olika kön, civilståndsoch

åldersgrupper, har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat den yrkesverksamma

befolkningens ökning till ca 35 000 personer (1 procent) från 1960

till 1961.

Utöver denna ökning av arbetsstyrkan kommer det tillskott som eventuellt

kan erhållas från de kvarvarande arbetslösa eller eljest inte yrkesverksamma.

Detta tillskott måste dock trots den höga efterfrågan på arbetskraft

antas bli mycket begränsat. — En relativt stor del av nytillskottet till arbetsmarknaden

består av ungdomar utan yrkesutbildning och av gifta kvinnor

med ofta endast deltidstjänstgöring, så att ökningen i den verkliga arbetsvolymen

— mätt i antal utförda arbetstimmar med normal prestationsnivå

— blir något mindre än ökningen i antalet sysselsatta personer. Om

några större ändringar i frånvarofrekvensen, omsättningen av arbetskraft

och övertidsarbetets omfattning i förhållande till 1960 inte äger rum, kan

det därför antas att sysselsättningsvolymen stiger med ca 1 procent 1960

—1961. 2

2. Arbetsmarknadsläget

Den utveckling av arbetsmarknadsläget som ägt rum under vinterhalvåret

och som nu kan redovisas, har inneburit en oavbruten fortsättning på

den under hela fjolåret rådande tendensen till ökad knapphet på arbetskraft.

Det höga efterfrågeläget i början av innevarande år belyses av de arbetsmarknadsdata

som samlats i tabell 1. Det mest markanta inslaget i tabellen

utgör den starka nedgången i antalet vid arbetsförmedlingarna regi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Tabell V: 1. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1956—1961

År, kvartal,

Antal regi-

Antal för-

Antal sys-

Antal ny-

Antal till-

Antal av-

månad

strerade ar-

säkrade ar-

seisatta vid

anmälda

satta plat-

gångna ar-

betslösa

betslösa i

beredskaps-

lediga

ser på 100

betare inom

procent av

arbeten

platser

lediga

industrin

medlemsan-

(exkl.

talet i ar-

uppsagda)

betslöshets-

i procent av

kassorna

totala anta- let anställda

1956 I........

41200

2,8

2 600

100200

72,3

0,44

II ......

21200

1,4

1500

114 300

68,8

0,65

III......

12 400

0,6

500

92 800

67,5

0,75

IV......

23600

1,4

1200

84 000

74,6

0,44

1957 I........

42 300

2,7

3 700

89 900

74,9

0,36

II ......

29 900

1,9

2100

99 500

70,7

0,53

III......

17 700

0,9

300

87 600

70,1

0,71

IV......

32000

1,9

1600

81400

76,7

0,35

1958 I........

57000

3,7

5 000

83 700

77,1

0,32

II ......

42400

2,6

3 800

97 500

73,9

0,41

III......

24 900

1,2

1100

81800

73,4

0,55

IV------

46000

2,5

3 700

74 600

79,3

0,23

1959 I........

59 300

3,4

12 000

83 600

77,7

0,29

II ......

35100

1,9

11200

102 000

72,8

0,44

III......

23 400

1,2

3 700

88 700

71,0

0,64

IV ......

29 200

1,6

8 500

87 000

73,7

0,42

1960 I........

39 800

2,4

12 200

99 900

70,9

0,52

II ......

22 800

1,3

6 700

106 300

65,1

0,66

III......

15 100

0,7

2100

93100

62,9

0,83

IV......

19 600

1,1

3 400

89 700

64,4

0,55

1961 I........

Månadssiffror

30 900

1,9

4900

95 400

64,1

för 1960

januari ......

46 200

2,8

11500

106’800

73,8

0,50

40 200

2,5

13 000

88 200

70,2

0,51

33100

2,0

12 200

104 500

68,7

0,55

0,68

30 700

1,9

10 400

99 300

64,5

Månadssiffror

för 1961

35300

2,1

4 200

106 300

66,4

0,51

32 700

2,0

5 300

84 900

63,5

U,5b

24 700

1,5

5100

95100

62,3

26 500

1,6

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

strerade arbetslösa, vilket från första kvartalet i fjol till samma tid i år

minskat med i medeltal 9 000, trots att antalet beredskapsarbetare nedgått

med 7 000. Årets arbetslöshetssiffror är också de lägsta som redovisats för

något år under den statistiskt belysta perioden (den här refererade arbetslöshetsstatistiken

började 1955). Till viss del har nedgången säkerligen påverkats

av den milda väderleken under vintermånaderna i år, särskilt vad

byggarbetslösheten beträffar. Antalet arbetslösa byggnadsarbetare var sålunda

under januari—mars 1961 i medeltal 2 500 färre än i fjol. Den tack

vare väderleken ovanligt snabba avarbetningen av i höstas pågående byggen

torde vara en förklaring till att de nya igångsättningstillstånden under första

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

33

kvartalet blivit ovanligt omfattande (se kap. VII); men detta betyder att

arbetskraftsbehovet inom den tillståndsberoende verksamheten blir särskilt

högt när dessa nya projekt kommer i full gång några månader längre fram.

Inom den egentliga industrin, där arbetslösheten endast till mindre grad påverkas

av väderleken, noterades en motsvarande minskning med närmare

3 000 arbetslösa. Antalet nyanmälningar om lediga platser inom samtliga

näringsgrenar var under vintermånaderna i stort sett detsamma som för

ett år sedan, men möjligheterna att få dessa platser tillsatta har ytterligare

minskat. I mars tillsattes endast 62 procent av platserna mot 69 procent

samma månad i fjol. Man får gå tillbaka till motsvarande månader 1951 för

att finna så låga siffror för tillsättningsprocenten som under de första månaderna

i år.

Med ledning av bl. a. konjunkturbarometrarna och länsarbetsnämndernas

rapporter till arbetsmarknadsstyrelsen kan nu utvecklingstendenserna

på arbetsmarknaden åtminstone för sommarhalvåret bedömas med ganska

stor säkerhet. Enligt länsarbetsnämnderna väntas efterfrågan på arbetskraft

bli mycket hög inom praktiskt taget alla områden, men särskilt inom

byggnads- och verkstadsindustrierna inom de expansiva storstads- och industriområdena.

Malmö- och Göteborgstrakterna synes i detta avseende

t. o. m. ligga före Stockholm. Då utgångsläget inför våruppsvinget kännetecknas

av osedvanligt låg arbetslöshet och en relativt stor brist på arbetskraft,

måste knappheten väntas bli ytterligare skärpt. Endast i vissa delar

av Norrland skulle man ännu ha att räkna med några — snabbt krympande

— reserver.

Inom industrin ökade arbetarantalet enligt socialstyrelsens statistik från

februari 1960 till februari 1961 med drygt 20 000 (3,2 procent). Jämsides

med denna ökning har bristen på arbetskraft försvårats. I samband med investeringsenkäterna

uppgavs bristen till 17 300 arbetare i oktober 1960 mot

8 100 vid samma tid 1959. Enbart för metallindustrin var siffrorna 10 300

mot 4 600. Enligt de uppgifter som kvartalsvis redovisas i konjunkturbarometrarna

är bristen mest framträdande beträffande yrkesarbetare, för vilka

inte mindre än 61 procent av företagen (efter arbetarantalet räknat)

anmälde brist vid slutet av första kvartalet 1961 mot 47 procent ett år tidigare,

62 procent i september och 60 procent i december 1960. I fråga om

andra arbetare än yrkesarbetare är bristsiffrorna genomgående lägre. Frekvensen

av företag som här markerat brist steg säsongmässigt från 27 procent

i mars 1960 till över 30 procent i juni och september för att sedan

sjunka till 21 procent i december. Siffran för mars i år blev 26 procent.

Ifråga om tekniker har bristfrekvensen hållit sig något över 40 procent. I

konjunkturbarometrarna redovisas också företagens planering för vardera

av de närmaste kvartalen ifråga om antalet anställda arbetare. Uppgifterna

pekar på fortsatt uppgång inom de flesta industrigrenarna, mest markerad

på metallområdet. Även om den eftersträvade ökningen inte kan siffermässigt

preciseras, synes den vara större än som kan komma till stånd inom ramen

för den tillgängliga arbetsstyrkans tillväxt.

!$ Tlihang till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Nr 150. llihang C

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Också länsarbetsnämnderna understryker att industrins efterfrågan på

arbetskraft har varit ovanligt hög under den gångna vintern. Permitteringarna

i anslutning till jul- och nyårshelgen var de lägsta som noterats på

åtskilliga år. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft synes för närvarande vara

mycket besvärande. Inom vissa delar av industrin har det visat sig svårt

att rekrytera även ovan arbetskraft. Svårigheterna väntas bli ännu större

under sommaren då säsongnäringarnas ökade krav på arbetskraft befaras

öka rörligheten inom industrin med därav följande ogynnsamma verkningar.

I detta läge har företagen i många fall tvingats sänka anställningskraven

bl. a. genom att successivt uppflytta åldersgränsen och i större utsträckning

anställa kvinnlig arbetskraft. Också benägenheten att anställa utlänningar

— i vissa fall genom direkta rekryteringsåtgärder i utlandet — har

tilltagit.

Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbetskraftsbehovet

inom byggnads- och anläggningsverksamheten utgörs i första

hand av uppgifter om meddelade igångsättningstillstånd. Dessa presenteras

i nedanstående tablå (beloppen avser byggnadskostnader i miljoner kronor;

för andra och tredje kvartalen i år anges länsarbetsnämndernas prognos

för faktiska igångsättningar):

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

1959 ............ 1059 1761 1632 1551

1960 ............ 1348 1515 1773 1851

1961 ............ 1520 (1747) (2 247)

Det framgår att de beviljade igångsättningarna sedan tredje kvartalet

1960 varit större än ett år tidigare. Speciellt under fjolårets sista kvartal var

igångsättningen ovanligt hög. Eftersom arbetskraftsbehovet för ett »normalt»

byggnadsprojekt i regel kulminerar först 6 å 10 månader efter igångsättningen

kan arbetskraftsbehovet både under senvåren och sommaren väntas

bli större än under motsvarande tid i fjol. Bedömningen är dock ganska

osäker eftersom de i igångsättningsstatistiken ingående byggnadsprojekten

kan vara mycket olika beträffande arbetskraftsbehovets utveckling med

tiden.

För att bättre utröna arbetskraftsbehovet vid igångvarande byggen under

de närmaste sex månaderna sammanställer länsarbetsnämnderna varannan

månad en prognos avseende 107 s. k. prognosområden. Prognosen

görs under antagande att inga nya igångsättningstillstånd skulle komma att

lämnas under perioden. Det väntade arbetskraftsbehovet visar då givetvis

en minskning allteftersom byggen beräknas bli färdigställda, varför

endast jämförelser med föregående år har någon mening i detta sammanhang.

Den senaste redovisningen, som avser perioden februari—juli 1961,

visar visserligen en något större nedgång i den beräknade sysselsättningen

fram till juli än under samma period i fjol, men samtidigt väntas det genomsnittliga

antalet under perioden sysselsatta bli 7 procent större. Detta gör

att behovet av arbetskraft i förhållande till tillgången hela tiden kommer

att vara större än för ett år sedan; skillnaden är särskilt markerad under

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

35

marknaden under sommarsäsongen, trots de åtgärder för framflyttning av

en del av byggnadsverksamheten till vinterhalvåret som har vidtagits.

Tillströmningen av ansökningar om igångsättningstillstånd är för närvarande

mycket stark och enligt länsarbetsnämndernas prognoser väntas påbörjandet

av byggnadsföretag inom den reglerade sektorn bli väsentligt

större under andra och tredje kvartalen i år än i fjol. Det bör dock observeras

att dessa byggnader kommer att i större utsträckning påverka sysselsättningen

först under vinterhalvåret. Även inom den del som ligger utanför

regleringen kan förutses ökat arbetskraftsbehov, främst beroende på en

utvidgning av småhusbyggandet.

Utgående från bl. a. nämnda uppgifter om pågående byggen, planerad

igångsättning och byggnadstidernas förändringar har inom konjunkturinstitutet

vissa beräkningar utförts om den väntade byggnads- och anläggningsvolymen

under 1961 (se närmare kap. VII). Dessa beräkningar pekar

på en uppgång i byggnads- och anläggningsverksamhetens volym med

4 procent. I och för sig skulle denna beräkning, med tanke på pågående rationalisering,

betyda föga ökning av arbetskraftsbehovet. I detta avseende

motsägs den dock av de direkta betraktelserna av arbetsmarknadsläget, sådant

detta bedömts av länsarbetsnämnderna i direkt kontakt med de viktigaste

företagen inom var och en sin del av landet: att man går in i det

föreliggande säsonguppsvinget från ett utgångsläge med ovanligt små reserver.

Huruvida differensen mellan de olika bilder av läget man här har

fått beror på att rationaliseringstakten är låg eller på något fel i den ena

eller andra bedömningsmetodiken kan inte utan vidare avgöras. Skulle det

emellertid förhålla sig så, att konjunkturinstitutets beräkning trots stora

statistiska felkällor i och för sig är riktig i meningen att den ger ett sant

uttryck för vad givna och planerade igångsättningstillstånd och sysselsättningsplaner

av liknande art i icke tillståndsberoende verksamhet normalt

skulle leda till, får detta inte fördenskull antas resultera i en återgång till

förra årets sysselsättningsnivå. Det finns praktiskt taget överallt en sådan

överefterfrågan på arbetskraft att en eventuellt åter påskyndad friställning

omedelbart skulle upphävas genom utvidgning av annan byggnadsverksamhet.

För att minska efterfrågetrycket under den mest ansträngda perioden har

regeringen i år liksom i fjol utfärdat direktiv om arbetskraftsbegränsning

inom den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten under sommarmånaderna.

Reglerna för statsmyndigheterna har följts upp med rekommendationer

till den kommunala och enskilda sektorn om en motsvarande begränsning.

Effekten av dessa åtgärder kan ännu inte helt bedömas, men erfarenheter

av den liknande arbetskraftsbegränsningen från i fjol tyder på

att en inte oväsentlig lättnad på byggarbetsmarknaden kan nås på denna

väg. (Hänsyn har tagits till åtgärdernas väntade effekt i de beräkningar

som redovisats ovan. — En återblick på den statliga arbclskraftsbegränsningen

sommaren 1960 lämnades i bilagan till kapitel VI i den preliminära

nationalbudgeten för 1961.)

vårmånaderna. Man torde därför emotse ett ansträngt läge på byggarbets
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Med utgångspunkt från tillgängliga uppgifter om avtalslönehöjningar, löneglidning,

sysselsättningsförändringar, pensionsavlösning m. m., kan totala

lönesummans ökning mellan 1959 och 1960 beräknas till närmare 11

procent. Till denna ökning kan avtalslönernas höjning beräknas ha bidragit

med i genomsnitt 5 procent, löneglidning med drygt 2 procent och pensionsavlösningen

med ca 2 procent. Återstående drygt 1 1/2 procent är en uppskattning

av nettoeffekten av sysselsättningsförändringar, arbetstidsförkortning,

frånvaro, övertid etc. Lönesummans ökning 1960 var avsevärt större än under

något av de fyra föregående åren och är närmast jämförbar med 1954

(10 procent) och 1955 (9 1/2 procent).

Vid bedömningen av löneutvecklingen under 1961 utgör de centrala överenskommelserna

om kostnadsramen för den avtaismässiga lönehöjningen en

naturlig utgångspunkt. För industriarbetare och industritjänstemän innebar

dessa att timförtjänsterna höjs med drygt 3 1/2 procent medan motsvarande

höjningar för andra grupper blir större. Den genomsnittliga avtalslönehöjningen

blir därmed ca 5 procent. Mot bakgrunden av den stora löneglidningen

(2,2 procent) inom industrin mellan augusti och november 1960 samt rådande

arbetsmarknadsläge måste man räkna med en relativt stor allmän

löneglidning mellan 1960 och 1961; här har den uppskattats till 2 1/2 procent.

Vidare antas sysselsättningsökningen för löntagare bli ca 11/2 procent.

Om vidare vinsten av omflyttning till sysselsättningar med högre lönenivå

antas fortsätta i samma omfattning som tidigare samt nettoeffekten

av förändringar i övertid och frånvarofrekvens antas bli noll, skulle lönesumman

få ett tillskott på ytterligare några tiondels procent. Den fortsatta

utbetalningen av pensionsavlösning beräknas medföra ett tillskott av samma

storleksordning. (Pensionsavlösning under 1960 synes ha inneburit en

lönehöjning med ca 600 miljoner kronor, och under 1961 beräknas ca 150

miljoner kronor tillkomma. Dessa uppskattningar bygger väsentligen på uppgifter

från berörda intresseorganisationer.)

Den sannolika löneutvecklingen 1960—1961 för statistiskt kända grupper

kan således sammanfattas på följande sätt. På grund av avtalsmässig löneökning

plus löneglidning stiger den genomsnittliga timförtjänsten med drygt

7 1/2 procent. Sedan därutöver hänsyn tagits till sysselsättningsökning, omflyttningsvinst

och ATP-avlösning erhålls en ökning av den totala lönesumman

(exkl. av arbetsgivarna betalda försäkringsavgifter) med närmare

10 procent.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

37

Utöver timförtjänstökningen beräknas företagens lönekostnad per arbetstimme

under 1961 stiga med ca 1/2 procent som en följd av ökade nettoutbetalningar

till pensionsförsäkringar (ATP-inbetalningar minus kostnadssänkningar

i samband med avvecklingen av tidigare gällande pensionssystem).

Lönekostnadsstegringen per arbetstimmme blir härigenom alltså drygt

8 procent. — Inbetalningarna av ATP-avgifter uppgick 1960 till 468 miljoner

kronor och beräknas 1961 stiga till ca 740 miljoner kronor.

Övriga inkomster

Jordbruksnämndens beräkningar rörande jordbrukets inkomster 1960—

1961 visar att de totala inkomsterna av jordbruk vid normalskörd kan väntas

stiga med drygt 6 procent, inklusive de inkomsttillskott som kan förutses

genom utlösning av regeln om anknytning av jordbrukarinkomsterna till

industriarbetarlönerna. Jordbrukarnas väntade inkomster av skogsbruk under

1961 bär beräknats med hjälp av en avverkningsprognos från skogsstyrelsen.

Av den framgår, att utöver en tidigare antagen minskning i avverkningsvolymen

med 11/2 procent, en ytterligare minskning med ca 4 procent

måst göras beroende på de besvärliga drivningsförhållandena sistlidna vinter.

Med de ökningar om närmare 15 procent av timmer- och massavedspriserna

som förutses kan skogsinkomsterna väntas stiga med ca 8 procent, vilket

är en avsevärt mindre procentuell ökning än mellan 1959 och 1960. Jordbrukarnas

samlade inkomster av både jord och skog beräknas stiga med ca

6 1/2 procent mellan 1960 och 1961. Ökningen av de individuella inkomsterna

blir något högre eftersom arbetsvolymen väntas minska med 3 procent.

Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat från 1959 till 1960

med ca 8 procent. För 1961 antas att dessa inkomster kommer att öka i samma

takt som löntagarnas inkomster, men det bör påpekas att något konkret

underlag inte finns för detta antagande.

Hushållens inkomster av räntor och utdelningar minskade obetydligt mellan

1959 och 1960. Mot bakgrunden av ökningen i hushållens finansiella tillgångar

samt att räntehöjningen i början av 1960 till stor del återverkar

först på 1961 års inkomster, torde en ökning av kapitalinkomsterna ske under

1961 med uppskattningsvis ca 20 miljoner kronor. Därutöver tillkommer

som en engångsföreteelse de sparpremier på 120 miljoner kronor som betalats

ut i början av innevarande år.

Inkomstöverföringarna från stat och kommun ökade 1960 med ca 300

miljoner kronor. Huvuddelen av denna ökning utgjordes av folkpensioner

och till en mindre del barnbidrag. Under 1961 beräknas ökningen bli ca 420

miljoner kronor, väsentligen folkpensionshöjning som en följd av den standardförbättring

som genomfördes vid halvårsskiftet 1960; dessutom tillkommer

ett indextilläg. Minskat barnantal sänker däremot barnbidragens summa

med 10 miljoner kronor.

De till hushållen ulbetalda försäkringsbeloppen (livförsäkringar, privata

pensionsförsäkringar, sjukförsäkringar osv.) ökade från 1959 till 1960 med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

160 miljoner kronor. År 1961 beräknas motsvarande belopp bli ungefär 150

miljoner kronor högre än 1960.

Under förutsättning att den s. k. ofördelade restposten (bl. a. odeklarerade

inkomster) stiger i samma takt som övriga inkomster, ger en summering

av de skilda inkomstposterna en ökning från 1959 till 1960 i hushållens

inkomster före skatt med nära 5 miljarder kronor eller drygt 10 procent, ökningen

mellan 1960 och 1961 kalkyleras till närmare 5 1/2 miljarder kronor

eller ca 10 procent.

Direkta skatter, försäkringspremier in. m. — Disponibla inkomster

Hushållens inbetalningar av direkta skatter och avgifter till stat och kommun

steg 1960 med ca 1 400 miljoner kronor. För 1961 beräknas motsvarande

stegring bli ca 1 600 miljoner kronor. Härav utgörs den helt övervägande

delen av en förutsedd ökning i den direkta skattens belopp till följd

av inkomststegringen. Till den beräknade ökningen bidrar också höjd kommunal

utdebitering med 36 öre per skattekrona samt minskat netto av överskjutande

och kvarstående skatt. Å andra sidan beräknas lindringen i statsskatten

för ensamstående mödrar, förvärvsarbetande gifta kvinnor m. m.

ge en minskning med 50 miljoner kronor.

Hushållens inbetalningar av försäkringspremier minskade med ca 50 miljoner

kronor 1960. Denna minskning är nettoeffekten av en nedgång i inbetalningar

till SPP och en uppgång i premieinbetalningar för liv- och sakförsäkringar.

Mot bakgrund bl. a. av ett av allt att döma växande intresse för

tilläggspensionering och (risk-)livförsäkring förutses för 1961 en ökning i

premieinbetalningar med ca 50 miljoner kronor.

Förändringarna i de olika inkomstposterna samt i skatter, avgifter och försäkringspremier

kan på detta sätt beräknas öka de disponibla inkomsterna

för enskilda personer 1961 med ca 3 1/2 miljarder kronor eller närmare

9 procent (se tabell 1). 2

2. Konsumentpriserna

Konsumentprisindex steg mellan december 1959 och december 1960 från

154,29 till 160,37 eller med 3,9 procent, varav 2,9 procentenheter kan hänföras

till de prisstegringar som följde på den allmänna varuskattens införande.

Resten, 1,0 procentenheter, kan förklaras på följande sätt.

De prishöjningar som inträffat med anknytning till den inhemska kostnadsutvecklingen

kan beräknas ha höjt prisnivån med ca 1,9 procent; enbart

prishöjningar för tjänster bidrog till denna höjning med drygt 1 procent.

Interna tillfällighetsbetonade prissänkningar på en rad varor som

potatis, grönsaker, äpplen m. m. har däremot verkat sänkande på prisnivån.

Även de internationellt bestämda prisrörelserna har verkat sänkande fastän

i betydligt mindre omfattning. Resultatet av alla dessa prisförändringar har

blivit en höjning av prisnivån (utöver skatten) med den ovan nämnda resten

på 1,0 procentenheter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1959—1961

Miljoner kronor 1 löpande priser. Avrundade tal.

Inkomster

Löneinkomster:

egentliga löner............................

arbetsgivaravgifter (ATP, SPP o. RFA)......

Enskilda företagarinkomster:

jordbrukare ..............................

övriga företagare............................

Kapitalinkomster (netto)....................

Inkomstöverföringar (socialpolitiska).........

Utbetalda försäkringsbelopp ................

Ofördelad restpost..........................

Summa

Inkomstanvändning

Direkta skatter och avgifter ................

Försäkringspremier:

hushållen ................................

arbetsgivaravgifter (ATP, SPP o. RFA)____

Summa avgångsposter

Återstår i disponibla inkomster..............

därav: konsumtion........................

sparande (utöver försäkringspremier).

Summa

1959

1960

Förändring

1959—1960

1960—1961

prognos

33 250

36 830

+ 3 580

+ 3 640

760

960

+ 200

+ 350

2 270

2 440

+ 170

+ 150

3120

3 370

+ 250

+ 260

560

550

- 10

‘+ 140

3 930

4 230

+ 300

+ 420

1770

1930

+ 160

+ 150

3 090

3 410

+ 320

+ 330

48 750

53 720

+ 4970

+ 5 440

10 360

11760

+ 1400

+ 1600

1240

1190

- 50

+ 50

760

960

+ 200

+ 350

12 360

13910

+ 1550

+ 2 000

36 390

39 810

+ 3420

+ 3 440

34 670

36 350

+ 1680

+ 3 000

1720

3 460

+ 1740

+ 440

48 750

53 720

+ 4970

+ 6 440

1 120 miljoner kronor utgörs av utbetalda sparpremier.

Källa: 1959—-1960 konjunkturinstitutet.

Från december 1960 till mars 1961 har konsumentprisindex stigit från

160,37 till 161,84 eller med drygt 0,9 procent. Denna höjning är ett nettoresultat

av vissa prishöjningar och vissa prissänkningar. Prishöjningar som

sammanhänger med den inhemska kostnadsutvecklingen beräknas ha höjt

prisnivån med drygt 1 prdcent, och de utgörs främst av hyreshöjningar,

prishöjningar på tjänster i övrigt samt brödprisernas höjning; dessutom tillkommer

den prishöjande effekt som härrör från den automatiska bindningen

av priserna på livsmedel till höjningen av industriarbetarlönerna. Denna

effekt har dock hittills neutraliserats av att jordbrukspriserna kommit att

ligga förhållandevis lågt till följd av sänkta världsmarknadspriser. Utöver

denna prissänkande effekt har prissänkningar på kläder och skor bidragit

att sänka prisnivån så att dess nettoökning mellan december och mars

som ovan nämnts blev drygt 0,9 procent.

Om den fortsatta prisutvecklingen under 1961 kan man för närvarande

endast säga, att det inte finns några speciella skäl att tro på prissänkningar

av det tillfällighetsbetonade slag som ägde rum under 1960. Däremot är det

troligt att prisnivån kommer att höjas som en följd av den inhemska kostnadsutvecklingen.

Effekten på prisnivån av lönekostnadens fortsatta stegring

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

låter sig dock inte klart preciseras. Lönehöjningarna är emellertid av samma

storleksordning 1961 som 1960 och även produktivitetsutvecklingen antas

vara likartad för de båda åren (se kapitel IV). Vi antar därför att prisnivån

på grund av den inhemska kostnadsutvecklingen kommer att stiga i

samma omfattning som 1960 (dvs. ca 2 procent), vilket innebär en stegring

med ytterligare någon procent över marsnivån. Därutöver finns det anledning

räkna med, att en viss eftersläpande effekt av kostnadsstegringar

under 1960 kan komma att göra sig gällande; det är exempelvis tveksamt, om

man kan förutsätta samma stabilitet för handelsmarginalerna under 1961

som under 1960.

Då ingenting framkommit som kan anses påverka det i den preliminära

nationalbudgeten gjorda antagandet om 2,5 procents höjning av konsumentprisnivån

1961 över 1960 års medelprisnivå, får detta antagande fortfarande

gälla. Härtill kommer emellertid verkningar på den inhemska prisutvecklingen

av internationella prisrörelser. Några bestämda tendenser är här svåra

att konstatera även om en viss dragning uppåt under loppet av 1961 inte

förefaller helt osannolik.

Det bör emellertid framhållas, att ovan nämnda höjning enbart betraktas

som en följd av kostnadsutvecklingen. Det verkliga utfallet kommer givetvis

även att vara beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen och de psykologiskt

betingade reaktioner som därav kan utlösas bland såväl konsumenter

som bland producenter och distributörer. 3

3. Konsumtionsvolymen

Den köprush med inslag av hamstring som i slutet av 1959 föregick den

allmänna varuskattens införande följdes under första kvartalet 1960 av en

kraftig nedgång i konsumtionen. Hushållens totala konsumtionsutgifter

blev därför enligt konjunkturinstitutets beräkningar i fasta priser endast

2 procent större 1960 än 1959, trots en realinkomstökning med 51/2 procent

(se tabell 3, kap. II). I stället blev sparandeökningen ovanligt stor. (Man

återställde sina sparmedelstillgångar efter den påfrestning som oms-rushen

hade inneburit.)

För att uppskatta konsumtionsvolymens förändring mellan 1960 och 1961

har följande resonemang förts. Man har observerat, att den reala konsumtionsökningen

från det ena året till det andra varierat betydligt mindre än

den samtidiga ökningen i de reala disponibla inkomsterna, medan bådaderas

genomsnitt för hela 1950-talet utgör ungefär 3 procent. Vid den förutsedda

realinkomstökningen på närmare 6 procent skulle det alltså finnas anledning

räkna med att den reala konsumtionsökningen kommer att ligga mittemellan

denna nivå och de »normala» 3 procenten.1 Man måste emellertid,

med hänsyn till att en viss del av 1960 års konsumtion av nyssnämnda an
-

Denna beräkningsmetod har fordelen att hänsyn tas till de konjunkturella förändringarna

i konsumtionsbenägenheten. En övernormal stegring i de disponibla inkomsterna medför ökad

sparkvot och en undernormal ger en minskning. Här ligger en annan del av förklaringen till

den stora sparandeökningen 1960.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

41

ledning hade placerats på 1959, räkna med att 1960 års konsumtion låg

ungefär 1 procent »för lågt» i förhållande till de disponibla inkomsterna. En

återgång till mera normala förhållanden skulle innebära ca 1 procents extra

uppgång i konsumtionen. Om denna extra uppgång antas äga rum under innevarande

år får man således räkna med att konsumtionsökningen 1960—1961

blir ca 4 1/2 procent på grund av inkomstökning plus 1 procent genom

»återgång till det normala» efter oms-rushen. Totalt skulle alltså den reala

ökningen i konsumenternas efterfrågan 1961 bli ca 5 1/2 procent.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

VII. Investeringarna

Prognosen över investeringsutvecklingen under 1961, som presenterades i

den preliminära nationalbudgeten, kan nu till stora delar omprövas med ledning

av det nya statistiska material som sedan dess framkommit. En sådan

omprövning ter sig också angelägen i ljuset av de nyligen utfärdade anvisningarna

och rekommendationerna om återhållsamhet med investeringar,

som tillställts olika statliga organ, industriföretag och kommuner.

Nytt statistiskt underlag för investeringsprognosen har sålunda erhållits

genom konjunkturinstitutets reviderade beräkningar över 1960 års investeringar.

Dessa beräkningar kommenteras i kapitel II. Vidare har ny

statistik erhållits över industriföretagens, kommunernas, de statliga affärsverkens

och vissa statliga myndigheters investeringsplaner. Liksom tidigare

bygger också prognosen på vissa administrativa data, såsom av arbetsmarknadsstyrelsen

beviljade igångsättningstillstånd och av riksdagen fastställda

ramar för den statliga bostadslånegivningen.

Prognosen, som sammanfattas i tabell 5, syftar till att fastställa den av

företag och myndigheter eftersträvade investeringsutvecklingen från 1960

till 1961 med de modifikationer som betingas av finansieringsmöjligheter

och igångsättningstillstånd vid hittills (fram till början av april) tillämpade

linjer för kredit- och penningpolitiken och för länsarbetsnämndernas tillståndsgivning.

Förändringstalen anges i samma priser som siffrorna för

1960 års investeringar, dvs. i 1960 års genomsnittspriser. Vanligtvis kan

man förutsätta att uppgifterna om investeringsplanerna är beräknade i det

prisläge som råder vid tiden för uppgiftslämnandet och att en måttlig prisstegring

ej nämnvärt påverkar möjligheterna att realisera de reala planerna.

I vissa fall kan dock de uppgivna planerna vara mer eller mindre

starkt bundna till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a. innebär att en prisstegring

minskar det reala investeringsutrymmet; detta gäller framför allt

vissa delar av de statliga investeringarna. Med hänsyn härtill har det varit

nödvändigt att göra vissa antaganden beträffande prisutvecklingen. De antaganden

som gjorts innebär att prisnivån för 1961 års investeringar skulle

komma att ligga några procent över 1960 års genomsnittsnivå men obetydligt

över nivån vid tiden för de flesta uppgifternas avlämnande, dvs. mars

1961.

Som inledning presenteras först vissa beräkningar över utvecklingstendenserna

inom den tillståndsreglerade byggnadsverksamheten 1960—1961

(utom för bostäder samt statliga kraftverk och statlig samfärdsel). Därefter

genomgås de olika delområdena (även sådana som ej är tillståndsreglerade)

såväl ifråga om byggnader som övriga fasta anläggningar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 43

1. Byggnadsverksamhet inom den tillståndsreglerade sektorn (utom bostäder)

Kalkylerna i tabell 1 har grundats på den faktiska igångsättningen t. o. m.

mars 1961 men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen under

resten av året. Som grund för antagandena ligger de bedömningar som under

mars månad gjorts av de tillståndsbeviljande länsarbetsnämnderna. En

jämförelse mellan motsvarande bedömningar vid samma tid i fjol och de

faktiskt påbörjade projekten för samma perioder har samtidigt gjorts, varefter

de nu aktuella prognoserna nedjusterats med ledning av de vunna

erfarenheterna. Den sålunda antagna igångsättningen under de tre sista

kvartalen 1961 framgår av nedanstående tablå, som också visar den faktiska

igångsättningen från 1958 t. o. in. första kvartalet 1961 (kostnad enligt

ansökan, miljoner kronor):

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv. Summa

1958 .................... 625 754 705 865 2 949

1959 .................... 542 691 887 1014 3134

1960 .................... 850 673 872 964 3 359

1961 .................... 1005 9001 9501 10001 3 8551

1 Antagen igångsättning. — Obs. dessutom att ovanstående uppgifter ej omfattar bostads
-

byggandet och ej heller statliga arbeten inom grupperna samfärdsel samt kraft- och belysningsverk.

Av tablån framgår bl. a. alt igångsättningen under första kvartalet 1961

varit mycket hög. Tillströmningen av ansökningar om igångsättningstillstånd

är dessutom för närvarande mycket stark, vilket återspeglas i de höga

siffrorna även för resten av året. Ett realiserande av dessa antaganden skulle

som synes innebära en mycket kraftig ökning av den totala igångsättningen

under 1961 jämfört med 1960.

Beräkningarna för 1961 i tabell 1 (kol. 6) visar vilken omfattning byggnadsvolymen

inom här berörda områden skulle få vid ovannämnda antagande

beträffande igångsättningen under 1961 samt under förutsättning av oförändrade

byggnadstider. Det bör i detta sammanhang påpekas, att kalkylen

är starkt känslig för variationer i byggnadstiderna; till följd av brist på

uppgifter rörande spridning och säsongvariationer i byggnadstiderna är den

också starkt schablonmässig på denna punkt.

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen

inom här berörda område öka med knappt 6 procent från 1960 till

1961. Ökningarna faller nästan uteslutande på områdena industri, handel

samt vägar, gator o. dyl.

För att lättare kunna klargöra konsekvenserna av en ändring av antagandena

om igångsättningen under de tre sista kvartalen 1961 redovisas belastningen

på 1961 års byggnadsverksamhet uppdelad på belastning till följd

av igångsättningen före den 1 april 1961 respektive efter detta datum. Såsom

framgår av kolumn 5 i tabellen svarar de byggen som påbörjades efter

den 1 april 1961 endast för knappt 20 procent av byggnadsvolymen under

1961. För att belysa effekterna av en ändring i antagandena om igångsättningen

kan nämnas, att en ökning (minskning) av den antagna igångsättning
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell VIIsl. Räkneexempel för 1961 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet (exkl. bostäder)

Miljoner kronor i 1960 års kostnadsnivå

1

2

3

4

5

6

Igång-

Beräk-

An-

Belastning

Belastning

Total

■*

sätt-

nåd

tagen

på 1961 till

på 1961 till

beläst-

ning

faktisk

igång-

följd av

följd av den

ning

under

bygg-

sätt-

igångsätt-

antagna

1961 =

1960

nads-

verk-

samhet

1960

ning

1961

ningen

före l/t 1961

igångsätt- ningen efter

V 4 1961

real- budget

(4) + (5)

Jordbruk, skogsbruk o. fiske

2

3

2

2

_

2

Industri och hantverk ....

920

845

1025

755

180

935

Kraft- och belysningsverk 1

125

170

180

160

10

170

Samfärdsel1 ..............

205

200

235

150

50

200

Handel ..................

490

465

625

440

no

550

Förvaltning, sociala ändamål

Skolor, kyrkor, samlings-

270

330

375

260

60

320

lokaler ................

Vägar, gator, vatten- och

465

525

530

370

105

475

avloppsledningar........

800

680

750

630

115

745

Militära arbeten, civilförsvar

85

115

130

95

25

120

Summa

3 362

3 333

3 852

2 862

655

3 517

1 Statliga arbeten ingår inte.

en med projekt till ett värde av 100 miljoner kronor under andra kvartalet

skulle medföra en ökning (minskning) av den totala belastningen på 1961 med

ca 40 miljoner kronor. Samma ökning (minskning) av igångsättningen under

tredje respektive fjärde kvartalet skulle medföra en total belastningsökning

(minskning) med 25 miljoner kronor respektive 8 miljoner. Det kan

också nämnas, att om man skulle räkna med länsarbetsnämndernas prognoser

över igångsättningen under andra och tredje kvartalen utan justeringar,

skulle den totala belastningen på 1961 ligga 130 miljoner kronor högre än

vad som anges i tabell 1, vilket skulle betyda en ökning jämfört med 1960

på 9 procent i stället för ovannämnda 6 procent. 2

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Under 1960 färdigställdes bostadshus med sammanlagt 68 000 lägenheter,

vilket är något mindre än under 1959. Samtidigt beräknas det under fjolåret

ha igångsatts bostadsbyggen med sammanlagt 69 000—70 000 lägenheter.

Igångsättningens omfattning regleras väsentligen genom medelsramarna

för den statliga bostadslåneverksamheten samt, vad beträffar flerfamiljshusen,

av omfattningen och tidsfördelningen av de av arbetsmarknadsmyndigheterna

i koordination med lånegivningen beviljade igångsättningstillstånden.

De för innevarande budgetår enligt riksstat och tilläggsstat II fastställda

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

45

medelsramarna motsvarar 47 000 lägenheter i flerfamiljshus och ca 19 000

lägenheter i småhus. Härutöver kommer bostadsbyggen utan statsbelåning

vilka beräknats omfatta ca 4 000 lägenheter, varav 2 500 i flerfamiljshus.

För nästkommande budgetår har fastställts ett bostadsprogram av samma

omfattning och med samma fördelning på hustyper som under innevarande.

Ovannämnda data var kända redan vid tidpunkten för den preliminära

nationalbudgetens investeringsprognos. De ytterligare informationer som

sedan dess erhållits i form av prognoser från länsarbetsnämnderna över

igångsättningens storlek under de tre första kvartalen motiverar knappast

något avsteg från de tidigare gjorda antagandena angående igångsättningen

under 1961. Dessa antaganden gick nämligen ut på att för flerfamiljshusen

medelsramarna skulle medge en igångsättning under första halvåret 1961

på drygt 18 000 lägenheter eller lika mycket som under motsvarande fjolårsperiod

men att den faktiska igångsättningen skulle bli något större

genom att dispenser av det framförliggande budgetårets ramar för igångsättning

före halvårsskiftet skulle lämnas och bil utnyttjade i större utsträckning

än vid föregående budgetårsskifte. Av sysselsättningspolitiska

skäl är en koncentration av igångsättningen till andra halvåret — främst

tredje kvartalet — önskvärd. Under andra halvåret 1960 igångsattes sålunda

flerfamilj sbyggen motsvarande ca 32 000 lägenheter. Det har ansetts rimligt

anta att den fortskridande rationaliseringen inom byggnadsbranschen

kommer att innebära en möjlighet till något större igångsättning andra

halvåret 1961 än under motsvarande fjolårsperiod.

För småhusbyggandet innebär de för innevarande och nästkommande

budgetår gällande ramarna en utökning i förhållande till tidigare gällande

program med ca 1 500 lägenheter. Det synes dock ej sannolikt att igångsättningen

under 1961 under nuvarande betingelser skulle överstiga fjolårssiffran

med mer än tusentalet lägenheter.

Ehuru de antaganden som nu kan göras angående igångsättningens storlek

under 1961 sålunda ej avviker från vad som tidigare förutsatts, föreligger

dock skäl att ompröva prognosen över bostadsbyggandet med hänsyn

till de nu föreliggande reviderade uppgifterna om 1960 års bostadsinvesteringar.

Prognosen, som skall gälla de under året i bostadshus nedlagda

arbets- och materialkostnaderna, påverkas nämligen av beräkningarna

över investeringarna under tidigare år genom att därvid gjorda antaganden

beträffande byggnadstider m. m. blir avgörande för bedömningen

av hur mycket som kvarstår att producera i stocken av lägenheter under

byggnation vid ingången av året.

De reviderade kalkyler över bostadsbyggandet som utförts med stöd av

ovanstående och under förutsättning av oförändrade byggnadstider samt

normal ökning av underhållsutgifterna tyder för 1961 på en investeringsökning

på omkring 200 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. Ökningen är

sålunda betydligt kraftigare än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten,

vilket dock väsentligen sammanhänger med att de preliminära

beräkningarna något överskattade 1960 års bostadsinvesteringar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Industrin

Resultatet av kommerskollegiets marsundersökning av investeringsplanerna

inom industrin återges i tabell 2. Parallellt redovisas även uppgifterna

ur oktoberenkäten 1960. Vad beträffar investeringarna inom den

egentliga industrin (grupperna 1—11 i tabell 2) innebär den nya enkäten en

uppjustering av siffrorna för 1960 års investeringar med 4 procent för

byggnader och anläggningar och 2 procent för maskiner och apparater.

Enligt dessa senaste beräkningar skulle industrins bruttoinvesteringar (inkl.

utgifter för reparationer och underhåll) ha ökat med ca 11 procent från

1959 till 1960. En korrektion har därvid gjorts med hänsyn till sannolik

Tabell VII: 2. Investeringsplaner inom indnstrin för 1961

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning

Miljoner kronor

Byggnader och anläggningar

Maskiner och apparater

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

höstenkäten

vårenkäten

höstenkäten

vårenkäten

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

nade

rade

nade

rade

nade

rade

nade

rade

kost-

utgif-

kost-

utgif-

kost-

utgif-

kost-

utgif-

nader

ter

nader

ter

nader

ter

nader

ter

1960

1961

1960

1961

1960

1961

1960

1961

1. Gruvindustri...............

70

56

69

56

69

68

58

71

2. Metall- och verkstadsindustri

524

598

536

647

709

809

738

931

därav:

järn- och stålverk..........

in

138

114

143

270

312

302

361

järn-, stål- och annan metall-

manufaktur................

29

26

31

41

60

58

65

72

mekaniska verkstäder m. m.

260

303

266

325

291

303

290

364

skeppsvarv ................

59

80

60

85

32

56

26

39

elektroteknisk industri......

65

51

65

53

56

80

55

95

3. Jord- och stenindustri ......

37

35

39

46

66

83

69

84

4. Träindustri ................

57

48

65

60

71

42

74

67

5-6. Massa-, pappers- och grafisk

industri ...................

222

295

236

307

507

655

502

660

därav:

träsliperier o. cellulosafabriker

117

140

124

138

241

348

247

339

pappersbruk och pappfabriker

105

155

112

169

266

307

255

321

7. Livsmedelsindustri..........

76

99

88

76

93

71

107

98

8. Dryckesvaru- och tobaksind.

17

19

15

22

15

17

17

28

9. Textil- och sömnadsindustri

28

23

29

28

83

63

79

82

10. Läder-, hår- och gummivaru-

industri ...................

15

8

14

12

25

23

28

40

11. Kemisk- och kemisk-teknisk

industri....................

61

80

57

107

112

147

112

168

Summa

1107

1261

1148

1362

1750

1978

1784

2 222

12. El-, gas- och vattenverk ....

900

909

899

880

154

169

137

210

Summa

2 007

2170

2 047

2 242

1904

2147

1921

2 432

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa: Kommerskollegiets investeringsenkät.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 47

missvisning i materialet, uppkommen i samband med varuskattens införande

vid årsskiftet 1959/1960.

Marsenkäten visar för den egentliga industrin en ökning av ny- och reinvesteringarna

i byggnader och anläggningar med 19 procent; motsvarande

siffra i oktoberenkäten var 14 procent (jfr tabell 3). För maskiner och

apparater uppgår den enligt den senaste enkäten planerade ökningen till

21 procent att jämföra med 10 procent enligt oktoberenkäten. Den höjning

av ökningstalen som skett i den senaste enkäten bör emellertid ej

utan vidare tolkas som ett tecken på ökad investeringsvilja. Normalt sker

en uppjustering av investeringsplanerna från höst- till vårenkäten (tabell

3), till stor del sammanhängande med att planerna hunnit bli fastare och

mera fullständigt utarbetade. Särskilt är detta påtagligt för inköpen av

maskiner och apparater, där planeringstiden är kortare än för byggnader.

Delvis har uppjusteringen kunnat sammanhänga med kostnadsstegring.

Av tabell 3 framgår emellertid också att de i mars angivna planerna tenderar

att systematiskt överskatta den reala utvecklingen. Ifråga om byggnader

och anläggningar har överskattningen i planerna helt naturligt visat

sig mest betydande under de år (1956 och 1957 i tabell 3) som kännetecknas

av en restriktiv byggnadsreglering. I tabellen avspeglas den fr. o. m.

1958 liberaliserade byggnadsregleringen jämte övriga investeringsstimulerande

åtgärder i en bättre samstämmighet mellan planer och utfall. Oktoberplanerna

har sålunda under dessa senare år snarast tenderat att något

underskatta förändringarna. De mera fullständiga investeringsplanerna

Tabell VIIj 3. Planerade och faktiska förändringar ar den egentliga industrins investeringar

Procentuell förändring

1955-

1956-

1957—

1958—

1959—

1960—

1956

1957

1958

1959

1960

1961

Byggnader och anläggningar

Planerat i oktober året innan

+

22

+

12

+

15

_

1

+

16

+ 14

Planerat i mars samma år ..

Faktisk (1961 beräknad) för-

+

33

+

25

+

19

+

18

+

31

+ 19

ändring:

löpande priser ............

+

9

+

5

+

15

+

9

+

28

fasta priser ..............

+

3

0

+

15

+

9

+

20

Maskiner och apparater

Planerat i oktober året innan

—

2

_

10

+

7

_

5

+

13

*+ 10

Planerat i mars samma år ..

Faktisk (1961 beräknad) för-

+

14

+

4

+

25

+

10

* +

26

’+ 21

ändring:

löpande priser............

+

7

0

+

23

* +

5

’ +

22

fasta priser ..............

+

1

—

2

+

24

l +

4

'' +

14

1 Utan justering för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 är prognossiffran för

1961 + 13 procent enligt oktoberplanerna och + 27 procent enligt vad som planerats i mars.

Marsplanerna för 1960 uppgick utan justering till 19 procent och utfallssiffrorna för 1959 och

1960 i löpande priser + 8 respektive +15 procent och i fasta priser båda åren + 7 procent.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa: Kommerskollcgiets investeringsenkäter.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

enligt marsenkäterna har däremot aldrig — ens efter inträdda lättnader i

byggnadsregleringen — blivit helt realiserade.

Att ett fullt förverkligande av planerna ej var möjligt beträffande investeringarna

under 1960 är förklarligt med tanke på det höga kapacitetsutnyttjande

som då kännetecknade bl. a. byggnadssektorn; i viss mån gäller

detsamma 1959.

Avvikelsen mellan planer och utfall för dessa år framstår dock som väl

kraftig för att enbart kunna ha denna förklaringsgrund. En viss tendens

till överskattning i marsplanerna synes sålunda föreligga oberoende

av byggnadssektorns möjligheter att tillfredsställa investeringsefterfrågan,

något som också bestyrks av den bristande samstämmighet som kännetecknade

planerna för och utfallet av investeringarna under 1958, då planerna

underskreds med 4 procent trots den aktivitet som utvecklades för

att direkt stimulera investeringarna under årets lopp.

Den uppjustering av planerna som skett enligt den senaste enkäten

synes vara förhållandevis måttlig, något som till stor del torde få ses som

ett resultat av de rekommendationer om återhållsamhet med investeringar

som i början av mars tillställts företagen. Enligt anvisningarna skulle nämligen

uppgifterna om möjligt avse planerna sedan hänsyn tagits till dessa

rekommendationer.1 I beaktande av att åtskilliga företag vid enkättillfället

ännu ej torde ha hunnit ompröva investeringsplanerna kan den konstaterade

tendensen till överskattning i marsplanerna i den nu föreliggande

enkäten vara något mer accentuerad än vanligt. En nedjustering av ökningstakt

till 14 procent, vilket sammantaget med en normal uppgång

av underhållskostnaderna innebär eu investeringsökning på nära 200 miljoner

kronor, synes fördenskull rimlig. Att en betydande ökning av byggnadsverksamheten

inom industrin kan förutses bekräftas även av de —

dock mycket osäkra — kalkyler som redovisats i tabell 1; för industrin

anges där en ökning på 11 procent, detta dock efter en avsevärd nedskärning

av den väntade igångsättningen under 1961 i förhållande till de tillståndsgivande

länsarbetsnämndernas egna prognoser.

Även beträffande investeringarna i maskiner och apparater kan oktoberplanerna

konstateras ha inneburit underskattningar, medan de planer som

angivits i mars aldrig helt har förverkligats. Det förhållandet att dessa planer

är mera kortsiktiga gör dock tolkningen av investeringsenkäternas uppgifter

förhållandevis svårare än för byggnadsinvesteringarna. Den uppju
1

De i enkäten medverkande företagen ombads — i klarhetens intresse — uppge sina planer så

väl före som efter hänsynstagande till industriförbundets rekommendation. I och för sig kan man

naturligtvis vänta att följsamheten till rekommendationer av detta slag är mycket ojämn olika

företag emellan. Av 3 200 medverkande företag med 3 000 miljoner kronors investeringsumma under

de tre sista kvartalen 1961 har 2 100 med 1 600 miljoners investeringssumma uppgivit oförändrade

siffror, vilket antingen kan innebära att hänsyn ej tagits till rekommendationerna eller att

effekten av hänsynstagandet endast innebär en omfördelning inom perioden; 500 företag med 600

miljoners investeringssumma har endast besvarat frågan om planerna utan hänsyn till rekommendationen

och ej ens markerat att saken är under övervägande; 200 företag med 600 miljoners investeringssumma

har markerat eventuell nedskärning (ett frågetecken i ifrågavarande kolumn), och

200 företag med 600 miljoners investeringssumma har markerat nedskärning med 100 miljoner i

förhållande till sina eljest i mars föreliggande planer för de återstående tre kvartalen 1961. Av nedskärningen

avsåg 60 miljoner byggnader och 40 miljoner maskiner o. dyl. (Siffrorna preliminära.)

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

49

stering av investeringsplanerna soin erhållits i den senaste enkäten synes

— i motsats till vad som var fallet på byggnadssidan ■— snarast vara av normal

omfattning, trots att de även influerats av rekommendationerna om

nedskärning i planerna. Även i dessa uppgifter föreligger dock den osäkerheten,

att effekten av dessa rekommendationer ej kan förutsättas vara fullständigt

beaktade. Som tabell 3 visar har graden av överskattning i de i mars

angivna planerna naturligt nog varierat inom vida gränser. Betingelserna

för prognosen under de år som redovisas i tabellen har sinsemellan varit

olikartade och -— möjligen med undantag för 1960 -— knappast sammanfallande

med de man har att räkna med för 1961.

Den restriktiva byrggnadsregleringen synes sålunda under 1956 och 1957

ha haft en återhållande verkan även på maskininvesteringarna. Investeringsavgiftens

slopande fr. o. m. ingången av 1958 har med all sannolikhet inneburit

en senareläggning av investeringarna till efter årsskiftet, en möjlighet

som alltmer torde ha uppmärksammats i slutet av 1957 och som då kan

förklara den kraftiga uppjusteringen både i marssiffran och den ovanligt

fullständiga uppfyllelsen av planerna 1958. Omsvängningen i konjunkturläget

under 1959 har sannolikt haft en stimulerande inverkan på ifrågavarande

investeringar, varför några i föreliggande sammanhang relevanta slutsatser

knappast kan dragas på basis av förhållandet mellan prognos och

utfall för detta år. För 1960 slutligen kan en betydande avvikelse mellan

prognos och utfall konstateras även sedan ökningstalet enligt prognosen för

jämförbarhetens skull reducerats med hänsyn till den — delvis av varuskatten

betingade — prisstegringen från mitten av 1959 till början av 1960.

Avvikelsen kan även, åtminstone delvis, antagas sammanhänga med tilltagande

svårigheter att få investeringsefterfrågan tillgodosedd och ej enbart

bero på en övervärdering av de egna investeringsplanerna. Om man för 1961

förutsätter, dels att en viss sådan övervärdering föreligger, trots att planerna

nu redovisats i sitt i anslutning till återhållsamhetsrekommendationerna

redan delvis nedjusterade skick, dels att en viss ytterligare nedjustering blir

resultatet av dessa rekommendationer, torde man kunna nedskära plansiffran

från enkätresultatets 21 procent till 15 procent. Härvid har hänsyn

även tagits till två procents kostnadsstegring mellan 1960 och mars 1961.

Tillsammans med en tekniskt betingad normal stegring av underhållskostnaderna

ger detta en ökning i industrins efterfrågan på arbetskraft och material

för dessa investeringar med drygt 300 miljoner kronor.

Kraftverken

De enskilda och kommunala kraft- och elverkens investeringsplaner för

1961 tyder på en ökning av framför allt investeringarna i maskiner och apparater.

Detta motvägs dock av en minskning av de statliga kraftverksinvesteringarna

så att resultatet för kraftverken totalt synes bli en minskning

på 5 miljoner kronor. 4

4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 150. Bihang C

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr löO år 1961

Handeln

Tidigare nämnda beräkningar över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten

pekar på en betydande ökning av investeringarna i fristående handelslokaler.

Även investeringarna i handelslokaler i bostadshus får antas

komma att öka till följd av det ökade byggandet av flerfamiljshus. Med stöd

av dessa uppgifter har handelns byggnadsinvesteringar uppskattats stiga

med 100 miljoner kronor från 1960 till 1961.

Handelsflottan

Enligt en under mars företagen enkätundersökning kan de svenska varvens

leveranser till svenska rederier beräknas bli lägre 1961 än de var 1960.

Även importen av nya fartyg kan beräknas komma att minska. Sammanlagt

får investeringarna i handelsflottan väntas minska med 110 miljoner

kronor från 1960 till 1961.

Statliga investeringar

Aktuella uppgifter från de statliga affärsverken om dessas investeringsplaner

för 1961 tyder på minskningar av framför allt investeringarna i maskiner

och apparater. Minskningen är något kraftigare än vad som förutsågs

i den preliminära investeringsprognosen, vilket till stor del synes sammanhänga

med de anvisningar om återhållsamhet med investeringar som nyligen

utfärdats. Minskningen, som väsentligen berör statens järnvägar och

—- som tidigare nämnts — vattenfallsverket, beräknas komma att uppgå till

ca 70 miljoner kronor i fasta priser räknat. De statliga investeringarna i

vägar kan beräknas minska med 100 miljoner kronor från 1960 till 1961.

Försvaret beräknas däremot öka såväl investeringarna i byggnader och anläggningar

som materielanskaffningen, vilket sammanhänger med att de årliga

ökningar, som förut planerats, av tekniska skäl kommit att försenas

men att denna eftersläpning nu håller på att tas igen. Även försvarets investeringar

har emellertid träffats av anvisningarna om begränsning av det

närmaste halvårets aktivitet.

Kommunerna

I tabell 4 redovisas resultaten av en undersökning rörande de kommunala

investeringarna 1960 och investeringsplanerna 1961, vilken statistiska centralbyrån

företagit i mars. Av tabellen framgår även de motsvarande uppgifter

som erhållits vid novemberundersökningen 1960. Uppgifterna för 1960

enligt de båda enkäterna visar sig stämma väl överens medan planerna för

1961 uppjusterats betydligt. Sedan de för 1960 erhållna uppgifterna uppjusterats

med 100 miljoner kronor för de formella betalningsförskjutningama

kring årsskiftet 1959/1960 skulle investeringsökningen från 1960 till 1961

enligt marsplanerna uppgå till 13 procent mot 6 procent enligt novemberplanerna.

Erfarenhetsmässigt har man kunnat konstatera en viss tendens till överskattning

i de plansiffror som erhålls under november. Detta gällde även för

s. 51 Kontrollera mot PDF

liih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 51

Tabell VII: 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsemas investeringsplaner

Tor 1961

N''y- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning

Miljoner kronor

Enligt uppgifter i

november 1960

Enligt uppgifter i

mars 1961

Beräknade

kostnader

1960

Planerade

utgifter

1961

Beräknade

kostnader

1960

Planerade

utgifter

1961

Primärkommuner och landsting:

Summa bruttoinvesteringar..............

2 034

2 263

2 045

2 378

Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt..

1814

2 016

1 836

2120

därav: Personalbostäder o. övriga bostäder

52

51

53

62

Affärsföretag ....................

421

460

421

468

Övriga förvaltningar..............

1341

1505

1362

1590

Maskiner, transportmedel, inventarier in. m.,

totalt................................

220

247

209

258

därav: Affärsföretag ....................

66

65

57

69

Övriga förvaltningar..............

154

182

152

189

Kommunala bolag och stiftelser:

Summa bruttoinvesteringar..............

877

952

867

1028

Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt..

854

917

844

994

därav: Bostäder ........................

777

852

764

921

Övriga förvaltningar..............

77

65

80

73

Maskiner, transportmedel, inventarier m. m.,

totalt................................

23

35

23

34

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala

investeringar för 1960 som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående,

dels emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till

jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innnefattar municipalsamhällenas och

de kyrkliga kommunernas investeringar. I tabell 5 ingår även utgifterna för reparationer och

underhåll.

1960 års investeringar trots den betydande uppjustering som skedde i de i

mars 1960 redovisade planerna. Den nu föreliggande uppjusteringen för

1961, som ej ler sig särskilt kraftig jämfört med den som den föregående

marsenkäten uppvisade för 1960, kan därför ej osannolikt innebära ett betydande

överskattningsmoment, något som också är rimligt med hänsyn

till att kommunernas åtgärder i anledning av utfärdade rekommendationer

om återhållsamhet med investeringar sannolikt endast ofullständigt hunnit

beaktas vid enkättillfället. Att en kraftig ökning av det kommunala bostadsbyggandet

ej är osannolikt bestyrks av de ovan anförda beräkningarna

över bostadsproduktionen under 1961. Kalkylerna över den tillståndsreglerade

byggnadsverksamheten under 1961 anger en ökning bl. a. inom gruppen

vägar, gator etc. medan för övriga tillståndsreglerade områden, som domineras

av kommunala investeringar, en snarast nedåtriktad tendens däremot

kunnat beräknas. De kommunala investeringarna har i prognosen antagits

öka med knappt 4 procent eller 150 miljoner kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell VII: 5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1960 till 1961

Miljoner kronor i 1960 års priser

1960

Förändring 196(

—19G1

Byggna- der och

anlägg- ningar

Övrigt

Summa

Byggna- der och

anlägg- ningar

Övrigt

Summa

Bostäder................................

4 378

4 378

+ 200

+[200

Jordbruk, skogsbruk och fiske ..........

581

575

1156

+ 15

4" 35

+ 50

Egentlig industri........................

1484

3152

4 636

+ 195

+ 305

+ 500

Kraft-, gas- och belysningsverk..........

933

339

1272

- 25

+ 20

— 5

Handel m. m. (endast byggnader)........

678

—

678

+ 100

_

+ 100

Samfärdsel..............................

938

3 316

4 254

- 10

- 175

- 185

Enskild: motorfordon..................

—

1735

1735

+ 90

+ 90

handelsflottan................

—

787

787

_

- no

- no

övrigt........................

45

117

162

—

- 60

- 60

Statlig................................

753

608

1361

- 15

-100

- 115

Kommunal ..........................

140

69

209

+ 5

+ 5

+ 10

Förvaltnings- och sociala ändamål ......

683

214

897

+ 20

+ 25

Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål ..

428

112

640

+ 20

+ 10

+ 30

Förvaltning och diverse ändamål......

255

102

357

— 15

+ 10

- 5

Skolor och kyrkor ......................

619

112

731

- 15

+ 15

Väg- och gatuarbeten m. m.............

1907

83

1990

- 30

+ 5

- 25

Militära investeringar....................

166

1497

1663

+ 50

+ 85

+ 135

Summa

12 367

£9 288

21655

+ 485

+ 310

4~

därav: enskilda........................

6437

6 326

[12 763

+ 415

4* 205

+ 620

statliga........................

2 507

2 562

5 069

- 55

+ 75

+ 20

kommunala....................

3 423

400

t''3 823

+ 125

+ 30

+ 155

Investering i lagerökning

Vid sidan av de fasta investeringarna, som behandlats härovan, spelar

också lagerinvesteringarna en väsentlig roll. Under 1960 investerades ett

ovanligt stort belopp i nya varulager inom det svenska näringslivet. Lagerökningen

uppgick nämligen enligt den nu föreliggande statistiken (se kap.

II) till närmare 1 400 miljoner kronor. I den preliminära nationalbudgeten

hade siffran uppskattats till endast 500 miljoner, detta väsentligen på grundval

av de förhandsuppskattningar om utvecklingen av sina lager fram till

årsskiftet som företagen lämnat i samband med investeringsenkäten i oktober

m. m.

I samband med produktionens fortsatta stegring får man förutsätta att

behovet av lagerhållning på olika stadier av produktion och distribution

fortsätter att stiga. Under de senaste tio åren har lagerökningen uppgått till

över 30 procent av bruttonationalproduktens samtidiga ökning. Om denna

proportion tillämpas på 1961, då produktionen antas stiga med 2 600 miljoner

kronor, skulle en »normal» lagerökning bli cirka 800 miljoner kronor.

På vissa områden får man emellertid räkna med en (relativ) nedskärning

av lagren — särskilt inom verkstadsindustrin ansågs råvarulagren vid

årets ingång vara något för stora — men på andra håll, nämligen inom skogsindustrierna,

där ingångslagren i år delvis låg i underkant, torde en medve
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bill. C: Reviderad nationalbudget för ur 1961

53

ten lagerökningspolitilc tillsvidare komma att drivas för att undvika produktionsbegränsning

i samband med exportdämpningen. Den förstnämnda

faktorn — en minskning av lagerökningsbehovet inom verkstadsindustrin —

torde överväga, vilket utan möjlighet till kvantitativ beräkning mera symboliskt

markeras med att den eftersträvade lagerökningen antas vara 100

miljoner mindre än som enligt ovan skulle kunna anses som »normalt». De

700 miljoner i lagerökning, som man på så sätt kommer till, är dock mera än

som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten; dels har beräkningen

av det »normala» lagerökningsbehovet reviderats med ledning av de senaste

statistiska uppgifterna, dels har den internationella konjunkturbedömningen

och råvaruprisutvecklingen svängt om uppåt på ett sådant sätt att företagens

lagerefterfrågan inte längre kan väntas bli tillbakahållen av farhågor för en

snar konjunkturförsvagning. Att den stora ökningen 1960 inte antas leda

till en onormalt liten ökning eller rentav minskning under 1961 baseras dessutom

på att den själv delvis utgjorde en reaktion på en direkt lagerminskning

under 1959: sammantaget för de två åren 1959 och 1960 var lagerökningen

i förhållande till produktionsökningen något mindre än normalt för

1950-talet. I den mån lagerökningen på en del håll eventuellt föranletts av

de nya lagervärderingsreglerna skulle man snarast kunna vänta en viss

fortsatt strävan i samma riktning, i varje fall inte någon tendens till direkt

rekyl på 1960 års ökning, trots dennas storlek.

En eftersträvad lagerökning på här antagna 700 miljoner kronor innebär

tydligen en minskning av denna post i den totala kalkylen över efterfrågeläget

i landet, uppgående till (1 400 •— 700 =) 700 miljoner kronor. Detta

är alltså den minuspost, som skall införas i försörjningsbalansen för 1961.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Staten

Jämfört med de beräkningar över budgetutfallet 1960 som gjordes i den

preliminära nationalbudgeten för 1961 utvisar de kalkyler som nu föreligger

en avsevärd minskning av budgetunderskottet. Detta beräknas 1960 ha

uppgått till knappt 1 000 miljoner kronor, mindre än hälften av underskottet

1959. Orsakerna till revideringen av de beräkningar för 1960 som gjordes

i den preliminära nationalbudgeten ligger delvis på inkomstsidan men

framför allt dock på utgiftssidan. Inkomsterna 1960 visade sig således bli

nära 100 miljoner kronor högre än vad de i december 1960 uppskattades till,

medan utgifterna blev nära 400 miljoner kronor mindre. Detta belyser storleksordningen

av de felmarginaler som kan åvila preliminära beräkningar

av budgetutfallet helårsvis från bruttosidan, dvs. enligt principen inkomster

minus utgifter där varje utgiftsslag (investeringar, konsumtion etc.) måste

uppskattas för sig. En felbedömning av ett kalenderårs totala utgifter på

400 miljoner kronor ger kraftigt utslag på budgetsaldot men motsvarar i

själva verket endast en dryg veckas genomsnittliga utbetalningar. För inkomstsidan

föreligger dock data med mindre eftersläpning än vad gäller

utgifterna, varför här bedömningar ej måste litas till i samma utsträckning.

Uppskattningar om budgetsaldot baserade på riksgäldskontorets saldouppgifter,

vilka föreligger månadsvis, ger dock vanligen bättre resultat än ovan

nämnda beräkningar från bruttosidan, och bedömningar på basis av denna

statistik pekade mot ett budgetunderskott av storleksordningen 1 100 miljoner

kronor för 1960. Detta ligger ju betydligt närmare underskottet för

1960 baserat på riksräkenskapsverkets beräkningar, sådant det nu redovisas

i tabell 1. Försök görs nu att få fram snabbare statistik över statsutgifterna

med dessa realekonomiskt grupperade. Anmärkas bör dock att de officiella

budgetutfallssiffror som framräknas av riksräkenskapsverket sällan

eller aldrig överensstämmer exakt med de saldouppgifter som publiceras

av riksgäldskontoret, detta beroende bl. a. på att själva registreringen är

knuten till olika ställen i den statsfinansiella mekanismen, samt på att

olika principer tillämpas för utgifternas tidslokalisering. Riksgäldskontorets

saldo har per budgetår avvikit från riksräkenskapsverkets utfallssiffror

för statsbudgeten med inemot 200 miljoner kronor, över längre perioder

jämnar emellertid skillnaderna ut sig — således var för budgetåren

1953/54—1959/60 riksräkenskapsverkets totala statsbudgetunderskott endast

42 miljoner kronor (0,5 procent) större än riksgäldskontorets.

Budgetunderskottet kalenderåret 1961 beräknas bli nära 800 miljoner

kronor mindre än 1960. Detta är resultatet av eu beräknad inkomstökning

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1.%'' 1

55

Tabell VIII: 1. Statens ekonomiska verksamhet 1959—1962

Miljoner kronor

Kalenderår

Budgetår

1959

1960

1961

1959/60

1960/61

1961/62

utfall

utfall

prel. ber.

utfall

prel. ber.

enl. kompl.- prop.

A. Inlcomster................

12847

14 745

16850

13 657

16388

17 086

därav: dir. skatter ......

6 422

6 790

8 250

6 468

7 842

8 215

indir. skatter ....

5 452

6 812

7 400

6063

7 361

7 612

B. Överföringsutgifter ......

7 262

7 849

8 527

7 451

8 291

8 688

C. Konsumtion ............

3 286

3 642

4 030

3 438

3 884

4 260

D. Bruttoinvestering........

3181

3 430

3 242

3 310

3141

3 454

E. Diverse..................

72

- 161

—

—

—

—

F. Summa B till E ........

13 801

14 760

15 799

14199

15 316

16402

G. Finansiellt sparande (A—F)

— 954

— 15

+ 1 051

— 542

+ 1 072

+ 684

H. Utlåning ................

1072

959

1253

1090

1300

1146

I. Totala utgifter............

14 873

15 719

17 052

15 289

16 616

17 548

J. Totalsaldo (A — I)........

- 2 026

- 974

- 202

-1632

- 228

- 462

på 2 100 miljoner kronor och en total utgiftsökning på drygt 1 300 miljoner

kronor.

Under treårsperioden 1959—1961 kan vissa intressanta förändringar i inkomstsidans

struktur konstateras respektive förutses. Sålunda var mellan

1959 och 1960 de indirekta skatternas tillväxt speciellt markerad, medan

mellan 1960 och 1961 de direkta skatterna åter beräknas komma att växa

kraftigt och nästan återställa den relativa fördelning mellan direkta och

indirekta skatter som rådde 1959. Orsaken till denna utveckling ligger för

1960 års del i de åtgärder som vidtogs — den allmänna varuskatten infördes

och vissa lättnader i den direkta beskattningen företogs. 1961 års beräknade

kraftiga absoluta och relativa tillväxt av de direkta skatterna ligger

däremot främst på automatikplanet — inkomstunderlaget beräknas stiga

kraftigt och höja avkastningen av de direkta skatterna. Om inga åtgärder

vidtas ger vid nuvarande skattestruktur en viss nationalproduktökning

normalt större absolut och relativ ökning i inkomsterna från de direkta

skatterna än från de indirekta.

De statliga bruttoinvesteringar som finansieras via budgeten (se kap. VII

för mer fullständig redovisning av statens investeringsverksamhet) beräknas

realt ha ökat med ca 11/2 procent mellan 1959 och 1960. Denna obetydliga

ökning får i övervägande grad ses som resultat av statens strävan

att under den utpräglade högkonjunktur som successivt utvecklade sig under

1959 och 1960 direkt bidra till den samhällsekonomiska balansens upprätthållande.

Under 1961 beräknas de statliga bruttoinvesteringarnas volym

komma att minska med bortåt 7 procent. (Se dock texten i anslutning

till tabell 2.) Förutom den allmänna statliga restriktiviteten på investerings
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 är 1961

sidan i nuvarande liögkonjunkturläge inverkar liär de speciella begränsningar

av byggnads- och anläggningsverksamheten samt de anvisningar om

uppskov med leveranser till staten som Kungl. Maj:t beslutat om. Totalt

torde härigenom något femtiotal miljoner kronor i investeringsefterfrågan

komma att flyttas från sommar- till vinterhalvåret.

De statliga konsumtionsutgifterna, vilka till ca 70 procent består av löner,

beräknades i den preliminära nationalbudgeten ha ökat volymmässigt

med ca 4 procent 1960, och den statliga konsumtionsefterfrågan 1961 förutsågs

komma att öka med omkring 5 procent. Inga nya data som kan ge

skäl att frångå denna uppskattning har framkommit.

De statliga transfereringsutgifterna, som är av en mer indirekt sysselsättningsskapande

natur än investerings- och konsumtionsutgifterna, har ett

realekonomiskt intresse i den mån de påverkar de mottagande ekonomiska

subjektens (hushållens, företagens, kommunernas, etc.) reala dispositioner

— deras konsumtion eller investeringar. Dessa utgifter ingår därför

bland de faktorer som påverkat dessa subjekts planer för 1961, så som de

redovisas i kapitlen VI och VII.

Mellan 1959 och 1960 beräknas statens finansiella sparande (inkomster

minus utgifter utom utlåning) ha ökat med närmare 950 miljoner kronor,

och mellan 1960 och 1961 kalkyleras med en ytterligare uppgång på ca 1 000

miljoner i detta finansiella sparande. Förändringarna i dessa tal kan ses

som grova indikatorer på finanspolitikens (inkl. automatiken) restriktiva

respektive expansiva effekt — en uppgång tolkas alltså såsom innebärande en

restriktiv effekt och en nedgång som en expansiv effekt. Under 1960 var

således budgetpolitiken ganska kraftigt restriktiv, och 1961 beräknas den

komma att verka ytterligare i samma riktning. -—- I ovanstående har statens

utlåningsverksamhet (bostadskrediter, aktieteckning in. in.) ej medtagits;

effekterna av statens lånetransaktioner hör närmast hemma i kreditmarknadsavsnittct.

I tabell 2 har försök gjorts till en grov kartläggning av i vilken utsträckning

förändringarna i de för allmänheten inkomstbildande och inkomst»dödande»

posterna i statsbudgeten är resultat av budgetpolitiska åtgärder

respektive är resultat av den allmänna inkomstökningen i samhället, dvs.

% ad som här kallas automatik. Alla förändringar i statsutgifter har summariskt

räknats som åtgärder, medan för inkomsternas del grunderna för en

uppdelning på automatik och åtgärder varit i princip lättare åtkomliga (se

anmärkning till tabellen). Som syns av tabellen motsvarar 1960 års restriktiva

budgeteffekt (939 milj. kr.) i stort sett den inkomstdödande verkan av

automatiken, medan 1961 års (beräknade) restriktiva effekt (1 066 milj.

kr.) är ett nettoresultat av en restriktiv automatikeffekt, som är siffermässigt

nästan dubbelt så stor som den beräknade expansiva effekten av de

budgetpolitiska åtgärderna. De inbyggda samhällsekonomiska stabilisatorer

som budgeten inkluderar spelar således (resp. beräknas således spela)

en mycket stor roll i det nuvarande konjunkturförloppet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

57

Tabell VIII: 2. Statsbudgetens effekter på inkomstutvecklingen 1960 och 1961

Plus eller minus på allmänhetens inkomster. Miljoner kronor

1960

1961

Automatik

»Åtgärder»

Automatik

»Åtgärder»

Utgifter......................

+ 959

_

+ 1039

Inkomster....................

- 1023

-875

- 2 355

+ 250

Summa

-1023

+ 84

-2 355

+ 1289

Nettosumma

-939

-1066

Anm. Samtliga utgiftsförändringar (resp. beräknade utgiftsförändringar) har räknats som åtgärder.

Som åtgärder på inkomstsidan ingår 1960 intäkterna från den allmänna varuskatten, det

beräknade skattebortfallet till följd av de i samband med varuskattens införande sänkta skatteskalorna

för fysiska personer samt en mindre skatteinkomstökande effekt av de skärpta bestämmelserna

för varulagervärdering. Som åtgärder 1961 på inkomstsidan ingår, förutom ett beräknat

bortfall av fyllnadsbetalningar 1961 till följd av företagens (skattefria) investeringsfondavsättningar

1960, ett mindre skattebortfall på grund av familjebeskattningsreformen. Skillnaden mellan totala

inkomstökningen vart och ett av de båda åren och nettot av samtliga åtgärder på inkomstsidan

under respektive år har räknats som automatik.

Eftersom de belopp företagen 1960 avsatte till investeringsfonder och inbetalade till riksbanken

ej ingår i statsbudgeten, redovisas den inkomstdödande effekten av dessa inbetalningar ej här. De

har räknats som kreditmarknadstransaktioner och redovisas i kreditmarknadskapitlet som ökning

i allmänhetens långa placeringar.

Nettosumman för 1960 är lika med förändringen i statens finansiella sparande mellan 1959 och

1960 med ombytt förtecken och nettosumman 1961 är lika med det finansiella sparandets beräknade

förändring mellan 1960 och 1961 med ombytt förtecken.

Tabell 3 syftar till att något bättre än tabell 1 ge uttryck för finanspolitikens

effekter i några avseenden. Tanken är att på ett visserligen schematiskt

sätt få till stånd en bättre tidslokalisering av några av budgetens viktigare

poster. De justeringar som vidtagits — jämfört med kalenderårssiffrorna

i tabell 1 — är följande: 1) Preliminärskatteuppbörden av inkomstskatt

och allmän varuskatt under januari har för samtliga år flyttats tillbaka

till omedelbart föregående år. Detta bör ge en bättre bild av under

vilken tidsperiod skatten påverkat den reala efterfrågan; januariuppbörden

ett år avser ju inkomster och aktiviteter under november—december året

före. 2) Investeringsutgifterna med undantag av utgifterna för väginvesteringarna

har fördelats jämnt över budgetåret vilket speglar den reala aktiviteten

bättre än rena betalningsdata enligt tabell 1, vilkas tidsfördelning

påverkas av det förhållandet att en stor del av kostnaderna för dessa aktiviteter

betalas under vårmånaderna. 3) Sparpremierna, 120 miloner kronor,

vilka bokförts som statsutgift hösten 1960, har flyttats över till 1961, eftersom

dessa pengar kunde lyftas av spararna först under detta år (och således

huvudsakligen först under innevarande år torde påverka konsumtionsutgifterna.

Jfr dock kap. VI). Någon enkel grund att på motsvarande sätt

omfördela övriga överföringsutgifter har ej stått att finna, varför dessa i

övrigt fått stå orörda från tabell 1. — Låneutgifternas variationer i tiden

är beroende huvudsakligen av det privata och kommunala bostadsbyggandets

växlande omfattning. Härför redogörs i kapitel VII på ett fullständigare

5 Bihang till riksdagens protokoll 1961. t samt. Nr 150. Bihang C

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell VIII: 3. Statens inkomster och utgifter 1959—1961 med vissa korrektioner

Miljoner kronor

1959

1960

1961 prel. ber.

.4. Inkomster..................................

12 985

15390

16 775

Utgifter:

B. Överföringsutgifter ........................

7 262

7 729

8 647

G. Konsumtion ...............................

3 286

3 642

4 030

D. Bruttoinvesteringar ........................

3 240

3 254

3 281

E. Diverse....................................

72

- 161

—

F. Summa B till E............................

13 860

14 464

15 958

G. Saldo (A—F)..............................

- 875

+ 926

+ 817

H. Utlåning..................................

1072

959

1253

sätt än vad här är möjligt, varför den statliga utlåningsverksamheten (som

ju domineras av bostadskrediterna) i tabell 3 redovisas med oförändrade

belopp från tabell 1, och ingår endast helt formellt i tabell 3 för att göra redovisningen

av budgetens utgiftssida komplett.

Enligt denna beräkningsmetod blir skillnaden mellan saldot (G) för 1960

och för 1959 -f- 1 800 miljoner kronor. Skillnaden mellan statens finansiella

sparande 1960 och 1959 var enligt tabell 1 ca 950 miljoner kronor. Den beräkningsmetod

som används i tabell 3 ger således en bild av en betydligt

mer restriktiv effekt på samhällsekonomin 1960, härrörande från budgetpolitiken,

än den metod som tillämpas i tabell 1. För 1961 gäller motsatsen.

Således nedgår saldot (G) i tabell 3 med omkring 100 miljoner mellan 1960

och 1961, implicerande en något minskat restriktiv statsbudgeteffekt under

innevarande år, medan det finansiella sparandet enligt tabell 1 skulle

öka med över 1 000 miljoner kronor, vilket alltså närmast skulle indicera

motsatsen: en ytterligare åtstramande budgeteffekt på efterfrågan under

1961. Det finns skäl att anse beräkningen enligt tabell 3 vara den bättre

indikatorn på budgetens effekter, varför man sammanfattningsvis kan säga

att medan budgeten 1960 verkade kraftigt restriktivt, synes 1961 års budget

i stort sett endast komma att bibehålla den grad av restriktivitet som uppnåddes

1960.

Investeringssiffrorna i tabell 3 torde ge en bättre bild än motsvarande i

tabell 1 av den statliga aktiviteten på investeringsområdet (i motsats till

investeringsbetalningarnas omfattning — siffrorna i tabell 1 är ju principiellt

betalningsstatistik). Sålunda tyder tabell 3 på en volymmässig uppgång

i de budgetfinansierade investeringarna på nära 2 procent mellan 1959

och 1960, medan motsvarande siffra mellan 1960 och 1961 skulle bli en volymmässig

nedgång med 2 å 3 procent. (Motsvarande siffror enligt tabell 1

är -f- 1 1/2 resp. — 7 procent.)

Statsbudgetens likviditetseffekter samt de finansiella effekterna (med åtföljande

reala verkningar) av budgetens utfall samt av de statliga lånetransaktionerna

belyses nedan i avsnittet om kreditmarknaden.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

59

2. Kommunerna

Enligt den preliminära nationalbudgeten för 1961 skulle de borgerliga

kommunernas och landstingens (exkl. affärsverk och bolag) sammanlagda

budgetunderskott, vilket, efter korrigeringar för tillfälliga betalningsförskjutningar

kring årsskiftet 1959/1960, ökade från ca 280 miljoner till omkring

330 miljoner mellan 1959 och 1960, komma att öka ytterligare till

drygt 500 miljoner kronor 1961. Kommunerna skulle alltså komma att bidra

till det efterfrågeöverskott som beräknas uppkomma innevarande år. Vårens

investeringsenkät synes tyda på en ytterligare ökad kommunal investeringsvilja;

mot denna får man dock ställa effekterna av den frivilliga investeringsbegränsningen.

I stort sett torde man kunna räkna med att det

totala planerade kommunala budgetunderskottet på 500 miljoner kronor enligt

den tidigare beräkningen kvarstår. I vilken omfattning den kommande

utgiftsökningen verkligen kommer att kunna genomföras och materialisera

sig på varu- och arbetskraftsmarknaderna kommer framför allt att bero på

kommunernas lånemöjligheter under 1961. Under 1960 försköts den kommunala

lånestrukturen inom ramen för en totalt ökad kommunal upplåning

i riktning mot ökad långfristig och minskad kortfristig skuldsättning,

bakom vilken utveckling låg bl. a. såväl den allmänt vidgade långa

marknaden som den ökade restriktiviteten på marknaden för korta krediter

(i huvudsak = bankkreditmarknaden). Möjliga utvecklingstendenser på

kreditmarknaden under 1961 antyds nedan i kreditmarknadsavsnittet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

IX. Kreditmarknaden

I de föregående kapitlen har den realekonomiska utvecklingen bedömts

med ledning av de indikatorer som på varje område står till förfogande. Bedömningsmetoderna

innebär i princip även ett hänsynstagande till den inverkan

på investeringarna, som utövas av kreditmarknadsutvecklingen, eller

rättare: i den mån kreditmarknadsläget påverkar investeringsplanerna

måste detta vid denna tidpunkt på året redan i stort sett framträda i de

övriga indikatorerna; framför allt de investeringar som man uppger sig planera

för återstoden av året torde vid denna tid kunna antas i stort sett ha

sin finansiering säkerställd. Det är emellertid inte fördenskull betydelselöst

att också studera kreditmarknadssidan och att försöka utläsa vilken roll

denna kan ha haft och längre fram få för den realekonomiska utvecklingen.

Helt allmänt torde man kunna säga, att den genomförda likviditetssänkningen

inom banksystemet och näringslivet -— även om den inte hindrat

en alltjämt pågående expansion — medverkar till att förebygga en mera

utpräglat inflatorisk utveckling.

Inledningsvis ges en översikt av kreditmarknadsutvecklingen under det

gångna året, för vilken en preliminär utfallsberäkning nu föreligger.

Det kanske mest intressanta draget hos den reviderade kreditmarknadsöversikten

för 1960 (tab. 1) jämfört med den översikt för 1960 som publicerades

i den preliminära nationalbudgeten är att det totala finansieringsbidraget

från marknaden utanför kreditinstituten har visat sig vara ännu

större än vad som där beräknades (1 800 i stället för 1 500 miljoner kronor).

I »marknaden» ingår, förutom vissa fonders och kassors placeringar, allmänhetens

nettoköp av obligationer, förlagsbevis och aktier (se anm. under tabellen).

Det är då att notera att marknaden redan då bedömdes få en markant

ökad omfattning jämfört med 1959, till stor del beroende på tillkomsten av

allmänna pensionsfonden. Det är marknadens bidrag till framför allt näringslivets

finansiering som ökat kraftigt jämfört med uppskattningen i december

1960. Näringslivets aktie- och obligationsfinansiering tog mot slutet

av året kraftig fart. (I viss mån överraskande kan detta synas för aktiernas

del, enär ett uppskjutande till efter 1 januari 1961 med registrering och

betalning av emissionerna skulle ha givit de emitterande bolagen skattefördelar

i form av viss avdragsrätt för utdelning.) Affärsbankernas bidrag till

näringslivets finansiering blev i stället mindre än beräknat, så att totalt sett

upplåningen för näringslivet blev av praktiskt taget samma storlek som enligt

den preliminära nationalbudgeten. Detta senare gäller för övrigt totala

upplåningen för samtliga särredovisade sektorer. Det kan noteras att även

för kommunernas del den allmänna vidgningen av kreditmarknaden utanför

kreditinstituten kom att betyda mer än vad som räknades med i den

preliminära nationalbudgeten.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 196J

61

Tabell IX: 1. Kreditmarknadsöversikt för 1959 och 1960

Nettobelopp, miljoner kronor

''''X Låntagare

Kreditgivare

Staten

Kommuner

Bostäder

Närings-

livet

Summa

1959

Riksbanken ....................

400

—

—

—

400

Affärsbanker1 ..................

675

75

500

1 200

2 450

Övriga kreditinstitut1............

925

200

1500

575

3 200

Marknaden utanför kreditinstituten

- 75

75

75

125

200

Summa

1925

350

2 075

1900

6 250

1960 (prel.)

Riksbanken ....................

1200

—

—

—

1200

Affärsbanker1 ..................

-650

-50

300

850

450

Övriga kreditinstitut1............

-200

100

1500

450

1850

Marknaden utanför kreditinstituten

750

250

350

450

1800

Summa

1100

300

2150

1750

5 300

1 Om korrigering görs för effekterna av den tillfälliga medelsomflyttning mellan affärsbanker

och postgiro, uppgående till ca 600 miljoner kronor, som ägde rum kring årsskiftet 1959/60

erhålls ett affärsbanksbidrag till statens finansiering 1959 på 1 275 miljoner kronor och en total

affärsbankskreditgivning på 3 050 miljoner. Motsvarande siffror för övriga kreditinstitut

1959 blir ett statsfinansieringsbidrag på 325 miljoner och en total kreditgivning på 2 600 miljoner

kronor. För 1960 blir då på motsvarande sätt affärsbankernas finansieringsbidrag till

statssektorn — 1 250 miljoner och deras totala kreditgivning—150 miljoner, medan för övriga

kreditinstituts del finansieringsbidraget till staten blir 400 miljoner och deras totala finansieringsbidrag

2 450 miljoner kronor.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Riksbankens utlåning till andra än kreditinstitut består så gott som uteslutande av dess nettokreditgivning

till staten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp

av statspapper, reverslån till kommunerna (bankernas köp av kommunobligationer har uppskattats

till noll), bostadsbyggnadskrediter enligt Svenska Bankföreningens månadsstatistik samt

beräknade köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost, som avser

alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationen och

försäkringsbolagen. Deras kreditgivning till staten, kommunerna,''bostadssektorn och näringslivet

innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för marknaden utanför kreditinstituten ingår vissa fonders och kassors kreditgivning

samt dessutom kapitalanskaffningen från andra än kreditinstituten, fondema och kassorna

genom emission av obligationer, förlagsbevis och aktier (för staten även andra finansobjekt

såsom skattkammarväxlar och statsskuldförbindelser). Fonderna och kassorna utgörs av

allmänna pensionsfonden, de av riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen förvaltade fonderna,

allmänna sjukkassor och Sveriges Kommunalanställdas Pensionskassa.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden;

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan de reala sektorerna ingår sålunda

inte.

Uppgifterna för 1959 har avrundats till jämna 25-tal och uppgifterna för 1960, som är preliminära,

till jämna 50-tal miljoner kronor.

Som framgår av tabell 1, speciellt om denna korrigeras med hänsyn till vad

som påpekas i noten till denna, var det affärsbankernas finansieringsbidrag

som kom att krympa kraftigt under 1960 såväl för de prioriterade som för de

oprioriterade sektorernas del. Det stora statliga utgiftsöverskottet 1959, i huvudsak

kortfristigt finansierat, var ägnat att stimulera bankernas utlåning

till allmänheten. Under 1960 krympte budgetunderskottet kraftigt både på

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell IX: 2. Relativ fördelning av vissa finanstillgångar hos allmänheten 1951—1960

A. Fördelningen av förändringarna, procent

År

Nettoköp

av aktier

Nettoköp

av obliga- tioner,

svenska

Nettoavsätt- ningar på in- vesterings- konton i riks- banken

Ökning av

tillgodo- havanden på

inlånings- räkningar

ökning av

sedelinne- havet

Summa

Summa

milj. kr.

1951

3

0

0

80

17

100

3 200

1952

13

5

0

51

31

100

1500

1953

6

1

0

83

10

100

2 550

1954

6

28

0

55

11

100

[2 200

1955

11

17

0

43

12

100

1650

1956

10

1

3

75

12

100

2 300

1957

4

1

3

84

8

100

2 950

1958

2

1

3

88

6

100

3 350

1959

2

1

71

93

3

100

5 350

1960

10

32

34

10

14

100

2 500

B. Fördelningen av innehavet, procent

31/12

år

Innehav av

obligationer

Investerings- fonder i

riksbanken

Tillgodoha- vanden på

inlånings- räkningar

Innehav

av sedlar

Summa

Summa

milj. kr.

1950

14

0

73

13

100

26 550

1951

13

0

74

13

100

29 650

1952

12

0

74

14

100

30 950

1953

11

0

75

14

100

33 350

1954

12

0

74

14

100

35 400

1955

13

0

73

14

100

36 900

1956

12

0

74

14

100

39 000

1957

12

0

75

13

100

41 800

1958

11

0

76

13

100

45100

1959

10

0

78

12

100

50 350

1960

11

2

75

12

100

52 600

Anm. Till allmänheten räknas här sektorn utanför staten, kommuner, banker, försäkringsbolag

och följande fonder och kassor: allmänna pensionsfonden, de av riksförsäkringsanstalten

och pensionsstyrelsen förvaltade fonderna, allmänna sjukkassor och Sveriges Kommunalanställdas

Pensionskassa. Både företag och hushåll förs sålunda till allmänheten liksom även andra

fonder, kassor, institutioner m. m. än de ovan angivna. Uppgifter om totalinnehavet (stocken)

av aktier saknas.

grund av budgetpolitiska åtgärder och det ökade inkomsttillflöde som följde

med ett starkt expanderande inkomstunderlag. Det minskade statsbudgetunderskottet

1960 samt de upplåningsformer som begagnades detta år (långa

obligationslån till relativt hög ränta) innebar minskad banklikviditet och

minskade möjligheter för bankerna att öka sin utlåning. Dessutom skärptes

såväl affärsbankernas likviditetskvoter som övriga instituts placeringsregler.

I det läge med en som »hög» betraktad räntenivå som uppstod ökades allmänt

marknadens intresse för långa placeringar, och riksbanken släppte

också fram ett ökat antal oprioriterade låntagare på obligationsmarknaden.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

63

Tabell IXs 3. Förändring av allmänhetens likvida tillgångar 1957—1960

Miljoner kronor

År

Förändring av

penningmäng- den hos all- mänheten

Förändring av

allmänhetens

långa place- ringar

Summa föränd- ring i allmän- hetens likvida

tillgångar

Penningmängd

vid slutet av

resp. år i

procent av BNP

Penningmängd,

obligations- stock och tillgo- dohavanden på

investerings- konton vid slu- tet av resp. år i

procent av BNP

1957

+ 2 700

+ 250

+ 2 950

64

73

1958

+ 3150

+ 200

+ 3350

67

76

1959

+ 5150

+ 200

+ 5 350

71

80

1960

+ 600

+ 1900

+ 2 500

67

77

Anm. Allmänheten är här definierad på samma sätt som i tabell 2 och inkluderar sålunda

bl. a. företagen. Penningmängden utgörs av allmänhetens innehav av sedlar samt tillgodohavanden

på samtliga inlåningsräkningar i banker. Med långa placeringar avses placeringar i

aktier, obligationer och investeringskonton i riksbanken. Då stockuppgifter för aktier saknas

ingår dessa ej i beräkningarna för sista kolumnen.

ATP-fondernas tillkomst betydde även en hel del för stärkandet av utbudet

på långfristig kredit.

Den vidgade kapitalmarknadens betydelse för allmänhetens innehav av

olika finanstillgångar illustreras i tabell 2. Denna innehåller relativa fördelningar

av både olika finanstillgångars tillväxt och deras storlek. Med allmänheten

avses här sektorn utanför staten, kommunerna, riksbanken, kreditinstituten

och vissa fonder och kassor, bl. a. ATP-fonderna (se anm. under tabellen).

Allmänheten är sålunda ett snävare begrepp än marknaden.

Som framgår av deltabell A innebar utvecklingen under 1960, sådan den

blev bl. a. på grund av det sätt varpå den ekonomiska politiken utformades,

väsentliga skiljaktigheter från framför allt de omedelbart föregående årens

placeringsmönster. Andelen långa placeringar (aktier, obligationer och investeringskonton)

av de årliga totala finansplaceringarna ökades synnerligen

kraftigt med motsvarande relativa nedgång för de mer likvida tillgångarna.

Intressant att notera är att det enda år då andelen nettoköp av obligationer

tillnärmelsevis når upp till 1960 års storleksordning är 1954, ett år då i likhet

med vad som hände under 1960 den långa räntan justerades upp till en

nivå som allmänt betraktades som »hög».

Trots den kraftiga ökningen av obligationsplaceringarna under 1960 har

ej allmänhetens obligationsinnehav i procent av de finansiella tillgångarna

(deltabell B) kommit upp i nivå med andelen under det tidiga 50-talet. Utvecklingen

under 1960 innebar således bara ett brytande av och en viss återgång

från en utveckling som innebar en minskning i obligationernas andel

under senare hälften av 50-talet.

Likviditetsutvecklingen under senare år belyses ytterligare av tabell 3, i

vilken särredovisas dels de likvida tillgångar som är betalningsmedel och nära

substitut för dessa, dels likvida tillgångar av mer långfristig natur. Här framstår

åter den markanta skillnaden mellan likviditetsutvecklingen 1959 och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

1960: under 1960 var ökningen av vad som rubriceras som penningmängden

endast en tiondel av 1959 års ökning, medan ökningen i långa fordringar

1960 var flerfaldigt större än 1959. Totalt var de likvida tillgångarnas ökning

1960 mindre än hälften av ökningen 1959. Om de likvida tillgångarna

under en följd av år sätts i relation till bruttonationalprodukten i löpande

priser erhålls en bild av utvecklingen av vad man kan kalla »den reala likviditeten».

Således kan konstateras att denna reala likviditet, som nådde ett

toppläge 1959, under 1960 återigen gick ned till omkring 1958 års nivå. Som

framgår av tabellen gäller detta vare sig man sätter penningmängden i traditionell

mening i relation till bruttonationalprodukten, eller man i tälj aren

även inkluderar obligationsinnehav och tillgodohavanden på investeringskonton

i riksbanken. Ännu synes man dock ej vara nere på någon speciellt

låg likviditetsnivå.

I den preliminära nationalbudgeten för 1961 gjordes i sifferexemplets

lorm en skiss över en möjlig utveckling på kreditmarknaden innevarande

år. Tillvägagångssättet var i princip att med stöd av olika förhandsberäknade

data uppskatta olika sektorers kreditbehov; samtidigt kalkylerades finansieringsbidragen

från marknaden och kreditinstituten utom affärsbankerna.

Som restpost framkom då det finansieringsbelopp som affärsbankerna

skulle få bidra med om utbud och efterfrågan skulle väga jämnt. Motsvarande

tablå med något ändrat sifferinnehåll publiceras här som tabell 4.

Ändringarna betingas delvis av att siffrorna i tablån nu avkortats till närmaste

fjärdedels miljard kronor i stället för till närmaste halva miljard, vilket

var fallet i den preliminära nationalbudgeten, delvis av att nya data nu

framkommit. Det statliga totalbudgetunderskottet för 1961 uppskattas i kapitel

VIII (tabell VIII: 1) till drygt 200 miljoner kronor, vilket utgör statens

lånebehov innevarande år. Det upptas i tabell 4 till avrundat 250 miljoner.

(I den preliminära nationalbudgeten redovisades ett beräknat statligt kreditbehov

på 1 000 miljoner.) Kommunernas sammanlagda budgetunderskott

1961 beräknades i den preliminära nationalbudgeten till ca 500 miljoner

kronor (kap. VII, tabell 2), och i den preliminära nationalbudgetens kreditmarknadskalkyl

för 1961 upptogs detta som utgörande kommunernas kreditefterfrågan

innevarande år. Enligt statistiska centralbyråns i mars 1961

företagna investeringsenkät bland kommunerna skulle de kommunala myndigheternas

investeringsplaner för 1961 ha uppjusterats ca 100 miljoner

kronor. Som framhålls i kapitel VII får man emellertid räkna med att siffrorna

innebär en viss överskattning, vartill kommer att den frivilliga investeringsbegränsningsaktionen

för sommaren 1961 kan medföra att vissa

projekt som planerats för 1961 i själva verket uppskjuts till 1962. Kommunernas

kreditefterfrågan redovisas därför med oförändrat 500 miljoner kronor

i tabell 4. Enligt kapitel VII (tabell VII: 5) beräknas bostadsinvesteringarna

1961 i fasta priser nu öka med 200 miljoner mot 50 miljoner enligt

den preliminära nationalbudgeten. Om man antar att byggnadskostnaderna

1961 kommer att ligga 2 å 3 procent över 1960 års nivå motsvarar

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 65

ovan nämnda uppgång på 200 miljoner i fasta priser en uppgång i löpande

priser på ca 300 miljoner. Denna ökning kan anses medföra ett i ungefär

motsvarande mån ökat kreditbehov 1961 jämfört med 1960, och eftersom

bostadssektorn 1960 erhöll totalt 2 150 miljoner kronor från kreditmarknaden

(tabell 1) skulle motsvarande kreditbehov i år komma att uppgå till

närmare 2 500 miljoner kronor. Denna siffra har sålunda införts på kreditefterfrågan

i tabell 4.

Vid beräkningen av det yttre finansieringsbehovet för ovannämnda tre

sektorer har man i många avseenden relativt goda utgångspunkter för en

bedömning. För den fjärde sektorns — näringslivets — del, saknas på alltför

många punkter säkra grunder för antagandena, varför kalkylen här får anses

övergå till att bli ett rent räkneexempel utan större anspråk på realism. 1

tabellen har införts siffran 1 750 miljoner eller samma kreditvolym som näringslivet

synes ha tagit i anspråk under föregående år. Detta antagande

kan, om man så vill, ges följande innebörd: det större kreditbehovet p. g. a.

ökningen av de fasta investeringarna uppvägs av nedgången i lagerinvesteringarna;

en minskning av möjligheterna att dra på banktillgodohavanden

i samma utsträckning som under 1960 uppvägs av ett bortfall av avsättningar

till investeringsfonder. (Skillnaden gentemot de 2 500 miljoner som

redovisades i den preliminära nationalbudgeten förklaras av det väsentligt

minskade finansieringsbehovet för lagerinvesteringar jämfört med 1960

som man nu räknar med.) Det understryks att felmarginalerna i de uppskattningar

som gjorts rörande kreditvolymen i utgångsläget 1960 är stora,

vilket följaktligen — oavsett räkneexemplets godtycklighet i övrigt -— även

gäller kreditbehovet under 1961. Det understryks dessutom än en gång, att

det här gäller en formell kalkyl, nämligen upplåningsbehovet på den reguljära

kreditmarknaden under just de här angivna förutsättningarna, innebärande

att formerna och källorna för 1961 års upplåning skulle anknyta till

1960 års mönster just på det angivna sättet. En helt annan fråga är i vad

mån en faktisk upplåning av denna storlek och form utgör en förutsättning

för att de investeringar, som därmed skulle finansieras, skall kunna komma

till stånd (se nedan sid. 67).

Totalt har ovan framräknats en beräknad kreditefterfrågan under 1961

på sammanlagt 5 000 miljoner kronor. Utbudssidan kalkyleras på följande

sätt: riksbanken antas stå för hela statens upplåningsbehov, ca 250 miljoner

kronor, övriga kreditinstitut beräknas komma att stå för 2 500 miljoner

(kalkylerat på basis av antaganden rörande medelstillströmningen till sparbanker,

försäkringsbolag etc. samt dessa instituts placeringsmönster) och

marknadens bidrag — höjt med 1/4 miljard från den preliminära nationalbudgeten

— beräknas till 1 250 miljoner. Innan affärsbankerna inkluderats

står således mot en kalkylerad kreditefterfrågan på 5 000 miljoner ett

utbud på 4 000 miljoner, dvs. 1 000 miljoner kronor mindre. Således måste

affärsbankerna »fylla i» med detta belopp om tabellen 4 skall gå jämnt ut

-dvs. om alla kalkylerade kreditbehov skall förutsättas bli tillfredsställda

på den reguljära kreditmarknaden.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell IX: 4. Kreditmarknaden 1961

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Utbud

250

Riksbanken ................

250

Kommuner ................

(500)

Affärsbankerna..............

(1000)

Bostäder....................

2 500

Övriga kreditinstitut ........

2 500

Näringslivet................

(1750)

Marknaden..................

1250

Summa

5 000

5 000

I tabellen har siffrorna för affärsbankernas kreditutbud och för kommunernas

och näringslivets kreditefterfrågan satts inom parentes för att markera

att dessa storheter är föremål för speciell statlig målsättning: affärsbankernas

utlåning skall ej bli lika stor som i kalkylen, och kommunernas

och näringslivets kreditutrymme och deras efterfrågan på varor och arbetskraft

för investeringsändamål skall därigenom om möjligt bringas att nedgå

— allt i syfte att bibehålla den samhällsekonomiska balansen.

Hur kan då banklikviditeten och därmed bankernas möjligheter att tillgodose

det resterande kreditbehov på en miljard kronor som framkom

ovan, komma att utvecklas? En del av de uppgifter, som är av betydelse för

bedömningen härav, kan någorlunda väl uppskattas. Statens utgiftsöverskott

för 1961 beräknas till närmare en kvarts miljard kronor. Likviditetspåspädningen

härrörande från detta utgiftsöverskott kan emellertid väntas

bli mer än väl neutraliserad genom ökning av allmänhetens behov av sedlar

i samband med den allmänna produktions- och inkomstökningen. Utvecklingen

av valutareserven väntas inte nämnvärt förändra bankernas innehav

av likvida tillgångar. Utgår man vidare ifrån, såsom ovan skett, att

staten inte lånar utanför riksbanken och affärsbankerna, skulle därmed

affärsbankernas innehav av likvida tillgångar vid slutet av 1961 snarast

komma att ligga något under innehavet vid slutet av 19601. Vid slutet av

1960 låg genomsnittet av affärsbankernas faktiska likviditetskvoter ej fullt

i nivå med riksbankens krav; för några banker redovisades överlikviditet

men för några en icke ringa underlikviditet. Varje försök från bankernas

sida att under 1961 svara för en långivning av tillnärmelsevis den storleksordning

som ovan kalkylerats från efterfrågesidan, skulle (med nyss beräknade

utveckling av de likvida tillgångarna) medföra ett kraftigt underskridande

av de rekommenderade likviditetskvoterna vid slutet av året. I ännu

högre grad skulle den rekommenderade likviditetsnivån underskridas tidigare

under året, då de likvida tillgångarna säsongmässigt minskar och utlåningen

säsongmässigt expanderar. Då dessutom även kassalikviditeten hos

bankerna kommer att vara synnerligen ansträngd under en stor del av året

1 Beslutet om att under sommaren erbjuda företagen möjligheter till ytterligare avsättningar till

investeringsfonder av 1960 års typ kommer, i den mån syftet med erbjudandet uppnås, att ytterligare

reducera bankernas likvida tillgångar. Detta beslut har fattats efter det att förevarande framställning

färdigställts.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961

67

och krediter i riksbanken därför torde bli erforderliga, är en fortsatt, kanske

ökat restriktiv utlåningspolitik från bankernas sida att vänta.

Såsom inledningsvis antyddes torde effekten av den här redovisade nedskruvningen

av likviditet och kreditmöjligheter avspeglas i de uppskattningar

av 1961 års investeringar som redovisats i tidigare kaptitel. Detta innebär

inte att kreditåtstramningen betraktas som verkningslös. En fortsatt lätt

kreditmarknad skulle ha kunnat leda till en mera explosiv utveckling än den

som nu pågår. Att å andra sidan den markerade omsvängningen på den reguljära

kreditmarknaden inte synes leda till en ännu starkare dämpning av

den ekonomiska aktiviteten torde bl. a. förklaras av att likviditeten hos allmänheten,

inklusive näringslivet, vid 1960 års slut fortfarande var visserligen

lägre än 1959, men lika hög som 1958 och påtagligt högre än 1957 (se

tabell 3 ovan). Det finns möjligheter för företagen att inbördes ge varandra

kredit, antingen genom vanliga handelskrediter eller genom rena lånetransaktioner.

Bankgarantier kan här spela en viktig roll som katalysator. Mellan

första halvåret 1959 och första halvåret 1960 expanderade kreditgivningen

mellan företagen betydligt, och en ytterligare expansion i år kan fortfarande

vara möjlig trots inbetalningarna på investeringskonton hösten

1960, vilka bl. a. avsåg att begränsa systemets elasticitet i detta avseende.

Den alltjämt stigande tendensen i fråga om årets investeringsplaner, som

framgår av vårens investeringsenkät, konjunkturbarometrarnas uppgifter

om orderingången i kapitalvaruindustrierna och statistiken över ansökningar

om igångsättningstillstånd, tyder på att företagen i varje fall ej ännu

skymtar några större svårigheter att finansiera sina tilltänkta investeringar,

trots restriktiviteten främst från bankernas sida.

Den reviderade nationalbudgeten, som utarbetats inom finansdepartementets

ekonomiska avdelning, bygger på material som erhållits från fackdepartement

och olika statliga verk och institutioner. Följande utomstående

författare har medverkat: förste forskningsassistent B. Pettersson och amanuens

B. Jonsson (kap. II) samt forskningssekreterare Gudrun Norstedt och

aktuarie Å. Tengblad (kap. VII). Kapitlet om utrikeshandeln bygger i stor

utsträckning på cn promemoria från kommerskollegium. Vidare har utredningsrådet

hörts. Dettas ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens

utformning och bedömningar.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabellförteckning

I. 1. Preliminär försörjningsbalans för 1961 .......................... 3

II. 1. Försörjningsbalans 1956—1960 ................................ 10

2. Bruttoinvesteringar 1956—1960 ................................ 12

3. Privat konsumtion 1955—1960 ................................ 13

4. Bytesbalansen 1956—1960 .................................... 15

5. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- och distributionsområden

1956—1960 .......................................... 16

III. 1. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1959—1960 .......... 22

2. Betalningsbalansen 1958—1961 .................................. 22

3. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1959—1961 .... 23

4. Guld- och valutareserven december 1958—mars 1961 .............. 23

IV. 1. Industriproduktionen 1958—februari 1961........................ 26

V. 1. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1956—1961 .................... 32

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1959—1961 .... 39

VII. 1. Räkneexempel för 1961 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet

(exkl. bostäder)...................... 44

2. Investeringsplaner inom industrin för 1961........................ 46

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins

investeringar 1955—1961........................................ 47

4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner

för 1961 .......................................... 51

5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1960 till 1961 .... 52

VIII. 1. Statens ekonomiska verksamhet 1959—1962 ...................... 55

2. Statsbudgetens effekter på inkomstutvecklingen 1960 och 1961...... 57

3. Statens inkomster och utgifter 1959—1961 med vissa korrektioner .. 58

IX. 1. Kreditmarknadsöversikt för 1959 och 1960 ........................ 61

2. Relativ fördelning av vissa finanstillgångar hos allmänheten 1951—1960 62

3. Förändring av allmänhetens likvida tillgångar 1957—1960 .......... 63

4. Kreditmarknaden 1961 66

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1961 69

Innehåll

I. Sammanfattande översikt ........................................ 1

II. Försörjningsbalansen 1960........................................ 9

1. Inhemska bruttoutgifter...................................... 11

2. Utrikeshandel och lagerutveckling.............................. 14

III. Utrikeshandeln ................................................ 18

1. Sveriges export och import 1960................................ 18

2. Bytesbalansen och valutareserven 1960 18

3. Sveriges export 1961 19

4. Sveriges import 1961 ........................................ 21

5. Bytesbalansen och valutareserven 1961.......................... 22

IV. Produktionen .................................................. 24

1. Den totala produktionen 1960 och 1961 ........................ 24

2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar................ 25

V. Arbetsmarknaden .............................................. 31

1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen ............ 31

2. Arbetsmarknadsläget ........................................ 31

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi .............................. 36

1. De disponibla inkomsterna.................................... 36

2. Konsumentpriserna.......................................... 38

3. Konsumtionsvolymen ........................................ 40

VII. Investeringarna ................................................ 42

1. Byggnadsverksamhet inom den den tillståndsreglerade sektorn (utom

bostäder) .................................................. 43

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden.................... 44

VIII. Den offentliga verksamheten ...................................... 54

1. Staten .................................................... 54

2. Kommunerna ................................ 59

IX. Kreditmarknaden .............................................. 60

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G10548

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG D

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1961/62

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Bih. D. Driftbudgeten 1961/62

1

Bihang D

DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1961/62

1 Bihang till riksdagens protokoll 19C>1. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 dr 1961

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..........................

14 965,7

+ 614,0

15 579,7

II. Uppbörd i statens verksamhet......

233,9

+ 1,0

234,9

III. Diverse inkomster ................

299,0

—

299,0

Säger

15 498,6

-f 615,0

16 113,6

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

402,0

- 2,0

400,0

II. Riksbanksfonden..................

50,0

—

50,0

III. Statens allmänna fastighetsfond____

25,0

—

25,0

IV. Försvarets fonder ................

36,9

- 0,2

36,7

V. Statens utlåningsfonder............

259,3

—

259,3

VI. Fonden för låneunderstöd..........

12,3

—

12,3

VII. Fonden för statens aktier..........

95,0

- 25,0

70,0

VIII. Statens pensionsfonder ............

74,8

—

74,8

IX. Diverse kapitalfonder..............

44,4

—

44,4

Säger

999,7

- 27,2

972,5

Summa inkomster å driftbudgeten

16 498,3

+ 587,8

17 086,1

Summa

16 498,3

+ 587,8

17 086,1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. D. Driftbudgeten 1961/62

3

budgetåret 1961/62

Utgifter

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna......

4,9

—

4,9

II. Justitiedepartementet..............

155,6

—

155,6

III. Utrikesdepartementet..............

103,0

+ 2,0

105,0

IV. Försvarsdepartementet ............

3 056,8

+ 5,5

3 062,3

V. Socialdepartementet ..............

4 722,2

+ 1,4

4 723,6

VI. Kommunikationsdepartementet ____

1 303,6

—

1 303,6

VII. Finansdepartementet ..............

762,2

—

762,2

VIII. Ecklesiastikdepartementet..........

2 135,7

+ 1,1

2 136,8

IX. Jordbruksdepartementet............

498,1

+ 9,5

507,6

X. Handelsdepartementet.............

312,7

+ 1,4

314,1

XI. Inrikesdepartementet..............

942,7

+ 6,0

948,7

XII. Civildepartementet ................

583,8

+ 19,8

603,6

XIII. Oförutsedda utgifter ..............

1,0

—

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

26,2

+ 1,7

27,9

Säger

14 608,5

+ 48,4

14 656,9

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

50,0

—

50,0

II. Luftfartsfonden ..................

18,3

—

18,3

III. Riksgäldsfonden ..................

925,0

- 50,0

875,0

IV. Avskrivning av nya kapitalinveste-

ringar..........................

303,5

+ 3,0

306,5

V. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster..................

1,0

—

1,0

Säger

1 297,8

— 47,0

1 250,8

Summa utgifter å driftbudgeten

15 906,3

+ 1,4

15 907,7

Avsättning till budget utjämningsfonden av

kommunalskattemedel.................

250,0

+ 100,0

350,0

Beräknat överskott å statsregleringen......

342,0

+ 486,4

828,4

Summa

16 498,3

+587,8

17 086,1

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610654

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG E

DEN STATSFINANSIELLA

UTVECKLINGEN

BUDGETÅREN 1955/56-1964/65

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Bih. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen

1

Bihang E

PM

angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

under budgetåren 1955/56—1964/65

Inledning

I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utvecklingen

har inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur statens

inkomster och utgifter under vissa antaganden kan komma att utvecklas

under budgetåren 1961/62—1964/65. Som underlag för dessa beräkningar

har såvitt avser utgiftssidan uppgifter genom fackdepartementens försorg

inhämtats från olika myndigheter och verk. Därjämte har riksräkenskapsverket

verkställt en beräkning såvitt avser inkomstsidan.

Beräkningarna utgör en bearbetning och vidareutveckling av de kalkyler

som lämnades i fjolårets kompletteringsproposition. Liksom då redovisas

även i år visst material över den faktiska utgiftsutvecklingen för att ge en

bakgrund till bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen. Dessa beräkningar

omfattar budgetåren 1955/56—1959/60. Härvid lämnas först vissa

uppgifter över drift- och kapitalbudgetens strukturförändringar med utgifterna

grupperade efter realekonomisk art. För att ge en uppfattning om

den tidigare utgiftstrenden lämnas vidare en redogörelse för vissa gjorda beräkningar

över den volymmässiga utvecklingen för de egentliga statsutgifterna

på driftbudgeten. Slutligen redovisas uppgifter över statsinkomsternas

utveckling under senare hälften av 50-talet.

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under

senare hälften av 1950-talet

1. Den statliga sektorns realekonomiska utveckling

Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten under budgetåret 1959/60

på sammanlagt 16,1 miljarder kronor hänförde sig 7,4 miljarder kronor till

utgifter av konsumtions- och investeringsnatur. Härav svarade konsumtionsutgifterna

för 3,4 miljarder kronor samt investeringsutgifterna på driftbudgeten

för 2,5 miljarder kronor och på kapitalbudgeten för 1,5 miljarder

kronor. I den statliga konsumtionen inräknas därvid endast värdet av statens

utgifter för löner och för inköp av varor och tjänster för löpande ändamål,

exempelvis statens löne- och pensionskostnader för anställd personal

inom försvaret, vid de allmänna läroverken och vid statens mentalsjukhus 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. Bihang E

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

samt de statliga myndigheternas omkostnader av olika slag. Däremot hänförs

inte till konsumtionsutgifter de statliga utgifter som innebär inkomstöverföringar,

såsom folkpensioner, barnbidrag, bidrag till sjukkassor o. dyl.

Dessa transfereringar till enskilda personer påverkar i stället den privata

konsumtionens omfattning och inriktning. Av motsvarande skäl medräknas

ej heller inkomstöverföringarna till kommunerna och de indirekta inkomstöverföringarna,

exempelvis skatteersättningen till kommunerna respektive

utgifterna för jordbruksprisregleringen. Ej heller inräknas i den statliga

konsumtionen driftbudgetutgifter av investeringsnatur. Sålunda betraktas

vägbyggandet och försvarets materielanskaffning inte såsom konsumtionsutgifter

utan såsom investeringsutgifter, trots att medel härför anvisas över

driftbudgeten. Begreppet statlig konsumtion är således snävare än vad som

inbegripes i löpande utgifter enligt den budgettekniska terminologin. Såsom

illustration härav kan nämnas, att av de totala driftbudgetutgifterna

om 13,7 miljarder kronor budgetåret 1959/60 endast 3,4 miljarder kronor

eller ca en fjärdedel, enligt här angivna definitioner, hänförde sig till konsumtionsutgifter

i realekonomisk mening.

Av det anförda framgår att begreppet statliga bruttoinvesteringar ej sammanfaller

med de utgifter som redovisas å kapitalbudgeten. För det första

hänförs, som anmärkts i det föregående, till investeringar även de utgifter

på driftbudgeten som är av investeringskaraktär. Av de totala driftbudgetutgifterna

budgetåret 1959/60 hänförde sig sålunda drygt 18 procent till

utgifter av investeringskaraktär. För det andra är budgetredovisningens investeringsbegrepp

både vidare och snävare än det samhällsekonomiska. När

termen investeringar användes i sin samhällsekonomiska mening avser den

anskaffning och underhåll av realkapital. Vid redovisningen av investeringarna

i statens kapitalfonder används termen investeringar däremot i

dess budgettekniska betydelse såsom beteckning på utgifter, vilka ökar tillgångarna

på statens kapitalfonder. Det innebär bl. a. att utgifterna för underhåll

av realkapital inte innefattas i redovisningen av investeringarna i

statens kapitalfonder. Å andra sidan motsvaras inte medelsförbrukningen

under statens kapitalfonder helt av statlig investeringsverksamhet i detta

ords samhällsekonomiska betydelse. Detta är huvudsakligen endast fallet

beträffande affärsverksfonderna, luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond,

försvarets fonder samt vissa fonder bland diverse kapitalfonder.

För övriga fonder, exempelvis utlåningsfonderna, fonden för låneunderstöd,

fonden för statens aktier och fonden för förlag till statsverket motsvaras

medelsanvisningarna av en statlig utlåning, aktieteckning o. s. v., som visserligen

ofta är avsedd att möjliggöra realinvesteringar, t. ex. bostadsbyggande,

men som inte primärt kan betecknas som en samhällsekonomisk aktivitet

av realinvesteringsnatur.

Under senare hälften av 50-talet hänförde sig i genomsnitt inte fullt hälften

eller inemot 47 procent av totalutgifterna till utgifter av konsumtionsoch

investeringsnatur. Av återstående utgifter avsåg närmare 45 procent

inkomstöverföringar av olika slag samt drygt 8 procent statlig utlånings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3

Tabell 1. Konsumtions- och investeringsutgifternas procentuella andel av de sammanlagda

drift- och kapitalbudgetutgifterna under budgetåren 1955/56—1959/60

Procent

1959/60

1955/

1956/

1957/

1958/

1959/

Summa

Total-

56

57

58

59

60

kons.- o.

utgifter3

invest.-

utgifter

Milj.

kr.

I. Kungl. hov- o. slottssta-

terna ..................

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

5

5

II. Justitiedepartementet ..

91,2

91,7

92,3

91,9

91,1

122

134

III. Utrikesdepartementet....

96,9

91,5

96,9

96,8

97,4

78

80

IV. Försvarsdepartementet ..

99,7

99,7

99,8

99,8

99,8

2 854

2 861

V. Socialdepartementet1____

3,4

3,3

3,6

8,3

10,4

521

5 008

VI. Kommunikationsdeparte-

mentet2................

91,9

90,7

85,7

85,1

85,5

2 052

2 398

VII. Finansdepartementet ....

58,1

61,0

17,6

13,9

14,5

137

949

VIII. Ecklesiastikdepartemen-

tet ....................

27,7

27,7

28,5

28,6

28,3

525

1856

IX. Jordbruksdepartementet

15,8

23,5

20,6

24,9

30,0

124

415

X. Handelsdepartementet ..

62,0

38,6

39,3

33,9

26,2

110

420

XI. Inrikesdepartementet....

72,2

72,1

71,1

71,0

71,2

587

825

XII. Civildepartementet......

68,3

67,1

67,6

67,1

66,8

283

423

XIII. Oförutsedda utgifter ....

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

4

4

XIV. Riksdagen och dess verk,

m. m...................

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

24

24

Statsskuldräntor m. m...

—

—

—

—

—

—

736

Summa

48,1

48,4

45,4

45,7

46,0

7 426

16138

1 Exklusive 275 miljoner kronor avseende fondering för framtida pensionsändamål under

budgetåren 1956/57 och 1957/58.

2 Inklusive statens affärsverksfonder och luftfartsfonden.

2 Inklusive de kapitalbudgetutgifter som finansieras med avskrivningsmedel inom fonderna

m. m.

verksamhet, aktieteckning o. dyl. Procentandelen för konsumtions- och investeringsutgifter

har uppvisat vissa variationer mellan de olika budgetåren.

Andelen sjönk sålunda från drygt 48 procent under budgetåren 1955/56 och

1956/57 till 45,4 procent budgetåret 1957/58. I huvudsak synes denna förskjutning

ha betingats av vissa speciella reformer, nämligen dels införandel

av skatteersättning till kommunerna i anledning av den från 1 januari

1958 genomförda kommunala ortsavdragsreformen, dels ock höjningen av

barnbidragen från 1 januari 1958. Utgiftsstrukturen under 1957/58 påverkades

även av anslaget till täckande av statens järnvägars underskott samt

inlösen av LKAB-aktier. Trots höjningen av folkpensionerna från 1 juli 1958

steg utgiftsandelen för konsumtions- och investeringsutgifter under budgetåret

1958/59 till 45,7 procent och ökade ytterligare något under 1959/60.

Främst förklaras uppgången under de båda sistnämnda budgetåren av ökningen

av de statliga beredskapsarbetena.

Såsom framgår av tabell 1 uppvisar investerings- och konsumtionsutgifternas

andel av totalutgifterna betydande variationer under de olika huvudtitlarna.

Av de ur utgiftssynpunkt större huvudtitlarna domineras försvars-,

kommunikations- och inrikeshuvudtitlarna av utgifter av denna natur, medan

de endast utgör en mindre del av utgifterna under social-, finans- och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell 2. Den procentuella fördelningen av de sammanlagda konsumtions- och investeringsutgifterna

å drift- och kapitalbudgeten under budgetåren 1955/56—1959/60

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

I. Kungl. hov- o. slottsstaterna ..

0,1

0,1

0,1

0,1

0,1

II. Justitiedepartementet ........

1,4

1,6

1,8

1,8

1,7

III. Utrikesdepartementet..........

0,9

1,0

0,9

0,9

1,0

IV. Försvarsdepartementet........

42,1

42,0

41,9

39,6

38,4

V. Socialdepartementet ..........

2,2

2,2

2,4

5,7

7,0

VI. Kommunikationsdepartementet

29,4

28,5

27,7

27,7

27,6

VII. Finansdepartementet..........

2,0

2,3

2,3

1,9

1,9

VIII. Ecklesiastikdepartementet ....

5,8

6,3

6,8

6,8

7,1

IX. Jordbruksdepartementet ......

1,9

1,8

1,8

1,8

1,7

X. Handelsdepartementet ........

1,7

1,6

1,8

1,6

1,5

XI. Inrikesdepartementet..........

8,1

8,3

8,2

8,0

7,9

XII. Civildepartementet............

4,1

4,0

4,0

3,8

3,8

XIII. Oförutsedda utgifter..........

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

XIV. Riksdagen och dess verk, m. m.

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

Statsskuldräntor m. m.........

—

—

—

—

—

Summa

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

ecklesiastikhuvudtitlarna. Det senare förhållandet sammanhänger givetvis

med att under dessa huvudtitlar transfereringsutgifterna på driftbudgeten

och finansiella transaktioner av olika slag på kapitalbudgeten svarar för

huvudparten av utgifterna. Under socialhuvudtiteln dominerar sålunda utgifterna

för folkpensioner, barnbidrag, bostadssubventioner och utlåningen

till bostäder, under finanshuvudtiteln fr. o. m. 1957/58 skatteersättningen

till kommunerna och inlösen av aktier i LKAB samt under ecklesiastikhuvudtiteln

bidrag av olika slag till skolväsendet, framför allt lärarlönebidragen.

Konsumtions- och investeringsutgifternas koncentration till vissa huvudtitlar

framgår också därav att av de totala utgifterna av dessa slag under

budgetåret 1959/60 hänförde sig inte mindre än två tredjedelar till försvarsoch

kommunikationshuvudtitlarna (tabell 2). 2

2. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

Gemensamt för den i det föregående redovisade statistiken över totalutgifterna

fördelade efter art är att den åskådliggör endast den relativa förskjutning

mellan olika utgiftsområden som uppkommit vid den för respektive

budgetår gällande pris- och lönenivån. Någon information om den volymmässiga

utgiftsutvecklingen på olika områden får man däremot inte av

detta material. För såväl analysen av den gångna utvecklingen som bedömningen

av den framtida utgiftstrenden är dock sådana uppgifter erforderliga.

I syfte att erhålla en viss information om den volymmässiga utgiftsutvecklingen

under slutet av 50-talet har därför en schablonmässig omräkning

gjorts av utgifterna i 1955/56 års pris- och lönenivå (tabell 3). Härvid har

utnyttjats budgetredovisningens siffror över det faktiska budgetutfallet och

utgifterna har grupperats enligt den indelning i littera som följts i riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 5

statsförslaget för 1961/62. Med tanke på den relativt utförliga redogörelse

som lämnades i fjolårets kompletteringsproposition över utgifterna inom de

olika huvudtitlarna, redovisas i år i huvudsak endast utvecklingstendenserna

i stort.

Vissa svagheter vidlåder den typ av beräkningar av pris- och volymutveckling

som det här är fråga om, varför beräkningarnas schablonmässiga

karaktär måste understrykas. Liksom vid nationalproduktberäkningarna är

det, i brist på beräkningstekniska möjligheter, inte möjligt att beakta den

produktivitetsförändring som skett inom den statliga sektorn. Prisomräkningarna

har därför genomförts på kostnadselement i det sista produktionsledet,

d. v. s. på löner och omkostnader sådana de föreligger i budgetredovisningarna.

Vid beräkningarna har eftersträvats en uppdelning av utgifterna

på de olika varor och tjänster som konstituerar kostnadselementen i

verksamheten. Av beräkningstekniska skäl har endast de större kostnadselementen

under varje littera för de olika huvudtitlarna kunnat beaktas. Till

osäkerheten i beräkningarna har också bidragit, att lämpliga indexserier över

prisutvecklingen saknats för åtskilliga utgiftsområden. För att erhålla ett

mått på den »volymmässiga» utvecklingen för utgifter av transfereringsnatur

har bl. a. flertalet utgiftsposter av detta slag, bl. a. barnbidragen och

folkpensionerna, omräknats med socialstyrelsens konsumentprisindex. »Volymsiffrorna»

för dessa transfereringsutgifter kan därför sägas representera

ett mått på bidragens värde för den enskilde bidragsmottagaren.

Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten

under perioden 1955/56—1959/60 i volym med inemot 30 procent

eller med i genomsnitt 6,6 procent per år.

Utgifterna under andra, tredje, femte och åttonde huvudtitlarna uppvisar

en volymmässig ökning av ungefär samma stegringstakt som totalutgifterna

i genomsnitt. För en av huvudtitlarna, den nionde, redovisas en volymmässig

utgiftsminskning under perioden, medan de fjärde, sjätte, elfte och tolfte

huvudtitlarna uppvisar en stegringstakt som är något lägre än den genomsnittliga

för de totala egentliga statsutgifternas. De kraftigaste genomsnittliga

procentuella ökningarna redovisas under sjunde och tionde huvudtitlarna,

vilket sammanhänger med utvecklingen av vissa speciella utgiftsposter,

nämligen skatteersättningen till kommunerna respektive atomenergiverksamheten.

Under andra huvudtiteln har kostnaderna för fångvården, som svarar för

mer än hälften av huvudtitelns utgifter, utvecklats i en betydligt snabbare

takt än övriga utgifter. Avgörande för denna utgiftsförändring under den

gångna perioden har väsentligen varit kriminalitetens utveckling, som bl. a.

medfört en kraftig utbyggnad av platsantalet vid fångvårdsanstalterna. Fångvårdens

platsantal har sålunda ökat från drygt 3 500 platser under budgetåret

1955/56 till icke fullt 5 000 platser 1959/60. Samtidigt med den kvantitativa

utbyggnaden har eu viss förbättring av vårdresurserna ägt rum.

Under tredje huvudtiteln har bidraget till internationell hjälpverksamhet

utvecklats snabbast, och är vid periodens slut det dominerande anslaget vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell 3. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling

under budgetåren 1955/56—1959/60

Littera

Anslagsgrupp

Index med 1955/56

= 100

Årlig procen- tuell föränd- ring j genom- snitt under

budgetåren

1955/56—

1959/60

1955/

56

1956/

57

1957/

58

1958/

59

1959/

60

A, B

I. Kungl. hov- o. slottsstaterna

100

101

100

108

107

+ 1,6

II. Justitiedepartementet ......

100

109

no

127

133

+ 7,3

A—D

Domstolarna, rättegångs-

väsendet i allmänhet,

m. m...................

100

103

106

in

113

+ 3,1

E, F

Fångvården m. m.........

100

117

128

148

156

+ 11,8

A—C

III. Utrikesdepartementet ......

100

112

106

in

131

+ 7,0

A—E

lön

101

109

111

4- R 7

V. Socialdepartementet........

100

no

114

133

139

+ 8,5

c

Mödrahjälp, socialhjälp,

barnavård, allmänna

barnbidrag, m. m.......

100

98

109

122

126

+ 6,0

D

Nykterhetsvård ..........

100

119

149

175

204

+ 19,5

E

Arbetsmarknadsstyrelsen

med dithörande verk-

samhet ................

100

126

147

350

441

X

F

Bostadsbyggande m. m. ..

100

129

140

163

177

+ 15,4

G

Sjukförsäkring, folkpensio-

nering m. m.1 ..........

100

in

in

120

120

+ 4,7

A, B, H, I

Arbetarskydd, vissa myn-

digheter, m. m.........

100

102

161

120

124

+ 5,6

VI. Kommunikationsdeparte-

mentet....................

100

105

no

121

121

+ 4,9

B, C

Väg- och vattenbyggnads-

väsendet, vägtrafik-

väsendet ..............

100

106

no

in

in

+ 2,5

A, D—I

Vissa myndigheter, m. m.

100

100

105

248

245

X

[VII. Finansdepartementet ......

100

107

238

360

360

+ 37,8

D

Skatteersättning till kom-

munerna m. m.........

100

95

410

727

723

X

A—C, E

Vissa myndigheter, m. m.

100

115

117

101

105

+ 1,3

VIII*Ecklesiastikdepartementet ..

100

107

115

122

135

+ 7,8

D

Skolväsendet ............

100

108

114

119

132

+ 7,3

E

Högre utbildning och torsk-

ning ..................

100

114

124

145

160

+ 12,4

F

Lärarutbildning ..........

100

94

102

107

113

+ 3,2

G

Studiesociala ändamål ....

100

94

123

151

167

+ 13,8

A—C, H

Allmänna kultur- och bild-

ningsändamål, kyrkor,

m. m...................

100

106

113

117

112

+ 2,8

IX. Jordbruksdepartementet ....

100

79

88

80

68

— 9,3

B, C, J

Lantbrukets rationalisering,

lantmäteriväsendet, m. m.

100

97

96

93

94

- 1,4

D

Jordbruksprisreglering m.m.

100

67

81

68

50

- 15,9

E—H

Undervisning och forskning

på jordbrukets område,

m. m...................

100

102

100

102

103

+ 0,8

I

Skogsväsendet............

100

97

103

123

117

+ 4,0

A, K—M

Fiskeriväsendet, vissa myn-

digheter, m. m.........

100

133

124

123

114

+ 3,3

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7

Littera

Anslagsgrupp

Index med 1955/56

= 100

Årlig procen- tuell föränd- ring i genom- snitt under

budgetåren

1955/56—

1959/60

1955/

56

1956/

57

1957/

58

1958/

59

1959/

60

X. Handelsdepartementet......

100

117

135

134

164

+ 13,2

B—E

Industri, hantverk och han-

del, teknisk forskning

m. m...................

100

100

94

108

117

+ 4,0

F

Atomenergiverksamhet ....

100

230

322

345

627

X

J

Ekonomisk försvarsbered-

skap ..................

100

101

107

101

90

- 2,6

A, G, H, I,

Sjöfart, vissa myndigheter,

K

m. m...................

100

104

117

no

109

+ 2,3

XI. Inrikesdepartementet ......

100

104

107

in

113

+ 3,1

B

Medicinalstaten samt hälso-

och sjukvården ........

100

105

107

112

114

+ 3,3

D

Polisväsendet ............

100

113

130

134

141

+ 9,0

E

Civilförsvaret ............

100

78

82

76

71

- 8,2

A, C, F

Landsstaten, m. m.......

100

103

106

no

113

+ 3,1

XII. Civildepartementet ........

100

104

109

in

in

+ 3,9

C, D

Statliga och stat sunder-

stödda pensionsväsendet

100

105

no

114

120

+ 4,6

A, B, E, F

Vissa myndigheter, m. m.

100

85

105

81

81

- 5,2

XIII. Oförutsedda utgifter........

100

43

339

17

355

+ 37,3

XIV. Riksdagen o. dess verk, m. m.

100

101

102

123

119

+ 4,5

Summa egentliga

statsutgifter

100

104

113

124

129

+ 6,6

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar

som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden

markerats med x.

1 Exklusive 275 miljoner kronor avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren

1956/57 och 1957/58.

sidan av utrikesförvaltningens avlöningsanslag. Kostnaderna för Sveriges

medlemskap i internationella organisationer, som också ökat under slutet

av 50-talet, har varit beroende av dessa organisationers tillväxt.

Till grund för anslagsutvecklingen under fjärde huvudtiteln under budgetåren

1958/59 och 1959/60 har legat de 1958 antagna riktlinjerna för

försvarets framtida utformning, med en ökning under varje budgetår med

2,5 procent för teknisk utveckling. Av försvarsutgifterna är det främst de

militära investeringarna — materielanskaffningar av olika slag — som ökat

under perioden.

Den kraftigaste procentuella årliga utgiftsförändringen under femte huvudtiteln

uppvisar anslagen för arbetsmarknadspolitiken samt nykterhetsvården

och bostadspolitiken. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken har givetvis

i hög grad påverkats av förändringarna i arbetsmarknadsläget under

senare delen av 50-talet. Den kraftiga utgiftsökningen under budgetåren

1958/59 och 1959/60 får således ses mot bakgrund av de då rådande sysselsättningssvårigbeterna,

samt den högre målsättningen i fråga om arbetsmarknadspolitiken.

Utgiftsökningen för nykterhetsvårdens del har varit kraftig

efter nykterhetsreformens genomförande år 1955. Sålunda har platsan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

talet vid statliga och erkända vårdanstalter ökat med ca 800 eller närmare

70 procent.

Utgifterna för bostadspolitiken, främst kostnaderna för ränteeftergifter

och bostadsrabatter, har fortsatt att öka kraftigt under senare hälften av 50- talet. Detta är huvudsakligen en följd av den starka ökningen av bostadsbeståndet,

men däri återspeglas också förändringarna i ränteläget under perioden.

I fråga om folkpensionerna gäller, att utgifterna härför ökat till följd av

dels de beslut om standardtillägg som fattades av 1958 års riksdag och dels

av det stigande antalet folkpensionärer. Barnbidragskostnaderna har påverkats

av såväl höjningen av bidragsbeloppen 1958 samt 1960, som barnantalets

ökning under större delen av perioden.

De utgiftsmässigt dominerande anslagen under sjätte huvudtiteln är vägbyggnads-

och vägunderhållsanslagen. Den utveckling som skett för utgifterna

för vägväsendet under perioden har möjliggjort såväl en fortsatt utbyggnad

av väg- och gatunätets längd som en förbättring av vägarnas bredd,

bärighet och beläggning. Det bör i detta sammanhang påpekas, att den kraftiga

ökningen budgetåren 1958/59 och 1959/60 av de som beredskapsarbeten

bedrivna vägarbetena inte påverkar utgiftsserien för kommunikationshuvudtiteln

utan utgifterna under socialhuvudtiteln. Däremot ingår i utgiftsserien

för de tidigare budgetåren vissa beredskapsarbeten. Den relativt mycket kraftiga

ökningen för den andra redovisade anslagsgruppen är främst betingad

av det budgetåret 1958/59 införda driftbidraget till statens järnvägar.

Den mycket snabba utgiftsstegring som redovisas under sjunde huvudtiteln

är nästan helt en följd av utbetalningen av den skatteersättning till

kommunerna, som infördes fr. o. m. 1958 i samband med att de kommunala

ortsavdragen höjdes i nivå med de statliga.

Den under åttonde huvudtiteln redovisade ökningen av anslagsgruppen

skolväsendet beror främst på de under perioden ökande åldersgrupperna, ur

vilka eleverna till de högre skolformerna rekryterades. Elevantalet på lågoch

mellanstadierna sjönk däremot under slutet av 50-talet. Gymnasierna

expanderade synnerligen starkt, delvis som en följd av de befolkningsmässiga

faktorerna men också på grund av den stigande studiefrekvensen. Även

yrkesskolväsendet har alltsedan 1955 års reform varit i stark utveckling.

Expansionen av utbildningsväsendet och införandet av de allmänna studiebidragen

fr. o. m. budgetåret 1957/58 betingar den kraftiga relativa ökningen

av anslagen till studiesociala ändamål. Härtill har också bidragit

det under perioden starkt stigande antalet studerande vid universitet och

högskolor. Kostnadsutvecklingen för den högre utbildningen och forskningen

återspeglar bl. a. upprustningen av de filosofiska fakulteterna och

de förbättrade villkoren för forskningen.

Utgiftsutvecklingen under nionde huvudtiteln har kraftigt påverkats av

de skördeskadeersättningar som utgick under budgetåren 1955/56 obh 1957/

58. Främst härigenom uppvisas en volymmässig utgiftsminskning under

huvudtiteln från 1955/56 till 1959/60. Genom övriga utgiftsområden av huvudtiteln

föreligger däremot totalt en ökning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9

Även den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under tionde huvudtiteln

är väsentligen avhängig av en dominerande anslagsgrupp. Den för

huvudtiteln totala volymökningen om i genomsnitt drygt 13 procent förklaras

sålunda väsentligen av atomenergiverksamhetens snabba utveckling.

Den snabbaste relativa utgiftsutvecklingen under elfte huvudtiteln svarar

polisväsendet för. För utgifterna för hälso- och sjukvården är stegringstakten

under perioden ungefär lika stor som den genomsnittliga för hela

huvudtiteln.

Utgiftsförändringarna under tolfte huvudtiteln slutligen påverkas främst

av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.

3. Driftbudgetens inkomster

Till komplettering av de tidigare lämnade uppgifterna om utgiftsutvecklingen

redovisas i tabell 4 a en sammanställning över driftbudgetens inkomster

under budgetåren 1955/56—1959/60 med fördelning på huvudgrupper

samt i tabell 4 b en sammanställning över inkomstskattetitelns utveckling

under samma period.

Tabell 4 a. Driftbudgetens inkomster under budgetåren 1955/56—1959/60

med fördelning på huvudgrupper, milj. kr.

1. Skatt å inkomst o. förmögenhet ........

2. Allmän varuskatt ..............*.......

3. Rusdrycksmedel........................

4. Bilskattemedel..........................

5. Inkomster av statens kapitalfonder......

6. Tobaksskatt............................

7. Tullmedel..............................

8. Energiskattemedel......................

9. Övriga inkomster ......................

Summa inkomster

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

4 993

1156

1043

585

669

553

1072

10 071

5 356

1294

1018

567

663

608

1186

10 692

5953

1320

1062

722

745

652

263

1302

12 019

6 095

1350

1086

694

842

654

471

1413

12 605

6157

367

1382

1182

843

882

811

526

1507

13 657

Tabell 4 b. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1955/56—1959/60, milj.

kr.

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

Inkomster

Preliminärskatt inkl. fyllnadsbetalning......

8 998

9 570

10 631

10 805

11665

Kvarstående skatt........................

594

875

822

675

607

Övriga inkomster..........................

448

564

579

598

614

Summa inkomster

10 040

11009

11932

12 078

12 886

Utgifter

Kommunalskattemedel ....................

3 719

4 252

4 394

4 276

4 658

Överskjutande skatt m. m.................

703

623

737

885

1123

Övriga utgifter............................

625

778

848

822

948

Summa utgifter

5 047

5 653

5 979

5 983

6 729

Inkomster utöver utgifter

4 993

5 356

5 953

6 095

6157

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1961/62—1964/65

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I åtskilliga år har i finansplaner och kompletteringspropositioner redovisats

vissa synpunkter på de långsiktiga budgettendenserna. Senast skedde

detta i fjolårets kompletteringsproposition, då en redogörelse lämnades för

det statsfinansiella utgiftsperspektivet under första hälften av 60-talet. I

vissa avseenden skilde sig dock det utgiftsmaterial som då presenterades

från det som tidigare redovisats. Uppgifterna om utgiftsutvecklingen, som

införskaffats från fackdepartementen och myndigheterna, innefattade nämligen

förutom automatiska anslagsförändringar även en registrering och

summering av sådana reformer som de olika uppgiftslämnarna bedömde

kunde komma att aktualiseras under beräkningsperioden. Enligt anvisningarna

skulle bl. a. redovisas de kostnadsmässiga konsekvenserna av

önskade utvidgningar och standardhöjningar på olika områden med beaktande

av pågående planering och utredningsarbete. Syftet med de i fjolårets

kompletteringsproposition presenterade sammanställningarna över utgiftsutvecklingen

var primärt att ange de anslagsmässiga konsekvenserna

av ett genomförande av olika delplaner och då kända eller förutsedda önskemål.

Det bör dock framhållas, att uppgiftslämnarna enligt anvisningarna

hade att eftersträva en realistisk utgiftsbedömning under hänsynstagande

till de praktiska möjligheterna — administrativa, arbetskraftsmässiga,

lokalmässiga m. m. — att genomföra de framlagda utgiftsplanerna. Även

om de redovisade utgifterna inte blev föremål för någon systematisk angelägenhetsgradering

och någon samlad bedömning från finansiella utgångspunkter,

representerade de å andra sidan inte någon okritisk inventering

av alla tänkbara utgiftsbehov. I allmänhet torde uppgiftslämnarnas kostnadsberäkningar

ha innefattat angelägna om än inte alltid ofrånkomliga utgifter.

Det ligger i sakens natur, att sammanställningar över den långsiktiga utgiftsutvecklingen,

sådan denna för olika delområden bedömes av myndigheterna,

är behäftad med brister i olika avseenden. Erfarenheten visar bl. a.,

att de av myndigheterna beräknade framtida utgiftsökningarna främst hänförs

till det närmast framförliggande budgetåret, medan en långsammare

utgiftsstegringstakt redovisas för mera avlägsna budgetår. Detta förhållande

kan, såsom också underströks vid presentationen av materialet i fjol,

leda till felaktiga tolkningar av utgiftsberäkningarna. De av myndigheterna

redovisade uppgifterna kan icke betraktas som annat än ett råmaterial för

en analys, avsedd att leda fram till en samlad statsfinansiell bedömning.

Genom att utgiftsmaterialet representerar en ackumulering av utgiftsbeho''en

till det närmast framförliggande budgetåret, görs dock ofta med viss

rätt gällande, att en förskjutning av utgifterna framåt i tiden kan komma

till stånd vid en närmare budgetmässig prövning. Med en sådan tolkning

kan det primära syftet med registreringen av de olika myndigheternas ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 11

giftsplaner, nämligen att ge en samlad överblick av olika utgiftsanspråk

för att göra det lättare att undvika svårbemästrade anhopningar av utgiftsökningar

till vissa budgetår, få en annan effekt än den åsyftade, överdrivna

förväntningar om möjligheterna att vid den sedvanliga årliga budgetprövningen

skära ned eller hålla tillbaka utgifterna kan salunda komma att undanskymma

de faktiska svårigheter som avtecknar sig i det statsfinansiella

perspektivet.

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budgetutvecklingen

har därför fjolårets redovisningsinetod vidareutvecklats i syfte

att minska de svårigheter och risker lör missförstånd som alltid är förknippade

med en långsiktig budgetplanering. Denna vidareutveckling har

främst tagit sig uttryck i att en schematisk budgetgranskning av materialet

företagits inom finansdepartementet, och att resultatet härav framlägges

i tabellform.

I syfte att kartlägga de utgiftsanspråk som kan komma att anmälas under

de närmast framförliggande åren har uppgifter om utgiftsutvecklingen under

vart och ett av budgetåren 1962/63—1964/65 införskaffats från myndigheter

och verk. Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen

i stort har liksom vid tidigare tillfällen beräkningarna baserats på förutsättningen

om en fortgående produktionsstegring i samma takt som under

50-talet, full sysselsättning samt oförändrad pris- och lönenivå. Beräkningarna

utgår därför i detta avseende från den pris- och lönenivå som lagts till

grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1961/

62. Detta innebär bl. a. att kalkylerna gjorts utifrån den beräkningstekniska

hypotesen om konstant lönenivå (1961 års) för de statsanställda.

Det från myndigheterna införskaffade utgiftsmaterialet har underkastats

en schematisk budgetgranskning. Härvid har först urskiljts sådana

större utgiftsposter (I i tabell 5) som styrs av befolkningsutvecklingen och

redan fattade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan

ges en klar innebörd. Exempel på anslag som bl. a. påverkas av befolkningsstrukturens

förändringar är de allmänna barnbidragen, anslagen till

sjukförsäkringen och folkpensioneringen samt driftbidraget till folkskolorna.

Vid framräknandet av utgiftsutvecklingen för dessa typer av anslag har

förutsatts oförändrade förmåner och bidragsregler. I fråga om folkpensionerna

har dock inräknats den standardhöjning av ålders- och familjepensionerna

som statsmakterna förutsatt skall ske under budgetåren 1962/63

och 1964/65. Hänsyn till tidigare fattade principbeslut har också tagits vid

beräkningen av skatteersättningen till kommunerna och statens arbetsgivareavgift

till den allmänna tilläggspensioneringen.

Utifrån förutsättningen om oförändrade bidragsgrunder och oförändrat

ränteläge kan också de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubventionerna

prognosticeras med relativt tillfredsställande precision. Betydligt

vanskligare är det däremot att göra en kalkyl över utgifterna under

försvarshuvudtiteln, väganslagen samt driftbidraget till statens järnvägar.

Då dessa utgiftsposter i hög grad är beroende av ännu icke av statsmakterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

fattade beslut, har för beräkning av den framtida utgiftsutvecklingen på

dessa områden schablonmässiga framskrivningsmetoder fått tillgripas.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter urskiljts, har de av myndigheterna

redovisade anslagsförändringarna avseende övriga egentliga statsutgifter

(II i tabell 5), blivit föremål för en mera schematisk budgetgranskning.

Större delen av dessa utgifter avser sådan statlig verksamhet som tar

produktiva resurser i anspråk, d. v. s. konsumtions- och investeringsutgifter.

De dominerande utgiftsposterna av detta slag är anslagen till utbildningsväsendet

och olika vårdområden. Karakteristiskt för utgifter av

denna typ är att de företer en relativt kontinuerlig stegring utan starkare

fluktuationer. Denna stegring är delvis av automatisk natur, och delvis en

följd av en successiv anpassning till den allmänna standardhöjningen i samhället,

såsom utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika vårdområden.

Vid den schematiska granskningen av myndigheternas utgiftskrav har därför

— vid sidan av att sådana utgiftsförändrinar beaktats som är en följd

av redan fattade beslut — i nyss antydda fall vägledning även erhållits genom

studium av utgiftstrenden under senare år.

För att bl. a. markera behovet av »utrymme» för nu icke kända men erfarenhetsmässigt

tillkommande utgifter har upptagits en ospecificerad restpost

(III i tabell 5). Denna restpost har framräknats såsom differensen mellan

den erfarenhetsmässiga utgiftstrenden och den av finansdepartementet

på grundval av nu anmälda utgiftsbehov beräknade stegringstakten för utgiftsgruppen

»Övriga egentliga statsutgifter». Utgår man såsom en jämförelsenorm

från den ökningstakt för den sistnämnda utgiftsgruppen som

gällt under senare hälften av 50-talet, kan det i denna mening ointecknade

»utgiftsutrymmet» sägas framgå av restposten. Det bör observeras att någon

motsvarande reservmarginal icke upptagits i kalkylen för utgifterna

under kategori I.

Såsom angivits i det föregående har beräkningarna bl. a. baserats på förutsättningen

om en årlig ökning av produktion och inkomster i samma takt

som under 50-talet eller med 3,5 procent. Utgiftskalkylerna bygger emellertid

av beräkningstekniska skäl på konstant lönenivå för de statsanställda.

Beräkningarna måste därför korrigeras med ett schablonmässigt tillägg för

höjda löner (IV i tabell 5). Från och med kalenderåret 1962 har härvid i

den redovisade kalkylen räknats med en genomsnittlig årlig löneökning av

3,5 procent, vilket medför en ökning av statsutgifterna med omkring 150

miljoner kronor per år. Hänsyn har härvid inte tagits till lönerna inom de

statliga affärsverken, da dessa löner inte berör budgetens utgiftssida utan i

stallet får beaktas vid beräkningarna av inkomsterna från statens kapitalfonder.

I fråga om posten statsskuldräntor m. m. (V i tabell 5) kan nämnas, att

den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov av

en miljard kronor och oförändrat ränteläge. Någon justering med hänsyn till

ett framräknat totalbudgetunderskott på grundval av de nu framlagda kalkylerna

har sålunda inte gjorts.

Det bör vidare observeras, att utgiftsförändringarna under driftbudge
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 13

Tabell 5. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1961/62—1964/65, milj. kr.

Bud-

getåret

1961/62

Förändringar från föregående

budgetår

Föränd-

ring

1961/62—

1964/65

1962/63

1963/64

1964/65

Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)

I. Antagen utgiftsutveckling för vissa

större utgiftsposter..............

9 573

+

399

+

205

+

420

+

1024

Försvarshuvudtiteln............

3 062

4-

65

+

61

+

62

+

188

Folkpensioner, m. m...........

2 496

+

269

+

75

+

290

4-

634

Statliga och kommunala väg-

väsendet ....................

989

4-

60

+

60

+

60

4-

180

Driftbidrag till folkskolor ......

833

4-

12

4-

12

4-

5

4-

29

Allmänna barnbidrag ..........

798

—

13

—

9

—

6

—

28

Skatteersättning till kommunerna

540

—

72

—

72

—

71

—

215

Ränteeftergifter och bostads-

rabatter ....................

410

+

50

+

50

+

50

4-

150

Bidrag till sjukkassor m. m.....

285

4-

5

+

5

+

5

4-

15

Driftbidrag till SJ ............

80

—

—

—

—

Arbetsgivaravgift till ATP......

80

+

23

4-

23

+

25

4-

71

II. Övriga egentliga statsutgifters ut-

veckling enligt finansdepartemen-

tets beräkning..................

5 084

+

285

+

254

+

216

4-

755

III. Erfarenhetsmåssig utgiftsökning för

posterna under II utöver den där

angivna........................

—

+

1

+

47

+

99

4-

147

IV. Schablonmässigt tillägg för höjda

löner..........................

75

+

150

4-

150

+

150

4-

450

V. Antagen förändring av statsskuld-

räntor och underskotten å vissa

affärsverksfonder................

943

+

44

+

48

+

52

4-

144

Summa för driftbudgeten (exkl.

avskrivningar)..................

15 675

+

879

+

704

+

937

4-

2 520

Kapitalbudgeten (investeringsanslag) ..

2 580

+

127

+

60

+

28

4-

215

Totalt

18 255

+ 1

L 006

+

764

+

965

4-

2 735

Reformer (R)........................

+

R

+

R

+

R

4-

R

ten iframräknats utan hänsyn till avskrivningar, medan å andra sidan kapitalutgifterna

redovisats med bruttobelopp, d. v. s. genom att ange investeringsanslagen.

Detta inverkar givetvis inte på beräkningen av de samlade

utgiftsbehoven på annat sätt än genom förändringar i avskrivningar m. m.

inom kapitalfonderna.

Kapitalbudgetutgifterna har i likhet med de ospecificerade driftbudgetutgifterna

upptagits efter en schematisk budgetgranskning, varvid bl. a. beaktats

de framtida investeringskostnaderna för nu kända projekt.

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

I det följande lämnas i anslutning till anslagsgrupperingen i tabellen närmare

kommentarer till utgiftsberäkningarna.

Tillsammans svarar de specificerade större anslagsposterna för omkring

två tredjedelar av de egentliga statsutgifterna. Den beräknade utgiftsök
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

ningen för dessa anslag nnder prognosperioden uppgår till i genomsnitt 3,5

procent eller drygt 340 miljoner kronor per år. Denna stegring är endast

ungefär hälften så stor som den faktiska, värdemässiga ökningen for dessa

utgiftsposter (ca 670 miljoner kronor) under senare hälften av 50-talet.

Differensen förklaras bl. a. av att prognoskalkylen utgår från oförändrade

priser, varigenom inga nya indextillägg till folkpensioner eller priskompensationer

till försvaret ingår. Inemot hälften av differensen eller drjgt 150

miljoner kronor beror vidare på att skatteersättningarna till kommunerna

har en starkt höjande verkan under den gångna perioden, medan den i

prognoskalkylen ingår som en automatisk minskning med drygt 70 miljoner

kronor per år. Det bör också observeras att standardhöjningen 1962 och 1964

av folkpensionerna är den enda reform inom hithörande anslagsomraden

som upptagits i kalkylen.

Den redovisade genomsnittliga utgiftsökningen under prognosperioden

fördelar sig väsentligt olika på de skilda budgetåren. Under budgetåren

1962/63 och 1964/65 är utgiftsstegringen sålunda ungefär dubbelt så stor

som under budgetåret 1963/64, vilket sammanhänger med folkpensionskostnadernas

utveckling. Anslaget till bidrag till folkpensioner m. m. beräknas

nämligen under de aktuella budgetåren öka med 269, 75 respektive

290 miljoner kronor. De kraftiga ökningarna vartannat budgetar förklaras

av att under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1964/65 kostnadeina

inräknats för en höjning av pensionsbeloppen med 250 kronor om året

för en ensam folkpensionär och en höjning med 340 respektive 320 kronor

för makar som båda uppbär folkpension. Kostnaderna för varje sådan höjning

av pensionsbeloppen beräknas till omkring 200 miljoner kronor. I

kalkylerna har härutöver räknats med att ökningen av antalet pensionärer

kommer att medföra en årlig utgiftsstegring av omkring 70 miljoner kronor.

Däremot har inte hänsyn tagits till kostnadseffekten av eventuella andra

reformer under perioden, såsom invalidpensioneringens utformning eller

ändringar i fördelningen av folkpensionskostnaderna mellan staten och

kommunerna.

I motsats till folkpensionskostnaderna uppvisar övriga specificerade större

utgiftsposter en relativt jämn förändring under beräkningsperioden. För

vissa poster såsom försvarets driftutgifter, vägutgifterna samt bostadsrabatterna

sammanhänger detta med de valda antagandena. Med utgångspunkt

från riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62 och i enlighet med de

av 1960 års försvarskommitté uppdragna, av statsmakterna godtagna riktlinjerna

för försvarskostnadernas utveckling under budgetåren 1961/62 och

1962/63 har försvarets driftutgifter upptagits till 3 127 miljoner kronor för

budgetåret 1962/63. Härvid har inräknats dels ett oförändrat prisregleringsanslag

om 60 miljoner kronor, dels ett belopp om 5 miljoner kronor

motsvarande den nedskärning som för nästa budgetår vidtagits till följd avbegränsningen

av repetitionsövningarnas längd. För budgetåren 1963/64

och 1964/65 kan anslagsutvecklingen under försvarshuvudtiteln för närvarande

inte närmare förutses, då densamma kommer att påverkas av för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15

utsatta utredningar rörande de framtida försvarskostnaderna. Beträffande

utgiftsutvecklingen under de båda sistnämnda budgetåren har därför stegringstakten

antagits bli densamma som mellan budgetåren 1961/62 och

1962/63. För vartdera av budgetåren har liksom för budgetåren 1961/62

och 1962/63 inräknats ett oförändrat prisregleringsanslag om 60 miljoner

kronor. Samtliga för budgetåren 1961/62—1964/65 angivna kostnader ansluter

i stort sett till prisläget i maj 1960, dock att avlöningsanslagen beräknats

i 1961 års löneläge.

För det statliga och kommunala vägväsendet har i kalkylerna upptagits

en årlig ökning med 60 miljoner kronor. Såsom angivits i det föregående

representerar detta belopp endast en framskrivning av kostnaderna i samma

takt som förelåg under senare hälften av 50-talet. Av beräkningsmetoden

följer att någon real bedömning inte gjorts av de önskemål som framförts

om en ännu snabbare ökning av vägbyggandet.

Utvecklingen av driftbidraget till folkskolor bestämmes väsentligen av

två faktorer, nämligen befolkningsutvecklingen och utbyggnaden av enhetsskolan.

Alltsedan födelsetalet kulminerade 1945 med ca 135 000 födda, har

det successivt sjunkit och ligger nu vid 102 000—104 000 födda per år. Detta

innebär att elevantalet på folk- och enhetsskolans låg- och mellanstadier

(årskurserna 1—6) för närvarande sjunker, varigenom också kostnaderna

för verksamheten på dessa stadier kan väntas minska under perioden, liksom

att de åldersgrupper ur vilka enhetsskolans högstadium (årskurserna

7—9) rekryteras har kulminerat. Den förutsedda utbyggnaden av enhetsskolan

under perioden torde emellertid få en sådan omfattning, att den

kompenserar det sjunkande rekryteringsunderlaget till högstadiet och i stället

åstadkommer en ökning av elevantalet på detta stadium under perioden.

I detta sammanhang torde böra redovisas följande sammanställning över

utvecklingen av de åldersgrupper som är aktuella ur utbildningssynpunkf.

Åldersgrupp I huvudsak Antal personer i 1 000-tal vid

motsvarande slutet av år

årskurs 1955 1960 1965

7— 9.................... 1— 3 388 325 316

10—12.................... 4— 6 396 356 319

13—15.................... 7— 9 309 385 >7 "t 330

16—18 .................... 10—12 282 364 369

19—24.................... 516 561 719

Såsom framgår av tabell 5 förutses driftbidraget till folkskolor öka med

12 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1962/63 och 1963/64

samt med 5 miljoner kronor under budgetåret 1964/65. Härvid har, såsom

framgått av det föregående, inte räknats med några kostnader som kan

komma att aktualiseras i anledning av eventuella förslag från skolberedningen.

För två av de särredovisade större anslagsposterna, anslagen till allmän
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

na barnbidrag och skatteersättning till kommunerna, har i beräkningarna

upptagits en minskning under beräkningsperioden. För barnbidragens del

är minskningen en följd av att antalet barn i bidragsberättigande ålder

väntas sjunka under de närmaste budgetåren. Vid oförändrade bidragsregler

blir utgiftsminskningen störst under budgetåret 1962/63 och avtar sedan

successivt. Till grund för beräkningen har lagts bl. a. följande prognos över

antalet barn under 16 år.

31/12 1961

31/12 1962

31/12 1963

31/12 1964

1 770 000

1 745 000

1 725 000

1 710 000

Den av statsmakterna beslutade successiva avvecklingen av skatteersättningen

till kommunerna beräknas medföra en årlig utgiftsminskning med

drygt 70 miljoner kronor. Härvid har dock förutsatts, att den kommunala

utdebiteringen blir oförändrad fram t. o. m. budgetåret 1964/65. Skulle

exempelvis utdebiteringen för primärkommunerna höjas med 25 öre per år

och för landstingen med 10 öre per år kommer utgiftsminskningen under

anslaget att begränsas till 45, 68 respektive 70 miljoner kronor.

För budgetåret 1961/62 har anslaget till ränteeftergifter å vissa bostadslån

m. m. och anslaget till bostadsrabatter beräknats till 260 respektive 150

miljoner kronor. Det förstnämnda anslaget, som avser kostnaderna för den

s. k. räntegarantin, har i synnerhet under de senaste åren ökat väsentligt,

såväl genom tillkomsten av nya årgångar bostadshus för vilka räntegaranti

gäller som genom det högre ränteläget. Beräkningen av anslagsutvecklingen

under prognosperioden utgår från nuvarande räntenivå. Med utgångspunkt

från nuvarande årsproduktion av lägenheter kan den årliga ökningen av anslagsbehovet

vid oförändrat ränteläge uppskattas till omkring 40 miljoner

kronor. Därest ränteläget förändras, påverkas givetvis anslaget. Man torde

härvid kunna räknas med att en halv procents ändring av lånemarknadsräntorna

i nuvarande läge skulle ändra årskostnaderna för ränteeftergifter med

omkring 50 miljoner kronor. Vad vidare anslaget till bostadsrabatter angår påverkas

utgiftsutvecklingen -—■ vid givna regler vad avser inkomstgränser

och rabattbelopp — i huvudsak av tillkomsten av nya lägenheter, för vilka

bidrag kan utgå, och av den förändring av antalet bidragsberättigade familjer

som kan ske genom inkomstutvecklingen. I utgiftskalkylerna har antagits

en årlig ökning av anslaget med 10 miljoner kronor.

Med hänsyn till befolkningsökningen och förskjutningen mot högre åldersgrupper

väntas utgifterna för bidrag till sjukkassor m. m. stiga med

5 miljoner kronor per budgetår vid oförändrad sjukfrekvens och oförändrade

bidrags- och taxeregler.

Beträffande driftbidraget till statens järnvägar har i avbidan på 1953 års

trafikutrednings förslag kalkylerats med ett oförändrat anslag under hela

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 17

perioden. Liksom för budgetåren 1960/61 och 1961/62 har härvid räknats

med ett särskilt anslag för täckande av underskott på rörelsen. Underskottet

beräknas dock komma att successivt minska genom den fortlöpande nedläggningen

av trafiksvaga bandelar. Hänsyn härtill bär tagits vid beräkningarna

under utgiftspost V i tabell 5.

Kostnaderna för de arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen,

som staten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare, har beräknats

i enlighet med 1959 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget, innebärande

en ökning av pensionsavgiften med 1 procent om året från 4 procent

av den pensionsgrundande inkomsten för 1961 till 7 procent för 1964.

Posten övriga egentliga statsutgifter (II) uppvisar efter budgetgranskningen

en total utgiftsökning om 755 miljoner kronor. Den genomsnittliga,

procentuella stegringen per budgetår blir härmed 4,7 procent. I det följande

lämnas huvudtitelvis en översiktlig redogörelse för vad den framräknade

stegringstakten skulle innebära i ökad verksamhet och standardförbättringar

m. m.

Utgifterna på driftbudgeten under andra huvudtiteln hänför sig främst

till domstols- och rättegångsväsendet samt fångvårdsorganisationen. För

domstols- och rättegångsväsendet inrymmer föreliggande beräkningar medel

för en viss fortsatt förstärkning i nuvarande takt av de personella resurserna

vid domstolarna samt härutöver en mindre, automatisk utgiftsökning

under anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter. För

fångvårdsorganisationen kan noteras, att avgörande för utgiftsförändringen

under den gångna femårsperioden väsentligen har varit kriminalitetens

utveckling, som bl. a. medfört en kraftig utbyggnad av platsantalet vid

fångvårdsanstalterna. I kalkylerna för budgetåren 1962/63—1964/65 har

räknats med i stort sett samma platstillskott per budgetår som under den

gångna femårsperioden. Detta innebär ett realiserande av hittills beslutat

utbyggnadsprogram samt därutöver ett inte oväsentligt tillskott av nya

platser. Medel har även reserverats för en fortsatt förstärkning av eftervården.

Justitiedepartementets del av kapitalbudgeten omfattar endast anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid fångvården. Detta anslag har beräknats

med hänsyn till det angivna platstillskottet.

Utgiftsutvecklingen på driftbudgeten under tredje huvudtiteln för budgetåren

1961/62—1964/65 påverkas främst av anslagen till utrikesförvaltningens

avlöningar, till Förenta Nationerna och till internationell hjälpverksamhet,

vilka nästa budgetår uppgår till ca 80 procent av huvudtitelns

totalsumma. För utrikesförvaltningens avlöningsanslag har räknats med

en stegring i något snabbare takt än under senare delen av 50-talet. Huvuddelen

av denna kostnadsökning avser en utbyggnad av utrikesförvaltningen.

Storleken av anslaget till Förenta Nationerna är beroende av den internationella

utvecklingen. I förevarande beräkningar har det ansetts vara

realistiskt att räkna med ett oförändrat medelsbehov under den avsedda

perioden. I detta sammanhang torde få erinras om att för innevarande bud2

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 150. llihang Ii

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

getår medel anvisats på tilläggsstat för svenskt bidrag till FN:s Kongofond.

Något anslag för detta ändamål är inte upptaget å riksstatsförslaget

för budgetåret 1961/62. Man torde dock räkna med att önskemål om frivilliga

bidrag för denna verksamhet i Kongo liksom på andra håll i världen

kommer att framställas även för kommande budgetår. Utgiftsutvecklingen

under anslaget till internationell hjälpverksamhet har, som redovisats i det

tidigare, här upptagits med oförändrat belopp. Under kapitalbudgeten har

för utrikesdepartementets del räknats med en ökning av anslagsbehovet till

följd av byggnadsföretag vid vissa beskickningar.

Beträffande driftutgifterna under fjärde huvudtiteln har redogjorts i det

föregående. För utgifterna under kapitalbudgeten har tillämpats samma

framskrivningsmetod som för driftutgifterna.

Utgiftsutvecklingen under femte huvudtiteln påverkas väsentligen av

kostnaderna för de allmänna barnbidragen, bostadssubventionerna, bidragen

till sjukkassorna och bidragen för folkpensionsändamål. Anslagen

till dessa ändamål omfattar ca 85 procent av huvudtitelns totalsumma. Beträffande

dessa anslag har en redogörelse lämnats i det föregående. Utgifterna

under arbetsmarknadsanslagen, som hänförts till övriga egentliga

statsutgifter i tabellen, blir i hög grad beroende på konjunkturutvecklingen.

I beräkningarna har förutsatts full sysselsättning, men med säsongvariationer

och fortgående strukturella förändringar. En fortsatt utveckling

har förutsatts av olika rörlighetsfrämjande åtgärder, främst omskolningsverksamheten.

För perioden har därför en anslagsökning om sammanlagt

50 miljoner kronor upptagits i kalkylerna. Ett framträdande drag i arbetsmarknadspolitiken

torde vidare bli att resurserna på detta område i ökad

utsträckning inriktas på att bereda olika grupper av handikappade rehabilitering,

såväl genom arbetsträning och placering i skyddad sysselsättning

som genom omskolning. Under nu förevarande avsnitt har vidare inräknats

kostnader för en viss förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsen och den

offentliga arbetsförmedlingen. För nykterhetsvården och ungdomsvården

inrymmer kalkylerna en fortsatt upprustning av anstalternas och skolornas

vårdresurser samt en effektivisering av eftervården.

Socialdepartementets andel av kaptitalbudgeten domineras av anslagen

till bostadslångivningen. För nästa budgetår har uppställts ett bostadsbyggnadsprogram

omfattande 70 000 lägenheter, varav 47 000 i statsbelånade

flerfamiljshus och 19 000 i statsbelånade småhus. Beräkningarna för de

följande budgetåren under perioden bygger på antagandet om en årlig ökning

i takt med den allmänna produktionsstegringen av bostadsproduktionen

med 2 000 lägenheter, varav 1 000 i flerfamiljshus och 1 000 i småhus.

Det har vidare antagits, att den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus

kommer att öka något under den angivna perioden. För anslaget

till räntefria lån till bostadsbyggande inträder en minskning budgetåret

1962/63 till följd av bortfallet av den räntefria stående delen av egnahemslånen.

Fr. o. m. nämnda budgetår räknas med att från anslaget kommer

att utgå tilläggslån till studentbostäder, vinterbidrag, vissa bidrag till invalidbostäder

samt räntefria, stående delar av lån till kollektiva tvätterier.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19

De dominerande anslagsgrupperna under sjätte huvudtiteln är de statliga

och kommunala vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen samt driftbidraget

till statens järnvägar. Tillsammans upptar dessa poster mer än

fyra femtedelar av huvudtitelns anslagssumma. För utgiftsutvecklingen av

dessa anslag har lämnats en redogörelse i det föregående. Den ökning som

förutsatts för vägbyggnadsväsendet återspeglas vidare i en fortgående stegring

av anslagen på vägtrafikväsendets område. Utgifterna för olika trafiksäkerhetsändamål

beräknas sålunda komma att uppvisa en successiv

ökning. Under perioden väntas vidare statens bilinspektion få nya, huvudsakligen

övervakande uppgifter. I fråga om övriga utgiftsändamål under

huvudtiteln må här nämnas, att bidraget till vatten- och avloppsanläggningar

beräknats stiga. Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

har slutligen förutsatts öka med ett par miljoner kronor om

året.

På kapitalbudgeten har för postverkets del räknats med vissa ombyggnader

och nybyggnader av posthus samt ersättningsanskaffningar av bussar.

En utgångspunkt för beräkningen av televerkets investeringar har varit,

att automatiseringen av telefontrafiken skall i huvudsak kunna avslutas omkring

år 1970. Investeringsverksamheten för statens järnvägar har beräknats

med hänsyn till behovet av en upprustning och modernisering av stambanenätet.

Härtill kommer en upprustning av malmbanan och en ny järnvägslinje

till Svappavaara liksom en ny tågfärja. Till grund för beräkningarna

för statens vattenfallsverk ligger gällande belastningsprognos, vilken

innebär en ökning med 960 MkWh per år för vattenfallsverkets försäljningsområde.

Vidare har förutsatts, att kraftsystemet skall utbyggas så att torrårssäkerhet

uppnås fr. o. in. budgetåret 1962/63. För distributionsanläggningarna

gäller, att beslutade utvidgningar av 380 kV-systemet, vilka till

över hälften är betingade av överföring av kraft för de enskilda och kommunala

företagens räkning, medför relativt stora medelsbehov. I övrigt kan

nämnas en viss ökning av väg- och vattenbyggnadsverkets maskinpark samt

medelsanvisningar till radio- och televisionshus. Sammanfattningsvis kan

sägas att kalkylerna över affärsverkens medelsförbrukning inrymmer en

stegring i takt med den förutsatta allmänna produktionsökningen under

perioden.

Utgiftsutvecklingen under sjunde huvudtiteln bestämmes till största delen

av anslaget till skalteersättning till kommunerna. För detta anslag bär

redogjorts i det föregående. I fråga om övriga utgiftsändamål gäller beträffande

anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, att det vid oförändrade

bidragsnormer antagits komma att stiga med drygt 6 miljoner kronor

per år eller lika mycket som under närmast föregående femårsperiod.

Något belopp för övergångsbidrag i samband med genomförande av ny

kommunindelning har inte upptagits i kalkylen. Dessa bidrag skulle nämligen

endast till obetydlig del belasta de närmaste budgetåren. Tolagsersättningen

utvisar endast eu mindre ökning. I övrigt kan nämnas en anslagsuppräkning

för budgetåret 1963/64 med hänsyn till riksdagens beslut om

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr ISO. Bihang E

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

allmän fastighetstaxering år 1964. Anslagen till statistiska centralbyrån kommer

under perioden att påverkas å ena sidan av bortfallet av kostnaderna

för 1960 års folkräkning, och å andra sidan ökningen till följd av beslutet om

viss centralisering av statistiken. Finansdepartementets del av kapitalbudgeten

domineras för närvarande av anslaget på 160 miljoner kronor till inlösen

av aktier i LKAB. Den sista delbetalningen sker under budgetåret

1961/62, varefter anslaget bortfaller. Med hänsyn till en beräknad ökning

av den framtida statliga husbyggnadsvolymen har en uppräkning skett av

anslaget till vissa projekteringskostnader från och med budgetåret 1962/63.

Av Sveriges bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA), vilket totalt

uppgår till i runt tal 52 miljoner kronor, inbetalas ca 12 miljoner kronor

innevarande budgetår och under vart och ett av de fyra följande budgetåren

omkring 10 miljoner kronor.

Vad gäller utgiftsutvecklingen under åttonde huvudtiteln bör erinras om

vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget till folkskolor.

När det gäller enhetsskolan kan man förutse, såsom framgått av det tidigare

anförda, i kostnadshänseende varandra motverkande tendenser under

perioden. På grund av befolkningsutvecklingen sjunker kostnaderna för lågoch

mellanstadiet. Befolkningsutvecklingen verkar även för högstadiets del

i kostnadssänkande riktning. Å andra sidan kommer utbyggnaden av enhetsskolan

att medföra en sådan ökning av elevantalet på högstadiet under

perioden och därmed också av kostnaderna att den uppväger de av befolkningsutvecklingen

betingade kostnadsminskningarna och i stället åstadkommer

en mindre utgiftsökning. Även om driftbidraget på grund av det anförda

visar en blygsam stegring under de framförliggande åren, medför enhetsskolans

successiva utbyggnad andra högst avsevärda kostnader under

samma tid. Högstadiet ställer sålunda krav på bl. a. en intensifierad ämneslärarutbildning

och ökar trycket på skolbyggnadsverksamheten. Beträffande

sistnämnda verksamhet kan tilläggas, att även den pågående befolkningsomflyttningen

och den i enhetsskolereformen förutsatta skolorganisationen

har liknande effekt. Här angivna förhållanden har beaktats i kalkylerna. De

förmodligen avsevärda utgiftsökningar som kan komma att följa av skolberedningens

förslag ingår däremot, såsom tidigare understrukits, inte i förevarande

beräkningar. Den förutsedda utbyggnaden av enhetsskolan torde för

realskolan och motsvarande skolformer komma att innebära en sänkning av

elevantalet och därmed också av kostnaderna under perioden. Gymnasiernas

expansion har särskilt under senare delen av 50-talet varit synnerligen stark.

Härtill har flera faktorer medverkat. De åldersgrupper ur vilka gymnasiets

elever hämtats har successivt stigit och kulminerar 1962. Samtidigt har utbildningsintresset

ökat. För framtiden torde det förhållandet, att en allt större

del av ungdomarna genom högstadiets tillväxt når fram till gymnasiet, i

förening med det stigande utbildningsintresset, medföra en fortsatt expansion

av gymnasierna. Den totala stegringstakten förutsättes vara lika hög

under kommande period som tidigare. Ökningen förutsättes främst komma

att gälla fackgymnasierna.

Yrkesskolväsendet har alltsedan 1955 års reform starkt utvecklats och ten
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 21

denserna tyder på en fortsatt ökning av elevantalet. Såväl gymnasiernas expansion

som utbyggnaden av yrkesskolorna ställer, liksom tidigare nämnts,

enhetsskolans utbyggnad, även krav på ökade resurser för lärarutbildning,

vilket förhållande man också räknat med vid bedömningen av berörda anslag.

Utgiftsutvecklingen i fråga om den högre undervisningen och forskningen

grundar sig till stor del på de riktlinjer för utbyggnad, som beslutats vid

1960 års riksdag (prop. 119) och som innebär en väsentlig utbyggnad bl. a.

av den förhållandevis kostnadskrävande högre tekniska och naturvetenskapliga

utbildningen. Det ökande studerandeantalet medför, till följd av

systemet för de filosofiska fakulteterna med en fast relation mellan studerandeantalet

och lärarresurserna, en uppräkning av universitetens avlöningsanslag

under perioden. I kalkylen ingår också en fortsatt förstärkning av resurserna

för forskningen. Kalkylen inrymmer också ökade resurser för allmänna

kultur- och bildningsändamål.

Den i propositionen nr 55 till årets riksdag föreslagna avskrivningen av

vissa studieskulder har beaktats vid beräkningen av utgifterna för studiesociala

ändamål. I övrigt har endast den väntade utvecklingen av elevantalet

påverkat de framräknade anslagsbehoven på detta område. Vad gäller

kapitalbudgeten bestämmes anslagsutvecklingen väsentligen av den nämnda

utbyggnaden av universitet och högskolor. För perioden räknas med

ett totalt anslagsbehov av närmare 400 miljoner kronor för dessa ändamål.

Härtill har lagts vissa kostnader för beslutade eller eljest förutsebara projekt

inom andra områden, omfattande lärarutbildning, arkiv och biblioteksväsendet

m. m. Studielåneanslagen förutsättes öka på grund av det stigande

studerandeantalet samt genom förslaget om avskrivning av studieskulder.

Ungefär hälften av anslagen under nionde huvudtiteln hänför sig till

jordbruksprisreglering m. m. Beträffande dessa anslag har medelsbehovet

till såväl prisreglerande åtgärder på jordbrukets område som till särskilt

stöd åt det mindre jordbruket beräknats under antagande av oförändrade

bidragsnormer och en oförändrad volym för mjölkinvägningen vid mejeri

från de bidragsberättigade kategorierna av mjölkproducenter. För det i småbrukarstödet

ingående arealtillägget har medelsbehovet med hänsyn till en

väntad fortgående minskning av antalet bidragsberättigade bedömts sjunka

något. Anslaget till kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel

m. m. beräknas däremot öka under perioden enligt den i propositionen

nr 76 angivna målsättningen. Kostnaderna för undervisning och forskning

beräknas stiga i snabbare takt under den angivna perioden, bl. a. till

följd av den planerade upprustning av forskning, försök och högre undervisning

på jordbruks- och trädgårdsområdena, som närmare redovisats i

propositionen nr 69 till årets riksdag. I övrigt har räknats med även i fortsättningen

ökade utgifter för bl. a. intensifierade rationaliseringsåtgärder

inom jordbruk och skogsväsende. Vad angår jordbrukshuvudtitelns del av

kapitalbudgeten medför den planerade upprustningen och utbyggnaden av

de högre läro- och forskningsanstalterna inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde en ökning av anslagen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Anslagsutvecklingen under tionde huvudtiteln har under senare år i väsentlig

mån påverkats av utgifterna för atomenergiverksamheten. För

budgetåret 1961/62 utgör anslagen till atomenergiverksamhet inom AB

Atomenergi och till internationellt atomenergisamarbete drygt en tredjedel

av den totala medelsanvisningen under huvudtiteln. Anslagsexpansionen

för atomenergiändamål har beräknats fortsätta under de närmaste åren

främst till följd av den fortsatta utbyggnaden av uranverket i Ranstad. En

ny statsisbrytare beräknas kosta omkring 40 miljoner kronor, vilket belopp

fördelas på de fyra ifrågavarande budgetåren. I övrigt må beträffande sjöfartsanslagen

nämnas, att lots- och fyrstatens avlöningsanslag efter hand

förväntas nedgå till följd av ökad fyrautomatisering etc. En förutsättning

härför är emellertid, att driftbudgetanslaget till säkerhetsanstalter successivt

uppräknas. För kapitalbudgetens del har under den aktuella perioden

räknats med en i stort sett oförändrad medelsanvisning för investeringar

inom handelsdepartementets verksamhetsområde. Härvid har förutsatts

bl. a. en något ökad medelsanvisning till hantverks- och industrilånefonden

samt en i stort sett oförändrad medelsanvisning till de statliga bolagen.

Elfte huvudtiteln domineras väsentligen av anslagen till hälso- och sjukvården,

vilka uppgår till närmare två tredjedelar av huvudtitelns totalsumma.

Utgiftsökningen under perioden hänför sig också i första hand till

dessa anslag. Här må nämnas att kostnaderna för statens mentalsjukhus

antagits stiga i ökande takt. Detta sammanhänger främst med tillkomsten

av Mellringe sjukhus samt sjukhuset i Bollnäs, psykopatsjukhuset i Katrineholm

och sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna. Med beaktande

jämväl av vissa förändringar av platsantalet vid befintliga sjukhus

medför tillkomsten av de nya sjukhusen ett nettotillskott om ca 1 800 nya

vårdplatser. Härigenom kommer det totala vårdplatsantalet vid mentalsjukhusen

— inberäknat sjukhusen för psykiskt efterblivna — att uppgå

till i runt tal 25 000. Även för undervisningssjukhusen har kalkylerats med

en något snabbare utgiftsstegring till följd av pågående eller beslutade utbyggnader

av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset samt statens

bidrag till den fortgående utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen.

Centrala medicinalorgan m. m. uppvisar en stegrad utgiftstakt.

Anslagsökningen hänför sig till utrustning av beredskapssjukhus och sjukhärbärgen,

upprustning av de centrala myndigheterna på området samt

till en omorganisation och förstärkning av tjänsteläkarväsendet. För hälsooch

sjukvården i övrigt, vari till stor del ingår bidrag till icke statliga

huvudmän, räknas med successivt stigande utgifter i takt med fortgående

utbyggnad av bl. a. folktandvården, distriktssköterskevården samt förebyggande

mödra- och barnavården. För landsstaten har beräknats anslagsökningar

huvudsakligen till förstärkningar inom länsstyrelserna till följd av

u*byggnad av taxeringsorganisationen, den stegrade motorfordonstrafiken

m. m. Även kostnaderna för polisväsendet stiger successivt främst till följd

av den ökade trafiken på riksvägarna. Beträffande civilförsvaret räknas

med en fortsatt successiv utbyggnad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23

Huvudparten av inrikesdepartementets anslag på kapitalbudgeten hänför

sig till byggnadsverksamheten för hälso- och sjukvården, främst byggnadsarbeten

för den statliga mentalsjukvården och de statliga undervisningssjukhusen.

I övrigt förutses under perioden bl. a. byggnadsarbeten

för länsstyrelserna, vissa skyddsrumsanläggningar samt uppförande av en

nybyggnad för statens polisskola.

Tolfte huvudtiteln påverkas främst, förutom av arbetsgivaravgifterna

till den allmänna tilläggspensioneringen, för vilka en redogörelse lämnats i

det föregående, av kostnaderna för det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet.

Statens pensionskostnader har under perioden beräknats öka

med drygt 20 miljoner kronor per år

Utifrån de i kalkylerna redovisade beräkningsgrunderna skulle de sammanlagda

drift- och kapitalbudgetutgifterna under de aktuella budgetåren

öka med ca 1,0, 0,8 respektive 1,0 miljard kronor. De kraftigare ökningar

som framkommer budgetåren 1962/63 och 1964/65 sammanhänger främst

med, såsom berörts i det föregående, att höjningar av folkpensionsbeloppen

inkalkylerats under dessa budgetår.

Beträffande bedömningen av den framtida utgiftsutvecklingen bör ännu

en gång understrykas den osäkerhet som med nödvändighet måste omge utgiftskalkyler

av detta slag. Det bör också erinras om den restriktivitet i ett

flertal avseenden som iakttagits vid utgiftsberäkningarna. Denna restriktivitet

framgår bl. a. därav att vid den schematiska budgetgranskningen av de

ospecificerade utgiftsposterna de av myndigheterna äskade utgiftsökningarna

för budgetåret 1962/63 skurits ned med inemot 50 procent eller ca 250

miljoner kronor. Genom denna restriktiva budgetgranskning har de anmälda

medelsbehoven kunnat inrymmas inom den trendmässiga utgiftsökningen.

Att differensen mellan den trendmässiga ökningen dch den efter budgetgranskningen

framräknade utgiftsstegringen successivt vidgas för längre

bort liggande budgetår kan vara ett uttryck för svårigheterna att på längre

sikt förutse alla de utgiftsbehov som framdeles kan visa sig nödvändiga.

Vid bedömningen av beräkningarnas realism bör också uppmärksammas,

att i kalkylerna för de särredovisade större utgiftsposterna inga belopp tagits

upp för eventuella reformer som kan komma att aktualiseras under utgiftsperioden

eller för andra erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter. För

att markera att utgifter här kan tillkomma har i tabellen under slutsumman

för drift- och kapitalbudgeten införts beteckningen »R». Det finns skäl

att särskilt understryka, att häri skall inrymmas eventuella kostnader för

reformer som kan komma att aktualiseras av exempelvis socialförsäkringskommittén,

socialpolitiska kommittén och skolberedningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

C. Statsinkomsternas utveckling på längre sikt

I det föregående har lämnats en redovisning av statsinkomsternas utveckling

under senare hälften av 50-talet. Beträffande den framtida inkomstutvecklingen

har riksräkenskapsverket gjort vissa beräkningar avseende budgetåren

1961/62—-1964/65, som redovisats i bihang B. Vid ämbetsverkets beräkningar

har i fråga om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets

utveckling i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande

utvecklingen under åren 1961 och 1962, som legat till grund för

verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1960/61 och 1961/

62. Sålunda har den totala lönesumman antagits stiga med 10 respektive 9

procent under 1960 och 1961, medan bolagens till statlig inkomstskatt taxerade

inkomst beräknats öka med 18 procent mellan 1960 och 1961 års taxeringar

och stiga betydligt jämväl vid 1962 års taxering. För perioden 1962—

65 har beräkningarna baserats på schablonantaganden om att såväl fysiska

personers som bolags inkomster skall stiga med 3 å 4 procent årligen.

Vid dessa antaganden skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de

intäkter som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m., enligt ämbetsverket kunna beräknas uppgå till följande belopp (miljoner

kronor):

Taxeringsår

1961 1962 1963 1964 1965

6 750 7 520 7 720 8 070 8 420

+ 770 + 200 + 350 + 350

De kassamässiga nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln skulle emellertid

enligt riksräkenskapsverket komma att uppvisa en helt annan serie förändringstal

såsom framgår av efterföljande sammanställning, i vilken även

intagits ämbetsverkets beräkning av statsinkomsterna under övriga inkomsttitlar

perioden 1961/62—1964/65 (miljoner kronor):

Budgetår

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Inkomstskattetiteln.................. + 400 — 200 ±0 + 600

Övriga inkomsttitlar.................. + 300 + 340 + 320 + 300

Summa statsinkomster + 700 + 140 + 320 + 900

Skillnaden mellan serien över de slutligt påförda skatterna och serien

över inkomstskattetitelns kassamässiga nettoinkomst förklaras främst av

den tidigare berörda eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel

till följd av gällande uppbördssystem. Bruttosiffrorna för inkomstskattetiteln

1960/61—1964/65 enligt riksräkenskapsverkets beräkningar belyser

klart denna effekt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 25

1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Inkomster

Preliminärskatt inkl.

fyllnadsbetalningar 13 100 14 120 14 770 15 400 16 030

Förändring (+ 1020) (+ 650) (+ 630) (+ 630)

Övriga inkomster

1455

1585

1 665

1 615

1 635

Summa inkomster

14 555

15 705

16 435

17 015

17 665

Utgifter

Kommunalskatte-

medel ..........

5 060

5 660

6 520

6 970

6 930

Förändring

(+ 600) (+ 860) (+ 450) (—

40)

Övriga utgifter

1 960

2150

2 220

2 350

2 440

Summa utgifter

7 020

7 810

8 740

9 320

9 370

Inkomster utöver ut-

gifter............

7 535

7 895

7 695

7 695

8 295

Avrundade belopp ..

7 500

7 900

7 700

7 700

8 300

Även om det av riksräkenskapsverket rent hypotetiskt gjorda schablonantagandet

rörande inkomstutvecklingen för perioden 1962—65 (3 å 4 procent

årlig inkomststegring) ersättes med 7 procent, vilket motsvarar den

genomsnittliga ökningen av inkomst av tjänst under 50-talets sista hälft,

skulle den kassamässiga inkomstökningen i vart fall för de närmaste två

budgetåren bli relativt blygsam på grund av nyssnämnda eftersläpningseffekt.

Inkomstutvecklingen skulle med ett sålunda ändrat antagande kunna

beräknats bli följande (miljoner kronor).

Budgetår

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Inkomstskattetiteln.................. + 500 + 100 + 600 + 800

Övriga inkomsttitlar.................. + 350 + 465 + 445 + 425

Summa statsinkomster + 850 + 565 + 1 045 + 1225

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen

Innehåll

Inledning .................................................. 1

A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under senare

hälften av 1950-talet

1. Den statliga sektorns realekonomiska utveckling............ 1

2. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling...... 4

3. Driftbudgetens inkomster................................ 9

B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1961162—1964/65

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna................ 10

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .................. 13

C. Statsinkomsternas utveckling på längre sikt .................... 24

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610699

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:349 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1961/62. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1961:334 Skrivelse till Konungen angående allmän beredskavsstat för budgetåret 1961/62. a1 i texten
  3. SU 1961:142 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61. s. 2 i texten
  4. SU 1961:143 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1961/62. s. 9 i texten
  5. SU 1961:141 Utlåtande i anledning av motioner, väckta i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1961/62 m. m. s. 1 i texten

Visa alla 6