Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till jordfonden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62, m. m

1961-11-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:201, Angående anvisande av medel till jordfonden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1961

1

Nr 201

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel till jordfonden å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1961/62, m. m.; given Stockholms slott

den 10 november 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att j ordf onden för budgetåret 1961/62 tillföres

ett ytterligare medelstillskott om 4 000 000 kronor. I anslutning därtill behandlas

i propositionen åtgärder i syfte att från fonden avföra vissa fastigheter,

som förvärvats för längre tid sedan. Samtidigt förordas att lantbruksstyrelsen

då särskilda skäl föreligger skall äga befogenhet att i stället för lantbruksnämnd

träffa avtal om förvärv av fastigheter med anlitande av jordfondsmedel

eller om överlåtelse av fastigheter som redovisas under berörda

fond.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Nr 201

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 201 år 1961

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 10 november 1961.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om anvisande av

medel till jordfonden å tilläggsstat I å riksstaten för budgetåret 1961/62,

m. m. samt anför därvid följande.

I skrivelse den 22 september 1961 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

jordfonden under innevarande budgetår måtte tillföras ytterligare 10 000 000

kr. över framställningen har remissyttrande avgivits av lantmäteristyrelsen.

Vidare har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 7 november 1961 anhållit

om bemyndigande att i allmänna marknaden låta försälja vissa restfasligheter.

Lantbruksstyrelsens framställning den 22 september 1961. Inledningsvis

redogör styrelsen för det för innevarande budgetår disponibla fondkapitalet

samt för verksamheten under budgetåret 1960/61 och anför därvid bl. a.

följ ande.

Jordfondens totala belopp var vid utgången av budgetåret 1960/61

68 178 259 kr. Den kassamässiga behållningen var 5 647 155 kr., varav ca

1 500 000 kr. var odisponerad. För innevarande budgetår anslogs 4 000 000

kr. till ökning av fonden. Till förfogande vid budgetårets början stod alltså

ett belopp av ca 5 500 000 kr.

Under budgetåret 1960/61 togs i anspråk ett belopp av 26 417 882 kr., medan

till följd av försäljningar, utarrenderingar m. m. inflöt 22 727 061 kr.

Medelsförbrukningen ökade med nära 17 procent i förhållande till föregående

budgetår.

I fråga om försäljningsverksamheten beträffande fastigheter å jordfonden

framhåller styrelsen, att den starkt framhävt att omsättningen bör ske

så snabbt som möjligt. I sammanhanget anför styrelsen i huvudsak följande.

Lantbruksnämnderna har gjort verkliga ansträngningar att aktivisera försäljningarna.

Vidare har byråchefen på byrån för yttre rationalisering fortlöpande

ägnat denna verksamhet särskild uppmärksamhet de senaste åren.

De ökade insatserna har också givit betydande resultat. Fastigheterna har i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1961

stort sett endast legat relativt kort tid å fonden. Försäljningssummorna har

ökat från 14 ä 15 milj. kr. under åren 1957/58 och 1958/59 till 21 å 23 milj.

kr. under åren 1959—1961, eller med ca 50 procent. Möjligheterna att nå en

ytterligare ökning av takten i omsättningen är dock begränsade. Bland inverkande

faktorer nämnes att de presumtiva köparna i många fall är gamla

och vill vänta en tid, att kapitaltillgången och kreditmöjligheterna lägger

hinder i vägen för omedelbara förvärv, att i stor utsträckning omfattande

markbyten måste genomföras som en första etapp samt att genomförandet

av lantmäteriförrättningar tar lång tid.

Styrelsen framhåller även att statsmakterna detta år uttalat sig för att

lantbruksnämndernas rationaliseringsinitiativ i förekommande fall snabbt

bör följas upp med i sammanhanget erforderliga lantmäteriförrättningar.

Till belysning av försäljningen av jordfondsfastigheter har styrelsen upprättat

följande sammanställning av innehavet den 1 januari 1959 och den 1

september 1961 av före år 1959 inköpta fastigheter.

Inköpsår

Antal

Areal hektar

åker

skogsmark

1/1 1959

1/9 1961

1/1 1959

1/9 1961

1/1 1959

1/9 1961

Från egnahemsor- ganen övertagna

egendomar......

1948—1953 ......

1954 ............

1955 ............

1956 ............

1957 ............

1958 ............

Hela riket

38

375

157

195

198

275

333

1571

22

204

77

108

116

139

162

828

80,3

1 584,5

594,2

835.4

786.5

1108,5

1 843,2

6 832,6

34,9

1087,0

308.2

466,6

458,9

526.2

900.2

3 782,0

9 542,4

12 936,3

3 960,0

5 943,7

8 525,6

9 302,8

11691,2

61 902,0

6 641,2

7 636,4

2 217,1

3 558,4

5 001,6

4 973,7

5 755,2

35 783,6

Stvrelsen har jämväl redovisat värdet av före den 1 januari 1959 förvärvade''

fastigheter, som den 1 september 1961 kvarstod å jordfonden, ävensom

detta värde fördelat på orsak till att försäljning ännu ej skett. Uppgifterna

i fråga framgår av följande tabell.

Anledning till att försäljning ej ägt rum

A. Förhandlingar med lantbrukare vilka väntas resultera

i försäljning senast den 31 december 1961

B. Förhandlingar med lantbrukare vilka väntas resultera

i försäljning under år 1962..............

C. Bylesförhandlingar med bolag och domänverket

D. Lantmäteriförrättningar ..........................

E. Bationaliseringsinsatser, vilka väntas avslutade

efter 1962 och ej redovisats under C och D ..

Värde i kr. Procent av

totalt värde

2 636 100 10,3

5 220 413 20,4

3 809 510 14,9

3 636 979 14,2

10 285 744 40,2

25 588 746 100,0

Härefter redogör styrelsen för de förhållanden som påverkar behovet av

medel för fastighetsförvärv och uttalar härvid bl. a. följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 201 år 1961

Framhållas ma att de s. k. koncentrerade rationaliseringsinsatserna inom

jord- och skogsbruket i de fyra nordligaste länen och i Kopparbergs län är

ägnade att ställa ytterligare anspråk på fastighetsinköp utöver vad som föranledes

av den gängse rationaliseringsverksamheten. Vidare får de införda

lättnaderna i beskattningen för realisationsvinst och för skogsinkomst vid

fastighetsöverlåtelse, som sker som ett led i den yttre rationaliseringen, ävensom

den nyligen beslutade befrielsen från stämpelavgift i sådant sammanhang

alltmera praktisk betydelse för inköpsverksamheten. Stvrelsen framhåller

även att från vederbörande statliga myndigheters samt från skogsägarnas

och deras intresseföreningars sida nu allt mera konsekvent ansträngningar

göres för att åstadkomma en mera genomgripande och omfattande strukturoch

arronderingsrationalisering i skogsbruket. För lantbruksorganisationens

del innebär detta bl. a. behov av insatser för att genom fastighetsförvärv underlätta

bytesverksamhet eller sammanslagning till större skogsbruksenhelei.

På senaste tid har också vissa nya initiativ tagits till byten med domänverket.

Härjämte nämner styrelsen, att avsevärda belopp å jordfonden i vissa

län har anlitats för fastighetsinköp i samband med fastighetsreglering i

anslutning till större allmänna vägprojekt, exempelvis motorvägarna. Härigenom

har betydande rationalisering av jordbruk vunnits i anslutning till

nya vägsträckningar. Slutligen har antalet hemhud från markägare undergått

en markant ökning under innevarande år och är nu större än någonsin

tidigare.

Styrelsen uttalar, att mot bakgrunden av inköpsverksamhetens utveckling

torde den disponibla behållningen under jordfonden vid ingången av innevarande

budgetår jämte vid fastighetsförsäljning inflytande medel inte komma

att förslå utan i stället en betydande medelsbrist uppkomma. Redan i

början av budgetåret har en klar tendens till ökning av inköpsverksamheten

förmärkts. Sålunda har från ett län anmälts ett inköpsprojekt vartill skulle

åtgå mellan 3 500 000 och 4 000 000 kr. av fonden. I ett annat län har man

redan nu bundit sig för inköp på inemot 1 000 000 kr. och i ett tredje län har

man för tiden fram till den 1 januari 1902 begärt en medelstilldelning av

2 000 000 kr.

Enligt styrelsen är det angeläget att ett medelstillskott tillföres fonden

inom kort och ej först vid så sen tidpunkt att en alltför stor återhållsamhet

vid inköpsverksamhetens planering framtvingas. Vid medelsbrist kan styrelsen

inte lämna lantbruksnämnderna medelsanvisningar, som förslår någon

tid framöver, utan måste anvisa medel för varje aktuellt köp för sig. Detta

medför merarbete och omgång. Styrelsen framhåller, att man nu när som

helst kan vara inne i ett skede, där rationaliseringsinitiativ av betydande

storlek och verkningsgrad skulle kunna genomföras om medelstillgången å

jordfonden så medger. Ett medelstillskott till fonden å tilläggsstat bör därför,

anför styrelsen, förslå till dels en viss ökning av mera normala rationaliseringsinköp

samt en begynnande breddning av verksamheten, dels möjliggöra

att man åtminstone i viss omfattning kan inrikta sig på större kapitalkrävande

projekt.

Yttrande. Lantmäteristyrelsen tillstyrker, att jordfonden förstärkes och

anför som skäl härför främst betydelsen av att de koncentrerade insatserna

för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering ej hindras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1061

Vad gäller lantmäteriförrättningar berörande fastigheter å jordfonden uttalar

styrelsen, att den låtit verkställa inventering rörande läget den 15 september

1961 angående ej avslutade förrättningar för ändring i fastighetsindelningen

berörande dylika fastigheter. Inventeringen visar, att pågående

förrättningar tillsammans omfattar fastigheter av nämnt slag med eu areal

av ca 14 900 ha och med ett taxeringsvärde av ca 8 900 000 kr. Styrelsen har

i cirkulär till överlantmätarna och cheferna för enheterna i förrättningsorganisationen

understrukit angelägenheten av att förrättningarna i fråga företages

till handläggning så snart som möjligt efter det ansökan inkommit. I

vissa fall är det emellertid inte möjligt eller lämpligt alt i omedelbar anslutning

till ett fastighetsförvärv av lantbruksnämnd för rationaliseringsändamål

genomföra de fastighetsregleringsåtgärder som erfordras för fastighetsinnehavets

avveckling. Detta gäller främst då förhållandena är sådana att

behovet av storleksrationalisering i ett sammanhang inom ett större område

är framträdande och till följd härav anskaffning av en stor rationaliseringsreserv

erfordras.

Styrelsen framhåller vidare, att ett ej ringa antal av de fastigheter, som

lantbruksnämnderna torde ha förvärvat för jordfondsmedel, på grund av

ändrade förutsättningar efter tiden för förvärvet inte f. n. torde komma att

direkt disponeras för förstärkning av jordbruksfastigheter. Många av dessa

fastigheter skulle emellertid sannolikt genom att ingå i byte med domänverkets

eller bolags fastighetsinnehav kunna bli av direkt betydelse för det enskilda

jordbruket. Vidare anser styrelsen, att i de fall överflödigt brukningscentrum

finns på jordbruksfastighet hinder inte bör möta att redan på ett

tidigt stadium försälja och avskilja sådant brukningscentrum till särskild

fastighet.

Lanlbruksstyrelsens skrivelse den 7 november 1961. I skrivelsen framhålles

att lantbruksnämnderna den 1 juli 1948 från egnahemsorganen övertog ett

flertal fastigheter, vilka huvudsakligen låg i Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län. Fastigheterna i fråga hade ursprungligen förvärvats

för att ingå i s. k. jordanskaffningsföretag. Sedan kolonisationsverksamhet

blivit inaktuell på grund av den ekonomiska utvecklingen har delar av nyss

nämnda fastighetsinnehav använts till förstärkning av redan befintliga jordbruk

eller till markbyten. Den 1 september 1961 uppgick dock den ännu ej

försålda arealen till ca 35 ha åker och ca 6 640 ha skogsmark. Vid utgången

av 1962 beräknas innehavet ha reducerats till ca 20 ha åker och ca 1 700 ha

skogsmark.

Lantbruksstyrelsen räknar med att en viss del av sistnämnda innehav inte

kommer att användas för rationaliseringsändamål inom överskådlig tid.

Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att lantbruksnämndernas fastighetsinnehav

relativt snabbt omsättes anhåller styrelsen om bemyndigande

att uppdra åt vederbörande lantbruksnämnd att på lämpligt sätt å den allmänna

marknaden låta försälja de fastigheter som inom överskådlig lid

inte beräknas komma till användning för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 201 år 1961

I anslutning härtill framhåller styrelsen att det även i andra fall i framtiden

kan visa sig att delar av fastigheter eller hela fastigheter, som förvärvats

för en tilltänkt rationalisering, på grund av ändrade förhållanden

inte blir använda för det avsedda ändamålet. Även om de då vanligen genom

byten o. d. ändå kan föras in i rationaliseringsprocessen, kan undantagsvis

överlåtelse i annan ordning böra ske. Det begärda bemyndigandet bör täcka

även sådana fall.

Departementschefen. Angelägenheten av att den yttre rationaliseringen av

jordbruks- och skogsfastigheter sker i ökad utsträckning har understrukits

i skilda sammanhang under senare år. Beslut om åtgärder i detta syfte har

också fattats av de tre senaste årens riksdagar. Intensifieringen av den yttre

rationaliseringen ställer, såsom lantbruksstyrelsen framhåller, oundvikligen

ökade krav på att medel finns tillgängliga i jordfonden för förvärv av fastigheter,

som bedöms böra tagas i anspråk för rationaliseringsändamål. Att ett

tillfälligt överförande av sådana fastigheter till lantbruksnämnderna i hög

grad underlättar rationaliseringsprocessen är ovedersägligt. Förvärv bör dock

ske endast när det föreligger sannolikhet för att fastigheten relativt snart

kommer alt användas för rationalisering. Likaså ligger det enligt min uppfattning

i sakens natur att inköp av fastigheter i syfte att erhålla erforderlig

rationaliseringsreserv i anslutning till mer omfattande fastighetsregleringar

bör avvägas med hänsyn till rationaliseringsorganens personella resurser

att inom överskådlig tid genomföra projekten.

Medelstillgången under jordfonden innevarande budgetår kan vid en omsättning

av samma storlek som under budgetåret 1960/61 beräknas uppgå

till i runt tal 28 200 000 kronor. Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört

rörande medelsbehovet anser jag detta belopp vara för knappt för att

medge den eftersträvansvärda ökningen av strukturrationaliseringen i fråga

om skogs- och jordbruksmark. Nämnas må att enligt lantbruksstyrelsens statistik

belastningen på jordfonden under första kvartalet detta budgetår varit

omkring 2 000 000 kronor högre än under motsvarande kvartal förra året.

En förstärkning av de disponibla tillgångarna under jordfonden bör enligt

min mening i första hand ske genom att ytterligare medel lösgöres inom ramen

för fondens nuvarande totala kapital. I detta syfte har lantbruksstyrelsen

nu påbörjat en detaljerad genomgång av möjligheterna att så snart ske

kan avveckla väsentliga delar av det fastighetsinnehav, som förvärvats

före år 1959. Speciell uppmärksamhet ägnas härvid sådana fastigheter, som

inköpts före år 1953. Beträffande sistnämnda fastigheter anser jag att

målsättningen bör vara att, därest ej särskilda skäl talar däremot i det enskilda

fallet, desamma avvecklas före utgången av nästa budgetår. I de fall

det ej visar sig möjligt att överlåta fastigheterna i fråga för förstärkning av

skogs- och jordbruksfastigheter i enskild ägo bör de antingen utnyttjas för

byten mot av domänverket eller av bolag innehavd mark, som kan användas

för strukturrationalisering inom näraliggande tid, eller också utbjudas till

försäljning på allmänna marknaden. Jag föreslår att Kungl. Maj:t inhämtar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1961

riksdagens medgivande att bemyndiga lantbruksstyrelsen att låta vidtaga

sistnämnda slag av försäljningar. Jag utgår från att lantmäteriförrättningar,

som erfordras för att genomföra det nu nämnda intensifierade försälj ningsoch

bytesförfarandet, kommer att handläggas med all möjlig skyndsamhet.

Det bör uppdragas åt lantbruksstyrelsen att halvårsvis inkomma till Kungl.

Maj :t med redogörelse för avvecklingen av det fastighetsinnehav som är äldre

än tre år.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att lantbruksnämnderna under

senare år gjort betydande ansträngningar för att höja takten i omsättningen

av fastigheter å jordfonden. Därigenom har den tid nyförvärvade fastigheter

belastar fonden reducerats avsevärt. Denna tid är nu genomsnittligen inte

mycket längre än vad som torde erfordras för det omedelbara affärsmässiga

och fastighetstekniska genomförandet av jordförmedlingen och rationaliseringsåtgärderna.

I ett stort antal fall förekommer att fastigheter, som förvärvas med jordfondsmedel

i syfte att sammanläggas med eller uppdelas mellan andra fastigheter,

är försedda med byggnader som blir överflödiga. Dessa byggnader bör

jämte tomtområden så vitt möjligt avskiljas och försäljas i nära anslutning

till att fastigheterna förvärvas. Med hänsyn till att fastigheterna inköpts för

strukturrationalisering bör, såsom lantmäteristyrelsen berört, hinder av

jordbrukspolitik natur ej möta mot för ändamålet erforderliga fastighetsbildningsåtgärder.

Genom beslut av årets riksdag (prop. 134; JoU 28; rskr. 271) bemyndigades

lantbruksstyrelsen alt träffa avtal i anslutning till arronderingsbylen

berörande fastigheter som innehas av lantbruksorganisationen, då fråga

är om byten som berör två eller flera lantbruksnämnders områden. Även

fastighetsförvärv och försäljningar utan direkt samband med avtal om arronderingsbyten

kan behöva ske under beaktande av förhållanden inom en

större region än ett län. Jag vill därför såsom ett led i strävandena att påskynda

omsättningen av fastigheter å jordfonden förorda, att lantbruksstyrelsens

befogenhet vidgas till att, där särskilda skäl föreligger, träffa sådana

förvärvs- och överlåtelseavtal som eljest ankommer på lantbruksnämnd.

Enligt mina beräkningar bör genom de nyss förordade åtgärderna för avveckling

av vissa äldre fastigheter den disponibla medelstillgången under

jordfonden stiga med minst 1 500 000 kronor under återstoden av innevarande

budgetår. Med hänvisning till vad lantbruksstyrelsen anfört beträffande

det ökade medelsbehovet för att strukturrationaliseringen ej skall hämmas

vill jag föreslå att utrymmet för fastighetsförvärv härutöver vidgas genom

ett tillskott å 4 000 000 kronor till jordfonden för budgetåret 1961/62.

I sammanhanget torde få erinras om att jag redan i årets statsverksproposition

vid anmälan av frågan om förstärkning av fonden (Bil. 31, p. 18)

anförde, att jag avsåg att senare å lilläggsstat utifrån då föreliggande omständigheter

la upp frågan om ytterligare anslag av skälig storlek. Även riksdagen,

som framhöll att den yttre rationaliseringen inte bör få hindras av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 201 år 1961

alltför ringa fondkapital, pekade på möjligheten av yrkande av ytterligare

anslag å tilläggsstat (JoU 6, p. 16; rskr. 162).

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) till Jordfonden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1961/62 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor;

samt

2) medgiva att lantbruksstyrelsen må erhålla de i det föregående

förordade bemyndigandena.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jan Brandt

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611208

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående en kampanj för allmänt lönsparande. a1 i texten
  2. JoU 1961:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till jordfonden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1961/62, m. m. s. 1 i texten