Sök i Ratio Lex

Angående ny huvudorganisation för statens vattenfallsverk

1961-04-21 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:168, Angående ny huvudorganisation för statens vattenfallsverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

1

Nr 168

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ny huvudorganisation

för statens vattenfallsverk; given Stockholms

slott den 21 april 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att statens vattenfallsverk skall omorganiseras i

huvudsak efter av vattenfallsstyrelsen framlagda riktlinjer.

Förslaget innebär i stort, att verkets nuvarande byråindelning avskaffas.

Verksamheten föreslås i stället uppdelad på fem huvudenheter, varjämte

en särskild planeringsavdelning med stabsfunktioner tillskapas. Generaldirektören

samt cheferna för huvudenheterna och planeringsavdelningen

förutsättes arbeta som en direktion. Två nya tjänster varav en som administrativ

direktör och en som planeringschef avses komma att inrättas, varvid

den nuvarande överdirektörstjänsten indrages.

1 -— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 168

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 21 april 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

— fråga om ng huvudorganisation för statens vattenfallsverk samt

anför därvid följande.

I skrivelse den 11 november 1960 har vattenfallsstyrelsen framlagt förslag

till ny huvudorganisation för statens vattenfallsverk. Vid skrivelsen

var fogade av styrelsen inhämtade yttranden över förslaget från Sveriges

juristförbund och Sveriges civilingenjörsförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet,

Sveriges arbetsledareförbund, Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund

och Vattenfallsverkens personalförbund. Efter remiss har

utlåtanden över förslaget avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

statens organisationsnämnd och kommerskollegium.

Vattenfalls verkets nuvarande organisation m. in.

Statens vattenfallsverk, som är ett affärsdrivande verk, fick huvuddragen

i sin nuvarande organisation fastställda genom beslut av 1939 års riksdag

(prop. 240, SU 174, Rskr 313).

Enligt gällande instruktion, vilken utfärdats av Kungl. Maj :t den 30 juni

1960 (nr 495), skall vattenfallsstyrelsen med underlydande förvaltningsorgan

i enlighet med instruktionen och övriga av Kungl. Maj :t meddelade

föreskrifter handha förvaltningen av statens vattenfallsverk, däri inbegripet

förvaltningen av Trollhätte och Säffle kanaler. Styrelsen har att verka för

landets tillgodoseende med elektrisk kraft. Vidare skall styrelsen inom sitt

ämbetsområde med uppmärksamhet följa förhållandena såväl inom som

utom landet samt så snart anledning därtill föreligger vidtaga eller hos

Kungl. Maj :t föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som kan

vara påkallade eller eljest lämpliga.

Den högsta ledningen inom verket utövas av en styrelse samt en verksledning.

Denna består av en generaldirektör och en överdirektör. Styrelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

utgöres av generaldirektören, ordförande, samt fyra ledamöter, de senare

utan annan funktion inom verket. Direkt under verksledningen sorterar

såväl en central byråorganisation i Stockholm som en regional organisation,

omfattande den på särskilda kraftverksförvaltningar organiserade lokala

drift- och förvaltningsverksamheten, vattenfallsverkets kanalrörelse samt

verkets intressen i kraftstationer samägda med privata kraftindustrier.

Den centrala byråorganisationen omfattar följande byråer, nämligen vattenbyggnadstekniska

byrån, elektrobyggnadsbyrån, driftbyrån, förrådsbyrån,

juridiska byrån, kanslibyrån, kommersiella byrån och atomkraftbyrån.

Vidare finnes en rationaliseringsavdelning och en kontorsbyggnadsavdelning.

Den sistnämnda avdelningen är dock av provisorisk karaktär. Till

driftbyrån är anslutet ett försvarskontor.

Cheferna för vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån

har tjänstetiteln teknisk direktör och är placerade i lönegraden Bp 5. Chefen

för driftbyrån benämnes driftdirektör (Bp4)C En förrådsdirektör (Bp 4)

är chef för förrådsbyrån. Cheferna för juridiska byrån och kanslibyrån är

byråchefer (Bp 3 respektive Bo l)1. Kommersiella byrån och atomkraftbyrån

ledes av en ekonomidirektör (Bp 3) respektive en överingenjör (Be 4).

Rationaliseringsavdelningen står under ledning av en avdelningsdirektör

(Be 1).

Under var och en av de båda byggnadsbyråerna, vattenbyggnadstekniska

byrån och elektrobyggnadsbyrån, sorterar en särskild i byggnadsavdelningar

indelad fältorganisation för utförande av byggnadstekniska anläggningsarbeten

respektive stationsmontagearbeten och stamlinjebyggnader

m. m. Under förrådsbyrån lyder bl. a. verkets huvudförråd i Västerås.

Den direkt under verksledningen stående regionala organisationen omfattar

åtta permanenta lokalförvaltningar för skötseln av vattenfallsverkets

egendom och affärsverksamhet. Sju av förvaltningarna, vilka förestås av

kraftverksdirektörer, ombesörjer kraftproduktion samt, med undantag av

förvaltningen i Västerås, försäljning och distribution av kraft. Förvaltningarnas

huvudkontor är belägna i Trollhättan, Motala, Västerås, Stockholm,

Sundsvall, Umeå och Luleå. Den åttonde förvaltningen handlägger

verkets kanalrörelse. Den förestås av en kanaldirektör och har sitt huvudkontor

förlagt till Trollhättan.

De ärenden inom byggnadsavdelningarnas och lokalförvaltningarnas områden,

vilkas avgöranden ligger utom ramen för de befogenheter som tilldelats

lokal eller regional chef, föres vidare upp i organisationen, ytterst

till verksledningen eller verkets styrelse i plenum. Därvid ombesörjes på

byggnadssidan föredragningen normalt av chefen för den byggnadsbyrå

under vilken vederbörande avdelning sorterar. Ärenden som berör lokal
-

1 Kungl. Maj:t har i proposition den 7 april 1961 (nr 141) föreslagit riksdagen att tjänsterna

som chef för driftbyrån och som chef för kanslibyrån fr. o. in. den 1 juli 1961 skall höjas till

Bp 5 resp. Bo 3.

1* — Rihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 168

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

förvaltningarna framlägges formellt för verksledningen eller styrelsen av

den byråchef inom centralförvaltningen, inom vars arbetsområde ärendet

faller.

En tablå över vattenfallsverkets nuvarande organisation torde såsom bilaga

(bil. 1) få fogas till statsrådsprotokollet.

I fråga om arbetsuppgifternas fördelning på de olika organen inom verket

gäller i huvudsak följande.

Styrelseledamöterna deltager i överläggningar och beslut rörande sådana

ärenden, som enligt instruktionen skall avgöras av styrelsen i plenum,

d. v. s. av generaldirektören och styrelseledamöterna samfällt.

Generaldirektören är i första hand ansvarig för fullgörandet av vattenfallsverkets

arbetsuppgifter. Han leder den löpande förvaltningen av verket

samt utövar chefskapet över verkets personal.

Överdirektören är generaldirektörens närmaste man. Efter särskilt uppdrag

av generaldirektören skall överdirektören i dennes ställe avgöra de

ärenden, som härför överlämnas till honom. Generaldirektören har i relativt

stor utsträckning överlåtit åt överdirektören att ensam avgöra vissa grupper

av ärenden, överdirektören inträder automatiskt som ställföreträdare

för generaldirektören, då denne är förhindrad utöva sitt ämbete.

Vattenbyggnadstekniska byrån verkställer förberedande utredningar och

upprättar förslag angående vattenkraftstationer samt sjö- och flodregleringar,

handlägger ärenden angående konstruktion och utförande av dithörande

anläggningar utom i vad avser elektrisk utrustning och utomhusställverk,

samt handhar ärenden rörande skadeersättningar i samband med

vattenregleringar. Chefen för byrån leder och övervakar de lokala byggnadsavdelningarnas

arbeten för nämnda anläggningar.

Elektrobyggnadsbyrån handlägger ärenden angående den elektriska utrustningen

i kraftstationer och i kraftverkens understationer ävensom frågor

i samband med husbyggnader för sådana understationer och i samband

med bostads-, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader. Inom byrån handlägges

också ärenden angående husbyggnader och ångteknisk utrustning

för ångkraftstationer. Byrån handhar vidare planering och konstruktion

av kraftledningar och utomhusställverk samt handlägger frågor rörande

markskadeersättningar i samband med kraftledningar. Chefen för byrån

handhar ledningen av byggnadsavdelningarna för stationsmontagearbeten

och stamlinjebyggnader samt av ångbyggnadsavdelningen, vilken f. n. är

förlagd till Västerås.

Driftbyrån handlägger ärenden angående driften vid de statliga kraftverken

och driftsamarbetet med större icke statliga kraftföretag samt verkställer

utredningar rörande kraftbehov och krafttillgångar. Dessutom handlägges

inom byrån ärenden angående driftpersonalens utbildning, angående

verkets och vissa andra kraftföretags försvarsberedskap och förhållande

till försvarsväsendet samt angående verkets brandförsvar.

Förrådsbyrån handlägger ärenden angående verkets förrådsväsen samt

ombesörjer upphandling av förrådsmateriel för verkets drift och för anläggnings-

och underhållsarbeten m. m.

Juridiska byrån för styrelsens talan inför domstolar, exekutionssäten och

skiljemän samt handlägger administrativa ärenden av juridisk eller lantmäteriteknisk

natur. Byrån lämnar därjämte juridiskt biträde åt verkets

övriga tjänsteställen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Kanslibyrån handlägger kollektivavtalsfrågor, flertalet personalärenden,

press- och informationsfrågor samt revisionsärenden.

Kommersiella byrån handlägger frågor angående krafttaxor och kraftförsäljningar

samt ärenden berörande verkets ekonomiska förhållanden,

såsom investeringsanslag, driftkostnadsstater samt räkenskaps- och kassaväsen.

Atomkraftbyrån handlägger frågor rörande bl. a. projektering och konstruktion

av atomdrivna kraftstationer och värmecentraler.

Rationaliseringsavdelningen utför arbetsstudier, sammanställer och bearbetar

statistik beträffande arbetarlöner, deltager i handläggningen av

frågor angående arbetsmetoder, ackordspriser och kollektivavtal, handlägger

ärenden angående efterkalkyler för vissa arbeten samt verkställer andra

utredningar i rationaliseringsfrågor.

Kontorsbyggnadsavdelningen handlägger frågor i samband med uppförande

av verkets nya förvaltningsbyggnad vid Råcksta i Stockholm.

Vattenfallsstyrelsens förslag

Allmän motivering

Vattenfallsstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen intensifierat

arbetet med den fortlöpande interna rationaliseringen av verksamheten och

i samband därmed inrättat en arbetsgrupp för systematisk genomgång av

arbetsuppgifter och arbetssätt inom verket. Genomgången av verkets organisation

beräknas taga några år i anspråk. För den fortsatta och mera

detaljerade genomgången av arbetsfördelningen mellan verkets olika enheter

och de interna samarbetsformerna erfordras nu ett ställningstagande

ifråga om verkets framtida huvudorganisation. Ett förslag i denna del har

framlagts inom verket. Förslaget har diskuterats mellan verksledningen

och närmast berörda ledande tjänstemän samt behandlats i bl. a. den centrala

företagsnämnden och den lokala företagsnämnden vid vattenfallsstyrelsen.

Vidare har berörda personalorganisationer beretts tillfälle att

yttra sig över förslaget. Detta har sedan i princip godkänts av styrelsen i

plenum, därvid dock särskilt yttrande avgivits av chefen för juridiska byrån.

Beslutet att igångsätta en intern organisationsgenomgång föranleddes av

att vattenfallsverkets verksamhet utvecklats mycket kraftigt under de

senaste decennierna. Denna utveckling har skett inom en organisation,

vilken varit i stort sett oförändrad sedan år 1939. Ifrågavarande organisation

har nu visat sig mindre ändamålsenlig. Verksamheten har sedan nämnda

år undergått såväl en kraftig expansion som väsentliga av den tekniska

utvecklingen betingade förändringar. Utvecklingen belyses av följande

data. Vattenfallsverkets totala kraftomsättning, d. v. s. den i egna anläggningar

alstrade energien tillsammans med produktionsandelar, reglerkraft

och inköp från andra kraftproducenter, uppgick år 1939 till cirka

3 100 MkWh. Kraftomsättningen har därefter ökat till cirka 10 000 MkWh

år 1959. Medelsbehovet per år för nyinvestering i produktions- och distri
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

butionsanläggningar har under samma tid ökat från inemot 40 milj.

kr. till cirka 450 milj. kr. Det totala antalet anställda har ökat från 4 350

år 1939 till cirka 14 500 för närvarande, ökningen av personalantalet har

varit starkast markerad inom tjänstemannagruppen, som nu består av

cirka 6 500 personer mot cirka 1 200 år 1939.

Vattenfallsverkets nuvarande huvudorganisation, med sammanlagt tio

enheter inom centralförvaltningen i Stockholm och åtta lokala förvaltningar

direkt underställda en tvåhövdad verksledning, försvårar påtagligt en

enhetlig ledning av företaget. Verksamhetens omfattning och komplicerade

art fordrar å andra sidan en viss bredd hos företagsledningen. Inom många

med vattenfallsverket jämförbara privata industriföretag har detta krav

tillgodosetts genom att närmast under företagschefen inrättats en direktion.

Denna fungerar som rådgivare åt företagschefen, varjämte direktionens

enskilda medlemmar svarar för var sitt huvudområde av företagets verksamhet

och inom detta utövar viss beslutsfunktion. Det har bedömts att en

motsvarande ordning med fördel skulle kunna tillämpas för statens vattenfallsverk.

Verksamheten inom vattenfallsverket kan indelas i tre huvudkategorier,

nämligen drift och förvaltning av färdigställda anläggningar, nybyggnadsverksamhet

samt verksamhet av företagsadministrativ eller annan administrativ

karaktär som spänner över hela verket.

Av angivna tre kategorier utgör administrationen ett naturligt avgränsat

område inom företagsledningen. Till detta område kan hänföras den centrala

finans- och ekonomifunktionen, den centrala personalfunktionen,

revisionsverksamheten, den juridiska verksamheten samt den centrala

inköps- och förrådsverksamheten. Genom samling av de centrala administrativa

funktionerna hos en direktör kan man hos en av företagschefens närmaste

medarbetare få en samlad överblick över företagets administration

och därmed också ökade möjligheter att på högsta nivå i företaget med

tyngd hävda administrativa synpunkter. Detta synes särskilt väsentligt i

ett företag, där de tekniska frågorna intager en dominerande plats och

möjligheterna att genom en rationell administration påverka det ekonomiska

utfallet samtidigt är betydande.

På drift- och förvaltningssidan finnes fyra olika kategorier av anläggningar

vilka drives och förvaltas av verket, nämligen kraftstationer och

vattenregleringsanläggningar, stamlinjesystemet, regionala distributionsnät

samt kanalrörelsen. För denna sida av verksamheten gäller i motsats till

vattenfallsverkets övriga rörelsegrenar att det är möjligt att uppställa

vinst- och förlusträkningar för den löpande verksamhetens olika delar.

Härigenom skapas goda förutsättningar för delegering av ansvar och befogenheter.

En sådan delegering förutsätter å andra sidan däremot svarande

möjligheter till effektiv överblick över verksamheten från företagsledningens

sida och möjligheter att ingripa i verksamheten då detta visar sig erfor
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

derligt. BI. a. angivna förhållanden och förekomsten av tämligen likartade

problem inom de olika regionala enheterna på drift- och förvaltningssidan

gör att även denna typ av verksamhet konstituerar ett naturligt arbetsområde

för en medlem av företagsledningen.

Utbijggnadsverksamheten kan arrangeras på i princip tre olika sätt, nämligen

med fack-, objekts- eller funktionsindelning. Härvid avses med fackindelning

en uppdelning på de inom vattenfallsverkets utbyggnadsorganisation

dominerande tre tekniska facken byggnadsteknik, värmeteknik

och elteknik. En renodlad objektsindelning skulle innebära att en enhet

hade ansvar för all utbyggnad av vattenkraftstationer, en annan för utbyggnad

av värmekraftstationer och en tredje för utbyggnad av överföringssystemet

samt att alla dessa enheter vore fullständigt utrustade med den

personal och tekniska sakkunskap som skulle erfordras för nämnda uppgifters

genomförande. Funktionsindelning slutligen skulle innebära en uppdelning

på huvudfunktionerna projektering, konstruktion och utförande.

Av angivna tre indelningsgrunder är fackindelningen den som det med

hänsyn till den hittillsvarande utformningen av vattenfallsverkets organisation

på utbyggnadssidan ter sig naturligast att tillämpa. Det bör vara möjligt

att genom en uppdelning av arbetsuppgifterna i de tre facken byggnadsteknik,

elektroteknik och värmeteknik samt en omsorgsfull genomgång

av ansvarsfördelningen för de olika byggnadsobjekten och formerna för

samarbetet mellan de skilda enheterna uppnå väsentliga förbättringar inom

ramen för en organisation, som även fortsättningsvis bygger på fackindelningen

men kombinerar denna med ett objektansvar. Detta objektansvar

synes böra fastställas på så sätt, att generaldirektören i varje särskilt fall

tillägger ett av fackorganen huvudansvaret för det aktuella projektets genomförande

och därvid följer en stående regel avsedd att ge vart och ett av

organen på utbyggnadssidan ett med hänsyn till fackinriktningen naturligt

primärt ansvarsområde.

De årliga investeringarna för de stora utbyggnadsobjekten är för närvarande

av storleksordningen drygt 400 milj. kr. De för verkets ekonomi

avgörande faktorerna ligger till betydande del i dispositionen av verkets

kapitalmedel. Av denna anledning och för att generaldirektören med sakkunskap

skall kunna företräda verket utåt i olika sammanhang bör han

direkt under sig ha de tre fackenheterna på utbyggnadssidan. Vid detta

ställningstagande har beaktats också frågan om teknisk samordning på

utbyggnadssidan. Övervägandena bar, bl. a. med hänsyn till de inom området

dominerande tekniska fackens skilda karaktär, icke givit skäl för speciell

teknisk samordning jämväl på företagsledningsnivå. För denna slutsats

har bl. a. talat den erfarenheten att överdirektören hittills, under större

delen av den tid en sådan befattning funnits, icke utnyttjats för sådan teknisk

samordning och att gjorda försök att åstadkomma dylik samordning

icke utfallit positivt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

Inom skilda enheter i vattenfallsverket förekommer arbete av planering

skar akt är. Det är väsentligt att detta arbete utföres i så god tid att verksamheten

inom företaget kan bedrivas ekonomiskt och rationellt. Huvuddelen

av planeringsarbetet berör väsentligen endast separata enheter och

bör då också utföras av dessa själva. En vad arbetsvolymen avser mindre

men ur ekonomisk synpunkt för företaget ytterst väsentlig del av planeringen

berör flera huvudenheter inom verket, nämligen den grundläggande

planeringen för utbyggnad av produktionsanläggningarna och storkraftsystemet.

Den bygger på underlag från skilda huvudenheter, vilkas arbete

måste koordineras för att leda fram till ett utbyggnadsprogram för verket.

För denna koordinering och annan kvalificerad assistans åt generaldirektören

samt för den grundläggande utbyggnadsplanering som icke lämpligen

bör ombesörjas av de olika fackenheterna bör till generaldirektörens

förfogande finnas ett i förhållande till berörda fackenheter fristående

organ av stabskaraktär.

Förslaget

Utifrån nyss återgivna allmänna utgångspunkter föreslår vattenfallsstyrelsen

en sådan utformning av den under styrelsen sorterande företagsledningen,

att denna kommer att bestå av generaldirektören och fem direktöl er

med linjechefs ställning samt en planeringschef med uppgifter av i princip

stabskaraktär, vilka tillsammans dessutom kan arbeta som en direktion.

Den nuvarande tjänsten som överdirektör förutsättes därvid skola avskaffas.

En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga (bil. 2)

få fogas till statsrådsprotokollet.

Av direktörerna föreslås en svara för de administrativa funktionerna,

en för byggnadstekniken, en för elektrotekniken, en för värmetekniken samt

en för drift- och förvaltningsverksamheten.

Förslaget förutsätter ej ändring av nuvarande befogenhetsfördelning

mellan styrelsen och generaldirektören. Delegering av beslutsbefogenheter

från generaldirektören avses ske till var och en av direktörerna i enlighet

med beslut av styrelsen i plenum. Likaså föreslås förvaltningscheferna

samt byråcheferna inom den administrativa huvudenheten erhålla av styrelsen

i plenum fastställda befogenheter.

Såväl var och en av direktörerna som planeringschefen föreslås fungera

som föredragande inför generaldirektören och i plenum samt äga närvara

då sådan föredragning utföres av underställd chef. På den administrativa

sidan förutsättes normalt den ordningen tillämpad, att vederbörande byråchef

fungerar som föredragande inför generaldirektören i den administiative

direktörens närvaro.

Det förutsättes att ställföreträdare för generaldirektören utses av styrel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

sen i plenum bland någon av de generaldirektören direkt underställda sex

cheferna och att förordnandet begränsas till viss tidsperiod.

På den administrativa huvudenheten föreslås ankomma i huvudsak alla

frågor av företagsadministrativ karaktär inom ekonomi- och personalområdena,

de juridiska frågorna, den centrala inköps- och förrådsverksamheten

samt revisionsverksamheten. Uppgifterna inom den administrativa

huvudenheten fördelas på fem enheter, nämligen ekonomibyrån, personalbyrån,

juridiska byrån, förrådsbyrån och revisionsavdelningen. I fråga

om dessa enheters arbetsuppgifter anför styrelsen bl. a. följande.

Ekonomibyrån avses främst handhava företagets finansieringsfrågor,

den centrala budgeteringen och ekonomin.

Personalbyrån förutsättes svara för handläggningen av centrala

personalfrågor inom verket.

Juridiska byråns främsta uppgifter skulle vara att tillhandagå

företagets övriga arbetsenheter med juridisk rådgivning samt företräda

verket och bevaka dess rätt inför myndigheter och i sammanslutningar.

Förrådsbyrån skall samordna företagets inköpspolitik och inköpsorganisation

och i egenskap av företagets centrala inköpsavdelning handha

upphandling och materialförsäljning i den mån icke annan arbetsenhet

''rl°.m. verket erhållit befogenhet att föranstalta om upphandlingen eller försäljningen.

Förrådsbyrån förutsättes vidare bl. a. handha organisationen i

stort och kontrollen av verkets förrådsväsende.

Revisionsavdelningen skall svara för icke enbart sifferrevision

utan även sakrevision. För handläggning av revisionsfrågor berörande

den administrativa huvudenheten förutsättes gälla att chefen för revisionsavdelningen

därvid är direkt underställd generaldirektören.

Huvudenheten för drift och förvaltning, under vars chef skall sortera

dels en central organisation av delvis stabs- och delvis linjekaraktär, dels

nuvarande lokala förvaltningar, skall driva och förvalta verkets färdigställda

anläggningar för kraftproduktion, kraftöverföring, distribution och

kanaldrift, svara för kraftförsäljning samt planera och utföra regionala

distributionsanläggningar, i den mån de inte är av sådan storlek och karaktär

att de bör utföras av den centrala utbyggnadsorganisationen. Till den

centrala driftorganisationen förutsättes såsom f. n. ett försvarskontor vara

anslutet.

Förslaget innebär bl. a. att drift- och förvaltningssidan också kommer att

innehålla kraftförsäljningsfunktionen, vilken direkt sammanhänger med

uppgiften att driva och förvalta anläggningarna. F. n. handhaves långsiktiga

respektive tillfälliga kraftaffärer av skilda byråer inom vattenfallsstyrelsen.

Den byggnadstekniska enheten skall bli verkets huvudenhet för byggnadstekniska

frågor beträffande såväl projektering och konstruktion som

utförande av produktionsanläggningar, större transformatorstationer och

övriga större byggnadsarbeten utom kraftledningar.

Den elektrotekniska enheten skall bli huvudenhet för elektrotekniska

frågor beträffande såväl projektering och konstruktion som utförande av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

produktionsanläggningar och större transformator- och kopplingsstationer.

Den bör vidare vara verkets huvudenhet för kraftledningsfrågor och härvid

genomföra större byggnadsuppdrag ur såväl projekterings- och konstruktions-

som utförandesynpunkt.

Den värmetekniska enheten skall bli huvudenhet för värmetekniska frågor

beträffande såväl projektering och konstruktion som utförande av värmekraftanläggningar,

d. v. s. ångkraftstationer, atomkraftstationer, gasturbiner

och fjärrvärmeanläggningar.

Den i det föregående omtalade regeln enligt vilken generaldirektören för

varje särskilt byggnadsobjekt skall tillägga ett av fackorganen på utbyggnadssidan

huvudansvaret för anläggningens tillkomst förutsättes få följande

innebörd.

För vattenkraftanläggningar ges huvudansvaret till den byggnadstekniska

enheten som härvid har att på det elektriska området i vad avser

såväl projektering som konstruktion och utförande anlita den elektrotekniska

enheten som konsult och entreprenör.

För värmekraftanläggningar ges huvudansvaret till den värmetekniska

enheten, vilken härvid har att utnyttja den byggnadstekniska enheten för

byggnadsfrågor och den elektrotekniska enheten för elektriska frågor i vad

avser såväl projektering och konstruktion som utförande.

För större transformatorstationer ges huvudansvaret till elektrotekniska

enheten som härvid har att utnyttja den byggnadstekniska enheten för

byggnadsdelarna i vad avser såväl projektering som konstruktion och utförande.

Arbetsuppdraget beträffande stora kraftledningar ges till den elektrotekniska

huvudenheten, vilken härvid genomför arbetsuppgiften.

Enligt styrelsen medför topporganisationsförslaget på utbyggnadssidan

en renodling av arbetsuppgifterna på de tre dominerande tekniska facken

inom verksamheten. Den i organisatoriskt hänseende mest påtagliga konsekvensen

härav blir att all värmeteknik samlas på en huvudenhet och

icke såsom i dagens läge splittras på två byråer.

De huvudsakliga uppgifterna för organet för grundläggande planering

föreslås bli att, på basis av långsiktiga prognoser och med hänsyn till bl. a.

samkörningsmöjligheter, i samarbete med verkets samtliga huvudenheter

utarbeta utbyggnadsprogram för produktionsanläggningar och storkraftsystem.

Genomförandet

Organisationsförslaget har uppbyggts med sikte på genomförande inom

ramen för en oförändrad företagsform. Enligt styrelsens mening torde förslaget

också vara ägnat att tillgodse de krav som skulle ställas på vattenfallsverket

därest verket i enlighet med vad som föreslagits av 1953 års utredning

rörande de statliga företagsformerna skulle ombildas till aktiebolag

eller om verket skulle komma att få arbeta i den i utredningens senaste be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961 11

tänkande för flertalet affärsverk föreslagna, modifierade affärsverksformen.

Förslaget avser endast vattenfallsverkets huvudorganisation och ger sålunda

blott den ram inom vilken den efterföljande mera detaljerade organisationsgenomgången

kommer att bedrivas. Det fortsatta arbetet kan, även

om den principiella ramen därför nu fastlägges, komma att påverka den

lämpliga detaljutformningen av de bestämmelser som slutligt kommer att

reglera topporganisationsfrågan. Genomförandet av den föreslagna organisationen

bör enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning ske successivt och under

hänsynstagande till de på olika områden föreliggande aktuella arbetsuppgifterna.

De i den nya organisationen erforderliga tjänsterna på företagsledningsnivå

har på utbyggnadssidan samt drift- och förvaltningssidan vissa motsvarigheter

i de nuvarande tjänsterna som tekniska direktörer, chef för

atomkraftbyrån samt driftdirektör. Till de förutsatta tjänsterna som administrativ

direktör och planeringschef finnes däremot f. n. icke några motsvarigheter

inom verket. Löneställningen inom företagsledningsskiktet torde

enligt styrelsen i viss mån bli beroende av den praktiska tillämpning som

det framlagda principförslaget får vid genomförandet. Med hänsyn härtill

har vattenfallsstyrelsen bedömt det lämpligast att nu endast anmäla behov

av två nya tjänster, varav en som administrativ direktör och en som planeringschef.

Som förut nämnts saknas i den föreslagna organisationen motsvarighet

till den nuvarande överdirektörstjänsten.

Särskilt yttrande

I ett till vattenfallsstyrelsens skrivelse fogat särskilt yttrande har chefen

för verkets juridiska byrå reserverat sig i vad förslaget rör juridiska byråns

ställning.

Enligt reservanten är det en påfallande brist i förslaget att verksledningen

helt kommer att sakna juristinslag. Förslaget torde bl. a. innebära att juristerna

inom verket kommer att få sämre kontakter med ledningen, vilket

medför att de får mindre möjligheter att löpande hålla sig underrättade om

vad som händer i verket. Deras möjligheter att på någorlunda jämställd fot

uppehålla förbindelser med de tekniska avdelningarnas ledande skikt kommer

också att minska. Auktoriteten såväl inom som utom verket kommer

att bli mindre. Utomstående företag kommer att sträva efter kontakter och

förhandlingspartners närmare verksledningen. Även gentemot domstolar

och myndigheter kommer ställningen att försämras. Rekryteringssvårigheter

och personalavgång kan befaras.

Reservanten finner således att omorganisationen med avseende å juridiska

byrån inte kommer att bli till gagn för verket. Situationen skulle bli bättre

om byrån förvandlades till ett oinbudsmannakontor, direkt underställt verkschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Yttranden

Huvuddragen i vattenfallsstyrelsens förslag till omorganisation

tillstyrkes eller lämnas utan erinran av riksräkenskapsverket,

statens organisationsnamnet, kommerskollegium, Svenska byggnadsarbetareförbundet,

Sveriges arbetsledareförbund och Vattenfallsverkens personalförbund.

Vissa andra remissinstanser ställer sig i princip positiva till förslaget men

anser att det ej bör genomföras i föreliggande skick. Sveriges juristförbund

och Sveriges civilingenjörsförbund uttrycker sålunda sin förståelse för att

verket behöver en annan organisation än den nu gällande. Förbunden framhåller

att förslaget endast avser den yttre ramen för organisationen, varför

det icke är möjligt att bilda sig en uppfattning om förslaget i dess helhet

och dess verkningar för de tjänstemän förbunden representerar. Med hänsyn

härtill kan förbunden icke taga slutlig ställning till förslaget i dess nuvarande

skick. Mycket viktiga detaljer i detsamma ter sig ännu alltför oklara.

I avvaktan på en vidare utveckling av förslaget kan förbunden godtaga

det som arbetshypotes. En liknande ståndpunkt intages av Statens vattenfallsverks

tjänstemannaförbund, som anser att ett genomförande av förslaget

bör anstå till dess konkret underlag föreligger för en framställning

avseende såväl förslag till ändring i verkets instruktion som till inrättande

av nya tjänster utanför vattenfallsverkets befogenhetsområde.

Endast statskontoret avstyrker förslaget. Statskontoret anser lämpligt

att förslag, vilka liksom det förevarande syftar- till vittgående organisationsförändringar,

grundas på bedömningar av en i förhållande till ifrågavarande

verk eller myndighet fristående expertis. Ämbetsverket kan icke finna tillrådligt,

att på grundval av nu föreliggande framställning medgivande lämnas

till den ifrågasatta omorganisationen.

I fråga om den föreslagna indelningen i huvudenheter anför

Sveriges juristförbund och Sveriges civilingenjörsförbund att förbunden

hyser tvivel om möjligheterna att rekrytera en sådan person till verket, som

avses komma att bekläda posten som administrativ chef. Av denne bör fordras

kännedom ej blott om företagsekonomi och personalfrågor utan även

om teknik och den speciella juridik som är aktuell inom verket. Förbunden

förutsätter därför en viss flexibilitet i den yttre ramen för den nya huvudorganisationen,

så att den administrativa enheten liksom avdelningen för

drift och förvaltning i mån av behov kan uppdelas. Svenska byggnadsarbetareförbundet

har i princip icke något att invända mot uppdelningen i tre

tekniska fack. Däremot vill förbundet i ett fall icke tillstyx-ka arbetsuppgifternas

uppdelning inbördes mellan de tre tekniska facken. Enligt förslaget

skall stamlinjebyggnaderna utföras av den elektrotekniska avdelningen.

Med denna organisation skulle verket enligt förbundets uppfattning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

indirekt få två byggnadstekniska fackenheter genom att i den elektrotekniska

enheten innesluta en byggnadsorganisation för stamlinjebyggnad.

En sådan anordning anser förbundet vara irrationell och onödig. Förbundet

understryker att den byggnadstekniska avdelningen bör svara för allt byggnadsarbete

inom verket och att byggande av stamlinjer bör tillföras den

byggnadstekniska enheten. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund

framhåller, att den nödvändiga samordningen och avvägningen mellan de

tre nybyggnadsområdena kvarstår som en för verkschefen betungande arbetsuppgift,

för så vitt icke annat organ vid sidan om huvudavdelningarna kommer

in i bilden. Det torde därför i konsekvens med förslagets huvudlinjer

kunna ifrågasättas, huruvida icke nybyggnadsverksamheten borde vara

samlad inom en enhet, inom vilken en uppdelning kunde ske efter facktekniska

synpunkter.

I ett par av yttrandena behandlas personalbyråns ställning. Statskontoret

ifrågasätter huruvida icke en starkare ställning än den föreslagna

borde tillkomma byrån. Den decentralisering av handläggningsförfarandet

beträffande personalärendena som synes åsyftad kan ämbetsverket knappast

finna ändamålsenlig. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund anser

att personalbyråns ställning som ansvarig för verkets allmänna personalpolitik,

som verkets förhandlingsorganisation, som samordnare av åtgärder

grundade på delegerade befogenheter etc. måste klarläggas, särskilt med

tanke på eventuellt ändrade förhandlingsrättsliga förhållanden. Personalorganisationerna

kan icke godkänna ett förfarande, där motparten icke besitter

reell och absolut beslutanderätt. Förbundet menar vidare att personalbyrån

icke bör belastas med andra funktioner än dem som har med för hela

verket gemensamma personaladministrativa eller personalvårdande frågor

att göra.

Vad angår förslaget om en i den administrativa huvudenheten ingående

revisionsavdelning framhåller statskontoret och Statens vattenfallsverks

tjänstemannaförbund, att 1953 års utredning rörande de statliga

företagsformerna i sitt slutbetänkande ifrågasatt, om det icke vore organisatoriskt

riktigast att revisionsenheterna såsom ett verkets gemensamma

kontrollorgan ställdes direkt under verkschefen. Statens organisationsnämnd

förordar att den interna kamerala revisionen och sakrevisionen ställes

direkt under styrelsen eller eventuellt under överrevisorerna. Den bör

enligt nämndens mening icke utgöra en del av den administrativa ledningen.

Kommerskollegium finner det vara en angelägen uppgift för en revisionsbyrå

av den föreslagna typen alt biträda överrevisorerna i deras verksamhet.

Härigenom skulle bl. a. bristen i fråga om de personella resurser, som står

till överrevisorernas förfogande, kunna effektivt motverkas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

Departementschefen

Innan jag behandlar vattenfallsstyrelsens omorganisationsförslag vill jag

i korthet beröra frågan om företagsformen för vattenfallsverket. 1953 års

utredning rörande de statliga företagsformerna framlade i juli 1957 ett delbetänkande

med förslag till ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag

(SOU 1957: 26). Sedermera har utredningen avgivit sitt slutbetänkande

med förslag till reformering av de nuvarande statliga företagsformerna

(SOU 1960: 32). I detta betänkande har utredningen icke funnit skäl föreslå,

att övriga affärsverk — med undantag av statens reproduktionsanstalt

— avskiljes från statsförvaltningen och ombildas till aktiebolag. Utredningens

överväganden beträffande dessa affärsverk har i stället resulterat

i förslag till ändringar i nuvarande organisation och befogenhetsfördelning

på en del punkter. Förslagen innebär sålunda i stort sett, att de affärsdrivande

verkens särställning i förhållande till statsförvaltningen i övrigt

markeras starkare än som för närvarande är fallet. — I ett till slutbetänkandet

fogat yttrande har en av utredningens ledamöter reserverat sig mot det

tidigare förslaget att ombilda statens vattenfallsverk till aktiebolag.

Enligt min mening bör förslaget om vattenfallsverkets ombildning till

aktiebolag och de av utredningen framlagda förslagen rörande affärsverken

i allmänhet prövas i ett sammanhang. Utredningens slutbetänkande är

emellertid fortfarande föremål för beredning inom Kungl. Maj :ts kansli.

Jag förordar därför, att även ställningstagandet till förslaget om vattenfallsverkets

ombildning till aktiebolag får tills vidare anstå.

.lag övergår härefter till vattenfallsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation

för vattenfallsverket. Styrelsen har under det senaste året intensifierat

sitt arbete med den fortlöpande interna rationaliseringen av verket. För

den fortsatta och mera detaljerade genomgången av arbetsfördelningen

mellan verkets olika enheter och de interna samarbetsformerna erfordras

nu ett principiellt ställningstagande i fråga om verkets framtida huvudorganisation.

Styrelsen har funnit att den nuvarande organisationen, vars grunddrag

fastställts år 1939, påtagligt försvårar en enhetlig ledning av företaget. Enligt

styrelsens uppfattning fordrar verksamhetens art och omfattning en

viss bredd hos företagsledningen. Verksamheten kan indelas i tre huvudgrupper,

nämligen drift och förvaltning av färdigställda anläggningar, nybyggnadsverksamhet

samt verksamhet av företagsadministrativ eller annan

administrativ karaktär som spänner över hela verket. Härtill kommer arbetet

med den översiktliga planeringen av verksamheten. Organisationen av

nybyggnadsverksamheten har styrelsen ansett lämpligen kunna baseras på

de tre särskilda fack, som nu dominerar verkets utbyggnadsorganisation,

nämligen byggnadsteknik, värmeteknik och elteknik. Med dessa utgångs
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

punkter föreslår styrelsen en sådan utformning av den under styrelsen sorterande

företagsledningen att denna kommer att bestå av generaldirektören

och fem direktörer med linjechefs ställning samt en planeringschef med

stabsfunktion, vilka tillsammans kan arbeta som en direktion. Härvid förutsättes

att den nuvarande tjänsten som överdirektör utgår ur organisationen.

Av direktörerna föreslås en svara för de administrativa funktionerna,

en för byggnadstekniken, en för elektrotekniken, en för värmetekniken

samt en för drift- och förvaltningsverksamheten. Uppgifterna inom den

administrativa enheten skall enligt förslaget fördelas på en ekonomibyrå,

en personalbyrå, en juridisk byrå, en förrådsbyrå och en revisionsavdelning.

Revisionsavdelningen skall handlägga såväl sifferrevision som sakrevision;

vid handläggningen av revisionsfrågor, som berör den administrativa enheten,

förutsättes chefen för revisionsavdelningen vara direkt underställd

generaldirektören. Lokalförvaltningarna föreslås sortera under chefen för

huvudenheten för drift och förvaltning.

Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes eller lämnas utan erinran

av flertalet remissinstanser. Några av personalorganisationerna anser

emellertid att förslaget, som endast avser huvudorganisationen, icke bör

läggas till grund för ett beslut. Enligt dessa organisationers uppfattning

bör ett mera detaljerat förslag utarbetas innan ärendet prövas av statsmakterna.

Endast statskontoret avstyrker förslaget. Ämbetsverket anser

nämligen, att förslag, vilka liksom det förevarande syftar till vittgående

organisationsförändringar, lämpligen bör grundas på bedömningar av expertis

som är fristående från verket.

För egen del vill jag anföra följande. Vattenfallsstyrelsens förslag är avsett

att genomföras inom ramen för en oförändrad företagsform. Den föreslagna

huvudorganisationen kan emellertid också tillgodose de krav som

skulle ställas därest verket i enlighet med företagsformsutredningens förslag

skulle ombildas till aktiebolag eller om verket skulle komma att få

arbeta i en modifierad affärsverksform av typ, som nämnda utredning föreslagit

i fråga om affärsverken i allmänhet. Ett genomförande av vattenfallsstyrelsens

förslag behöver därför enligt min mening icke innebära ett

föregripande av statsmakternas senare ställningstagande till företagsformsutredningens

förslag.

Det av vattenfallsstyrelsen framlagda organisationsförslaget grundar sig

på en utredning som företagits inom verket. Det synes mig värdefullt att

vattenfallsverket tagit initiativ till en omfattande undersökning och genomgång

av sin verksamhet i syfte att uppnå en mera rationell och effektiv organisation,

nybyggnadsverksamhet och drift. Vid utredningen har samråd

skett med utomstående expertis och erfarenheter inhämtats från andra

företag, bl. a. inom kraftindustrin här hemma och utomlands.

Enligt min mening är det föreliggande förslaget väl ägnat att läggas till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

grund för beslut om en ny huvudorganisation för vattenfallsverket. Det synes

mig särskilt angeläget att antalet huvudenheter, som sorterar direkt

under verkschefen, blir väsentligt färre än för närvarande. Den nuvarande

organisationen med tio centrala och åtta lokala enheter direkt under verksledningen

har nämligen visat sig innebära en för stor splittring i verksamhetsformerna

och försvåra överblicken för verkets centrala ledning. En övergång

till den av vattenfallsstyrelsen föreslagna organisationen bör enligt

min uppfattning skapa förutsättningar för verkets ledning att få ett starkare

grepp om verksamheten. Samtidigt uppnås genom en bestämd ansvarsfördelning

och med hjälp av klara och ändamålsenliga samarbetsformer

bättre förutsättningar för befogenhetsfördelning och decentralisering. Jag

tillstyrker därför en omorganisation av vattenfallsverket efter i huvudsak

de riktlinjer som vattenfallsstyrelsen föreslagit.

Vissa erinringar har framförts mot den föreslagna placeringen av juridiska

byrån, personalbyrån och revisionsavdelningen. Chefen för juridiska

byrån har sålunda föreslagit, att byrån i form av ett ombudsmannakontor

ställes direkt under verkschefen. I ett par remissyttranden har ifrågasatts

en mera central ställning för personalbyrån. Slutligen har några remissinstanser

föreslagit, att revisionsavdelningen ställes direkt under generaldirektören.

Ett tillgodoseende av dessa ändringsförslag skulle enligt min

mening strida mot en av grundtankarna i vattenfallsstyrelsens förslag, nämligen

att begränsa antalet enheter som sorterar direkt under verkschefen.

Jag kan således icke biträda dessa ändringsförslag. Emellertid torde sakrevisionen

med hänsyn till bl. a. de mycket betydande anslagsbelopp verket

förvaltar böra få en starkare organisatorisk ställning än vattenfallsstyrelsen

föreslagit. Sakrevisionen är enligt min mening att betrakta som en stabsfunktion

vilken i princip helst bör vara underställd generaldirektören. Med

hänsyn till att antalet enheter lydande direkt under verkschefen emellertid

bör begränsas och då ett nära samband råder mellan planering och sakrevision,

föreslår jag, att sakrevisionen ställes under planeringschefen. Jag har

däremot intet att erinra mot att revisionen i vad avser den interna siffergranskningen

underställes den administrative chefen. Min nu redovisade

ståndpunkt i frågan om revisionens inplacering i organisationen torde böra

gälla i avvaktan på det ställningstagande, som må komma att ske i anledning

av företagsformsutredningens förslag beträffande den interna revisionen.

Vad vissa personalorganisationer anfört beträffande vattenfallsstyrelsens

förslag synes mig icke böra utgöra hinder för att statsmakterna nu tar ställning

till den föreslagna huvudorganisationen. Det fortsatta detaljarbetet

rörande verkets organisation bör emellertid liksom hittills i görligaste mån

bedrivas i samarbete med av omorganisationen berörda personalgrupper

och under hänsynstagande till de synpunkter som kan komma att framföras

av personalorganisationerna.

Därest riksdagen godkänner det framlagda omorganisationsförslaget, tor
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961

de det få ankomma på Kungl. Maj :t att inrätta de två föreslagna tjänsterna

som administrativ direktör och planeringschef, då dessa tjänster tills vidare

bör vara extraordinarie. Tjänsten som administrativ direktör bör placeras

i Be 5 och tjänsten som planeringschef i Be 4.

Tjänsten såsom överdirektör och souschef i lönegraden Bp 7 bör utgå ur

personalförteckningen för verket.

Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder

som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av

omorganisationsförslaget.

Under åberopande av det anförda och under förmälan att intet torde vara

att erinra mot att propositionen av riksdagen behandlas senare än under

innevarande vårsession hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

a) medgiva att statens vattenfallsverk omorganiseras efter

i huvudsak de riktlinjer som jag i det föregående förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att ur personalförteckningen

för statens vattenfallsverk avföra tjänsten som överdirektör

och souschef i lönegraden Bp 7.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Curt Ohrner

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961

Tablå Bil. 1.

över vattenfallsverkets nuvarande organisation.

TKV

Över
direktören
-

Förråds
byrån
-

Atom
kraft
byrån
-

Kommer
siella
byrån
-

Rationali
serings
avdel
ningen
-

Juridiska

byrån

Vatten
byggnads
tekniska
byrån
-

Kontors
byggnads
avdel
ningen
-

Drift
-

Kansli
byrån
-

Elektro
byggnads
byrån
-

Vattenfallsstyrelsen

Generaldirektören samt

fyra styrelseledamöter

Anm. P—TKV = lokalförvaltningar; därav P = Norrbottens, N = Övre Norrlands, I=Mellersta

Norrlands, Ä = Älvkarleby, M = Motala, T = Trollhätte och W = Västerås kraftverk samt

TKV = Trollhätte kanalverk.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1961

19

Tablå Bil. 2.

över vattenfallsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation för vattenfallsverket.

TKV

Personal

Revision

Juridik

Ekonomi

Förråd

Inköp

Drift och

förvaltning
-

Värme
teknik
-

Byggnads
teknik
-

Administra
tion
-

Elektro
teknik
-

Stabsorgan

för grundläggande

planering

V attenfallsstyrelsen

Generaldirektören samt

fyra styrelseledamöter

Anm. P—TKV ^lokalförvaltningar; därav P = Norrbottens, N = övre Norrlands, 1 = Mellersta

Norrlands, Ä = Älvkarleby, M = Motala, T = Trollhätte och W = Västerås kraftverk samt

TKV = Trollhätte kanalverk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:368 Skrivelse till Kcmungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till riktlinjer för organisationen av vården och under viskning en av barn och un a1 i texten
  2. SU 1961:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ny huvudorganisation för statens vattenfallsverk. s. 3 i texten