Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ förordningen den 15 maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:3, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ förordningen den 15 maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år J961

1

Nr 3

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ förordningen

den 15 maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder

för förlorade inventarier och lagertillgångar;

given Stockholms slott den 2 december

1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2

och 3 §§ förordningen den 15 maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder

för förlorade inventarier och lagertillgångar.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i förordningen om särskilda investeringsfonder

för förlorade inventarier och lagertillgångar. Enligt förslaget

skall förordningens tillämpningsområde utsträckas till sådana formellt frivilliga

överlåtelser av inventarier och lager som sker i stället för statligt

förfogande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ förordningen den 15 maj

1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder för förlorade

inventarier och lagertillgångar

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ förordningen den 15 maj 1959 om

särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §•

Avdrag enligt 1 § för avsättning

till särskild investeringsfond för förlorade

inventarier må icke överstiga

beloppet av sådan i den skattepliktiga

intäkten av förvärvskällan för

beskattningsåret ingående ersättning

för maskiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier,

som den skattskyldige åtnjutit på

grund av statligt förfogande, eldsvåda

eller därmed jämförlig, av den

skattskyldiges åtgöranden oberoende

anledning. Har den skattskyldige på

grund av ersättningen erhållit högre

avdrag för avskrivning å inventarier

än som eljest skulle hava ifrågakommit,

skall dock iakttagas att avdraget

för avsättning till investeringsfond

skall i motsvarande mån jämkas.

Avdrag enligt--— å fastighe
ten.

3 §•

Investeringsfond må — — — nedan

sägs:

särskild investeringsfond---

beskattningsåret; samt

särskild investeringsfond för förlorade

lagertillgångar: för nedskrivning

å råvaror samt hel- och halv
-

(Föreslagen lydelse)

2 §.

Avdrag enligt 1 § för avsättning

till särskild investeringsfond för förlorade

inventarier må icke överstiga

beloppet av sådan i den skattepliktiga

intäkten av förvärvskällan för

beskattningsåret ingående ersättning

för maskiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier,

som den skattskyldige åtnjutit på

grund av statligt förfogande, eldsvåda

eller därmed jämförlig, av den

skattskyldiges åtgöranden oberoende

anledning. Med statligt förfogande

jämställes avyttring) som sker under

sådana förhållanden att statligt förfogande

eljest skolat ifrågakomma.

Har den skattskyldige på grund av

ersättningen erhållit högre avdrag för

avskrivning å inventarier än som eljest

skulle hava ifrågakommit, skall

dock iakttagas att avdraget för avsättning

till investeringsfond skall i

motsvarande mån jämkas.

Avdrag enligt---å fastighe
ten.

3 §•

Investeringsfond må —- -—■ — nedan

sägs:

särskild investeringsfond---

beskattningsåret; samt

särskild investeringsfond för förlorade

lagertillgångar: för nedskrivning

å råvaror samt hel- och halv
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

3

(Nuvarande lydelse)

fabrikat ävensom djur å jordbruksfastighet

med högst ett belopp motsvarande

kostnaderna under beskattningsåret

för tillverkning eller anskaffning

av dylika tillgångar, i den

mån tillverkningen eller anskaffningen

innefattar lagerökning under

året, dock att lägre värdesättning å

lagret i dess helhet vid beskattningsårets

utgång därvid icke må godtagas

än som enligt kommunalskattelagen

är medgivet.

Har under---— sitt ändamål.

(Föreslagen lydelse)

fabrikat ävensom djur å jordbruksfastighet

med högst ett belopp motsvarande

kostnaderna under beskattningsåret

för tillverkning eller anskaffning

av dylika tillgångar, i den

mån tillverkningen eller anskaffningen

innefattar lagerökning under

året, dock att lägre värdesättning å

lagret i dess helhet vid beskattningsårets

utgång därvid icke må godtagas

än som enligt eljest gällande bestämmelser

är medgivet.

Har under —---sitt ändamål.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att äldre bestämmelser fortfarande skola äga tillämpning beträffande

1961 års taxering samt beträffande eftertaxering för år 1961 och tidigare

år.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 december 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga rörande ändring

i förordningen om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier

och lagertillgångar och anför därvid följande.

Inledning

I en den 24 augusti 1960 till finansdepartementet inkommen skrivelse har

Svenska petroleuminstitutet anhållit om en jämkning i förordningen den 15

maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier

och lagertillgångar.

Institutet erinrar om att enligt nämnda förordning må vid beräkning av

nettointäkt av rörelse avdrag åtnjutas för belopp, som avsatts till särskild

investeringsfond för förlorade inventarier och till särskild investeringsfond

för förlorade lagertillgångar. Avdraget må dock inte överstiga beloppet av

sådan i den skattepliktiga intäkten ingående ersättning för inventarier och

lagertillgångar, som den skattskyldige åtnjutit på grund av statligt förfogande,

eldsvåda eller därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden

oberoende anledning. Institutet fortsätter.

I samband med förhandlingar, som förts mellan oljeföretagen och Riksnämnden

för Ekonomisk Försvarsberedskap, har framhållits, att ovannämnda

förordning formellt icke blir tillämplig, när vid krig, krigsfara eller

skärpt försvarsberedskap lager av petroleumprodukter och/eller inventarier

av oljeföretagen frivilligt överlåtes till staten. Om skyndsamhet är av nöden

och ingen tvekan föreligger om att staten genom förfogandelagstiftning kan

överta företagens lager och inventarier, torde det i regel vara att föredraga,

att lager och inventarier frivilligt överlåtes. Härigenom uppnås både tidsvinst

och en smidigare överlåtelseform än vid tillämpning av förfogandelagstiftningen.

Överenskommelser om frivillig försäljning i nu avsedda fall kan

planeras eller tom träffas på förhand.

Vid dylika frivilliga överlåtelser bör uppenbarligen företaget skattemässigt

icke placeras i sämre ställning än om inventarier och/eller lager förlorats

genom statligt förfogande. Företaget bör sålunda ha samma möjlighet

att genom avsättning till särskilda investeringsfonder åtnjuta avdrag för

erhållen ersättning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj.ts proposition nr 3 år 1961

På grund av vad sålunda anförts hemställer institutet, att förordningen

om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar

måtte göras tillämplig även när inventarier och/eller lagertillgångar vid tillfällen

av krig, krigsfara eller beredskapsläge frivilligt överlåtes till staten

eller statlig myndighet.

över framställningen har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus

och Västernorrlands län, mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges

industriförbund samt Kooperativa förbundet.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen den 15 maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder

för förlorade inventarier och lagertillgångar äger skattskyldig fysisk

eller juridisk person vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt njuta avdrag med

belopp, som avsättes till särskild investeringsfond för förlorade inventarier

och till särskild investeringsfond för förlorade lagertillgångar. Avsättningen

skall avse ersättningar och andra intäkter som uppburits i samband med

statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig av den skattskyldiges

åtgöranden oberoende anledning.

Beträffande avdragets storlek har meddelats vissa spärregler. Avdraget får

sålunda för visst beskattningsår inte överstiga beloppet av sådana i den

skattepliktiga inkomsten för beskattningsåret ingående ersättningar för inventarier

eller lagertillgångar, som den skattskyldige åtnjutit på grund av

det statliga förfogandet, eldsvådan etc.

Ytterligare en spärr finns såvitt angår lagertillgångar, i det att avdraget

icke får överstiga ett belopp motsvarande minskningen av dold reserv i

varulagret under beskattningsåret.

Särskild investeringsfond för förlorade inventarier må tagas i anspråk för

avskrivning å maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier,

som anskaffats under beskattningsåret. Särskild investeringsfond för

förlorade lagertillgångar får tagas i anspråk för nedskrivning å råvaror

samt hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande kostnaderna

under beskattningsåret för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar,

i den mån tillverkningen eller anskaffningen innefattar lagerökning

under året, dock att lägre värdesättning å lagret i dess helhet vid beskattningsårets

utgång därvid icke må godtagas än som enligt kommunalskattelagen

är medgivet. Något särskilt medgivande av myndighet e. d. erfordras

inte för att fonderna skall få tagas i anspråk.

Till investeringsfond avsatta medel skall återföras till beskattning, om

den skattskyldige tagit fonden i anspråk för annat ändamål än som avsetts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

vid avsättningen eller om den skattskyldige trätt i likvidation. Vidare ålerföres

fonden till beskattning, om de avsatta medlen inte tagits i anspråk senast

under det beskattningsår, för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret

efter det, då avdrag för avsättningen ägt rum. Visar skattskyldig

att svårigheter föreligger att taga medlen i anspråk inom tre år, må riksskattenämnden

förlänga tiden, dock längst till och med det beskattningsår

för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det, då avdrag för

avsättningen ägt rum.

Genom förordningen den 5 december 1958 (nr 575) om avskrivning å vissa

oljelagringsanläggningar, m. m. har vissa lättnader i beskattningshänseende

medgivits företag som lagrar olja. Sålunda får enligt nämnda förordning en

anläggning i bergrum för lagring av mineralolja eller annan anläggning för

lagring av mineralolja, som innefattar skäligt skydd mot förstöring genom

bombanfall eller beskjutning, vid inkomsttaxeringen avskrivas med tjugu

procent för år. Såsom förutsättning härför gäller dock att anläggningen har

en volym av minst 1 000 m3, att anläggningen godkänts av riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap samt att anläggningen färdigställts senast under

det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år

1966. I den anskaffningskostnad, som må avskrivas på sätt nu sagts, får

inräknas alla kostnader för anläggningen utom kostnader för anskaffning

av mark eller för anläggande av tillfartsvägar, körplaner o. dyl.

Om en skattskyldig, som enligt bestämmelserna i förordningen erhållit

avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning av viss anläggning, inom tio

år från utgången av det beskattningsår, då anläggningen färdigställts, avyttrar

densamma, skall beloppet av återvunna värdeminskningsavdrag till

den del detsamma överstiger skattepliktig vinst vid avyttringen upptagas

som intäkt av rörelse för det beskattningsår, varunder försäljningen ägt rum.

Med skattepliktig vinst skall därvid förstås dels skattepliktig realisationsvinst

vid taxeringen till statlig inkomstskatt dels ock belopp, varmed köpeskillingen

för i anläggningen ingående fasta maskiner överstiger maskinernas

taxeringsmässiga restvärden.

Förordningen upptar vidare bestämmelser om värdesättningen vid inkomsttaxeringen

av sådant lager av mineralolja, som rörelseidkare på grund

av gällande bestämmelser om beredskapslagring är skyldig hålla i lager

(tvångslager). Bestämmelserna tillåter en lägre värdesättning av tvångslagret

än som kan godkännas enligt kommunalskattelagens regler. Om de

ränte- och amorteringsfria lån av statsmedel, som rörelseidkaren erhållit på

grund av lagringsskyldigheten (lagerlån), upptagits till beskattning, får

tvångslagret värderas till noll.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt den av petroleuminstitutet ifrågasatta

ändringen av förordningen om särskilda investeringsfonder för förlolade

inventarier och lagertillgångar. Några remissinstanser, bl. a. kammar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

7

rätten och riksskattenämnden, har inte varit främmande för tanken att redan

gällande bestämmelser skulle kunna bli tillämpliga vid sådan formellt

frivillig överlåtelse, som avses i institutets skrivelse. Det har emellertid därvid

också framhållits, att bestämmelserna inte kan anses vara så utformade

att de otvetydigt medger en sådan tolkning. I flera remissyttranden bär

framhållits, att bestämmelserna bör ges generell avfattning och inte bli tilllämpliga

endast på oljeföretagens varulager och inventarier.

Från remissyttrandena må följande här återgivas.

Kammarrätten uttalar, att det kunde ifrågasättas om inte enligt gällande

bestämmelser avdrag för avsättning till investeringsfond skulle kunna medgivas

i sådana fall, då frivillig överlåtelse uppenbarligen ersatt ett övertagande

enligt förfogandelagen, såsom exempelvis då överlåtelsen ägt rum i

enlighet med en i fredstid av vederbörande statliga myndighet verkställd

krigsplanläggning. Kammarrätten fortsätter.

Då emellertid nu gällande bestämmelser icke kunna anses vara så utformade

att de otvetydigt medgiva sådan tolkning, att rätt till avdrag kommer

att medgivas i de fall, där detta vore ur materiell synpunkt riktigt, anser

sig kammarrätten böra tillstyrka sådan ändring i förevarande förordning

som avses med framställningen. Kungl. Kammarrätten vill emellertid

framhålla, att oljeföretagens normala försäljningar till statliga myndigheter

icke böra medföra avdragsrätt enligt förordningen. Med hänsyn till de

särskilda förhållanden, under vilka de i framställningen omnämnda överlåtelserna

komma att äga rum, får det anses rimligt, att vid prövningen av

avdragsrätten bevisbördan i fråga om storleken av normala försäljningar

icke lägges på den skattskyldige.

På grund av vad sålunda anförts vill kammarrätten förorda sådan ändring

i förevarande förordning, att ifrågavarande skattskyldiga, vilka under tid

då allmänna förfogandelagen är tillämplig överlåtit inventarier eller lagertillgångar

till staten eller till statlig myndighet, i den mån överlåtelserna

icke visats motsvara normala försäljningar, erhålla rätt till avdrag för avsättning

till särskild investeringsfond för ersättande av sålunda överlåtna

tillgångar.

Även riksskattenämnden säger sig ha övervägt, huruvida icke gällande bestämmelser

kunde tolkas så att de täckte även fall av formellt frivillig överlåtelse.

Nämnden anför.

Det ligger härvid nära till hands att jämföra med de föreskrifter i 35 §

4 mom. första stycket kommunalskattelagen, enligt vilka realisationsvinstbeskattning

icke skall ske, därest egendom tagits i anspråk »genom expropriation

eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden,

att tvångsförsäljning som nyss sagts måste anses vara för handen».

Sistnämnda lagrum tillämpas så att liven formellt frivilliga avyttringar

anses icke skattepliktiga. Med hänsyn till att angivna föreskrifter i

de bägge författningsrummen givits så olika avfattning anser riksskattenämnden

det emellertid mycket tveksamt, om man kan räkna med att

den tolkningsprincip, som kommit till användning i fråga om 35 § 4 mom.

första stycket kommunalskattelagen, anses tillämplig i fråga om 2 § förordningen

om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar.

I vart fall lärer man icke kunna räkna med att oljeföretagen i

förlitande på eu dylik tolkningsrcgel skola vara villiga att frivilligt överlåta

sina lager till staten. Riksskattenämnden förordar därför att genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

tillägg till eller en särskild anvisning till sistnämnda författningsrum stadgas,

att vad som sägs om statligt förfogande skall gälla även i fråga om avyttring,

som sker under sådana förhållanden, att statligt förfogande eljest

skolat ifrågakomma. Bestämmelsen bör givetvis erhålla en så generell avfattning,

att den icke blott blir tillämplig på oljeföretagens varulager och

inventarier.

Enligt överståthållarämbetets uppfattning bör förordningen om ifrågavarande

särskilda investeringsfonder äga tillämpning jämväl i fråga om de frivilliga

avtal som avses i petroleuminstitutets skrivelse. Ämbetet fortsätter.

Därest det emellertid befinnes nödvändigt, för att undanröja all tvekan

på denna punkt, att förordningen uttryckligen lämnar klarhet i berörda

beskattningsfråga, synes detta lämpligen kunna ske genom ett tillägg till

§ 2 i förordningen, av innehåll, att med statligt förfogande jämställes avstående

av inventarier och lager till staten på grund av sådana frivilliga

avtal, som gälla endast i de fall ett statligt förfogande av dessa tillgångar

eljest vore att förvänta.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anför.

De i den remitterade skrivelsen nämnda förhandlingarna mellan representanter

för riksnämnden och oljeföretagen avse viss omorganisation av den

av företagen bildade drivmedelscentralen (DMC), så att den utöver sin uppgift

att vid beredskaps- och krigstillstånd ombesörja distributionen av flytande

bränslen m. m. även skulle omhänderha handeln med flytande bränslen

i krig. Man har därvid varit överens om att oljeföretagen vid försäljning

av olja, som de jämlikt oljelagringsförordningen varit skyldiga att

hålla i lager, borde få möjlighet att göra avsättningar till särskild investeringsfond.

Riksnämnden har emellertid funnit det tveksamt, om förordningen

om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar

skulle med nuvarande lydelse kunna tillämpas vid frivillig försäljning

av tvångslager av olja.

Under åberopande av det anförda får riksnämnden tillstyrka petroleuminstitutets

hemställan om ändring av nämnda förordning.

Departementschefen

I den proposition till 1958 års riksdag, nr 124, vari förslag framlades till

förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m., framhöll

jag, att vissa specialbestämmelser möjligen skulle bli erforderliga bl. a.

om tvångslagren fick tagas i anspråk i större utsträckning under en tillfällig

kris. Dylika specialbestämmelser borde emellertid utformas först när behov

därav uppkom.

Vad Svenska petroleuminstitutet anfört i sin skrivelse synes ge vid handen,

att man lämpligen redan nu bör överväga att utfärda de ifrågasatta specialbestämmelserna.

Institutets förslag har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

Jag anser mig därför kunna förorda, att förordningen om särskilda

investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar ändras i föreslagen

riktning. Av förordningen bör sålunda klart framgå att sådan frivillig

överlåtelse av tillgångar, som avses i skrivelsen, omfattas av förord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 3 år 1961

9

ningen. Detta synes lämpligen kunna ske genom att i förordningen utsäges,

att med statligt förfogande jämställes avyttring som sker under sådana förhållanden

att statligt förfogande eljest skolat ifrågakomma, d. v. s. att det

rör sig om en avyttring som, om den icke genomförts frivilligt, skulle ha

framtvingats genom statligt förfogande. Såsom framhållits i flera remissyttranden

bör bestämmelsen erhålla generell avfattning och icke blott göras

tillämplig på oljeföretagens varulager och inventarier.

Samtidigt synes viss ändring böra vidtagas i 3 § första stycket. I nämnda

författningsrum stadgas bl. a. att, om investeringsfond användes för nedskrivning

av varulager, en lägre värdesättning å lagret i dess helhet vid beskattningsårets

utgång därvid icke må godtagas än som enligt kommunalskattelagen

är medgivet. Enligt förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,

m. m. får, såsom redan framhållits, tvångslager av

mineralolja vid inkomsttaxeringen värderas lägre än enligt kommunalskattelagens

regler. Dylikt tvångslager bör även då investeringsfond tages i anspråk

för nedskrivning få värderas enligt de speciella bestämmelserna. Den

lägsta värdesättning för lagret i dess helhet, som kan godtagas vid tillämpning

av förordningen om särskilda investeringsfonder, bör därför vara den

som enligt eljest gällande bestämmelser är medgiven.

De ändrade bestämmelserna synes böra bli tillämpliga fr. o. m. 1962 års

taxering.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§

förordningen den 15 maj 1959 (nr 168) om särskilda investeringsfonder för

förlorade inventarier och lagertillgångar.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas 1961 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

601697 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning från kyrkofonden för övertalig personal vid domänverket. a1 i texten
  2. BevU 1961:3 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ förordningen den 15 maj 1959 s. 1 i texten