Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:151, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1961

1

Nr 151

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms

slott den lb april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås skattefrihet för Norrlandsfonden och för Malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete. Även bidrag som lämnas från

fonderna föreslås skattefria. 1

1 Rihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 151

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1961

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28

september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

53 §.

1 m om. Skyldighet att---av

rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och

kontoret icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna sjukkassor, understödsföreningar,

som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksamhet,

jämlikt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller ihjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockhoim och omfatta allenast visst

län eller del av län, ävensom sådana

ömsesidiga försäkringsbolag, som avses

i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra--— eller rö
relse.

(Föreslagen lydelse)

53 §.

1 in o m. Skyldighet att — ---av

rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet oeh högskolor

i vilka de studerande enligt gällande

stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,

malmfonden för forsknings- och

utvecklingsarbete, järnkontoret, så

länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna sjukkassor, understödsföreningar,

som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksamhet,

jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp

vid olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom

sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för

inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---eller rö
relse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962.

1 Senaste lydelse av 53 § 1 mom. se 1959: 564.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961

3

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet---även
som

hushållningssällskap:

för ali inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och

kontoret icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna sjukkassor, understödsföreningar,

med undantag

för dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, jämlikt

lagen om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser bildade

stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,

■sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å vilka

lagen om försäkringsrörelse icke äger

tillämpning eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och

omfatta allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring:

1 Senaste lydelse av 7 § se 1959: 565.

(Föreslagen lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet---även
som

hushållningssällskap:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, norrlandsfonden,

malmfonden för forsknings- och

utvecklingsarbete, järnkontoret, så

länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna sjukkassor, understödsföreningar,

med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, jämlikt

lagen om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser bildade

stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,

sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å vilka

lagen om försäkringsrörelse icke äger

tillämpning eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och

omfatta allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring:

tf llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 151

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961

(Nuvarande lydelse)

för all inkomst;

f) kyrkor, andra--— hänför
lig

verksamhet.

Aktiebolag och —--bolagens

verksamhet.

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må,---

icke föras.

Att personer,---samma pa
ragraf.

(Föreslagen lydelse)

för all inkomst;

f) kyrkor, andra----hänförlig

verksamhet.

Aktiebolag och---bolagens

verksamhet.

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må, —--

icke föras.

Att personer,---samma pa
ragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1961

5

Förslag

till

förordning om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Bestämmelserna i denna förordning skola äga tillämpning på medel, som

utgå från norrlandsfonden eller malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,

antingen i form av bidrag eller lån för visst ändamål eller ock på

grund av garanti för täckande av förlust på viss verksamhet (förlustgaranti)

och som icke utgå till fysisk person och i dennes hand utgöra intäkt av tjänst

eller eljest ersättning för eget arbete.

2 §•

Medel, vilka utgå i form av bidrag för visst ändamål, skola vid tillämpning

av kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt icke utgöra

skattepliktig inkomst för mottagaren.

3 §.

Utgifter, vilka bestritts med medel som erhållits i form av bidrag för visst

ändamål, må icke vid taxeringen avdragas såsom driftkostnad. Hava sådana

medel använts för att anskaffa tillgång för stadigvarande bruk, skall

vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för

tillgången anses allenast så stor del av kostnaden, som icke täckts av nämnda

medel.

4 §•

Medel, vilka utgå på grund av förlustgaranti och äro hänförliga till verksamhet

som ingår i särskild förvärvskälla för mottagaren, skola vid tillämpning

av kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt utgöra

skattepliktig intäkt i förvärvskällan, dock icke till den del nämnda medel

motsvara utgifter i verksamheten, för vilka avdrag icke medgivas såsom

för driftkostnad och vilka ej heller avse anskaffning av tillgång för stadigvarande

bruk.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning om lån erhållits

för visst ändamål och eftergift av återbetalningsskyldigheten medgives.

5 §•

Har skatlskyldig, vilken åtnjutit skattepliktig intäkt som i 4 § sägs, i den

med förlustgarantin avsedda verksamheten haft utgift för anskaffning av sådan

byggnad eller för sådan ny-, till- eller ombyggnad å fastighet beträffande

vilken avdrag för värdeminskning beräknas på sätt i punkt 7 tredje stycket

anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen angives, äger han tillgodoräkna

sig, utöver avdrag enligt avskrivningsplan, ett mot beloppet av den skattepliktiga

intäkten svarande värdeminskningsavdrag. Sistnämnda avdrag må

dock icke överstiga beloppet av nämnda utgift, ej heller vad som i beskattningshänseende

kvarstår oavskrivet av tillgången i fråga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1962.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr i 51 år 1961

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den Z4 april

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler vissa skattefrågor

rörande norrlandsfonden och malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,

m. m. samt anför därvid följande.

Inledning. I propositionen 1961: 77 har Kungl. Maj:t föreslagit, att viss del

av den staten tillfallande vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

(LKAB) skall avsättas till två fonder för forsknings- och utvecklingsarbete

m. m., den ena benämnd norrlandsfonden och den andra benämnd malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete. I samband med dessa fonders inrättande

uppkommer vissa skatterättsliga problem, som jag nu skall anmäla.

Utredningen. Till grund för den nyss nämnda propositionen låg ett betänkande

angående inrättande av en fond av malmvinstmedel till främjande av

naturvetenskapligt och tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete (SOU

1960: 31). I betänkandet föreslogs, att en del av statens vinst från LKAB avsättes

till stöd åt tekniskt och industriellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Stödet skulle avse såväl grundforskning som målforskning och dylikt.

Beträffande grundforskning avsågs stödet få formen av bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Bidragen borde enligt utredningen avse ett bestämt och

avgränsat forskningsprogram.

Stödformerna i fråga om de praktiskt orienterade insatserna för det industriella

utvecklingsarbetet, främst målforskningsarbetet, borde enligt utredningen

som regel förenas med viss villkorlig återbetalningsskyldighet. Sålunda

föreslogs dels lån med villkorlig återbetalningsskyldighet och dels villkorlig

garanti för täckande av viss del av kostnaderna. För lånen skulle återbetalningsskyldighet

icke inträda, om projektet gav negativt resultat. Blev

detta däremot vinstgivande, skulle lånet återbetalas. Återbetalningsföreskrifterna

ansågs böra vara relativt stränga och inkludera krav på full räntebetalning

för den tid kapitalinsatsen stått ute. Under vissa omständigheter borde

dock, fortsatte utredningen, stöd för tekniskt och industriellt utvecklingsarbete

kunna lämnas i form av anslag utan återbetalnings- och förräntningsskyldighet.

Detta skulle gälla om resultatet av ett projekt icke kunde väntas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1961

leda till direkt ekonomisk vinning för något visst företag ntan kom flera företag

eller en hel industribransch tillgodo. — Vid stödformen villkorlig garanti

för täckande av viss del av kostnaderna avsågs fonden skola täcka förlust på

ett visst projekt upp till ett bestämt belopp. Denna stödform skulle kunna

tillämpas, då ett företag självt har resurser att genomföra ett projekt men av

riskfördelningsskäl inte är berett att ensamt satsa på det.

Utredningen utgick från att stödverksamheten skulle bedrivas av en särskilt

för ändamålet bildad fond. Till fonden skulle avsättas vissa belopp ur

de vinstmedel från LKAB, som årligen tillföres staten som utdelning i dess

egenskap av aktieägare i bolaget. Utöver dessa belopp beräknades till fonden

inflyta medel såsom återbetalning på lån som utlämnats av fonden och avkastning

på fondkapitalet. Storleken av denna avkastning var beroende bl. a.

av hur ofta projekten blev vinstgivande. Med hänsyn till att fondens ledning

inte borde belastas med kapitalförvaltning i snävare mening förordade utredningsmännen

att fondmedlen skulle innestå i riksbanken och där gottgöras

ränta efter en räntesats å en halv procent över affärsbankernas högst

förräntade inlåningsräkning.

I betänkandet berördes även vissa skattefrågor avseende fonden samt bidrag

och lån därifrån.

Utredningen utgick från att enligt gällande stadganden i 53 § 1 mom. e)

kommunalskattelagen och 7 § första stycket f) förordningen om statlig inkomstskatt

fonden automatiskt skulle bli fritagen från kommunal och

statlig beskattning såsom varande en stiftelse, vilken hade till huvudsakligt

ändamål att främja vetenskaplig forskning. Därest denna tolkning av beskattningsbestämmelserna

skulle ifrågasättas av skattemyndigheterna, ville

utredningen dock förorda, att bestämmelser om full och oinskränkt skattefrihet

för fonden meddelades i särskild ordning.

Det framhölls vidare, att den formella uppläggningen av ett engagemang

från fondens sida kunde komma att påverkas av hänsyn till skatteförhållandena.

Utredningen betraktade det som skäligt att ett företag, med vilken

fonden samverkade för genomförande av ett visst forsknings- eller utvecklingsprojekt,

inte belastades med skatteutgifter för en fondens finansieringsprestation

för projektet, innan en egentlig beskattningsbar rörelsevinst för

företaget uppkommit.

I de fall en finansieringsprestation från fondens sida lämnades i form av

ett lån, eventuellt med blott villkorlig återbetalningsskyldighet, borde, ansåg

utredningen, någon omedelbar skattepåföljd för det mottagande förelaget

icke behöva uppkomma. Om på grund av det slutliga utfallet av det bearbetade

projekt, för vilket finansieringen lämnats, lånet sedermera avskrevs från

fondens sida, kom visserligen i princip skatteplikt att inträda för det därmed

till bidrag förvandlade lånebeloppet, men eftersom i detta läge företaget

borde ha möjlighet att skattemässigt tillgodogöra sig avdrag för den förlust,

som företaget åsamkats genom det nämnda utfallet av projektet, uppkom

ingen skattebelastning för företaget på grund av den erhållna prestationen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1961

från fonden. Detsamma blev fallet, om det i samverkan med företaget bearbetade

projektet utföll så positivt, att fonden enligt förut angivna grunder

för sin verksamhet gjorde anspråk på återbetalning av lånet. Lånebeloppet

framkom i detta fall aldrig som någon inkomst i företagets rörelse och kunde

heller inte bli beskattat som en sådan.

Om det från början stod klart, att återbetalning av bidrag inte bör eller

kan krävas, torde enligt utredningens uppfattning besvärligare problem

kunna tänkas uppkomma. Huruvida i ett sådant fall skattskyldighet för bidraget

förelåg blev sannolikt beroende av karaktären av det ifrågavarande

projektet. Om företagets befattning med projektet inte kunde ses som ett led

i företagets normala rörelse, borde bidraget inte kunna beskattas. I motsatt

fall kunde däremot en beskattning av bidraget möjligen aktualiseras. En definitiv

bedömning av beskattningsfrågan torde, fortsatte utredningen, endast

vara möjlig från fall till fall i samband med handläggningen av konkreta

ärenden. Möjligheter att undgå icke avsedda skattekonsekvenser torde i regel

föreligga, och utredningen förutsatte att fondens ledning genom samråd

med skattemyndigheterna kunde komma fram till sådana former för sina

prestationer att en för alla parter betryggande reglering av frågan i de särskilda

fallen uppnåddes.

Remissyttrandena. Vid remissbehandlingen av betänkandet berördes de

med fonderna förknippade skattefrågorna i ett par yttranden.

Statskontoret framhöll, att ämbetsverket delar utredningens uppfattning

att den tilltänkta fonden borde åtnjuta skattefrihet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län uttalade, att bidrag från fonden i princip

borde vara skattefria. Syftet med fondens verksamhet skulle säkerligen, förmodade

länsstyrelsen, i många fall äventyras, om företagen skulle behöva

ingå på skattetekniska överväganden innan beslut träffas om att begära

eller motta bidrag.

Propositionen 1961:77. I propositionen föreslogs en i vissa hänseenden

ändrad organisation av den stödverksamhet som förordats av utredningen.

I propositionen förordades sålunda inrättandet av två fonder, nämligen dels

norrlandsfonden och dels malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Fondernas kapital skulle göras räntebärande och det skulle enligt

förslaget ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter

om fondernas placering m. m.

Norrlandsfonden avsågs få till uppgift att främja näringslivets framtida

utbyggnad i Norrland, framför allt i Norrbotten. Stöd till forskning och

industriellt utvecklingsarbete föreslogs skola utgå i huvudsak enligt de riktlinjer

utredningsmännen uppdragit. Stödet till industriell utbyggnad borde

vidare få formen av medellånga eller långfristiga lån och avse finansiering

av anläggningar, inventarieanskaffning o. dyl. till bestämda projekt. Lånen

borde under en tid av högst tio år kunna vara räntefria och även ainorteringsfria.

Amortering borde, såvitt inte särskilda skäl föreligger, fullgöras

inom tjugu år, räknat från dagen för lånets utbetalning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961

Beträffande malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete föreslogs

stödformerna bli — på sätt förordats i utredningsförslaget — bidrag, bidrag

med återbetalningsskyldighet och förlustgarantier.

Departementschefen. I samband med inrättandet av norrlandsfonden och

malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete uppkommer vissa skattefrågor.

Å ena sidan aktualiseras spörsmålet om huruvida och i vilken utsträckning

fonderna bör beskattas. Å andra sidan är emottagandet av bidrag

från fonderna förknippat med särskilda skatteproblem.

I betänkandet har intagits den ståndpunkten, att den där föreslagna fonden

borde åtnjuta full och oinskränkt skattefrihet. Under remissbehandlingen

har annan uppfattning inte framkommit.

I fråga om de i propositionen nr 77 till årets riksdag föreslagna båda fonderna

synes samma skäl för skattefrihet kunna åberopas som beträffande

den av utredningen föreslagna fonden. Jag förordar, att uttryckliga bestämmelser

om sådan skattefrihet meddelas. Fonderna synes därvid böra

jämställas med sådana institutioner som nobelstiftelsen och järnkontoret,

vilka enligt 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen och 7 § första stycket e)

förordningen om statlig inkomstskatt är helt fritagna från inkomstbeskattning

utom såvitt avser kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet.

De angivna författningsrummen bör ändras i enlighet härmed.

I fråga om beskattningen av företag som emottagit fondbidrag ansåg utredningen,

att särskilda bestämmelser inte var erforderliga. De skattefrågor

som uppkommer för bidragsmottagarna är emellertid av komplicerad natur,

och det är angeläget att företagen icke på grund av ovisshet om de skatteinässiga

konsekvenserna avstår från att lämna medverkan till ifrågakommande

projekt. En särskild författningsmässig reglering av hithörande frågor

bör därför ske. Jag vill erinra om att särskilda bestämmelser ansetts

nödvändiga i fråga om den skattemässiga behandlingen av utbetalningar av

konjunkturuljämnings- och exportavgiftsmedel enligt 1947—1952 års överenskommelser

mellan staten samt branschföreningar och företag inom skogsindustrien.

Senast behandlades dessa frågor av 1959 års riksdag (prop. nr 9).

Beträffande bidrag som lämnas utan återbetalningsskyldighet synes skattefrihet

under alla förhållanden böra medges. Därav följer emellertid, att

avdrag inte bör få åtnjutas, vare sig direkt såsom driftkostnad, t. ex. för löner,

drivmedel eller råmaterial, eller indirekt genom värdeminskningsavdrag,

för utgifter som täckts med bidraget.

Har bidraget i stället lämnats i form av lån, uppkommer icke några särskilda

skattemässiga problem, om lånet återbetalas. Efterskänkes däremot

lånet, blir situationen densamma som när en förlustgaranti infrias.

När stödet lämnas i form av förlustgaranti, kommer eventuella utbetalningar

från fonderna först sedan förlust konstaterats. Företaget torde vid

detta tillfälle regelmässigt redan ha åtnjutit avdrag för i vart fall huvudparten

av kostnaderna för projektet, i den mån kostnaderna är avdragsgilla vid

inkomsttaxeringen. Berättigade invändningar synes därför knappast kunna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1961

resas mot att det belopp som utgår på grund av sådan garanti i princip blir

skattepliktigt hos mottagaren. Som förut nämnts, blir läget från skattemässiga

utgångspunkter detsamma om lån efterskänkes. Även i detta fall bör

skattepliktig inkomst i princip anses uppkomma.

Vissa avvikelser från denna regel synes dock befogade. Företaget kan nämligen

ha haft utgifter för projektet som inte varit avdragsgilla. Å ena sidan

kan det röra sig om utgifter vilka överhuvudtaget inte berättigar till avdrag,

såsom grundförbättringsarbeten eller s. k. kapitalförluster. Skäligheten synes

bjuda, att förlustbidraget respektive det efterskänkta lånebeloppet i första

hand hänföres till dessa slag av utgifter och till sådan del göres skattefritt.

Å andra sidan kan företaget ha haft utgifter för anskaffande av byggnader,

beträffande vilka avdrag medges i form av årliga värdeminskningsavdrag, i

regel med viss bråkdel av anskaffningskostnaden. Hinder synes inte böra

möta att företag, som inom ramen för det av fonderna understödda projektet

haft utgifter av detta slag, tillätes göra en extra avskrivning å byggnaderna

med anlitande av skattepliktigt belopp.

Även kostnaden för anskaffande av maskiner och andra inventarier avdrages

i regel genom årliga värdeminskningsavdrag. Företaget har emellertid

möjligheter att inom ramen för gällande bestämmelser på området göra avskrivningstiden

så kort att behov av regler om extra avskrivning å inventarier

i nu aktuella fall inte synes föreligga.

Jag förordar att frågan om beskattning av företag som emottagit fondbidrag

regleras enligt de riktlinjer som jag här uppdragit. Förslag till erforderliga

författningsbestämmelser har utarbetats inom finansdepartementet. Bestämmelserna

har därvid ansetts böra inrymmas i en särskild förordning,

vilken självfallet icke blir tillämplig om medel, som utgått från fonderna, för

mottagaren utgör inkomst av tjänst eller liknnade arbetsinkomst.

Under åberopande av det anförda och under framhållande av att hinder

icke synes möta för att frågan behandlas av riksdagen senare än under innevarande

vårsession hemställer föredragande departementschefen, att Kungl.

Maj:L måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370);

2) jörordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

19V7 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. in.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bo Natt och Dag

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610519

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:354 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 1 i texten
  2. BevU 1961:67 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 s. 2 i texten