Sök i Ratio Lex

Angående ändrad organisation av postbanken

1961-10-27 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:189, Angående ändrad organisation av postbanken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

1

Nr 189

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad organisation

av postbanken; given Stockholms slott den

27 oktober 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att postbanken skall omorganiseras i huvudsak

enligt ett av postutredningen framlagt förslag.

Förslaget innebär i stort, att under postbankschefen inrättas tre huvudavdelningar,

nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning.

Dessa huvudavdelningar indelas i sin tur i sektioner. Postbankschefen

och cheferna för huvudavdelningarna skall arbeta som en direktion.

Till direktionen skall från generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige

delegeras befogenhet att i icke obetydlig omfattning besluta om

postbankens medelsplaceringar. Sex nya chefstjänster inom avdelningarna

och sektionerna avses komma att inrättas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 189

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

— fråga om ändrad organisation av postbanken samt anför därvid följande.

I skrivelse den 22 juni 1961 har postutredningen framlagt förslag till ändrad

organisation av postbanken. Utredningens förslag bygger på en av byråchefen

i bank- och fondinspektionen T. V. Hanström som expert åt utredningen

verkställd undersökning, över förslaget har utlåtanden avgivits av

generalpoststyrelsen, statskontoret, Posttjänstemännens förening, Postvervets

kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.

Postbankens nuvarande organisation m. m.

Postbanken har såsom en enhet inom postverkets centralförvaltning hand

om postsparbanks- och postgirorörelserna. Till banken hör vidare statens intressekontor

och postverkets skatteavdelningar för Stockholms stad och län

samt för Gotlands län.

Postsparbanken erhöll sin nuvarande ställning inom postverket vid 1923

års ingång efter att dessförinnan ha varit ett fristående under finansdepartementet

lydande ämbetsverk, som anlitade postverket för rörelsens förmedling

vid postanstalterna. Grundläggande för postsparbankens verksamhet är

förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken. Enligt

nämnda förordning har banken till uppgift att befordra sparsamhet genom

att under statens garanti till förräntning mottaga penningar.

Postgirot tillkom den 1 januari 1925. Rörelsen regleras genom förordningen

den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelse. Enligt förordningen

är verksamhetens syfte att underlätta betalningsrörelsen och befrämja sådana

betalningsmetoder, som är ägnade att minska användandet av kontanta

penningar.

För medelsplacering och därmed sammanhängande uppgifter gäller regle
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1961

3

mentet den 12 december 1958 (nr 600) angående förvaltningen av medel,

som innestå i postsparbanken och på postgiro.

Vissa bestämmelser rörande postbanken finns i instruktionen den 30 juni

1960 (nr 519) för generalpoststyrelsen med underlydande förvaltningsorgan.

Ledningen av postbankens verksamhet utövas under generalpoststyrelsen

av postbankschefen med biträde av en avdelningsdirektör.

Direkt under postbankschefen lyder kansli, låneavdelning, reklamavdelning

och kontrollavdelning. Närmast under avdelningsdirektören sorterar

organisationsavdelning, personalavdelning, inköpsavdelning samt korrespondens-

och utlandsavdelning. Nämnda enheter kan sägas utgöra bankens administration.

Den verkställda undersökningen har i första hand avsett denna.

Under avdelningsdirektören finns vidare ett flertal avdelningar — interna

driftenheter -—■ inom vilka det till banken inströmmande materialet

bearbetas genom bokföring, revision m. m. Antalet anställda inom nämnda

driftenheter utgör något mer än 3 800.

En tablå över postbankens nuvarande organisation torde såsom bilaga

(bil. 1.) få fogas till statsrådsprotokollet.

Högsta beslutsinstans inom postverket för postbanken är generalpoststyrelsen,

som utgöres av generaldirektören samt såsom ledamöter cheferna för

styrelsens byråer och motsvarande enheter. Vid behandlingen av ärenden

rörande postbankens medelsförvaltning, inlåningsräntor och dylikt består

styrelsen av generaldirektören, postbankschefen och tre postbanksfullmäktige.

Beslut i dessa ärenden fattas kollegialt. I övriga ärenden har generaldirektören

ensam beslutanderätt med undantag dock för disciplinära ärenden,

beträffande vilka gäller kollegial beslutsform.

Enligt generalpoststyrelsens instruktion må åt postbankschefen eller annan

tjänsteman uppdragas att i den omfattning, som prövas lämplig, avgöra

ärenden om medelsförvaltning och dylikt, s. k. fullmäktigeärenden. I avseende

härå har utbildats den praxis, att ärenden om kortfristig upplåning

och utlåning, vilka ärenden i allmänhet kräver snabba beslut, avgöres av

postbankschefen eller chefen för låneavdelningen. I övrigt har någon delegering

av beslutanderätt beträffande fullmäktigeärenden icke skett.

I fråga om personal- och driftärenden, ärenden rörande anskaffning av

maskiner, inventarier, materiel m. m. samt ärenden avseende reklam- och

propagandaverksamheten ger generalpoststyrelsens instruktion också möjlighet

till befogenhetsdelegering från generaldirektören till postbankschefen.

Enligt den av styrelsen fastställda arbetsordningen har postbankschefen här

samma befogenheter som byråchef i allmänhet. Men därutöver har han tillerkänts

beslutanderätt i vissa särskilt angivna ärendesgrupper. Han kan sålunda

bl a. besluta om utgifter för anskaffning av utrustning och för reklamverksamhet

intill ett belopp av 2 000 kronor för varje gång. Viss delegering

av postbankschefens beslutanderätt till avdelningsdirektören och lägre nivåer

inom postbanken har också ägt rum.

Omfattningen och utvecklingen av postsparbankens och postgirots verk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr t89 år 1961

samhet under den senaste 20-årsperioden belyses av följande uppgifter om

antal konton, kontoinnehavarnas tillgodohavande m. m.

Postsparbanken

Antal konton, tusental, 31/12..........

Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,

31/12 ............................

Antal omsättningar, tusental..........

Omsatt belopp, mkr..................

Postgirot

Antal konton, tusental, 31/12..........

Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,

31/12 ............................

Antal omsättningar, tusental..........

Omsatt belopp, mkr..................

År 1940

År 1950

År 1960

2 939

4 480

5 037

649

2 143

4 725

8 570

16 256

21 362

677

1 940

4 810

128

283

431

352

1 310

2 740

71 000

151 000

237 000

44 152

167 414

397 847

Av uppgifterna framgår, att postbanken vid utgången av år 1960 förvaltade

ett kapital av nära 7,5 miljarder kronor. Denna kapitalvolym är större

än någon annan svensk bankinrättnings.

Sammanlagt uppgick antalet anställda inom postbanken vid utgången av

år 1960 till i runt tal 4 100.

Postutredningens förslag

Allmän motivering

Postutredningen erinrar inledningsvis om att den kraftiga expansionen

av postbankens rörelse nödvändiggjort en successiv utbyggnad av förvaltningsapparaten.

Denna utbyggnad har i huvudsak skett inom ramen för den

från början bestämda organisationen och bestått i att det löpande arbetet

efter hand som rörelsevolymen ökat fördelats på ett allt större antal enheter.

Inom dessa har personalbeståndet oavbrutet vuxit. Detta har medfört

en allt större belastning för bankens administrativa ledning som icke utökats;

den består alltjämt av endast postbankschefen och den honom direkt underställde

avdelningsdirektören. På dessa bägge tjänstemän ankommer att

utöva den omedelbara och samordnande ledningen av bankens hela verksamhet.

Visserligen har befogenheter delegerats till lägre nivåer i den utsträckning

som varit möjlig med hänsyn till den nuvarande organisationen,

men trots detta måste postbankschefen och hans närmaste man taga ställning

till och fatta beslut i ett stort antal löpande ärenden samt ingripa i den

dagliga skötseln av verksamheten i en omfattning som gör det svårt för dem

att ägna tillräcklig tid åt viktiga centrala frågor.

De förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger, har

enligt utredningen väsentligen förändrats. Banken saknar i dagens läge tillräckliga

resurser för betydelsefulla ändamål, bl. a. för åtgärder som syftar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

5

till ökad rationalitet och effektivitet i den interna driften, för utredningar i

servicefrågor samt i ekonomiska och tekniska ärenden ävensom för insatser

beträffande personalens utbildning, rekrytering och vård. Den av utredningen

verkställda översynen har klart visat nödvändigheten av en organisationsförändring,

som främst hör syfta till breddning av bankens administrativa

ledning, till en mera enhetlig och funktionell ärendesfördelning samt till

ytterligare befogenhetsdelegering. Vidare är en personell upprustning inom

olika enheter av administrationen nödvändig för att banken skall kunna

upprätthålla en rationell kontorsdrift samt inom ramen för verksamhetens

nuvarande syfte och inriktning lämna en tidsenlig och fullgod service.

Utredningen framhåller, att övervägandena om de administrativa uppgifternas

fördelning på huvudenheter bör grundas på — förutom allmänna

organisatoriska principer — de speciella förhållanden, som karakteriserar

postbanken. Härvid bör särskilt beaktas, att banken utgör dels ledningsorgan

för postverkets bankrörelse i dess helhet med uppgifter rörande allmän

och ekonomisk policy, service och dylikt, dels bokföringscentral, vilket

bl. a. ålägger bankledningen det direkta ansvaret för den interna kontorsdriften,

dels ock förvaltare av de medel, som innestå i postsparbanken och

postgirot. Med utgångspunkt härifrån bör verksamheten differentieras på

avdelningar.

Arbetsuppgifterna inom huvudavdelningarna hör sammanföras så att uppgifter,

som har ett påtagligt funktionellt samband, hänföres till samma enheter.

Detta underlättar ärendesbehandlingen och möjliggör, att experter

och specialutbildade tjänstemän kan utnyttjas mera effektivt.

Utredningen anser vidare, att en genomgripande befogenhetsdelegering

från generalpoststyrelsen till bankledningen och från denna till olika nivåer

inom banken är i hög grad påkallad.

Förslaget

Postutredningens förslag rörande postbankens organisation bygger på

förutsättningen, att bankens verksamhet skall bibehållas vid nuvarande

syfte och inriktning. Verksamheten avses alltjämt skola vara en del av postverksamheten

och postbanken administrativt utgöra en enhet inom postverkets

centralförvaltning. Inom denna ram förutsättes dock postbanken erhålla

största möjliga rörelsefrihet.

En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga (bil. 2)

få fogas till statsrådsprotokollet.

Enligt förslaget skall postbanken organiseras på tre avdelningar, nämligen

en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning. Avdelningarna

indelas i sin tur i sektioner.

Beträffande avdelningarnas och de däri ingående sektionernas arbetsuppgifter

lämnar utredningen följande redogörelse.

På den allmänna avdelningen skall handläggas frågor om bankverksam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

hetens allmänna och ekonomiska planering och utveckling, servicens utformning,

public relation samt ärenden av kanslimässig art. Uppgifterna

inom den allmänna avdelningen fördelas på tre sektioner, nämligen en allmän

sektion, en public-relationsektion och en juridisk sektion.

Allmänna sektionen skall handha dels uppgifter av ekonomisk natur t. ex.

prognoser, ekonomiska utredningar, avgiftsfrågor, statistik och ekonomisk

information, och dels allmän planering, utvecklingsfrågor samt ärenden

avseende utformningen av bankens policy och service. Sektionen skall vidare

fungera som postbankschefens kansli och behandla remisser samt

handlägga ärenden angående författningar och föreskrifter.

Public-relation (PR)-sektionen skall svara för bankens reklam-, informations-

och konsulentverksamhet. Sektionens uppgifter fördelas på tre grupper,

nämligen dels reklam och propaganda, kontakter med pressen och intern

information, dels sparkonsulentverksamhet, dels ock postgirokonsulentverksamhet.

Ett fortlöpande samarbete förutsättes äga rum mellan å ena sidan

de med rådgivning, information och ackvisition arbetande konsulenterna

och å andra sidan olika organ inom postgirot och postsparbanken; för sparkonsulenternas

del i första hand sparklubbs- och lönsparavdelningen.

Juridiska sektionen skall fungera som expertorgan i rättsfrågor för de

olika enheterna inom banken. Den har bl. a. att granska finansavdelningens

kreditärenden ur juridiska synpunkter.

Till driftavdelningen hänföres de enheter, som handhar den interna kontorsdriften

inom postbanken. Till följd av bankens struktur domineras dess

organisations- och personalfrågor så gott som helt av kontorsdriftens ärenden.

Dessa frågor kräver samordning såväl inbördes som med övriga driftmässiga

spörsmål. Samordningen bör ske inom driftavdelningen och ankomma

på denna avdelnings chef som ansvarig för hela kontorsdriften. I

driftavdelningen föreslås därför ingå en organisationssektion, en driftsektion,

en personalscktion och en intendentursektion.

Organisationssektionen skall fungera som ett utredande, rådgivande och

förslagsställande stabsorgan. Den skall vara chefens för driftavdelningen

och därmed bankledningens organ för organisation och rationalisering av

den interna driften. Sektionen skall handlägga ärenden rörande effektivitetsutveckling,

arbetskraftsbehov, arbetsvärdering, lönegradsplacering av befattningar

samt personalstaten. På sektionen bör vidare ankomma teknisk

och organisatorisk rationalisering, lokalplanering, blankettkonstruktion,

servicefrågor från arbetstekniska synpunkter samt försöksverksamhet med

tekniska hjälpmedel t. ex. försök med datamaskiner.

Driftsektionen skall ha hand om den löpande kontorsdriften. Chefen

för sektionen skall närmast under chefen för driftavdelningen ha till uppgift

att kontinuerligt leda, övervaka och samordna det dagliga arbetet. Han

skall se till att personalen utnyttjas rationellt och att de dagliga personaldispositionerna

anpassas efter arbetsvolyinens växlingar på olika enheter.

Chefen för driftavdelningen befrias härigenom från åtskilliga löpande uppgifter

och kan därför ägna mera tid åt frågor av större räckvidd och företagsledande

uppgifter. Till driftsektionen bör vidare anslutas postbankens

utlandsrörelse, som nu ingår i korrespondensavdelningens uppgifter utan

att ha något funktionssamband med avdelningens övriga åligganden.

Personalsektionen skall handha bankens personaladministration. Hit hör

den rekrytering och utbildning av personal, som banken själv har att ombe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

sörja, personalvård, frågor om tillsättning av tjänster, ledigheter, förordnanden,

personalregistrering, sjukkontroll, lönefrågor m. m.

Intendentursektionen skall svara för vård, underhåll och tillsyn av postbankens

lokaler och utrustning samt anskaffning av förnödenheter och bokföring

av postbankens inventarier. Förvaltningen av de postverkets fastigheter,

som disponeras av postbanken, bör alltjämt handhas av generalpoststyrelsens

intendentsbyrå. Lokalplanering med hänsyn till arbetsprocessen

och bedömning av användningen av tekniska hjälpmedel i arbetet bör åvila

organisationssektionen. Till intendentursektionen kan lämpligen hänföras

kontorsmaskinverkstaden, som svarar för reparation och underhåll av bankens

kontorsmaskiner, samt den expedition inom den nuvarande registreringsavdelningen,

som effektuerar kundernas blankettbeställningar.

Till finansavdelningen bör hänföras de uppgifter, som nu åvilar låneavdelningen.

Avdelningen skall sålunda handlägga ärenden rörande medelsförvaltningen

och därmed sammanhängande kreditgivning samt upprätta bokslut

för postsparbanken och postgirot. Ehuru några förändringar i fråga om

inriktningen av bankens placeringspolitik icke planeras, måste penning- och

kreditmarknaderna även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet och

vara föremål för skickligt bedriven övervakning. Detta är en angelägen uppgift

på grund av kapitalplaceringens stora betydelse för postbankens räntabilitet

och konkurrenskraft. Arbetsuppgifterna inom avdelningen föreslås

fördelade på två sektioner, nämligen en sektion för likviditets- och dagslånefrågor,

obligationslån, kommunkrediter samt borgens- och garantilån och

en sektion för fastighets- och byggnadslån.

Den centrala förvaltningen av postbanken är av speciell natur i förhållande

till postverkets förvaltning i övrigt. Bankens särart markeras bl. a. genom

att postsparbanken och postgirot utgör från postverksamheten skilda ekonomiska

enheter med var sitt bokslut. Dessutom drives bankverksamheten

i direkt konkurrens med ett stort antal företag med liknande verksamhet.

Postbanken kan därför ej betraktas som en byråenhet i vanlig mening. Ansvaret

icke blott för den löpande driften utan även för verksamheten som

sådan, dess ekonomiska resultat och vidareutveckling måste åvila i första

hand bankens egen ledning.

Genom uppdelningen av postbankens verksamhet på tre huvudavsnitt erhålles

ett chefsskikt om tre personer närmast under postbankschefen. Bankens

omedelbara ledning skall utövas av postbankschefen och cheferna för

de tre huvudavdelningarna. Härigenom får bankledningen erforderlig förstärkning

och breddning. Därjämte ernås en för verksamheten förmånlig

begränsning av antalet direkt under postbankschefen lydande tjänstemän.

Beträffande befogenhetsdelegeringen innebär utredningens förslag följande.

Utredningen anser beträffande medelsplaceringsfrågorna, att bankledningen

skall tilldelas rätt att inom ramen för gällande medelsplaceringsreglemente

och i överensstämmelse med av generalpoststyrelsen angivna riktlinjer och

beloppsgränser besluta om placeringar, lån och krediter av olika slag samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

köp, byte och försäljning av skattkammarväxlar och obligationer. Förslag

till delegeringsbestämmelser har utarbetats av utredningen.

Enligt utredningens förslag kommer flertalet ärenden, som nu avgöres

av generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige —• under år 1960 sammanlagt

omkring 1 600 ärenden — att behandlas inom postbanken utan

fullmäktiges direkta medverkan. De mera kvalificerade ärendena skall

däremot förbehållas generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige. Hit

hör särskilt stora kapitalplaceringar, boksluten för postsparbanken och

postgirot, dispositionen av vinstmedel, nedskrivning av värdepapper, riktlinjer

och allmänna villkor för lånepolitiken samt ränteförändringar och

dylikt.

Beträffande övriga ärenden anser utredningen, att bankledningen bör erhålla

största möjliga beslutanderätt inom ramen för generalpoststyrelsens

befogenheter och med hänsyn tagen till behovet av samordning med postverksamheten

i övrigt. Sålunda bör till postbanken delegeras befogenhet

bl. a. att fastställa antalet befattningar inom banken i de olika karriärernas

rekryteringsgrader, att antaga och entlediga skrivbiträdes- och postiljonsaspiranter

samt att verkställa utnämningar t. o. m. lönegrad 17. I de fall

postbankschefens beslutanderätt nu är fastställd till visst belopp för varje

särskild utanordning, bör bankens befogenheter i fortsättningen regleras

genom ett budgetförfarande.

I fråga om beslutsformerna framhåller utredningen, att medelsplaceringsfrågorna

på grund av sin särart bör avgöras på högsta nivå inom banken av

ett kollegium bestående av postbankschefen och de tre avdelningscheferna.

Därigenom skulle postbanken erhålla samma form för beslut beträffande

kreditärenden som tillämpas inom bankväsendet i övrigt.

När det gäller övriga ärenden beträffande vilka utredningen föreslagit

befogenhetsdelegering — huvudsakligen personal-, organisations-, drift- och

anskaffningsfrågor -— bör den enrådiga beslutsformen alltjämt gälla. Delegeringen

i dessa ärenden bör därför ske till postbankschefen.

Beträffande de tjänsteförändringar, som föranledes av förslaget, anför

utredningen följande.

För att den föreslagna organisationen skall fungera på avsett sätt är det

angeläget, att i densamma ingår väl kvalificerade personer. Det är därför

nödvändigt, att tjänsterna ges en med tanke härpå avvägd lönemässig värdering.

För postbanken måste en sådan värdering därjämte ta hänsyn till de

löner marknaden erbjuder. Banken löper eljest risk att kunna varken behålla

eller anställa kvalificerade tjänstemän.

Ett företag som postbanken är i särskilt hög grad beroende av vissa enskilda

tjänstemäns insatser. Detta gäller exempelvis i fråga om servicens

utformning, kontorsdriftens rationalisering och kapitalförvaltningen. Det

är därför av synnerlig vikt att till ledande befattningar på dessa områden

kunna knyta kvalificerade krafter. Den stegrade aktiviteten i postbankens

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

verksamhet överhuvudtaget medför vidare ett behov av specialister av olika

slag. Som exempel kan nämnas företagsekonomer, expertis i fråga om modern

kontorsteknik och databehandling samt personal med erfarenhet i kreditfrågor.

De arbetsuppgifter som åvilar avdelningscheferna sammanfattas sålunda.

Chefen för allmänna avdelningen får till huvudsaklig uppgift att leda den

allmänna och ekonomiska planeringen samt att ansvara för handläggningen

av ärenden om servicens utformning och bankens public relations.

Chefen för driftavdelningen skall utöva ledningen av den interna kontorsdriften

samt ansvara för att personalen utnyttjas rationellt, att alla rationaliseringsmöjligheter

tillvaratas genom utnyttjande av modern kontorsteknik

och att arbetet på olika enheter löper utan störningar.

Chefen för finansavdelningen skall ansvara för förvaltningen av det kapital

som innestår i postbanken. Han skall fortlöpande följa laget på pennmgoch

kreditmarknad samt ha det närmaste ansvaret for bedömningen av

bankens finansiella engagemang.

Utredningen föreslår, att chefen för allmänna avdelningen placeras i B 1

samt cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen i B 3.

De under avdelningscheferna lydande sektionscheferna bör var och en

inom sitt område få vidsträckt handlingsfrihet. Med dessa befattningar förenat

ansvar, arbetsuppgifternas art samt de krav på erfarenhet och utbildning,

som ställes på befattningarnas innehavare, motiverar enligt utredningen

att de med undantag av chefen för intendentursektionen, som föreslås

placerad i 23 lönegraden, hänföres till byrådirektörsgraderna 26 och 24. Placeringarna

enligt förslaget framgår av följande sammanställning.

Allmänna sektionen

Allmänna avdelningen

Byrådirektör

.............. A 26

.............. A 24

PR-sektionen

» • • •

Juridiska sektionen

Driftsektionen

Driftavdelningen

Byrådirektör

.............. A 26

Organisationssektionen

» • • •

.............. A 24

Personalsektionen

» . . .

Intendentursektionen

Förste byråsekreterare ...

.............A. 23

Finansavdelningen

Sektionen för obligationslån,

............... A 26

kommunkrediter m. m.

Byrådirektör

Sektionen för fastighets- och byggnadslån

.............. A 26

Dessutom erfordras inom driftavdelningen en tjänst

som förste byråsekre-

terare i A 21 för föreståndaren för utlandsrörelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Samtliga tjänster föreslås som extra ordinarie. Förslaget förutsätter att

nya tjänster inrättas bl. a. för avdelningschefer och sektionschefer. Om hänsyn

tages till de tjänster, vilka i den nuvarande organisationen kan anses

motsvara nämnda chefstjänster, uppgår personalökningen till sex tjänstemän.

Utredningen beräknar kostnadsökningen enligt förslaget till ca 250 000

kronor per år. Detta belopp avser nyssnämnda sex chefstjänstemän. En av

postutredningens sekretariat i samarbete med postbankens ledning verkställd

undersökning visar, att ett personaltillskott om ytterligare sex tjänstemän

erfordras inom sektionerna för uppgifter avseende ekonomi, service,

konsulentverksamhet, organisation samt rekrytering och utbildning. Detta

beräknas medföra en ytterligare ökning av den årliga lönekostnaden med

omkring 185 000 kronor. Den totala ökningen av lönekostnaderna skulle därmed

uppgå till ungefär 435 000 kronor per år.

Utredningen framhåller, att genomförandet av den föreslagna organisationen

kan ske utan att utredningens förslag i övrigt avvaktas. Förslaget är

nämligen så utformat, att det skall kunna tillämpas både inom poststyrelsens

nuvarande organisation och inom den framtida organisation, som postutredningen

överväger.

Yttranden

Såväl generalpoststyrelsen som Posttjänstemännens förening och Svenska

postmannaförbundet understryker starkt behovet av en omorganisation av

postbanken. De finner övertygande motiv föreligga för en separat lösning

av bankens problem, innan postutredningens förslag om postverkets centralförvaltning

i dess helhet framlagts.

Tillstyrkande uttalanden om huvuddragen i utredningens förslag har

gjorts av generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening, Postverkets

kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.

Rörande förslagets olika delar innehåller yttrandena i huvudsak följande

synpunkter.

Beträffande allmänna avdelningen har statskontoret framhållit,

att några av de funktioner, som i utredningsförslaget hänförts till

avdelningen — bl. a. prognoser, allmänt ekonomiska utredningar, postbankschefens

kansli och presstjänsten — lämpligen bör förläggas till ett stabsorgan

direkt underställt postbankschefen och förslagsvis benämnt ekonomiskt

sekretariat.

Den centrala ställning inom driftavdelningen, som driftsektionen

intar — inom sektionen arbetar 95 % av bankens personal — anser stats
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

kontoret motivera, att sektionen ensam får utgöra driftavdelning. Återstående

sektioner inom driftavdelningen anser ämbetsverket tillsammans ha så

väsentliga och svårlösta arbetsuppgifter, att det synes lämpligt att de bildar

en särskild avdelning, benämnd administrationsavdelningen.

Personalfunktionens ställning beröres i flera yttranden. Generalpoststyrelsen

framhåller, att med hänsyn till personalärendenas stora omfattning,

betydelse och svårighetsgrad starka skäl kan anföras för att dessa ärenden

anförtros en särskild avdelning under ledning av en personalchef, organisatoriskt

likställd med de tre övriga avdelningscheferna. Liknande synpunkter

framföres av Posttjänstemännens förening och Svenska postmannaforbundet.

Under förutsättning att befogenheterna för chefen för personalsektionen

utformas så att denne kan effektivt fungera som personalchef, tillstyrkes

emellertid utredningens förslag. För att bankledningen skall erhålla

önskvärd förstärkning och breddning, finner Postverkets kontorspersonals

centralförbund det nödvändigt, att personalchefen tillhör den direkta företagsledningen.

Centralförbundet föreslår därför, att personalfunktionen får

bilda egen avdelning.

Vidare ifrågasätter Posttjänstemännens förening och Svenska postmannaförbundet

om icke också organisationssektionen på grund av dess stora betydelse

bör bilda egen avdelning. De accepterar emellertid utredningsförslaget

under förutsättning att chefen för sektionen i likhet med personalchefen

tilldelas så vidsträckta befogenheter att en smidig och effektiv arbetsgång

kan åstadkommas.

Till intendentursektionen önskar Posttjänstemännens förening överföra

alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med postbankens lokaldispositioner.

Anskaffning, planering och ombyggnad av erforderliga arbetslokaler bör

i sin helhet handläggas i bankens egen regi och förslagets intendentursektion

organiseras som en fastighets- och intendentursektion.

För att finansavdelningen skall bli en renodlad fond- och låneavdelning,

är det enligt statskontoret rationellt att från densamma till allmänna

avdelningen överföra huvudbokföringen och därmed sammanhängande

bokslutsfrågor.

Förslagen om delegering av befogenheter tillstyrkes i princip

av de remissinstanser, som yttrat sig därom.

Delegeringen till bankledningen beträffande medelsplaceringsfrågor finner

generalpoststyrelsen lämpligt avvägd och statskontoret anför, att de föreslagna

befogenheterna synes stå i god överensstämmelse med vad som

gäller för andra kreditinstituts verksamhet.

I fråga om beslutsrätten i andra ärenden än sådana som avser medelsförvaltningen

är gcncralpoststyrelscn icke nu beredd att gå fullt så långt som

postutredningen ifrågasätter. Delegering av utnämningsrätt bör t.v. icke ske

beträffande andra befattningar än sådana som tillhör kontorsbiträdeskarriären.

Posttjänstemännens förening avstyrker den föreslagna självständiga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

utnämningsrätten i vad avser befordrade tjänster t. o. in. lönegrad 17 inom

postexpeditörs- och postassistentskarriärerna i avvaktan på postutredningens

förslag i detta hänseende rörande postverkets förvaltning i övrigt. Svenska

postmannaförbundet tillstyrker förslaget om delegering av ulnämningsrätt

till postbanken med avseende på tjänster inom kontorsbiträdes-, postiljons-

och reparatörskarriärerna. Som villkor för sin tillstyrkan ställer dock

förbundet, att några inskränkningar ej får vidtagas i nuvarande system för

ledigförklarande av tjänster inom postbanken och i rätten för funktionärer

med annan placering än inom postbanken att anmäla sig som sökande liksom

ej heller i fråga om det medinflytande, som personalen inom postiljonskarriären

utövar genom förordsfullmäktigeinstitutionen.

Till postutredningens allmänna uttalanden om lönesättningen ansluter

sig generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening och Svenska

postmannaförbundet.

Generalpoststyrelsen framhåller, att postutredningens förslag till lönesättning

överensstämmer med den uppfattning som styrelsen länge hävdat,

nämligen att postverkets ledande befattningar på byrå-, avdelnings- och sektionschefsnivåerna

samt motsvarande nivåer inom verkets distrikts- och lokalförvaltningar

för närvarande har en lönegradsplacering som icke blott är

oskäligt låg i förhållande till befattningarnas ansvar och arbetsuppgifter utan

även utsätter verket för betydande svårigheter genom den konkurrens om

duglig personal som såväl andra statliga inrättningar som privata företag

utövar. Med hänsyn till den nuvarande lönenivån för postverkets ledande

befattningar kan styrelsen dock för närvarande icke förorda, att chefen för

driftavdelningen placeras i högre lönegrad än B 1. Chefen för personalsektionen

anser styrelsen böra få samma lönegradsställning som cheferna för

drift- och organisationssektionerna.

Posttjänstemännens förening anser, att chefen för den allmänna avdelningen

bör i likhet med de övriga avdelningscheferna inom bankledningen

placeras i B 3. Föreningen yrkar också bestämt på att tjänsten som chef för

driftsektionen på grund av den omfattande arbetsmängden och stora personalstyrkan

inom sektionen skall hänföras till B 1. Vidare bör enligt föreningen

cheferna för public-relation-, personal- och intendentursektionerna

till följd av marknadslöneläget, ansvar respektive göromålens kvalitet placeras

i A 26. Med tanke på den fortgående utvecklingen av bankens utlandsrörelse

och dennas ekonomiska betydelse m. m. hävdas slutligen, att tjänsten

som föreståndare för utlandsavdelningen bör placeras i A 24.

Departementschefen

Postutredningen bär vid sin översyn funnit, att postbankens uppgifter

icke kan tillfredsställande fullgöras med bankens nuvarande organisation.

Den kraftiga rörelseutvecklingen inom såväl postsparbanken som postgirot,

allmänhetens stegrade servicekrav och de senare årens förändringar inom

ankvasendet har enligt utredningens uppfattning radikalt förändrat de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger. Den omorganisation,

som utredningen anser nödvändig, syftar till en breddning

av bankens administrativa ledning, en mera enhetlig och funktionell arendesfördelning

samt en ytterligare befogenhetsdelegering.

Utredningen föreslår, att postbanken organiseras på tre huvudavdelningar,

nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning.

Arbetet inom avdelningarna föreslås fördelat på sektioner. Bankens ledning

närmast under generaldirektören skall enligt förslaget utövas av postbankschefen

och cheferna för de tre huvudavdelningarna. Till bankledningen

skall befogenheter delegeras i jämförelsevis stor utsträckning, särskilt i frågor

som rör medelsförvaltningen. Beslut i medelsplaceringsfrågor skall fattas

kollegialt av postbankschefen och avdelningscheferna. I övriga frågor

skall den enrådiga beslutanderätten bibehållas.

Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes av flertalet remissinstanser.

De invändningar som framförts går främst ut på en ytterligare utbyggnad

av avdelningsindelningen. Sålunda anser statskontoret, att motiv finns

för att den föreslagna driftsektionen inom driftavdelningen ensam får utgöra

driftavdelning och att återstående sektioner inom avdelningen, d. v. s.

organisations-, personal- och intendentursektionerna, bildar en särskild avdelning,

benämnd administrationsavdelningen. Statskontoret ifrågasätter

vidare om icke vissa av de uppgifter som anförtrotts allmänna avdelningen

borde hänföras till ett postbankschefen direkt underställt stabsorgan. Förslag

har även framkommit om att göra personal- och organisationssektionerna

till särskilda avdelningar.

Enligt min mening är utredningens förslag väl avvägt. Det syftar icke

till någon ändring av målsättningen för postbankens verksamhet. Avsikten

med förslaget är att göra det möjligt för banken att på ett rationellt och

effektivt sätt fullgöra sina nuvarande uppgifter.

Liksom utredningen anser jag att antalet huvudavdelningar bör utgöra

tre. På samma gång som bankledningen därigenom breddas uppnås den fördelen

att antalet bankchefen direkt underställda tjänstemän i möjligaste

män hålles nere. Jag anser också, att de uppgifter som statskontoret ifrågasätter

förlagda till ett stabsorgan kan tillfredsställande tillgodoses inom allmänna

avdelningen.

Den av utredningen föreslagna befogenhetsdelegeringen, som i princip

lämnats utan erinran av remissinstanserna, anser jag lämplig. Att bankledningens

beslut i medelsplaceringsfrågor i likhet med vad som gäller inom

bankväsendet i övrigt fattas kollegialt föranleder ej heller någon erinran

från min sida.

Som av redogörelsen för utredningens förslag närmare framgår föreslår

utredningen, att cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen placeras

i B 3 och chefen för allmänna avdelningen i B 1. Beträffande sektionscheferna

föreslås A 26 för sex tjänster, A 24 för två tjänster och A 23 föi en

tjänst. Dessutom föreslår utredningen att föreståndaren för utlandsrörelsen

placeras i A 21. Mot förslagen har vissa erinringar framförts. Sålunda anser

generalpost styrelsen, att chefen för driftavdelningen bör placeras i B 1 och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

att chefen för personalsektionen, som utredningen föreslagit i A 24, bör hänföras

till A 26. Ytterligare förslag om bättre löneställning har framförts av

Posttjänstemännens förening.

För min del tillstyrker jag utredningens förslag beträffande cheferna för

huvudavdelningarna. Jag anser att tjänstetiteln för dessa chefer bör vara

avdelningschef. Beträffande övriga tjänster föreslår jag icke annan ändring

av vad utredningen föreslagit än att chefen för personalsektionen bör placeras

i A 26. Statstjänstemännens riksförbund har vid överläggningar förklarat

sig icke ha något att erinra mot de av mig ifrågasatta lönegradsplaceringarna.

Liksom utredningen föreslår jag, att samtliga nytillkommande tjänster

t. v. inrättas som extra ordinarie. Detta betyder att tjänsterna på löneplan

B och i A 26 skall inrättas av Kungl. Maj:t samt övriga tjänster av generalpoststyrelsen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar

som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av omorganisationsförslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva att postbanken omorganiseras efter i huvudsak

de riktlinjer som jag i det föregående förordat.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Curt Ohrncr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå över postbankens nuvarande organisation

Kansli

Organisations*

avdelning

Kontroll
avdelning
-

Inköps
avdelning
-

Låncavdel
-

Reklam
avdelning
-

Postbankschef

Avdelningsdirektör

Postsparbanken

Postgiro
kontoret
-

Statens

intressekontor

Skatteavdel
ningar
-

Gemensamma

enheter

to

«*•»*

a

a

Öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1961. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

611123

Tablå över postutredningens förslag till ny organisation för postbanken

to

''■—I

<§

&

to

05

Postgiro
kontoret
-

Statens

intressekontor

Gemensamma

enheter

Postsparbanken

Sekreterare

Intern

kontroll

Sektion för

fastighets- och

byggnadslån

Postbankschef

Allmän avdelning

chef

Allmän

sektion

Juridisk

sektion

Organisations
sektion
-

Personal
sektion
-

Intendentur
sektion
-

Sektion för

obligationslån,

kommunkrediter m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad organisation av postbanken. a1 i texten
  2. SU 1961:190 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående ändrad organisation av postbanken. s. 1 i texten