Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61

1961-01-03 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

1

Nr 2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1960/61; given

Stockholms slott den 3 januari 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1960:404) och

uppgår till 40 841 000 kronor å driftbudgeten samt 27 000 000 kronor å kapitalbudgeten.

Å driftbudgeten har* anvisats 641 000 kronor till bidrag till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), 7 200 000 kronor till bidrag

till Förenta Nationernas fond för Kongo, 29 000 000 kronor till kostnader

för svenska FN-styrkor in. m. samt 4 000 000 kronor till täckning av

beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. Av anslagen å

kapitalbudgeten avser 4 000 000 kronor engångsupprustning av Karlskrona

örlogsvarv och 23 000 000 kronor aktieteckning i ett nybildat bolag i Karlskrona.

Vissa ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för inneva1

llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1961

rande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid

dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tillläggsstat

II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under nu löpande

budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild

proposition, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—7) fattat,

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

239 500 kronor å driftbudgeten och 2 200 000 kronor å kapitalbudgeten.

Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig 125 000 kronor till bidrag

till Sveriges utsädesförening. Beloppet faller under jordbruksdepartementets

huvudtitel. Övriga anslag å tilläggsstat II avseende driftbudgeten

hänför sig till socialdepartementets och handelsdepartementets

huvudtitlar och uppgår till 30 000 respektive 84 500

kronor. — Äskandet å kapitalbudgeten avser en engångsförstärkning av

den under statens utlåningsfonder redovisade fiskerilånefonden.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bo Jonas Sjönander

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Andra huvudtiteln

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter under

justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt

anför därvid följande.

C. Domstolarna

[1J Vattendomstolarna: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för vattendomstolarna

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal är fastställd till 1 363 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen av förenämnda anslag (bil. 4, p. 26) hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för vattendomstolarna

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1960/61 överskridas med

högst 80 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Margit Hirén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

5

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Tredje huvudtiteln

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt anför därvid följande.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

[1] Förenta Nationerna. Till bidrag till Förenta Nationerna under budgetåret

1960/61 har riksdagen anvisat ett förslagsanslag av 4 301 300 kronor.

Däri ingår dels Sveriges bidrag till FN:s budget för år 1960 och dels Sveriges

bidrag till FN:s vaktstyrka i Främre Orienten, vilket senare bidrag reducerats

med 50 % på sätt framgår av till riksdagens statsutskott överlämnad

promemoria (SU 1960: 3).

Under innevarande budgetår har anslaget belastats med 2 547 231 kronor,

utgörande resterande del av Sveriges bidrag å totalt 3 587 266 kronor till

FN:s budget för 1960, samt med 710 888 kronor för andelen i kostnaderna

för nämnda vaktstyrka. Den 21 oktober 1960 har Kungl. Maj:t beslutat,

att Sverige i likhet med bl. a. Danmark och Norge frivilligt skall avstå från

möjligheten till 50 % reduktion av bidraget till vaktstyrkan. Anslaget har

därefter påförts ytterligare 725 951 kronor.

Behållningen å anslaget uppgår för närvarande till (4 301 300 -— 2 547 231

— 710 888 — 725 951) 317 230 kronor.

I skrivelse den 9 maj 1960 har FN:s generalsekreterare hemställt, att

medlemsstaterna — för underlättande av organisationens finansiella administration

— ville undersöka möjligheten att erlägga bidragen till budgeten

så tidigt som möjligt under FN:s budgetår, vilket sammanfaller med ka
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

lenderåret. Från svensk sida har förklarats, att svenska regeringen vore beredd

att positivt pröva framställningen. Med hänsyn till angelägenheten av

att kunna tillmötesgå generalsekreterarens begäran är avsikten att hela det

svenska bidraget till FN för 1961 skall erläggas snarast möjligt under innevarande

kalenderår. Storleken av bidraget kan dock ännu inte med säkerhet

bestämmas. En preliminär beräkning på grundval av nu kända förhållanden

ger emellertid vid handen ett medelsbehov av omkring 4 350 000 kronor.

För att finansiera de utomordentligt höga kostnader som uppstått främst

till följd av utsändandet av en militär vaktstyrka till Congo, har FN:s generalförsamling

beslutat om en tilläggsbudget för 1960, vilket för Sveriges del

innebär ett ytterligare medlemsbidrag å omkring 3 690 000 kronor, varav

3 500 000 kronor till ett särskilt anslag för FN :s Congo-styrka. Från vissa

länder, främst Amerikas Förenta Stater och Storbritannien, har ansenliga

frivilliga bidrag lämnats till täckande av FN:s kostnader för den militära

Congo-insatsen. Enligt FN:s beslut skall dock dessa bidrag i första hand

användas för att möjliggöra en reducering av bidragen från länder med

minsta betalningsförmåga och till överstigande del för att förstärka FN:s

rörelsefond.

Med anledning av vad sålunda anförts beräknas förevarande anslag till

Förenta Nationerna för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln komma

att utöver anvisat belopp belastas med (— 317 230 -j- 4 350 000 -j- 3 690 000)

7 722 770 kronor eller i runt tal 7 725 000 kronor. Med hänsyn till merbelastningens

storlek får jag hemställa, att densamma måtte av Kungl. Maj:t

för riksdagen

anmälas.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Pierre Bothén

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

7

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt

anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 12. Arbetskliniken i Stockholm. Under denna rubrik har för innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 285 000 kronor.

Styrelsen för statens arbetsklinik i Stockholm har (skr. 2/9 och 16/11

1960) inkommit med framställningar om anslag å tilläggsstat dels för uppförande

och utrustning av en monteringsbar verkstadsbarack dels ock för

täckande av vissa andra utgifter under innevarande budgetår.

Klinikstyrelsen har bl. a. anmält, att disponibla medel för innevarande

budgetår inte täcker utgifterna för löpande driftkostnader. Utgifterna beräknas

till sammanlagt ca 335 000 kronor. För bestridande av dessa utgifter

disponerar styrelsen sammanlagt 306 526 kronor, varav 10 306 kronor

utgöres av en för forskningsändamål avsedd donation. Styrelsen beräknar

sålunda det ytterligare medelsbehovet till 30 000 kronor. Dessa beräkningar

grundar sig på en nettoredovisning av behovet med bortseende från inkomster

och utgifter för patientarbeten samt sådana kostnader för höjda

löner, som kommer att bestridas från förslagsanslaget till Täckning av

beräknade merkostnader för löner och pensioner m. in.

Departementschefen

Vid behandlingen av anslaget till arbetskliniken för innevarande budgetår

(V ht 1960 s. 147) hänvisade jag till att möjligheterna till en ökning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

verksamheten var små då det inte visat sig möjligt att lösa lokalfrågan för

kliniken. Med hänsyn härtill samt till den reservation som beräknades komma

att finnas på anslaget vid utgången av budgetåret 1959/60 upptogs anslaget

med oförändrat belopp. Verksamheten vid kliniken har emellertid

redan under förra budgetåret kunnat bedrivas intensivare än vad som förutsågs

vid anslagsberäkningen och reservationen å anslaget hade därför

vid budgetårsskiftet gått ned avsevärt. De medel som står till förfogande

för innevarande budgetår torde inte förslå för att uppehålla verksamheten

i oförändrad omfattning. Det är av vikt att någon inskränkning av verksamheten

ej behöver företas. Ytterligare medel bör därför tillföras kliniken.

Då kostnaderna för densamma bestrides från reservationsanslag bör detta

ske genom att erforderligt belopp anvisas på tilläggsstat. Jag förordar, att

30 000 kronor anvisas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Arbetskliniken i Stockholm på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Lundin

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

9

Bilaga i

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61

samt anför därvid följande.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

[1] Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader

Såsom rörelsekapital för Ultuna egendom anvisades av 1907 års riksdag

ett belopp av 30 000 kronor.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59 (Bil. 30, jordbruksdepartementet,

s. 34) anvisade 1958 års riksdag ett investeringsanslag av 60 000 kronor

som ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom. Genom beslut den 20 februari

1959 har Kungl. Maj:t fastställt plan för återbetalning av sistnämnda

belopp. Enligt denna plan skulle återbetalning ske genom amortering den 15

juli årligen med ett efter egendomens driftsöverskott för vederbörande räkenskapsår

anpassat belopp på så sätt att hela beloppet återbetalats den 15

juli 1968.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 20/1

1960) hemställer, att ett belopp av 53 000 kronor måtte ställas till förfogande

för att täcka under budgetåret 1958/59 uppkommet driftunderskott vid

egendomen. Högskolestyrelsen anför följande.

Underskottet torde huvudsakligast kunna tillskrivas det dåliga skörderesultatet,

varigenom inkomsterna av försålda produkter blivit väsentligt mindre

än beräknade. Trots strävan att minska utgifterna, bl. a. genom en väsentlig

nedskärning av posten avlöningar, har ett underskott inte kunnat

undvikas. Enligt styrelsens mening kan man inte räkna med att det skall

vara möjligt för egendomen att under de kommande åren på föreskrivet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

sätt återbetala 60 000 kr., samtidigt med att ett tillfredsställande rörelsekapital

bibehålies till egendomens förfogande.

Yttranden. Statskontoret anför, att inom statskontoret tillgängliga

uPP§ifter utvisar, att rörelsen vid egendomen under tioårsperioden 1948/49

—1957/58 lämnat ett överskott på sammanlagt 51 760 kronor 32 öre, vilka

medel inlevererats till ämbetsverket och tagits till uppbörd å inkomsttiteln

III. Diverse inkomster: 5. Övriga diverse inkomster. Enligt vad statskontoret

under hand inhämtat utgjorde det disponibla rörelsekapitalet den 19 januari

1960 i runt tal 19 000 kronor. Någon återbetalning av rörelsekapitalet har

enligt uppgift hitintills inte skett. Med hänsyn till att styrelsen dels har att

återbetala rörelsekapitalet å 60 000 kronor, dels skall till statskontoret inleverera

eventuellt återstående driftsöverskott torde för att täcka det uppkomna

driftsunderskottet inte återstå annat än att för ändamålet anvisa ett

anslag å högst 53 000 kronor på driftbudgeten.

Riksräkenskapsverket förordar, att ett särskilt anslag anvisas på tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1960/61 för täckande av förevarande underskott.

Riksräkenskapsverket erinrar om att egendomsförvaltningen —

bortsett från föreskriven amortering av det under fonden för förlag anvisade

ytterligare rörelsekapitalet för egendomen — har att årligen inleverera

sitt överskott till statsverket. Med hänsyn härtill bör uppkommande underskott

täckas genom medelsanvisning från riksstaten.

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker, att egendomen genom anvisning

på driftbudgeten av ett särskilt anslag på 53 000 kronor beredes täckning

för ifrågavarande driftsunderskott för verksamhetsåret 1958/59, som i

huvudsak får tillskrivas det till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden

dåliga skörderesultatet.

Departementschefen

I likhet med remissmyndigheterna anser jag, att medel bör ställas till förfogande

för täckande av ifrågavarande driftsunderskott vid Ultuna egendom

till ett belopp av 53 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1960/61 anvisade förslagsanslaget

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader

må till täckande av driftunderskott vid Ultuna

egendom tagas i anspråk ett belopp av högst 53 000 kronor.

[2J Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å

riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört

ett förslagsanslag av 2 516 600 kronor.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 25/8 1960) hemställer i egenskap av

huvudman för den statsunderstödda trädgårdsskolan å Experimentalfältet,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid skolan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

å tilläggsstat för innevarande budgetår, såsom särskilt driftkostnadsbidrag

för budgetåret 1960/61 upptaga ett belopp å 67 000 kronor. Akademien erinrar

om att ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag under budgetåret

1953/54-—1955/56 utgått med 45 000 kronor per år, under budgetåret 1956/

57 med 51 000 kronor samt under budgetåren 1957/58—4959/60 med 57 000

kronor årligen.

Akademien anför vidare i huvudsak följande.

I sin framställning om medel för ändamålet under budgetåret 1959/60

hemställde akademien om höjning av det särskilda driftkostnadsbidraget

från 57 000 kr. till 65 000 kr. eller med 8 000 kr. Någon höjning av anslaget

beviljades emellertid inte.

Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat

för trädgårdsskolan läsåret 1960/61 framgår enligt akademien, att den

föregående år begärda anslagsökningen å 8 000 kr. inte skulle vara tillräcklig

för täckande av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna för läsåret

1960/61 utan att en ytterligare höjning av bidraget erfordras, nämligen

till 10 000 kr. Det ökade behovet sammanhänger dels med viss minskning

av det ordinarie driftkostnadsbidraget samt av hyresinkomsterna som

följd av något minskat elevantal, dels med vissa ofrånkomliga utgiftsstegringar.

Akademien har tidigare, bl. a. i samband med ställningstaganden till frågan

angående sitt huvudmannaskap för skolan, framhållit, att akademien,

i den mån statsbidragen enligt gällande bestämmelser ej räcker till att bestrida

de med skolverksamheten förenade kostnaderna, inte hade annan

möjlighet att täcka på så sätt inträffande brist än genom möjligen uppkommande

överskott å den merkantila trädgårdsdriften. För den brist i skolans

stat för läsåret 1960/61, som skulle uppkomma, därest driftkostnadsbidraget

icke uppräknas, torde emellertid inte kunna påräknas täckning genom inkomster

från trädgården.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 8/8 1960) hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag

av 35 000 kronor för läsåret 1960/61. Styrelsen anför, att den på grund av

ökade kostnader för skolans drift sett sig nödsakad att under de senaste åren

begära högre anslag av allmänna medel. Styrelsen åberopar vidare till stöd

för framställningen ett vid denna fogad statförslag för läsåret 1960/61.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande över framställningarna lämnat följande

redogörelse för gällande bidragsbestämmelscr på området.

Enligt bestämmelserna i kungörelsen 1951:664 om statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter

m. m., jämförda med 51 § stadgan 1951:665

för statsunderstödda trädgårdsskolor och fruktodlingsskolor utgår sedan den

1 november 1953 statsbidrag till täckande av trädgårdsskolornas driftkostnader

med dels ett grundbidrag av 12 900 kr. för skola och läsår, dels ock

ett til läggsbidrag av 1 kr. 40 öre om dagen för varje elev, som deltager i

skolornas undervisning; dock att statsbidrag till driftkostnader icke må utgå

med högre belopp än som svarar mot tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen

godkända driftkostnader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av

elevbostäder. I konsekvens härmed stadgas uttryckligen såsom villkor för

nyss angivna statsbidrag till trädgårdsskolornas driftkostnader, att ett belopp,

motsvarande minst eu tredjedel av statsbidraget till driftkostnaderna

(det s. k. ortsbidraget) skall tillskjutas från annat håll. Ortsbidragen utgår

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

också vid flertalet lantbruksundervisningsanstalter med större belopp än

stadgat minimum.

Vad angår de aktuella anslagsframställningarna anför lantbruksstyrelsen,

att de båda trädgårdsskolorna i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens

betänkande enligt styrelsens mening bör såsom hittills få

fortsätta sin verksamhet under läsåret 1960/61. Då skolorna emellertid inte

kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning utan extra driftkostnadsbidrag

förordar styrelsen, att de jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande

av sådana bidrag. Styrelsen tillstyrker de av skolornas huvudmän

äskade beloppen, 67 000 kronor resp. 35 000 kronor.

Departementschefen

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att särskilda driftkostnadsbidrag,

i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens betänkande,

bör utgå till skogs- och lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet

samt Norrlands trädgårdsskola i Söråker även för läsåret

1960/61. Däremot är jag inte beredd tillstyrka någon höjning av de särskilda

bidragen. Dessa bör sålunda för sistnämnda läsår utgå med oförändrade

belopp av 57 000 respektive 30 000 kronor. Jag föreslår, att liksom tidigare

riksdagens medgivande inhämtas till att beloppen får bestridas ur det

förslagsanslag, som för nu löpande budgetår anvisats till bidrag till driftkostnader

för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1960/61 anvisade förslagsanslaget

Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader

må till ytterligare bidrag åt i det föregående angivna

trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk ett

belopp av sammanlagt högst 87 000 kronor.

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[3] Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader. Å

riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört

ett förslagsanslag av 111 900 kronor.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader (skr. 16/3

1960) hemställer att få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill

ett belopp av 150 000 kronor.

Styrelsen anför, att anstalten med den i statsverkspropositionen 1960

föreslagna ordningen för disponerandet av de överskottsmedel från jordbruksdriften

som beräknats för det löpande budgetåret icke inom rimlig tid

kan mera väsentligt nedbringa jordbrukets nuvarande skulder. I detta läge

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1961

13

Jiar styrelsen ansett det nödvändigt, att underställa Kungl. Maj :ts prövning

frågan om att tilldela anstalten ytterligare rörelsemedel. Enligt styrelsens

beräkningar skulle ett belopp av 150 000 kronor vara tillfyllest för att möjliggöra

för anstalten att betala de kortfristiga leverantörskulder som belastar

jordbruket. Härefter har anstaltsstvrelsen (skr. 17/9 1960) förnyat ifrågavarande

yrkande samt, därest denna framställning icke skulle kunna beviljas,

i stället hemställt om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

Yttranden. Statskontoret har anfört, att man icke torde kunna räkna

med att överskottsmedel kan stå till förfogande för likvidering av ifrågavarande

leverantörskulder. Vad gäller sättet för anvisande av medel för betalande

av leverantörskulderna bör enligt statskontorets mening icke ifrågakomma

att lämna anstalten ytterligare rörelsekapital utan bör för ändamålet

anvisas medel under anslaget å driftbudgeten.

Riksräkenskapsverket framhåller, att forskningsanstaltens behov av ytterligare

medel icke bör tillgodoses genom att anstalten erhåller en förstärkning

av sina rörelsemedel såsom lån. I stället är det här fråga om att täcka

ett driftsunderskott, vilket bör ske genom anvisande av ett anslag å driftbudgeten.

Fullmäktige i riksgäldskontoret finner, att det ytterligare tillskott av likvida

medel, som anstalten kan behöva, bör tillföras denna genom ett särskilt

anslag på driftbudgeten.

Fullmäktige i riksbanken har anmält, att fullmäktige icke ansett sig böra

taga ställning till frågan huruvida nya rörelsemedel bör ställas till anstaltens

förfogande. Skulle så befinnas påkallat kan emellertid den av styrelsen

för anstalten föreslagna formen rörlig kredit icke tillstyrkas.

Departementschefen

På sätt de hörda remissinstanserna föreslagit vill jag förorda, att 150 000

kronor från forskningsanstaltens omkostnadsanslag ställes till förfogande

för att täcka uppkommen förlust vid anstaltens, på försöksverksamhet delvis

inriktade jordbruksdrift. I förevarande sammanhang vill jag understryka

angelägenheten av att anstaltsstyrelsen vidtager sådana åtgärder att förluster

på jordbruksdriften i fortsättningen undvikes. Det torde böra erinras

om, att jag erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla särskilda

sakkunniga för en utredning rörande forskningsanstaltens och jordbrukstekniska

institutets verksamhet, organisation och ekonomi. Redan nu vill

jag emellertid föreslå, att revisionen av räkenskaperna för forskningsanstaltens

jordbruksdrift fr. o. m. budgetåret 1961/62, liksom hittills skett beträffande

anstalten i övrigt, verkställes av riksrevisionsverket.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1960/61 anvisade förslagsanslaget

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Om
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

kostnader må till täckande av viss förlust vid anstaltens

jordbruksdrift tagas i anspråk ett belopp av 150 000 kronor.

[4] 6. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för budgetåret

1960/61 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag av 1 625 000

kronor.

Sveriges utsädesförening (skr. 28/7 1960) hemställer, att å tilläggsstat anvisas

ett belopp om avrundat 124 900 kronor för att täcka kostnaderna under

tiden 1 april 1960—30 juni 1961 för ökade timlöner, arbetsgivarbidrag

och arbetsgivaravgift för föreningens kollektivavtalsanställda arbetare.

Föreningen framhåller, att den vid uppgörande i juli 1958 och juli 1959

av de budgetförslag, som låg till grund för utsädesföreningens anslagsäskanden

för budgetåren 1959/60 och 1960/61, räknade med oförändrade timlöner

under anslagsperioderna i fråga. Enligt kollektivavtal den 11 maj

1960, avseende tiden 1 april 1960—31 december 1961, höjdes emellertid timlönerna

med i medeltal 56 öre för år 1960 och ytterligare 34 öre för år

1961. De kostnadsökningar, som härigenom åsamkas föreningen, har för

budgetåren 1959/60 och 1960/61 beräknats till 20 572 resp. 98 929 kronor.

Vid kostnadsberäkningen har ej medtagits de verksamhetsgrenar, som bekostas

av andra medel än statsmedel. Ej heller ingår i utgiftsstegringen lönekostnaderna

för personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete

eller med arbete, bekostat genom speciella anslag.

Genom de höjda timlönerna vidkännes utsädesföreningen jämväl ökade

kostnader för arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen och för

arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensionen. Dessa kostnadsökningar

utgör för ifrågavarande budgetår 1 363 resp. 4 079 kronor.

Enär den för budgetåren 1959/60 och 1960/61 beräknade kostnadsramen

inte lämnar utrymme för någon utgiftsstegring genom lönehöjning och föreningen

ej heller vågar räkna med någon ökning av sina inkomster utöver

de vid uppgörandet av statförslagen beräknade beloppen, anhåller föreningen

om tilläggsanslag för täckande av den genom löneförhöjningen åsamkade

utgiftsökningen.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker

föreningens framställning.

Departementschefen

Sveriges utsädesförening bör i enlighet med sin hemställan få den kostnadsökning,

som föreningen åsamkats på grund av senaste kollektivavtalet

för föreningens timavlönade arbetare, täckt genom en höjning av statsbidraget.

Nämnda kostnadsstegring har av föreningen beräknats till i runt tal

125 000 kronor, varav ca 21 500 kronor hänför sig till budgetåret 1959/60

och 103 500 kronor till budgetåret 1960/61. Mot föreningens utgiftsberäkningar

har jag ej något att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

att till Bidrag till Sveriges utsädcsförening å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

125 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

17

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter

Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt

anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 5. Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Detta anslag är för

innevarande budgetår uppfört med 1 516 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning (skr. 17/11 1960) hemställer, att för

nämnda budgetår anvisas ytterligare 84 500 kronor till malmletning och anför

till stöd härför i huvudsak följande.

Enligt kollektivavtal mellan geologiska undersökningen och svenska gruvindustriarbetareförbundet

den 15 april 1960, avseende tiden fr. o. m. den

1 februari 1960, ökar lönekostnaderna under malmletningsanslaget, för tiden

den 1 februari—den 30 juni 1960 med ca 19 100 kronor och för tiden

den 1 juli 1960—den 30 juni 1961 med omkring 43 900 kronor. Ytterligare

kostnader för den kollektivavtalsanställda personalen fr. o. m. den 1

februari 1961 till budgetårets slut kan uppkomma. Storleken därav blir

beroende av förhandlingar. De höjda tjänstemannalönerna innebär för

malmletningsverksamheten ökade kostnader under innevarande budgetår

med 21 500 kronor. Därest geologiska undersökningen inte genom särskild

medelsanvisning får täckning för nämnda belopp, nödgas undersökningen

omplanera verksamheten för återstoden av innevarande budgetår, därvid

även permitteringar av välutbildat yrkesfolk kan ifrågakomma.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961. i samt. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1961

Departementschefen

Med hänsyn till vikten av att malmletningsverksamheten under innevarande

budgetår får bedrivas i planerad omfattning, bör geologiska undersökningen

erhålla täckning för den ökning av lönekontot under anslaget, som

blivit en följd av de år 1960 på löneområdet träffade nya kollektiv- och

tjänstemannaavtalen. Geologiska undersökningens beräkningar av merkostnaderna

föranleder ingen erinran från min sida. Anslag för ändamålet bör

uppföras på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 84 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L.-E. Larsson

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

19

Bilaga 6

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61 samt

anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 1. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån under budgetåret 1960/61 må meddelas intill ett belopp

av 865 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att ramen för den preliminära långivningen

ökas med 105 000 000 kronor till 970 000 000 kronor. Beträffande

styrelsens motivering för förslaget torde jag få hänvisa till den redogörelse

härför, som jag lämnat vid anmälan tidigare denna dag av fråga om anslag

till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1961/62.

De partem entschefen

Den av riksdagen fastställda ramen för preliminär långivning under budgetåret

1960/61 grundas på ett minimiprogram för bostadsproduktionen,

omfattande 63 000 lägenheter, av vilka 59 000 förutsatts bli föremål för statlig

belåning.

Lånemedel har hittills under budgetåret disponerats för påbörjande av nya

byggnadsföretag i sådan omfattning, att ett tillägg till medelsramen erfordras,

om en hög och jämn sysselsättning skall kunna upprätthållas på byggnadsarbetsmarknaden.

Det synes därför motiverat, att bostadsbyggnadsprogrammet

nu utvidgas till att omfatta 70 000 lägenheter, vilket innebär

2f Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 2

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1961

att den höga nivå som uppnåtts för de senaste årens bostadsproduktion

bibehålies.

En dylik utvidgning av byggnadsprogrammet förutsätter, att medelsramen

för innevarande budgetår ökas med 105 000 000 kronor från 865 000 000

till 970 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1960/61 preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 970 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet::

Bengt Lundin

''.-Hiå.l

1

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

21

Bilaga 7

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61

samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 10. Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)

inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande

bestämmelser för lån ur fonden återfinnes i kungörelsen 1932: 112, ändrad

genom kungörelserna 1948:313, 1949: 160 och 1953:240.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller

landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan

maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av

fisk avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare

för anläggning av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling

av fiskets produkter samt för utförande av fiskodling. Med avseende å

innehållet av ett utav Kungl. Maj:t den 29 juli 1957 meddelat beslut möter

icke hinder att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar

såsom livräddningsanordning till fiskebåtar.

Enligt beslut av 1949 års riksdag fick av Kungl. Maj:t årligen disponeras

ett belopp av 2 000 000 kr. såsom lån från ifrågavarande fond, vilket belopp

av 1955 års riksdag såvitt gällde budgetåret 1954/55 höjdes till 3 000 000

kr. För budgetåret 1955/56 bestämdes ursprungligen ett belopp av 2 600 000

kr., varefter detta höjdes till 4 000 000 kr. För budgetåret 1956/57 fastställdes

den årliga lånevolymen ur fonden ursprungligen till 2 600 000 kr., vilket

belopp sedermera höjdes till 3 800 000 kr. För budgetåret 1957/58 fixerades

ursprungligen en låneram av 3 000 000 kr., vilket belopp riksdagen enligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2 år 1961

beslut vid 1958 års A-riksdag höjde till 3 800 000 kr. För budgetåren 1958/

59, 1959/60 och 1960/61 har den årliga lånevolymen ur fonden fastställts

till sistnämnda belopp, 3 800 000 kr. Vidare har, efter förslag i propositionen

1959: 125, till fiskerilån i arbetslöshetsbekämpande syfte, å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisats ett investeringsanslag av

5 000 000 kr. För denna långivning gäller med hänsyn till dess syfte särskilda

bestämmelser i fråga om låneförmedlingen och lånevillkoren samt

bokföringen, dock att inflytande avbetalningar å dessa särskilda lån tills

vidare skall tillgodoföras fiskerilånefonden och således ingå i fonden.

Sveriges fiskares riksförbund (skr. 27/9 1960) anhåller, att ytterligare

medel måtte tillföras fiskerilånefonden genom tilläggsanslag för att möjliggöra

en ökad utlåning från fonden under innevarande budgetår. Till stöd

för sin anhållan anför riksförbundet följande.

Vid årets förbundsstämma med Sveriges fiskares riksförbund, den 2 och

3 september, behandlades den aktuella och synnerligen prekära situationen

beträffande fiskarnas möjligheter att för sina nyanskaffningar av behövliga

fartyg erhålla lån ur fiskerilånefonden. Det upplystes om att låneförmedlarna

i år tillstyrkt låneansökningar till ett sammanlagt belopp av 15 080 800

kr., medan nu tillgängligt kapital i fonden uppgick till endast 3,8 miljoner

kr.

Frågan diskuterades ingående och man reagerade allmänt emot detta

oproportionerliga förhållande. Enbart för västkustens vidkommande uppgick

det av landstingets förvaltningsutskott tillstyrkta lånebeloppet till nära

9,5 miljoner kr. och i särskild skrivelse från nämnda utskott hade framhållits,

att en medelsfördelning med två ä tre miljoner kr. i likhet med föregående

år kunde, med föreliggande behov, icke vara acceptabel.

ökningen i fråga om låneansökningar torde sammanhänga med att lönsamheten

vid fiske med mindre fartyg minskats under senare år och att

fiskarna givetvis strävar efter att anskaffa större fartyg för att därigenom

erhålla bättre ersättning för sina insatser. Den nuvarande mindre goda fisktillgången

i Skagerack och Kattegatt tvingar fiskarna att söka sig till längre

bort liggande fiskevatten och härför erfordras både större fartyg och starkare

motorer. Utvecklingen måste alltså ses mot bakgrunden av rådande

förhållanden på fiskets område.

För att de svenska fiskarna skall kunna hålla sitt yrke såsom förut på en

hög nivå och kunna hävda sig i den internationella konkurrensen erfordras

helt naturligt goda hjälpmedel. Lika naturligt är också, att fiskarna i vårt

land erhåller samma stöd från statsmakternas sida som kollegerna i övriga

västeuropeiska länder.

Under diskussionen framhölls också det missförhållande, som rådde därigenom

att olika lånemöjligheter bereds fiskarna olika år. Anskaffningskostnaden

för ett modernt fiskefartyg har ökat och belöper sig till omkring

500 000 kr. Det kan därför anses föreligga en viss orättvisa om vissa fiskare

något år kan erhålla 80 000 ä 100 000 kr. såsom lån, medan andra fiskare

under andra år kan erhålla endast 30 000 å 35 000 kr. såsom fiskerilån. Det

underströks vidare, att det allmänna hittills icke förorsakats några direkta

förluster genom denna låneförmedling och att en ökning av kapitalet i fonden

var synnerligen motiverad.

Yttranden. Fiskeristyrelsen redovisar i sitt yttrande följande sammanställning

av utvecklingen av anspråken på fonden under senare budgetår.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

Budgetår

Av låneförmedlare

sökta lånebelopp

kr.

Total låne- ram

kr.

1955/56

5 511 350

4 000 000

1956/57

6 302 675

3 800 000

1957/58

8 795 930

3 800 000

1958/59

10 801 950

3 800 000

1959/60

10 921 000

3 800 000

1960/61

15 080 800

3 800 000

i.

Vad angår innevarande års låneförmedling framhåller fiskeristyrelsen,

att den måst reducera låneförmedlarnas anspråk så långt som till ca 18

procent av önskade belopp, vilka sistnämnda framkommit efter en på många

håll mycket noggrann och restriktiv prövning av de individuella ansökningarna.

Fiskeristyrelsen anser i likhet med Sveriges fiskares riksförbund, att

fiskerilånefonden redan under innevarande budgetår måste vidgas beträffande

låneramen samt tillföras härav föranlett ytterligare kapitaltillskott

genom tilläggsstatsanvisning av investeringsanslag.

Statskontoret framhåller, att spörsmålet om en ökning av den för lån ur

fiskerilånefonden för budgetåret 1959/60 fastställda utlåningsramen var

föremål för statsmakternas prövning vid 1960 års riksdags vårsession. Statskontoret

påpekar, att oaktat låneanspråken då angavs överstiga 10 miljoner

kronor, ansåg sig statsmakterna inte kunna godtaga en höjning av låneramen,

vilket skulle påkalla förstärkning av lånefonden utöver eljest erforderliga

950 000 kronor. Vid sådant förhållande torde den nu gjorda framställningen

i vad den avser begäran om tilläggsanslag för innevarande budgetår

enligt statskontorets mening inte böra föranleda någon Kungl. Maj :ts

åtgärd.

Departementschefen

Såsom framgår av den föregående framställningen föreligger betydande

anspråk på lån ur fiskerilånefonden. Anspråken har stigit särskilt kraftigt

under de senaste åren, samtidigt som ramen för lån ur fiskerilånefonden

varit oförändrad. I anledning av vad jordbruksutskottet utan erinran från

riksdagens sida anfört i sitt utlåtande 1960: 8 beträffande fiskerilånen har

Kungl. Maj :t den 1 april 1960 uppdragit åt fiskeristyrelsen att utreda frågan

om att införa ett system med statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg

m. m. Resultatet av nämnda utredning torde enligt vad jag inhämtat

från fiskeristyrelsen inte kunna föreligga i så god tid att förslag i ämnet

efter remissbehandling kan föreläggas 1961 års riksdag. Med hänsyn till de

starkt ökade låneanspråken anser jag mig därför böra föreslå en engångsförstärkning

i form av en utvidgning av låneramen för fiskerilån under innevarande

budgetår från 3 800 000 kronor till 6 000 000 kronor. Vid sist
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

nämnda lånevolym erfordras ett kapitaltillskott av 2 200 000 kronor. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fiskerilånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av

2 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1961

25

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj: t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1960/61

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

V. Socialdepartementet

E: 12 Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ........ 30 000

IX. Jordbruksdepartementet

G: 6 Bidrag till Sveriges utsädesförening .................. 125 000

X. Handelsdepartementet

C: 5 Sveriges geologiska undersökning: Malmletning, reservationsanslag

........................................ 84 500

Säger för driftbudgeten 239 500

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

V. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

10 Fiskerilånefonden .................................. 2 200 000

Säger för kapitalbudgeten 2 200 000

601967 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. SU 1961:142 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1961:63 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens a a1 i texten
  3. Rskr. 1961:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1960/61, i vad proposition a1 i texten
  4. Rskr. 1961:59 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet till kronan. s. 1 i texten
  5. SU 1961:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1960/61, i vad propositionen avser sociald s. 1 i texten

Visa alla 7