Angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd
1961-01-27 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1961:34, Angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
1
Nr U
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa stödåtgärder
i anledning av skadorna å 1960 års skörd;
given Stockholms slott den 27 januari 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställes om medgivande att utbetala kontanta bidrag till
jordbrukare, som är i behov därav på grund av lidna skördeskador år 1960.
Medel för ändamålet föreslås skola ställas till förfogande intill ett belopp
av 20 miljoner kronor. Bidragen skall utdelas efter individuell ansökan och
prövning. Fördelningen av bidragen skall handhas på i stort sett samma
sätt som fördelningen av de individuella bidragen i anledning av skördeskador
år 1959.
Av bidragsbeloppet avses 10 miljoner kronor skola täckas av det överskott
av införselavgiftsmedel inom jordbruksregleringen, som uppkommit under
treårsperioden 1956/57—1958/59 och som ännu inte disponerats. Kostnaderna
därutöver skall bestridas av överskott ur de medel, som under regleringsåret
1960/61 inflyter genom upptagande av iniförselavgifter på jordbrukets
område.
Slutligen föreslås att av det under elfte huvudtiteln för budgetåret 1959/60
upptagna reservationsanslaget till bidrag till ersättning för vissa av översvämningar
förorsakade skador viss del skall tagas i anspråk för ersättning
efter behovsprövning av vissa år 1960 uppkomna regnskador av annan natur
än skördeskador.
1 IHhang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 34
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 januari 1961.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om vissa stödåtgärder
i anledning av skadorna å 1960 års skörd samt anför därvid.
Enligt beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 153; JoU 31; rskr. 311)
skulle för reglering av skador å 1960 års skörd tillämpas en modifierad
4-procentregel. Enligt denna skulle jordbruket bli berättigat till särskild
kontant kompensation i händelse av dålig skörd för den del av produktionsbortfall
eller kostnadsökning för fodermedel, som översteg 4 procent av
inkomstsumman i en för år 1960 upprättad normkalkyl (ca 175 miljoner
kr.). Beräkning av produktionsbortfallet skulle emellertid ske endast om så
påfordrades av jordbrukets organisationer. Enär en dylik beräkning inte
påkallats, har någon utlösning av 4-procentregeln för 1960 års skörd inte
skett.
Genom beslut den 26 augusti 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens jordbruksnämnd
att i samråd med lantbruksstyrelsen och berörda lokala organ
utreda omfattningen och arten av de mera väsentliga skador, som uppkommit
å 1960 års skörd till följd av väderleksförhållandena, samt att till jordbruksdepartementet
inkomma med resultatet av utredningen.
Till Kungl. Maj:t eller jordbruksdepartementet har från bl. a. olika organisationer
på jordbrukets och trädgårdsnäringens område inkommit framställningar
om åtgärder i anledning av skador å 1960 års skörd. Framställningar
har sålunda ingivits av Kalmar södra länsförbund av RLF angående
stödåtgärder i anledning av skördeskador inom länet, Fellingsbro södra
hushållningsgille samt Fellingsbro södra RLF-avdelning angående 1960 års
skördeskador, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund angående stödåtgärder
vid skördeskada på trädgårdsnäringens frilandsprodukter, lantbruksnämnden
i Kristianstads län och Kristianstads läns hushållningssällskap
angående statligt stöd för skördeskador m. m., RLF-avdelningarna
inom Ölands Åkerbo och Köpingsvik storkommuner på Öland angående
ekonomiskt stöd i anledning av 1960 års skördeskador, Kalmar läns norra
Kungi. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
3
hushållningssällskap angående åtgärder för avhjälpande av skördeskador
samt Kalmar läns södra hushållningssällskap likaså angående åtgärder för
avhjälpande av skördeskador. Därjämte har Hallands läns hushållningssällskap
inkommit med framställning angående statsbidrag för skördeskador
förorsakade av ollonborrens larver in. in. över sistnämnda framställning,
såvitt nu är i fråga, bär yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen
och statens växtskyddsanstalt. Samtliga nu nämnda framställningar har
för yttrande remitterats till statens jordbruksnämnd.
Med anledning av nyssnämnda utredningsuppdrag och till besvarande av
de remitterade framställningarna har statens jordbruksnämnd i en till jordbruksdepartementet
den 19 januari 1961 inkommen skrivelse lämnat en redogörelse
för 1960 års skördeskador samt framlagt vissa förslag till stödåtgärder
i anledning av dessa skador.
Jordbruksnämnden hemställer i skrivelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels
föreslå riksdagen att till bestridande av kostnaderna för utbetalande av bidrag
enligt vissa i skrivelsen angivna grunder till sådana jordbrukare, som
är i behov därav till följd av skördeskador år 1960, anvisa ett anslag av 7
miljoner kr., dels — efter inhämtande i den mån så erfordras av riksdagens
samtycke — medgiva att till bestridande av kostnaderna för sagda
bidrag härjämte må tagas i anspråk ett belopp av 6,5 miljoner kr. av kvarstående
överskott av införselavgifter på jordbrukets område från treårsperioden
1956/57—1958/59, på visst sätt fördelat på avgiftsmedel av olika
slag, ävensom ett belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. av medel, som influtit
eller inflyter genom upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen
under innevarande regleringsår, med den fördelning på olika slag av
avgiftsmedel, som framdeles, efter förslag av jordbruksnämnden i samråd
med jordbrukets förhandlingsdelegation, fastställes av Kungl. Maj :t. Vidare
hemställes, att Kungl. Maj :t — efter inhämtande i den mån så erfordras
av riksdagens samtycke — måtte dels medgiva att, därest nyss angivet anslag
anvisas först för budgetåret 1961/62, i avvaktan på att anslagsmedlen
blir disponibla, motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av reservationsanslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, samt
att, i avvaktan på fastställande av fördelning av det föreslagna beloppet av
införselavgiftsmedel från innevarande regleringsår på olika slag av avgiftsmedel,
motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av de införselavgiftsmedel,
som finnes tillgängliga hos jordbruksnämnden, dels bemyndiga
jordbruksnämnden att för utbetalande av bidrag, varom här är fråga, ställa
erforderligt belopp till lantbruksstyrelsens förfogande av i det föregående
angivna medel, dels bemyndiga lantbruksstyrelsen att i viss angiven ordning
fastställa närmare grunder för fördelning av här ifrågavarande bidrag.
Jordbruksnämnden upplyser, att nämnden i fråga om grunderna för fördelningen
av de föreslagna skördeskadebidragen samrått med lantbruksstgrclsen.
Jordbruksnämnden anmäler vidare, att nämnden och jordbrukets
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
förhandlingsdelegation under utredningsarbetets gång haft överläggningar
för att på grundval av utredningsresultaten dryfta frågan, om årets skördeskador
borde föranleda framställning om ytterligare stödåtgärder utöver
vad som redan beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1960: 168;
JoU 37; rskr. 353) samt för att diskutera eventuella åtgärders omfattning
och utformning.
Med anledning av jordbruksnämndens framställning och med hänvisning
till sin förut omförmälda framställning har Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
i särskild skrift anhållit, att kontanta skördeskadebidrag
måtte tillerkännas inte bara jordbrukare utan också de trädgårdsodlare,
som hårdast drabbats av skördeskador.
Vidare har lantbruksstgrelsen i en till jordbruksdepartementet den 25 januari
1961 inkommen skrivelse lämnat en redogörelse för verksamheten i
fråga om statlig garanti för skördeskadelån.
Uppdraget att utreda omfattningen och arten av 1960 års mera väsentliga
skördeskador har statens jordbruksnämnd fullgjort genom en serie undersökningar.
Dessa kan indelas i tre olika kategorier nämligen a) bearbetningar
av de subjektiva skördeuppskattningarna per den 15 oktober 1960,
b) beräkningar på grundval av provyteuppskattningarna, de s. k. objektiva
skördeuppskattningarna och c) vissa kompletterande undersökningar angående
storleken av de arealer, där skörden icke kunnat bärgas, samt angående
kvalitetsskador på spannmål.
Till en början lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse för nederbörden
under juni—oktober 1960.
Nederbörden juni—oktober 1960
Sommarmånaderna (juni—augusti) kännetecknades i stora delar av landet
av en onormalt riklig nederbörd. Sålunda föll på ett flertal platser i landet
regnmängder, som var dubbelt så stora som normalmängderna. För att
bedöma regnets omfattning och lokalisering har jordbruksnämnden bearbetat
och sammanställt vissa uppgifter ur den officiella nederbördsstatistiken
för perioden juni—oktober. Uppgifterna återges i tabell 1, från vilken
framgår bl. a. antalet nederbördsdagar, varmed i detta sammanhang menas
dygn med nederbörd av minst 1,0 millimeter, medelnederbörd i millimeter
och i procent av normalnederbörd. Som framgår av tabellen var nederbördsmängden
under juni för hela riket 24 procent större än normalt. De största
överskotten registrerades inom Jämtlands län och Västernorrlands län. De
mest markanta nederbördsunderskotten noterades däremot inom Malmöhus,
Kalmar och Stockholms län. Antalet nederbördsdagar var under juni
störst i Jämtlands län och minst i Kalmar läns södra del och Uppsala län.
Under juli översteg nederbördsmängden den normala i riket i dess helhet
med 55 procent. Nederbördsunderskott förekom endast inom mycket begränsade
områden. De östligaste delarna av Götaland och Svealand erhöll särskilt
stora mängder eller upp till 300 procent av den normala nederbörden. I
Stockholm noterades ett nytt rekord med 192,4 mm. Såsom framgår av ta
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Tabell 1. Nederbörden under juni och juli 1960
Juni 1960
Juli 1960
Antal ne- derbörds- dagar
Medelne-
derbörd,
mm
!
Procent
av nor- mal ne- derbörd
Antal ne- derbörds- dagar
Medelne-
derbörd,
mm
Procent
av normal
neder- börd
Stockholms stad och län..
6
31
74
15
135
233
Uppsala län ............
5
46
92
13
114
175
Södermanlands län......
6
43
81
17
102
148
Östergötlands län........
8
63
109
17
103
161
Jönköpings län..........
10
62
95
18
112
170
Kronobergs län..........
10
46
77
14
100
147
Kalmar läns norra del....
6
34
64
15
107
178
Kalmar läns södra del____
5
31
72
15
104
196
Gotlands län............
7
30
88
14
no
229
Blekinge län............
9
37
84
13
107
210
Kristianstads län........
9
45
81
16
112
167
Malmöhus län ..........
9
34
65
13
112
178
Hallands län............
9
68
114
15
122
165
Göteborgs och Bohus län..
10
59
116
17
120
197
Ålvsborgs läns norra del..
10
71
118
18
138
197
Älvsborgs läns södra del..
12
79
109
20
145
177
Skaraborgs län..........
10
58
101
15
102
148
Värmlands län..........
8
64
106
14
119
154
Örebro län..............
10
58
90
15
120
158
Västmanlands län ......
6
52
92
13
104
142
Kopparbergs län ........
12
81
132
21
111
142
Gävleborgs län..........
6
60
105
14
107
165
Västernorrlands län......
6
78
152
11
108
186
Jämtlands län ..........
14
103
177
15
105
140
Västerbotten övre ......
9
72
133
16
in
182
» mell.......
12
80
136
20
126
191
» nedre ......
6
61
132
15
82
174
Norrbotten övre ........
11
57
114
12
73
130
» mell.........
8
63
127
10
69
108
» nedre........
8
63
140
12
67
124
Svealand ..............
8
62
108
15
115
155
Götaland ..............
9
54
94
16
113
174
Norrland ..............
9
73
140
14
92
148
Hela riket
9
67
124
15
101
155
bellen var nederbördsöverskottet störst inom Stockholms län, på Gotland
och i Blekinge. Antalet nederbördsdagar var störst inom Kopparbergs län,
i mellersta Västerbotten samt inom Älvsborgs läns södra del. Under augusti
var nederbördsmängden för hela landet 57 procent större än den normala.
Största överskotten noterades inom Södermanlands län, i nedre Västerbotten
och i Kalmar läns södra del. Antalet nederbördsdagar var störst inom
Östergötlands län och Älvsborgs läns södra del. Nederbördsrekord för augusti
noterades i Nyköping (216 mm), Umeå (199 mm), Östersund och Sveg
(183 mm) samt Uppsala (158 mm). Karakteristiskt för sommaren 1960
har varit det relativt stora antalet dagar med stora dygnsmängder. Normalt
inträffar under juni—augusti en till två gånger, att dygnsnederbörden överstiger
20 mm. Under den gångna sommaren däremot förekom t. ex. i Stockholm
sju sådana fall, i Sveg fem, i Östersund, Nyköping och Ystad fyra.
Den sammanlagda nederhördsmängden under månaderna juni—augusti
var särskilt stor i södra Västergötland, delar av Östergötland, landskapen
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
Tabell 1 (forts.)- Nederbörden under augusti och september 1960
Augusti 1960
September 1960
Antal ne- derbörds- dagar
Medelne-
derbörd,
mm
Procent
av normal
neder- börd
Antal ne- derbörds- dagar
Medelne-
derbörd,
mm
Procent
av normal
neder- börd
Stockholms stad och län..
12
155
212
10
49
102
Uppsala län ............
16
149
194
9
54
102
Södermanlands län......
17
199
265
4
31
62
Östergötlands län........
18
148
195
5
31
66
Jönköpings län..........
16
120
140
3
29
53
Kronobergs län..........
15
131
147
6
24
42
Kalmar läns norra del....
14
138
194
5
44
96
Kalmar läns södra del....
11
151
229
8
70
156
Gotlands län............
15
114
178
8
57
124
Blekinge län............
10
99
136
4
34
65
Kristianstads län........
9
125
147
5
36
62
Malmöhus län ..........
15
113
153
6
47
92
Hallands län............
17
120
112
5
42
60
Göteborgs och Bohus län..
14
90
99
5
32
52
Älvsborgs läns norra del..
12
126
125
7
28
42
Älvsborgs läns södra del..
18
122
106
6
39
51
Skaraborgs län..........
17
119
137
2
26
50
Värmlands län..........
16
118
123
7
53
88
Örebro län..............
17
159
177
7
41
68
Västmanlands län ......
16
177
216
5
40
75
Kopparbergs län ........
14
140
150
9
51
91
Gävleborgs län..........
11
113
138
8
34
68
Västernorrlands län......
11
112
138
3
16
30
Jämtlands län ..........
14
137
149
10
57
98
Västerbotten övre ......
15
140
167
8
50
88
* mell.......
14
154
171
6
23
43
* nedre......
17
169
238
7
39
75
Norrbotten övre ........
16
109
165
6
33
59
» mell.........
11
97
133
6
26
53
» nedre........
10
122
182
6
45
80
Svealand ..............
15
147
167
7
48
86
Götaland ..............
14
126
148
5
36
64
Norrland ..............
13
125
160
7
38
70
Hela riket
14
129
157
6
39
71
kring Mälaren samt vissa områden i södra och mellersta Norrland. Sommaren
var inom flera områden den regnigaste, sedan meteorologiska mätningar
började att utföras i Sverige.
Den regniga väderlekstypen fortsatte även under första septemberveckan.
Omkring den 10 september skedde emellertid en markant förändring i väderlekstypen.
För första gången på flera månader inträffade en mer än
veckolång torr period i hela landet. Mot slutet av månaden blev dock väderleken
åter ostadig. Under hela september uppgick nederbörden för landet i
dess helhet till endast 71 procent av den normala. September visade sig sålunda
bli helt olika de båda föregående månaderna i nederbördshänseende.
Emellertid fanns även denna månad områden med nederbördsmängder överstigande
normalvärdena. Dit hörde exempelvis norra Öland med mer än
dubbla normalmängden samt stora delar av Kalmar län, Uppland, nordvästra
Svealand, Härjedalen och Jämtland. Antalet nederbördsdagar var
störst inom Stockholms, Jämtlands, Uppsala och Kopparbergs län.
Under oktober uppgick nederbörden till 83 procent av den normala, över
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
7
Tabell 1 (forts.)* Nederbörden under oktober månad 1960
Oktober 1960
Antal neder- bördsdagar
Medelnederbörd,
mm
Procent av nor
mal nederbörd
Stockholms stad och län..................
9
49
98
Uppsala län ............................
5
48
92
Södermanlands län......................
7
41
80
Östergötlands län........................
8
60
113
Jönköpings län..........................
10
68
113
Kronobergs län..........................
11
66
112
Kalmar läns norra del....................
15
104
204
Kalmar läns södra del....................
10
90
204
Gotlands län............................
8
60
125
Blekinge län............................
12
70
143
Kristianstads län........................
11
86
148
Malmöhus län ..........................
13
81
147
Hallands län............................
10
53
74
Göteborgs och Bohus län ................
8
44
58
Älvsborgs läns norra del..................
10
72
94
Älvsborgs läns södra del..................
10
54
64
Skaraborgs län..........................
9
67
114
Värmlands län ..........................
8
70
101
Örebro län..............................
10
63
97
Västmanlands län........................
6
52
96
Kopparbergs län ........................
6
60
105
Gävleborgs län..........................
10
70
137
Västernorrlands län......................
8
52
106
Jämtlands län ..........................
6
46
94
Västerbotten övre......................
5
17
35
» mell.......................
5
27
57
• nedre ....................
5
27
52
Norrbotten övre........................
7
15
31
» med.........................
2
5
13
» nedre ......................
4
10
21
Svealand ..............................
7
59
100
Götaland ..............................
10
69
115
Norrland ..............................
6
29
60
Hela riket
8
43
83
skott noterades emellertid inom flera län. Sålunda erhöll Kalmar län mer
än dubbla nederbördsmängden och Kristianstads och Malmöhus län ungefär
en och en halv gång större nederbörd än normalt. Antalet nederbördsdagar
var störst inom Kalmar läns norra del, i Malmöhus län och i Blekinge.
Jordbruksnämnden framhåller, att den redovisade nederbördsstatistiken
endast ger en ungefärlig bild av läget och därför utgör endast en allmän bakgrund
till de i det följande redovisade undersökningarna om skördeutfallet.
Det kvantitativa skördeutfallet enligt skörderapporten
per den 15 oktober 1960
Jordbruksnämnden framhåller, att skördeuppskattningen per den 15 oktober
1960 på många håll varit särskilt svår att utföra till följd av ovissheten
om möjligheten att kunna skörda och bärga grödan. Såsom vid tidigare
liknande tillfällen har statistiska centralbyrån även år 1960 utfärdat
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
vissa anvisningar, av vilka framgått, att hänsyn endast skulle tagas till det
kvantitativa skördeutfallet. Vidare betonades att arealer, som bedömdes
bli oskördade och för vilka hektaravkastningen därför skulle sättas till
värdet 0, skulle vägas samman med arealer, för vilka användbar avkastning
väntades.
Sammanfattningsvis anför jordbruksnämnden, att 1960 års skörd enligt
den subjektiva uppskattningen per den 15 oktober totalt för hela riket synes
ha lämnat ett utbyte, som kvantitativt sett ligger över normalskörd. Rätt
stora geografiska olikheter föreligger emellertid. Att döma av skörderapporterna
per den 15 oktober har det bästa utbytet erhållits i nordligaste Sverige
samt i södra och västra delarna av Götaland, medan det sämsta har redovisats
för områdena kring Mälaren, för Närke, Östergötlands och Kalmar
län.
I syfte att erhålla ett sammanfattande mått på olikheterna mellan skilda
landsdelar har jordbruksnämnden omräknat de olika skördeomdömena till
foderenheter och därigenom kunnat beräkna den s. k. allmänna skördesiffran
för olika hushållningssällskapsområden. Resultatet av beräkningarna
redovisas i tabell 2. Av denna framgår, att den allmänna skördesiffran
för hela riket för år 1960 uppgick till 3,06, d. v. s. något över medelskörd.
För åren 1959 och 1955 var rikssiffran 2,57 resp. 2,32. Vid jämförelser särskilt
med dessa de båda lägsta skördesiffrorna måste, påpekar nämnden,
ihågkommas, att kvaliteten på åtskilliga grödor år 1960 till följd av regnskadorna
är dålig, medan skörden under de båda nämnda åren nästan genomgående
kännetecknades av mycket god kvalitet.
Den lägsta områdessiffran redovisas år 1960 för Södermanlands län med
2,36, varefter följer Östergötlands län med 2,39, Örebro med 2,57, Stockholms
län med 2,64, och Kalmar läns norra del med 2,70. Därefter följer
Skaraborgs, Kopparbergs samt Värmlands län, Älvsborgs läns norra del,
Västmanlands län samt Kalmar läns södra del. För samtliga dessa områden
ligger skördesiffran något under 3, alltså strax under medelskörd. För
övriga län och hushållningssällskapsområden redovisas minst normalt skördeutfall,
d. v. s. skördesiffran 3 eller däröver. Den högsta skördesiffran avser
Norrbottens län med 3,73, varefter följer Malmöhus län med 3,46 samt
Västerbottens län och Älvsborgs läns södra del med 3,41.
Den allmänna skördesiffran för olika områden redovisas även såsom ett
ovägt medeltal för åren 1955—1960. Detta medeltal blir lägst för Södermanlands
län med 2,42, därefter följer Västmanlands län med 2,44, Örebro
län med 2,48, Kalmar läns norra del med 2,50 och Stockholms län med
2,51. Jordbruksnämnden konstaterar, att medeltalet för den ifrågavarande
perioden ligger lägst för flertalet av de områden, som har drabbats av större
skador även år 1960.
I anslutning till nu återgivna uppgifter anför jordbruksnämnden, att utmärkande
för 1960 års skördeutfall har varit de översvämningsskador, som
uppstått i skilda landsdelar med låglänta marker och kring vattendrag.
Omedelbart efter det jordbruksnämnden hade fått sitt förut nämnda utred
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 34 år 1961
9
Tabell 2. Allmän skördesiffra inom olika län (länsdelar) enligt skördeuppskattningarna
i oktober åren 1955—60
Den allmänna skördesiffran utgör ett vägt medeltal av skördeomdömena för samtliga 18 slag
av åkerväxter, som ingår i skördeuppskattningarna. Sammanvägningen har skett genom omräkning
av de olika skördeomdömena till skördeenheter. Hänsyn har ej tagits till halm, blast,
bete och grönfoder. — De 10 lägsta talen varje år har kursiverats.
Område
1/10
1955
15/10
1956
15/10
1957
15/10
1958
15/10
1959
15/10
1960
Ovägt]
medeltal
1955—60
Stockholms stad och län
2,05
2,76
2,67
2,55
2,37
2,64
2,51
Uppsala län............
2,34
2,95
2,30
2,54
2,49
3,00
2,60
Södermanlands län......
1,78
2,77
2,63
2,42
2,55
2,36
2,42
Östergötlands län ......
2,16
2,76
2,85
2,61
2.93
2,39
2,62
Jönköpings län ........
2,35
2,92
2,84
3,09
2,50
3,32
2,84
Kronobergs län ........
2,44
2,89
2,75
3,04
2,36
3,19
2,78
Kalmar läns norra del ..
1,79
2,73
2,65
2,89
2,26
2,70
2,50
Kalmar läns södra del ..
2,31
2,91
2,92
3,03
1,98
2,99
2,69
Gotlands län............
2,66
2,95
3,04
2,92
2,17
3,38
2,85
Blekinge län............
2,33
2,94
2,79
2,76
2,30
3,23
2,72
Kristianstads län........
2,73
3,03
2,90
2,84
2,68
3,31
2,91
Malmöhus län..........
2,89
3,18
3,24
2,77
3,05
3,46
3,10
Hallands län............
2,43
3,19
2,71
2,76
2,51
3,25
2,81
Göteborgs och Bohus län
2,19
2,83
2,72
2,72
2,38
3,03
2,64
Älvsborgs läns norra del
2,09
2,91
2,69
2,78
2,32
2,96
2,62
Älvsborgs läns södra del
2,38
3,05
2,96
3,05
2,75
3,41
2,93
Skaraborgs län..........
2,10
2,93
2,81
2 84
2,51
2,86
2,67
Värmlands län..........
2,06
2,99
2,58
2,75
2,00
2,94
2,55
Örebro län..............
2,17
2,82
2,54
2,50
2,25
2,57
2,48
Västmanlands län ......
2,14
2,90
2,10
2,30
2,20
2,97
2,44
Kopparbergs län........
2,38
2,91
2,25
2,59
2,27
2,93
2,56
Gävleborgs län..........
2,32
2,87
2,63
2.63
2.34
3,27
2,68
Västernorrlands län ....
2 27
2,86
2,85
2,64
2,40
3,10
2.69
Jämtlands län..........
2,39
2,96
3,04
2,70
2,72
3,39
2,87
Västerbottens län ......
2,24
2,92
2,93
2,74
3,04
3,41
2,88
Norrbottens län ........
2.17
2,91
3,14
2,60
3,06
3,73
2,94
Hela riket
2,32
2,94
2,79
2,73
2,57
3,06
2,74
ningsuppdrag, gjorde nämnden en förfrågan till samtliga hushållningssällskap
angående en bedömning av skördesituationen. Som svar på nämndens
cirkulärskrivelse erhölls från flertalet hushållningssällskapsområden
ungefärliga uppgifter om de särskilt svårt skadade socknarna, d. v. s. socknar,
inom vilka totalskador, svårare översvämningsskador eller eljest skador
av lika allvarlig natur förekom mer än sporadiskt. Av de inkomna
svaren från hushållningssällskapen i september framgick, att de allvarligaste
översvämningsskadorna och liknande svårare skador mer än sporadiskt
uppträdde huvudsakligen kring Mälaren, i Närke, inom Östergötlands
län (som dock på detta tidiga stadium ej ansåg sig kunna lämna arealuppgifter)
samt inom Kalmar län inklusive Öland och på Gotland. Med anledning
härav planlade jordbruksnämnden i samråd med lantbruksstyrelsen
och statistiska centralbyrån en särskild undersökning av obärgade arealer.
Denna undersökning verkställdes samtidigt med skördeuppskattningen per
den 15 oktober. Undersökningen företogs i nio hushållningssällskapsområden
via hushållningssällskapen och deras gillesombud.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3. Uppgift om de arealer på vilka 1960 års skörd enligt bedömning av hushållningssällskapen var obärgad den 15 oktober
resp. ej kunde bärgas samt uppgift enligt statistiska centralbyråns inventering om obärgade arealer den 1 november, ha1
Hushållningssällskaps-
områden
Skörden
ej bärgad
den 15 okt.
Skörden
kan ej
bärgas
Skörden
ej bärgad
den 1 nov.
Skörden
ej bärgad
den 15 okt.
Skörden
kan ej
bärgas
Skörden
ej bärgad
den 1 nov.
Skörden
ej bärgad
den 15 okt.
Skörden
kan ej
bärgas
Skörden
ej bärgad
den 1 nov.
Brödsäd
Fodersäd
Oljeväxter
Stockholms stad och län......
1093
721
703
6 370
3 960
4 405
129
108
180
Uppsala län..................
869
372
371
4 495
2 316
2 286
144
109
174
Södermanlands län............
1996
1032
716
9 746
4196
5 017
195
153
307
Östergötlands län ............
2 661
1 in
11298
4121
1282
418
253
27
Kalmar läns norra del........
187
156
2i4
2 435
1349
56
56
Kalmar läns södra del 15/10 ..
365
303
2131
1438
20
14
Kalmar läns södra del 15/11 ..
353
332
2 354
2189
37
35
Gotlands län..................
313
260
1295
1053
92
63
liö
Örebro län ..................
687
476
424
5 537
3 562
3 281
116
95
Västmanlands län ............
629
267
669
4 001
2 403
3 350
327
161
192
Samtliga 9 områden* ..........
8 788
4 727
47 531
25 149
1 514
1033
6 jämförbara områden ........
5 461
3 024
3 097
32 584
17 786
19 621
967
682
995
Potatis
Slåttervalt
Samtliga grödor*
Areal där första skörden helt förstörts
Stockholms stad och län......
566
378
384
312
312
561
8 732
5 717
6 627
Uppsala län..................
381
225
251
181
181
396
6 348
3 418
3853
Södermanlands län............
607
418
411
501
501
648
13589
6 785
8 050
Östergötlands län ............
817
325
1908
1908
20 663
10 168
1903
Kalmar läns norra del ........
472
188
li3
218
218
114
3 405
1987
Kalmar läns södra del 15/10 ..
2 352
1483
266
266
5 377
3 583
Kalmar läns södra del 15/11 ..
1549
1464
267
267
5177
4 741
Gotlands län..................
313
176
493
493
2 731
2 229
6128
Örebro län ..................
477
225
146
1 279
1279
1264
8 407
6145
Västmanlands län ............
124
106
154
83
83
333
5 503
3 241
5 216
Samtliga 9 områden1..........
5 306
3 505
5 242
5 242
74 555
44 431
6 jämförbara områden ........
2 627
1540
1459
2 574
2 574
3 316
45 984
27 293
31 777
1 För Kalmar läns södra del har företagits en bedömning även den 15 november.
* I summan har medtagits för Kalmar läns södra del uppgifter per den 15 november.
* Inklusive övriga här ej särredovisade grödor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
11
Av de inkomna uppgifterna framgick att omkring den 15 oktober 1960
inom de nio områdena närmare 75 000 ha var obärgade. Av denna areal
angavs ca 43 000 ha med säkerhet ej kunna bärgas. Den övervägande delen
av den obärgade arealen föll på fodersäd. För Kalmar läns södra del verkställde
hushållningssällskapet en ny inventering omkring den 15 november
1960. Anledningen härtill var att området drabbades av skyfallsliknande
regn efter den 15 oktober. Den nya undersökningen visade, att den areal,
som med säkerhet ej kunde komma att bärgas, vid det senare tillfället uppskattades
till drygt 1 000 ha mer än per den 15 oktober. Till följd härav kan,
summerar jordbruksnämnden, den areal, från vilken grödan med säkerhet
ej kan bärgas, sammanlagt beräknas till 44 000 ha inom de nio områdena.
Uppgifterna härom har av nämnden sammanställts i tabell 3.
Jordbruksnämnden upplyser, att den redan vid sin planläggning av undersökningen
av 1960 års skördeskador utgick från att de skörderapporter,
som kommit fram vid statistiska centralbyråns provyteuppskattningar (den
s. k. objektiva skördeuppskattningen) i möjligaste mån borde utnyttjas.
Med anledning härav har nämnden haft samarbete med statistiska centralbyrån.
Som ett led i nämndens utredningsarbete planlades en särskild tillläggsundersökning
i anslutning till provyteuppskattningarna, som skulle
belysa obärgad areal vid provytegårdar samt vissa uppgifter om spannmålskvaliteten.
De uppgifter om obärgad areal, som centralbyrån införskaffat
från provytegårdar redovisar nämnden ävenledes i tabell 3. Nämnden anför,
att vid jämförelse mellan de olika materialen bör en skillnad i definitionen
av »obärgad areal» observeras. Enligt centralbyråns uppgifter avses med
obärgad areal den areal, som den 1 november var obärgad. Som framgår
av tabellen uppgick den areal, som den 15 oktober var obärgad inom sex
hushållningssällskapsområden (centralbyråns uppgifter om obärgad areal
föreligger endast för dessa områden), enligt hushållningssällskapens uppgifter
till 46 000 ha, den areal, som den 1 november var obärgad enligt centralbyråns
uppgifter till 32 000 ha, och den areal, från vilken grödan med
säkerhet ej skulle kunna bärgas, enligt hushållningssällskapens uppgifter
till 27 000 ha.
Brödsäds- och fodersädsskördens kvalitet
Jordbruksnämnden upplyser, att Svensk spannmålshandel, ekonomisk
förening, i syfte att så långt som möjligt statistiskt ange de kvalitetsskador,
som framför allt drabbade brödsäden under år 1960, från spannmålshandlare,
centralföreningar och kvarnar inhämtat uppgifter om kvalitetsskador
på de levererade kvantiteterna vete och råg under månaderna augusti, september,
oktober och november 1960. Resultaten av undersökningen redovisas
av nämnden i tabell 4. Av denna framgår som väntat att de områden,
som drabbats hårdast av skördeskadorna, uppvisar minsta andelen kvarnduglig
och största andelen icke leveransgill brödsäd, d. v. s. stödköpsvara.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4. Procentuell fördelning av odlarleveranserna av brödsäd efter kvalitet, avseende tiden augusti—november 1960
enligt uppgifter från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening
Höstvete
Vårvete
Råg
Kvarngill
vara
Annan
leverans- gill vara
Icke
leverans- gill vara
Kvarngill
vara
Annan
leverans- gill vara
Icke
leverans- gill vara
Kvarngill
vara
Annan
leverans- gill vara
Icke
leverans- gill vara
%
%
%
%
%
%
%
%
%
Stockholms stad och län......
36,0
36,0
28,0
47,8
40,2
12,0
25,0
6,2
68,8
Uppsala län..................
12,4
57,5
30,1
44,4
45,5
10,1
36,3
27,3
36,4
Södermanlands län............
5,6
18,1
76,3
14,7
41,2
44,1
3,3
3,3
93,4
Östergötlands län ............
3,4
47,1
49,5
4,3
71,0
24,7
4,5
49,1
46,4
Jönköpings län................
4,2
50,0
45,8
0
100,0
0
7,1
50,0
42,9
Kronobergs län ..............
100,0
0
—
100,0
—
_
50,0
50,0
—
Kalmar län ..................
39,4
53,7
6,9
53,6
21,4
25,0
9,7
14,6
75,7
Gotlands län..................
75,9
5,4
18,7
83,3
16,7
—
_
7,8
92,2
Blekinge län..................
100,0
0
—
100,0
—
0
8,3
91,7
0
Kristianstads län..............
95,2
4,3
0,5
92,9
6,3
0,8
69,5
27,0
3,5
Malmöhus län ................
95,6
4,1
0,3
95,3
4,5
0,2
64,0
31,5
4,5
Hallands län..................
87,5
10,7
1,8
75,4
23,1
1,5
31,9
57,5
10,6
Göteborgs och Bohus län......
63,2
26,3
10,5
58,8
35,3
5,9
45,4
27,3
27,3
Älvsborgs län ................
73,7
10,5
15,8
50,0
25,0
25,0
41,7
8,3
50,0
Skaraborgs län................
30,5
64,3
5,2
50,0
40,0
10,0
10,7
69,1
20,2
Värmlands län................
0
38,1
61,9
0
66,7
33,3
0
0
100,0
Örebro län....................
16,1
39,3
44,6
27,6
34,5
37,9
5,6
11,1
83,3
Västmanlands län ............
16,5
31,9
51,6
42,0
29,4
28,6
0
7,7
92,3
Kopparbergs län..............
9,1
0
90,9
—
—
—
20,0
0
80,0
Gävleborgs län................
33,3
16,7
50,0
100,0
0
0
50,0
0
50,0
Hela riket
36,1
33,7
30,2
70,4
20,7
8,9
32,6
36,4
81,0
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
13
Tabell 5. Skillnad mellan 1960 års skörd och normalskörd enligt s. k. subjektiv uppskattning
(länsundersökningen) ( + ) innebär skördeöverskott, (—) skördeförlust
Hushållnings
-
1960 års skörd
normalskörd
sällskapsområde
Brödsäd
1 000 kr.
Foder-
säd
1 000 kr.
övrigt1
foder
1 000 kr.
Olje-
växter,
socker-
betor,
kokärter
1 000 kr.
Totalt
1000 kr.
Totalt
kr./ha
Skörd
1960 i
% av
normal
skörd
Stockholms stad och län
_
4 739
1206
864
1395
8 204
58
91,96
Uppsala län............
—
3 029
+
4 426
+
1029
—
1106
+
1320
+
9
101,25
Södermanlands län......
—
14 195
—
7 084
—
1203
—
2 025
_
24 507
145
80,16
Östergötlands län ......
—
19 046
—
9 660
_
8181
—
4 044
—
40 931
—
171
79,41
Jönköpings län..........
—
127
+
4 538
+
11709
—
63
+
16 057
+
128
117,56
Kronobergs län ........
+
360
+
3 004
+
6 612
—
8
+
9 968
4-
108
114,42
Kalmar läns norra del ..
—
962
—
2159
—
343
—
162
—
3 626
—
61
90,83
Kalmar läns södra del ..
—
666
+
1043
—
2 624
—
7 423
—
9 670
—
83
89,89
Gotlands län............
+
122
+
4 270
+
3 234
+
2 019
+
9 645
+
114
114,34
Blekinge län............
+
460
+
476
+
2 737
+
719
+
4 392
+
78
107,30
Kristianstads län........
+
4 829
+ 11 823
+
11371
+
7 325
+
35 348
+
159
115,18
Malmöhus län..........
+
14 266
+ 20 760
+
1852
+
32 799
+
69 677
+
213
118,97
Hallands län............
+
2 518
+
7 320
+
3 520
+
498
+
13 856
+
98
112,23
Göteborgs och Bohus län
+
35
+
4 905
—
2 798
—
55
+
2 087
+
23
103,61
Älvsborgs läns norra del
—
2 062
+
5 064
—
4 881
—
142
—
2 021
—
16
97,20
Älvsborgs läns södra del
+
18
+
2 910
+
4 023
—
10
+
6 941
+
94
115,92
Skaraborgs län..........
—
5 993
+ 17 320
—
2 008
—
1569
+
7 750
+
25
103,70
Värmlands län..........
—
2 958
+
2 926
+
95
—
166
—
103
—
1
99,87
Örebro län..............
—
4 697
—
3 706
—
6 898
—
748
—
16 049
—
110
83,26
Västmanlands län ......
—
5 616
+
4 602
+
970
—
1035
—
1079
—
7
98,96
Kopparbergs län........
—
1030
+
347
—
17
—
137
—
837
—
9
98,49
Gävleborgs län..........
—
142
+
2 388
+
4 645
—
35
+
6 856
+
64
111,17
Västernorrlands län ....
—
33
—
319
+
3 299
±
0
+
2 947
+
30
105,29
Jämtlands län..........
—
13
—
252
+
5 622
+
6
+
5 363
+
80
112,48
Västerbottens län ......
—
7
+
1784
+
6 300
+
38
+
8115
+
62
111,06
Norrbottens län ........
—
1
+
1244
+
12 852
+
12
+
14 107
+
158
129,69
Hela riket
-
42 708
+ 76 764
+
50 053
+
23 293
+
107 402
+
30
104,03
1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.
Skördeförlusten för län (»länsundersökningen»)
Jordbruksnämnden har vid utredningen av 1960 års skördeskador bl. a.
utfört en s. k. länsundersökning, vilken lagts upp på liknande sätt, som skett
vid undersökning av tidigare års skördeskador. Värdet av samtliga grödor,
vilka ingår i den subjektiva skördeuppskattningen med undantag för vårråg,
foderrotfrukter, Ilo från naturlig äng och oljelin har därvid beräknats
för dels »normalskörd», dels 1960 års skörd enligt den subjektiva skördeuppskattningen
per den 15 oktober.
I fråga om tillvägagångssättet anför jordbruksnämnden följande.
Med »normalskörd» avses en på följande sätt framräknad totalskörd.
Hektaravkastningen för normalskörden av de olika grödorna har beräknats
som ett ovägt medeltal av hektarskördarna för åren 1952, 1953, 1954 och
1956 inom de olika länen. Medeltalet har korrigerats för den genomsnittliga
avvikelsen från skördeomdömet 3,0. Vidare har till den erhållna medel
-
14 Kungi. Maj.ts proposition nr 3i år 1961
Tabell 6. Underskottslän enligt undersökning av 1960 års skördeskador (tabell 5)
Hushållningssällskapsområden 1000-tal
kr.
Stockholms stad och län................. 8 204
Södermanlands län...................... 24 507
Östergötlands län........................ 40 931
Kalmar läns norra del.................... 3 626
Kalmar läns södra del.................... 9 670
Älvsborgs läns norra del.................. 2 021
Värmlands län.......................... 103
Örebro län.............................. 16 049
Västmanlands län ...................... 1 079
Kopparbergs län........................ 837
Samtliga 10 områden 107 027
hektaravkastningen gjorts tillägg, som svarar mot den sekulära skördestegringen
räknad från mittpunkten av nyssnämnda period till år 1960. Som
mått på trenden har den av kalkylsakkunniga tillämpade höjningen av
normskördarna under perioden i fråga använts. De på angivet sätt beräknade
»normala» medelhektarskördarna har sedan multiplicerats med arealerna
enligt arealinventeringen per den 1 juni 1960.
Vid värderingen av skörden har följande tillvägagångssätt tillämpats. För
samtliga grödor har för »normalskördar» i regel tillämpats de av kalkylsakkunniga
på våren 1960 i normkalkylen insatta priserna ökade med 4,1 procent.
Sistnämnda procenttal svarar mot den höjning av prisgränser och mittpriser,
som ägde rum i juni 1960.
Vid värderingen av aktuell skörd har i möjligaste mån hänsyn till kvalitetsavvikelsen
tagits. Sålunda har för brödsäd tillämpats ett pris grundat på
uppgifter från föreningen Svensk spannmålshandel om leveransduglighet
och prisavdrag inom de olika länen. Därvid har icke kvarnduglig brödspannmål,
d. v. s. stödköpsvara, åsatts stödköpspris. För oljeväxter och sockerbetor
har hänsyn tagits till olje- resp. sockerhalten. För övriga grödor har
hänsyn till kvalitetsawikelsen ej kunnat tagas på grund av brist på erforderligt
underlag. Särskilt i fråga om fodersäd och hö torde regnskadorna
ha nedsatt fodervärdet, vilket skulle ha motiverat en prisreducering. Det synes
emellertid sannolikt, att hänsyn till kvalitetsskadorna i många fall kan
ha tagits på indirekt väg vid den subjektiva skördeuppskattningen (ehuru
detta i princip icke skall ske), nämligen på så sätt att de kvantitativa uppskattningarna
kan ha skett med större försiktighet än eljest, då skörden varit
av normalkvalitet.
Huvudresultatet av länsundersökningen har sammanfattats i tabellerna 5
och 6. Som framgår av tabell 5 uppstår för riket i dess helhet ett överskott
av ca 107 miljoner kr. För överskottslänen beräknas skördeöverskottet till
ca 214 miljoner kr. Skördeförluster förekommer inom tio hushållningssällskapsområden.
Den sammanlagda skördenedsättningen inom dessa underskottsområden
beräknas uppgå till 107 miljoner kr. (tabell 6).
Skördeutfall inom mindre områden (»bygdeundersökningen»)
För att lokalisera de ur skördesynpunkt särskilt svårt drabbade områdena
har jordbruksnämnden funnit det nödvändigt att på grundval av skördeuppskattningen
per den 15 oktober 1960 undersöka skördeutfallet inom
mindre enheter än län. Då skörderapporterna avser förhållandena inom
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
15
hushållningsgillen, vilka i regel sammanfaller med församlingarna, har det
ansetts lämpligt att liksom vid tidigare tillfällen bygga en undersökning på
dessa rapporter. Undersökningen har avsett att inom tolv hushållningssällskapsområden
(utom de i tabellerna 5 och 6 redovisade underskottslänen
har även Uppsala och Gotlands län medtagits) fastställa avvikelsen i hektaravkastningen
församlingsvis av brödsäd, fodersäd, vallhö och oljeväxter enligt
årsväxt- och skörderapporterna per den 15 oktober 1960 från »normal
skörd».
Som normalutbyte per ha har härvid använts samma approximation som
i länsundersökningen, nämligen det ovägda medeltalet av hektarskörden
inom varje församling per den 15 oktober åren 1952, 1953, 1954 och 1956
med korrektion för avvikelsen från skördeomdömet 3,0 samt med trendtillägg.
Avvikelsen mellan den aktuella hektaravkastningen och den på angivet
sätt beräknade »normala» hektarskörden har för brödsäd, fodersäd,
vallhö och oljeväxter uttryckts i procent och kallats skördeprocent. För att
bättre kunna överblicka skördeutfallet har nämnden för varje undersökt församling
med hjälp av normskördevärdena enligt länsundersökningen vägt
samman skördeprocenten för höstvete, vårvete, höstråg, korn, havre, blandsäd,
vallhö (inklusive bete) och oljeväxter till sammanfattande skördeprocent.
Den på angivet sätt företagna utredningen benämnes i fortsättningen
»bygdeundersökningen».
Resultaten av beräkningarna har jordbruksnämnden sammanställt i tabell
7. Av denna framgår, att skördeprocenten räknats fram för 958 församlingar
och att i 237 av dessa skördeprocenten understiger talet 85. Härutöver
torde tillkomma ett antal underskottsförsamlingar inom övriga, icke undersökta
delar av landet. Dessutom torde även inom församlingar med en skördeprocent
lika med eller överstigande talet 85 finnas områden med en skördeprocent
understigande detta tal.
På grundval av bygdeundersökningen har jordbruksnämnden beräknat
skadebeloppen vid en självrisk av 15 procent. För varje församling med
skördeprocent understigande 85 har skördeförlusten beräknats med hjälp av
senast tillgängliga arealer (från 1956 års jordbruksräkning) och normskördevärdet
per ha. Normskördevärdena per ha har hämtats ur länsundersökningen.
Skördeförlusten vid 15 procent självrisk anger för varje församling
produkten av det procenttal, varmed skördeprocenten understiger
85, och hela församlingens normskördevärde. De på angivet sätt framräknade
skadebeloppen för församlingarna har adderats inom varje hushållningssällskapsområde.
För samtliga tolv undersökta områden kan enligt
nämndens beräkningar skördeförlusten vid 15 procent självrisk anges till
omkring 27 miljoner kr.
Skördeskador enligt den objektiva skördeuppskattningen
inom vissa områden
Jordbruksnämnden övergår därefter till beräkningarna av skördeskadorna
enligt den objektiva skördeuppskattningen samt anför inledningsvis
härom.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
Tabell 7. Skördeskadorna enligt den subjektiva skördeuppskattningen per den 15
oktober 1960 (bygdeundersökningen)
Län
Totalantalet
församlingar
för vilka upp- gift föreligger
Antalet för- samlingar
med skörde- skada över- stigande 15 %
Skördeskada överstigan- de 15 % självrisk
1 000-tal kr.
%
Stockholms stad och län ............
87
11
1187
4,4
Uppsala län ........................
83
7
587
2,2
Södermanlands län..................
88
35
5 437
20,1
Östergötlands län....................
144
88
9 675
35,8
Kalmar läns norra del................
29
10
1024
3,8
Kalmar läns södra del................
74
15
1476
5,5
Gotlands län........................
87
4
146
0,5
Älvsborgs läns norra del..............
104
15
1233
4,6
Värmlands län......................
96
16
767
2,8
Örebro län..........................
59
25
3 360
12,4
Västmanlands län ..................
66
8
1768
6,6
Kopparbergs län (exklusive fjällbygden)
41
3
338
1,3
Samtliga ovanstående områden
958
237
26998
100,0
Beräkningarna, som utförts av statistiska centralbyrån, har begränsats
till områden, där skador för år 1960 bedömts vara mera omfattande, nämligen
Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, Kalmar
läns norra del samt Örebro och Västmanlands län. Beräkningarna har avsett
skördeutfall och skördeskador för län (hushållningssällskapsområden), s. k.
strata resp. enskilda brukningsenheter. I sistnämnda fall har beräkningar utförts
för brukningsenheter med uppgifter om arealanvändningen enligt
arealinventeringen den 1 juni 1960, tillsammans ca 7 600. I centralbyråns
undersökning har ingått höstvete, höstråg, vårvete, korn, havre, potatis, slåttervall,
höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs, vitsenap och oljelin. Dessutom
har medtagits arealer av vårråg (tillsammans med vårvete), blandsäd och
grönfoder (tillsammans med havre och korn) samt frö och betesvall (tillsammans
med slåttervall).
Resultaten av beräkningarna för underskottsstrata har av jordbruksnämnden
sammanställts i tabell 8. I tabellens första kolumn anges den
sammanlagda skördeförlusten för underskottsstrata i de undersökta sju
hushållningssällskapsområdena, eller drygt 33 milj. kr. Enligt länsundersökningen
grundad på den subjektiva uppskattningen har skördeförlusten
inom de tio områdena uppgått till 107 milj. kr. inom underskottslän. Bortser
man vid länsundersökningen från de områden, som icke undersökts enligt
den objektiva uppskattningen, kvarstår en skördeförlust enligt länsundersökningen
av 94 milj. kr.
Resultaten enligt de båda undersökningarna är, anför nämnden, icke
jämförbara av flera orsaker. Bl. a. bör redan den omständigheten, att län
utgör större enheter än strata, verka utjämnande på skadorna i länsundersökningen
i högre grad än i den objektiva beräkningen för strata. Av den
anledningen borde skördeförlusten ha blivit större i beräkningen för strata.
Att resultatet blivit det motsatta kan bero på att den subjektiva uppskattningen
leder till en överskattning av skördeskadan. Av erfarenheter från
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961
Tabell 8. Skördeskadorna enligt den objektiva skördeuppskattningen
(underskottsstrata, självrisk = 0)
Område
Ursprunglig
beräkning
milj. kr.
Räkne- exempel1
milj. kr.
Kol. 2 —
kol. 1 milj.
kr.
1
2
3
Stockholms stad och län......
3,1
4,9
1,8
Uppsala län ................
—
1,4
1,4
Södermanlands län..........
4,9
9,6
4,7
Östergötlands län............
14,2
20,1
5,9
Kalmar läns norra del........
4,0
6,0
2,0
Örebro län..................
6,5
10,9
4,4
Västmanlands län ..........
0,4
2,3
1,9
Samtliga ovanstående områden
33,1
55,2
22,1
1 I den reviderade beräkningen har räknats med 3 procent större spill
på spannmål samt 1 öre/kg lägre värde på fodersäd och hö jämfört med
den ursprungliga beräkningen. Drygt hälften av skillnaden beror på ökat
spill och knappt hälften på prisreducering på fodersäd och hö.
tidigare år har bl. a. framgått, att den subjektiva uppskattningen underskattar
skördeutfallet särskilt under år med omfattande kvalitetsskador.
1 den objektiva uppskattningen föreligger på nuvarande stadium alltjämt
betydande osäkerhetsmoment. Härom anför nämnden följande.
Bl. a. är normskördarna alltjämt omgivna med betydande felmarginaler.
Normskördarna har nämligen måst beräknas med ledning av de subjektiva
uppskattningarna, varvid en uppräkning till objektiv nivå skett medelst
kvoter mellan de objektiva och subjektiva uppskattningarna. Jämförbart
material för beräkning av dessa kvoter föreligger endast för de tre senaste
åren.
En annan osäkerhet i den objektiva uppskattningen ligger i beräkningarna
av spillets storlek. En av centralbyrån verkställd särskild spillundersökning
har hittills givit endast preliminära resultat. Det material, som
hade kommit in vid tidpunkten för jordbruksnämndens beräkningar, avsåg
sålunda för brödsäden endast 50 procent och för fodersäden ca 35 procent
av antalet uttagna brukningsenheter i spillundersökningen. Orsaken
till det stora bortfallet är att uppgifterna om den tillvaratagna skörden alltjämt
är ofullständiga. Bortfallet består huvudsakligen av gårdar, där skörden
helt eller delvis har skördats med bindare, slåttermaskin eller lie. Av
denna anledning torde spillet i de föreliggande beräkningarna vara underskattat.
På grund av spillundersökningens ringa omfattning samt det stora bortfallet
i materialet har beräkningen av spillets storlek ej kunnat göras för
varje undersökningsområde separat utan för samtliga områden sammantagna
(antalet gårdar ingående i den preliminära spillundersökningen har
uppgått för höstvete till 69, höstråg 25, vårvete 26, korn 17 och havre 34).
I verkligheten kan emellertid variationen i spillprocenten mellan områdena
ha varit betydande. ...
En bidragande orsak till osäkerheten har vidare varit att tillräckligt statistiskt
underlag för bedömning av kvalitetsnedsättningen för fodersäd och
hö ej har förelegat.
2 Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 34
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
Tabell 9. Skördeskador^ enligt den objektiva skördeuppskattningen
Ersättningar på enskilda gårdar; självrisk = skördevariationen = ca 15 procent
Område
Ursprunglig
beräkning
1 000 kr.
Räkne-
exempel1
1 000 kr.
Stockholms stad och län........
560
1008
Uppsala län ..................
38
127
Södermanlands län............
185
394
Östergötlands län..............
1676
3 605
Kalmar läns norra del..........
576
1048
Örebro län....................
571
1309
Västmanlands län ............
58
148
Samtliga ovanstående områden
3 664
7 639
Inverkan av obärgad areal, ej ut-
jämnat tillägg (exklusive öster-
götland)......................
4 083
4 083
Summa
7 747
11722
Östergötland (approximativ be-
räkning med ledning av övriga
län)..........................
3 442
3 442
Totalt
11189
15 164
1 I den reviderade beräkningen har räknats med 3 procent
större spill på spannmål samt 1 öre per kg lägre värde på fodersäd
och hö. Drygt hälften av skillnaden mellan den ursprungliga
och reviderade beräkningen beror på ökat spill och resten på
prisreducering på fodersäd och hö.
I syfte att erhålla någon uppfattning om storleken av osäkerhetsmarginalerna
beroende på underskattningen av spillet och kvalitetsnedsättningen
för fodersäd och hö har statistiska centralbyrån på jordbruksnämndens
hemställan utfört vissa kompletterande överslagsberäkningar. I dessa har
man ökat spillet med 3 procent för spannmål och reducerat värdet för aktuell
skörd av fodersäd och hö med 1 öre per kg jämfört med de ursprungliga
beräkningarna. Skördeförlusten i underskottsstrata ökar då från 33
miljoner kr. till 55 miljoner kr. (tabell 8). Av ökningen, 22 miljoner kr.,
beräknas drygt hälften bero på ökat spill och resten på reduceringen av
värdet på fodersäd dch hö.
I tabell 9 har jordbruksnämnden sammanställt vissa huvudresultat av
statistiska centralbyråns uppgifter om beräknade ersättningar inom de sju
undersökta områdena. I beräkningen har i stort sett samma principer tilllämpats,
som förutsättes komma till användning i det permanenta skördeskadeskyddet.
Beräkningarna anger skördeskadeersättningarna vid en självrisk
lika med skördevariationen, vilken i genomsnitt svarar mot ca 15 procent
för de undersökta områdena. Det sammanlagda ersättningsbeloppet
för dessa områden skulle uppgå till 3,7 miljoner kr.
Med anledning av att huvudsyftet med undersökningen av 1960 års skördeskador
varit att söka fastställa en ram för kontantbidrag till de hårdast
drabbade jordbrukarna har jordbruksnämnden genom statistiska central
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 3i år 1961
19
byrån verkställt en tilläggsundersökning på provytegårdarna. Beräkningen
innebär ett avsteg från de principer, som avses skola tillämpas vid ersättningsberäkningarna
i det permanenta skördeskadeskyddet. I undersökningen
har man nämligen utnyttjat de uppgifter om obärgade arealer, som centralbyrån
införskaffat från provytegårdarna. I tilläggsberäkningen har man
sålunda för varje enskild gård beaktat skördeförlusten på obärgad areal.
I den tidigare undersökningen har med aktuell skörd däremot avsetts den
genomsnittliga skördeavkastningen per stratum, där visserligen även inverkan
av obärgad areal beaktats. Utjämningen för hela strata medför emellertid,
att ett stort antal brukningsenheter ej blir ersättningsberättigade,
trots att den obärgade arealen hos dessa ofta ligger väsentligt över genomsnittet.
Tilläggsberäkningen visar, att ersättningarna inom sex områden (Östergötlands
län har ej kunnat medtagas vid tilläggsberäkningen på grund av
att centralbyrån icke har införskaffat uppgifter om obärgade arealer från
provytegårdarna inom detta län) ökar med 4,1 miljoner kr. Med ledning av
den relativa ökningen av ersättningarna inom dessa sex områden har en
approximativ beräkning verkställts för Östergötlands del, vilken visar att
ersättningarna för detta län skulle öka med 3,4 miljoner kr. Det sammanlagda
ersättningsbeloppet för alla sju områdena skulle således bli (3,7 -|- 4,1 -)- 3,4 =) drygt 11 miljoner kr.
I den andra kolumnen i tabell 9 har jordbruksnämnden åter gett resultaten
av den tidigare omnämnda överslagsberäkningen, när man ökar spillet med
3 procent på spannmål samt sänker priset med 1 öre per kg för fodersäd
och hö. Ersättningarna ökar enligt denna beräkning från 3,7 till 7,6 miljoner
kr. Om hänsyn tages till tilläggsberäkningen för provytegårdarna (inverkan
av skördeförlust på obärgad areal ej utjämnad) kan ersättningsbeloppet
beräknas till drygt 15 miljoner kr.
Såsom framgått av det förestående medför redan tämligen små modifikationer
av beräkningsgrunderna, att ersättningsbeloppet ändras högst väsentligt.
Bärgningsförhållandena hösten 1960 inom de skördeskadade områdena
var emellertid enligt jordbruksnämnden otvivelaktigt sådana, att korrektioner
av det slag, som här har gjorts, är berättigade. Enligt nämndens
uppfattning får den i räkneexemplets form gjorda höjningen av spillprocenten
och sänkningen av priserna på fodersäd och hö betraktas som tämligen
försiktig. Nämnden vill icke utesluta möjligheten av att spillet och kvalitetsförlusterna
i verkligheten varit större än vad beräkningarna ger vid handen
och att sålunda ersättningarna bort tagas upp till ett högre belopp än
angivna 15 miljoner kr. Dessutom påpekar nämnden, att beloppet avser endast
de sju enligt objektiv skördeuppskattning undersökta hushållningssällskapsområdena.
I anslutning härtill anför jordbruksnämnden, att genom att skördeförlusterna
beräknas i genomsnitt per område (hushållningssällskapsområde, stratum,
socken) givetvis genom utjämning en viss underskattning av skördeförlusterna
sker. Inom ett och samma område finns brukningsenheter med
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
såväl god som dålig skörd. Detta synes i särskilt hög grad ha varit fallet
under år 1960 med tanke på skadornas natur (översvämningar o. d.). Å andra
sidan bör, framhåller nämnden, hänsyn tagas till att en utjämning i ett
betydande antal fall torde ha förekommit även inom brukningsenheterna.
Exempelvis torde översvämningar oftast icke ha drabbat hela brukningsenheten
utan endast ett eller ett par skiften på varje enhet. På övriga skiften
kan skörden ha varit så god, att förlusterna helt eller delvis uppvägts.
Överläggningar mellan statens jordbruksnämnd och
jordbrukets förhandlingsdelegation
Jordbruksnämnden anför i detta avsnitt av sin skrivelse inledningsvis att
vid överläggningarna mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
angående behovet av kontanta bidrag i anledning av fjolårets skördeskador
hänsyn givetvis tagits till tidigare i annat sammanhang vidtagna åtgärder
i syfte att lindra den ekonomiska situationen för de av skadorna
drabbade jordbrukarna. Härom anför nämnden följande.
Redan i höstas skedde en utökning av föreningen Svensk spannmålshandels
rörliga kredit i riksgäldskontoret från 140 miljoner kr. till 190 miljoner
kr. samt medgavs dispens från regeln om viss uppsägningstid för medel
innestående å skogskonto. Vidare lämnade Kungl. Maj :t domänstyrelsen
möjlighet att medge extra anstånd med erläggande av arrende för sådana
arrendatorer, som var i behov av ekonomiskt bistånd på grund av felslagen
skörd. Nu nämnda åtgärder kunde vidtagas utan riksdagens prövning.
Statsmakterna har därutöver beslutat (prop. 1960: 168; JoU 37; rskr.
353) om vissa lättnader i de för stödlån gällande villkoren i vad de avser
amorteringsfri tid, anstånd med erläggande av amortering samt bestämmelse
om dröjsmålsränta. Vidare beslöts uppmjukning av villkoren i fråga om
av lantbruksnämnderna medgiven statsgaranti för i kreditinrättningar upptagna
driftslån. Slutligen infördes statliga garantier för lån, som i anledning
av skördeskadorna upptas på den allmänna marknaden intill ett sammanlagt
belopp av 25 miljoner kr.
Vad angår lånegarantien upplyser jordbruksnämnden, att intill den 29
december 1960 642 ansökningar hade inkommit till lantbruksnämnderna,
omfattande ett totalbelopp av ca 6 miljoner kr. Lantbruksstyrelsen har under
hand meddelat nämnden, att ett betydande antal ansökningar inkommit
efter sistnämnda datum. Någon sammanfattande ny uppgift om det totalt
sökta beloppet kan emellertid icke erhållas förrän efter den 20 januari
1961.
Jordbruksnämnden anför, att nämnden har den uppfattningen, att de förenämnda
åtgärderna medfört en väsentlig lättnad för de jordbrukare, som
drabbats av skördeskador. Nämnden är å andra sidan övertygad om att särskilt
det icke obetydliga antal jordbrukare, som på grund av skördeskador
under tidigare år fått en försvagad ekonomi och som år 1960 återigen fått
vidkännas stora skördeförluster till följd av översvämning eller andra svåra
skador, icke kan väntas få ett tillfredsställande stöd genom redan beslutade
åtgärder. För dessa och andra jordbrukare, vilka icke kan bli hjälpta av den
Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961
21
statliga lånegarantien m. fl. åtgärder, bör enligt nämndens mening kontanta
bidrag utgå efter behovsprövning.
Vid fastställandet av bidragsbeloppets storlek har jordbruksnämnden haft
överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation, varvid det tidigare
redovisade, av nämnden införskaffade och bearbetade statistiska materialet
har utgjort grundvalen. Nämnden erinrar om att de vid 15 procents självrisk
erhållna ersättningsbeloppen, som tidigare angivits, utgör ca 27 miljoner
kr. i underskottssocknar enligt den subjektiva skördeuppskattningen och
ca 15 miljoner kr. i underskottsstrata enligt den objektiva uppskattningen.
Att en betydande skillnad mellan beräkningarna uppkommer är enligt
nämndens mening naturligt med hänsyn till att beräkningsgrunderna i viktiga
hänseenden icke är desamma samt att beräkningarna såväl enligt den
subjektiva som den objektiva metoden är omgivna av betydande felmarginaler,
även om dessa är av olika karaktär.
Beträffande båda beräkningarna kan enligt jordbruksnämnden vidare ifrågasättas,
om man bör göra avdrag för självrisk, särskilt när det gäller att
bereda jordbrukare hjälp i rena katastroffall i anledning av 1960 års skördeskador.
Sak samma gäller många jordbrukare som under en följd av år
drabbats av skördeskador. Eftersom avsikten är att i första hand hjälpa sådana
hårt drabbade jordbrukare och bidragen förutsättes utgå efter behovsprövning,
framstår det som orimligt att i sådana fall göra avdrag för självrisk.
I andra fall där hjälpbehovet ej är så trängande får förutsättas, att vid
bidragsutdelningen en viss självrisk beaktas. Det sagda innebär, att ett stort
antal av skördeskador drabbade jordbrukare icke blir berättigade till bidrag.
Jordbrukets förhandlingsdelegation har med hänsyn härtill för sin del utgått
från den uppskattade totala skadan samt antagit, att knappt en tredjedel
av denna kommer att ersättas genom kontantbidrag.
Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att totalskadan i
underskottsstrata enligt den objektiva metoden, enligt vad tidigare angivits,
uppgått till ca 55 miljoner kr. Att märka är emellertid att den objektiva uppskattningen
täcker ett mindre antal områden än den subjektiva. Den förra
omfattar sålunda icke Kalmar läns södra del, Älvsborgs läns norra del, Värmlands
och Kopparbergs län. Så är däremot fallet i den subjektiva uppskattningen.
Om underskottsstrata i de nämnda länen medtagits, skulle enligt
nämndens uppfattning troligtvis totalförlusten stigit från angivna 55 miljoner
kr. till 60 miljoner kr. eller något däröver. Om man liksom jordbrukets
förhandlingsdelegation antar, att knappt en tredjedel av de jordbrukare,
som drabbats av skördeskador, kommer att bli bidragsberättigade, skulle det
erforderliga ersättningsbeloppet komma att uppgå till ca 20 miljoner kr.
Jordbruksnämnden har med beaktande av hela det statistiska material,
som framkommit vid nämndens undersökning, kommit till den uppfattningen,
att ett totalbelopp, som gör det möjligt att lämna de särskilt hårt
drabbade jordbrukarna en effektiv hjälp, bör kunna anges till 20 miljoner
kr. Vid sammanträde den 12 januari 1961 med jordbrukets förhandlingsdelegation
uppnåddes enighet om att nämnden i framställning till Kungl. Maj :t
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
skulle föreslå, att 20 miljoner kr. ställdes till förfogande för kontanta bidrag
efter behovsprövning till de av skördeskadorna svårast drabbade jordbrukarna.
Finansieringen av kontantbidraget
Jordbruksnämnden anför, att det överenskomna beloppet av 20 miljoner
kr. under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande genom
lantbruksstyrelsens försorg skall utlämnas i form av kontanta bidrag till
jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av skador på 1960 års skörd.
Angående finansieringen har mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
enighet uppnåtts om följande förslag.
En tredjedel av beloppet — lämpligen avrundat till 7 miljoner kr. — ställes
till förfogande i form av särskilt anslag på budgeten. Att bidragen till
en del finansieras av allmänna budgetmedel, har jordbruksnämnden och
jordbrukets förhandlingsdelegation ansett naturligt redan med hänsyn till
att de nu aktuella skadorna i många fall har varit av den katastrofnatur,
att de är väl jämförliga med sådana skador till följd av naturkatastrofer —
exempelvis översvämningsskador på industrianläggningar, varulager, enskilda
vägar m. m. enligt propositionen 1960: 2; SU 17 — vilka i olika sammanhang
har ansetts böra ersättas av budgetmedel. En finansiering med en
tredjedel över riksstaten skulle även i viss mån överensstämma med det förslag
till finansiering av en skördeskadefond, som nyligen framlagts i en
inom jordbruksdepartementet uppgjord promemoria, varöver yttrande den
4 oktober 1960 avgivits av jordbruksnämnden.
Återstående 13 miljoner kr. skall enligt det överenskomna förslaget täckas
till hälften, 6,5 miljoner kr., av kvarstående överskott av införselavgifter
på jordbrukets område från treårsperioden 1956/57—1958/59 och till
resterande del, 6,5 miljoner kr., av medel, som influtit eller inflyter genom
upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen under innevarande
regleringsår.
Beträffande det kvarstående överskottet av införselavgiftsmedel från treårsperioden
å 17,3 miljoner kr. anför jordbruksnämnden följande.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 maj 1960 om godkännande av ett
mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation överenskommet
förslag hemställde nämnden, att överskottet skulle få disponeras
till täckande av speciella behov vid tillämpning av inkomstregeln eller treprocentregeln
inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets område.
Med anledning härav meddelade Kungl. Maj :t i brev till nämnden den
3 juni 1960, att Kungl. Maj:t framdeles — efter förslag av jordbruksnämnden
samt efter riksdagens hörande — skulle meddela besked i ämnet.
Nämndens och förhandlingsdelegationens nu framlagda förslag innebär endast
såvitt gäller det angivna beloppet på 6,5 miljoner kr. ändring av vad
som i skrivelsen den 24 maj 1960 föreslagits i fråga om användningen av
hithörande överskottsmedel.
Enligt ett av jordbrukets förhandlingsdelegation avgivet förslag, som av
jordbruksnämnden lämnats utan erinran, skall av de olika slag av införsel
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
avgiftsmedel, varur beloppet på 17,3 miljoner kr. på sin tid har uppstått,
vid ianspråktagande av de 6,5 miljoner kr. följande avgiftsslag tagas i anspråk.
Avgifter av de slag, som enligt gällande grunder skall tillföras Miljoner kr.
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening .................. 1,6
Sveriges oljeväxtintressenters förening u. p. a................... 2,1
Svenska mejeriernas riksförening u. p. a....................... 1,8
Svensk kötthandel, förening u. p. a............................. 1,0
Summa 6,5
Återstående belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. föreslår jordbruksnämnden,
såsom nyss angivits, skola bestridas av införselavgiftsmedel, som influtit
eller inflyter under regleringsåret 1960/61. Beträffande dessa införselavgiftsmedel
anför nämnden följande.
Jordbruksnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 november 1960
framlagt vissa beräkningar angående storleken av införselavgiftsmedlen för
regleringsåret 1960/61. Erfarenheterna av avgiftsuppbörden under tilländalupna
del av regleringsåret och de bedömningar, som nu har kunnat göras av
den fortsatta utvecklingen, har icke givit nämnden anledning att i någon
väsentlig mån revidera dessa beräkningar, slutande på ett sammanlagt belopp
av avgiftsmedel på inemot 147 miljoner kr. Nämnden har sålunda ansett
sig kunna utgå från att det för skördeskadebidrag föreslagna beloppet
av 6,5 miljoner kr. skall kunna uttagas av 1960/61 års införselavgiftsmedel
utan åsidosättande av de normala regleringsändamål — inom en av Kungl.
Maj :t och riksdagen angiven ram av 93 miljoner kr. — eller de speciella, i
nämndens skrivelse den 22 november 1960 angivna behov (»utbytesexport»
av spannmål, åtgärder på matpotatisområdet, m. m.), vilka skall tillgodoses
av avgiftsmedlen i fråga.
Jordbruksnämnden anmäler sin avsikt att, omedelbart efter godkännande
av nu ifrågavarande förslag, av tillgängliga införselavgiftsmedel preliminärt
överföra erforderligt belopp till lantbruksstyrelsen för den föreslagna bidragsutdelningen.
Frågan om från vilka eller vilken av de olika grenarna av
regleringsverksamheten införselavgiftsmedlen slutgiltigt skall tagas, bör enligt
nämndens mening få avgöras efter prövning av förhållandena inom
varje särskild gren, så snart avgiftsuppbörden och storleken av olika regleringsbehov
under regleringsåret bättre kan överblickas. Nämnden anför, att
den avser att efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda
hithörande spörsmål och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet.
Fördelningen av kontantbidraget
Jordbruksnämnden upplyser, att arbete med att utfärda anvisningar och
ansökningsformulär m. m. f. n. pågår inom lantbruksstyrelsen i samråd med
representanter för nämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens folk. Dessa anvisningar och formulär avses enligt nämnden
snarast möjligt skola tillställas de berörda lantbruksnämnderna. Avsikten
är, framhåller nämnden, att huvuddelen av det föreskrivna beloppet skall
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
fördelas mellan de hårdast drabbade områdena. En viss reserv (förslagsvis
25 procent av disponibla medel) bör dock undantas från den eljest i princip
definitiva centrala fördelningen. Denna reserv är avsedd för områden, som
ej medtagits i den centrala fördelningen, som extra medelsförstärkning till
områden, vilka visar sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har
kunnat beräknas samt för besvärsfall.
Jordbruksnämnden anför, att det för att kontantbidrag skall kunna utgå
måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av betydande skördeskador.
Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av inkomster, vilket
framstår som väsentligt i förhållande till hans normala årsinkomst. Inkomstbortfallet
skall vidare ha medfört, att hans ekonomi blivit så hårt
pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som han enligt
beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av kreditgaranti
och betalningslättnader — får anses ha avsevärda svårigheter att betala
räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga för driftens
fortsättande. Vid bedömning av huruvida denna förutsättning föreligger
skall även beaktas, om sökanden förutom år 1960 dessförinnan under senare
år drabbats av kännbara skördeskador. Jämväl i övrigt må hänsyn tas till
särskilda omständigheter, som kan göra att det av skördeskadorna 1960
förorsakade inkomstbortfallet är svårt att bära. För att syftet med bidragen
icke skall förfelas är det av största vikt, att de i de enskilda fallen avvägs
så, att de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta
jordbruksdriften.
Vidare anför jordbruksnämnden, att ansökningarna bör underkastas
granskning. Vid denna kan, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kontakt
upptagas med — förutom lantbruksnämndernas egna ortsombud —
jämväl andra med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala
förtroendemän, vilka bör lämnas tillfälle delta i granskningen. Vidare bör de
tjänstemän hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande
utredning om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom delta.
Prövningen av ansökningarna bör enligt jordbruksnämndens förslag inom
varje lantbruksnämnd omhänderhavas av en särskilt tillsatt delegation.
Prövningen bör ske med biträde av en representant för hushållningssällskapet.
Sällskapets sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i nämnda
delegation.
Vissa framställningar och yttranden m. m.
I skrift den 17 augusti 1960 har Hallands läns hushållningssällskap anhållit,
såvitt nu är i fråga, att vissa jordbrukare i Karups kommun, vilka
drabbats av skördeskador förorsakade av ollonborrens larver, måtte på liknande
sätt som vid skördekatastrofer av annat slag erhålla statsbidrag för
skördeförlusterna.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
I remissyttrande häröver har statskontoret framhållit bl. a. följande.
För en bedömning av ersättningsfrågan synes en arealvis verkställd uppskattning
av skadorna i förhållande till normalskörd vara erforderlig. I
den mån gottgörelse sedan bör lämnas av statsmedel för lidna förluster,
bör besluten härom basera sig på en behovsprövning i varje särskilt fall. Att
vederbörande skadelidande jordbrukare bör bära viss självrisk förutsätter
statskontoret. Denna självrisk torde ej böra sättas lägre än till att avse en
tredjedel av skadan. Med hänsyn till att närmare klarhet ej skapats beträffande
storleken av det ersättningsbelopp, som i nu förevarande fall skulle
ifrågakomma, är statskontoret vid ett bifall om ersättning för skador förorsakade
av ollonborren i dagens läge icke berett giva någon direkt rekommendation
i anslagsfrågan.
Lantbruksstgrelsen tillstyrker i remissutlåtande över skriften, att statsbidrag
beviljas åt ifrågavarande skadelidande. Sådant bidrag bör enligt styrelsen
utgå efter i princip samma grunder som vid skördeskada, som uppstått
på grund av regnskada.
Statens växtskijddsanstalt finner för sin del, att ett bedömande av frågan
om ersättning av statsmedel för lidna skördeförluster med hänsyn till bristande
erfarenheter och svårigheter att förutse ollonborreangreppen lämpligen
torde böra ske oberoende av i vad mån härjningarna kunnat avvärjas
eller inte.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anför i sin med anledning av
jordbruksnämndens framställning ingivna skrift bl. a. följande.
Med stor tillfredsställelse tog vi i höstas del av Kungl. Maj:ts förslag och
riksdagens beslut om statliga garantilån både till jordbrukare och trädgårdsodlare,
som drabbats av skördeskador. Vi uppfattade detta beslut så,
att statsmakternas avsikt var, att trädgårdsnäringen vid lidna skördeskador
principiellt skulle likställas med jordbruket. Det är därför med förvåning
och beklagande vi konstaterar, att trädgårdsodlarna ej medtagits i det förslag
som jordbruksnämnden framlagt till Kungl. Maj:t om kontanta bidrag till
de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna. Då enligt nämndens
förslag även statliga medel direkt eller indirekt skall finansiera dessa kontantbidrag,
anser vi, att dessa medel även bör komma de trädgårdsodlare till
del, som hårdast drabbats av skördeskador. Att vid en statlig medelsanvisning
ställa dessa trädgårdsodlare i en sämre ställning än motsvarande jordbrukare
anser vi vara både stötande och orättvist. Det skulle också bryta
både mot de principer, som låg till grund för 1960 års riksdagsbeslut om
stöd åt både skördeskadedrabbade jordbrukare och trädgårdsodlare och
mot det uttalande som statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
gjorde i riksdagsdebatten den 5 december 1957, då han försäkrade att »om
trädgårdsnäringen skulle bli i behov av samma stödåtgärder, som gäller för
jordbruket, så skall den tillförsäkras rätten härtill.»
Med anledning av det nu anförda och med hänvisning till skrivelse av
den 14 september 1960, anhåller handelsträdgårdsmästareförbundet, att
kontanta skördeskadebidrag inte tillerkännes bara jordbrukare utan också
de trädgårdsodlare, som hårdast drabbats av skördeskador.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
I skrivelse den 24 januari 1961 har lantbruksstyrelsen lämnat en redogörelse
för verksamheten i fråga om statlig garanti för skördeskadelån. Styrelsen
erinrar därvid först följande.
Enligt medgivande av 1960 års riksdag må statlig kreditgaranti beviljas
för lån på allmänna kapitalmarknaden i anledning av skördeskador. Det
belopp, vartill kreditgarantier för nämnda ändamål högst må beviljas, har
av riksdagen fastställts till 25 miljoner kr. Genom kungörelse om statlig garanti
för skördeskadelån (SFS 1960:564) har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
för verksamheten, vilken handhas av lantbruksnämnderna.
Lantbruksstyrelsen upplyser, att den från lantbruksnämnderna infordrat
uppgifter om antalet intill den 20 januari 1961 inkomna ansökningar om lånegarantier
m. m. På grundval av de från nämnderna införskaffade uppgifterna
lämnar styrelsen följande redogörelse för verksamheten.
Intill den 20 januari 1961 har till nämnderna inkommit 1 379 ansökningar
om lånegarantier för lån å sammanlagt 11 911 700 kr. Hittills har 513 ansökningar
färdighehandlats, varav 453 bifallits och 60 avslagits. Lånegarantier
har beviljats för lån å sammanlagt 3 618 700 kr. Uppdelade på grupper efter
storleken av det önskade lånet fördelar sig ansökningarna på följande sätt:
19 ansökningar avser lån å högst 1 000 kr., 92 lån å belopp mellan 1 000—
2 000 kr., 477 lån å belopp mellan 2 000—5 000 kr. samt 791 lån över
5 000 kr.
Beträffande verksamhetens omfattning vid de olika lantbruksnämnderna
anför styrelsen följande.
Efterfrågan på lånegarantier har varit störst i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands
och Kopparbergs län. Till lantbruksnämnderna i dessa län har intill
den 20 januari 1961 inkommit 1 186 ansökningar om garanti för lån å sammanlagt
10 549 650 kr. Nämnderna i övriga län har mottagit 193 ansökningar
avseende lån å sammanlagt 1 362 050 kr.
Lantbruksstyrelsen anför, att det övervägande flertalet jordbrukare, som
nu sökt lånegaranti för skördeskadelån, uppgivit att de drabbats, förutom
av skördeskador år 1960, av betydande skördeskador under tidigare år. Enligt
de uppgifter som i nämnda hänseende lämnats av lantbruksnämnderna
— med undantag för nämnderna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbottens
län — kommer 1 183 ansökningar från jordbrukare, som år 1960 och tidigare
år haft skördeskador. Antalet sådana ansökningar utgör inom envar
av nyssnämnda storleksgrupper: gruppen 0—1 000 kr. 15 ansökningar,
1 001—2 000 kr. 72 ansökningar, 2 001—5 000 kr. 410 ansökningar samt
över 5 000 kr. 686 ansökningar. Antalet garantisökande, som i anledning av
skördeskador under tidigare år erhållit stödlån och/eller kontantbidrag,
utgör 954.
Lantbruksstyrelsen har vidare från lantbruksnämnderna infordrat uppgifter
om i vilken utsträckning lånegarantier sökts för att användas till inlösen
av stödlån eller andra äldre driftskrediter. Ehuru de lämnade uppgifterna
enligt styrelsen inte ger någon klar bild härav, framgår likväl att lå
-
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
negarantier såväl sökts som beviljats för detta ändamål, i fråga om inlösen
av stödlån dock endast undantagsvis.
Lantbruksnämnderna beräknar på grundval av de ansökningar, som inkommit
intill den 20 januari 1961, ett belopp av 11 905 300 kr. vara erforderligt
som ram för garantigivningen. Då efterfrågan på lånegarantier synes
kunna tillgodoses inom den av riksdagen medgivna garantiramen, finner
lantbruksstyrelsen inte anledning att f. n. göra framställning om ändring
av denna ram.
Departementschefen
Sommaren 1960 kännetecknades i stora delar av landet av en onormalt riklig
nederbörd. Inom flera områden var väderleken den regnigaste som förekommit
sedan meteorologiska mätningar började att utföras i Sverige. Karakteristiskt
var vidare det relativt stora antalet dagar med koncentrerad
nederbörd, ofta i form av skyfallsliknande regn. Även under hösten var nederbörden
i en del områden betydligt större än normalt. Den rikliga nederbörden
medförde i olika områden betydande skördeskador samt svårigheter
vid bärgningen av skörden.
Enligt beslut av 1960 års riksdag gällde med avseende å 1960 års skörd
liksom åren närmast dessförinnan en modifierad 4-procentregel. Enligt denna
var jordbruket i händelse av dålig skörd berättigat till särskild kontant
kompensation för den del av produktionsbortfall eller kostnadsökning för
fodermedel, som översteg fyra procent av inkomstsumman i en för år 1960
upprättad normkalkyl. Beräkning av produktionsutfallet skulle emellertid
ske endast om så påfordrades av jordbrukets organisationer. Dessa har
dock inte påkallat en dylik beräkning och någon utlösning av den modifierade
4-procentregeln har inte skett.
Med anledning av skadorna på 1960 års skörd vidtog Kungl. Maj:t redan
tidigt sistlidna höst vissa åtgärder i syfte att lindra den ekonomiska situationen
för de drabbade jordbrukarna. För att möjliggöra bland annat stödköp
av skadad brödsäd utökades sålunda med stöd av ett av riksdagen tidigare
givet bemyndigande den rörliga krediten i riksgäldskontoret till Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening. Vidare medgavs dispens från regeln
om viss uppsägningstid för medel innestående å skogskonto. Domänstyrelsen
lämnades också möjlighet att i vissa fall och på vissa villkor medge
extra anstånd med erläggande av arrende för sådana arrendatorer, som på
grund av felslagen skörd år 1960 lidit väsentlig förlust och därför var i
behov av ekonomiskt bistånd. I enlighet med beslut av 1960 års riksdag
(prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) har vidare medgivits vissa lättnader i
de för stödlån gällande villkoren i vad de avser amorteringsfri tid, anstånd
med erläggande av amortering samt bestämmelserna om dröjsmålsränta.
Likaså har villkoren i fråga om av lantbruksnämnder medgiven statsgaranti
för i kreditinrättningar upptagna driftslån uppmjukats.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961
Vidare har i enlighet med nyssnämnda riksdagsbeslut införts statliga
garantier för lån, som i anledning av skördeskador upptagits på den allmänna
marknaden. Enligt riksdagens beslut får dylika garantier beviljas
intill ett sammanlagt belopp av 25 miljoner kronor. Som framgår av den
förut återgivna, av lantbruksstyrelsen lämnade redogörelsen beräknas på
grundval av de ansökningar, som inkommit intill den 20 januari 1961, ett
belopp av endast 11,9 miljoner kronor bli erforderligt som ram för garantigivningen
i anledning av 1960 års skördeskador. Då efterfrågan på lånegarantier
sålunda synes kunna tillgodoses inom den av rikdagen medgivna
ramen, finner jag i likhet med lantbruksstyrelsen inte anledning att framlägga
något förslag om ändring av denna ram.
Såsom framgår av jordbruksnämndens framställning har enligt nämndens
uppfattning de förenämnda åtgärderna medfört en väsentlig lättnad
för de av skördeskador drabbade jordbrukarna. Nämnden är emellertid samtidigt
övertygad om att särskilt det inte obetydliga antal jordbrukare, som
på grund av skördeskador under tidigare år fått en försvagad ekonomi och
som år 1960 återigen fått stora skördeförluster, inte kan väntas få ett tillfredsställande
stöd genom redan beslutade åtgärder. Efter övervägande av
det utav nämnden förebragta utredningsmaterialet och övriga omständigheter
har jag funnit mig böra förorda, att ytterligare stödåtgärder vidtages
från det allmännas sida för att mildra verkningarna av fjolårets skördeskador.
I fråga om utformningen av dessa stödåtgärder kan jag i huvudsak ansluta
mig till vad jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation
och lantbruksstyrelsen härutinnan föreslagit. Möjligheter
bör sålunda nu liksom senast i anledning av 1959 års skördeskador
skapas för utlämnande av kontantbidrag efter individuell ansökan. På enahanda
villkor som till jordbrukare torde emellertid dylika bidrag även böra
utgå till trädgårdsodlare, som år 1960 drabbats av betydande skördeskador.
Vidare bör till de jordbrukare, som drabbats av de i det föregående nämnda,
av ollonborrens larver orsakade skördeskadorna kunna utgå bidrag efter
samma grunder som vid skördeskador, förorsakade av väderleksförhållandena.
För utbetalning av de behovsprövade kontantbidragen synes i anslutning
till jordbruksnämndens förslag böra ställas medel till förfogande intill ett
belopp av 20 miljoner kronor. Huvuddelen av detta belopp skall enligt
nämnden fördelas mellan de av skördeskadorna hårdast drabbade områdena.
En viss reserv å förslagsvis 25 procent av beloppet har dock ansetts
böra undantas från den eljest i princip definitiva centrala fördelningen.
Denna reserv är avsedd för områden, som inte medtagits i den centrala
fördelningen, och för extra medelsförstärkning till områden, vilka visar
sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har kunnat beräknas, samt
för besvärsfall. Mot nämndens förslag till huvudsaklig fördelning av bidragsbeloppet
har jag intet att erinra.
Bidragsgivningen bör i enlighet med jordbruksnämndens, efter samråd
Kungl. Maj.ts proposition nr år 1961
29
med lantbruksstyrelsen och jordbrukets förhandlingsdelegation, upprättade
förslag ske efter individuell ansökan och prövning. För att kontantbidrag
skall kunna utgå måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av betydande
skördeskador. Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av
inkomster, vilket framstår som väsentligt i förhållande till hans normala
årsinkomst. Inkomstbortfallet skall också ha medfört, att hans ekonomi
blivit så hårt pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som
han enligt beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av
kreditgaranti och betalningslättnader —• får anses ha avsevärda svårigheter
att betala räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga
för driftens fortsättande. För att syftet med bidragen inte skall förfelas är
det vidare av största vikt, att bidragen i de enskilda fallen avväges så, att
de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta jordbruksdriften.
Prövningen av ansökningarna bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag
omhänderhas av en inom varje lantbruksnämnd särskilt tillsatt delegation
med biträde av en representant för hushållningssällskapet. Sällskapets
sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i delegationen. Vid den
granskning, som ansökningarna bör underkastas, bör i enlighet med nämndens
förslag, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kontakt kunna upptagas
med — förutom lantbruksnämndernas ortsombud — jämväl andra
med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala förtroendemän,
vilka bör lämnas tillfälle deltaga i granskningen. Vidare bör de tjänstemän
hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande utredning
om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom, deltaga.
De närmare grunderna för bidragsprövningen och för fördelningen av bidragsmedlen
bör med utgångspunkt från nu angivna huvudregler fastställas
av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av lantbruksstyrelsen
efter hörande av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.
För finansieringen av den föreslagna bidragsverksamheten bör liksom i
några liknande fall tidigare år kunna tagas i anspråk vissa hos jordbruksnämnden
tillgängliga men ännu ej disponerade allmänna medel. Jag finner
mig sålunda böra föreslå, att till förfogande för verksamheten i första hand
ställes ett belopp av 10 miljoner kronor av det överskott av införselavgiftsmedel
inom jordbruksregleringen, som uppkommit under treårsperioden
1956/57—1958/59. För verksamheten bör vidare i andra hand medel intill
ett belopp av 10 miljoner kronor ställas till förfogande ur de under regleringsåret
1960/61 influtna eller inflytande införselavgifterna på jordbrukets
område. Enligt från jordbruksnämnden under hand inhämtade uppgifter
beräknas ett överskott av införselavgifter under detta år bli disponibelt,
sedan de övriga regleringsändamål, vilka kan anses böra tillgodoses med
medel från sagda införselavgifter, blivit täckta.
För att möjliggöra att nyssnämnda belopp omedelbart skall kunna stäl
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961
las till förfogande, bör jordbruksnämnden bemyndigas att förskottera erforderliga
belopp ur tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets område.
Frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna av regleringsverksamheten
införselavgiftsmedlen för ifrågavarande ändamål slutligt skall
tagas, bör avgöras efter prövning av förhållandena inom varje särskild gren.
Enligt min mening bör det uppdragas åt jordbruksnämnden att efter samråd
med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda hithörande spörsmål och
till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Det torde därefter böra
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i frågan.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att enligt vad länsstyrelsen i
Kristianstads län anfört i skrivelser den 9 augusti och den 19 september 1960
till chefen för inrikesdepartementet de i det föregående berörda översvämningarna
förorsakat jämförelsevis omfattande skador i östra Skåne även
av annan natur än skördeskador. De rapporterade skadorna av sådan art
har efter av länsstyrelsen gjord värdering beräknats belöpa sig till omkring
en kvarts miljon kronor. Vid en tillämpning av de ersättningsgrunder,
som av riksdagen godtagits för statsunderstöd för motsvarande skador
i anledning av 1959 års vårflod och lokala oväder (prop. 1960: 2, XI ht,
bil. 3, p. 2; SU 17; rskr. 59), skulle enligt länsstyrelsens preliminära uppskattning
ersättning av statsmedel utgå med omkring 65 000 kronor.
Vid det samråd jag i denna fråga haft med chefen för inrikesdepartementet
har det befunnits skäligt, att ersättning av statsmedel får utgå för här
berörda skador efter behovsprövning enligt samma riktlinjer som gällt beträffande
1959 års översvämningsskador. Av det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1959/60 anvisade reservationsanslaget Bidrag till ersättning
för vissa av översvämningar förorsakade skador å en miljon kronor
kvarstår, enligt vad jag inhämtat, sedan huvudparten av ifrågakommande
ersättningar numera utbetalats, odisponerat ett belopp av omkring
400 000 kronor. Därest riksdagen icke har någon erinran häremot, torde
av återstående medel å anslaget erforderligt belopp få tagas i anspråk för
ersättningar i enlighet med vad sålunda anförts. Skulle härutöver i några
enstaka fall fråga uppkomma om ersättning i anledning av översvämningsskador
under år 1960, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva
ersättningsfrågan enligt nyssnämnda riktlinjer.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att
1) medgiva, att bidrag till jordbrukare, vilka är i behov
därav på grund av 1960 års skördeskador, må utlämnas i
huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit
i det föregående,
2) medgiva, att för utbetalande av sagda bidrag medel må
ställas till förfogande intill ett belopp av 20 000 000 kronor,
Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961
31
3) medgiva, att kostnaderna för bidragen må bestridas
med
a) 10 000 000 kronor av medel, som influtit genom upptagande
av införselavgifter på jordbrukets område under
regleringsåren 1956/57—1958/59,
b) intill ett belopp av 10 000 000 kronor av medel, som
under regleringsåret 1960/61 inflyter genom upptagande av
införselavgifter på jordbrukets område,
4) medgiva, att för utbetalande av bidragen erforderliga
medel må i mån av behov förskottsvis tillhandahållas ur
tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets område,
5) bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens
jordbruksnämnd efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,
fastställa den närmare fördelningen av nyssnämnda
båda belopp å vardera 10 000 000 kronor på de
olika slag av införselavgiftsmedel, från vilka beloppen slutligt
skall gäldas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Johansson
610110 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1961:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd jämte i ämnet väckta motio a1 i texten
- JoU 1961:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten