Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253), m. m

83 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 83 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:175, Med förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

1

Nr 175

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr

253), m. m.; given Stockholms slott den 29 september

1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);

2) lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr

319); samt

3) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—1966

m. m.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunala vallagens bestämmelser om poströstning

ändras i fråga om mindre kommunalval samt att kravet på röstlängdsutdrag

vid röstning inför särskilda röstmottagare slopas vid kommunala

val liksom tidigare skett för andrakammarvalens del.

Beträffande poströstningen innebär förslaget, att den nu på valdagen

förekommande poströstningen vid allmänna municipal- och kyrkofullmäktigval

samt vid andra än allmänna kommunalval som regel i stället skall

äga rum närmaste helgfria dag före valdagen. Rätt att poströsta nämnda

dag föreslås tillkomma dem som f. n. äger poströsta på valdagen.

Röstlängdsutdragen skall enligt förslaget ersättas med röstkort. Förslagets

bestämmelser om kortens upprättande och användningen av dem

överensstämmer i stort sett med motsvarande regler för andrakammarval.

Allmänt utsändande av röstkort blir obligatoriskt vid alla allmänna och

1 —Bilxang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

flertalet särskilda kommunalval. Korten avses få göras gemensamma för

flera kommunalval av skilda slag.

Vidare framläggs i propositionen förslag till ändring i kommunala vallagen

och landstingslagen för att hindra att plats i landsting kommer att

stå tom vid landstingsmans avgång. Ny sammanräkning för utseende av

suppleant föreslås skola äga rum så snart alla suppleanter för landstingsman

inkallats till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som suppleanter.

Härjämte föreslås att skyldigheten för länsstyrelsen att kungöra utgången

av kommunalval upphäves.

Slutligen föreslås att det provisoriska valsystem, som 1954 antogs för

kommunalvalen och som enligt nuvarande bestämmelser skall tillämpas

t. o. m. den valperiod som utgår 1962, skall gälla även med avseende å kommunalvalen

för perioden 1963—1966.

Bestämmelserna om ny sammanräkning för utseende av suppleant för

landstingsman avses träda i kraft den 1 januari 1963 och övriga ändringar

i kommunala vallagen den 1 januari 1962.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas dels att 35—39 §§, 44 § 3 mom., 49 § 3 mom. samt

51, 54, 56, 59 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 19301 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i samma lag skall införas

i 5 kap. en ny paragraf, betecknad 19 §, och i 7 kap. närmast efter 53 § en ny

paragraf, betecknad 53 a §, av nedan angiven lydelse, dels ock att rubriken

till 5 kap. samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 KAP.

Om vals kungörande och förrättande Om vals förberedande, kungörande och

förrättande

19 §.

1 mom. Då kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke Konungen

annorledes förordnar, för envar

i röstlängden som röstberättigad

vid valet upptagen person genom valnämndens

eller magistratens försorg

upprättas röstkort, utvisande

den röstberättigades namn, yrke eller

titel, det valdistrikt den röstberättigade

tillhör, dagen för valet

samt den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkning för den

valkrets den röstberättigade tillhör.

Röstkort må upprättas gemensamt

för flera kommunalval. Är väljaren

icke röstberättigad vid samtliga valen,

skall förhållandet tydligt angivas

å kortet.

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom., se SFS 1948:198, av 35 § 2 och 3 mom., 36 § 1 och 2 mom.

samt 37 och 38 §§, se SFS 1956:300, av 36 § 3’mom. och 59 §, se SFS 1942:177, av 39 §, se SFS

1957:160, av 51 §, se SFS 1959:60, samt av 60 §, se SFS 1960:60.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Röstkorten skola senast å tjugofemte

dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas

å olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översändas

till de röstberättigade.

Upprättande och utsändande av

röstkort enligt detta moment erfordras

ej för val, som icke är allmänt,

om tidigare utsända röstkort enligt

3 mom. må användas vid valet.

2 m o m. Har röstkort förkommit,

icke utsänts eller ej kommit den

röstberättigade till handa, äger den

röstberättigade efter därom gjord

framställning erhålla röstkort. Röstberättigad

som avses i 35 § 2 eller 3

mom. äger, innan röstkorten blivit

på sätt ovan i 1 mom. sägs översända

till de röstberättigade, efter framställning

erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller magistraten.

Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades fullständiga

namn och födelsetid samt

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres, skall

röstkortet med posten tillställas den

röstberättigade. Möter för upprättande

av röstkort hinder, som icke

omedelbart kan delgivas sökanden,

skall meddelande med angivande av

hindrets art ofördröjligen översändas

till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sått i lagen om

val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att anmärkning

mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 m o m. Röstkort som utfärdats

för visst eller vissa val må användas

35

1 m o m. Är någon på grund av

vistelse å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid

valförrättning för det valdistrikt, där

han är i röstlängden uppförd, må

han å valdagen avlämna valsedel,

avseende valet i valkretsen dit nämnda

distrikt hör, å fast postanstalt.

Den som vårdas å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken postanstalt

finnes inrättad, må å valdagen där

avlämna valsedel, som nyss sagts,

ändock att sjukvårdsanstalten är belägen

å den ort, där han är i röstlängden

uppförd.

2 m o in. Kan med skäl antagas,

att röstberättigad kominer att å valdagen

vistas utom riket eller att röst
-

vid samma slags val, som hålles därefter,

såframt röstlängden alltjämt

länder till efterrättelse.

\ mom. Närmare föreskrifter i

avseende å röstkortens upprättande

meddelas av Konungen.

§•

1 in o m. Vid allmänt val av landstings

män, kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige, så ock vid annat

kommunalval, beträffande vilket

Konungen förordnat att röstmottagning

å postanstalt skall äga rum å

valdagen, må röstberättigad som på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt vid valförrättning för det

valdistrikt, där han är uppförd i

röstlängden, å valdagen avlämna valsedel

å postanstalt. Vid val som nu

sagts må den, som vårdas å sjukvårdsanstalt

inom riket, vid vilken

postanstalt finnes inrättad, å valdagen

där avlämna valsedel, ändock

att sjukvårdsanstalten är belägen å

den ort, där väljaren är uppförd i

röstlängden.

Vid annat kommunalval än som

avses i första stycket må röstberättigad

närmaste helgfria dag före valdagen

avlämna valsedel å postanstalt,

om det med skäl kan antagas

att den röstberättigade på grund av

vistelse å annan ort inom riket eller

på grund av vård å sjukvårdsanstalt

inom riket är förhindrad att utöva

sin rösträtt å valdagen.

2 in o in. Kan med skäl antagas,

att röstberättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

berättigad, vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller

annan personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avlämna

valsedel, avseende valet i den valkrets

där han är i röstlängd upptagen,

å fast postanstalt inom riket.

3 in o in. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl antagas,

att han till följd härav eller till

följd av tjänsteutövning som i 2

mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen inom riket, äger han

avlämna valsedel, avseende valet i

den valkrets där han är i röstlängd

upptagen, å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar

valsedel enligt 35 §, skall innehava

för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han

tillhör, utvisande att han där är upptagen

såsom röstberättigad vid valet,

dagen för valet samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna.

Röstlängds utdrag tecknas å ytterkuvert,

varom förmäles i 38 §. Formulär

till utdrag fastställes av

Konungen.

röstberättigad, vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller

annan personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid

enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avlämna

valsedel å postanstalt inom

riket.

3 mom. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl antagas,

att han till följd härav eller

till följd av tjänsteutövning som i 2

mom. sägs eller till följd av omständighet

som angives i 1 mom. andra

stycket icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen inom riket, äger han avlämna

valsedel å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Konungen

bestämmer.

4 mom. Valsedel som avlämnas

enligt 1—3 mom. skall avse valet i

den valkrets, där den röstberättigade

är upptagen i röstlängden.

§•

Väljare som avlämnar valsedel enligt

35 § skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han styrka sin identitet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 mom. Röstlångdsutdrag, som

avses i 1 mom., utfärdas på landet av

valnämndens ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magistraten

därtill förordnar. I kommun

på landet må röstlångdsutdrag

jämväl utfärdas av den som därtill

förordnas; sådant förordnande meddelas

av Konungens befallningshavande,

där det finnes erforderligt.

Röstlångdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt i

lagen om val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg,

att anmärkning mot densamma ej

inom behörig tid framställts, ej heller

senare än dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlångdsutdrag

rörande sin rösträtt skall därom

antingen personligen göra framställning

hos den som äger utfärda utdraget

eller ock till denne låta inlämna

eller med posten insända

egenhändigt undertecknad, av minst

en person bevittnad ansökan. Ansökan

må ock insändas till kommunalnämndens

ordförande eller magistraten

i den ort, där sökanden är

uppförd i röstlängd, och skall i sådant

fall ordföranden eller magistraten

ofördröjligen överlämna ansökningen

till den som har att utfärda

utdraget. 1 ansökan bör uppgivas

den sökandes fullständiga namn, födelseår

och hemvist inom nämnda

ort.

Där så begäres, skall utdrag med

posten översändas till sökanden. Möter,

då ansökan inkommit med posten,

hinder för utfärdande av begärt

utdrag, skall meddelande härom

med angivande av hindrets art ofördröjligen

översändas till sökanden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 mom. Över gjorda ansökningar

om röstlängdsutdrag samt utfärdade

utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt

för varje val, föra förteckning

enligt av Konungen fastställt formulär.

överlämnas utdrag till sökanden

personligen, skall denne i förteckningen

genom sin namnteckning erkänna,

att han mottagit detsamma.

I annat fall skall utfärdaren i förteckningen

anmärka till vem utdraget

överlämnats eller under vilken

adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall

av utdragsutfärdaren omedelbart

efter valet insändas till den myndighet,

som har att verkställa röstsammanräkningen

för valet.

37 §.

Röstmottagare är---ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från

och med adertonde dagen före valdagen

till och med valdagen eller,

vid annat kommunalval än som avses

i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste

helgfria dag före valdagen.

Utom riket skall röstmottagning ej

i något fall äga rum längre än till

dess avgivna valsedlar, enligt vad i

40 § sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å------en timme.

De väljare-----— — sina valsedlar.

Ej må-------väljande tillåtas.

Å postanstalt ---—---— denna lag.

Där röstmottagning ----—--till kännedom.

38 §.

Vid röstningen skola användas sär- Vid röstningen skola användas särskilda

valkuvert och ytterkuvert. Om skilda valkuvert samt särskilda

beskaffenheten av kuvert och till- ytterkuvert, å vilka röstkortets upphandahållande

därav stadgas i 60 §. gifter skola kunna ifyllas. Om be
-

Röstmottagning skall äga rum

från och med adertonde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

riket dock ej längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 §

sägs, skola insändas till överståthållar

ämbetet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren samt avlämna

det med röstlängdsutdrag försedda

ytterkuvertet, sedan han å detsamma

inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före valdagen,

skall väljaren å kuvertet teckna

uppgift rörande den omständighet,

som för honom enligt 35 § 2 eller

3 mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i

behörig ordning och föreligger ej anledning

antaga, att välj aren är annan

än den utdraget avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren

ett valkuvert, försett med

valbeteckning för det val utdraget

avser.

Väljaren skall------till röstmottagaren.

Är valkuvert------— för avlämnandet.

I sammanhang------fastställt formulär

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

(Föreslagen lydelse)

skaffenheten av kuvert och tillhandahållande

därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort samt avlämna

ytterkuvertet vederbörligen

ifyllt, sedan han å detsamma inför

röstmottagaren tecknat sitt namn.

Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift

rörande den omständighet, som

för honom enligt 35 § 1 mom. andra

stycket, 2 eller 3 mom. kan medföra

rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej an
-

ledning antaga, att väljaren är

annan än den röstkortet avser, samt

synes, där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert, försett

med valbeteckning för det val röstningen

avser.

39 §.

Äkta make. vilken----28 och 29 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna

paragraf, avlämnar till röstmottagaren

valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert

försett med sådant röstlängdsutdrag,

som i 36 § sägs, rörande

sistnämnda make, utvisande att

denna är röstberättigad vid det val

försändelsen avser.

Finnes att röstlängdsutdraget är i

behörig ordning samt att försändel
-

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna

paragraf, skall förete röstkort för

denna make samt avlämna valsedelsförsändelsen

jämte ytterkuvert ifyllt

i enlighet med uppgifterna å röstkortet.

Härjämte skall han å ytterkuvertet

teckna försäkran, att han

är äkta make till den, som anordnat

försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig

ordning ifyllt samt att valsedels
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

sens ytterkuvert är sådant, som avses

i 29 §, och tillslutet, mottages försändelsen;

i annat fall skall den ej

mottagas. Röstmottagaren inlägger i

avlämnarens närvaro mottagen försändelse

i det med röstlängdsutdrag

försedda ytterkuvertet samt antecknar

därå orten och dagen för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)

försändelsen är i behörigt skick och

tillsluten, mottages försändelsen; i

annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang--- — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

3 mom. Därefter granskas ytter - kuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag.

Förekommer skälig

anledning antaga, att ytterkuvert blivit

efter tillslutandet öppnat, eller

finnas flera ytterkuvert härröra från

samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert

orubbade, och däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet. Lag

samma vare, där väljaren icke är i

röstlängden för det i röstlängdsutdraget

angivna valdistriktet upptagen

såsom röstberättigad vid valet

eller där denne har utövat sin rösträtt

vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert---såsom

§•

3 in o in. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning

antaga, att ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, eller finnas flera

ytterkuvert härröra från samma

väljare, lämnas dessa ytterkuvert

orubbade, och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma

vare, där väljaren icke är i röstlängden

för det å ytterkuvertet angivna

valdistriktet upptagen såsom

röstberättigad vid valet eller där denne

har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

49 §.

3 mom. Samtliga valsedlar vid

varje val inläggas, de godkända och

de underkända särskilt, i omslag,

vilka, innan förrättningen avslutas,

förses med minst två närvarandes

sigill. De sålunda inlagda valsedlarna

skola förvaras, vid val av landstingsman

till dess valet vunnit laga kraft

eller, i händelse av besvär, dessa blivit

avgjorda, samt vid annat val intill

utgången av den tid, för vilken

valet gäller.

3 mom. Samtliga valsedlar vid

varje val inläggas, de godkända och

de underkända särskilt, i omslag,

vilka, innan förrättningen avslutas,

förses med minst två närvarandes

sigill. De sålunda inlagda valsedlarna

skola förvaras intill utgången av

den tid, för vilken valet gäller.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 ar 1961

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Efter röstsammanräkning —---

Efter röstsammanräkning för val

av f u 11 m ä k t i g e åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt

sammanräkning, att utan avgift

skyndsamt låta tillställa var och

en fullmäktig ett utdrag av förrättmingsprotokollet

i vad det rör honom.

Länsstyrelsen låter i länskungörelserna

meddela underrättelse om

samtliga valens utgång.

54

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll

i överensstämmelse med formulär,

som fastställts av Konungen,

ooh i formulären givna anvisningar.

blivit utsedda.

Efter röstsammanräkning för val

av fullmäktige åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt

sammanräkning, att översända

avskrift av protokollet över förrättningen

till kommunen eller församlingen

samt att utan avgift skyndsamt

låta tillställa var och en fullmäktig

ett utdrag av förrättningsprotokollet

i vad det rör honom.

53 a §.

Hava samtliga suppleanter för

landstingsman inkallats till ordinarie

landstingsmän eller eljest avgått

som suppleanter, skall på anmälan

av landstingets förvaltningsutskott

ny sammanräkning företagas för utseende

av ytterligare en suppleant.

För sammanräkningen, som skall

verkställas vid offentlig förrättning

och påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det, skola bestämmelserna

i 47 § äga motsvarande tilllämpning.

Finnes icke någon, som

kan utses till suppleant, skall därvid

bero.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling, varjämte de i 51 §

föreskrivna åtgärderna skola vidtagas.

§•

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 mom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av Konungen,

och i formulären givna an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

(Nuvarande lydelse)

Protokollet skall upptaga de föreliggande

omständigheterna samt vem

på grund därav skall inträda i den

avgångnes ställe. Valets utgång kungöres

omedelbart genom uppläsning

av nämnda protokoll. Med protokollets

uppläsning är förrättningen

avslutad.

(Föreslagen lydelse)

visningar. Protokollet skall upptaga

de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav skall inträda

i den avgångnes ställe. Valets

utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

56 §.

Är någon-------och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröjligen un
-

derrättas därom. Länsstyrelsen, som

där fråga är om val av landstingsmän

låtei sådan underrättelse införas

i länskungörelserna, vidtager, om

icke i följd av besvären över valet

annan person förklarats vara vald,

för inkallande till ordinarie landstingsman

av närmast i ordningen varande

suppleant eller för förnyad

sammanräkning den åtgärd, som av

beslutet över besvären må föranledas.

Har hela valet upphävts, förordnar

länsstyrelsen om ofördröjligt företagande

av nytt val för den tid, som

avsetts med det upphävda valet, eller

för den återstående delen därav

samt om tid och ställe för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad om

allmänt val är föreskrivet.

Vad i--

Skiljes den valde från uppdraget,

skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas

därom. Länsstyrelsen vidtager,

om icke i följd av besvären

över valet annan person förklarats

vara vald, för inkallande till ordinarie

landstingsman av närmast i ordningen

varande suppleant eller för

förnyad sammanräkning den åtgärd,

som av beslutet över besvären må

föranledas. Har hela valet upphävts,

förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt

företagande av nytt val för den

tid, som avsetts med det upphävda

valet, eller för den återstående delen

därav samt om tid och ställe för

valet.

ny röstsammanräkning.

Valnämnden eller —--

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för kuvert,

som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. omförmälda

omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommu
-

59 §.

--ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för

blanketter till röstkort och för kuvert,

som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom.

omförmälda omslagen skola gäldas

vid val av kyrkofullmäktige av för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Föreslagen lydelse)

samlingen och i övriga fall av kommunen,

vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och

bestrida kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom-------statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§—-------mot ersättning.

(Nuvarande lydelse)

nen, vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 §.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert,

varom förmäles i 38 §, tillställas

röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Kuvert, som i förstnämnda

paragraf sägs, skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas jämväl

i riksdagen representerat politiskt

parti.

Ytterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas

på statsverkets bekostnad

de personer, vilka hava att utfärda

röstlängdsutdrag enligt 36 §

2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, skola

i god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i

kommunalnämnd samt i stad hos

magistraten ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som avses

i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden

eller magistraten. I 29 § omförmälda

kuvert samt ytterkuvert, som avses i

38 §, skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat politiskt parti.

Det åligger

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt

ytterkuvert, som avses i 38 §, skola

i god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i

kommunalnämnd samt i stad hos

magistraten ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna. Sistnämnda

ytterkuvert skola inom samma

tid finnas tillgängliga även å

postanstalt samt å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, där röstmottagning

äger rum.

27 och 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser

53 a § och 54 §, den 1 januari

1963 samt i övrigt den 1 januari 1962.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

22 §.

Avgår landstingsman under den

för honom bestämda tjänstgöringstiden,

skall länsstyrelsen införa tillkännagivande

därom i länskungörelserna

och till ordinarie landstingsman

inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten.

Inträffar för-----— dess

Uppkommer för------i

(Föreslagen lydelse)

22 §.

Avgår landstingsman under den

för honom bestämda tjänstgöringstiden,

skall länsstyrelsen till ordinarie

landstingsman inkalla den närmast

i ordningen varande suppleanten.

Hava samtliga suppleanter för

landstingsman inkallats till ordinarie

landstingsmän eller eljest avgått som

suppleanter, gäller vad i 53 a § kommunala

vallagen stadgas.

eskaffenhet.

sagt.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1963.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

15

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—1966 m.m.

Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för att utse

landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige för perioden 1963—1966 samt, såvitt angår

stadsfullmäktige i Stockholm, för perioden den 15 oktober 1962—den 14

oktober 1966 eller för del av sådan period förordnas härigenom,

att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 icke skall gälla,

att i stället för 23 § första stycket kommunala vallagen nedan under motsvarande

lagrumsbeteckning upptagna bestämmelser skola gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i kommunala vallagen, nämligen

25 § första stycket, 46 §, 47 §, 52 § 2 mom. och 53 §, skola gälla de

bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna

i lagen den 12 mars 1954 med vissa bestämmelser om kommunalval

för perioden 1955—1958 m. m.,

att vad i 21 § sista stycket och 37 § sjätte stycket kommunala vallagen

sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1954 års lag och nu

ifrågavarande lag

samt att det i 24 § kommunala vallagen angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid denna lag utvisar.

23 §.

Första stycket.

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å valsedel

utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord

för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning); vad i 34 § kommunala

vallagen den 6 juni 1930 sägs om väljarbeteckning skall avse sådan

partibeteckning. Nedanför namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning,

en av beteckningarna »landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval», »kyrkofullmäktigval för

församlingen» eller »kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan

1 Senaste lydelse av 23 och 25 §§, se SFS 1952:265, samt av 37 §, se SFS 1956: 300.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

beteckning i ord för ifrågavarande slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning,

beteckning för den valkrets sedeln avser.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

Bilaga

Formulär till s.k. spaltad valsedel, som avses i lagen med vissa

bestämmelser om kommunalval för perioden

1963—1966 m.m.

Plats för partibeteckning

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och

suppleant- eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant-

eller efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nedanför namnen vara anbragt en av beteckningarna

»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,

»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen»

eller »Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan beteckning i

ord för ifrågavarande slag av val.

Såsom valkretsbeteckning må jämväl nedanför namnen vara anbragt beteckning

för den valkrets sedeln avser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

17

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

september 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Eden
man,

Netzén, Johansson, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, fråga angående vissa

ändringar i lagstiftningen om kommunala val samt anför därvid följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade

dåvarande chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.

Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna

val. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen,

som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten av

riksdagens andra kammare J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin,

ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Moberg.

I utredningsuppdraget har bl. a. ingått att upptaga frågan om röstlängdsutdragens

avskaffande vid de allmänna valen. I en den 8 februari

1960 avgiven promemoria (stencilerad) föreslog utredningen att röstlängdsutdragen

skulle avskaffas och ersättas med röstkort vid val till riksdagens

andra kammare. Den föreslagna ändringen har genomförts genom lag den

8 april 1960. Utredningen har härefter undersökt möjligheterna till en motsvarande

reform för kommunalvalens vidkommande och i samband därmed

ansett det nödvändigt att taga upp vissa spörsmål rörande poströstningen

vid mindre kommunalval till prövning. I ett den 15 december 1960 avlämnat

betänkande (stencilerat) har utredningen lagt fram förslag i dessa

frågor.

I skrivelse 1959: 240 har riksdagen — under åberopande av vad som anförts

i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 16 —

anhållit om utredning och förslag till sådan ändring i kommunala vallagen

att plats i landsting ej kommer att stå obesatt till följd av att någon på

förhand utsedd suppleant ej finnes som kan tillträda platsen efter avgången

landstingsman. Skrivelsen har överlämnats till valutredningen för att

tagas under övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag. I nyssnämnda

betänkande behandlar utredningen även detta spörsmål.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr il5 år 1961

Vid betänkandet fogade förslag till ändringar i kommunala vallagen och

landstingslagen i nu berörda hänseenden torde få fogas såsom bilaga till

detta protokoll.

I betänkandet har valutredningen vidare lagt fram förslag med anledning

av riksdagens till utredningen överlämnade skrivelse 1959:80, vari

riksdagen i enlighet med konstitutionsutskottets hemställan i utskottets utlåtande

nr 1 för nämnda år anhållit om översyn av bestämmelserna om valkretsindelning

vid primärkommunala val. Utredningen föreslår ändringar

i kommunallagen samt i lagarna den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

och om församlingsstyrelse i Stockholm. Sistnämnda båda lagar ersättes

från och med den 1 januari 1963 av lagen den 2 juni 1961 om församlingsstyrelse.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,

statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet med

bifogande av yttranden från valnämnden i Stockholm och kyrkorådet i

Bromma församling, samtliga länsstyrelser, som bifogat yttranden från 31

magistrater, sex kommunalborgmästare, kommunalfullmäktige eller kommunalnämnden

i 64 kommuner samt från 81 valnämnder i städer utan

magistrat och på landet, ävensom samtliga domkapitel, vilka bifogat yttranden

från 52 stads- och landsförsamlingar samt från sju kyrkliga samfälligheter.

Yttranden har vidare avgivits av svenska landstingsförbundet, svenska

stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

I skrivelse den 21 april 1961 har länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslagit

att skyldigheten för länsstyrelsen att i länskungörelserna meddela underrättelse

om utgången av samtliga kommunalval skall upphävas, över skrivelsen

har efter remiss yttranden avgivits av överståthållarämbetet, samtliga

länsstyrelser utom länsstyrelsen i Älvsborgs län, svenska stadsförbundet,

svenska landstingsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

Vid yttrandet från länsstyrelsen i Malmöhus län har fogats utlåtanden av

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott och magistraten i Malmö.

Sedan valutredningen avgav sitt förut omnämnda betänkande har indelningssakkunniga

lagt fram betänkande med principer för en ny kommunindelning

(SOU 1961: 9). I anslutning härtill har Kungl. Maj :t den 12

maj 1961 uppdragit åt valutredningen att överse sitt förslag angående valkretsindelning

vid primärkommunala val utifrån de ändrade förutsättningar

som en ny kommunindelningsreform kan innebära. Frågan om valkretsindelning

vid primärkommunala val torde därför böra övervägas först när

valutredningen på nytt tagit ställning i saken.

Jag anhåller att nu få upptaga övriga berörda frågor till närmare behandling.

Därvid avser jag att först uppehålla mig vid problemen om poströstningen

vid mindre kommunalval och röstlängdsutdragens ersättande

med röstkort för att därefter behandla frågorna om utseende av suppleant

för landstingsman och om skyldigheten att kungöra utgången av kommunalval.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Jag anhåller vidare att i förevarande sammanhang få behandla frågan om

fortsatt tillämpning av det provisoriska valsystem, som 1954 antogs för

kommunalvalen för perioden 1955—1958 och som sedermera antagits även

för perioden 1959—1962.

I. Frågor rörande röstlängdsutdragens avskaffande vid kommunalval

Inledning

Genom lag den 8 april 1960 (nr 59) angående ändring i lagen den 26

november 1920 om val till riksdagen avskaffades som redan nämnts röstlängdsutdragen

vid andrakaminarvalen och ersattes med röstkort. Då val

skall förrättas i hela riket, skall för envar person som i röstlängden är upptagen

som röstberättigad genom valnämndens eller magistratens försorg upprättas

röstkort. Röstkort skall utvisa den röstberättigades namn, yrke eller

titel, det valdistrikt han tillhör, dagen för valet samt sammanräkningsmyndigheten.

Senast tjugufemte dagen före valdagen skall korten sändas till de

röstberättigade med posten. Den som äger rösta på postanstalt före valdagen

och den som får rösta på svensk beskickning eller svenskt konsulat kan på

särskild framställning få röstkort tidigare än tjugufemte dagen före valdagen.

Eljest äger röstberättigad rekvirera röstkort hos valnämnd eller

magistrat då andrakammarval skall förrättas i endast en del av riket eller

om röstkort förkommit, ej utsänts eller ej kommit den röstberättigade tillhanda.

Röstkort som sändes ut till visst val får användas också vid därefter

hållna val, t. ex. omval, förutsatt att samma röstlängd fortfarande länder

till efterrättelse. Vid röstning utom det egna valdistriktet —- på postanstalt

eller på svensk beskickning eller svenskt konsulat — skall väljaren personligen

inställa sig inför röstmottagaren samt förete röstkortet och överlämna

ett ytterkuvert, på vilket väljaren skall ha fyllt i vissa uppgifter

från röstkortet. Inför röstmottagaren skall väljaren teckna sitt namn på

ytterkuvertet samt, då röstning sker före valdagen, den omständighet som

medför rätt för honom till sådan röstning. Därefter får han ett vanligt valkuvert.

I detta skall han på avskild plats i röstningslokalen lägga in sin

valsedel, tillsluta kuvertet och sedan lämna det till röstmottagaren, som

lägger in valkuvertet i ytterkuvertet. Är väljaren inte känd för röstmottagaren

skall han styrka sin identitet.

Beträffande röstning på postanstalt gäller enligt lagen om val till riksdagen

att röstmottagning på valdagen skall äga rum minst en timme före

klockan 11 och en timme efter klockan 13. Det ankommer på generalpoststyrelsen

att med iakttagande härav bestämma om postanstalternas öppethållande

på valdagen. I allmänhet brukar postanstalterna hålla öppet klockan

10—11 och 15—16. Härutöver brukar ett antal postanstalter i de större

städerna på valdagen hållas öppna även på andra tider. Skulle särskilda för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

hållanden kräva en ytterligare utökning av tiden för öppethållandet äger

postmästaren föranstalta därom. Bestämmelserna om postanstalternas öppethållande

gäller alla andrakammarval, således även omval i en valkrets.

Som närmare skall utvecklas i det följande gäller även för de kommunala

valen vissa minimitider för postanstalternas öppethållande på valdagen.

Såväl val till riksdagen som kommunala val skall äga rum på sön- eller

helgdag. Efter den 15 juni 1951 hålls emellertid postanstalterna i regel inte

öppna på sön- och helgdagar för att betjäna allmänheten med postala

tjänster. Bestämmelserna i vallagarna föranleder därför extra öppethållande

av postanstalterna dessa dagar, vilket självfallet medför ökade kostnader

för poströstningen. I syfte att nedbringa dessa kostnader vid enstaka val

av kommunal- eller kyrkofullmäktige, vid vilka antalet poströstande brukar

vara ringa — t. ex. omval i en eller ett fåtal valkretsar — har generalpoststyrelsen

efter 1951 hittills förfarit så, att styrelsen vid dessa val efter

samråd i varje särskilt fall med inrikesdepartementet hållit endast vissa

postanstalter öppna på valdagen. Sedan styrelsen fått underrättelse om att

dylikt val blivit utsatt har styrelsen nämligen från utfärdarna av röstlängdsutdrag

inhämtat uppgift om till vilka väljare röstlängdsutdrag utfärdats.

Därefter har styrelsen tagit kontakt med dessa väljare och av dem fått upplysning

om på vilka postanstalter de avsett att avlämna valsedel. På valdagen

har endast de postanstalter hållits öppna där någon väljare sagt sig

vilja poströsta.

Införes systemet med röstkort även vid kommunala val finns inte längre

möjlighet att i förväg få kännedom om vilka som ämnar rösta på postanstalt,

såvida inte särskilda åtgärder vidtages för systemets tillämpning i

detta hänseende. Den ordning generalpoststyrelsen hittills tillämpat vid

enstaka kommunalval låter sig följaktligen inte utan vidare förena med

användande av röstkort vid poströstning. Det synes därför nödvändigt att

frågan om poströstningen vid enstaka kommunalval närmare överväges

innan ställning tages till frågan om införande av röstkort vid kommunala

val.

Gällande bestämmelser

Allmänna val av kommunal-, munioipal-, stads- och kyrkofullmäktige

samt av landstingsmän, allmänna kommunalval, skall enligt 8 § kommunallagen

den 18 december 1953 (nr 753), 8 § kommunallagen för Stockholm

den 1 mars 1957 (nr 50) och 9 § landsting slag en den 14 maj 1954 (nr 319)

äga rum vart fjärde år. Nästa allmänna kommunalval skall förrättas 1962.

Såväl i kommunallagarna som i kommunala vallagen finns bestämmelser

om särskilda kommunalval. Sålunda föreskrives i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, att Kungl. Maj :t

för kommun eller församling, vars område genom indelningsändring ökas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

21

eller minskas, äger förordna att nytt val till fullmäktige skall verkställas

för tiden till utgången av det år, då allmänna val av fullmäktige nästa gång

skall äga rum. I nybildad kommun samt i nybildad församling, där beslutanderätten

skall överlåtas åt kyrkofullmäktige, skall val av fullmäktige

förrättas så fort ske kan under året innan indelningsändringen träder i

kraft. Om valet inte skall äga rum under år, då allmänna val av fullmäktige

förrättas, skall det ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana

allmänna val nästa gång skall äga rum.

Föreskrifter om att Kungl. Maj:t må förordna om val av landstingsmän

jämte suppleanter i anledning av jämkning i valkretsindelningen, föranledd

av territoriella förändringar av landstingsområde, gives i 15 och 16 §§ landstingslagen.

Dylikt val skall enligt 17 § samma lag avse tiden från och med

den 1 januari året näst efter det, då valet skett, till utgången av det år, då

allmänna val av landstingsmän nästa gång skall äga rum.

Har vid val landstingsmän eller fullmäktige icke blivit utsedda till föreskrivet

antal, skall jämlikt 48 § 2 mom. kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253) nytt val ofördröjligen anställas för utseende av det felande

antalet och, vid val av landstingsmän, jämväl av suppleanter. Om landstingsmän

men ej suppleanter valts till erforderligt antal, skall vid valet bero.

Enligt 56 § samma lag skall, om efter besvär helt val upphävts, länsstyrelsen

förordna om ofördröjligt företagande av nytt val för den tid, som avsetts

med det upphävda valet, eller för den återstående delen därav samt

om tid och ställe för valet. I övrigt gäller vid nytt val vad som är föreskrivet

om allmänt val.

Bestämmelser om valdag vid kommunala val återfinns dels i kommunala

vallagen och dels i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i

Stockholm, fr. o. m. den 1 januari 1963 lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstgrelse. I 11 § kommunala vallagen stadgas att allmänna kommunalval

skall förrättas, val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och

stadsfullmäktige tredje söndagen i september, val av municipalfullmäktige

första söndagen i oktober samt val av kyrkofullmäktige tredje söndagen i

oktober. Särskilt kommunalval skall äga rum å den sön- eller helgdag, som

sist tjugonde dagen förut bestämmes av länsstyrelsen. Särskilt val av municipalfullmäktige

får inte förrättas samma dag som landstingsmannaval för

samhället, och särskilt kyrkofullmäktigval ej å dag, då val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige

inom valdistriktet äger rum. Beträffande församling i Stockholm gäller enligt

11 § lagen om församlingsstyrelse där (13 § andra stycket nya lagen om

församlingsstyrelse) att särskilt val skall äga rum å den sön- eller helgdag,

som bestämmes av överståthållarämbetet. Den myndighet, som bestämmer

dag för särskilt kommunalval, skall underrätta generalpoststyrelsen om

valdagen.

Poströstning kan enligt kommunala vallagen ske såväl på valdagen som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

dessförinnan. Den som på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt där han

är uppförd i röstlängden får enligt 35 § 1 mom. på valdagen avlämna sin

valsedel på fast postanstalt. Vidare får enligt samma lagrum den som vårdas

på sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finns inrättad, på valdagen

avlämna valsedel där, även om sjukvårdsanstalten är belägen på den

ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Kan det med skäl antagas att

röstberättigad på valdagen kommer att vistas utom riket eller att röstberättigad,

som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal

på fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens utövning

inte kan utöva sin rösträtt på valdagen, lar sådan röstberättigad enligt

35 § 2 mom. före valdagen avlämna valsedel på fast postanstalt inom riket.

.Jämlikt 35 § 3 mom. må röstberättigad, som vistas utom riket och som

med skäl kan antagas till följd härav eller till följd av viss tjänsteutövning

vara hindrad att valdagen utöva sin rösträtt inom riket, avlämna sin valsedel

på svensk beskickning eller svenskt konsulat som Kungl. Maj:t bestämmer.

Röstmottagning skall enligt 37 § andra stycket äga rum från och med

adertonde dagen före valdagen till och med valdagen, utom riket dock ej

längre än att avgivna valsedlar kan sändas till överståthållarämbetet i så

god tid att de är ämbetet till handa sist fjärde dagen efter valdagen.

Vid kommunalval skall jämlikt 37 § tredje stycket röstmottagning på

postanstalt äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten,

på valdagen dock minst en timme.

Enligt 36 § 1 mom. kommunala vallagen skall väljare, som avlämnar valsedel

å postanstalt, beskickning eller konsulat, inneha för sådant ändamål

utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att

han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt

den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna

rösterna.

Jämlikt 36 § 2 mom. skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet av valnämndens

ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten

förordnar därtill. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas

av den som förordnas därtill av länsstyrelsen. Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

innan röstlängden blivit underskriven eller försedd med intyg, att

anmärkning mot den ej framställts inom behörig tid, ej heller senare än

dagen före valdagen. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin

rösträtt skall antingen personligen göra framställning därom hos den som

äger utfärda utdraget eller också till denne låta inlämna eller med posten

insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan

om sådant utdrag. Ansökan må även insändas till kommunalnämndens

ordförande eller magistraten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

I sådant fall skall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna

ansökningen till den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas

den sökandes fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort.

Om så begäres, skall utdraget med posten översändas till sökanden. Möter,

då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,

skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas

till sökanden.

Vad nu sagts om magistrat skall jämlikt 63 § i stad utan magistrat i tilllämpliga

delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för sådan stad.

Även den särskilda valnämnden i Stockholm är i dessa avseenden jämställd

med magistrat.

Reformkrav

Sedan söndagsstängning av postanstalterna infördes 1951 har förslag vid

flera tillfällen förts fram om ändring av bestämmelserna rörande poströstning

på valdagen. Vid 1953 års riksdag väcktes två motioner

i frågan (I: 199 och II: 255). Enligt motionärerna syntes det enklast att de

röstberättigade, som valdagen var på främmande ort, fick avlämna valsedel

hos valnämnden i det distrikt, där de då befann sig, ett förfarande som

skulle innebära en besparing för statskassan. Konstitutionsutskottet fann i

utlåtande (nr 6) över motionerna att postverkets kostnader för poströstningen

inte var så höga att de rimligen borde föranleda att systemet med

poströstning slopades eller i något mera betydande avseende ändrades i

fråga om septembervalen eller andra val av större vikt. På konstitutionsutskottets

hemställan avslogs motionerna av riksdagen.

I en vid 1955 års riksdag väckt motion (II: 154) hemställdes om utredning

i syfte att möjliggöra för väljare, som uttagit röstlängdsutdrag, att

lämplig söckendag, helst lördag, avlämna sin valsedel på postanstalt under

tiden för anstaltens öppethållande. I motiveringen framhölls särskilt, att

poströstningen vid mindre val visat sig medföra stora kostnader för staten.

Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr 8) över motionen, att

ändring eller inskränkning i tiden för postanstalternas öppethållande på valdagen

inte borde komma ifråga vid större val. Om det däremot var fråga om

ett enstaka val av kommunal-, municipal- eller kyrkofullmäktige, ansåg utskottet

att det extra öppethållandet av samtliga postanstalter på valdagar

kunde te sig som en opraktisk och alltför kostsam anordning. Efter erinran

om de särskilda åtgärder som generalpoststyrelsen efter samråd med inrikesdepartementet

vidtagit för att nedbringa kostnaderna för poströstningen

förutsatte utskottet, att det inom departementet komine att företagas

en utredning och översyn rörande ordningen för poströstning vid särskilda

kommunalval, varigenom de olägenheter som var förknippade med gällande

regler kunde avhjälpas. Utskottet hemställde därför, att motionen ej måtte

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Förslag att förlägga poströstning vid andrakammarval och kommunala

val till helgfri dag fördes på nytt fram i två motioner vid 1959 års riksdag

(1:2 och II: 14). I motionerna föreslogs att poströstningen skulle äga rum

antingen den första helgfria dagen efter valdagen eller den sista helgfria

dagen före valdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 13) över

motionerna fann konstitutionsutskottet — under hänvisning till sina tidigare

utlåtanden i ämnet — den föreslagna ordningen ej böra komma ifråga

vid allmänna val eller vid omval i någon valkrets till andra kammaren, till

landsting eller till stadsfullmäktige i de städer, som inte deltar i landsting.

Vad däremot angick andra enstaka borgerligt eller kyrkligt kommunala val,

där antalet poströstande brukade vara ringa, fann utskottet kostnaderna för

öppethållande av samtliga fasta postanstalter motivera en ändring av gällande

bestämmelser. Med hänvisning till att den väckta frågan redan var

föremål för valutredningens behandling fann utskottet emellertid motionerna

ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även frågan om röstlängdsutdragens behövlighet har

varit föremål för ingående överväganden. Beträffande vad som förekommit

i detta hänseende torde få hänvisas till en redogörelse därför som lämnas

i den proposition som låg till grund för 1960 års lagstiftning om röstlängdsutdragens

ersättande med röstkort vid andrakammarval (prop. 1960:103,

sid. 21—28). Jämväl i fråga om de ställningstaganden i saken som gjordes

inför 1960 års lagstiftning i ämnet torde hänvisning få ske till nämnda proposition

samt till konstitutionsutskottets utlåtande 1960: 12.

V alutredningen

Poströstningen vid mindre kommunalval

Inledningsvis framhåller valutredningen i sitt betänkande att bestämmelserna

om poströstning inte medförde några olägenheter eller komplikationer

så länge postanstalterna regelmässigt hölls öppna på sön- och helgdagar.

Poströstningen ägde då i regel rum endast den tid postanstalterna vanligen

hölls öppna. Det var först sedan generalpoststyrelsen den 23 februari 1951

beslöt att postanstalterna från och med den 15 juni samma år i allmänhet

ej längre skulle vara öppna sön- och helgdagar som läget förändrades i fråga

om poströstningen. Med hänsyn till vallagarnas bestämmelser var postanstalterna

alltjämt skyldiga att hålla öppet för röstmottagning de sönoch

helgdagar, då val ägde rum, viliket kom att föranleda särskilda kostnader.

Valutredningen upplyser att det ändrade läget berördes av generalpoststyr

el sen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars 1951. I skrivelsen fann styrelsen

det visserligen befogat, att postanstaltema även i fortsättningen hölls

öppna för allmänheten för enbart röstmottagning, då val till andra kamma
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

ren och allmänna kommunalval ägde rum. När fråga var om särskilda kommunalval

och sådana särskilda val, »om avsågs i 89 § lagen om val till riksdagen,

ansåg styrelsen dock en ändring av bestämmelserna om röstning på

postanstalt vara erforderlig, detta med hänsyn till de kostnader och de

svårigheter för postverket, som var förenade med ett extra öppethållande av

postanstalterna å valdagar. Styrelsen föreslog därför, att poströstningen vid

dessa val antingen helt slopades eller förlädes till annan dag än sön- eller

helgdag.

För sin del finner valutredningen uppenbart att en strikt tillämpning av

reglerna om postanstalternas öppethållande på valdagar vid varje särskilt

kommunalval medför orimliga konsekvenser. Att hålla samtliga landets

postanstalter öppna endast för att bereda ett relativt litet antal poströstande

väljare möjlighet att avlämna sina valsedlar är alltför betungande och kostsamt.

Vid de enstaka kommunalvalen brukar, framhåller utredningen, de

poströstande regelmässigt inte uppgå till något större antal. Under 1952 hölls

sålunda nio särskilda kommunalval, vid vilka det inte avgavs mer än sammanlagt

20 poströster. Vid tre dylika val, som ägde rum under 1953, var det

sammanlagt endast fyra poströstande väljare. Vid några av de berörda valen

förekom över huvud taget inte några poströster.

Efter redogörelse för det system generalpoststyrelsen i samråd med inrikesdepartementet

tillämpat vid enstaka kommunal- eller kyrkofullmäktigval

av mindre vikt fortsätter utredningen.

Förvisso är det icke att förvåna att generalpoststyrelsen i samråd med

vederbörande departement vidtagit åtgärder i syfte att undvika ett extra

öppethållande av samtliga postanstalter vid val av angivet slag. Emellertid

kan den sålunda efter beslutet om sön- och helgdagsstängningen praktiserade

ordningen för poströstning vid vissa enstaka kommunalval icke anses

tillfredsställande. Det kan nämligen starkt ifrågasättas om de nu gällande

vallagsbestämmelserna lämnar utrymme för en sådan begränsning av poströstningen,

att densamma å valdagen endast äger rum vid vissa enstaka

postanstalter. Visserligen har ännu icke några olägenheter med den tillämpade

ordningen gjort sig förmärkta men fall kan givetvis inträffa då väljare,

som sagt sig vilja rösta vid viss postanstalt, av en eller annan anledning blir

förhindrad att utöva sin rösträtt vid denna postanstalt. Någon möjlighet står

då oftast icke till buds för honom att rösta å annan postanstalt. Härtill kommer

att det praktiserade systemet ur administrativ synpunkt måste betecknas

såsom svårbemästrat.

Valutredningen framhåller att den ordning som sålunda tillämpats vid

vissa särskilda kommunalval inte kan tillämpas, om röstlängdsutdragen

ersätts med röstkort även vid kommunalval, såvida man inte exempelvis

inför ett anmälningsförfarande för dem som vill poströsta. Vill man införa

röstkort för kommunalvalens vidkommande blir det därför enligt utredningen

nödvändigt att genom ändring i kommunala vallagen åstadkomma en

mera definitiv lösning av frågan om poströstningen vid enstaka kommunalval.

En sådan lösning finner utredningen kunna sökas efter olika linjer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Generalpoststyrelsens förslag att slopa poströstningen vid de enstaka val,

där antalet poströstande brukar vara ringa, skulle innebära att man begränsade

möjligheten till deltagande i dessa val. Hittills har samtliga åtgärder

på förevarande område, även införandet av röstkort, syftat till att

underlätta valdeltagandet. Vid 1960 års andrakammarval, då systemet med

röstkort tillämpades första gången, blev antalet poströstande i det närmaste

fördubblat. Att nu helt taga bort väljarnas möjlighet till poströstning vid

vissa val skulle innebära ett väsentligt avsteg från denna utveckling. En sådan

begränsning av poströstningen skulle även medföra att olika röstningsmetoder

kom att tillämpas vid val av samma slag i en och samma valkrets.

Med hänsyn till det anförda finner valutredningen sig böra avvisa generalpoststyrelsens

förslag.

Ett alternativ till lösning av problemet är enligt valutredningen att helt

förlägga de smärre valen till annan dag än sön- eller helgdag. Poströstning

på valdagen kunde då äga rum under tiden för postanstalternas ordinarie

öppethållande. Emellertid avvisar utredningen även en sådan lösning, enär

det inte bör komma ifråga att förlägga val till en dag, som för en stor del

av väljarkåren normalt är en arbetsdag. Många väljare, som eljest skulle ha

röstat, skulle därigenom på grund av tjänsteutövning bli förhindrade att utöva

sin rösträtt vid valen.

De återstående alternativen finner utredningen vara att antingen bibehålla

sön- eller helgdag såsom valdag vid de smärre valen men låta den nu

på valdagen förekommande poströstningen vid dessa val äga rum närmast

helgfria dag före valdagen eller att inskränka postanstalternas öppethållande

på valdagen till vissa orter.

Att inskränka postanstalternas öppethållande på valdagen till vissa orter

skulle, påpekar utredningen, inte helt eliminera postverkets kostnader i anledning

av valet, men genom en sådan begränsning av öppethållandet skulle

det kunna bli möjligt att hålla kostnaderna inom rimliga gränser. Svårigheterna

ligger i att bestämma vilka postanstalter som i så fall skulle hållas

öppna vid de olika valen. Vid vissa smärre kommunalval skulle det sålunda

vara alltför omfattande även om postanstalterna hölls öppna endast på vissa

större orter och eventuellt även på mindre orter inom eller i närheten av

den landsdel där det lokala valet äger rum. Som förut sagts har några poströstande

över huvud inte förekommit vid vissa särskilda kommunalval. Vid

andra val åter har antalet poströstande varit relativt stort. Det torde därför

enligt utredningens uppfattning inte vara möjligt att fastställa generella

normer för öppethållandet, vilka skulle kunna tillämpas vid samtliga smärre

val. Om Kungl. Maj :t fick bemyndigande att från fall till fall bestämma

vilka postanstalter, som skulle hållas öppna för röstmottagning vid de

smärre valen, skulle krävas att man redan före valdagen ägde kännedom om

icke blott de poströstandes antal utan även deras vistelseort på valdagen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Ett beslut om begränsning av öppethållandet skulle eljest lätt kunna bli

godtyckligt och försvåra för vissa väljare att utöva sin rösträtt.

Inte heller vill valutredningen förorda lagfästande av det system generalpoststyrelsen

nu tillämpar kompletterat med anmälningsskyldighet för den

som ämnar rösta på posten. Förutom att förfarandet måste anses tungrott

och svårbemästrat finner utredningen det olämpLigt därför att många väljare

bär svårt att i förväg ange den postanstalt där de skall rösta och att den

som blir förhindrad att på valdagen rösta vid den postanstalt han uppgivit

ofta blir betagen möjligheten att rösta vid annan postanstalt, eftersom de

flesta andra postanstalterna skulle vara stängda. Genom anmälningsskyldigheten

skulle också fördelarna med röstlängdsutdragens avskaffande gå

förlorade vid smärre kommunalval och väljarna försättas i sämre ställning

än vid allmänna val.

Valutredningen har följaktligen kommit till uppfattningen att det inte är

möjligt att åstadkomma en helt godtagbar och ändamålsenlig lösning efter

nu diskuterade linjer.

Väljes lösningen att den f.n. på valdagen förekommande poströstningen

vid de smärre kommunalvalen skall äga rum på helgfri dag kommer, påpekar

utredningen, landets samtliga postanstalter att stå till förfogande

för poströstningen, som kan äga rum under hela den tid postanstalterna

hålles öppna för det ordinarie postala arbetet. Dagen för poströstningen anser

utredningen i så fall böra förläggas till närmast helgfria dag före valdagen.

Poströstningen bör nämligen under alla omständigheter äga rum i

så nära anslutning till valdagen som möjligt och det är olämpligt att förlägga

tidpunkten till efter valdagen särskilt med hänsyn till att resultatet

av den preliminära sammanräkningen av de på valdagen avgivna rösterna

regelmässigt brukar bekantgöras omedelbart efter valförrättningens avslutande

på valdagen. Enligt valutredningens uppfattning skulle denna lösning

av frågan knappast medföra, att valdagen blev berövad sin speciella karaktär

eller att intresset för valet blev mindre än med nu gällande bestämmelser.

Ej heller anser utredningen en sådan poströstningsordning för de särskilda

valen så väsentligt avvika från vad som skulle gälla för de övriga

valen att hinder kan anses föreligga för ordningens införande med hänsyn

till principen, att samma röstningssystem bör tillämpas vid val av samma

slag i en och samma valkrets, vare sig valet ägor rum allenast i denna valkrets

eller samtidigt med att val förrättas i hela riket.

Valutredningen finner därför alternativet, att poströstningen vid de

smärre kommunalvalen förläggs till helgfri dag, inte vara ägnat att väcka

några betänkligheter. Vissa praktiska spörsmål måste enligt utredningen

emellertid lösas om tidpunkten för poströstningen ändras på sätt nyss

angivits.

Utredningen erinrar om att -—- om man bortser från särbestämmelsen för

den som vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finns

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

inrättad rätt att valdagen rösta på postanstalt f. n. tillkommer endast den

som på grund av vistelse på annan ort inom riket är förhindrad att utöva

sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden.

I den proposition, som låg till grund för införandet av denna bestämmelse

för kommunalvalens vidkommande (prop. 1942:98), uttalade

departementschefen att sådant hinder ej kunde anses föreligga, om väljaren

vistades på samma ort, där vallokalen var belägen, ej ens för det fall att

denna ort var en större stad med vidsträckt bebyggelse. Med ort avsågs

enligt samma uttalande stad, köping, municipalsamhälle eller annat från

bebyggelsesynpunkt liknande samhälle. Enligt valutredningen tillämpas bestämmelsen

även i praktiken så, att väljare valdagen ej tillåtes rösta på

postanstalt, som är belägen inom väljarens valdistrikt eller inom det tätortsområde,

som väljaren tillhör enligt röstlängden. Flyttas tidpunkten för poströstningen

vid smärre val till närmast helgfria dag före valdagen bedömer

utredningen det ej vara möjligt att upprätthålla denna ordning utan att

väljarnas möjlighet att poströsta försämras. Man har nämligen att räkna

med att en väljare på valdagen kan komma att vistas på »annan ort», även

om han befinner sig på röstlängdsorten den närmast helgfria dagen före

valdagen. Skulle den nuvarande ordningen tillämpas i ett sådant fall skulle

väljaren kunna bli förhindrad att utöva sin rösträtt. Avgörande för frågan

huruvida den, som valdagen vistas på »annan ort», skall äga rätt att avlämna

valsedel å postanstalt bör ej vara, att han jämväl vardagen före valdagen

vistas å »annan ort». Valutredningen har därför kommit till den slutsatsen

att om tidpunkten för poströstningen ändras — den som valdagen

kommer att vistas på »annan ort» bör äga rätt att den närmast helgfria

dagen före valdagen avlämna valsedel jämväl på postanstalt å röstlängdsorten.

Även frågan om vilka väljare som får poströsta kommer i ett nytt läge

om poströstningen flyttas till vardagen närmast före valdagen, framhåller

utredningen. När poströstning sker på valdagen styrker det faktiska förhållandet

att väljaren då befinner sig på »annan ort» att han är hindrad att

rösta på röstlängdsorten. Men om poströstningen förläggs till vardagen före

valdagen är det svårt att få sådant hinder bestyrkt. Genomföres denna ändring

i fråga om dagen för poströstningen, varvid röstning skall få ske även

på postanstalt i röstlängdsorten, föreligger därför viss risk för missbruk av

rätten att poströsta. Väljare, som inte är hindrade att rösta i vanlig ordning

på valdagen men som finner det förenat med olägenheter av olika slag att då

inställa sig vid valförrättning, kan obehörigen utnyttja möjligheten att poströsta

före valdagen. Sker obehörig poströstning i större omfattning medför

poströstningsförfarandet i högre grad än nu arbetsbelastning för postanstaltema,

främst de som är belägna på den ort där valet äger rum. För att undvika

detta vore det enligt utredningen måhända önskvärt att skärpa förutsättningarna

för den poströstning det här gäller. Väljaren kunde t. ex.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

genom intyg styrka hinder för honom att rösta vid valförrättning på valdagen.

Utredningen avvisar dock. en sådan skärpning, eftersom den skulle

försvåra för väljare, som har giltigt skäl att poströsta, att utnyttja möjligheten

därtill. För sin del finner valutredningen därför att andra krav inte

rimligen bör uppställas för poströstning i här avsedda fall än att det med

skäl kan antagas, att väljaren valdagen kommer att vistas på annan ort

inom riket och till följd härav är förhindrad att utöva sin rösträtt nämnda

dag. Någon närmare utredning om hindrets beskaffenhet anser utredningen

inte böra fordras, utan det torde i allmänhet vara tillfyllest, att väljaren

undertecknar en förklaring att sådant hinder föreligger. Detta överensstämmer

med vad som nu sker då väljare, som tillhör någon av de i 35 § 2 och

3 mom. kommunala vallagen angivna kategorierna, utnyttjar sin rätt att

rösta före valdagen.

Valutredningen finner således poströstning vardagen före valdagen vid

smärre val inte vara förenad med annan olägenhet än att den möjligen kan

tänkas medföra ett ökat utnyttjande av poströstningsförfarandet. Risken för

missbruk anser utredningen dock inte vara större än i övriga fall, då rätten

att rösta i särskild ordning gjorts beroende av någon omständighet, vars

förhandenvaro inte kan — eller inte behöver — styrkas på annat sätt än

genom väljarens egen försäkran. Enligt valutredningens mening utgör därför

risken för missbruk inte något avgörande hinder mot att genomföra nu

ifrågavarande ändring i ordningen för poströstningen vid smärre kommunalval.

Valutredningen kommer sålunda till den slutsatsen att den mest ändamålsenliga

lösningen av frågan om poströstningen vid mindre kommunalval

är att tidpunkten för poströstningen vid dessa val flyttas från valdagen

till den närmast helgfria dagen före valdagen. Utredningen föreslår att bestämmelser

härom, utformade enligt de ställningstaganden utredningen

redovisat, upptages i en ny paragraf, 35 a §, i kommunala vallagen. Sålunda

skall röstberättigad, som med skäl kan antagas på grund av vistelse å annan

ort inom riket vara förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen vid valförrättning

för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängd, äga att närmast

helgfria dag före valdagen rösta på fast postanstalt inom riket. För denna

poströstning skall väljaren kunna utnyttja även sådan postanstalt, som är

belägen på den ort, där han är uppförd i röstlängd. Vidare skall röstberättigad,

som vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket där postanstalt finnes inrättad

och som med skäl kan antagas till följd av sjukhusvistelsen vara förhindrad

att valdagen utöva sin rösträtt, äga att den närmast helgfria dagen

före valdagen avlämna sin valsedel vid nämnda postanstalt.

Valutredningen understryker att dess förslag inte är avsett att i något

hänseende inverka på den rätt att poströsta före valdagen som enligt gällande

bestämmelser tillkommer vissa yrkes- och tjänstemän samt dem som valdagen

kommer att vistas utom riket. Men eftersom utredningen anser att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

35 a § kommunala vallagen för överskådlighetens skull uttömmande bör

ange i vilka fall röstning skall kunna ske inför särskilda röstmottagare vid

smärre kommunalval, föreslås att även rätten för nyss angivna kategorier

väljare att rösta före valdagen slås fast i paragrafen.

Skall vid smärre val röstning inför röstmottagare inte längre förekomma

inom riket på valdagen, synes det utredningen från likformighetssynpunkt

omotiverat att för dessa val bibehålla nuvarande möjlighet att även på valdagen

rösta utomlands på svensk beskickning eller svenskt konsulat. Vidare

anser utredningen att röstberättigad, som vistas utomlands och som med

skäl kan antagas komma att valdagen visserligen befinna sig i Sverige men

på annan ort än röstlängdsorten bör berättigas att före valdagen rösta på

beskickning eller konsulat i de fall då poströstningen inom landet skall äga

rum dagen före valdagen i stället för valdagen. Utredningen föreslår att bestämmelser

i enlighet med det sagda införes i 35 a § kommunala vallagen.

Från praktisk synpunkt torde bestämmelserna vara av mindre betydelse,

tillägger utredningen, enär röstmottagning utomlands enligt vad utredningen

erfarit hittills sällan anordnats vid smärre kommunalval.

Valutredningen framhåller, att den ordning utredningen föreslagit för

poströstning är avsedd att göras tillämplig endast vid sådana val, då det från

såväl ekonomiska som praktiska synpunkter ej kan anses befogat att hålla

postanstalterna inom riket öppna för poströstning på valdagen. Tillämpningsområdet

för denna särskilda poströstning bär bestämmas med utgångspunkt

i detta förhållande.

När det gäller de särskilda andrakammarvalen anser utredningen valens

vikt och de röstberättigades antal regelmässigt påkalla att det ordinära förfarandet

med poströstningen förlagd till valdagen användes. Valutredningen

vill med hänsyn härtill inte föreslå att den särskilda poströstningsordningen

göres tillämplig på dessa val. Ej heller finner valutredningen tillämpning

av denna ordning vara helt ändamålsenlig för samtliga särskilda kommunalval.

I vissa fall kan sådana val förekomma samtidigt i flera landsdelar. De

röstberättigades sammanlagda antal vid dessa val kan då motivera att poströstning

äger rum på valdagen. Motsvarande kan vara förhållandet när särskilt

kommunalval vid tillfället endast hålles i en kommun, exempelvis en

större stad. Enligt valutredningens förmenande torde det icke vara möjligt

att generellt ange de särskilda kommunalval, vid vilka den föreslagna ordningen

för poströstning bör förekomma. Frågan därom bör avgöras efter

lämplighetsprövning, där hänsyn tages till de röstberättigades antal vid valet

och övriga omständigheter. Valutredningen föreslår att denna lämplighetsprövning

skall ankomma på Kungl. Maj :t. Det bör åligga den länsstyrelse,

som har att bestämma dag för särskilt kommunalval, att i god tid dessförinnan

underställa Kungl. Maj :t frågan om tillämpning av den särskilda

poströstningsordningen vid valet. Bestämmelser i enlighet härmed föreslås

bli intagna i den nya 35 a § kommunala vallagen. Har beslut om tillämpning

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

av den särskilda ordningen för poströstning meddelats, måste detta anges i

den kungörelse, som skall utfärdas enligt 20 § samma lag. Att så skall ske

anser utredningen följa redan av gällande föreskrifter i nämnda lagrum,

varför någon ändring av lagrummet inte synes erforderlig.

Den ordning för poströstning, som här angivits, anser utredningen med

fördel kunna användas även vid de allmänna municipalfullmäktigvalen.

Utredningen pekar på att den stora kommunindelningsreformen i början av

1950-talet medfört att ett förhållandevis stort antal municipalsamhällen

numera upplösts. I 1953 års kommunallag har uppställts kravet att särskilda

skäl skall föreligga för att ett nytt municipalsamhälle skall få bildas. Utvecklingen

mot en reducering av nya municipalsamhällsbildningar och en upplösning

av flera äldre sådana samhällen har återspeglats vid de senaste

municipalfullmäktigvalen. Vid 1954 års municipalfullmäktigval fanns 148

municipalsamhällen med sammanlagt 112 486 röstberättigade. Antalet

röstande på post, beskickningar och konsulat uppgick vid detta val till sammanlagt

699. Vid motsvarande val 1958 fanns endast 90 municipalsamhällen

med tillhopa 70 072 röstberättigade. Vid valet avgavs endast 365 röster

inför sådana röstmottagare. Efter dessa val har municipalsamhällena för förvaltning

av ordnings- och hälsovårdsangelägenheter avvecklats. Vid 1960 års

ingång fanns endast 54 municipalsamhällen i riket. Även om införandet av

röstkortssystemet vid kommunalval medför att en större del av väljarkåren

än tidigare kommer att utnyttja poströstningsförfarandet synes det därför

enligt valutredningens förmenande finnas anledning antaga, att de poströstande

vid de allmänna municipalfullmäktigvalen i fortsättningen inte

kommer att vara så inånga, att det kan vara befogat att hålla samtliga landets

postanstalter öppna på valdagen för poströstning vid dessa val. Valutredningen

föreslår med hänsyn härtill att Kungl. Maj:t efter lämplighetsprövning

skall vid allmänt municipalfullmäktigval — på motsvarande sätt som

föreslagits med avseende å de särskilda kommunalvalen — äga förordna att

poströstning närmast helgfria dag före valdagen skall tillämpas vid valet.

Valutredningen framhåller slutligen att ett genomförande av utredningens

förslag kräver — förutom ändringar i kommunala vallagen — fastställande

av formulär till ytterkuvert, avsett att användas vid röstning enligt den

föreslagna 35 a §. Utredningen förordar att de ytterkuvert, som skall användas

vid sådan röstning, får annan färg än de ytterkuvert som eljest används

vid röstning på postanstalt, beskickning och konsulat så att de olika

kuverttyperna inte förväxlas med varandra.

Införande av röstkort

Efter redogörelse för de bestämmelser om användning av röstkort i stället

för röstlängdsutdrag vid andrakammarval som infördes genom 1960 års

ändringar i lagen om val till riksdagen uttalar valutredningen, att det då

inte ansågs möjligt att för kommunalvalens vidkommande införa systemet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

med röstkort utan att spörsmålen rörande poströstningen vid de särskilda

kommunalvalen bringats till sin lösning. Sedan utredningen nu behandlat

denna fråga och därvid föreslagit, att poströstningen vid dessa val flyttas

från valdagen till närmast helgfria dag före valdagen, anser utredningen att

det från nyssnämnda synpunkt inte finns något hinder att införa systemet

med röstkort även för kommunalvalen.

De erfarenheter, som vunnits vid 1960 års andrakammarval, då röstkort

för första gången användes i stället för röstlängdsutdrag, anser utredningen

tala för en sådan åtgärd. Vid detta val utnyttjades möjligheterna att rösta

utom det egna valdistriktet i större utsträckning än någonsin, vilket enligt

utredningens uppfattning knappast kan ha haft annan orsak än att väljarna

inte längre behövde beställa särskilda röstlängdsutdrag för sådan röstning.

Någon minskning i röstningsfrekvensen inom det egna valdistriktet inträdde

icke.

Utredningen redovisar härefter vissa statistiska uppgifter avseende 1960

års andrakammarval. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån utgjorde

sålunda vid 1960 års val antalet väljare som efter röstning inför särskilda

röstmottagare antecknats i röstlängden som deltagare i valet, d. v. s. antalet

giltiga ytterkuvert, 190 816 och antalet giltiga valsedlar enligt preliminära

uPP§ifter 187 304. Vid andrakammarvalen 1956 och 1958 var motsvarande

siffror 110 876 och 108 821 respektive 134 551 och 130 940. Antalet ogillade

valsedlar var således vid 1960 års val 3 512 mot 2 055 år 1956 och 3 611 år

1958. Detta innebär att kassationsprocenten år 1960 var ungefär densamma

som 1956 men väsentligt lägre än 1958. Antalet ogillade ytterkuvert, d. v. s.

sådana som icke föranlett anteckning i röstlängden, uppgick vid 1956 års val

till 1 200, vid 1958 års val till 1 534 och vid 1960 års val till 2 157. ökningen

av antalet ogillade ytterkuvert vid det senaste valet är således inte större än

vad som motsvarar det ökade utnyttjandet av möjligheten att rösta inför

särskilda röstmottagare.

Utredningen anför vidare att man i valstatistiken skiljer på sådana ytterkuvert

som obrutna förklarats ogilla och sådana som kasserats på grund

av innehållet. Det är främst den första av dessa båda grupper som är av intresse,

när det gäller att bedöma, huruvida röstlängdsutdragens avskaffande

medför ökade risker för kassationer. Utredningen fortsätter.

Denna grupp — till vilken hänförs bl. a. de fall, då väljaren röstat i det

egna valdistriktet enligt inprickning i röstlängden, samt de fall, då väljaren

ej är upptagen i röstlängden för uppgivet valdistrikt — uppgick vid 1960

års val till 416 mot 475 år 1956 och 500 år 1958. Kassationerna på grund av

tidigare avprickning minskade därvid till 110 mot 123 respektive 125 vid

1956 och 1958 års val. Antalet fall, då väljaren icke kunnat återfinnas i

röstlängden, ökade visserligen till 46 (1 år 1956 och 2 år 1958), men i gengäld

bortföll helt den ogiltighetsanledning, som bestått i att röstlängdsutdraget

icke varit undertecknat av utfärdaren (15 fall år 1956 och 47 fall år

1958). ökningen i det sammanlagda antalet ogillade ytterkuvert hänför sig

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

således helt till den andra gruppen — de fall, då kuvert innan avprickning

skett kasserats på grund av innehållet. Denna grupp ökade vid 1960 års val

till 1 741 mot 725 år 1956 och 1 034 år 1958.

Den största förändringen inom gruppen visar kassation på grund av att

det inneliggande valkuvertet ej varit av föreskriven beskaffenhet: 1 195 år

1960 mot 478 respektive 415 åren 1956 och 1958. Som regel torde därvid

innerkuvert för äktamakeförsändelse felaktigt ha använts av väljare, vilken

personligen inställt sig och därför skolat använda det valkuvert, som

erhållits av röstmottagaren. Den ökade kassationen i detta fall kan därför

icke bero på användningen av röstkort i stället för röstlängdsutdrag.

Utredningen konstaterar alltså att kassationerna av den anledningen, att

väljaren inte kunnat återfinnas i röstlängden på grund av ofullständiga eller

felaktiga uppgifter på kuvertet, är mycket fåtaliga. Bristfälligheter i fråga

om ifyllandet av uppgifterna på ytterkuvertet torde enligt utredningen dock

ha förekommit i icke ringa utsträckning vid det senaste valet och vållat

sammanräkningsmyndigheterna avsevärt merarbete i form av slagning i

olika register. Det torde dock vara att förvänta, att förhållandena härvidlag

kommer att förbättras, när väljarna och postfunktionärerna blivit mer

vana vid det nya systemet.

Enligt vad utredningen erfarit uppkom i vissa fall tvekan om i vilken utsträckning

valnämnderna skulle tillmötesgå gjorda beställningar om utfärdande

av röstkort. Detta var främst fallet, då organisationer eller enskilda

beställde ett flertal röstkort för olika väljare — i allmänhet sjömän eller

andra personer som vistades utom riket — utan att kunna åberopa fullmakt

från dem. Inom Stockholm tillämpade valnämnden i detta fall den principen,

att beställningen mottogs för expediering direkt till väljarna under

deras uppgivna adresser. Det sålunda tillämpade förfarandet synes enligt

utredningens mening utgöra en lämplig avvägning mellan å ena sidan intresset

av att röstkort tillställes väljare i god tid och under aktuell adress

samt å andra sidan angelägenheten av att röstkort ej genom beställaren distribueras

till de olika väljarna som ett led i valpropagandan.

Valutredningen anser sig med hänsyn till det anförda böra föreslå, att

det för andrakammarvalen införda systemet med röstkort nu göres tillämpligt

även vid kommunalvalen. Motsvarande ändringar, som i detta hänseende

genomförts i lagen om val till riksdagen, bör därför vidtagas i kommunala

vallagen. Emellertid finner utredningen det nödvändigt att röstkortsbestämmelserna

får en något annorlunda utformning i kommunala vallagen än

i lagen om val till riksdagen.

Vid utformningen av röstkortsbestämmelserna för kommunalvalen måste

sålunda beaktas, uttalar utredningen, att dessa val är av skilda slag. Med

kommunalval avses nämligen såväl val av landstingsmän som val av kommunal-,

municipal-, stads- och kyrkofullmäktige. För kommunalvalens del

måste därför röstkort kunna upprättas för olika val. Med hänsyn till att

rösträttsvillkoren kan vara olika för skilda slags kommunalval anser utred3

— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

ningen att röstkort, som upprättats uteslutande för visst slags val, inte kan

utnyttjas även vid efterföljande val av annat slag. Och även om samma rösträttsvillkor

skulle gälla för skilda slags val, torde det inte vara lämpligt att

ett röstkort användes vid val av annat slag än röstkortet enligt sin lydelse

avser. Skall flera olika kommunalval förrättas, föranleder detta förhållande

— om inte särskilda bestämmelser gives i detta hänseende — att dubbla

upplagor röstkort måste utsändas även då valen sker samtidigt, en ordning

som synes alltför arbetskrävande och kostsam. För att undvika denna

olägenhet föreslår valutredningen att röstkort skall få upprättas gemensamt

för flera slags kommunalval. De röstkort, som hittills brukat utsändas till

de röstberättigade i åtskilliga orter, har ofta varit avsedda för flera val och

sålunda använts vid såväl val av landstingsmän som val av kommunal- eller

stadsfullmäktige. I många fall har samma röstkort även utnyttjats vid efterföljande

kyrkofullmäktigval. Enligt valutredningen är det naturligt, att

denna ordning består även efter det att röstkorten kommit att ersätta röstlängdsutdragen.

Röstkorten torde med lätthet kunna göras gemensamma

för såväl val av landstingsmän som val av kommunal- eller stadsfullmäktige.

Dessa val förrättas nämligen samtidigt och för dem gäller samma rösträttsvillkor.

Ej heller är det förenat med några större svårigheter att göra

samma röstkort användbara även vid efterföljande val av municipal- och

kyrkofullmäktige. För sådant ändamål behöver röstkorten förses med sådana

uppgifter, att det framgår om väljare är röstberättigad jämväl vid dessa

val. Med hänsyn till att valen förrättas annan dag än val av landstingsmän

och val av kommunal- eller stadsfullmäktige, måste vidare klart framgå

av röstkorten, när ettvart av de med röstkorten avsedda valen skall äga rum.

Skall olika myndigheter verkställa röstsammanräkning vid valen, måste

även detta utmärkas på röstkorten. I fråga om upprättande och översändande

av gemensamma röstkort bör i övrigt samma bestämmelser gälla som för

röstkort i allmänhet vid kommunalval. Avser de gemensamma röstkorten

val, som förrättas olika dagar, bör den dag, då korten senast skall sändas

ut, beräknas med utgångspunkt från den första valdagen.

Valutredningen håller före att ett allmänt utsändande av röstkort vid

kommunalval liksom vid andrakammarval bör förekomma, då kommunalval

skall äga rum i hela riket, m. a. o. då allmänt kommunalval skall förrättas.

För de särskilda andrakammarvalen — exempelvis omvalen — har

föreskrift inte givits om allmänt utsändande av röstkort, eftersom dylika

val vanligtvis förrättas medan samma röstlängd alltjämt länder till efterrättelse;

de vid det ordinarie andrakammarvalet utsända röstkorten kan då

begagnas också vid det efterföljande särskilda valet. När det gäller de särskilda

kommunalvalen kan förhållandena ofta vara desamma. Emellertid

förekommer vissa särskilda kommunalval, som saknar motsvarighet bland

andrakammarvalen, nämligen särskilda val, som förrättas med anledning av

territoriella förändringar av landstingsområde eller med anledning av änd
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

35

ring i kommunal eller ecklesiastik indelning. Vid dessa val torde möjlighet oftast

inte finnas för de röstberättigade att använda röstkort, som utsänts för

annat tidigare förrättat kommunalval. Det kan därför enligt valutredningens

uppfattning vara angeläget att röstkort i dessa fall utsändes på motsvarande

sätt som vid allmänna kommunalval. Utredningen föreslår att den

länsstyrelse, som har att bestämma dagen för särskilt kommunalval, skall

äga förordna att röstkort skall upprättas för valet och översändas i samma

ordning som för allmänt kommunalval. Valutredningen förutsätter, att sådant

förordnande kommer att meddelas endast för de särskilda kommunalval,

vid vilka de röstberättigade inte har möjlighet att använda sig av röstkort

som sänts ut i annat sammanhang. Skall dylikt förordnande meddelas

måste givetvis tillses, att dagen för valet bestämmes så att röstkorten

hinner upprättas och översändas inom föreskriven tid före valet. Om förordnande

som nu sagts inte meddelas bör röstberättigad på motsvarande

sätt som vid de särskilda andrakammarvalen kunna erhålla röstkort efter

rekvisition. Så bör vara fallet även då röstkort icke kommit väljare till handa

eller efteråt förkommit.

Valutredningen erinrar om att de tider, då röstning vid andrakammarval

skall äga rum vid valförrättningen på valdagen, i viss mån utsträcktes i samband

med att röstkort infördes för dessa val. Syftet härmed var att motverka

ökning av antalet poströstande. Om systemet med röstkort göres tillämpligt

även för kommunalvalen anser utredningen att det kan ifrågasättas om inte

i samma syfte ändring bör vidtagas av bestämmelserna om tiden för kommunalvals

förrättande. För kommunalvalen är emellertid inte som för andrakammarvalen

bestämt angivet, under vilka tider val skall förrättas i de

röstandes egna valdistrikt. Enligt kommunala vallagen ankommer det nämligen

på magistraten eller valnämnden att vid kommunalval bestämma valtiderna

för varje valdistrikt. Därvid måste dock vissa i lagen föreskrivna

minimitider iakttagas. Kommunalval skall sålunda fortgå minst två timmar

före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan

fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Hålles på valdagen högmässogudstjänst i den församling, till

vilken valdistrikt hör, skall uppehåll göras för den tid gudstjänsten pågår.

Att bestämmelserna för kommunalvalens del erhållit denna utformning har

enligt valutredningen säkerligen främst berott på att bestämmelserna ansetts

böra i möjligaste mån tillgodose den kommunala självbestämmanderätten.

Härigenom har det även blivit möjligt, att anpassa tiderna för en valförrättnings

fortgång efter de lokala förhållandena. En annan omständighet

av betydelse för bestämmelsernas innehåll torde ha varit, att bestämmelserna

varit avsedda att tillämpas vid skilda slags val, där valdeltagandet

kunnat vara väsentligt olika. Med den utformning som bestämmelserna

sålunda fått har det varit möjligt att bestämma tiderna i varje valdistrikt

med hänsyn jämväl till den för valet normala röstningsfrekvensen. En

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

ändring av dessa bestämmelser bör enligt valutredningen inte ske utan att

nu angivna förhållanden beaktas. Hittills har några olägenheter inte förmärkts

med den för kommunalvalen gällande ordningen för valtidernas bestämmande.

Givetvis är det önskvärt att röstningen vid de kommunalval,

som har större politisk betydelse, äger rum under motsvarande tider som

andrakammarvalen. Härigenom främjas valdeltagandet och motverkas den

ökning av antalet poströstande som röstkortsystemet — om det genomföres

— kan komma att medföra. Vanligtvis har också på de flesta orter tiderna

för röstningen vid viktiga kommunalval hittills bestämts så, att de överensstämt

med de för andrakammarvalen föreskrivna. Valutredningen har ansett

sig kunna förutsätta att så kommer att ske även i fortsättningen. Utredningen

finner därför inte erforderligt att föreslå någon ändring av de berörda

bestämmelserna för kommunalvalens del.

I fråga om de med röstkortsystemet förenade kostnaderna föreslår valutredningen

att kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och

kortens iordningställande liksom vid andrakammarval bestrides av kommunerna,

medan kostnaderna för länsbyråernas arbete att förse blanketterna

med adresstryck får åvila statsverket. Såsom gäller för andrakammarval

bör även vid kommunalval sådana ytterkuvert, som är avsedda att användas

vid röstning inför röstmottagare, i god tid före valet finnas tillgängliga

hos valnämnder och magistrater. Valutredningen föreslår att valnämnder

och magistrater för sådant ändamål på statsverkets bekostnad tillställes kuverten.

Ytterkuverten torde böra tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat

parti på statsverkets bekostnad.

Remissyttrandena

Valutredningens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av remissinstanserna. I en del remissyttranden göres i olika frågor bedömningar

vilka i viss mån avviker från dem som ligger till grund för förslagen,

men ingen remissmyndighet ställer sig helt avvisande till att föreliggande

frågor löses efter de linjer valutredningen dragit upp.

Poströstningen vid mindre kommunalval

Behovet av ändrad ordning för poströstning vid mindre kommunalval

understrykes i åtskilliga remissvar. Det hittills vid mindre kommunalval

tillämpade systemet kan enligt generalpoststyrelsen inte anses tillfredsställande

i längden utan har setts som ett provisorium i avvaktan på

en definitiv lösning. Systemet kan ej heller tillämpas om röstlängdsutdragen

ersätts med röstkort. Det är därför med stor tillfredsställelse som styrelsen

konstaterar att frågan tagits upp av valutredningen och nu ser ut att

få sin lösning. Länsstyrelserna i Västmanlands och Västernorrlands län be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

37

tonar utredningens uttalande att det är tvivelaktigt om det hittills tillämpade

systemet är förenligt med bestämmelserna i kommunala vallagen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att det knappast är rimligt att i

anledning av ett enstaka val i en mindre kommun hålla rikets samtliga postanstalter

öppna på tid och dag, då de eljest regelmässigt skulle vara stängda.

Samma synpunkter kommer till uttryck i åtskilliga andra yttranden.

Samtliga remissmyndigheter biträder utredningens förslag att p o s tröstningen

förlägges till helgfri dag före valdagen

vid vissa val. En sådan lösning anser överståthållarämbetet vara väl avvägd

och den synes enligt svenska landskommunernas förbund tillgodose såväl

väljarens berättigade intresse av att kunna utöva sin rösträtt vid vistelse i

annan kommun som det allmännas intresse av att hålla postverkets kostnader

för ändamålet nere. Uttalanden av samma innebörd göres i ett stort antal

remissvar. Genom den föreslagna reformen finner länsstyrelsen i Stockholms

län att det svåraste hindret för att även för kommunalvalen införa

systemet med röstkort blir undanröjt.

Några remissinstanser anser att även andra lösningar kunde komma i

fråga än den som valutredningen föreslagit. Generalpoststyrelsen hänvisar

till sin av utredningen omnämnda skrivelse den 16 mars 1951, i vilken styrelsen

såsom ett alternativ föreslog avskaffande av poströstningen vid andra

val än allmänna kommunalval och val till riksdagens andra kammare. Styrelsen

håller fortfarande före att detta förslag inte helt bör avföras från

diskussionen. Mot utredningens uttalande, att förslaget skulle medföra tilllämpning

av olika röstningsmetoder, då valet ägde rum endast i en valkrets

och då val förrättades i hela riket samtidigt, invänder styrelsen.

Gentemot sistnämnda synpunkt kan sägas, att varje ändring av systemet

vid småvalen kommer att medföra sådan konsekvens. Redan nu förekommer

för övrigt olikheter i poströstningsavseende vid stora och små val. Sålunda

anordnas inte tillfälliga postanstalter på sjukhusen vid de mindre

valen. Enligt styrelsens mening måste man sålunda under alla förhållanden

göra ett visst avkall på de strikt principiella synpunkterna när det gäller

de mindre valen och låta de praktiska och ekonomiska synpunkterna få

förhållandevis större betydelse men givetvis utan att valsäkerheten blir lidande

på minsta sätt.

Styrelsen säger sig emellertid kunna förstå de principiella betänkligheterna

mot styrelsens förslag och har inget yrkande på denna punkt.

Också länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrker utredningsförslaget endast

för den händelse det skulle anses olämpligt alt trots den ringa frekvensen

av poströster vid enstaka kommunala val slopa poströstningen vid dessa val.

Magistraten i Linköping har ej någon erinran mot utredningens förslag

men finner åtskilliga skäl tala för att de stora politiska valen helt flyttas

från söndagar till lördagar. Man kan enligt magistraten förutse alt lördagarna

i september i allt större omfattning blir arbetsfria, och det kan beräknas

bli mindre fritidsstörande om valen förläggs till lördagar än om de

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

äger rum på söndagar. Dessutom skulle avbrott för gudstjänsttid undvikas

och frågan om postanstalternas öppethållande vore lättare att lösa. De aktuella

valdagarna borde bli allmänna fridagar, något som troligen skulle

öka intresset för valdeltagande och ge valdagarna en särskild karaktär.

Samma tankegångar återspeglas i yttrandena från länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län och valnämnden i Lysekil, men dessa remissorgan diskuterar

endast möjligheten att förlägga de särskilda kommunalvalen till lördag.

Ehuru båda remissorganen anser sig kunna godtaga utredningsförslaget,

hyser de dock vissa betänkligheter mot att tillåta poströstning även inom

det valdistrikt väljaren tillhör. Enligt deras mening skulle hela problemet

med poströstning vid ifrågavarande val försvinna om valen flyttades till lördagarna.

Mot den nu antydda lösningen finner nämnda länsstyrelse emellertid

kunna anföras att svårighet kunde uppkomma i många valdistrikt att

anskaffa lämpliga vallokaler. Valnämnderna i Norums och Hova valdistrikt

står inte heller främmande för att flytta de särskilda kommunalvalen till

lördagar.

I enstaka yttranden förmärks en allmän tveksamhet i fråga om lämpligheten

av den lösning utredningen kommit fram till. Så anför t. ex. kyrkofullmäktige

i Örby församling att valen graderas på ett kanske inte lyckligt

sätt genom att poströstning på valdagen får förekomma endast vid de viktiga

valen. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län kan den föreslagna anordningen

inte anses helt tillfredsställande, då den lätt kan nyttjas även av

den som under valdagen har möjlighet att rösta inför valnämnden men som

föredrar att dagen förut rösta på posten. Länsstyrelsen lämnar dock förslaget

utan erinran, eftersom länsstyrelsen inte kan anvisa någon lämpligare

ordning. En motsvarande inställning har valnämnden i Skövde.

Risken för missbruk av poströstningen och ökad påfrestning på postverket

genom det föreslagna systemet omnämns också i ett antal andra yttranden,

men dessa olägenheter anses allmänt inte vara av större betydelse än

att systemet bör godtagas. En sådan bedömning gör bl. a. länsstyrelserna i

Stockholms, Örebro och Jämtlands län, magistraten i Östersund, valnämnden

i Bollnäs stad och kyrkofullmäktige i Lidköpings församling. Länsstyrelsen

i Norrbottens län framhåller, att tyngdpunkten i röstningen vid de

särskilda valen genom det föreslagna systemet kan komma att flyttas över

till postanstalterna. Dessa bör därför utrustas med valskärmar och personal

i tillräcklig omfattning för att möta en sådan utveckling. Länsstyrelsen

erinrar härvid om att poströstningen kommer att pågå under tider då postanstalterna

har att ombesörja sina ordinarie uppgifter.

Det övervägande antalet remissinstanser ansluter sig till utredningens

ställningstagande vad gäller frågan om vid vilka särskilda val

den föreslagna poströstningen före valdagen bör få förekomma. Inte i något

remissvar förordas inskränkning av poströstningen i förhållande till

vad utredningen föreslagit. Några remissinstanser håller emellertid före

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

att systemet bör kunna användas i större omfattning än som utredningen

ansett vara lämpligt.

Generalpoststyrelsen har i princip ingen erinran mot utredningens förslag

att Kungl. Maj :t från fall till fall skall avgöra om poströstning vid

särskilda kommunalval skall ske valsöndagen eller vardagen närmast före

denna dag. Styrelsen anser emellertid att man utan olägenhet skulle kunna

använda det speciella systemet vid alla särskilda kommunalval. Enligt

styrelsens mening torde man inte kunna göra gällande att det ena särskilda

kommunalvalet är viktigare än det andra, utan frågan synes böra avgöras

utifrån ekonomiska och praktiska synpunkter och det torde så gott som

alltid bli så att det från dessa synpunkter blir fördelaktigare att ha poströstning

på lördagen, när postanstalterna ändå är öppna. Även länsstyrelsen

i Södermanlands län anser att det skulle innebära en önskvärd förenkling

och besparing men knappast medföra några olägenheter om poströstning

på helgfri dag regelmässigt tillämpas vid sådant särskilt kommunalval

som ej förrättas i samband med ordinarie val. Möter hinder mot en

sådan regel finner länsstyrelsen påkallat att garanti skapas för en koncentration

till en och samma valdag av särskilda kommunalval som under

året skall äga rum i olika delar av landet. Vid ändring i kommunal eller

ecklesiastik indelning har länsstyrelsen att bestämma vilken dag valet skall

äga rum. För att de röstberättigades sammanlagda antal vid flera särskilda

kommunalval skall kunna tillmätas betydelse vid den föreslagna lämplighetsprövningen

av röstningsförfarandet är det angeläget att valen äger rum

samma dag. Enligt länsstyrelsens mening bör det därför övervägas att

frågan om valdag i dessa fall överföres från länsstyrelserna till Kungl.

Maj :t, som torde kunna bestämma valdagen i samband med beslutet om

indelningsändringen. Möjligen kunde i lagen föreskrivas viss dag för sådana

val »där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorledes förordnar».

Sistnämnda tankegång återfinns även i yttrandet från länsstyrelsen i

Västmanlands län. Då förordnanden om lördagspoströstning kan antagas

bli regel bör det enligt denna länsstyrelse övervägas att utforma bestämmelserna

så, att systemet kommer att fungera automatiskt, dock med möjlighet

för Kungl. Maj:t att för särskilda fall förordna att de för allmänna val

gällande poströstningsbestämmelserna skall tillämpas. Samma förslag ställer

kyrkorådet i Ragunda församling.

Förslaget att poströstning före valdagen skall få förekomma även beträffande

allmänna municipalfullmäktigval biträdes i allmänhet

av remissmyndigheterna. Gcneralpoststyrclsen hälsar förslaget

härom med tillfredsställelse. Strängt taget borde det, menar styrelsen, inte

behöva bli aktuellt med lämplighetsprövning varje gång, när det gäller

dessa val, eftersom antalet municipalsamhällen är så litet och samhällena

uppenbarligen är under avveckling. Den enda variabla faktor som skulle

kunna påverka bedömningen är själva val intresset och den tänkbara post
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

röstningsfrekvensen, men även om ett osedvanligt stort antal väljare skulle

rösta på posten skulle antalet näppeligen bli så stort att det skulle kunna

anses motiverat att öppna samtliga postanstalter på valsöndagen.

Flera valnämnder ställer sig avvisande till förslaget i denna del och

hävdar, att poströstning över huvud ej bör förekomma då allmänna val

hålles. Den som ej är i tillfälle att rösta inom sitt valdistrikt vid sådana

val bör i stället äga rösta i vilken som helst annan vallokal i riket under

former motsvarande dem som nu förekommer vid poströstning. Sådana

synpunkter har förts fram bl. a. av valnämnderna i Alvesta, Madesjö södra,

Skövde och Ljusne norra valdistrikt samt av valnämndens ordförande i

Brunnby första valdistrikt och av kommunalnämnden i Staffanstorps

kommun.

Med hänsyn till det ringa valdeltagandet vid de allmänna kyrkofullmäktigvalen

anser generalpoststyrelsen att det av utredningen

föreslagna systemet bör användas även vid dessa val. Sedan poströstningen

infördes 1942 har det aldrig förekommit flera poströster än omkring 3 800

vid allmänna kyrkofullmäktigval, framhåller styrelsen. Vid 1958 års val

röstade 3 393 väljare på posten, d. v. s. i genomsnitt mindre än en väljare

per postanstalt. Styrelsen finner det knappast ekonomiskt försvarbart

att hålla samtliga postanstalter öppna på valsöndagen för så få väljare när

det finns ett fullt acceptabelt alternativ att tillgå. Några principiella betänkligheter

mot en sådan ordning borde inte behöva finnas lika litet

som vid andra val med ett relativt litet antal väljare. Styrelsens förslag

bortfaller dock om det förslag förverkligas som församlingsstyrelsekommittén

framlade 1958, att de allmänna kyrkofullmäktigvalen skulle förläggas

till samma dag som de borgerliga kommunalvalen.

Även länsstyrelsen i Västmanlands län, magistraten i Västerås och valnämnden

i Östra Torsås valdistrikt förordar att den av utredningen föreslagna

ordningen får gälla vid allmänna kyrkofullmäktigval.

Ett fåtal remissorgan vill utsträcka tillämpningsområdet för reformen

även till riksdags mannavalen. Sålunda förklarar sig generalpoststyrelsen

inte dela valutredningens åsikt att de särskilda andrakammarvalens

vikt och de röstberättigades antal vid dessa val regelmässigt motiverar

ordinarie poströstningsförfarande. Omfattningen av ett omval till

andra kammaren t. ex. i Gotlands län blir inte större än ett kommunalval.

Antalet poströster i Gotlands län var vid 1960 års andrakammarval 1 139.

Styrelsen föreslår därför att möjlighet till särskilt poströstningsförfarande

införes även vid sådana val som avses i 89 § lagen om val till riksdagen.

Valnämnden i Eksjö stad hyser samma uppfattning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ifrågasätter om det inte finns skäl

överväga att taga steget fullt ut och införa systemet med lördagsröstning på

posten vid samtliga val. Även om man tar ett visst missbruk av rätten att

rösta dagen före den egentliga valdagen i beräkning, torde enligt läns
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

styrelsen antalet poströstande fördelat på rikets samtliga postkontor inte

bli så stort, att svårigheter skulle behöva uppstå för de postala myndigheterna

att bemästra läget. I varje fall anser länsstyrelsen, att kostnaderna

för den extra arbetsinsats som kunde erfordras torde bli betydligt mindre

än vid ett allmänt öppethållande under valsöndagen.

Genomföres utredningens förslag anser generalpoststyrelsen det angeläget

att postverket får tillfälle att framföra sina synpunkter, innan beslut

om tillämpning av den särskilda poströstnin gsordninge

n fattas. Styrelsen anför i detta sammanhang.

De praktiska och ekonomiska konsekvenserna av den poströstningsordning

som väljes kan måhända bäst överblickas inom postverket. Generalpoststyrelsen

torde också ha bättre möjligheter att svara för kontinuiteten

i bedömningen av dylika frågor från ekonomisk synpunkt sett än de många

länsstyrelserna, som ju var och en mera sällan komme att behandla dylika

spörsmål. Styrelsen förutsätter nämligen, att länsstyrelsens anmälan även

kommer att innefatta förslag till poströstningsordning. Frågan kunde eventuellt

lösas så, att länsstyrelserna anmodades att varje gång i god tid innan

valdag för särskilt kommunalval fastställes, ta kontakt med generalpoststyrelsen

för samråd om tidpunkten för valet och om den poströstningsordning

som bör föreslås till Kungl. Maj :t. Frågan kan givetvis också lösas

så att alla anmälningar till Kungl. Maj :t om särskilda kommunalval remitteras

till generalpoststyrelsen för yttrande.

I fråga om vilka dagar poströstning före valdagen bör

förekomma redovisas uppfattningar, som avviker från valutredningens ställningstagande,

endast i ett par remissyttranden. Länsstyrelsen i Älvsborgs

län och magistraten i Hälsingborg ifrågasätter sålunda, om inte den välj arkategori

som det är fråga om bör jämställas med väljare, som kan antagas

komma att valdagen vistas utom riket eller som då utövar militärtjänst

och dylika. Länsstyrelsen anför bl. a.

Lördagarna utgör numera under stora delar av året arbetsfria dagar för

sn stor grupp väljare och i den mån arbetstidsförkortningen fortskrider

kommer allt flera lördagar att bli arbetsfria. Under stor del av året kommer

därför väljare, som tillhör denna kategori av arbetstagare, att även under

de fria lördagarna lämna hemorten för rekreation å sina sommarställen

eller för bilfärder och dylikt. Hinder att utöva rösträtten i hemortskommunen

kommer därför att under denna tid föreligga för dessa väljare icke

bara å valdagen utan också å helgfria vardagen före valdagen. EU genomförande

av förslaget i denna del kommer därför säkerligen att i verkligheten

från utövande av rösträtt utesluta väljare, som man velat tillgodose

genom lagändringen.

Det torde för övrigt enligt länsstyrelsens mening böra övervägas, huruvida

det numera föreligger någon anledning att göra åtskillnad mellan

de väljarkategorier, som skall anses berättigade utöva sin rösträtt på postanstalt.

Då det i allmänhet är ogörligt för röstmottagaren att kontrollera,

huruvida en väljare, som utövar sin rösträtt på postanstalt töre valdagen,

t;,lhör den välj arkategori, som författningsenligt är berättigad härtill,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

måste tilltro sättas till väljarens härutinnan lämnade uppgifter, hur sanningslösa

dessa i själva verket än är. Detta finner länsstyrelsen icke tillfredsställande.

En övergång till en ordning som jämställer alla de valdeltagare,

vilka skall äga rätt att utöva sin rösträtt inför särskild röstmottagare,

synes därför böra övervägas. Om denna rösträtt finge, i likhet med

vad som redan nu gäller för vissa röstberättigade, utövas före valdagen av

samtliga valdeltagare, skulle det enligt länsstyrelsens åsikt inte vara erforderligt

att hålla postanstalterna öppna på valdagen.

Också svenska stadsförbundet anser att det, med hänsyn till att de fria

lördagarna kan vara ett faktum inom en icke alltför avlägsen framtid, inte

kan vara riktigt att begränsa poströstningsmöjligheten till endast en dag

fore valdagen. Om så sker torde man riskera att reformen inte leder till

åsyftat resultat. Vill man undvika denna risk kan det enligt förbundets

uppfattning i och för sig ligga nära till hands att jämställa de väljarkategorier

man önskar tillgodose genom reformen med personer som ämnar

resa utrikes eller som tillhör vissa yrkeskategorier. Enligt förbundets mening

synes nu ifrågavarande poströstning emellertid böra begränsas till de

närmaste två vardagarna före valdagen. En liknande uppfattning redovisar

kyrkofullmäktige i örby församling utan att fullmäktige dock motsätter

sig utredningens förslag. Kommunalborgmästaren i Nora anser att poströstning

vid allmänna val bör äga rum både valdagen och dagen före valdagen.

Förslaget, att den som vill poströsta före valdagen endast behöver avge

en förklaring om hindret, lämnas utan erinran av så gott som alla

remissinstanser. Generalpoststyrelsen finner det inte lämpligt att hindret

skall behöva styrkas med intyg, något som skulle komplicera poströstningen.

Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt anser att sådan förklaring

säkerligen i stort sett förhindrar ett obehörigt utnyttjande av poströstningen

och att det inte minst från psykologisk synpunkt är viktigt att

hinderförklaring skall avgivas. Magistraten i Linköping håller före att förklaringen

bör vara av den beskaffenhet som anges i 13 kap. 10 § strafflagen.

En motsatt uppfattning har kyrkorådet i övertorneå pastorat, som finner

det meningslöst med hinderförklaring eftersom någon prövning av föreliggande

hinder inte anses böra ske.

Frågan om legitimation vid poströstning tages upp av generalpoststyrelsen,

som förordar en uppmjukning av nu gällande bestämmelser.

Röstkorten bör enligt styrelsens mening vara tillfyllest för att styrka behörigheten

och det bör kunna överlåtas åt postfunktionär att i tveksamma

fall kräva särskild legitimation. Risken för missbruk torde vara mycket

liten. Styrelsen anför.

I detta sammanhang vill generalpoststyrelsen inte underlåta att framhålla

att de legitimationsbestämmelser som gäller för poströstning enligt

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

lagen om val till riksdagen och som nu föreslås bli gällande vid alla kommunala

val enligt styrelsens mening innebär större våld än nöden kräver.

Visserligen följde väljarna i mycket stor utsträckning maningarna att medta

legitimation vid septembervalet 1960 men detta torde enligt generalpoststyrelsens

uppfattning framför allt få tillskrivas den mycket omfattande

publicitet i press, TV och radio som denna fråga fick före valet. Man torde

inte våga räkna med att propagandan i en sådan detaljfråga kan bil lika

omfattande i fortsättningen i varje fall inte vid de val, som inte ar allmänna.

En motsatt inställning har kyrkorådet i Övertorneå pastorat och tre ledamöter

av domkapitlet i Luleå stift. Med hänsyn till det ständigt ökande antalet

poströstande anser dessa remissorgan det nödvändigt att göra någon

form av tillförlitlig identifiering obligatorisk för att undvika missbruk av

annans rösträtt.

Införande av röstkort

Förslaget att införa röstkort även vid kommunala val hälsas allmänt

med tillfredsställelse. Länsstyrelsen i Älvsborgs län finner det följdriktigt

att så sker sedan systemet införts för andrakammarval. Samma uttalande

gör länsstyrelsen i Kristianstads län, uppbördssektionen vid länsstyrelsen

i Östergötlands län, kommunalnämnden i Lits kommun och

Svenska landstingsförbundet. Att erfarenheterna av systemet med röstkort

vid 1960 års andrakammarval är övervägande goda betonar bl. a. generalpoststyrelsen,

länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och Jämtlands län samt

ett stort antal valnämnder. Generalpoststyrelsen förutsätter att systemet

med röstkort inte införes för kommunalvalens del utan att frågan om

poströstningen vid dessa val löses. Valnämnden i Eksjö och magistraten i

Malmö framhåller att systemet är arbets- och kostnadsbesparande samt

innebär lättnad för väljarna.

Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län förelåg onekligen i viss utsträckning

brister vid senaste andrakammarval när det gällde de av valjarna

ifyllda ytterkuverten, vilket medförde merarbete för sammanräkningsmyndigheterna,

men i stort sett torde reformen i praktiken ha genomforts utan

större svårighet. Liknande erfarenheter har länsstyrelserna i Kronobergs,

Göteborgs och Bohus, Västerbottens och Norrbottens län samt magistraten

i Umeå. Länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller att anmärkningarna

mot röstkortssystemet inte har avseende på systemet som sådant utan på

brister i olika tjänstemäns handlande i sammanhanget. Länsstyrelsen fortsätter.

Det förekom sålunda vid förra höstens val, att de till en kommun från

länsstyrelsens tryckande register översända röstkorten distribuerades till

»adressaterna» utan att först ha kollationerats mot röstlängden genom

respektive valnämnds försorg, vilket givetvis hade till följd, att en hel del

icke röstberättigade erhöll röstkort. Sådana misstag torde länsstyrelsen få

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

söka förebygga genom påpekande i lämpligt sammanhang till vederbörande

kommunala befattningshavare om hur med röstkorten skall förfaras. I

många fall var ytterkuverten med poströster högst bristfälligt ifyllda med de

uppgifter som skall hämtas från röstkortet, vilket förorsakade länsstyrelsen

såsom sammanräkningsmyndighet ett betydande arbete för att överhuvud

återfinna den röstande i någon röstlängd eller för att eljest säkert identifiera

honom. Med postfunktionärernas ökande erfarenhet av röstmottagning, sedan

röstkorten införts, och om röstmottagarna ålägges att iakttaga större

noggrannhet vid granskningen av ytterkuverten, innan valsedelsförsändelsen

definitivt mottages och väljaren hunnit avlägsna sig, torde dock en

väsentlig förbättring av nu anmärkt förhållande kunna väntas.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser det nödvändigt att maximiersättningarna

åt röstsammanräkningspersonal höjes, enär länsstyrelsen eljest

inte kommer att kunna skaffa erforderlig kvalificerad personal för att möta

den ökade arbetsbelastning som ett genomförande av förslaget medför.

Förslaget att använda gemensamma röstkort för flera kommunala

val föranleder i allmänhet ingen erinran från remissorganens sida.

Positiva erfarenheter härav redovisas i valnämndens i Skövde yttrande,

enligt vilket samma röstkort vid tidigare tillfälle använts i Skövde såväl

vid de borgerliga kommunalvalen som vid efterföljande kyrkofullmäktigval

med gott resultat. Även valnämnden i Stockholm, i vars yttrande överståthållarämbetet

instämmer, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, valnämnden

i Rättviks första distrikt och valnämnden i Ekeberga kommun

samt statistiska centralbyrån understryker att korten bör vara gemensamma

för flera val. Valnämnden i Lysekil finner att några svårigheter inte

behöver uppstå på grund av att landstingsmannaval samt stads- och kommunalfullmäktigval

sker samtidigt. Den omständigheten att olika sammanräkningsmyndigheter

fungerar vid valen anses föranleda att uppgift

om myndigheterna finns på röstkorten, men man kunde enligt valnämnden

också tänka sig att postverket sänder in alla poströster till länsstyrelsen,

som sorterar rösterna och sänder över de till städerna hörande rösterna

till vederbörande valnämnd.

En mera tveksam inställning har kyrkorådet i Ragunda församling. Vid

val som förrättas med längre mellanrum än några månader och som

inte är kända av väljarna ifrågasätter kyrkorådet om inte särskilda kort

bör sändas ut, eftersom man inte kan räkna med att korten förvaras på sådant

sätt att de lätt återfinns vid senare val. Följden blir enligt kyrkorådet

att röstkort rekvireras i särskilt stor omfattning eller att väljarna uteblir

från valet. Valnämnden i Tomelilla köpings första distrikt anser av samma

skäl att röstkort bör sändas ut vid alla val, allmänna som särskilda, även

om relativt kort tid förflyter mellan valen. Kostnaden härför torde vara

ringa i förhållande till kostnaderna i övrigt för valen. Denna uppfattning

har också kyrkorådet i Tuns pastorat.

Tvivel om att väljarna skall spara röstkorten efter det korten använts

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

vid ett val antyds i ett stort antal yttranden och man föreslår allmänt, att

röstkorten skall förses med tydlig anmaning till väljarna att spara korten.

Åtskilliga remissinstanser anlägger synpunkter på vilka uppgifter

röstkorten bör innehålla.

Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Kopparbergs län, anser att uppgifter

om valtider och vallokaler över huvud inte bör anges på röstkorten.

Då viss risk för felaktigheter och förväxlingar i dessa hänseenden torde

förefinnas vill länsstyrelsen förorda att i texten hänvisas till kungörelser i

tidningarna om de särskilda valen.

Liknande inställning, dock endast vad gäller uppgifter om kyrkofullmäktigval,

har svenska stadsförbundet, som anser det tillräckligt att gemensamma

röstkort förses med uppgift om väljarens rösträtt vid kyrkofullmäktigvalet

och dagen för valet jämte hänvisning till kungörelse i dagspressen.

Förbundet anför.

Den omständigheten att även för kyrkofullmäktigevalen skall angivas valdistrikt

och — vilket är att förmoda — även vallokal torde---- komma

att vålla vissa problem. Vad valdistrikten beträffar sammanfaller dessa

icke alltid med valdistrikten för stads- eller kommunalfullmäktigevalen

och vidare kan det på sina håll vara förenat med vissa olägenheter att behöva

precisera vallokal så lång tid i förväg som erfordras när gemensamt

röstkort skall upprättas.

Vad som här framhållits bör också ses i belysning av det förhållandet

att kyrkofullmäktigevalet äger rum lång tid efter stads- eller kommunalfullmäktigevalet,

varför man måste räkna med att röstkorten i stor utsträckning

förkommit, vilket i sin tur leder till rekvisition av nya kort från de

väljare som ämnar rösta på posten. På grund av sistnämnda förhållande och

det faktum att valdeltagandet vid kyrkofullmäktigevalen regelmässigt är

ringa kunde möjligen ifrågasättas om det överhuvudtaget borde vara en

obligatorisk uppgift att i förväg tillställa väljarna röstkort avseende dessa

val. Styrelsen vill emellertid icke sträcka sig dithän, men finner det å andra

sidan önskvärt om uppgiftsskyldigheten rörande kyrkofullmäktigevalen

kunde inskränkas i vart fall då gemensamma röstkort användes.

Valnämnden i Stockholm uttalar, att ett införande av röstkort i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag genomföres på lämpligaste

sätt för Stockholms del om det endast föreskrives att röstkorten

för stadsfullmäktigvalet skall förses med uppgift om väljarens rösträtt vid

kyrkofullmäktigvalet och dagen därför jämte hänvisning till kungörelse

i dagspressen. Valdistrikt för kyrkofullmäktigval bildas i Stockholm som

regel genom sammanslagning av två eller tre av de för stadsfullmäktigval

gällande valdistrikten, upplyser nämnden. Valnämnden förutsätter vidare

att bestämmelse om angivande på röstkort av vallokaler skall utfärdas i

administrativ ordning. Eftersom inte heller vallokalerna vid de ifrågavarande

valen i Stockholm är identiska skulle uppgift därom medföra kostnader

och extra arbete. Vallokalerna för kyrkofullmäktigval fastställes slutligt

så sent som möjligt. Att fastställa dem före röstkortens tryckning kan

enligt nämndens uppfattning innebära en försämring på denna punkt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

överståtliållarämbetet ansluter sig till vad valnämnden i Stockholm sålunda

anfört.

Att gemensamma röstkort bör innehålla tydlig upplysning om väljarens

rösträtt vid kyrkofullmäktigval framhålls särskilt även av valnämnderna

i Eksjö, Lysekil och Norums valdistrikt samt av kyrkofullmäktige i Skarpnäcks

och Lidköpings församlingar och av ordföranden i kyrkofullmäktige

i Ärtemarks församling.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att inte blott det uppslag utan jämväl

den rad, där väljarna återfinnes i röstlängden, skall anges på röstkortet.

Det merarbete som orsakas härav finner länsstyrelsen så obetydligt

att röstkortsutfärdarna säkerligen är beredda att påtaga sig det. Länsstyrelsen

hänvisar härvid till att ett stort antal röstkortsutfärdare frivilligt

påtog sig sådant merarbete vid senaste andrakammarvalet. Erfarenheterna

från detta val talar enligt länsstyrelsen för förslaget. Genom felaktiga eller

ofullständiga uppgifter på röstkorten bereddes länsstyrelsen mycket arbete

vid försök att återfinna väljare i röstlängden och i flera fall kunde väljare

inte återfinnas där. Som utredningen påpekat ökade också antalet kassationer

i hela riket av denna anledning, erinrar länsstyrelsen.

Länsstyrelsens ståndpunkt delas av länsstyrelsen i Västernorrlands län,

valnämnden i Fristads valdistrikt och kommunalnämnden i Själevads

kommun.

Rekvisition av röstkort bör kunna ske helt formlöst, understryker

magistraten i Linköping, som tillägger att den nuvarande regeln,

att ansökan om röstlängdsutdrag skall vara bevittnad, i stor utsträckning

lett till att utdrag inte kunnat utfärdas i rätt tid. Magistraten i Falun anser

att bestämmelse möjligen bör införas, att röstkort som beställes av annan

än väljaren själv skall expedieras direkt till väljaren och inte till beställaren.

En motsatt uppfattning i nyss berörda fråga hyser valnämndens ordförande

i Höörs första valdistrikt och valnämndens ordförande i Svegs valdistrikt.

Dessa remissinstanser håller före att röstkort bör utfärdas endast på begäran

av den röstberättigade själv, enär eljest missbruk kan förekomma

av röstkortet och av rätten att begära nytt röstkort.

I några få remissvar föreslås att bestyret med röstkort överflyttas

till de lokala skattemyndigheterna. Magistraten i Västerås anför, att

det med hänsyn till magistratens organisation är omöjligt för magistraten

att själv handha detta arbete. Magistraten fortsätter.

I städerna torde utfärdandet av röstkorten i allmänhet ha omhänderhafts

av lokala skattemyndigheten, som ju enligt gällande författningar har

att upprätta röstlängd. Denna myndighet syns också lämplig för ändamålet,

även om arbetet med hänsyn till att det måste koncentreras till en

kort tidsperiod också för denna myndighet givetvis är betungande. Då kronokamrerarna

icke enligt för dem gällande instruktion anse sig skyldiga

att utföra detta bestyr å tjänstens vägnar, har saken stundom ordnats på

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

det sätt att kronokamrerarna åtagit sig att mot särskild ersättning vara

röstkortsutfärdare.---Då röstkorten nu avses att bli obligatoriska,

synes det nödvändigt att en ändring kommer till stånd beträffande frågan

om vem som skall svara för röstkorten.

Enligt magistratens åsikt bör skyldigheten att utfärda röstkort åvila

den lokala skattemyndigheten, såvida arbetet inte anses böra överlämnas

till »de tryckande registren», vilket bör övervägas med hänsyn till möjligheten

att använda hålkortssystem eller liknande för utsortering av ej röstberättigade.

Magistraten framhåller vidare att magistraterna och rådhusrätterna

numera så gott som uteslutande handhar domstolsgöromål och

att ombestyrandet av valen särskilt i större städer är en belastning och

förrycker domstolsarbetet. I synnerhet gäller detta kommunalvalen, beträffande

vilka sammanräkningen åvilar magistraten. Magistraten anser

därför att frågan om magistraternas avskaffande som valförrättare bör

upptas till behandling utan avvaktan på domstolarnas förstatligande. Även

magistraten i Uppsala anser att magistraten bör befrias från allt ansvar

för valen.

Länsstyrelsen i Västmanlands län delar nyssnämnda magistraters uppfattning

i fråga om utfärdandet av röstkort och anser för sin del att det

bör övervägas att helt överflytta dessa göromål till de lokala skattemyndigheterna.

Länsstyrelsen finner att valnämnderna merendels ej är särskilt

lämpade för detta bestyr, vilket såvitt länsstyrelsen har sig bekant i stor

utsträckning överflyttades på kommunernas centrala organ vid 1960 års

riksdagsval. Samma inställning har kommunalnämnden i Åtvidabergs köping.

Är det inte möjligt att ålägga häradsskrivare och motsvarande myndigheter

att utfärda röstkort anser kommunalnämnden att länsstyrelsen

skall vara skyldig tillhandahålla kommunerna plåtavtryck för röstkortens

upprättande.

Valutredningens förslag rörande kostnaderna för röstkort och

ytterkuvert föranleder i allmänhet ej erinran från remissorganens sida. Sålunda

tillstyrker statskontoret att såväl valnämnder och magistrater som

de politiska partierna vid kommunalvalen får ytterkuvert på statens bekostnad.

Valnämnden i Skövde finner skäligt och lämpligt att blanketter till röstkort

med erforderlig allmängiltig text iordningställes centralt och att de

efter rekvisition utan kostnad tillhandahålls kommunerna, som sedan svarar

för kostnaderna för komplettering av korten. Valnämnden i Madesjö

södra valdistrikt menar att samtliga kostnader för valmateriel bör bestridas

av statsmedel vid alla val.

Valutredningen synes inte ha behandlat frågan om fördelningen mellan

församlingen och kommunen av kostnaden för gemensamma röstkort, påpekar

valnämnden i Hässleholm, som finner frågan ej sakna praktisk betydelse.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Då länsstyrelsen bestämmer angående röstkort till särskilt kommunalval

är det enligt statistiska centralbyrån angeläget att länsstyrelsen även

äger avgöra huruvida det är lämpligt och praktiskt möjligt att länsbyrån

för folkbokföringen medverkar med adresstryck på röstkorten.

Vad gäller valtiderna instämmer de flesta remissinstanserna i utredningsförslaget

att ändring av nu gällande regler ej bör ske.

Länsstyrelserna i Kronobergs, Örebro, Kopparbergs och Västernorrlands

län finner det emellertid önskvärt att samma tider tillämpas vid kommunalval

och riksdagsval samt föreslår att bestämmelserna härom i kommunala

vallagen ändras så att de överensstämmer med bestämmelserna i lagen om

val till riksdagen. Förstnämnda länsstyrelse anför.

Vid kommunala val äger magistrat eller valnämnd att själv bestämma

valtiderna med iakttagande av de minimitider, som angivits i 22 § kommunala

vallagen. Valutredningen har uttalat att den ansett sig kunna

förutsätta att på de flesta orter tiderna för röstningen vid kommunalval

skall bestämmas så att de överensstämma med de för andrakammarvalen

föreskrivna. Länsstyrelsen är icke övertygad om att så kommer att bli fallet.

Hittills har de kommunala valen i länet, till följd av de olika beslut

som fattats av valnämnderna, ägt rum på de mest skiftande tider i de olika

valdistrikten. Några sakliga skäl för att det skall gälla olika bestämmelser

om valtider vid andrakammarval och kommunala val föreligger knappast.

Motsvarande synpunkter anlägger de övriga av de nämnda länsstyrelserna.

Även kommunalnämnden i Njutångers kommun har denna inställning,

och valnämnden i Bredaryds valdistrikt förordar enhetliga valtider

vid alla val.

I detta sammanhang framhåller länsstyrelsen i Stockholms län och kommunalnämnden

i Asarums kommun att postanstalterna stängs tidigare

sista söckendagen i veckan, särskilt sommartid, vilket kan medföra svårigheter

för väljare som skall poströsta. Valnämnden i Solna anser att postanstalterna

på valdag bör hållas öppna längre tider än vad hittills varit

fallet.

I vissa remissyttranden behandlas utformningen av bestämmelserna

om poströstning och om röstkort.

Generalpoststyrelsen påpekar att dagen för särskilt kommunalval skall

fastställas sist tjugonde dagen före valdagen medan röstkort rörande sådant

val enligt valutredningens förslag skall utsändas senast tjugufemte dagen

före valet. Styrelsen föreslår att tidpunkten för fastställande av valdag

sättes till trettionde dagen före valet. I samband härmed bör även sista dag

för kungörande av val ändras.

Generalpoststyrelsen och länsstyrelse •*'' Stockholms län framhåller vikten

av att det tydligt klargöres i den föicoiagna 35 a § kommunala vallagen

att länsstyrelsen är skyldig att varje gång särskilt kommunalval blir aktuellt

underställa Kungl. Maj :t frågan om poströstning före valdagen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

Generalpoststyrelsen upplyser, att begreppet »rörlig postanstalt» slopats

inom postverket, och förordar därför att begreppet »fast postanstalt» i kommunala

vallagen ersättes med »postanstalt». Styrelsen håller vidare före

att poströstningsförfarandet bör förenklas men är inte beredd att nu lägga

fram förslag i detta hänseende.

Departementschefen

Sedan länge har vi i vårt land allmän och lika rösträtt vid allmänna

val. Fulla värdet härav framträder emellertid först om de röstberättigade

verkligen utnyttjar sin rösträtt. Det är därför naturligt att åtgärder av skilda

slag vidtagits vid olika tillfällen för att underlätta deltagandet i de allmänna

valen och att statsmakterna intresserar sig för vad som ytterligare

kan göras för att röstningen skall bli så bekväm som möjligt för väljarna.

Sedan 1955 sker inom 1955 års valutredning en allmän översyn av vad

som kan göras för att öka möjligheterna för de röstberättigade att utöva

sin rösträtt. Utredningen har bl. a. undersökt om det går att avskaffa det

krav på röstlängdsutdrag som uppställts för röstning inför särskild röstmottagare

och som medfört ganska kännbara besvär både för väljarna

och för valmyndigheterna. På förslag av utredningen avskaffades 1960

röstlängdsutdragen vid val till riksdagens andra kammare och ersattes

med röstkort. Vid 1960 års andrakammarval, då systemet tillämpades

första gången, blev valdeltagandet väsentligt större än vid tidigare andrakammarval.

Erfarenheterna av systemets tillämpning var i stort sett goda.

Valutredningen föreslår nu att motsvarande reform genomföres för kommunalvalens

vidkommande. En förutsättning för en sådan reform är emellertid

att gällande bestämmelser om poströstning ändras i fråga om vissa

kommunalval. Utredningen lägger fram förslag också i detta hänseende.

Enligt nuvarande bestämmelser i kommunala vallagen skall möjlighet att

poströsta på valdagen finnas vid samtliga kommunalval. Eftersom valen

alltid skall förekomma på sön- eller helgdagar, då postanstalterna numera

normalt hålles stängda, innebär nämnda föreskrifter att samtliga postanstalter

i riket måste öppnas enbart för röstmottagning de dagar då kommunalval

äger rum. Så sker också vid de allmänna kommunalvalen som hålles

samtidigt i hela riket vart fjärde år. Förutom dessa val förekommer tämligen

ofta särskilda kommunalval som omfattar endast en eller ett fåtal kommuner.

Sålunda skall val äga rum vid ändring i kommunal eller ecklesiastik

indelning, vid jämkning av valkretsindelning föranledd av territoriella förändringar

av landstingsområde samt i nybildad kommun och i nybildad församling,

där beslutanderätten skall överlåtas på kyrkofullmäktige. Omval

skall äga rum i en valkrets om valet där upphävts efter besvär. Kompletteringsval

skall i allmänhet hållas om vid val landstingsmän eller fullmäktige

inte utsetts till föreskrivet antal. Vid många sådana särskilda kommunalval

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

förekommer blott ett fåtal poströster och ibland inga poströster alls. Så avgavs

t. ex. vid tre särskilda kommunalval 1953 sammanlagt endast fyra poströster.

Med hänsyn härtill måste det anses orimligt både från administrativ

och ekonomisk synpunkt att öppna samtliga landets postanstalter vid alla

dylika val. Som jag inledningsvis nämnt har generalpoststyrelsen hittills

i samråd från fall till fall med inrikesdepartementet provisoriskt löst frågan

så att styrelsen från dem som erhållit röstlängdsutdrag begärt besked

om var de ämnat poströsta och sedan hållit endast angivna postanstalter

öppna på valdagen. Förfarandet är att betrakta som en nödlösning och det

kan inte utan vidare tillämpas om röstkortsystemet införes för kommunala

val. En väsentlig fördel med detta system är nämligen att röstkort före valet

utsändes till alla röstberättigade och att dessa alltså inte i förväg behöver

taga ställning till om de skall rösta på posten. Problemet med poströstning

vid smärre kommunalval bör därför nu om möjligt få en mera definitiv lösning.

Detta är också den allmänna meningen bland remissorganen.

Även vid vissa allmänna kommunalval synes poströstning på valdagen

vara onödigt betungande och kostsam. Vid 1958 års allmänna municipalfullmäktigval

avgavs endast sammanlagt 365 röster på postanstalter, beskickningar

och konsulat. Sedan dess har antalet municipalsamhällen gått

ned från 90 till 47 den 1 januari 1961. Vid årsskiftet 1961/1962 upplöses

ytterligare två sådana samhällen och en fortgående minskning är att förvänta.

Jag delar valutredningens och så gott som alla remissmyndigheters

mening att en ändrad ordning för poströstning bör övervägas även beträffande

dessa val. I ett antal remissyttranden förordas att så bör ske också i fråga

om allmänna val av kyrkofullmäktige. Generalpoststyrelsen upplyser i sitt

remissvar att sedan 1942 aldrig förekommit mer än sammanlagt 3 800 poströster

vid ett sådant val, d. v. s. mindre än en röst per postanstalt. Även om

införandet av röstkort medför en ökning av antalet poströstande, synes det

obefogat att vid dessa val öppna samtliga postanstalter på valdagen. Det

sagda gäller under förutsättning att valen äger rum enligt nuvarande regler.

Vid åtskilliga tillfällen har fråga väckts om att föra samman dessa val med

andra allmänna val, i vilket fall problemet med poströstningen givetvis

skulle komma i annat läge. Man torde emellertid tills vidare få utgå från att

valdagen för kyrkofullmäktigval blir oförändrad. Under sådana förhållanden

-vill jag i likhet med generalpoststyrelsen och flera andra remissmyndigheter

förorda att frågan om poströstningen även vid dessa val löses efter

andra linjer än de nuvarande.

Däremot kan jag inte biträda det förslag, som ställts i ett par remissyttranden,

att söka få till stånd ett ändrat system för poströstningen vid

samtliga kommunala val. Vid de mera omfattande valen har inga olägenheter

av betydelse yppats med nuvarande ordning. Tvärtom visar erfarenheterna

att denna ordning från väljarnas synpunkt är tillfredsställande,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

och det betydande antalet poströstande vid dessa val —- 103 000 vid 1958

års landstingsmannaval -— gör det fullt motiverat att hålla postanstalterna

öppna enbart för röstmottagning. En reform på området bör sålunda begränsas

till de mindre kommunalval jag tidigare nämnt.

Valutredningen har noga övervägt de möjligheter som står till buds att

lösa problemet med poströstning vid smärre kommunalval. Utredningen

har för sin del kommit till slutsatsen att den nu på valdagen förekommande

poströstningen bör kunna flyttas till närmaste helgfria dag före valdagen.

Poströstningen skall därvid ske under den tid postanstalterna normalt är

öppna för att betjäna allmänheten. Utredningsförslaget gillas av det övervägande

antalet remissmyndigheter. Även jag anser förslaget vara väl avvägt

med hänsyn till å ena sidan väljarnas berättigade intresse att beredas alla

rimliga möjligheter att utöva sin rösträtt och å andra sidan det allmännas

intresse att hålla postverkets kostnader för poströstningen nere. Särskilt för

väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt framstår den föreslagna lösningen

som överlägsen andra tänkbara lösningar. Sålunda skulle förslaget att helt

slopa poströstningen vid mindre val, vilket generalpoststyrelsen tidigare

fört fram och även nu förordar i första hand, stå i strid med den utveckling

mot ökade möjligheter till valdeltagande som skett hittills. Samma invändning

kan göras mot att valdagen flyttas till en vardag, då många väljare

skulle vara hindrade av sitt arbete att utöva rösträtten. Om endast vissa

postanstalter hölls öppna vid smärre val, skulle likaledes en försämring inträda

i väljarnas möjligheter att rösta i förhållande till nuvarande regler.

Enligt förslaget skall rätt att poströsta närmaste helgfria dag före valdagen

tillkomma dem som på valdagen kan antagas komma att vistas på annan

ort eller vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket, d. v. s. röstberättigade som

f. n. får poströsta på valdagen. Denna avgränsning av rätten att poströsta

finner jag liksom alla remissorganen vara lämplig. Hittills har emellertid

villkoren för rätten att poströsta styrkts av de faktiska förhållandena. Så

blir inte fallet om villkoren hänför sig till annan dag än den då röstningen

sker. Svårigheterna att konstatera att villkoren är uppfyllda kan därför leda

till missbruk av poströstningen med följande påfrestningar på postanstalterna.

För att hindra sådant missbruk föreslår valutredningen att väljaren

skall underteckna skriftlig förklaring om att förutsättningarna för rätt att

poströsta är för handen. En dylik förklaring, som motsvarar den förklaring

som skall avges av den som redan nu äger poströsta före valdagen, har visserligen

ingen betydelse för valsedelns giltighet. Har valsedeln mottagits kan

den inte kasseras på grund av att väljaren saknat rätt att poströsta. Jag delar

emellertid valutredningens och remissinstansernas uppfattning att det

skulle medföra alltför stor omgång för väljarna om man skulle kräva att

de styrkte föreliggande hinder för dem att rösta på valdagen samt att förklaring

om hindret utgör en tillräcklig påtryckning på väljarna att inte i onödan

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

rösta på posten. Riskerna för missbruk torde i vart fall inte vara så stora

att de bör hindra en reform, som från andra synpunkter innebär en påtaglig

förbättring av nuvarande förhållanden.

Med den föreslagna poströstningen före valdagen anser valutredningen

det naturligt att röstning skall få äga rum även på postanstalt som ligger

på den ort där väljaren är uppförd i röstlängden. Förslaget härom har i

allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen och även jag ansluter

mig till det.

Nästan alla remissinstanserna delar utredningens mening, att ifrågavarande

poströstning skall äga rum endast en dag före valdagen. I ett remissyttrande

föreslås emellertid att poströstning skall få ske under samma tid

som bl. a. vissa yrkes- och tjänstemän f. n. äger poströsta, d. v. s. under 18

dagar före valdagen, och en remissinstans förordar att poströstningen skall

äga rum två helgfria dagar närmast före valdagen. Det förstnämnda förslaget

skulle sannolikt leda till ett omfattande missbruk av rätten att poströsta.

Redan med hänsyn till postens arbetsförhållanden måste därför förslaget

avvisas. Omsorgen om väljarnas bekvämlighet vid röstningen kräver

enligt min mening ej heller en så vidsträckt möjlighet att poströsta.

För poströstning två vardagar före valet — i regel fredag och lördag — talar

det förhållandet att postanstalterna ofta stängs klockan 15, och ibland ännu

tidigare, dag före sön- och helgdag. Å andra sidan stängs postanstalterna

andra vardagar klockan 18, d. v. s. strax efter den normala arbetstidens slut.

Poströstning på sådan dag skulle därför vara av begränsat värde för väljarna

i förhållande till de besvär den skulle åsamka postanstalterna. Om den hittillsvarande

utvecklingen mot fria lördagar året runt fortsätter minskar också

behovet av poströstning mer än en dag före valdagen, under förutsättning

att postanstalterna alltjämt hålls öppna på lördagarna. Enligt vad jag inhämtat

är det inte f. n. aktuellt med lördagsstängning på posten. Jag vill

därför för min del tillstyrka utredningens förslag, att poströstningen skall

ske närmaste helgfria dag före valdagen.

Enligt utredningsförslaget skall poströstningen förläggas till dagen före

valdagen endast efter förordnande av Kungl. Maj :t från fall till fall. För att

man inte skall skapa förvirring hos väljarna anser jag det nödvändigt, att

den här avhandlade poströstningsordningen utan särskilt förordnande regelmässigt

tillämpas vid alla kommunalval, som förrättas vid annan tidpunkt

än allmänna borgerliga kommunalval. För särskilda undantagsfall bör Kungl.

Maj :t dock kunna förordna att poströstning skall äga rum på valdagen.

Jag föreslår alltså att poströstning närmaste helgfria dag före valdagen

skall äga rum vid allmänna val av municipal- och kyrkofullmäktige samt

alla särskilda kommunalval såvida inte Kungl. Maj :t förordnat om poströstning

på valdagen. Med hänsyn till att denna form av röstning sålunda

blir regel vid vissa val bör bestämmelserna därom lämpligen infogas i 35 §

kommunala vallagen, vilken reglerar nu förekommande poströstning. Där

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

bör vidare utsägas, att rätt att rösta enligt den nya ordningen tillkommer

den som med skäl kan antagas på valdagen vistas på annan ort inom riket

eller vårdas på sjukvårdsanstalt inom riket. Den som redan nu får rösta

före valdagen bibehålies vid denna rätt. Därjämte bör, i enlighet med vad

utredningen föreslagit, i 35 § 3 mom. föreskrivas att den som vistas utom

riket och som på valdagen visserligen beräknas ha återkommit till Sverige

men med skäl kan antagas då befinna sig på annan ort än röstlängdsorten

eller vårdas på sjukvårdsanstalt skall ha rätt att rösta utomlands på svensk

beskickning eller svenskt konsulat, därest poströstning inte förekommer på

valdagen. Förslaget föranleder dessutom vissa ändringar i 37 och 38 §§

kommunala vallagen. För enhetlighetens skull bör bestämmelserna i 37 §

om vilka dagar röstning utom det egna valdistriktet får äga rum utformas

så, att dylik röstning över huvud inte skall förekomma på valdagen vid sådana

val då poströstning ej äger rum denna dag. Detta medför den föga

betydelsefulla konsekvensen att vid angivna val röstmottagning på valdagen

ej heller skall ske å svensk beskickning och svenskt konsulat. 38 § bör

kompletteras med föreskrift om skyldigheten att vid röstning närmaste helgfria

dag före valdagen avge skriftlig förklaring om föreliggande hinder att

rösta på valdagen.

Utöver nämnda lagändringar erfordras administrativa föreskrifter om

formulär till ytterkuvert. Härvid torde det som valutredningen påpekat bli

ofrånkomligt att införa ett särskilt formulär till ytterkuvert avsett att tilllämpas

vid sådana val då poströstning inte förekommer på valdagen. Såsom

framhållits av utredningen och vid remissbehandlingen synes riskerna för

att felaktigt kuvert kommer till användning minska om detta ytterkuvert

får annan färg än de ytterkuvert som eljest användes vid röstning före valdagen.

Valutredningens förslag att röstkortsystemet — sedan de förut behandlade

problemen med poströstningen lösts — införes också för kommunalvalen

enligt i stort sett samma regler som gäller för andrakammarvalen har

vid remissbehandlingen livligt tillstyrkts. Allmänt anses en sådan reform

vara en naturlig konsekvens av systemets införande för andrakammarvalen.

Också jag förordar i princip en reform enligt utredningsförslaget. Beträffande

den närmare motiveringen för systemets utformning ansluter jag

mig till vad föredragande departementschefen anförde vid framläggandet

av förslaget till motsvarande reform för andrakammarvalens vidkommande

i proposition 1960: 103, till vilken torde få hänvisas.

Vid tillämpning av röstkortsystemet för kommunala val uppkommer emellertid

vissa problem som inte har motsvarighet vid andrakammarval. Främst

avser jag det förhållandet att röstkort för kommunalval skall användas vid

val av olika slag. Självfallet vore det enklast om röstkort som upprättats

för ett slags val kunde användas även vid val av annat slag. Som valutredningen

framhållit kan emellertid rösträttsvillkoren vara olika för skilda

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition, nr 175 år 1961

val, främst vid borgerliga och kyrkliga val. Vidare fungerar inte samma

sammanräkningsmyndighet vid alla kommunala val. De uppgifter som i

dessa hänseenden måste finnas på korten blir alltså inte desamma för de

skilda valen. Valutredningen föreslår att röstkort skall få upprättas gemensamt

för flera val och att korten skall innehålla de nödvändiga uppgifterna

för varje val för sig. Med en sådan ordning undvikes det betungande

och dessutom kostsamma förfarandet att t. ex. inför de allmänna kommunalvalen

sända ut röstkort i flera upplagor, något som eljest vore nödvändigt.

Vid remissbehandlingen har förslaget tillstyrkts av de hörda myndigheterna.

I flera remissvar redovisas mycket goda erfarenheter av motsvarande

ordning, som redan tidigare tillämpats på sina håll. Med hänsyn härtill

förordar jag att röstkorten får göras gemensamma för flera val. Sådana

gemensamma röstkort bör utformas så att det tydligt framgår av korten

om den, som är röstberättigad vid borgerliga val, saknar rösträtt vid kyrkligt

val på grund av att han ej är medlem i svenska kyrkan.

Enligt lagen om val till riksdagen skall röstkort sändas ut till alla röstberättigade

då allmänna andrakammarval skall hållas. Vid andra dylika

val —- omval — förekommer inte allmänt utsändande av röstkort. Tidigare

utsända kort får användas om samma röstlängd fortfarande gäller. Om så

inte är fallet, måste den som vill ha röstkort, t. ex. för röstning på posten,

själv rekvirera sådant. Enligt valutredningens mening bör motsvarande bestämmelser

införas i kommunala vallagen, dock med möjlighet för länsstyrelsen

att förordna om allmänt utsändande av röstkort också vid särskilda

val. I allmänhet har vid remissbehandlingen erinran inte riktats mot detta

förslag. För egen del anser jag också att röstkort obligatoriskt bör sändas ut

till alla röstberättigade vid de allmänna valen och att samma röstkort bör

få användas vid följande särskilda val av samma slag så länge samma röstlängd

gäller. Förses röstkorten med en tydlig anmaning till väljarna att

spara korten bör man kunna räkna med att majoriteten av väljarna har röstkorten

kvar vid bl. a. de flesta omval som äger rum efter de allmänna valen.

Vid de särskilda kommunalval, som äger rum efter det ny röstlängd

fastställts, kommer emellertid enligt förslaget de väljare, som behöver röstkort

t. ex. för poströstning, att nödgas rekvirera sådana såvida inte länsstyrelsen

meddelar förordnande om allmänt utsändande av röstkort. Det

kan här bli fråga om ett betydande antal val. För valmyndigheten skulle det

ofta knappast innebära mycket större påfrestningar, om röstkort måste sändas

ut vid alla val då de röstberättigade inte redan fått kort som fortfarande

är aktuella, än om myndigheten vid dessa val skall efter särskilda rekvisitioner

upprätta och expediera röstkort till de väljare som överväger att

rösta inför röstmottagare. I varje fall torde de olägenheter för valmyndigheterna

och de kostnader, som är förenade med ett allmänt upprättande av

röstkort, väl uppvägas av fördelarna för väljarna att ha ett aktuellt röstkort

till varje val. Jag föreslår därför att röstkort allmänt skall sändas ut även

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

vid alla särskilda kommunalval då de röstberättigade inte redan fått röstkort,

upprättade enligt den för valet gällande röstlängden.

Till 1960 års andrakammarval inträffade i åtskilliga fall att organisationer

eller enskilda beställde röstkort för ett flertal röstberättigade. Vanligen

sändes då röstkorten, oberoende av vem som beställt dem, direkt till de röstberättigade

personer korten avsåg. I likhet med valutredningen anser jag

en sådan ordning lämplig för att i angivna fall hindra att korten kommer

i händerna på obehöriga personer.

Liksom vid andrakammarval skall enligt utredningsförslaget allmänt utsändande

av röstkort vid kommunalval ske senast tjugofemte dagen före

valdagen. Gemensamma röstkort skall utsändas inom samma tid före den

första valdagen. I och för sig har jag ingen invändning mot detta. Valdag för

särskilda kommunalval skall emellertid enligt gällande regler bestämmas

sist tjugonde dagen före valdagen. Eftersom dagen för valet skall anges på

röstkorten leder förslaget till att dagen alltid måste bestämmas betydligt

tidigare än tjugonde dagen före valdagen i de fall då röstkort allmänt skall

sändas ut. I ett den 25 april 1961 avgivet betänkande (SOU 1961: 20) föreslår

valutredningen också den ändringen att dagen för särskilda val skall

bestämmas sist trettiofemte dagen före valdagen. Denna fråga har intimt

samband med andra i betänkandet avhandlade frågor, vilka f. n. överväges

inom justitiedepartementet och enligt vad jag inhämtat torde komma att

föreläggas nästa års riksdag. Ställningstagandet till spörsmålet om ändring

beträffande tiden för bestämmandet av valdagen kan utan olägenhet anstå

till dess.

I nyssnämnda betänkande behandlar valutredningen bl. a. frågan om valnämndsorganisationen

på landet, och i sitt betänkande »Underrätterna»

(SOU 1961:6) har stadsdomstolsutredningen undersökt de olika problem

— bl. a. rörande magistraternas befattning med valen —- som uppkommer

om rådhusrätterna förstatligas. Det synes inte vara lämpligt att före ställningstagandet

till framlagda förslag i nyssnämnda avseenden behandla de

av ett par remissinstanser berörda frågorna om att överflytta bestyren med

röstkorten till annan myndighet än valnämnd och magistrat samt om att

befria magistraterna från all befattning med allmänna val.

När röstkortsystemet infördes för andrakammarvalens vidkommande utsträckte

man tiden för röstning i vallokalerna för att därigenom söka förhindra

en alltför omfattande poströstning. Röstning i vallokalen skall vid

dessa val numera äga rum klockan 8—15 och 17—21 med avbrott för tid

då gudstjänst hålles. För kommunala val är valtiderna inte fixerade på samma

sätt. Valnämnd och magistrat bestämmer valtiderna men får inte begränsa

tiderna mera än att valet pågår minst två timmar före klockan 15

samt två timmar efter klockan 17 på landet och klockan 19 i stad. Valtiderna

kan inom denna ram bestämmas efter vad som finnes lämpligt med hänsyn

till bl. a. lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen vid olika

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

slag av kommunala val. Under hänvisning härtill föreslår valutredningen

att reglerna lämnas orubbade. Utredningsförslaget gillas i allmänhet av

remissorganen. På flera håll är man dock kritisk och ser helst att även tiderna

för kommunala val fixeras i lag. Från länsstyrelsehåll framhålles att

valtiderna f. n. varierar starkt inom skilda kommuner och vid olika val,

vilket anses vara till betydande olägenhet för väljarna. För egen del vill

jag ansluta mig till valutredningens ståndpunkt. Å andra sidan vill jag

kraftigt stryka under olägenheterna för väljarna av olika valtider. Länsstyrelserna

bör verka för så stor enhetlighet som möjligt inom länen i detta

hänseende. I allmänhet bör valtiderna vid riksdagsmannaval kunna tilllämpas.

Såsom utredningen föreslagit bör liksom vid andrakammarval kostnaderna

för blanketter till röstkort, blankettryck och kortens iordningställande

bestridas av kommunerna respektive församlingarna, medan kostnaderna

för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck bör åvila

statsverket. Då gemensamma röstkort upprättas för val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige och kyrkofullmäktige torde förstnämnda kostnader

lämpligen fördelas med två tredjedelar på kommunen och en tredjedel på

församlingen.

För genomförandet av den förordade reformen krävs flera ändringar i

kommunala vallagen. Användningen av röstkort torde få regleras genom en

ny paragraf som lämpligen får sin plats närmast före 20 § i stället för den

tidigare upphävda 19 §. Ändringar måste vidare göras i 36, 38, 39, 44, 59

och 60 §§. Dessutom bör 56 § tredje stycket utgå. Den där intagna hänvisningen

till vad som är föreskrivet för allmänt val blir felaktig, om den nu

föreslagna poströstningsordningen vid bl. a. omval införes och förslaget att i

vissa fall underlåta att upprätta röstkort för alla röstberättigade godtages.

Även utan hänvisningen blir bestämmelserna för allmänt val gällande i tilllämpliga

delar.

Enligt vad generalpoststyrelsen framhållit används begreppet rörlig postanstalt

inte längre. Med anledning härav bör orden »fast postanstalt» i

kommunala vallagen utbytas mot »postanstalt».

I anslutning till lagreglerna om röstkort fordras vissa administrativa bestämmelser

bl. a. om formulär till röstkort. Därvid torde få beaktas vad som

anförts vid remissbehandlingen angående vilka uppgifter röstkorten bör

innehålla utöver dem som anges i lagen.

Några nämnvärda kostnadsökningar för statsverket torde de föreslagna

reformerna knappast medföra.

Lagändringarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1962.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

57

II. Utseende av suppleant för landstingsman m.m.

Gällande bestämmelser

Enligt kommunala vallagen gäller — med den lydelse denna lag skall ha

enligt lagen den 28 mars 1958 (nr 139) med vissa bestämmelser om kommunalval

för perioden 1959—1962 m.m. — för närvarande följande vid utseende

av suppleant för landstingsman.

Sedan val av landstingsmän avslutats, skall suppleanter utses sålunda, att

för varje landstingsman inom det parti, för vilket han blivit vald, företages

så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som partiet erhållit

platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses

han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje

sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptager landstingsmannens

namn och på grund därav gällde för detta namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel

gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit

genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman

sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen

särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn

ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å

sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst

bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet

är vald till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser.

Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning. De för varje särskild landstingsman

valda suppleanterna intager plats i den ordning, i vilken de blivit

utsedda (47 §).

Har vid valet landstingsmän inte blivit utsedda till föreskrivet antal,

anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet och av

suppleanter. Är landstingsmän men ej suppleanter valda till erforderligt antal,

skall vid valet bero (48 § 2 inom.).

Den suppleantinstitution som sålunda finns i landstingen äger betydelse

i två olika hänseenden. Så snart ett övergående hinder uppkommer för

en ordinarie ledamot att närvara vid sammanträde med landstinget inkallas

enligt stadgande i 22 § landstingslagen den närmast i ordningen varande

suppleanten att tjänstgöra i den ordinarie ledamotens ställe. Härigenom

finnes en garanti för att medborgarnas vid val uttryckta vilja återspeglas

i landstingets beslut även då ordinarie representant är tillfälligtvis

förhindrad deltaga i besluten. Därutöver innebär själva valet av suppleanter

att efterträdare blir utsedda till ordinarie landstingsman. Avgår landstingsman

under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas nämligen

enligt vad särskilt är stadgat till ordinarie landstingsman den suppleant,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda i stället

(52 g 1 mom. kommunala vallagen). Avgår jämväl sådan utsedd landstingsman

före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på

samma sätt (53 §). Finnes ej någon som enligt de sålunda givna bestämmelserna

kan inträda i stället för avgången landstingsman, skall platsen stå

obesatt intill utgången av den tid, för vilken den avgångne varit vald (55 §).

I 51 § kommunala vallagen ges bestämmelser rörande underrättelser om

utgången av kommunala val. Efter röstsammanräkning för val av landslingsmän

skall sammanräkningsmyndigheten sända avskrift av protokollet

ö\er föri ättningen till landstingets expedition samt utan avgift skyndsamt

tillställa var och en landstingsman och suppleant ett protokollsutdrag i den

del protokollet rör honom. Detta utdrag gäller som fullmakt för den valde.

Magistrat som är sammanräkningsmyndighet vid landstingsmannaval skall

dessutom sända protokollsavskrift till länsstyrelsen. Även i fråga om val av

kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige

gäller sedan den 1 juli 1959 den ordningen att sammanräkningsmyndigheten

efter röstsammanräkningen skall utan avgift skyndsamt tillställa

envar fullmäktig protokollsutdrag i vad det rör honom. Slutligen

åligger det vid såväl landstingsmannaval som fullmäktigval länsstyrelsen

att i länskungörelserna låta meddela underrättelse om valens utgång.

Reformkrav

I motioner vid 1942 ars riksdag (I: 111 och II: 160) hemställdes att riksdagen

ville för sin del besluta sådan ändring av kommunala vallagen och

landstingslagen att suppleant för landstingsman skulle utses genom ny

sammanräkning när landstingsman avgick före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång. Till stöd för motionerna åberopades ett inträffat fall då en

plats i Örebro läns landsting skulle ha kommit att stå obesatt under del

av en mandatperiod därest landstinget bifallit begäran från den ende kvarvarande

suppleanten för en avliden landstingsman att bli befriad från uppdraget.

I sitt utlåtande (1942: 7) över motionerna framhöll konstitutionsutskottet,

att det åberopade fallet utgjorde en ren undantagsföreteelse, då

något liknande veterligen ej förekommit tidigare. Enligt utskottet skulle

ej heller det åsyftade fallet behövt inträffa, om den spaltade valsedel, som

begagnats vid valet i fråga, på sedelns högra sida — alltså för suppleantvalet

upptagit inte ett utan två namn för vart och ett av de för själva

landstingsmannavalet upptagna namnen. Det anförda fallet fann utskottet

därför inte utgöra tillräckligt stöd för en lagändring i motionernas syfte.

Skulle frågan om ändring av gällande bestämmelser angående utseende av

landstingsmannasuppleant tagas under omprövning, fann utskottet detta

böra ske i ett vidare sammanhang än det av motionärerna föreslagna. Utskottet

hemställde därför, att motionerna inte måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Fem reservanter i utskottet ansåg den gällande ordningen otillfredsstäl
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

lande särskilt när det gällde partier, som i en valkrets besatt endast en

eller två platser. För var och en av dessa landstingsmän utsågs då allenast

två suppleanter, medan starkare partier ägde bättre möjligheter att säkerställa

sig mot att någon av deras platser blev tom. Olägenheterna fann

reservanterna kunna i någon mån avhjälpas genom den ändring av kommunala

vallagen att för varje landstingsman skulle utses minst tre i stället

för minst två suppleanter.

Vid riksdagsbehandlingen av utskottets utlåtande anvisades även den

möjligheten till lösning av frågan att den gällande ordningen med minst

två på förhand utsedda suppleanter bibehölls men att därtill fogades den

föreskriften att, om det undantagsvis inträffade att de utsedda suppleanterna

icke kunde tillträda platsen i landstinget, ny röstsammanräkning

skulle verkställas på sätt skedde vid fullmäktigvalen, då vald fullmäktig

avgick. Riksdagen biföll emellertid utskottsmajoritetens hemställan.

Ifrågavarande spörsmål togs motionsvis upp även vid 1959 års riksdag

(1:46 och 11:63) med anledning av ett efter landstingsmannavalet 1954

inträffat fall, då en för ett parti vald landstingsman avsagt sig sitt uppdrag

samt av de två för landstingsmannen utsedda suppleanterna den ene

avlidit och den andre avflyttat från länet. Till följd härav hade platsen

efter den ordinarie ledamoten i landstinget kommit att stå obesatt under

viss del av mandattiden. Enligt motionärernas mening borde ny sammanräkning

för utseende av ytterligare suppleant för landstingsman kunna

äga rum om plats i landstinget efter avgången landstingsman eljest skulle

komma att stå tom.

Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (1959: 16) över motionerna

att det var synnerligen otillfredsställande, att ett sådant fall som det

angivna kunde inträffa. Särskilt för partier, som endast erhållit en eller

två platser i landsting, förelåg enligt utskottets uppfattning med gällande

ordning risk att genom dödsfall, sjukdom, avflyttning eller annan orsak

sådan situation uppstod, att plats i landsting blev obesatt. En dylik situation

medförde uppenbarligen stora olägenheter. Inträffade den, då val till

första kammaren skulle äga rum, kunde förhållandet inverka på utgången

av detta val. Vad sålunda förekommit fann utskottet under alla omständigheter

motivera en lagändring så att dylika fall undveks. I enlighet med

utskottets hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och förslag till sådan ändring i kommunala vallagen,

att plats i landsting ej kom att slå obesatt, då någon på förhand utsedd

suppleant inte fanns som kunde tillträda platsen. Riksdagens skrivelse i

ämnet (1959:240) överlämnades till valutredningen för att tagas under

övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

V alutredningen

Valutredningen erinrar inledningsvis om de två hittills inträffade fall

då någon suppleant för landstingsman inte funnits som kunnat inträda

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

i den ordinarie ledamotens ställe vid dennes begäran att få avgå. I båda

fallen hai endast det föreskrivna minimiantalet — d. v. s. två — suppleanter

varit utsedda för den vid huvudvalet valde ordinarie ledamoten. Enligt

utiedningen torde dessa fall visa att en ej obetydlig risk f. n. föreligger att

plats i landsting efter ordinarie ledamots avgång kan komma att stå obesatt

under åtei stående mandattid, om ledamoten tillsatts av parti som fått endast

en eller två platser i landstinget. Utredningen finner denna ordning

synnerligen otillfredsställande. Det är självfallet av vikt, framhåller utredningen,

att landstinget är fulltaligt vid ärendenas handläggning och avgörande.

Inträffar det att en plats står tom då val till första kammaren

skall äga rum, kan förhållandet i fråga även inverka på utgången av detta

val. Det synes därför utredningen angeläget att gällande bestämmelser

ändras så att risken för uppkomsten av dylika situationer i avsevärd mån

minskas.

Valutredningen anvisar två möjligheter till lösning av det föreliggande

spörsmålet. Antingen kan minimiantalet suppleanter för varje vald ordinarie

landstingsman bestämmas till fler än två eller också kan bestämmelser

om ny sammanräkning för kompletterande val av suppleant införas.

Den förstnämnda möjligheten avvisar utredningen, enär den i inånga

fall skulle föranleda fler sammanräkningar än vad som senare visar sig

erforderligt och på så sätt vara betungande för sammanräkningsmyndigheterna.

Ej heller skulle risken helt undanröjas för att någon på förhand

utsedd suppleant saknades vid ordinarie ledamots avgång.

Den andra möjligheten — ny sammanräkning för kompletterande val av

suppleant — anser utredningen vara att föredraga. Eu bestämmelse rörande

dylika komplctteringsval finner utredningen dock kunna utformas

på olika sätt. Ett alternativ är att ny sammanräkning skall äga rum så

snart någon tidigare utsedd suppleant lämnar sin suppleantplats. Ett annat

alternativ är att ny sammanräkning verkställes först när det inte kvarstår

någon suppleant för den ordinarie landstingsledamoten. Slutligen kan komplettei

ingsval tänkas få förekomma endast då den ordinarie ledamoten avgått

och någon suppleant inte finns som kan inträda i den avgångnes ställe.

Beträffande dessa alternativ anför utredninsen.

En lösning enligt detta sistnämnda alternativ skulle tillgodose syftet

med de år 1959 väckta motionerna — att förhindra att en plats i landstinget

kommer att stå obesatt — men den skulle icke innebära någon

garanti för att suppleant regelmässigt finns att tillgå även för det fall ordinarie

ledamot blir tillfälligtvis förhindrad att bevista landstingssammanträde.

Frånvarofrekvensen bland de ordinarie landstingsmännen torde visserligen

vara förhållandevis liten, särskilt som landstingen i regel sammanträder

endast en gång om året. Framför allt med hänsyn till angelägenheten av

att landstinget är fulltaligt vid val av ledamöter till första kammaren har

valutredningen emellertid funnit sig böra förorda, att ny sammanräkning

skall kunna ske för utseende av ytterligare suppleant, även om så icke

skulle erfordras för att omedelbart fylla någon vakans bland landstings
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

männen. Enligt valutredningens förmenande bör dock ett nytt samrnanräkningsförfarande

icke tillgripas så fort en suppleant avgått eller inkallats

till ordinarie ledamot utan först då det icke kvarstår någon suppleant

för utsedd landstingsman. Valutredningen har därför funnit sig böra förorda,

att bestämmelsen om ny sammanräkning för kompletteringsval av

ny suppleant utformas i enlighet med det andra här angivna alternativet.

Valutredningen föreslår således att ny sammanräkning skall företagas

för utseende av ytterligare en suppleant för den vid huvudvalet utsedde

ordinarie landstingsmannen, då samtliga suppleanter för landstingsman avgått

eller inkallats till ordinarie landstingsmän. Sammanräkning anses böra

företagas av sammanräkningsmyndigheten, så snart det kommer till myndighetens

kännedom att nämnda förhållande föreligger. Den nya sammanräkningen

bör ske enligt de föreskrifter som gäller för utseendet av suppleanter

i omedelbart sammanhang med huvudvalet.

De föreslagna bestämmelserna om ny röstsammanräkning har valutredningen

funnit böra upptagas i en ny paragraf, 53 a §, i kommunala vallagen.

Utredningen förutsätter att införandet av detta nya stadgande inte skall

medföra ändringar i lagen den 28 mars 1958 med vissa bestämmelser om

kommunalval för perioden 1959—1962 in. m. Däremot anses förslagets

genomförande föranleda —- förutom vissa ändringar i 54 och 55 §§ kommunala

vallagen samt i 22 § landstingslagen — fastställandet av formulär

till protokoll att användas vid sådan ny röstsammanräkning som avses med

förslaget.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län skrivelse

I skrivelsen erinras om att numera inte endast landstingsman och suppleant

för landstingsman utan även fullmäktig skall få personlig underrättelse

om att han blivit vald. Enligt gällande bestämmelser skall vidare landstingets

expedition genom avskrift av sammanräkningsprotokollet underrättas

om utgången av landstingsmannaval. Införes motsvarande skyldighet

för sammanräkningsmyndigheten att underrätta kommun och församling

om utgången av fullmäktigval torde tillkännagivande i länskungörelserna

av valens utgång enligt länsstyrelsens mening inte längre fylla någon

uppgift. Länsstyrelsen framhåller att ändringen skulle medföra -—- förutom

viss lättnad i länsstyrelsernas starkt ökade arbetsbörda under röstsammanräkningarna

— en icke obetydlig besparing beträffande statsverkets kungörelsekostnader.

Enligt vad som upplyses i skrivelsen utsågs vid kommunalvalen

1958 i Älvsborgs län 384 landstingsmän och suppleanter samt 3 471

fullmäktige. Enbart tryckningskostnaderna för kungörandet av utgången

av 1962 års kommunalval torde därför kunna beräknas till omkring 3 500

kronor. Därtill kommer kostnaderna för extra arbetskraft för att sammanställa

och redigera kungörelserna m. m. Med anledning av det anförda

föreslås i skrivelsen att skyldigheten för länsstyrelserna att i länskungö
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

relserna meddela underrättelse om valens utgång slopas före 1962 års kommunalval.

Remissyttrandena

Valutredningens förslag om ny sammanräkning för utseende

av suppleant för landstingsman tillstyrkes eller lämnas utan

erinran i flertalet remissyttranden. Ingen remissinstans avstyrker helt förslaget.

I åtskilliga yttranden understrykes utredningens uttalande, att det är

angeläget att gällande bestämmelser i fråga om utseende av suppleant för

landstingsman ändras på sådant sätt att den risk, som nu föreligger för

att plats i landstinget kommer att stå obesatt efter ordinarie ledamots avgång,

i avsevärd mån minskas. Sålunda framhåller länsstyrelsen i Örebro

län att det självfallet är av vikt att landstinget är fulltaligt vid ärendenas

handläggning och avgörande och detta särskilt då val till första kammaren

skall äga rum. De av utredningen nämnda fallen, då plats i landstinget

kommit att stå tom, finner länsstyrelsen visa att risken för en sådan möjlighet

inte är obetydlig. Som exempel härpå anför länsstyrelsen, att det

för närvarande i ett fall inte kvarstår någon suppleant för ordinarie landstingsledamot

i Örebro läns landsting. Liknande synpunkter framföres av

svenska landstingsförbundet, som anser att en ändring av ifrågavarande

bestämmelser är starkt motiverad. Behovet av ändring betonas särskilt

också av länsstyrelserna i Kronobergs och Kristianstads län, magistraterna

i Örebro och Östersund, kommunalnämnden i Asarums kommun, valnämnderna

i Gällinge och Fristads valdistrikt, Karlskoga stad och Rättviks första

valdistrikt samt av svenska landskommunernas förbund.

Några remissinstanser, vilka inte framställt erinran mot förslaget, finner

emellertid nuvarande bestämmelser vara i stort sett ändamålsenliga. Enligt

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har några olägenheter med bestämmelserna

inte förmärkts inom länet. I fall då bara två suppleanter utsetts

är det dock klart att en viss risk finns att plats kan komma att stå obesatt,

vilket länsstyrelsen finner otillfredsställande. Länsstyrelsen i Älvsborgs län

anser risken vara obetydlig för att landstingsplats med nuvarande ordning

blir obesatt på grund av otillräckligt antal suppleanter. Även kommunalnämnden

i Algutsboda kommun håller före att gällande bestämmelser i

allmänhet torde vara tillfyllest. Samma ståndpunkt intager valnämnden

i Ekeberga valdistrikt.

De flesta remissinstanserna har godtagit förslaget att ny sammanräkning

för utseende av ytterligare en suppleant för den vid huvudvalet utsedde

ordinarie landstingsmannen skall äga rum, då samtliga suppleanter för

honom avgått eller inkallats till ordinarie landstingsmän.

I ett fåtal remissyttranden ifrågasättes om inte ny sammanräkning bör

komma till stånd på ett tidigare stadium. Sålunda bedömer länsstyrelsen

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

i Västerbottens lön det lämpligare att ny sammanräkning sker redan när

antalet suppleanter gått ned till mindre än två. Härigenom skulle risken

för att plats kommer att stå obesatt bli än mindre än enligt utredningens

förslag. Finns endast en suppleant kan det lätteligen inträffa, att ny sammanräkning

ej hinner äga rum på sådan tid att nyutsedd suppleant kan

tjänstgöra under landstingsmötet. Detta skulle enligt länsstyrelsen kunna

bli fallet, om landstingsmannen avgår kort tid före ett landstingsmöte eller

får förhinder att deltaga under mötet och även den ende suppleanten har

förhinder att inträda eller avgått strax före mötet. Samma ståndpunkt intager

magistraten i Umeå, som påpekar att förfarandet väl skulle medföra

något flera sammanräkningar än enligt utredningens förslag men att garantin

ökades för att en suppleant alltid funnes tillgänglig för tjänstgöring.

Även svenska landskommunernas förbund anser en sådan ordning böra

övervägas att ny sammanräkning skall ske då antalet tillgängliga suppleanter

nedgått till en. Sjukdom och utrikes resa kan eljest lätt äventyra möjligheten

till suppleantinkallelse.

Den av valutredningen förkastade lösningen av föreliggande fråga att

minimiantalet suppleanter som skall utses för varje vald ordinarie landstingsman

bestämmes till fler än två finner länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län vara den enklaste. Med t. ex. fyra suppleanter torde man enligt

länsstyrelsens mening ha ökat säkerhetsmarginalen så att den under normala

förhållanden måste anses vara fullt betryggande. Länsstyrelsen vill

inte bestrida att utredningens förslag ger än större säkerhet, men det blir

i gengäld något mera komplicerat och drar med sig fler ändringar av lagbestämmelserna

än vad utredningen tänkt sig. Det blir således nödvändigt

att även ändra bestämmelserna i 49 § 3 mom. kommunala vallagen. Enligt

detta lagrum behöver landstingsvalsedlarna inte förvaras längre än till

dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av besvär dessa blivit avgjorda.

Genomföres utredningens förslag måste föreskrivas att valsedlarna skall

förvaras intill utgången av den tid för vilken valet gäller.

Att bestämmelsen i 49 § 3 mom. kommunala vallagen måste ändras på

nyss angivet sätt, om utredningens förslag genomföres, påpekas också i ett

flertal av de övriga remissyttrandena. Valnämnden i Trollhättans stad

framhåller dessutom, att det föreslagna systemet med nya sammanräkningar

inte kan tillämpas förrän den 1 januari 1963, enär valmaterialet för

innevarande valperiod torde ha förstörts.

Införes kompletteringsval i enlighet med utredningens förslag vill länsstyrelsen

i Älvsborgs län ifrågasätta nödvändigheten av att i samband med

själva landstingsvalet utse så stort antal suppleanter som nu skall utses

för ledamot av parti, vilket fått ett flertal platser i landstinget. Förslagsvis

skulle antalet suppleanter kunna maximeras till fyra för varje ledamot,

även om partiet besatt fler platser. Ett förslag i motsatt riktning lägges fram

av magistraten i Eskilstuna. Enligt magistratens mening är en samman
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

räkning som äger rum i omedelbart samband med valet av ordinarie landstingsman

betydligt mindre betungande än en sammanräkning som företages

senare under löpande mandatperiod. För att senare sammanräkningar

i möjligaste mån skall undvikas förordar därför magistraten att utredningens

förslag kombineras med föreskrift att antalet suppleanter som skall

utses för varje vald ordinarie landstingsman bestämmes till minst tre.

I den föreslagna 53 a § kommunala vallagen torde enligt länsstyrelsen i

Hallands län böra intagas föreskrift om att ny sammanräkning skall företagas

»på landstingets anmälan», enär man annars kan få uppfattningen,

att det åligger sammanräkningsmyndigheten att undersöka om sådant förhållande

inträffat som påkallar ny sammanräkning. Motsvarande synpunkt

anlägger länsstyrelsen i Örebro län, som anser att underrättelseskyldigheten

i första hand bör åläggas landstingets förvaltningsutskott.

Förslaget att slopa kungörandet av kommunalvalens

utgång tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet

hörda remissorgan. Avstyrkande yttrande föreligger endast från Malmöhus

läns landstings förvaltningsutskott samt, såvitt angår landstingsmannaval,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. En tveksam hållning intager länsstyrelsen

i Hallands län i fråga om att kungöra resultatet av landstingsmannavalen

samt svenska landstingsförbundet i fråga om att kungöra resultatet

av fullmäktigvalen.

De remissinstanser, som tillstyrkt förslaget, åberopar i allmänhet som

stöd för sitt ställningstagande att allmänheten får ingående kännedom om

valutgången genom dagspressen och att det därför inte synes befogat att

belasta det allmänna med de dryga kostnader som kungörelseförfarandet

drager. Det framhålles även, att den som vill taga del av valresultaten kan

göra detta hos landstinget eller vederbörande kommun och församling.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hävdar, att med 51 § kommunala

vallagen inte avses att utgången av fullmäktigval skall kungöras i länskungörelserna.

Men eftersom paragrafen genom en 1959 genomförd ändring

fått sådan lydelse att den kan ges en motsatt tolkning, förordar länsstyrelsen

att ordalydelsen justeras så att det klart framgår att kungörelseskyldigheten

ej omfattar fullmäktigval. Även länsstyrelsen i Västernorrlands

län gör gällande, att skyldighet inte förelåg före 1959 års ändring

att kungöra fullmäktigval. Länsstyrelsen upplyser att fullmäktigval tidigare

aldrig kungjordes inom länet.

I det avstyrkande yttrandet från Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott

framhålles nyttan för landstinget och andra organ att i länskungörelserna

få en lättöverskådlig sammanställning över landstingsmän och

suppleanter för dessa i de olika valkretsarna inom länet. Enligt utskottets

mening bör därför i allt fall utgången av landstingsmannavalen kungöras.

Svenska landstingsförbundet å sin sida godtager slopandet av kungörelseförfarandet

vid angivna val men anser att man ej får förbise, att det onekli
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 är 1961 65

gen från olika synpunkter är värdefullt att ha tillgång till en samlad förteckning

över de valda kommunala förtroendemännen.

Länsstyrelsen i Hallands län grundar sin tveksamma hållning på att länskungörelserna

om landstingsmannavalens utgång torde vara av mera allmänt

intresse för länets befolkning och för de myndigheter, som brukar tillställas

kungörelserna, samt att kostnaderna för dessa kungörelser ej är

tillnärmelsevis lika stora som kostnaderna skulle bli för en kungörelse rörande

fullmäktigvalen.

Departementschefen

Med hänsyn till de väsentliga uppgifter landstingen ombesörjer framför

allt inom hälso- och sjukvårdens samt yrkesundervisningens områden och

landstingens betydelsefulla åliggande att välja riksdagsmän till riksdagens

första kammare är det självfallet av vikt att samtliga platser i landstinget

är besatta när landstinget fattar sina beslut. Inte minst gäller detta vid riksdagsmannavalen,

vilkas utgång får betydelse för lång tid framåt. Vid ett

tillfälle har det emellertid inträffat att landstingsledamots plats stått obesatt

och vid ett par tillfällen förelegat risk för en sådan situation till följd

av att det inte funnits någon suppleant som kunnat inträda i avgången ledamots

ställe. Det har ett flertal gånger framhållits i riksdagsmotioner och

understrykes ytterligare av valutredningen att det är angeläget att sådana

situationer som de nyss nämnda i möjligaste mån undvikes. Jag delar denna

uppfattning, som också allmänt kommit till uttryck i remissvaren.

Orsaken till att berörda situationer kunnat uppstå är att det antal suppleanter,

som enligt lagen skolat utses i samband med landstingsmannavalet,

inte varit tillräckligt. Risken för att landstingsmans plats står obesatt är

större ju mindre det parti är som tillsatt honom. För varje landstingsman

skall nämligen väljas lika många suppleanter som det parti, som tillsatt honom,

erhållit platser i landstinget. Dock skall antalet suppleanter vara minst

två. Reglerna innebär alltså att för landstingsman, som valts inom parti som

fått en eller två platser, endast två suppleanter skall utses. Så har varit fallet

vid de nyss åsyftade tillfällena.

En tänkbar lösning av det föreliggande spörsmålet är att höja minimiantalet

suppleanter till exempelvis tre eller fyra. Visserligen skulle risken

för att platsen efter avgången landstingsman inte kunde återbesättas minskas

härigenom, men den skulle dock, såsom valutredningen framhåller,

inte helt undanröjas. Utredningen förordar i stället att ny sammanräkning

skall äga rum för att förhindra eu situation sådan som den förut omnämnda.

Denna ordning, som inte avstyrkts av någon remissmyndighet, anser jag

också för egen del vara att föredraga.

Suppleantinstitutionen äger betydelse inte bara för utseende av efterträdare

till avgången landstingsman. Suppleant skall också inkallas till tjänst
5

— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 175

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 är 1961

göring så snart ett övergående hinder uppkommer för ordinarie ledamot

alt tjänstgöra. Eftersom det givetvis är lika viktigt att landstingsmans

plats är besatt vare sig den ordinarie ledamoten avgått eller har tillfälligt

förfall bör regler om ny sammanräkning även tillgodose önskemålet att

suppleant såvitt möjligt finns tillgänglig om den ordinarie ledamoten tillfälligt

är förhindrad att tjänstgöra. Å andra sidan innebär en ny sammanräkning

ett avsevärt besvär för de myndigheter — länsstyrelserna samt vissa

magistrater och valnämnder — som har att ombesörja förrättningen. Vid

avvägning mellan dessa synpunkter har valutredningen funnit sig böra föreslå

att ny sammanräkning skall ske, när det inte längre finns någon suppleant

kvar. Härigenom erhålles alltså garanti för att åtminstone en suppleant alltid

finns för varje landstingsman. Förslaget godtages i allmänhet av remissinstanserna.

Det kan visserligen, såsom påpekats i något remissyttrande,

inträffa fall då såväl den ordinarie ledamoten som den ende suppleanten

samtidigt får förhinder att tjänstgöra. Erfarenheterna av nu gällande bestämmelser

gör dock en sådan eventualitet mindre sannolik. Med hänsvn

härtill synes det knappast befogat att ny sammanräkning sker på ett tidigare

stadium än utredningen föreslagit. Jag ansluter mig således till utredningens

förslag.

Att såsom förts på tal i några remissvar i detta sammanhang ändra gällande

regler rörande det antal suppleanter som skall utses för varje landstingsman,

anser jag inte påkallat. Ny sammanräkning lär inte bli vanligt

förekommande, varför en höjning av minimiantalet suppleanter inte synes

nödvändig. Inte heller torde det vara välbetänkt att begränsa antalet suppleanter

för landstingsman, som tillsatts av parti vilket fått ett stort antal

platser i landstinget. Suppleanterna för de landstingsmän som tillsatts av

sådant parti är nämligen i stor utsträckning samma personer.

På grund av det anförda föreslår jag, att ny sammanräkning skall äga

rum så snart samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie

landstingsman eller eljest avgått som suppleanter. Regeln skall givetvis

gälla även då en vid ny sammanräkning utsedd suppleant inkallas till ordinarie

landstingsman, avgår eller avlider. För sammanräkningsförfarandet,

som torde böra komma till stånd på anmälan av landstingets förvaltningsutskott,

bör motsvarande regler gälla som för sammanräkning i samband

med huvudvalet. Finns vid sammanräkningen ingen som kan utses till suppleant

bör därvid bero. Bestämmelser i enlighet härmed torde böra intagas i

en ny paragraf, 53 a §, i kommunala vallagen. Erinran om vad som sålunda

gäller torde göras i 22 § landstingslagen. Vidare bör i 49 § kommunala vallagen

stadgas att valmaterialet rörande landstingsmannaval, som enligt paragrafens

nuvarande lydelse inte behöver behållas längre än till dess valet

vunnit laga kraft, skall förvaras till utgången av den tid för vilken valet

gäller.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Eftersom skyldighet f. n. inte föreligger att förvara valsedlarna avseende

landstingsmannaval längre än till dess valet vunnit laga kraft, kan de föreslagna

reglerna om ny sammanräkning inte äga tillämpning förrän efter utgången

av nu löpande valperiod. Ikraftträdandet bör därför sättas till den 1

januari 1963. Skyldigheten att spara valmaterialet bör dock inträda tidigare

så att den gäller vid 1962 års allmänna val av landstingsmän.

Enligt 51 § kommunala vallagen, i paragrafens lydelse från och med den

1 juli 1959, skall sammanräkningsmyndighet efter röstsammanräkning sända

utdrag av förrättningsprotokollet till varje vald landstingsman och suppleant

samt fullmäktig i vad protokollet rör den valde. Härigenom får de

valda själva kännedom om utgången av valen. Vid landstingsmannaval skall

dessutom landstingets expedition underrättas om valutgången genom en

avskrift av förrättningsprotokollet. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har föreslagit

att skyldighet införes för sammanräkningsmyndighet att på motsvarande

sätt underrätta kommuner och församlingar om utgången av fullmäktigval.

Om så sker har enligt länsstyrelsens mening den nuvarande föreskriften

att underrättelse om samtliga valens utgång skall intagas i länskungörelserna

ingen nämnvärd funktion att fylla och föreslås därför böra

utgå. Vid remissbehandlingen har förslaget vunnit nästan fullständig anslutning.

Landstingen får redan nu uppgift om valda landstingsmän och suppleanter.

Med den föreslagna ordningen kommer detta att gälla också kommunerna

och församlingarna i fråga om valda fullmäktige. Såsom framhalles i flera

remissvar underrättas allmänheten i regel om utgången av valen genom

dagspressen. Inträffar det att någon vill ha närmare uppgifter därom kan

han få sådana efter hänvändelse till landstinget, kommunen eller församlingen.

Med anledning av uttalanden i ett remissyttrande om värdet av en

samlad förteckning över fullmäktige i länet vill jag påpeka, att flera länsstyrelser

hittills inte torde ha kungjort utgången av fullmäktigvalen, enär

de ansett skyldighet därtill ej föreligga enligt den före den 1 juli 1959 gällande

lydelsen av 51 § kommunala vallagen. Såvitt jag har mig bekant har

någon olägenhet inte uppkommit härav. Då kungörelseförfarandet dessutom

kräver icke obetydliga kostnader vill jag förorda, att 51 § kommunala

vallagen ändras i enlighet med förslaget. Förslaget föranleder en mindre

ändring även i 56 § andra stycket kommunala vallagen och i 22 § landstingslagen.

Ikraftträdandet av ändringarna torde böra ske den 1 januari 1962.

5*

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 175

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

III. Fortsatt giltighet av det provisoriska valsystemet vid kommunalval

för perioden 1963—1966

Beträffande metoden för röstsammanräkning vid val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige

stadgas i 45 § kommunala vallagen, att valsedlarna till en början

skall ordnas efter välj arbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning).

Därvid sammanföres valsedlar med samma första beteckning i särskilda

grupper (A-grupper). Förekommer vidare inom sådan grupp en andra

välj arbeteckning, ordnas de till gruppen hörande valsedlarna i nya grupper

efter dylik beteckning (B-grupper). I den mån valsedlarna även upptar en

tredje beteckning, sker ytterligare en uppdelning på liknande sätt (C-grupper).

Mandatens fördelning regleras i 46 §. Först fastställes därvid i erforderlig

utsträckning ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupperna.

Därefter fördelas mandaten mellan A-grupperna efter en av belgiern Victor

d’Hondt anvisad metod. Denna går ut på att ett mandat i taget tilldelas den

grupp, som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Gruppens

jämförelsetal är, så länge gruppen inte erhållit något mandat, lika med gruppens

rösttal. Därefter bestämmer man för varje gång gruppens jämförelsetal

genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna mandat ökat med 1.

Den nyss beskrivna, proportionella valmetoden överensstämmer med den

som tillämpas vid val till riksdagens första kammare och som under tiden

1909—1948 användes vid valen till andra kammaren.

I skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) hemställde riksdagen om utredning

av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.

I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951:58) framlade

utredningen förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget

byggde på den s. k. uddatalsmetoden, vilken innebär att mandaten fördelas

mellan partierna med ledning av jämförelsetal som erhålles genom

att man successivt dividerar rösttalet med 1, 3, 5, 7 o. s. v. Utredningen var

inte enhällig; även bland remissinstanserna yppades tvekan och skiljaktiga

meningar.

Frågan om valsättet upptogs i proposition nr 175 till 1952 års riksdag.

Någon slutgiltig ställning till spörsmålet hur valsättet borde vara utformat

i framtiden togs emellertid inte; härför ansågs krävas ytterligare överväganden.

I stället föreslogs en provisorisk lag med vissa bestämmelser om

val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956. Förslaget gick

ut på att man för nämnda mandatperiod skulle pröva en jämkad uddatalsmetod.

Jämförelsetalen erhölls enligt denna metod genom att man dividerade

partiernas rösttal med 1,4, 3, 5, 7 etc. Vidare innebar förslaget, att valsedel

inte skulle få upptaga mer än en välj arbeteckning; två eller flera partier

skulle alltså inte såsom tidigare kunna gå samman i kartell.

Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa formella jämkningar (se

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

KU 1952: 22 och rskr 1952: 265) utfärdades lagen den 30 maj 1952 (nr 267)

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden

1953—1956.

I ett den 1 juli 1953 avlämnat betänkande (SOU 1953: 25) behandlade

valsättsutredningen frågan om det proportionella valsättet vid landstingsval.

Utredningen, som ansåg det väsentligt att ordningen för valen utformades

så att erforderlig proportionalitet kunde vinnas utan att kartellbildning

behövde tillgripas, anvisade två vägar härför, nämligen utvidgning

av valkretsarna och införande av ny fördelningsmetod. Beträffande valkretsindelningen

framlade utredningen ett slutgiltigt förslag men i fråga

om valmetoden ansåg utredningen slutlig ställning böra tagas först i samband

med den definitiva utformningen av valordningen för valen till andra

kammaren.

I proposition 1954: 71 framhölls med avseende å valmetoden önskvärdheten

av likformighet mellan dels andrakammarvalen och landstingsvalen,

dels sistnämnda val och övriga i kommunala vallagen reglerade val.

Det ansågs även lämpligt, att man liksom i fråga om andrakammarvalen

fick pröva ett nytt system. I propositionen föreslogs, förutom ny valkretsindelning

för val av landstingsmän, att det provisoriska valsystem som infördes

för andrakammarvalen 1952, d. v. s. med jämkad uddatalsmetod

(1,4 som första divisor) för mandatfördelningen och förbud mot flera än

en välj arbeteckning på valsedeln, skulle prövas jämväl vid valen av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och

kyrkofullmäktige för mandatperioden 1955—1958 (beträffande stadsfullmäktige

i Stockholm perioden 15/10 1954—14/10 1958).

Sedan riksdagen bifallit propositionen (se KU 1954: 3 och rskr 1954: 111)

utfärdades dels lagen den 12 mars 1954 (nr 78) angående ändring i lagen

den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting, vari bestämmelser upptogs

om den nya valkretsindelningen, dels lagen den 12 mars 1954 (nr 79)

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1955—1958 m. m.,

där det nya valsystemet reglerades. Bestämmelserna om valkretsindelningen

har härefter upptagits i den nya landstingslagen av den 14 maj 1954 (nr

319).

Frågan om utformande av en definitiv valmetod överlämnades till den

hösten 1954 tillkallade författningsutredningen.

Med hänsyn till att författningsutredningen inte kunde förväntas komma

att avge något förslag i valfrågan i sådan tid att det kunde genomföras

före andrakammarvalen 1956 föreslogs i proposition 1956: 11 att det 1952

införda provisoriska valsystemet skulle förlängas för ytterligare en mandatperiod.

Riksdagen biföll propositionen (se KU 1956: 4 och rskr 1956: 125 ),

varefter utfärdades lagen den 23 mars 1956 (nr 78) med vissa bestämmelser

om val till riksdagens andra kammare för perioden 1957—1960. På

motsvarande skäl kom det för kommunalvalen antagna provisoriska valsystemet

genom beslut 1958 att gälla jämväl perioden 1959—1962 (prop.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

24; KU 11 och rskr 156). Föreskrifter härom meddelades i lag den 28 mars

1958 (nr 139) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1959

—1962 m. m.

I proposition nr 8 till 1960 års riksdag föreslogs att det för andrakammarvalen

tillämpade provisoriet skulle förlängas för ännu en mandatperiod.

Till stöd för förslaget åberopades, att författningsutredningen inte var i

tillfälle att avge förslag i valfrågan i sådan tid att det hann genomföras före

1960 års andrakammarval samt att det måste betecknas som olämpligt att,

sedan en provisorisk valmetod använts vid tre andrakammarval i följd, för

nästa mandatperiod återgå till den tidigare metoden med vetskap om att

en tredje metod kunde komma att tillämpas för perioden därefter. Förslaget

godkändes av riksdagen (KU 1960: 8 och rskr 1960: 135), varefter utfärdades

lag den 8 april 1960 (nr 68) med vissa bestämmelser om val till

riksdagens andra kammare för perioden 1961—1964.

Från författningsutredningens sida har upplysts, att utredningen inte

kommer att hinna framlägga något förslag rörande valsystemet vid kommunalvalen

för mandatperioden 1963—1966.

Med hänsyn härtill och då de skäl som 1960 åberopades för fortsatt användning

av det provisoriska systemet vid andrakammarval äger motsvarande

giltighet för kommunalvalens vidkommande, förordar jag att det

nuvarande provisoriska valsystemet vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige

får gälla för ytterligare en mandatperiod.

Bestämmelserna om kommunalval för perioden 1963—1966 bör anknyta

till den särskilda lag som antogs 1954 och gällde kommunalval för perioden

1955—1958. Provisoriet avses skola tillämpas ej blott vid 1962 års ordinarie

val utan även vid extra val samt olika slag av nyval och kompletteringsval

ävensom vid särskilda röstsammanräkningar, avseende samma mandatperiod.

Föreskrifterna för val av landstingsmän bör givetvis gälla även val av

suppleanter för landstingsmän. Liksom enligt 1954 års lag bör å valsedel

få användas endast en välj arbeteckning (partibeteckning). Partibeteckning

bör å andra sidan alltid utsättas på valsedeln. Hinder möter inte mot att som

partibeteckning använda en sammanställning av flera beteckningar, men

de olika leden måste vara jämställda — exempelvis förenade genom bindestreck

— så att inte ett system av över- och underordnade välj arbeteckningar

uppkommer. Den nya lagen torde böra träda i kraft omedelbart efter utfärdandet.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående har inom inrikesdepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6

juni 1930 (nr 253), lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14

maj 1954 (nr 319) samt lag med vissa bestämmelser om kommunalval för

perioden 1963—1966 in. m.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

71

TV. Departementschefens hemställan

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga nyssnämnda inom

inrikesdepartementet upprättade förslag till

1) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253);

2) lag om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr

319); samt

3) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1963—

1966 m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Erik Andersson

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

Bilaga

Valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 11, 36—39, 44, 54—56, 59 och 60 §§ kommunala

vallagen den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels att i samma lag skall införas i 5 kap. en ny paragraf, betecknad

19 §, i 6 kap. en ny paragraf efter 35 §, betecknad 35 a §, och i 7 kap. en

ny paragraf efter 53 §, betecknad 53 a §, av nedan angivna lydelse, dels

ock att rubriken till 5 kap. i samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 KAP.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval —-----sistnämnda månad.

2 mom. Annat än — —----av länsstyrelsen.

Beträffande församling------är stadgat.

Sådant val------äger rum.

Om valdag------underrätta generalpoststyrelsen.

Om skyldighet för länsstyrelsen

att innan dag för annat än allmänt

kommunalval bestämmes underställa

Konungen fråga om rätt att i vissa

fall rösta före valdagen stadgas

i 35 a §.

5 KAP.

Om vals kungörande och förrät- Om vals förberedande, kungörantande

de och förrättande

19 §.

Då allmänt kommunalval skall

förrättas, skall, i den mån icke Konungen

annorledes förordnar, för

envar i röstlängden som röstberätti
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

god vid valet upptagen person genom

valnämndens eller magistratens

försorg upprättas röstkort, utvisande

den röstberättigades namn, yrke

eller titel, det valdistrikt den röstberättigade

tillhör, dagen för valet

samt den myndighet, som skall verkställa

sammanräkning av de vid valet

avgivna rösterna. Röstkort må

upprättas gemensamt för flera val.

Röstkorten skola senast å tjugofemte

dagen före valdagen eller, om

korten avse flera val som förrättas å

olika dagar, å samma tid före den

första valdagen med posten översändas

till de röstberättigade.

Då annat än allmänt kommunalval

skall förrättas, må länsstyrelsen

föreskriva att vad i första och andra

styckena är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning.

Skall annat än allmänt kommunalval

förrättas och har länsstyrelsen

icke meddelat sådan föreskrift

som i nästföregående stycke sägs eller

har röstkort förkommit, icke utsänts

eller ej kommit den röstberättigade

till handa äger röstberättigad

efter därom gjord framställning erhålla

röstkort. Röstberättigad, som

avses i 35 § 2 eller 3 mom. eller

i 35 a § 1. och 4., äger, innan

röstkorten blivit på sätt ovan i andra

stycket sägs översända till de röstberättigade,

efter framställning erhålla

röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden eller magistraten.

Vid framställningen skall

uppgivas den röstberättigades fullständiga

namn och födelsetid samt

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hemvist i den ort, där han är uppförd

i röstlängd. Där så begäres skall

röstkortet med posten tillställas den

röstberättigade. Möter för upprättande

av röstkort hinder, som icke omedelbart

kan delgivas sökanden, skall

meddelande med angivande av hindrets

art ofördröjligen översändas till

honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sätt i lagen om

val till riksdagen sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att anmärkning

mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen. Röstkort som

utfärdats för visst val må användas

vid samma slags val, som hålles

därefter, såframt röstlängden alltjämt

länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

6 KAP.

35 a §.

Om det med hänsyn till antalet

röstberättigade eller övriga omständigheter

finnes lämpligt må Konungen

för annat än allmänt kommunalval

ävensom för allmänt val

av municipalfullmäktige förordna

att vad i 35 § stadgas icke skall äga

tillämpning samt att i stället vad nedan

under 1.—4. sägs skall gälla.

1. Kan med skäl antagas, att röstberättigad

kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad,

vilken utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller annan

personal å fartyg eller personalen vid

statens järnvägar eller vid enskilt

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

järnvägsföretag eller vid post-, tulleller

lotsverket, till följd av tjänstens

utövning icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i den valkrets dår han

är i röstlängd upptagen, å fast postanstalt

inom riket.

2. Kan med skäl antagas att annan

röstberättigad än i 1. sägs på

grund av vistelse å annan ort inom

riket är förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen, må han å närmast

helgfria dag före valdagen avlämna

valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upptagen,

å fast postanstalt inom riket.

3. Vårdas röstberättigad å sjukvårdsanstalt

inom riket och kan

med skäl antagas att han till följd

härav är förhindrad att utöva sin

rösträtt å valdagen, må han, om vid

s jukvårdsanstalten finnes inrättad

postanstalt, å närmast helgfria dag

före valdagen där avlämna valsedel,

avseende valet i den valkrets där han

är i röstlängd upptagen.

A. Vistas röstberättigad utom riket

och kan med skäl antagas att han

till följd härav eller till följd av

tjänsteutövning som i 1. sägs eller

till följd av förhållande som i 2. anges

icke kan utöva sin rösträtt å valdagen,

äger han före valdagen avlämna

valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upptagen,

å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

I god tid innan länsstyrelsen bestämmer

dag för annat än allmänt

kommunalval skall länsstyrelsen un
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

derställa Konungen fråga om tilllämpning

av bestämmelserna i 1.—4.

36

1 mom. Väljare, som avlämnar

valsedel enligt 35 §, skall innehava

för sådant ändamål utfärdat utdrag

ur röstlängden i det valdistrikt han

tillhör, utvisande att han där är upptagen

såsom röstberättigad vid valet,

dagen för valet samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna

rösterna. Röstlängdsutdrag tecknas

å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §.

Formulär till utdrag fastställes av

Konungen.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses

i 1 mom., utfärdas på landet av

valnämndens ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magistraten

därtill förordnar. I kommun

på landet må röstlängdsutdrag

jämväl utfärdas av den som därtill

förordnas; sådant förordnande meddelas

av Konungens befallningshavande,

där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt

i lagen om val till riksdagen sägs,

underskriven eller försedd med inty9>

anmärkning mot densamma

ej inom behörig tid framställts, ej

heller senare än dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsutdrag

rörande sin rösträtt skall därom

antingen personligen göra framställning

hos den som äger utfärda

utdraget eller ock till denne låta inlämna

eller med posten insända

§•

Väljare, som avlämnar valsedel enligt

35 § eller 35 a §, skall innehava

röstkort. År väljaren ej för röstmottagaren

känd, skall han styrka sin

identitet.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

egenhändigt undertecknad, av minst

en person bevittnad ansökan. Ansökan

må ock insändas till kommunalnämndens

ordförande eller magistraten

i den ort, där sökanden är

uppförd i röstlängd, och skall i sådant

fall ordföranden eller magistraten

ofördröjligen överlämna ansökningen

till den som har att utfärda

utdraget. I ansökan bär uppgivas

den sökandes fullständiga namn, födelseår

och hemvist inom nämnda

ort.

Där så begåres, skall utdrag med

posten översändas till sökanden. Möter

då ansökan inkommit med posten,

hinder för utfärdande av begärt

utdrag, skall meddelande härom

med angivande av hindrets art ofördröjligen

översändas till sökanden.

3 mom. Över gjorda ansökningar

om röstlängdsutdrag samt utfärdade

utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt

för varje val, föra förteckning

enligt av Konungen fastställt formulär.

överlämnas utdrag till sökanden

personligen, skall denne i förteckningen

genom sin namnteckning erkänna,

att han mottagit detsamma.

I annat fall skall utfärdaren i förteckningen

anmärka till vem utdraget

överlämnats eller under vilken

adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall

av utdragsutfärdaren omedelbart efter

valet insändas till den myndighet,

som har att verkställa röstsammanräkningen

för valet.

37 §.

Röstmottagare är------ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum Röstmottagning skall äga rum

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

från och med adertonde dagen före från och med adertonde dagen före

valdagen till och med valdagen, utom valdagen till och med valdagen. Har

riket dock ej längre än till dess av- förordnande enligt 35 a § meddelats

givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skall röstmottagning dock äga rum

skola insändas till överståthållar- allenast till och med närmast helgämbetet.

fria dag före valdagen. Utom riket

skall röstmottagning ej i något fall

äga rum längre än till dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola

insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å------en timme.

De väljare------sina valsedlar.

Ej må------— väljande tillåtas.

Å postanstalt------denna lag.

Där röstmottagning -------till kännedom.

38

Vid röstningen skola användas särskilda

valkuvert och ytterkuvert.

Om beskaffenheten av kuvert och

tillhandahållande därav stadgas i

60 §.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren samt avlämna

det med röstlängdsutdrag försedda

ytterkuvertet, sedan han å detsamma

inför röstmottagaren tecknat

sitt namn. Sker röstningen före valdagen,

skall väljaren å kuvertet teckna

uppgift rörande den omständighet,

som för honom enligt 35 § 2 eller

3 mom. kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i

behörig ordning och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan

än den utdraget avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röst
-

Vid röstningen skola användas

särskilda valkuvert samt särskilda

ytterkuvert, å vilka röstkortets uppgifter

skola kunna ifyllas. Om beskaffenheten

av kuvert och tillhandahållande

därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort samt avlämna

ytterkuvertet vederbörligen

ifyllt, sedan han å detsamma inför

röstmottagaren tecknat sitt namn.

Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift

rörande den omständighet, som

för honom enligt 35 § 2 eller 3 mom.

eller 35 a § kan medföra rätt till sådan

röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning ifyllt och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är

annan än den röstkortet avser, samt

synes, där röstningen sker före valdagen,

den å kuvertet tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mottagaren ett valkuvert, försett med röstmottagaren ett valkuvert, försett

valbeteckning för det val utdraget med valbeteckning för det val röstavser.

ningen avser.

Väljaren skall------till röstmottagaren.

Är valkuvertet-------för avlämnandet.

I sammanhang-------fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

39 §.

Äkta make, vilken röstar i den

ordning, som i 35 § sägs, äger därvid

jämväl för andra maken avgiva valsedel,

avseende samma val eller

annat kommunalval, som äger rum

samtidigt. För sådant fall skall val
-

anordnas på sätt

28 och 29 §§

sedelsförsändelse

och inom tid, som

sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna

paragraf, avlämnar till röstmottagaren

valsedels försändelsen jämte ytterkuvert

försett med sådant röstlängdsutdrag,

som i 36 § sägs, rörande

sistnämnda make, utvisande att

denne är röstberättigad vid det val

försändelsen avser.

Finnes att röstlängdsutdraget är i

behörig ordning samt att försändelsens

ytterkuvert är sådant, som avses

i 29 §, och tillslutet, mottages försändelsen;

i annat fall skall den ej

mottagas. Röstmottagaren inlägger i

avlämnarens närvaro mottagen försändelse

i det med röstlängdsutdrag

försedda, ytterkuvertet samt antecknar

därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang-----—- — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Äkta make, vilken röstar i den ordning,

som i 35 § eller 35 a § sägs,

äger därvid j ärnväl för andra maken

avgiva valsedel, avseende samma val

eller annat kommunalval, som äger

rum samtidigt. För sådant fall skall

valsedelsförsändelse anordnas på sätt

och inom tid, som i 28 och 29 §§

sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna

paragraf, skall förete röstkort för

denna make samt avlämna valsedelsförsändelsen

jämte ytterkuvert ifyllt

i enlighet med uppgifterna å röstkortet.

Härjämte skall han å ytterkuvertet

teckna försäkran, att han

är äkta make till den, som anordnat

försändelsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behörig

ordning ifyllt samt att valsedelsförsändelsen

är i behörigt skick

och tillsluten, mottages försändelsen;

i annat fall skall den ej mottagas.

Röstmottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i

ytterkuvertet samt antecknar därå

orten och dagen för avlämnandet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungi. Maj. ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 KAP.

44 §.

1 mom. Å utsatt — ------öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert---—--förda förteckningen.

Inkomna ytterkuvert----— — på valet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade röstlängdsutdrag.

Förekommer skälig

anledning antaga, att ytterkuvert blivit

efter tillslutandet öppnat, eller

finnas flera ytterkuvert härröra från

samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert

orubbade, och däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet. Lag

samma vare, där väljaren icke är i

röstlängden för det i röstlängdsutdraget

angivna valdistriktet upptagen

såsom röstberättigad vid valet

eller där denne har utövat sin rösträtt

vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert — -----■ —

4 mom. Valprotokollen uppläsas -—

5 mom. De kuvert -------

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning

antaga, att ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, eller finnas flera

ytterkuvert härröra från samma väljare,

lämnas dessa ytterkuvert orubbade,

och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

där väljaren icke är i röstlängden för

det å ytterkuvertet angivna valdistriktet

upptagen såsom röstberättigad

vid valet eller där denne har

utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

- såsom ogillt.

— —----på valet.

giva anledning.

53 a §.

Hava samtliga suppleanter för enligt

46 § utsedd landstingsman inkallats

till ordinarie landstingsman

eller eljest avgått som suppleanter,

skall ny sammanräkning företagas

för utseende av ytterligare suppleant

för denne. Sammanräkningen verkställes

vid offentlig förrättning, som

skall påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det, och skall därvid

vad i 47 och 51 §§ sägs äga motsvarande

tillämpning. Efter sammanräkningens

avslutande skola valsedlarna

åter inläggas under försegling.

54 §.

Vid sammanräkning, som avses i

Vid sammanräkning, som avses i

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll

i överensstämmelse med formulär,

som fastställts av Konungen, och

i formulären givna anvisningar.

Protokollet skall upptaga de föreliggande

omständigheterna samt vem

på grund därav skall inträda i den

avgångnes ställe. Valets utgång

kungöres omedelbart genom uppläsning

av nämnda protokoll. Med protokollets

uppläsning är förrättningen

avslutad.

55 §.

Finnes icke någon, som enligt de i

52 eller 53 § givna bestämmelserna

kan inträda i stället för avgången

landstingsman eller fullmäktig, skall

platsen stå obesatt intill utgången av

den tid, för vilken den avgångne varit

vald.

(Föreslagen lydelse)

52 § 2 inom., 53 § eller 53 a §, föres

protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av Konungen,

och i formulären givna anvisningar.

Protokollet skall upptaga

de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav skall inträda

i den avgångnes ställe. Valets

utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

Finnes icke någon, som enligt de i

52 eller 53 § givna bestämmelserna

kan inträda i stället för avgången

landstingsman eller fullmäktig, skall

platsen stå obesatt intill utgången av

den tid, för vilken den avgångne varit

vald. Kan av enahanda orsak

suppleant för landstingsman icke utses

enligt bestämmelserna i 53 a §

skall därvid bero.

56 §.

Är någon — --- -— — — och avgöras.

Skiljes den-----— för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad om

allmänt val är föreskrivet.

Vad i-------— ny röstsammanräkning.

8 KAP.

59

Valnämnden eller------

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för kuvert,

som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. omförmälda

omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommu
-

§•

ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som

åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för

blanketter till röstkort och för kuvert,

som avses i 26 och 29 §§, samt

de i 33 § 3 inom. och 34 § 1 mom. omförmälda

omslagen skola gäldas vid

val av kyrkofullmäktige av försam
-

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1961

(Gällande lydelse)

nen, vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 §.

(Föreslagen lydelse)

lingen och i övriga fall av kommunen,

vilken jämväl har att tillhandahålla

lämpliga vallokaler och bestrida

kostnaden för de anordningar,

som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom--------statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§--— —--mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert,

varom förmäles i 38 §, tillställas

röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Kuvert, som i förstnämnda

paragraf sägs, skola på statsverkets

bekostnad tillhandahållas jämväl

i riksdagen representerat politiskt

parti.

Ytterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas

på statsverkets bekostnad

de personer, vilka hava att utfärda

röstlängdsutdrag enligt 36 §

2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, skola i

god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i

kommunalnämnd samt i stad hos

magistraten ävensom hos de tj änstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,

tillställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Ytterkuvert, som

avses i 38 §, tillhandahållas på statsverkets

bekostnad även valnämnden

eller magistraten. I 29 § omförmälda

kuvert samt ytterkuvert, som avses

i 38 §, skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de

slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, samt

ytterkuvert, som avses i 38 §, skola

i god tid före varje val finnas tillgängliga

på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i

kommunalnämnd samt i stad hos

magistraten ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna.

Nyssnämnda ytterkuvert skola inom

samma tid härjämte finnas tillgängliga

å fast postanstalt samt å svensk

beskickning eller svenskt konsulat,

där röstmottagning äger rum.

Det åligger —-----38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1961.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1961

83

Valutredningens förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 22 § landstingslagen den 14 maj 1954 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

22 §.

Avgår landstingsman under den

för honom bestämda tjänstgöringstiden,

skall länsstyrelsen införa tillkännagivande

därom i länskungörelserna

och till ordinarie landstingsman

inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten. Hava samtliga

suppleanter för landstingsman inkallats

till ordinarie landstingsman

eller eljest avgått som suppleanter,

gäller vad i 53 a § kommunala vallagen

stadgas.

Inträffar för------dess beskaffenhet.

Uppkommer för------är sagt.

Avgår landstingsman under den

för honom bestämda tjänstgöringstiden,

skall länsstyrelsen införa tillkännagivande

därom i länskungörelserna

och till ordinarie landstingsman

inkalla den närmast i ordningen

varande suppleanten.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Thailand för undvikande av dubbelbeskattning b a1 i texten