Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1961/62 m. m

1961-01-27 · 65 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 64 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:37, Angående anslag till statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1961/62 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

1

Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1961/62

m. mgiven Stockholms slott den 27 januari 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas en omorganisation av statens bakteriologiska laboratorium

(SBL). Förslaget bygger på en i stort sett oförändrad inriktning

av verksamheten vid laboratoriet. Tillverkningen av difteri- och stelkrampssera

föreslås dock skola nedläggas och ersättas med import.

Propositionens förslag innebär att den bakteriella och mykologiska diagnostiken

sammanföres till en bakteriologisk avdelning samt att virusdiagnostiken

utbrytes ur den nuvarande virusavdelningen och bildar en

särskild virologisk avdelning, som förutsättes bli väsentligt utbyggd. Tillverkningen

av viruspreparat sammanslås med tillverkningen av bakteriella

preparat i en produktionsavdelning bestående av en driftsenhet för rutinproduktion

samt två sektioner för kontroll- och utvecklingsarbete i anknytning

till produktionen av bakteriella resp. virologiska preparat.

Framställningen av bakteriella preparat, vid vilken odling av bakterier

f. n. sker i mindre kärl, förutsättes framdeles bli bedriven i stordriftliknande

former genom successiv övergång till odling av bakterier i tankar.

Övergången till tankodling, som möjliggör vissa personalbesparingar, kräver

lokaltillskott i form av en tillbyggnad. Även i övrigt förutsättes vissa

omdispositioner av laboratoriets nuvarande lokaler.

I rationaliseringssyfte föreslås att vissa servicefunktioner såsom djurhållning

och substratberedning, som f. n. är utspridda på laboratoriets olika

avdelningar, sammanföres till gemensamma större enheter.

Hästhållningen vid SBL förutskickas på längre sikt bli övertagen av

statens veterinärmedicinska anstalt. Även i andra avseenden förordas ett

närmare samarbete mellan de båda institutionerna.

För att tillförsäkra laboratoriet kvalificerad arbetskraft på de ledande

befattningarna föreslås föreståndaren för laboratoriet bli placerad i lönegrad

B 5 och avdelningsföreståndarna för diagnostiska och virologiska avdelningarna

samt produktionsavdelningen i B 3. Laboratorerna föreslås

uppflyttade från A 26 till B 1. Driftsenheten vid produktionsavdelningen

ställes under ledning av en driftsingenjör i B 1. Ekonomiavdelningens chef

föreslås slutligen uppflyttad till B 1.

När det gäller personalförändringar i övrigt innebär propositionens förslag

en förstärkning av i första hand personalen för den virusdiagnostiska

verksamheten och den administrativa personalen å ekonomiavdelningen.

För nästa budgetår föreslås ett nettotillskott av 39 nya tjänster. De personalbesparingar,

som omorganisationen å andra sidan syftar till att möjliggöra,

kan i stort sett inte uppnås förrän metodomläggningen beträffande

framställningen av bakteriella preparat genomförts, vilket i sin tur är av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

hängigt av uppförandet av den föreslagna tillbyggnaden och utprovandet

av den nya framställningstekniken.

Omorganisationen förutsättes bli genomförd i etapper och vara avslutad

år 1967.

För budgetåret 1961/62 äskas till avlöningar 6 447 000 kronor och till omkostnader

3 493 000 kronor. Totalt innebär förslaget icke-automatiska höjningar

i förhållande till innevarande budgetår med cirka 800 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari

1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 21 och 22, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna dels till Statens

bakteriologiska laboratorium: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 400 000 kronor, dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader

ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

I samband med min preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor erinrade

jag om att en för ändamålet tillsatt utredning i maj 1960 avgivit betänkande

med förslag angående organisationen av den vid laboratoriet bedrivna preparattillverkningen

m. m. Betänkandet hade remissbehandlats. Då beredningen

av hithörande frågor ännu icke hade kunnat slutföras, förordade

jag, att anslagen upptoges i riksstatsförslaget med allenast preliminärt

beräknade belopp.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

I samband härmed torde jag även få anmäla frågor om personalförstärkningar

vid laboratoriet utöver de av utredningen föreslagna.

I. Inledning

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 4 mars 1958 t.f. expeditionschefen

Lennart Eriksson, tillika ordförande, filosofie doktorn Peter

Fitger, dåvarande byråchefen, numera överdirektören Göran Karlen, professorn

Gunnar Olin samt fältveterinären Fritiof Wilhelmson såsom sakkunniga

för utredning rörande organisationen av den vid statens bakteriologiska

laboratorium (SBL) bedrivna preparattillverkningen m. m. De sakkunniga,

vilka antagit benämningen SBL-utredningen, har med skrivelse i

maj 1960 avgivit betänkande i ämnet (stencilerat).

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

statens sakrevision, statens lönenämnd, medicinalstyrelsen —

som bifogat yttranden av svenska laboratorieläkarföreningen, apotekarsocietetens

direktion, läkemedelsindustriföreningen, professorn B. Malmgren,

överläkaren vid bakteriologiska laboratoriet i Göteborg, O. Sievers, medlemmen

av styrelsens vetenskapliga råd, docenten A. Svedmyr och styrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd — styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium,

styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, överbefälhavaren,

försvarets sjukvårdsstyrelse, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets

universitet, som överlämnat yttranden av de medicinska fakulteterna vid

universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg ävensom av lärarkollegiet vid

karolinska institutet.

I skrivelse den 30 augusti 1960 har styrelsen för SBL inkommit med anslagsäskanden

beträffande laboratoriet för budgetåret 1961/62.

II. Nuvarande organisation och arbetsuppgifter

SBL:s nuvarande organisation fastställdes i huvudsak år 1954 på grundval

av en av statens sakrevision gjord, i propositionen 1954: 128 redovisad

utredning. Då emellertid en särskild sakkunnig tillkallats för att utreda frågan

om förläggningen av den vid SBL och statens veterinärmedicinska anstalt

(SVA) bedrivna preparattillverkningen, erhöll organisationen i dessa delar

endast mera provisorisk karaktär. Den nyssnämnde utredningsmannen

framlade år 1957 betänkande rörande tillverkningen av bakteriologiska och

virologiska preparat. Vid anmälan av denna fråga i 1958 års statsverksproposition

(XI ht., s. 37 ff) förordade departementschefen utredningsmannens

förslag, att preparattillverkningen tills vidare skulle kvarligga vid SBL

och SVA. Han förklarade sig emellertid icke beredd att utan ytterligare utredning

taga ställning till frågan om tillverkningens organisatoriska ställning

inom SBL. Riksdagen beslöt i enlighet med vad departementschefen

föreslagit (SU 11, p. 12; riksd.skr. nr 11).

Enligt gällande instruktion står SBL under ledning av en styrelse bestående

av högst sju ledamöter, av vilka laboratoriets föreståndare är självskriven

och de övriga förordnas av Kungl. Maj :t. Under styrelsen svarar

föreståndaren för den närmaste ledningen av laboratoriets verksamhet.

Arbetsuppgifterna är fördelade på fyra fackavdelningar, ett kemiskt laboratorium

och en ekonomiavdelning, varjämte stordjurstallarna bildar en

fristående arbetsenhet.

Vad fackavdelningarna beträffar utför den diagnostiska avdelningen, som

omfattar 65 befattningshavare, bakteriologiska och mykologiska undersökningar

av insända prov, vilka uppgår till cirka 215 000 per år. Undersökningarna

avser dels insända prov från personer, som misstänkes lida av

infektionssjukdomar eller vara bärare av smitta, dels ock matvaru- eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

vattenprov. Såsom central- och referenslaboratorium för övriga bakteriologiska

laboratorier i landet mottar avdelningen prov av bakteriestammar,

som insänts av andra laboratorier för verifiering eller vidare undersökning.

Vidare tillverkas för SBL:s eget eller för övriga bakteriologiska laboratoriers

behov cirka 650 olika diagnostiska antigen och sera (reagens som erfordras

för vissa diagnostiska laboratorieundersökningar).

Den serologiska avdelningen (33 befattningshavare) svarar för SBL:s tillverkning

av bakteriella preparat, såsom sera, vacciner, tuberkulin och immunglobuliner

(sera som erhålles från patienter, vilka nyligen genomgått

eller vaccinerats mot de sjukdomar preparaten avser ge skydd mot). Vid

avdelningen utföres härjämte i viss omfattning bakteriologiskt-diagnostiska

undersökningar.

Vid virusavdelningen (95 befattningshavare) bedrives såväl virusdiagnostiska

undersökningar som tillverkning av virologiska preparat lör profylaktiskt

bruk och av diagnostiska antigen och sera. Avdelningen tjänar

som referenslaboratorium för övriga laboratorier i landet.

Den epidemiologiska avdelningen (8 befattningshavare) bevakar det epidemiologiska

läget i landet och bedriver fältarbete i epidemibekämpande syfte.

Vid avdelningen skall vidare bedrivas försvarsmedicinsk forskning,

vilken dock hittills haft ringa omfattning.

Vid nu nämnda fyra fackavdelningar bedrives vidare metodikutveckling

och forskning beträffande arbetsuppgifterna å avdelningarna.

Det kemiska laboratoriet (12 befattningshavare) tillhandagår främst fackavdelningarna

med analytisk och preparativ service.

Stordjurstallarna (7 befattningshavare) ansvarar för skötseln av SBL:s

cirka 35 hästar, två kvigor och 20 får samt för underhållet av laboratoriets

utomhusområde.

Ekonomiavdelningen (103 befattningshavare) består av en kameralsektion

med personalkontor, kameralkontor och inköpskontor samt en teknisk

sektion för substratberedning, ampullering, centraldisk, panncentral och

verkstäder.

Karakteristiskt för laboratoriets organisation är centraliseringen av ett

stort antal funktioner av servicenatur, vilket bl. a. belyses av personalfördelningen.

Av den totala personalstyrkan — 329 anställda — disponerar ekonomiavdelningen,

kemiska laboratoriet och stordjurstallarna cirka 120 och

fackavdelningarna cirka 200 personer. Åtskilliga arbetsenheter vid fackavdelningarna

fungerar vidare i varierande omfattning som serviceorgan

för andra avdelningar.

Laboratoriets lokaler är fördelade på ett 25-tal byggnader, till största delen

uppförda åren 1936—37. Byggnaderna innehåller 560 rumsenheter med en

total nyttig golvyta av 9 000 kvadratmeter. Nybyggnader för virusdiagnostik

in. in. är f. n. under uppförande.

Laboratoriet svarar genom produktion och import i det närmaste helt för

landets försörjning med humanbakteriologiska preparat. Utanför SBL

framställes inom landet endast BCG-vaccin vid bakteriologiska laboratoriet

i Göteborg samt gammaglobulin av ett enskilt läkemedelsföretag. Omfattningen

av leveranser och helfabrikatproduktion under budgetåret 1957/58

framgår av följande uppställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

7

Preparat

Värde enligt lägsta taxa

(1000-tal kronor)

Leveranser

Produktion

(helfabrikat)

Serum mot

difteri .........................

2

—

stelkramp......................

495

421

Immunglobuliner .................

107

127

Bakteriella vacciner mot

kikhosta.......................

14

31

difteri.........................

29

—

stelkramp .....................

553

285

kikhosta, difteri, stelkramp......

230

295

dysenteri......................

14

23

katarrala luftvägsinfektioner.....

186

247

kolera.........................

9

19

stafylokockinfektioner...........

28

46

tyfns, paratyfus ................

896

747

Virusvacciner mot

influensa ......................

248

339

polio..........................

4 460

4 595

smittkoppor....................

187

195

Tuberkulin.......................

177

212

Diagnostiska antigen och sera.......

44

45

Diverse preparat..................

12

11

Summa

7 691

7 638

Såväl leveranser som produktion under budgetåret 1957/58 företedde vissa

avvikelser från normalförhållandena. Produktionen av poliovaccin nådde

nämnda budgetår för första gången verkligt stor omfattning — värdemässigt

intar detta preparat en särställning. Vidare förekom ovanligt stora leveranser

för militär beredskapslagring, och den s. k. Asieninfluensan föranledde

ovanligt stor produktion av influensavaccin.

Enligt instruktionen för SBL skall ersättning för utförda undersökningar

och tillhandahållna preparat i princip bereda laboratoriet full täckning för

dess kostnader. Ersättningen utgår enligt taxa, som fastställes och årligen

överses av laboratoriets styrelse efter samråd med statens sakrevision.

Emellertid föreligger väsentliga undantag från regeln om ersättning för

undersökningar och preparatleveranser. Undersökningar avseende veneriska

sjukdomar är sålunda till största delen avgiftsfria. I fråga om bakteriologiska

preparat tillhandahåller laboratoriet avgiftsfritt vaccin för offentlig

skyddsympning mot smittkoppor, difteri och polio. Lagerhållning för beredskapsändamål

sker också utan ersättning. Värdet enligt lägsta taxa av

undersökningar och preparatleveranser uppgick under budgetåret 1957/58

till drygt 10,2 milj. kronor. Härav belöpte cirka 3,4 milj. kronor på debiterade

och 6,8 milj. kronor på fria prestationer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

I fråga om kostnaderna vid SBL har utredningen företagit en kartläggning,

som visar att verksamheten under budgetåret 1957/58 totalt sett lämnat

ett kalkylmässigt överskott. Mot ett sammanlagt prestationsvärde efter

lägsta taxa om 12 385 000 kronor svarar en totalkostnad av 9 761 000 kronor.

I sistnämnda belopp ingår förutom indirekta kostnader — avskrivningar

och pensioner m. m. — utgifter för all verksamhet vid laboratoriet, sålunda

även för utvecklingsarbete och forskning samt för den epidemiologiska avdelningen.

Den ekonomiska förvaltningen vid SBL följer traditionella linjer för civila

statliga myndigheter i allmänhet, frånsett de affärsdrivande verken. Gängse

bruttoredovisningsprincip tillämpas sålunda, innebärande att utgifter och inkomster

redovisas helt skilda från varandra. Utgifterna bestrides från förslagsvis

anvisade avlönings- och omkostnadsanslag på utgiftssidan i riksstatens

driftbudget. Inkomsterna redovisas under »Egentliga statsinkomster:

Uppbörd i statens verksamhet» på driftbudgetens inkomstsida och får alltså

icke tagas i anspråk för laboratoriets verksamhet.

I detta sammanhang kan anmärkas, att framställningar till Kungl. Maj :t

förekommer i utgiftspåverkande frågor, som aktualiseras under löpande

budgetår och icke rimligen kan uppskjutas för budgetbehandling i ordinarie

ordning. Till följd av sådana omständigheter och de från laboratoriets sida

opåverkbara variationerna i rutinverksamheten har vissa av Kungl. Maj :t

maximerade anslagsposter regelmässigt behövt överskridas under senare år.

överskridande av avlöningsstatens icke-ordinariepost har sålunda för budgetåren

1955/56—1959/60 medgivits med resp. 484 000, 334 000, 208 000,

80 000 och 110 000 kronor.

III. Organisationsförslag

SBL - utredningen

1. Förändringar beträffande den nuvarande produktionen

Utredningen har sökt bedöma det framtida behovet av bakteriologiska

preparat.1 Bedömningen pekar på ökningar för bakteriella

vacciner, virusvacciner och immunglobuliner samt på ett oförändrat

behov av tuberkulin och andra diagnostiska preparat.

Utredningen har vidare låtit undersöka läkemedelsindustrins

och apoteksväsendets intresse för att upptaga produktion

av bakteriologiska preparat. Av undersökningen

framgår att inte någon inhemsk läkemedelsfabrik f. n. är beredd att upptaga

tillverkning av SBL:s samtliga produkter eller någon större grupp av dessa

1 Med bakteriologiska preparat törstås i det följande såväl bakteriella som virologiska (virus-)

preparat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961

produkter. En del av preparaten bedömes nämligen kunna importeras till

priser, som väsentligt understiger den svenska prisnivån. Å andra sidan har

läkemedelsindustrin ett starkt intresse för bakteriologiska preparat, och

det torde enligt industrins mening vara realistiskt att räkna med att flera

tillverkare successivt kommer in på olika sektorer inom den läkemedelsgrupp,

som de bakteriologiska preparaten utgör.

Apoteksväsendet har enligt utredningen intagit en principiellt positiv inställning

till frågan om att uppta tillverkning av bakteriologiska preparat

men anser likväl, att ett konkret ställningstagande kräver ingående utredningar,

bl. a. beträffande projektets ekonomiska sida. Av de gjorda undersökningarna

finner utredningen framgå, att huvuddelen av den inom landet

bedrivna tillverkningen av bakteriologiska preparat för den tid, som

kan överblickas, måste vara förlagd till SBL. I detta sammanhang erinrar

emellertid utredningen om att gällande bestämmelser inte lägger hinder

för enskild tillverkning av bakteriologiska preparat.

Utredningen har också övervägt möjligheterna att ersätta

SBL.s tillverkning av bakteriologiska preparat med

import. Härvid är de faktiska förutsättningarna olika för virusvacciner

och för bakteriella preparat.

Vad gäller viruspreparaten anser utredningen, att tillverkningen bör fortgå

oavsett vilken ståndpunkt, som tages till frågan om att ersätta laboratoriets

övriga produkter med import. Utredningen pekar därvid på att de

flesta länder tillverkar smittkoppsvaccin endast för det egna behovet. Import

av poliovaccin torde i själva verket medföra en fördyring av de svenska

vaccinationsprogrammen. I fråga om influensavaccinerna bör ur beredskapssynpunkt

finnas en tillräcklig produktionspotential för att innnunisera

nyckelgrupper i samhället, men vid epidemier bör influensavaccin liksom

hittills importeras i den utsträckning det är behövligt och möjligt.

När det gäller bakteriella vacciner och sera framhåller utredningen, att

samtliga preparat, som SBL tillverkar, kan erhållas genom import med undantag

av immunglobuliner, som sålunda alltjämt bör produceras vid laboratoriet.

Tillverkningen av terapeutiska sera, som f. n. endast omfattar

framställning av difteri- och stelkrampsserum, bör enligt utredningens

mening läggas ned och ersättas med import. Med ledning av anbud från

utländska tillverkare skulle härigenom vinnas eu besparing av 70 000—

125 000 kronor per år. I övrigt finner utredningen, att ur ekonomisk synpunkt

övervägande skäl talar för att produktionen av bakteriella vacciner

bibehålies vid SBL. Utredningen har beräknat laboratoriets självkostnader

för nuvarande årsbehov av flertalet hithörande preparat av betydelse. Vid

en jämförelse med offererade priser från nio ledande utländska producenter

har utredningen funnit, att laboratoriets självkostnader ligger i nivå med

eller något under de lägsta kostnader, till vilka eu import med någorlunda

säkerhet f. n. kan påräknas. Härtill kommer att tillverkningen av bakteriella

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961

vacciner f. n. sker i en tämligen liten skala. Med hänsyn härtill och då de

lästa kostnaderna vid SBL är relativt stora, skulle en nedläggning av tillverkningen

av något av de större preparaten medföra ett försämrat utbyte

— d. v. s. högre styckepriser — för de produkter, som kvarblir för fortsatt

tillverkning.

Till frågan om att ersätta SBL:s produktion av virologiska och bakteriella

preparat med import anför utredningen vidare följande allmänna synpunkter.

Det torde knappast vara realistiskt att räkna med att en forskningsverksamhet

inom området skulle kunna upprätthållas vid SBL, sedan produktionen

nedlagts. Det förefaller inte heller rationellt att satsa på forskning

och samtidigt lägga ned den produktionsverksamhet, som skall utnyttja

forskningsresultaten. Den svenska standarden både i fråga om teknik och

mikrobiologi är hög, och det finns därför goda utsikter att forskning inom

området i framtiden liksom hittills skall medföra viktiga bidrag till utvecklingen.

En nedläggning av ifrågavarande produktion och forskning kan

därför förväntas medföra en allmän försämring av våra möjligheter till

profylax mot infektionssjukdomar.

För civil beredskap mot epidemiska sjukdomar torde en betryggande

beredskap kunna ordnas genom lagring av vacciner. Beredskap mot bakteriologisk

krigföring kan däremot inte åstadkommas på denna väg, bl. a. på

grund av att smittämnen med andra egenskaper än de nu gängse kan komma

i fråga och att behovet av vaccin skulle bli alltför stort. För en beredskap

mot biologisk krigföring är det därför väsentligt att ha tillgång till en fungerande

produktionsapparat, som vid behov omedelbart kan utnyttjas.

Under de gångna åren har SBL vid flera tillfällen kunnat utnyttja personal

inom produktionen för diagnostiska undersökningar i samband med

epidemier, som varit av sådan storlek att den ordinarie arbetsstyrkan för

det diagnostiska arbetet inte kunnat bemästra arbetsuppgifterna.

SBL bedriver vidare en omfattande rådgivningsverksamhet i fråga om

vaccinationer. En god vaccinationsprofylax förutsätter ett samarbete mellan

dem, som framställer och utnyttjar vaccinerna.

Av dessa och tidigare anförda skäl förordar utredningen en fortsatt produktion

vid SBL av samtliga de preparat laboratoriet f. n. framställer utom

terapeutiska sera.

Vad angår möjligheterna till export framhåller utredningen, att SBL:s

nuvarande produktion är helt inriktad på försörjning av det egna landet

med bakteriologiska preparat. Export har hittills nästan enbart förekommit

i samband med internationell hjälp till krigshärjade länder eller länder,

som drabbats av stora epidemier.

Den internationella handeln med bakteriologiska preparat är ganska begränsad.

De flesta stater framställer själva de preparat de behöver. Både

produktion och handel är ofta kringgärdade med kontrollbestämmelser och

restriktioner. Åtminstone i de mindre länderna har producenterna en mycket

stark, i praktiken närmast monopolistisk, ställning på marknaden inom

det egna landet. Som följd härav blir f. n. de betydelsefullare preparaten i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 11

allmänhet endast sporadiskt och i liten omfattning föremål för internationell

handel.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden finner utredningen, att utsikterna

för en ekonomiskt lönsam export av de preparat, som f. n. framställes vid

SBL, är så osäkra, att de inte bör tillmätas någon betydelse vid planeringen

för SBL:s framtida produktion. Denna bör sålunda även i fortsättningen

baseras på det inhemska behovet. Det är å andra sidan möjligt, att utsikterna

till export förändras, om utvecklingsarbetet vid laboratoriet skulle

frambringa nya preparat av stor betydelse eller preparat, som är väsentligt

bättre än de som finns att tillgå på andra håll i världen. Det är givetvis

önskvärt, att dylika eventuella möjligheter till export kan utnyttjas. Utredningen

har genom kontakter med världshälsovårdsorganisationen och andra

internationellt verksamma organ erfarit, att ett intresse för upphandling

av bakteriologiska preparat från bl. a. Sverige föreligger. Utredningen förutsätter,

att SBL:s styrelse ägnar denna fråga all uppmärksamhet.

Vid såväl SBL som SVA bedrives bakteriologisk diagnostik och produktion

för humanmedicinska resp. veterinärmedicinska ändamål. Utredningen

har undersökt möjligheterna till ytterligare samordning av produktionen

vid SBL och SVA. I stort sett framställer de båda

institutionerna bakteriologiska preparat av intresse enbart för human- resp.

veterinärmedicin. Vissa undantag finns dock. Härom anför utredningen i

huvudsak följande.

Det obetydliga humana behovet av rödsjukeserum bör kunna tillgodoses

genom användning av SVA:s preparat.

Liksom beträffande SBL:s tillverkning av stelkrampsserum föreslår utredningen,

att SVA:s tillverkning av samma preparat nedlägges och ersättes

med import. Hos SVA inneligger f. n. ett lager, som torde räcka i 10—

15 år.

Vid SVA tillverkas årligen 70—75 liter råtuberkulin, vid SBL 10—12

liter. Gjorda undersökningar har visat, att SVA:s tuberkulin inte är användbart

för humant bruk. Däremot har SBL:s tuberkulin visat sig tillfredsställande

för veterinära ändamål. SVA saknar tillräckliga lokaler för att övertaga

SBL:s produktion av tuberkulin, medan SBL har lokaler, som nyligen

inretts speciellt för tuberkulintillverkning. En koncentration av tuberkulintillverkningen

till SBL kräver ingen personalförstärkning vid laboratoriet,

men utredningen räknar med att i varje fall två biträdestjänster vid

SVA skulle kunna inbesparas och vissa laboratorieutrymmen frigöras vid

SVA. Eu renare och mer enhetlig produkt skulle vidare bli tillgänglig för

veterinära tuberkulinprövningar. Med hänsyn härtill förordar utredningen,

att SBL övertar SVA:s tuberkulinproduktion.

Utredningen förordar i detta sammanhang i princip, att SBL:s hästhållning

överföres till SVA, som är specialiserat på djurhållning och

djurskötsel samt har bättre tillgång till veterinär sakkunskap. Omläggningen

innebär visserligen, att material för sprutningar och blod måste transporteras

mellan SBL och SVA, men kostnaderna härför torde bli ganska obe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

tydliga och uppväges av bl. a. förbättrad veterinär kontroll av djuren och

av rationaliseringsvinsten i fråga om arbetskraft och arbetsledning. Innan

ståndpunkt tagits till frågan om frigörande av erforderliga spiltplatser vid

SVA, som f. n. överväges av veterinärhögskoleutredningen, kan dock en

definitiv tidpunkt för överförandet icke anges.

SBL förser f. n. flertalet humanbakteriologiska laboratorier i landet med

normalt hästblod och hästserum. Denna verksamhet bör enligt utredningens

mening övertagas av SVA, om hästhållningen överföres dit.

Utredningen framhåller, att ett så nära samarbete som möjligt mellan

SBL och SVA på det administrativa området bör eftersträvas. Framför allt

bör ett samarbete i fråga om inköp av förbrukningsartiklar och utrustning

kunna medföra fördelar för bägge parter.

När det gäller möjligheterna att i krig upprätthålla

produktionen, har utredningen undersökt frågan om förläggning av

verksamheten vid SBL i bergrum. Härutinnan anför utredningen huvudsakligen

följande.

Kostnaderna för enbart det utrymme, som erfordras för sådan produktion

med därtill hörande serviceenheter, kan beräknas schablonmässigt till 7 å 8

milj. kronor. En förläggning till bergrum utanför Stockholmsområdet skulle

därtill bli otillfredsställande ur driftsekonomiska synpunkter med hänsyn

till bl. a. dubbleringar av lokaler, personal och apparatur. Denna olägenhet

skulle visserligen kunna undvikas genom att bergrummet förlädes till

SBL:s nuvarande område, men en sådan lokalisering torde strida mot gällande

utrymningsplaner. Ett tredje alternativ är att förlägga all verksamhet

vid SBL eller i varje fall större delen av densamma i berg. Kostnaderna

härför uppskattas emellertid till 22 milj. kronor enbart för byggnader, varför

utredningen bedömt en sådan lösning som orealistisk. Utredningen anser

därför, att behovet av bakteriologiska preparat i ett krigsläge i första

hand bör tillgodoses genom en förberedd lagerhållning av hel- och halvfabrikat.

Utredningen tänker sig vidare viss mobil utrustning för framställning

av bakteriella preparat, som utan alltför stor omgång kan flyttas tillsammans

med övrig verksamhet vid SBL. Det torde vidare kunna övervägas

att i beredskapssyfte anskaffa apparatur, som hålles i lager för att vid behov

snabbt kunna uppmonteras. Kostnaderna härför är obetydliga i förhållande

till dem som skulle uppkomma vid en lösning med en bergrumsanläggning.

2. Utvecklingsarbete och forskning

Utredningen erinrar om att forskningen vid SBL varit föremål för ingående

behandling av tidigare utredningar. Dessa har i princip varit eniga

om att forskning är nödvändig för att SBL skall kunna fullgöra sina instruktionsenliga

åligganden.

Vid sin genomgång av SBL:s nuvarande verksamhet har utredningen

inte funnit det möjligt att belysa forsknings- och utvecklingsarbetet med

hjälp av siffermässiga kostnadskalkyler. Utredningen har därför sökt be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

döma, hur stor del av de enskilda sektionernas arbetskraft, som utnyttjas

för forskningsarbete, samt har för jämförelses skull införskaffat uppgifter

från landets ledande läkemedelsindustrier angående antalet och sammansättningen

av deras personal för forskningsarbete och det slag av forskning

de bedriver. Det antal befattningshavare, som är sysselsatta med

forskningsarbete vid SBL, har uppskattats till cirka tolv procent av den

totala arbetsstyrkan. Motsvarande siffra för läkemedelsindustrin är cirka

femton procent.

Utredningen framhåller, att det vid SBL bedrivna forskningsarbetet till

övervägande delen har direkt anknytning till den diagnostik, produktion och

epidemiologiska verksamhet, som laboratoriet bedriver, och är att betrakta

som målforskning i strikt bemärkelse. Forsknings- och utvecklingsarbetets

största betydelse ligger enligt utredningens uppfattning däri, att det är en

föi utsättning för att SBL skall kunna hålla en tillfredsställande standard på

sitt rutinarbete. Ett ganska omfattande utvecklingsarbete är vidare angeläget

inte minst ur den synpunkten, att SBL är centrallaboratorium för

övriga bakteriologiskt diagnostiska laboratorier och den praktiskt taget

enda producenten av bakteriologiska preparat i landet. SBL bör också

kunna ta upp problem, som kräver stora resurser i fråga om djur, utrustning

och material och som därför inte lämpligen kan tas upp på mindre

institutioner.

Vidare betonar utredningen, att de akademiska institutionerna är fria i

valet av forskningsuppgifter och som regel inte kan förväntas vara intresserade

av eller ha kapacitet att ta upp problem, som behöver lösas för SBL:s

verksamhet. Det torde därför inte vara möjligt för SBL att i någon större

utsträckning lita till andra institutioners forskningsresurser. Utredningen

understryker emellertid i detta sammanhang betydelsen av att befattningsha\

are vid SBL kan göra studiebesök vid andra laboratorier, särskilt vissa

utländska institutioner.

Omfattningen av forskningsarbetet vid SBL bör enligt utredningen i

främsta rummet bestämmas med den målsättningen, att SBL:s produktion,

diagnostik och epidemiologiska arbete skall hållas på en hög nivå. Dessutom

bör tillräckliga resurser finnas för alt tillgodose behovet av utvecklingsarbete

för förbättringar och rationaliseringar i driftsekonomiskt avseende.

Denna målsättning står också i överensstämmelse med nu gällande

instruktion lör SBL och med den praxis, som laboratoriet sökt följa. Instruktionen

synes ge både den frihet, som behövs för ett framgångsrikt utvecklingsarbete,

och den begränsning, som är önskvärd. Någon anledning att

ändra av statsmakterna tidigare fattad principiell ståndpunkt rörande

forskningsarbetet vid SBL föreligger enligt utredningens mening inte.

Utredningen berör i anknytning härtill irågan om den immunologiska

forskningen vid SBL. Med immunologisk forskning avses

härvid forskning rörande kroppens försvarsmekanismer mot tillförda främ
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 196t

mande substanser. Forskningen berör i främsta rummet infektions- och

tumörsjukdomar, vissa neurologiska och invärtesmedicinska sjukdomar,

exempelvis vissa njurinflammationer, vissa former av blodbrist och multipel

scleros, samt allergiska sjukdomar.

Immunologisk forskning bedrives vid SBL:s alla avdelningar alltsedan

laboratoriet inrättades. Fram till de senaste åren har man praktiskt taget

enbart intresserat sig för den del av immunologin, som gäller kroppens försvar

mot infektionssjukdomar.

Hela det immunologiska området befinner sig enligt vad utredningen

framhåller f. n. i en utveckling, vars konsekvenser för SBL:s del ännu svårligen

kan överblickas. Nya metoder har utarbetats och existerande metodei

har förfinats under de senare åren. Det praktiska värdet av dessa landvinningar

anses emellertid ännu oklart. Utredningen finner därför lämpligt, att

SBL:s produktion först rationaliseras och att man i ljuset av därvid vunna

erfarenheter söker avgöra, hur SBL:s resurser för immunologiskt arbete

i allmänhet lämpligen bör förstärkas. Därvid bör också prövas, om en särskild

immunologisk avdelning bör inrättas eller om de redan existeiande

avdelningarnas resurser för immunologiskt arbete bör förstärkas.

Beträffande den av laboratorn Bertil Björklund med hjälp av ett amerikanskt

forskningsanslag bedrivna cancerimmunologiska forskningen

uttalar utredningen bl. a.

Forskningsarbetet inom cancerimmunologin behandlar ett område som

förut inte bearbetats vid SBL. Verksamheten har tillfört SBL nya impulser

och erfarenheter av stort värde. Utredningen har inte hyst något tvivel om

betydelsen av att detta forskningsarbete kan fullföljas. Däremot har tveksamheten

varit stor, då det gällt frågan om att inplacera denna verksamhet

i SBL:s allmänna organisation. Att inrätta en särskild cancerimmunologisk

avdelning är ett tänkbart alternativ. En sådan avdelning skulle emellertid

skilja sig från SBL:s övriga avdelningar genom sin renodlade inriktning på

forskning och genom att dess ledare i forskningens intresse måste ges betydligt

större självständighet än övriga avdelningsföreståndare. Naturligare voie

därför att tänka sig verksamheten organiserad som en självständig universitetsinstitution.

En lokal anknytning och ett samarbete av den art som SBL

haft och har med karolinska institutets virusinstitution synes vara en lämplig

förebild för vad här åsyftas.

Medel för cancerimmunologiforskningen är tillgängliga under ytterligare

fyra år framåt. Verksamheten har emellertid numera nått en sådan omfattning,

att de av SBL upplåtna lokalerna är otillräckliga med ett långsammare

framåtskridande som följd. Nämnvärda ytterligare lokalutrymmen kan

f. n. inte avstås till cancerimmunologin, och även efter virusbyggnadens

färdigställande blir möjligheterna att upplåta större lokaler mycket begränsade.

Enär utredningen ej ansett sig kunna förorda att cancerimmunologiforskningen

inlemmas i SBL:s organisation, kan utredningen ej föreslå

någon lösning, som täcker dess lokalbehov. Utredningen vill emellertid

starkt understryka, att en förläggning av en eventuell institution för canceri

mm un ologi till SBL:s område skulle medföra betydelsefulla fördelar för

båda institutionerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961

15

3. Inre organisation och personalfrågor

Utredningen erinrar om att, då SBL:s nuvarande lokaler togs i bruk år

1937, verksamheten var fördelad på två fackavdelningar med 60 befattningshavare.

Alltsedan år 1955 finnes såsom förut nämnts fyra fackavdelningar

jämte ett kemiskt laboratorium och en ekonomiavdelning. Antalet

befattningshavare är numera 329. Den expansion av verksamheten,

som ägt rum, är sålunda betydande, men den har enligt vad utredningen

framhåller likväl inte motsvarat den mycket snabba utvecklingen inom

den medicinska mikrobiologin.

Nämnda expansion hänför sig till största delen till preparatproduktionen.

För flera preparat har produktionen nått en industriliknande omfattning.

Det diagnostiska och epidemiologiska arbetet har också ökat avsevärt.

Totala antalet diagnostiska prov uppgick år 1939 till 27 700 och budgetåret

1958/59 till 233 300. Utvecklingen på det virusdiagnostiska området

har vidare under de senaste åren framkallat krav från hälsovårdsorgan

och läkare, som SBL inte haft resurser att möta. SBL kan f. n. inte

heller tillgodose anspråken som central- och referenslaboratorium på detta

område, en uppgift som blivit angelägnare allteftersom flera viruslaboratorier

i landet tillkommit. Den förutnämnda nybyggnaden för virusdiagnostik

beräknas emellertid kunna tas i bruk 1961, varigenom förutsättningar

i fråga om lokaler för en tillfredsställande virusdiagnostisk verksamhet skapas.

Utredningen påpekar, att SBL sedan år 1950 oavbrutet varit föremål för

utredningar, som fört fram till principiella ställningstaganden i vissa avseenden.

Främst erinras om förstärkningen av de administrativa och tekniska

resurserna i samband med sakrevisionens förslag till omorganisation

1954 och det påbörjade uppförandet av nya lokaler för virusdiagnostik.

Ingen av utredningarna har emellertid lett fram till en slutlig lösning

av frågan om produktionen av vacciner och sera. Detta förhållande har

omöjliggjort långsiktig planering och rationalisering av denna del av laboratoriets

verksamhet, eftersom hela tiden frågan om produktionens förläggning

till annat håll eller ersättande med import varit öppen. Sekundärt

har nämnda förhållanden försvårat planeringen av servicefunktionerna

inom laboratoriet, vilka givetvis i hög grad påverkas av om produktionen

ligger kvar eller ej. Organisatoriska problem och lokalfrågor har

därför ofta fått lösas på kort sikt med provisoriska åtgärder, vilket framför

allt gäller produktionen av bakteriella vacciner och sera. Med enstaka

undantag, t. ex. immunglobulinerna, har sålunda SBL inte på länge nämnvärt

kunnat bidraga till utvecklingen på detta område utan har fått nöja

sig med att söka följa med utvecklingen utomlands. Ovissheten om preparatproduktionen

har också skapat nackdelar av administrativ och driftsekonomisk

art för laboratoriet i dess helhet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Den eftersläpning, som inträffat på viktiga områden, gäller enligt utredningen

framför allt de administrativa och tekniska organen, vilka inte

kunnat följa med den snabba tillväxten av det fackliga arbetet. Den bristande

jämvikten är särskilt märkbar också i fråga om lokalerna, som inte

är tillräckliga och i många avseenden inte lämpade för nuvarande verksamhet.

Vad beträffar SBL:s indelning i avdelningar skiljer den nuvarande organisationen

i stort sett på diagnostik och produktion inom det bakteriologiska

området men inte inom det virologiska området. Denna arbetsindelning

tar enligt utredningens uppfattning inte hänsyn till det samband

som råder mellan olika slag av produktion. Servicefunktionerna är i stort

sett centraliserade till gemensamma serviceavdelningar, en organisation

som i praktiken visat sig rationell men som inte fullföljts i vissa avseenden.

Sålunda är substratberedning, kemiskt servicearbete och djurhållning

splittrade på olika enheter.

I fråga om den organisatoriska arbetsfördelningen inom de olika avdelningarna

konstaterar utredningen en tendens till alltför stark uppdelning

på arbetsenheter. Härigenom har åtskilliga arbetsenheter blivit alltför små

för att fungera med full effektivitet. Denna ordning skapar även nackdelar

för arbetsledning och arbetsövervakning.

Såsom tidigare framhållits anser utredningen ett intensifierat samarbete

mellan SBL och SVA kunna medföra ömsesidiga fördelar för bägge institutionerna.

Utredningen föreslår därför, att föreståndaren för SVA skall

ingå som ledamot av SBL:s styrelse. I analogi härmed bör föreståndaren

för SBL vara ledamot av SVA:s styrelse.

Utredningen anmärker i detta sammanhang, att nuvarande arvoden till

styrelsens ledamöter — 1 200 kronor per år till ordföranden och 30 kronor

per sammanträdesdag till övriga icke självskrivna ledamöter synes

låga i förhållande till de krav på arbetsinsats som måste ställas på

ledamöterna och det ansvar som är förknippat med ledamotskapet. På

grund härav föreslås, att ordföranden ersättes med 2 400 kronor för år

och övriga icke självskrivna ledamöter med 1 200 kronor för år.

För att lösa speciella problem av t. ex. teknisk, kemisk, mikrobiologisk

eller ekonomisk natur snabbare och billigare än om laboratoriet bearbetar

ifrågavarande problem med egna resurser föreslår utredningen, att

laboratoriet ges möjlighet att vid behov tillkalla särskild expertis.

I och med att SBL år 1954 tillfördes en tjänst som byrådirektör och chef

för den då nybildade ekonomiavdelningen, kunde föreståndaren avlastas

ett antal administrativa uppgifter. Den kraftiga expansionen av

SBL:s verksamhet har emellertid neutraliserat verkningarna av denna

förstärkning. För att reservera föreståndarens kapacitet för centrala samordnings-

och planeringsuppgifter bör föreståndaren avlastas rutinmäs
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

siga arbetsuppgifter. I detta syfte föreslår utredningen en organisation, som

möjliggör en ökad delegation av ansvar och arbetsuppgifter. Vidare förordar

utredningen, att en av avdelningsföreståndarna förordnas att som

föreståndarens ställföreträdare biträda föreståndaren mot

ett arvode av förslagsvis 200 kronor per månad.

Utredningens förslag till avdelningsindelning framgår

av bil. A. Förslaget innebär, att antalet fackavdelningar blir oförändrat

fyra, medan serviceavdelningarna minskar med en genom att —- såsom

framgått av det föregående — stordjurhållningen överföres till SVA.

I grova drag innebär förslaget, att all preparatproduktion — frånsett framställningen

av diagnostiska antigen och sera för laboratoriediagnostik —- koncentreras till en produktionsavdelning. Den virologiska diagnostiken

skiljes alltså från framställningen av viruspreparat och organiseras som

en särskild avdelning, benämnd den virologiska avdelningen. De diagnostiska

uppgifter, som f. n. utföres vid den serologiska avdelningen, överföres

till den bakteriologiska avdelningen, som i övrigt helt motsvarar den

nuvarande diagnostiska avdelningen och till vilken alltså all bakteriologisk

och mykologisk diagnostik hänföres. Den epidemiologiska avdelningen

bibehålies oförändrad. Utredningen har sökt samla alla funktioner av servicekaraktär

till neutrala serviceenheter. Sålunda har kemiska servicefunktioner

inklusive substratberedning av alla slag sammanförts till en

kemisk avdelning och alla administrativa, tekniska och övriga funktioner

av servicekaraktär till en ekonomiavdelning.

Till denna allmänna översikt fogar utredningen följande kommentarer.

Den väsentligaste frågan, då det gäller en funktionell uppdelning av

SBL:s fackmässiga verksamhet, rör sambandet mellan virusdiagnostik och

produktion av viruspreparat. Båda verksamhetsgrenarna använder i stor

utsträckning samma metoder. Vissa driftsekonomiska fördelar kan därför

uppnås genom en samordning. Å andra sidan föreligger stora och viktiga

olikheter. Varje diagnostiskt prov kräver en individuell bedömning

ur medicinska och mikrobiologiska synpunkter. Vid framställningen av

bakteriologiska preparat är metodiken''däremot enhetlig för varje slag av

preparat och tillåter att stor-skalaförfaranden tillämpas. Enligt utredningens

uppfattning är sambanden mellan bakteriell och virologisk produktion

starkare än sambanden mellan diagnostik och produktion. Med

hänsyn till det anförda finner utredningen, att allmänna driftsekonomiska

och organisatoriska skäl motiverar en sammanslagning av all produktion

till en avdelning.

När det gäller organisationen av forskningsarbetet diskuterar utredningen,

huruvida allt utvecklingsarbete inom SBL bör samlas till eu särskild

forskningsavdelning. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid

utvecklingsarbetet inom diagnostiken inte skiljas från rutinarbetet. Bakteriologiskt

såväl som virologiskt utvecklingsarbete inom diagnostikens

område utföres till större delen på samma material som rutinverksamheten.

Ett särhållande av rutinverksamhet och diagnostiskt utvecklingsarbete

skulle därför medföra dubbleringar av verksamheten i betydande om
2—

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 37

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

fattning och minska effektiviteten i arbetet. Även inom produktionen är

enligt utredningen ett intimt samband mellan rutin och forskning påtagligt.

Framför allt har rutinarbetet på grund av sin biologiska karaktär ett

ständigt behov av kontakt med utvecklings- och kontrollarbetet. Däremot

finner utredningen sambandet mellan forskning inom diagnostik och produktion

mindre uttalat. På anförda skäl anser utredningen, att en för hela

SBL gemensam forskningsavdelning inte bör inrättas. I stället bör diagnostisk

forskning bedrivas vid bakteriologiska resp. virologiska avdelningen

och produktionsforskning vid produktionsavdelningen.

I fråga om organisationen inom de olika avdelningarna

anför utredningen bl. a.

Bakteriologiska avdelningens arbetsuppgifter blir desamma som den nuvarande

diagnostiska avdelningens, varjämte den från serologiska avdelningen

övertar vissa funktioner, som ej har direkt samband med produktionen.

Alla kvalificerade sterilitetsundersökningar vid laboratoriet samlas

till förevarande avdelning, som med hänsyn härtill bör förstärkas med

en laboratorieassistent i All. Å andra sidan indrages två laboratoriebiträdestjänster

å nuvarande serologiska avdelningen.

Den diagnostiska avdelningens sektion för smådjurshållning bör övertagas

av ekonomiavdelningen.

På grund av den ökade betydelse svampsjukdomarna fått under senare

år speciellt sedan antibiotika införts bör en arvodesbefattning som mykolog

omändras till heltidstjänst som laboratorieläkare.

Virologiska avdelningen. Den nuvarande sektionen för histologi vid virusavdelningen

är inte så stor, att den bör ställas under särskild ledare

utan föreslås sortera direkt under avdelningsföreståndaren.

Det stora antalet tarmvirusarter och deras speciella egenskaper gör det

önskvärt, att odling av dessa virusarter hänföres till en särskild enterovirussektion,

medan odling av övriga virusarter bör ske vid en allmän virusodlingssektion.

F. n. måste stora mängder prov frysas ned för undersökning

vid någon senare tidpunkt. Då härtill kommer att utredningen

förutser en snabb stegring av anspråken på virusodlingar utifrån, bör SBL:s

resurser för denna verksamhet byggas ut.

Tyngdpunkten inom den virusdiagnostiska verksamheten har under de

senaste åren successivt förskjutits från metoder, som använder befruktade

ägg och försöksdjur, i riktning mot förfaranden, som utnyttjar vävnadskulturer.

Anläggning och skötsel av vävnadskulturer är en omfattande

och specialiserad arbetsuppgift och måste också vara avskild från arbetet

med diagnostiska prov på grund av risken för föroreningar av kulturerna.

På grund härav bör organiseras en särskild vävnadskultursektion.

Utredningen föreslår vidare att en särskild virusantigensektion tillskapas.

Om inte SBL inom en nära framtid tar upp produktionen av dylika

reagens, måste de olika viruslaboratorierna själva framställa sina antigen

och sera, vilket leder till ett oekonomiskt utnyttjande av landets knappa

resurser på området och till en bristfällig standardisering av virusdiagnostiken.

Sektionen kommer att få en av de viktigaste uppgifterna i utbyggnaden

av virusdiagnostiken i landet.

Typning av virus är vidare en så svår och omständlig uppgift, att en

arbetsenhet med speciell träning för uppgiften bör finnas. Det förefaller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 19

utredningen riktigt, att denna verksamhet anslutes till virusantigensektionen.

Utredningens förslag beträffande virusdiagnostiken innebär sammanfattningsvis,

att antalet sektioner för virusdiagnostik ökas från tre till sex

genom tillkomsten av den nya virusantigensektionen och genom uppdelning

av den nuvarande virusodlingssektionen i tre sektioner. Till virusantigensektionen

har knutits en laborator, som jämväl avses tjänstgöra

som ställföreträdande avdelningsföreståndare. I princip bör emellertid laboratorn

kunna knytas till vilken som helst av sektionerna.

På avdelningsföreståndarens sektion har placerats en laboratorieassistent

för att biträda vid ledningen av avdelningens tekniska personal. Varje

sektion har vidare försetts med en laboratorieassistent för kvalificerat laboratoriearbete

och som förman för sektionens laboratorie- och institutionsbiträden.

Produktionsavdelningen. Planeringen för produktionen vid SBL bör syfta

till att ge denna verksamhet en mera industribetonad karaktär än hittills

bl. a. genom ökad teknisk och driftsekonomisk sakkunskap.

Den nuvarande organisationen, i vilken rutinproduktion och utvecklingsarbete

bedrives parallellt utan organisatorisk åtskillnad, erbjuder bl. a.

den fördelen att tillverkningsprocessen hela tiden står under kontroll av

mikrobiologer. Å andra sidan saknar den mikrobiologiska personalen i

allmänhet teknisk utbildning och erfarenhet. Tekniska och driftsekonomiska

synpunkter kommer därför ofta i andra hand, om rutinproduktionen

helt ombesörjes av mikrobiologer. Ur effektivitets- och driftsekonomiska

synpunkter är det önskvärt, att rutin- och utvecklingsarbete hålles

isär.

Av nu anförda skäl föreslår utredningen, att rutinproduktionen resp.

kontroll- och utvecklingsarbetet hålles organisatoriskt åtskilda inom produktionsavdelningen.

Avsikten härvidlag är, att utvecklingssektionernas

mikrobiologer skall utnyttjas för en kontinuerlig mikrobiologisk kontroll

av rutinproduktionen. De väsentliga fördelarna med det nu tillämpade systemet

kan på detta sätt tillvaratagas samtidigt som ett rationellare utnyttjande

av arbetskraften och en effektivisering av produktionen i dess

helhet uppnås. Som en biprodukt erhålles möjlighet att på ett enkelt sätt

redovisa kostnaderna för rutinproduktion och utvecklingsarbete var för

sig.

Enligt utredningens förslag skall produktionsavdelningen omfatta tre

större arbetsenheter, nämligen en för rutinproduktion samt en för bakteriellt

och en för virologiskt kontroll- och utvecklingsarbete. I den förstnämnda

arbetsenheten ingår två sektioner för bakteriell resp. virologisk

produktion samt en arbetsenhet för dispensering in. in., vilken övertages

från ekonomiavdelningen. All djurhållning överföres Ull ekonomiavdelningen,

medan däremot organisationen för diskarbelet — främst av lokala

skäl — inte ändras.

Förslaget till personaluppsättning är uppgjort med sikte på de resurser

som behövs för en produktion, som i stort sett motsvarar den nuvarande.

Förslaget förutsätter vidare, att en metodomläggning till tankodling genomföres

beträffande bakteriella vacciner, att serumtillverkningen nedlagts

och att SVA:s tuberkulintillverkning överförts till SBL. Hänsyn har

inte tagits till den nedgång i personalbehovet, som uppkommer till följd av

minskning av produktionen av poliovaccin.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 7961

Sektionerna för framställning av bakteriella preparat resp. viruspreparat

samt för dispensering har underställts en driftsingenjör, som är avsedd

att vara den direkte ledaren av all rutinproduktion. I fråga om förmåga

till arbetsledning och planering blir kraven på driftsingenjören betydande

på grund av sektionernas storlek och heterogena karaktär, i synnerhet som

produktionen avses vara självbärande och konkurrenskraftig gentemot utländska

tillverkare. Driftsingenjören beräknas av utredningen bli den som

representerar det högsta tekniska kunnandet inom organisationen. Med

hänsyn till dessa krav bör tjänsten placeras i A 26. Vid behov bör kontraktsanställning

övervägas.

Cheferna för driftsektionerna (assistenter i högst A 23) bör i främsta

rummet ha tekniska, kemiska eller mikrobiologiska kunskaper.

Den av utredningen föreslagna metodomläggningen beträffande bakteriella

preparat från odling av bakterier i små volymer till tankodling

beräknas medföra en väsentlig rationalisering av framställningsprocedurerna.

Antalet arbetsmoment vid framställningen av bakteriesuspensionerna

är nämligen i viss utsträckning direkt proportionellt mot antalet kärl,

som ingår i satsen. Detta senare antal reduceras för en del preparat 20

gånger, och för andra så mycket som 200 gånger, ökning av satsstorlekarna

medför också en minskning av personalbehovet. Sekundärt medför

vidare omläggningen en minskning av disk, transporter och substratarbete.

Organiseringen av verksamheten i större sektioner och renodlingen

av arbetsuppgifterna minskar även personalbehovet. Utredningen föreslår

en personalminskning med sex personer å sektionen för framställning av

bakteriella preparat, samt framhåller, att denna minskning inte medför

någon reduktion i SBL:s produktionsmarginaler. I själva verket ökar enligt

utredningen möjligheterna att på kort tid framställa och dispensera

stora mängder bakteriella vacciner. Förslaget innebär alltså en viktig förbättring

av beredskapen på detta område.

Var och en av de två sektionerna för kontroll- och utvecklingsarbete får

en laborator som chef. Utredningen anser sig inte vilja föreslå en gemensam

chef för dessa båda sektioner, enär de bakteriologiska och virologiska

fälten är så stora och så skilda åt i många avseenden, att en vetenskapsman

som regel inte behärskar båda fälten. Laboratorerna bör självständigt

kunna utföra vetenskapliga undersökningar för produktionens behov och

leda de yngre forskarna inom sektionerna i deras arbete.

Utredningen framhåller, att dess förslag inte medför någon förstärkning

av personalresurserna för utvecklingsarbetet men att förbättringen av organisationen

m. m. bör ge en betydelsefull ökning av effektiviteten även i

utvecklingsarbetet.

Epidemiologiskn avdelningen. I det fältepideiniologiska arbetet har det

enligt utredningen ofta framstått som en brist att avdelningen saknar tillgång

till veterinär sakkunskap. Vid utredning av epidemier måste ofta beaktas

smittvägar från djur till människa och vice versa. För att förbättra

epidemiberedskapen i landet bör överhuvud eftersträvas en närmare samverkan

mellan veterinärer och läkare. Utredningen föreslår därför, att en

tjänst som veterinär knytes till avdelningen. Då veterinären också avses bli

chef för SBL:s djurhållning, har tjänsten redovisats under ekonomiavdelningens

djursektion. Fn befattning som deltidsanställd veterinär vid stordjurstallarna

bör i samband härmed indragas.

För att tillgodose behovet av skrivhjälp bör avdelningen förstärkas med

ett skrivbiträde.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Kemiska avdelningen. Utredningen har förutsatt att till avdelningen överföres

all substratberedning utom för odling i tankar. I övrigt beröres i princip

icke det nuvarande kemiska laboratoriets organisation och verksamhet.

Genom överföring från andra avdelningar ökas den kemiska avdelningens

personal från 12 till 29 personer.

Det fysikaliskt-kemiska laboratoriets resurser kommer att kraftigt ökas,

då den nya virusbyggnaden tages i bruk. Av ledaren för laboratoriet kräves

bl. a. förmåga att handha komplicerad vetenskaplig apparatur och att teoretiskt

analysera och bearbeta erhållna resultat. Med hänsyn härtill bör

laboratorieingenjörstjänsten vid detta laboratorium uppflyttas från högst

Ae 15 till Ae 19.

En tjänst som institutionstekniker i A 9 bör vidare utbytas mot en tjänst

som ingenjörsbiträde i A 12 som en följd av de högre krav ny utrustning

och utvecklingen på området ställer på arbetsenheten.

Enär arbetet med rening av serum bortfaller, har arbetsstyrkan reducerats

med en vaktmästare. Å andra sidan tillkommer ett biträde för disk

och rengöring av apparaturen i samband med utbyggnaden av virusdiagnostiken.

När det gäller substratberedningen har utvecklingen under senare år

medfört att »kokboks»-metoder mer och mer ersatts av exakta kemiska

förfaranden. I stigande utsträckning användes också kemiska metoder för

kontroll av substratens sammansättning och renhetsgrad. Med hänsyn härtill

bör substratsektionen ledas av en assistent i högst A 23, som förutsättes

vara kemist med högskoleutbildning.

Arbetsstyrkan vid substratsektionen har kunnat reduceras med tre personer

bl. a. till följd av att införandet av tankodling minskar belastningen

på sektionen.

Ekonomiavdelningen. Omdispositionerna av hittills behandlade avdelningar

inverkar i betydande utsträckning på ekonomiavdelningen, som

föreslås organiserad i en djursektion, en teknisk och en administrativ

sektion.

All djurhållning samlas enligt förslaget till ekonomiavdelningen. Som

skäl härför anför utredningen, att då det nya virushuset för virusdiagnostik

tages i bruk, djurhållningen med nuvarande organisation skulle vara uppdelad

i fyra olika enheter. Genom en samordning av djurhållningen under

gemensam ledning skulle utfodringen av djuren och förhindrande av epizootier

underlättas liksom redovisning och kontroll av djur- och foderåtgång

samt planering av djuranskaffning och djurhållning.

För att biträda den vetenskapliga personalen med ingrepp, sprutningar,

blodtappningar och obduktioner samt självständigt utföra sådant arbete,

vilket kräver mångårig vana, föreslås att djursektionen förses med fyra

institutionstekniker.

Virusdiagnostikens utbyggnad kräver en ökning av sektionen med tre

djurvårdare, men samtidigt minskas personalbehovet med två djurvårdare

och ett institutionsbiträde genom nedläggningen av serumtillverkningen

och på grund av rationalisering. Då stordjuren överföres till SVA, beräknas

sektionens personal kunna minskas med eu stallförman och fyra djurvårdare.

SVA:s motsvarande personal beräknas öka med högst fyra tjänster.

Verkstadspersonalen vid den tekniska sektionen föreslås utökad med

sju tjänster. Trots tidigare personaltillskott har verkstadskapacitcten nämligen

under de senaste åren varit otillräcklig i förhållande till arbetsupp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

gifterna. Verksamheten är praktiskt taget helt inriktad på att avhjälpa

uppkommande fel, och även härvid förekommer långa dröjsmål. Kontinuerligt

underhåll, förebyggande service och nykonstruktioner av specialapparatur

kan inte inrymmas i programmet. Den bristande verkstadskapaciteten

vållar ofta driftstopp och kassationer med försämrad driftsekonomi

som följd. Härtill kommer det nya virushuset med sina många servicekrävande

fasta anläggningar (ventilation, kylrum, termostatrum, avdödning

etc.) och speciella byggnadstekniska konstruktion att öka belastningen

på den tekniska personalen.

Utbyggnaden av virusdiagnostiken kräver att diskpersonalen ökas med

fyra tjänster, men samtidigt minskar behovet av diskpersonal med två

tjänster genom rationalisering av produktionen.

Utredningen anser, att stora brister föreligger i fråga om städningen,

som vid en institution av SBL:s karaktär bildar grundvalen för skyddet

både mot föroreningar av arbetsmaterialet och mot laboratorieinfektioner

bland personalen. Vittgående skyddsåtgärder har vidtagits i fråga om arbetsmetoder,

skyddskläder, person- och materielslussar, sterilrum, luftsteriliseringsanläggningar

etc. Den undermåliga städningen äventyrar effekten

av dessa ofta kostsamma åtgärder. Anledningen till de otillfredsställande

förhållandena är enligt utredningen att städningen utföres enligt

kollektivavtal, vilket beträffande löneberäkning och föreskrifter om arbetets

utförande inte är utarbetat med hänsyn till de särskilda förhållandena

vid SBL. Utredningen, som samrått med städningskonsulenten hos statens

avtalsnämnd, föreslår dels att städpersonalen löneplansanställes, dels att

disk- och städarbete kombineras så, att det utföres av gemensam personal,

som förslagsvis utnyttjas på halvtid för den ena och på halvtid för den

andra uppgiften. Det för städning erforderliga personalbehovet beräknas

till en tillsyningsman, en vaktmästare och It ekonomibiträden för nuvarande

lokaler, sex biträden för år 1961 tillkommande lokaler (virusbyggnad,

utbyggnad av centraldisk etc.) och tre biträden för den tillbyggnad

för produktionen som utredningen föreslår. Lönekostnaden för den personal,

som sålunda beräknats för nuvarande lokaler, uppgår i 1959 års

löner till 135 000 kronor per år. Som jämförelse nämnes att belastningen på

omkostnadsanslaget för avlöning till städpersonal f. n. uppgår till cirka

136 000 kronor per år.

Den administrativa sektionen föreslås förstärkt med fem tjänster, varav

en vaktmästare, ett kontorsbiträde och ett ekonomibiträde till följd av arbetsbelastningen

vid SBL redan är anställda som extra arbetskraft under

större delen av året.

Utredningen framhåller, att rutinmässig insamling och bearbetning av

intern statistik och andra underlag för eu effektiv administration sker i

otillräcklig omfattning. Kostnadsanalyser, taxeberäkningar och ekonomisk

kontroll — frånsett den rent räkenskapsmässiga — är av denna orsak

eftersatta. Bristerna i dessa avseenden inverkar menligt på planering, rationalisering

och anslagsberäkningar.

Inventariekontrollen är ofullständig, och instruktionsenligt föreskrivna

årliga inventeringar har icke kunnat genomföras med tillbörlig säkerhet.

" Årslånga förseningar har uppstått i uppbyggnaden av kostnadsbokföringen"

Inköpsverksamheten kan under nuvarande förhållanden inte

bedrivas''med full ekonomisk effektivitet. Den nya organisationen förutsätter

en ökad insats från den administrativa sektionen för avlastning av

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

fackavdelningarnas högre befattningshavare i största möjliga utsträckning,

för förbättring av möjligheterna till intern kostnadsredovisning och kontroll

och för insamling och bearbetning av driftsstatistiskt material för hela

laboratoriet. Syftemålet härmed är att öka möjligheterna till en riktig planering

och en god driftsekonomi. Mot bakgrunden av det nu anförda föreslår

utredningen, att inköpskontoret och kameralkontoret förstärkes med

en byråassistent i A 17 resp. en kontorist samt att kamrerstjänsten uppflyttas

från Ae 19 till Ae 21 och kassörstjänsten från Ae 10 till Ae 12.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag, att den totala personalstyrkan

ökar från 329 till 346 personer. Då i den förstnämnda siffran

ingår en för tidsbegränsade uppgifter anställd arvodesingenjör, utgör den

verkliga personalökningen 18 personer. Härtill kommer städpersonal för

nytillkommande lokaler, 9 personer. Däremot har ej medräknats för nuvarande

lokaler avsedd städpersonal, enär uppkommande belastning på

avlöningsanslaget helt motsvaras av minskning på omkostnadsanslaget.

De förändringar i personalsammansättningen vid

SBL, som betingas av utredningens förslag, framgår av följande uppställning.

För närvarande

Diagnostiska avdelningen

1 laboratoriebiträde...........högst A 9

1 mykolog, arvode................ 15 300

Virusavdelningen

Avdelningsföreståndarens sektion

2 laboratoriebiträden.......... högst A 9 1

1 kontorsbiträde.................. A 1/5

Virusdiagnostisk sektion

1 laboratorieläkare............. högst Ae 23

1 laboratorieassistent............... Ae 11

2 laboratoriebiträden........... högst A 9

1 förste biträde.................... A 5

2 institutionsbiträden.......... högst A 5

Virusserologisk sektion

1 laboratoriebiträde.............. högst A 9 V

Utredningens förslag

Bakteriologiska avdelningen

2 laboratorieassistenter............. A 11

1 laboratorieläkare............högst Ag 23

+ 1

Virologiska avdelningen

Avdelningsf öreståndarens sektion

2 laboratorieassistenter............ A 11

1 laboratoriebiträde.......... högst A 9

2 kontorsbiträden................ A 1/5

+2

Enterovirus-, allmän virusodlings- och vävnadskultursektioner
3

laboratorieläkare......högst Ae el. Ag 23

3 laboratorieassistenter............Ae 11

5 laboratoriebiträden........högst A 9

5 institutionsbiträden........ högst A 5

+ 9

Virusserelogisk sektion

1 laboratoriessistent.............. All

± 0

V irusantigensektion

1 laborator...................... Ae 26

1 förste laboratorieassistent....... Ae 13

2 laboratoriebiträden......... högst A 9

2 institutionsbiträden........ högst A 5

+ 6

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

För närvarande

,). / ! f f /- >J-J‘S J ^ »{■ '' 1 ''.''-i ''J i'',,''.) ; ■- .

Histologisk sektion

2 laboratoriebiträden......... högst A 9

Serologiska avdelningen

'' f ’ < f • * TI »* 1 1 >*J ‘4 f i < f • •} ! • . . * , . . ,. .

1 kontorsbiträde.................... A 1/5

iiinVliz i''.-<h i i;(l

4 laboratorieläkare...........högst Ae 23

1 läkare, arvode................... 8 196

10 laboratoriebiträden.......... högst A 9

1 institutionsvaktmästare.......... A 8

7 institutionsbiträden........ högst A 5

Sektioner för produktion med utvecklingsarbete

vid virusavdelningen

5 laboratorieläkare.......... högst Ag23

1 läkare, arvode ............. 8 196

2 laboratorieassistenter........... All

15 laboratoriebiträden........ högst A 9

2 vaktmästare.................. A 7

3 lörste biträden............... A 5

15 institutionsbiträden.......högst A 5

Dispenseringssektion (ekonomiavdelningen)

1 institutionstekniker............ A 9

1 vaktmästare.................. A 8

2 förste biträden............... A 5

11 ekonomibiträden............... A 2/3

Epidemiologiska avdelningen

Kemiska laboratoriet

1 laboratorieingenjör.............. Ae 15

2 institutionstekniker............. A 9

2 institutionsvaktmästare.......... A 8

1 ekonomibiträde................. A 2/3

Utredningens förslag

—2

Produktionsavdelningen

1 kanslibiträde................... A 7

1 driftsingenjör...................Ae 26

1 kontorsbiträde................. A 1/5

+2

Sektion för framställning av bakteriella preparat

samt kontroll- och utvecklingssektion

2 laboratorieläkare* 2 * * 5.........högst Ae 23

1 assistent1................. högst Ag 23

1 förste laboratorieassistent2......Ae 13

1 laboratorieassistent1............ All

1 institutionstekniker1. ........ A 9

6 laboratoriebiträden12...... högst A 9

5 institutionsbiträden12 ...... högst A 5

— 6

Sektion för framställning av viruspreparat samt

kontroll- och utvecklingssektion

3 laboratorieläkare2......... högst Ag 23

1 assistent1................ högst Ag 23

1 förste laboratorieassistent2......Ae 13

3 laboratorieassistenter1 2......... All

14 laboratoriebiträden12 ..... högst A 9

1 vaktmästare1.................. A 7

18 institutionsbiträden1 2.....högst A 5

- - 2

Dispenseringssektion

1 förman........................ Ae 12

1 institutionstekniker............. A 9

2 institutionsbiträden........ högst A 5

7 ekonomibiträden............... A 2/3

—4

Epidemiologiska avdelningen

1 kontorsbiträde........... .... Al/5

+ 1

Kemiska avdelningen

Allmänt laboratorium samt fysikaliskt-kemiskt

laboratorium

1 laboratorieingenjör..............Ae 19

1 ingenjörsbiträde................ Ag 12

1 institutionstekniker............. A 9

1 vaktmästare................... A 7

2 ekonomibiträden............... A 2/3

± 0

1 Sektion för framställning av preparat.

2 Sektion för kontroll och utveckling.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

25

För närvarande

Substratsektioner vid serologisk avdelning, virusavdelningen

och ekonomiavdelningen

1 laboratorieingenjör.........högst Ae 15

2 institutionsvaktmästare.......... A 8

1 förste biträde.................. A 5

7 ekonomibiträden................ A 2/3

Ekonomiavdelningen

1 byrådirektör................... Ae 24

1 laboratorieingenjör.............. Ae 24

1 ingenjör, arvode................ 25 020

Djursektioner vid diagnostisk avdelning, serologisk

avdelning och virusavdelning samt slordjuirstallar
-

1 veterinär, arvode............... 4 524

2 stallförmän.................... Ao 9

1 institutionstekniker............. Ao 9

1 institutionsbiträde.........högst A 5

9 djurvårdare.................... A 7

8 vaktmästare................... A 7

Teknisk sektion

(verkstäder m. m.)

1 instrumentmakare ............ Ae 11

2 reparatörer.................... Ae 9

4 reparatörer.................... A 8

1 hantverkare.................... A 8

2 värmeskötare................... A 8

1 eldare......................... A 7

2 vaktmästare................... A 7

(centraldisk)

1 förste biträde.................. A 5

Utredningens förslag

Substralsektion

1 assistent................. högst Ag 23

2 laboratoriebiträden........ högst A 9

1 förste institutionsbiträde........ Ag 7

1 institutionsbiträde......... högst A 5

3 ekonomibiträden............... A 2/3

— 3

Ekonomiavdelningen

1 byrådirektör................... Ae 26

— 2

Djursektion

1 veterinär* 1 1 2................ högst Ae 23

4 stallförmän.................... A9

4 institutionstekniker............. A 9

13 djur vårdare................... A 7

± 0

■i it

Teknisk sektion

(verkstäder m. m.)

1 elektriker....................... Ae 12

1 biträdande maskinmästare....... Ae 11

2 instrumentmakare........ Ae 11

4 reparatörer....................Ae 9

5 reparatörer.................... A 8

3 hantverkare.......i............ A 8

4 eldare ....................... A 8

+ 7

(centraldisk)

1 förste institutionsbiträde........ Ae 7

2 förste biträden................. A 5

+ 2

(städning)

1 städtillsyningsman, arvode......11 400

1 vaktmästare.................. A 7

20 ekonomibiträden.............. A 2/3

+ 22

1 Gemensamt med epidemiologisk avdelning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

För närvarande

Kameralkontor

1 kamrer.....................

1 kassör......................

2 kontorister..................

9 kontorsbiträden.............

2 ekonomibiträden.............

.... Ae 19

,... Ae 10

.. . . Al/5

.... A 2/3

Utredningens förslag

Kameralkontor

1 kamrer.....................

1 kassör......................

3 kontorister.............. Ao

8 kontorsbiträden.............

3 ekonomibiträden.............

... Ae 21

.. . Ae 12

resp. Ae 9

... Al/5

... A 2/3

+ 1

Personalkontor

2 kontorsbiträden............

____ Al/5

Personalkontor

3 kontorsbiträden.............

... Al/5

+ 1

Inköpskontor

1 vaktmästare...............

.... A 7

Inköpskontor

1 byråassistent................

2 vaktmästare................

1 kontorsbiträde..............

+ 3

... Ae 17

A 7

... Al/5

Utredningen berör vissa kompetens- och lönefrågor rörande

högre tjänster. I fråga om kompetenskraven föreslår utredningen

ingen ändring för avdelningsföreståndarna för bakteriologiska och epidemiologiska

avdelningarna. Av avdelningsföreståndaren för den virologiska

avdelningen bör enligt utredningens mening krävas läkarbehörighet i analogi

med vad som gäller för nyssnämnda båda avdelningsföreståndare.

Däremot anser sig utredningen inte böra kräva, att föreståndaren för produktionsavdelningen

är läkare och ej heller att han har specialistutbildning

i både bakteriologi och virologi. För befattningen bör kunna ifrågakomma

t. ex. civilingenjörer, kemister, biologer och läkare. I övrigt bör kompetenskraven

i fråga om vetenskaplig och praktisk utbildning vara desamma för

denna befattning som för övriga avdelningsföreståndare. Tjänsten som avdelningsföreståndare

för kemiska avdelningen har numera höjts till B 1.

På grund härav bör de formella kompetenskraven bringas i överensstämmelse

med dem som gäller för övriga avdelningsföreståndare.

Beträffande sektionscheferna anser utredningen, att vid de diagnostiska

avdelningarna bör krävas läkarutbildning utom i undantagsfall, medan för

övriga avdelningar kemisk, farmaceutisk, mikrobiologisk, biologisk, humanmedicinsk,

veterinärmedicinsk och teknisk utbildning liksom hittills bör

kunna komma i fråga. Vad gäller sektionschefer i laborators ställning bör

ställas samma krav på vetenskaplig kompetens som på universitetslaborator.

Beträffande lönefrågorna anför utredningen, att dess förslag innebär

en viss skärpning av de formella kompetenskraven för den högre utbildade

personalen. Vidare kommer den nya organisationen att ställa större

krav på både avdelningsföreståndare och laboratorer genom delegationen

av ansvar och uppgifter och genom att effektiviseringen av utvecklingsarbetet

kommer att kräva ökade vetenskapliga insatser från dessa befattningshavare.

Effektiviteten blir därför beroende av att SBL kan rekrytera

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

och behålla kompetenta befattningshavare för sina viktigare poster. Utredningen

erinrar om att sakrevisionen tidigare föreslagit lönegraden B 3 och

professors kompetens och ställning för avdelningsföreståndarna och att

utredningen angående tillverkningen av bakteriologiska sera och ympämnen

föreslog samma lönegrad för produktionschefen.

Sedan nyssnämnda utredning avgivit sina förslag, har SBL:s möjligheter

att konkurrera om den knappa, högt kvalificerade arbetskraften försämrats

genom tillkomsten av nya laboratorier. Utredningen erinrar vidare om

att universitetsprofessorer är placerade i B 3 och universitetslaboratorer i

B 1, medan SBL:s avdelningsföreståndare och laboratorer är placerade i

B 1 resp. A 26. Vid de bakteriologiska och virologiska universitetsinstitutionerna

har professorer och laboratorer därjämte i regel betydande extrainkomster

i form av avgifter för vissa prov. De akademiska institutionerna

kan också erbjuda en friare ställning i arbetet, framför allt bättre möjligheter

till forskning. De statliga och kommunala sjukhusanställningarna

för bakteriologer och virologer ger i stort sett likartade arbetsförhållanden

som SBL men väsentligt högre inkomster på grund av rättigheten för

laboratorieöverläkare till inkomster av vissa prov. SBL har till följd av berörda

förhållanden under de sista åren förlorat flertalet av sina bästa krafter

till akademiska institutioner samt till statliga och kommunala sjukhus.

Utredningen förklarar sig ha velat redovisa dessa svårigheter för SBL att

konkurrera om personal för laboratoriets nyckeltjänster på grund av dessa

tjänsters betydelse för effektiviteten i den föreslagna organisationen. Utredningen

framlägger emellertid inte några förslag till lönegradsförändringar

för nu avsedda chefstjänster utan förutsätter, att lönegradsförändringarna

blir föremål för förhandlingar mellan vederbörande personalorganisationer

och civildepartementet.

När det gäller chefen för ekonomiavdelningen, som f. n. är placerad som

byrådirektör i Ae 24, är det utredningens uppfattning, att tjänsten redan i

nuvarande organisation bort placeras i A 26. Utredningens förslag, som

förutsätter en högre grad av driftsekonomisk inriktning vid laboratoriet än

tidigare, ett mycket fast grepp om kostnadsfrågor och ekonomisk kontroll

samt ytterligare krav på långsiktig planering, skärper de krav, som bör

ställas på innehavaren av denna chefsbefattning. Utredningen anser sålunda,

att tjänsten bör uppflyttas till byrådirektör i A 26.

4. Lokal- och utrustningsfrågor

Utredningen anmärker att sedan huvudparten av SBL:s lokaler tillkom

under senare delen av 1930-talet, lokalbeståndet utökats med knappt

en tredjedel, medan under motsvarande tid personalen har sexdubblats. F. n.

är nya lokaler för SBL:s virusdiagnostik och karolinska institutets virusinstitution

under uppförande. Dessutom uppföres lokaler för centraldisk

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

samt personalmatsalar m. m. och bibliotek. I samband med att den nya

virusbyggnaden tages i bruk frigöres vissa laboratorieutrymmen, men dessa

utrymmen är för små för att medföra någon egentlig lättnad i lokalsituationen

för övriga verksamhetsgrenar.

Vid en systematisk genomgång av SBL:s lokaler och lokalbehov har utredningen

funnit, att lokalerna för flera av laboratoriets verksamhetsgrenar

är underdimensionerade för nuvarande omfattning av verksamheten. Detta

gäller i främsta rummet preparatproduktionen och serviceorganen. Lokalerna

är vidare fördelade på ett stort antal byggnadsenheter, varigenom transporterna

blir långa och omfattande och arbetsövervakningen svår. Slutligen

föreligger en påfallande brist på sekundärutrymmen, framför allt förrådsoch

kylutrymmen.

För att avhjälpa de påtalade bristerna föreslår utredningen dels en tillbyggnad

för produktionen av bakteriella vacciner •— frånsett kontroll- och

utvecklingsarbetet — dels en omdisposition av befintliga lokaler.

Tillbyggnaden avses inrymma lokaler för — förutom framställning av

bakteriella preparat —- dispensering och inpackning av samtliga preparat,

som SBL tillverkar, samt för kyllagring av färdiga produkter. Tillbyggnaden,

som ges lokal anslutning till för produktionen av bakteriella vacciner

viktiga funktioner såsom substratberedning, kemiska undersökningar och

disk, föreslås få en sammanlagd volym av 4 600 kubikmeter och en disponibel

golvyta av 1 300 kvadratmeter. Härtill kommer ett reservutrymme av

cirka 800 kubikmeter, som tills vidare inte bör inredas. Byggnadskostnaderna

kan enligt utredningen preliminärt uppskattas till cirka 300 kronor per

kubikmeter eller sammanlagt 1 620 000 kronor. Utredningen förklarar, att

alla möjligheter att pressa byggnadskostnaderna genom förenkling av byggnadssättet

iakttagits i enlighet med de föreskrifter, som lämnats av statsmakterna

i skilda sammanhang.

Oindispositionerna av befintliga lokaler, som till största delen kan genomföras

först sedan virusbyggnaden och den föreslagna tillbyggnaden färdigställts,

beräknas kosta sammanlagt 354 000 kronor, varav 48 000 kronor

motsvarar normalt fastighetsunderhåll. Utredningen påpekar vidare, att i

ombyggnadskostnaderna ingår omändringsarbeten för ett belopp av cirka

90 000 kronor, vilka inte aktualiseras av den föreslagna omorganisationen

utan av omdispositioner, som föranledes av tillkomsten av virusbyggnaden.

Utredningen understryker, att dess förslag till om- och tillbyggnader syftar

till att så långt möjligt samla all verksamhet, som funktionellt och organisatoriskt

hör samman, till lokala enheter. De föreslagna organisationsförändringarna

är enligt utredningen till sina väsentliga delar genomförbara

endast under förutsättning att byggnadsplanerna realiseras. Utredningen

framhåller slutligen, att radikala ingrepp skulle erfordras för att få en i

allo fullgod anpassning av nuvarande lokaliteter till den verksamhet SBL

bedriver. Av kostnadsskäl har utredningen emellertid utarbetat om- och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

tillbyggnadsförslagen med sikte på minsta möjliga ingrepp i nuvarande

lokaliteter. De resultat, som kan uppnås härigenom, är enligt utredningens

mening ändå betydande.

Vad beträffar den tekniska utrustningen vid SBL har utredningen

funnit, att en förbättring och utökning av densamma i vissa avseenden

skulle medföra en inbesparing av arbetskraft och därför är motiverad av

rationaliseringsskäl. Den utrustning, som kräves för att genomföra utredningens

rationaliseringsförslag, har kostnadsberäknats till 1 250 000 kronor.

Härav belöper cirka 520 000 kronor på två fasta och en mobil odlingstank

med nödvändiga tillbehör, 180 000 kronor på dispenseringsutrustning ■—

nuvarande dispenseringsutrustning är försliten och omodern och måste

förnyas oberoende av utredningens förslag — 172 000 kronor på utrustning

för laboratoriearbete, 56 000 kronor på maskinell utrustning av fast

karaktär och 198 000 kronor på fast och mobil inredning.

Av utredningen föreslagna investeringar uppgår sålunda i runt tal till

sammanlagt (1 620 000 + 354 000 + 1 250 000) 3 250 000 kronor.

5. Tidsplan för omorganisationen

Utredningen räknar med att genomförandet av föreslagna förändringar

av metoder och organisation kommer att kräva åtskillig tid och bör ske i

etapper.

Den föreslagna avdelningsindelningen kan genomföras utan hänsyn till

ombyggnader och omläggning av metodik och bör tillämpas så snart som

möjligt. Som lämplig tidpunkt föreslår utredningen hösten 1961, då den

nya virusbyggnaden tages i bruk, varvid en separering av virusavdelningen

i en diagnostisk och en produktionsdel under alla förhållanden blir aktuell.

Däremot bör sektionsindelningen inom produktionsavdelningen inte tilllämpas

förrän metoderna för framställning av bakteriella vacciner omlagts.

Nämnda omläggning kan inte börja genomföras förrän den föreslagna tillbyggnaden

färdigställts, vilket utredningen beräknar kunna ske tidigast under

första halvåret 1963. Sektionsindelningen kan sålunda tillämpas först

under budgetåret 1963/64. I samband härmed och med inflyttningen i de

nya lokalerna bör personalstyrkan för dispensering, inpackning m. in.

kunna minskas. Övriga reduceringar av personalen för framställning av

bakteriella vacciner får därefter ske parallellt med inkörningen av de nya,

för rutinproduktion endast i mindre omfattning utprovade tankodlingsmetoderna

under en tidrymd av 3—4 år.

När den nya avdelningsindelningen börjar tillämpas, bör nyckelposterna

för produktionen vara besatta. Delta gäller tjänsterna som avdelningsföreståndare,

driftsingenjör och laboratorer för utvecklings- och kontrollarbete.

Utbyggnaden av den virusdiagnostiska verksamheten föreslås av utredningen

bli genomförd under loppet av två budgetår. Enligt utredningens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961

mening bör större delen av den högre men endast en del av den tekniska personalen

utses det första året.

En minskning av poliovaccinproduktionen och i samband därmed av

personalen för denna verksamhet förutses av utredningen kunna ske tidigast

budgetåret 1964/65, då landets befolkning upp till 50-årsåldern beräknas

vara tillfredsställande ympad. På grund av osäkerheten i utvecklingen under

de närmaste åren bör det enligt utredningen få ankomma på laboratoriets

styrelse att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag beträffande personalbehovet

för poliovaccinproduktionen.

Underdimensioneringen av ekonomiavdelningen försvårar i dagens läge

laboratoriets drift. Anspråken på avdelningen kommer att öka genom utbyggnaden

av virusdiagnostiken. Föreslagna förstärkningar för avdelningen

bör därför enligt utredningens mening genomföras redan fr. o. m. den 1 juli

1961.

6. Budgetmässig ställning

Vad gäller SBL:s budgetmässiga ställning finner utredningen, att nuvarande

anslagskonstruktion omöjliggör en med hänsyn till verksamhetens

art nödvändig och smidig flexibilitet i medelstilldelningen. Utredningen

framhåller, att SBL:s verksamhet i allt väsentligt är tvångsstyrd av laboratoriets

instruktionsenliga plikt att svara för epidemiberedskapen i riket. Utredningen

har emellertid funnit, att önskemålen om flexibilitet i medelstilldelningen

kan tillgodoses genom förhållandevis små jämkningar i nuvarande

anslagskonstruktion. Utredningen, som förutsätter att SBL i sina

årliga petita lämnar en utförlig redogörelse för planerad produktion och

övrig verksamhet, föreslår sålunda, att under avlöningsanslaget uppföres en

ny, förslagsvis upptagen post till ersättningar till expertis och tilltällig

arbetskraft. Denna bör delas upp på en av Kungl. Maj it maximerad delpost

till expertis och en icke maximerad post till tillfällig personal. Förstnämnda

delpost bör disponeras för ändamål, som berörts i samband med utredningens

förslag beträffande styrelsen för SBL. Delposten till tillfällig arbetskraft

bör av laboratoriet kunna tagas i anspråk för att täcka ökade personalkostnader

i anledning av inträffade epidemier eller andra oförutsedda händelser.

Utredningen understryker, att endast tillfälliga personalkostnader

bör avföras från ifrågavarande post. Därest posten anlitats under ett budgetår,

bör laboratoriet därefter i petita lämna en redogörelse för anledningen

härtill samt redovisa den personal som avlönats därifrån. Vid bifall till

förevarande förslag anser utredningen, att anslagsposten till övrig ickeordinarie

personal kan upptagas som obetecknad.

I fråga om omkostnadsanslaget föreslår utredningen, att anslagsposten

till reseersättningar av laboratoriet efter framställning till Kungl. Maj :t får

disponeras för utländska resor samt att den under anslagsposten till övriga

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1961

utgifter upptagna delposten till inköp och underhåll av inventarier och

instrument uppföres som särskild av Kungl. Maj :t maximerad anslagspost.

Vid bifall härtill anser utredningen inte erforderligt, att nuvarande maximering

av posten till övriga utgifter bibehålies.

I övrigt föreslår utredningen vissa omdispositioner och justeringar av

uppställningen av omkostnadsstaten, betingade av önskemålen om bättre

överensstämmelse mellan anslagsposternas rubriceringar och utgifternas

art samt mellan anslagsposterna och SBL:s detaljerade bokföring på kostnadsslagskonton.

7. Kostnads- och anslagsfrågor

Utredningen beräknar, att ett genomförande i full utsträckning av dess

förslag kommer att medföra följande förändringar i fråga om personaluppsättning

och årliga personalkostnader, utslagna på fackverksamhetens olika

grenar. I uppställningen har bortsetts från minskade personalkostnader till

följd av serumtillverkningens nedläggande men å andra sidan medräknats

personalreduktionen (3 tjänster) genom överflyttning av arbetsuppgifter

mellan SBL och SVA.

Bakteriologisk diagnostik, andel i allmän förstärkning

viceorgan ..........................................

Virusdiagnostik, utbyggnad totalt ....................

Produktion av bakteriella preparat, nettorationalisering

Produktion av viruspreparat, nettoförändring ........

Epidemiologiska verksamheten ......................

Personal-

Årliga

förändring

kostnader

+ 3

pers.

+ 58 500

+ 35

»

+ 682 500

-16

-312 000

+ 2

»

+ 39 000

+ 2

»

+ 39 000

+ 26

»

+ 507 000

I angivna belopp ingår förutom löner även kostnaderna för pension, sjukförsäkringsavgift,

vikarier, övertid m. m.

Utredningens förslag beträffande om- och tillbyggnad samt utrustning

medför, som förut nämnts, ett investeringsbehov av 3 250 000 kronor. Med

tillämpning av avskrivnings- och ränteberäkning innebär utredningens förslag

en ökning av de årliga lokal- och inventariekostnaderna med i runt

tal 258 000 kronor. Rationaliseringsvinsten genom omorganisationen av

den bakteriella preparatproduktionen, som i den nyss angivna tablån beräknats

till 312 000 kronor, överstiger sålunda den av investeringsbehovet föranledda

totala kostnadsökningen med (312 000 — 258 000) 54 000 kronor.

Utredningen understryker, att nämnda investeringsbehov ej uteslutande

hänför sig till produktionen av bakteriella preparat samt att, oavsett hur

produktionsfrågan än löses, ombyggnadsarbeten skulle erfordras och försliten

utrustning behöva ersättas. En icke obetydlig del av investeringskostnaderna

faller därför i realiteten direkt eller indirekt på SBL:s övriga verksamhetsgrenar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Beträffande de anslagsmässiga konsekvenserna av förslagen anser utredningen,

att för byggnadskostnaderna — i runt tal 2 000 000 kronor — halva

beloppet bör anvisas å kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 och återstoden

för budgetåret 1962/63. För utrustningen erforderliga medel —

1 250 000 kronor — torde icke behöva disponeras förrän under budgetåret

1962/63. Med hänsyn till leveranstiderna för odlingstankar, autoklaver

m. m. torde dock beställningsbemyndigande behöva lämnas för en relativt

stor del av beloppet under budgetåret 1961/62.

Utredningen förutser slutligen följande anslagsutveckling, därvid avlöningsanslagen

beräknats efter 1960/61 års löner:

Avlöningsanslaget

Anslag

1960/61 5 442 000

1961/62 ............................ 6 239 000

1962/63 6 321 000

1963/64 ............................ 6 272 000

1964—1967, successiv nedgång till .... 6 163 000

ökn. el. minskn.

+ 797 000

+ 82 000

- 49 000

-109 000

Utredningen påpekar, att det för budgetåret 1960/61 i verkligheten anvisade

beloppet uppräknats med 288 000 kronor med hänsyn till beräknade

merutgifter för löner i anledning av propositionen nr 151/1960 angående

statstjänstemännens löner under åren 1960 och 1961 m. m. Vidare framhålles,

att i beloppet för budgetåret 1961/62 inräknats dels 50 000 kronor

för den föreslagna nya anslagsposten till expertis och tillfällig arbetskraft,

dels 200 000 kronor för städningskostnader, som eljest skulle ha belastat

omkostnadsanslaget.

Omkostnadsanslaget

Anslag

ökn. el. minskn.

1960/61 ....

............... 3 317 000

1961/62 ....

........... 3 400 000

+ 83 000

1962/63 ....

................ 3 430 000

+ 30 000

1963/64 ....

.............. 3 530 000

+ 120 000

Utredningen anför, att i omkostnadsanslaget ingående post till inköp av

bakteriologiska preparat för budgetåret 1961/62 uppräknats med 50 000

kronor med hänsyn till förslaget om import av terapeutiska sera.

Yttrandena

Utredningens förslag har i allt väsentligt godtagits av remissmyndigheterna.

Statskontoret finner sålunda utredningsförslaget innebära ett gott

tillvaratagande av de möjligheter till rationalisering, som föreligger vid

i huvudsak oförändrad produktionsinriktning. Styrelsen för SBL tillstyrker

livligt, att förslagen genomföres, och uttalar, att betänkandet i praktiken

är en generalplan för SBL. Medicinalstyrelsen anser, att vissa skäl talar för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 33

att omläggningen av laboratoriets verksamhet ges en mer restriktiv inriktning,

men förordar dock utredningens förslag.

Apotekarsocietetens direktion uttalar, att det, i avvaktan på att läkemedelsutredningens

förslag (SOU 1955:44) och därmed frågan om de bakteriologiska

preparatens ställning avgöres, är angeläget att större nyinvesteringar

sker endast för andra grenar av laboratoriets verksamhet än preparattillverkningen.

Tänkbart är att tillverkningen vid laboratoriet kommer

att ske i betydligt mindre utsträckning än nu. Direktionen påpekar vidare,

att frågan om detalj distributionen av bakteriologiska preparat icke berörts

av utredningen. Ett överförande av distributionen till apoteksväsendet skulle

medföra icke oväsentliga möjligheter till personal- och lokalbesparingar vid

SBL.

I fråga om möjligheterna att överföra produktionen

av bakteriologiska preparat till industrin eller apoteksväsendet

anser statskontoret det vara klarlagt, att läkemedelsindustrin

och apoteksnäringen icke är beredda att i varje fall under den

närmaste tiden i någon nämnvärd utsträckning övertaga produktionen av

här ifrågavarande preparat.

Medicinalstyrelsen yttrar, att det inte är orealistiskt att tänka sig att

läkemedelsindustrin i framtiden kommer att successivt börja tillverka immunbiologiska

preparat, och framhåller, att det ur principiell synpunkt vore

önskvärt att även läkemedelsindustrin framdeles kunde upptaga och utveckla

produktionen av sådana preparat. Det kan enligt styrelsens mening

inte heller uteslutas, att utländska företag i större utsträckning än hittills

kommer att konkurrera med SBL på den svenska marknaden.

Från svenska laboratorieläkarföreningens sida ifrågasättes om möjligheten

till samarbete med industrin varit föremål för tillräckligt allsidig bedömning.

Apotekarsocietetens direktion hävdar, att — även om något til 1- verkningsmonopol för SBL beträffande tillverkningen av bakteriologiska

preparat formellt sett icke kan sägas föreligga — det med nuvarande speciallagstiftning

torde vara förenat med mycket stora svårigheter för en enskild

läkemedelsproducent att i konkurrens med SBL upptaga tillverkning

av dylika preparat. En helt annan situation skulle enligt direktionens mening

uppstå, om preparaten klassificerades som farmacevtiska specialiteter

och i samband därmed såväl import som inhemsk tillverkning utanför SBL

kunde medgivas. Å andra sidan har läkemedelsindustriföreningen anslutit

sig till vad utredningen anfört i sitt betänkande.

Vad beträffar frågan om att ersätta S B L : s tillverkning med

i in j) o r t finner statskontoret beredskapsskälen tungt vägande för en bibehållen

produktion och stöder utredningen helt i nämnda hänseende. Vid

förändringar på den internationella marknaden kan frågan enligt ämbetsverkets

uppfattning givetvis komma i ett annat läge och får då omprövas.

Framtida rön angående preparatens lagringsduglighet kan också förändra

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 37

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

synen på beredskapsfrågan. Enligt medicinalstyrelsens mening är en bred

inhemsk produktion av största betydelse för att säkra tillgången på de preparat,

som erfordras för att bekämpa infektionssjukdomar av olika slag,

helst som erfarenheten visar att importmöjligheterna t. ex. vid uppträdande

pandemier snabbt kan försämras.

Styrelsen för SVA framhåller också vikten ur beredskapssynpunkt av att

en produktionsapparat för bakteriologiska preparat existerar.

Utredningens förslag att nedlägga tillverkningen av terapeutiska

sera och ersätta denna med import har allmänt godtagits.

Dock anför överbefälhavaren, att åtgärder bör vidtagas, som möjliggör att

produktionen ånyo snabbt kan igångsättas.

Överbefälhavaren och försvarets sjukvårdsstyrelse understryker härjämte

vikten av att mobil tankodlingsapparatur anskaffas och hålles i lager

för att vid behov snabbt kunna uppmonteras. Enligt sjukvårdsstyrelsens

mening är det alltför optimistiskt att förutsätta, att de för SBL planerade

odlingstankarna kan förflyttas utan omgång.

Vad gäller samarbetet med SVA hävdar statskontoret, att spörsmålet

om samarbetet med resp. avgränsningen till SVA vunnit en för nuläget

i stort sett tillfredsställande lösning. Att hästhållningen överflyttas

till SVA utgör ett önskvärt steg mot gemensam stordj urshållning för vetenskapliga

institutioner i huvudstaden eller dess grannskap. Även statens

sakrevision, veterinärstyrelsen och styrelsen för SVA ansluter sig till förslaget

beträffande överflyttning av hästhållningen. SVA:s styrelse framhåller,

att nuvarande stallbyggnader vid SVA dock först måste utökas.

SVA :s styrelse avstyrker bestämt förslaget, att SBL skulle övertaga SVA:s

tillverkning av tuberkulin. SVA:s tillverkning är sju gånger

större än SBL:s men kostnaden bara en tredjedel av SBL:s. Styrelsen påpekar,

att den personal, som utredningen ansett kunna indragas vid SVA

i samband med överförande av tillverkningen till SBL, tjänstgör under två

månader vid tuberkulinlaboratoriet men i övrigt arbetar vid andra laboratorier

inom SVA:s serologiska avdelning. Styrelsen framhåller vidare, att

det icke är känt huruvida fågeltuberkulin framställt efter samma metod som

SBL:s tuberkulin över huvud taget är användbart för veterinära ändamål.

Veterinärstyrelsen är inte heller övertygad om att denna omläggning medför

vare sig praktiska eller ekonomiska fördelar och ifrågasätter om förslaget

bör genomföras.

I flera remissyttranden har berörts tillverkningen av BCGvaccin,

vilken tills vidare bedrives vid bakteriologiska laboratoriet i Göteborg.

Styrelsen för SVA anser, att det hade varit lämpligt att utredningen

tagit upp även denna tillverkningsfråga till prövning.

Enligt styrelsen för SBL bör frågan om hur tillverkningen i fortsättningen

bör infogas i den statliga organisationen bli föremål för särskild utredning.

Utredningens uttalanden om forsknings- och utvecklings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

arbetet vid SBL har ej föranlett erinringar från remissmyndigheternas

sida. Överbefälhavaren understryker angelägenheten av att SBL:s forskningsresurser

icke minskas, eftersom detta skulle medföra sämre möjligheter

att följa utvecklingen på området och sämre beredskap i vad gäller

skyddet mot biologisk krigföring.

Vad särskilt gäller immunologisk forskning beklagar styrelsen

för SBL med instämmande från bl. a. försvarets sjukvårdsstyrelse, att

frågan om en immunologisk avdelning vid SBL har uppskjutits och understryker

liksom universitetskanslern och styrelsen för SVA, att frågan om en

förstärkning av SBL:s resurser för immunologiskt arbete i allmänhet snarast

bör bli föremål för närmare övervägande.

Om den vid SBL bedrivna cancerimmunologiska forskningsverksamheten

anför SBL.s styrelse.

Styrelsen måste understryka, att även sedan virusbyggnaden och den tilltänkta

produktionsbyggnaden färdigställts SBL tyvärr inte kan bereda

nämnvärt ytterligare lokalutrymme för denna verksamhet. Om statsmakterna

ville särskilt med tanke på cancerimmunologisk forskning besluta att

förlägga en särskild byggnad på laboratoriets område, där plats för ändamålet

finnes, skulle en sådan åtgärd hälsas med glädje av styrelsen. Härigenom

möjliggjort fortsatt samarbete skulle utan tvivel vara till stort gagn

för SBL:s verksamhet.

Styrelsen för SVA ansluter sig till utredningens uppfattning, att ifrågavarande

forskning bör utföras av en fristående akademisk institution men

att ett samgående av likartad typ som det nu existerande mellan SBL och

karolinska institutets virusinstitution borde kunna åsyftas.

Medicinska fakulteten i Uppsala åter uttalar tveksamhet om utredningens

förslag på denna punkt och framhåller, att forskningsverksamheten vid

SBL bör ha praktisk inriktning på vid laboratoriet aktuella problem. Till

dem hör enligt fakultetens mening f. n. icke immunologisk cancerforskning.

Medicinska fakulteten i Lund anför, att av utredningen skisserade projekt

bör bli föremål för överarbetning och utredning, innan ställning kan

tagas till frågan om en särskild universitetsinstitution för cancerimmunologisk

forskning bör inrättas.

Medicinska fakulteten i Göteborg anser den cancerimmunologiska verksamheten

vara av så speciell natur att den med fördel kan överföras till

lämplig universitetsinstitution eller till forskningsinstitut. Först vid den något

ovissa tidpunkt, då beredning av cancerserum eller vaccin i större skala

kan ifrågakomma, kan frågan om samarbete med SBL aktualiseras.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet delar utredningens uppfattning

om vikten av att den cancerimmunologiska forskningen fullföljes och anser

i likhet med utredningen, att uppförandet av en nybyggnad synes vara

den mest rationella lösningen liksom att en lokal anknytning till SBL skulle

vara till fördel för såväl den cancerimmunologiska forskningen som den

immunologiska verksamheten vid SBL. Däremot finner kollegiet, att förutsättningarna

för att inlemma verksamheten i karolinska institutets organisation

f. n. knappast är gynnsamma, och anser det vara lyckligast, om den

cancerimmunologiska forskningen åtminstone tills vidare kunde organiseras

på annat sätt än utredningen föreslagit.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

Universitetskanslern har kommit till den uppfattningen, att vissa fördelar

är förknippade med en lokal förläggning av den cancerimmunologiska

forskningsverksamheten till SBL-området. Frågan om inrättande av

en särskild universitetsinstitution för ändamålet eller verksamhetens överförande

till lämpligt forskningsinstitut bör närmare övervägas, och universitetskanslern

förutsätter, att lärarkollegiet vid karolinska institutet upptar

detta spörsmål till omprövning och framlägger de förslag, vartill denna

prövning kan ge anledning.

Utredningens förslag till organisation av SBL accepteras i allt

väsentligt av remissmyndigheterna. När det gäller de krav på flexibilitet

och elasticitet, som måste ställas på SBL:s organisation, fyller förslaget enligt

styrelsen för SBL mycket höga anspråk och innebär avsevärda förbättringar.

Även på lång sikt tänkbara och vittgående förändringar i verksamheten

torde enligt styrelsen kunna tillgodoses utan att man frångår de organisatoriska

linjer utredningen utstakat.

Vad gäller utredningens förslag beträffande SBL:s styrelse finner

veterinärstyrelsen, styrelsen för SVA och svenska laboratorieläkarföreningen

välbetänkt, att föreståndaren för SBL skall ingå i SVA:s styrelse och omvänt

föreståndaren för SVA ingå i SBL:s styrelse. Veterinärstyrelsen förordar,

att SBL:s föreståndare därvid ersätter den ledamot av SVA:s styrelse,

som f. n. förordnas efter förslag av medicinalstyrelsen.

Utredningens förslag till inre organisation finner styrelsen för

SBL vara väl underbyggt och avvägt. Utredningen synes enligt styrelsen på

ett lyckligt sätt ha renodlat funktioner av olika slag och utnyttjat fördelarna

av specialiserade arbetsenheter.

Överläkaren Sievers ifrågasätter, om inte den bakteriologiska avdelningen

borde ha tillgodosetts bättre och om inte intresset för den virologiska avdelningen

och för produktionsavdelningen varit för stort. Docenten Svedmyr

anser tveksamt, om en gemensam produktionsavdelning för virologiska och

bakteriologiska preparat medför förbättringar på virussidan, och ifrågasätter,

om det inte är mera rationellt att från början bilda två produktionsavdelningar,

en för bakteriella och en för virologiska preparat.

Styrelsen för SVA förmenar, att till produktionsavdelningen även bör

höra sterilitetskontrollen.

Övergången till mer industribetonad verksamhet hälsas med

glädje av svenska laboratorieläkarf öreningen. Överläkaren Sievers uttalar,

att tankodlingstekniken icke endast är teoretiskt möjlig utan även synes

vara det mest ändamålsenliga tillvägagångssättet. Oaktat man får räkna

med ganska dryga engångskostnader, är utredningens förslag att rekommendera,

då tankodlingstekniken måste betraktas som framtidens.

Statens sakrevision ansluter sig till utredningens förslag om övergång

till stordrift men påpekar, att besparingarna genom tankodling helt uppväges

av utbyggnaden av virusdiagnostiken och genom förstärkningen av serviceorganen.

Revisionen ifrågasätter vidare, om det för framställning av

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

bakteriella vacciner i större skala erfordras så stora odlingstankar som utredningen

föreslagit.

Professorn Malmgren menar, att produktionen av bakteriella ympämnen

och toxoider för enbart det normala fredsbehovet i vårt land inte motiverar

tillgripande av industriella metoder i den skala utredningen föreslagit, ökningen

av satsvolymen har i första hand betydelse för beredskapen och även

för möjligheterna att komma in på exportmarknaden.

SVA :s styrelse uttalar, att då systemet uppenbarligen är otillräckligt prövat,

försöksproduktionen i första hand bör ske i mindre och provisorisk

skala.

Om utredningens förslag beträffande personalfrågorna uttalar

styrelsen för SBL att utredningen synes ha lyckats i sina strävanden att utnyttja

den kvalificerade — och därmed dyraste — arbetskraften på effektivast

möjliga sätt. Styrelsen framhåller vidare, att utredningen framlagt ett

minimiförslag, där alla möjligheter till begränsning av personalkostnaderna

tillvaratagits. Den tilltänkta personaluppsättningen vid de olika arbetsenheterna

är enligt styrelsen beträffande såväl antal befattningshavare som lönegradsplaceringar

vad som oundgängligen erfordras för en effektiv och ekonomisk

verksamhet men ej heller mer. För styrelsen framstår det därför

som oavvisligt, att utredningens förslag genomföres i sin helhet med vissa

av styrelsen närmare angivna modifikationer. Om så ej sker, uppnås icke

det avsedda rationaliseringssyftet, och den nya organisationens funktion

äventyras.

Medicinalstyrelsen yttrar.

Det höga krav på fackkunskap och praktiska insikter, som måste ställas

på de ledande befattningshavarna vid laboratoriet, bör motsvaras av en löneställning,

som ger laboratoriet möjlighet att framgångsrikt konkurrera om

sådan högkvalificerad arbetskraft inom andra verksamhetsområden, som

står öppna för den. Utan en sådan lönepolitik riskeras att de ledande befattningarna

förvandlas till passagetjänster med täta ombyten av innehavare

eller långa vakanser, vilket i längden måste inverka menligt på laboratorieverksamheten.

Statens sakrevision finner det erforderligt, att personalen vid den virologiska

avdelningen utökas i samband med att den nya virusbyggnaden tages i

bruk. Revisionen ifrågasätter emellertid om det är möjligt och erforderligt

att genomföra denna utbyggnad i den takt, som utredningen förutsatt.

Statens lönenämnd ifrågasätter, om utredningen följt normerna för placering

av teknisk biträdespersonal.

I anslutning till utredningens synpunkter beträffande vissa kompetensoch

lönefrågor rörande högre tjänster uttalar svenska laboratorieläkarföreningen,

att nuvarande kompetenskrav för avdelningsföreståndarna och

statsepidemiologen är alltför vaga och därför bör upptagas till förnyad

prövning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

Även styrelsen för SBL framhåller, att fordringarna på avdelningsföreståndare

och laboratorer i fråga om vetenskaplig skicklighet bör utformas

med större klarhet än hittills varit fallet och föreslår som förebild föreskrifterna

i den nya instruktionen för statens institut för folkhälsan.

Styrelsen för SVA finner det vara en fördel, om avdelningsföreståndaren

för produktionsavdelningen äger medicinsk utbildning med minst tre års

tjänstgöring vid mikrobiologiskt laboratorium. Styrelsen framhåller vidare

nödvändigheten av att tillräcklig personal med mikrobiologiska kunskaper

finnes representerad vid driftenheten och förordar, att av de två sektionscheferna

för preparatframställning fordras bakteriologisk resp. virologisk

utbildning.

När det gäller lönefrågorna för de högre tjänsterna finner svenska laboratorieläkarföreningen

rimligt, att avdelningsföreståndarna, som visserligen

icke har någon undervisningsskyldighet men enligt föreningens mening är

ledare för en omfattande forskningsverksamhet och har vida större administrativa

uppgifter än flertalet universitetsprofessorer, placeras i samma

lönegrad som dessa professorer eller i B 3. Samma synpunkter anföres av

SBL:s styrelse, som föreslår att föreståndaren för laboratoriet placeras i Bp 5

med hänsyn till den stora omfattning laboratoriets verksamhet numera nått

och därmed sammanhängande ökat ansvar. Avdelningsföreståndaren vid

produktionsavdelningen, som måste vara förtrogen med både bakteriologi

och virologi och dessutom ha förmåga att bedöma driftstekniska frågor, bör

placeras i B 4. övriga avdelningsföreståndare bör ha placering i paritet med

professor, d. v. s. i B 3. Laboratorerna bör vidare enligt styrelsen och svenska

laboratorielåkarföreningen placeras i samma lönegrad som universitetslaboratorerna

eller B 1.

Statens lönenämnd har icke något att erinra mot att chefen för driftsenheten

å produktionsavdelningen placeras i A 26.

Styrelsen för SBL anser, att sistnämnde tjänsteinnehavare bör ha en med

laborator jämförbar ställning och placeras i B 1. Styrelsen påpekar, att det

torde möta svårigheter att finna en person, som besitter den erfarenhet och

de egenskaper befattningen kräver, varför styrelsen anser viktigt att kontraktsanställning

kan tillgripas, för att lönevillkoren inte skall försvåra rekryteringen.

Att chefen för ekonomiavdelningen uppflyttas från Ae 24 till Ae 26 finner

statskontoret väl motiverat med hänsyn till angelägenheten av att ekonomiavdelningen

redan från början får en fastare och mer driftsekonomisk inriktning

än hittills.

Styrelsen för SBL anser för sin del, att de av utredningen anförda nya

kraven på den ifrågavarande befattningshavaren motiverar placering i B 1

med benämningen ekonomidirektör. För att de ekonomiska frågorna skall

få erforderlig tyngd i samarbetet mellan fackavdelningarna och ekonomiavdelningen

är det enligt styrelsens uppfattning av vikt, att tjänsten placeras

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

i nämnda lönegrad. Statens lönenämnd är däremot ej övertygad om att en

uPpflyttmng av tjänsten från Ae 24 är motiverad.

Vad slutligen beträffar behovet av en ställföreträdare för SBL:s föreståndare

med särskilt arvode yttrar statskontoret, att innan definitiv ställning

tages till förslaget, bör man söka vinna en tids erfarenhet av det nya systemet

i stort. Enligt ämbetsverkets mening bör nämligen föreståndarens arbete

bli mindre betungande genom den omfördelning av arbetsuppgifterna

laboratorieavdelningarna emellan som utredningen föreslagit.

Överläkaren Sievers föreslår, att föreståndarens ställföreträdare ges högre

lönegradsplacering i stället för tilläggsarvode.

Av utredningen ifrågasatta övriga personalförstärkningar och tjänsteförändringar

vid de skilda avdelningarna har föranlett vissa erinringar

från remissmyndigheternas sida. Sålunda bör enligt styrelsen för SBL en

tjänst som laboratorieassistent i A 11 vid vardera av bakteriologiska och

virologiska avdelningarna med hänsyn till den centrala funktionen och kravet

på kvalificerade kunskaper inom resp. avdelnings hela område i stället

inrättas som förste laboratorieassistent i A 13.

Statens lönenämnd har ingen erinran mot att chefen för bakteriologiska

avdelningens mykologisektion placeras i högst A 23.

Veterinärstyrelsen och styrelsen för SVA finner väl motiverat, att laboratoriet

tillföres en heltidstjänst som veterinär, men anser, att tjänsten närmast

bör knytas till den epidemiologiska avdelningen och icke till ekonomiavdelningens

djursektion med hänsyn till att sökande bör äga bakteriologisk

utbildning och epizootiologisk erfarenhet och icke allmänna erfarenheter

som praktiserande veterinär.

Likaså anser överbefälhavaren, att den föreslagne veterinären helt bör

utnyttjas för epidemiologiskt arbete, enär de virologiska forskningsresurserna

på det veterinärmedicinska området är mycket begränsade. För djurhållningen

bör enligt överbefälhavarens uppfattning avses särskild veterinär.

Enligt styrelsen för SBL torde veterinären efter en planläggnings- och

organisationsperiod kunna ägna den helt övervägande delen av sin tid åt

den epidemiologiska avdelningen. På grund av de stora krav på kunskaper

och vetenskaplig förmåga, som arbetsuppgifterna ställer, bör tjänsten placeras

i laborators ställning och lönegrad. — Styrelsen anser vidare, att

tjänsten som hälsovårdskonsulent i Ae 17 vid samma avdelning med hänsyn

till central ställning och rådgivande funktion i förhållande till landstingens

och länshälsovårdsförbundens hälsovårdskonsulenter, av vilka flertalet

är placerade i 19:e lönegraden, bör uppflyttas till Ae 21. — Slutligen

föreslår styrelsen, att en lahoratoriehiträdestjänst utbytes mot en sjukskötersketjänst

— för vilken bör erfordras distriktssköterskekompetens — i

Ae 12 för all biträda vid det fältepidemiologiska arbetet.

Vad gäller den kemiska avdelningen anser styrelsen för SVA anmärk
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

ningsvärt, att avdelningens sektioner ledes enbart av laboratorieingenjörer

resp. laboratorieläkare. Åtminstone en laborator med biokemisk utbildning

bör tillkomma. Även för substratberedningen, som intar en vital position

inom institutioner av SBL:s och SVA:s typ, är en sådan kvalitativ förstärkning

önskvärd.

Överläkaren Sievers betvivlar, att man kan få en duglig kemist med högskoleutbildning

att kvarstanna någon längre tid som chef för substratsektionen,

om tjänsten placeras i A 23.

Styrelsen för SBL finner uppenbart, att en mer kvalificerad chef för det

fysikaliskt-kemiska laboratoriet kräves än som kan förvärvas med den

föreslagna lönegraden A 19. Lika klart är enligt styrelsen, att arbetsuppgifterna

volymmässigt ej kan bemästras med den föreslagna personaluppsättningen.

En ny chefstjänst i högst Ae 23 bör därför inrättas för en akademiskt

skolad kemist eller tekniker och nuvarande laboratorieingenjörstjänst

bibehållas med oförändrad lönegradsplacering. Vidare är det enligt

styrelsen ofrånkomligt att inrätta en kanslibiträdestjänst i Ae 7 som handsekreterare

åt avdelningsföreståndaren.

Statens lönenämnd är ej övertygad om att arbetsuppgifterna för kamreraren

eller kassören å ekonomiavdelningen kommer att undergå sådana

förändringar, att en lönegradsuppflyttning är motiverad.

När det gäller föreslagna ändringar av anslagskonstruktionen

för SBL har riksräkenskapsverket förklarat sig ur de synpunkter ämbetsverket

har att företräda ej ha någon erinran mot utredningens förslag.

Veterinärstyrelsen finner utredningens förslag till konstruktion av avlöningsanslaget

ändamålsenligt och ägnat att på ett godtagbart sätt tillgodose

både statsverkets och laboratoriets intressen.

Att maximeringen av posten till övriga utgifter skulle bortfalla är enligt

statskontoret en budgetmässig nyhet, som ämbetsverket icke vill motsätta

sig att den försöksvis införes. Utvecklingen bör dock noga följas och saken

vid lämplig tidpunkt omprövas.

Statens sakrevision tillstyrker föreslagna lättnader i budgetkonstruktionen

och har ingen erinran mot att anslagsposten till reseersättningar får

disponeras för utländska resor efter framställning till Kungl. Maj :t. Svenska

laboratorieläkarföreningen föreslår i syfte att nå en skälig avvägning av

forskningskostnaderna inom ramen för SBL:s totalbudget anvisandet av ett

särskilt anslag för forskning, expertis m. m., förslagsvis motsvarande 5 procent

av omsättningssumman vid laboratoriet, från vilket anslag skulle bestridas

större forskningsprojekt.

Beträffande lokalfrågorna anför styrelsen för SBL, att föreslagna

omdispositioner samt om- och tillbyggnader i stort sett undanröjer de lokalsvårigheter,

som laboratoriet sedan länge haft att brottas med. Ytterligare

tillkommande lokalbehov — även sådana som uppkommer på kort sikt —

måste å andra sidan tillgodoses genom tillbyggnader, exempelvis för cancer
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

immunologisk forskning, för SBL:s egna immunologiska resurser samt för

produktion av äggvacciner i större skala.

Svenska laboratorieläkarföreningen finner om- och tillbyggnadsförslagen

ändamålsenligt utformade.

Överläkaren Sievers menar, att den föreslagna tillbyggnaden absolut icke

kan anses som överdimensionerad.

Statens sakrevision vill icke motsätta sig att en viss utbyggnad kommer

till stånd. För korridorer och biutrymmen synes den avsedda golvytan dock

vara väl stor, men å andra sidan — framhåller sakrevisionen — föreligger

redan en kännbar brist på sådana lokaler.

Byggnadsstyrelsen ■— som i princip intet har att erinra mot förslagen —

ifrågasätter, om inte en mer omfattande inventering av SBL:s byggnadsbestånd

och utbyggnadsmöjligheter bör göras för att man närmare skall

kunna bedöma möjligheterna att på längre sikt tillgodose uppkommande

lokalbehov samt belysa konsekvenserna av de om- och tillbyggnader för rationaliseringsåtgärder,

som utredningen föreslagit. Styrelsen uppskattar

kostnaden för tillbyggnaden, som av utredningen beräknats till 1,6 miljoner

kronor, till 2,8 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1960. Även kostnaderna

för omdispositionerna ifrågasättes av styrelsen bli högre än de av

utredningen uppskattade.

Departementschefen

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) intar en nyckelställning i

landets hälso- och sjukvård genom sin diagnostiska verksamhet inom bakteriologin

och virologin, genom att praktiskt taget helt svara för landets försörjning

med bakteriologiska preparat och genom sina övervakande uppgifter

på det epidemiologiska fältet. Vid fullgörandet av dessa uppgifter har

emellertid laboratoriet på grund av den snabba utvecklingen inom mikrobiologin

ställts inför svårigheter, som laboratoriet inte ägt tillräckliga resurser

för att bemästra. Det oaktat har laboratoriet i sitt arbete kunnat

uppvisa betydelsefulla resultat till gagn för den svenska hälsovården. Här

må erinras om framställningen av ett högklassigt poliovaccin och om betydande

insatser vid framställningen av immunglobuliner.

Eftersläpningen i laboratoriets arbete har varit särskilt framträdande på

virusområdet, enär utvecklingen på området gått utomordentligt snabbt och

laboratoriets lokalutrymmen varit helt otillräckliga för att kraven på ökade

virusdiagnostiska insatser från laboratoriets sida skulle kunna tillgodoses.

Den nya virusbyggnaden, som beräknas kunna tagas i bruk under nästa

budgetår, kommer emellertid att ge laboratoriet ändamålsenliga lokaler för

en nödvändig effektivisering av den virusdiagnostiska verksamheten.

SBL:s organisatoriska och lokalmässiga svårigheter framträdde redan för

lång lid sedan och har föranlett, alt laboratoriet under hela 1950-talet varit

föremål för en fortlöpande följd av utredningar. År 1953 framlade sålunda

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

statens sakrevision en utredning, som främst berörde laboratoriets ledning

och vetenskapligt utbildade personal. Preparattillverkningen vid laboratoriet

behandlades sedermera i ett av utredningen angående tillverkningen av

bakteriologiska sera och ympämnen år 1957 avgivet betänkande. Slutligen

har SBL-utredningen år 1960 lagt fram de förslag om organisationen av

den vid laboratoriet bedrivna preparattillverkningen m. m., som nu är föremål

för prövning. De tidigare gjorda utredningarna har möjliggjort principiella

ställningstaganden i vissa viktiga personella och organisatoriska

frågor, men å andra sidan har en rad betydelsefulla problem — framför allt

berörande tillverkningen av bakteriologiska preparat — till följd av pågående

utredningar fått lösas på kort sikt och genom provisoriska åtgärder.

Det framstår därför som angeläget att nu långsiktigt draga upp riktlinjerna

för laboratoriets framtida organisation och därigenom skapa förutsättningar

för en planmässig utveckling av laboratoriets verksamhet.

SBL-utredningens primära uppgift har varit att pröva organisationen av

preparattillverkningen vid laboratoriet, men utredningen har med stöd av

givna direktiv vidgat frågeställningarna och har i själva verket företagit en

ingående översyn av organisationen av och verksamheten vid laboratoriet i

dess helhet.

I fråga om inriktningen och omfattningen av SBL:s verksamhet har utredningen

i enlighet med direktiven ägnat sitt huvudsakliga intresse åt den

vid laboratoriet bedrivna preparattillverkningen. Härvid har utredningen

först prövat, huruvida preparattillverkningen lämpligen kan överföras till

apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin. Utredningen finner därvid liksom

utredningen angående tillverkningen av bakteriologiska sera och ympämnen,

att varken apoteksväsendet eller läkemedelsindustrin f. n. är beredda

att upptaga någon nämnvärd tillverkning av bakteriologiska preparat,

även om ett positivt intresse för sådan tillverkning föreligger. Utredningens

uttalande har ej motsagts under remissbehandlingen. I överensstämmelse

med vad jag uttalade vid anmälan av denna fråga i 1958 års

statsverksproposition (XI ht, p. 14) finner jag därför, att den övervägande

delen av SBL:s produktion av dylika preparat inom överblickbar tid ej

torde komma att ersättas av annan inhemsk tillverkning.

Från apoteksväsendets sida har invänts, att det med nuvarande specialitetslagstiftning

är förenat med svårigheter för en enskild läkemedelstillverkare

att i konkurrens med SBL upptaga tillverkning av bakteriologiska

preparat samt att preparaten borde klassificeras som farmacevtiska specialiteter,

varvid import och inhemsk tillverkning utanför SBL borde medgivas.

Med anledning härav vill jag framhålla, att hinder mot enskild tillverkning

av bakteriologiska preparat f. n. inte föreligger. Jag vill vidare erinra

om att jag i 1958 års statsverksproposition uttalade, att principen om full

kostnadstäckning för de vid laboratoriet framställda preparaten borde upprätthållas.

Härigenom borde förutsättningarna för en fri konkurrens på

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

förevarande område gynnas. Intresserade privata industriföretag skulle således

ha möjlighet att på lika villkor upptaga tillverkning av sera och vacciner

inom landet under villkor blott att gällande säkerhets- och kvalitetskrav

uppfylldes. Jag uttalade vidare, att spörsmålen om upphävande av gällande

importmonopol för föreståndaren lör SBL beträffande bakteriologiska preparat

samt om inordnande av dessa bland apoteksvarorna och de farmacevtiska

specialiteterna borde prövas i samband med behandlingen av det förslag

till läkemedelsförordning, som framlagts av 1946 års läkemedelsutredning.

Härtill vill jag nu endast tillägga, att det av apoteksväsendet ytterligare

berörda spörsmålet om detalj distributionen av bakteriologiska preparat

torde få upptagas i nyssnämnda sammanhang.

När det gäller frågan om att ersätta SBL:s preparattillverkning med import,

konstaterar utredningen, att import av virusvacciner endast är möjlig

i begränsad utsträckning och att en import av bakteriella preparat med

säkerhet torde ställa sig ekonomiskt fördelaktig endast i fråga om terapeutiska

sera. Som en ytterligare invändning mot att övergå till import anför

utredningen bl. a. betydelsen av en inhemsk produktionsapparat för

beredskapen mot biologisk krigföring. Vad utredningen i detta avseende

uttalat ger enligt min mening klart vid handen, att ett nedläggande av preparattillverkningen

skulle vara förenat med tvivelaktiga ekonomiska fördelar

men skapa stor osäkerhet i fråga om möjligheterna att framskaffa

erforderliga kvantiteter vacciner och andra immuniseringsmedel, särskilt

vid mera omfattande epidemier och med tanke på en krigssituation. Jag

förordar därför liksom utredningen endast den begränsningen i den av

SBL nu bedrivna preparattillverkningen, att framställningen av terapeutiska

sera, som f. n. endast omfattar difteri- och stelkrampssera, nedlägges och

ersättes med import.

I syfte att samordna produktionen vid SBL och vid statens veterinärmedicinska

anstalt (SVA) har utredningen bl. a. föreslagit, att SBL skall

överta SVA:s tuberkulinproduktion. Förslaget har avstyrkts bestämt av

SVA:s styrelse och även kritiserats av veterinärstyrelsen. Av vad som anförts

från SVA:s sida finner jag framgå, alt förslagets genomförande knappast

skulle medföra någon rationalisering av tuberkulintillverkningen

eller vara förenat med några ekonomiska fördelar. Jag anser mig därför ej

böra biträda utredningens förslag i denna del. Med anledning av vad remissmyndigheterna

i sammanhanget anfört om tillverkningen av BCG-vaccin —

för vilken Svenska nationalföreningen mot tuberkulos och andra folksjukdomar

åtagit sig ett interimistiskt huvudmannaskap —- har jag för avsikt

att upptaga frågan till närmare prövning.

Utredningen har vidare förordat, att principbeslut fattas om att hästhållningen

vid SBL skall överföras till SVA för alt underlätta den veterinära

tillsynen. Då förslaget innebär en rationalisering även i fråga om personalbehovet,

tillstyrker jag detsamma. Emellertid förutsätter dess genomförande

en utökning av SVA:s stallbyggnader och torde därför kunna ge
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

nomföras först på längre sikt. Tills vidare kvarblir alltså hästhållningen

liksom övrig stordjurhållning vid SBL.

I anslutning till vad utredningen anfört om det vid SBL bedrivna forsknings-

och utvecklingsarbetet har från remissmyndigheternas sida allmänt

understrukits behovet av en förstärkning av SBL:s resurser för immunologisk

forskning. Något konkret förslag i ämnet föreligger dock icke. Jag

vill för egen del framhålla, att önskemålen om en förstärkning av dessa

forskningsresurser givetvis får vägas mot en upprustning inom andra sektorer

av laboratoriets verksamhet. Vid min prövning av nu föreliggande förslag

har jag i första hand funnit angeläget, att virusdiagnostiken vid laboratoriet

utbygges samt att den brist på teknisk och administrativ personal,

vilken f. n. allvarligt försvårar verksamheten vid laboratoriet i dess helhet,

avhjälpes. Jag är därför f. n. icke beredd att framlägga något förslag till

särskild organisation för eller förstärkning av resurserna för den immunologiska

verksamheten vid laboratoriet. Det torde få ankomma på laboratoriets

styrelse att överväga dessa frågor och avgiva härav föranledda förslag.''

Det må i detta sammanhang erinras om att chefen för ecklesiastikdepartementet

i årets statsverksproposition (VIII ht, s. 455) föreslagit, att en laboratur

i ämnet immunologi inrättas vid karolinska institutet.

Vad beträffar möjligheterna att tillgodose lokalbehovet för den vid SBL

med särskilda forskningsmedel bedrivna cancerimmunologiska forskningen

får jag anmäla, att laboratoriets styrelse i skrivelse den 20 oktober 1960 anfört,

att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslagit ett belopp av 150 000

kronor till bidrag till uppförande av en barackbyggnad för ändamålet. Styrelsen

förordar, att byggnaden, som av styrelsen preliminärt beräknas kosta

850 000—900 000 kronor, kommer till stånd på SBL:s område. Då frågan

f. n. är föremål för remissbehandling, är jag ej beredd att taga ställning

till densamma i förevarande sammanhang.

Utredningens förslag beträffande den inre organisationen för SBL innebär

i flera hänseenden genomgripande förändringar av de nuvarande avdelningarna

vid laboratoriet, främst genom att produktionen av viruspreparat

skiljes från virusdiagnostiken och sammanföres med tillverkningen

av bakteriella preparat. Utredningen förordar vidare en icke oväsentlig utbyggnad

av den virusdiagnostiska verksamheten samt föreslår en avsevärd

förstärkning av den tekniska och administrativa personalen. I en av utredningen

föreslagen tillbyggnad skulle inrymmas lokaler för att möjliggöra

övergång till mer industriell framställning av bakteriella preparat. Utredningen

framlägger slutligen en tidsplan för genomförandet av dess förslag.

Utredningens förslag har i huvudsak godtagits av remissmyndigheterna.

Förslagen synes mig innebära en ändamålsenlig rationalisering av laboratoriets

verksamhet, och för egen del kan jag i allt väsentligt biträda desamma.

Med hänsyn till betydelsen av ett nära samarbete mellan SBL och SVA

finner jag naturligt, att föreståndaren för SVA ingår som ledamot av SBL:s

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 45

styrelse. Någon utökning av det i laboratoriets instruktion föreskrivna antalet

ledamöter, högst sju, erfordras ej, enär styrelsen f. n. endast omfattar sex

ledamöter. Det är enligt min mening önskvärt, att föreståndaren för SBL i

analogi härmed inträder som ledamot av SVA-s styrelse. Jag biträder även

utredningens förslag om att styrelsen vid behov skall kunna tillkalla särskild

expertis för att lösa speciella frågor, och jag kommer vid anmälan av

medelsbehovet under avlöningsanslaget att föreslå erforderliga medel härför.

Däremot kan jag ej tillstyrka, att särskild ersättning utgår till en ställföreträdare

för laboratoriets föreståndare.

Utredningens förslag till avdelningsindelning vid SBL innebär i främsta

rummet, att tillverkningen av bakteriella och virologiska preparat samlas

till en nybildad produktionsavdelning. Av väsentlig betydelse för ställningstagandet

till denna avdelning är sambandet mellan virusdiagnostik och

viruspreparatproduktion. Jag vill därvid erinra om att utredningen angående

tillverkning av bakteriologiska sera och ympämnen ansåg ett så starkt

samband mellan diagnostisk verksamhet och produktion på det virologiska

området föreligga, att tillverkningen av dylika preparat icke borde skiljas

från diagnostiken på området. Även SBL-utredningen har funnit, att skäl i

och för sig talar för en samordning av virologisk diagnostik och produktion.

SBL-utredningen har emellertid — under framhållande av att medan varje

diagnostiskt prov kräver en individuell bedömning, metodiken vid preparatframställningen

vare sig det gäller bakteriella eller virologiska preparat

är enhetlig och tillåter förfaranden i stor skala — ansett sambanden mellan

bakteriell och virologisk produktion vara starkare än mellan diagnostik

och produktion. Till utredningens ståndpunkt, som inte mötts av någon invändning

från remissmyndigheternas sida, kan jag ansluta mig. Jag förordar

sålunda i likhet med utredningen att tillverkningen av viruspreparat

och bakteriella preparat sammanföres. Härför talar förutom av utredningen

åberopade driftsekonomiska och organisatoriska skäl, att produktionen av

viruspreparat i framtiden kan komma att ske i sådana stordriftsliknande

former, som jag i det följande kommer att förorda beträffande de bakteriella

preparaten. I enlighet härmed bör den nuvarande serologiska avdelningen,

vid vilken framställes bakteriella preparat, sammanslås med

virusavdelningens sektioner för preparalframställning till eu produktionsavdelning,

organiserad på sätt utredningen föreslagit i en avdelningsföreståndarsektion,

en driftsenhet för rutinproduktion, till vilken överföres ekonomiavdelningens

nuvarande dispenseringsenhet, samt två sektioner för

kontroll- och utvecklingsarbete i anknytning till produktionen av bakteriella

resp. virologiska preparat.

Utredningen föreslår i sammanhanget att man vid framställningen av

bakteriella preparat övergår från odling av bakterier i små volymer till odling

i tankar av stora satser. Vid remissbehandlingen har bl. a. uttalats, att

denna framställningstcknik ej är tillräckligt prövad, och vidare har stor
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

leken av de ifrågasatta satsvolymerna diskuterats. Jag vill med anledning

härav framhålla, att utredningen byggt sitt förslag på metoder, som redan

utarbetats vid karolinska institutets bakteriologiska institution. Utredningen

har vidare förutsatt en omställningsperiod, som omfattar flera år,

varvid självfallet möjligheter kommer att yppa sig att ytterligare förbättra

tekniken. För egen del finner jag angeläget att tillvarataga de betydande

rationaliseringsvinster, bl. a. i form av personalbesparingar, som den nya

framställningstekniken möjliggör på längre sikt. Jag biträder sålunda utredningens

förslag på denna punkt.

Efter utbrytningen av produktionen ur virusavdelningen bör kvarvarande

virusdiagnostiska sektioner organiseras som en särskild virologisk avdelning.

Vad gäller den bakteriella och mykologiska diagnostiken föreslår utredningen

att ifrågavarande verksamhet, som f. n. bedrives vid den diagnostiska

avdelningen och i någon mån vid den serologiska avdelningen, sammanföres

till en bakteriologisk avdelning, som också avses övertaga serologiska avdelningens

sterilitetsundersökningar. Den epidemiologiska avdelningen

kvarblir oförändrad. Förslagen, som innebär endast smärre eller inga förändringar

i förhållande till nuvarande organisation, föranleder ingen erinran

från min sida.

Med hänsyn till den ökade betydelse kemiska metoder fått vid beredning

av substrat finner jag ändamålsenligt, att substratsektionerna vid serologiska

avdelningen och virusavdelningen samt arbetsenheten för substratberedning

vid ekonomiavdelningen centraliseras till en för laboratoriet gemensam sektion

vid den kemiska avdelningen.

Jag tillstyrker vidare, att all djurhållning vid laboratoriet organiseras i

en djursektion vid ekonomiavdelningen. Så länge hästhållningen kvarligger

vid SBL, bör denna liksom stordjurstallarna i övrigt ingå som en del av

djursektionen.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att Kungl. Maj :t med anledning

av därom av riksdagen gjord framställning den 28 oktober 1960 bemyndigat

mig att tillkalla en särskild sakkunnig för att verkställa utredning

rörande möjligheterna att samordna och rationalisera anskaffandet av

djur för vetenskapliga försök m. m. till statliga institutioner jämte därmed

sammanhängande spörsmål. En sakkunnig har numera tillkallats.

I fråga om personalorganisationen vid SBL innebär utredningens förslag

en total utökning från 329 till 368 tjänster. I sistnämnda siffra ingår emellertid

personalen för städning av nuvarande lokaler, 13 befattningshavare, som

nu avlönas från omkostnadsanslaget. Den av utredningen förordade utbyggnaden

av fackverksamheten, som praktiskt taget helt hänför sig till virusdiagnostiken,

medför en ökning med 26 tjänster, och den föreslagna förstärkningen

av serviceorganen omfattar 22 tjänster. Å andra sidan möjliggör

nedläggningen av serumtillverkningen samt rationaliseringen av pro
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 47

duktionen på längre sikt indragning av 21 tjänster, varför den verkliga personalökningen

efter förslagens genomförande uppgår till (26 + 22 — 21) 27

tjänster.

Föi egen del har jag funnit den av utredningen föreslagna personalorganisationen

i allt väsentligt väl genomtänkt och lämpligt dimensionerad för

den verksamhet, som under överblickbar framtid förutsättes skola bedrivas

vid SBL. Jag betraktar därför utredningens förslag som en i huvudsak godtagbar

ram för den framtida personalorganisationen vid laboratoriet. Självfallet

bör emellertid denna ram framdeles kunna anpassas till sådana förändringar

i fråga om arbetsuppgifter eller arbetsmetoder, som kan aktualiseras

på grund av den fortsatta utvecklingen inom laboratoriets verksamhetsområde.

I likhet med utredningen finner jag det ofrånkomligt, att personalförstärkningarna

sker successivt. Jag vill härvid å andra sidan framhålla, att de

personalbesparingar, som omorganisationen kommer att möjliggöra, i stort

sett inte kan uppnås, förrän metodomläggningen beträffande framställningen

av bakteriella preparat genomförts, vilket kräver en omställningsperiod av

flera år. Härav följer, att då jag vid min prövning av förslagen utgått från

att preparattillverkningen under de närmaste åren kommer att i huvudsak

fortgå i oförändrad omfattning och oförändrade former, nuvarande personalstyrka

för preparattillverkningen tills vidare måste bibehållas.

Beträffande utbyggnaden av personalorganisationen för budgetåret

1961/62 avser jag att avgiva förslag i det följande i samband med behandlingen

av anslagsfrågorna för nämnda budgetår. Här torde endast få beröras

vissa mera principiella frågor rörande personalförslagen.

Utredningen har berört de kompetenskrav, som bör ställas på avdelningsföreståndare

och laboratorer vid SBL, ävensom laboratoriets svårigheter att

konkurrera om den kvalificerade arbetskraft, som kräves för dessa befattningar,

dock utan att själv framlägga något förslag till lönegradsändringar.

SBL :s styrelse har hemställt, att laboratoriets föreståndare placeras i B 5,

chefen för produktionsavdelningen i B 4 och övriga avdelningsföreståndare

i B 3 samt att laboratorerna uppflyttas till B 1. För egen del vid jag framhålla

att, om laboratoriet inte kan upprätthålla en hög vetenskaplig kompetens

hos de högre befattningshavarna, detta ofrånkomligen kommer att

återverka menligt på laboratoriets möjligheter att följa med den snabba utvecklingen

inom mikrobiologin och tillgodogöra sig nya forskningsresultat.

Detta måste i sin tur befaras leda till svårigheter att uppehålla en tillfredsställande

standard i rutinverksamheten. Jag anser det därför synnerligen

angeläget, att lönesättningen ger laboratoriet möjlighet att rekrytera och

bibehålla högt kvalificerad arbetskraft för dessa nyckeltjänster. Av anförda

skäl biträder jag styrelsens förslag att föreståndaren för laboratoriet placeras

i B 5. Vad angår avdelningsföreståndarna vid de bakteriologiska och

virologiska avdelningarna måste enligt min mening på dessa befattnings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

havare ställas lika höga krav på vetenskaplig kompetens som på universitetsprofessorer.

Därest behov uppkommer att vidga undervisningsresurserna

i samband med en utökad läkarutbildning, finner jag vidare naturligt, att

de båda nyssnämnda befattningshavarna i viss utsträckning bör vara skyldiga

att i tjänsten meddela undervisning i bakteriologi resp. virologi. På

grund härav bör vid tillsättning av tjänsterna i tillämpliga delar gälla samma

förfarande som vid tillsättning av professorer vid de medicinska fakulteterna.

Med hänsyn till vad jag nu anfört finner jag motiverat, att tjänsterna

placeras i B 3 och innehavarna erhåller tjänstetiteln professor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de ytterligare föreskrifter, som

kan bli erforderliga för dessa tjänsters inordnande i undervisningsorganisationen.

Jag förordar därjämte, att samtliga laboratorer vid SBL uppflyttas

från A 26 till B 1 eller samma lönegrad, som gäller för universitetslaboratorerna,

varvid samma kompetenskrav bör ställas som för sistnämnda

befattningshavare.

Av chefen för produktionsavdelningen bör fordras djupgående insikter

i mikrobiologi. Behovet av en god samordning av å ena sidan rutinproduktion

och å andra sidan utvecklings- och kontrollarbetet vid avdelningen kommer

att ställa stora anspråk på arbetsledande och administrativ förmåga.

Jag föreslår, att tjänsten placeras i B 3 och benämnes chef för produktionsavdelning.

Ledaren för produktionsavdelningens driftsenhet bör vara

en högt kvalificerad tekniker. I likhet med SBL:s styrelse anser jag, att

tjänsten under benämningen driftsingenjör bör placeras i B 1.

Vad beträffar statsepidemiologen och föreståndaren för kemiska avdelningen,

vilka f. n. är placerade i B 1, finner jag mig ej kunna förorda annan

förändring än att den förre bör åtnjuta avlöningsförstärkning med 1 200 kronor

för år.

Ekonomiavdelningen står f. n. under ledning av en byrådirektör i Ae 24.

Med hänsyn till befattningshavarens omfattande administrativa och kamerala

ansvar samt den vikt, som i den omorganiserade verksamheten bör läggas

vid driftsekonomiska synpunkter, vilka befattningshavaren närmast har

att företräda, biträder jag laboratoriestyrelsens förslag, att tjänsten uppflyttas

till B 1. Tjänsten bör benämnas avdelningsdirektör.

Såsom utredningen framhållit är en förutsättning för att omorganisationen

av verksamheten vid laboratoriet till fullo skall kunna genomföras, att

en tillbyggnad för framställning av bakteriella vacciner m. in. kommer till

stånd samt att vissa omdispositioner av befintliga lokaler företages. Mitt

ställningstagande i organisationsfrågan innebär således att jag i princip tillstyrker,

att de ifrågavarande byggnadsarbetena utföres. Då dessa emellertid

bör projekteras, innan förslagen underställes riksdagen, är jag icke beredd

att föreslå medelsanvisning för ändamålet för nästa budgetår. Jag förutsätter

emellertid, att förslag i ämnet skall kunna föreläggas 1962 års riksdag. Detta

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

innebär, att byggnadsarbetena kommer igång ett år senare än vad utredningen

förutsatt. Frånsett de förskjutningar i den av utredningen framlagda

tidsplanen för omorganisationen, som kan bli en följd härav, vill jag emellertid

som en allmän målsättning uppställa, att omläggningen av metoderna

och organisationen vid laboratoriet skall genomföras inom den av utredningen

förutsatta tidsperioden och sålunda vara avslutad år 1967.

Till de av utredningen föreslagna förändringarna i fråga om anslagskonstruktionen

för laboratoriet återkommer jag i det följande.

IV. Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62

A. Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1958/59 .......................... 4 675 000 4 439 927

1959/60 .......................... 4 831 000 4 786 732

1960/61 (statsliggaren s. 1049) .... 5 154 000

1961/62 (förslag) ................ 6 447 000

Yrkande

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium (skr. 30/8 1960) hemställer,

att anslaget uppräknas med 1 521 000 kronor.

1. Personalförstärkningar ökn. el.

a) Tjänster i högre lönegrad än A 14 minskn.

1 laborator Be 1.................................................... _j- 32 964

2 laboratorieläkare el. assistenter högst Ae 23 ........ 4- 43 752

1 kamrerare Ag 21 el. vikariatslön Ae 21............. 4- 21 876

1 byråassistent Ae 17............................................... 4. 17 796

1 laboratorieingenjör högst Ae 15 utgår................ — 14 460

b) Laborantskoleutbildad personal (motsv.) m. m.

5 förste laboratorieassistenter, 3 Ae 13, 2 Ag 13....................... -f 72 300

1 sjuksköterska Ae 12............................................... 4- 13740

7 laboratorieassistenter Aell........................................ 4- 91 308

5 laboratoriebiträden högst Ag 9 utgår............................... — 53 100

c) Annan laboratorieleknisk personal m. m.

1 förman Ae 12.................................................... 4- 13 740

1 ingenjörsbiträde Agl2............................................ 4- 13 740

3 institutionstekniker Ag 9.......................................... 4- 35 316

2 stallförmän, 1 Ae 9, 1 Ag 9....................................... 4. 23 544

4 djurvårdare, 3 Ae 7, 1 Ag 7....................................... 4- 42 480

12 vaktmästare Ag 7 utgår .......................................... _ 127 440

d) Kontorspersonal

1 kontorist Ae 9.................................................... 4- n 772

2 kanslibiträden Ae 7............................................... 4. 21 240

3 skriv/kontorsbiträden Ag 1/5...................................... 4- 28 728

c) Verkstadspersonal

1 elektriker Ae 12.................................................. 4- 13740

1 förste reparatör Ae 11............................................ 4- 13 044

1 instrumentmakare Aell.......................................... 4- 13 044

2 reparatörer Ae 9.................................................. 4- 23 544

1 värmeskötare Ae 8................................................ 4- 11 184

f) övrig personal

1 städtillsyningsman (arvode)........................................ 4. 11112

1 vaktmästare Ag 7 (för städarbete).................................. 4^ 10 620

2 förste institutionsbiträden, 1 Ae 7, 1 Ag 7.......................... 4. 21 240

8 institutionsbiträden, 2 högst Ae 5, 6 högst Ag 5..................... 4- 72 672

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 37

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

20 ekonomibiträden Ag el. Ae 2/3 (varav 17 för städarbete)

6 förste biträden, 2 Ae 5, 4 Ag 5, utgår................

g) Rörligt tillägg.........................................

h) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter................

2. Förändringar av tjänster

a) Tjänster i högre lönegrad än A H

1 föreståndare Bp 5 i st. f. Bp 4.

1 avdelningsföreståndare Bp 4 i st. f. Bo 1.

1 avdelningsföreståndare Bo 3 i st. f. Bo 1.

2 avdelningsföreståndare Be 3 i st. f.

1 statsepidemiolog Be 3 i st.

1

ökn. el.

minskn.

+ 172 560

Be 1

f. Be 1......................

ekonomidirektör Be 1 i st. f. byrådirektör Ae 24.........

5 laboratorer Be 1 i st. f, Ae 26..........................

1 laborator (veterinär) Be 1 i st. f. arvodesanställd veterinär .

1 driftsingenjör Be 1 i st. f. laboratorieingenjör Ae 24......

1 laboratorieläkare el. assistent högst Ae 23 i st. f. högst Ag 23

1 laboratorieläkare el. assistent högst Ae 23 i st. f. arvodesläkare (mykolog)

1 kamrerare Ae 21 i st. f. Ae 19.....................................

1 hälsovårdskonsulent Ae 21 i st. f. Ae 17............................

b) Kontorspersonal

1 kassör Ae 12 i st. f. Ae 10........................................

c) Verkstadspersonal

2 hantverkare Ae 8 i st. f. vaktmästare Ae 7.........................

1 reparatör Ae 8 i st. f. Ag 8.......................................

1 värmeskötare Ag 8 i st. f. eldare Ag 7.............................

d) Övrig personal

5 institutionsbiträden högst Ae 5 i st. f. laboratoriebiträden högst Ae 9----

e) Rörligt tillägg.......................................................

Justering med hänsyn till nettoberäkning under a) för utbyte av två arvodes

tjänster............................................................

f) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter.............................

3. Vissa arvoden

a) Styrelsearvoden........................

b) Sakkunnigarvoden i befordringsärenden. ..

c) Ersättningar för vissa preparatprövningar.

d) Elevarvoden.........

e) Arvode till organisationsföredragande.....

4. Expertis och tillfällig arbetskraft...................................

5. Vikariats- och övertidsersättningar samt omräkning

a) Nedräkning med hänsyn till successiv utbyggnad av virologiska avdelningen

b) Vikariats- och övertidsersättningar, hänförliga till personalförstärkningar

och lönegradsändringar.............................................

c) Uppräkning av rörligt tillägg.....................

d) Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, hänförliga till a)—b) .......

e) Avrundning......................................., r...... .........

—

57 456

175 046

+

11 892

781 538

+

2 292

+

5 208

+

3 384

4-

6 768

-f

3 384

4-

7 428

+

23 220

+

28 764

-f

7 428

i +

6 576

-U

2 148

4-

4 080

+

1 344

-r

1 128

+

564

_

7 680

+

28 808

5 850

+

1 921

+

132 615

6 000

—

4 000

-p

3 000

4-

30 000

1 200

-j-

44 200

51 000

— 65 000

+ 80 600

-f 498 000

+ 187

— 2 140

+ 1 521 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

51

Motiv

1)—2) Förslagen är grundade på förutsättningen, att SBL-utredningens

förslag rörande SBLs organisation genomföres med beaktande av de modifikationer

styrelsen föreslagit i sitt utlåtande över utredningens betänkande

och i huvudsak enligt den i betänkandet upptagna tidsplanen. Såväl i fråga

om antalet tjänster som lönegradsplaceringar hänvisas i första hand till

de allmänna och speciella motiveringarna i betänkandet och styrelsens

utlåtande.

SBL kommer att stå inför ett betydande successivt omorganisationsarbete

omspännande flera år. Härvid kommer personalförstärkningarna för det

virusdiagnostiska arbetet och för olika servicefunktioner att i huvudsak

erfordras första året, då den nya avdelningsindelningen och den nya fördelningen

av arbetsuppgifter genomföres och virusbyggnaden tages i bruk.

Personalminskningarna till följd av rationalisering är väsentligen avhängiga

av metodomläggningar och ändrad sektionsindelning för produktionen av

bakteriella preparat och kan därför vidtagas först när den nya produktionsbyggnaden

är färdig. Under de första åren måste man därför övergångsvis

räkna med ett större personalantal än vad som senare erfordras vid oförändrad

arbetsvolym. Omläggningsarbetet kräver vidare övergångsvis viss personalförstärkning.

För budgetåret 1961/62 räknar styrelsen med oförändrad

personalstyrka för poliovaccinproduktionen.

Styrelsens förslag till »slutlig» personaluppsättning avviker från utredningens

i huvudsak därigenom, att det upptar -— förutom vissa ändrade

lönegradssättningar — ytterligare en laboratorieläkar- eller assistenttjänst

och en kanslibiträdestjänst vid kemiska avdelningen.

Av övergångsförhållandena betingas följande avvikelser från utredningens

förslag till slutlig personalorganisation för laboratoriet.

Då utbyggnaden av den virologiska avdelningen måste ske successivt,

kan det anstå till budgetåret 1962/63 med att inrätta tjänster för en laboratorieläkare/assistent,

två laboratoriebiträden och två institutionsbiträden.

Lönesumman vid avdelningen har vidare reducerats med 65 000 kronor, enär

vissa av övriga tjänster torde tagas i anspråk först någon eller några månader

efter budgetårsskiftet.

Vid produktionsavdelningen kommer poliovaccintillverkningen under budgetåret

1961/62 att bedrivas i oförminskad skala och delvis även inriktas på

det nya, levande yinpämnet. I avvaktan på metodomläggningarna kommer

den bakteriella produktionen — frånsett att serumtillverkningen nedläggs —

att bedrivas i likaledes oförändrad omfattning med hittillsvarande metodik.

För att nämnda arbetsprogram skall kunna realiseras, måste nuvarande

arvodesbefattningar för två läkare för framställning av poliovaccin resp.

immunglobuliner samt en heltidstjänst som laboratorieläkare/assistent bibehållas

under budgetåret 1961/62. Sistnämnda tjänst bör emellertid successivt

kunna utnyttjas även för virusdiagnostiken och torde 1962/63 kunna

överföras till den virologiska avdelningen i samband med att den planerade

4* — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 37

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

utbyggnaden av denna avdelning slutförs. Vad beträffar personalstyrkan för

tillverkning av bakteriella preparat samt inom dispenseringsenheten bör ett

laboratoriebiträde, en vaktmästare, två institutionsbiträden och fyra ekonomibiträden

bibehållas.

När den planerade utrustningen för tankodling tages i bruk, överföres

substratberedningen för produktionen av bakteriella preparat i huvudsak

till produktionsavdelningen. Intill dess kommer substratberedningen att äga

rum enligt hittillsvarande metoder vid den kemiska avdelningens substratsektion,

vid vilken två ekonomibiträdestjänster därför måste bibehållas

tills vidare.

Ekonomiavdelningens kapacitet har sedan lång tid varit otillräcklig. Det

är ofrånkomligt att särskild personal avdelas att under de första åren av

det förestående omorganisationsarbetet helt ägna sig åt planeringsarbete.

För att planera lokaler och utrustning bör sålunda en tekniker förtrogen

med de aktuella frågorna stå till förfogande. Nuvarande arvodesbefattning

för en ingenjör — avsedd att handlägga frågor rörande inredning och utrustning

av virusbyggnaden — bör därför bibehållas under ytterligare

minst två år.

För att bereda avdelningens chef och kamreraren tid för det rent administrativa

planerings- och uppbyggnadsarbetet föreslår styrelsen, att kamreraren

befrias från sina rutinåligganden och att dessa bestrides av vikarie.

Vid centraldisken bör slutligen bibehållas två ekonomibiträden till dess

övergången till tankodling medför minskning i omsättningen av glasvaror.

Å andra sidan behöver av utredningen föreslagna tjänster för en reparatör

i A 8 och tre ekonomibiträden för städningsarbete, vilka är avsedda för den

nya produktionsbyggnaden, icke inrättas redan under nästa budgetår.

3 a) För styrelsearvoden enligt utredningens förslag beräknas (2 400 +

5 x 1 200) 8400 kronor jämte 600 kronor för ersättning till suppleanter.

3 b) Enligt styrelsens mening bör sakkunnigförfarandet vid tillsättning

av avdelningsföreståndare och laboratorer ändras med förfarandet vid statens

institut för folkhälsan som förebild. Därav föranledd utgiftsökning

uppskattas till 4 000 kronor.

3 c) Då poliovaccinproduktionen torde komma att upprätthållas i oförminskad

skala och prövningar av levande vaccin delvis måste utföras parallellt

med prövningar av avdödat ympämne, beräknas medelsbehovet under

posten öka med 3 000 kronor.

3 d) I vidareutbildning för laboratoriebiträden vid laboratoriet torde under

budgetåret 1961/62 tjänstgöra 10—12 elever med rätt till elevarvoden.

Kostnaderna härför uppskattas till 80 000 (+ 30 000) kronor.

3 e) Posten har uppförts i överensstämmelse med förslag i propositionen

nr 126/1960.

4) Den nya anslagsposten har upptagits i enlighet med SBL-utredningens

förslag. Posten förutsättes bli uppdelad på en av Kungl. Maj :t maximerad

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

delpost om 50 000 kronor för ersättningar till expertis och en delpost om

1 000 kronor för ersättningar till tillfällig arbetskraft.

5 a) Skälet till nedräkningen har redovisats under 1—2), virologiska

avdelningen.

Medelsbehovet under anslaget enligt styrelsens förslag överstiger av utredningen

beräknat belopp med 436 000 kronor, ökningen belyses i grova

drag i följande uppställning.

Skillnad mellan de faktiska lönebeloppen under budgetåret 1960/61, som legat till

grund för utredningens beräkning, och 1961 års löner.......................

Löneregleringar utöver utredningens förslag..................................

Personalökning vid kemiska avdelningen utöver utredningens förslag.............

övergångsvis bibehållen personal............................................

Tillfällig dubblering av kamrerstjänst........................................

Kompensationstillägg, ökning av arvodesposten för sakkunniga, preparatprövningar

in. m....................................................................

Ökade kostnader för elevarvoden.........................

Ökning

155 000

97 000

46 000

69 000

28 000

13 000

30 000

438 000

D epar tementschefen

I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till lönegradsplaceringen

för laboratoriets föreståndare, avdelningsföreståndare och laboratorer

ävensom för chefen för driftsenheten vid produktionsavdelningen.

Jag övergår nu till att behandla av laboratoriets styrelse på grundval av utredningens

förslag gjorda personaläskanden. I huvudsakliga delar har jag

funnit mig kunna biträda vad härutinnan föreslagits. Jag vill härvid framhålla,

att de av mig förordade lönegradsplaceringarna ej föranlett några

erinringar från vederbörande personalorganisationers sida vid de överläggningar,

som föregått mina ställningstaganden.

Vad den bakteriologiska avdelningen beträffar tillstyrker jag, att den allmänna

odlingssektionen, till vilken avses skola överföras vid nuvarande

serologiska avdelning bedrivna sterilitetsundersökningar för hela laboratoriets

behov, förstärkes med en laboratorieassistent i Ae 11. Jag kommer

å andra sidan att i det följande föreslå indragning av två laboratoriebiträdestjänster

för ifrågavarande undersökningar å serologiska avdelningen.

Arvodestjänsten som läkare (mykolog) å mykologisektionen bör vidare i

enlighet med utredningens förslag utbytas mot en laboratorieläkartjänst

i högst Ae 23. Jag tillstyrker härjämte utbyten av en laboratoriebiträdestjänst

i högst Ae 9 å tuberkulossektionen mot en laboratorieassistenttjänst

i Ae 11 samt av en kanslibiträdestjänst i Ae 7 mot en tjänst som kontorist

i Ae 9. Däremot finner jag mig ej kunna biträda av laboratoriets styrelse

föreslagen ändring av en laboratorieassistenttjänst i A 11 till förste laboratorieassistenttjänst

i A 13. — I förhållande till motsvarande personalorganisation

vid den nuvarande diagnostiska avdelningen innebär vad jag

förordat en förstärkning med en tjänst.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Vad gäller den virologiska avdelningen bör vid avdelningsföreståndarens

sektion en kanslibiträdestjänst i Ae 7 utbytas mot en kontoristtjänst i Ae 9

samt tillkomma en extra kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång

till följd av det ökade behov av skrivhjälp, som föranledes av utbyggnaden

av den virusdiagnostiska verksamheten. I samband med att den histologiska

sektionen vid nuvarande virusavdelning i enlighet med utredningens förslag

förutsättes skola nedläggas och förekommande histologiska undersökningar

utföras vid avdelningsföreståndarens sektion, bör två tjänster

som laboratorieassistent i Ae 11 tillkomma vid sistnämnda sektion. Jag kan

däremot icke biträda av laboratoriets styrelse framfört förslag, att en laboratorieassistent

å sektionen utbytes mot en förste laboratorieassistent i

A 13. Enär tre laboratoriebiträdestjänster i högst A 9, varav två å nuvarande

histologiska sektion, kan indragas, innebär av mig tillstyrkta förslag

ingen utökning av antalet tjänster vid avdelningsföreståndarsektionen.

I det föregående har jag framhållit angelägenheten av att en sedan lång

tid tillbaka önskvärd utbyggnad av den virusdiagnostiska verksamheten

kommer till stånd, sedan möjligheter härför tillskapats genom tillkomsten

av den nya virusbyggnaden. Jag godtager därför i huvudsak styrelsens

förslag till förstärkning av personalen för ändamålet, innebärande att den

förordade nya virusantigensektionen i sin helhet inrättas under nästa budgetår

samt att utbyggnaden av virusodlingssektionerna påbörjas. I enlighet

härmed förordar jag, att vid avdelningen tillkommer följande tjänster,

nämligen en laborator i Be 1, en laboratorieläkare i högst Ae 23, en förste

laboratorieassistent i Ae 13, en laboratorieassistent i Ae 11, fyra laboratoriebiträden

i högst Ae 9 och tre institutionsbiträden i högst Ae resp. Ag 5

ävensom att en laboratoriebiträdestjänst i högst Ae 9 å virusserologiska

sektionen omändras till tjänst som laboratorieassistent i Ae 11. En tjänst

som förste biträde i A 5 kan indragas, varför av mig nu förordad nettoförstärkning

för den virologiska avdelningen utgör tio tjänster.

Å produktionsavdelningen bör en befintlig kontorsbiträdestjänst i reglerad

befordringsgång med uppgift att vara handsekreterare åt chefen för

avdelningen ombildas till tjänst som kontorist i Ae 9.

Enär uppförandet av nya lokaler för produktion av bakteriella vacciner

såsom jag förut anfört kommer att förskjutas i förhållande till utredningens

tidsplan, är jag ej beredd att redan för nästa budgetår föreslå inrättande

av tjänsten som driftsingenjör i Be 1. Till följd härav bör en

tjänst som laboratorieingenjör i Ae 24 bibehållas under nästa budgetår.

Vidare bör anstå med inrättandet av en tjänst som kontorsbiträde för

skrivgöromål vid driftsenheten.

Enär preparattillverkningen vid laboratoriet under de närmast följande

åren kommer att fortgå i huvudsakligen oförändrad omfattning och i

samma former som hittills, kan — som jag tidigare framhållit — den i

tillverkningen sysselsatta personalen tills vidare icke inskränkas. Å andra

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

sidan bör på sätt utredningen förordat vissa jämkningar i nuvarande personalsammansättning

göras redan nu, bl. a. för att kunna använda annan

än läkararbetskraft i rutinproduktionen. Jag föreslår därför, att en

tjänst som laboratorieläkare i högst Ae 23 utbytes mot en assistenttjänst

i högst Ae 23 samt att två tjänster som förste laboratorieassistent i Ae 13,

två tjänster som laboratorieassistent i Ae 11 samt tre tjänster som institutionsbiträde

i högst Ag 5 inrättas. I enlighet med laboratoriestyrelsens förslag

bör tills vidare bibehållas en tjänst som laboratorieläkare (assistent)

och två deltidsbefattningar som läkare för framställningen av immunglobuliner

och poliovaccin samt en vaktmästar- och två institutionsbiträdestjänster.

Å andra sidan kan indragas följande tjänster, nämligen en laboratorieläkare

(assistent) i högst Ag 23, fyra laboratoriebiträden i högst Ag 9,

en vaktmästare i Ag 7 och tre förste biträden i A 5. Förslagen innebär totalt

en minskning av personalstyrkan med två tjänster jämfört med nuvarande

personalorganisation, vilket sammanhänger med den förut berörda

organisationsändringen beträffande sterilitetsundersökningar.

I det föregående har jag föreslagit, att den nuvarande arbetsenheten för

dispensering in. in. överföres från ekonomiavdelningen till produktionsavdelningen

och där bildar en särskild sektion. För ledningen av denna

sektion bör inrättas en tjänst som förman i Ae 12. Samtidigt kan en extra

vaktmästartjänst indragas. Två förste biträden i A 5 bör utbytas mot två

tjänster som institutionsbiträden i högst Ag 5. Utredningen har förutsatt,

att arbetsstyrkan skall kunna minskas med fyra ekonomibiträden i A 2/3.

I avbidan på att modern dispenseringsutrustning anskaffas, bör nämnda

biträden i enlighet med laboratoriestyrelsens förslag bibehållas. Antalet

tjänster vid sektionen undergår sålunda tills vidare ingen förändring.

Vid den epidemiologiska avdelningen bör en kanslibiträdestjänst i Ae 7

utbytas mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Styrelsens förslag om en uppflyttning

av tjänsten som hälsovårdskonsulent i Ae 17 biträder jag i så

måtto, att jag förordar placering i Ae 19. Med rådande brist på sjuksköterskor

kan jag icke tillstyrka förslaget att utbyta en laboratoriebiträdestjänst

mot en sjuksköterska med distriktssköterskekompetens. Vidare torde

en förstärkning av avdelningens skrivpersonal med ett kontorsbiträde i

reglerad bcfordringsgång få anstå.

Beträffande den kemiska avdelningen förordar jag, att för handsekreterare

åt avdelningsföreståndaren inrättas en tjänst som kontorist i Ae 9.

I likhet med utredningen förordar jag, att en tjänst som laboratorieingenjör

i högst Ae 15 vid det fysikaliskt-kemiska laboratoriet utbytes mot eu tjänst

i Ae 19. Tjänstinnehavaren bör benämnas avdelningsingenjör. Jag biträder

alltså ej styrelsens förslag att inrätta eu ny tjänst som laboratorieläkare

eller assistent i högst Ae 23 vid nämnda laboratorium. Då vid samma

laboratorium därjämte bör finnas en tjänst som laboratorieingenjör i högst

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1961

Ae 15, förordar jag, att en sådan tjänst inrättas i stället för av utredningen

föreslagen ingenjörsbiträdestjänst i Ae 12. Till följd av utökat diskarbete

bör tillkomma ett ekonomibiträde i A 2/3. En institutionstekniker i Ag 9

och en vaktmästare i Ag 7 kan indragas.

Vad gäller den vid kemiska avdelningen nybildade substratsektionen tillstyrker

jag med hänsyn till behovet av en väl kvalificerad kemist som

ledare för sektionen, att en laboratorieingenjörstjänst i högst Ae 15 utbytes

mot tjänst som laboratorieläkare eller assistent i högst Ae 23. Även i övrigt

biträder jag föreslagna personalförändringar, innebärande att avdelningen

tillföres två tjänster som laboratoriebiträde i högst Ag 9, ett förste institutionsbiträde

i Ag 7 och ett institutionsbiträde i högst Ag 5. Häremot svarar

en indragning av två tjänster som vaktmästare i A 7, en tjänst som förste

biträde i A 5 och två tjänster som ekonomibiträden i A 2/3. Två ekonomibiträden,

som förutsatts skola indragas, bör tills vidare bibehållas.

I förhållande till motsvarande befintlig personalorganisation blir personalstyrkan

vid den kemiska avdelningen oförändrad.

Vad beträffar ekonomiavdelningen förordar jag utbyte av den kanslibiträdestjänst

i Ae 7, som avses för sekreteraren åt avdelningens chef, mot

en kontoristtjänst i Ae 9. En arvodesbefattning som ingenjör, vilken av

utredningen förutsatts skola indragas, bör i enlighet med laboratoriestyrelsens

förslag tills vidare bibehållas för planeringsuppgifter i anslutning

till av utredningen föreslagna om- och tillbyggnader samt utrustningsanskaffningar

vid laboratoriet.

Under ekonomiavdelningen kommer, som framgått av det föregående,

att sortera en särskild djursektion bestående av djurvårdande personal vid

fackavdelningarna och personalen vid nuvarande stordjurstallar. Jag biträder

utredningens förslag, att sektionen tillföres en med den epidemiologiska

avdelningen gemensam tjänst för en veterinär i högst Ae 23. Jag förutsätter,

att befattningshavaren huvudsakligen skall utnyttjas för arbetsuppgifter

å den epidemiologiska avdelningen. För att avlasta den vetenskapligt

utbildade personalen vissa uppgifter i samband med djurskötseln tillstyrker

jag vidare, att sektionen i enlighet med utredningens förslag förstärkes

med två stallförmän i Ae resp. Ag 9 och tre institutionstekniker i Ag 9.

Antalet djurvårdare bör därjämte utökas med fyra, varav tre i Ae 7 och

en i Ag 7. Av mig nu förordade (1 + 2 + 3 + 4) tio nya tjänster motsvaras

av indragning av nio tjänster, nämligen 8 som vaktmästare i A 7 och en

som institutionsbiträde i högst Ag 5, varjämte ett deltidsarvode för veterinär

utgår. Personalantalet vid sektionen blir sålunda oförändrat.

Beträffande verkstadspersonalen vid den tekniska sektionen har jag

funnit mig böra förorda en i förhållande till utredningens förslag och styrelsens

äskanden begränsad utökning. För nästa budgetår föreslår jag en

förstärkning med två extra ordinarie reparatörer i lönegrad, som i annat

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

sammanhang torde få anmälas, en instrumentmakare i Ae 11, en hantverkare

i Ae 8 och en värmeskötare i Ae 8. Å andra sidan bör en vaktmästare

i Ae 7 och en extra reparatör indragas.

Utredningens och styrelsens förslag beträffande personalen vid centraldisken

biträder jag såtillvida som jag föreslår inrättandet av en tjänst som

förste institutionsbiträde i Ae 7 förenad med arbetsledande funktion och en

som ekonomibiträde i A 2/3.

Mot bakgrunden av vad utredningen anfört rörande angelägenheten av

att städningsarbetet vid laboratoriet effektiviseras, finner jag mig böra

förorda förslaget att för städpersonalen inrättas tjänster å löneplan. Mot

styrelsens förslag beträffande omfattningen av denna personal för nästa

budgetår har jag ingen erinran. I enlighet härmed bör under avlöningsanslaget

medel beräknas för en arvodesanställd städtillsyningsman, en vaktmästare

och 17 ekonomibiträden. Härav utgör sex ekonomibiträden en reell

förstärkning föranledd av den betydande lokalutvidgning, som ianspråktagandet

av den nya virusbyggnaden m. m. medför, medan övriga 13 befattningshavare

motsvarar befintlig, från omkostnadsanslaget avlönad personal.

Föreslagna personalförstärkningar och tjänsteförändringar vid kameralsektionen

har ej föranlett någon erinran från min sida. Jag tillstyrker sålunda

beträffande kameralkontoret, att kamrerstjänsten uppflyttas från

Ae 19 till Ae 21 och kassörstjänsten från Ae 10 till Ae 12. En kontorsbiträdestjänst

i reglerad befordringsgång bör utbytas mot en tjänst som kontorist

i Ae 9 och en ny ekonomibiträdestjänst i A 2/3 tillkomma. Vad gäller

föreslagen dubblering av kamrerstjänsten får jag erinra om att Kungl.

Maj genom beslut den 13 januari 1961 medgivit, att en extra kamrerare må

vara anställd vid laboratoriet tills vidare intill utgången av innevarande

budgetår. Dubbleringen av tjänsten torde övergångsvis få bestå även under

nästa budgetår. Personalkontoret bör tillföras en extra kontorsbiträdestjänst

i reglerad befordringsgång. Härutöver föreslår jag, att en tjänst som

kontorist i Ao 9 och en som kontorsbiträde (telefonist) i reglerad befordringsgång,

båda vid personalkontoret, uppflyttas till tjänster som kansliskrivare

i Ao 10 resp. kanslibiträde i Ae 7. Jag tillstyrker slutligen, att personalen

vid inköpskontoret utökas med en tjänst som byråassistent i Ae 17,

en vaktmästartjänst i Ag 7 och en extra kontorsbiträdestjänst i reglerad

befordringsgång.

Sammanfattningsvis innebär av mig förordade förslag att vid laboratoriet

skulle inrättas 72 nya tjänster, varav 14 avses för utbyggnaden av den virusdiagnostiska

verksamheten och 23 för förstärkning av ekonomiavdelningens

tekniska och kamerala personal samt 19 utgör städpersonal. Å andra sidan

föreslås alt 33 tjänster indrages. Nettotillskottet av nya tjänster skulle alltså

uppgå till (72—33) 39. Enär omorganisationen förutsätter indragning

av ett relativt stort antal tjänster samt nedflyttning av tjänster i lägre löne
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

grad, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga övergångsföreskrifter

i lönehänseende.

Lönekostnaderna för nu föreslagna personalförstärkningar och tjänsteförändringar

kan beräknas till sammanlagt 710 000 kronor. Härutöver erfordras

en ökning av medelsanvisningen för vikariats- och övertidsersättningar

med 60 000 kronor. Vidare förordar jag under arvodesposten en

ökning med 44 000 kronor för ersättningar för vissa preparatprövningar,

arvoden till elever under vidareutbildning för laboratoriebiträden, arvode

till organisationsföredragande in. m. Å andra sidan beräknar jag i likhet

med styrelsen en minskning av medelsanvisningen med 65 000 kronor, enär

samtliga nya tjänster vid den virologiska avdelningen ej torde komma att

besättas redan fr. o. in. budgetårsskiftet, och med ytterligare i runt tal

10 000 kronor för utbyte av fem laboratoriebiträden mot institutionsbiträden.

De totala kostnaderna för personalförstärkningar m. in. uppgår sålunda

för nästa budgetår till (710 000 + 60 000 + 44 000 — 65 000 - -10 000)

739 000 kronor.

I enlighet med utredningens och styrelsens förslag upptager jag ett belopp

av 51 000 kronor för en ny anslagspost till expertis och tillfällig arbetskraft,

som bör fördelas å en av Kungl. Maj:t maximerad delpost till

expertis å 50 000 kronor och en förslagsvis betecknad delpost å 1 000 kronor

till tillfällig arbetskraft. Av statsmakterna förutsatt personalorganisation

får självfallet inte rubbas genom att varaktiga tjänster inrättas med anlitande

av sistnämnda delpost. Liksom utredningen förutsätter jag också, att

laboratoriets styrelse årligen i petita redovisar i vad mån delposten tagits

i anspråk. I anslutning härtill föreslår jag i likhet med utredningen, att den

f. n. förslagsvis betecknade anslagsposten till övrig icke-ordinariepersonal

i fortsättningen upptages som obetecknad.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit erfordras en ökning av medelsanvisningen

med (739 000 + 51 000) 790 000 kronor. Härtill kommer den

automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löne- och arvodesregleringar,

samt höjning av rörligt tillägg m. m. med i runt tal 503 000 kronor. På

grund härav bör anslaget uppräknas med (790 000 + 503 000) 1 293 000

kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknar jag till (5 154 000 + 1 293 000)

6 447 000 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster på sätt framgår av

följande avlöningsstat. I personalförteckningen bör vidtagas de ändringar,

som föranledes av vad jag i det föregående anfört och föreslagit.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens bakteriologiska laboratorium,

som föranledes av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1961/62:

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Aulöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 694 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ............ 189 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .................... 51 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 016 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 403 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......................... 94 000

Summa kronor 6 447 000;

c) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av 6 447 000

kronor.

B. Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1958/59 ........................ 3 108 000 3 195 435

1959/60 ........................ 3 244 000 5 299 172

1960/61 (statsliggaren s. 1052) ... 3 317 000

1961/62 (förslag) ................ 3 493 000

Yrkande

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium (skr. 30/8 1960) hemställer,

att anslaget höjes med 226 000 kronor.

1. Sjukvård m. m.....................

2. Reseersättningar...................

3. Bränsle, lyse, gas och vatten........

4. Övriga expenser....................

5. Publikationstryck..................

6. Kostnader för vetenskapliga arbeten .

7. Inköp av bakteriologiska preparat ...

8. Inköp och underhåll av inventarier och

instrument........................

9. Inköp av humanblod...............

10. Frystorkning, fraktionering, analyser

m. m..............................

11. Klinisk prövning av preparat.........

12. Inköp och underhåll av djur........

13. Inköp av förbrukningsartiklar.......

14. Tjänstedräkt m. m..................

15. Tvätt och inre renhållning.........

16. Yttre renhållning m. m..............

17. Automobiler och transporter.........

18. Diverse utgifter....................

Utgifter

1959/60

Anslag

1960/61

Förslag

ökn. el.

minskn.

33 946

23 000

35 000

+ 12 000

15 514

16 000

35 000

+ 19 000

269 260

255 000

350 000

+ 95 000

124 995

135 000

165 000

+ 30 000

2 833

4 000

4 000

—

10 878

12 000

—

—12 000

2 202 163

350 000

400 000

+ 50 000

262 434

310 000

315 000

+ 5 000

291 649

150 000

200 000

+ 50 000

15 260

35 000

30 000

— 5 000

—

—

10 000

+ 10 000

839 363

850 000

925 000

+ 75 000

924 780

950 000

970 000

+ 20 000

26 094

30 000

30 000

—

150 153

160 000

30 000

— 130 000

6 751

8 000

10 000

+ 2 000

20 231

18 000

32 000

+ 14 000

692

11 000

2 000

— 9 000

+ 226 000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Motiv

I överensstämmelse med SBL-utredningens förslag har vissa omdispositioner

och justeringar gjorts i omkostnadsstatens uppställning.

1) Posten bör uppräknas till 35 000 kronor med hänsyn till belastningen.

2) För resor för det epidemiologiska fältarbetet bör beräknas oförändrat

16 000 kronor.

Styrelsen hemställer om bemyndigande att förordna om internordiska

tjänsteresor för SBL:s befattningshavare. För ifrågavarande resor bör beräknas

ett belopp av 4 000 kronor. Vidare hemställer styrelsen under åberopande

av uttalande av SBL-utredningen, att Kungl. Maj :t måtte utverka

bemyndigande att — efter framställning från SBL i varje särskilt fall -—

få disponera anslagsposten för utomnordiska resor. För detta ändamål beräknas

15 000 kronor. Anslagsposten bör alltså upptagas med (16 000 +

4 000 + 15 000) 35 000 kronor.

3) I förhållande till nuvarande lokaler utgör den nya virusbyggnaden ett

betydande volymmässigt tillskott. Den speciella utrustningen för ventilation,

kyla, vattenrening, sterilisering etc. har hög elkrafts- och ångförbrukning.

Av härav föranledd kostnadsökning beräknas 30 000 kronor för elkraft,

3 000 för gas, 27 000 för eldningsolja, 15 000 för vatten och 5 000 i övrigt,

vartill kommer att belastningen å posten under budgetåret 1959/60 överstigit

för innevarande budgetår anvisat belopp med cirka 15 000 kronor.

Posten bör sålunda uppräknas med (30 000 + 3 000 + 27 000 + 15 000 +

5 000 + 15 000) 95 000 kronor.

4) För blankettinköp m. in. beräknas 58 000 kronor, för övrig kontorsmateriel

15 000, för telefon- och telegramkostnader tillhopa 66 000, för inköp

av böcker och facktidskrifter 20 000 kronor och för annonser och diverse

utgifter av expensnatur oförändrat 6 000 kronor.

6) Posten utgår i enlighet med förslag av SBL-utredningen.

7) De onormalt höga merutgifterna härrör från inköpen av influensavaccin

i samband med epidemin i början av år 1960. Posten bör beräknas

efter normalförhållandena till 350 000 kronor med tillägg av 50 000 kronor

för inköp av terapeutiska sera.

8) Enär en stor del av SBL:s utrustning är gammal och försliten, bör

beloppet för löpande utgifter, som till stor del tages i anspråk enbart för

återanskaffning och reparation, ökas från 60 000 till 70 000 kronor. Såsom

under de senaste åren bör 75 000 kronor av det under posten anvisade beloppet

få tagas i anspråk efter särskilt medgivande.

9) Tillverkningen av flera nya immunglobuliner samt uppbyggandet av

erforderliga lagerkvantiteter av dessa preparat har bidragit till den höga

belastningen.

10) Då bl. a. en viss ökning av medelsbehovet för frystorkning och fraktionering

kan förutses och utgifter för vissa andra ändamål tillkommer bör

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

av den låga belastningen föranledd nedräkning begränsas till 5 000 kronor.

11) Posten, som är ny, har upptagits i enlighet med SBL-utredningens

förslag.

12) För apinköp bör beräknas oförändrat 500 000 kronor. För inköp av

större djur erfordras 25 000 kronor, vilket till följd av övergång till bruttoredovisning

av inköp och försäljning av dessa djur medför en anslagsmässig

ökning. Utgifterna för inköp av smådjur och foder belöpte under budgetåret

1959/60 till 382 000 kronor. Med hänsyn till väntade prishöjningar och

ökat djurbehov för den virusdiagnostiska verksamheten bör för ändamålet

beräknas 400 000 kronor. Sammanlagt erfordras alltså (500 000 + 25 000 +

400 000) 925 000 kronor.

13) Utbyggnaden av den virologiska avdelningen medför ökade utgifter

under posten.

15) Nedräkningen föranledes av att kostnaderna för städlöner överförts

till avlöningsanslaget.

16) Då underhållet av SBL:s område eftersatts i samband med de senaste

årens anläggningsarbeten, bör posten uppräknas till 10 000 kronor.

17) För de löpande utgifterna under posten bör beräknas 20 000 kronor

och för utbyte av en paketbil, som varit i drift sedan år 1954, cirka 12 000

kronor.

18) Enär medel för nästa budgetår icke behöver anvisas för verkskyddskostnader,

kan posten nedräknas till 2 000 kronor.

Departementschefen

Såsom framgått av det föregående har SBL-utredningen föreslagit vissa

omdispositioner och omrubriceringar under laboratoriets omkostnadsstat.

De föreslagna ändringarna föranleder ingen erinran från min sida. Jag avser

att i det följande redovisa desamma i samband med min prövning av

medelsbehovet under ifrågakommande anslagsposter.

Styrelsens beräkning av medelsbehovet under de skilda anslagsposterna

finner jag mig i stort sett kunna godtaga. Sålunda beräknar jag under posten

till sjukvård m. in. med hänsyn till belastningen en höjning med 12 000

kronor.

Jag finner mig icke kunna biträda styrelsens hemställan att i enlighet

med förslag av SBL-utredningen få bestrida kostnaderna för utomnordiska

resor från anslagsposten till reseersättningar. Däremot beräknar jag under

anslagsposten en höjning med 4 000 kronor till 20 000 kronor för tjänsteresor

till de nordiska länderna för laboratoriets befattningshavare.

Under anslagsposten till expenser förordar jag till följd av väntade ökade

utgifter i samband med ianspråktagandet av den nya virusbyggnaden, att

delposten till bränsle, lyse, gas och vatten uppräknas med 75 000 kronor till

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

330 000 kronor och delposten till övriga expenser med 20 000 kronor till

155 000 kronor. Av samma anledning bör posten till inköp av förbrukningsartiklar

höjas med 20 000 kronor till 970 000 kronor.

Rubriceringen av nuvarande post till kostnader för vetenskapliga arbeten

synes mindre adekvat med hänsyn till verksamheten vid SBL. Med posten

avsedda utgiftsändamål bör såsom SBL-utredningen föreslagit fortsättningsvis

bestridas från en ny post till klinisk prövning av preparat, vilken

i enlighet med styrelsens förslag torde kunna upptagas med 10 000 (— 2 000)

kronor.

Enär tillverkningen av terapeutiska sera vid laboratoriet föreslagits skola

upphöra, bör anslagsposten till inköp av bakteriologiska preparat höjas med

50 000 kronor till 400 000 kronor för att täcka kostnaderna för import av

sådana preparat.

De nuvarande anslagsposterna till inköp av blod för tillverkning av konvalescentsera

och till frystorkning av sera m. m. bör i enlighet med utredningens

förslag omrubriceras. Den förstnämnda posten, kallad inköp av

humanblod, bör med hänsyn till belastningen uppräknas med 50 000 kronor

till 200 000 kronor. Den senare posten, benämnd frystorkning, fraktionering,

analyser in. in. torde, såsom styrelsen föreslagit, kunna sänkas med 5 000

kronor.

För inköp och underhåll av inventarier och instrument beräknar jag oförändrat

belopp, 310 000 kronor. Härav bör för nästa budgetår ett belopp av

50 000 kronor få disponeras först efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Posten till inköp och underhåll av djur, med vilken har sammanförts

den tidigare särskilda posten till inköp av apor för tillverkning av poliovaccin,

bör med hänsyn till belastningen och övriga av styrelsen åberopade

skäl uppföras med 925 000 (+ 75 000) kronor.

Jag biträder styrelsens förslag om uppräkning av posten till yttre renhållning

av vägar och planteringar m. in. med 2 000 kronor till 10 000

kronor samt av posten till automobiler och transporter med 14 000 kronor

till 32 000 kronor, bl. a. för utbyte av en skåpbil.

Styrelsens förslag om en sänkning av posten till tvätt och inre renhållning

med 130 000 kronor till 30 000 kronor på grund av överförandet av

städpersonalens lönekostnader till avlöningsanslaget och av posten till diverse

utgifter med 9 000 kronor till 2 000 kronor med anledning av bortfallande

verkskyddskostnader föranleder inga erinringar från min sida.

Ej heller mot styrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt under anslaget,

innebärande oförändrad medelsanvisning, har jag funnit anledning till

erinran.

Vid bifall till vad nu förordats bör anslaget uppräknas med (12 000 + 4 000

+ 75 000 + 20 000 + 20 000 — 2 000 + 50 000 + 50 000 — 5 000 + 75 000 +

2 000 + 14 000 — 130 000 — 9 000) 176 000 kronor och sålunda bestämmas

till (3 317 000 + 176 000) 3 493 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961 63

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader

för budgetåret 1961/62 anvisa ett förslagsanslag av

3 493 000 kronor.

Med bifall till vad departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Börje Alpsten

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1961

Bilaga A

SBL-utredningens förslag till ändrad avdelningsindelning för SBL

Nuvarande

indelning

Föreslagen

indelning

Styrelse

Virologisk

avd.

34

Kemisk

avd.

29

Föreståndare

Diagnostisk

avd.

Bakteriologisk

avd.

58

Serologisk

avd.

Ekonomi
avd.

103

Virusavd.

95

Produktionsavd.

89

Ekonomiavd.

143

Till

SVA

1 Epidemiologisk avd.

3 Kemiskt laboratorium.

3 Stordjurstallar.

Siffrorna i rutorna anger antalet befattningshavare.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 61

102152

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Propositionen........................................ .

Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 2

Utdrag av statsrådsprotokollet den 27 januari 1961........................ 4

I. Inledning.................................... ^

II. Nuvarande organisation och arbetsuppgifter......................... 5

III. Organisationsförslag.................................... g

SBL — utredningen.................................. g

1. Förändringar beträffande den nuvarande produktionen............ . . g

2. Utvecklingsarbete och forskning..........................’'' ’" 12

3. Inre organisation och personalfrågor............................ 15

4. Lokal- och utrustningsfrågor............................ 27

5. Tidsplan för omorganisationen.................................. 29

6. Budgetmässig ställning..................................... ” gg

7. Kostnads- och anslagsfrågor............................. 31

Yttrandena........................................ 32

Departementschefen................................... 41

V. Anslagsäskanden för budgetåret 1961/62............................... 49

A. Statens bakteriologiska laboratorium:

Avlöningar............................................ 40

Yrkande............................................. 4g

Motiv............................................... 51

Departementschefen......................................... 53

B. Statens bakteriologiska laboratorium:

Omkostnader........................................... 5g

Yrkande........................................ *" gg

Motiv............................i”"”!.’"!!."”"!"! eo

Departementschefen.......................................... gl

SIlL-utredningens förslag till ändrad avdelningsindelning för SBL.............. 64

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1961162, a1 i texten
  2. SU 1961:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1961/62 m. m. s. 1 i texten