Sök i Ratio Lex

Angående verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål

1961-11-10 · 54 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 54 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:199, Angående verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

1

Sr 1U9

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående verksamheten

vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande

spörsmål; given Stockholms slott den

10 november 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I maj 1961 avgav oljeskifferutredningen ett betänkande, Skifferoljefrågan

(SOU 1961:27), i vilket föreslogs, att Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet

skulle upphöra, bolaget likvideras och dess tillgångar avyttras. I anslutning

härtill tillsattes en kommission, Ivvarntorpskommissionen, med

uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidta de åtgärder

i övrigt, som föranleddes av förslaget. I propositionen lämnas en redogörelse

för innehållet i betänkandet och däröver avgivna remissyttranden

samt för vissa resultat av Kvarntorpskommissionens hittillsvarande arbete.

På grundval av det sålunda redovisade materialet framläggs förslag rörande

skifferoljebolagets verksamhet.

Som en utgångspunkt för bedömningen godtages oljeskifferutredningens

beräkningar, enligt vilka en årlig förlust av 10—15 milj. kronor måste förutses,

om verksamheten i Kvarntorp skall fortsättas i nuvarande omfattning.

Beredskapsvärdet av skifferoljebolagets produktion anses inte kunna

motivera ett statligt stöd till företaget av den storlek som erfordras för att

verksamheten skall kunna upprätthållas. Med hänsyn till det anförda föreslås

riksdagen besluta, att bolagets verksamhet skall avvecklas. För att bolagets

tillgångar skall kunna tillgodogöras på bästa sätt och för alt under1

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961

lätta för de anställda att övergå till annan verksamhet, förordas i enlighet

med förslag av Kvarntorpskommissionen att avvecklingen sker i etapper.

Undersökningar och förhandlingar inom ramen för Kvarntorpskommissionens

verksamhet har lett till att mellan skifferoljebolaget och Aktiebolaget

Svenska salpeterverken träffats en preliminär överenskommelse som innebär,

att sistnämnda bolag för en köpeskilling av 20,5 milj. kronor förvärvar

en del av skifferoljebolagets industriområde med därå befintligt ammoniakverk

m. m. för att å området bygga upp en omfattande kemisk industri.

Denna skall vara grundad på annan råvara än skiffer, men det förutsättes,

att viss skifferhantering bibehålies under uppbyggnadsskedet. Föredragande

departementschefen förklarar sig beredd tillstyrka att överenskommelsen godkännes.

Beslutet om avveckling förutsättes innefatta rätt för Kungl. Maj :t att fatta

de närmare beslut om skifferoljebolagets verksamhet och dispositionen av

bolagets tillgångar, som kan erfordras för ett ändamålsenligt genomförande

av det föreslagna principbeslutet. För att skapa önskvärd handlingsfrihet

för Kungl. Maj :t samt för att bolagets organisation och verksamhet

skall kunna vidmakthållas under erforderlig övergångstid föreslås att medel

ställs till förfogande för betalning av bolagets låneskulder och för täckande

av vissa kostnader i samband med omställningen. För nämnda ändamål

äskas anslag å 65 milj. kronor, vilket belopp motsvarar oljeskifferutredningens

och Kvarntorpskommissionens beräkningar rörande behövligt medelstillskott

till bolaget vid beslut om avveckling av dess verksamhet. Medelsanvisningen

föreslås ske på sådant sätt att ett anslag å nämnda belopp

uppföres a kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd samtidigt som

motsvarande avskrivningsanslag anvisas å driftbudgeten. Härjämte föreslås,

att anslag å 40,5 milj. kronor anvisas till avskrivning av statliga lån till bolaget

och av det i statens räkenskaper bokförda värdet av aktierna. Samtliga

anslag föreslås upptagna på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

3

Utdrag ur protokollet över handelsärenden hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 10 november 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Lange, frågan om verksamheten

vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål

och anför därvid följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 6 juli 1958

särskilda sakkunniga för att verkställa utredning rörande Svenska skifferoljeaktiebolagets

framtida verksamhet. De sakkunniga, som antagit benämningen

oljeskifferutredningen har med skrivelse den 25 maj 1961 avlämnat

sitt betänkande, benämnt Skifferoljefrågan (SOU 1961:27). I betänkandet

föreslogs, att skifferoljebolagets verksamhet skulle upphöra, bolaget likvideras

och dess tillgångar avyttras.

I nära anslutning till att oljeskifferutredningens förslag framlades tillkallade

jag, efter att ha utverkat Kungl. Maj :ts bemyndigande, den 21 juni

1961 en kommission med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete

samt vidta de åtgärder i övrigt, som föranleddes av förslaget.

Kommissionen har antagit benämningen Kvarntorpskommissionen.

Oljeskifferutredningens betänkande har varit föremål för remissbehandling.

Kvarntorpskommissionen har den 24 oktober 1961 avgivit yttrande i

ärendet. Sedermera har kommissionen i skrivelse den 6 november 1961

anmält, att preliminär överenskommelse träffats mellan skifferoljebolaget

och Aktiebolaget Svenska salpeterverken om överlåtelse till sistnämnda bolag

av viss del av skifferoljebolagets industriområde med därå befintligt

ammoniakverk m. m.

Innan jag övergår till de frågor som aktualiseras av vad sålunda förekommit,

torde jag få lämna en redogörelse för skifferoljebolagets utveckling och

för statsmakternas tidigare beslut av mera principiell innebörd beträffande

bolagets verksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Historik

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom utvinning

av olja ur skiffertillgångarna i östra Närke medverka till försörjningen med

flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby socken,

Örebro län. År 1943 överfördes ett till marinförvaltningen hörande skifTeroljeverk

vid Kinne-Kleva i Skaraborgs län till bolaget. Sedermera har

driften vid Kinne-Kleva nedlagts.

Frågan huruvida driften vid Kvarntorp skulle fortsätta, sedan efter kriget

importen av olja och bensin kunnat frigöras, prövades av riksdagen år

1946 och upptogs därefter till förnyat övervägande år 1949, då särskilt tillkallade

utredningsmän, Ivvarntorpsutredningen, avgav utlåtande angående

bolagets framtida verksamhet. Vid sistnämnda tidpunkt gick driften av skifferoljeverket

vid Kvarntorp med en icke obetydlig årlig förlust. Efter utbyggnad

av anläggningarna enligt en av utredningen framlagd plan skulle emellertid

produktionen ökas väsentligt och ett årligt driftsöverskott före avskrivningar

och vissa räntor kunna påräknas. Ehuru driftsöverskottet icke

väntades bli tillräckligt för den oundgängligen erforderliga förnyelsen av

anläggningarna, föreslog utredningen, att driften vid skifferoljeverket i

Kvarntorp skulle fortsätta och att anläggningarna skulle utbyggas enligt

den framlagda planen. Förslaget motiverades med att ifrågavarande verksamhet

var betydelsefull ur beredskapssynpunkt och att kostnaderna för staten

vid utbyggnad och fortsatt drift av skifferoljeverket beräknades bli lägre

än om driften skulle nedläggas och anläggningarna hållas i funktionsdugligt

skick. Kvarntorpsutredningens förslag biträddes i princip av Kungl.

Maj:t i prop. nr 143 till 1949 års riksdag. Härvid åberopades i främsta rummet

de av utredningen anförda beredskapsskälen samt utsikterna till förbättrad

driftsekonomi. Till stöd för förslaget framhölls vidare att den betydelsefulla

forskningsverksamhet, som skifferoljebolaget bedrev, skulle få

avbrytas om driften nedlades. I fråga om statens kostnader för den fortsatta

verksamheten anfördes, att det icke var osannolikt, att medel för den

oundgängligen erforderliga förnyelsen av anläggningarna framdeles skulle

få tillföras bolaget. Kungl. Maj :ts i propositionen framlagda förslag bifölls

av riksdagen, som även anvisade medel till skifferoljeverkets utbyggnad och

drift i viss utsträckning (SU 148, Rskr 273). På förslag av Kungl. Maj :t

anvisade sedermera 1950 och 1952 års riksdagar ytterligare medel för samma

ändamål (prop. 1950: 147, SU 131, Rskr 221; prop. 1952: 100, SU 121,

Rskr 219).

Det av Kvarntorpsutredningen förordade utbyggnadsprogrammet för

skifferoljeverket genomfördes under tiden t. o. m. räkenskapsåret 1952/53.

I ekonomiskt avseende blev emellertid driftsresultatet inte så gynnsamt som

väntat. Bolaget hemställde om ekonomiskt stöd i form av befrielse från skyldighet

att erlägga skatt för den bensin bolaget tillverkade. I propositionen

nr 112 till 1954 års riksdag föreslog chefen för finansdepartementet att skat
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

ten å bensin, som tillverkades av bolaget genom utvinning ur skiffer, skulle

utgå med 7 öre per liter, eller 25 öre mindre än skatten för annan bensin.

Det framlagda förslaget, som avsåg tiden intill utgången av juni 1959, bifölls

av riksdagen (BevU 1954:45, Rskr 277). Skattelättnaden bär därefter

förlängts att gälla intill utgången av budgetåret 1963/64 (prop. 1959: 37,

BevU 20, Rskr 113).

I samband med behandlingen vid 1949 års riksdag av frågan om skifferoljebolagets

framtida verksamhet framkom tanken på att undersöka möjligheterna

till samarbete i en eller annan form med den kemisk-tekniska industrien

inom landet. Ett förslag framlagt 1951 av bolaget om samarbete

med Kooperativa Förbundet anmäldes för 1952 års riksdag men ansågs böra

underkastas viss överarbetning (prop. 1952: 100, SU 121, Rskr 219). Sedermera

överenskoms att skifferoljebolaget skulle i Kvarntorp uppföra en

ammoniakfabrik med en årskapacitet av omkring 22 000 ton ammoniak att

levereras till förbundets dotterföretag Aktiebolaget Svenska salpeterverken

i Köping. Medel till uppförandet av ammoniakfabriken —- beräknat till 20

milj. kronor — skulle skifferoljebolaget erhålla genom ett tillfälligt amorteringslån

från förbundet. Förbundet uttryckte önskan om statens borgen för

lånet och garanti för att driften vid ammoniakfabriken skulle upprätthållas

under avtalstiden. Frågan anmäldes i propositionen nr 213 till 1954 års riksdag,

i vilken tillstyrktes att staten ställde borgen för lånet. Beträffande den

nämnda garantien anförde departementschefen bl. a., att, om de ekonomiska

förutsättningarna för fortsatt drift radikalt förändrades och frågan om

nedläggning av verksamheten aktualiserades, ifrågavarande garanti icke

skulle innebära hinder härför, då ammoniakfabriken efter viss komplettering

kunde drivas oberoende av förnödenheter från skifferoljebolaget. Riksdagen

medgav, att staten fick teckna borgen för ifrågavarande lån (SU

1954: 122, Rskr 293).

Frågan om skifferoljebolagets vidare utveckling aktualiserades ånyo 1956

genom två framställningar från bolaget i vilka hemställdes om kapitaltillskott

för bl. a. ombyggnad av vissa skifferugnar. Vidare begärdes medel för

täckning av en i bolagets räkenskaper från verksamhetsåren 1952/53—1953/

54 balanserad förlust. Vid samma tid hade bränsleutredningen 1951 framlagt

ett etapprogram för en betydande utbyggnad av skifferoljeindustrin

(SOU 1956: 46 och 58).

Vid anmälan av nu nämnda frågor i propositionen nr 131 till 1958 års riksdag

betonades svårigheterna att överblicka de olika alternativ, som kunde

tänkas för utvecklingen av skifferoljebolagets framtida verksamhet. Vissa

utredningar hade givit vid handen, att bolaget för att upprätthålla verksamheten

var i behov av visst kapitaltillskott. Någon vinstmarginal kunde dock

inte väntas uppkomma utan betydande nyinvesteringar. Det befanns inte

möjligt att på grundval av föreliggande material ta slutlig ståndpunkt till

frågan om hur skifferoljeverkets verksamhet borde bedrivas på längre sikt.

Före ett ställningstagande måste bolagets tekniska och ekonomiska utredningar

granskas ur de synpunkter statsmakterna ville anlägga på skifferol
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

jefrågan. Granskningen borde syfta till att ge underlag för en uppfattning

om hållbarheten av framlagda investerings- och räntabilitetskalkyler eller

eljest vikten av de skäl, som åberopades för planerade åtgärder. Härvid måste

en avvägning ske, vid vilken utom beredskapen i fråga om tillgången på

flytande bränslen m. m. även läget för energiförsörjningen i stort måste beaktas.

Departementschefen ansåg därför att hela problemkomplexet borde

underkastas en ingående utredning av särskilda sakkunniga.

För att möjlighet skulle beredas bolaget att upprätthålla verksamheten under

utredningstiden samt genomföra en viss i och för sig räntabel ombyggnad

av vissa ugnar föreslogs riksdagen att medgiva att staten fick ställa

borgen för ett lån till bolaget intill ett belopp av 15 milj. kronor. Riksdagen

lämnade det begärda medgivandet (SU B 38, Rskr B 13).

Statsutskottet underströk i sitt utlåtande i ärendet angelägenheten av att

hela frågan om bolagets verksamhet på längre sikt underkastades en ingående

prövning av särskilda sakkunniga. Denna borde även omfatta frågan

om Kvarntorpsanläggningarnas fortvaro, därvid särskild uppmärksamhet

borde ägnas spörsmålet om anläggningens betydelse ur beredskapssynpunkt

mot bakgrunden av bl. a. atomkraftens utveckling och den fortsatta utbyggnaden

av oljelagringsanläggningar.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 22 juli 1958 särskilda

sakkunniga för att utreda skifferoljefrågan. De antog sedermera namnet

oljeskifferutredningen.

Svenska skifferoljeaktiebolaget (skr. 18/9 1959) och oljeskifferutredningen

(skr. 22/9 1959) framlade sedermera förslag om anvisande av 4 milj.

kronor till försök i teknisk skala med ett pyrolys- och förgasningsförfarande

för nyttiggörande av skifferstybb. Såvitt framgick av de framlagda kalkylerna

kunde en rätt avsevärd resultatförbättring vid skifferoljeverket påräknas

genom ett förfarande av angiven art. Sedan viss komplettering av förslaget

i bl. a. tekniskt avseende skett, föreslog emellertid oljeskifferutredningen

i utlåtande den 8 juni 1960, att framställningen skulle vila i avvaktan på

att utredningen slutförde erforderliga undersökningar angående projektets

lönsamhet.

Olj eskifferutr edningen

I direktiven för oljeskifferutredningen erinrades beträffande syftet med

utredningen och de problem som därvid borde beaktas främst om vad som

anförts i propositionen nr 131 till 1958 års riksdag. I övrigt framhölls bl. a.

följande.

En viktig uppgift vid utredningen blir att, på grundval av material, som

redan ar tillgängligt eller som kan komma att tillhandahållas av bolaget,

soka komma fram till en såvitt möjligt säker uppfattning om företagets räntabilitetsutsikter

vid olika utvecklingsalternativ, som de sakkunniga kan finna

realistiska. Samtidigt bör investeringskostnaderna och i övrigt nödvändiga

kapitaltillskott vid de olika alternativen preciseras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

De sakkunniga bör vidare överväga vilka åtgärder som erfordras för alt

ytterligare motverka olägenheterna för den kringliggande trakten av driften

vid Kvarntorp. Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan huruvida hälsorisker

kan länkas föreligga och vad som bör göras för att förebygga dessa.

Konsekvenserna i ekonomiskt avseende av här avsedda åtgärder bör klarläggas

och tagas i betraktande vid räntabilitetsbedömningen.

Utredningsarbetet i nu nämnda delar torde förutsätta, att de sakkunniga

gör sig förtrogna med det utvecklingsarbete, som pågår inom bolaget, samt

kontinuerligt håller sig underrättade om dess förlopp och de resultat som

uppnås. Här åsyftas främst bolagets forsknings- och försöksverksamhet beträffande

rening av rökgaserna, skifferstybbens tillgodogörande samt utnyttjande

av nya metoder för skifferns behandling.

I sitt med skrivelse den 25 maj 1961 avgivna betänkande, benämnt Skifteroljefrågan

(SOU 1961:27) behandlar oljeskifferutredningen1 inledningsvis

skiffertillgångarna i Östernärke och de tekniska och ekonomiska förhållandena

i samband med skifferfångsten. Av redogörelsen framgår, att tillgången

på lämpliga oljeskiffrar omkring Kvarntorp är tillräcklig för en brytning

av nuvarande omfattning i åtskilliga årtionden. Den skiffer som nu brytes ger

på grund av sin belägenhet i förhållande till skifferoljeverket och sin kvalitet

samt det förhållandet att den kan brytas i öppet brott det ur ekonomisk

synpunkt bästa resultatet. Vid fortsatt drift av Kvarntorpsverket räknar utredningen

med att skifferbrytningen kommer att medföra ökade kostnader

dels emedan brytplatserna kommer att ligga på längre avstånd från fabriken

dels på grund av att fyndigheterna ur brytteknisk synpunkt blir mer svårtillgängliga.

Vidare minskar skifferns halt av oljegivande substanser med

avståndet från oljeskifferverket.

Utredningen ger härefter en översikt över oljeskifferverkets tekniska enheter.

Utvinningen av olja in. in. ur skiffern — den s. k. skifferpyrolysen —

sker f. n. enligt två ugnsmetoder. Sålunda finns tre Bergh-Kvarntorpsugnar

(BK-ugnar), som svarar för cirka 85 procent av oljeframställningen, och

en Hultman-Gustafssonsugn (HG-ugnen). Ur den från ugnarna kommande

pyrolysgasen avskiljes genom kondensering en råolja, som därefter i en

destilleringsprocess uppdelas i eldningsolja och råbensin; den sistnämnda

går till ett raffinaderi för slutbehandling. Den efter oljans avskiljande återstående

gasen går efter rening i en s. k. avoxanläggning — där syre avlägsnas

— till ett svavelverk där i gasen ingående svavelväte omvandlas till

elementärt svavel. Efter svavelverket passerar gasen en gasolanläggning; i

denna urtvättas bensin, propån och butan. Bensinen överföres till raffinaderiet,

medan propån och butan manufaktureras och försäljes såsom gasol.

Av restgasen används huvuddelen för framställning av ammoniak i en ammoniakfabrik,

vars kapacitet är cirka 22 000 ton per år. Hela ammoniakproduktionen

levereras till AB Svenska salpeterverken i Köping. Vidare

finns eu anläggning för tillverkning av ammoniumsulfat, en ångcentral och

tre kalkugnar.

1 Oljeskifferutredningen bestod, då betänkandet framlades, av bruksdisponenten Hjalmar Åselius,

ordförande, överdirektören Folke Petri, överdirektören Lennart Simonsson och överingenjören

Erik Svenke.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Beträffande verksamhetens ekonomiska resultat framhåller utredningen,

att bolaget, trots goda tekniska insatser, allt sedan sin tillkomst gått med

årliga förluster, som kunnat täckas endast genom statliga bidrag och subventioner.

Utredningens redovisning av de ekonomiska förhållandena är uppdelad

i en beredskapsperiod och en efterkrigsperiod. Den senare perioden

beräknas ha tagit sin början i och med verksamhetsåret 1946/47, då företaget

rekonstruerades för drift som normalt långtidsföretag.

Inledningsvis redovisar utredningen statens kapitaltillskott och borgensåtaganden.

Statens sammanlagda kapitaltillskott till och med den 30 juni

1960 samt borgensåtagandenas omfattning vid samma tidpunkt sammanfattas

av utredningen sålunda.

Kapitaltillskott:

Aktiekapital........................

Statslån...........................

Anslag.............................

Subvention genom behållen bensinskatt

Bensin- och energiskatt på bensoltillsats

Beräknade tillkommande räntor......

Borgensåtaganden den 30 juni 1960 (låneskuld) ..

Miljoner kronor

Beredskaps

perioden

- Efterkrigs- perioden

Summa

29,2

19,0

48,2

25,6

21,5

47,1

2,6

22,9

25,5

—

49,2

49,2

—

6,1

6,1

57,4

118,7

176,1

5,8

20,7

26,5

63,2

139,4

202,6

—

—

39,1

Staten har i enlighet med beslut av 1944 års riksdag efterskänkt lån från

1943 på 25,6 milj. kronor. Samtidigt avskrevs i statens räkenskaper praktiskt

taget hela det dittills tillskjutna aktiekapitalet.

Borgensåtagandena per den 30 juni 1960 avsåg ett lån från Kooperativa

förbundet, som upptagits för finansiering av ammoniakanläggningen och

som vid ifrågavarande tidpunkt uppgick till 24,1 milj. kronor, samt ett lån

från Sveriges kreditbank om 15 milj. kronor för ombyggnad av vissa ugnar.

Övriga den 30 juni 1960 utestående lån var:

Kooperativa förbundet (det s. k. Avoxlånet) ................

Beverslån från Sveriges Kreditbank (partiallån) ..............

Bolagets pensionsstiftelse m. fl.............................

Checkräkningskredit å 2 miljoner, ej utnyttjad den 30 juni 1960.

3,8 milj. kr.

20,0 » »>

1,4 » »

25,2 milj. kr.

För att få ett underlag och en utgångspunkt för en bedömning av bolagets

räntabilitetsutsikter vid olika utvecklingsalternativ har utredningen gjort en

undersökning av det verkliga ekonomiska resultatet av bolagets hittillsvarande

verksamhet; härmed förstår utredningen nettoresultatet efter borträknande

av de subventioner som staten i olika former lämnat bolaget och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

efter vissa andra justeringar av de i boksluten redovisade nettoresultaten.

För beredskapsperioden bär resultatet redovisats för perioden i dess helhet

och den sammanlagda förlusten beräknats till 33,1 milj. kronor. I denna

förlust är ej inräknade räntekostnader för aktiekapitalet, vilka angives till

5,2 milj. kronor. Statens kapitalförlust under denna period utgör därför

enligt utredningen 38,3 milj. kronor.

För efterkrigsperioden har utredningen dels låtit beräkna de verkliga

årsresultaten med särskilt beaktande av avskrivningarna, dels gjort en jämförelse

mellan å ena sidan de beräknade verkliga årsresultaten och å andra

sidan de nettovinster, som bolaget som affärsmässigt företag minst borde ha

lämnat med hänsyn till det egna kapital det förfogade över.

Utredningen erinrar i detta sammanhang om den utveckling produktionen

genomgått. Följande siffror redovisas.

Produktionssiffror för Kvarntorp

Bensin, m3.........

Eldningsolja, m3 ....

Svavel, ton.........

Gasol, ton..........

Kalk, ton..........

Ammoniak, ton.....

Ammoniumsulfat, ton

1944/45

31 200

45 300

20 700

900

1946/47

18 700

39 200

16 700

3001

9 800

700

1959/60

34 900

82 700

38 100

11 100

48 600

20 800

2 500

Kostnaderna för samtliga nyanläggningar under efterkrigsperioden anges

av utredningen till cirka 125 milj. kronor.

Fram t. o. m. mitten av 1960 har bolaget enligt utredningens beräkningar

under samma period tillförts ett kapital om sammanlagt cirka 182 milj.

kronor, varav 40,5 milj. kronor i form av från staten tillskjutet aktiekapital

och statliga lån, 22,9 milj. kronor i form av statliga anslag samt 55,3

milj. kronor i form av skattelättnad på bensin och bensol. Återstoden, 63,5

milj. kronor, har tillförts bolaget genom främmande lån. Enligt bolagets årsredovisningar

visar resultaten för tiden 1 juli 1946—30 juni 1954 en sammanlagd

förlust om 22,6 milj. kronor och därefter varken vinst eller förlust.

Beräkningarna rörande de verkliga årsresultaten innefattar olika slag av

korrigeringar i förhållande till de faktiskt redovisade resultaten. Sålunda

har rörelsen belastats med erhållna statsanslag och subventioner (även

skatteförmåner) samt med marknadsräntor i stället för faktiskt utgående

förmånsräntor på vissa lån. Ytterligare justeringar har gjorts i fråga om

avskrivningar på anläggningar, förändringar i lagerreserv och ersättning för

rökgasskador.

Beträffande avskrivningarna anför utredningen att de vid korrigeringen

beräknats på anläggningskostnadernas anskaffningsvärde, då de huvudsakligen

finansierats med lånade medel. De bokförda avskrivningarna överens
-

1 Försöksdrift.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

stämmer i stort sett med vad som kan betraktas som skäligt. En år 1946 företagen

engångsavskrivning om 9,8 milj. kronor har därvid beaktats.

De beräknade verkliga förlusterna och försäljningsvärdena redovisas sammanfattningsvis

sålunda.

Beräknade Försälj - verkliga ningsförluster

värden

milj. kr. milj. kr.

1946/47 .............................................. 8,4 10,1

1947/48 .............................................. 7,9 9,4

1948/49 .............................................. 7,0 9,3

1949/50 .............................................. 4,8 10,2

1950/51 .............................................. 6,3 15,5

1951/52 .............................................. 4,1 20,2

1952/53 .............................................. 4,0 23,4

1953/54 .............................................. 7,3 26,8

1954/55 .............................................. 7,8 31,3

1955/56 .............................................. 8,7 34,8

1956/57 .............................................. 8,9 42,8

1957/58 .............................................. 9,6 46,7

1958/59 .............................................. 14,9 44,0

1959/60 .............................................. 11,4 48,4

111,1

För att bedöma lönsamheten har utredningen vidare räknat med en förräntning

av det egna kapitalet med 5 procent per år efter skatt. Totala förräntningsbeloppet

skulle då uppgå till 25,8 milj. kronor, vilket av utredningen

närmast anses vara för lågt, då det egna kapitalet varit ovanligt litet i

förhållande till verksamhetens omfattning.

Sammanlagt framkommer sålunda ett belopp av 137 milj. kronor som utredningen

anser utgöra det minsta belopp, varmed resultatet av bolagets

verksamhet under efterkrigsperioden fram till den 30 juni 1960 understigit

det resultat som företaget, betraktat som ett industriföretag med skälig lönsamhet,

borde ha lämnat.

Mot denna bakgrund redovisar utredningen resultatet av sina undersökningar

rörande utvecklingsmöjligheterna för bolagets verksamhet. Utredningen

konstaterar först att verksamheten vid Kvarntorp under årens lopp

genomgått en betydande teknisk utveckling, vari det senaste steget utgör en

ombyggnad av BK-ugnarna till ökad skiffergenomsättning och förbättrat utbyte.

Teknisk utveckling och genomförda rationaliseringsåtgärder har väsentligt

förbättrat effektiviteten. En väsentlig utökning av produktionsvolymen

har kunnat genomföras vid en successiv minskning av antalet arbetstimmar.

Verksamheten har emellertid ej blivit lönsam på grund av dels sjunkande

priser på bolagets produkter dels en större kostnadsstegring för löner

och förnödenheter än vad effektivitetsförbättringar kunnat uppväga.

Inom bolaget har särskilt under senare år nedlagts mycket arbete på undersökningar

i syfte att utveckla nya fabrikationsmetoder eller eljest för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

bättra resultatet. Utredningen har prövat de viktigaste av de förslag till åtgärder

som härvid framkommit. De uppdelas i följande grupper. 1) Rationalisering

inom nuvarande ram för verksamheten. 2) Utökad produktion enligt

nuvarande metoder. 3) Nya metoder för utnyttjande av skifferns energiinnehåll.

4) Utvinning av nya produkter ur oljeskiffern. Enbart åtgärder,

hänförliga till den förstnämnda gruppen, förväntas av utredningen icke kunna

bidraga till en lösning av lönsamhetsproblemet. För vissa alternativ inom

övriga grupper har utredningen upprättat lönsamhetskalkyler. Till grund för

beräkningarna har lagts priser, vilka överensstämmer med dem som tillämpats

av bolaget i dess senaste kalkyler. Vid en genomgång av de faktorer

som kan tänkas ha betydelse för den framtida prisutvecklingen har utredningen

kommit till resultatet att dessa kalkylpriser är väl motiverade. Utredningen

finner ej heller anledning antaga, att någon av bolagets produkter

är på väg att förlora sin betydelse på marknaden. De framtida avsättningsmöjligheterna

bedömes som goda.

På kostnadssidan har utredningen utgått från 1961 års kostnadsläge.

I vissa fall påverkas lönsamhetsberäkningarna i väsentlig grad av kostnader

för att komma tillrätta med rökgasproblemen. Denna fråga har av utredningen

ägnats särskild uppmärksamhet. Härom framhålles bl. a. följande.

Relativt stora belopp har hittills utbetalats i skadeersättningar. Utredningen

anger att ca 7 milj. kronor utbetalats i skadestånd och för utredningar

beträffande rökgasskador. För år 1960 uppgick utgifterna för sådana ändamål

till ca 0,5 milj. kronor. Skadorna förorsakas av att rökgaserna innehåller

svaveldioxid och andra svavelföreningar samt stoft. Skogens — framför

allt barrskogens — tillväxt har nedsatts och skador på växande gröda

har också konstaterats. Korrosionsskador har enligt undersökningar av statens

provningsanstalt och statens maskinprovningar nedsatt livslängden för

och ökat behovet av underhåll av byggnadsdetaljer av metall, metalltrådsstängsel

och lantbruksmaskiner m. m. Rökgasreningsproblemet har under

en längre tid varit föremål för skifferoljebolagets uppmärksamhet och omfattande

undersökningar har utförts. Det har visat sig att införandet av en

rökgasrening skulle medföra en allvarlig ekonomisk belastning för företaget.

Utredningen har i sina lönsamhetskalkyler för olika utvecklingsprojekt och

förändringar i den tekniska verksamheten tagit hänsyn till kostnaderna för

rökgasrening på så sätt att kostnaderna medräknats för en svaveldioxidrening

i de fall alternativet annars inneburit en höjning av föroreningsnivån

över den nuvarande och man har därvid förutsatt en rening ned till nuvarande

nivå.

I fråga om de framlagda lönsamhetskalkylerna för olika alternativ må

här sammanfattningsvis nämnas följande.

1. Drift med tre BK-ugnar

Genom den tidigare ombyggnaden av BK-ugnarna ökades produktionen

och möjliggjordes nedläggning av vissa oekonomiska anläggningar. Ytterligare

förbättringar av BK-ugnarna torde kunna uppnås. Det är då tveksamt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

om driften vid HG-ugnen bör upprätthållas och beräkningar har därför gjorts

för ett rent alternativ med 3 BK-ugnar. Resultaten visar emellertid icke någon

lönsamhetsförbättring jämfört med den nuvarande driften av 3 BKugnar

och 1 HG-ugn.

2. Drift med tre BK-ugnar och en HG-ugn

Detta alternativ motsvarar den nuvarande driften vid Kvarntorp.

3. Drift med fyra BK-ugnar

Efter nedläggning av vissa anläggningar har bolaget outnyttjad marginalkapacitet

för bland annat förädlingsverken. Denna skulle öka om även HGugnen

nedlägges. Utredningen har därför ansett det vara av intresse att undersöka

resultatet vid tillbyggnad av ännu en BK-ugn. Rökgasreningen blir

dock vid en sådan utbyggnad en stor ekonomisk belastning. Lönsamheten

blir härigenom försämrad.

4. Drift med tre BK-ugnar och en anläggning för pyrolys och förgasning av

skifferstybb

Vid BK-metoden erhålles stora mängder stybb, vars energiinnehåll ej tillvaratages.

Det ligger nära till hands att försöka utvinna denna stybbs innehåll

av organiskt material genom pyrolys med efterföljande förgasning eller

förbränning av den vid pyrolysen bildade skifferkoksen. Bolaget har därför

gjort omfattande laboratorieundersökningar och processberäkningar för

en stybbpyrolysanläggning. Beräkningarna har givit uppmuntrande resultat

och bolaget har ansett en anläggning i teknisk försöksskala vara tillrådlig.

År 1959 framlade bolaget ett förslag härom. Samtidigt framlades kalkyler

som visade alt bolagets verksamhet under vissa förutsättningar skulle bli

lönsam genom komplettering med en stybbpyrolysanläggning. Utredningen

har låtit en särskild kommitté bedöma de tekniska förutsättningarna för en

stybbpyrolysanläggning. Även kommittén ansåg att — för en bedömning av

om en stybbpyrolysanläggning vore praktiskt genomförbar — en provanläggning

först borde uppföras. Utredningen finner emellertid att, även om processen

skulle visa sig tekniskt genomförbar och även i betraktande av att

stybbpyrolysanläggningen i och för sig vore lönsam, överskottet blir relativt

lågt i förhållande till erforderlig investering och risktagande och långt ifrån

tillräckligt för att göra bolagets verksamhet lönande.

5. Drift med tre BK-ugnar och ett kraftverk för eldning med skifferstybb

Tidigare redovisade alternativ har avsett att nyttiggöra skifferns energiinnehåll

genom oljeutvinning — genomförd i en pyrolysprocess. Utredningen

har även undersökt alternativet med direkt förbränning, varvid alstrad

värme skulle tillvaratagas genom produktion av ånga, utnyttjningsbar för

elproduktion i en ångturbin. Ett av bolaget framlagt förslag till en försöksanläggning

med en effekt av 10 MW har utredningen låtit granska av experter

från bolaget, vattenfallsstyrelsen och AB Atomenergi. Resultatet vi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

sar att lönsamheten för ett utvecklingskraftverk är diskutabel och att ytterligare

forskning behövs för att fastställa den gynnsammaste förbränningsmetoden.

Vidare bör rökgasreningsproblemet vara löst innan ett utvecklingskraftverk

byggs. Utredningen har även sökt bedöma förutsättningarna för

lönsam produktion i en anläggning i större skala. Utredningen har gjort en

lönsamhetskalkyl baserad bl. a. på förutsättningarna att ett kraftpris om 3

öre per kWh erhålles — vilket är det pris som enligt vattenfallsstyrelsen

kan erhållas för elkraft levererad i Kvarntorp vid lämplig spänning och

med utnyttjningstid av cirka 7 000 timmar — att fallande skifferstybb från

tre BK-ugnar används samt att denna stybb erhålles kostnadsfritt. Kalkylen

visar att överskottet skulle komma att bli så obetydligt att bolagets ekonomiska

problem ej därigenom löses. Utökning av anläggningen bedömes ej

heller vara lönande.

De resultat som framkommit vid lönsamhetsberäkningarna för de fem

driftsalternativen för vilka här redogjorts sammanfattar utredningen i följande

tabell.

Sammanställning av oljeski/jerutredningens lönsamhetskalkyler

Alternativ

Tre Bergh- Kvarntorp- ugnar

Tre Bergh- Kvarntorp- ugnar

En Hult- man—Gus- tafsson-ugn

Fyra Bergh- Kvarntorp- ugnar

Tre Bergh- Kvarntorpugnar

Stybbpyrolys- anläggning

Tre Bergh- Kvarntorp- ugnar

Kraftverk

Högt

utbyte

Lågt

utbyte

Skifferförbrukning. Milj.

ton/år

Ugnsskiffer.........

1,86

2,15

2,65

1,86

1,86

1,86

Stybb..............

0,79

0,92

1,14

0,79

0,95

0,79

Summa

2,65

3,07

3,79

2,65

2,81

2,65

Investeringsbehov.

Milj. kr

Produktionsanlägg- ning..............

28,7

28,2

31,7

68

Rökgasrening ......

—

—

16,5

--

—

16,5

Summa

—

—

45,2

28,2

31,7

84,5

Avskrivningstid.

10

10

10

20

Antal år

—

—

Intäkter. Milj. kr/år

31,2

34,1

40,8

41,7

41‘0

46,2

Kostnader. Milj. kr/år

36,0

37,0

Produktion ........

32,4

35,2

38,3

36,3

Kapital ............

15,0

15,0

18,7

19,2

19,6

20,4

Rökgasrening netto..

—

—

4,9

—

—

4,9

Summa

47,4

50,2

61,9

55,2

55,9

62,3

Tillägg för stigande

skifferkostnad

efter 10 driftår ....

0,9

1,2

1,9

0,9

1,0

0,9

» 20 » ....

1.9

2,5

3,8

1,9

2,1

1,9

Underskott. Milj. kr/år

13,5

14,9

16,1

Efter 0 driftår......

16,2

16,1

21,1

» 10 * ......

17,1

17,3

23,0

14,4

15,9

17,0

. 20 » ......

18,1

18,6

24,9

15,4

17,0

18,0

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

I fråga om nya tillverkningsmetoder har utredningen endast kortfattat berört

möjligheterna till totalförgasning av skiffer. Kostnaderna härför, beräknade

per utvunnen kalori, bedöms vara av ungefär samma storleksordning

som vid pyrolys.

Utredningen har slutligen också redovisat vissa överväganden rörande

möjligheterna att utvinna nya produkter ur oljeskiffern. Sålunda erinras

om att skiffern bl. a. innehåller uran och kali. Uraninnehållet och egenskaperna

i Billingenområdet är emellertid bättre och utvinning ur Östernärkes

skiffertillgångar blir därför icke aktuell. Skifferns låga kalihalt gör det enligt

utredningen heller knappast möjligt att ur ekonomisk synpunkt framställa

kali ur skiffer.

Vid fortsatt brytning av skiffer skulle inom nära framtid en del av denna

komma att vara kalkstenstäckt. Kalkstenen skulle kunna tjäna som råvara

för framställning av cement. Utredningen beräknar att cementhanteringen

därest kalkstenen erhålles utan ersättning under gynnsamma omständigheter

skulle ge ett överskott. Vinsten bedöms ej av utredningen vara av den storleksordning

att den väsentligt skulle påverka lönsamheten för bolaget.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen att den undersökt olika möjligheter

att genom investeringar i nya skifferprocesser eller biproduktutvinningar

förbättra det ekonomiska utfallet av bolagets verksamhet. Det har

dock visat sig, att möjligheterna i detta avseende är begränsade, och att i

det fall förbättring möjligen kan nås denna är relativt liten i förhållande

till förlusten på hela verksamheten. Utredningen finner att icke heller andra

rationaliseringsåtgärder kan väsentligt ändra denna bild liksom icke heller

prisutvecklingen på bolagets produkter för den bedömbara framtiden. Även

under gynnsamma betingelser för verksamheten torde man enligt utredningen

för framtiden få räkna med en årlig förlust om 10 å 15 milj. kronor. Några

möjligheter att med ytterligare investeringsansträngningar komma ifrån

denna förlust under den tid, som kan överblickas, föreligger enligt utredningens

uppfattning icke.

Vid bedömning av skifferoljeverkets framtid bör enligt utredningen skälig

hänsyn tagas till det beredskapsvärde en fortsatt drift av anläggningarna

i Kvarntorp erbjuder.

Bedömningen bör ej endast avse oljan utan även bolagets övriga produkter

ammoniak, svavel och gasol. Samråd har beträffande dessa produkter ägt

rum med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Därvid har beträffande

ammoniak och svavel ej så vägande synpunkter framkommit, att

de anses kunna påverka en bedömning av beredskapsvärdet. Gasol kan däremot

i vissa fall ersätta bensin och andra flytande bränslen och jämstäiles

ur beredskapssynpunlct med dessa.

Som grund för bedömningen har undersökts hur stort lager av olja man

ständigt kan hålla för de kostnader som staten årligen heräknas ha i samband

med en forisatt drift av skifferoljeverket. Underskottet har beräknats

till 14 milj. kronor per år, varvid hänsyn tagits till nettoöverskottet om 2

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

milj. kronor å bolagets gasolgrosshandel. För denna beredskapskostnad säkerställes

en årlig produktion i Kvarntorp av cirka 120 000 in3 eldningsolja

och bensin samt cirka 11 000 ton gasol.

Beräkning av lagringskostnader för oljeprodukter har gjorts i samarbete

med vattenfallsstyrelsen. I lagringskostnaden har bl. a. inräknats ränta på

i lagringsanordningarna och den lagrade produkten nedlagt kapital och hänsyn

tagits till önskvärd spridning av lagringsanordningarna och lämplig

fördelning av produkterna. En realistisk bedömning anses därvid vara en

kostnad om 17 ä 18 kronor per in3 lagrad kvantitet. Med detta pris motsvarar

enligt utredningens beräkningar årskostnaden för statsverket ett oljelager

av ungefär 800 000 ms eller ca 6 års produktion av oljeprodukter och gasol i

Kvarntorp.

Investeringen i anläggningar beräknas till ca 10 milj. kronor per 100 000

m3 lagrad olja och inköpskostnaden för oljeprodukter, beroende på produktslag,

till 7—12 milj. kronor per 100 000 m3.

Utredningens slutsats är att motsvarande beredskapsvärde ernås billigare

genom lagring av oljeprodukter än genom fortsatt drift av skifferoljeverket.

Ytterligare anförs att en fortsatt drift minskar skiffertillgångarnas potentiella

värde. Vidare innebär oljelagring fördelar genom möjlighet till en

lämpligare produktsammansättning, inget beroende av maximal produktionsförmåga,

högre beredskapsvärde vid direkt krigshandling och mindre krav

på arbetskraft. Vissa kostnader som uppkommer vid oljelagring bortfaller

därjämte när lagringen en gång uppbyggts i tillräcklig omfattning.

Mot denna bakgrund anser utredningen att skifferoljeverkets beredskapsvärde

ej är så stort att det motiverar kostnaden för fortsatt drift.

Utredningen har efter de undersökningar som sålunda genomförts och de

bedömningar som ägt rum i anslutning härtill redovisat sina slutsatser och

förslag.

Den framhåller sålunda att de gjorda undersökningarna visat, att det icke

är möjligt att göra verksamheten vid bolaget lönsam genom ytterligare rationalisering

och införande av nya fabrikationsmetoder. Detta gäller även

om försäljningspriset på bolagets produkter skulle höjas i avsevärd grad.

Även bolaget har vid egna undersökningar kommit till samma resultat. Bolaget

har sålunda meddelat utredningen, att kalkyler som nyligen gjorts över

olika driftalternativ visar, att skifferpyrolysverksamheten under de förhållanden,

som kan beräknas bli rådande under närmaste framtid, ej kan bli

ekonomiskt bärkraftig.

Enligt utredningen måste en årlig förlust av 10—15 milj. kronor förutses,

om verksamheten vid anläggningarna i Kvarntorp skall fortsättas i nuvarande

omfattning. Utvecklingen under senare år har på ett tydligare sätt

än tidigare visat de sannolikt oöverstigliga svårigheter som är förenade med

att göra den svenska skifferoljeindustrin lönsam. Det framgår sålunda enligt

utredningen nu ganska tydligt, att det icke är möjligt alt i väsentlig grad påverka

ekonomin genom ytterligare rationaliseringsåtgärder eller genom in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961

förandet av nya fabrikationsmetoder. Den prisutveckling på bolagets produkter,

som inträffat under senare år, har dessutom lett fram till lägre försäljningspriser

för bolagets produkter än man tidigare haft anledning att

förvänta sig.

De undersökningar och bedömningar som utredningen redovisat rörande

främst beredskapsfrågan men även den framtida prisutvecklingen på bolagets

produkter, skiffertillgångarna och rökgasfrågan ändrar inte utredningens

huvudslutsats, att den icke funnit skäl föreligga för en fortsatt oljeskifferhantering.

Då denna utgör grunden för och huvuddelen av verksamheten

vid Svenska skifferoljeaktiebolaget, föreslår utredningen att hela verksamheten

avvecklas.

En successiv avveckling under längre tidsperiod medför enligt utredningen

större kostnader än om avvecklingen genomföres snabbt samt härjämte

tekniska och administrativa svårigheter. Utredningen föreslår därför, att

bolaget så snabbt som möjligt upphör med sin verksamhet och att bolaget

likvideras och dess tillgångar realiseras. Härvid framhålles, att f. n. högkonjunktur

med god sysselsättning råder och att en avveckling under sådana

förhållanden är minst kännbar för de därav berörda.

Enligt utredningens uppfattning bör utrustningen för ammoniaktillverkning

och gasoldistribution även i fortsättningen kunna användas i lämpligt

sammanhang. Den representerar därför ett förhållandevis gott försäljningsvärde.

Användning av ammoniakfabriken förutsätter komplettering med förgasningsanläggning,

lämpligen för olja. Propån- och butangas från inländska

och utländska raffinaderier kan komma i fråga som råvara för gasolhanteringen.

Utredningen konstaterar att främst följande ekonomiska åtgärder är förenade

med en avveckling av bolaget.

1. Avskrivning av statens direkta lån till bolaget och aktiekapitalets bokförda

värde om 21,5 resp. 19 milj. kronor.

2. Avveckling av övriga lån till bolaget, uppskattade till 73 milj. kronor.

3. Täckande av kostnader och driftsförluster under avvecklingsperioden

samt reglering av kvarstående skadestånd etc.

4. Realisation av bolagets tillgångar.

Enligt utredningens uppskattning behöver 60—65 milj. kronor vid en avveckling

av bolaget tillskjutas från statens sida utöver avskrivning av aktiekapitalet

och nyssnämnda lån å 21,5 milj. kronor.

Omplacering av friställd personal bör enligt utredningen vara möjlig att

genomföra i nuvarande konjunkturläge. Berörda myndigheter förutsätts" vidtaga

rimliga åtgärder för att underlätta en sådan.

Det är enligt utredningen angeläget att alla de erfarenheter som verksamheten

hittills medfört sammanföres och bevaras, om ett eventuellt utnyttjande

av oljeskifferlillgångarna ånyo skulle bli aktuellt. Utredningen föreslår

därför att förefintligt material (tekniska utredningar, rapporter och beskrivningar,

ritningar etc.) sammanslälles och katalogiseras samt förvaras

hos riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Vidare föreslås att medel anvisas att disponeras förslagsvis av statens tekniska

forskningråd för understöd av forsknings- och utvecklingsarbete samt

utredningar av betydelse för att vinna ytterligare kunskaper om utnyttjande

av de svenska oljeskiffertillgångarna.

Slutligen föreslår utredningen, att det uppdrages åt riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap att framlägga förslag om de åtgärder, som

måste vidtagas ur beredskapssynpunkt för att kompensera bortfallet av produktionen

i Kvarntorp av flytande och gasformiga bränslen, svavel och ammoniak.

Härvid bör enligt utredningen beaktas, att det också kan bli önskvärt

att lagra sådan materiel, som skulle erfordras för att i ett avspärrningsläge

snabbt sätta i gång en skifferoljeutvinning enligt exempelvis den s. k.

Ljungströmsmetoden.

Kvarntorpskommissionen

I nära anslutning till att oljeskifferutredningen framlagt sitt betänkande

tillkallades, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961, en

kommission bestående av nio ledamöter med uppdrag att verkställa det utrednings-

och planeringsarbete samt vidtaga de åtgärder i övrigt som föranleds

av oljeskifferutredningens förslag rörande Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet. Kommissionen1 antog sedermera benämningen Kvarntorpskommissionen.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet för nyssnämnda dag erinrade jag

om bakgrunden till att särskilda sakkunniga tillkallades för att utreda frågan

om skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet. Vidare redogjordes för

de resultat, som de sakkunniga kommit till och vilka tidigare här återgivits.

I sammanhanget påpekades, att de sakkunnigas konstaterande, att bolaget

går med årlig förlust, bekräftat den utgångspunkt som föranledde utredningen.

Ett tekniskt och ekonomiskt underlag för prövning av frågan om

bolagets fortbestånd hade nu framlagts.

Vidare anfördes, att ett genomförande av utredningens förslag kan förutses

få vittgående konsekvenser. Kostnader komme att aktualiseras för staten,

vilkas täckande förutsatte en betydande medelsanvisning över riksstaten.

Än allvarligare var de verkningar, som vid en avveckling av bolagets

verksamhet måste förutses för företagets anställda och för den berörda bygden.

Betydelsen av att nämnda konsekvenser grundligt och i god tid övervägdes

samt att åtgärder planerades för att begränsa kostnaderna och hindra de

sociala skadeverkningarna underströks. Det föreslogs därför att det utrednings-

och planeringsarbete in. m. rörande Kvarntorpsindustrien, som föranleddes

av oljeskifferutredningens förslag, omedelbart skulle påbörjas. Detta

arbete borde lämpligen anförtros åt en kommission inom handelsdepar
1

Som ledamöter i kommissionen tillkallades statssekreteraren Karl Erik Onncsjö, direktören

Harry Hjalmarson, förbundsordföranden Valdemar Lundberg, direktören Claes-Wilhelm Pilo, byråchefen

Bertil Sännås, budgetsekreteraren Reidar Thilert, kanslirådet Erik Thuresson, direktören

Elam Tunhammar och landssekreteraren Erik Werner.

2 llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

lementet. I kommissionen skulle ingå personer med framstående industriell

och kommersiell sakkunskap samt personer som representerade arbetsmarknadsstyrelsen

samt länets och arbetarnas intressen, liksom företagsledningen

och närmast berörda statsdepartement.

Som allmän förutsättning för arbetet borde gälla att oljeskifferutredningens

förslag i huvudsak komme att genomföras. Beträffande riktlinjerna för

arbetet anfördes i övrigt följande.

»Vad angår möjligheterna att nedbringa statens kostnader i samband med

en likvidation av bolaget kan erinras om följande. Den årliga rörelseförlust,

som åberopas som skäl för en total avveckling av bolaget, utgör det sammanlagda

resultatet av en rad olika verksamhetsgrenar. Det kan ifrågasättas

om inte vissa delar av bolagets rörelse framdeles kan drivas självständigt

med godtagbart ekonomiskt resultat. Sålunda har utredningen funnit, att

den utrustning, som finnes för ammoniaktillverkningen och gasoldistributionen,

även i fortsättningen torde kunna finna användning i lämpligt sammanhang

och åt! den därför torde ha ett jämförelsevis gott försäljningsvärde.

Detta uttalande synes mig tyda på att här föreligger underlag för eu även

på längre sikt ekonomiskt bärkraftig verksamhet. Möjligen kan även andra

delar av bolagets produktiva resurser bedömas på liknande sätt. Spörsmålet

hur man bör förfara för att ifrågavarande tillgångar bäst skall nyttiggöras

och därmed deras värde så långt möjligt tillgodogöras bör noga övervägas.

Härvid bör undersökas, om inte det ur flera synpunkter mest tillfredsställande

resultatet skulle ernås genom en fortsättning av driften i lämplig form

och omfattning. Frågan huruvida detta bör ske i statlig eller enskild regi eller

under samverkan mellan staten och andra intressenter lämnar jag i detta

sammanhang öppen; den bör sålunda prövas förutsättningslöst.

Vad härefter angår de delar av bolagets verksamhet, som bedömts vara direkt

förlustbringande nu och för framtiden, synes en avveckling vara det ur

rent affärsmässiga synpunkter mest rationella alternativet. Det gäller här

framförallt den s. k. skifferpyrolysen samt andra bearbetnings- och förädlingsprocesser,

vilka bygger på skiffern som utgångsmaterial. Den grundläggande

frågan blir i vilken takt och under vilka former en avveckling av

dessa verksamhetsgrenar bör ske. Oljeskifferutredningen har för sin del

funnit, att en avveckling under flera år medfört större kostnader än en

snabh avveckling och därför förordat det senare alternativet. Frågan om

sättet att genomföra en avveckling på ett ur samlad samhällelig synpunkt

ändamålsenligt sätt kräver emellertid ytterligare överväganden. Därvid bör

bl. a. beaktas resultatet av undersökningarna rörande möjligheterna till fortsatt

drift av bolagets lönsamma anläggningar. Vidare kan det även ur kostnadssynpunkt

visa sig ändamålsenligt att beakta de sysselsättningsaspekter,

som beröres i det följande.

Vid en bedömning av de här aktualiserade frågorna får synfältet inte begränsas

till enbart de företagsekonomiska faktorerna. Skälig hänsyn måste

nödvändigtvis tagas till de arbetare och tjänstemän som har sin försörjning

vid företaget. För alt en avveckling och nygestaltning av verksamheten skall

kunna genomföras på ett godtagbart sätt krävs en aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida. Därvid måste man bl. a. klarlägga den

berörda arbetsstyrkans struktur med avseende på ålder, försörjningsskyldighet

och andra omständigheter som påverkar de berörda personernas mojligheter

att söka sin utkomst på annat håll. Likaledes måste undersökas hur

man bör gå till väga för att omplacera personal, som i det nu aktuella fallet

kan komma att förlora sitt arbete, och i vilken takt omplaceringen kan ske.

Syftet skall vara att omställningen genomföres med ett minimum av sociala

olägenheter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Svårigheterna för såväl företagets anställda som för den berörda bygden

överhuvudtaget bör kunna minskas i den mån ny livskraftig industri kan

skapas i området. Möjligheterna härtill får inte överskattas. A ven om stora

ansträngningar göres i sådant syfte, måste man räkna med nödvändigheten

av att bereda sysselsättning på andra håll för övervägande delen av de anställda.

Det bör undersökas i vilken utsträckning en nyetablering kan ske.

Jag finner det i hög grad angeläget att man med utnyttjande av tillgängliga

lokaliseringspolitiska hjälpmedel söker nå resultat i detta hanseende. Bl. a.

kan hänvisas till möjligheten att lämna statligt kreditstöd till foretag, som

har godtagbara utsikter till lönsam verksamhet och vilkas agare ar beredda

att göra en inte oväsentlig egen kapitalinsats. Om det befinnes, att statlig

medverkan krävs i andra former än de sedvanliga, kan förslag harom framläggas

under förutsättning att projektet är ekonomiskt försvarbart.»

Beträffande kommissionens arbete anfördes slutligen att syftet allmant

sett skulle vara att skapa ett underlag för de ställningstaganden, som oljeskifferutredningens

förslag vid beaktande av förut angivna synpunkter gav

anledning till. Kommissionen borde ha befogenhet att ingå i preliminära förhandlingar

med privata och kooperativa företag, när detta kunde vara ändamålsenligt

med hänsyn till statens intressen.

Remissyttranden över oljeskifferutredningens betänkande

Över oljeskifferutredningens betänkande har, efter remiss, utlåtanden

avgivits av överbefälhavaren, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kontrollstyrelsen,

kommerskollegium, som bifogat yttranden från handelskamrarna

i riket, Sveriges industriförbund och Svenska Petroleum Institutet,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelsen i Örebro län,

som överlämnat yttranden från drätselkammaren i Örebro, drätselkammaren

i Kumla, kommunalnämnderna i Kumla landskommun, Ekeby-Gällersta,

Stora Mellösa, Asker och Sköllersta, förste provinsialläkaren i Örebro och

länsarkiteklkontoret i Örebro, statens tekniska forskningsråd, vidare från

Svenska skifferoljeaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen

i Sverige samt Ingenjörsvetenskapsakademien.

Utredningens uppfattning att skifferoljebolagets verksamhet bör upphöra

delas av så gott som samtliga remissinstanser. I allmänhet anses varken

ekonomiska skäl eller rena beredskapssynpunkter motivera fortsatt drift av

framför allt skifferpyrolysverksamheten. I vissa fall har remissinstanserna

icke ansett sig kunna bedöma de av utredningen presenterade kalkylernas

riktighet ulan i sina ståndpunktstaganden i huvudfrågan accepterat de däri

framkomna resultaten. Statskontoret menar att en nedläggning av skifferoljebolaget

icke kan väntas medföra någon mera väsentlig besparing för

staten. De kostnader och inkomstminskningar som staten kan komma att

vidkännas genom en nedläggning har av utredningen belysts endast ofullständigt.

Som exempel nämns bl. a. bortfallen ränteinkomst för staten vid

avskrivning av statslånen, ökade beredskapskostnader för oljelagring, fortsatta

kostnader för forskning in. m. Det synes emellertid ämbetsverket san
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

nolikt att bolagets rörelseresultat vid en fortsatt drift kommer att undergå

en successiv försämring — ökade kostnader för skifferbrytning, stegrade

kostnader för löner och sociala förmåner in. m. som icke kommer att uppvägas

av stigande priser på bolagets produkter eller motverkas genom ytterligare

rationaliseringsåtgärder utan att bolaget tillföres nytt kapital — och

statskontoret vill med hänsyn härtill och olägenheter i övrigt av en fortsatt

skifferoljeproduktion icke göra någon erinran mot utredningens förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som icke ansett sig kunna taga ställning till de

tekniska och ekonomiska undersökningar, som redovisas av utredningen,

framhåller att det från arbetsmarknadssynpunkt icke finns anledning påkalla

uppehållande av driften, därest förutsättningar för lönsam produktion

saknas. Kommerskollegium anser att en avvägning mellan de statsfinansiella

olägenheter som synes ofrånkomliga vid en fortsatt drift och värdet

för beredskapen i avspärrningssituationer leder till att driften bör nedläggas.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner mot bakgrund

av de av utredningen framlagda ekonomiska och andra skäl som talar för

beredskapslagring icke Kvarntorpsanläggningen ha ett så stort beredskapsvärde

att det motiverar kostnaderna för statsverket av fortsatt drift så

mycket mindre som ett för jämförbar kostnad uppbyggt oljelager skulle

kunna ersätta produktionen i Kvarntorp under en tid som gör det möjligt att

bygga upp en helt ny skifferoljeindustri om så befinnes nödvändigt. Ej heller

länsstyrelsen i Örebro län motsätter sig utredningens förslag att nedlägga

verksamheten. Statens tekniska forskningsråd liksom samtliga handelskamrar

i riket instämmer i utredningens förslag att skifferoljeproduktionen

avvecklas. Kooperativa förbundet anför att, om det bedöms som väsentligt

för vår försörjning att Kvarntorpsanläggningen till vissa delar hålles

i reserv, det ter sig önskvärt, att skifferbrytningen med det snaraste

nedläggs, så att ej de rikaste och lättåtkomligaste skiffer fyndigheterna i förtid

förbrukas. Förbundet anser det ej ur statsekonomiska eller andra synpunkter

försvarligt att en så ringa förstärkning av oljeberedskapen, som

produktionen i Kvarntorp innebär, åstadkommes genom stora årliga förluster

för statsverket. Landsorganisationen i Sverige erinrar om sin uppfattning,

att statliga företag med affärsekonomiska uppgifter i princip är att

jämställa med enskilda och kooperativa, varför man bör kunna ställa det

kravet på dem, att de på lång sikt skall kunna täcka kostnaderna, inklusive

ränta på i driften investerat kapital, med intäkter av rörelsen. Man finner

det sannolikt att en inhemsk oljetillverkning, baserad på skiffertillgångarna

i Kvarntorp, under nuvarande förhållanden icke kan bli ekonomiskt lönande.

Beredskapsmässiga skäl att bedriva en förlustbringande oljeutvinning

är ej längre för handen. Det synes därför organisationen icke motiverat

att fortsatta driften i dess nuvarande inriktning och omfattning. Ej heller

lngenjörsvetenskapsakademien anser att det ur beredskapssynpunkt är motiverat

att upprätthålla driften vid skifferoljebolaget då av akademien gjorda

beräkningar visar, att en oljekvantitet motsvarande 4—7 års produktion

kan lagras för samma kostnad som den årliga förlusten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

21

Överbefälhavaren anser att det från de synpunkter han har alt företräda

vore angeläget att kunna bibehålla och helst vidareutveckla en inhemsk

skifferoljeindustri. Kumla landskommuns kommunalnämnd menar att sociala

skäl talar för att driften — åtminstone i viss omfattning — i någon form

bör fortgå. Om icke ny industri kan ersätta skifferoljebolagets verksamhet

avstyrker Sköllersta kommunalnämnd en avveckling av bolaget. Länsarkitektkontoret

i Örebro ifrågasätter om — med hänsyn till erforderliga nyinvesteringar

för att upprätthålla samma beredskapsvärde i förening med kostnader

i samband med nedläggning av bolagets verksamhet — en nedläggning

av industrin är försvarbar i dagens internationella läge. De stora investeringar,

som såväl kommunerna som de anställda vid skifferoljeverket i sin

förlitan på industrins framtida fortbestånd nedlagt på bostäder och allmännyttiga

ändamål talar enligt länsarkitektkontorets mening för ett bibehållande

av anläggningen.

Beträffande omfattningen av nedläggningen har remissinstanserna skilda

meningar. Framför allt har utredningens understrykande av att utrustningen

för ammoniaktillverkningen och gasoldistributionen även i fortsättningen

torde kunna finna användning i lämpligt sammanhang och därför representerar

ett jämförelsevis gott försäljningsvärde givit anledning till kommentarer.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget som i princip delar utredningens

uppfattning, att man för närvarande ej kan räkna med en räntabel

verksamhet i Kvarntorp baserad på skifferpyrolys känner sig ej övertygad

av det utomordentligt koncentrerade resonemang med vilket utredningen

motiverar sitt huvudförslag, att den lämpligaste åtgärden skulle vara ett

snabbt nedläggande av bolagets verksamhet i dess helhet och i samband därmed

en realisation av tillgångarna under förutsättningar, som synes styrelsen

vara ägnade att leda till risk för nya förluster. Styrelsen anser vidare att

— såvitt framgår av betänkandet — utredningen ej alls som ett alternativ

till total nedläggning av verksamheten — omedelbart eller efter viss övergångsperiod

— övervägt förutsättningarna för en teknisk och finansiell rekonstruktion

av ekonomiskt bärkraftiga delar av företaget, varvid frågan

om aktierna skulle ägas av staten eller andra intressen finge betraktas som

ett andrahandsspörsmål av neutral karaktär. Vidare anför styrelsen.

»Ifråga om de med en avveckling av pyrolysdriften förknippade problemen

bör till en början konstateras, att förlusten på bolagets rörelse framkommer

som ett sammanlagt resultat av flera olika verksamhetsgrenar,

varav vissa grenar torde kunna drivas självständigt med godtagbart ekonomiskt

resultat. Utredningen har såtillvida uppmärksammat denna fråga som

den uttalat, att den utrustning, som finnes för ammoniaktillverkningen och

gasoldistributionen, även i fortsättningen torde kunna finna användning i

lämpligt sammanhang, och alt denna utrustning därför torde ha ett jämförelsevis

gott försäljningsvärde. Frågan om eu avveckling av skifferpyrolysen

kompliceras sålunda av att med densamma är sammankopplade verksamhetsgrenar,

som i och för sig är lönsamma, t. ex. ammoniaktillverkning och

gasoldistribution, och som kan försörjas med andra råvaror, oberoende av

skifferpyrolys. Spörsmålet att lösgöra sådana verksamhetsgrenar från be—

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

roendet av skifferpyrolysen samt att nygestalta desamma på normal affärsmässig

grund innefattar en mängd problem av teknisk och kommersiell natur

samt därutöver frågor av stor räckvidd beträffande integrering eller samverkan

med annan likartad verksamhet och andra ägareintressen. Dessa frågor,

vilka bör lösas på ett sådant sätt, att så stor del som möjligt av det i

Kvarntorpsverket nedlagda kapitalet återvinnes, måste ofrånkomligen påverkas

av de möjligheter, som kan föreligga att på kort sikt utan större ekonomiska

uppoffringar upprätthålla viss skifferpyrolys — en fråga, som utredningen,

sedan den funnit lönsamheten på lång sikt otillräcklig, över huvud

taget ej berört.»

Svenska Petroleum Institutet anser, att den av Kungl. Maj :t tillsatta kommissionen

bör undersöka möjligheterna att i Kvarntorp driva en rörelse i

mindre omfattning än den nuvarande vilket skulle innebära många fördelar

bl. a. däri att en del av det investerade kapitalet eventuellt kommer till nytta

och avvecklingen av personalen underlättas. Statskontoret anser, att i syfte

att statsverkets förluster skall begränsas bör undersökas, huruvida det

finns förutsättningar för en fortsatt drift — statlig eller enskild — av bolagets

ammoniak- och gasolanläggningar, baserande sig på annan råvara än

skifferolja. I huvudsak samma uppfattning framförs av Statens tekniska

forskningsråd. Kommerskollegium erinrar om den tillsatta kommissionens

uppgift att undersöka fortsatt lönsam drift på ammoniak- och gasolområdet,

innan ställning kan tas till dess framtid. Kumla landskommuns kommunalnämnd

framhåller sitt intresse av en fortsatt amoniaktillverkning och gasoldistribution

på nuvarande plats.

Kooperativa förbundet anför att förutsättningarna för ammoniaktillverkningen

och gasoldistributionen förändras helt när skifferbrytningen upphör,

då man tidigare byggt på överskottsgaser från skifferoljeverket. Frågan om

hur och var ammoniakfabrikens och gasoldistributionens utrustning bäst

skall kunna utnyttjas måste närmare utredas. KF kan ej finna att ett fortsatt

statligt engagemang är nödvändigt eller önskvärt. Landsorganisationen i

Sverige anser sig icke ha möjlighet att på grundval av föreliggande uppgifter

bedöma om en nedläggning av pyrolysverksamheten även måste innebära

en total avveckling av bolagets verksamhet eller i vad mån alternativa

produktionsmöjligheter finns. En fortsatt verksamhet på längre sikt förutsätter

dock att sannolika skäl kan anföras för att den på lång sikt kan bli

räntabel. Det är i en tid av hårdnande konkurrens ej försvarligt att kapital

och arbetskraft binds i en olönsam hantering, varken inom statliga eller privata

bolag. Ej heller Ingenjörsvetenskapsakademien anser material föreligga

för en bedömning av frågan om total eller partiell nedläggning av driften.

I anslutning till utredningens uttalande om utrustningen för ammoniaktillverkning

och gasoldistribution ifrågasätter akademien starkt huruvida

Kvarntorp — sedan det naturliga råvaruunderlaget försvunnit — i fortsättningen

skulle utgöra den ur transportsynpunkt gynnsammaste platsen för

ammoniaktillverkning och om icke befintlig utrustning bör överlåtas till

annan intressent. Samma synpunkter anföres beträffande gasoldistributionen

vars utrustning enligt akademien bör förläggas till ett raffinaderi eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961

till ort med hamn. I viss mån samma synpunkter framförs av Sveriges industriförbund

som även påpekar att en fortsättning av denna del av driften

endast i mycket liten utsträckning skulle lösa personalproblemen. Väsentligast

är enligt förbundet, att det saknas bärkraftiga argument varför staten

genom ett skifferbolag vars bränsleproduktion avvecklats skulle fortsätta

sitt engagemang inom mindre verksamhetsgrenar. Staten bör avyttra befintlig

utrustning och anläggningar till andra intressenter.

Beträffande avvecklingens tidsmässiga genomförande har några remissinstanser

icke ansett sig kunna med utgångspunkt från tillgängligt material

taga ställning härtill utan avvaktar resultatet av Kvarntorpskonunissionens

undersökningar. Sveriges industriförbund ansluter sig till utredningens förslag

om snabb avveckling i nuvarande goda högkonjunktur. Svårigheterna

att bedöma framlida sysselsättningsförhållanden i samband med den osäkerhet

som råder om möjligheterna att knyta Sverige till en västeuropeisk

stormarknad talar härför liksom svårigheter att driva rörelsen under en

längre avvecklingsperiod om en avgång av kvalificerad personal skulle uppstå.

Styrelsen för skifferoljebolaget kan däremot icke ansluta sig till förslaget

om en omedelbar avveckling av bolagets verksamhet utan anför att

»vad härefter beträffar de kortsiktiga aspekterna på skifferpyrolysverksamheten

må konstateras, att — såsom utredningen framhåller — bolagets

långfristiga kapital — såväl eget som upplånat — redan nu i realiteten är

att anse som förlorat. Driftskalkylen bör därför ej på kort sikt belastas med

krav på kapitaltjänst härför. Om sålunda bolagets nuvarande långa kapitalengagemang

betraktas som redan havda förluster, torde större nya förluster

ej behöva uppstå vid en fortsättning av pyrolysdriften på kort sikt och i

lämplig omfattning, bl. a. emedan i detta läge ersättningsanskaffningarna

kan hållas inom en snäv ram. Utredningens slutsats, att ca 14 milj. kronor

per år måste offras för att hålla skifferoljeverket: i gång, gäller sålunda endast,

om man avser eu uthållig verksamhet på lång sikt men ej en fortsättning

av densamma under en begränsad tid. Inom bolaget verkställda undersökningar

tyder också på att en avveckling av skifferpyrolysen i etapper

kan vara en tänkbar väg.

Sett ur statens och samhällets synpunkt måste även beaktas andra än de

rent företagsekonomiska faktorerna — framför allt de problem, vilka vid

eu genomgripande omställning av verksamheten kommer att uppstå för bolagets

anställda och för bygden och vars lösning säkerligen skulle försvåras,

om hela verksamheten efter en 20-årig drift skulle nedläggas så brådstörtat

som utredningen föreslår. Mot de nämnda svårigheterna måste givetvis å

andra sidan vägas de arbetsmarknadspolitiska skäl, som talar för att omplaceringsproblemen

löses så snabbt som möjligt under nu rådande gynnsamma

konjunkturer.

För att en ur samhällelig synpunkt tillfredsställande lösning av Kvarntorpsproblemet

skall uppnås, kräves sålunda en omsorgsfull avvägning mellan

en mångfald problem av företagsekonomisk, samhällsekonomisk, beredskapsmässig

och social art. En sådan avvägning har icke utförts av utredningen.

Med hänsyn till att härmed sammanhängande frågor, vilka nu utgör

det centrala problemet för företaget, i stället kommer att behandlas av

den särskilda kommission, som Herr Statsrådet tillkallat med stöd av Kungl.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Maj :ts bemyndigande, saknar styrelsen emellertid anledning att här närmare

beröra hithörande problem. Enligt styrelsens mening synes det uppenbart,

att lösningen måste sökas i den riktning, som angivits i regeringens

direktiv till kommissionen. Därmed torde man även på bästa sätt tillvarataga

möjligheterna att med realistiskt bedömande av beräkningsbara faktorer

bevara handlingsfriheten i olika nu icke förutsebara situationer.»

Styrelsen, liksom även några andra remissinstanser påpekar dessutom att

man vid en avveckling även bör beakta att uppbyggnad av oljelager icke är

någon åtgärd som hastigt kan genomföras. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller

betydelsen av att en nedläggning av driften tidsmässigt planeras så

att omställningen för arbetskraften i största möjliga utsträckning underlättas.

Landsorganisationen i Sverige understryker att en eventuell avveckling

bör verkställas under en period av högkonjunktur. Tidpunkten för en nedläggning

bör därför ej fastställas långt i förväg utan myndigheterna bör,

sedan ett principbeslut fattats, ha fria händer att närmare bestämma tid

och övriga detaljer i samband med avvecklingen. Ehuru örebroregionen enligt

organisationen tillhör en av landets ekonomiskt expansiva områden och

en viss efterfrågan på arbetskraft för närvarande råder torde det knappast

vara möjligt att inom en kortare tidsrymd inom denna region omplacera

en så betydande arbetsstyrka, som skulle friställas om bolagets verksamhet

helt avvecklades. Arbetsmarknadsmyndigheterna bör ha stort inflytande vid

bestämmande av tidsschemat. Kommunalnämnderna i Kumla landskommun

och Sköllersta kommun har uttalat att av sociala skäl en långsammare avveckling

är önskvärd.

Beträffande omfattningen av de subventioner bolaget erhållit genom bensinskatteeftergiften

anför utredningen, att bolaget beträffande i bensinen

inblandad bensol uppburit full bensinskatt och energiskatt utan att till statsverket

inleverera sålunda uppburen skatt. Kontrollstyrelsen erinrar med anledning

härav att bensol icke är en petroleumprodukt utan en biprodukt vid

stadsgastillverkning som i och för sig är skattefri. Inblandning av bensol i

bensinen efter det skattskyldighet inträtt för bensinen kunde enligt före den

1 juli 1961 gällande bestämmelser icke föranleda beskattning av den i blandningen

ingående bensolen. Kontrollstyrelsen har heller icke framställt erinringar

mot bolagets skatteredovisning på denna punkt. Enligt ny förordning

— ikraftträdd den 1 juli 1961 — skulle även inblandad bensol vara skattegrundande

men genom särskilda bestämmelser har en merbelastning för bolaget

undvikits. Liknande synpunkter har även kommerskollegium, Ingenjörsvetenskapsakademien

och Svenska Petroleum Institutet anfört.

Beträffande de verkliga förluster staten åsamkats genom skifferoljebolagets

drift anför styrelsen för bolaget att utredningen ej tagit hänsyn till de

betydande belopp, som staten i egenskap av avnämare av bolagets produkter

under beredskapsperioden inbesparat genom att de priser, som bolaget

enligt vederbörliga direktiv fick uttaga för sin brännolja och bensin, väsentligt

understeg priserna på alternativprodukterna motorsprit, tjärolja och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kimgl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

importolja. Enligt beräkningar av bolaget uppgår detta belopp till 100 milj.

kronor vilket bör tagas i betraktande vid en bedömning av statens kapitalinsatser

och förluster. Detta har också framhållits av bl. a. Svenska Petroleum

Institutet och Ingenjörsvetcnskapsakademien. Styrelsen för skifferoljebolaget

framhåller vidare bl. a., att bolagets rörelse — såsom utredningen

framhåller — under 1950-talet bedrivits under mycket ogynnsamma förutsättningar

beträffande pris- och kostnadsutveckling. Samtidigt som piiserna

på bolagets produkter nedgått, så har den allmänna kostnadsnivån och framför

allt lönerna, som för bolaget utgör en stor kostnadspost, utvecklats i

motsatt riktning. Bolagets allmänna konkurrensförutsättningar har sålunda

radikalt försämrats, och den väsentligt förbättrade tekniska och produktionsekonomiska

effekt, som uppnåtts i bolagets verksamhet under 1950- lalet, har därför ej kunnat medföra motsvarande förbättring av det ekonomiska

totalresultatet. Ett sätt att illustrera den ogynnsamma utvecklingen

av bolagets allmänna konkurrensläge är en jämförelse med den hypotetiska

situation, som skulle förelegat om priserna för olja, bensin, gasol och svavel

utvecklats exempelvis på samma sätt som partiprisnivån i Sverige i allmänhet.

Värdet av produktionen under kalenderåret 1959 av dessa varor

skulle då ha uppgått till ungefärligen 10 milj. kronor mer än det i verkligheten

uppnådda produktionsvärdet. Motsvarande förbättring av resultatet

av bolagets verksamhet skulle därvid ha uppnåtts.

Vad avser konsekvensen av en avveckling för de anställda och för berörda

kommuner har samtliga remissinstanser som berört dessa förutsatt att åtgärder

i en eller annan form vidtages för att minska de negativa verkningarna.

Landsorganisationen i Sverige betonar, att ett nedläggande av driften reser

krav på omfattande arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetsmarknadsmyndigheterna

bör få utöva ett betydande inflytande på såväl fastställande

av själva tidsschemat för avvecklingsprocessen som andra frågor i samband

med denna. Behovet av att nyetablera industri understryker främst

arbetsmarknadsstyrelsen, som nämner, att styrelsen redan nu i sin rådgivande

lokaliseringsverksamhet ansett sig böra ägna bl. a. Ivumla-Hallsbergs-området

särskild uppmärksamhet samt länsstyrelsen i Örebro län, som menar,

att det stora antalet anställda över femtio år och innehav av egnahemsfastigheter

försvårar omplacering av en stor del av personalen. Liknande synpunkter

framförs även av flera berörda kommuner. Ersättning av

statsmedel för förlust vid avyttrande av bostäder

och kostnader för flyttning föreslås av bl. a. Kooperativa förbundet,

Landsorganisationen i Sverige, länsstyrelsen i Örebro län och kommunalnämnden

i Sköllersta kommun. Kommunalnämnden i Kumla landskommun

framför önskemål om pension för äldre arbetare som ej kan

omplaceras. Länsstyrelsen i Örebro län menar, att skälig ersättning

bör utgå till k o in in uncr — då ny industri ej kan ersätta den nedlagda

____ i de fält kostnader åsamkas dem bl. a. i samband med omskol
ning

och för ekonomisk hjälp till arbetslösa och deras

familjer. Även flertalet av de av skifferoljebolagets verksamhet berör
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

da kommunerna har understrukit de kommunalekonomiska konsekvenserna

av en nedläggning och behov av stöd framförs av bl. a. kommunalnämnden

i Ekeby-Gällersta kommun, vars skatteunderlag beräknas minska med

omkring hälften.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap understryker angelägenheten

av att oljeskifferutredningens förslag om oljelagring som kompensation

för Kvarntorpsverkets nedläggning genomförs. Nämnden erinrar om

att i dess föreslagna lagringsmål för åren 1963—1969 på tillgångssidan räknats

med Kvarntorpsverkets oljeproduktion. Beredskapslagringen bör kvalitetsmässigt

kompensera produktionsbortfallet, varför minst 30 procent bör

avse bilbensin, vilken måste omsättas med korta tidsintervaller, varför denna

lagring tveklöst bör infogas i tvångslagringssystemet. Hinder föreligger

emellertid ej att uppdraga åt nämnden att genomföra eldningsoljelagringen.

Vid kompensation av bortfallen produktion av eldningsolja torde böra övervägas,

om lagringen helt bör ske i form av eldningsolja eller delvis i form

av fasta importbränslen, vilket senare — med hänsyn till dagens prisläge

för de senare och i betraktande av förefintlig tillgång på billiga lagringsutrymmen

härför — är ekonomiskt gynnsamt. Nämnden liksom kommerskollegium

föreslår att 1961 års oljelagringskommitté erhåller i uppdrag att beakta

det ökade lagringsbehovet. Nämnden anför, att även ersättning för gasolproduktionen

då hör observeras. Nämnden betonar vidare, att den försvagning

av vår försörjningsberedskap, som produktionsbortfallet av skifferoljebolagets

övriga produkter — främst ammoniak och svavel — medför,

måste beaktas då de kan anses vara av betydelse ur beredskapssynpunkt.

Ammoniaken är av vikt som basråvara såväl för tillverkning av sprängämnen

som kvävegödselmedel. Nämnden påpekar, att eventuell fortsatt drift

av ammoniaktillverkningen kommer att göras beroende av importerad olja

varför frågan om uppläggning av särskilt beredskapslager av olja för detta

ändamål bör beaktas. Nämnden har för avsikt att i den nya lagringsplan som

för närvarande håller på att utarbetas, uppta vissa kvantiteter svavel för tillgodoseende

av ur beredskapssynpunkt kvalificerade behov av rent svavel

som icke kan tillgodoses genom inhemsk svavelkis. Kooperativa förbundet

tillstyrker utredningens förslag att det uppdrages åt riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap att framlägga förslag om de åtgärder, som bör

vidtagas ur beredskapssynpunkt för att kompensera ett produktionsbortfall

i Kvarntorp.

Beträffande utredningens förslag att särskilda medel bör disponeras av

förslagsvis statens tekniska forskningsråd för understöd av sådant forsknings-

och utvecklingsarbete samt sådana utredningar, som kan vara av betydelse

för att fördjupa kunskaperna om utnyttjandet av de svenska oljeskiffertillgångarna

förklarar Statens tekniska forskningsråd sig berett medverka

i detta arbete, men understryker att det är naturligt att bedöma oljeskif

fertil Igångarnas utnyttjande för energiförsörjningen i samband med andra

inhemska resurser som torv och grafit. En samlad behandling bör även

kunna inriktas på att finna lämpliga vägar för dessa tillgångars nyttiggö
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

rande i andra tekniska processer. Forskningsrådet föreslår att en särskild

utredning tillsätts för forsknings- och utvecklingssidan för att ge en samlad

bedömning av alla de analyser och förslag, som under senare år framkommit

genom utredningar vilka sysslat med bränsleförsörjningen, torvfragan

och skifferoljefrågan. Bland tänkbara åtgärder nämner forskningsrådet möjligheten

att inrätta ett allmänt bränsleforsknings- eller apparattekniskt institut

förlagt förslagsvis till det tidigare torvforskningslaboratoriets lokaler

i Lund. Rådet erinrar i detta sammanhang om det i sitt yttrande over 19ol

års bränsleutrednings betänkande »Bränsleförsörjningen i atomåldern»

framförda erbjudandet att under rådet tillsätta en bränsleforskningsnamnd.

Nämnden skulle kunna utföra den här förordade forskningsutredningen.

En förutsättning är emellertid att särskilda medel anvisas att disponeras

för här tilltänkt forskning. Rådet erinrar om att bränsleutrednmgen år 19o6

uppskattade behovet av medel för den allmänna bränsle- och värmetekniska

forsknings- och försöksverksamheten till 1,5 milj. kronor per år. En tänkbar

möjlighet borde vara att ta fonden för försöksverksamhet och forskning

på bränsleområdet i anspråk för dessa syften. Även statskontoret anser

att en närmare utredning bör verkställas angående hur ifrågavarande forskningsverksamhet

lämpligen skall samordnas med övrig forskning inom

bränsleområdet — t. ex. angående torv- och grafittillgången — som kan

vara påkallad ur beredskapssynpunkt. Ingenjörsvetenskapsakademien erinrar

om att en nedläggning av skifferoljebolaget och tidigare torvlaboratoriet

i Lund medför ett bortfall av utbildningsmöjligheter inom bränsle- och

kemitekniken, varför det bör undersökas, i vad mån möjligheterna till forskning

och utbildning kunde bibehållas genom inrättandet av ett institut for

bränsleforskning inom landet, lämpligen förlagt till någon av de av akademien

planerade försöksstationerna t. ex. i Göteborg eller Lund. Riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap anser Ingenjörsvetenskapsakademien

vara lämpligt organ för forskningsuppgiften. Styrelsen för Svenska skifferoljebolaget

erinrar om att styrelsen i skrivelse till kommissionen anmalt

att forskning på skifferoljeområdet icke i fortsättningen kan rymmas inom

bolagets ekonomiska ram, varför styrelsen anhållit om kommissionens medverkan

till att kostnader för den forskning, som ur allmän synpunkt kan

befinnas önskvärd, bestrides genom anlitande av medel som ställs till forskningsrådens

förfogande. Styrelsen betonar samtidigt angelägenheten av att

forskargruppen vid bolaget om möjligt ej splittras utan att dess samlade erfarenhet

utnyttjas på lämpligt sätt.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. fl. remissinstanser tillstyrker

utredningens förslag om sammanställning och katalogisering av

tekniska utredningar, rapporter och beskrivningar, ritningar m. in. som kan

vara till gagn för en eventuell framtida återuppbyggnad av en svensk skifferoljeindustri.

Nämnden anser dock att uppgiften bör omhändertagas av

Ingenjörsvetenskapsakademien och icke av nämnden.

Länsstyrelsen i Örebro betonar, att det är angeläget att om skifferoljebo
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

lagets verksamhet avvecklas, åtgärder kommer att vidtagas för att återställa

landskapet på ett ur naturskyddssynpunkt godtagbart sätt och förutsätter

att särskilda medel kommer att anvisas för de naturskyddsåtgärder, som

kan anses erforderliga. Även länsarkitektkontoret i Örebro förutsätter att

åtgärder vidtages på detta område.

Kvarntorpskonmussionens yttrande

I skrivelse den 24 oktober 1961 har Ivvarntorpskommissionen framlagt

förslag till de åtgärder som i ett första skede bör vidtagas i händelse statsmakterna

beslutar att avveckla skifferoljebolagets verksamhet.

Kommissionen anför inledningsvis att den genom sitt hittillsvarande arbete

fått en allmän överblick över problemkomplexet i stort men att det med

hänsyn till den korta tid som stått till förfogande icke varit möjligt att gå

närmare in på alla de spörsmål som uppkommer vid ett genomförande av

oljeskifferutredningens förslag i princip. Kommissionen har emellertid funnit

det angeläget att redovisa vissa resultat av sina hittillsvarande undersökningar

och överväganden till grund framför allt för en presentation av huvudfrågan

inför riksdagen. Det underlag kommissionen i huvudsak varit

i behov av har främst frambragts och ställts till förfogande av bolaget. Vidare

har kommissionens ordförande bedrivit överläggningar och förhandlingar

med olika berörda intressen.

Som en komplettering till oljeskifferutredningens utredningsmaterial bär

kommissionen först redovisat den utveckling som ägt rum på arbetskraftssidan

inom bolaget under år 1961 och det nuvarande läget i stort beträffande

arbetskraften, dess struktur och bostadsförhållanden. Därvid anför kommissionen

följande.

»Härvidlag bör till en början konstateras, att driften av skifferoljeverket

i nuvarande omfattning sedan en tid tillbaka varit föremål för mycket starka

rationaliseringsansträngningar. Dessa strävanden som syftat till att förbättra

driftsresultatet har självfallet även återverkat på arbetskraftssidan.

Den följande redogörelsen baserar sig på material som erhållits från bolaget.

Det totala antalet vid bolaget anställda uppgick den 1 januari 1961 till

1 157 personer varav 350 månadsanställda och 807 kollektivavtalsanställda.

Fram till den 1 oktober hade antalet anställda minskat till 999. Av dessa

var 300 månadsanställda och 699 kollektivavtalsanställda. En ytterligare

nedgång av personalstyrkan förutses under fjärde kvartalet och vid årsskiftet

1961/62 beräknas drygt 250 månadsanställda och ca 630 kollektivavtalsanställda,

totalt ca 880 personer, vara sysselsatta vid bolaget.

Nettoavgången under årets tre första kvartal har sålunda uppgått till 158

personer. Denna avgång är ett resultat av att 192 anställda lämnat sina befattningar

och 34 nyanställts varav 18 på sådana villkor, att de efter anmaning

snabbt kan lämna sina befattningar. Ytterligare drygt 100 anställda

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

beräknas lämna företaget under sista kvartalet 1961. Totala nettoavgången

år 1961 _varvid förutsättes att inga nyanställningar kommer att ske un
der

återstoden av året — skulle då uppgå till ca 260 anställda eller uppe
-

mot fjärdedelen av vid årets ingång anställd personal.

Fördelningen i fråga om avgången personal på olika kvartal och kategorier

framgår av följande tabell.

Månadsanställda..........................

Kollektivavtalsanställda...................

varav: yrkesarbetare under 50 år..........

50 år eller äldre...................

övriga arbetare (ej tillfälligt anställda)

under 50 år ......................

50 år eller äldre...................

Summa

ber.

1. kvart.

2. kvart.

3. kvart.

4. kvart.

10

11

29

44

30

46

66

72

2

3

4

8

13

17

27

10

1

8

14

27

7

7

11

16

40

57

95

116

Minskningen av personalen har hittills i stort sett kunnat genomföras

utan uppsägningar. Även den för innevarande kvartal förutsedda avgangen

beräknas enligt bolagets bedömning komma att kräva endast ett begränsat

antal uppsägningar. Drygt ett 40-tal anställda har hittills erhållit varsel.

Den förändring av personalstyrkan som ägt rum under 1961 har medfört

en höjning av genomsnittsåldern hos den kvarvarande kollektivavtalsanställda

arbetskraften. Läget i fråga om åldersfördelningen per den 1 oktober

1961 redovisas i följande tabell.

Ålder

Under 30 år....................................

30—39 år ......................................

40—49 år......................................

50—59 år ......................................

över 59 år .....................................

Summa

Antal anställda 1 oktober 1961

Månadsan-

Kollektiv-

ställda

avtalsan-

ställda

42

59

67

103

96

182

71

232

24

123

300

699

Som framgår av sammanställningen är genomsnittsåldern för de kollektivavtalsanställda

hög. Mer än hälften har uppnått 50 års alder och ett icke

oväsentligt antal av de anställda är 60 år eller äldre.

Fördelad på yrkeskategorier och ålder ter sig arbetsstyrkan den 1 oktober

på följande sätt.

Sysselsättning

Under

50 år

50 år och

äldre

76

14

72

34

32

26

Övriga månadsanställda .

20

26

Summa månadsanställda

200

100

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Sysselsättning Under 50 år och

50 år äldre

Yrkesarbetare.................................. 180 86

Övriga arbetare (inkl. vissa specialarbetare)........ 146 265

Tillfälligt anställda.............................. 18 4

Summa kollektivavtalsanställda 344 355

Totalt summa 544 455

Av intresse i nu förevarande sammanhang är också fördelningen i bostadshänseende

på olika kommuner. Läget i detta hänseende per den 1 oktober

redovisas i följande tabell.

Ort

Örebro (där bl. a. bolagets huvudkontor är beläget)

varav med arbetsplats i Örebro...............

Kumla stad..................................

Ekeby-Gällersta (där själva industrianläggningen

är belägen).................................

Sköllersta....................................

Asker, St. Mellösa.............................

Kumla landskommun..........................

Övriga.......................................

Summa

Månadsan-

Kollektivav-

ställda

talsanställda

131

153

79

12

46

174

57

160

16

63

2

52

13

54

35

43

300

699

Sett i förhållande till folkmängden och förekomsten av annan verksamhet

får en avveckling av skifferoljebolaget störst betydelse för Ekeby-Gällersta

kommun men den medför även kännbara konsekvenser för vissa av de övriga

närliggande kommunerna.

Arbetskraftens rörlighet påverkas givetvis i stor utsträckning av bostadsförhållandena.

I nedanstående tabell redovisas en uppdelning av personalen

i detta hänseende. Tabellen avser en tidpunkt något före tredje kvartalets

utgång. Att totalantalet, som ingår i undersökningen, endast uppgår till 945

beror bl. a. på att vissa mera temporärt anställda ej är medtagna.

Kollektivavtalsanställda

Bostadsform Örebro Kumla Ekeby- Sköller- Kumla Övriga Sum
-

Egnahem .............

stad

19

stad

32

Gällersta sta

37 42

ländsk.

41

60

ma

231

varav statsbelånade ..

2

5

14

7

10

15

SSAB:s flerfamiljshus. . .

—

16

99

—

2

—

117

SSAB:s enfamiljshus. . ..

—

—

1

4

1

—

6

Lägenheter, som dispo- neras och uthyres av

SS AB..............

—

20

—

—

—

—

20

Anställdas egna insats-

lägenheter...........

2

6

—

—

—

—

8

Övriga lägenheter......

132

99

19

16

9

25

300

Summa

153

173

156

62

53

85

682

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

31

Månadsanställda

Bostadsform

Örebro

Rumla

stad

stad

Egnahem.............

24

8

varav statsbelånade ..

10

4

SSAB:s flerfamiljshus. . .

—

8

SSAB:s enfamiljshus. . . .

—

—

Lägenheter, som dispo- neras och uthyres av

SS AB...............

1

7

Anställdas egna insats- lägenheter ...........

99

—

Övriga lägenheter......

19

Summa

124

42

Ekeby- Sköller- Gällersta sta

Rumla

ländsk.

Övriga

Sum-

ma

4

3

8

5

52

1

—

5

1

21

36

—

—

—

44

5

4

3

■—-

12

—

—

—

—

8

3

3

—

2

2

22

144

45

9

13

30

263

Som tabellen visar är ett icke oväsentligt antal av de anställda bosatta i

vad som i förevarande sammanhang extensivt benämnts egnahem. Detta inkluderar

emellertid fastigheter med olika omfattning från smärre jordbrukslägenheter

till vanliga statsbelånade egnahem. Totalt utvisar tabellen att 231

kollektivavtalsanställda är bosatta i egen fastighet varav 53 i statsbelånade

egnahem, medan motsvarande siffror för de månadsanställda är 52 resp. 21.

Kommissionen avser sedermera att undersöka i vilken utsträckning detta

fastighetsinnehav är skuldbelastat eller andra omständigheter föreligger som

i olika hänseenden skulle vara av intresse att kunna fastställa. Ett ytterligt

fåtal av de anställda bor i insatslägenheter. Det stora flertalet anställda är

bosatta i hyreslägenheter ägda av skifferoljebolaget eller privatägda.

Sammanfattningsvis kan av den lämnade redovisningen av personalläget

konstateras följande. Den hittillsvarande utvecklingen under 1961 har lett

till att den genomsnittliga åldern hos kvarvarande personal stigit. Den nuvarande

ålderssammansättningen visar ett icke oväsentligt antal anställda

som kommit upp i åldrar där såvitt nu kan bedömas såväl omflyttning som

omskolning i många fall torde komma att erbjuda svårigheter. Ett icke ringa

antal anställda är bosatta i egna fastigheter, vilket bidrager till att öka

deras beroende av sysselsättningsmöjligheterna inom området i stort.»

Kommissionen övergår därefter till att redovisa vissa gjorda överväganden

i olika för bedömningen av den fortsatta utvecklingen betydelsefulla

hänseenden, varvid tas upp till behandling frågan om lönsamma delar av

nuvarande verksamhet och möjligheterna till ny industriell produktion i

området. Därvid anför kommissionen följande.

»En viktig faktor härvidlag utgör självfallet i vilken utsträckning av bolaget

bedriven verksamhet kan betraktas som lönsam redan i nuläget och om

sådan verksamhet kan och bör fortsättas även i ett läge där pyrolysverksamheten

upphört. Frågan påverkas också i hög grad av bedömningen av

möjligheterna att i Kvarntorpsområdet utveckla ny industriell produktion.

Enligt oljeskifferutredningen torde av bolagets nuvarande anläggningar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

den utrustning, som finns för ammoniaktillverkningen och gasoldistributionen,

även i fortsättningen kunna finna användning i lämpligt sammanhang.

De undersökningar kommissionen i detta hänseende kunnat genomföra

hänför sig i första hand till ammoniakproduktionen. Vid ingående tekniska

och ekonomiska analyser som genomförts i samverkan med AB Svenska Salpeterverken

— som är kontraktspartner för mottagning av ammoniak — har

framgått att fortsatt produktion av ammoniak, om man utgår från nu befintlig

anläggning i Kvarntorp, kan ske med godtagbart ekonomiskt resultat

även vid en omläggning till oljeförgasning. Denna produktion bör därför

enligt kommissionens uppfattning icke nedläggas.

Kommissionen vill i detta sammanhang anmäla att — med utgångspunkt

från det kontraktsbundna samarbete som äger rum mellan skifferoljebolaget

och AB Svenska Salpeterverken i fråga om leverans av ammoniak — - diskussioner upptagits med Salpeterverken för att klarlägga förutsättningarna

på längre sikt för fortsatt och utvidgad produktion på det kemiska

området i Kvarntorp. Diskussionerna har ännu inte avslutats men har

kunnat föras långt på det tekniska planet. Det är inte osannolikt, att de

inom kort kan komma in i ett avgörande skede. Det är mot denna bakgrund

angeläget, att ett principbeslut om bolagets fortsatta verksamhet åtföljes av

sådana fullmakter för Kungl. Maj:t att det blir möjligt att mycket snabbt

träffa de överenskommelser, som härvidlag kan befinnas önskvärda.

Härutöver har kommissionen även undersökt vissa möjligheter för annan

industriell tillverkning. Sålunda utreds förutsättningarna för produktion av

cement i den riktning, som antytts av oljeskifferutredningen. Dessa undersökningar

har hittills främst bestått i tekniska utredningar företagna av

personal från bolaget i samarbete med expertis från utomstående intressenter.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om tekniska och ekonomiska förutsättningar

för en produktion av detta slag kan visa sig vara för handen. Undersökningarna

fortsättes emellertid även på detta område.

Innan förhandlingar och undersökningar rörande här behandlade industrifrågor

kunnat slutföras är det av naturliga skäl icke möjligt att öppet

redovisa frågeställningarna i detalj. Kommissionen vill emellertid allmänt

sett framhålla, att förhållandevis goda utsikter torde föreligga att uppnå

vissa konstruktiva residtat.

Vad gäller gasolhanteringen förhåller det sig i nuvarande prisläge så att

produktionen av gasol i Kvarntorp knappast ger något ekonomiskt utbyte.

Värdet härvidlag ligger i den distributionsverksamhet som byggts upp och

drivs med gott ekonomiskt resultat. Det synes sålunda kommissionen uppenbart

att denna verksamhet har ett otvetydigt värde och bör fortsättas.

Frågan om verksamheten bör försäljas eller på annat sätt bedrivas på längre

sikt undersöks f. n. av kommissionen.

Även beträffande vissa andra delar av den nuvarande produktionsapparaten

kan det tänkas att förutsättningar uppstår för att de efter omgestaltning

skall komma till en ekonomiskt försvarbar användning även sedan

skifferpyrolysen upphört. Det är dock ännu för tidigt att draga några slut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

satser av de undersökningar, som i dessa hänseenden kunnat företas. I icke

ringa grad torde frågan bli beroende av i vilken utsträckning det över huvud

taget blir möjligt att åstadkomma en på längre sikt utvecklingsbar industriell

verksamhet i Kvarntorpsområdet.»

Beträffande frågan om i vilken takt och under vilka former en avveckling

av skifferpyrolysverksamheten bör ske på ett ur samlad samhällelig

synpunkt ändamålsenligt sätt framhåller kommissionen följande.

»Kommissionen har under den tid den varit i verksamhet sökt bilda sig

en uppfattning om vilka steg och åtgärder i detta hänseende som kan och

bör vidtagas för den närmast liggande framtiden. De allmänna utgångspunkterna

för bedömningen har härvidlag varit dels antagandet att ett principbeslut

kommer att fattas om nedläggande av skifferpyrolysverksamheten,

dels det ovan redovisade personalläget och därmed förenade sociala och arbetsmarknadspolitiska

överväganden, dels ock det förhållandet att vissa förutsättningar

bedömts vara för handen för att bevara sådan verksamhet som

anses vara lönsam samt för att utveckla ny industriell produktion i Kvarntorp.

I princip föreligger två huvudalternativ, nämligen antingen en omedelbar

avveckling av verksamheten i dess helhet eller ock en avveckling i etapper

därvid ställningstaganden kan ske efter hand och anpassas till från tid till

annan ändrade förutsättningar.

Oljeskifferutredningen har övervägt en avveckling i etapper under en längre

tidsperiod, d. v. s. flera år, men funnit att en sådan skulle vara förenad

med ökade kostnader jämfört med en omedelbar avveckling. Vidare anser

utredningen det vara förenat med särskilda tekniska och administrativa svårigheter

att driva en rörelse under en längre avvecklingsperiod. För ett

snabbt nedläggande talar enligt utredningens mening också det förhållandet,

att högkonjunktur med god sysselsättning råder, varför en avveckling nu

skulle bli minst kännbar för de därav berörda.

Vad gäller de ekonomiska verkningarna för staten av en omedelbar nedläggning

av verksamheten jämfört med en etappvis genomförd avveckling

vill kommissionen för egen del framhålla följande. En omedelbar avveckling

kan med säkerhet antagas leda till i det närmaste total förlust av det

kapital som finns nedlagt i bolagets anläggningar. Vid en successiv avveckling

torde däremot möjligheter föreligga att erhålla ett i jämförelse med nyssnämnda

alternativ bättre ekonomiskt utbyte vid realiserandet av tillgångarna.

Det bör i sammanhanget framhållas, att den av oljeskifferutredningen angivna

årliga förlusten är ett totalresultat av bolagets samtliga verksamhetsgrenar.

Med den karaktär bolagets verksamhet haft och som kännetecknas

av en basproduktion och därtill knuten utvinning av biprodukter av skilda

slag är det inte möjligt att entydigt och exakt ange lönsamheten för varje

avsnitt av verksamheten. De utredningar som verkställts — såväl inom bolaget

som av oljeskiffernlredningen — ger dock klart vid handen att vissa

grenar av verksamheten i och för sig får anses ge tillfredsställande delresultat

medan andra och då främst den grundläggande skifferhanteringen re
i\

Ililiang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

sulterar i betydande förluster. Bland de rörelsegrenar som bidragit till att

förbättra det sammanlagda resultatet har redan nämnts ammoniaktillverkningen

och gasoldistributionen.

Vid en omedelbar avveckling av hela pyrolysverksamheten skulle allvarliga

svårigheter uppkomma att omgestalta och ta vara på de lönsamma delar

av produktionen som har ett framtidsvärde. Det behöver i samanhanget endast

erinras om att frigörandet av denna produktion från den bas som skifferhanteringen

utgör kräver investeringar och tar tid. Värdet av lönsamma

produktionsgrenar torde också vara beroende av att avbrott i produktionen

kan undvikas. Nu angivna ekonomiska faktorer talar sålunda för en etappvis

avveckling. I samma riktning verkar bedömningen av möjligheterna att

åstadkomma ny industriell produktion i området. I själva verket förhåller

det sig så att utsikterna att nå resultat härvidlag just kan bli beroende av

att icke hela den nuvarande verksamheten upphört, arbetskraften skingrats

och anläggningarnas användbarhet därigenom minskat. Självfallet måste

emellertid frågan också bedömas mot bakgrunden av de förlustrisker en

förlängd pyrolysverksamhet medför. Av stor betydelse blir sålunda huruvida

en etappvis avveckling kan genomföras på ett sådant sätt att å ena sidan

avvecklingen i första omgången kan inriktas på de särskilt förlustbringande

delarna av verksamheten och å andra sidan livskraftiga rörelsegrenar kan

tillvaratas och bevaras för framtiden. Av bolaget gjorda bedömningar som

redovisats till kommissionen synes ge vid handen, att en avveckling efter

dessa linjer borde vara möjlig utan att de samlade avvecklingskostnaderna

ökar. I sitt remissyttrande över oljeskifferutredningens betänkande har bolagets

styrelse uttalat stark tvekan inför en omedelbart genomförd total avveckling

och närmast uttalat sig för successiva åtgärder.

En bedömning av denna huvudfråga påverkas självfallet också av de arbetsmarknadspolitiska

konsekvenserna. Ostridigt råder f. n. en sådan konjunktur

att goda omplaceringsmöjligheter allmänt sett föreligger. I detta fall

måste emellertid enligt kommissionens mening också beaktas att — med

hänsyn till arbetskraftens struktur, förhållandena i orten etc. — ett omedelbart

frigörande av hela arbetsstyrkan skulle ställa mycket stora problem.

Detta har också med skärpa framhållits av representanter för de anställda.

Klart är f. ö. att bedömningen även ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt i

väsentlig grad blir beroende av utsikterna för att en livskraftig industriell

verksamhet skall kunna bevaras eller växa fram i Kvarntorp.

Kommissionen har sålunda vid sina överväganden i awecklingsfrågan funnit,

att hänsynen till såväl ekonomiska faktorer som de anställdas intressen

talar för alt avvecklingen av skifferpyrolysen icke bör genomföras omedelbart

och på en gång utan etappvis.

Med denna utgångspunkt har närmare undersökts hur en stegvis avveckling

av verksamheten skulle komma att gestalta sig, tekniskt och ekonomiskt,

och vilka konsekvenser den skulle få för de anställda. Därvid har på

basis av inom bolaget redan tidigare gjorda utredningar om förändrade

driftsformer en första begränsning av verksamheten planlagts. Ifrågavaran
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

de etapp skulle innebära nedläggande av raffinaderiet, gasolverket, två av

svavelverken, HG-ugnen samt en BK-ugn. Verksamheten skulle då begränsas

till två BK-ugnar, två svavelverk, enheter för produktion av ammoniak,

kalk, ånga och kraft jämte vissa andra smärre anläggningar. Skifferåtgången

skulle därigenom komma att begränsas till ca 60 % av den tidigare förbrukningen.

Inskränkningen av skifferpyrolysen på detta sätt synes kunna

ske utan att inkräkta exempelvis på omfattningen av ammoniakproduktionen.

Å andra sidan medför nedläggningen av raffinaderiet att särskilda åtgärder

påkallas för att försälja eller på annat sätt disponera den råbensin

som utvinnes. Då bolagets produktion av raffinerad bensin upphör bortfaller

också det statliga stöd som under senare år tillkommit bolaget i form av

reducerad bensinskatt. Nedläggningen av gasolproduktionen nödvändiggör

vidare anordningar för att anpassa gasoldistributionen till tillförsel från annat

håll än från Kvarntorp.

Utredningsarbetet beträffande de praktiska förutsättningarna för den

ifrågavarande inskränkningen i verksamheten är ännu inte helt avslutat,

men vissa beräkningar har dock gjorts. Efter omfattande rationaliseringar

av driften under innevarande år har personalens antal som förut nämnts

kunnat kraftigt minskas. En fortsatt nedgång i arbetsstyrkan beräknas

utan förändring av driften ske fram till årsskiftet. Enligt av bolaget gjorda

beräkningar skulle genomförandet av en driftsomläggning enligt den ovan

skisserade planen möjliggöra en ytterligare minskning i arbetsstyrkan av

storleksordningen 250 man. Därjämte räknar bolaget med att genomförda

och möjliga nya rationaliseringsåtgärder kommer att medföra ännu någon

reduktion av behovet av arbetskraft. Det är naturligtvis förenat med stora

svårigheter att med större grad av säkerhet göra beräkningar av detta slag.

Kommissionen bär icke heller gått närmare in på en bedömning av dessa

beräkningar. De synes emellertid ge vid handen att -—• när det gäller de

ekonomiska konsekvenserna — utsikter föreligger för att en på angivet sätt

nedskuren verksamhet — utan hänsyn till ammoniakproduktionens och gasolhanteringens

väntade överskott — även utan bensinskattestöd i stort sett

kan komma att på kort sikt bära de löpande driftskostnaderna.

Kommissionen vill därför förorda att en övergång till denna nedskurna

verksamhet genomföres snarast möjligt efter det ett principbeslut i huvudfrågan

fattats av riksdagen. Vad gäller den närmare tidpunkten för att

friställa arbetskraft vill kommissionen understryka att hänsyn även bör tas

till de synpunkter som kan föreligga från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida.

Varaktigheten av den ovan redovisade etappen kan i nuvarande läge inte

närmare bestämmas, då den måste bli beroende av faktorer, vilka f. n. icke

helt kan överblickas. Naturligtvis inverkar här de faktiska ekonomiska

driftsresultat som den nedskurna verksamheten kommer att uppvisa. Takten

i den slutliga avvecklingen av skifferpyrolysen måste också bl. a. bli

beroende av vilka åtgärder som efterhand kan vidtagas för att, oberoende av

skifferpyrolysen, på längre sikt bevara lönsamma grenar av bolagets nuva
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

rande verksamhet. Slutligen får hänsyn tas till de resultat som kan uppnås

i strävandena att utveckla ny industriell produktion i Kvarntorpsområdet

och återverkningarna härav för den kvarvarande arbetsstyrkan och för området

i dess helhet. Enligt kommissionens mening bör man därför inte nu

ta ståndpunkt till awecklingsprogrammet i hela dess vidd utan beslut om

ytterligare åtgärder bör fattas efter hand. Det är emellertid angeläget att

ett riksdagsbeslut i principfrågan om verksamheten i Kvarntorp åtföljes av

sådana fullmakter för Kungl. Maj :t att erforderliga åtgärder kan vidtagas

snabbt och ändamålsenligt.»

Kommissionen övergår härefter i sin skrivelse till att behandla bolagets

ekonomiska läge samt kostnader i samband med avvecklingen. Inledningsvis

lämnar kommissionen en kort redogörelse för tidigare kapitaltillskott

till bolaget, varvid de av oljeskifferutredningen lämnade uppgifterna kompletterats

med hänsyn till utvecklingen under räkenskapsåret 1960/61 samt

bolagets nuvarande ekonomi. De medel, som från statens sida tillskjutits

bolaget i form av aktiekapital, lån, anslag och bensinskatteeftergift anges av

kommissionen under efterkrigsperioden, d. v. s. räkenskapsåren 1946/47—

1960/61, sammanfattningsvis ha uppgått till följande belopp.

Aktiekapital ......

Lån ..............

Anslag............

Bensinskatteeftergift

19,0 milj. kr.

21,455 » »

22,95 » »

55,6 » »

Summa (avrundad) 119 » »

Beträffande upplåning från andra långivare anför kommissionen, att bolaget

upptagit två lån, för vilka staten tecknat borgen, nämligen ett fast lån

hos Sveriges Kreditbank på 15 milj. kronor att betalas den 15 augusti 1968

samt ett amorteringslån från Kooperativa Förbundet på 26,8 milj. kronor,

som varje år amorteras med 2,68 milj. kronor med sista amorteringsdag den

31 december 1968. Efter gjorda amorteringar kvarstod 21,44 milj. kronor

på lånet den 30 juni 1961. Vidare har bolaget mot inteckningar i industrifastigheter

samt förlagsinteckningar upptagit ett reverslån genom Sveriges

Kreditbank på 20 milj. kronor, som amorteras med 2 milj. kronor per år med

en slutamortering på 10 milj. kronor år 1965 samt ett lån från Kooperativa

Förbundet på 5 milj. kronor, som amorteras med 1,25 milj. kronor per år.

På dessa båda lån återstod den 30 juni 1961 18 resp. 2,5 milj. kronor. Sammantaget

uppgick sålunda låneskulderna den 30 juni 1961 för de ovan nämnda

lånen enligt kommissionen till följande belopp:

Sv. Kreditbank, fast lån.................................... 15 milj. kr.

» » , amort. lån ................................ 18 » »

KF, amorteringslån........................................ 21,44 » »

» » » ........................................ 2,5 » »

Summa (avrundad) 57 » »

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Ytterligare anföres att bolaget mot inteckning i bostadsfastigheter tagit

-vissa lån, vilka den 30 juni 1961 sammanlagt uppgick till 0,59 milj. kronor.

Samma dag uppgick en skuld till bolagets pensionsstiftelse till 0,94 milj.

kronor, varjämte checkräkningskredit utnyttjats till 0,63 milj. kronor.

Kommissionen ger också en kortfattad beskrivning av årsresultaten under

efterkrigsperioden sådana de redovisats i bolagets bokslut, varvid inräknats

statsanslag och bensinskatteeftergift.

Kommissionen erinrar i sammanhanget om att under de första åren redovisats

förluster, som — bortsett från räkenskapsåret 1946/47 — praktiskt

taget helt motsvarades av de gjorda avskrivningarna. Från året 1954/55,

d. v. s. från det år bensinskatteftergift började tillämpas för bolaget, har

icke obetydliga rörelseöverskott före avskrivningar redovisats. För sex av

åren gjordes avskrivningar med samma belopp som rörelseöverskotten. Rörelseöverskottet

under det senaste verksamhetsåret var mindre än under de

närmast föregående åren och då avskrivningsbeloppet ganska väsentligt

höjdes redovisas en förlust av 6,6 milj. kronor. Resultatet påverkades också

av att bensinskatteeftergiften, på grund av driftsförändringar, var 2 3

milj. kronor lägre än under de båda närmast föregående verksamhetsåren.

Avskrivningarna under verksamhetsåren 1954/61 har enligt kommissionen

sammanlagt uppgått till 50,8 milj. kronor. Under samma tid har bensinskatteeftergiften

utgjort 55,6 milj. kronor. Denna subventionering har sålunda

varit en nödvändig förutsättning för bolagets möjligheter att göra

erforderliga avskrivningar på sina anläggningar.

Vad gäller bolagets ekonomiska ställning per den 30 juni 1961 redovisar

kommissionen följande sammandrag av balansräkningen för nämnda dag.

Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Kortfristiga skulder .

Långfristiga skulder:

till staten........

» KF...........

» banker m. fl. . .

Eget kapital:

aktiekapital......

./. förlust.........

17,3 milj. kr.

78,1

» »

95,4

» »

8,8

» »

21,5

23,9

34,5

79,9

» »

23,0

16,3

6,7

» »

95,4

» »

Bolaget redovisar sålunda i sitt bokslut per den 30 juni 1961 en förlustbalans

på 16,3 milj. kronor, varav 9,7 milj. kronor är tidigare balanserad

förlust och 6,6 milj. kronor förlust under det senaste räkenskapsåret. Då

sålunda omkring 2/3 av aktiekapitalet kunde antagas ha gått förlorade

upprättade bolaget samma dag särskild likvidationsbalansräkning, enligt

vilken bristen icke fullt uppgick till nämnda andel av aktiekapitalet. Enligt

aktiebolagslagens bestämmelser är bolaget skyldigt att träda i likvidation om

aktiekapitalet till 2/3 gått förlorat, såvida icke bristen blivit fylld inom fyra

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961

månader från den bolagsstämma å vilken likvidationsbalansräkning framlagts.

I sin senaste förvaltningsberättelse uttalar styrelsen, att anledning

föreligger räkna med att likvidationsskyldighet kan komma att inträffa

senare under hösten. Nämnas må, att bolaget i annat sammanhang beräknat

förlusten till 20,5 milj. kronor vid årsskiftet 1961—19G2.

Vad gäller en avveckling sedd ur ekonomisk synpunkt framhåller kommissionen

följande.

»Erfarenheten visar, att avvecklingen av en så omfattande och differentierad

verksamhet som bolagets icke bör ske på det sättet, att rörelsen genast

bringas att upphöra och försäljning av tillgångarna därefter omedelbart

genomföres. I ett fall som detta talar åtskilliga skäl för att man bör

undersöka vilka möjligheter som kan förefinnas att under awecklingsperioden

bevara bolagets organisation för att därigenom uppnå ett högre pris

än vad fallet skulle bli vid en omedelbar upplösning av organisationen och

skingring av tillgångarna. En avveckling efter sådana linjer synes så mycket

mer motiverad som vissa av bolagets rörelsegrenar, som är eller kan göras

oberoende av skifferpvrolysen, torde kunna drivas med godtagbart ekonomiskt

resultat även på längre sikt och därför bör kunna säljas eller på annat

sätt omgestaltas som självständiga enheter. Med anledning härav framstår

det som nödvändigt att åtgärder vidtas, som syftar till bolagets fortbestånd

under den tid som erfordras för att kunna bevara och omvandla vissa rörelsegrenar

till självständiga enheter och överhuvudtaget hålla möjligheten

för eu viss industriell rekonstruktion i Kvarntorpsområdet öppen.

Det bör framhållas, att bolagets likviditet är synnerligen ansträngd. Chcckräkningskrediter

på tillsammans 7 milj. kronor beräknas i sin helhet ha

utnyttjats vid årsskiftet. Likviditetssvårigheterna sammanhänger i hög grad

med bolagets stora lånebelastning. Sålunda kan nämnas, att bolagets utgifter

för räntor och amorteringar under sista halvåret 1961 uppgår till 5,9 milj.

kronor. For året 1962 utgör de planenliga utgifterna för samma ändamål 9,7

milj. kronoi. För att bolaget skall kunna fungera under avvecklingsperioden

ar det nödvändigt att det antingen successivt tillföres medel eller helt eller

delvis befrias från kapitalutgifterna genom en avlyftning av alla eller flertalet

lån.»

\ ad därefter beträffar de ekonomiska konsekvenserna av en avveckling av

bolagets verksamhet erinrar kommissionen att oljeskifferutredningen räknat

med att staten måste dels avskriva lån med 21,5 milj. kronor och det i statens

räkenskaper till ca 19 milj. kronor upptagna värdet av aktierna samt

tillskjuta 60—65 milj. kronor. Vidare framhåller kommissionen att det inte

for narvarande föreligger något annat underlag för bedömningen av storleken

av den sålunda angivna totalförlusten för staten, utan denna får

ligga till grund för kommissionens förslag. Kommissionen anför vidare.

»För att Kungl. Maj :t och därmed också kommissionen under avvecklin^sperioden

skall erhålla nödvändig handlingsfrihet att ur ekonomiska och

andra synpunkter kunna slutföra avvecklingen på gynnsammast möjliga

satt, torde det vara nödvändigt att redan nu ett kapitaltillskott om 65 milj.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1961

kronor av riksdagen ställes till förfogande. Detta belopp motsvarar i huvudsak

storleken av bolagets låneskulder, som den 1 januari 1962 beräknas

uppgå till följande belopp.

Lån i Sveriges Kreditbank....................

» från KF...............................

Checkräkningskredit .....................—

Pensionsstiftelse och vissa mindre inteckningslån

Om 65 milj. kronor av riksdagen ställes till Kungl. Maj:ts förfogande

kan -— om så ur olika synpunkter skulle visa sig ändamålsenligt — inlösen

i förtid av ifrågavarande lån genomföras i lämplig omfattning. Delvis kan

denna fråga bli beroende av de förhandlingar med utomstående intressenter

som kommissionen något berört i det föregående. Under alla förhållanden

torde med hänsyn till bolagets ekonomiska läge och formella likvidationsskyldighet

en icke oväsentlig avlyftning omedelbart behöva göras. Beträffande

formerna härför avser kommissionen att återkomma da statsmakternas

beslut i ärendet föreligger. Vad beträffar skillnaden mellan det

föreslagna beloppet 65 milj. kronor och summan av bolagets låneskulder

torde i detta sammanhang endast behöva erinras om att medel erfordras för

att möta vissa kostnader sammanhängande med avvecklingen. Storleken av

dessa kan inte nu säkert bedömas.

Som tidigare framhållits kan vissa av bolagets rörelsedelar säljas som

självständiga enheter. Den kommande avyttringen av bolagets tillgångar

kan därför resultera i att den slutliga nettoförlusten för staten vid avvecklingen

av bolaget icke uppgår till det beräknade beloppet 100—105 milj.

kronor. Detta kan ha viss betydelse för frågan i vilken form medel efter hand

lillskjutes till bolaget.

Därest medel direkt tillskjutes i sådan form att de definitivt efterskänkes

kan ett eventuellt överskott vid avvecklingen återföras till staten-aktieägaren

endast via aktieinnehavet, d. v. s. antingen som överskott vid bolagets

upplösning eller i form av överkurs vid försäljning av aktierna. Närmare

till hands synes ligga att medel tillskjutes i form av statslån som avskrives

villkorligt på sådant sätt att lånet skall återbetalas med ränta i den män

överskott uppstår vid bolagets avveckling. Motsvarande torde gälla även beträffande

de tidigare statslånen på tillsammans 21,5 milj. kronor. Anmärkas

må, att avskrivning av lånen, i vart fall till en del, är erforderlig för bortskrivning

av bolagets förlust, som enligt vad ovan nämnts vid årsskiftet

1961/62 beräknas uppgå till 20,5 milj. kronor.

I samband med ovan angivna åtgärder synes bolagets aktier i statens räkenskaper

böra nedskrivas från sitt nu bokförda värde av 19 000 700 kronor

till 700 kronor.

Kommissionen erinrar avslutningsvis om vissa spörsmål som uppkommit

i dess hittillsvarande arbete. Hit hör exempelvis den av oljeskifferutrcdningen

upptagna frågan om den fortsatta forskningen på oljeskifferområdet.

32,0 milj. kr.

21,26 » »

7,0 » »

1,55 » »

61,81 » »

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Bolaget, som nedlagt betydande insatser och kostnader härvidlag, har anmält

att det i nuvarande läge icke anser sig kunna bekosta någon egentlig

forskning av mera långsiktig karaktär. Kommissionen har emellertid ännu

icke kunnat ta ställning till vilka åtgärder som i anledning härav bör vidtagas.

En annan fråga, som enligt kommissionen på längre sikt måste utredas,

gäller vissa eftersläpande långtidsverkningar av de rökgasskador som verksamheten

i Kvarntorp givit upphov till. Vid en nedläggning av pyrolysverksamheten

kan i anslutning härtill vissa ekonomiska uppgörelser med de

skadelidande komma att aktualiseras. Omfattningen härav kan emellertid

inte nu överblickas.

Slutligen framhåller kommissionen att en avveckling av bolagets verksamhet

förutskickats komma att föranleda ekonomiska anspråk från de anställdas

sida. Kommissionen har emellertid icke kunnat närmare ingå på hithörande

spörsmål förrän eif principbeslut från riksdagens sida föreligger

i huvudfrågan och läget överhuvudtaget bättre kan överblickas.

Sammanfattningsvis anför kommissionen om sina ställningstaganden följande.

»De förslag som kommissionen i det föregående framlagt är baserade på

den allmänna utgångspunkt som gäller för kommissionens arbete — nämligen

att oljeskifferutredningens förslag om avveckling av skifferoljebolagets

verksamhet i huvudsak kommer att genomföras. Kommissionen har vidare

utgått från att riksdagens ställningstagande i huvudfrågan får karaktären

av ett principbeslut samt att det överlåtes på Kungl. Maj :t att närmare bestämma

om sättet för att genomföra detta beslut.

Med hänvisning till den redovisning som lämnats i det föregående får

kommissionen sammanfatta sina förslag sålunda.

1. Med hänsyn till att en omedelbar avveckling av bolagets verksamhet

medför såväl allvarliga svårigheter att ta vara på och omgestalta de delar

av densamma, vilka har ett framtidsvärde, som svårbemästrade arbetsmarknadspolitiska

problem bör avvecklingen ske etappvis.

2. En första nedskärning av bolagets verksamhet bör ske snarast möjligt

efter det att ett principbeslut i huvudfrågan fattats av riksdagen. Denna

etapp bör såvitt nu kan bedömas omfatta nedläggande av raffinaderiet, gasolverket,

två svavelverk, HG-ugnen samt en BK-ugn, varigenom skifferåtgången

skulle komina att begränsas till ca 60 % av nuvarande förbrukning.

3. Kungl. Maj :t bör — för att erhålla erforderligt ekonomiskt underlag

och önskvärd handlingsfrihet vid avvecklingens genomförande -— av riksdagen

utverka anslag å 65 milj. kronor för betalning av vissa bolagets skulder

m. in.

4. Härjämte bör Kungl. Maj :t av riksdagen utverka anslag å sammanlagt

40,455 milj. kronor för avskrivning av bolagets aktiekapital och statliga lån

till bolaget.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 199 år 1961

41

Kvarntorpskommissionens anmälan av preliminär överenskommelse mellan

skiffer oljebolaget och Aktiebolaget Svenska salpeterverken

Kvarntorpskommissionen har i skrivelse den 6 november 1961 anmält, att

de i det föregående berörda förhandlingarna med Aktiebolaget Svenska salpeterverken

nu lett till en preliminär överenskommelse mellan nämnda bolag

och skifferoljebolaget, överenskommelsen innebär i huvudsak följande.

Skifferoljebolaget överlåter med verkan från den 1 januari 1962 till Salpeterverken

viss del av sitt industriområde med det befintliga ammoniakverket

jämte en del andra anläggningar. Produktionen av ammoniak övertas

av Salpeterverken. Salpeterverken skall vidare på det övertagna området

snarast uppföra kemiska industrianläggningar för en beräknad årsproduktion

av ca 30 000 ton metanol, ca 30 000 ton svavelsyra samt ca 10 000 ton

ammoniumsulfat. Ifrågavarande utbyggnad genomföres parallellt med att

Salpeterverken i Köping utbygger sin produktion av ammoniak till ca 50 000

ton per år samt uppför nya anläggningar för produktion av ca 66 000 ton

salpetersyra per år. Utgångspunkten för överenskommelsen är att produktionen

i Kvarntorp framdeles skall baseras på förgasning av olja.

Köpeskillingen för till Salpeterverken överlåten egendom utgör sammanlagt

20,5 milj. kronor, varav 2,5 milj. kronor skall erläggas vid tillträdet

den 1 januari 1962 och återstoden 18,0 milj. kronor skall fördelas i 9 lika

stora rater att erläggas den 31 december vart och ett av åren 1966—1974. På

ogulden köpeskilling löper från den 1 januari 1966 ränta efter en räntefot,

som med en och en kvarts procent överstiger den vid varje tidpunkt gällande,

av Kungl. Maj:t fastställda normalräntan å lån från statens utlåningsfonder.

Tillsammans med erforderliga nyinvesteringar, som beräknas komma att

genomföras under åren 1962—1964, skulle Salpeterverkens sammanlagda

investeringskostnad i Kvarntorp komma att uppgå till omkring 60 milj.

kronor.

För driften av Salpeterverkens produktionskomplex i Kvarntorp beräknas

på längre sikt konnna att erfordras ca 125 man. Denna arbetsstyrka skall i

första hand rekryteras från hos skifferoljebolaget sysselsatt personal. Även

när det gäller utbyggnadsarbetena och rekryteringen av ny personal till

Köpingsfabriken skall Salpeterverken positivt söka medverka till att bereda

sysselsättning åt vid skifferoljebolaget efterhand frigjord arbetskraft.

I syfte att möjliggöra en ändamålsenlig övergång skall driften av animoniakverket

tills vidare omhänderhas av skifferoljebolaget för Salpeterverkens

räkning. Delta skall ske på självkostnadsbasis. Särskilda avtal bar

träffats rörande inbördes drifts- och leveransförhållanden m. m. Det nu löpande

leveranskontraktet för ammoniak skall som en följd av den ingångna

överenskommelsen upphöra att gälla den 31 december 1961.

I överenskommelsen ingår vidare vissa allmänna samarbetsförpliktelser

som bl. a. syftar till sådana kompletterande överlåtelser och avtal, som

framdeles kan visa sig ändamålsenliga.

4 Bihcing till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 199

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Enligt kommissionens skrivelse består överenskommelsen av dels ett

huvudavtal och dels därtill knutna separata köpe-, drifts- och leveransavtal.

Huvudavtalet och köpeavtalet är fogade till skrivelsen. Drifts- och leveransavtalen,

som enligt kommissionen av hänsyn till motpartens intressen

inte kan offentliggöras, har överlämnats i särskild ordning.

Överenskommelsen har utarbetats med utgångspunkt från att vid innevarande

års höstriksdag principbeslut kommer att fattas om nedläggning

av skifferpyrolysverksamheten i Kvarntorp. Förslaget till huvudavtal, av

vilket övriga avtal gjorts avhängiga, har också försetts med förbehåll för

Kungl. Maj :ts godkännande. Med nämnda förbehåll har avtalen godkänts

av såväl styrelserna för de båda bolagen som Kvarntorpskommissionen.

Från Salpeterverkens sida har enligt kommissionen en väsentlig utgångspunkt

vid ingåendet av ifrågavarande överenskommelse varit att finansieringen

av dess investeringar i Kvarntorp kan ordnas på ett sådant sätt, att

icke ägareparternas, d. v. s. Kooperativa förbundets och Sveriges lantbruksförbunds

investeringsresurser för Salpeterverkens räkning i nuläget tas i anspråk

i större grad än som erfordras för den planerade utbyggnaden i Köping.

Det är i syfte att tillmötesgå denna förutsättning som erläggandet

av köpeskillingen fördelats över en längre period på sätt framgår av den

föregående redogörelsen. En ytterligare förutsättning med samma syfte är

emellertid att kvarstående kapitalbelopp av skifferoljebolagets lån hos

Kooperativa förbundet, som vid årsskiftet beräknas uppgå till drygt 21 milj.

kronor, kan lösgöras i förtid. Beloppet torde därför behöva successivt återbetalas

vid instundande årsskifte och under den närmaste tiden därefter.

För att ytterligare underlätta finansieringen är det angeläget att även övriga

låneskulder hos skifferoljebolaget kan efterhand infrias i förtid. Kommissionen

erinrar om de uttalanden, som gjorts i kommissionens yttrande den 24

oktober 1961 angående nödvändigheten av att det beräknade kapitaltillskottet

om 65 milj. kronor redan nu ställes till förfogande.

Kommissionen har under hänvisning till den lämnade redogörelsen överlämnat

ärendet och därvid förordat, att Kungl. Maj :t under de angivna förutsättningarna

godkänner den träffade överenskommelsen.

Departementschefen

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att medverka till landets

försörjning med flytande bränslen. I samband med att den av kriget

föranledda importspärren upphörde, uppkom fråga om bolagets framtida

verksamhet. Genom riksdagens beslut 1946 och 1949 bestämdes, att driften

vid skifferoljeverket i Kvarntorp skulle fortsätta. Det framhölls, att verksamheten

därstädes var betydelsefull ur beredskapssynpunkt. Vidare framsom

sann°hkt, att driften skulle i stort sett kunna göras ekonomiskt

självbärande genom rationalisering och utvidgning av produktionen. Medel

till erforderliga investeringar beviljades av riksdagen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1901

43

Efter utbyggnad och rationalisering av Kvarntorpsverket förlöpte produktionen

enligt de uppställda förutsättningarna och produktionsresultatet

stämde väl överens med vad som förutberäknats. I ekonomiskt avseende

inträdde däremot inte den förbättring man hoppats på. Något överskott för

erforderliga avskrivningar befanns inte kunna påräknas.

Genom beslut av 1954 års riksdag erhöll bolaget ekonomiskt stöd på så

sätt, att bolaget för en tid av fem år i viss utsträckning befriades från skyldighet

att erlägga skatt å den bensin bolaget framställde. Enligt beslut av

1959 års riksdag får bolaget åtnjuta ifrågavarande stöd till och med den

30 juni 1964.

Vid 1954 års riksdag behandlades vidare vissa spörsmål, som ägde samband

med avtal mellan å ena sidan skifferoljebolaget och å andra sidan

Kooperativa förbundet och Aktiebolaget Svenska salpeterverken om tillverkning

och leverans till sistnämnda bolag av ammoniak. Riksdagen medgav,

att staten fick ställa borgen för lån som skifferoljebolaget upptog hos förbundet

för ammoniakfabrikens uppförande.

Frågan om Kvarntorpsverkets vidare utveckling aktualiserades sedermera

genom dels framställningar från bolaget om ytterligare kapitaltillskott, dels

förslag av bränsleutredningen 1951 om betydande utbyggnad av anläggningarna.

Vid beredningen av dessa ärenden fann jag, att det inte på grundval

av då föreliggande material var möjligt att ta slutlig ståndpunkt till

frågan om hur skifferoljebolagets verksamhet borde bedrivas på längre sikt.

Av flera skäl, som redovisades i propositionen nr 131 till 1958 års riksdag,

kom jag till att hela problemkomplexet borde underkastas en ingående utredning

av särskilda sakkunniga. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning

och godkände ett av statsutskottet gjort uttalande att de sakkunnigas

prövning även borde omfatta frågan om Kvarntorpsanläggningarnas fortvaro.

De sakkunniga, som antog benämningen oljeskifferutredningen, har nu

lagt fram ett betänkande, i vilket föreslås, att skifferoljebolaget så snart

som möjligt upphör med sin verksamhet samt att bolaget i samband härmed

likvideras och dess tillgångar avyttras. Förslaget innebär en total och

snabb avveckling av bolagets verksamhet. De åtgärder av ekonomisk art,

som härvid måste vidtagas, är enligt utredningen följande. Statens direkta

lån till bolaget och det i statens räkenskaper bokförda värdet av aktiekapitalet

(21,5 + 19,0 =) 40,5 milj. kronor avskrives. Övriga lån till bolaget avvecklas,

varvid långivarna hålles skadeslösa. Kostnader och driftsförluster

under avvecklingsperioden, däri inbegripet reglering av kvarstående skadeståndsförpliktelser

— för exempelvis rökgasskador — och kostnader för

återställning av skifferbrottet, måste täckas. Behovet av tillskott av kontanta

medel från statens sida för avvecklingens genomförande enligt nu

nämnda grunder beräknas av utredningen till 60—65 milj. kronor, varvid

hänsyn tagits till inkomsterna av försäljningen av bolagets tillgångar.

I anslutning till sitt sålunda framlagda huvudförslag herör utredningen

frågan om de åtgärder, som måste vidtagas ur beredskapssynpunkt för att

kompensera bortfallet av produktionen i Kvarntorp av flytande och gasfor
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

miga bränslen, svavel och ammoniak. Utredningen föreslår att riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap får i uppdrag att framlägga förslag härom.

Vidare framlägger utredningen förslag om åtgärder för att dels sammanföra

och bevara erfarenheterna från den svenska skifferoljeindustrien på ett

sådant sätt, att de kan användas om landets oljeskifferförekomster framdeles

skulle behöva utnyttjas, dels följa den allmänna tekniska utvecklingen

med hänsyn till möjligheterna att förbättra metoderna för oljeutvinning ur

skiffer och därigenom höja skiffertillgångarnas beredskapsvärde.

Inför ett ställningstagande till huvudförslaget att skifferoljebolagets verksamhet

bör nedläggas kan först framhållas, att utredningens uppfattning

principiellt biträdes i praktiskt taget samtliga i ärendet avgivna remissyttranden.

En direkt motsatt ståndpunkt intar endast överbefälhavaren — som

från sina synpunkter anser angeläget att en inhemsk skifferoljeindustri bibehålies

och helst vidareutvecklas — och vissa av de kommuner, som allvarligt

berörs av en eventuell avveckling.

Enligt utredningen måste en årlig förlust av 10—15 milj. kronor förutses,

om verksamheten vid anläggningarna i Kvarntorp skall fortsättas i nuvarande

omfattning. Detta konstaterande bygger på ingående beräkningar,

till vilka det tekniska och siffermässiga underlaget tillhandahållits av skifferoljebolaget.

Någon väsentlig erinran mot utredningens beräkningar i denna

del har inte framkommit vid remissbehandlingen. Vid en jämförelse med

de av skifferoljebolaget redovisade rörelseresultaten för senare år fram till

1959/60 bör beaktas, att utredningen i sina kalkyler förutsatt full förräntning

av hela det i bolaget arbetande kapitalet. Härutinnan skiljer sig utredningens

beräkningar från bolagets årsredovisning då ju skifferoljebolaget

inte lämnat någon utdelning på aktiekapitalet och vidare vissa statslån till

bolaget löper med jämförelsevis förmånliga räntesatser. Vidare bör erinras

om att utredningen vid beräkningen av bolagets intäkter inte medtagit den

del av bensinskatten, som bolaget får behålla och som i bolagets bokslut ingår

i intäktssumman. Med här gjorda påpekanden har jag endast velat fästa

uppmärksamheten på de punkter, där den av utredningen gjorda resultatsanalysen

väsentligen skiljer sig från redovisningen i bolagets bokslut. Vid de

överväganden om skifferoljebolagets framtida verksamhet som nu är aktuella,

bör resultatet av utredningens beräkningar godtagas som en utgångspunkt.

Jag vilt i sammanhanget tillägga, att den sammanlagda årskostnaden

för förräntning av behövligt eget och upplånat kapital vid fortsatt verksamhet

av nuvarande omfattning enligt utredningens kalkyler representerar ett

belopp av 4 milj. kronor. Nämnda kostnad motsvarar sålunda endast en

mindre del av det beräknade årliga underskottet.

Det finns i detta sammanhang anledning att söka klarlägga orsakerna

till att bolagets verksamhet i ekonomiskt avseende inte utvecklats på det

gynnsammare sätt man tidigare hoppats. Såvitt kan bedömas av nu framlagt

utredningsmaterial är anledningen härtill att finna huvudsakligen i om
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

45

ständigheter, varöver bolaget inte rimligtvis kunnat råda. Utredningen konstaterar,

att bolagets verksamhet under årens lopp undergått en betydande

teknisk utveckling, som jämte genomförda rationaliseringsåtgärder väsentligt

förbättrat effektiviteten. Sålunda har produktionsvolymen avsevärt ökats

samtidigt som antalet arbetstimmar successivt minskats. Grunden till att

verksamheten trots det i och för sig framgångsrika utvecklings- och rationaliseringsarbetet

ej blivit lönsam är, såsom utredningen framhåller, å ena

sidan sjunkande priser på bolagets produkter och å andra sidan en större

kostnadsstegring för löner och förnödenheter än vad effektivitetsförbättringar

kunnat uppväga. Här kan erinras, att priserna på de viktigaste av bolagets

produkter, olja, bensin och svavel — för vilka något tullskydd ej åtnjules

—• följer utvecklingen på världsmarknaden, under det att löner och

materialpriser är beroende av förhållandena inom landet. För att belysa

hur den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen påverkat rörelseresultatet

framhåller bolagsstyrelsen i sitt remissyttrande, att om priserna på olja,

bensin, svavel och gasol hade utvecklats på samma sätt som den svenska

partiprisnivån, skulle värdet av bolagets produktion av dessa varor under

1959 ha överstigit det i verkligheten uppnådda produktionsvärdet med ungefär

10 milj. kronor. Motsvarande förbättring av rörelseresultatet skulle

därvid ha uppnåtts.

En betydelsefull fråga är hur man trots det nu ur ekonomisk synpunkt

oförmånliga utgångsläget för skifferoljebolagets verksamhet kan bedöma

möjligheterna för att denna skulle kunna utvecklas till att bli ekonomiskt

bärkraftig i framtiden. Utredningen har i enlighet med sina direktiv undersökt

de ekonomiska verkningarna av olika åtgärder i nu nämnt syfte. Sålunda

har utredningen prövat i vad mån lönsamhet skulle kunna åstadkommas

genom rationalisering inom nuvarande ram för verksamheten, genom att

utöka produktionen vid bibehållande av nuvarande metoder, genom införande

av nya metoder för utnyttjande av skifferns energiinnehåll eller genom

utvinning av nya produkter ur skiffern. Resultaten av utredningens beräkningar

visar emellertid, att möjligheterna till en förbättring av driftsresultatet

är ytterst begränsade och att i de fall, där viss förbättring möjligen

kan uppnås, denna är relativt ringa. I det gynnsammaste av de produktionsalternativ

som utredningen undersökt — drift med tre Bergh-Kvarntorpsugnar

och en stybbpyrolysanläggning — skulle enligt utredningens i det

föregående redovisade beräkningar, efter nyinvestering av 28,2 milj. kronor,

underskottet på produktionen uppgå till 13,5 milj. kronor per år. På

lång sikt kan underskottet beräknas bli större bl. a. på grund av ökade kostnader

för skiffern och priserna på bolagets produkter kan inte väntas stiga

i sådan utsträckning att rörelseresultatet nämnvärt påverkas därav. Ej heller

mot nu nämnda kalkyler har någon vägande invändning riktats vid remissbehandlingen,

vare sig från bolaget eller annat håll. Utredningens bedömning

av bolagets framtidsutsikter i ekonomiskt avseende torde också enligt

min mening få godtagas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961

Vid en bedömning utifrån företagsekonomiska synpunkter och på grundval

av oljeskifferutredningens kalkyler synes man — i likhet med utredningen

och flertalet remissinstanser — komma till slutsatsen att skifferoljebolagets

verksamhet bör upphöra. Såsom exempelvis landsorganisationen

framhåller, är statliga företag med affärsekonomiska uppgifter i princip att

jämställa med enskilda och kooperativa företag i det avseendet att de bör

uppfylla kravet på att företagets kostnader, inklusive kapitalkostnaderna,

skall täckas av rörelseintäkterna. Avsteg från denna principiella ståndpunkt

bör emellertid enligt min mening kunna ske, där företaget genom sin industriella

eller kommersiella verksamhet fyller en samhällelig funktion av väsentlig

betydelse. Skifferoljebolaget tilldelades vid sin tillkomst en viktig

uppgift, i det att bolaget skulle medverka till landets försörjning med flytande

bränslen under den tid då till följd av stormaktskriget importen därav

var starkt nedskuren. Beredskapsvärdet av en fortsatt drift av skifferoljeverket

åberopades sedermera vid skilda tillfällen såsom ett bärande motiv

för bolagets bibehållande och utbyggnad under den följande tiden. Härvid

tänkte man inte enbart på värdet av en löpande inhemsk produktion av flytande

bränslen; även bolagets produktion av .exempelvis svavel och ammoniak

ansågs värdefull ur beredskapssynpunkt.

Beredskapsmotivet för att låta skifferoljebolagets verksamhet fortsätta

har emellertid undan för undan försvagats. Vad först beträffar flytande

bränslen har vårt lands konsumtion därav under senare år ökat till en omfattning,

som man knappast kunde förutse då beslutet om skifferoljebolagets

fortvaro fattades av statsmakterna. Betydelsen av skifferoljebolagets

produktion för landets försörjning med oljeprodukter har minskat i motsvarande

mån och torde numera få anses ringa. Utvecklingen på bränsleområdet

har lett till att en betydande lagring i beredskapssyfte av främst flytande

bränslen ansetts böra upprätthållas och avsevärda investeringar har

gjorts för detta ändamål. Oljeskifferutredningen har vid sina överväganden

funnit, att beredskapsvärdet av skifferoljeverkets drift uppnås till lägre kostnad

genom lagring av oljeprodukter. Vidare framhåller utredningen bl. a.,

att en fortsatt drift minskar skiffertillgångarnas potentiella värde för ett

eventuellt framtida utnyttjande i ett krisläge. Utredningens slutsats har blivit,

att ett bibehållande av skifferoljebolaget inte kan motiveras av beredskapsskäl.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har i sitt remissyttrande

anslutit sig till utredningens uppfattning. Med anledning av vad

som vid remissbehandlingen anförts av överbefälhavaren — som från sina

synpunkter funnit angeläget att en inhemsk skifferoljeindustri bibehålies

och helst vidareutvecklas — må erinras om att skifferoljeverket vid Kvarntorp

på grund av sitt utsatta läge knappast kan tillmätas någon betydelse för

det fall att Sverige indrages i krig. För avspärrningsalternativet torde de

synpunkter som nyss framförts i fråga om den civila beredskapen även ha

fog för sig då det gäller den militära.

Beträffande skifferoljebolagets produktion av svavel och ammoniak har

enligt utredningen ej så vägande synpunkter framkommit, att dessa i avgö
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

rande grad skulle kunna påverka bedömningen av produktionens värde ur

beredskapssynpunkt.

Det kan självfallet från framförallt vetenskapliga och tekniska utgångspunkter

hävdas, att förekomsten av en i gång varande skifferoljeindustri i

och för sig innebär en fördel ur beredskapssynpunkt. Vid en sådan industri

samlas efterhand tekniskt kunnande och konkreta driftserfarenheter som,

därest en snabb utvidgning av här ifrågavarande produktion i en framtid

skulle påfordras för att möta ett skärpt försörjningsläge, kan vara av stort

värde. Till dessa och liknande synpunkter må emellertid fogas att, såvitt

kan bedömas, det synes ovisst huruvida den önskvärda produktionsökningen

bör åstadkommas med anlitande av den produktionsteknik, för vilken Kvarntorpsindustrien

f. n. är utrustad. Mera sannolikt synes vara att den tekniska

utvecklingen i Sverige och utomlands ger upphov till konstruktioner och

metoder, som medger en effektivare produktion än de nu tillämpade ugnsmetoderna

och som därför bör ges företräde framför dessa. För övrigt torde

genom lämpliga åtgärder avseende tekniskt-vetenskaplig forskning och försöksverksamhet

på bränsleområdet möjligheter i viss utsträckning kunna

skapas för såväl tillvaratagande av skifferoljebolagets hittillsvarande rön

och driftserfarenheter som främjande av tekniska framsteg av nyss antydd

art. I utredningens betänkande och i vissa remissyttranden har synpunkter

framförts på den forsknings- och försöksverksamhet som här kan komma i

fråga.

Slutligen bör vid de nu aktuella övervägandena inte bortses från den betydelse

atomkraften på längre sikt kan komma att få för vår framtida energiförsörj

ning.

Vid en avvägning av de olika synpunkter, som numera kan anläggas på

frågan om skifferoljebolagets betydelse för landets försörjningsberedskap,

har jag kommit till en uppfattning, som i allt väsentligt överensstämmer

med den som oljeskifferutredningen givit uttryck åt. Jag anser sålunda, att

beredskapsvärdet av en fortsatt drift av skifferoljeverket i Kvarntorp är

jämförelsevis ringa och att detta värde i vart fall inte kan anföras som skäl

för statligt stöd åt företaget av den storlek som erfordras för att verksamheten

skall kunna upprätthållas. Som framgått av den föregående redogörelsen

har lönsamhetskravet på bolaget under den gångna tiden eftergivits. Bolaget

har enligt riksdagsbeslut fått åtnjuta särskilt stöd i form av viss skattebefrielse

och full förräntning av det av staten tillskjutna kapitalet har inte påfordrats.

Dessa eftergifter har motiverats främst av den speciella karaktären

av bolagets produktion och värdet därav ur beredskapssynpunkt. Även om man

fortsättningsvis i väsentlig utsträckning skulle ge avkall på kravet på förräntning

av i bolaget investerat kapital och bolagets ränteutgifter därmed

reducerades, skulle likväl en betydande årlig förlust uppkomma. Den nyss

angivna slutsatsen skulle sålunda inte i sak förändras därigenom. Härtill

kommer att beredskapssynpunkterna numera måste tilläggas mindre betydelse

än tidigare.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

Av det anförda framgår, att jag kommit till den principiella uppfattningen

att skifferoljebolagets nuvarande verksamhet bör upphöra. Detta ställningstagande

överensstämmer i huvudsak med utredningens, av nära nog

samtliga remissinstanser biträdda förslag.

Oljeskifferutredningen har förordat en total och snabb avveckling av företaget.

Utredningen har funnit att en sådan avveckling ställer sig fördelaktigast

ur kostnadssynpunkt och att erforderlig omplacering av arbetskraft inte

bör medföra större svårigheter i dagens arbetsmarknadsläge. På denna

punkt har jag inte ansett mig kunna dela utredningens åsikter. Jag vill i

detta sammanhang först erinra om att jag i nära anslutning till att utredningsförslaget

framlades efter vederbörligt bemyndigande tillkallade en kommission

med uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete

samt vidtaga de åtgärder i övrigt som föranleddes av förslaget. Som en allmän

förutsättning för kommissionens arbete skulle gälla, att förslaget i huvudsak

skulle komma att genomföras. Jag ifrågasatte emellertid, under hänvisning

till uttalanden i utredningens betänkande, om inte vissa delar av bolagets

rörelse framdeles kunde drivas självständigt med godtagbart resultat.

Spörsmålet om hur hithörande tillgångar bäst skulle nyttiggöras och därmed

deras värde så långt möjligt tillvaratagas borde noga övervägas. En avveckling

framförallt av den s. k. skifferpyrolysen samt andra bearbetningsoch

förädlingsprocesser, som bygger på skiffern som utgångsmaterial, syntes

däremot vara det ur affärsmässiga synpunkter mest rationella alternativet.

Frågan hur avvecklingen borde genomföras på ett ur samlad samhällelig

synpunkt ändamålsenligt sätt krävde emellertid ytterligare överväganden.

Möjligheterna till fortsatt drift av bolagets lönsamma anläggningar borde

därvid beaktas. Skälig hänsyn måste tagas till de arbetare och tjänstemän,

som har sin försörjning vid företaget. Det borde undersökas i vilken utsträckning

en nyetablering av livskraftig industri i området kunde ske.

Vid remissbehandlingen av oljeskifferutredningens förslag har från åtskilliga

håll framförts synpunkter, som överensstämmer med vad jag anförde

i samband med kommissionens tillkallande. Kommissionen — som antagit

benämningen Kvarntorpskommissionen — har nu, sedan den bl. a. haft

tillfälle att ta del av innehållet i remissyttrandena, för mig redovisat vissa

resultat av sitt hittillsvarande arbete.

Kvarntorpskommissionen har på grundval av material från skifferoljebolaget

sammanställt en översikt, som belyser storleken och strukturen av

den arbetskraft som är anställd i bolaget. Av intresse är i första hand, att

antalet vid bolaget anställda sedan början av innevarande år, då ca 1 150

personer arbetade i företaget, genom rationalisering kunnat nedbringas väsentligt.

Vid nästkommande årsskifte beräknas antalet anställda ha minskat

till ca 880. Personalminskningen under 1961 — som uppges ha i stort

sett kunnat genomföras utan uppsägningar — skulle i och för sig kunna

antagas innebära, att utgångsläget för en avveckling av skifferoljebolaget

blev gynnsammare ur arbetskraftssynpunkt. Det bör emellertid framhållas

att, såsom framgår av det material kommissionen framlägger, den kvar
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

varande personalens genomsnittsålder är förhållandevis hög, särskilt vad

angår de kollektivavtalsanställda. Sålunda är mer än hälften av de anställda

i nämnda kategori 50 år eller äldre och ca 120 har uppnått 60 års ålder.

Ett inte oväsentligt antal anställda har alltså, som kommissionen framhåller,

kommit upp i åldrar där såväl omskolning som omflyttning torde komma

att erbjuda svårigheter. Vidare framgår av det av kommissionen framlagda

materialet, att ett stort antal av de anställda har egna fastigheter,

varigenom deras beroende av sysselsättningsmöjligheterna i trakten ökar.

Vad angår frågan om möjligheterna att fortsätta driften vid vissa delar

av skifferoljebolagets anläggningar har kommissionens undersökningar

främst gällt ammoniakproduktionen och bedrivits i samverkan med Aktiebolaget

Svenska salpeterverken. Det har konstaterats, att produktionen av

ammoniak kan fortsätta med godtagbart ekonomiskt resultat oberoende av

skifferhanteringen. Diskussioner har förts om förutsättningarna på längre

sikt för fortsatt och utvidgad kemisk produktion i Kvarntorp, överläggningarna

har resulterat i att vissa preliminära avtal rörande den fortsatta

verksamheten i Kvarntorp träffats mellan skifferoljebolaget och salpeterverken.

Huvudavtalet — som av skifferoljebolaget undertecknats under förbehåll

för Kungl. Maj :ts godkännande — innebär i stort sett, att en del av

skifferoljebolagets industriområde med därå befintligt ammoniakverk och

vissa andra anläggningar överlåtes till salpeterverken, som avser att där

bygga upp eu omfattande kemisk industri, omfattande produktion av —

förutom ammoniak — metanol, svavelsyra och ammoniumsulfat. Utgångspunkten

är, att produktionen framdeles skall komma att ske oberoende av

skifferhanteringen och kunna baseras på förgasning av olja. Köpeskillingen,

som bestämts till 20,5 milj. kronor, skall erläggas genom en första betalning

den 1 januari 1962, då tillträdet beräknas ske, och därefter genom delbetalningar

under vart och ett av åren 1966—1974. Nu löpande leveranskontrakt

mellan parterna förutsättes upphöra när den nya överenskommelsen

träder i kraft. Den personal som erfordras för driften av den kemiska produktionen

beräknas uppgå till ca 125 man och skall av salpeterverken övertas

från skifferoljebolagets personal. Ett nära samarbete mellan de båda

företagen förutses såväl när det gäller arbetskraft som i fråga om disposition

av materiel och utrustning av olika slag. Beträffande ytterligare uppgifter

om den träffade överenskommelsen torde jag få hänvisa till den förut

lämnade redogörelsen.

Kommissionen har vidare igångsatt undersökningar angående förutsättningarna

för en cementproduktion i Kvarntorpsområdet samt för att fortsätta

den gasoldistributionsverksamhet, som f. n. bedrivs av skifferoljebolaget.

Dessa undersökningar pågår allt fortfarande.

För avvecklingen av de delar av skifferoljebolagets verksamhet, som inte

är ekonomiskt bärkraftiga — här avses i huvudsak skifferpyrolysverksamheten

— föreligger som kommissionen framhåller två huvudalternativ,

nämligen dels en omedelbar avveckling, som oljeskifferutredningen föreslagit,

och dels en avveckling i etapper. Kommissionen förordar för sin del

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1961

sistnämnda alternativ. Vid ett totalt och omedelbart nedläggande har man

att räkna med att praktiskt taget hela det i bolaget investerade kapitalet går

förlorat. Genomföres avvecklingen successivt, kan ett bättre ekonomiskt utbyte

erhållas vid försäljning av bolagets tillgångar. Vidare blir möjligheterna

att tillvarataga värdet av sådana rörelsegrenar inom skifferoljebolaget,

som med ekonomisk fördel kan bibehållas som självständiga enheter, gvnnsammare.

I detta avseende kan bl. a. framhållas, att genomförandet av de

planer pa en fortsatt och utvidgad kemisk industri i Kvarntorp, som det

nyss nämnda huvudavtalet mellan skifferoljebolaget och salpeterverken går

ut på, förutsätter att skifferpyrolysverksamheten under en övergångstid bibehålies

i viss utsträckning. Kommissionen framhåller härjämte, att goda

möjligheter till omplacering av arbetskraft visserligen är för handen under

rådande konjunktur men att det likväl skulle medföra mycket stora problem

att omedelbart frigöra hela arbetsstyrkan i Kvarntorp.

På grundval av utredningar, som redan tidigare gjorts inom bolaget, har

en första begränsning av den på skiffer grundade verksamheten planlagts.

Innebörden av planerna för denna inledande etapp kan belysas därav, att

skifferåtgången skulle nedgå till ca 60 procent av nuvarande förbrukning.

Omläggningen, som beräknas möjliggöra en minskning av arbetskraftsbehovet

med ca 250 man, bör enligt kommissionen genomföras så snart statsmakterna

fattat principbeslut om skifferoljebolagets verksamhet.

I anslutning till den här lämnade redogörelsen vill jag först uttala min

tillfredsställelse över att det visat sig möjligt för kommissionen att så snart

efter arbetets igångsättande kunna redovisa betydelsefulla resultat därav.

Jag faster mig därvid i första hand vid den mellan skifferoljebolaget och

salpeterverken under kommissionens medverkan träffade överenskommelsen

om fortsatt och utvidgad kemisk produktion i Kvarntorp. Denna överenskommelse

utgör en fortsättning på det samarbete mellan parterna som

hittills förekommit och synes under förhandenvarande omständigheter vara

till fördel för båda avtalsparterna. Det må särskilt framhållas, att genom

överenskommelsen förutsättningar skapats för en bestående industriell samt

ekonomiskt bärkraftig och utvecklingsbar verksamhet i Kvarntorp. Värdet

av bolagets nuvarande tillgångar kan därigenom i viss utsträckning tillgodogöras.

Av större betydelse är emellertid, att tillkomsten av en av skifferbrytningen

oberoende industriell produktion av detta slag skapar stadigvarande

arbetstillfällen åt bygden och möjliggör för en del anställda hos

skifferoljebolaget att övergå till den nya verksamheten. Svårigheterna för

berörda kommuner vid en avveckling av skifferhanteringen kommer därigenom

också att minska varjämte befintliga bostäder och samhälleliga investeringar

i området kan komma till fortsatt nytta. Jag är sålunda för min

del beredd att tillstyrka att överenskommelsen godkännes, när statsmakterna

fattat principbeslut om skifferoljebolagets framtid.

Enligt min uppfattning har kommissionen även redovisat övertygande

skal för att avvecklingen av skifferoljebolagets verksamhet bör ske etappvis

och icke omedelbart, såsom oljeskifferutredningen föreslagit; skall nyss

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 19!) år 1961

berörda överenskommelse fullföljas, är för övrigt omedelbar avveckling utesluten.

Såsom kommissionen framhåller, talar hänsynen till såväl ekonomiska

faktorer som de anställdas intressen för en stegvis genomförd omläggning

och avveckling. Hur en dylik förändring mera exakt bör genomföras

kan inte nu med bestämdhet fastslås. Det blir beroende av arbetsmarknadspolitiska

bedömningar, möjligheterna att få fram andra industriella

initiativ i området och vilka ekonomiska resultat, som verksamheten

under olika skeden kan komma att uppvisa. Självfallet bör eftersträvas en

sådan avveckling, som så långt möjligt reducerar olägenheterna för bolagets

anställda och den ekonomiska belastningen på företaget. Den friställning

av arbetskraft från bolaget, som aktualiseras, bör så långt möjligt anpassas

i tiden så att omplacering till annan verksamhet underlättas.

Den omställning och avveckling av skifferoljebolagets verksamhet, som

skulle följa av här redovisade ställningstaganden, utgör ett problemkomplex

av betydande omfattning och räckvidd. Det är å ena sidan inte möjligt

att f. n. erhålla en klar överblick över problemen i detalj eller på ett

tillfredsställande sätt förutse omständigheter, som kan föranleda modifikationer

av de en gång antagna riktlinjerna för handlandet. Å andra sidan

uppkommer med all sannolikhet i det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet

situationer, som kräver snabba avgöranden för att kunna säkerställa

för företaget och de anställda önskvärda resultat. Det kan exempelvis gälla

att ta ställning till anbud på bolaget tillhöriga anläggningar eller andra

tillgångar eller att träffa överenskommelser om samarbete mellan bolaget

och utomstående intressenter. Även i fråga om den utsträckning, i vilken

skifferoljebolagets drift skall upprätthållas, kan vid varje tidpunkt viktiga

avgöranden aktualiseras. Med tanke på dylika situationer och för att ur ekonomiska

synpunkter ofördelaktig tidsutdräkt skall kunna undvikas har

kommissionen framhållit angelägenheten av att statsmakternas nu förestående

principbeslut innefattar möjlighet för Kungl. Maj:t att närmare bestämma

om sättet för beslutets genomförande. Jag ansluter mig helt till

kommissionens uppfattning på denna punkt. Det torde sålunda få ankomma

på Kungl. Maj :t att, därest principbeslut fattas i enlighet med vad jag

angivit i det föregående, på statens vägnar godkänna avtal och eljest träffa

avgöranden, som främjar ett ändamålsenligt genomförande av principbeslutet.

Beträffande de betydelsefulla problem, som uppstår, därest statsmakterna

biträder mina i det föregående angivna principiella ställningstaganden till

frågan om skifferoljebolagets verksamhet, kan nämnas de redan av utredningen

väckta spörsmålen om vilka åtgärder som skall vidtagas för att

upprätthålla vår försörjningsberedskap vid ett definitivt bortfall av skifferoljehanteringen

och för att främja forskningen och utvecklingsarbetet på

skifferoljeområdet. Här erfordras ytterligare utredning, som vad angår beredskapsfrågorna

närmast bör ankomma på oljelagringskommittén och riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap. Åtskilliga frågor, inte minst av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

arbetsmarknadspolitisk natur, som aktualiseras av ett avvecklingsbeslut,

har vidare rests i vissa remissyttranden. Som jag redan förut framhållit,

bör vid avvecklingen av bolagets verksamhet hänsyn tas ej enbart till ekonomiska

faktorer utan också till de anställdas intressen. Olägenheterna

minskar naturligtvis i den mån tillfällen erbjuder sig till omplacering i annan

verksamhet. Ur den synpunkten är tillkomsten av salpeterverkens kemiska

industri på platsen att hälsa med tillfredsställelse. Om förutsättningar

visar sig uppstå även för annan industriell verksamhet i området kan detta

underlätta omställningen särskilt för den personal, som på grund av ålder,

bostadsförhållanden o. dyl. har svårigheter att flytta från orten. Man får

likväl räkna med att frigörandet av arbetskraft i samband med en avveckling

av skifferhanteringen kommer att medföra allvarliga svårigheter för

Mssa kategorier av företagets anställda. En aktiv medverkan från arbetsmarknadsmyndigheternas

sida är härvidlag påkallad. Vilka åtgärder som i

övrigt bör vidtagas för att underlätta situationen för de anställda kan inte

närmare bedömas förrän Kvarntorpskommissionen haft tillfälle till ytterligare

undersökningar och överväganden. Jag utgår från att Kungl. Maj:t,

därest det föreslagna principbeslutet om bolagets fortsatta verksamhet fattas,

äger befogenhet vidta de åtgärder, som i detta hänseende kan visa sig

lämpliga.

Vad angår de ekonomiska konsekvenserna för staten av ett beslut om

avveckling av skifferoljebolaget må först erinras om att bolaget häftar i

skuld till utomstående på grund av dels sedvanliga leverantörskrediter och

löpande betalningsförpliktelser m. m„ dels lån, för vilka antingen staten

med riksdagens medgivande iklätts borgensansvar eller säkerhet ställts i

form av inteckningar i bolagets egendom. Såväl oljeskifferutredningen som

Kvarntorpskommissionen utgår principiellt från att staten skall infria samtliga

dessa betalningsförpliktelser och lån i samband med avvecklingen och

sedermera tillgodogöra sig de inkomster, som inflyter vid avyttring av tillgångarna.

Ehuru någon formell skyldighet icke torde föreligga för staten

att betala de lån till bolaget, för vilka statlig garanti eller borgen icke ställts,

vill jag förorda att staten i det nu aktuella fallet ikläder sig betalningsansvar

i den utsträckning som förutsatts. Jag finner vidare i likhet med kommissionen

önskvärt att medel för betalning av bolagets skulder så snart

som möjligt stalls till Kungl. Maj:ts förfogande, så att betalningen kan ske i

den ordning som prövas lämplig med hänsyn till bolagets ekonomiska situation

eller andra omständigheter. Som kommissionen framhåller, är det nödvändigt

att bolagets organisation bevaras och dess verksamhet fortsättes i

den omfattning och under den tid företagets omgestaltning och planmässiga

avveckling kräver. Härför kan erfordras ett ekonomiskt stöd, som lämpligen

lamnas på så sätt att staten genom avlyftning av låneskuld befriar bolaget

rån motsvarande räntebetalnings- och amorteringsskyldighet. Som framgått

av redogörelsen i det föregående är en förtidsinlösen av lån också av beovet

påkallad för att fullfölja den träffade överenskommelsen med salpeter
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

verken. En återbetalning av bolagets lån kan vidare visa sig ändamålsenlig

för att skapa erforderlig handlingsfrihet vid dispositionen av sådana tillgångar,

som är belastade med inteckningar. I den mån inteckningssäkerheter

som lämnats av bolaget kan behöva lösgöras, torde Kungl. Maj :t äga möjlighet

att temporärt ersätta dessa säkerheter med statsgaranti i avvaktan på

att lånen inlöses. Det lånebelopp, för vilket sådan temporär garanti kan

komma i fråga, torde uppgå till högst 20 milj. kronor.

Storleken av det belopp, som enligt det anförda nu bör anvisas, anges av

kommissionen till 65 milj. kronor. Bolagets låneskulder beräknas den 1 januari

1962 komma att uppgå till inemot 62 milj. kronor. Kommissionen erinrar

emellertid om att medel erfordras även för att möta vissa kostnader, som

sammanhänger med avvecklingen och vilkas storlek inte f. n. kan säkert

bedömas. Enligt min mening bör kommissionens beräkning av medelsbehovet

godtagas.

Ifrågavarande medel torde i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens

förslag böra i mån av behov tillföras bolaget i form av lån, som skall

vara räntebärande respektive återbetalas allenast i den mån överskott framdeles

uppstår. Sker tillskottet på sådant sätt, kan bolaget i balansräkningen

redovisa den sålunda villkorligt efterskänkta skulden inom linjen samt får

därigenom bl. a. en möjlighet att utjämna balanserad förlust och att undvika

att komma i ett läge, som enligt aktiebolagslagen kräver tvångslikvidation.

Från statens sida bör medlen med hänsyn till lånekaraktären anvisas under

kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd. Samtidigt bör medel till motsvarande

belopp anvisas å driftbudgeten för avskrivning i statens räkenskaper

av ifrågavarande lån till bolaget.

Bolagets förpliktelser mot staten — utöver aktiekapitalet — utgöres av

räntebärande lån å sammanlagt 21,455 milj. kronor. Dessa lån torde i samband

med avvecklingen av bolaget böra omvandlas till lån av samma villkorliga

karaktär som nyss omtalade nya lån till bolaget. Motsvarande belopp

bör anvisas för avskrivning av lånen i statens räkenskaper. Jämväl det bokförda

värdet av aktierna, ca 19 miljoner kronor, bör i princip avskrivas.

Under ett avskrivningsanslag för nu nämnda ändamål bör sålunda anvisas

(21,455 + 19 =) 40,455 milj. kronor. Efter avskrivning av aktiernas värde

av angivna storlek kommer aktierna att i statsräkenskaperna vara uppförda

med ett belopp av 700 kronor.

Enär de här avsedda finansiella transaktionerna bör företagas i nära anslutning

till principbeslutet om bolagets verksamhet bör därför erforderliga

medel stå till förfogande under innevarande budgetår. Medlen bör i följd

härav anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

dels besluta att Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet

skall avvecklas enligt i huvudsak de riktlinjer jag i det

föregående förordat, innefattande rätt för Kungl. Maj:t att

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1961

fatta de närmare beslut med avseende å verksamheten och

dispositionen av bolagets tillgångar, som erfordras för avvecklingens

genomförande;

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/

62 anvisa

a) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget under fonden

för låneunderstöd ett investeringsanslag av 65 000 000

kronor;

b) under förutsättning att under a) nämnt anslag beviljas,

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar till Lån till

Svenska skifferoljeaktiebolaget under fonden för låneunderstöd

ett reservationsanslag av 65 000 000 kronor;

c) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

ett anslag av 40 455 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet;

Nils van der Heeg

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

611143

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål. a1 i texten
  2. SU 1961:191 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående verksamheten vid Svenska skifferoljeaktiebolaget och därmed sammanhängande spörsmål jämte i ämnet vä s. 1 i texten