Sök i Ratio Lex

Angående bestridande av vissa kostnader för bärgning m.m. av regalskeppet Wasa

1961-10-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:176, Angående bestridande av vissa kostnader för bärgning m.m. av regalskeppet Wasa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 dr 1961

1

Nr 176

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

av vissa kostnader för bärgning m.m. av regalskeppet

Wasa; given Stockholms slott den 6 oktober

1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

/ Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen äskas för bärgning m. m. av regalskeppet Wasa för

tiden intill den 30 juni 1962 ett reservationsanslag av 2,7 miljoner kronor på

tilläggsstat I för innevarande budgetår.

1—2868 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961 1 saml. Nr 176

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 6 oktober 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Edenman,

Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och handelsdepartementen

fråga om anvisande av medel å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1961/62 till bestridande av vissa kostnader för bärgning m. m.

av regalskeppet Wasa och anför därvid följande.

Hösten 1956 återfanns vraket efter regalskeppet Wasa, som den 10

augusti 1628 sjunkit på Stockholms ström. Efter undersökningar upptogs

arbetet med att söka bärga Wasa. Arbetet uppdrogs år 1959 åt en av Kungl.

Maj:t tillsatt särskild nämnd, Wasanämnden. Våren 1961 lyckades man

lyfta fartyget över vattenytan. Avsikten är nu att tills vidare utställa Wasa

på Djurgården i Stockholm. Konserverings- och andra arbeten på fartyget

pågår och beräknas fortgå under flera år.

Wasanämnden har i skrivelser den 27 juli och den 9 september 1961 hos

Kungl. Maj :t anhållit om anvisande av medel till arbetena med Wasa.

Innan jag redogör för skrivelserna vill jag emellertid lämna vissa uppgifter

om bärgningsarbetet.

Bärgningsarbetet

Åren 1957-—1958 undersöktes möjligheterna att bärga Wasa under ledning

av en kommitté, i vilken bland andra marinen och Bergnings- och

Dykeri AB Neptun var företrädda.

Genom beslut den 30 september 1959 föreskrev Kungl. Maj :t, att det fortsatta

arbetet med bärgningen av regalskeppet Wasa skulle has om hand av

en särskild nämnd, den förut omförmälda Wasanämnden, och att dispositionsrätten

till skeppet skulle tills vidare överföras från marinförvaltningen

till nämnden. Härjämte meddelades vissa bestämmelser angående Wasanämnden.

Enligt dessa ankommer det på Wasanämnden att leda det fortsatta

arbetet med bärgning av regalskeppet Wasa och därmed sammanhängande

frågor. Det åligger härvid nämnden särskilt att uppgöra en plan

för det fortsatta bärgningsarbetet samt beräkna kostnaderna för planens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

utförande, att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande slutligt omhändertagande

och utställande — i första hand genom statens sjöhistoriska

museum — av skeppet och därmed sammanhängande fynd samt beräkna

kostnaderna härför, att föranstalta om anskaffning av erforderliga medel

och förvalta erhållna medel, att anställa för bärgningsarbetet erforderlig

personal samt att handhava upplysningsverksamheten kring Wasa.

Våren 1957 påbörjades undersökningar rörande de tekniska och ekonomiska

möjligheterna att bärga Wasa. Undersökningarna och vidtagna förberedande

bärgningsåtgärder gav belägg för att en bärgning hade utsikter

att lyckas. Omfattande förberedelser för en bärgning av skeppet vidtogs

och under åren 1958 och 1959 pågick arbetena härmed. Arbetena — bland

annat mycket krävande dykeriarbeten — utfördes av marinens dykarskola

såsom ett led i utbildningen av marinens dykare samt av Neptunbolaget.

Under denna tid flyttades Wasa i 18 etapper till grundare vatten nära

Kastellholmen.

Efter ingående studier av olika alternativ bestämdes att den slutliga

bärgningen av Wasa skulle ske genom en utveckling av den konventionella

pontonmetoden med hydrauliska domkrafter.

Arbete med tätning och förstärkning av skrovet, inbyggnad av akterskeppet

och igensättning av kanonportar pågick från sommaren 1960 till

och med våren 1961. Våren 1961 drogs vajrar under skrovet och detsamma

trimmades, varefter lyftningen påbörjades. Först vid denna tid kunde man

bedöma om hållfastheten hos skrovet verkligen skulle medge en bärgning.

Den 24 april 1961 nådde vrakets översta delar vattenytan och den 4 maj

1961 kunde skrovet bogseras in i Gustav V :s docka på Beckholmen och

placeras på en speciellt byggd, 56 meter lång betongponton. Nämnda ponton

har sedermera försetts med en överbyggnad, som i färdigt skick skall

skydda skrovet mot väder, vind och uttorkning samt möjliggöra dess konservering.

Pontonen med skrovet avses skola hösten 1961 bogseras från Beckholmen

för att förtöjas vid det närbelägna Alkärret på Södra Djurgården.

Där har iordningställts ett område — det s. k. Wasavarvet — med

plats för visning av skeppet, utställningshall för konserverade fynd, lokal

för visning av film om bärgningen, konditoriserveringslokal, verkstadslokaler

för skeppsbyggare, arkeologer och konservatorer m. m. Avsikten är

att Wasa skall kvarbli vid Alkärret intill dess anordningar vidtagits för

fartygets slutliga utställande. Enligt nämndens bedömning torde fartyget

kvarbli vid Alkärret åtminstone 5—7 år.

Skeppets skrov har efter bärgningen befunnits vara efter omständigheterna

i stort sett väl bevarat. Dock är akterskeppets överbyggnad illa

åtgången, huvuddäcket och brädgången är också raserade. Kvarvarande

däcksbalkar och stöttor ger emellertid en god uppfattning om skeppets

ursprungliga utseende.

De arbetsuppgifter som i första hand är aktuella sedan skeppet lyfts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

hänför sig i huvudsak till tre områden, nämligen arkeologiska undersökningar,

konserveringsarbeten på skrov och lösa föremål samt restaurering.

Redan under de första åren av bärgningsarbetet gjordes ett mycket stort

antal fynd av kulturhistoriskt och konsthistoriskt värde. Ytterligare fynd

gjordes under år 1961 i samband med den numera avslutade utgrävningen

av skrovet. Redan på ett tidigt stadium deltog arkeologer i omhändertagandet

av dessa fynd och arkeologerna har sedan utfört ett omfattande

och givande arbete. Avsevärda mängder lösa föremål har emellertid

ännu icke blivit kulturhistoriskt undersökta.

Så snart skrovet lyfts ovan vattnet, erfordrades åtgärder för att hindra

att träet i skrovet genom uttorkning skulle deformeras och spricka i sådan

omfattning att hållfastheten äventyrades; provisoriskt har detta lösts genom

vattenbegjutning. På längre sikt erfordras konservering i någon form av

skrovet. Olika metoder härför har övervägts; numera har bestämts att

polyetylenglykol skall användas och denna vätska kommer successivt att

ersätta det vatten som finnes i det vattenlagrade virket. Glykolet verkar

även armerande på träets ytskikt så att detta inte flagnar av eller faller

bort. Slutligen måste åtgärder vidtagas för att skydda träet mot svampangrepp,

vartill användes exempelvis bolidensalt. För konserveringsarbetena

har på Beckholmen uppförts en särskild konserveringsanstalt.

Den sista etappen av de nu pågående arbetena med Wasa kommer att

avse skeppets restaurering. Såväl före bärgningen som under utgrävningarna

i fartyget har tillvaratagits ett stort antal lösa delar som man om möjligt

skall anbringa på ursprungliga platser. Ytterligare delar kvarligger

emellertid alltjämt på sjöbottnen.

Bärgningsarbetet på den ursprungliga fyndplatsen är inställt tills vidare,

enär skrovet och den stora mängden lagrade lösa fynd ger konservatorerna

sysselsättning för lång tid framåt.

Kostnader och intäkter vid bärgningsarbetet franFtill sommaren}1961

Rörande de ekonomiska förutsättningarna för arbetet med bärgning

m. m. av Wasa lämnade chefen för försvarsdepartementet i ett interpellationssvar

i riksdagens andra kammare den 16 maj 1961 en på uppgifter från

Wasanämnden grundad redogörelse för den ekonomiska situationen vid

bärgningsarbetet, sådan denna tedde sig vid en tidpunkt då fartyget just

skulle lyftas och innan man ännu hade möjlighet att göra några närmare

beräkningar av de framtida kostnaderna.

I denna redogörelse hette det bland annat följande.

Anläggningskostnaderna för Wasas omhändertagande under rekonstruktionstiden

har av nämnden beräknats till 3,2 miljoner kronor. Dessa fördelar

sig med 400 000 kronor för konserveringsverkstad på Beckholmen,

800 000 kronor för ponton, 1,2 miljon kronor för pontonens överbyggnad,

200 000 kronor för ekonomibyggnader samt 600 000 kronor för utställnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 176 år 1961

5

anordningar. Kostnaderna för administration, bärgning, arkeologisk undersökning,

konservering och skeppsrekonstruktion beräknas för tiden intill den

1 januari 1962 till cirka 1,2 miljon kronor. Av angivna kostnader, sammanlagt

cirka 4,4 miljoner kronor, beräknas cirka 2,7 miljoner kronor kunna

täckas enligt följande. Av lotterimedel har hittills anvisats 900 000 kronor.

Donationsmedel och biljettintäkter m. in. har intill den 1 mars i år inbringat

närmare 450 000 kronor. Intäkterna under innevarande år beräknas uppgå

till ytterligare 300 000 kronor genom inträdesavgifter och 100 000 kronor

genom affärsmässiga uppgörelser. Wasanämnden beräknas kunna anskaffa

cirka 1 miljon kronor genom donation och riksinsamling. Utöver nu angivna

intäkter, cirka 2,7 miljoner kronor, finns alltså ett medelsbehov av

ytterligare cirka 1,6 miljon kronor. Hur detta återstående medelsbehov

skall täckas kan inte nu anges, men möjligheter torde finnas att för en del

av nämnda medelsbehov ytterligare lotterimedel ställes till förfogande. Det

bör i sammanhanget påpekas, att kostnadsökningar kan uppstå på grund

av oförutsedda svårigheter med arbetet på Wasa. Det bör vidare framhållas

att vid nu angivna kostnadsberäkningar hänsyn icke tagits till de

tjänster, som kostnadsfritt gjorts av marinen, Neptunbolaget m. fl.

Kostnaderna för skeppets konservering och restaurerande för tiden efter

1961 fram till tiden för ett museibygge beräknas kunna i stort sett täckas

med intäkter från biljettförsäljning samt royalty från bokförlag och souvenirförsäljning.

På grundval av de återgivna kostnadskalkylerna lämnade Kungl. Maj :t

kort därefter -— den 9 juni 1961 — av lotterimedel ett ytterligare bidrag,

uppgående till 600 000 kronor, till Wasanämnden.

I detta sammanhang torde också böra nämnas, att en stiftelse, Stiftelsen

Wasa Rediviva, bildats till stöd för verksamheten kring Wasa.

Denna stiftelse, som konstituerades den 10 november 1960 under medverkan

från Wasanämndens sida, har enligt sina stadgar till ändamål att i

den omfattning och på de villkor stiftelsens styrelse bestämmer bidraga till

kostnaderna för bärgning, slutligt omhändertagande och utställande av

regalskeppet Wasa, upplysningsverksamhet kring Wasa samt övriga därmed

sammanhängande åtgärder. Stiftelsen skall enligt stadgarna för erhållande

av erforderliga medel för tillgodoseende av stiftelsens ändamål mot

ersättning lämna information i Sverige och utomlands rörande Wasa genom

press, radio, television, föredrag, utställningar, trycksaker och dylikt samt

anordna lotterier, insamlingar in. in. Stiftelsen skall även i övrigt ta tillvara

de möjligheter, som finnes för stiftelsen att erhålla medel för sitt ändamål.

För utbetalningar bör enligt stadgarna tas i anspråk ej blott avkastningen

av stiftelsens medel utan jämväl dess kapital. Ledamöterna av stiftelsens

styrelse utses av Wasanämnden.

Stiftelsens tillgångar härrör till största delen från de av Svenska handelsbanken

till stiftelsen överlämnade inkomsterna från försäljningen av den

s. k. Wasapenningen. Försäljningen var förenad med ett lotteri, till

vilket banken genom Kungl. Maj:ts resolution den 30 juni 1960

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

erhållit tillstånd. Det länrnade lotteritillståndet förutsatte enligt resolutionen

att banken skulle anordna ett lotteri i samband med en insamlingsaktion

hos allmänheten, som banken avsåge att i samråd med Wasanämnden

anordna till förmån för nämndens verksamhet, ävensom att det

netto som uppstode skulle oavkortat tillföras Wasanämnden, därvid banken

skulle svara för indirekta kostnader avseende skyltmaterial, sälj folders

m. m.

Stiftelsens inkomster intill början av augusti 1961 utgjorde avrundat

1 092 000 kronor och dess utgifter under samma tid avrundat 197 000 kronor.

Stiftelsens behållning utgjorde följaktligen omkring 895 000 kronor,

varav 806 000 kronor uppges hänföra sig till Wasapenningen.

Wasanäinndens framställningar

I sina förenämnda skrivelser den 27 juli och den 9 september 1961 har

Wasanämnden lämnat redogörelser för hittillsvarande kostnader för bärgningsarbetet

samt framlagt kalkyler avseende kostnader och medelsbehov

dels under återstoden av år 1961, dels ock under tiden den 1 januari 1962—

den 30 juni 1963. I den senare av de två skrivelserna, vilken skrivelse utgår

från läget den 1 september 1961, framlägges följande beräkningar.

Tiden fram till den 1 januari 1962. Anläggnings- och inventariekostnaderna

beräknades tidigare skola uppgå till 3 200 000 kronor, varav för pontonen

2 000 000 kronor, för Wasavarvet 800 000 kronor och för konserveringsverkstaden

400 000 kronor. Kostnadsberäkningarna för nämnda objekt,

vilka nu i det närmaste är färdigställda, kan enligt nämnden alltjämt godtagas.

Emellertid har i fråga om anläggningar och inventarier behov visat

sig föreligga av vissa utvidgningar och kompletteringar. Kostnaderna härför

beräknas till 930 000 kronor. Härav hänför sig 500 000 kronor till utökningar

av Wasavarvet, 45 000 kronor till utökning av konserveringsverkstaden

och 385 000 kronor till ytterligare inventarier och maskinutrustning.

Anläggnings- och inventariekostnaderna fram till den 1 januari 1962 skulle

således komma att uppgå till (3 200 000 + 930 000 =) 4 130 000 kronor. I

dessa kostnader ingår icke de naturaprestationer, som gjorts av marinen

och av Neptunbolaget.

Driftskostnaderna från bärgningsarbetets början fram till den 1 januari

1962 beräknar nämnden till omkring 2 090 000 kronor, varav på tiden den

1 september—den 31 december 1961 belöper 774 000 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda Wasanämndens kostnader för bärgningen och

därmed sammanhängande arbeten fram till den 1 januari 1962 komma att

uppgå till (4 130 000 + 2 090 000 =) 6 220 000 kronor.

Till nämnden influtna medel fram till den 1 september 1961 uppgår till

cirka 2 470 000 kronor. Härav utgör 1 500 000 kronor av Kungl. Maj:t beviljade

bidrag av lotterimedel, omkring 256 000 kronor bidrag från samman
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

7

slutningar och enskilda, omkring 592 000 kronor inträdesavgifter och omkring

122 000 kronor andra intäkter. Härtill bör läggas ett belopp av

1 000 000 kronor, som utgör det avrundade värdet av de donationer av material

m. in., som nämnden erhållit.

För tiden den 1 september—den 31 december 1961 räknar nämnden med

inkomster om 450 000 kronor. Härav utgöres 400 000 kronor av ett av Stiftelsen

Wasa Rediviva i september 1961 beviljat bidrag samt 50 000 kronor

av de beräknade intäkterna från visningarna under hösten 1961.

Nämndens sammanlagda inkomster fram till den 1 januari 1962 skulle

1 enlighet härmed komma att uppgå till (2 470 000 + 1 000 000 + 450 000 =)

3 920 000 kronor.

Följaktligen redovisar Wasanämnden ett icke täckt medelsbehov för

tiden fram till den 1 januari 1962 av (6 220 000 — 3 920 000 =) 2 300 000

kronor.

Tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963. Ytterligare anläggningsoch

inventariekostnader utöver de i det föregående angivna beräknar nämnden

skola, innan frågan om uppförande av ett permanent Wasamuseum

aktualiseras, uppkomma endast i mindre omfattning. Såvitt nämnden nu

kan överblicka erfordras härvidlag endast dels att pontonen förses med en

mera tillfredsställande uppstöttning av skrovet till en kostnad av storleksordningen

100 000 kronor, dels ock att en särskild lagerlokal till en kostnad

av omkring 200 000 kronor anordnas för förvaring av fynd som konserverats

men ännu icke kunnat bearbetas ur arkeologisk synpunkt. Medlen till uppstöttningen

erfordras under första kvartalet 1962, medlen till lagerlokalen

under andra halvåret 1962.

Från januari 1962 beräknas driftskostnaderna bli ungefär lika stora

som man under senare delen av år 1961 haft anledning räkna med. En

minskning i kostnaderna för bärgnings- och förstärkningsarbetena förutses

härvid samtidigt som kostnaderna för konserveringsarbetena ökar och kostnader

för påbörjande av restaureringsarbetena på skrovet tillkommer.

Driftskostnaderna under tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 för

verksamheten angiver nämnden, som härvid utgår från 1961 års lönenivå,

till i genomsnitt 135 000 kronor för månad.

1 enlighet med det anförda skulle kostnaderna för tiden den 1 januari

1962—den 30 juni 1963 uppgå till (100 000 + 200 000 + 18 x 135 000 =)

2 730 000 kronor, varav 910 000 kronor för tiden den 1 januari—den 30 juni

1962 samt 1 820 000 kronor för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963.

Under nämnda tid beräknas inflyta intäkter om i genomsnitt 66 000

kronor i månaden eller sammanlagt (18 X 66 000 =) 1 188 000 kronor.

Nämnden anger på grundval av de återgivna beräkningarna sitt medelsbehov

för tiden den 1 januari 1962—den 30 juni 1963 till (2 730 000 —

1 188 000 —) 1 542 000 kronor, varav 514 000 kronor för tiden den 1 januari

—den 30 juni 1962 och 1 028 000 kronor för tiden den 1 juli 1962—den 30

juni 1963.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

Wasanämnden påpekar att kostnadsuppgifterna — speciellt i fråga om

konservering och restaurering — är osäkra. Beräkningarna av visningsintäkterna

angives vara mycket approximativa.

Wasanämnden hemställer, under åberopande av det anförda, att Kungl.

Maj :t måtte ställa till nämndens förfogande för återstående del av år 1961

ett belopp av 2 300 000 kronor, för tiden den 1 januari—den 30 juni 1962

ett belopp av 514 000 kronor samt för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni

1963 ett belopp av 1 028 000 kronor. Sammanlagt äskar nämnden sålunda

3 842 000 kronor.

Departementschefen

Det år 1628 sjunkna regalskeppet Wasa, som man år 1961 efter flera

års arbete lyckats bärga, utgör det enda bevarade exemplet på sextonhundratalets

skeppsbyggnadskonst. Ur denna synpunkt är skeppet i dag en

nationell tillgång, som också har tilldragit sig uppmärksamhet utomlands.

Härtill kommer att fartyget även ur konsthistoriska och allmänt kulturhistoriska

synpunkter är en givande fyndkälla för forskningen.

Arbetet med bärgning och tillfälligt omhändertagande av Wasa har

anförtrotts åt den av Kungl. Maj :t tillsatta Wasanämnden. Nämndens uppdrag

omfattar även att lämna förslag till slutligt omhändertagande och utställande

av fartyget. Nämnden har haft betydande svårigheter vid planeringen

av arbetet. Sålunda saknas tidigare erfarenheter av bärgningsarbete

av ifrågavarande slag. Länge var det också oklart, om skeppet verkligen

skulle motstå påfrestningarna vid en bärgning och om bärgningen

skulle kunna fullföljas.

Av nu nämnda skäl har kostnaderna för bärgningsarbetet varit svåra att

beräkna. Först sommaren 1961 har man erhållit förutsättningar att bedöma

kostnaderna för att bevara skrovet och utställa detsamma. Wasanämnden

beräknade i september 1961 kostnaderna fram till den 1 januari 1962 till

6 220 000 kronor. Vid samma tidpunkt uppskattade nämnden kostnaderna

för första halvåret 1962 till 910 000 kronor och för nästa budgetår till

1 820 000 kronor. Nämnda belopp innefattar icke värdet av marinens och

Neptunbolagets m. fl. insatser, vilket enligt vad jag inhämtat kan uppskattas

till ett par miljoner kronor.

Arbetet med bärgningen och det fortsatta omhändertagandet av Wasa

kom redan från början att uppfattas såsom en angelägenhet, vilken kunde

påräkna intresse i vida kretsar. I enlighet härmed bedömdes vid

organiserandet av bärgningen och dess finansiering en betydande ekonomisk

insats från företag och enskilda kunna påräknas. Wasanämnden

fick därför vid sin tillkomst år 1959 fria händer att skaffa

medel till Wasas omhändertagande. De förväntningar man sålunda

hyst i fråga om allmänhetens intresse och offervilja har infriats. Så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

lunda bär Wasanämnden fram till den 1 september 1961 erbållit i bidrag

från icke statligt håll och i inträdesavgifter närmare 1 miljon kronor samt

1 donationer av material in. in. likaledes omkring 1 miljon kronor. Neptunbolagets

insatser vid bärgningen bör också nämnas i detta sammanhang.

Därjämte har den fristående Stiftelsen Wasa Rediviva huvudsakligen genom

en med lotteri förenad försäljning till allmänheten av den s. k. Wasapenningen

kunnat till hithörande ändamål bringa samman omkring 1 miljon

kronor.

Emellertid beräknar Wasanämnden att — trots att den, utöver ovannämnda

bidrag och donationer, erhållit bidrag av lotterimedel med sammanlagt

1,5 miljon kronor samt fått utfästelse om ett bidrag innevarande

höst om 400 000 kronor från Stiftelsen Wasa Rediviva —- nämndens utgifter

kommer att överstiga dess inkomster för den tid, man nu anser sig kunna

överblicka, nämligen fram till den 1 juli 1963. Bristen anger nämnden för

tiden fram till den 1 januari 1962 till 2 300 000 kronor, för tiden den 1

januari—den 30 juni 1962 till 514 000 kronor och för tiden den 1 juli 1962—

den 30 juni 1963 till 1 028 000 kronor. Wasanämnden hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte tillskjuta erforderliga medel.

Såsom jag hade anledning framhålla i en debatt den 16 maj 1961 i riksdagens

andra kammare har man ansett det lämpligt att, då möjlighet visat

sig föreligga att även under år 1961 på frivillig väg skaffa pengar för det

fortsatta arbetet, i första hand utnyttja denna väg. Jag framhöll vidare vid

detta tillfälle, att regeringen dock vore väl medveten om att det kunde bli

nödvändigt att hos riksdagen begära anslag för ändamålet. Då de av

Wasanämnden beräknade kostnaderna för arbetet icke obetydligt överstiger

de kostnader, som man räknade med våren 1961, synes nu nödvändigt att

över riksstaten anvisa medel för den fortsatta bärgningen m. m. av Wasa.

Med hänsyn till att behov av medel enligt Wasanämndens beräkningar uppkommer

redan denna höst torde det bli erforderligt, att visst belopp anvisas

å tilläggsstat I för innevarande budgetår. Medelsanvisningen bör härvid

beräknas så att den kan täcka medelsbehovet fram till den 1 juli 1962.

Jag förutsätter, att i första hand det av Stiftelsen Wasa Rediviva avsatta

beloppet tages i anspråk. Härutöver bar nämnden — under framhållande

av att kostnads- och intäktsberäkningarna med nödvändighet måste bli

osäkra -— angivit resterande medelsbehov till (2 300 000 + 514 000 =)

2 814 000 kronor. För egen del vill jag föreslå att ett belopp av 2 700 000

kronor anvisas för ändamålet. Medlen bör anvisas såsom ett under fjärde

huvudtiteln uppfört reservationsanslag, benämnt Bärgning in. in. av regalskeppet

Wasa. Den omständigheten, att anslaget uppföres under fjärde

huvudtiteln, bör självfallet icke medföra att anslaget får inkräkta på den

totala kostnadsramen för försvaret.

Nämndens medelsäskande för tiden den 1 juli 1962—den 30 juni 1963

torde få upptas till prövning i samband med övriga medelsäskanden för

nästa budgetår.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1961

Det torde få förutsättas, att, därest under innevarande budgetår behov

av ytterligare medel till hithörande ändamål skulle uppkomma, detta behov

kan täckas i annan ordning än genom medelsanvisning över riksstaten. Jag

vill särskilt erinra om att Stiftelsen Wasa Rediviva ju enligt sina stadgar

har till uppgift att i den omfattning och på de villkor stiftelsens styrelse

bestämmer bidraga till, bland annat, kostnaderna för bärgning, slutligt omhändertagande

och utställande av regalskeppet Wasa. Jag förutsätter,

att stiftelsen vid behov kommer att ytterligare bidraga till kostnaderna

för bärgningsarbetet. Jag hänvisar härvid till att en stor del av stiftelsens

tillgångar härrör från den med ett lotteri förenade försäljningen av

den s. k. Wasapenningen, vars netto enligt det av Kungl. Maj :t lämnade

lotteritillståndet skulle tillföras Wasanämnden men som av lotterianordnaren

i stället överlämnats till stiftelsen. I sammanhanget må nämnas att

stiftelsens odisponerade tillgångar — sedan i september 1961 ett belopp av

400 000 kronor avsatts för Wasanämndens arbeten hösten 1961 -— uppgår

till omkring 500 000 kronor.

Även om medel till bärgningen m. m. av Wasa, som här föreslagits, anvisas

över budgeten, föreligger alltjämt behov av ekonomiskt stöd till Wasaverksamheten

från enskilt håll. Jag förutsätter därför, att planerade insamlingsaktioner

fullföljes liksom att på längre sikt ytterligare aktioner överväges.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bärgning m. m. av regalskeppet Wasa å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1961/62 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Kungl.

Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Sthlni 1961. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:373 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader för bärgning to. to. av regalskeppet Wasa. a1 i texten
  2. SU 1961:164 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader för bärgning m. m. av regalskeppet Wasa jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten