Sök i Ratio Lex

Med förslag till viss ändring av lagen om fiskevårdsområden

1961-01-27 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:35, Med förslag till viss ändring av lagen om fiskevårdsområden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

1

Nr 35

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring

av lagen om fiskevårdsområden; given Stockholms

slott den 27 januari 1961,

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 5 maj 1960 (nr 130) om fiskevårdsområden.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med propositionen avses en ändring av omröstningsreglerna inom fiskevårdsområde

i det fall fiskevårdsområdet bildats av fiske som hör till allenast

en fastighet och denna ej utgöres av endast rätt till fiske. Samma majoritet,

som för sådant fall är tillräcklig för att fiskevårdsområde skall komma

till stånd, skall enligt förslaget ha möjlighet att i samband med bildandet

besluta att rösträtten skall utövas efter annan grund än den eljest gällande

principen om röstning efter huvudtalet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 5 maj 1960 (nr 130)

om fiskevårdsområden

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 5 maj 1960 om fiskevårdsområden

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

9 §•

Där ej---------- — lottning ske.

För den----------skall gälla.

Delägarna må vid fiskevårdsområ- Delägarna må vid fiskevårdsområdes

bildande besluta annan beräk- des bildande besluta annan beräkningsgrund

för rösträttens utövande, ningsgrund för rösträttens utövande,

om anslutning härtill föreligger i den om anslutning härtill föreligger i den

omfattning som i 6 § första stycket omfattning som enligt 6 § första eller

sägs. Eljest må särskild beräknings- andra stycket kräves för fiskevårdsgrund

för rösträtten bestämmas en- områdets bildande. Eljest må särskild

dast om samtliga delägare äro ense beräkningsgrund för rösträtten bedärom.

stämmas endast om samtliga delägare

äro ense därom.

Denna lag tråder i kraft den 1 april

1961; dock skall den nya lagen ej

gälla, där länsstyrelse före nämnda

dag meddelat beslut om fiskevårdsområdes

bildande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1961

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 januari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, förslag till lag om ändrad

lydelse av 9 § lagen om fiskevårdsområden samt anför därvid följande.

'' Till grund för den föregående år antagna lagen om fiskevårdsområden

(SFS 130) låg ett omfattande och flerårigt utredningsarbete. I den departementspromemoria

som utgjorde det sista utredningsförslaget föreslogs,

att fiskevårdsområde skulle kunna bildas i vattenområde, där fisket var i

sin helhet samfällt eller eljest tillhörde två eller flera fastigheter, vilka icke

var i samme ägares hand. Bestämmelsen gick närmast tillbaka på ett förslag

av lagberedningen i ett remissyttrande över fiskeristyrelsens betänkande

Fiskeområde (SOU 1956: 17).

I den till riksdagen avlåtna propositionen, som i denna del överensstämmer

med den antagna lagtexten, blev emellertid det särskilda kravet att fisket

skulle vara samfällt eller eljest tillhöra två eller flera fastigheter struket.

Det möter sålunda inget hinder att bilda fiskevårdsområde av fiske som tillhör

eller utgör en enda fastighet, t. ex. av ett s. k. skattlagt fiske. Däremot

måste delägarna i fisket alltid vara minst två. Vid beslutet om inhämtande

av lagrådets yttrande över lagförslaget anförde jag beträffande sådana fiskevårdsområden,

som skulle komma att bildas av ett skiftat fiske eller av en

fastighet, vartill hörde dylikt fiske och som ägdes av flera personer, till motivering

av lagens innehåll i denna del bl. a. följande (prop. 1960: 50 s. 53 f).

I de fall då sådant fiske angränsar annat enskilt fiske och de tillsammans

kan anses som en lämplig fiskevårdsenhet föreligger inget problem. Förhållandet

är emellertid inte sällan sådant att särskilt skattlagda fisken eller

fastigheter med betydande enskilt fiske är så belägna att de inte angränsar

andra enskilda fisken. Dessa fastigheter, som i regel är obebodda, har ofta

sitt huvudsakligaste värde i fisket. Delägarnas antal är ofta mycket stort.

Fall har uppgivits då antalet uppgår till över 200. Sämjedelning har i regel

inte ägt rum. Å dylik fastighet är varken 24 § fiskerättslagen eller 1913 års

lag tillämplig. I fall där delägarna varit många och enighet inte förelegat

har man i praktiken försökt lösa uppkommande svårigheter med stöd av

lf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 35

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mai:is proposition nr 35 år 1961

1904 års lag om samäganderätt genom förordnande av god man. Denne skall

emellertid enligt lagens 3 § förordnas på viss tid. Erfordras efter utgången av

sådan tid fortsatt behov av god man, måste nytt förordnande utverkas.

I regel hyser emellertid delägarna inte någon önskan att rubba på bestående

äganderättsförhållanden, varför mången gång ett kontinuerligt behov av

god man föreligger. Den kritik som jag tidigare (prop. s. 47 f.) riktat mot

24 § fiskerättslagen torde med minst samma berättigande kunna riktas mot

samäganderättslagens användbarhet för föreliggande ändamål. Det synes

mig därför angeläget att den nya lagstiftningen utformas så att den kommer

att omfatta även dessa fisken. I de fall då den föreslagna lagen skiljer

mellan skiftat och oskiftat fiske torde de nu behandlade fiskena i allmänhet

inte böra betraktas som oskiftade.

Vid lagförslagets riksdagsbehandling blev de fiskevårdsområden som bildades

av endast en fastighet eller det till endast en fastighet hörande fisket

föremål för särskild uppmärksamhet. I motioner (I: 531 och II: 660, sipsemellan

likalydande) framhölls det angelägna i att fiskevårdsområde i dessa

fall kunde bildas under mindre stränga förutsättningar än vad som eljest

skulle gälla. Motionerna vann riksdagens bifall och det däri framställda

förslaget till lagtext äger till sitt innehåll direkt motsvarighet i 6 § andra

stycket lagen om fiskevårdsområden. Paragrafen, som har rubriken Förutsättningar

för fiskevårdsområdes bildande, är av följande lydelse.

Fiskevårdsområde må bildas om samtycke föreligger antingen från delägare,

som företräda mer än hälften av delaktighetstalet och tillika utgöra

minst en tredjedel av antalet delägare, eller från delägare, som utgöra mer

än halva antalet delägare och tillika företräda minst en tredjedel av delaktighetstalet.

Skall fiskevårdsområdet omfatta ett eller flera vart för sig

oskiftade fisken, erfordras därjämte samtycke från minst en delägare inom

varje sådant fiske.

Hör fisket till allenast en fastighet och utgör det ej ensamt för sig en fastighet,

må dock fiskevårdsområde bildas, om samtycke därtill lämnas av

mer än halva antalet delägare eller av delägare, vilka företräda mer än hälften

av delaktighetstalet.

Äro de i första eller andra styckena angivna förutsättningarna uppfyllda,

skall fiskevårdsområdet bildas, om det befinnes lämpligt med hänsyn till

vattenområdets och fiskets beskaffenhet och omfattning samt förhållandena

i övrigt.

Till motivering av det under riksdagsbehandlingen tillkomna andra stycket,

till vilket någon motsvarighet ej fanns i propositionen, ydtrade tredje

lagutskottet (utlåtande nr 8/1960 s. 64).

Det framgår av såväl propositionen som motionerna I: 531 och II: 660 att

särskilda svårigheter föreligger, när det gäller förvaltningen av vissa skärgårdsfisken.

Var och en av de fastigheter det här gäller består av en skärgård

eller grupp av öar, holmar och grund med tillhörande vatten- och

fiskerätt. Dessa fastigheter är i jordeboken upptagna såsom särskilda fiskelägenheter.

De saknar i regel fast bosättning. Fastigheterna har i allmänhet

under mitten av 1800-talet av kronan försålts till bönder i angränsande, bebodda

delar av skärgården men har därvid icke sammanlagts med köparnas

övriga fasta egendom. Genom arvskiften och försäljningar har antalet delägare

vuxit betydligt. Andelarna är ofta mycket små. Sålunda uppges att

lagfart i flera fall meddelats å 1/18 000 och ännu mindre andelar. Det är

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

5

för utskottet känt att en icke önskvärd handel med dylika mycket små fastighetsdelar

förekommit i ej obetydlig utsträckning.

Så som kraven på anslutning för att fiskevårdsområde skall komma till

stånd utformats i propositionen finns det anledning att räkna med, att

fiskevårdsområden i de speciella fall varom nu är tal endast undantagsvis kan

komma till stånd. Å andra sidan är det både från allmän synpunkt och med

tanke på skärgårdsbefolkningens intressen just i dessa fall särskilt angeläget

att kunna bilda fiskevårdsområde. Detta syfte torde man i enlighet

med motionärernas förslag kunna nå genom att kräva anslutning från en

enkel majoritet, räknat efter huvudtal eller delaktighet och därvid således

avstå från den eljest föreskrivna anslutningen i både huvudtal och delaktighet.

Då det saknas anledning att utsträcka denna specialregel till de särskilt

skattlagda fiskena (enligt kammarkollegiets terminologi »i jordeboken upptagen

särskild fiskelägenhet», se prop. s. 172) över huvud taget, synes den

böra begränsas till sådana fall, där fiskevårdsområdet bildas av endast en

fastighets fiske och detta fiske ej ensamt för sig utgör en fastighet. Till

fastigheten skall således höra både fiske och »grund».

Rösträtten inom den särskilda kategori av fiskevårdsområden, varom talas

i 6 § andra stycket lagen om fiskevårdsområden följer samma regler som

eljest gäller för omröstning inom sådan samfällighet. Detta innebär -— enligt

huvudregeln i 9 § första stycket — att inom det färdigbildade fiskevårdsområdet

varje delägare har en röst och att alla röster äger samma röstvärde.

För vissa frågor har stadgats särskilda omröstningsregler. Viss anslutning

räknat efter delaktighet kräves sålunda — förutom vid fiskevårdsområdes

bildande — för beslut om upplåtelse (10 §) och tillskott (12 §) samt sådana

beslut om ändring av fiskevårdsområde, varå bestämmelserna om

bildande är tillämpliga (23 §). För vissa beslut kräves enhällighet (8, 9, 12

och 13 §§). Härutöver kan emellertid delägarna själva besluta att röstning

skall ske efter annan grund än huvudtalet t. ex. efter delaktighet (9 § tredje

stycket). Detta kan dock ske endast i samband med fiskevårdsområdets

bildande och under förutsättning att anslutning till ett sådant röstningsförfarande

föreligger hos delägare till sådant antal och delaktighet som enligt

6 § första stycket kräves för att ett fiskevårdsområde skall komma till

stånd, d. v. s. enkel majoritet efter huvudtal eller delaktighet och därjämte

anslutning från en tredjedel efter den andra beräkningsgrunden. Vill delägarna

efter fiskevårdsområdets bildande rösta efter annan grund än vad

lagen eller stadgarna föreskriver kräves enhällighet.

I en till Kungl. Maj:t riktad framställning (skr. 16/11 1960) har länsstyrelsen

i Stockholms län anmält, att förhållandena inom vissa delar av

Stockholms yttre skärgård icke vore i allo tillfredsställande på fiskets område.

Det fanns visserligen anledning att vänta att lagen om fiskevårdsområden

skulle komma att i åtskilliga hänseenden åstadkomma förbättrade

förhållanden, främst i fråga om de särskilda skärgårdsfisken som avsågs

i 6 § andra stycket av lagen. Då man i den nya lagen införde möjligheten

att fiskevårdsområde, när det gällde nu ifrågavarande fastigheter, skulle

kunna bildas med lägre krav på anslutning än eljest, syntes dock kon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj:ts proposition nr 35 år 1961

sekvensen ha bjudit att i dessa fall också den majoritet som erfordras för

att fiskevårdsområde skall komma till stånd skall, om den så önskar, kunna

genomdriva att rösträtten beräknas på annat sätt än efter huvudtalet.

Härutöver anför länsstyrelsen i denna del i huvudsak följande.

I Stockholms läns ytterskärgård finnes ett flertal sådana fiskefastigheter

som här avses. Antalet delägare i de olika fiskefastigheterna var tidigare inte

så stort att några egentliga konflikter förekom mellan delägarna. Under

1940-talet började emellertid i spekulationssyfte i två av fiskefastigheterna

en ganska omfattande försäljning av andelar. Detta jobberi har senare spritt

sig också till en tredje fastighet. De försålda andelarna tenderar att bli allt

mindre. Det är fara värt att företeelsen skall sprida sig också till andra

skärgårdsområden. Vad man vid försäljningarna främst lockat med har varit

möjligheterna till fiske och jakt; rätten härtill har angivits vara samma

för alla delägare oavsett andelens storlek. Den ökade splittringen av äganderätten

medför faror för de ifrågavarande skärgårdsområdenas natur och

för deras fågel- och fiskbestånd. Vidare medför splittringen stora nackdelar

för de delägare som ännu har kvar större andelar och inte fallit för frestelsen

att dela upp dem. — Länsstyrelsen hyser viss förhoppning att den nya lagen

om fiskevårdsområden skall kunna bidraga till bättre förhålladen. Länsstyrelsen

påpekar emellertid att genom att rösträtten skall grundas på huvudtalet

just de talrika ägarna av mikroskopiska andelar kan få ett dominerande

inflytande inom fiskevårdsområdet. Redan vid utformandet av stadgarna

kan det befaras att den överväldigande majoriteten av små andelar kommer

att påverka stadgarnas utformning på ett sätt som inte står i överensstämmelse

med den nya lagens syfte. -— I sin nuvarande utformning ger lagen om

fiskevårdsområden majoriteten i huvudtal en dominerande ställning och faran

för majoritetsmissbruk är för fiskefastigheternas del mycket stor. Lagen

synes inte komma att utgöra det skydd mot det osunda jobberiet som man

hoppats på. Man borde därför för fiskefastigheternas del öka möjligheterna

att rösta efter delaktighet.

Departementschefen

Frågan om hur bestämmelserna om rösträtt inom fiskevårdsområde skulle

utformas hörde till dem, som livligast debatterades under den förberedande

behandlingen av den nya lagstiftningen. I propositionen förordade jag, att

röstning i regel skulle ske efter huvudtalet men att en kvalificerad majoritet

bland delägarna i samband med fiskevårdsområdets bildande skulle kunna

besluta om röstning i annan ordning. Den sedermera utfärdade lagen

står i denna del i överensstämmelse med propositionen. Så är däremot inte

fallet i fråga om kravet på anslutning från delägarnas sida för att fiskevårdsområde

skall komma till stånd. I det av riksdagen antagna lagförslaget

infördes nämligen som ett andra stycke till 6 § en bestämmelse enligt

vilken mindre stränga krav på anslutning gäller, då fiskevårdsområde omfattar

det till allenast en fastighet hörande fisket och detta inte ensamt för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1961

sig utgör en fastighet. Det räcker i dessa fall med anslutning från en enkel

majoritet i huvudtal eller delaktighet. Av utskottets motivering till bestämmelsen

framgår, att denna i första hand tillkommit för att äga tillämpning

på just de fiskelägenheter varom länsstyrelsen talar i sin framställning. Enligt

denna framställning bör nu sådana fiskevårdsområdens särställning

på det sättet ytterligare markeras att delägarna där lättare än eljest skall

kunna upphäva principen om röstning efter huvudtalet till förmån för annan

röstningsgrund, t. ex. delaktigheten.

I och för sig är det inte tilltalande att i en lagstiftning sådan som den

förevarande medge undantagsbestämmelser för speciella situationer. A andra

sidan råder, som framgått av det tidigare anförda, i Stockholms yttre

skärgård förhållanden som inte torde ha någon motsvarighet på annat håll

i riket och som medför särskilda svårigheter på fiskets och fiskevårdens

område. Jag anser att man därför i princip bör godtaga tanken på särbestämmelser

för dessa fall. Detta har ju för övrigt redan skett genom det av

riksdagen beslutade tillägget till 6 §, mot vilket jag inte haft något att erinra.

Även om en motsvarande jämkning av reglerna om rösträtt inte kan

anses som en nödvändig följdändring, bör enligt min mening en sådan övervägas.

Flertalet av dem som under senare tid förvärvat småandelar i skärgårdsfisken

har säkerligen handlat i de bästa avsikter. Likväl kan man inte bortse

från att en omfattande och inte önskvärd handel med sådana andelar förekommer.

Det kan därför med fog antagas att dessa delägare inte i allmänhet

är lika intresserade av god fiskevård som ägarna till de större andelarna. De

senare torde nämligen fortfarande i flertalet fall ägas av personer, som är

bofasta i skärgården och har fiske till huvudsaklig eller väsentlig försörjningskälla.

Eftersom den sistnämnda kategoriens intressen redan vid lagens

tillkomst blivit i viss mån beaktade och med hänsyn till de alldeles särskilda

förhållanden som råder i fråga om dessa fisken, synes det därför vara både

från enskild synpunkt rimligt och från allmän synpunkt bäst att den delägaropinion,

som kräves för ett sådant fiskevårdsområdes bildande, också skall

äga ett bestämmande inflytande på stadgarnas innehåll i fråga om rösträtten.

Det kan förväntas att genom en sådan reform den inte önskvärda handeln

med andelar i skärgårdsfisken skall kunna begränsas.

Det sålunda uppställda syftet torde enklast nås genom att lagens 9 § tredje

stycke på det sätt ändras att det i detta stycke nu stadgade undantaget

från de allmänna omröstningsreglerna skall gälla, om anslutning därtill

föreligger i den omfattning som enligt i 6 § första eller andra stycket kräves

för att fiskevårdsområdet skall komma till stånd.

Lagändringen synes böra träda i kraft snarast möjligt.

Länsstyrelsen har i sin framställning jämväl behandlat vissa andra frågor,

vilka torde få bli föremål för ytterligare överväganden inom berörda

departement.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

I enlighet med det anförda har inom departementet utarbetats förslag till

lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 5 maj 1960 (nr 130) om fiskevårdsområden.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

G. Luzell

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har här uteslutits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 23 januari

1961.

Närvarande:

justi tierådet Regner,

regeringsrådet Jarnerup,

justitieråden af Trolle,

Bomgren.

Enligt lagrådet den 21 januari 1961 tillhandakommet utdrag av protokoll

över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 20 januari 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad Igdelse av 9 § lagen den 5 maj

1960 om fiskevårdsområden.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn M. Bäärnhielm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

T. Johansson

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1961

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 januari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, lagrådets den 23 januari

1961 avgivna utlåtande över det den 20 januari 1961 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad Igdelse av 9 § lagen den 5 maj 1960

(nr 130) om fiskevårdsområden.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden

att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen föreläggas riksdagen

till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Johansson

602008

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till xnss ändring av lagen om fiskevårdsområden. a1 i texten
  2. 3LU 1961:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till viss ändring av lagen om fiskevårdsområden. s. 1 i texten