Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), m. m

1961-04-07 · 84 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 81 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:152, Med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958

(nr 475), m. m.; given Stockholms slott den 7 april

1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);

samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

''•''•V- ’ '' *. • . .j * .* i''..... 17 *1.1.* ; i. *; ''i tf i >*"•&••

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

WILHELM

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås godkännande för Sveriges del av vissa rekommendationer

från Tullsamarbetsrådet i Bryssel rörande ändringar i den internationella

nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna. Samtidigt

framlägges förslag till därav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan.

Ändringarna, som väsentligen är av tullteknisk och formell natur,

föreslås träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer.

Vidare föreslås, att tullfrihet införes för s. k. kimröks-master-batch (en

råvara för gummiindustrin) och att tullen för visst kondensatorpapper sänkes

från 6 till 3 % av värdet. Härjämte förordas den ändringen i fråga om

den schablonmässiga s. k. resandetullen på tobaksvaror samt spritdrycker

och vin, att den allmänna varuskatten, som nu utgår vid sidan av resandetullen,

inarbetas i denna tull. Nu nämnda ändringar avses träda i kraft den

1 juli 1961.

I övrigt framlägges förslag till vissa jämkningar i tullen på pälsvaror, sammanhängande

med den i prop. nr 106 föreslagna omläggningen av pälsvaruskatten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 152

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser kap. 22 och 24 samt tulltaxenr

40.05, 40.06, 48.10 och 48.15, den 1 juli 1961 och, såvitt avser tulltaxenr

43.02 och 43.03, den 1 januari 1962 samt i övrigt å dag som Konungen

bestämmer.

Vid tillämpning i förekommande fall av förordningen angående rätt för

Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m„ skall

avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt från tullsatserna enligt den

nu utfärdade förordningen. Vad nu sagts skall dock icke gälla tulltaxenr

43.02 och 43.03.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

3

Bilaga

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur,

döda, otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet

(kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

03.01----— —----------------

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig

konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk

och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke

varan föreligger i förpackningar som nyss nämnts.

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun

samt skinn och andra delar av fåglar med kvar sittande fjädrar

eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller

behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av

fjädrar eller av delar av fjädrar:

A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och av
-

fall av fjädrar eller av delar av fjädrar................ fri

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet........ 100 kg 75: —

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizoiner, levande, även med

utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar

100 kg 350: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

''; • • »j i * * • * j 19 f i • j '' * * • •

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje ...................... fri

b. andra ................................ 100 kg 50: —

B. inkommande med jord........................ 100 kg1 30: —

Kap. 7. Köksväxter m. m.

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig användning

som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och

kluvna ................................................ fri

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. i svaveldioxidgas eller

i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande

lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt

konsumtion:

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr

10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning! avrundning,

krossning, valsning eller pressning av sädeskorn, med undantag

av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar

av spannmål ävensom mjöl därav........................ fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och

pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel,

erhållna ur vegetabiliska ämnen:

A. pektinämnen, pektinater och pektater ................ 12 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller

krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

5

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt

spaltningsprodukter därav/ beredda ätbara fetter; vaxer av

animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel, färger,

lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom sulfonerade

oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI; '' i - "

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som gjorts

fastare eller härdats genom hydrering eller andra processer,

även raffinerade men icke vidare bearbetade.............. fri

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung

samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;

sockerkulör:

B. andra slag:

1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos ........ 12 %

2. andra ............................................ fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,

innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk .... fri

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande

kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta (gjassmassa) och puddingpulver

.............................................. fri

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom

inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré ............................ fri

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom.

c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med föl
-

jande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Vin:

musserande:

champagne ............................................................ 12:—

annat ................................................................. 8: —

andra slag med en alkoholhalt:

icke överstigande 14 volymprocent ...................................... 5: —

överstigande 14 volymprocent ............................................ 9: —

Likör, bitter och liknande drycker .......................................... 26: —

Cognac ................................................................... 38:-—

Armagnac, brandy och eau-de-vie .......................................... 32: —

Whisky ................................................................... 30: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 28: —

Kap. 24. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införas i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen

om tobaksskatt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp:

Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g ...................... 1 st. 0:30

Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g ...................... 1 st. 0:15

Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g .............................. 1 st. 0:12

Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g .............................. 1 st. 0: 08

Andra slag av färdiga tobaksvaror ...................................... 1 kg 60: —

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra

naturliga slipmedel, även värmebehandlade................ fri

25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam

och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes

för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen

e. d.; flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och

skärv (även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16 .......................... fri

25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränt; mineraliska

ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och

brottstycken av keramiskt gods.......................... fri

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar icke:

b) thomasslagg, hänförlig till kap. 31;

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning

av kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till avd. XIV

eller XV, även om de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål.

Till nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som

är normalt för malm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

Köp. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter

därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres

dock till nr 27.11;

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även

liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla

större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral .. fri

27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra

än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum

eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel:
-

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder

från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa

mineral .............................................. fri

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar;

oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även

innehållande föroreningar;

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylaler

(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller

komplexa (nr 28.43), fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och

andra oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52,

samt karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast

följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra

och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

c) koldisulfid (nr 28.15) ;

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,

tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av

metaller och andra oorganiska baser (nr 28.48);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,

cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58),

med undantag av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat

på torrsubstansen (kap. 31). 5 6

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller

eller ammonium.

För så vitt icke annat är stadgat, hänföras dubbelsalter och komplexa salter till nr

28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt

uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,

astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium

och andra grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper

av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om

de icke äro kemiskt definierade och även om de äro blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa

grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) urladdade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper

men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper, ej heller

uran, utarmat på U 235.

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jord
artsmetaller;

skandium och yttrium; kvicksilver .......... fri

28.15 Sulfider av ickemetaller; s. k. fosfortrisulfid:

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment

med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat

som Fe203 ............................................ fri

28.27 Blyoxider; mönja och orangemönja ...................... fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter;

andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider

och metallperoxider:

28.35 Sulfider; polysulfider .................................. fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke kemiskt

definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat:
-

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater .................... fri

28.45 Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater

(t. ex. vattenglas):

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva

kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska

och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen

eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;

legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa

grundämnen eller isotoper eller föreningar därav.......... fri

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, utarmat

på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skan
-

dium eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar .. fri

28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad

luft ............................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form

härunder inbegripen ................................. . 10 %

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad;

amalgamer, andra än av ädla metaller.............. fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även

innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än

stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (kap. 27);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter,

hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke

äro kemiskt definierade;

2. Detta kapitel omfattar icke:

c) metan (nr 27.11);

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar

med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel,

hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar

av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska

acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider

och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med

flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci
-

tiner och andra fosfoaminolipider ...................... 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

29.37 Sultoner och sultamer .................................. 12 %

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav

med huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar

av dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets

art ...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav

med huvudsaklig användning som hormoner.............. fri

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos;

sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än produkter,

hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42 .......... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom

dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och

mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade

doser eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahållcs i detaljhandeln för

sådant bruk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande

produkter såsom:

A. oblandade:

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter;

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,

kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med

farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för

detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag

av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel:

A. vadd samt varor av vadd ............................ 10 %

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

6. Detta kapitel omfattar icke:

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A

och 4 upptagna;

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror

och derivat därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger;

kitt och spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock

med undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska

produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan

form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42,

29.44 eller 35.01—35.04.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för

tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper,

plast eller annat material.

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för

färgning av läder); målningsfärger; pigment, rivna i linolja,

mineralterpentin, terpentinolja eller liknande vid tillverkning

av färger använda produkter; brons- och färgfolier; lösliga

färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles

i detaljhandeln:

32.12

32.13

Kitt, spackelfärger och liknande pastor för utfyllnings- eller

tätningsändamål; hartskitt och hartscement; ympvax......

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger ....................

6 %

8 %

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

11

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och

rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda

vaxer; puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;

modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter

enligt anm. 3 till kap. 27.

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användas

för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller

andra material, dock med undantag av produkter, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa

mineral:

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse;

stärkelseklister .................................. fri

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana

som avses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis

av alkohol (torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare

rymmande högst 300 ml;

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer

och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddningsändamål.

........................................... fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga,

icke exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad

.................................................. fri

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Itfaj.ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock

med undantag av:

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till

annat nummer i tulltaxan:

el smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor)

;

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder inbegripna,

ej hänförliga till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa

och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder

inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

o. d. av kol ........................................ fri

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser

och andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter

av följande slag:

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisationsprodukter.

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna

(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren,

polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,

kumaronindenhartser):

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

Anmärkningar

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet

hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga

till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor

därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder

av gummi (nr 59.15)i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,

oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

Till detta kapitel hänföras dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening

med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade

av dylikt material, för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

4. Jfed syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de

sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av

andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka

icke ärp nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid

en temperatur mellan + 15° och 4- 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga

längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin

ursprungliga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv

gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter märkas cis-polyisopren, polybutadien,

polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadienakrylnitril

(GRN), polybutadien-akrylnitril (GRA) och butylgummi (GRI);

b) tioplaster (GRP); ■- . ■

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning

att den därvid erhållna" produkten med avseende å vulkning, elasticitet

och reversibilitet uppfyller i a ovan stadgade villkor.

5. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga

produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi,

även om de äro ovulkade.

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi;

skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande

för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller

skrot av annat gummi än hårdgummi.................... fri

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi,

hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat

naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning:

A. s. k. kimröks-master-batch, även innehållande mineralolja fri

B. andra slag .......................................... 8 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder

inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och

strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar

av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi

(t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial;

gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi;

ringar och rondeller):

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna

eller icke impregnerade garn

C. andra slag:

1. s. k. kimröks-master-batch, även innehållande mineralolja

............................................ fri

2. andra............................................ 8 %

40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och

fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr 41.01

hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur,

buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz

och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt

lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av mongol-, tibet- och

yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor

och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller

färdiga varor, därest de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga

varorna.

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och ryggsäckar),

shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker,

portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt

fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument,

kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och

liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfiber,

plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara:
-

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:

A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar.................... 6 %

B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken ............................................ 8 %

43.03 Varor av pälsskinn...................................... 10 %

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek

överstigande 5 mm...................................... fri

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

15

44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på

en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av

trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna

cylindersågad men icke vidare bearbetad............ fri

44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av

högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm.......... 3 %

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,

sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser,

konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor,

block e. d............................................. 5 %

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten), härunder

inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och sammansatt

parkettstav:

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa.............. fri

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor .... 5 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning, vilka införas i den ordning som avses i

1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå

med 2 öre för varje blad, avsett för framställning av en cigarrett.

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ända
-

mål:

A. kondensatorpapper .................................. 3 %

B. andra slag .......................................... 6 %

Anmärkningar

AVDELNING XI

Textilvaror

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

c) varor, som äro fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och

fållats endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar

(knutna av vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögleoch

sniljvävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som förete

de för golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras

på golv. Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull ................................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial .................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 20 %

3. av annat textilmaterial ............................ 15 %

Kap. 50. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke

och linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader

med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial

;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk

eller liknande textilvara, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista

stycket till kap. 40 skola hänföras till nämnda kapitel.

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag

av stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer

eller liknande material

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,

skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment

och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

17

även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda slipmedel eller

av keramiskt material, även med delar (axlar, kärnor,

skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställning:

B. andra slag:

2. diamantslipverktyg .............................. fri

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar r * ''%•

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19) ;

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

f) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods ................................ 5 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt

bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor

och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods ................................ 5 %

Kap. 70. Glas och varor därav

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande

behållare:

A. utan metallbeläggning................................ 12 %

70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska

artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade

av optiskt glas.................................. 15 %

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga

om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande

mangan men icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 152

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

n) Plåt (nr 73.13):.

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses

i anm. 1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller

rektangulär form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär

samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag,

under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av

till annat nummer hänförlig vara.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m,

n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent

triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets

med de icke parallella sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföras även stänger för armering av betong, vilka motsvara ovanstående

definition men på vilka finnas smärre försänkningar eller upphöjningar

(räfflor, kammar o. d.), åstadkomna under valsningen.

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,

spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,

spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning

eller fästande av räler:

Anmärkningar

Kap. 74. Koppar

■ : -

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 74.04):

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,

räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna

icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

]9

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek

av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och hand, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförtliga varor.

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst

0,20 mm (underlag icke inräknat) ...................... 5 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av aluminium,

för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber härunder inbegripna:

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken

icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 79.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,

räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 80.03) :

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,

krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,

torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium.

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor

därav; kermeter.................................... fri

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar

och skedar av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor,

slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr

samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den

verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

b) hårdmetall;

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma

nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro särskilt

upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar

med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna från detta

kapitel.

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap. 39, eller av mjukgummi

(nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar

och ventiler (nr 40.14);

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner

(nr 48.21);

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr

96.02, samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet

i den verksamma delen, t. ex. kap. 40, 42, 43, 45 eller 59, nr 68.04 eller 69.09);

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater

samt mekaniska redskap

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)

och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare

.................. .............................. 10 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .. 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,

allt sammanbyggt till en enhet .................... 10 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,

självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar

och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare

till alla slags handverktyg .......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande

uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för

hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater

och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn;

elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd,

ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra

än värmemotstånd) .................................. 8 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder

inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för

televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska

celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponcnter;

monterade piczoelektriska kristaller:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

AVDELNING XVII

Transportmedel

Anmärkningar

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel,

tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för transportmedel

:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller , kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument foch apparater; ur; musikinstrument

samt apparater för upptagning eller återgivning av

ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk

väg av bilder och ljud för television

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och

kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll,

medicinska och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk reglering;

A. instrument för lödning .............................. fri

Anmärkningar

Köp. 91. Ur

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk

utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras

i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande till nr 91.03—

91.06 hänförliga artiklar

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning

av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg

av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till

dylika instrument och apparater i

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),

härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska

spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer,

stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill .... 15 %

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03

eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar

och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; ton
-

bord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri

C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör

till instrument, hänförliga till nr 92.05 ............ fri

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet

skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater

för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av

bilder och ljud för television ............................ 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band

och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade

eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor:
-

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar icke:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

och motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp,

hänförliga till nr 83.03;

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,

försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst

gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom

madrasser, sängtäcken och kuddar:

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)

samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask.................... 10 %

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

25

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. samt 68 och 69 §§ förordningen

den 1 december 1959 om allmän varuskatt ävensom anvisningarna till 68 §

samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §.

1 mom. Från skatteplikt —---

till sjukhus.

68 §.

Skattskyldighet åvilar —--in
förseln

sker.

Skattskyldighet föreligger icke,

a) därest allmän varuskatt icke

skolat utgå om varan i stället sålts

inom landet av yrkesmässig säljare

till den, för vars räkning införseln

sker,

b) därest varan införes under sådana

omständigheter som för tullpliktig

vara medföra rätt till tullfrihet

enligt 5—8 §§ samt 9 § andra

stycket sista punkten tulltaxeförordningen;

dock att i fall som avses i

5 § s) nämnda förordning skattskyldighet

skall föreligga såvida icke varan

återinföres av den som själv utfört

densamma.

Skattskyldighet föreligger--- •—

äger rum.

(Se vidare anvisningarna.)

69 §.

Skatten utgår--— av beskatt
ningsvärdet.

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---

till sjukhus.

9. Spritdrycker och viner samt

tobaksvaror och cigarrettpapper, vilka

införas i den ordning som avses

i 12 § i mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen

eller 1 § andra

stycket förordningen om tobaksskatt.

68 §.

Skattskyldighet åvilar---in
förseln

sker.

Skattskyldighet föreligger icke,

därest allmän varuskatt icke skolat

utgå om varan i stället sålts inom

landet av yrkesmässig säljare till den,

för vars räkning införseln sker.

Skattskyldighet föreligger--—

äger rum.

(Se vidare anvisningarna.)

69 §.

Skatten utgår----av beskatt
ningsvärdet.

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1960:706.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Beskattningsvärdet är lika med varans

värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen,

med tillägg av å

varan belöpande tull samt övriga staten

tillkommande avgifter och skatter,

den allmänna varuskatten inbegripen.

I fråga om vara, som efter

utförsel i utlandet undergått sådan

reparation eller bearbetning, varom i

9 § tulltaxeförordningen förmäles,

och återinföres inom där angiven tid,

är beskattningsvärdet lika med reparations-

eller bearbetningskostnaden,

beräknad på sätt i 9 § första stycket

tulltaxeförordningen stadgas, med

tillägg som nyss nämnts.

Anvisningar

till 68 §.

Importbeskattningen är begränsad

till införsel som göres av den vilken

enligt anvisningarna till 12 § är att

anse såsom konsument. Skattskyldighet

föreligger icke endast vid införsel

av varor för personlig förbrukning

utan även vid införsel exempelvis

av maskiner, transportmedel

och motsvarande, som av varumottagaren

skola användas såsom hjälpmedel

i egen produktions- eller handelsrörelse.

Skattskyldighet föreligger

oberoende av om importvaran inköpts

i utlandet eller utgöres av gåva

eller ock införes för lån, uthyrning

eller annan liknande användning inom

riket, med undantag dock för införsel

som sker under omständigheter

som i 68 § vid b) sägs.

Såsom exempel — — — inom

landet.

Föreslagen lydelse

Beskattningsvärdet är lika med varans

värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeförordningen,

med tillägg av å

varan belöpande tull samt övriga staten

tillkommande avgifter och skatter,

den allmänna varuskatten inbegripen.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet

skall dock iakttagas att

i fall som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen

beskattningsvärdet

är lika med det belopp, som betingats

för reparationen, med tillägg som i

andra stycket sägs,

i fall som avses i 6 § 3 och 4 mom.

tulltaxeförordningen avdrag må medgivas

för vad som i annan ordning

belagts med allmän varuskatt,

i fall som avses i 6 § 5 mom. tulltaxeförordningen

avdrag må medgivas

för värdet av svenskt konstruktionsarbete

eller annan liknande

prestation.

Anvisningar

till 68 §.

Importbeskattningen är begränsad

till införsel som göres av den vilken

enligt anvisningarna till 12 § är att

anse såsom konsument. Skattskyldighet

föreligger icke endast vid införsel

av varor för personlig förbrukning

utan även vid införsel exempelvis av

maskiner, transportmedel och motsvarande,

som av varumottagaren

skola användas såsom hjälpmedel i

egen produktions- eller handelsrörelse.

Skattskyldighet föreligger oberoende

av om importvaran inköpts i utlandet

eller utgöres av gåva eller ock

införes för lån, uthyrning eller annan

liknande användning inom riket,

med undantag dock för införsel som

sker under omständigheter som medföra

frihet från skatt enligt bestämmelserna

i 1 § förordningen den 13

maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift

i vissa fall.

Såsom exempel---inom lan
det.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

27

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 april

1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar i

tulltaxan, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Genom beslut den 16 juni och den 8 december 1960 har det internationella,

i Bryssel verksamma Rådet för samarbete på tullområdet antagit två rekommendationer

rörande ändringar i den internationella nomenklaturen för

klassificering av varor i tulltarifferna (Brysselnomenklaturen). De föreslagna

ändringarna har väsentligen tullteknisk innebörd och grundar sig på

de erfarenheter som vunnits under de första år nomenklaturen nu varit i

praktisk tillämpning.

Samtidigt med förenämnda beslut den 16 juni 1960 har rådet genom särskild

rekommendation föreslagit viss ändring i den konvention, som ligger

till grund för Brysselnomenklaturen, avseende de bestämmelser som reglerar

proceduren vid ändringar i konventionen och i nomenklaturen.

Tullsamarbetsrådets rekommendationer torde i svensk översättning få såsom

Bihang A, B och C fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I anslutning till de nämnda rekommendationerna har generaltullstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 februari 1961 framlagt förslag till erforderliga

ändringar i den svenska tulltaxan. Samtidigt har generaltullstyrelsen

föreslagit vissa ytterligare jämkningar i tulltaxan, huvudsakligen av tullteknisk

eller formell natur.

Vissa vid generaltullstyrelsens skrivelse fogade sammanställningar av ändringarna

i Brysselnomenklaturen och i den svenska tulltaxan torde såsom

Bihang I) och E få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av

kommerskollegium, kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd. Kommerskollegium

har därjämte överlämnat yttranden från flertalet handels
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

kammare i riket samt från Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor,

Sveriges mekanförbund, Textilrådet, Jernkontoret, Kooperativa

förbundet, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges grossistförbund.

Vidare har skrifter med synpunkter på generaltullstyrelsens förslag inkommit

från Corn products aktiebolag och Svenska petroleum institutet.

I detta sammanhang torde jag också få anmäla två särskilda framställningar

om ändring i tulltaxan, nämligen från Aktiebolaget Rifa avseende

nedsättning av tullen på kondensatorpapper m. m. och från Aktiebolaget

Liljeholmens kabelfabrik avseende tullfrihet för s. k. kimröks-master-batch.

Yttranden över de nu nämnda framställningarna har, efter remiss, avgivits

av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium har därjämte

överlämnat skrivelser från Svenska pappersbruksföreningen och Sveriges

kemiska industrikontor.

Vidare har jag att anmäla fråga om vissa ändringar i den s. k. resandetullen

på tobaksvaror, spritdrycker och vin, i huvudsak avseende inarbetande

i tullavgifterna av den allmänna varuskatten. Beträffande tobaksvarorna

har härvidlag, såsom nämnts i prop. nr 115 till årets riksdag, förslag

framlagts av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet i skrivelse den 27 oktober

1960, varöver yttrande avgivits av generaltullstyrelsen. Såvitt avser spritdrycker

och vin har förslag framlagts av generaltullstyrelsen i skrivelse den

3 mars 1961. Samtidigt har generaltullstyrelsen föreslagit vissa ändringar i

förordningen om allmän varuskatt, syftande till en anpassning av vissa författningsrum

i förordningen till bestämmelserna i den nya tulltaxeförordningen,

m. m. över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden

avgivits av kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

samt Nya systemaktiebolaget.

Slutligen bör i detta sammanhang — i anslutning till de förslag som tidigare

i år framlagts i prop. nr 106 rörande vissa ändringar i pälsvarubeskattningen

— till behandling upptas frågan om jämkningar av tullsatserna på

pälsvaror.

II. Ändringar i tulltaxenomenklaturen m. m.

Allmänna synpunkter

Tullsamarbetsrådets rekommendationer. Den internationella Brysselnomenklaturen

för klassificering av varor i tulltarifferna — på vilken den svenska

tulltaxan bygger — utgör bilaga till den inledningsvis berörda nomenklaturkonventionen,

som är dagtecknad den 15 december 1950. Nomenklaturen har

fått sin nuvarande utformning genom särskilt protokoll den 1 juli 1955.

För Sveriges del ratificerades konventionen och protokollet den 16 oktober

1958, sedan riksdagens godkännande utverkats i samband med antagandet

av 1958 års nya svenska tnlltaxa, som är anpassad efter den internationella

nomenklaturen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

29

De nu föreslagna ändringarna i nomenklaturen utgör resultatet

av en översyn av nomenklaturen, verkställd med hänsyn till de erfarenheter,

som vunnits under de år nomenklaturen hittills varit i praktisk tillämpning.

Förslagen syftar till att säkerställa en likformig tolkning och tillämpning

av nomenklaturen och innebär i allmänhet endast att texten gives en klarare

utformning. De ändringar som kan få en mer saklig betydelse är förhållandevis

få. De har i regel tillkommit för att undanröja svårigheter som visat

sig föreligga vid klassificeringen av närbesläktade varuslag.

Den föreslagna ändringen i konventionen avser som förut berörts

de bestämmelser som reglerar proceduren vid ändringar i konventionen och

nomenklaturen.

Ifrågavarande bestämmelser återfinnes i artikel XVI i konventionen. Enligt

nämnda artikel tillkommer befogenheten att föreslå ändringar i konventionen

tullsamarbetsrådet. Av rådet föreslagna ändringar träder i kraft tre

månader efter det att de godkänts av samtliga fördragsslutande parter,

d. v. s. först sedan s. k. positiv enhällighet bland de fördragsslutande parterna

uppnåtts. Någon tidsfrist inom vilken en part skall lämna meddelande

om sitt godkännande finnes icke stadgad. På grund härav kan genomförandet

av i och för sig önskvärda ändringar föranleda avsevärd tidsutdräkt,

t. ex. på grund av att ett enskilt land dröjer med att ta slutlig ställning

till de ändringsförslag som framlägges av rådet. Önskemål om en fastare

ordning för vidtagande av ändringar i konventionen har därför framkommit.

Rådets nu föreliggande förslag bygger på s. k. negativ enhällighet och

innebär att i fortsättningen följande procedur skall tillämpas.

Texten till varje av samarbetsrådet föreslagen ändring skall av belgiska

utrikesministeriet delgivas samtliga fördragsslutande parter. Därest ingen

fördragsslutande part gjort invändning mot ändringen inom sex månader

från den dag, då belgiska utrikesministeriet lämnat meddelande om ändringen,

skall ändringen anses ha godkänts. Sålunda godkänd ändring skall

träda i kraft sex månader efter utgången av den nyssnämnda sexmånadersperioden.

Då fråga är om ändringar i nomenklaturen, skall de nationella

tulltaxorna vid samma tidpunkt ha bringats i överensstämmelse med den

ändrade nomenklaturen.

Anmärkas må, att de nu aktuella förslagen till ändring i nomenklaturen

förutsättes bli behandlade enligt de tidigare procedurbestämmelserna.

Generaltullstyrelsen. Generaltullslyrelsen förordar för sin del, att de av

tullsamarbetsrådet rekommenderade ändringarna i nomenklaturen

godkännes och att härav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan genomföres.

Styrelsen framhåller, att flertalet föreslagna ändringar inte är

av sådan beskaffenhet alt de påkallar någon ändring av den svenska tulltaxan

och att i övrigt endast ett mindre antal innebär en överflyttning av

varor från en position till en annan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

De ifrågavarande ändringarna i nomenklaturen och tulltaxan påkallar

— framhåller generaltullstyrelsen — i varje fall icke för närvarande några

åtgärder med avseende på det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

eller EFTA-konventionen. Styrelsen anför härvidlag bl. a. följande.

I fråga om vissa av de tulltaxenummer som beröres av de föreslagna ändringarna

är gällande tullsatser bundna i GATT. I ett fåtal fall medför ändringarna

en överflyttning av vissa varor till nya nummer i tulltaxan. De

ändringar i tullbeskattningen, som blir en följd därav, är av mycket begränsad

räckvidd. Enligt styrelsens uppfattning synes särskilda åtgärder med

hänsyn till de svenska åtagandena i GATT icke vara påkallade. I lämpligt

sammanhang bör emellertid koncessionslistornas engelska och franska texter

justeras i överensstämmelse med nomenklaturens ändrade lydelse.

Liknande synpunkter gör sig gällande i fråga om våra åtaganden inom

EFTA, där för övrigt övriga medlemsstater befinner sig i en liknande situation.

Såvitt nu kan bedömas torde det icke från övriga EFTA-länders sida

komma att riktas invändningar mot att de nya tullarna kommer att utgöra

bastullar vid den fortsatta tullavvecklingen inom EFTA. När det gäller

EFTA-konventionen medför emellertid de föreslagna ändringarna att en

anpassning efter den nya nomenklaturtexten måste vidtagas i bearbetningslistorna

i bilaga B och i varuförteckningarna över jordbruks- och fiskevaror

i bilagorna D och E. Den erforderliga närmast redaktionella översynen

av berörda listor måste ske gemensamt med övriga EFT A-länder.

Även den av sainarbetsrådet rekommenderade ändringen av konventionen

tillstyrkes av generaltullstyrelsen. Enligt styrelsens mening torde

den föreslagna proceduren medföra en bättre ordning, när det gäller att

genomföra ändringar i konventionen och i nomenklaturen.

Utöver de förslag till ändringar i tulltaxan som generaltullstyrelsen framlagt

i anslutning till de rekommenderade nomenklaturändringarna har styrelsen

— såsom förut nämnts — förordat vissa andra j ämkningar

i tulltaxan. Även dessa är, som ävenledes tidigare nämnts, av huvudsakligen

tullteknisk eller formell innebörd. Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Behovet av dylika ändringar avser i första hand sådana punkter, där en

förbättring av den svenska översättningen av nomenklaturen visat sig påkallad.

Det är uppenbart att det är förenat med stora svårigheter att vid

alla tillfällen finna en text, som helt motsvarar den varubeskrivning som

åsyftats i nomenklaturens originaltexter. Eu ordagrann översättning är i

många fall icke möjlig att genomföra, vilket bl. a. framgår av det förhållandet

att de engelska och franska texterna icke kunnat göras exakt överensstämmande.

En genomgång av den svenska texten mot bakgrund av de

erfarenheter, som vunnits under de två år nomenklaturen hittills tillämpats,

har emellertid visat att det är önskvärt att på vissa punkter genomföra

ändringar, som skulle bringa den svenska tulltaxetexten i närmare

överensstämmelse med originaltexterna. Någon ändring av gällande tulltaxeringspraxis

åsyftas emellertid icke med dessa ändringar.

Även i fråga om vissa av de svenska underuppdelningarna har det visat

sig önskvärt med en jämkning av de hittillsvarande texterna för att utan

ändring av tulltaxeringspraxis närmare precisera omfattningen av dessa

uppdelningar. I vissa fall måste texten i de svenska underuppdelningarna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

31

ändras för att få överensstämmelse med den lydelse berörda baspositioner

får enligt den ändrade Brysselnomenklaturen.

Härutöver har styrelsen övervägt vissa ändringar i syfte att möjliggöra

en förenkling av tulltaxeringsarbetet. Med hänsyn bl. a. till de skyddsintressen

som föreligger och de åtaganden som gjorts genom tullbindningar

i internationella överenskommelser har styrelsen dock i detta sammanhang

begränsat sig till ett fåtal förslag av mindre räckvidd.

Remissyttrandena. Vid remissbehandlingen har de av tullsamarbetsrådet

föreslagna ändringarna i Brysselnomenklaturen i allmänhet icke föranlett

erinringar. Förslaget om ändring av konventionens procedurregler har tillstyrkts

av samtliga remissinstanser.

Generaltullstyrelsens förslag till ändringar i tulltaxan, såväl de vilka föranledes

av samarbetsrådets rekommendationer som övriga föreslagna jämkningar

i taxan, tillstyrkes också på flertalet punkter. Endast i ett fåtal fall

har i remissyttrandena framförts erinringar mot de föreslagna ändringarna.

Dessa erinringar berör vissa enskilda varuslag och föranledes i allmänhet

av önskemål att undvika ändringar i tullbelastningen för berörda varuslag.

Kommerskollegium ansluter sig till generaltullstyrelsens uppfattning, att

de föreslagna ändringarna i tulltaxan i allmänhet är av ringa betydelse och

därför i allmänhet icke torde innebära några problem ur tullbeläggningssynpunkt.

Kollegium finner i likhet med generaltullstyrelsen, att särskilda åtgärder

icke torde vara påkallade för att omedelbart söka anpassa Sveriges GATTV

bindningar till de nya texterna och de därav eventuellt uppkommande tulländringarna.

Beträffande de med EFTA-konventionen sammanhängande

frågor, som berörts av generaltullstyrelsen, anför kommerskollegium bl. a.

följande.

Då samtliga medlemsländer i EFTA också är fördragsslutande parter i

vad avser nomenklaturkonventionen, kommer i princip samma slags problem

att uppstå inom varje EFTA-land i samband med ett genomförande

av de föreslagna nomenklaturändringarna. Kollegium anser därför att den

blivande svenska författningen om taxeändringarna bör innehålla en generell

föreskrift om att de nya tullsatserna skall anses som bastullar i EFTAsammanhang,

oavsett om de innebär höjning eller sänkning av tidigare bastullar.

Förslag till lösning av de tekniska svårigheter, som uppstår vid en samordning

av EFTA-konventionens text (främst bearbetningslistorna men även

bilagorna D och E) med de för varje medlemsland förutsatta ändringarna

i tulltaxetexten, bör som generaltullstyrelsen påpekar göras efter genomgång

av detaljproblemen inom vederbörliga kommittéer inom EFTA.

Sveriges allmänna exportförening har ur de svenska exportnäringarnas

synpunkt intet att invända mot förslagens genomförande.

Från några håll har gjorts uttalanden om önskvärdheten av att undvika

tullhöjningar. Kooperativa förbundet framför sålunda önskemålet, att man

vid den nu aktuella, väsentligen formella tulltaxerevisionen i möjligaste

mån undviker tullhöjningar på enstaka punkter och tillvaratager de (ill
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

fällen som kan yppa sig att utan avvikelser från konventionen genomföra av

den tekniska utvecklingen och andra omständigheter betingade tullnedsättningar.

Även om de varugrupper som drabbas av tullhöjningar är av begränsad

betydelse för vår varuförsörjning, torde det enligt förbundets uppfattning

vara av viss vikt för demonstrationen utåt av vår allmänna tullpolitiska

inställning att vår lågtullnivå bibehålies i största möjliga utsträckning.

Departementschefen. Den svenska tulltaxan är numera, liksom fallet är i

ett stort antal andra länder, utformad i överensstämmelse med den internationella

nomenklaturkonventionen; denna avser som bekant att skapa

förutsättningar för en enhetlig teknisk utformning av de olika tulltaxorna

och att därigenom underlätta den internationella handeln. Sedan konventionen

numera varit i kraft ett antal år, har tullsamarbetsrådet i Bryssel — i

enlighet med vad som förutsattes vid konventionens antagande — genomfört

en allmän översyn av nomenklaturen mot bakgrunden av de erfarenheter

som hittills vunnits vid tillämpningen.

De förslag som på grundval av denna översyn nu framlagts för medlemsstaternas

godkännande innebär, såsom framgått av det tidigare anförda,

inte någon ändring i nomenklaturens allmänna uppbyggnad utan innefattar

i huvudsak endast jämkningar av formell eller tullteknisk innebörd. I de

yttranden som avgivits i anledning av förslaget har inte heller några invändningar

rests mot att detta godkännes för Sveriges del. De relativt få

erinringar som överhuvudtaget framförts hänför sig till vissa spörsmål rörande

den svenska tulltaxans närmare utformning inom ramen för den ändrade

internationella nomenklaturen. Jag är också för min del beredd att

tillstyrka att tullsamarbetsrådets förslag godkännes.

Vad beträffar det förslag till ändringar i den svenska tulltaxan som generaltullstyrelsen

utarbetat i anslutning till ändringarna i den internationella

nomenklaturen har detta, som jag redan antytt, i allmänhet godtagits.

Detsamma gäller de övriga jämkningar i tulltaxan som styrelsen samtidigt

förordat. Även enligt min mening synes tullstyrelsens förslag vara väl avvägt.

Jag finner mig därför i huvudsak kunna biträda detsamma. Till vissa

särskilda spörsmål, som blivit föremål för diskussion vid remissbehandlingen,

återkommer jag i det följande.

I likhet med generaltullstyrelsen och övriga instanser som hörts i ärendet

finner jag den av tullsamarbetsrådet föreslagna nya proceduren för ändringar

i konventionen och i nomenklaturen vara praktisk och ändamålsenlig.

Jag tillstyrker sålunda, att också detta förslag godkännes. I

I huvudsaklig överensstämmelse med vad generaltullstyrelsen förordat

har inom finansdepartementet utarbetats förslag till här ifrågavarande ändringar

i gällande tulltaxa. Jag övergår nu till att, i anslutning till de olika

tulltaxepositionerna, redovisa de ändringar i tulltaxan som påkallar närmare

kommentarer. Härvid behandlar jag först de frågor som sammanhänger

med tullsamarbetsrådets rekommendationer.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

33

Särskilda frågor i anslutning till tullsamarbetsrådets

rekommendationer

Nr 0 5.07

Det av samarbetsrådet framlagda förslaget innebär bl. a. att pulver

och avfall av fjädrar upptages under tulltaxenummer 05.07. Dessa

varor har tidigare hänförts till nr 05.15 med tullfrihet.

Pulver och avfall av fjädrar bör även i fortsättningen vara tullfria, och

departementsförslaget har i fråga om nr 05.07 utformats i enlighet härmed.

Nr 1 7. 0 2

Generaltullstyrelsens förslag. Kemiskt ren g 1 u k o s (druvsocker) och kemiskt

ren 1 aktos (mjölksocker) är enligt gällande tulltaxebestämmelser

hänförliga till nr 29.43 med en tull av 12 % av värdet. Motsvarande icke kemiskt

rena sockerarter hänföres till nr 17.02. För sistnämnda varor utgår

ingen tull, men varorna är underkastade jordbruksregleringen o’ch belagda

med införselavgift. Denna uttages för närvarande för druvsocker (i fast

form) med 58,8 öre per kg, vartill kommer en kompensationsavgift om 9

öre per kg samt för mjölksocker med 27,5 % av värdet.

Enligt det nu föreliggande förslaget till ändring av anm. 1 b till kap. 17

och av nr 29.43 i tulltaxan skall kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos

överföras till nr 17.02.

Generaltullstyrelsen påpekar, att överflyttningen till nr 17.02 är motiverad

av svårigheten att skilja kemiskt rena produkter från övriga varor. Styrelsen

har därför ansett det vara lämpligt, att de överflyttade produkterna såvitt

avser jordbruksregleringen jämställes med till nr 17.02 nu hänförligt druvsocker

och mjölksocker.

Yttranden. Statens jordbruksnämnd konstaterar, att den av generaltullstyrelsen

föreslagna överflyttningen skulle —- om icke ändring vidtages i

förteckningen över de varor som omfattas av jordbruksregleringen — medföra,

att de kemiskt rena produkterna, som alltsedan införandet av Brysselnomenklaturen

den 1 januari 1959 legat utanför jordbruksregleringen, nu

återfördes under regleringen med möjlighet för nämnden att avgiftsbelägga

importen på samma sätt som i fråga om de icke kemiskt rena produkterna.

Generaltullstyrelsens förslag har å andra sidan föranlett erinringar från

vissa andra remissinstanser. Handelskammaren i Göteborg avstyrker överflyttningen

och pekar på den kraftiga höjning av avgifterna som en överflyttning

skulle medföra. Beträffande glukos anföres därutöver följande.

Denna ändring skulle utan tvivel få allvarliga konsekvenser för den betydande

svenska industri, som använder den kemiskt rena varan i sin produktion,

nämligen glass-, konserv- och charkuteriindustrin. Enligt vad som

uppgivits för Handelskammaren skulle en övergång från kemiskt rent druvsocker

till annat socker medföra en avsevärd kvalitetsförsämring av de produkter,

där man för närvarande använder kemiskt ren vara. Fördyringen

3 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 152

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

genom positionsändringen skulle uppgå till cirka 0,57 kr per kg. Under nuvarande

förhållanden, då den europeiska integrationen medför en allt hårdare

konkurrens, skulle utan tvekan de svenska produkterna få svårare att

göra sig gällande i förhållande till varor framställda i de länder, där kemiskt

rent druvsocker kan erhållas till konkurrenskraftiga priser. Med hänsyn till

vad sålunda anförts vore det ur svensk synpunkt önskvärt, att det kemiskt

rena druvsockret kunde bibehållas under nuvarande position eller i varje fall

icke belastas med högre tull eller importavgifter än vad som nu är fallet.

Liknande synpunkter har framförts av Skånes handelskammare och Corn

products aktiebolag.

Stockholms handelskammare förordar, att restitution av jordbruksavgifter

medgives för sådan kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos, som

på grund av överföring från nr 29.43 till nr 17.02 skulle underkastas jordbruksregleringen.

Kommerskollegium erinrar i sitt yttrande om att frågan om tillämpningen

av jordbruksregleringsföreskrifterna för här berörda produkter nyligen varit

föremål för statsmakternas prövning. Ett av skälen till att en överflyttning

därvid icke vidtagits torde enligt kollegium ha varit, att varuslagen enligt

EFTA-konventionen icke är att anse som jordbruksvaror. Kollegium

påpekar, att man icke på förhand kan avgöra huruvida EFTA, i samband

med ett godtagande av den av samarbetsrådet föreslagna överflyttningen till

nummer 17.02, även kommer att betrakta varorna som jordbruksvaror, ehuru

stor sannolikhet talar för att så blir fallet. Enligt kollegii mening bör man

på svensk sida med hänsyn härtill icke avgöra frågan, huruvida nu ifrågavarande

produkter bör omfattas av jordbruksregleringen eller ej, innan problemet

har lösts inom EFTA.

Kommerskollegium anför vidare bl. a. följande.

Jämlikt 5 § 1 mom. b) tulltaxeförordningen finnes möjlighet att åtnjuta

tullfrihet för varor, vilka är avsedda att användas uteslutande som material

för tillverkning av läkemedel. För vissa varor, hänförliga till nr 17.02, finnes

en motsvarande möjlighet, d. v. s. befrielse från införselavgift och kompensationsavgift

vid tillverkning av farmacevtiska specialiteter. Därest överflyttningen

till 17.02 av de kemiskt rena produkterna sker under samtidigt

fastslående av principen om avgiftsbefrielse då de användes för farmacevtiskt

ändamål, torde denna del av problemet kunna anses löst på ett tillfredsställande

sätt.

För de kemiskt rena produkterna, som användes för annat ändamål, t. ex.

för tillverkning av glass och glasspulver, inom konservindustrin och inom

charkuteribranschen, finnes inga speciella föreskrifter om avgiftsbefrielse.

Kollegium finner emellertid att inga sakskäl har framförts för att den nu

gällande avgiften om 12 % endast på grund av en teknisk omläggning av

tulltaxan skall höjas till cirka 70 % respektive 27,5 % av varans värde

Den årliga importen av kemiskt ren glukos torde ligga mellan 400 och 500

ton till ett värde mellan 400 000 och 500 000 kronor. Importen av kemiskt

ren laktos torde uppgå till något över 200 ton till ett värde av cirka 300 000

kronor. Av denna import synes den övervägande delen ha använts för andra

än farmacevtiska ändamål.

Med hänsyn till problemets storleksordning anser kollegium att frågan om

avgiftsbeläggningen bör bli föremål för särskild utredning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

35

Sveriges grossistförbund understryker angelägenheten av att restitution

av eventuella jordbruksavgifter beviljas för kemiskt ren glukos och kemiskt

ren laktos som användes vid läkemedelstillverkning.

Departementschefen. Tullsamarbetsrådets förslag att överföra kemiskt ren

glukos (druvsocker) och kemiskt ren laktos (mjölksocker) från nr 29.43

till nr 17.02 synes i och för sig inte ge anledning till erinringar. Genom en

sådan ändring aktualiseras emellertid för Sveriges del frågan huruvida de

nämnda produkterna skall omfattas av jordbruksregleringen eller inte. Då

denna fråga — såsom bl. a. kommerskollegium framhållit — i varje fall bör

hållas öppen till dess man inom EFTA tagit ställning till det därmed nära

sammanhängande spörsmålet om de ifrågavarande produkterna i fortsättningen

skall vara att anse som jordbruksvaror eller industrivaror, bör den

svenska tulltaxan utformas så att ändring inte göres i nuvarande tull- och

avgiftsförhållanden. I enlighet härmed bör kemiskt ren glukos och kemiskt

ren laktos tills vidare upptagas i en särskild underavdelning under nr 17.02

med oförändrad tull, d. v. s. 12 % av värdet.

Härav föranledda tekniska ändringar i förteckningen över varor, som omfattas

av jordbruksregleringen, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

vidtaga. Motsvarande bör gälla i den mån den aktuella tulltekniska revisionen

gör jämkningar i nämnda förteckning påkallade.

Nr 2 7.10 och 2 7.11

Generaltullstyrelsens förslag. Genom den föreslagna ändringen av anm. 1 b

till kap. 29 kommer vissa kolväteblandningar (av isomerer av ett

och samma acykliska kolväte) att överflyttas till kap. 27. De ifrågavarande

produkterna hänföres f. n. till nr 29.01 med en tull av 12 % av värdet.

Vissa gasformiga kolväten kommer efter ändringens genomförande att

falla under nr 27.11 med en tull av 5 kr. per 100 kg, vilket i allmänhet innebär

en sänkning jämfört med nu utgående tull. Flytande kolväten överföres

till nr 27.10 med tullfrihet.

Generaltullstyrelsen framhåller att flertalet kommersiellt viktiga kolväten

saknar isomerer eller förekommer i sådan form att de redan tidigare varit

hänförliga till nr 27.10 eller 27.11. Med hänsyn härtill behöver den föreslagna

överflyttningen enligt styrelsens mening icke föranleda någon ändring

av tullbestämmelserna för de berörda produkterna.

I förevarande sammanhang påpekar generaltullstyrelsen att vissa flytande

kolväten har sådan kokpunkt och flampunkt att de efter överflyttningen

måste jämställas med bensin, varvid bensinskatt och energiskatt kommer

att utgå, därest varorna icke användes för sådant ändamål som medför befrielse

från skatt. Tillräckliga skäl att i anledning härav stadga undantag

från skattebestämmelserna anses dock icke föreligga.

Departementschefen. Från min sida föreligger icke anledning till erinran

mot de föreslagna ändringarna av tulltaxans bestämmelser. Något undantag

från skattebestämmelsernas tillämplighet på nu förevarande produkter synes

därvid icke böra komma i fråga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nr 2 7.11

Generaltullstyrelsens förslag. Genom ändring av anm. 1 a till kap. 27

och anm. 2 c till kap. 29 kommer kemiskt rent metan att överflyttas

från nr 29.01 med en tull av 12 % av värdet till nr 27.11 med en tull av

5 kr. för 100 kg, vilket torde medföra en sänkning av tullen.

Generaltullstyrelsen har icke ansett tillräcklig anledning föreligga att föreslå

en differentiering av tullsatsen vid nr 27.11.

Yttranden. Sveriges kemiska industrikontor anser att kemiskt ren metan

såsom föreslagits bör tulltaxeras på samma sätt som vanlig metan. Kemikontoret

framhåller emellertid att import av metan (naturgas) kan bli aktuell,

t. ex. såsom råvara för tillverkning av stadsgas. Om import av metan

kommer till stånd, bör enligt kemikontorets mening tullfrihet införas.

Kommerskollegium har inga erinringar mot den föreslagna överflyttningen

av kemiskt ren metan till nr 27.11. Vad angår den av kemikontoret ifrågasatta

tullfriheten för metan, anser kollegium att denna fråga bör upptagas

till prövning först efter särskild framställning från intressenterna. Kollegium

påpekar i detta sammanhang, att inblandning av stadsgas icke torde

kunna göras utan föregående bearbetning av den importerade metangasen

och att för sådan bearbetning särskilda fabrikationsanläggningar blir erforderliga.

Departementschefen. Frågan om en eventuell tullfrihet för metan bör icke

prövas i detta sammanhang. Jag delar därför generaltullstyrelsens uppfattning

att anledning icke föreligger att nu vidtaga en uppdelning av tullsatserna

vid nr 27.11.

Nr 2 8.54

Detta nummer omfattar hydrogenperoxid (väteperoxid) med en

tull av 10 %. Genom ändringen upptages här även hydrogenperoxid i fast

form (en additionsförening av hydrogenperoxid och karbamid). Denna produkt

hänföres f. n. till nr 38.19 IJ med tull av 12 %.

Någon erinran synes icke kunna anföras mot att låta den för hydrogenperoxid

enligt nr 28.54 fastställda lägre tullsatsen gälla även för hydrogenperoxid

i fast form.

Nr 3 2.09

Den föreslagna ändringen innebär att vissa brons- och färgfolier,

som användes för tryckning av bokomslag och mössband, överflyttas till

nr 32.09.

Generaltullstyrelsen anför på förevarande punkt följande.

Brons- och färgfolier är särskilt upptagna i tulltaxetexten till nr 32.09

och drager enligt taxan en tull av 6 % av värdet. Enligt anm. 6 till kap. 32

avses med dylika folier produkter, som användes för tryckning av t. ex. bokomslag

och mössband och som består av:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller

pigment jämte lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på

underlag av papper, plast eller annat material.

Enligt den föreslagna ändringen utbytes »metallpulver» i punkt b mot

»metall», vilket innebär att till nr 32.09 skall hänföras även folier, framställda

exempelvis genom att metall på elektronisk väg utfällts på underlag.

Dylika produkter behandlas f. n. enligt de bestämmelser som gäller för

egentliga folier av metall. För folier av guld gäller sålunda tullfrihet, medan

för folier av silver utgår en tull av 3 % och för folier av koppar eller aluminium

en tull av 5 %. överflyttningen föranledes av svårigheten att skilja

här berörda produkter från de under nr 32.09 upptagna brons- och färgfolierna.

Uppgifter angående importen av de folier som beröres av överflyttningen

är icke tillgängliga, men så vitt kan bedömas torde importen åtminstone

för närvarande vara av begränsad omfattning.

Enligt generaltullstyrelsens åsikt synes anledning icke föreligga att behandla

här berörda folier annorlunda än de brons- och färgfolier som nu

hänföres till nr 32.09, varför överflyttningen icke torde påkalla någon ändring

av tullbestämmelserna under denna position.

Jag tillstyrker generaltullstyrelsens förslag.

Nr 3 9.07

Generaltullstyrelsens förslag. Anm. 1 a till avd. XVI (maskiner och apparater

etc.) stadgar bl. a. att driv- och transportremmar av mjukgummi icke

skall hänföras till nämnda avdelning utan till nr 40.10. Genom den föreslagna

ändringen av anmärkningens lydelse göres motsvarande undantag

för driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap.

39. Dessa varor tulltaxeras f. n. enligt nr 84.65 med en tull av 10 % av

värdet. Enligt förslaget kommer de i fortsättningen att hänföras till nr

39.07, vid vilket nummer utgår en tull av 15 %. Enligt generaltullstyrelsens

mening är det icke motiverat att stadga annan tullsats än 15 % för de hit

överflyttade remmarna.

Yttranden. Stockholms handelskammare och handelskammaren för Örebro

och Västmanlands län anser att det bör övervägas att bibehålla nu utgående

tull av 10 % av värdet för driv- och transportremmar av plast, även om varorna

flyttas från nr 84.65 till nr 39.07.

Också Sveriges grossistförbund anser att tullen bör vara oförändrad och

anför följande.

Här berörda artiklar torde f. n. inte utgöra någon större importvara, varför

den föreslagna överflyttningen från nr 84.65 med tull av 10 % till nr

39.07 med tull av 15 % inte torde få någon större omedelbar effekt.

I utlandet tillverkas emellertid transportbanor av plast avsedda för

transportarbeten, där man tidigare använt gummimaterial. Plasten har här

visat sig ha stora fördelar genom sin låga relativa vikt och sin resistens mot

oljor och kemikalier. Planer finnes också på import av denna typ av transportband,

vilka väntas få ett vidsträckt användningsområde. F. n. torde

transportbanor av plast inte vara föremål för någon inhemsk tillverkning,

varför skyddsintressen för den inhemska industrien ej torde kunna åberopas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Skäl talar för att man ur tullbeskattningssynpunkt antingen jämställer

driv- och transportremmar av plast med liknande av gummi eller att man

också i fortsättningen tillämpar den för maskinelement i allmänhet tillämpliga

tullnivån. I båda fallen skulle man få en tullbeskattning på 10 % av

värdet i stället för den av tullstyrelsen förordade på 15 %. Förbundet hemställer

därför om bibehållande av den 10 %-iga tullnivån för dessa artiklar,

även då de överföres till nr 39.07.

Kommerskollegium finner, att den aktuella överflyttningen icke nu bör

föranleda ändring av den hittillsvarande tullbeläggningen under nr 39.07.

Kollegium anför.

I fråga om driv- och transportremmar av plast har vissa av remissinstanserna

ifrågasatt huruvida icke tullen borde bibehållas vid nuvarande 10 %

av värdet (nr 84.65) i stället för den höjning till 15 %, som inträffar därest

inga särskilda åtgärder vidtages vid överflyttningen till nr 39.07. Tillverkning

av driv- och transportremmar av plast lär för närvarande icke förekomma

i Sverige; enligt uppgift pågår dock provtillverkning av transportremmar

av plast (polyvinylklorid). Importen torde ännu så länge vara obetydlig-

Tullfrågan torde därför även för detta varuslag för närvarande vara

av ringa betydelse. Det har påpekats att tullsatsen på driv- och transportremmar

av gummi är 10 % och att därför vissa skäl kunde tala för att

samma tullsats fastställdes för remmar av plast. Ehuru varorna är jämförbara

ur användningssynpunkt gäller icke samma jämförbarhet ur tullsynpunkt,

då nämligen råvaran gummi är tullfri medan oarbetad plast av de

slag som här kunna komma i fråga är belagd med 10 % tull.

Departementschefen. Generaltullstyrelsen har föreslagit att här förevarande

produkter efter överflyttningen till nr 39.07 skall beläggas med samma

tull som övriga till nämnda tulltaxenummer hänförliga varor. Någon erinran

mot detta förslag, som bl. a. tillstyrkts av kommerskollegium, föreligger

icke från min sida. Tillräckliga skäl att nu ändra den enhetliga tullsatsen

i fråga om nr 39.07 synes nämligen inte vara för handen. Denna tullsats

framstår också som motiverad för de överflyttade produkterna med

hänsyn till tullbelastningen på de vid tillverkningen använda råvarorna.

Nr 4 0. 0 8, 5 9. 03 och 5 9.11

Anm. 2 till kap. 40 innehåller regler för tulltaxeringen av varor, bestående

av gummi och textilmaterial. De föreslagna ändringarna berör dels fiberd

u k, dels porösa plattor.

Fiberduk med impregnering av gummi eller med gummi som bindemedel

liänföres f. n., om varan innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial, till

nr 59.03 med en tull av 11 % av värdet och i annat fall till nr 48.08 med en

tull av 10 % av värdet. Den föreslagna ändringen innebär att fiberduk, oavsett

halten textilmaterial, skall betraktas som textilvara och således hänföras

till nr 59.03. Med hänsyn till svårigheterna att fastställa de ingående

beståndsdelarnas vikt har de berörda varorna i stor utsträckning redan tidigare

hänförts till nr 59.03. Tullbelastningen ändras därför endast i mycket

begränsad omfattning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Plattor, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening med

ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföres f. n. alltid till kap. 40 (gummivaror),

varvid i regel nr 40.08 med en tull av 10 % är tillämpligt. Ändringen

innebär att dylika plattor skall hänföras till gummikapitlet endast för så

vitt ingående textilmaterial utgör allenast förstärkning. Övriga produkter

överflyttas till avd. XI (textilvaror) och kommer här att i regel hänföras till

nr 59.11, med en tull av 13 % av värdet. De varor, som beröres av denna

höjning, torde icke vara av större betydelse.

Nr 7 6.04

Ändringen av texten vid nr 76.04 och av anm. 1 c till kap. 76 innebär att

tjockleksgränsen för folier av aluminium, hänförliga till nämnda

nummer, höjes från 0,15 mm till 0,20 mm. Detta medför att varor med en

tjocklek av mer än 0,15 mm men icke mer än 0,20 mm, som hittills tulltaxerats

såsom plåt enligt nr 76.03 med en tull av 3 % av värdet, överflyttas

till nr 76.04 med en tull av 5 %.

De varor som beröres av tulländringen är av begränsad betydelse. Någon

ändring av tullbestämmelserna vid nr 76.04 synes därför icke vara påkallad.

Nr 9 4.04

Generaltullstyrelsens förslag. Under nr 94.04 upptages f. n. resårbottnar till

sängar ävensom sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer

eller stoppning eller tillverkade av poröst gummi, med eller utan överdrag.

Ändringen innebär att till nr 94.04 skall hänföras även artiklar av

porös plast. Dylika artiklar tulltaxeras nu i regel som varor av plast

under nr 39.07 med en tull av 15 %. Även under nr 94.04 kommer tullen i

regel att utgöra 15 %.

Enligt generaltullstyrelsen kan vissa skäl anföras för att varor av porös

plast skulle jämställas med varor av poröst gummi, i vilket fall tull skulle

utgå med 10 % för artiklar utan överdrag. För plastindustrins produkter utgör

tullen emellertid i allmänhet 15 %. Generaltullstyrelsen anser därför

tillräcklig anledning ej föreligga att föreslå en nedsättning till 10 % för här

ifrågavarande produkter.

Yttrande. Kooperativa förbundet anknyter till generaltullstyrelsens uttalande

om att varor av porös plast skulle kunna jämställas med varor av

poröst gummi, i vilket fall tullen skulle utgöra 10 procent av värdet. Enligt

förbundets mening utgör den kraftiga expansionen inom plastindustrin och

den växande avsättningen av här särskilt berörda artiklar en starkt vägande

motivering för en nedsättning av tullen till paritet med liknande artiklar av

gummi.

Departementschefen. I likhet med generaltullstyrelsen anser jag tillräcklig

anledning icke föreligga att i nu ifrågavarande sammanhang genomföra

någon tullsänkning för här avsedda produkter. Jag biträder sålunda styrelsens

förslag på denna punkt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Särskilda frågor i övrigt

Nr 0 6.01

Generaltullstyrelsens förslag. Nr 06.01 omfattar lökar, stamknölar, rotknölar

och rhizomer. Därest varorna inkommer med blommor eller blomknoppar

men utan jord utgår tull med 350 kr. för 100 kg. I övrigt gäller en tull

av 50 kr. för 100 kg, dock med undantag för liljekonvalje och gladiolus, för

vilka gäller tullfrihet.

Generaltullstyrelsen berör i sin skrivelse tullviktsberäkningen för 1 ö kväxter

och anför härvid bl. a. följande.

Den viktigaste handelsvara som hänföres till nr 06.01 är vanlig blomsterlök,

som importeras för plantering eller drivning inom landet. Rubriken omfattar

emellertid även lökväxter med utvecklade blommor eller blomknoppar.

Växter av nyssnämnda slag införes ofta planterade i krukor. I dylikt fall

utgår tullen liksom för vanlig blomsterlök med 50 kr. för 100 kg. Tullviktsberäkningen

sker på grundval av den rena nettovikten, vilket innebär att

avdrag skall medgivas för jord, krukor etc. I praktiken har denna beräkningsgrund

visat sig medföra avsevärda svårigheter.

I den gamla taxan jämställdes dessa varor med vanliga krukväxter, varvid

tullen beräknades efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor

eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m. Detta gäller fortfarande

för växter, hänförliga till nr 06.02, d. v. s. andra växter än lökväxter o. d.

Enligt generaltullstyrelsens mening bör i nu förevarande fall tillämpas

samma beräkningsgrund som för andra växter, d. v. s. med inräknande av

bl. a. jord. — För att tullbeskattningen skall bibehållas ungefär oförändrad

föreslår emellertid styrelsen att tullsatsen i samband därmed sänkes från

nuvarande 50 kr. till 30 kr. för 100 kg, d. v. s. samma tull som f. n. utgår

för växter i allmänhet under nr 06.02.

Yttrande. Med hänsyn till de skäl som anförts av generaltullstyrelsen tillstyrker

kommerskollegium förslaget. Kollegium föreslår dock, att texten för

nr 06.01 ändras så att tullfrihet kommer att gälla för liljekonvalje och gladiolus.

Kollegium anför.

Tullstyrelsens förslag innebär för liljekonvalje och gladiolus att den nuvarande

tullfriheten för dessa båda växtslag (när varorna inkommer på sådant

sätt att icke en tull om 350 kronor per 100 kg utgår) fortfarande kommer

att tillämpas för varor, som inkommer utan jord, men däremot kommer

att ersättas med en tullbeläggning om 30 kronor för 100 kg för varor, som

inkommer med jord. Visserligen lär enligt uppgift hela importen för närvarande

ske utan jord, vilket alltså innebär att oförändrad tullfrihet kominer

att gälla därest importens sammansättning icke ändras, men med hänsyn

till att varorna oavsett förpackningssättet är bundna i GATT med tullfrihet,

torde det kunna anses olämpligt att vidtaga den av tullstyrelsen föreslagna

ändringen.

Departementschefen. Såsom generaltullstyrelsen framhållit kan de gällande

bestämmelserna för tullviktsberäkningen erbjuda vissa praktiska svårigheter

vid tulltaxeringen av lökväxter, planterade i krukor. Jag finner därför

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

41

icke anledning till erinran mot generaltullstyrelsens förslag om ändrade regler

för tullviktsberäkning i fråga om varor inkommande med jord. Jag biträder

även förslaget om en sänkning av tullen från 50 kr. till 30 kr. för

100 kg, varigenom tullbelastningen bibehålles ungefär oförändrad vid övergången

till de nya tullviktsbestämmelserna.

Någon anledning att, såsom kommerskollegium ifrågasatt, frångå förslaget

i avseende på gladiolus och liljekonvalje, för det fall dylika varor skulle

importeras med jord, synes icke föreligga, då någon sådan import icke torde

vara aktuell.

Nr 18.06

Under detta nummer, som omfattar choklad och chokladvaror samt andra

födoämnen, innehållande kakao, är glass, glasspulver och puddingpulver upptagna

i en särskild underposition med tullfrihet. Dessa produkter är underkastade

jordbruksregleringen.

Enligt gällande tulltaxeringspraxis har med glasspulver jämställts glasspasta

(glassmassa), som användes för framställning av glass. Det synes

lämpligt att komplettera texten i syfte att klargöra detta förhållande.

Nr 3 6.05

För till detta nummer hänförliga pyrotekniska artiklar utgår i

allmänhet en tull av 15 %. Tullfrihet gäller dock för pyrotekniska artiklar,

avsedda att användas uteslutande för livräddningsändamål eller för avgivande

av nödsignal. Någon erinran torde icke föreligga mot att, såsom generaltullstyrelsen

föreslagit, slopa kravet på att ifrågavarande artiklar skall

vara avsedda att användas uteslutande för angivet andamål. I överensstämmelse

med generaltullstyrelsens förslag bör vidare tullfriheten utsträckas

också på det sättet att den omfattar artiklar som användes för andra signaleringsändamål

än avgivande av nödsignal.

Nr 3 8.19

För tillverkning av kolborstar och andra artiklar av kol för elektriskt

ändamål under nr 85.24 användes ofta halvfabrikat i form av block,

plattor, stänger o. d., ur vilka de färdiga artiklarna erhålles genom utskärning.

För dylika halvfabrikat gäller i regel tullfrihet enligt nr 38.01, 38.19 E

eller 38.19 H. Vissa halvfabrikat har emellertid en sådan sammansättning

och inkommer under sådana omständigheter att nr 38.19 IJ blir tillämpligt,

varvid tull utgår med 12 % av värdet.

Eftersom tullfrihet bör gälla för samtliga här berörda produkter, har departementsförslaget,

liksom generaltullstyrelsens förslag, utformats så att

block, plattor, stänger o. d. av kol upptages i nr 38.19 E. Till denna position

kommer att hänföras även produkter av kol i förening med annat ämne

(t. ex. metall eller plast) under förutsättning att de fortfarande kan anses

ha karaktär av varor av kol.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nr 5 8.08

I tulltaxan finnes f. n. fisknät upptagna i en särskild varugrupp under

nr 59.05, med en tull av 25 kr. för 100 kg för nät av bomull och 45 kr.

för 100 kg för andra nät. Departementsförslaget innebär, att motsvarande

tullsatser skall gälla även för sådana fisknät, som enligt Brysselnomenklaturen

är hänförliga till nr 58.08.

III. Särskilda framställningar

S. k. kimröks-master-batch (ur 40.05 och ur 40.06)

Gällande ordning. I tulltaxan hänföres naturgummi och syntetiskt gummi

i obearbetad form till tulltaxenr 40.01 och 40.02 med tullfrihet. Enligt nuvarande

lydelse av anm. 5 till kap. 40 omfattar dessa nummer icke gummi,

innehållande fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel,

acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar av naturgummi

med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag av gummi. Till

nr 40.02 hänföres dock enligt samma anmärkning bl. a. syntetiskt gummi,

som före koaguleringen försatts med mineraloljor.

Naturgummi och syntetiskt gummi, som på grund av bestämmelserna i

nämnda anmärkning icke kan hänföras till nr 40.01 eller 40.02, faller i regel,

förutsatt att varorna icke undergått vulkning, under nr 40.05 eller 40.06,

varvid tull utgår med 8 % av värdet.

Med s. k. master-batches avses vissa blandningar av naturgummi eller

syntetiskt gummi med andra ämnen. Dessa blandningar, som är avsedda att

användas som mellanprodukter vid tillverkning av gummivaror av olika

slag, utgöres exempelvis av syntetiskt gummi med tillsats av kimrök (carbon

black) eller kiseldioxid. I enlighet med vad nyss anförts hänföres dylika

master-batches, frånsett förut berörda blandningar av syntetiskt gummi

och mineraloljor, till tulltaxenr 40.05 eller 40.06.

Framställningen. Aktiebolaget Liljeholmens kabelfabrik hemställer om tullfrihet

för master-batch, bestående av syntetiskt gummi försatt med kimrök.

Bolaget framhåller, att denna produkt användes i fabrikationen av gummiisolerade

kablar på samma sätt som rent syntetgummi och lös kimrök. Fördelen

med användningen av den färdigblandade produkten är enligt bolaget,

dels att fabrikslokalerna ej svärtas ned av kringflygande kimrök, dels

att en mer intensiv blandning skett än vid blandning i konventionella blandningsmaskiner.

Till stöd för framställningen anföres vidare, att tullfrihet

gäller för både gummi och kimrök och att någon tillverkning av master-batch

icke förekommer inom landet.

Yttranden. Framställningen tillstyrkes av de i ärendet hörda remissinstanserna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

43

Generaltullstyrelsen framhåller, att master-batch, innehållande kimrök,

närmast är att betrakta som råvara för gummiindustrin och som sådan bör

kunna jämställas med obearbetat gummi. Med hänsyn härtill har styrelsen

intet att erinra mot att tullfrihet införes för dylik master-batch.

Styrelsen omtalar vidare, att frågan om klassificeringen av master-batches

under de senaste åren behandlats inom tullsamarbetsrådet i Bryssel. Det

bär därvid ifrågasatts att jämställa dessa produkter med obearbetat gummi

under 40.01 och 40.02. Enligt vad som nu kan bedömas torde emellertid

någon sådan överflyttning icke vara aktuell beträffande kimröks-masterbatch.

Vid klassificeringen av här berörda produkter kan f. n. både nr

40.05 och nr 40.06 komma i fråga, men förslag föreligger inom tullsamarbetsrådet

om en enhetlig tulltaxering enligt nr 40.05. I avvaktan på slutligt

ställningstagande i denna fråga föreslår styrelsen att, om tullfrihet nu införes

för kimröks-master-batch, detta kommer till uttryck vid både nr

40.05 och 40.06.

Kommerskollegium framhåller, att någon import av kimröks-masterbatch

hittills icke förekommit men att det är sannolikt, att en icke oväsentlig

del av den nuvarande importen av syntetgummi och kimrök kan komma

att ersättas av kimröks-master-batch. Eftersom såväl kimrök som syntetgummi

är tullfria och för närvarande icke tillverkas inom landet, synes enligt

kollegii mening anledning ej föreligga att bibehålla tullbeläggningen

för kimröks-master-batch.

Sveriges kemiska industrikontor anför, att det finnes all anledning räkna

med att vid syntetgummifabriker framställd kimröks-master-batch kan få

stor användning i Sverige. Då inom landet icke finnes någon tillverkning av

vare sig syntetgummi eller kimrök av de kvaliteter, som här kan ifrågakomma,

ansluter sig kemikontoret till framställningen om tullfrihet för

kimröks-master-batch.

Departementschefen. Den föreliggande framställningen avser att slopa den

nu utgående tullen på kimröks-master-batch, en blandning av syntetgummi

och kimrök.

Sistnämnda båda varor är var för sig tullfria. Icke heller övriga råvaror

för gummiindustrin är, med vissa speciella undantag, tullbelagda. Någon

tillverkning av kimröks-master-batch förekommer ej för närvarande inom

landet. Med hänsyn till vad nu sagts föreligger enligt min mening icke någon

anledning att i tullhänseende behandla kimröks-master-batch på annat

sätt än som i allmänhet gäller för övriga råvaror inom gummiindustrin. Jag

har därför i likhet med generaltullstyrelsen och kommerskollegium ingen

erinran mot ett bifall till framställningen och tillstyrker sådan ändring i

tulltaxan att kimröks-master-batch får införas tullfritt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar till kondensatorer

(ur 48.15, ur 76.04 och ur 85.18)

Gällande ordning. Kondensatorpapper är upptaget under tulltaxenr

48.01 C med en tull av 3 % av värdet. Enligt anm. 4 a till kap. 48 i

tulltaxan hänföres emellertid till nämnda nummer ej papper i remsor eller

rullar med en bredd icke överstigande 15 cm. På grund härav kommer kondensatorpapper,

som införes i rullar med mindre bredd, att hänföras till

tulltaxenr 48.15 med en tull av 6 % av värdet.

Aluminiumfolier faller under tulltaxenr 76.04 med en tull av 5 %

av värdet.

Delar till kondensatorer hänföres, under förutsättning att det

icke rör sig om artiklar som är särskilt upptagna i andra rubriker i tulltaxan,

till tulltaxenr 85.18. Tull utgår i enlighet härmed för delar, vägande

pr styck högst 250 g, med 17 % av värdet och för andra delar med 10 % av

värdet.

Färdiga kondensatorer faller liksom delarna under förenämnda tulltaxenr

85.18. Tull utgår sålunda för kondensatorer, vägande per styck högst 250 g,

med 17 % av värdet och för andra kondensatorer med 10 %.

Framställningen. Aktiebolaget Rifa, som bedriver tillverkning av kondensatorer,

hemställer dels att allt kondensatorpapper oavsett rullarnas bredd

skall tulltaxeras enligt tulltaxenr 48.01 med en tull av 3 % av värdet, dels

att tullfrihet skall medgivas för etsade aluminiumfolier för kondensatortillverkning,

och dels att alla delar till kondensatorer skall beläggas med en

tull av 10 % av värdet. Till stöd för framställningen anföres beträffande

kondensatorpapper bl. a., att nedskärningen av papper till smalare bredder

icke medför ökade kostnader och ej heller ökat pxås för köparna och att det

därför inte är motiverat med en högre tull. Beträffande etsade folier framhålles

att någon inhemsk tillverkning icke förekommer och ej heller väntas

bli aktuell. En reducering av tullsatsen till 10 % för delar till kondensatorer

anses väl motiverad, eftersom den höga tullsatsen också drabbar delar till

sådana kondensatorer, för vilka tullskyddet i färdigt skick är endast 10 %.

Vidare framhålles, att frågan om tullbeläggningen av de material, som ingår

i kondensatorerna, kommit i ett nytt läge genom Sveriges anslutning till

EFTA. Den helt dominerande delen av dessa material kommer från länder,

som inte tillhör EFTA. Tillverkare i länder, som ej tillämpar tull på materialet,

får därför en avsevärd fördel vid konkurrens med andra tillverkare,

vilka belastas med höga tullar på sitt material.

Yttranden. Den föreliggande framställningen tillstyrkes av kommerskollegium.

Generaltullstyrelsen anser sig däremot icke kunna tillstyrka den begärda

förstärkningen av kondensatortillverkningens tullskydd. Styrelsen

motsätter sig dock icke en jämkning av tullen på kondensatorpapper, för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

45

den händelse skäl skulle finnas föreligga för en ökning av tullskyddet för

ifrågavarande tillverkning. Svenska pappersbruksföreningen motsätter sig

icke införandet av en enhetlig värdetull på 3 % av värdet för kondensatorpapper.

Generaltullstyrelsen uttalar i sitt yttrande a 11 m ä nt att framställningen

syftar till en förstärkning av nettotullskyddet främst för tillverkningen av

lättare kondensatorer. Den för sådana kondensatorer gällande tullsatsen

(17 %) är —- påpekar styrelsen — densamma som gäller för radioindustrins

viktigare produkter, nämligen radiomottagare, förstärkare och högtalare.

Styrelsen anför.

Vid behandlingen av frågan om tullskyddet för radioindustrin erinrade

1952 års tulltaxekommitté om att den förhöjda tullsatsen tillkommit år 1932

av statsfinansiella skäl (tidigare utgjorde tullen 10 % och höjdes år 1932

till 20 %). Kommittén fann icke denna gren av elektroindustrin intaga en

sådan särställning att en från industrin i övrigt avvikande behandling i tullhänseende

i och för sig kunde anses motiverad. Tydligt var emellertid att

industrin under de gångna åren anpassat sig efter den högre tullnivån, varför

en omedelbar kraftig sänkning av densamma skulle kunna medföra allvarliga

rubbningar. Med hänsyn härtill ansåg kommittén försiktigheten bjuda

att icke omedelbart nedsätta tullen till standardnivån för elektriska maskiner

och apparater (10 %) utan stanna vid en tullsats av 15 % av värdet.

Frågan om tullskyddets storlek borde emellertid enligt kommitténs mening

efter förslagsvis fem år underkastas förnyad prövning. Anmärkas må att

inom kommittén reservationsvis framfördes yrkande om en tullsats av allenast

8 % av värdet.

Som en följd av lämnade koncessioner vid GATT-förhandlingar år 1956

sänktes tullen för här ifrågavarande artiklar till 17 % från och med den

1 januari 1957. En tullsats av denna storlek föreslogs också av Nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet i dess år 1957 avgivna förslag till gemensam

nordisk tulltaxa. I avvaktan på prövningen av det nordiska förslaget bibehölls

tullsatsen oförändrad vid 17 % av värdet i den av riksdagen år 1958

fastställda tulltaxan.

Generaltullstyrelsen konstaterar, att tillverkningen av ifrågavarande slag

av kondensatorer åtnjuter ett förhållandevis högt tullskydd, och fortsätter.

I det läge vari frågan om en nordisk tullunion nu befinner sig torde hinder

i och för sig icke föreligga att verkställa den av tulltaxekommittén föreslagna

översynen av radioindustrins tullskydd i syfte att åvägabringa en anpassning

till en för svenska förhållanden mera normal nivå. Vid en sådan

översyn borde såväl tullen på färdiga apparater som tullen på kondensatorer

och andra delar upptagas till prövning. Att på sätt i förevarande framställning

yrkas genomföra en ökning av kondensatortillverkningens nettotullskvdd

bör enligt styrelsens uppfattning icke komma i fråga. Tillkomsten av

EFTA med därav följande skärpning av konkurrensen från Danmark, som

genomfört förmåner av liknande slag för sin kondensatortillverkning, kan

icke i och för sig föranleda någon annan bedömning. I ett frihandelsområdes

natur ligger nämligen att företagare inom samma bransch i tullhänseende

ofta arbetar under olika villkor i skilda medlemsländer.

Kommerskollegium redovisar vissa uppgifter angående produktions- och

konkurrensförhållandena. Härav framgår bl. a., att produktionen av elekt
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr i52 år 1961

riska kondensatorer år 1959 uppgick till drygt 21 milj. kronor och att tillverkningen

av de lättare kondensatorerna, vilka närmast beröres av den aktuella

framställningen, svarade för 8,7 milj. kronor därav. Importen av lättare

kondensatorer uppgick till något över 12 milj. kronor, medan endast

en obetydlig export förekom. Av importen kom 2,8 milj. kronor från EFTAländer,

främst från Storbritannien. Importen från övriga länder härrörde

främst från Nederländerna, Västtyskland och USA. Under år 1960 ökade

importen till cirka 17,5 milj. kronor.

Kommerskollegium framhåller, att ett tillmötesgående av framställningen

otvivelaktigt skulle innebära en viss förstärkning av nettotullskyddet för tillverkningen

av ifrågavarande kondensatorer. Med hänsyn till den konkurrens

som på detta område föreligger från EFTA-området, främst från Storbritannien

och Danmark, synes emellertid enligt kollegii mening en förstärkning

av nettotullskyddet genom sänkning av tullbelastningen på halvfabrikaten

icke innebära några negativa verkningar, som kan utgöra hinder

för ifrågavarande tullsänkningar. Å andra sidan bör de enligt kollegii åsikt

kunna underlätta en framtida sänkning av tullen på färdiga kondensatorer.

Beträffande kondensatorpapper erinrar kommerskollegium om

att den nya tulltaxan inneburit en väsentlig tullhöjning. Enligt kollegii mening

synes flera skäl tala för en sänkning av tullen för kondensatorpapper

med mindre bredd från 6 % till 3 % av värdet.

Svenska pappersbruksföreningen motsätter sig icke införandet av en enhetlig

värdetull på 3 % av värdet för kondensatorpapper.

Generaltullstyrelsen framhåller, att nedskärning av kondensatorpapper

till rullar med en bredd av högst 15 cm är en mycket enkel bearbetning.

Vissa skäl får därför anses tala för yrkandet att papper i sådana rullar åsättes

samma tull som papper i rullar av större bredd. På grund av bestämmelserna

i Brysselnomenklaturen kan emellertid en eventuell ändring icke

åstadkommas genom att kondensatorpapper i rullar med en bredd av högst

15 cm överföres till nr 48.01, utan ändringen måste ske genom att vid nr

48.15 införa en underrubrik med en tull av 3 % av värdet. Enligt generaltullstyrelsens

mening är en sådan ändring fullt genomförbar från tullteknisk

synpunkt. Ehuru ändringen skulle innebära ett avsteg från den princip

som gäller för papper av annat slag, vill styrelsen icke motsätta sig en

jämkning av tullen på kondensatorpapper på sätt nu angivits, för den händelse

skäl skulle befinnas föreligga att öka tullskyddet för kondensatortillverkningen.

Styrelsen har dock för sin del icke funnit en sådan förstärkning

vara motiverad.

När det gäller etsade aluminium folier anser kommerskollegium

särskilda skäl icke föreligga att bibehålla tullen som skyddstull. Ifrågavarande

etsade folier synes enligt kollegii mening, såväl med hänsyn till

sitt pris som tillverkningsmässigt, väsentligt skilja sig från övriga folier.

Mot bakgrund härav finner kollegium det, trots varans jämförelsevis be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

47

gränsade storleksordning, kunna övervägas huruvida icke en särbehandling

med tullfrihet för etsade aluminiumfolier skulle kunna äga rum.

Generaltullstyrelsen finner det ur principiell synpunkt framstå som en

anomali, att aluminiumfolier skulle vara underkastade lägre tull (tullfrihet)

om de är etsade än om de icke undergått någon bearbetning. Enligt

styrelsens uppfattning torde det dessutom tulltekniskt erbjuda avsevärda

vanskligheter att särskilja dylika folier. Styrelsen anser därför, att en särbehandling

av de åsyftade folierna av såväl principiella som praktiska skäl

icke bör komma i fråga.

I fråga om delar till kondensatorer anför kommer skollegium

följande.

Enligt nu gällande bestämmelser belägges kondensatorer med en vikt av

högst 250 g med en tullsats av 17 procent av värdet och övriga kondensatorer

med 10 procent. För delar till kondensatorer iakttages samma skillnad, men

här är det själva delens vikt som blir avgörande och icke den färdiga kondensatorns.

Av praktiska skäl är det i de flesta fall ogörligt att föreskriva

att en del skall tullbeläggas med hänsyn till vikten av den färdiga varan. Å

andra sidan medför nu gällande regler att delar till sådana kondensatorer

som själva drager en tull av 10 procent kan komma att bli belagda med tull

av 17 procent av värdet, vilket uppenbarligen icke varit avsikten.

Ett tillgodoseende av kravet på 10 procent på samtliga delar till kondensatorer

skulle innebära avsteg från principen att i taxan icke särskilt upptagna

delar till maskiner och apparater bör draga samma tull som kompletta

artiklar av ifrågavarande slag. Som ovan nämnts innebär emellertid även

nuvarande anordning att denna princip till viss del icke kan följas.

Enligt kommerskollegii mening synes en enhetlig tull, som även skulle

innebära en förenkling av tulltaxeringen på detta område, utan olägenheter

kunna införas.

Generaltullstyrelsen anför.

Vad beträffar delar till kondensatorer är det i princip önskvärt att de

drager samma tull som de kondensatorer som tillverkas av dem. Med nuvarande

bestämmelser kan det i viss utsträckning inträffa att i tillverkningen

av kondensatorer med 10 % tull ingår delar med 17 % tull. Eftersom

man vid tulltaxeringen av delarna i regel icke kan bedöma de färdiga kondensatorernas

vikt, har man emellertid av tulltekniska skäl knappast någon

annan möjlighet än att såsom f. n. sker basera differentieringen av tullen

på vikten av själva delarna. Enda möjligheten att få en invändningsfri avvägning

torde vara att åsätta färdiga kondensatorer såväl som delar därtill

en enhetlig tullsats oavsett varornas vikt. Yrkandet att införa en enhetlig

tull av 10 % endast för delarna men bibehålla en tull av 17 % för de små

kondensatorerna skulle medföra ett utomordentligt högt tullskydd för sammansättning

av delarna och innebära en avsiktlig avvikelse från principen

om samma lullsats på delarna som på de färdiga artiklarna. Framhållas bör

att olägenheterna av nu rådande förhållanden icke torde vara av någon

större praktisk betydelse. Den kondensatortillverkning varom här är fråga

torde nämligen endast i mindre omfattning avse kondensatorer vägande mer

än 250 g och därvid endast i ringa utsträckning begagna sig av sådana delar

som är underkastade 17 % tull.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Departementschefen. Syftet med framställningen är att uppnå minskade

kostnader för den svenska kondensatortillverkningen genom nedsättning

av tullarna på vissa material och delar och att sålunda skapa ett bättre

konkurrensläge i förhållande till utländska tillverkare.

Nu gällande tullsats på de i förevarande sammanhang aktuella kondensatorerna

— som är densamma som gäller för radioindustrins viktigare produkter

i övrigt — innebär att kondensatortillverkningen åtnjuter ett i förhållande

till andra industrigrenar relativt högt tullskydd. Ett bifall till den

föreliggande framställningen skulle ytterligare öka den berörda industrins

nettotullskydd. Enligt min uppfattning bör man icke såsom fristående åtgärd

genomföra mera väsentliga ändringar av tullarna på nu berörda material

och delar. Detta synes nämligen icke kunna ske utan en samtidig omprövning

av tullen på färdiga kondensatorer, och någon anledning till en

sådan omprövning föreligger inte för närvarande. Med hänsyn härtill kan

jag icke tillstyrka den förevarande framställningen, såvitt den avser ändrad

tull för aluminiumfolier och delar till kondensatorer.

Något hinder synes däremot icke möta att jämka tullen på kondensatorpapper

så att en enhetlig tull kommer att gälla för sådant papper oavsett

bredd. Jag tillstyrker sålunda att tullen för kondensatorpapper i mindre

bredder sänkes till 3 % av värdet.

IV. Resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin

Enligt därom meddelade särskilda bestämmelser får resande, som ankommer

från utrikes ort, för eget eller familjens bruk eller som gåva till

närstående för personligt bruk tullfritt införa vissa mindre kvantiteter tobaksvaror

och cigarrettpapper samt spritdrycker och vin. När det gäller införsel

av tobaksvaror likställes avmönstrande sjömän med resande. I prop.

nr 135 till årets riksdag har föreslagits, att avmönstrande sjömän skall få

motsvarande rätt till införsel av spritdrycker och vin.

Medför resande eller avmönstrande sjömän tobaksvaror och drycker i myckenheter

överstigande de fastställda tullfria kvantiteterna, kan den överskjutande

myckenheten införas mot erläggande av för sådana fall särskilt

fastställd tull (s. k. resandetull). I fråga om spritdrycker och vin får dock,

utöver den tullfria kvantiteten, medföras sammanlagt högst fem liter. Resandetullen

är avsedd att motsvara den vid vanlig införsel gällande tullen samt

tobaksskatt respektive omsättningsskatt för spritdrycker och vin. Förutom

resandetull utgår även allmän varuskatt enligt förordningen om sådan skatt,

dock icke för de tullfria kvantiteterna.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet och generaltullstyrelsen har i sina

tidigare nämnda framställningar föreslagit, att i fråga om tobaksvaror respektive

spritdrycker och vin den allmänna varuskatten skall inarbetas i

resandetullen. Detta förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

49

remissbehandlingen, varvid dock Aktiebolaget Vin- & spritcentralen understrukit,

att åtgärden icke bör få innebära sänkning av den nuvarande sammanlagda

tull- och skattebelastningen på spritdrycker och vin.

Vad sålunda föreslagits anser jag mig böra biträda. Den särskilda resandetullen

har tillkommit för att möjliggöra ett förenklat förfarande vid avgiftsbeläggningen,

när nu avsedda varor av resande införes i större kvantiteter

än för vilka tullfrihet åtnjutes. Med hänsyn härtill är resandetullen

utformad på ett jämförelsevis schablonmässigt sätt. Införandet av den allmänna

varuskatten har medfört att det sålunda avsedda syftet — enkelhet

vid avgiftsbeläggningen — icke kan tillgodoses i samma utsträckning som

tidigare.

I enlighet med det anförda förordar jag att ifrågavarande varor, när de enligt

härom gällande bestämmelser införes av resande eller avmönstrande sjömän,

skall vara fria från allmän varuskatt samt att resandetullen omräknas

så att den även innefattar varuskatten. Tullbeloppen bör liksom hittills fastställas

relativt schablonmässigt och beträffande tobaksvaror närmare än

som nu är fallet anknyta till avgiftsbeläggningen vid vanlig införsel. I fråga

om spritdrycker och vin bör, på sätt spritcentralen framhållit, beloppen så

nära som möjligt anpassas till den nuvarande sammanlagda tull- och skattebelastningen.

När det gäller sistnämnda varor synes emellertid, även med

beaktande härav, viss förenkling av uppdelningen på olika varuslag kunna

ske.

I anslutning till ändringen i varuskatteförordningen torde det också vara

lämpligt att, såsom generaltullstyrelsen föreslagit, vidtaga de följdändringar

i förordningens allmänna bestämmelser rörande införsel, som föranledes av

tillkomsten av 1960 års nya tulltaxeförordning och förordningen den 13

maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift i vissa fall.

Y. Tullen på pälsvaror

För närvarande uttages vid import av beredda lösa skinn, hopsydda skinn

och färdiga pälsvaror en enhetlig tull efter 6 % av värdet. Denna tullsats,

som fastställdes i samband med införandet av 1958 års nu gällande tulltaxa,

har avvägts med hänsyn till det faktiska skydd för den inhemska produktionen

som ligger i att den särskilda skatten på pälsvaror är högre på importerade

än inhemska varor.

I prop. nr 106 till årets riksdag har förslag framlagts om sådan ändring

av pälsvaruskatten att skattebelastningen på importen kommer att motsvara

den inom landet gällande. Därvid framhölls — i anslutning till vissa uttalanden

i remissyttrandena — att den sålunda föreslagna ändringen av pälsvarubeskattningen

aktualiserade frågan om lullskyddet på pälsvaruområdet.

I flertalet av de nyssnämnda yttrandena hade förordats, att tullen på

4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

pälsvaror i samband med sänkningen av importbeskattningen skulle justeras

på sätt som 1952 års tulltaxekommitté för sådant fall föreslagit. Kommitténs

förslag härvidlag innebar, att tullen fastställdes, för lösa skinn till

6 %, för hopsydda pälsskinn (s. k. tavlor) till 8 % och för färdiga pälsvaror

till 10 % av värdet. Också enligt min mening utgör detta förslag en lämplig

avvägning. Jag tillstyrker sålunda, att tulltaxan ändras i överensstämmelse

härmed. Påpekas må att tullhöjningarna icke kan få verkan gentemot

EFTA-länderna.

Yl. Departementschefens hemställan

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr k75);

samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr

507) om allmän varuskatt.

Det är enligt min mening i och för sig önskvärt att de föreslagna författningsändringarna

såvitt angår resandetullen för tobaksvaror, spritdrycker

och vin samt varuskatteförordningen träder i kraft den 1 juli 1961, d. v. s.

samtidigt som den i prop. nr 115 föreslagna förordningen om tobaksskatt

och de i prop. nr 135 föreslagna ändringarna i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Även de ändringar som jag i det föregående förordat i fråga om tullarna

på kimröks-master-batch dch kondensatorpapper torde lämpligen böra

gälla fr. o. m. den 1 juli 1961. Jämkningarna av tullen på pälsvaror åter bör

träda i kraft samtidigt med de nya bestämmelserna om pälsvaruskatten,

d. v. s. den 1 januari 1962. Beträffande de ändringar i tulltaxan, som sammanhänger

med tullsamarbetsrådets rekommendationer, får jag erinra om

att de kan sättas i kraft först sedan tre månader förflutit från det rekommendationerna

ratificerats av samtliga medlemsstater. Det torde därför få

ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma dag för ikraftträdandet. Vid tullsamarbetsrådets

arbete har riktpunkten varit att medlemsstaterna skulle ratificera

rekommendationerna före utgången av september 1961 med ikraftträdande

senast vid årsskiftet. Med hänsyn till att sistnämnda tulländringar i

princip endast innebär en teknisk justering av nomenklaturen synes hinder

icke föreligga att de nya tullsatser, som föranledes av justeringen, får gälla

som bastullar i fråga om tullavvecklingen gentemot EFTA-länderna.

Av det nyss sagda torde framgå att det, bl. a. med hänsyn till vårt lands

medverkan i det internationella tullsamarbetet, är önskvärt att riksdagen beslutar

över här anmälda frågor under innevarande vårsession. Därest emellertid

riksdagen skulle finna anledning uppskjuta ärendet till höstsessionen,

har jag i och för sig icke någon erinran häremot. I sådant fall torde tidpunkten

för ikraftträdandet av de författningsändringar, som avsetts skola tilllämpas

fr. o. m. den 1 juli 1961, få framflyttas till den 1 januari 1962.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte, med godkännande för egen del av tullsamarbetsrådets förslag, genom

proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,

dels godkänna de ändringar i konventionen rörande nomenklatur

för klassificering av varor i tulltarifferna och den

därvid fogade nomenklaturen, som föreslagits av Rådet för

samarbete på tullområdet genom förenämnda rekommendationer

den 16 juni och den 8 december 1960,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar

i regleringsförfattningarna på jordbrukets område,

vilka föranledes av ändringarna i tulltaxan.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

4-f liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang A

(Översättning)

Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete

på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15

december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,

som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention,

till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna

nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med

bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar

i nomenklaturen:1

1 Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang D (i

den mån ändringarna är av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

53

(Översättning)

Bihang B

Rekommendation den 8 december 1960 av Rådet för samarbete

på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 december

1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,

som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention,

till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna

nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med

bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar

i nomenklaturen:1

1 Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang D (i

den mån ändringarna är av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

(Översättning)

Bihang C

Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete

på tullområdet om ändring av artikel XVI i konventionen rörande

nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet

som beaktar konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur

för klassificering av varor i tulltarifferna och ändringsprotokollet den 1 juni

1955, till vilket nomenklaturen är fogad,

som anser att det är lämpligt att företaga sådana ändringar i nämnda

nomenklatur, som kunna komma att erfordras med hänsyn till teknisk

utveckling eller gjorda erfarenheter,

som beaktar betydelsen av att möjliggöra ikraftträdandet i samtliga fördragsslutande

stater av sådana ändringar så snart som möjligt efter deras

godkännande av nomenklaturkommittén och rådet,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med

bestämmelserna i artikel XVI a i konventionen rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna, följande ändring i nämnda konvention

:

Nuvarande artikel XVI ersättes med följande text:1

Nuvarande lydelse

Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande

parterna ändringar i denna

konvention.

b) Varje fördragsslutande part,

som godkänner en ändring, skall lämna

skriftligt meddelande om godkännandet

till belgiska utrikesministeriet,

vilket skall om mottagandet av

detta meddelande underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen

eller anslutit sig till densamma

ävensom generalsekreteraren.

c) En ändring skall träda i kraft

tre månader efter det belgiska utrikesministeriet

mottagit meddelande

om samtliga fördragsslutande parters

godkännande. När en ändring godkänts

av samtliga fördragsslutande

parter, skall belgiska utrikesministe
-

Föreslagen lydelse

Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande

parterna ändringar i denna

konvention.

b) Texten till varje sålunda föreslagen

ändring skall av belgiska utrikesministeriet

delgivas samtliga fördragsslutande

parter ävensom regeringarna

i alla andra stater som undertecknat

konventionen eller anslutit

sig till densamma.

c) Varje föreslagen ändring, som

delgivits i enlighet med bestämmelsen

i punkten b i denna artikel, skall anses

hava godkänts, därest icke någon

fördragsslutande part gjort invändning

mot ändringen inom sex månader

från den dag, då belgiska utrikesministeriet

lämnat meddelande om

ändringen.

‘För underlättande av jämförelse har här jämsides med den föreslagna texten återgivits

nuvarande lydelse av artikel XVI.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i 52 år 1961

55

Nuvarande lydelse

riet därom underrätta alla regeringar

som undertecknat konventionen eller

anslutit sig till densamma ävensom

generalsekreteraren, varvid dagen för

ändringens ikraftträdande skall tillkännagivas.

d) Efter det en ändring trätt i

kraft, må icke någon regering ratificera

denna konvention eller ansluta

sig till densamma utan att även godkänna

ändringen.

Föreslagen lydelse

d) Belgiska utrikesministeriet skall

informera alla fördragsslutande parter

ävensom generalsekreteraren, därest

invändning rests mot en föreslagen

ändring. Har sådan invändning

icke framkommit, skall ändringen

för samtliga fördragsslutande parter

träda i kraft sex månader efter utgången

av den i punkten c i denna

artikel nämnda tiden; då fråga är om

ändringar i nomenklaturen skola de

fördragsslutande parternas nationella

tulltariffer å dagen för ikraftträdandet

hava bringats i överensstämmelse

med den ändrade nomenklaturen.

e) Belgiska utrikesministeriet skall

underrätta samtliga fördragsslutande

parter, andra stater som undertecknat

konventionen eller anslutit sig

till densamma ävensom generalsekreteraren

om ändringar som godkänts

eller anses hava godkänts.

f) Varje regering, som ratificerar

denna konvention eller ansluter sig

till densamma, skall anses hava godkänt

varje ändring, som är i kraft å

dagen för depositionen av ratifikations-

eller anslutningsinstrumentet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang D

Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt Tullsamarbetsrådets

rekommendationer den 16 juni 1960 och den 8 december 19601

Nuvarande lydelse

Kapitel 3

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av

havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda,

otjänliga till människoföda (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt

ätbar fiskrom och fiskmjölke.

Kapitel 4

Anm. 2

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats,

steriliserats eller peptoniserats, anses

icke utgöra till nr 04.02 hänförlig

konserverad mjölk och grädde.

Kapitel 5

Nr 05.07

Fjäder och dun, härunder inbegripet

fjädrar med spolen eller nedre delen

av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar,

spritad fjäder (även med klippta

kanter), fan, spolar och skaft, ävensom

skinn och andra delar av fåglar

med kvarsittande fjädrar eller dun,

obearbetade eller endast rengjorda,

desinficerade eller behandlade i konserverande

syfte:

Föreslagen lydelse

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av

havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom

och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur,

döda, otjänliga till människoföda

på grund av sin art eller på grund av

sin beskaffenhet (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

(Anm. 2 utgår)

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna

burkar av metall anses utgöra till nr

04.02 hänförlig konserverad mjölk och

grädde. Till nämnda nummer hänföres

dock icke mjölk och grädde, som endast

pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats,

för så vitt icke varan föreligger

i förpackningar som nyss nämnts.

Fjädrar och delar av fjädrar (även

med klippta kanter), dun samt skinn

och andra delar av fåglar med kvarsittande

fjädrar eller dun, obearbetade

eller endast rengjorda, desinficerade

eller behandlade i konserverande

syfte; pulver och avfall av fjädrar eller

av delar av fjädrar:

Kapitel 8

08.11

Frukter, tillfälligt konserverade i salt- Frukter, tillfälligt konserverade (t.

vatten, svavelsyrlighetsvatten eller ex. i svaveldioxidgas eller i saltvatten,

11 sammanställningen har endast upptagits ändringar av sådan art att de föranleder

ändringar i den svenska tulltaxetexten.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra lösningar men icke särskilt beredda

för direkt konsumtion:

Kapitel 13

Nr 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin,

agar-agar samt annat växtslem och

andra naturliga förtjockningsmedel,

extraherade ur vegetabiliska ämnen:

Kapitel 15

Nr 15.12

Härdade animaliska eller vegetabiliska

fetter och feta oljor, även raffinerade

men icke vidare bearbetade

Kapitel 17

Anm. 1 b)

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra

än sackaros;

Kapitel 25

Nr 25.13

Pimsten, smärgel, naturlig korund

och andra naturliga slipmedel

Nr 25.17

Flinta; makadam, tjärmakadam och

annan krossad sten, grus och småsten

av sådant slag, som vanligen användes

för vägbyggen, banbyggen e. d.

eller vid framställning av betong;

singel; krosskorn, skärv och pulver

av stenarter, hänförliga till nr 25.15

eller 25.16

Nr 25.32

Mineraliska ämnen, ej hänförliga till

annat nummer; skärvor och brottstycken

av keramiskt gods

svavelsyrlighetsvatten eller andra

konserverande lösningar) men i föreliggande

skick icke tjänliga för direkt

konsumtion:

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen,

pektinater och pektater; agaragar

samt annat växtslem och andra

förtjockningsmedel, erhållna ur vegetabiliska

ämnen:

Animaliska och vegetabiliska fetter

och feta oljor, som gjorts fastare eller

härdats genom hydrering eller andra

processer, även raffinerade men icke

vidare bearbetade

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra

än sackaros, glukos och laktos;

Pimsten; smärgel; naturlig korund,

naturlig granat och andra naturliga

slipmedel, även värmebehandlade

Småsten och krossad sten (även värmebehandlade),

grus, makadam och

tjärmakadam av sådant slag, som

vanligen användes för inblandning i

betong eller för vägbyggen, banbyggen

e. d.; flinta och singel, även värmebehandlade;

krosskorn och skärv

(även värmebehandlade) samt pulver

av stenarter, hänförliga till nr 25.15

eller 25.16

Naturligt strontiumkarbonat (strontianit),

även bränt; mineraliska ämnen,

ej hänförliga till annat nummer;

skärv och brottstycken av keramiskt

gods

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 26

Anm. 1 b)

b) thomasslagg (nr 31.03);

Anm. 2

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana

mineral, som användas i metallurgien

för utvinning av metaller, hänförliga till

avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver,

även om de i det aktuella fallet icke äro

avsedda för metallurgiskt ändamål. Till

nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som

underkastats annan bearbetning än som

är normalt för malm.

Kapitel 27

Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade organiska föreningar

(.kap. 29);

Anm. 3

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller

rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras

även liknande oljor, oavsett framställningssättet,

för så vitt de efter vikten

räknat innehålla större kvantitet ickearomatiska

ämnen än aromatiska ämnen.

Nr 27.09

Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja
Nr

27.10

Oljor, erhållna ur råpetroleum eller

rå skifferolja, härunder inbegripet till

annat nummer ej hänförliga produkter,

innehållande minst 70 viktprocent

sådana oljor som karakteriserande

beståndsdel:

Nr 27.U

Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks

och andra ur petroleum eller

skiffer olja erhållna återstoder

Kapitel 28

Anm. 2

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade

med organiska ämnen, och

Föreslagen lydelse

b) thomasslagg, hänfärlig till kap. 31;

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana

mineral, som användas i metallurgien

för utvinning av kvicksilver eller av metaller,

hänförliga till nr 28.50 eller till

avd. XIV eller XV, även om de i det aktuella

fallet icke äro avsedda för metallurgiskt

ändamål. Till nr 26.01 hänföras

dock icke mineral, som underkastats annan

bearbetning än som är normalt för

malm.

a) isolerade kemiskt definierade organiska

föreningar; kemiskt rent metan hänföres

dock till nr 27.11;

3. Såsom petroleumoljor och oljor, erhållna

ur bituminösa mineral (nr 27.10), tulltaxeras

även liknande oljor, oavsett

framställningssättet, för så vitt de efter

vikten räknat innehålla större kvantitet

icke-aromatiska ämnen än aromatiska

ämnen.

Petroleumoljor och oljor, erhållna ur

bituminösa mineral, råa

Petroleumoljor och oljor, erhållna ur

bituminösa mineral, andra än råa;

produkter, ej hänförliga till annat

nummer, innehållande minst 70 viktprocent

sådana oljor som karakteriserande

beståndsdel:

Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks

och andra återstoder från

petroleumoljor eller från oljor, erhållna

ur bituminösa mineral

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade

med organiska ämnen, och sul
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majrts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

sulfoxylater (nr 28.36), karbonater och

peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider,

enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater

och cyanater (nr 28.44) av metaller

och andra oorganiska baser, ävensom organiska

produkter, hänförliga till nr

28.49—28.52, samt karbider av metaller

och ickemetaller (nr 28.56), omfattar

detta kapitel även följande kolföreningar:
a)

koloxider, hydrogencyanid (cyanväte)

och cyankomplexa syror (nr 28.13);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,

cyan och cyanhalogenider ävensom

cyanamid och metallderivat därav

(nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,

innehållande högst 25

viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen

(kap. 31).

Anm. 5

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter,

peroxisalter härunder inbegripna, av metaller

eller ammonium.

Anm. 6

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter

:

a) teknetium, prometheum, polonium,

astat, radon, francium, radium, aktinium,

protaktinium, ncptunium, plutonium

och andra transurana grundämnen,

isotoper av dessa grundämnen

samt oorganiska och organiska

föreningar av ifrågavarande grundämnen

eller isotoper, även om de icke

äro kemiskt definierade;

b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga

eller konstgjorda, radioaktiva isotoper

av i avd. XIV och XV upptagna

ädla och oädla metaller härunder inbegripna,

samt oorganiska och organiska

föreningar av ifrågavarande isotoper,

även om föreningarna icke äro

kemiskt definierade.

Föreslagen lydelse

foxylater (nr 28.36), karbonater och

peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider,

enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater,

cyanater och tiocganater (nr 28.44)

av metaller och andra oorganiska baser,

ävensom organiska produkter, hänförliga

till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller

och ickemetaller (nr 28.56), omfattar

detta kapitel endast följande kolföreningar:
a)

koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte),

fulminsgra, isocyansyra, tiocyansyra

och andra enkla eller komplexa

cyansyror (nr 28.13);

c) koldisulfid (nr 28.15);

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater,

selenocyanater, tellurocyanater,

tetratiocyanatodiamminkromater

(»reineckater») och andra

komplexa cyanater av metaller och

andra oorganiska baser (nr 28AS);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54),

karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,

cyan och cyanhalogenider ävensom

cyanamid och metallderivat därav

(nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,

innehållande högst 25

viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen

(kap. 31).

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter,

peroxisalter härunder inbegripna, av

metaller eller ammonium.

För så vitt icke annat är stadgat, hänföras

dubbelsalter och komplexa salter

till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen

och isotoper, nämligen naturligt

uran samt uranisotoperna 233 och 235

ävensom plutonium och plutoniumisotoper;
b)

följande radioaktiva kemiska grundämnen,

nämligen teknetium, prometium,

polonium, astat, radon, francium,

radium, aktinium, protaktinium,

neptunium, americium och andra

grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga

eller konstgjorda, radioaktiva isotoper

av i avd. XIV och XV upptagna

ädla och oädla metaller härunder inbegripna

;

d) oorganiska och organiska föreningar

av dessa grundämnen eller isotoper,

även om de icke äro kemiskt definierade

och även om de äro blandade

med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dis
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50

och 28.51) avses även anrikade isotoper men

icke kemiska grundämnen, vilka förekomma

i naturen som rena isotoper.

Nr 28.05

Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller;

sällsynta jordartsmetaller,

härunder inbegripet skandium och

yttrium; kvicksilver

Nr 28.15

Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid

härunder inbegripen:

Nr 28.23

Järnoxider och järnhydroxider, härunder

inbegripet järnoxidhaltiga jordpigment

med en halt av minst 70

viktprocent bundet järn, räknat som

Fe203

Nr 28.27

Blyoxider

Nr 28.28

Andra oxider, hydroxider och peroxider

av metaller samt andra oorganiska

baser, härunder inbegripet hydrazin

och hydroxylamin samt deras oorganiska

salter:

Nr 28.35

Sulfider, polysulfider härunder inbegripna
Nr

28Å2

Karbonater, härunder inbegripet icke

kemiskt definierat ammoniumkarbonat,

innehållande ammoniumkarbamat;

peroxikarbonater (perkarbonater):
Nr

28.U

Fulminater och cyanater

Nr 28Å5

Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt

definierade natrium- och kaliumsilikater

(t. ex. vattenglas):

Föreslagen lydelse

persioner och kermeter, innehållande

dessa grundämnen eller isotoper eller

oorganiska eller organiska föreningar

därav;

f) urladdade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50

och 28.51) avses även anrikade isotoper men

icke kemiska grundämnen, vilka förekomma

i naturen som rena isotoper, ej heller uran,

utarmat på U 235.

Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller;

sällsynta jordartsmetaller;

skandium och yttrium; kvicksilver

Sulfider av ickemetaller; s. k. fosfortrisulfid:
-

Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga

jordpigment med en halt

av minst 70 viktprocent bundet järn,

räknat som Fe203

Blyoxider; mönja och orangemönja

Hydrazin och hydroxylamin samt deras

oorganiska salter; andra oorganiska

baser samt metalloxider, metallhydroxider

och metallperoxider:

Sulfider; polysulfider

Karbonater och peroxikarbonater

(perkarbonater); icke kemiskt definierat

ammoniumkarbonat, innehållande

ammoniumkarbamat:

Fulminater, cyanater och tiocganater

Silikater; icke kemiskt definierade

natrium- och kaliumsilikater (t. ex.

vattenglas):

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

61

Nuvarande lydelse

Nr 28.50

Radioaktiva kemiska grundämnen och

radioaktiva isotoper; oorganiska och

organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även

om de icke är kemiskt definierade

Nr 28.52

Salter och andra oorganiska eller organiska

föreningar av thorium, uran

eller sällsynta jordartsmetaller (skandium

och yttrium härunder inbegripna),

blandningar av till detta nummer

hänförliga salter och föreningar

Nr 28.53

Flytande luft

Nr 28.54

Hydrogenperoxid (väteperoxid)

Nr 28.58

Andra oorganiska föreningar, härunder

inbegripet destillerat vatten och

annat vatten av motsvarande eller

högre renhetsgrad samt amalgamer,

andra än av ädla metaller

Kapitel 29

Anm. 1 b)

b) blandningar av två eller flera isomerer

av en och samma organiska förening,

även innehållande föroreningar;

Anm. 1 c)

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—

29.42 eller 29.44, även om de icke äro

kemiskt definierade;

Anm. 2 c)

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror,

petroleum eller skiffer samt

andra till kap. 27 hänförliga produkter;

Föreslagen lydelse

Klyvbara kemiska grundämnen och

isotoper; andra radioaktiva kemiska

grundämnen och radioaktiva isotoper;

oorganiska och organiska föreningar

av ifrågavarande grundämnen

eller isotoper, även om de icke

äro kemiskt definierade; legeringar,

dispersioner och kermeter, innehållande

dessa grundämnen eller isotoper

eller föreningar därav

Oorganiska och organiska föreningar

av torium, av uran, utarmat på U

235, av sällsynta jordartsmetaller eller

av skandium eller yttrium samt

blandningar av dessa föreningar

Flytande luft (även med ädelgaserna

avlägsnade); komprimerad luft

Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid

i fast form härunder

inbegripen

Andra oorganiska föreningar, härunder

inbegripet destillerat vatten och

annat vatten av motsvarande eller

högre renhetsgrad; amalgamer, andra

än av ädla metaller

b) blandningar av två eller flera isomerer

av en och samma organiska förening

(även innehållande föroreningar), med

undantag av blandningar av isomerer

(andra än stereoisomerer) av mättade eller

omättade acykliska kolväten (kap.

27);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42,

sockeretrar, sockerestrar och deras salter,

hänförliga till nr 29.43, samt produkter,

hänförliga till nr 29.44, även om

de icke äro kemiskt definierade;

c) metan (nr 27.11);

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Anm. 5 b)

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol),

glycerol (glycerin) eller sackaros och

organiska föreningar med syrafunktion,

upptagna i underavdelningarna I—VII

till detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret

för den organiska föreningen

med syrafunktion;

Anm. 7

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar

icke inre etrar, metylenetrar av

tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre

eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,

cykliska polymerer av aldehyder,

av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider

och imider av flerbasiska syror,

cykliska ureider, hexametylentetramin

och trimetylentrinitramin.

Nr 29.24

Kvaternära ammoniumsalter och

ammoniumhydroxider, härunder inbegripet

lecitiner och andra fosfoaminolipider
Nr

29.35

Heterocykliska föreningar, nukleinsyror

härunder inbegripna:

Nr 29.37

Laktoner och laktamer; sultoner och

sultamer

Nr 29.38

Provitaminer och vitaminer, även

syntetiskt reproducerade (koncentrat

härunder inbegripna), samt

blandningar av dessa ämnen; lösningar

av dessa produkter, oavsett

lösningsmedlets art

Nr 29.39

Hormoner, även syntetiskt reproducerade
Nr

29.43

Sockerarter, kemiskt rena, andra än

sackaros

Föreslagen lydelse

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol)

eller glycerol (glycerin) och organiska

föreningar med syrafunktion, upptagna

i underavdelningarna I—VII till detta

kapitel, hänföras till tulltaxenumret för

den organiska föreningen med syrafunktion;
-

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar

icke inre etrar, inre hemiacetaler,

metylenetrar av tvåvärda ortofenoler,

epoxider med tre eller fyra atomer i

ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer

av aldehyder, av tioaldehyder eller

av aldiminer, anhydrider och imider

av flerbasiska syror, cykliska estrar

av flervärda alkoholer med flerbasiska

syror, cykliska ureider, hexametylentetramin

och trimetylentrinitramin.

Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider;

lecitiner och

andra fosfoaminolipider

Heterocykliska föreningar; nukleinsyror;
Sultoner

och sultamer

Provitaminer och vitaminer, även

syntetiskt reproducerade (naturliga

koncentrat härunder inbegripna),

derivat därav med huvudsaklig användning

som vitaminer samt blandningar

av dessa ämnen; lösningar av

dessa produkter, oavsett lösningsmedlets

art

Hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt derivat därav med huvudsaklig

användning som hormoner

Sockerarter, kemiskt rena, andra än

sackaros, glukos och laktos; sockeretrar,

sockerestrar och deras salter,

andra än produkter, hänförliga till

nr 29.39, 29.41 eller 29.42

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 30

Anm. 1 b)

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt

eller profylaktiskt bruk, i avdelade

doser eller i förpackningar, som

tillhandahållas i detaljhandeln för sådant

bruk.

Anm. 1 A 2

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter

(andra än ädla metaller i kolloidal

form);

Kapitel 32

Anm. 1 b)

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror

(nr 35.01—35.05).

Anm. 6 b)

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium)

eller pigment, anbragt på underlag

av papper, plast eller annat material.

Nr 32.09

Lacker, klara eller pigmenterade;

kallvattenfärger (även för färgning

av läder); andra målningsfärger; pigment,

rivna i linolja, mineralterpentin,

terpentinolja eller liknande vid

tillverkning av färger använda produkter;

brons- och färgfolier; lösliga

färgämnen i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln:
Nr

32.12

Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings-

eller tätningsmedel; ympvax

Kapitel 34

Anm. 3

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller

rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter

enligt anm. 3 till kap. 27.

Nr 3''t.03

Smörjmedel, beredda av oljor eller

fetter (blandade med varandra eller

försatta med andra ämnen), dock

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt

eller profylaktiskt bruk, i avdelade

doser eller i sådan form eller

förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln

för sådant bruk.

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter;
-

b) tannater och andra tanninderivat av

produkter, hänförliga till nr 29.38—- 29.42, 29.44 eller 35.01—35.04.

b) metall (t. ex. guld och aluminium) eller

pigment, anbragt på underlag av

papper, plast eller annat material.

Lacker, klara eller pigmenterade;

kallvattenfärger (även för färgning

av läder); målningsfärger; pigment,

rivna i linolja, mineralterpentin, terpentinolja

eller liknande vid tillverkning

av färger använda produkter;

brons- och färgfolier; lösliga färgämnen

i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln:

Kitt, spackelfärger och liknande pastor

för utfyllnings- eller tätningsändamål;

hartskitt och hartscement;

ympvax

3. Med petroleumoljor eller oljor, erhållna

ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses

produkter enligt anm. 3 till kap. 27.

Beredda smörjmedel samt preparat

av sådana slag, som användas för

olje- eller fettbehandling av textilva
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kurigl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

med undantag av smörjmedel, innehållande

minst 70 viktprocent oljor,

erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja:
Kapitel

35

Nr 35.05

Dextrin; löslig stärkelse och rostad

stärkelse; stärkelseklister

Kapitel 36

Anm. 2 a)

a) metaldehyd, hexametylentetramin och

dylika ämnen j form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning

som bränsle, ävensom bränslen

på basis av alkohol (torrsprit) samt

liknande bränslen, fasta eller i pastaform;
Kapitel

37

Nr 37.01

Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade,

av glas eller annat material

(bladfilm härunder inbegripen)

Kapitel 38

Anm. 2 g)

(ny punkt)

Kapitel 39

Anm. 2 c)

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande

syntetiska polymerer med mycket

hög molekylvikt.

Kapitel 40

Anm. 2 a)

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska

vävnader, innehållande gummitrådar,

samt varor därav;

Anm. 2 b)

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom

invändig beläggning med gummi;

Föreslagen lydelse

ror, låder eller andra material, dock

med undantag av produkter, innehållande

minst 70 viktprocent petroleumoljor

eller oljor, erhållna ur bituminösa

mineral:

Dextrin och dextrinklister; löslig

stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister
-

a) metaldehyd, hexametylentetramin och

dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning

som bränsle, ävensom bränslen

på basis av alkohol (torrsprit) samt

liknande beredda bränslen, fasta eller i

pastaform;

Fotografiska plåtar och fotografisk

bladfilm, ljuskänsliga, icke exponerade,

av annat material än papper,

papp eller vävnad

g) blandningar av alkener med mycket låg

polymerisationsgrad.

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande

syntetiska polykondensations- och

polymerisationsprodukter.

a) trikåvaror, innehållande gummi (med

undantag av driv- och transportremmar,

hånförliga till nr it).10); elastiska vävnader,

innehållande gummitrådar, samt

varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda

med gummi eller försedda med

foder av gummi (nr 59.15) ;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

65

Nuvarande lydelse

Anm. 2 e)

e) fiberduk med impregnering eller överdrag

av gummi eller med gummi som

bindemedel, innehållande mer än 50

viktprocent textilmaterial, samt artiklar,

tillverkade av sådan duk;

Anm. 2 sista stycket

Plattor, duk och band, bestående av ett eller

flera skikt av textilmaterial i förening

med ett eller flera skikt av poröst gummi,

hänföras dock alltid till detta kapitel, och

varor därav behandlas som gummivaror och

icke som textilvaror.

Anm. 4

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta

kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06

avses omättade syntetiska produkter,

vilka genom vulkning med svavel, selen

eller tellur irreversibelt kunna överföras

till icke termoplastiska produkter

och vilka, sedan de sålunda vulkats under

gynnsammaste möjliga betingelser

(dock utan tillsats av andra ämnen,

såsom mjukningsmedel och fyllmedel,

aktiva eller inaktiva, vilka icke äro

nödvändiga för bildning av bryggbindningar),

utgöra produkter, som vid en

temperatur mellan + 15° och + 20° C

kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga

längd utan att brista och som

efter att ha sträckts till två gånger sin

ursprungliga längd inom två timmar

återgå till en längd av högst en och en

halv gång den ursprungliga längden.

Bland dessa produkter märkas polybutadien,

polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren

(GRS), polyklorbutadienakrylnitril

(GRN), polybutadien-akrylnitril

(GRA), och butylgummi (GRI).

Även tioplaster (GRP) anses utgöra syntetiskt

gummi.

Anm. 8

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses

balata, guttaperka och liknande naturliga

produkter, av oljor framställd

faktis samt regenerat av dessa utgöra

mjukgummi, även om de äro ovulkade.

Föreslagen lydelse

e) fiberduk med impregnering eller överdrag

av gummi eller med gummi som

bindemedel, oavsett vikten per m2, samt

artiklar, tillverkade av sådan duk;

Till detta kapitel hänföras dock plattor,

duk och band av poröst gummi i förening

med vävnad, stampad filt, fiberduk eller

liknande textilvara samt varor, tillverkade

av dylikt material, för så vitt textilvaran

utgör endast förstärkning.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta

kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06

avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka

genom vulkning med svavel, selen

eller tellur irreversibelt kunna

överföras till icke termoplastiska

produkter och vilka, sedan de sålunda

vulkats under gynnsammaste möjliga

betingelser (dock utan tillsats av

andra ämnen, såsom mjukningsmedel

och fyllmedel, aktiva eller inaktiva,

vilka icke äro nödvändiga för bildning

av bryggbindningar), utgöra

produkter, som vid en temperatur

mellan + 15° och + 20° C kunna

sträckas till tre gånger sin ursprungliga

längd utan att brista och som

efter att ha sträckts till två gånger

sin ursprungliga längd inom två timmar

återgå till en längd av högst en

och en halv gång den ursprungliga

längden; bland dessa produkter märkas

cis-polyisopren, polybutadien,

polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren

(GRS), polyklorbutadienakrylnitril

(GRN), polybutadienakrylnitril

(GRA) och butylgummi

(GRI);

b) tioplaster (GRP);

c) naturgummi, modifierat genom inympning

eller inblandning av plast, under

förutsättning att den därvid erhållna

produkten med avseende å

vulkning, elasticitet och reversibilitet

uppfyller i a ovan stadgade villkor.

8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad

gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses

balata, guttaperka och liknande naturliga

produkter, av oljor framställd

faktis samt regenerat av dessa utgöra

mjukgummi, även om de äro ovulkade.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Nr 40.04

Avklipp och annat avfall samt mjöl,

av annat gummi än hårdgummi;

skrot av annat gummi än hårdgummi,

användbart uteslutande för återvinning

av gummi

Nr 4-0.05

Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi

eller ovulkat syntetiskt

gummi

Nr 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat

syntetiskt gummi i andra former eller

tillstånd (t. ex. rör och strängar,

även profilerade, lösningar och dispersioner),

artiklar av ovulkat naturgummi

eller ovulkat syntetiskt

gummi (t. ex. impregnerat garn av

textilmaterial; gummiklister på alla

slags underlag, även på mjukgummi;

ringar och rondeller):

Nr 40.11

Ringar, däck, slangar och fälgband

av mjukgummi för alla slags hjul:

Kapitel 41

Anm. 1 c)

c) hudar och skinn med hårbeklädnad,

oberedda eller beredda (kap. 43); till

nr 41.01 hänföras dock med hårbeklädnad

försedda oberedda hudar och skinn

av nötkreatur, buffel och hästdjur, av

får (med undantag av persian, astrakan,

karakul, breitschwanz och liknande

lammskinn ävensom skinn av indiskt,

kinesiskt och mongoliskt lamm

samt av tibetlamm), av get (med undantag

av kinesisk get samt mongol-,

tibet- och yemenget), av svin (även

navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg,

rådjur och hund.

Föreslagen lydelse

Avklipp och annat avfall av annat

gummi än hårdgummi; skrot av annat

gummi än hårdgummi, användbart

uteslutande för återvinning av

gummi; mjöl, framställt av avfall eller

skrot av annat gummi än hårdgummi
Plattor,

duk och band av ovulkat

naturgummi eller ovulkat syntetiskt

gummi, med undantag av rökt arkgummi

och kräppgummi, hänförligt

till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat

naturligt eller syntetiskt gummi,

färdigblandat för vulkning

Ovulkat naturgummi och ovulkat

syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen,

i andra former eller tillstånd

(t. ex. rör och strängar, även

profilerade, lösningar och dispersioner);

artiklar av ovulkat naturgummi

eller ovulkat syntetiskt gummi

(t. ex. överdraget eller impregnerat

garn av textilmaterial; gummiklister

på alla slags underlag, även på mjukgummi;

ringar och rondeller):

Ringar, däck, utbytbara slitbanor till

däck samt slangar och fälgband, av

mjukgummi, för alla slags hjul:

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda

eller beredda (kap. 43); till nr

41.01 hänföras dock med hårbeklädnad

försedda oberedda hudar och skinn av

nötkreatur, buffel och hästdjur, av får

(med undantag av persian, astrakan,

karakul, breitschwanz och liknande

lammskinn ävensom skinn av indiskt,

kinesiskt och mongoliskt lamm samt av

tibetlamm), av get (med undantag av

mongol-, tibet- och yemenget), av svin

(även navelsvin), ren, gäms, gasell,

hjort, älg, rådjur och hund.

Kapitel 42

Anm. 2

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom 2. Icke kompletta eller icke färdiga varor

motsvarande färdiga varor, därest de tulltaxeras såsom motsvarande komplet
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

förete de väsentliga kännetecknen på de

färdiga varorna.

Nr 42.02

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar

och andra reseffekter, handväskor,

plånböcker, portmonnäer,

portföljer, necessärer, etuier, fodral

och liknande artiklar av läder, konstläder,

vulkanfiber, plast (i form av

plattor eller folier), papp eller textilvara

:

Kapitel 44

Nr 44.14

Faner (sågat, knivskuret eller svarvat),

med en tjocklek av högst 5 mm,

även på ena sidan förstärkt med papper

eller textilvara

Kapitel 48

Nr 48.08

Filterplattor av pappersmassa

Avdelning XI

Anm. 6 c)

c) varor (andra än längdvaror), som

äro fållade eller kantade eller försedda

med knutna fransar (knutna av vävtrådar

eller särskilda trådar);

Kapitel 58

Anm. 2

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02

tulltaxeras även vävnader, som förete

de för golvmattor utmärkande kännetecknen

men som icke äro avsedda att

placeras på golv. Dessa nummer omfatta

icke mattor av stampad filt, vilka hänföras

till kap. 59.

Kapitel 59

Anm. 3

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:
-

Föreslagen lydelse

ta eller färdiga varor, därest de förete

de väsentliga kännetecknen på de kompletta

eller färdiga varorna.

Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor,

hattaskar och ryggsäckar),

shoppingväskor, handväskor, portföljer,

plånböcker, portmonnäer, necessärer,

verktygsväskor, tobakspungar

samt fodral, etuier och askar (för

t. ex. vapen, musikinstrument, kikare,

smycken, flaskor, kragar, skodon

eller borstar) och liknande förvaringspersedlar

av läder, konstläder,

vulkanfiber, plast (i form av plattor,

duk eller folier), papp eller textilvara:
-

Virke, erhållet genom sågning (i

längdriktningen), skärning eller

svarvning men icke vidare bearbetat,

med en tjocklek av högst 5 mm; faner

med en tjocklek av högst 5 mm

Filterblock och filterplattor av pappersmassa
-

c) varor, som äro fållade (andra än längdvaror,

som skurits ur bredare stycken

och fållats endast till förhindrande av

upprispning) eller försedda med knutna

fransar (knutna av vävtrådar eller

särskilda trådar) i någon av kanterna;

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02

tulltaxeras även liknande artiklar, som

förete de för golvmattor utmärkande

kännetecknen men som icke äro avsedda

att placeras på golv. Dessa nummer omfatta

icke mattor av stampad filt, vilka

hänföras till kap. 59.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras

:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

a) vävnader, impregnerade, överdragna

eller laminerade med gummi (dock

med undantag ao poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g;

eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och

innehållande mer än 50 viktprocent

textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av

parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi,

oavsett vikten per m2.

Kapitel 64

Anm. 1 a)

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr

60.03) eller annan textilvara, med undantag

av stampad filt (nr 62.05);

Kapitel 69

Anm. 2

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex.

bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt

ändamål, hänförliga till nr

85.25 eller 85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga

till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap.

97);

f) knappar, rökpipor och andra varor,

hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar

samt antikviteter (kap. 99).

Kapitel 73

Anm. In)

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana

plåtämnen i ringar eller rullar, som avses

i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek

av högst 125 mm och, i fråga om

produkter av kvadratisk eller rektangulär

form, med en bredd av mer än 500

mm.

Föreslagen lydelse

a) vävnader, impregnerade, överdragna

eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g;

eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och

innehållande mer än 50 viktprocent

textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av

parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi,

oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi

i förening med vävnad, stampad

filt, fiberduk eller liknande textilvara,

andra än varor, som i enlighet

med anm. 2 sista stycket till kap. bO

skola hänföras till nämnda kapitel.

a) skodon utan särskild sula, av trikå

(nr 60.03) eller annan textilvara,

med undantag av stampad filt och

fiberduk (nr 62.05);

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex.

bijouterivaror);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.0b;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt

ändamål, hänförliga till nr

85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19);

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga

till kap. 91;

f) leksaker, spel och sportartiklar (kap.

97);

g) knappar, rökpipor och andra varor,

hänförliga till kap. 98;

h) konstverk, föremål för samlingar

samt antiliviteter (kap. 99).

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana

plåtämnen i ringar eller rullar, som

avses i anm. 1 k här ovan), oavsett

tjockleken, i fråga om produkter av

kvadratisk eller rektangulär form dock

endast om bredden överstiger 500 mm.

Anm. 1 p)

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10): p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt mot- massiva produkter, som icke helt motsvara

någon av definitionerna i h, ij, svara någon av definitionerna i h, ij,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

69

Nuvarande lydelse

k, 1, m, n och o här ovan och som ha

tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment,

oval, likbent triangel, kvadrat,

rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning

eller parallelltrapets med de

icke parallella sidorna lika långa.

Nr 73.16

Banbyggnadsmateriel av järn eller

stål för järnvägar eller spårvägar,

nämligen räler, moträler, växeltungor,

korsningsspetsar, spårkorsningar,

spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor,

klämplattor samt spårhållare och

spårplattor:

Kapitel 76

Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade

produkter, hänförliga till nr 76.01),

även i rullar eller ringar, med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och med

en tjocklek av mer än 0,15 mm, dock

icke överstigande en tiondel av bredden.

Föreslagen lydelse

k, 1, m, n och o här ovan och som ha

tvärsnitt ii form av cirkel, cirkelsegment,

oval, likbent triangel, kvadrat,

rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning

eller parallelltrapets med de

icke parallella sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföras även stänger för

armering av betong, vilka motsvara

ovanstående definition men på vilka

finnas smärre försänkningar eller upphöjningar

(räfflor, kammar o. d.), åstadkomna

under valsningen.

Banbyggnadsmateriel av järn eller

stål för järnvägar eller spårvägar,

nämligen räler, moträler, växeltungor,

korsningsspetsar, spårkorsningar,

spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor,

klämplattor, spårhållare, spårplattor

och annan speciell materiel

för sammanbindning eller fästande

av räler:

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade

produkter, hänförliga till nr 76.01),

även i rullar eller ringar, med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och med en

tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke

överstigande en tiondel av bredden.

Nr 76M

Folier av aluminium, även mönsterpressade,

tillskurna, perforerade, försedda

med överdrag, tryckta eller fästade

på underlag av papper, papp,

plast e. d., med en tjocklek av högst

0,15 mm (underlag icke inräknat)

Kapitel 81

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande

oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,

krom, gallium, germanium, hafnium, indium,

mangan, niob, rhenium, antimon,

titan, thorium, tallium, uran, vanadin och

zirkonium.

Folier av aluminium, även inönsterpressade,

tillskurna, perforerade, försedda

med överdrag, tryckta eller fästade

på underlag av papper, papp,

plast e. d„ med en tjocklek av högst

0,20 mm (underlag icke inräknat)

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande

oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,

krom, gallium, germanium, hafnium, indium,

mangan, niob, rhenium, antimon,

titan, torium, tallium, uran, utarmat på

U 235, samt vanadin och zirkonium.

Nr 81M

Andra oädla metaller, obearbetade Andra oädla metaller, obearbetade

eller bearbetade, samt varor därav eller bearbetade, samt varor därav;

kermeter

5 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 82

Anm. 1 b)

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;
Anm.

2

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga

till detta kapitel, tulltaxeras enligt

samma nummer som motsvarande

färdiga artiklar, med undantag av delar,

som äro särskilt upptagna, och till nr

84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska

handverktyg. Delar med allmän

användning äro dock enligt anm. 2 till

avd. XV undantagna från detta kapitel.

b) hårdmetall;

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga

till detta kapitel, tulltaxeras enligt

samma nummer som motsvarande

färdiga artiklar, med undantag av delar,

som äro särskilt upptagna, och till nr

84.48 hänförliga verktygshållare till

handverktyg. Delar med allmän användning

äro dock enligt anm. 2 till avd.

XV undantagna från detta kapitel.

Avdelning XVI

Anm. la)

a) driv- och transportremmar av mjukgummi

(nr 40.10) samt andra varor av

mjukgummi för tekniskt bruk, såsom

packningar och ventiler (nr 40.14);

Anm. 1 g)

g) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Anm. 1 n)

n) maskinborstar (nr 96.02);

Kapitel 84

Nr 84.07

Vattenhjul, vattenturbiner och andra

hydrauliska motorer samt regulatorer

därtill

Nr 84.12

Luftkonditioneringsapparater, bestående

av motordriven fläkt och anordningar

för reglering av luftens

temperatur och fuktighet, allt i gemensamt

omhölje

a) driv- och transportremmar av plast,

hänförliga till kap. 39, eller av mjukgummi

(nr 40.10) samt andra varor av

mjukgummi för tekniskt bruk, såsom

packningar och ventiler (nr 40.14);

g) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall

(avd. XV) samt motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr

82.05, och maskinborstar, hänförliga till

nr 96.02, samt liknande utbytbara verktyg,

vilka tulltaxeras efter beskaffenheten

av materialet i den verksamma delen

(t. ex. kap. 40, 42, 43, 45 eller 59,

nr 68.04 eller 69.09);

Vattenhjul, vattenturbiner och andra

hydrauliska motorer

Luftkonditioneringsapparater, bestående

av motordriven fläkt och anordningar

för reglering av luftens

temperatur och fuktighet, allt sammanbyggt

till en enhet

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

71

Nuvarande lydelse

Nr 84A8

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom

uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner, hänförliga till

nr 84.45—84.47, härunder inbegripet

hållare för arbetsstycken eller verktyg,

självöppnande gänghuvuden

samt delningsanordningar och liknande

anordningar för verktygsmaskiner;

verktygshållare till handverktyg,

hänförliga till nr 82.0b, 8bA9 eller

85.05

Kapitel 85

Nr 85.21

Elektronrör (glödkatod-, kallkatodoch

fotokatodrör), härunder inbegripet

gasfyllda rör, katodstrålerör samt

rör för televisionskameror eller

kvicksilverlikriktare; fotoelektriska

celler; kristalldioder, kristalltrioder

o. d., transistorer härunder inbegripna;

monterade piezoelektriska kristaller

:

Avdelning XVII

Anm. 2 b)

b) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Avdelning XVIII

Rubriken

Optiska instrument och apparater,

foto- och kinoapparater, instrument

och apparater för mätning eller kontroll,

medicinska och kirurgiska instrument

och apparater; ur; musikinstrument

samt apparater för upptagning

eller återgivning av ljud

Kapitel 90

Anm. 1 d)

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07,

70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

Föreslagen lydelse

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom

uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner, hänförliga till

nr 84.45—84.47, härunder inbegripet

hållare för arbetsstycken eller verktyg,

självöppnande gänghuvuden

samt delningsanordningar och liknande

anordningar för verktygsmaskiner;

verktygshållare till alla slags

handverktyg

Elektronrör (glödkatod-, kallkatodoch

fotokatodrör), härunder inbegripet

gasfyllda rör, katodstrålerör

samt rör för televisionskameror eller

kvicksilverlikriktare; fotoelektriska

celler; monterade transistorer

och liknande monterade halvledarkomponenter;

monterade piezoelektriska

kristaller:

b) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd.

XV) samt motsvarande varor av plast

(hänföras i allmänhet till nr 39.07);

Optiska instrument och apparater,

foto- och kinoapparater, instrument

och apparater för mätning eller kontroll,

medicinska och kirurgiska instrument

och apparater; ur; musikinstrument

samt apparater för upptagning

eller återgivning av ljud eller

för upptagning eller återgivning

på magnetisk väg av bilder och ljud

för television

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07,

70:11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Anm. 1 e)

e) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Kapitel 91

Anm. 3

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas,

urkedjor och urarmband, delar till elektrisk

utrustning, kullager och kullagerkulor,

ej heller delar med allmän användning

enligt anm. 2 till avd. XV.

Urfjädrar hänföras emellertid till nr

91.11.

Kapitel 92

Rubriken

Musikinstrument; apparater för upptagning

eller återgivning av ljud; delar

och tillbehör till dylika instrument

och apparater

Anm. 1 b)

b) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Nr 92.11

Grammofoner, dikteringsapparater

och andra apparater för upptagning

eller återgivning av ljud, härunder

inbegripet skivspelare, bandspelare

o. d., med eller utan ljuddosa

Nr 92.12

Grammofonskivor och liknande artiklar

(såsom rullar, band och tråd)

för apparater, hänförliga till nr 92.11,

preparerade eller inspelade; matriser

för tillverkning av grammofonskivor;

Kapitel 93

Anm. 1 b)

b) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Föreslagen lydelse

e) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd.

XV) samt motsvarande varor av plast

(hänföras i allmänhet till nr 39.07);

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas,

urkedjor och urarmband, delar till elektrisk

utrustning, kullager, kullagerkulor,

ej heller delar med allmän användning

enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall

(avd. XV) samt motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07). Urfjädrar hänföras emellertid till

nr 91.11.

Musikinstrument; apparater för upptagning

eller återgivning av ljud; apparater

för upptagning eller återgivning

på magnetisk väg av bilder och

ljud för television; delar och tillbehör

till dylika instrument och apparater
b)

delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall

(avd. XVJ samt motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Grammofoner, dikteringsapparater

och andra apparater för upptagning

eller återgivning av ljud, härunder

inbegripet skivspelare, bandspelare

o. d., med eller utan ljuddosa; apparater

för upptagning eller återgivning

på magnetisk väg av bilder och

ljud för television

Grammofonskivor och liknande artiklar

(såsom rullar, band och tråd)

för ljudupptagning eller liknande

upptagning, preparerade eller inspelade;

matriser för tillverkning av

grammofonskivor:

b) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oådel metall

(avd. XV) samt motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 94

Anm. 1 e)

e) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp

(nr 83.03);

Nr 94.04

Resårbottnar till sängar; sängkläder

och liknande artiklar, försedda med

resårer eller stoppning eller tillverkade

av poröst gummi, med eller

utan överdrag, såsom madrasser,

sängtäcken och kuddar:

Kapitel 97

Anm. 1 k)

k) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Kapitel 98

Anm. 1 c)

c) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV;

Nr 98.08

Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner

e. d., även på spolar; färgdynor,

med eller utan ask

Föreslagen lydelse

e) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall

(avd. XV) och motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07) samt kassaskåp, hänförliga till

nr 83.03;

Resårbottnar till sängar; sängkläder

och liknande artiklar, försedda med

resårer eller stoppning eller tillverkade

av poröst gummi eller porös

plast, med eller utan överdrag, såsom

madrasser, sängtäcken och kuddar:

k) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall

(avd. XV) samt motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

c) delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV av oädel metall

(avd. XV) samt motsvarande varor av

plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Färgband för skrivmaskiner och liknande

färgband, även på spolar; färgdynor,

med eller utan ask

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang E

Sammanställning av de av generaltullstyrelsen föreslagna jämkningarna

i den svenska tulltaxan1

Nuvarande lydelse

Kapitel 5

Nr 05.07

Fjäder och dun, härunder inbegripet

fjädrar med spolen eller nedre delen

av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar,

spritad fjäder (även med klippta

kanter), fan, spolar och skaft, ävensom

skinn och andra delar av fåglar

med kvarsittande fjädrar eller dun,

obearbetade eller endast rengjorda,

desinficerade eller behandlade i konserverande

syfte:

A. fjäder och dun för stoppning,

orensade och osorterade

B. andra slag:

1. dun

Föreslagen lydelse

Fjädrar och delar av fjädrar (även

med klippta kanter), dun samt skinn

och andra delar av fåglar med kvarsittande

fjädrar eller dun, obearbetade

eller endast rengjorda, desinficerade

eller behandlade i konserverande

syfte; pulver och avfall av

fjädrar eller av delar av fjädrar:*

A. stoppningsmaterial, orensat och

osorterat; pulver och avfall av

fjädrar eller av delar av fjädrar

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet
-

Kapitel 6

Nr 06.01

Lökar, stamknölar, rotknölar och

rhizomer, levande, även med utvecklade

blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller

blomknoppar, men utan jord

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje

2. andra

Lökar, stamknölar, rotknölar och

rhizomer, levande, även med utvecklade

blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar2
2.

andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje2

b. andra2

B. inkommande med jord3

Kapitel 7

Nr 07.05

Ärter, bönor och andra till människo- Ärter, bönor och andra baljväxtfrön

eller djurföda tjänliga baljväxtfrön, med huvudsaklig användning som

torkade, även skalade och kluvna människo- eller djurföda, torkade,

även skalade och kluvna

1 Där ej annat angives innebär förslagen icke någon ändring av de tullsatser som gäller vid

resp. tulltaxenummer eller underavdelning därav.

* Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller under nr 06.01.

3 Ändrade grunder för tullviktsberäkningen föreslås jämte reducering av tullsatsen.

* Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 10

Anm.

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som

skalats eller bearbetats på annat sätt. Till

nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat

ris även skalat, polerat, glaserat och brutet

ris.

Kapitel 11

Nr 11.02

Gryn av spannmål, framställda genom

skalning, avrundning, krossning,

valsning eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat,

polerat, glaserat och brutet ris;

groddar av spannmål ävensom mjöl

därav

Kapitel 13

Nr 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin,

agar-agar samt annat växtslem och

andra naturliga förtjockningsmedel,

extraherade ur vegetabiliska ämnen:

A. pektin

Kapitel 15

Anm. 1 d)

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda

vaxer samt fetter och oljor, beredda till

läkemedel, färger, lacker, tvål, parfymer,

toalettmedel eller kosmetiska preparat,

ävensom sulfonerade oljor och

andra produkter, hänförliga till avd. VI;

Kapitel 18

Nr 18.06

Choklad och chokladvaror samt andra

födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver
Kapitel

20

Nr 20.02

Köksväxter, beredda eller konserverade

på annat sätt än genom inläggning

i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré

'' Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som

skalats eller bearbetats på annat sätt. Till

nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat

ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet

ris.

Gryn av spannmål, framställda genom

skalning, avrundning, krossning,

valsning eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat,

polerat, glaserat eller brutet ris; groddar

av spannmål ävensom mjöl därav
-

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen,

pektinater och pektater;

agar-agar samt annat växtslem och

andra förtjockningsmedel, erhållna

ur vegetabiliska ämnen:*

A. pektinämnen, pektinater och pektater
-

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt

fetter och oljor, beredda till läkemedel,

färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel

eller kosmetiska preparat, ävensom

sulfonerade oljor och andra produkter,

hänförliga till avd. VI;

Choklad och chokladvaror samt andra

födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta och

puddingpulver

Köksväxter, beredda eller konserverade

på annat sätt än genom inläggning

i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 28

Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade

föreningar, även innehållande

föroreningar;

Kapitel 29

Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade organiska föreningar,

även innehållande föroreningar;

Kapitel 30

Nr 30.04

Vadd, bindor och liknande artiklar

(färdiga förband, häftplåster, kataplasmer

o. d.), impregnerade eller

överdragna med farmaceutiska preparat

eller föreliggande i förpackningar

för detaljhandeln, för medicinskt

eller kirurgiskt bruk, med undantag

av varor, upptagna i anm. 3

till detta kapitel:

A. vadd

Kapitel 31

Anm. 6 b)

b) kemiskt definierade föreningar, andra

än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4

upptagna;

Kapitel 32

Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade

föreningar, dock med undantag

av färgämnen m. m., hänförliga till nr

32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,

utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07),

samt lösliga färgämnen i sådan form

eller förpackning som tillhandahålles i

detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

Nr 32.13

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande

färger:

A. tryckfärger

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade

kemiskt definierade föreningar,

även innehållande föroreningar;

a) isolerade kemiskt definierade organiska

föreningar, även innehållande föroreningar;
-

Vadd, bindor och liknande artiklar

(färdiga förband, häftplåster, kataplasmer

o. d.), impregnerade eller

överdragna med farmaceutiska preparat

eller föreliggande i förpackningar

för detaljhandeln, för medicinskt

eller kirurgiskt bruk, med undantag

av varor, upptagna i anm. 3

till detta kapitel:

A. vadd samt varor av vadd

b) isolerade kemiskt definierade föreningar,

andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A,

3 A och 4 upptagna;

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade

kemiskt definierade föreningar,

dock med undantag av färgämnen m. m.,

hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska

produkter, utgörande s. k. luminoforer

(nr 32.07), samt lösliga färgämnen

i sådan form eller förpackning

som tillhandahålles i detaljhandeln,

hänförliga till nr 32.09;

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande

färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 34

Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade föreningar; a) isolerade kemiskt definierade förening
ar;
-

Kapitel 36

Anm 1

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade

föreningar, andra än sådana

som avses i anm. 2 a och b nedan.

Anm. 2 b)

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för

cigarrettändare o. d., i behållare rymmande

högst 300 ml;

Nr 36.05

Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser,

knalldosor, livräddningsraketer

och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att

användas uteslutande för livräddningsändamål

eller för avgivande

av nödsignal

Kapitel 38

Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade

föreningar, dock med undantag

av:

Anm. 2 e)

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning

(t. ex. Segerkäglor);

Nr 38.19

Produkter, preparat och återstoder

från kemiska eller närstående industrier,

blandningar av naturprodukter

härunder inbegripna, ej hänförliga

till annat nummer:

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade

kemiskt definierade föreningar, andra

än sådana som avses i anm. 2 a och b

nedan.

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för

cigarrettändare eller liknande tändare, i

behållare rymmande högst 300 ml;

Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser,

knalldosor, livräddningsraketer

och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings-

eller livräddningsändamål

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade

kemiskt definierade föreningar,

dock med undantag av:

e) smältbara artiklar för temperaturbestämning

vid keramisk bränning (t. ex.

Segerkäglor);

Produkter, preparat och återstoder

från kemiska eller närstående industrier,

blandningar av naturprodukter

härunder inbegripna, ej hänförliga

till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till

nr 38.04; elektrodmassa och andra

blandningar av kol, koks och

beck, härunder inbegripet förkoksad

dylik massa

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till

nr 38.04; elektrodmassa och andra

blandningar av kol, koks och

beck, härunder inbegripet förkoksad

dylik massa; block, plattor,

stänger o. d. av kol

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 39

Nr 39.02

Polymerisationsprodukter, sampolymerisat

härunder inbegripna (t. ex.

polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,

polystyren, polyvinylklorid,

polyvinylacetat, polyvinylkloracetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra-

och polymetakrylsyraderivat,

kuinaronindenhartser):

Kapitel 40

Nr 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat

syntetiskt gummi i andra former eller

tillstånd (t. ex. rör och strängar,

även profilerade, lösningar och dispersioner),

artiklar av ovulkat naturgummi

eller ovulkat syntetiskt

gummi (t. ex. impregnerat garn av

textilmaterial; gummiklister på alla

slags underlag, även på mjukgummi;

ringar och rondeller):

A. impregnerat garn av textilmaterial:
Kapitel

44

Nr 44.05

Virke, sågat eller skuret i längdriktningen

men icke vidare bearbetat,

med en tjocklek överstigande 5 mm

Nr 44.08

Ämnen av trä till tunnstav, även sågade

men icke vidare bearbetade

Nr 44.18

Konstgjort trä, framställt genom agglomerering

av träspån, sågspån,

trämjöl eller annat träavfall med naturhartser,

konsthartser eller andra

organiska bindemedel, i skivor, block

e. d.

Polymerisationsprodukter, sampolymerisat,

härunder inbegripna (t. ex.

polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,

polystyren, polyvinylklorid,

polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat

och andra polyvinylderivat,

polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,

kuinaronindenhartser):

Ovulkat naturgummi och ovulkat

syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen,

i andra former eller tillstånd

(t. ex. rör och strängar, även

profilerade, lösningar och dispersioner),

artiklar av ovulkat naturgummi

eller ovulkat syntetiskt gummi

(t. ex. överdraget eller impregnerat

garn av textilmaterial; gummiklister

på alla slags underlag, även på mjukgummi;

ringar och rondeller) :*

A. överdraget eller impregnerat garn

av textilmaterial:

Virke, erhållet genom sågning (i

längdriktningen), skärning eller

svarvning men icke vidare bearbetat,

med en tjocklek överstigande 5 mm

Tunnstav av trä, framställd genom

klyvning, även sågad på en av huvudsidorna

men icke vidare bearbetad;

tunnstav av trä, framställd genom

sågning, med minst en av huvudsidorna

cylindersågad men icke

vidare bearbetad

Konstgjort trä, framställt genom

agglomerering av träspån, sågspån,

trämjöl eller annat träartat avfall

med naturhartser, konsthartser eller

andra organiska bindemedel, i skivor,

block e. d.

'' Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nr U.23

Byggnadssnickerier, även grövre Byggnadssnickerier, även grövre

(timmermansarbeten), monterings- (timmermansarbeten), härunder infärdiga

hus och sammansatt parkett- begripet trähus, omonterade eller

stav härunder inbegripna: monterade, och sammansatt parkett
stav:
-

Kapitel 58

Nr 58.08

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,

omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer
C.

av annat textilmaterial

Kapitel 68

Nr 68.04

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar,

slipskivor, polerskivor, skärptrissor,

skärtrissor och liknande artiklar

(segment och andra delar därtill

härunder inbegripna) av naturlig

sten, även agglomererad, av naturliga

eller konstgjorda slipmedel eller

av keramiskt material, även med delar

(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.)

av annat material men utan ställning:
-

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,

omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull1

2. av annat textilmaterial1

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer2
2.

av ändlösa konstgjorda textilfibrer2
3.

av annat textilmaterial2

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar,

slipskivor, polerskivor, skärptrissor,

skärtrissor och liknande artiklar

(segment och andra delar därtill

härunder inbegripna) av naturlig

sten, även agglomererad, av naturliga

eller konstgjorda slipmedel eller

av keramiskt material, även med delar

(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.)

av annat material men utan ställning:

B. andra slag:

B. andra slag:

2. diamantslipskivor

2. diamant slipverktyg

Kapitel 69

Nr 69.06

Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material

Nr 69.09

Apparater och andra artiklar för kemiskt

eller annat tekniskt bruk; ho
-

Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods

Apparater och andra artiklar för kemiskt

eller annat tekniskt bruk; ho
-

1 Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller för fisknät under nr 59.05.

* Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller under nr 58.08.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

ar, kar och liknande behållare för

lantbruket; krukor och andra behållare

för förpackning eller transport

av varor:

A. av syrafast material

Föreslagen lydelse

ar, kar och liknande behållare för

lantbruket; krukor och andra behållare

för förpackning eller transport

av varor:

A. av syrafast stengods

Kapitel 70

Nr 70.12

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor

eller liknande värmeisolerande

behållare:

A. icke försilvrade

Nr 70.U

Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål

samt andra optiska

artiklar av glas, icke bearbetade

för optiskt bruk och icke tillverkade

av optiskt glas

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor

eller liknande värmeisolerande

behållare:

A. utan metallbeläggning

Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål;

optiska artiklar av

glas, icke bearbetade för optiskt bruk

och icke tillverkade av optiskt glas

Kapitel 73

Anm. 1 c)

c) Ferrolegeringar (nr 73.02) :

Halten av andra legeringsämnen än järn

må dock icke överstiga 96 % i fråga om

kiseljärnlegeringar ( ferrokisellegeringar),

92 % i fråga om jårnmanganlegeringar

(ferromanganlegeringar), icke

innehållande kisel, och 90 % i fråga

om övriga legeringar.

Anm. 1 n)

n) Plåt (nr 73.13):

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren

plåt av annan form än kvadratisk eller

rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad,

räfflad, polerad eller försedd

med överdrag, under förutsättning att

plåten icke genom bearbetningen erhållit

karaktär av färdig artikel eller av

till annat nummer hänförlig vara.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

Halten av andra legeringsämnen än järn

må dock icke överstiga 96 % i fråga om

ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 %

i fråga om ferrolegeringar, innehållande

mangan men icke kisel, och 90 % i fråga

om övriga legeringar.

n) Plåt (nr 73.13):

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren

plåt av annan form än kvadratisk eller

rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad,

räfflad, polerad eller försedd

med överdrag, under förutsättning att

plåten icke genom bearbetningen erhållit

karaktär av till annat nummer hänförlig

vara.

Kapitel 74

Anm. 2 c)

c) Plåt och band (nr 74.04) :

Till nr 74.04 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och

band, perforerade, korrugerade, böjda,

räfflade, polerade eller försedda med

överdrag, under förutsättning att varor
-

c) Plåt och band (nr 74.04) :

Till nr 74.04 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt

och band, perforerade, korrugerade,

räfflade, polerade eller försedda med

överdrag, under förutsättning att varor
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

81

Nuvarande lydelse

na icke genom bearbetningen erhållit

karaktär av färdiga artiklar eller av till

annat nummer hänförliga varor.

Föreslagen lydelse

na icke genom bearbetningen erhållit

karaktär av till annat nummer hänförliga

varor.

Kapitel 75

Anm. 1 c)

c) Plåt, band och folier (nr 75.03) :

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band

och folier, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt,

band och folier, perforerade, korrugerade,

böjda, räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av färdiga artiklar

eller av till annat nummer hänförliga

varor.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03) :

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band

och folier, tillskurna, av annan form

än kvadratisk eller rektangulär, samt

plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,

räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer

hänförliga varor.

Kapitel 76

Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 76.03):

Till nr 76.03 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt

och band, perforerade, korrugerade,

böjda, räfflade eller försedda med överdrag,

under förutsättning att varorna

icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av färdiga artiklar eller av till

annat nummer hänförliga varor.

Nr 76.10

Fat, burkar, flaskor, askar och andra

behållare av aluminium, för transport

eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber

härunder inbegripna:

c) Plåt och band (nr 76.03):

Till nr 76.03 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och

band, perforerade, korrugerade, räfflade

eller försedda med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat

nummer hänförliga varor.

Fat, burkar, flaskor, askar och liknande

behållare av aluminium, för

transport eller förpackning av varor,

förpackningsrör och förpackningstuber

härunder inbegripna:

Kapitel 78

Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och

band, perforerade, korrugerade, böjda,

räfflade, polerade eller försedda med

överdrag, under förutsättning att varorna

icke genom bearbetningen erhållit

karaktär av färdiga artiklar eller av till

annat nummer hänförliga varor.

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och

band, perforerade, korrugerade, räfflade,

polerade eller försedda med överdrag,

under förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av

till annat nummer hänförliga varor.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 79

Anm. 1 c)

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade

produkter, hänförliga till nr 79.01), även

i rullar eller ringar, med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och med

tjockleken icke överstigande en tiondel

av bredden. Till nr 79.03 hänföras även

plåt, band och folier, tillskurna, av annan

form än kvadratisk eller rektangulär,

samt plåt, band och folier, perforerade,

korrugerade, böjda, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under

förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av

färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

Kapitel 80

Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 80.03):

Till nr 80.03 hänföras även plåt och

band, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt

och band, perforerade, korrugerade,

böjda, räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning att

varorna icke genom bearbetningen erhållit

karaktär av färdiga artiklar eller

av till annat nummer hänförliga varor.

Avdelning XVI

Anm. 1 d)

d) perforerade jacquardkort och liknande

artiklar av papper eller papp, hänförliga

till nr U8.21;

Kapitel 84

Nr 84.03

Generatorer för gengas eller vattengas,

även med gasrenare; generatorer

för framställning av acetylengas (enligt

vattenmetoden) samt dljlika gasgeneratorer,

med eller utan gasrenare
Kapitel

85

Nr 85.12

Elektriska varmvattenberedare och

doppvärmare; elektriska kaminer och

Föreslagen lydelse

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade

produkter, hänförliga till nr 79.01), även

i rullar eller ringar, med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och med

tjockleken icke överstigande en tiondel

av bredden. Till nr 79.03 hänföras även

plåt, band och folier, tillskurna, av annan

form än kvadratisk eller rektangulär,

samt plåt, hand och folier, perforerade,

korrugerade, räfflade, polerade eller

försedda med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat

nummer hänförliga varor.

c) Plåt och band (nr 80.03):

Till nr 80.03 hänföras även plåt och

hand, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och

band, perforerade, korrugerade, räfflade,

polerade eller försedda med överdrag,

under förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av

till annat nummer hänförliga varor.

d) perforerade kort av papper eller papp

för jacquardmaskiner eller liknande maskiner

(nr U8.21);

Generatorer för gengas eller vattengas,

även med gasrenare; generatorer

för framställning av acetylengas (enligt

vattenmetoden) och liknande

gasgeneratorer, med eller utan gasrenare
-

Elektriska varmvattenberedare och

doppvärmare; elektriska kaminer

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

83

Nuvarande lydelse

andra apparater för lokaluppvärmning

eller liknande uppvärmningsändamål;

elektriska värmeapparater

för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater,

onduleringsapparater

och hårtångsvärmare; elektriska

stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater

för hushållsbruk; värmemotstånd,

ej hänförliga till nr

85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn

samt delar därtill

Kapitel 90

Nr 90.28

Elektriska instrument och apparater

för mätning, kontroll, analys eller

automatisk reglering:

A. ekolod

Kapitel 91

Nr 91.08

Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande

sammansatta ur

Kapitel 92

Nr 92.10

Delar och tillbehör till musikinstrument

(andra än strängar), härunder

inbegripet papper och papp, perforerade,

för mekaniska spelapparater

ävensom mekanismer till speldosor;

metronomer, stämgafflar och stämpipor:
A.

höljen och stomryggar till pianon

B. klaviaturer till instrument hänförliga

till nr 92.01, 92.03 eller 92.07

samt delar till dylika klaviaturer;

andra delar till instrument,

hänförliga till nr 92.01; tonbord

till orgelharmonier och delar till

dylika tonbord

C. delar till stråkinstrument samt

delar till instrument, hänförliga

till nr 92.05

Föreslagen lydelse

och andra apparater för lokaluppvärmning

eller liknande uppvärmningsändamål;

elektriska värmeapparater

för hårbehandling, såsom

hårtorkningsapparater, onduleringsapparater

och hårtångsvärmare;

elektriska stryk- och pressjärn;

elektriska värmeapparater för hushållsbruk;

värmemotstånd, ej hänförliga

till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn

samt delar därtill (andra än värmemotstånd)
-

Elektriska instrument och apparater

för mätning, kontroll, analys eller

automatisk reglering:

A. instrument för lödning

Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande

till nr 91.03—91.06 hänförliga

artiklar

Delar och tillbehör till musikinstrument

(andra än strängar), härunder

inbegripet papper och papp, perforerade,

för mekaniska spelapparater

ävensom mekanismer till speldosor;

metronomer, stämgafflar och stämpipor

:

A. höljen och stomryggar till pianon

samt delar därtill

B. klaviaturer till instrument, hänförliga

till nr 92.01, 92.03 eller

92.07, samt delar till dylika klaviaturer;

andra delar och tillbehör

till instrument, hänförliga till

nr 92.01; tonbord till orgelharmonier

och delar till dylika tonbord
C.

delar och tillbehör till stråkinstrument

samt delar och tillbehör till

instrument, hänförliga till nr

92.05

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1

Förslag om ändring i tulltaxan................................ 2

Förslag angående ändring i förordningen om allmän varuskatt____ 25

I. Inledning ................................................ 27

II. Ändringar i tulltaxenomenklaturen m. m..................... 28

Allmänna synpunkter...................................... 28

Särskilda frågor i anslutning till tullsamarbetsrådets rekommendationer

.......................................... 33

Särskilda frågor i övrigt ....... 40

III. Särskilda framställningar .................................. 42

S. k. kimröks-master-batch ................................ 42

Kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar till kondensa
torer

.................................................. 44

IV. Resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin .......... 48

V. Tullen på pälsvaror ...................................... 49

VI. Departementschefens hemställan ............................ 50

Bihang

A. Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på

tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna .............................. 52

B. Rekommendation den 8 december 1960 av Rådet för samarbete

på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna .......................... 53

C. Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på

tullområdet om ändring av artikel XVI i konventionen rörande

nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna...... 54

D. Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt

tullsamarbetsrådets rekommendationer .................... 56

E. Sammanställning av de av generaltullstyrelsen föreslagna jämk
ningarna

i den svenska tulltaxan .......................... 74

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

610314

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.