Sök i Ratio Lex

Angående en kampanj för allmänt lönsparande

1961-11-02 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:200, Angående en kampanj för allmänt lönsparande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961

1

Nr 200

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående en kampanj

för allmänt lönsparande; given Stockholms slott den

2 november 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en kampanj för allmänt lönsparande skall anordnas

under början av år 1962. Kampanjen skall ledas av en kommitté, vari

ingår representanter för arbetsmarknadens större organisationer, sparinstitutionerna

och statsmakterna. Kostnaderna för kampanjen kan beräknas till

600 000 kronor, vilket belopp föreslås skola anvisas på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1961/62. För att skapa ökat intresse för kampanjen och

den nya sparformen förordas slutligen en extra vinstutlottning bland de

allmänna lönspararna under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 200

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 2 november 1961.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,

Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om kampanj för allmänt

lönsparande samt anför därvid följande.

I propositionen nr 160 till årets riksdag angående fråga om vissa sparstimulerande

åtgärder m. m. uttalade jag, att det — mot bakgrunden av sparandets

betydelse för det ekonomiska framåtskridandet och den samhällsekonomiska

balansen — är befogat, att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera

det personliga sparandet. Som ett bidrag härtill förordade jag bl. a. införandet

av allmänt lönsparande i huvudsak i överensstämmelse med ett av utredningen

för sparstimulerande åtgärder (SOU 1961: 2) framlagt förslag. Detta

avser att för högre ålderskategorier, som inte kan delta i ungdomens lönsparande,

öppna en sparform efter i huvudsak samma riktlinjer som detta.

Erfarenheten av ungdomens lönsparande ger nämligen anledning tro, att

dess utformning i sina huvuddrag kan tillämpas också när det gäller äldre

ålderskategorier. Därigenom skulle för övrigt de som deltagit i ungdomens

lönsparande men som av åldersskäl inte kan fortsätta härmed kunna knyta

an till en liknande sparform. Den föreslagna sparformen avses i första hand

skola vända sig till löntagare, men även andra grupper skall kunna ansluta

sig. Lägsta åldersgräns för rätt att delta i allmänna lönsparandet föreslås

vara 26 år. Sparformen skall i allmänhet bygga på regelbundna avsättningar

av lönen, vilka verkställes av arbetsgivarna i form av löneavdrag. Avsättningen

skall emellertid inte såsom i ungdomens lönsparande fastställas

till viss procentuell del av lönen, utan den avses i stället utgöra ett i kronor

räknat bestämt lägsta belopp. Till skillnad från vad som gäller för ungdomens

lönsparande föreslås de insatta medlen vara formellt obundna. Vid

uttag skall spararen emellertid förlora rätten till premiering. Premien

avses liksom i ungdomens lönsparande utgöras av deltagande i en vinstutlottning.

Till frågan om erforderlig medelsanvisning för att verksamheten

skall kunna igångsättas under början av 1962 anmälde jag mig ha för avsikt

att återkomma under hösten.

I förenämnda proposition framhöll jag vidare, att förslaget om ett allmänt

lönsparande torde kunna bli av betydelse både för att stimulera ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961

långsiktigt sparande hos personer, som nu sparar mera kortsiktigt, och för

att skapa intresse för sparande hos nya grupper. I sammanhanget underströk

jag dock, att införandet av allmänna lönsparandet inte fick leda till

att utvecklingen av ungdomens lönsparande blev lidande härav.

I enlighet med mitt i det föregående omnämnda uttalande beträffande erforderlig

medelsanvisning för introduktionen av allmänna lönsparandet har

jag sedermera anmodat representanter för arbetsmarknadens ledande organisationer,

sparinstitutionerna och statsmakterna med uppgift att uppdra riktlin

jer för verksamheten med sikte på att denna skall komma igång under

början av 1962. Följande personer har medverkat i ifrågavarande kommitté:

Stadsfiskal Lennart Asplund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, sekreterare

Britt-Marie Bystedt, Tjänstemännens Centralorganisation, sekreterare

Sture Eskilsson, Svenska Arbetsgivareföreningen, avdelningschef Gösta

Gillberg, Kooperativa Förbundets Sparkassa, direktör Gustav Karlsson, Sveriges

Jordbrukskasseförbund, ledamoten av riksdagens II:a kammare sekreterare

Nils Kellgren, fil. dr Helge Kristensson, Sveriges Lantbruksförbund,

direktörsassistent Owe Lundewall, Hyresgästernas Sparkasse- o. Byggnadsföreningars

Riksförbund u. p. a., sekreterare Bertil Löfberg, Finansdepartementet,

ombudsman Klas Pettersson, Landsorganisationen, bankdirektör

Gustav Reuterskiöld, Svenska Bankföreningen, byrådirektör T. K. Rickander,

Riksgäldskontoret, konsulent Ingemar Wallin, Svenska Sparbanksföreningen

och byråsekreterare Harry Wicksell, Postsparbanken.

Jag har därjämte anmodat Kellgren att som ordförande leda arbetet och

Löfberg att fungera som sekreterare.

Med skrivelse den 23 oktober 1961 har kommittén överlämnat en promemoria

med anhållan om medel för utförande av en kampanj för allmänt

lönsparande. Innan jag övergår till att redogöra för kommitténs förslag, finner

jag det emellertid vara motiverat att något beröra formerna för och

utvecklingen av ungdomens lönsparande. Som jag tidigare framhållit har

nämligen dess konstruktion tjänat som mönster vid utformningen av allmänna

lönsparandet. Vidare vill jag erinra om mitt förenämnda uttalande, att införandet

av allmänna lönsparandet inte får leda till att ungdomens lönsparande

blir lidande härav.

Systemet med ungdomens lönsparande har tillämpats sedan 1949. Deltagande

i sparformen bygger på ett avtal mellan löntagaren, hans arbetsgivare

och eu bank. Enligt avtalet medger löntagaren rätt för arbetsgivaren att vid

varje avlöningstillfälle under en avtalad sparperiod dra ett visst belopp, lägst

10 procent av bruttolönen. Sparperioden skall omfatta tiden t. o. in. utgången

av det år, då spararen fyller 25 år, dock minst tre kalenderår.

Högsta ålder för inträde är 25 år. Sparperioden kan förlängas t. o. m. utgången

av det år, då spararen fyller 30 år. Förtidsuttag kan medges i vissa angivna

fall (giftermål, utbildning m. in.).

Bland dem som deltar i ungdomens lönsparande utlottas eu gång om året

vinster efter eu plan, som fastställes av riksgäldskontoret. Varje lönsparare,

som under minst sju månader under närmast föregående kalenderår gjort

It Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 200

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961

föreskrivna insättningar på lönsparkonto, äger rätt att delta i vinstutlottningen.

Vederbörande lönsparare behöver inte själv göra någon anmälan om

deltagande; ntlottningen sker på de av sparinstitutionerna till riksgäldskontoret

rapporterade lönsparkontona.

Enligt av riksdagen 1950 fastställda bestämmelser för vinstutlottningen

skall vinstsumman utgöra en procent av det totala nysparandet på lönsparkonto

under kalenderåret närmast före det, varunder vinstutlottning sker.

Med nysparande menas det under året insatta beloppet på lönsparkonto; således

medräknas ej påförd ränta.

För en mera detaljerad redogörelse för ungdomens lönsparande hänvisas

till propositionen nr 182 till 1950 års riksdag.

Statsmakterna har vid olika tillfällen genom att anslå medel till upplysning

om och propaganda för denna sparform sökt stimulera anslutningen

till densamma. Sålunda anvisade riksdagen 1950 490 000 kronor till Folkiörelsernas

sparkampanj att i huvudsak användas i propagandan för ungdomens

lönsparande. Vidare anslogs 1957 400 000 kronor till en kampanj

för ungdomens lönsparande. Samtidigt beslöt riksdagen att ur det under

fjortonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vinstutlottning i samband

med ungdomens lönsparande anslå medel till en extra vinstutlottning under

1958. Kostnaden för denna utlottning uppgick till 249 000 kronor.

I sin promemoria har kommittén lämnat följande uppgifter rörande lönsparandets

utveckling och nuvarande omfattning.

År

Antal deltag,

i vinstut- lottn.,

st.

Antal sparare

31/12

st.

Innest. be- lopp 1 31/12

mkr.

Insatt

mkr.

Uttaget

mkr.

Ökning1

mkr.

1950

_

27 670

4,8

5,1

0,4

2,3

4,8

10,5

12,0

m 1

1951

27 670

42 025

15,3

12,6

1952

33 603

46 032

27,3

16,4

5,0

1953

40116

52 025

37,4

18,3

9,1

1954

43 149

57 281

44,9

20,7

14,2

7,5

9,4

11,6

13,4

26,3

1955

47 139

66 336

54,3

25,2

16,7

1956

54 514

75 628

65,9

30,0

20,3

1957

61 304

92 357

79,3

35,6

24,9

1958

70 171

116 556

105,6

52,2

29,3

1959

97 996

126 141

128,9

60,5

4l’3

23.5

24.6

1960

1961

107 349

117 126

139 301

153,3

68,1

49,2

1 Inkl. krediterade räntor.

Sammanställningen utvisar, framhåller kommittén, att antalet lönsparare

under 1960 ökat med ca 13 000. Härvid skall emellertid beaktas att de som

av åldersskäl enligt reglerna detta år lämnade lönsparandet uppgick till

21 000. Nyanslutningen uppgick således till 34 000 sparare. Den sammanlagda

kapitalbehållningen å lönsparkonto uppgick nämnda år till drygt 153 miljoner

kronor, medan det på lönsparkonto insatta beloppet uppgick till i runt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961

tal 68 miljoner kronor. Uttagen belöpte sig till 49 miljoner kronor. Beträffande

uttagsbeloppets storlek bör emellertid den förut nämnda stadgeenliga

avgången av lönsparare hållas i minnet. Uppgifterna visar vidare, att den

sammanlagda kapitalbehållningen och antalet lönsparare successivt ökat

sedan starten 1949. Särskilt markant är ökningen 1958, vilket i betydande

utsträckning får tillskrivas de tidigare omnämnda extra statliga insatser

för spridningen av ungdomens lönsparande som då gjordes.

Vidare har kommittén redovisat följande sammanställning över de vinstplaner

som tillämpats vid 1951—1961 års vinstutlottningar.

Vinster

kr.

1951

Antal

1952

Antal

1953

Antal

1954

Antal

1955

Antal

1956

Antal

10 000 ....................

1

1

1

1

1

1

5 000 ....................

2

3

4

4

4

4

1 000 ....................

5

8

10

10

15

20

500 ....................

10

15

20

40

50

75

50....................

1060

1706

2 265

2 460

2 745

3 281

Summa (antal)

1078

1733

2 300

2 515

2 815

3 381

Summa (kronor)

83 000

125 800

163 250

183 000

207 250

251 550

Vinstchans

per deltagare............

1/26

1/19

1/17

1/17

1/17

1/16

Medelvinst ..............

77 kr.

72 kr.

71 kr.

73 kr.

74 kr.

74 kr.

Vinster

kr.

1957

Antal

1958

Antal

Extra

1958

Antal

1959

Antal

1960

Antal

1961

Antal

10 000 ....................

1

1

1

1

1

1

5 000 ....................

5

6

4

10

12

15

1 000 ....................

25

30

20

50

70

80

500''....................

100

120

75

160

190

220

50....................

3 804

4 528

3 233

6 633

7 392

8127

Summa (antal)

3 935

4 685

3 333

6 854

7 665

8 443

Summa (kronor)

300 200

356 400

249150

521 650

604 600

681 350

Vinstchans

per deltagare ..........

1/16

1/15

1/30

1/14

1/14

1/11

Medelvinst ..............

76 kr.

76 kr.

75 kr.

76 kr.

79 kr.

81 kr.

Sammanställningen visar bl. a., framhåller kommittén, att staten sedan

lönsparandets start tillskjutit över 3,7 miljoner kronor i vinstutlottningsmedel.

Kommittén anför, att dess första uppgift varit att företa eu teknisk översyn

av det förslag till allmänt lönsparande som utredningen om sparstimulerande

åtgärder framlade. I enlighet med vad som framkommit vid denna

översyn anser sig kommittén böra förorda, att — vid eu utvidgning av lönsparandet

till alt omfatta även högre åldersgrupper — ungdomens lönspa
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961

rande bibehålies såsom en från det allmänna lönsparandet skild form med

oförändrade bestämmelser. Denna översyn har vidare resulterat i att kommittén

enats om följande detaljbestämmelser för det allmänna lönsparandet.

1. Deltagande och anmälan

Allmänt lönsparande kan anordnas efter överenskommelse mellan arbetsgivare

och anställda samt bank. Med bank avses i dessa bestämmelser

postsparbanken, sparbanker, affärsbanker, eentralkassor för jordbrukskredit,

Kooperativa Förbundets sparkassa samt Hyresgästernas Sparkasse- och

Byggnadsföreningars Riksförbund u. p. a. (HSB).

Allmänt lönsparande kan även anordnas efter direkt överenskommelse

mellan enskild person och bank.

Deltagande i allmänt lönsparande sker genom regelbundna insättningar på

ett för deltagare i banken upplagt lönsparkonto. Endast ett sådant konto må

uppläggas för en och samma lönsparare.

Anmälan om anslutning till allmänna lönsparandet kan ske tidigast under

det kalenderår varunder vederbörande uppnår 26 års ålder.

2. Sparbelopp

Insättningar på lönsparkonto sker antingen genom avdrag på lönsparares

lön, vilka ombesörjes av arbetsgivaren, eller genom direkt insättning på

kontot. Vid löneavdrag är lägsta sparbelopp:

för månadsavlönade ............................ 50 kr. per månad

för veckoavlönade .............................. 12 kr. per vecka

för 14-dagars-avlönade .......................... 25 kr. per 14 dagar

För sparare utan löneavdrag är lägsta sparbelopp 150 kr. per kvartal.

3. Sparkontobevis

Spararen erhåller genom bankens försorg ett bevis om att lönsparkonto

upplagts för hans räkning.

4. Ränta

Högsta i affärs- och sparbanker gällande inlåningsränta tillämpas.

5. Saldobesked

Besked om behållningen på lönsparkonto tillställes kontoinnehavare minst

en gång om året. Efter varje års utgång utfärdas därjämte ett kapital- och

räntebesked.

6. Vinstutlottning

Därest vinstutlottning anordnas i samband med allmänt lönsparande, skall

som kvalifikation för deltagande i sådan utlottning gälla:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1061

a) beträffande lönsparare med löneavdrag, att han under minst sju

månader under närmast föregående kalenderår (kvalifikationsåret) gjort

överenskomna insättningar på sitt lönsparkonto,

b) beträffande lönsparare utan löneavdrag, att han under kvalifikationsåret

gjort minst tre kvartalsinsättningar på sitt lönsparkonto.

För båda grupperna gäller dessutom, att lönspararen under kvalifikationsåret

skall ha ökat sin behållning på lönsparkontot med minst 500 kronor

(exklusive ränta).

I fortsättningen föreslås en riksomfattande kampanj för att introducera

allmänna lönsparandet. Kommittén anser, att de allmänna förutsättningarna

för en sådan kampanj just nu är goda och anför som skäl härför i huvudsak

följande.

Ungdomens lönsparande har tillämpats under ett antal år och varit föremål

för brett upplagda upplysningskampanjer. De erfarenheter som därvid

vunnits är gynnsamma och bör kunna bli till stor nytta i kampanjen för

allmänna lönsparandet. Sparinrättningarna har, framhåller kommittén, nedlagt

ett kostnadskrävande arbete på att få med ungdomen i det nuvarande

lönsparandet. Införande av en sparform, som har möjlighet att höja intresset

för ett långsiktigt sparande även efter det deltagande i ungdomens lönsparande

upphört, kommer enligt kommitténs mening att underlätta för sparinstituten

att följa upp de redan gjorda initialinsatserna och bör därför komma

att omfattas med stort intresse från sparinstitutens sida. Kommittén anser

dessutom, att det förhållandet att många i detta sammanhang betydelsefulla

organisationer och sammanslutningar engagerat sig i kommittén och

därmed ställt sig bakom en eventuell kampanj högst avsevärt ökat förutsättningarna

för ett lyckat resultat. Slutligen framhalles, att ett stox t antal nuvarande

lönsparare uttryckt önskemål om någon form av fortsättning på

ungdomens lönsparande. Dessa kan således, menar kommittén, förväntas reagera

positivt inför den nya sparformen och bör lätt kunna vinnas för densamma.

Med ledning av erfarenheterna från ungdomens lönsparande under de

gångna åren drar kommittén upp följande allmänna riktlinjer för kampanjen.

Kampanjen bör ge eix allmän information om lönsparandet, dess konstruktion

och fördelar. Den bör vara upplagd sa, att den stöder eu ackvisitionsverksamhet

på arbetsplatserna och ger möjlighet för enskilda organisationer

och sparinrättningar att förstärka den med kompletterande propaganda.

Vid uppläggningen och genomförandet av kampanjen bör de erfarenheter

som vunnits i tidigare aktioner för ungdomens lönsparande tillvaratas

och utnyttjas. Informationen bör i första hand vända sig till de grupper,

som lämnat eller som på grund av åldersskäl inom kort kommer att

lämna ungdomens lönsparande, samt till löntagarna i allmänhet. Andra

grupper såsom jordbrukare och fria företagare bör emellertid också omfattas

av propagandaåtgärderna. Man bör eftersträva effektiv medverkan i kam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1961

panjen från arbetsgivare, fackliga organisationer, sparinstitut och företagsnämnder.

Kampanjen bör givetvis få största möjliga publicitet, varvid särskilt

möjligheten till framträdanden i radio och television bör prövas.

Av promemorian framgår, att kommittén uppdragit åt tre annons- och reklambyråer

att i inbördes tävlan utarbeta detaljerade förslag till kampanjens

utformning. Det inhämtade materialet visar, att de angivna riktlinjerna

för kampanjen bäst främjas genom utnyttjande av trycksaker, annonser och

Public relations-åtgärder samt genom framträdanden i radio och television.

Av särskild vikt anses det emellertid vara att användandet av dessa åtgärder

samordnas med organisationernas och sparinrättningarnas möjligheter till

egen aktivitet. Vid avvägningen mellan å ena sidan önskvärdheten av en inte

alltför kostsam kampanj och å andra sidan kampanjens effektivitet, vilken

delvis är beroende av dess omfattning, har kommittén stannat för att förorda

ett förslag, som drar en kostnad av 600 000 kronor. Beloppet fördelar sig på i

huvudsak nedanstående poster:

1. Annonser............................. 225 000

2. Annonsmaterial....................... 75 000

3. Folder ............................... 150 000

4. Affischer............................. 30 000

5. Public relations-verksamhet ............ 40 000

6. Programsatser och bildband............ 55 000

7. Konferenskostnader ................... 5 000

8. Reserv ............................... 20 000

Kronor 600 000

Kampanjen beräknas starta i februari månad 1962. Vid denna tidpunkt

bör därför kommittén ha medel tillgängliga för ändamålet.

I propositionen nr 160 förutsatte jag som tidigare nämnts, att staten skall

premiera ett allmänt lönsparande genom att anvisa medel till årlig utlottning

av

gärder har antagits, att denna medelsanvisning skall ske med belopp mots\

arande en procent av nysparandet på lönsparkontona under respektive år.

Utredningen har härvid utgått från att vinstutlottningarna skall anordnas

gemensamt för ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet, var\id

ungdomsspararna skall, med hänsyn till den hårdare bindningen av

sparade medel, erhålla två »lotter» per sparare mot en lott för den allmänna

lönspararen. Såsom jag i det föregående nämnt har kommittén förordat, att

de båda lönsparformerna hålles skilda åt med särskilda vinstutlottningar för

envar av dem. Under sådana förhållanden, framhåller kommittén, synes den

föieslagna procentsatsen av en procent för det allmänna lönsparandet böra

minskas, förslagsvis till 1/2 procent. På ungdomens lönsparande utgör som

nämnts nysparandet, d. v. s. bruttoinsättningarna på samtliga lönsparkonton

under respektive år, underlag för beräkningen. Då uttag från dessa lönspai

konton i princip icke medgives, är en sådan beräkningsmetod motive
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1061

råd. Vad gäller det allmänna lönsparandet kan emellertid enligt kommitténs

mening bruttoinsättningsbeloppet inte läggas till grund för vinstsummornas

beräkning, då uttagsrätten bär är fri. I stället kan vinstsumman beräknas på

nettoökningen på samtliga lönsparkonton (insättningarna minskade med uttagen),

varvid vinstsumman skall utgöra 1/2 procent av nettoökningen.

Kommittén föreslår, att uppgiften att handha vinstutlottningarna i samband

med allmänna lönsparandet skall anförtros riksgäldskontoret.

För att öka allmänna lönsparandets attraktionskraft i samband med introduktionen

av detsamma föreslår kommittén vidare, att en extra vinstutlottning

skall anordnas under 1962 eller vid annan lämplig tidpunkt. I denna

föreslås — förutsatt att den extra vinstutlottningen äger rum under 1962

få delta varje allmän lönsparare, som haft allmänt lönsparkonto med kapitalbehållning

och som därå gjort föreskriven insättning under minst tre

månader, respektive ett kvartal, under nämnda år samt vars behållning på

kontot för den period den extra vinstutlottningen avser uppgått till minst

150 kronor. Berättigade att delta i utlottningen blir sålunda — under nämnda

förutsättning — de som under tiden februari—juni 1962 anslutit sig till

allmänna lönsparandet. Kommittén förordar, att vinstsumman sättes till

1/2 procent av nettosparandet på samtliga allmänna lönsparkonton för den

period den extra vinstutlottningen avser. Vinstsumman blir således, i likhet

med vad som nu gäller för vinstutlottningen inom ungdomens lönsparande

och vad som föreslås komma att gälla för allmänna lönsparandel,

beroende av det sparande som sker under den angivna tiden. Med hänsyn

härtill kan, framhåller kommittén fortsättningsvis, varken vinstplanens utformning

i detalj eller kostnaderna för utlottningen anges. Kommittén utgår

emellertid ifrån att vinstplanens allmänna struktur skall bli i stort sett densamma

som vid de årliga vinstutlottningarna bland ungdomens lönsparare.

Kommittén förutsätter, att riksgäldskontoret skall omhänderha den extra

utlottningen och att kostnaderna härför skall bestridas från fjortonde huvudtitelns

anslag till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande.

Departementschefen. Alltsedan 1950 pågår ett med statsmedel understött

frivilligt lönsparande bland ungdomen. Sparandet sker genom regelbundna

löneavdrag, lägst tio procent på lönspararens bruttolön. Beloppet insättes av

arbetsgivaren på ett för lönspararen upplagt konto i någon sparinstitution.

Sparperiodens längd är minst tre kalenderår. Bland lönspararna anordnas

efter vissa regler vinstutlottning. Den totala vinstsumman utgör en procent

av det under närmast föregående kalenderår lönsparade beloppet. Vinstsiinrman

bestrides av statsmedel.

Såsom anmäldes i propositionen 160 till årets riksdag har utredningen för

sparstimulerande åtgärder föreslagit att ett allmänt lönsparande införes.

Den nya sparformen avser att för högre ålderskategorier, som inte kan delta

i ungdomens lönsparande, öppna eu sparform efter i huvudsak samma riktlinjer

som detta. Ungdomens lönsparande skall i princip kvarstå oförändrat.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 200 år 1961

Allmänna lönsparandet skall i första hand vända sig till löntagarna, men

även andra grupper skall kunna delta. Premien för sparandet skall liksom

vid ungdomens lönsparande utgöras av deltagande i vinstutlottning.

I nyssnämnda proposition förordade jag förslaget om allmänt lönsparande.

Jag aviserade att jag i höst skulle återkomma till den medelsanvisning

som erfordras för att sådant lönsparande skall kunna sättas i gång under

början av 1962. En kommitté bestående av representanter från arbetsmarknadens

större organisationer, sparinstitutionerna och statsmakterna som arbetat

med att uppdra riktlinjer för introduktionen av allmänna lönsparandet

har nu avgivit förslag härom.

Kommittén har framlagt förslag till bestämmelser rörande det allmänna

lönsparandet samt därtill knutna vinstutlottningar. Enligt detta förslag bör

ungdomens lönsparande och det allmänna lönsparandet hållas skilda åt med

särskilda vinstutlottningar för var och en av de båda sparformerna. Utredningen

om sparstimulerande åtgärder, vars förslag låg till grund för den i

propositionen 160 förordade sparformen, hade på denna punkt utgått från

att vinstutlottningarna skulle anordnas gemensamt för ungdomens lönsparande

och det allmänna lönsparandet. Den årliga vinstsumman för utlottningen

inom den nya sparformen bör enligt kommittén beräknas på grundval

av nettoökningen under närmast föregående år på samtliga allmänna

lönsparkonton (insättningarna minskade med uttagen), varvid vinstsumman

föreslås utgöra 1/2 procent av nettoökningen. Kommittén föreslår vidare,

att uppgiften att handha vinstutlottningarna anförtros åt riksgäldskon

t ore t.

Kommittén har vidare föreslagit en reklamkampanj under våren 1962 för

den nya sparformen. Kampanjen avses ge en allmän information om allmänna

lönsparandet, dess konstruktion och fördelar. Den förutsätter medverkan

från arbetsgivare, fackliga organisationer och sparinstitutioner och

är upplagd så, att den stöder ackvisitionsverksamhet på arbetsplatserna samt

ger möjlighet för enskilda organisationer och sparinrättningar att bidra med

kompletterande propaganda. Kostnaden för kampanjen har uppskattats till

600 000 kronor. I syfte att ge kampanjen ökat propagandavärde föreslår

kommittén också en extra vinstutlottning, som skall anordnas under 1962

eller vid annan lämplig tidpunkt.

Resultatet av ungdomens lönsparande har hittills varit gott. Härvid har

statsmakternas, sparinstitutens och organisationernas insatser varit av stor

betydelse. I nuvarande läge framstår det emellertid — vilket även betonades

i förenämnda proposition — såsom utomordentligt angeläget att ytterligare

öka det personliga sparandet. Varje uppslag som syftar härtill bör därför

noggrant prövas. Vid mina överväganden har jag funnit, att en kampanj

enligt de riktlinjer kommittén uppdragit, kombinerad med en extra vinstutlottning,

sannolikt skulle bidra till att öka intresset för det av mig förordade

allmänna lönsparandet och därigenom få en sparstimulerande effekt.

Kommitténs förslag — både ifråga om kampanjen och vinstutlottningarna

— bör därför enligt min mening genomföras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1961

Kommitténs förslag till bestämmelser för det allmänna lönsparandet samt

angående vinstutlottningarna i samband därmed kan jag i huvudsak ansluta

mig till. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa ifrågavarande

bestämmelser ävensom att besluta om de jämkningar av desamma som framdeles

kan visa sig påkallade. Såsom kommittén föreslagit bör handhavandet

av vinstutlottningarna uppdras åt riksgäldskontoret, som ombesörjer

motsvarande utlottningar på ungdomens lönsparande. Detta uppdrag bör

innefatta befogenhet för kontoret att fastställa vinstplanen, d. v. s. den enligt

ovannämnda regler bestämda vinstsummans fördelning på olika vinstvalörer.

Med hänsyn till den vidare syftningen med det allmänna lönsparandet

kan det ur propagandasynpunkt visa sig lämpligt, att de högsta vinsterna

utgår med belopp, som är högre än motsvarande vinster vid de hittills

företagna vinstutlottningarna på ungdomens lönsparande. Vid denna avvägning

av vinstvalörerna kan det också visa sig lämpligt att företaga en

uppjustering av vinstvalörerna beträffande det sistnämnda lönsparandet.

Kommitténs kostnadsberäkningar för kampanjen anser jag kunna godtas.

Medel för ändamålet torde böra anvisas å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1961/62. För ändamålet bör under sjunde huvudtiteln uppföras

ett reservationsanslag, benämnt Kampanj för allmänt lönsparande,

och upptagande ett belopp av 600 000 kronor. Frågan om täckande av kostnaderna

för vinstutlottningarna, vilka icke kan påbörjas förrän under nästa

budgetår, torde få anmälas i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kampanj för allmänt lönsparande å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1961/62 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag G1U78

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:401 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående en kampanj för allmänt lönsparande. a1 i texten
  2. SU 1961:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående en kampanj för allmänt lönsparande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten