Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring m. m

1961-09-15 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:172, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

1

Nr 172

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr

22) om statlig krigsförsäkring m. m.; given Stockholms

slott den 15 september 1961.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed

dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om

statlig krigsförsäkring och

2) lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr

566) om ersättning för krigsskada å egendom,

dels föreslå riksdagen att bifalla de förslag i övrigt om vars avlåtande till

riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges såsom ett led i beredskapsplaneringen förslag

till sådan ändring av lagen om statlig krigsförsäkring att möjlighet öppnas

för staten att meddela även motorfordonsförsäkring mot krigsrisk m. m.

samt återförsäkring av sådan försäkring och av maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring.

I anslutning härtill föreslås en mindre jämkning i lagen

om ersättning för krigsskada å egendom.

I propositionen begäres vidare riksdagens medgivande till att statens

krigsförsäkringsnämnd bemyndigas att träffa beredskapsavtal varigenom

staten på områden som är av särskild betydelse för folkförsörjningen och

näringslivet automatiskt inträder såsom försäkringsgivare vid eventuellt utbrott

av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 172

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig

krigsförsäkring

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 26 februari 1960 om statlig krigsförsäkring

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2

Staten äger meddela transportförsäkring

mot krigsrisk samt mot risk

att egendom lägges under embargo

eller uppbringas eller genom annan

dylik åtgärd anhålles av främmande

stat eller av den, som där tillvällat eller

söker tillvälla sig makten. Mot

samma risker må försäkring meddelas

även av egendom, som lagrats i

utlandet för införsel till riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag

eller sammanslutning av

sådana bolag meddela återförsäkring

av försäkring, varom i första

stycket förmäles, av transportförsäkring

i övrigt samt av brandförsäkring.

Med avseende — —-------—--

§•

Staten äger meddela transport- och

motorfordonsförsäkring mot krigsrisk

samt mot risk att egendom lägges

under embargo eller uppbringas

eller genom annan dylik åtgärd anhålles

av främmande stat eller av

den, som där tillvällat eller söker tillvälla

sig makten. Mot samma risker

må försäkring meddelas även av egendom,

som lagrats i utlandet för införsel

till riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag

eller sammanslutning av

sådana bolag meddela återförsäkring

av försäkring, varom i första

stycket förmäles, av transportförsäkring

i övrigt samt av brand-, maskin-,

trafik- och ansvarighetsförsäkring.

äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 är 1961

3

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr 566) om

ersättning för krigsskada å egendom

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 om ersättning

för krigsskada å egendom skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 mom. Lagen äger icke heller tilllämpning

i fråga om fartyg, luftfartyg

eller annan egendom i fall, då

transportförsäkring mot krigsrisk

kan erhållas jämlikt lagen den 10

mars 1939 om statlig krigsförsäkring

m. m. och med stöd därav meddelade

bestämmelser.

§•

2 mom. Lagen äger icke heller tilllämpning

i fråga om fartyg, luftfartyg

eller annan egendom i fall, då

försäkring mot krigsrisk kan erhållas

jämlikt lagen den 26 februari 1960

om statlig krigsförsäkring och med

stöd därav meddelade bestämmelser.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 maj 1961.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, frågor rörande beredskapsavtal

på försäkringsområdet och i samband därmed stående lagändringar

samt anför därvid följande.

Nuvarande lagstiftning m. m.

Det enskilda försäkringsväsendet i vårt land är under krigstider icke alltid

mäktigt att täcka de svenska försäkringsbehoven. Under det första och

det andra världskriget bedrev därför staten vists försäkringsverksamhet avseende

i främsta rummet transportförsäkring. Denna statliga försäkringsverksamhet

var av stor betydelse för tryggandet av folkförsörjningen.

Redan före utbrottet av det andra världskriget utfärdades år 1939 (nr

68) en lag om statlig krigsförsäkring m. m. (ändr. SFS 1940:942, 1942:

369 och 1954: 166). Denna lag blev år 1960 föremål för en modernisering,

vilken i främsta rummet hänförde sig till reglerna rörande förutsättningarna

för lagens tillämpning. Såsom resultat av den gjorda översynen tillkom

lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring, vilken

trädde i kraft den 10 mars samma år.

1960 års krigsförsäkringslag är en fullmaktslag med samma konstruktion

som flera andra beredskapslagar. Lagens bestämmelser träder i tillämpning

först under vissa angivna förutsättningar. Reglerna härutinnan meddelas

i 1 §. Jämlikt första stycket av detta lagrum äger bestämmelserna i

2—4 §§ tillämpning, därest riket kommer i krig. Då kriget upphört, förordnar

Kungl. Maj :t senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar

näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skall tillämpas.

Vad nu sagts gäller dock ej i den mån bestämmelserna alltjämt skall äga

tillämpning på grund av förordnande som angives i paragrafens andra stycke.

Enligt andra stycket äger Kungl. Maj :t vid krigsfara, vari riket befinner

sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden förordna

att bestämmelserna i 2—4 §§ skall tillämpas. Sådant förordnande

skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdags
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Knngl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

session ej pågår, inom en månad från början av nästkommande session underställas

riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet

skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen

skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet.

Enligt 2 § första stycket äger staten meddela transportförsäkring mot

krigsrisk samt mot risk att egendom lägges under embargo eller uppbringas

eller genom annan dylik åtgärd anhålles av främmande stat eller av den,

som där tillvällat eller söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må

försäkring meddelas även av egendom, som lagrats i utlandet för införsel

till riket. I tredje stycket angives att lagen om försäkringsavtal icke skall

äga tillämpning å statlig försäkring som nu sagts. Jämlikt andra stycket i

paragrafen äger staten vidare åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning

av sådana bolag meddela återförsäkring av försäkring, som angivits i

det föregående, av transportförsäkring i övrigt samt av brandförsäkring.

I 3 § stadgas att riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i 1 § lagen

om yrkesskadeförsäkring, äger att för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd

drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person,

meddela försäkring till högre ersättningsbelopp samt med ersättningar av

annan art än eljest. Bolag, som nyss sagts, må med delägare i bolaget sluta

avtal om försäkring för olycksfall, varom här är fråga, att gälla för annan

tid eller träda i kraft vid annan tidpunkt än i 43 § samma lag stadgas. Jämlikt

4 § äger staten åt riksförsäkringsanstalten eller bolag, som avses i 3 §,

meddela återförsäkring av försäkring, som anstalten eller bolaget meddelat.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av krigsförsäkringslagen

meddelas enligt 5 § av Kungl. Maj :t.

Vid sidan av lagen om statlig krigsförsäkring finnes lagen den 5 december

1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom. Jämlikt denna

lag skall för krigsskada å egendom som finnes här i riket, i den mån skadan

ej gottgöres i annan ordning, ersättning beredas av statsmedel enligt grunder

som bestämmes av Kungl. Maj :t och riksdagen. Krigsskadelagen äger

jämlikt 3 § 2 mom. icke tillämpning i fråga om fartyg, luftfartyg eller annan

egendom i fall, då transportförsäkring mot krigsrisk kan erhållas jämlikt

lagen om statlig krigsförsäkring och med stöd därav meddelade bestämmelser.

Under det andra världskriget och åren närmast därefter handlades och

avgjordes förekommande frågor angående statlig krigsförsäkring av en särskild

nämnd, statens krigsförsäkringsnämnd, vars verksamhet reglerades

genom en tillämpningskungörelse till dåvarande krigsförsäkringslag. Nämnden

upplöstes med utgången av juni 1948. I samband med 1960 års modernisering

av krigsförsäkringslagstiftningen förordades av beredskapsskäl, att

eu ny krigsförsäkringsnämnd måtte tillsättas. Genom beslut den 7 oktober

1960 förordnade Kungl. Maj:t att en statens krigsförsäkringsnämnd skulle

inrättas och tillsatte samtidigt ledamöter i nämnden.

För den nya krigsförsäkringsnämndens verksamhet meddelade Kungl.

Maj:t i samma beslut följande bestämmelser. Nämnden skulle, med beak1f

llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 172

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

tande av vad som anförts i propositionen nr 3 år 1960 med förslag till lag

om statlig krigsförsäkring, upprätta och till Kungl. Maj :t inkomma med

förslag till föreskrifter rörande tillämpningen av krigsförsäkringslagen

samt jämväl i övrigt vidtaga förberedelser för lagens tillämpning ävensom

omhänderhava den försäkringsverksamhet, som med stöd av 2 och 4 §§ i

lagen kunde komma att bedrivas av staten. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t,

med ändring av beslut den 13 december 1946 rörande godkännande av ett

för staten med vissa försäkringsanstalter träffat avtal om statens övertagande

av krigsförsäkringar vid framtida krig (det s. k. krigsutbrottsavtalet) att

uppsägning av avtalet från försäkringsanstalternas sida skulle ske hos

krigsförsäkringsnämnden samt att nämnden jämväl i övrigt skulle företräda

svenska staten såsom avtalsslutande part.

Initiativet till det förenämnda krigsutbrottsavtalet togs i början av år

1946 av den dåvarande krigsförsäkringsnämnden genom en framställning

till Kungl. Maj :t. Nämndens framställning avsåg att i det läge, som komme

att inträda sedan nämnden upphört med sin försäkringsverksamhet, vissa

åtgärder vidtoges, som säkerställde att redan på förhand garanti funnes

för att vid utbrottet av ett krig, som vore ägnat att i väsentlig grad beröra

svensk handel och sjöfart, förhållandena på krigsförsäkringens område bleve

ordnade på ett tillfredsställande sätt.

På därom av Kungl. Maj:t i proposition till 1946 års riksdag (1946: 338)

framställt förslag medgav riksdagen (rskr 1946: 497), att krigsförsäkringsnämnden

bemyndigades dels att med privata försäkringsanstalter eller sammanslutning

av sådana anstalter träffa avtal därom att staten vid eventuellt

utbrott av ett krig, som vore ägnat att i väsentlig grad beröra svensk

handel och sjöfart, automatiskt övertoge alla av anstalterna dessförinnan

direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment

(försäkringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter),

dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för olycksfall,

som till följd av krigsåtgärd drabbade å fartyg eller annat transportmedel

tjänstgörande person, avsett att träda i tillämpning vid krigsutbrott som nyss

sagts. Enligt propositionen, som icke mötte någon erinran från riksdagens

sida, borde de avtal, som komme att ingås, lämpligen underställas Kungl.

Maj :t för godkännande och borde, sedan krigsförsäkringsnämnden upphört

med sin verksamhet, kronan såsom avtalsslutande part lämpligen representeras

av annan myndighet, förslagsvis kommerskollegium.

Genom beslut den 22 november 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t, med

stöd av riksdagens medgivande, statens krigsförsäkringsnämnd att, under

förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande, träffa avtal av det slag som

omfattades av det första ledet i riksdagens medgivande. I skrivelse den 6

december 1946 anmälde därefter krigsförsäkringsnämnden, att nämnden

för statens räkning med de till Sjöassuradörernas förening anslutna försäkringsbolagen

ävensom med Sveriges ångfartygs assurans förening träffat

preliminär överenskommelse om avtal, samt hemställde att Kungl. Maj :t

målte godkänna, att avtal träffades i enlighet med överenskommelsen. Ge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

nom beslut den 13 december 1946 godkände Kungl. Maj:t ifrågavarande

avtal och förordnade samtidigt, dels att uppsägning av avtalet från försäkringsanstalternas

sida skulle ske hos krigsförsäkringsnämnden eller, därest

denna vid tidpunkten för uppsägningen upphört att vara i verksamhet, hos

kommerskollegium, dels ock att kommerskollegium jämväl i övrigt skulle

efter krigsförsäkringsnämndens upphörande företräda svenska staten såsom

avtalsslutande part. Såsom framgår av det föregående har numera den nya

krigsförsäkringsnämnden inträtt i kommerskollegiets ställe. Till avtalet är

för närvarande anslutna 28 försäkringsbolag.

Vad angår det närmare innehållet i 1946 års krigsutbrottsavtal må här

nämnas att enligt § 1 i avtalet detsamma automatiskt träder i tillämpning

vid öppnandet av fientligheter, vilka betecknar utbrottet av ett krig, som

är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart. Såsom krig

varom nu sagts skall, förutom krig vari Sverige deltager, anses krig, vari något

av länderna Danmark, Finland, Norge och Polen är inblandat, så ock

krig mellan två eller flera av följande länder, nämligen Amerikas Förenta

Stater, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Frankrike, Italien, Storbritannien

och Tyskland. Avtalet träder därjämte i tillämpning, därest

Kungl. Maj :t i anledning av utbrott av annat krig än nyss sagts förordnar,

alt staten skall meddela transportförsäkring mot krigsrisk. I §§ 2 och 5

finnes bestämmelser angående vilka risker som staten under de angivna

förutsättningarna övertager ansvaret för. I § 8 meddelas bestämmelser angående

avtalets upphörande. De övriga stadgandena i avtalet berör huvudsakligen

premier, försäkringsvillkoren i övrigt, anmälningar om risker och

krigsförsäkringsnämndens rätt att å försäkringsanstalternas kontor taga

del av alla handlingar och böcker, som finnes erforderliga för att kontrollera

det riktiga fullgörandet av avtalet.

Riksdagens medgivande rörande ingående i förväg av återförsäkringsavtal

rörande försäkring för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbai

å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, har icke utnyttjats.

Något krigsutbrottsavtal har icke ingåtts på detta område.

Framställning av krigsförsäkringsnämnden

I skrivelse den 9 januari 1961 har statens krigsförsäkringsnämnd hemställt,

bl. a., att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga nämnden att i fortsättningen

vidtaga erforderliga modifikationer av krigsutbrottsavtalets § 1, alt

komplettera avtalet ifråga med särskilda klausuler beträffande flygkaskorisker,

nybyggnadsrisker på varv samt lufttransport-, landtransport- och lagerrisker

ävensom att teckna erforderliga återförsäkringsavtal rörande civilrisker

i alla grenar av transportförsäkring och i brandförsäkring dels ock föreslå

riksdagen att besluta om sådana ändringar av lagen om statlig krigsförsäkring

att beredskapsavtal kan träffas i fråga om krigs- och civilrisker i molorfordonsförsäkring,

i trafik- och annan ansvarighetsförsäkring och i raaskinförsäk

ring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1961

Det av krigsförsäkringsnämnden begärda bemyndigandet att vidtaga modifikationer

av § 1 i krigsutbrott sav talet har av nämnden motiverats med att

ett krigsutbrottsavtal bör innehålla bestämmelser som vid envar tidpunkt

ger trygghet för att det automatiskt träder i funktion under samma förutsättningar

som medför att de svenska försäkringsbolagens återförsäkringsavtal

med utländska reassuradörer på området upphör att gälla. Under rådande

fredstid har de svenska försäkringsbolagen väsentligen placerat

reassuransen av sina krigsförsäkringar på den engelska marknaden. Villkoren

för denna reassurans underkastas ändringar från tid till annan. I fråga

om återför säkring av sjökaskorisker gäller numera de engelska War Automatic

Termination of Cover Clauses av den 1 oktober 1959 och den 1 oktober

1960. Dessa innehåller beskrivningar av förutsättningarna för reassuransavtalens

automatiska upphörande som icke överensstämmer med bestämmelserna

i § 1 i krigsutbrottsavtalet. Sålunda har Folkrepubliken Kina tillkommit

i förteckningen över de stormakter, vilkas eventuella krigshandlingar

förorsakar reassuransavtalens upphörande. Förändringar a\ dy likt

slag kan tänkas bli beslutade med kort varsel. Det synes därför krigsförsakringsnämnden

vara av vikt att nämnden erhåller befogenhet att besluta om

modifikationer av § 1 i krigsutbrottsavtalet. Anmälan om vidtagna ändringar

bör snarast därefter göras till Kungl. Maj:t. Nämnden har förutsatt, att

nämnden utan medgivande av Kungl. Maj :t äger besluta om ej alltför omfattande

tillägg till övriga paragrafer i krigsutbrottsavtalet.

Vad angår frågan om krigsutbrottsavtal beträffande flygkaskorisker har

krigsförsäkringsnämnden i förenämnda skrivelse bl. a. upplyst, att Scandinavian

Airlines System (SAS) har viss del av flygplansflottan krigsriskförsäkrad

i England och att enligt villkoren för krigsriskförsäkringen denna upphör

att gälla 24 timmar efter ett krigsutbrott som berör stormakterna. Genom

sitt samarbetsavtal med Swissair har SAS förbundit sig att medverka

till ordnandet av ett fullgott försäkringsskydd för avtalspartnerns flygplan.

Då krigsförsäkring icke är ordnad i Sverige, måste ett krigsutbrottsavtal för

flygkaskoförsäkring delvis bygga på andra förutsättningar än dem som gäller

i fråga om sjöförsäkring. Krigsförsäkringsnämnden förklarar sig ha för

avsikt att genom förhandlingar söka undanröja de svårigheter av praktisk

art som hittills hindrat att denna fråga fått en lösning, som kan tillfredsställa

kraven på försäkringsberedskap inom trafikflyget. För att dessa förhandlingar

skall kunna ge önskat resultat synes det krigsförsäkringsnämnden

erforderligt, att nämnden tilldelas befogenhet att träffa definitivt avtal.

Sådant medgivande synes krigsförsäkringsnämnden även behövligt i fråga

om avtal beträffande de svenska varvens försäkringar av nybyggnader

av fartyg. Denna form av försäkring hör enligt nämndens mening i koncessionshänseende

till sjöförsäkring. Det erinras i nämndens skrivelse om att

ersättning av statsmedel visserligen kan utgå för nybyggnaderna enligt 1958

års krigsskadelag. Denna ersättning torde emellertid icke kunna utgå i sadan

utsträckning att eventuella krigsskador blir till fullo täckta. För att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

man skall kunna tillgodose önskemålen om fullständigt försäkringsskydd,

vilket anses angeläget med hänsyn till varvens behov av att kunna konkurrera

på marknaden med utländska varv, behöver enligt nämndens mening

de svenska varvens försäkringsmöjligheter överses och kompletteras med

krigsutbrottsavtal.

Beträffande försäkring mot krigsrisk av varor, som transporteras luftledes

eller till lands, samt beträffande transportförsäkring mot risk att egendom

lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd

anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker

tillvälla sig makten, ävensom beträffande försäkring mot risk av senast angivet

slag eller mot krigsrisk av egendom, som lagrats i utlandet för införsel

till riket, framhåller krigsförsäkringsnämnden att desamma ej inbegripes

under 1946 års krigsutbrottsavtal. Nämnden omnämner att undersökning

pågår av möjligheterna att träffa erforderligt beredskapsavtal på förevarande

område. Även i fråga om dylikt avtal bör enligt krigsförsäkringsnämndens

mening nämnden utrustas med erforderlig befogenhet.

Såsom motivering för det av krigsförsäkringsnämnden begärda bemyndigandet

att träffa återförsäkringsavtal rörande civilrisker i alla grenar av

transportförsäkring och i brandförsäkring åberopar nämnden, att under

krigsförhållanden försäkringsbolagens normala återförsäkringsförbindelser

med utlandet kan bli avbrutna. I sådana fall måste de svenska riskerna helt

eller i varje fall i större utsträckning än förut täckas inom landet. Nämnden

pekar i detta sammanhang på möjligheterna enligt krigsförsäkringslagen

för staten att i återförsäkring övertaga civila transport- och brandrisker.

Vid det planeringsarbete, som bedrivits av de svenska sjö- och brandförsäkringsbolagen

och som har resulterat i förslag till avtal beträffande

samverkan i poolorganisationer, vilka är avsedda att för gemensam räkning

handha bolagens verksamhet i fråga om de gängse formerna av sjöförsäkring,

land- och lufttransportförsäkring samt brandförsäkring, har förutsatts

att risktoppar utöver bolagens sammanlagda täckningskapacitet skall

återförsäkras hos krigsförsäkringsnämnden.

Till stöd för sin hemställan om sådan ändring av krigsförsäkringslagen

att beredskapsavtal kan träffas i fråga om motorfordonsförsäkring har

krigsförsäkringsnämnden anfört, att utvecklingen efter kriget varit särskilt

snabb i fråga om den s. k. långtradartrafiken utomlands. Från ett transportföretag

har nämnden inhämtat att enbart de två största företagen i

branschen vissa dagar kan ha vartdera ett tjugofemtal långtradare i rörelse

på kontinenten. Åtskilliga export- och importföretag bedriver transportverksamhet

i utlandet med egna eller chartrade långtradare. Det sammanlagda

värdet av svenska transportmedel i dylik trafik synes därför nämnden

vara betydande. De för motorfordon gällande försäkringsvillkoren utesluter

krigsrisken från försäkringsskyddet. Då härtill kommer att särskild krigsförsäkring

för sådana fordon icke kan tecknas hos enskilda försäkringsanstalter,

synes det krigsförsäkringsnämnden ur beredskapssynpunkt vara av

stort försäkringstagarintresse att krigsförsäkringsfrågan för dessa risker lö
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

ses. Ett särskilt hinder för beredskapsplaneringen på detta område utgör enligt

nämnden det förhållandet att enligt gällande koncessionsregler motorfordonsförsäkring,

som huvudsakligen omfattar bilkaskorisker, utgör en

särskild verksamhetsgren. Då lagen om statlig krigsförsäkring icke är tilllämplig

på denna försäkringsgren, föreligger det enligt krigsförsäkringsnämndens

uppfattning behov av eu lagändring, som möjliggör för nämnden

att teckna motorfordonsförsäkring mot krigsrisk för lastbilar i utlandstra
fik.

......

Såsom skäl för sin anhållan om sådana ändringar av krigsförsäknngsiagen

att beredskapsavtal kan träffas i fråga om maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring

åberopar krigsförsäkringsnämnden följande. Maskinförsäkring

utgör en bibransch till brandförsäkring och torde vid ett av krigsförhållanden

föranlett avbrott av reassuransförbindelserna med utlandet kunna

bli föremål för poolavtäckning inom landet. Vid planeringsarbetet på

detta område har det förutsatts att risktoppar utöver bolagens sammanlagda

täckningskapacitet skall återförsäkras hos krigsförsäkringsnämnden. För

trafik- och ansvarighetsförsäkringens del har delvis nya återförsäkringsproblem

uppstått genom de på senare tid i både Sverige och utlandet höjda

ansvarighetsbeloppen. De höjda beloppen har medfört ett ökat behov av

återförsäkring i utlandet, och det synes krigsförsäkringsnämnden sannolikt

alt detta återförsäkringsskydd, som är fördelat på flera länder, ej på

alla håll kommer att kunna fungera enligt ingångna avtal. Det synes därför

krigsförsäkringsnämnden kunna uppkomma ett behov av återförsäkring

hos staten även på detta område. Då krigsförsäkringslagen icke medger

att sådan återförsäkring meddelas av staten, synes nämnden en lagändring

vara motiverad.

Remissyttranden

Över statens krigsförsäkringsnämnds framställning i nu berörda delar bär.

efter remiss, yttranden avgivits av luftfartsstyrelsen, statskontoret, kommerskollegium,

sjöfartsstyrelseu, försäkringsinspektionen, riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, statens krigsskadenämnd och Svenska försäkringsbolags

riksförbund. Kommerskollegium har till sitt utlåtande fogat yttranden

från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle samt

från Sveriges industriförbund och Sveriges allmänna exportförening.

Statskontoret har funnit, att från de synpunkter statskontoret har att

företräda framställningen icke givit ämbetsverket anledning till särskilt uttalande.

Av övriga remissinstanser har krigsförsäkringsnämndens framställning

helt eller till sina huvudlinjer tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Försäkringsinspektionen betonar värdet från beredskapssynpunkt av att

i den utsträckning så finnes möjligt redan i fredstid åtgärder vidtages, som

i görligaste mån garanterar att även i krigstider försäkringsskydd utan avbrott

kommer att finnas för sådana rijsker, vilkas täckning är av väsentlig

betydelse för försvarsberedskapen och näringslivet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

Statens krigsskadenämnd framhåller att krigsskadeskyddet jämlikt 1958

års krigsskadelag är avsett att om möjligt erbjuda full ersättning för skador

i följd av krig, i vart fall då skaderegleringen från försvars- och folkförsörj

ningssynpunkter är av särskild betydelse. Mot bakgrunden av att

det icke ansetts möjligt att i förväg fastställa några ersättningsgrunder för

krigsskadeskyddets del finner krigsskadenämnden det angeläget icke endast

att gränsdragningen mellan den statliga krigsförsäkringen och krigsskadeskyddet

snarast blir klarlagd utan även att krigsförsäkringsnämndens

verksamhetsområde göres tämligen vidsträckt. Med denna utgångspunkt uttalar

sig krigsskadenämnden i princip till förmån för krigsförsäkringsnämndens

framställning om en utvidgning av verksamhetsfältet. Krigsskadenämnden

(förutsätter att vid den kommande detaljplaneringen samråd i erforderlig

mån kommer att äga rum mellan de båda myndigheterna.

Krigsförsäkringsnämndens synpunkter och förslag rörande beslutanderätten

i fråga om ändringar i gällande krigsutbrottsavtal

har vunnit anslutning från Svenska försäkringsbolags

riksförbund. Riksförbundet omnämner att sjöförsäkringsbolagen numera

tillämpar nya krigsförsäkringsvillkor för sjökasko och att krigsförsäkringsvillkoren

för gods även är i behov av revision. Med hänsyn till exempelvis

de nya engelska uppsägningsklausulerna för krigsförsäkring bör enligt

Riksförbundets mening även § 1 i krigsutbrottsavtalet modifieras. Vid utformningen

av denna paragraf bör enligt förbundet särskilt uppmärksammas

bestämmelserna i de länder, där svenska försäkringsbolag vanligen har sina

reassuransförbindelser.

I några remissyttranden har erinringar gjorts mot förevarande del av

krigsförsäkringsnämndens framställning.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner det icke lämpligt

alt krigsförsäkringsnämnden tillägges rätt att besluta om ändringar i eller

tillägg till krigsutbrottsavtalets bestämmelser. I princip bör enligt riksnämndens

mening ändringar i ett av Kungl. Maj :t godkänt avtal underställas

Kungl. Maj :ts prövning. Ett dylikt betraktelsesätt synes också riksnämnden

bäst överensstämma med föredragande departementschefens uttalande i 1946

års proposition.

Sjöfartsstyrelsen förklarar att frågan om rätt för krigsförsäkringsnämnden

att självständigt vidtaga erforderliga modifikationer av § 1 i krigsutbrottsavtalet

undandrager sig styrelsens bedömande, men att sjöfartsstyrelsen

likväl vill ifrågasätta, huruvida icke denna fråga kan ha betydelse ur

utrikespolitisk synpunkt eller för Sveriges ekonomiska förbindelser och av

denna anledning hör förbehållas Kungl. Maj:t.

Försök rings inspektionen ifrågasätter, huruvida krigsförsäkringsnämnden

för närvarande äger behörighet och befogenhet att utan Kungl. Maj :ts godkännande

avtala om några som helst ändringar i det nu gällande krigsutbrottsavtalet.

Inspektionen finner det dock ändamålsenligt att nämnden erhåller

rätt att självständigt avtala om vissa av de frågor som behandlas i

krigsutbrottsavtalet. Inspektionen anför härutinnan i huvudsak följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

Krigsutbrottsavtalet synes innehålla dels grundläggande bestämmelser rörande

statens övertagande av krigsförsäkringar dels ock bestämmelser av

närmast teknisk natur. Till det förra ämnesområdet synes höra bestämmelserna

i avtalets § 1 angående förutsättningarna för avtalets trädande i tilllämpning,

bestämmelserna i §§ 2 och 5 av avtalet angående vilka risker som

staten under de angivna förutsättningarna övertager ansvaret för samt bestämmelserna

i § 8 angående avtalets upphörande. Till det senare området

torde böra räknas de övriga föreskrifterna i avtalet i den mån desamma berör

staten. Ifrågavarande delar av avtalet berör premier, försäkringsvillkoren

i övrigt, anmälningar om risker m. m.

Med hänsyn till de grundläggande stadgandena i 1 § lagen om statlig

krigsförsäkring rörande de förutsättningar under vilka 2—4 §§ i lagen äger

tillämpning synes det försäkringsinspektionen icke kunna ifrågakomma

att krigsförsäkringsnämnden bemyndigas att utan godkännande av Kungl.

Maj :t träffa avtal som förpliktar staten att under vissa förhållanden inträda

såsom försäkringsgivare beträffande angivna risker. Avtal som förpliktar

staten att driva direktförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet, som

avses i lagen om statlig krigsförsäkring, synes icke böra få träffas under

annan förutsättning än att avtalet godkännes av Kungl. Maj :t. Det rimmar

icke med krigsförsäkringslagen att till underordnad myndighet delegera

rätten att träffa slutligt avtal som ålägger staten att sätta bestämmelserna

i 2—4 §§ krigsförsäkringslagen helt eller delvis i tillämpning.

Det synes däremot försäkringsinspektionen ändamålsenligt att krigsutbrottsavtal

av här avsett slag, som underställes Kungl. Maj:t för godkännande,

i huvudsak begränsas till att innehålla de grundläggande bestämmelserna

om statens övertagande av försäkringsansvar. Dylikt avtal synes

icke böra belastas med närmare tekniska bestämmelser rörande premier

och andra försäkringsvillkor, anmälningar av olika slag in. in. Härutinnan

torde i avtalet böra hänvisas till särskild överenskommelse mellan krigsförsäkringsnämnden

(eller annan motsvarande myndighet) och vederbörande

avtalspart. Därest det i de kommande närmare föreskrifterna rörande tilllämpningen

av krigsförsäkringslagen överlämnas åt krigsförsäkringsnämnden

att, då lagens bestämmelser är i tillämpning, fastställa villkoren för

försäkring och återförsäkring, som omfattas av nämndens verksamhet, synes

det försäkringsinspektionen naturligast att nämnden jämväl i förväg

äger avtala i dessa och liknande ämnen av försäkringsteknisk natur.

Under åberopande av det anförda förordar försäkringsinspektionen att

möjlighet öppnas att vid en modernisering av 1946 års krigsutbrottsavtal

omkonstruera avtalet i enlighet med de linjer inspektionen angivit. Samma

riktlinjer bör enligt försäkringsinspektionens mening gälla för andra beredskapsavtal

på försäkringsområdet som kan komma att ingås.

Krigsförsäkringsnämndens hemställan om bemyndigande att träffa

krigsutbrottsavtal beträffande flygkaskorisker tillstyrkes av riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap. Riksnämnden framhåller att

vederbörande avtal torde böra underställas Kungl. Maj :t för godkännande

och påpekar behovet av riksdagens medgivande till bemyndigandet. Luftfartsstijrelsen

finner det angeläget att transportförsäkring under krigsberedskap

utökas att omfatta även flygkasko. Jämväl försäkringsinspektionen

tillstyrker att såvitt möjligt ett krigsutbrottsavtal slutos rörande

krigsriskförsäkring av flygkasko. Svenska försäkringsbolags riksförbund

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kiirtgl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

tillstyrker likaledes, att förhandlingar rörande krigsutbrottsavtal pa flygkaskoområdet

upptages. 1 samband därmed lämnar förbundet upplysningen

att Svenska flygförsäkringspoolen tecknat krigsriskforsakrmg för flygplan

tillhöriga svenskt flygföretag och är beredd att teckna sadan försäkring

även för andra svenska företag. Riksförbundet understryker det önskvärda

i att man vid de förhandlingar, som krigsförsäkringsnämnden planerar,

söker nå en enhetlig linje för krigsutbrottsavtalets automatiska tilllämpning

i överensstämmelse med vad som redan gäller för sjöförsäkring.

I anslutning till krigsförsäkringsnämndens förslag rörande nybyggnadsrisker

på varv understryker sjöfartsstyrelsen angelägenheten

av att de svenska varvens försäkringsmöjligheter för nybyggnader överses

och kompletteras med krigsutbrottsavtal. Även Svenska försäkringsbolags

riksförbund tillstyrker att krigsförsäkringsnämnden erhåller det begärda

bemyndigandet. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar att

spörsmålet huruvida och i vilken omfattning utöver krigsskadeskyddet ett

försäkringsmässigt skydd för nybyggnader på svenska varv bor skapas torde

böra övervägas av krigsförsäkringsnämnden och krigsskadenämnden i

samråd. Riksnämnden har intet att erinra mot att medgivande redan nu

inhämtas från riksdagen att krigsförsäkringsnämnden vid behov må bemyndigas

att träffa ett krigsutbrottsavtal rörande de svenska varvens försäkringar

av nybyggnader. Ställning till frågan om ett sådant bemyndigande

skall lämnas torde böra tagas först när resultatet av krigsförsäkringsnämndens

och krigsskadenämndens gemensamma överväganden i ämnet förelig
-

ger.

Med hänsyn till den relativa ovissheten i förväg angående omfattningen

av skyddet" jämlikt krigsskadelagen har statens krigsskadenämnd intet

att invända mot att den statliga krigsförsäkringen utsträckes till att omfatta

även nybyggnader å svenska varv. Krigsförsäkring av fartygsnybyggnadei

knyter enligt krigsskadenämndens mening naturligt an till den verksamhet

krigsförsäkringsnämnden från början bedrivit och synes krigsskadenämnden

icke minst från beredskapssynpunkt fördelaktig med tanke pa de

svenska varvens konkurrenskraft gentemot utländska varv. Med beaktande

av tillämpad praxis utgår krigsskadenämnden från att nvbyggnadsförsäkring

omfattas av lagens begrepp transportförsäkring ocli att komplettering

av krigsförsäkringslagen i ifrågavarande hänseende således icke erfordras.

Icke heller försäkringsinspektionen motsätter sig förslaget rörande krigsutbrottsavtal

för nybyggnader av fartyg på varv. Inspektionen anför i huvudsak

följande.

På detta område möter flera problem. En fråga av intresse i sammanhanget

är huruvida dylika nybyggnadsförsäkringar faller under begreppet transportförsäkring.

Försäkringsinspektionen delar krigsförsäkringsnämndens

uppfattning att så bör anses vara fallet i det sammanhang varom här är fråga.

Inspektionen vill emellertid nämna, att det förefaller osäkert huruvida i

försäkringsavtalslagens mening försäkring av fartyg under byggnad utgör

sjöförsäkring. Nu gällande sjöförsäkringsplan av den 13 juni 1957 innehåller

dock särskilda bestämmelser om försäkring av fartyg under byggnad och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 dr 1961

räknar sådan försäkring till sjöförsäkring.Vidare har det vid koncessionsgivningen

enligt lagen om försäkringsrörelse förutsatts att koncession för

sjöförsäkring ger vederbörande försäkringsbolag rätt att meddela försäkring

jämväl av nybyggnader av fartyg. Påpekas bör också att under det senaste

världskriget den dåvarande krigsförsäkringsnämnden med stöd av

1939 års lag om statlig krigsförsäkring m. m. försäkrade nybyggnader av

fartyg å utländska varv.

Ett annat spörsmål som uppstår i detta sammanhang är frågan om

gränsdragningen mellan den statliga krigsförsäkringen och det skydd som

lämnas genom lagen den 5 december 1958 om ersättning för krigsskada å

egendom. Krigsförsäkringsnämnden motiverar sitt förslag beträffande nybyggnader

av fartyg å svenska varv därmed att ersättning jämlikt krigsskadelagen

icke torde kunna utgå i sådan utsträckning att eventuella krigsskador

blir till fullo täckta och att de svenska varvens behov av att kunna konkurrera

på marknaden med utländska varv gör ett fullständigt försäkringsskydd

angeläget. Försäkringsinspektionen vill för sin del framhålla, att det i

förarbetena till lagen om ersättning för krigsskada å egendom synes ha förutsatts

att skador av nu ifrågavarande typ såvitt möjligt skall bli fullt ersatta.

Den osäkerhet som ligger däri att grunder för ersättningen icke är bestämda

utan är beroende av framtida beslut av Kungl. Maj:t och riksdag kan emellertid,

såsom krigsförsäkringsnämnden förmenar, innefatta eu brist som kan

spela en roll i konkurrensen med utländska varv. Försäkringsinspektionen

saknar närmare kunskap om vilken tyngd som kan tillmätas ifrågavarande

argument för att låta krigsförsäkringsnämnden ikläda staten ansvar för

krigsrisker avseende ifrågavarande nybyggnader. Det synes inspektionen icke

uteslutet att även andra industrier än varvsindustrien kan åberopa konkurrensskäl

för att deras tillverkningar skall kunna erhålla ett mera direkt försäkringsskydd

avseende krigsrisker än vad lagen om ersättning för krigsskada

å egendom skänker. Från de synpunkter försäkringsinspektionen närmast

har att anlägga saknar inspektionen anledning att motsätta sig tanken

att krigsförsäkringsnämnden skall under lid, då 2 § lagen om statlig krigsförsäkring

äger tillämpning, få meddela försäkringar mot krigsrisk av nybyggnader

av fartyg å svenska varv och att till ökande av tryggheten mot försäkringsavbrott

ett krigsutbrottsavtal skall ingås på området. Med hänsyn

till att fråga är om försäkring av nybyggnaderna även för tiden före sjösättningen

torde 1946 års riksdagsmedgivande, som talar om fartyg, icke med

säkerhet kunna anses täcka jämväl ett krigsutbrottsavtal i förevarande ämne.

Frågan torde därför böra underställas riksdagen.

Krigsförsäkringsnämndens begäran om bemyndigande att träffa krigsutbrottsavtal

beträffande lufttransport-, landtransport- och

lagerrisker tillstyrkes av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Såväl riksnämnden som inspektionen pekar på behovet av att inhämta riksdagens

medgivande. Luftfartsstijrelsen betonar angelägenheten av att transportförsäkring

under krigsberedskap utökas att omfatta även flygtransport

av varor. Sveriges allmänna exportförening finner den föreslagna utvidgningen

av verksamhetsområdet till att omfatta även land- och lufttransporter

särskilt värdefull.

T anledning av krigsförsäkringsnämndens hemställan om bemyndigande

alt teckna erforderliga återförsäkringsavtal rörande civilrisker i alla

grenar av transportförsäkring och i b r a n d f ö r s ä k ring

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.is proposition nr 172 år 1961

uttalar försäkringsinspektionen, att med tanke på försäkringsbolagens soliditet,

som försäkringsinspektionen i första hand har att övervaka och som

är av betydelse både för det allmänna och för de enskilda försäkringstagarna,

inspektionen finner det mycket angeläget, att garantier erhålles för att ett

avbrott av försäkringsbolagens återförsäkringsförbindelser med utlandet till

följd av krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

icke ställer bolagen utan nödigt återförsäkringsskydd. Upprättandet av

krigsutbrottsavtal kan enligt inspektionens mening ge de svenska försäkringsbolagen

särskilda garantier för att i lägen, vilka såvitt nu kan bedömas

blir kritiska, bolagen erhåller nödig reassurans genom statens medverkan.

Inspektionen tillstyrker därför ingående av sådana avtal. Riksdagens medgivande

synes inspektionen behöva utverkas.

I anledning av krigsförsäkringsnämndens förslag i fråga om motorford

onsförsäkring uttalar riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

att det från beredskapssynpunkt synes riksnämnden välbetänkt att

möjligheter tillskapas för krigsförsäkringsnämnden att träffa erforderliga

avtal rörande krigsrisker i motorfordonsförsäkring. Svenska försäkringsbolags

riksförbund tillstyrker att den av krigsförsäkringsnämnden föreslagna

ändringen i krigsförsäkringslagen vidtages. Förbundet framhåller att visserligen

— i motsats till vad krigsförsäkringsnämnden hävdat — intet hinder i

och för sig möter mot att enskilda försäkringsanstalter tecknar försäkring

mot dylika krigsrisker, men att om avbrott i reassuransförbindelserna skulle

uppstå, det enligt förbundets mening är naturligt att den statliga krigsförsäkringen

skall kunna taga vid.

Försäkringsinspektionen tillstyrker lagändring och krigsutbrottsavtal och

framhåller att dylikt avtal synes förutsätta riksdagens medgivande. Inspektionen

anför i ämnet i huvudsak följande.

Den första fråga, som uppkommer i detta sammanhang, är spörsmålet huruvida

en ändring av krigsförsäkringslagen är nödvändig för tillgodoseende

av nämndens önskemål eller om försäkring som här avses kan anses talla under

lagens begrepp transportförsäkring. För ståndpunkten att en lagändring

skulle vara obehövlig kan åberopas, att då begreppet transportförsäkring

odiskutabelt omfattar transportmedlen vid sjötransport och lufttransport,

det synes mest konsekvent att låta begreppet omfatta även transportmedel

vid landtransport. I samma riktning synes det allmänna stadgandet rörande

annan transportförsäkring i 77 § försäkringsavtalslagen peka. I detta lagrum

förklaras generellt att annan transportförsäkring än sjöförsäkring omfattar,

där ej i lag eller avtalet särskilt undantag gjorts, varje slag av fara,

för vilken det försäkrade intresset utsättes under transporten. Emot den nu

angivna ståndpunkten kan emellertid anföras, att enligt praxis vid tillämpningen

av försäkringsavtalslagen motorfordonsförsäkring icke synes räknas

såsom en form av transportförsäkring. Icke heller vid tillämpningen av lagen

om försäkringsrörelse anses motorfordonsförsäkring falla under begreppet

transportförsäkring. Med hänsyn härtill synes det försäkringsinspektionen

riktigast att vid en avsedd utvidgning av krigsriskförsäkringsskyddet enligt

lagen om statlig krigsförsäkring till att omfatta jämväl motorfordon det direkt

i nämnda lag utsäges, alt staten äger meddela motorfordonsförsäkring

mot krigsrisk.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

K ungt. Maj:ts proposition nr 172 år 1!)61

Enligt försäkringsinspektionens mening ligger del helt i linje med tankegångarna

bakom lagen om statlig krigsförsäkring att lagen vidgas så alt

försäkring mot krigsrisk kan av staten i lämplig utsträckning meddelas med

avseende å motorfordon. Inspektionen tillstyrker därför en dylik lagändring.

Eif spörsmål som möter i detta sammanhang är frågan hur gränsen hör

dragas mellan statlig krigsförsäkring av motorfordon och det skydd som lagen

om ersättning för krigsskada å egendom ger. Krigsförsäkringsnämnden

synes, såvitt kan utläsas av framställningen, ha avsett att krigsförsäkringsskydd

enligt lagen om statlig krigsförsäkring skall kunna ifrågakomma allenast

beträffande sådana krigsskador å lastbilar, som har inträffat utomlands.

Det synes emellertid försäkringsinspektionen behöva närmare övervägas,

huruvida det kan vara rationellt att vid en lastbilstransport från utlandet

till ort inom Sverige ankomsten till Sverige skall medföra att krigsriskskyddet

såvitt angår transportmedlet upphör att falla under lagen om

statlig krigsförsäkring och i stället kommer att sortera under lagen om ersättning

för krigsskada å egendom. Det förefaller ligga nära till hands att

antaga att den bästa lösningen är att enhetliga regler gäller för hela resan.

Motsvarande synpunkt synes gälla jämväl beträffande resa i den motsatta

riktningen. I förevarande sammanhang uppkommer även frågan, huruvida

möjlighet till ett krigsriskförsäkringsskydd jämlikt lagen om statlig krigsförsäkring

jämväl bör i viss utsträckning öppnas för bilar, som utför transporter

allenast inom Sverige.

Försäkringsinspektionen kan icke nu taga ställning till nyssnämnda frågor

men vill påpeka, att därest lagen om statlig krigsförsäkring ändras i

syfte att ersättning för i Sverige inträffade krigsskador å bilar skall i viss

utsträckning kunna lämnas jämlikt ifrågavarande lag, 3 § 2 mom. lagen om

ersättning för krigsskada å egendom samtidigt torde böra ändras. Lagrummet

synes i angivet fall böra omformuleras så att vid sidan av transportförsäkring

mot krigsrisk nämnes motorfordonsförsäkring mot krigsrisk.

Vad angår frågan om ingående av ett lcrigsutbrottsavtal avseende krigsrisker

för lastbilskaskot tillstyrker försäkringsinspektionen att såvitt möjligt

ett avtal slutes, vilket i vissa angivna situationer i lämplig utsträckning

garanterar lastbilägarna ett försäkringsskydd mot krigsrisker i enlighet

med lagen om statlig krigsförsäkring. Ett dylikt krigsutbrottsavtal synes

förutsätta medgivande av riksdagen.

Såsom törut nämnts talas i krigsförsäkringsnämndens hemställan om

både krigs- och civilrisker i motorfordonsförsäkring. Det i nämndens skrivelse

förda resonemanget synes dock klart ge vid handen, att frågeställningen

är begränsad till krigsriskerna. Någon svårighet synes försäkringsinspektionen

icke föreligga för försäkringsbolagen att utan statens medverkan

lösa civilförsäkringsfrågorna i motorfordonsförsäkring i händelse av krig,

krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Även enligt krigsskadendmndens mening torde krigsförsäkring av motorfordon

i vissa fall vara ändamålsenlig. Nämnden syftar härvid främst pa

biltransporter från utlandet till Sverige. Det kan enligt krigsskadenämndens

mening starkt ifrågasättas, huruvida begreppet transportförsäkring inrymmer

också motorfordonsförsäkring, och nämnden är närmast av den uppfattningen

att ett tillägg lämpligen bör göras till 2 § krigsförsäkringslagen så

alt det otvetydigt framgår att försäkring mot krigsrisk kan meddelas beträffande

fordon. Vid tillämpning av bestämmelsen bör enligt krigsskade
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 10G1

nämndens mening bl. a. övervägas, om försäkringsskyddet skall gälla intill

dess transporten nått svensk mark eller utsträckas till bestämmelseorten.

Uppkommande frågor rörande det ekonomiska skyddet för krigsskador å

fordon och gods synes till undvikande av intressekollisioner böra lösas efter

samråd mellan krigsförsäkringsnämnden och krigsskadenämnden. Beaktas

må att därest krigsförsäkringen kommer att omfatta även skador vid trafik

inom Sverige, en ändring erfordras i 3 § 2 mom. krigsskadelagen av innebörd

att förutom transportförsäkring mot krigsrisk däri intages även motorfordonsförsäkring

mot krigsrisk. Detta synes krigsskadenämnden enklast

kunna ske genom ett utbyte av nuvarande formulering »då transportförsäkring

mot krigsrisk kan erhållas» mot lydelsen »då försäkring mot

krigsrisk kan erhållas».

Med anledning av krigsförsäkringsnämndens hemställan rörande in askinförsäkring

anför riksnumnden för ekonomisk försvarsberedskap,

att det från beredskapssynpunkt synes välbetänkt att möjligheter tillskapas

för krigsförsäkringsnämnden att träffa erforderliga avtal rörande krigsrisker

i maskinförsäkring. Försäkringsinspektionen finner att samma skäl som

talar för att staten jämlikt lagen om statlig krigsförsäkring äger meddela

återförsäkring av civil brandförsäkring synes kunna anföras för att staten

bör ha möjlighet att inträda såsom återförsäkringsgivare jämväl beträffande

civilrisker i maskinförsäkring. Inspektionen tillstyrker därför att lagen

om statlig krigsförsäkring ändras så att dylik möjlighet öppnas. Också på

detta område synes inspektionen ett krigsutbrottsavtal medföra särskilda garantier

för försäkringsbolagens soliditet. Försäkringsinspektionen tillstyrker

därför, liksom på brandförsäkringsområdet, att avtal i ämnet ingås.

Riksdagens medgivande till avtalet bör enligt inspektionens mening inhämtas.

Härutöver anför inspektionen följande.

Krigsförsäkringsnämndens yrkande omfattar icke blott civilrisker utan

även krigsrisker i maskinförsäkring. Nämndens argumentation hänför sig

emellertid blott till civilriskområdet. Försäkringsbolagens maskinförsäkringar

innehåller friskrivningsklausul avseende krigsskador. Ett införande

av försäkringsskydd enligt lagen om statlig krigsförsäkring för krigsskador

å maskiner skulle enligt försäkringsinspektionens uppfattning innefatta ett

långtgående avsteg från grundtankarna bakom lagen om ersättning för krigsskada

å egendom'', vilken lag nu reglerar ersättningsrätten för krigsskador

å maskiner. I ärendet har icke förebragts något material som motiverar alt

krigsskador fallande inom maskinförsäkringsområdet behandlas på annat

sätt än krigsskador inom brandförsäkringsområdet.

I likhet med försäkringsinspektionen anser statens krigsskadenämnd att

anledning saknas att behandla maskinförsäkring annorlunda än brandförsäkring

och att den statliga krigsförsäkringen således i bägge fallen bör avse

skydd enbart mot civilrisker. Ersättningsrätten i fråga om krigsskador å

maskiner bör enligt krigsskadenämndens mening i likhet med vad som gäller

för brandförsäkring också fortsättningsvis regleras genom krigsskadelagen.

Krigsförsäkringsnämndens förslag avseende trafik- och ansvarig
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

hetstör säkring tillstyrkes av Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner det från beredskapssynpunkt

välbetänkt att möjligheter tillskapas för krigsförsäkringsnämnden

att träffa erforderliga avtal rörande krigsrisker i förevarande

försäkringsgrenar. Försäkringsinspektionen tillstyrker, att krigsförsäkringslagen

ändras så att det blir möjligt för krigsförsäkringsnämnden att meddela

återförsäkring av trafik- och ansvarighetsförsäkring. Inspektionen tillstyrker

likaledes att krigsutbrottsavtal träffas avseende dylik återförsäkring

och påpekar att avtalen förutsätter riksdagens medgivande. För trafikförsäkringens

del saknas enligt försäkringsinspektionens uppfattning anledning

att göra någon distinktion mellan krigsskador och civilskador. Inspektionen

erinrar i detta sammanhang därom att bilansvarighetslagen och trafikförsäkringslagen

icke innehåller några specialregler rörande sådana trafikskador,

som kan sättas i samband med krigshandlingar, och att vid tillkomsten

av 1959 års lag med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse

vid krig in. m. tanken att införa en krigsklausul i trafikförsäkring

avvisades. I fråga om ansvarighetsförsäkringen uttalar inspektionen, att lagändringen

och riksdagsmedgivandet torde böra givas ett sådant innehåll,

att krigsutbrottsavtal rörande återförsäkring av ansvarighetsförsäkring kan,

där så finnes ändamålsenligt, täcka såväl ersättningsskyldighet för civilskador

som — i den utsträckning dylikt kan bli aktuellt — ersättningsskyldighet

avseende skador som är en följd av krigshandling.

Departementschefen

Gällande lag om statlig krigsförsäkring tillkom under fjolåret och innefattar

en i huvudsak redaktionell modernisering av 1939 års lag i ämnet. I

enlighet med vad som angavs i propositionen rörande den nya lagen har av

beredskapsskäl efter lagens utfärdande en särskild krigsförsäkringsnämnd

tillsatts, vilken fått i uppdrag att vidtaga förberedelser för lagens tillämpning

samt att omhänderha den försäkringsverksamhet, som med stöd av 2

och 4 §§ i lagen kan komma att bedrivas av staten.

Vid det igångsatta planeringsarbetet har krigsförsäkringsnämnden funnit,

att det från beredskapssynpunkt skulle vara av värde att på ett antal

områden beredskapsavtal såvitt möjligt träffas rörande statens inträdande

såsom försäkringsgivare i vissa på förhand bestämda situationer. Ett dylikt

krigsutbrottsavtal finnes sedan 1946 på sjötransportområdet. Avtalet innebär

i huvudsak att staten vid utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig

grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av berörda

försäkringsanstalter dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna

krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga om

fartyg, laster och frakter).

Krigsförsäkringsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om

bemyndigande att vidtaga ändringar i 1946 års krigsutbrottsavtal, att komplettera

avtalet med särskilda klausuler beträffande flygkaskorisker, ny
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

byggnadsrisker på varv samt lufttransport-, landtransport- och lagerrisker

ävensom alt teckna erforderliga återförsäkringsavtal rörande civilrisker i

alla grenar av transportförsäkring och i brandförsäkring,

den hemställt om sådan ändring av lagen om statlig krigsförsäkring att staten

kan meddela direkt motorfordonsförsäkring samt återförsäkring av såväl

sådan försäkring som maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring.

Nämnden åsyftar att träffa erforderliga bcredskapsa\ tal på

de av lagändringen berörda försäkringsområdena.

I remissyttrandena över krigsförsäkringsnämndens framställning har

nämndens förslag i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Endast

på några punkter har från en del håll vissa erinringar gjorts eller behov av

vissa kompletterande överväganden m. m. påtalats.

Jämlikt lagen om statlig krigsförsäkring äger staten vid krig, krigsfara

eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden meddela vissa slag av

direktförsäkring och återförsäkring. En dylik medverkan från statens sida

på försäkringsområdet har bedömts vara en oundgänglig förutsättning för

tryggandet av folkförsörjningen och näringslivets nödiga fortgång i krigssituationer

som allvarligt berör vårt land. Från beredskapssynpunkt framstår

det såsom angeläget att den statliga krigsförsäkringsverksamheten icke

improviseras utan väl förberedes. Staten bör ha möjlighet att på områden,

som är av särskild betydelse för folkförsörjningen och näringslivet, automatiskt

inträda såsom direktförsäkringsgivare eller återförsäkiingsgivaie i

vissa på förhand bestämda lägen, vilka kan bedömas vara sådana att en statlig

medverkan är nödvändig. Härigenom erhålles i görligaste mån garantier

för att icke plötsligt inträdande krigssituationer medför försäkringsavbrott

på dessa områden. För att skapa en dylik god ekonomisk försvarsberedskap

synes det erforderligt att fortsätta på den väg, som år 1946 beträddes genom

upprättandet av krigsutbrottsavtalet på sjöförsäkringsområdet. Jag förordar

därför att avtal av ifrågavarande typ ingås i den ytterligare utsträckning som

betingas från beredskapssynpunkt. I likhet med vad som skedde i samband

med 1946 års krigsutbrottsavtal torde riksdagens medgivande att ingå de nya

beredskapsavtalen böra inhämtas.

Avtal varigenom staten åtager sig att i vissa krigssituationer automatiskt

inträda såsom direktförsäkringsgivare eller återförsäkringsgivare synes mig

böra kunna träffas icke blott på det område, som beröres av 1946 års avtal,

utan beträffande alla slag av försäkring, varom förmäles i första stycket

av 2 § krigsförsäkringslagen i dess nuvarande lydelse. EU bemyndigande

av denna omfattning för krigsförsäkringsnämnden att ingå krigsutbrottsavtal

tillgodoser nämndens önskemål rörande möjligheter att ingå avtal beträffande

flygkaskorisker samt lufttransport-, landtransport- och lagerrisker

Ett sådant bemyndigande torde även täcka nybyggnadsrisker på varv,

vilka i detta sammanhang får anses omfattade av transportförsäkring. Komplettering

av gällande krigsutbrottsavtal till att omfatta även nybyggnader

på svenska varv synes motiverad bl. a. av det naturliga sambandet mellan

försäkring av fartyg och försäkring av fartvgsnybyggnader. Eu sådan ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

vidgning av krigsförsäkringsskyddet har även betydelse från heredskapssynpunkt.

Jag vill därför förorda att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkännande

av att nämnden bemyndigas att ingå krigsutbrottsavtal för de föreslagna

försäkringsområdena.

Det är ett viktigt allmänt intresse att vid utbrott av krig, som medför avbrott

av reassuransförbindelserna med utlandet, sådana risktoppar i civil

transportförsäkring och brandförsäkring, som icke kan täckas i samverkan

mellan de svenska försäkringsbolagen, kan återförsäkras hos staten. Krigsförsäkringslagen

medger därför att staten meddelar återförsäkring på ifrågavarande

områden. För den ekonomiska försvarsberedskapen är det av

vikt att staten i angivna krigssituationer automatiskt inträder såsom återförsäkringsgivare

beträffande toppriskerna. Jag hemställer därför att Kungl.

Maj :t inhämtar riksdagens godkännande av att krigsförsäkringsnämnden

bemyndigas att träffa krigsutbrottsavtal jämväl om sådant övertagande av

återförsäkringsansvar.

Försäkring av motorfordon räknas enligt praxis icke till transportförsäkring.

Krigsförsäkringsnämnden har emellertid med tanke på den svenska

lastbilstrafiken på utlandet föreslagit, att krigsförsäkringslagen skall ändras

så att motorfordonsförsäkring föres in under lagen och att därefter såvitt

möjligt beredskapsavtal träffas. Med hänsyn till den växande betydelse

såsom transportmedel, som motorfordonen fått, förordar jag att i första

stycket av 2 § lagen om statlig krigsförsäkring motorfordonsförsäkring

upptages vid sidan av transportförsäkring. Med en sådan ändring och oförändrad

lydelse av stadgandet i andra stycket av samma paragraf rörande

återförsäkring av försäkring, varom i första stycket förmäles, öppnas möjlighet

för staten att under krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig

föranledda förhållanden meddela direktförsäkring och återförsäkring av

motorfordonsförsäkring mot sådan risk som nämnes i första stycket av 2 §

krigsförsäkringslagen. Något behov av att låta lagen omfatta motorfordonsförsäkring

i övrigt synes icke föreligga.

Av beredskapsskäl bör även möjlighet finnas att träfta avtal varigenom

staten åtager sig att i vissa krigssituationer automatiskt inträda såsom direktförsäkringsgivare

eller återförsäkringsgivare i fråga om försäkring mot

risk som nyss sagts av lastbilar i utlandstrafik. I den mån det finnes ändamålsenligt

bör avtal i ämnet kunna utformas så, att statens riskåtagande

täcker icke blott skador, som inträffar i utlandet, utan även skador, som här

i riket drabbar lastbil under färd från utlandet till ort inom Sverige eller i

motsatt riktning. Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan huruvida

sådant krigsutbrottsavtal i större eller mindre utsträckning bör omfatta

jämväl bilar, som utför transporter allenast inom Sverige. Denna fråga

torde böra utredas av krigsförsäkringsnämnden i samråd med bl. a. krigsskadenämnden.

Därest i framtiden efter en dylik utredning det skulle befinnas

vara skäl att binda staten genom ett krigsutbrottsavtal beträffande

bilar i inrikestrafik, torde frågan härom få särskilt underställas riksdagen.

Den nu förordade utvidgningen av den statliga krigsförsäkringen ger an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

ledning till en ändring av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 om ersättning

för krigsskada å egendom. Sistnämnda lagrum innehåller, såsom förut

nämnts, att lagen om ersättning för krigsskada å egendom icke äger tilllämpning

i fråga om fartyg, luftfartyg eller annan egendom i fall, då

transportförsäkring mot krigsrisk kan erhållas jämlikt krigsförsäkringslagen

och med stöd därav meddelade bestämmelser. Lagrummet torde böra

ändras så, att förutom transportförsäkring mot krigsrisk även motorfordonsförsäkring

mot krigsrisk inbegripes. Enklast synes detta kunna ske genom

att det snävare begreppet transportförsäkring mot krigsrisk utbytes

mot det vidare begreppet försäkring mot krigsrisk. Lagrummet torde samtidigt

böra redaktionellt jämkas med hänsyn till att den nya lagen om statlig

krigsförsäkring tillkommit efter det krigsskadeersättningslagen utfärdats.

Av krigsförsäkringsnämndens framställning och remissutlåtandena däröver

framgår att de svenska försäkringsbolagens behov av möjligheter att

erhålla återförsäkring hos staten icke är begränsat till de försäkringsformer

som angivits i det föregående. Ett motsvarande behov föreligger såvitt angår

maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring. I dessa

tre grenar föreligger det i större eller mindre utsträckning topprisker, som

de svenska försäkringsbolagen icke har kapacitet att täcka själva utan som

i normala fall täckes genom återförsäkring hos utländska försäkringsbolag.

Då det måste betecknas såsom ett samhällsintresse att i händelse av

krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, som

medför att det utländska återförsäkringsskyddet bortfaller, de svenska försäkringsbolagen

icke ställes utan nödig reassurans, vill jag tillstyrka att

lagen om statlig krigsförsäkring ändras så, att staten må åt svenskt försäkringsbolag

eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring

jämväl av maskinförsäkring, trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring.

För ändamålet torde ifrågavarande tre försäkringsformer böra tilläggas efter

brandförsäkring i 2 § andra stycket krigsförsäkringslagen. I anledning

av vad försäkringsinspektionen och statens krigsskadenämnd anfört

rörande uteslutande av krigsskador inom maskinförsäkring vill jag uttala,

att jag förutsätter att den statliga återförsäkringen av maskinförsäkring

icke kommer att avse sådana maskinskador, vilka omfattas av det statliga

krigsskadeskyddet. Krigsskador fallande inom maskinförsäkringsområdet

synes härutinnan böra behandlas på samma sätt som krigsskador inom

brandförsäkringsområdet.

Av beredskapsskäl förordar jag vidare att jämväl i fråga om maskinförsäkring,

trafikförsäkring och ansvarighetsförsäkring inhämtas riksdagens

medgivande till bemyndigande för krigsförsäkringsnämnden att träffa krigsutbrottsavtal

av innehåll att i angivna krigssituationer staten automatiskt

inträder såsom återförsäkringsgivare beträffande i avtalen angivna topprisker.

Det närmare innehållet och den närmare konstruktionen av de krigsutbrottsavtal,

som kan komma att träffas i enlighet med vad jag i det föregå
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

ende förordat, torde få göras beroende av förhållandena på varje särskilt

område och av vad som vid den fortsatta beredskapsplaneringen finnes ändamålsenligt.

För samtliga ifrågavarande avtals del torde dock böra gälla,

att statens krigsförsäkringsnämnd efter Kungl. Maj :ts bemyndigande såsom

förhandlande part ingår avtalen under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande.

Även ändring i sådant avtal bör bero av Kungl. Maj :ts godkännande.

Beträffande avtalens utformning kan jag i stort sett ansluta mig till de

av försäkringsinspektionen anförda synpunkterna. Avtalen bör sålunda i huvudsak

begränsas till att innehålla de grundläggande bestämmelserna rörande

statens inträdande såsom direkt- eller återförsäkringsgivare. De bör

icke belastas med närmare tekniska bestämmelser beträffande försäkringsvillkor,

anmälningar av olika slag in. m. Härutinnan torde i avtalen lämpligen

böra hänvisas till särskilda kompletterande överenskommelser mellan

krigsförsäkringsnämnden och vederbörande avtalspart. Statens inträdande

såsom försäkringsgivare torde i avtalen böra göras beroende av utbrott av

krig som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv. Det bör ankomma

på krigsförsäkringsnämnden att med uppmärksamhet följa förhållandena

pä de olika försäkringsområdena och att, därest ändrade förhållanden

inträder, taga initiativ till erforderliga ändringar i avtalen. Nu anförda

synpunkter rörande avtalsutformningen torde, därest riksdagen icke har något

att erinra däremot, böra gälla jämväl vid en modernisering av det nu

gällande krigsutbrottsavtalet på sjöförsäkringsområdet. Synpunkterna synes

även böra vara vägledande därest — i enlighet med riksdagens medgivande

1946 — avtal skulle komma att träffas beträffande återförsäkring av försäkring

för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat

transportmedel tjänstgörande person.

I enlighet med det anförda har inom handelsdepartementet upprättats förslag

till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om

statlig krigsförsäkring samt

2) lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr

566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Förslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet (Bilagor A och B)1.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Jan Palm

1 Bilagorna, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1961

23

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 22 juni

1961

Närvarande:

justitierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 12 juni 1961 tillhandakommet utdrag av protokoll

över handelsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 5

maj 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 om statlig

krigsförsäkring och lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 5

december 1958 om ersättning för krigsskada å egendom.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen L. Vogel.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Bo Santesson

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1961

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 september 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, lagrådets den 22 juni

1961 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 5 maj 1961 remitterade förslagen

till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 (nr 22)

om statlig krigsförsäkring och lag om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen

den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Med förinälan att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer

föredraganden, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga desamma,

dels föreslå riksdagen att medgiva att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas

alt ingå avtal därom att staten i den utsträckning som angives i

statsrådsprotokollet den 5 maj 1961 automatiskt inträder såsom direktförsäkringsgivare

eller återförsäkringsgivare vid eventuellt utbrott av ett krig

som är ägnat att i väsentlig grad beröra svenskt näringsliv.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils van der Heeg

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 610528

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960 a1 i texten