Sök i Ratio Lex

Angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd

1961-01-27 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:34, Angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

1

Nr U

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa stödåtgärder

i anledning av skadorna å 1960 års skörd;

given Stockholms slott den 27 januari 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen hemställes om medgivande att utbetala kontanta bidrag till

jordbrukare, som är i behov därav på grund av lidna skördeskador år 1960.

Medel för ändamålet föreslås skola ställas till förfogande intill ett belopp

av 20 miljoner kronor. Bidragen skall utdelas efter individuell ansökan och

prövning. Fördelningen av bidragen skall handhas på i stort sett samma

sätt som fördelningen av de individuella bidragen i anledning av skördeskador

år 1959.

Av bidragsbeloppet avses 10 miljoner kronor skola täckas av det överskott

av införselavgiftsmedel inom jordbruksregleringen, som uppkommit under

treårsperioden 1956/57—1958/59 och som ännu inte disponerats. Kostnaderna

därutöver skall bestridas av överskott ur de medel, som under regleringsåret

1960/61 inflyter genom upptagande av iniförselavgifter på jordbrukets

område.

Slutligen föreslås att av det under elfte huvudtiteln för budgetåret 1959/60

upptagna reservationsanslaget till bidrag till ersättning för vissa av översvämningar

förorsakade skador viss del skall tagas i anspråk för ersättning

efter behovsprövning av vissa år 1960 uppkomna regnskador av annan natur

än skördeskador.

1 IHhang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 januari 1961.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om vissa stödåtgärder

i anledning av skadorna å 1960 års skörd samt anför därvid.

Enligt beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 153; JoU 31; rskr. 311)

skulle för reglering av skador å 1960 års skörd tillämpas en modifierad

4-procentregel. Enligt denna skulle jordbruket bli berättigat till särskild

kontant kompensation i händelse av dålig skörd för den del av produktionsbortfall

eller kostnadsökning för fodermedel, som översteg 4 procent av

inkomstsumman i en för år 1960 upprättad normkalkyl (ca 175 miljoner

kr.). Beräkning av produktionsbortfallet skulle emellertid ske endast om så

påfordrades av jordbrukets organisationer. Enär en dylik beräkning inte

påkallats, har någon utlösning av 4-procentregeln för 1960 års skörd inte

skett.

Genom beslut den 26 augusti 1960 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens jordbruksnämnd

att i samråd med lantbruksstyrelsen och berörda lokala organ

utreda omfattningen och arten av de mera väsentliga skador, som uppkommit

å 1960 års skörd till följd av väderleksförhållandena, samt att till jordbruksdepartementet

inkomma med resultatet av utredningen.

Till Kungl. Maj:t eller jordbruksdepartementet har från bl. a. olika organisationer

på jordbrukets och trädgårdsnäringens område inkommit framställningar

om åtgärder i anledning av skador å 1960 års skörd. Framställningar

har sålunda ingivits av Kalmar södra länsförbund av RLF angående

stödåtgärder i anledning av skördeskador inom länet, Fellingsbro södra

hushållningsgille samt Fellingsbro södra RLF-avdelning angående 1960 års

skördeskador, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund angående stödåtgärder

vid skördeskada på trädgårdsnäringens frilandsprodukter, lantbruksnämnden

i Kristianstads län och Kristianstads läns hushållningssällskap

angående statligt stöd för skördeskador m. m., RLF-avdelningarna

inom Ölands Åkerbo och Köpingsvik storkommuner på Öland angående

ekonomiskt stöd i anledning av 1960 års skördeskador, Kalmar läns norra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

3

hushållningssällskap angående åtgärder för avhjälpande av skördeskador

samt Kalmar läns södra hushållningssällskap likaså angående åtgärder för

avhjälpande av skördeskador. Därjämte har Hallands läns hushållningssällskap

inkommit med framställning angående statsbidrag för skördeskador

förorsakade av ollonborrens larver in. in. över sistnämnda framställning,

såvitt nu är i fråga, bär yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen

och statens växtskyddsanstalt. Samtliga nu nämnda framställningar har

för yttrande remitterats till statens jordbruksnämnd.

Med anledning av nyssnämnda utredningsuppdrag och till besvarande av

de remitterade framställningarna har statens jordbruksnämnd i en till jordbruksdepartementet

den 19 januari 1961 inkommen skrivelse lämnat en redogörelse

för 1960 års skördeskador samt framlagt vissa förslag till stödåtgärder

i anledning av dessa skador.

Jordbruksnämnden hemställer i skrivelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels

föreslå riksdagen att till bestridande av kostnaderna för utbetalande av bidrag

enligt vissa i skrivelsen angivna grunder till sådana jordbrukare, som

är i behov därav till följd av skördeskador år 1960, anvisa ett anslag av 7

miljoner kr., dels — efter inhämtande i den mån så erfordras av riksdagens

samtycke — medgiva att till bestridande av kostnaderna för sagda

bidrag härjämte må tagas i anspråk ett belopp av 6,5 miljoner kr. av kvarstående

överskott av införselavgifter på jordbrukets område från treårsperioden

1956/57—1958/59, på visst sätt fördelat på avgiftsmedel av olika

slag, ävensom ett belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. av medel, som influtit

eller inflyter genom upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen

under innevarande regleringsår, med den fördelning på olika slag av

avgiftsmedel, som framdeles, efter förslag av jordbruksnämnden i samråd

med jordbrukets förhandlingsdelegation, fastställes av Kungl. Maj :t. Vidare

hemställes, att Kungl. Maj :t — efter inhämtande i den mån så erfordras

av riksdagens samtycke — måtte dels medgiva att, därest nyss angivet anslag

anvisas först för budgetåret 1961/62, i avvaktan på att anslagsmedlen

blir disponibla, motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av reservationsanslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, samt

att, i avvaktan på fastställande av fördelning av det föreslagna beloppet av

införselavgiftsmedel från innevarande regleringsår på olika slag av avgiftsmedel,

motsvarande belopp må förskottsvis tagas i anspråk av de införselavgiftsmedel,

som finnes tillgängliga hos jordbruksnämnden, dels bemyndiga

jordbruksnämnden att för utbetalande av bidrag, varom här är fråga, ställa

erforderligt belopp till lantbruksstyrelsens förfogande av i det föregående

angivna medel, dels bemyndiga lantbruksstyrelsen att i viss angiven ordning

fastställa närmare grunder för fördelning av här ifrågavarande bidrag.

Jordbruksnämnden upplyser, att nämnden i fråga om grunderna för fördelningen

av de föreslagna skördeskadebidragen samrått med lantbruksstgrclsen.

Jordbruksnämnden anmäler vidare, att nämnden och jordbrukets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

förhandlingsdelegation under utredningsarbetets gång haft överläggningar

för att på grundval av utredningsresultaten dryfta frågan, om årets skördeskador

borde föranleda framställning om ytterligare stödåtgärder utöver

vad som redan beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1960: 168;

JoU 37; rskr. 353) samt för att diskutera eventuella åtgärders omfattning

och utformning.

Med anledning av jordbruksnämndens framställning och med hänvisning

till sin förut omförmälda framställning har Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

i särskild skrift anhållit, att kontanta skördeskadebidrag

måtte tillerkännas inte bara jordbrukare utan också de trädgårdsodlare,

som hårdast drabbats av skördeskador.

Vidare har lantbruksstgrelsen i en till jordbruksdepartementet den 25 januari

1961 inkommen skrivelse lämnat en redogörelse för verksamheten i

fråga om statlig garanti för skördeskadelån.

Uppdraget att utreda omfattningen och arten av 1960 års mera väsentliga

skördeskador har statens jordbruksnämnd fullgjort genom en serie undersökningar.

Dessa kan indelas i tre olika kategorier nämligen a) bearbetningar

av de subjektiva skördeuppskattningarna per den 15 oktober 1960,

b) beräkningar på grundval av provyteuppskattningarna, de s. k. objektiva

skördeuppskattningarna och c) vissa kompletterande undersökningar angående

storleken av de arealer, där skörden icke kunnat bärgas, samt angående

kvalitetsskador på spannmål.

Till en början lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse för nederbörden

under juni—oktober 1960.

Nederbörden juni—oktober 1960

Sommarmånaderna (juni—augusti) kännetecknades i stora delar av landet

av en onormalt riklig nederbörd. Sålunda föll på ett flertal platser i landet

regnmängder, som var dubbelt så stora som normalmängderna. För att

bedöma regnets omfattning och lokalisering har jordbruksnämnden bearbetat

och sammanställt vissa uppgifter ur den officiella nederbördsstatistiken

för perioden juni—oktober. Uppgifterna återges i tabell 1, från vilken

framgår bl. a. antalet nederbördsdagar, varmed i detta sammanhang menas

dygn med nederbörd av minst 1,0 millimeter, medelnederbörd i millimeter

och i procent av normalnederbörd. Som framgår av tabellen var nederbördsmängden

under juni för hela riket 24 procent större än normalt. De största

överskotten registrerades inom Jämtlands län och Västernorrlands län. De

mest markanta nederbördsunderskotten noterades däremot inom Malmöhus,

Kalmar och Stockholms län. Antalet nederbördsdagar var under juni

störst i Jämtlands län och minst i Kalmar läns södra del och Uppsala län.

Under juli översteg nederbördsmängden den normala i riket i dess helhet

med 55 procent. Nederbördsunderskott förekom endast inom mycket begränsade

områden. De östligaste delarna av Götaland och Svealand erhöll särskilt

stora mängder eller upp till 300 procent av den normala nederbörden. I

Stockholm noterades ett nytt rekord med 192,4 mm. Såsom framgår av ta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

Tabell 1. Nederbörden under juni och juli 1960

Juni 1960

Juli 1960

Antal ne- derbörds- dagar

Medelne-

derbörd,

mm

!

Procent

av nor- mal ne- derbörd

Antal ne- derbörds- dagar

Medelne-

derbörd,

mm

Procent

av normal

neder- börd

Stockholms stad och län..

6

31

74

15

135

233

Uppsala län ............

5

46

92

13

114

175

Södermanlands län......

6

43

81

17

102

148

Östergötlands län........

8

63

109

17

103

161

Jönköpings län..........

10

62

95

18

112

170

Kronobergs län..........

10

46

77

14

100

147

Kalmar läns norra del....

6

34

64

15

107

178

Kalmar läns södra del____

5

31

72

15

104

196

Gotlands län............

7

30

88

14

no

229

Blekinge län............

9

37

84

13

107

210

Kristianstads län........

9

45

81

16

112

167

Malmöhus län ..........

9

34

65

13

112

178

Hallands län............

9

68

114

15

122

165

Göteborgs och Bohus län..

10

59

116

17

120

197

Ålvsborgs läns norra del..

10

71

118

18

138

197

Älvsborgs läns södra del..

12

79

109

20

145

177

Skaraborgs län..........

10

58

101

15

102

148

Värmlands län..........

8

64

106

14

119

154

Örebro län..............

10

58

90

15

120

158

Västmanlands län ......

6

52

92

13

104

142

Kopparbergs län ........

12

81

132

21

111

142

Gävleborgs län..........

6

60

105

14

107

165

Västernorrlands län......

6

78

152

11

108

186

Jämtlands län ..........

14

103

177

15

105

140

Västerbotten övre ......

9

72

133

16

in

182

» mell.......

12

80

136

20

126

191

» nedre ......

6

61

132

15

82

174

Norrbotten övre ........

11

57

114

12

73

130

» mell.........

8

63

127

10

69

108

» nedre........

8

63

140

12

67

124

Svealand ..............

8

62

108

15

115

155

Götaland ..............

9

54

94

16

113

174

Norrland ..............

9

73

140

14

92

148

Hela riket

9

67

124

15

101

155

bellen var nederbördsöverskottet störst inom Stockholms län, på Gotland

och i Blekinge. Antalet nederbördsdagar var störst inom Kopparbergs län,

i mellersta Västerbotten samt inom Älvsborgs läns södra del. Under augusti

var nederbördsmängden för hela landet 57 procent större än den normala.

Största överskotten noterades inom Södermanlands län, i nedre Västerbotten

och i Kalmar läns södra del. Antalet nederbördsdagar var störst inom

Östergötlands län och Älvsborgs läns södra del. Nederbördsrekord för augusti

noterades i Nyköping (216 mm), Umeå (199 mm), Östersund och Sveg

(183 mm) samt Uppsala (158 mm). Karakteristiskt för sommaren 1960

har varit det relativt stora antalet dagar med stora dygnsmängder. Normalt

inträffar under juni—augusti en till två gånger, att dygnsnederbörden överstiger

20 mm. Under den gångna sommaren däremot förekom t. ex. i Stockholm

sju sådana fall, i Sveg fem, i Östersund, Nyköping och Ystad fyra.

Den sammanlagda nederhördsmängden under månaderna juni—augusti

var särskilt stor i södra Västergötland, delar av Östergötland, landskapen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

Tabell 1 (forts.)- Nederbörden under augusti och september 1960

Augusti 1960

September 1960

Antal ne- derbörds- dagar

Medelne-

derbörd,

mm

Procent

av normal

neder- börd

Antal ne- derbörds- dagar

Medelne-

derbörd,

mm

Procent

av normal

neder- börd

Stockholms stad och län..

12

155

212

10

49

102

Uppsala län ............

16

149

194

9

54

102

Södermanlands län......

17

199

265

4

31

62

Östergötlands län........

18

148

195

5

31

66

Jönköpings län..........

16

120

140

3

29

53

Kronobergs län..........

15

131

147

6

24

42

Kalmar läns norra del....

14

138

194

5

44

96

Kalmar läns södra del....

11

151

229

8

70

156

Gotlands län............

15

114

178

8

57

124

Blekinge län............

10

99

136

4

34

65

Kristianstads län........

9

125

147

5

36

62

Malmöhus län ..........

15

113

153

6

47

92

Hallands län............

17

120

112

5

42

60

Göteborgs och Bohus län..

14

90

99

5

32

52

Älvsborgs läns norra del..

12

126

125

7

28

42

Älvsborgs läns södra del..

18

122

106

6

39

51

Skaraborgs län..........

17

119

137

2

26

50

Värmlands län..........

16

118

123

7

53

88

Örebro län..............

17

159

177

7

41

68

Västmanlands län ......

16

177

216

5

40

75

Kopparbergs län ........

14

140

150

9

51

91

Gävleborgs län..........

11

113

138

8

34

68

Västernorrlands län......

11

112

138

3

16

30

Jämtlands län ..........

14

137

149

10

57

98

Västerbotten övre ......

15

140

167

8

50

88

* mell.......

14

154

171

6

23

43

* nedre......

17

169

238

7

39

75

Norrbotten övre ........

16

109

165

6

33

59

» mell.........

11

97

133

6

26

53

» nedre........

10

122

182

6

45

80

Svealand ..............

15

147

167

7

48

86

Götaland ..............

14

126

148

5

36

64

Norrland ..............

13

125

160

7

38

70

Hela riket

14

129

157

6

39

71

kring Mälaren samt vissa områden i södra och mellersta Norrland. Sommaren

var inom flera områden den regnigaste, sedan meteorologiska mätningar

började att utföras i Sverige.

Den regniga väderlekstypen fortsatte även under första septemberveckan.

Omkring den 10 september skedde emellertid en markant förändring i väderlekstypen.

För första gången på flera månader inträffade en mer än

veckolång torr period i hela landet. Mot slutet av månaden blev dock väderleken

åter ostadig. Under hela september uppgick nederbörden för landet i

dess helhet till endast 71 procent av den normala. September visade sig sålunda

bli helt olika de båda föregående månaderna i nederbördshänseende.

Emellertid fanns även denna månad områden med nederbördsmängder överstigande

normalvärdena. Dit hörde exempelvis norra Öland med mer än

dubbla normalmängden samt stora delar av Kalmar län, Uppland, nordvästra

Svealand, Härjedalen och Jämtland. Antalet nederbördsdagar var

störst inom Stockholms, Jämtlands, Uppsala och Kopparbergs län.

Under oktober uppgick nederbörden till 83 procent av den normala, över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961

7

Tabell 1 (forts.)* Nederbörden under oktober månad 1960

Oktober 1960

Antal neder- bördsdagar

Medelnederbörd,

mm

Procent av nor

mal nederbörd

Stockholms stad och län..................

9

49

98

Uppsala län ............................

5

48

92

Södermanlands län......................

7

41

80

Östergötlands län........................

8

60

113

Jönköpings län..........................

10

68

113

Kronobergs län..........................

11

66

112

Kalmar läns norra del....................

15

104

204

Kalmar läns södra del....................

10

90

204

Gotlands län............................

8

60

125

Blekinge län............................

12

70

143

Kristianstads län........................

11

86

148

Malmöhus län ..........................

13

81

147

Hallands län............................

10

53

74

Göteborgs och Bohus län ................

8

44

58

Älvsborgs läns norra del..................

10

72

94

Älvsborgs läns södra del..................

10

54

64

Skaraborgs län..........................

9

67

114

Värmlands län ..........................

8

70

101

Örebro län..............................

10

63

97

Västmanlands län........................

6

52

96

Kopparbergs län ........................

6

60

105

Gävleborgs län..........................

10

70

137

Västernorrlands län......................

8

52

106

Jämtlands län ..........................

6

46

94

Västerbotten övre......................

5

17

35

» mell.......................

5

27

57

• nedre ....................

5

27

52

Norrbotten övre........................

7

15

31

» med.........................

2

5

13

» nedre ......................

4

10

21

Svealand ..............................

7

59

100

Götaland ..............................

10

69

115

Norrland ..............................

6

29

60

Hela riket

8

43

83

skott noterades emellertid inom flera län. Sålunda erhöll Kalmar län mer

än dubbla nederbördsmängden och Kristianstads och Malmöhus län ungefär

en och en halv gång större nederbörd än normalt. Antalet nederbördsdagar

var störst inom Kalmar läns norra del, i Malmöhus län och i Blekinge.

Jordbruksnämnden framhåller, att den redovisade nederbördsstatistiken

endast ger en ungefärlig bild av läget och därför utgör endast en allmän bakgrund

till de i det följande redovisade undersökningarna om skördeutfallet.

Det kvantitativa skördeutfallet enligt skörderapporten

per den 15 oktober 1960

Jordbruksnämnden framhåller, att skördeuppskattningen per den 15 oktober

1960 på många håll varit särskilt svår att utföra till följd av ovissheten

om möjligheten att kunna skörda och bärga grödan. Såsom vid tidigare

liknande tillfällen har statistiska centralbyrån även år 1960 utfärdat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

vissa anvisningar, av vilka framgått, att hänsyn endast skulle tagas till det

kvantitativa skördeutfallet. Vidare betonades att arealer, som bedömdes

bli oskördade och för vilka hektaravkastningen därför skulle sättas till

värdet 0, skulle vägas samman med arealer, för vilka användbar avkastning

väntades.

Sammanfattningsvis anför jordbruksnämnden, att 1960 års skörd enligt

den subjektiva uppskattningen per den 15 oktober totalt för hela riket synes

ha lämnat ett utbyte, som kvantitativt sett ligger över normalskörd. Rätt

stora geografiska olikheter föreligger emellertid. Att döma av skörderapporterna

per den 15 oktober har det bästa utbytet erhållits i nordligaste Sverige

samt i södra och västra delarna av Götaland, medan det sämsta har redovisats

för områdena kring Mälaren, för Närke, Östergötlands och Kalmar

län.

I syfte att erhålla ett sammanfattande mått på olikheterna mellan skilda

landsdelar har jordbruksnämnden omräknat de olika skördeomdömena till

foderenheter och därigenom kunnat beräkna den s. k. allmänna skördesiffran

för olika hushållningssällskapsområden. Resultatet av beräkningarna

redovisas i tabell 2. Av denna framgår, att den allmänna skördesiffran

för hela riket för år 1960 uppgick till 3,06, d. v. s. något över medelskörd.

För åren 1959 och 1955 var rikssiffran 2,57 resp. 2,32. Vid jämförelser särskilt

med dessa de båda lägsta skördesiffrorna måste, påpekar nämnden,

ihågkommas, att kvaliteten på åtskilliga grödor år 1960 till följd av regnskadorna

är dålig, medan skörden under de båda nämnda åren nästan genomgående

kännetecknades av mycket god kvalitet.

Den lägsta områdessiffran redovisas år 1960 för Södermanlands län med

2,36, varefter följer Östergötlands län med 2,39, Örebro med 2,57, Stockholms

län med 2,64, och Kalmar läns norra del med 2,70. Därefter följer

Skaraborgs, Kopparbergs samt Värmlands län, Älvsborgs läns norra del,

Västmanlands län samt Kalmar läns södra del. För samtliga dessa områden

ligger skördesiffran något under 3, alltså strax under medelskörd. För

övriga län och hushållningssällskapsområden redovisas minst normalt skördeutfall,

d. v. s. skördesiffran 3 eller däröver. Den högsta skördesiffran avser

Norrbottens län med 3,73, varefter följer Malmöhus län med 3,46 samt

Västerbottens län och Älvsborgs läns södra del med 3,41.

Den allmänna skördesiffran för olika områden redovisas även såsom ett

ovägt medeltal för åren 1955—1960. Detta medeltal blir lägst för Södermanlands

län med 2,42, därefter följer Västmanlands län med 2,44, Örebro

län med 2,48, Kalmar läns norra del med 2,50 och Stockholms län med

2,51. Jordbruksnämnden konstaterar, att medeltalet för den ifrågavarande

perioden ligger lägst för flertalet av de områden, som har drabbats av större

skador även år 1960.

I anslutning till nu återgivna uppgifter anför jordbruksnämnden, att utmärkande

för 1960 års skördeutfall har varit de översvämningsskador, som

uppstått i skilda landsdelar med låglänta marker och kring vattendrag.

Omedelbart efter det jordbruksnämnden hade fått sitt förut nämnda utred
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 34 år 1961

9

Tabell 2. Allmän skördesiffra inom olika län (länsdelar) enligt skördeuppskattningarna

i oktober åren 1955—60

Den allmänna skördesiffran utgör ett vägt medeltal av skördeomdömena för samtliga 18 slag

av åkerväxter, som ingår i skördeuppskattningarna. Sammanvägningen har skett genom omräkning

av de olika skördeomdömena till skördeenheter. Hänsyn har ej tagits till halm, blast,

bete och grönfoder. — De 10 lägsta talen varje år har kursiverats.

Område

1/10

1955

15/10

1956

15/10

1957

15/10

1958

15/10

1959

15/10

1960

Ovägt]

medeltal

1955—60

Stockholms stad och län

2,05

2,76

2,67

2,55

2,37

2,64

2,51

Uppsala län............

2,34

2,95

2,30

2,54

2,49

3,00

2,60

Södermanlands län......

1,78

2,77

2,63

2,42

2,55

2,36

2,42

Östergötlands län ......

2,16

2,76

2,85

2,61

2.93

2,39

2,62

Jönköpings län ........

2,35

2,92

2,84

3,09

2,50

3,32

2,84

Kronobergs län ........

2,44

2,89

2,75

3,04

2,36

3,19

2,78

Kalmar läns norra del ..

1,79

2,73

2,65

2,89

2,26

2,70

2,50

Kalmar läns södra del ..

2,31

2,91

2,92

3,03

1,98

2,99

2,69

Gotlands län............

2,66

2,95

3,04

2,92

2,17

3,38

2,85

Blekinge län............

2,33

2,94

2,79

2,76

2,30

3,23

2,72

Kristianstads län........

2,73

3,03

2,90

2,84

2,68

3,31

2,91

Malmöhus län..........

2,89

3,18

3,24

2,77

3,05

3,46

3,10

Hallands län............

2,43

3,19

2,71

2,76

2,51

3,25

2,81

Göteborgs och Bohus län

2,19

2,83

2,72

2,72

2,38

3,03

2,64

Älvsborgs läns norra del

2,09

2,91

2,69

2,78

2,32

2,96

2,62

Älvsborgs läns södra del

2,38

3,05

2,96

3,05

2,75

3,41

2,93

Skaraborgs län..........

2,10

2,93

2,81

2 84

2,51

2,86

2,67

Värmlands län..........

2,06

2,99

2,58

2,75

2,00

2,94

2,55

Örebro län..............

2,17

2,82

2,54

2,50

2,25

2,57

2,48

Västmanlands län ......

2,14

2,90

2,10

2,30

2,20

2,97

2,44

Kopparbergs län........

2,38

2,91

2,25

2,59

2,27

2,93

2,56

Gävleborgs län..........

2,32

2,87

2,63

2.63

2.34

3,27

2,68

Västernorrlands län ....

2 27

2,86

2,85

2,64

2,40

3,10

2.69

Jämtlands län..........

2,39

2,96

3,04

2,70

2,72

3,39

2,87

Västerbottens län ......

2,24

2,92

2,93

2,74

3,04

3,41

2,88

Norrbottens län ........

2.17

2,91

3,14

2,60

3,06

3,73

2,94

Hela riket

2,32

2,94

2,79

2,73

2,57

3,06

2,74

ningsuppdrag, gjorde nämnden en förfrågan till samtliga hushållningssällskap

angående en bedömning av skördesituationen. Som svar på nämndens

cirkulärskrivelse erhölls från flertalet hushållningssällskapsområden

ungefärliga uppgifter om de särskilt svårt skadade socknarna, d. v. s. socknar,

inom vilka totalskador, svårare översvämningsskador eller eljest skador

av lika allvarlig natur förekom mer än sporadiskt. Av de inkomna

svaren från hushållningssällskapen i september framgick, att de allvarligaste

översvämningsskadorna och liknande svårare skador mer än sporadiskt

uppträdde huvudsakligen kring Mälaren, i Närke, inom Östergötlands

län (som dock på detta tidiga stadium ej ansåg sig kunna lämna arealuppgifter)

samt inom Kalmar län inklusive Öland och på Gotland. Med anledning

härav planlade jordbruksnämnden i samråd med lantbruksstyrelsen

och statistiska centralbyrån en särskild undersökning av obärgade arealer.

Denna undersökning verkställdes samtidigt med skördeuppskattningen per

den 15 oktober. Undersökningen företogs i nio hushållningssällskapsområden

via hushållningssällskapen och deras gillesombud.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3. Uppgift om de arealer på vilka 1960 års skörd enligt bedömning av hushållningssällskapen var obärgad den 15 oktober

resp. ej kunde bärgas samt uppgift enligt statistiska centralbyråns inventering om obärgade arealer den 1 november, ha1

Hushållningssällskaps-

områden

Skörden

ej bärgad

den 15 okt.

Skörden

kan ej

bärgas

Skörden

ej bärgad

den 1 nov.

Skörden

ej bärgad

den 15 okt.

Skörden

kan ej

bärgas

Skörden

ej bärgad

den 1 nov.

Skörden

ej bärgad

den 15 okt.

Skörden

kan ej

bärgas

Skörden

ej bärgad

den 1 nov.

Brödsäd

Fodersäd

Oljeväxter

Stockholms stad och län......

1093

721

703

6 370

3 960

4 405

129

108

180

Uppsala län..................

869

372

371

4 495

2 316

2 286

144

109

174

Södermanlands län............

1996

1032

716

9 746

4196

5 017

195

153

307

Östergötlands län ............

2 661

1 in

11298

4121

1282

418

253

27

Kalmar läns norra del........

187

156

2i4

2 435

1349

56

56

Kalmar läns södra del 15/10 ..

365

303

2131

1438

20

14

Kalmar läns södra del 15/11 ..

353

332

2 354

2189

37

35

Gotlands län..................

313

260

1295

1053

92

63

liö

Örebro län ..................

687

476

424

5 537

3 562

3 281

116

95

Västmanlands län ............

629

267

669

4 001

2 403

3 350

327

161

192

Samtliga 9 områden* ..........

8 788

4 727

47 531

25 149

1 514

1033

6 jämförbara områden ........

5 461

3 024

3 097

32 584

17 786

19 621

967

682

995

Potatis

Slåttervalt

Samtliga grödor*

Areal där första skörden helt förstörts

Stockholms stad och län......

566

378

384

312

312

561

8 732

5 717

6 627

Uppsala län..................

381

225

251

181

181

396

6 348

3 418

3853

Södermanlands län............

607

418

411

501

501

648

13589

6 785

8 050

Östergötlands län ............

817

325

1908

1908

20 663

10 168

1903

Kalmar läns norra del ........

472

188

li3

218

218

114

3 405

1987

Kalmar läns södra del 15/10 ..

2 352

1483

266

266

5 377

3 583

Kalmar läns södra del 15/11 ..

1549

1464

267

267

5177

4 741

Gotlands län..................

313

176

493

493

2 731

2 229

6128

Örebro län ..................

477

225

146

1 279

1279

1264

8 407

6145

Västmanlands län ............

124

106

154

83

83

333

5 503

3 241

5 216

Samtliga 9 områden1..........

5 306

3 505

5 242

5 242

74 555

44 431

6 jämförbara områden ........

2 627

1540

1459

2 574

2 574

3 316

45 984

27 293

31 777

1 För Kalmar läns södra del har företagits en bedömning även den 15 november.

* I summan har medtagits för Kalmar läns södra del uppgifter per den 15 november.

* Inklusive övriga här ej särredovisade grödor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

11

Av de inkomna uppgifterna framgick att omkring den 15 oktober 1960

inom de nio områdena närmare 75 000 ha var obärgade. Av denna areal

angavs ca 43 000 ha med säkerhet ej kunna bärgas. Den övervägande delen

av den obärgade arealen föll på fodersäd. För Kalmar läns södra del verkställde

hushållningssällskapet en ny inventering omkring den 15 november

1960. Anledningen härtill var att området drabbades av skyfallsliknande

regn efter den 15 oktober. Den nya undersökningen visade, att den areal,

som med säkerhet ej kunde komma att bärgas, vid det senare tillfället uppskattades

till drygt 1 000 ha mer än per den 15 oktober. Till följd härav kan,

summerar jordbruksnämnden, den areal, från vilken grödan med säkerhet

ej kan bärgas, sammanlagt beräknas till 44 000 ha inom de nio områdena.

Uppgifterna härom har av nämnden sammanställts i tabell 3.

Jordbruksnämnden upplyser, att den redan vid sin planläggning av undersökningen

av 1960 års skördeskador utgick från att de skörderapporter,

som kommit fram vid statistiska centralbyråns provyteuppskattningar (den

s. k. objektiva skördeuppskattningen) i möjligaste mån borde utnyttjas.

Med anledning härav har nämnden haft samarbete med statistiska centralbyrån.

Som ett led i nämndens utredningsarbete planlades en särskild tillläggsundersökning

i anslutning till provyteuppskattningarna, som skulle

belysa obärgad areal vid provytegårdar samt vissa uppgifter om spannmålskvaliteten.

De uppgifter om obärgad areal, som centralbyrån införskaffat

från provytegårdar redovisar nämnden ävenledes i tabell 3. Nämnden anför,

att vid jämförelse mellan de olika materialen bör en skillnad i definitionen

av »obärgad areal» observeras. Enligt centralbyråns uppgifter avses med

obärgad areal den areal, som den 1 november var obärgad. Som framgår

av tabellen uppgick den areal, som den 15 oktober var obärgad inom sex

hushållningssällskapsområden (centralbyråns uppgifter om obärgad areal

föreligger endast för dessa områden), enligt hushållningssällskapens uppgifter

till 46 000 ha, den areal, som den 1 november var obärgad enligt centralbyråns

uppgifter till 32 000 ha, och den areal, från vilken grödan med

säkerhet ej skulle kunna bärgas, enligt hushållningssällskapens uppgifter

till 27 000 ha.

Brödsäds- och fodersädsskördens kvalitet

Jordbruksnämnden upplyser, att Svensk spannmålshandel, ekonomisk

förening, i syfte att så långt som möjligt statistiskt ange de kvalitetsskador,

som framför allt drabbade brödsäden under år 1960, från spannmålshandlare,

centralföreningar och kvarnar inhämtat uppgifter om kvalitetsskador

på de levererade kvantiteterna vete och råg under månaderna augusti, september,

oktober och november 1960. Resultaten av undersökningen redovisas

av nämnden i tabell 4. Av denna framgår som väntat att de områden,

som drabbats hårdast av skördeskadorna, uppvisar minsta andelen kvarnduglig

och största andelen icke leveransgill brödsäd, d. v. s. stödköpsvara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Procentuell fördelning av odlarleveranserna av brödsäd efter kvalitet, avseende tiden augusti—november 1960

enligt uppgifter från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening

Höstvete

Vårvete

Råg

Kvarngill

vara

Annan

leverans- gill vara

Icke

leverans- gill vara

Kvarngill

vara

Annan

leverans- gill vara

Icke

leverans- gill vara

Kvarngill

vara

Annan

leverans- gill vara

Icke

leverans- gill vara

%

%

%

%

%

%

%

%

%

Stockholms stad och län......

36,0

36,0

28,0

47,8

40,2

12,0

25,0

6,2

68,8

Uppsala län..................

12,4

57,5

30,1

44,4

45,5

10,1

36,3

27,3

36,4

Södermanlands län............

5,6

18,1

76,3

14,7

41,2

44,1

3,3

3,3

93,4

Östergötlands län ............

3,4

47,1

49,5

4,3

71,0

24,7

4,5

49,1

46,4

Jönköpings län................

4,2

50,0

45,8

0

100,0

0

7,1

50,0

42,9

Kronobergs län ..............

100,0

0

—

100,0

—

_

50,0

50,0

—

Kalmar län ..................

39,4

53,7

6,9

53,6

21,4

25,0

9,7

14,6

75,7

Gotlands län..................

75,9

5,4

18,7

83,3

16,7

—

_

7,8

92,2

Blekinge län..................

100,0

0

—

100,0

—

0

8,3

91,7

0

Kristianstads län..............

95,2

4,3

0,5

92,9

6,3

0,8

69,5

27,0

3,5

Malmöhus län ................

95,6

4,1

0,3

95,3

4,5

0,2

64,0

31,5

4,5

Hallands län..................

87,5

10,7

1,8

75,4

23,1

1,5

31,9

57,5

10,6

Göteborgs och Bohus län......

63,2

26,3

10,5

58,8

35,3

5,9

45,4

27,3

27,3

Älvsborgs län ................

73,7

10,5

15,8

50,0

25,0

25,0

41,7

8,3

50,0

Skaraborgs län................

30,5

64,3

5,2

50,0

40,0

10,0

10,7

69,1

20,2

Värmlands län................

0

38,1

61,9

0

66,7

33,3

0

0

100,0

Örebro län....................

16,1

39,3

44,6

27,6

34,5

37,9

5,6

11,1

83,3

Västmanlands län ............

16,5

31,9

51,6

42,0

29,4

28,6

0

7,7

92,3

Kopparbergs län..............

9,1

0

90,9

—

—

—

20,0

0

80,0

Gävleborgs län................

33,3

16,7

50,0

100,0

0

0

50,0

0

50,0

Hela riket

36,1

33,7

30,2

70,4

20,7

8,9

32,6

36,4

81,0

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961

13

Tabell 5. Skillnad mellan 1960 års skörd och normalskörd enligt s. k. subjektiv uppskattning

(länsundersökningen) ( + ) innebär skördeöverskott, (—) skördeförlust

Hushållnings
-

1960 års skörd

normalskörd

sällskapsområde

Brödsäd

1 000 kr.

Foder-

säd

1 000 kr.

övrigt1

foder

1 000 kr.

Olje-

växter,

socker-

betor,

kokärter

1 000 kr.

Totalt

1000 kr.

Totalt

kr./ha

Skörd

1960 i

% av

normal

skörd

Stockholms stad och län

_

4 739

1206

864

1395

8 204

58

91,96

Uppsala län............

—

3 029

+

4 426

+

1029

—

1106

+

1320

+

9

101,25

Södermanlands län......

—

14 195

—

7 084

—

1203

—

2 025

_

24 507

145

80,16

Östergötlands län ......

—

19 046

—

9 660

_

8181

—

4 044

—

40 931

—

171

79,41

Jönköpings län..........

—

127

+

4 538

+

11709

—

63

+

16 057

+

128

117,56

Kronobergs län ........

+

360

+

3 004

+

6 612

—

8

+

9 968

4-

108

114,42

Kalmar läns norra del ..

—

962

—

2159

—

343

—

162

—

3 626

—

61

90,83

Kalmar läns södra del ..

—

666

+

1043

—

2 624

—

7 423

—

9 670

—

83

89,89

Gotlands län............

+

122

+

4 270

+

3 234

+

2 019

+

9 645

+

114

114,34

Blekinge län............

+

460

+

476

+

2 737

+

719

+

4 392

+

78

107,30

Kristianstads län........

+

4 829

+ 11 823

+

11371

+

7 325

+

35 348

+

159

115,18

Malmöhus län..........

+

14 266

+ 20 760

+

1852

+

32 799

+

69 677

+

213

118,97

Hallands län............

+

2 518

+

7 320

+

3 520

+

498

+

13 856

+

98

112,23

Göteborgs och Bohus län

+

35

+

4 905

—

2 798

—

55

+

2 087

+

23

103,61

Älvsborgs läns norra del

—

2 062

+

5 064

—

4 881

—

142

—

2 021

—

16

97,20

Älvsborgs läns södra del

+

18

+

2 910

+

4 023

—

10

+

6 941

+

94

115,92

Skaraborgs län..........

—

5 993

+ 17 320

—

2 008

—

1569

+

7 750

+

25

103,70

Värmlands län..........

—

2 958

+

2 926

+

95

—

166

—

103

—

1

99,87

Örebro län..............

—

4 697

—

3 706

—

6 898

—

748

—

16 049

—

110

83,26

Västmanlands län ......

—

5 616

+

4 602

+

970

—

1035

—

1079

—

7

98,96

Kopparbergs län........

—

1030

+

347

—

17

—

137

—

837

—

9

98,49

Gävleborgs län..........

—

142

+

2 388

+

4 645

—

35

+

6 856

+

64

111,17

Västernorrlands län ....

—

33

—

319

+

3 299

±

0

+

2 947

+

30

105,29

Jämtlands län..........

—

13

—

252

+

5 622

+

6

+

5 363

+

80

112,48

Västerbottens län ......

—

7

+

1784

+

6 300

+

38

+

8115

+

62

111,06

Norrbottens län ........

—

1

+

1244

+

12 852

+

12

+

14 107

+

158

129,69

Hela riket

-

42 708

+ 76 764

+

50 053

+

23 293

+

107 402

+

30

104,03

1 Potatis, hö, bete, foderärter och vicker.

Skördeförlusten för län (»länsundersökningen»)

Jordbruksnämnden har vid utredningen av 1960 års skördeskador bl. a.

utfört en s. k. länsundersökning, vilken lagts upp på liknande sätt, som skett

vid undersökning av tidigare års skördeskador. Värdet av samtliga grödor,

vilka ingår i den subjektiva skördeuppskattningen med undantag för vårråg,

foderrotfrukter, Ilo från naturlig äng och oljelin har därvid beräknats

för dels »normalskörd», dels 1960 års skörd enligt den subjektiva skördeuppskattningen

per den 15 oktober.

I fråga om tillvägagångssättet anför jordbruksnämnden följande.

Med »normalskörd» avses en på följande sätt framräknad totalskörd.

Hektaravkastningen för normalskörden av de olika grödorna har beräknats

som ett ovägt medeltal av hektarskördarna för åren 1952, 1953, 1954 och

1956 inom de olika länen. Medeltalet har korrigerats för den genomsnittliga

avvikelsen från skördeomdömet 3,0. Vidare har till den erhållna medel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungi. Maj.ts proposition nr 3i år 1961

Tabell 6. Underskottslän enligt undersökning av 1960 års skördeskador (tabell 5)

Hushållningssällskapsområden 1000-tal

kr.

Stockholms stad och län................. 8 204

Södermanlands län...................... 24 507

Östergötlands län........................ 40 931

Kalmar läns norra del.................... 3 626

Kalmar läns södra del.................... 9 670

Älvsborgs läns norra del.................. 2 021

Värmlands län.......................... 103

Örebro län.............................. 16 049

Västmanlands län ...................... 1 079

Kopparbergs län........................ 837

Samtliga 10 områden 107 027

hektaravkastningen gjorts tillägg, som svarar mot den sekulära skördestegringen

räknad från mittpunkten av nyssnämnda period till år 1960. Som

mått på trenden har den av kalkylsakkunniga tillämpade höjningen av

normskördarna under perioden i fråga använts. De på angivet sätt beräknade

»normala» medelhektarskördarna har sedan multiplicerats med arealerna

enligt arealinventeringen per den 1 juni 1960.

Vid värderingen av skörden har följande tillvägagångssätt tillämpats. För

samtliga grödor har för »normalskördar» i regel tillämpats de av kalkylsakkunniga

på våren 1960 i normkalkylen insatta priserna ökade med 4,1 procent.

Sistnämnda procenttal svarar mot den höjning av prisgränser och mittpriser,

som ägde rum i juni 1960.

Vid värderingen av aktuell skörd har i möjligaste mån hänsyn till kvalitetsavvikelsen

tagits. Sålunda har för brödsäd tillämpats ett pris grundat på

uppgifter från föreningen Svensk spannmålshandel om leveransduglighet

och prisavdrag inom de olika länen. Därvid har icke kvarnduglig brödspannmål,

d. v. s. stödköpsvara, åsatts stödköpspris. För oljeväxter och sockerbetor

har hänsyn tagits till olje- resp. sockerhalten. För övriga grödor har

hänsyn till kvalitetsawikelsen ej kunnat tagas på grund av brist på erforderligt

underlag. Särskilt i fråga om fodersäd och hö torde regnskadorna

ha nedsatt fodervärdet, vilket skulle ha motiverat en prisreducering. Det synes

emellertid sannolikt, att hänsyn till kvalitetsskadorna i många fall kan

ha tagits på indirekt väg vid den subjektiva skördeuppskattningen (ehuru

detta i princip icke skall ske), nämligen på så sätt att de kvantitativa uppskattningarna

kan ha skett med större försiktighet än eljest, då skörden varit

av normalkvalitet.

Huvudresultatet av länsundersökningen har sammanfattats i tabellerna 5

och 6. Som framgår av tabell 5 uppstår för riket i dess helhet ett överskott

av ca 107 miljoner kr. För överskottslänen beräknas skördeöverskottet till

ca 214 miljoner kr. Skördeförluster förekommer inom tio hushållningssällskapsområden.

Den sammanlagda skördenedsättningen inom dessa underskottsområden

beräknas uppgå till 107 miljoner kr. (tabell 6).

Skördeutfall inom mindre områden (»bygdeundersökningen»)

För att lokalisera de ur skördesynpunkt särskilt svårt drabbade områdena

har jordbruksnämnden funnit det nödvändigt att på grundval av skördeuppskattningen

per den 15 oktober 1960 undersöka skördeutfallet inom

mindre enheter än län. Då skörderapporterna avser förhållandena inom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

15

hushållningsgillen, vilka i regel sammanfaller med församlingarna, har det

ansetts lämpligt att liksom vid tidigare tillfällen bygga en undersökning på

dessa rapporter. Undersökningen har avsett att inom tolv hushållningssällskapsområden

(utom de i tabellerna 5 och 6 redovisade underskottslänen

har även Uppsala och Gotlands län medtagits) fastställa avvikelsen i hektaravkastningen

församlingsvis av brödsäd, fodersäd, vallhö och oljeväxter enligt

årsväxt- och skörderapporterna per den 15 oktober 1960 från »normal

skörd».

Som normalutbyte per ha har härvid använts samma approximation som

i länsundersökningen, nämligen det ovägda medeltalet av hektarskörden

inom varje församling per den 15 oktober åren 1952, 1953, 1954 och 1956

med korrektion för avvikelsen från skördeomdömet 3,0 samt med trendtillägg.

Avvikelsen mellan den aktuella hektaravkastningen och den på angivet

sätt beräknade »normala» hektarskörden har för brödsäd, fodersäd,

vallhö och oljeväxter uttryckts i procent och kallats skördeprocent. För att

bättre kunna överblicka skördeutfallet har nämnden för varje undersökt församling

med hjälp av normskördevärdena enligt länsundersökningen vägt

samman skördeprocenten för höstvete, vårvete, höstråg, korn, havre, blandsäd,

vallhö (inklusive bete) och oljeväxter till sammanfattande skördeprocent.

Den på angivet sätt företagna utredningen benämnes i fortsättningen

»bygdeundersökningen».

Resultaten av beräkningarna har jordbruksnämnden sammanställt i tabell

7. Av denna framgår, att skördeprocenten räknats fram för 958 församlingar

och att i 237 av dessa skördeprocenten understiger talet 85. Härutöver

torde tillkomma ett antal underskottsförsamlingar inom övriga, icke undersökta

delar av landet. Dessutom torde även inom församlingar med en skördeprocent

lika med eller överstigande talet 85 finnas områden med en skördeprocent

understigande detta tal.

På grundval av bygdeundersökningen har jordbruksnämnden beräknat

skadebeloppen vid en självrisk av 15 procent. För varje församling med

skördeprocent understigande 85 har skördeförlusten beräknats med hjälp av

senast tillgängliga arealer (från 1956 års jordbruksräkning) och normskördevärdet

per ha. Normskördevärdena per ha har hämtats ur länsundersökningen.

Skördeförlusten vid 15 procent självrisk anger för varje församling

produkten av det procenttal, varmed skördeprocenten understiger

85, och hela församlingens normskördevärde. De på angivet sätt framräknade

skadebeloppen för församlingarna har adderats inom varje hushållningssällskapsområde.

För samtliga tolv undersökta områden kan enligt

nämndens beräkningar skördeförlusten vid 15 procent självrisk anges till

omkring 27 miljoner kr.

Skördeskador enligt den objektiva skördeuppskattningen

inom vissa områden

Jordbruksnämnden övergår därefter till beräkningarna av skördeskadorna

enligt den objektiva skördeuppskattningen samt anför inledningsvis

härom.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

Tabell 7. Skördeskadorna enligt den subjektiva skördeuppskattningen per den 15

oktober 1960 (bygdeundersökningen)

Län

Totalantalet

församlingar

för vilka upp- gift föreligger

Antalet för- samlingar

med skörde- skada över- stigande 15 %

Skördeskada överstigan- de 15 % självrisk

1 000-tal kr.

%

Stockholms stad och län ............

87

11

1187

4,4

Uppsala län ........................

83

7

587

2,2

Södermanlands län..................

88

35

5 437

20,1

Östergötlands län....................

144

88

9 675

35,8

Kalmar läns norra del................

29

10

1024

3,8

Kalmar läns södra del................

74

15

1476

5,5

Gotlands län........................

87

4

146

0,5

Älvsborgs läns norra del..............

104

15

1233

4,6

Värmlands län......................

96

16

767

2,8

Örebro län..........................

59

25

3 360

12,4

Västmanlands län ..................

66

8

1768

6,6

Kopparbergs län (exklusive fjällbygden)

41

3

338

1,3

Samtliga ovanstående områden

958

237

26998

100,0

Beräkningarna, som utförts av statistiska centralbyrån, har begränsats

till områden, där skador för år 1960 bedömts vara mera omfattande, nämligen

Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, Kalmar

läns norra del samt Örebro och Västmanlands län. Beräkningarna har avsett

skördeutfall och skördeskador för län (hushållningssällskapsområden), s. k.

strata resp. enskilda brukningsenheter. I sistnämnda fall har beräkningar utförts

för brukningsenheter med uppgifter om arealanvändningen enligt

arealinventeringen den 1 juni 1960, tillsammans ca 7 600. I centralbyråns

undersökning har ingått höstvete, höstråg, vårvete, korn, havre, potatis, slåttervall,

höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs, vitsenap och oljelin. Dessutom

har medtagits arealer av vårråg (tillsammans med vårvete), blandsäd och

grönfoder (tillsammans med havre och korn) samt frö och betesvall (tillsammans

med slåttervall).

Resultaten av beräkningarna för underskottsstrata har av jordbruksnämnden

sammanställts i tabell 8. I tabellens första kolumn anges den

sammanlagda skördeförlusten för underskottsstrata i de undersökta sju

hushållningssällskapsområdena, eller drygt 33 milj. kr. Enligt länsundersökningen

grundad på den subjektiva uppskattningen har skördeförlusten

inom de tio områdena uppgått till 107 milj. kr. inom underskottslän. Bortser

man vid länsundersökningen från de områden, som icke undersökts enligt

den objektiva uppskattningen, kvarstår en skördeförlust enligt länsundersökningen

av 94 milj. kr.

Resultaten enligt de båda undersökningarna är, anför nämnden, icke

jämförbara av flera orsaker. Bl. a. bör redan den omständigheten, att län

utgör större enheter än strata, verka utjämnande på skadorna i länsundersökningen

i högre grad än i den objektiva beräkningen för strata. Av den

anledningen borde skördeförlusten ha blivit större i beräkningen för strata.

Att resultatet blivit det motsatta kan bero på att den subjektiva uppskattningen

leder till en överskattning av skördeskadan. Av erfarenheter från

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961

Tabell 8. Skördeskadorna enligt den objektiva skördeuppskattningen

(underskottsstrata, självrisk = 0)

Område

Ursprunglig

beräkning

milj. kr.

Räkne- exempel1

milj. kr.

Kol. 2 —

kol. 1 milj.

kr.

1

2

3

Stockholms stad och län......

3,1

4,9

1,8

Uppsala län ................

—

1,4

1,4

Södermanlands län..........

4,9

9,6

4,7

Östergötlands län............

14,2

20,1

5,9

Kalmar läns norra del........

4,0

6,0

2,0

Örebro län..................

6,5

10,9

4,4

Västmanlands län ..........

0,4

2,3

1,9

Samtliga ovanstående områden

33,1

55,2

22,1

1 I den reviderade beräkningen har räknats med 3 procent större spill

på spannmål samt 1 öre/kg lägre värde på fodersäd och hö jämfört med

den ursprungliga beräkningen. Drygt hälften av skillnaden beror på ökat

spill och knappt hälften på prisreducering på fodersäd och hö.

tidigare år har bl. a. framgått, att den subjektiva uppskattningen underskattar

skördeutfallet särskilt under år med omfattande kvalitetsskador.

1 den objektiva uppskattningen föreligger på nuvarande stadium alltjämt

betydande osäkerhetsmoment. Härom anför nämnden följande.

Bl. a. är normskördarna alltjämt omgivna med betydande felmarginaler.

Normskördarna har nämligen måst beräknas med ledning av de subjektiva

uppskattningarna, varvid en uppräkning till objektiv nivå skett medelst

kvoter mellan de objektiva och subjektiva uppskattningarna. Jämförbart

material för beräkning av dessa kvoter föreligger endast för de tre senaste

åren.

En annan osäkerhet i den objektiva uppskattningen ligger i beräkningarna

av spillets storlek. En av centralbyrån verkställd särskild spillundersökning

har hittills givit endast preliminära resultat. Det material, som

hade kommit in vid tidpunkten för jordbruksnämndens beräkningar, avsåg

sålunda för brödsäden endast 50 procent och för fodersäden ca 35 procent

av antalet uttagna brukningsenheter i spillundersökningen. Orsaken

till det stora bortfallet är att uppgifterna om den tillvaratagna skörden alltjämt

är ofullständiga. Bortfallet består huvudsakligen av gårdar, där skörden

helt eller delvis har skördats med bindare, slåttermaskin eller lie. Av

denna anledning torde spillet i de föreliggande beräkningarna vara underskattat.

På grund av spillundersökningens ringa omfattning samt det stora bortfallet

i materialet har beräkningen av spillets storlek ej kunnat göras för

varje undersökningsområde separat utan för samtliga områden sammantagna

(antalet gårdar ingående i den preliminära spillundersökningen har

uppgått för höstvete till 69, höstråg 25, vårvete 26, korn 17 och havre 34).

I verkligheten kan emellertid variationen i spillprocenten mellan områdena

ha varit betydande. ...

En bidragande orsak till osäkerheten har vidare varit att tillräckligt statistiskt

underlag för bedömning av kvalitetsnedsättningen för fodersäd och

hö ej har förelegat.

2 Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 34

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961

Tabell 9. Skördeskador^ enligt den objektiva skördeuppskattningen

Ersättningar på enskilda gårdar; självrisk = skördevariationen = ca 15 procent

Område

Ursprunglig

beräkning

1 000 kr.

Räkne-

exempel1

1 000 kr.

Stockholms stad och län........

560

1008

Uppsala län ..................

38

127

Södermanlands län............

185

394

Östergötlands län..............

1676

3 605

Kalmar läns norra del..........

576

1048

Örebro län....................

571

1309

Västmanlands län ............

58

148

Samtliga ovanstående områden

3 664

7 639

Inverkan av obärgad areal, ej ut-

jämnat tillägg (exklusive öster-

götland)......................

4 083

4 083

Summa

7 747

11722

Östergötland (approximativ be-

räkning med ledning av övriga

län)..........................

3 442

3 442

Totalt

11189

15 164

1 I den reviderade beräkningen har räknats med 3 procent

större spill på spannmål samt 1 öre per kg lägre värde på fodersäd

och hö. Drygt hälften av skillnaden mellan den ursprungliga

och reviderade beräkningen beror på ökat spill och resten på

prisreducering på fodersäd och hö.

I syfte att erhålla någon uppfattning om storleken av osäkerhetsmarginalerna

beroende på underskattningen av spillet och kvalitetsnedsättningen

för fodersäd och hö har statistiska centralbyrån på jordbruksnämndens

hemställan utfört vissa kompletterande överslagsberäkningar. I dessa har

man ökat spillet med 3 procent för spannmål och reducerat värdet för aktuell

skörd av fodersäd och hö med 1 öre per kg jämfört med de ursprungliga

beräkningarna. Skördeförlusten i underskottsstrata ökar då från 33

miljoner kr. till 55 miljoner kr. (tabell 8). Av ökningen, 22 miljoner kr.,

beräknas drygt hälften bero på ökat spill och resten på reduceringen av

värdet på fodersäd dch hö.

I tabell 9 har jordbruksnämnden sammanställt vissa huvudresultat av

statistiska centralbyråns uppgifter om beräknade ersättningar inom de sju

undersökta områdena. I beräkningen har i stort sett samma principer tilllämpats,

som förutsättes komma till användning i det permanenta skördeskadeskyddet.

Beräkningarna anger skördeskadeersättningarna vid en självrisk

lika med skördevariationen, vilken i genomsnitt svarar mot ca 15 procent

för de undersökta områdena. Det sammanlagda ersättningsbeloppet

för dessa områden skulle uppgå till 3,7 miljoner kr.

Med anledning av att huvudsyftet med undersökningen av 1960 års skördeskador

varit att söka fastställa en ram för kontantbidrag till de hårdast

drabbade jordbrukarna har jordbruksnämnden genom statistiska central
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3i år 1961

19

byrån verkställt en tilläggsundersökning på provytegårdarna. Beräkningen

innebär ett avsteg från de principer, som avses skola tillämpas vid ersättningsberäkningarna

i det permanenta skördeskadeskyddet. I undersökningen

har man nämligen utnyttjat de uppgifter om obärgade arealer, som centralbyrån

införskaffat från provytegårdarna. I tilläggsberäkningen har man

sålunda för varje enskild gård beaktat skördeförlusten på obärgad areal.

I den tidigare undersökningen har med aktuell skörd däremot avsetts den

genomsnittliga skördeavkastningen per stratum, där visserligen även inverkan

av obärgad areal beaktats. Utjämningen för hela strata medför emellertid,

att ett stort antal brukningsenheter ej blir ersättningsberättigade,

trots att den obärgade arealen hos dessa ofta ligger väsentligt över genomsnittet.

Tilläggsberäkningen visar, att ersättningarna inom sex områden (Östergötlands

län har ej kunnat medtagas vid tilläggsberäkningen på grund av

att centralbyrån icke har införskaffat uppgifter om obärgade arealer från

provytegårdarna inom detta län) ökar med 4,1 miljoner kr. Med ledning av

den relativa ökningen av ersättningarna inom dessa sex områden har en

approximativ beräkning verkställts för Östergötlands del, vilken visar att

ersättningarna för detta län skulle öka med 3,4 miljoner kr. Det sammanlagda

ersättningsbeloppet för alla sju områdena skulle således bli (3,7 -|- 4,1 -)- 3,4 =) drygt 11 miljoner kr.

I den andra kolumnen i tabell 9 har jordbruksnämnden åter gett resultaten

av den tidigare omnämnda överslagsberäkningen, när man ökar spillet med

3 procent på spannmål samt sänker priset med 1 öre per kg för fodersäd

och hö. Ersättningarna ökar enligt denna beräkning från 3,7 till 7,6 miljoner

kr. Om hänsyn tages till tilläggsberäkningen för provytegårdarna (inverkan

av skördeförlust på obärgad areal ej utjämnad) kan ersättningsbeloppet

beräknas till drygt 15 miljoner kr.

Såsom framgått av det förestående medför redan tämligen små modifikationer

av beräkningsgrunderna, att ersättningsbeloppet ändras högst väsentligt.

Bärgningsförhållandena hösten 1960 inom de skördeskadade områdena

var emellertid enligt jordbruksnämnden otvivelaktigt sådana, att korrektioner

av det slag, som här har gjorts, är berättigade. Enligt nämndens

uppfattning får den i räkneexemplets form gjorda höjningen av spillprocenten

och sänkningen av priserna på fodersäd och hö betraktas som tämligen

försiktig. Nämnden vill icke utesluta möjligheten av att spillet och kvalitetsförlusterna

i verkligheten varit större än vad beräkningarna ger vid handen

och att sålunda ersättningarna bort tagas upp till ett högre belopp än

angivna 15 miljoner kr. Dessutom påpekar nämnden, att beloppet avser endast

de sju enligt objektiv skördeuppskattning undersökta hushållningssällskapsområdena.

I anslutning härtill anför jordbruksnämnden, att genom att skördeförlusterna

beräknas i genomsnitt per område (hushållningssällskapsområde, stratum,

socken) givetvis genom utjämning en viss underskattning av skördeförlusterna

sker. Inom ett och samma område finns brukningsenheter med

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

såväl god som dålig skörd. Detta synes i särskilt hög grad ha varit fallet

under år 1960 med tanke på skadornas natur (översvämningar o. d.). Å andra

sidan bör, framhåller nämnden, hänsyn tagas till att en utjämning i ett

betydande antal fall torde ha förekommit även inom brukningsenheterna.

Exempelvis torde översvämningar oftast icke ha drabbat hela brukningsenheten

utan endast ett eller ett par skiften på varje enhet. På övriga skiften

kan skörden ha varit så god, att förlusterna helt eller delvis uppvägts.

Överläggningar mellan statens jordbruksnämnd och

jordbrukets förhandlingsdelegation

Jordbruksnämnden anför i detta avsnitt av sin skrivelse inledningsvis att

vid överläggningarna mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

angående behovet av kontanta bidrag i anledning av fjolårets skördeskador

hänsyn givetvis tagits till tidigare i annat sammanhang vidtagna åtgärder

i syfte att lindra den ekonomiska situationen för de av skadorna

drabbade jordbrukarna. Härom anför nämnden följande.

Redan i höstas skedde en utökning av föreningen Svensk spannmålshandels

rörliga kredit i riksgäldskontoret från 140 miljoner kr. till 190 miljoner

kr. samt medgavs dispens från regeln om viss uppsägningstid för medel

innestående å skogskonto. Vidare lämnade Kungl. Maj :t domänstyrelsen

möjlighet att medge extra anstånd med erläggande av arrende för sådana

arrendatorer, som var i behov av ekonomiskt bistånd på grund av felslagen

skörd. Nu nämnda åtgärder kunde vidtagas utan riksdagens prövning.

Statsmakterna har därutöver beslutat (prop. 1960: 168; JoU 37; rskr.

353) om vissa lättnader i de för stödlån gällande villkoren i vad de avser

amorteringsfri tid, anstånd med erläggande av amortering samt bestämmelse

om dröjsmålsränta. Vidare beslöts uppmjukning av villkoren i fråga om

av lantbruksnämnderna medgiven statsgaranti för i kreditinrättningar upptagna

driftslån. Slutligen infördes statliga garantier för lån, som i anledning

av skördeskadorna upptas på den allmänna marknaden intill ett sammanlagt

belopp av 25 miljoner kr.

Vad angår lånegarantien upplyser jordbruksnämnden, att intill den 29

december 1960 642 ansökningar hade inkommit till lantbruksnämnderna,

omfattande ett totalbelopp av ca 6 miljoner kr. Lantbruksstyrelsen har under

hand meddelat nämnden, att ett betydande antal ansökningar inkommit

efter sistnämnda datum. Någon sammanfattande ny uppgift om det totalt

sökta beloppet kan emellertid icke erhållas förrän efter den 20 januari

1961.

Jordbruksnämnden anför, att nämnden har den uppfattningen, att de förenämnda

åtgärderna medfört en väsentlig lättnad för de jordbrukare, som

drabbats av skördeskador. Nämnden är å andra sidan övertygad om att särskilt

det icke obetydliga antal jordbrukare, som på grund av skördeskador

under tidigare år fått en försvagad ekonomi och som år 1960 återigen fått

vidkännas stora skördeförluster till följd av översvämning eller andra svåra

skador, icke kan väntas få ett tillfredsställande stöd genom redan beslutade

åtgärder. För dessa och andra jordbrukare, vilka icke kan bli hjälpta av den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3b år 1961

21

statliga lånegarantien m. fl. åtgärder, bör enligt nämndens mening kontanta

bidrag utgå efter behovsprövning.

Vid fastställandet av bidragsbeloppets storlek har jordbruksnämnden haft

överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation, varvid det tidigare

redovisade, av nämnden införskaffade och bearbetade statistiska materialet

har utgjort grundvalen. Nämnden erinrar om att de vid 15 procents självrisk

erhållna ersättningsbeloppen, som tidigare angivits, utgör ca 27 miljoner

kr. i underskottssocknar enligt den subjektiva skördeuppskattningen och

ca 15 miljoner kr. i underskottsstrata enligt den objektiva uppskattningen.

Att en betydande skillnad mellan beräkningarna uppkommer är enligt

nämndens mening naturligt med hänsyn till att beräkningsgrunderna i viktiga

hänseenden icke är desamma samt att beräkningarna såväl enligt den

subjektiva som den objektiva metoden är omgivna av betydande felmarginaler,

även om dessa är av olika karaktär.

Beträffande båda beräkningarna kan enligt jordbruksnämnden vidare ifrågasättas,

om man bör göra avdrag för självrisk, särskilt när det gäller att

bereda jordbrukare hjälp i rena katastroffall i anledning av 1960 års skördeskador.

Sak samma gäller många jordbrukare som under en följd av år

drabbats av skördeskador. Eftersom avsikten är att i första hand hjälpa sådana

hårt drabbade jordbrukare och bidragen förutsättes utgå efter behovsprövning,

framstår det som orimligt att i sådana fall göra avdrag för självrisk.

I andra fall där hjälpbehovet ej är så trängande får förutsättas, att vid

bidragsutdelningen en viss självrisk beaktas. Det sagda innebär, att ett stort

antal av skördeskador drabbade jordbrukare icke blir berättigade till bidrag.

Jordbrukets förhandlingsdelegation har med hänsyn härtill för sin del utgått

från den uppskattade totala skadan samt antagit, att knappt en tredjedel

av denna kommer att ersättas genom kontantbidrag.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att totalskadan i

underskottsstrata enligt den objektiva metoden, enligt vad tidigare angivits,

uppgått till ca 55 miljoner kr. Att märka är emellertid att den objektiva uppskattningen

täcker ett mindre antal områden än den subjektiva. Den förra

omfattar sålunda icke Kalmar läns södra del, Älvsborgs läns norra del, Värmlands

och Kopparbergs län. Så är däremot fallet i den subjektiva uppskattningen.

Om underskottsstrata i de nämnda länen medtagits, skulle enligt

nämndens uppfattning troligtvis totalförlusten stigit från angivna 55 miljoner

kr. till 60 miljoner kr. eller något däröver. Om man liksom jordbrukets

förhandlingsdelegation antar, att knappt en tredjedel av de jordbrukare,

som drabbats av skördeskador, kommer att bli bidragsberättigade, skulle det

erforderliga ersättningsbeloppet komma att uppgå till ca 20 miljoner kr.

Jordbruksnämnden har med beaktande av hela det statistiska material,

som framkommit vid nämndens undersökning, kommit till den uppfattningen,

att ett totalbelopp, som gör det möjligt att lämna de särskilt hårt

drabbade jordbrukarna en effektiv hjälp, bör kunna anges till 20 miljoner

kr. Vid sammanträde den 12 januari 1961 med jordbrukets förhandlingsdelegation

uppnåddes enighet om att nämnden i framställning till Kungl. Maj :t

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

skulle föreslå, att 20 miljoner kr. ställdes till förfogande för kontanta bidrag

efter behovsprövning till de av skördeskadorna svårast drabbade jordbrukarna.

Finansieringen av kontantbidraget

Jordbruksnämnden anför, att det överenskomna beloppet av 20 miljoner

kr. under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande genom

lantbruksstyrelsens försorg skall utlämnas i form av kontanta bidrag till

jordbrukare, vilka är i behov därav på grund av skador på 1960 års skörd.

Angående finansieringen har mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

enighet uppnåtts om följande förslag.

En tredjedel av beloppet — lämpligen avrundat till 7 miljoner kr. — ställes

till förfogande i form av särskilt anslag på budgeten. Att bidragen till

en del finansieras av allmänna budgetmedel, har jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation ansett naturligt redan med hänsyn till

att de nu aktuella skadorna i många fall har varit av den katastrofnatur,

att de är väl jämförliga med sådana skador till följd av naturkatastrofer —

exempelvis översvämningsskador på industrianläggningar, varulager, enskilda

vägar m. m. enligt propositionen 1960: 2; SU 17 — vilka i olika sammanhang

har ansetts böra ersättas av budgetmedel. En finansiering med en

tredjedel över riksstaten skulle även i viss mån överensstämma med det förslag

till finansiering av en skördeskadefond, som nyligen framlagts i en

inom jordbruksdepartementet uppgjord promemoria, varöver yttrande den

4 oktober 1960 avgivits av jordbruksnämnden.

Återstående 13 miljoner kr. skall enligt det överenskomna förslaget täckas

till hälften, 6,5 miljoner kr., av kvarstående överskott av införselavgifter

på jordbrukets område från treårsperioden 1956/57—1958/59 och till

resterande del, 6,5 miljoner kr., av medel, som influtit eller inflyter genom

upptagande av införselavgifter inom jordbruksregleringen under innevarande

regleringsår.

Beträffande det kvarstående överskottet av införselavgiftsmedel från treårsperioden

å 17,3 miljoner kr. anför jordbruksnämnden följande.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 maj 1960 om godkännande av ett

mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation överenskommet

förslag hemställde nämnden, att överskottet skulle få disponeras

till täckande av speciella behov vid tillämpning av inkomstregeln eller treprocentregeln

inom det nuvarande prissättningssystemet på jordbrukets område.

Med anledning härav meddelade Kungl. Maj :t i brev till nämnden den

3 juni 1960, att Kungl. Maj:t framdeles — efter förslag av jordbruksnämnden

samt efter riksdagens hörande — skulle meddela besked i ämnet.

Nämndens och förhandlingsdelegationens nu framlagda förslag innebär endast

såvitt gäller det angivna beloppet på 6,5 miljoner kr. ändring av vad

som i skrivelsen den 24 maj 1960 föreslagits i fråga om användningen av

hithörande överskottsmedel.

Enligt ett av jordbrukets förhandlingsdelegation avgivet förslag, som av

jordbruksnämnden lämnats utan erinran, skall av de olika slag av införsel
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

avgiftsmedel, varur beloppet på 17,3 miljoner kr. på sin tid har uppstått,

vid ianspråktagande av de 6,5 miljoner kr. följande avgiftsslag tagas i anspråk.

Avgifter av de slag, som enligt gällande grunder skall tillföras Miljoner kr.

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening .................. 1,6

Sveriges oljeväxtintressenters förening u. p. a................... 2,1

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a....................... 1,8

Svensk kötthandel, förening u. p. a............................. 1,0

Summa 6,5

Återstående belopp av likaledes 6,5 miljoner kr. föreslår jordbruksnämnden,

såsom nyss angivits, skola bestridas av införselavgiftsmedel, som influtit

eller inflyter under regleringsåret 1960/61. Beträffande dessa införselavgiftsmedel

anför nämnden följande.

Jordbruksnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 november 1960

framlagt vissa beräkningar angående storleken av införselavgiftsmedlen för

regleringsåret 1960/61. Erfarenheterna av avgiftsuppbörden under tilländalupna

del av regleringsåret och de bedömningar, som nu har kunnat göras av

den fortsatta utvecklingen, har icke givit nämnden anledning att i någon

väsentlig mån revidera dessa beräkningar, slutande på ett sammanlagt belopp

av avgiftsmedel på inemot 147 miljoner kr. Nämnden har sålunda ansett

sig kunna utgå från att det för skördeskadebidrag föreslagna beloppet

av 6,5 miljoner kr. skall kunna uttagas av 1960/61 års införselavgiftsmedel

utan åsidosättande av de normala regleringsändamål — inom en av Kungl.

Maj :t och riksdagen angiven ram av 93 miljoner kr. — eller de speciella, i

nämndens skrivelse den 22 november 1960 angivna behov (»utbytesexport»

av spannmål, åtgärder på matpotatisområdet, m. m.), vilka skall tillgodoses

av avgiftsmedlen i fråga.

Jordbruksnämnden anmäler sin avsikt att, omedelbart efter godkännande

av nu ifrågavarande förslag, av tillgängliga införselavgiftsmedel preliminärt

överföra erforderligt belopp till lantbruksstyrelsen för den föreslagna bidragsutdelningen.

Frågan om från vilka eller vilken av de olika grenarna av

regleringsverksamheten införselavgiftsmedlen slutgiltigt skall tagas, bör enligt

nämndens mening få avgöras efter prövning av förhållandena inom

varje särskild gren, så snart avgiftsuppbörden och storleken av olika regleringsbehov

under regleringsåret bättre kan överblickas. Nämnden anför, att

den avser att efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda

hithörande spörsmål och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet.

Fördelningen av kontantbidraget

Jordbruksnämnden upplyser, att arbete med att utfärda anvisningar och

ansökningsformulär m. m. f. n. pågår inom lantbruksstyrelsen i samråd med

representanter för nämnden, Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk. Dessa anvisningar och formulär avses enligt nämnden

snarast möjligt skola tillställas de berörda lantbruksnämnderna. Avsikten

är, framhåller nämnden, att huvuddelen av det föreskrivna beloppet skall

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

fördelas mellan de hårdast drabbade områdena. En viss reserv (förslagsvis

25 procent av disponibla medel) bör dock undantas från den eljest i princip

definitiva centrala fördelningen. Denna reserv är avsedd för områden, som

ej medtagits i den centrala fördelningen, som extra medelsförstärkning till

områden, vilka visar sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har

kunnat beräknas samt för besvärsfall.

Jordbruksnämnden anför, att det för att kontantbidrag skall kunna utgå

måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av betydande skördeskador.

Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av inkomster, vilket

framstår som väsentligt i förhållande till hans normala årsinkomst. Inkomstbortfallet

skall vidare ha medfört, att hans ekonomi blivit så hårt

pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som han enligt

beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av kreditgaranti

och betalningslättnader — får anses ha avsevärda svårigheter att betala

räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga för driftens

fortsättande. Vid bedömning av huruvida denna förutsättning föreligger

skall även beaktas, om sökanden förutom år 1960 dessförinnan under senare

år drabbats av kännbara skördeskador. Jämväl i övrigt må hänsyn tas till

särskilda omständigheter, som kan göra att det av skördeskadorna 1960

förorsakade inkomstbortfallet är svårt att bära. För att syftet med bidragen

icke skall förfelas är det av största vikt, att de i de enskilda fallen avvägs

så, att de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta

jordbruksdriften.

Vidare anför jordbruksnämnden, att ansökningarna bör underkastas

granskning. Vid denna kan, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kontakt

upptagas med — förutom lantbruksnämndernas egna ortsombud —

jämväl andra med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala

förtroendemän, vilka bör lämnas tillfälle delta i granskningen. Vidare bör de

tjänstemän hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande

utredning om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom delta.

Prövningen av ansökningarna bör enligt jordbruksnämndens förslag inom

varje lantbruksnämnd omhänderhavas av en särskilt tillsatt delegation.

Prövningen bör ske med biträde av en representant för hushållningssällskapet.

Sällskapets sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i nämnda

delegation.

Vissa framställningar och yttranden m. m.

I skrift den 17 augusti 1960 har Hallands läns hushållningssällskap anhållit,

såvitt nu är i fråga, att vissa jordbrukare i Karups kommun, vilka

drabbats av skördeskador förorsakade av ollonborrens larver, måtte på liknande

sätt som vid skördekatastrofer av annat slag erhålla statsbidrag för

skördeförlusterna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961

I remissyttrande häröver har statskontoret framhållit bl. a. följande.

För en bedömning av ersättningsfrågan synes en arealvis verkställd uppskattning

av skadorna i förhållande till normalskörd vara erforderlig. I

den mån gottgörelse sedan bör lämnas av statsmedel för lidna förluster,

bör besluten härom basera sig på en behovsprövning i varje särskilt fall. Att

vederbörande skadelidande jordbrukare bör bära viss självrisk förutsätter

statskontoret. Denna självrisk torde ej böra sättas lägre än till att avse en

tredjedel av skadan. Med hänsyn till att närmare klarhet ej skapats beträffande

storleken av det ersättningsbelopp, som i nu förevarande fall skulle

ifrågakomma, är statskontoret vid ett bifall om ersättning för skador förorsakade

av ollonborren i dagens läge icke berett giva någon direkt rekommendation

i anslagsfrågan.

Lantbruksstgrelsen tillstyrker i remissutlåtande över skriften, att statsbidrag

beviljas åt ifrågavarande skadelidande. Sådant bidrag bör enligt styrelsen

utgå efter i princip samma grunder som vid skördeskada, som uppstått

på grund av regnskada.

Statens växtskijddsanstalt finner för sin del, att ett bedömande av frågan

om ersättning av statsmedel för lidna skördeförluster med hänsyn till bristande

erfarenheter och svårigheter att förutse ollonborreangreppen lämpligen

torde böra ske oberoende av i vad mån härjningarna kunnat avvärjas

eller inte.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anför i sin med anledning av

jordbruksnämndens framställning ingivna skrift bl. a. följande.

Med stor tillfredsställelse tog vi i höstas del av Kungl. Maj:ts förslag och

riksdagens beslut om statliga garantilån både till jordbrukare och trädgårdsodlare,

som drabbats av skördeskador. Vi uppfattade detta beslut så,

att statsmakternas avsikt var, att trädgårdsnäringen vid lidna skördeskador

principiellt skulle likställas med jordbruket. Det är därför med förvåning

och beklagande vi konstaterar, att trädgårdsodlarna ej medtagits i det förslag

som jordbruksnämnden framlagt till Kungl. Maj:t om kontanta bidrag till

de av skördeskador hårdast drabbade jordbrukarna. Då enligt nämndens

förslag även statliga medel direkt eller indirekt skall finansiera dessa kontantbidrag,

anser vi, att dessa medel även bör komma de trädgårdsodlare till

del, som hårdast drabbats av skördeskador. Att vid en statlig medelsanvisning

ställa dessa trädgårdsodlare i en sämre ställning än motsvarande jordbrukare

anser vi vara både stötande och orättvist. Det skulle också bryta

både mot de principer, som låg till grund för 1960 års riksdagsbeslut om

stöd åt både skördeskadedrabbade jordbrukare och trädgårdsodlare och

mot det uttalande som statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

gjorde i riksdagsdebatten den 5 december 1957, då han försäkrade att »om

trädgårdsnäringen skulle bli i behov av samma stödåtgärder, som gäller för

jordbruket, så skall den tillförsäkras rätten härtill.»

Med anledning av det nu anförda och med hänvisning till skrivelse av

den 14 september 1960, anhåller handelsträdgårdsmästareförbundet, att

kontanta skördeskadebidrag inte tillerkännes bara jordbrukare utan också

de trädgårdsodlare, som hårdast drabbats av skördeskador.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

I skrivelse den 24 januari 1961 har lantbruksstyrelsen lämnat en redogörelse

för verksamheten i fråga om statlig garanti för skördeskadelån. Styrelsen

erinrar därvid först följande.

Enligt medgivande av 1960 års riksdag må statlig kreditgaranti beviljas

för lån på allmänna kapitalmarknaden i anledning av skördeskador. Det

belopp, vartill kreditgarantier för nämnda ändamål högst må beviljas, har

av riksdagen fastställts till 25 miljoner kr. Genom kungörelse om statlig garanti

för skördeskadelån (SFS 1960:564) har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

för verksamheten, vilken handhas av lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen upplyser, att den från lantbruksnämnderna infordrat

uppgifter om antalet intill den 20 januari 1961 inkomna ansökningar om lånegarantier

m. m. På grundval av de från nämnderna införskaffade uppgifterna

lämnar styrelsen följande redogörelse för verksamheten.

Intill den 20 januari 1961 har till nämnderna inkommit 1 379 ansökningar

om lånegarantier för lån å sammanlagt 11 911 700 kr. Hittills har 513 ansökningar

färdighehandlats, varav 453 bifallits och 60 avslagits. Lånegarantier

har beviljats för lån å sammanlagt 3 618 700 kr. Uppdelade på grupper efter

storleken av det önskade lånet fördelar sig ansökningarna på följande sätt:

19 ansökningar avser lån å högst 1 000 kr., 92 lån å belopp mellan 1 000—

2 000 kr., 477 lån å belopp mellan 2 000—5 000 kr. samt 791 lån över

5 000 kr.

Beträffande verksamhetens omfattning vid de olika lantbruksnämnderna

anför styrelsen följande.

Efterfrågan på lånegarantier har varit störst i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands

och Kopparbergs län. Till lantbruksnämnderna i dessa län har intill

den 20 januari 1961 inkommit 1 186 ansökningar om garanti för lån å sammanlagt

10 549 650 kr. Nämnderna i övriga län har mottagit 193 ansökningar

avseende lån å sammanlagt 1 362 050 kr.

Lantbruksstyrelsen anför, att det övervägande flertalet jordbrukare, som

nu sökt lånegaranti för skördeskadelån, uppgivit att de drabbats, förutom

av skördeskador år 1960, av betydande skördeskador under tidigare år. Enligt

de uppgifter som i nämnda hänseende lämnats av lantbruksnämnderna

— med undantag för nämnderna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbottens

län — kommer 1 183 ansökningar från jordbrukare, som år 1960 och tidigare

år haft skördeskador. Antalet sådana ansökningar utgör inom envar

av nyssnämnda storleksgrupper: gruppen 0—1 000 kr. 15 ansökningar,

1 001—2 000 kr. 72 ansökningar, 2 001—5 000 kr. 410 ansökningar samt

över 5 000 kr. 686 ansökningar. Antalet garantisökande, som i anledning av

skördeskador under tidigare år erhållit stödlån och/eller kontantbidrag,

utgör 954.

Lantbruksstyrelsen har vidare från lantbruksnämnderna infordrat uppgifter

om i vilken utsträckning lånegarantier sökts för att användas till inlösen

av stödlån eller andra äldre driftskrediter. Ehuru de lämnade uppgifterna

enligt styrelsen inte ger någon klar bild härav, framgår likväl att lå
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

negarantier såväl sökts som beviljats för detta ändamål, i fråga om inlösen

av stödlån dock endast undantagsvis.

Lantbruksnämnderna beräknar på grundval av de ansökningar, som inkommit

intill den 20 januari 1961, ett belopp av 11 905 300 kr. vara erforderligt

som ram för garantigivningen. Då efterfrågan på lånegarantier synes

kunna tillgodoses inom den av riksdagen medgivna garantiramen, finner

lantbruksstyrelsen inte anledning att f. n. göra framställning om ändring

av denna ram.

Departementschefen

Sommaren 1960 kännetecknades i stora delar av landet av en onormalt riklig

nederbörd. Inom flera områden var väderleken den regnigaste som förekommit

sedan meteorologiska mätningar började att utföras i Sverige. Karakteristiskt

var vidare det relativt stora antalet dagar med koncentrerad

nederbörd, ofta i form av skyfallsliknande regn. Även under hösten var nederbörden

i en del områden betydligt större än normalt. Den rikliga nederbörden

medförde i olika områden betydande skördeskador samt svårigheter

vid bärgningen av skörden.

Enligt beslut av 1960 års riksdag gällde med avseende å 1960 års skörd

liksom åren närmast dessförinnan en modifierad 4-procentregel. Enligt denna

var jordbruket i händelse av dålig skörd berättigat till särskild kontant

kompensation för den del av produktionsbortfall eller kostnadsökning för

fodermedel, som översteg fyra procent av inkomstsumman i en för år 1960

upprättad normkalkyl. Beräkning av produktionsutfallet skulle emellertid

ske endast om så påfordrades av jordbrukets organisationer. Dessa har

dock inte påkallat en dylik beräkning och någon utlösning av den modifierade

4-procentregeln har inte skett.

Med anledning av skadorna på 1960 års skörd vidtog Kungl. Maj:t redan

tidigt sistlidna höst vissa åtgärder i syfte att lindra den ekonomiska situationen

för de drabbade jordbrukarna. För att möjliggöra bland annat stödköp

av skadad brödsäd utökades sålunda med stöd av ett av riksdagen tidigare

givet bemyndigande den rörliga krediten i riksgäldskontoret till Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening. Vidare medgavs dispens från regeln

om viss uppsägningstid för medel innestående å skogskonto. Domänstyrelsen

lämnades också möjlighet att i vissa fall och på vissa villkor medge

extra anstånd med erläggande av arrende för sådana arrendatorer, som på

grund av felslagen skörd år 1960 lidit väsentlig förlust och därför var i

behov av ekonomiskt bistånd. I enlighet med beslut av 1960 års riksdag

(prop. 1960: 168; JoU 37; rskr. 353) har vidare medgivits vissa lättnader i

de för stödlån gällande villkoren i vad de avser amorteringsfri tid, anstånd

med erläggande av amortering samt bestämmelserna om dröjsmålsränta.

Likaså har villkoren i fråga om av lantbruksnämnder medgiven statsgaranti

för i kreditinrättningar upptagna driftslån uppmjukats.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 3i år 1961

Vidare har i enlighet med nyssnämnda riksdagsbeslut införts statliga

garantier för lån, som i anledning av skördeskador upptagits på den allmänna

marknaden. Enligt riksdagens beslut får dylika garantier beviljas

intill ett sammanlagt belopp av 25 miljoner kronor. Som framgår av den

förut återgivna, av lantbruksstyrelsen lämnade redogörelsen beräknas på

grundval av de ansökningar, som inkommit intill den 20 januari 1961, ett

belopp av endast 11,9 miljoner kronor bli erforderligt som ram för garantigivningen

i anledning av 1960 års skördeskador. Då efterfrågan på lånegarantier

sålunda synes kunna tillgodoses inom den av rikdagen medgivna

ramen, finner jag i likhet med lantbruksstyrelsen inte anledning att framlägga

något förslag om ändring av denna ram.

Såsom framgår av jordbruksnämndens framställning har enligt nämndens

uppfattning de förenämnda åtgärderna medfört en väsentlig lättnad

för de av skördeskador drabbade jordbrukarna. Nämnden är emellertid samtidigt

övertygad om att särskilt det inte obetydliga antal jordbrukare, som

på grund av skördeskador under tidigare år fått en försvagad ekonomi och

som år 1960 återigen fått stora skördeförluster, inte kan väntas få ett tillfredsställande

stöd genom redan beslutade åtgärder. Efter övervägande av

det utav nämnden förebragta utredningsmaterialet och övriga omständigheter

har jag funnit mig böra förorda, att ytterligare stödåtgärder vidtages

från det allmännas sida för att mildra verkningarna av fjolårets skördeskador.

I fråga om utformningen av dessa stödåtgärder kan jag i huvudsak ansluta

mig till vad jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

och lantbruksstyrelsen härutinnan föreslagit. Möjligheter

bör sålunda nu liksom senast i anledning av 1959 års skördeskador

skapas för utlämnande av kontantbidrag efter individuell ansökan. På enahanda

villkor som till jordbrukare torde emellertid dylika bidrag även böra

utgå till trädgårdsodlare, som år 1960 drabbats av betydande skördeskador.

Vidare bör till de jordbrukare, som drabbats av de i det föregående nämnda,

av ollonborrens larver orsakade skördeskadorna kunna utgå bidrag efter

samma grunder som vid skördeskador, förorsakade av väderleksförhållandena.

För utbetalning av de behovsprövade kontantbidragen synes i anslutning

till jordbruksnämndens förslag böra ställas medel till förfogande intill ett

belopp av 20 miljoner kronor. Huvuddelen av detta belopp skall enligt

nämnden fördelas mellan de av skördeskadorna hårdast drabbade områdena.

En viss reserv å förslagsvis 25 procent av beloppet har dock ansetts

böra undantas från den eljest i princip definitiva centrala fördelningen.

Denna reserv är avsedd för områden, som inte medtagits i den centrala

fördelningen, och för extra medelsförstärkning till områden, vilka visar

sig vara i större behov av bidrag än vad som nu har kunnat beräknas, samt

för besvärsfall. Mot nämndens förslag till huvudsaklig fördelning av bidragsbeloppet

har jag intet att erinra.

Bidragsgivningen bör i enlighet med jordbruksnämndens, efter samråd

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr år 1961

29

med lantbruksstyrelsen och jordbrukets förhandlingsdelegation, upprättade

förslag ske efter individuell ansökan och prövning. För att kontantbidrag

skall kunna utgå måste förutsättas, att sökanden år 1960 drabbats av betydande

skördeskador. Skadorna skall för sökanden ha medfört ett bortfall av

inkomster, vilket framstår som väsentligt i förhållande till hans normala

årsinkomst. Inkomstbortfallet skall också ha medfört, att hans ekonomi

blivit så hårt pressad, att han — även med beaktande av sådant stöd, som

han enligt beslut av 1960 års riksdag erhållit eller kan erhålla i form av

kreditgaranti och betalningslättnader —• får anses ha avsevärda svårigheter

att betala räntor, amorteringar, arrenden och andra utgifter, nödvändiga

för driftens fortsättande. För att syftet med bidragen inte skall förfelas är

det vidare av största vikt, att bidragen i de enskilda fallen avväges så, att

de kommer att innebära en verklig hjälp för de sökande att fortsätta jordbruksdriften.

Prövningen av ansökningarna bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag

omhänderhas av en inom varje lantbruksnämnd särskilt tillsatt delegation

med biträde av en representant för hushållningssällskapet. Sällskapets

sekreterare torde därför regelmässigt böra ingå i delegationen. Vid den

granskning, som ansökningarna bör underkastas, bör i enlighet med nämndens

förslag, i den utsträckning så befinnes lämpligt, kontakt kunna upptagas

med — förutom lantbruksnämndernas ortsombud — jämväl andra

med de olika orterna väl förtrogna personer och kommunala förtroendemän,

vilka bör lämnas tillfälle deltaga i granskningen. Vidare bör de tjänstemän

hos hushållningssällskapen, som medverkat i en förberedande utredning

om skördeskadorna eller eljest har särskild lokalkännedom, deltaga.

De närmare grunderna för bidragsprövningen och för fördelningen av bidragsmedlen

bör med utgångspunkt från nu angivna huvudregler fastställas

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av lantbruksstyrelsen

efter hörande av jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

För finansieringen av den föreslagna bidragsverksamheten bör liksom i

några liknande fall tidigare år kunna tagas i anspråk vissa hos jordbruksnämnden

tillgängliga men ännu ej disponerade allmänna medel. Jag finner

mig sålunda böra föreslå, att till förfogande för verksamheten i första hand

ställes ett belopp av 10 miljoner kronor av det överskott av införselavgiftsmedel

inom jordbruksregleringen, som uppkommit under treårsperioden

1956/57—1958/59. För verksamheten bör vidare i andra hand medel intill

ett belopp av 10 miljoner kronor ställas till förfogande ur de under regleringsåret

1960/61 influtna eller inflytande införselavgifterna på jordbrukets

område. Enligt från jordbruksnämnden under hand inhämtade uppgifter

beräknas ett överskott av införselavgifter under detta år bli disponibelt,

sedan de övriga regleringsändamål, vilka kan anses böra tillgodoses med

medel från sagda införselavgifter, blivit täckta.

För att möjliggöra att nyssnämnda belopp omedelbart skall kunna stäl
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 34 år 1961

las till förfogande, bör jordbruksnämnden bemyndigas att förskottera erforderliga

belopp ur tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets område.

Frågan om från vilken eller vilka av de olika grenarna av regleringsverksamheten

införselavgiftsmedlen för ifrågavarande ändamål slutligt skall

tagas, bör avgöras efter prövning av förhållandena inom varje särskild gren.

Enligt min mening bör det uppdragas åt jordbruksnämnden att efter samråd

med jordbrukets förhandlingsdelegation utreda hithörande spörsmål och

till Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet. Det torde därefter böra

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta i frågan.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att enligt vad länsstyrelsen i

Kristianstads län anfört i skrivelser den 9 augusti och den 19 september 1960

till chefen för inrikesdepartementet de i det föregående berörda översvämningarna

förorsakat jämförelsevis omfattande skador i östra Skåne även

av annan natur än skördeskador. De rapporterade skadorna av sådan art

har efter av länsstyrelsen gjord värdering beräknats belöpa sig till omkring

en kvarts miljon kronor. Vid en tillämpning av de ersättningsgrunder,

som av riksdagen godtagits för statsunderstöd för motsvarande skador

i anledning av 1959 års vårflod och lokala oväder (prop. 1960: 2, XI ht,

bil. 3, p. 2; SU 17; rskr. 59), skulle enligt länsstyrelsens preliminära uppskattning

ersättning av statsmedel utgå med omkring 65 000 kronor.

Vid det samråd jag i denna fråga haft med chefen för inrikesdepartementet

har det befunnits skäligt, att ersättning av statsmedel får utgå för här

berörda skador efter behovsprövning enligt samma riktlinjer som gällt beträffande

1959 års översvämningsskador. Av det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1959/60 anvisade reservationsanslaget Bidrag till ersättning

för vissa av översvämningar förorsakade skador å en miljon kronor

kvarstår, enligt vad jag inhämtat, sedan huvudparten av ifrågakommande

ersättningar numera utbetalats, odisponerat ett belopp av omkring

400 000 kronor. Därest riksdagen icke har någon erinran häremot, torde

av återstående medel å anslaget erforderligt belopp få tagas i anspråk för

ersättningar i enlighet med vad sålunda anförts. Skulle härutöver i några

enstaka fall fråga uppkomma om ersättning i anledning av översvämningsskador

under år 1960, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva

ersättningsfrågan enligt nyssnämnda riktlinjer.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

genom proposition föreslå riksdagen att

1) medgiva, att bidrag till jordbrukare, vilka är i behov

därav på grund av 1960 års skördeskador, må utlämnas i

huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit

i det föregående,

2) medgiva, att för utbetalande av sagda bidrag medel må

ställas till förfogande intill ett belopp av 20 000 000 kronor,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 34 år 1961

31

3) medgiva, att kostnaderna för bidragen må bestridas

med

a) 10 000 000 kronor av medel, som influtit genom upptagande

av införselavgifter på jordbrukets område under

regleringsåren 1956/57—1958/59,

b) intill ett belopp av 10 000 000 kronor av medel, som

under regleringsåret 1960/61 inflyter genom upptagande av

införselavgifter på jordbrukets område,

4) medgiva, att för utbetalande av bidragen erforderliga

medel må i mån av behov förskottsvis tillhandahållas ur

tillgängliga införselavgiftsmedel på jordbrukets område,

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens

jordbruksnämnd efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

fastställa den närmare fördelningen av nyssnämnda

båda belopp å vardera 10 000 000 kronor på de

olika slag av införselavgiftsmedel, från vilka beloppen slutligt

skall gäldas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Johansson

610110 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd jämte i ämnet väckta motio a1 i texten
  2. JoU 1961:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa stödåtgärder i anledning av skadorna å 1960 års skörd jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten