Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1961/62

1961-02-17 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:50, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1961/62

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

1

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1961/62; given

Stockholms slott den 17 februari 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m.;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1961/62 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,

m. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

ävensom angående reglering av utförseln av fisk och skaldjur in. in., vilka

nu gäller till och med den 30 juni 1961, föreslås skola gälla till och med

den 30 juni 1962. 1

1 llihanq till riksdagens protokoll i961. 1 saml. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.1, vilken enligt förordning den 13 maj

1960 (nr 125) gäller till och med den 30 juni 1961, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1962.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur2, vilken enligt förordning

den 13 maj 1960 (nr 126) gäller till och med den 30 juni 1961, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1962.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m3., vilken enligt

förordning den 13 maj 1960 (nr 127) gäller till och med den 30 juni 1961,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1962.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 8 § SFS 1960:337, beträffande

9 § SFS 1959: 108 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960: 338, beträffande 7 § SFS 1959:109,

beträffande 11—14 §§ SFS 1960:428 samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan SFS

1959:109; 15 § upphävd genom SFS 1960: 428.

3 Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960: 339 samt beträffande den vid förordningen

fogade bilagan SFS 1959:110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 februari 1961.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén,

vissa frågor angående regleringen av priserna på fisk m. m. samt anför därvid

följande.

I. Inledning

I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna

1953:373, 1956:202, 1959:108 och 1960:337) om viss reglering av handeln

med fisk, m. in., vilken förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1961,

är bestämmelser meddelade om handelsreglering -—- grundad på auktorisation

av s. k. producentföreningar — och om prisregleringsavgift på fisk.

Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen

den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt

förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln

av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur m. m. Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger

giltig,het t. o. m. den 30 juni 1961, fordras i princip tillstånd av statens

jordbruksnämnd för import av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 13 maj 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd

att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

angivits i propositionen 1960: 82 och i jordbruksutskottets utlåtande 1960:

21 — för tiden t. o. in. den 30 juni 1961 anordna reglering av priserna på

fisk samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag

ävensom att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad

fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:

320, dels enligt 12 § samma förordning meddela — såvitt angår täckande

av andra kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens

centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader

— närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som

till jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk inflyter genom upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

tagande av omförmälda prisregleringsavgifter m. in. I samma beslut föreskrev

Kungl. Maj :t, att medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter

på färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitiing eller

kungsfisk (rödfisk, uer) skulle av jordbruksnämnden — med den begränsning,

som anges i det följande — tillföras nämndens prisregleringskassa

för fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Vidare bemyndigades

jordbruksnämnden att av de medel, som innestår i prisregleringskassan

för fisk, till regleringsföreningarna pa fiskets omiade jämväl

under budgetåret 1960/61 utlämna lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar

av fisk till utlandet på de villkor, som Kungl. Maj :t föreskrivit

genom beslut den 3 september 1954 och den 11 april 1958. Samtidigt

bemyndigades jordbruksnämnden att under budgetåret 1960/61 -— med

beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts

— till bestridande av i propositionen omförmälda eventuella tillskott till

kvalitetskontrollen av konserver samt av kostnaderna för kvalitetskontrollen

av andra fiskvaror än konserver — i den mån sistnämnda kostnader

icke kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter — använda ett belopp

av högst 50 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter på fiskets

område för budgetåret 1960/61 inflytande eller dessförinnan influtna

medlen. Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden att för bestridande

av kostnaderna under budgetåret 1960/61 för den befattningshavare,

som har till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av

högst 90 000 kr. från de genom upptagande av införselavgifter på fiskets

område för budgetåret 1960/61 inflytande eller dessförinnan influtna medlen.

Slutligen hemställde Kungl. Maj :t i samma beslut till fullmäktige i riksgäldskontoret

att i enlighet med riksdagens omförmälda beslut under budgetåret

1960/61 ställa garanti för lån i Sveriges kreditbank mot gängse ränta

åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta

och åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte

ränta.

Med stöd av Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut och enligt däri angivna

grunder har hittills under innevarande budgetår upprätthållits prisreglering

på fisk ävensom reglering av handeln med strömming samt av importen

och exporten av fisk. Enligt kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om

införselavgift på vissa slag av filéad fisk har vidare t. o. in. den 30 juni

1960 vid införsel till riket av färska och frysta fiskfiléer av gråsej, kolja,

kungsfisk, torsk och vitiing utgått en avgift av 45 öre per kg av varans

nettovikt. Med stöd av kungörelsen den 27 maj 1960 (nr 343) om de högsta

införselavgifter, som statens jordbruksnämnd må bestämma i vissa fall,

har nämnda avgift fr. o. in. den 1 juli 1960, utgått med 36 öre per kg

av varans nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitiing och kungsfisk

vid införsel, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling

enligt EFTA-konventionen, samt med 45 öre per kg såväl vid annan införsel

av sådan fryst filéad fisk, som nyss angivits, som för färsk och kyld filéad

dylik fisk, oberoende av det land, varifrån varan införes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

I en till jordbruksdepartementet den It februari 1961 inkommen skrivelse

har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på

fisk under budgetåret 1961/62, in. in. Jordbruksnämnden erinrar därvid

om att Kungl. Maj :t genom beslut den 19 februari 1960 uppdragit åt nämnden

att — i anslutning till den i artikel 28 i EFTA-konventionen omförmälda

undersökningen av förhållandena i fråga om handeln med vissa slag av

fisk och andra marina produkter inom Europeiska frihandelssammanslutningen

— under samråd med representanter för fiskerinäringen och andra

därav berörda utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på

fiskets område och därmed sammanhängande spörsmål samt att till Kungl.

Maj :t inkomma med därav föranledda förslag. För att biträda nämnden med

ifrågavarande utredningsarbete har sedermera en särskild utredningsman

tillkallats. Nämnden upplyser, att den i sin framställning inte tagit hänsyn

till sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter, som kan föranledas

av den nyss omförmälda undersökningen enligt artikel 28 i EFTAkonventionen,

eftersom undersökningen inte ännu slutförts.

Jordbruksnämnden anmäler vidare, att den berett representanter för

vederbörande fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrien tillfälle

att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna

på fiskets område. Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med

jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område.

Slutligen har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med

fiskeristyrelsen, som därvid förklarat sig i princip biträda nämndens förslag.

II. Reglering av priserna på fisk m. m.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringarna på fisk har utformats i

viss man olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden

och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På väst- och sydkusten

innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden, efter överläggningai

med fiskarorganisationerna därstädes, fastställer minimipriser

på de viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå

lägst dessa priser för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion inom

landet. Den fisk, som vid försäljning ej uppnår de sålunda fastställda minimipriserna

övertages och nyttiggöres av för ändamålet särskilt bildade

prisregleringsföreningar, på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och

på sydkusten Sydkustfisk, förening u. p. a.

Föreningarnas nyttiggörande av denna fisk sker genom försäljning på

export — i färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis framställning

av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med omhändertagandet

av fisken erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg

bestämda statliga bidrag, s. k. pristillägg, vilka tidigare — bortsett från

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

vissa inskränkningar beträffande exporten — utgått med visst belopp per

kg av föreningen övertagen fisk. Under senare ar har pi istilläggen i all

mänhet utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts för prisregleringen

under året. I den mån detta belopp ej behövt tagas i anspråk för täckande

av utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas

konjunkturutjämningsfonder. Anledningen till att jordbruksnämnden övergått

till att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen av fisk har

varit, att nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna vid handhavandet

av verksamheten skall stimuleras till mera ekonomiska och långsiktiga

bedömanden. För den övertagna fisken utbetalar prisregleringsförening

till fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket fastställes av föreningen

och bestämmes under hänsynstagande till beräknade försäljningsmöjligheter

och erhållna pristillägg för fisken. Garantipriset fastställes i förväg och ar

det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande

de allmänna grunderna i övrigt för prisregleringarna på väst- och

sydkusten hänvisar nämnden till propositionerna 1946:232, 1948:48 och

1951:81.

Prisregleringen på ostkusten har fatt sin särskilda prägel av att

den knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming,

genom vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning

mottaga färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer

de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen

skall betinga vid försäljning till olika ändamål.

Prisregleringen innebär, att jordbruksnämnden till Ostkustfisk, förening

u. p. a., (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna)

årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att

användas såsom tillskott till de priser, som föreningarna erhåller vid försäljningen

av strömmingsfångster, som ej kan avsättas till färskkonsumtion

eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet fått åtnjutas

för färsk eller frusen exportströmming, saltströmming för den inhemska

marknaden (under år 1960 strömming, som avsättes för beredning av saltströmming

för inhemsk konsumtion) och färskströmming, vilken såsom

djurföda levereras till pälsdjursfarm. Till skillnad mot den prisreglering,

som upprätthålles på väst- och sydkusten, är prisregleringen på strömming

f. n. så utformad, att den enskilde fiskaren ej blir tillförsäkrad vare sig ett

av staten bestämt lägsta pris för den strömming, som avsättes på färskmarknaden

inom landet, eller ett fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.

Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga prisregleringen

till strömming, som användes för tillverkning av konserver eller

för beredning av kraftfoder, har under år 1960 icke tagits i anspråk.

Nämnden har ej heller utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för

torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande

systemet.

Kostnaderna för prisregleringarna täckes av medel, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

genom pi isreglerings- och införselavgifter tillföres den av jordbruksnämnden

förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår

för såväl svenskfångad som importerad saltvattensfisk och upptages av

förstahandsköpare av fisk m. fl. För färsk, kyld eller fryst importfisk samt

för svenskfångad fisk, som ilandföres på västkusten, utgår prisregleringsavgift

f. n. på i huvudsak all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag,

varav filéer belagts med införselavgift. För svenskfångad fisk, som

ilandföres på syd- och ostkusten, uttages avgift endast på sill (strömming).

Fisk, som övertages av prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten,

är ej avgiftsbelagd liksom ej heller strömming på ostkusten, som säljes för

annat ändamål än färskkonsumtion eller rökning. Regleringsavgiften utgör

5 procent av inköpspriset för svenskfångad fisk, som ilandföres på

väst- och sydkusten, samt 4 öre per kg för på ostkusten ilandförd strömming.

För importfisk, som i samband med införsel säljes på kommunal

fiskauktion, är avgiften 5 procent av inköpspriset. Avgiften för annan importfisk

utgör för färsk, kyld eller fryst fisk 5 procent av värdet, beräknat

enligt 3 § tulltaxeförordningen, för saltad islandssill 4,7 öre per kg av nettovikten

samt för annan beredd importsill än islandssill 3,7 procent av

nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk är så avvägd, att den i stort sett

motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad fisk. Införselavgift utgår,

såsom förut nämnts, på viss filéad fisk. Avgiften utgår fr. o. m. den

1 juli 1960 med 36 öre per kg av varans nettovikt för fryst filéad torsk,

kolja> gråsej, vitling och kungsfisk vid införsel, som i tullhänseende är berättigad

till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen samt med 45

öre per kg såväl vid annan införsel av sådan fryst filéad fisk, som nyss

angivits, som för färsk och kyld filéad dylik fisk, oberoende av det land,

varifrån varan införes.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täckes till

stor del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder

genom bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade

statslån. Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter som förut

nämnts enligt beslut av 1960 års riksdag därutöver rätt att under innevarande

budgetår mot av riksgäldskontoret ställda garantier i Sveriges kreditbank

mot gängse ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse

vissa uppgifter rörande utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet

fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket,

exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom

landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket

samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet i

fråga om prisregleringen av fisk.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,

vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1959

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

en fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.

Minskningen, som utgör 1,7 procent, är påtagligt mindre än tidigare

under åren efter krigsslutet. På ostkusten, som under senare år uppvisat

den starkaste nedgången, har antalet yrkesfiskare under 1959 minskat med

endast 0,5 procent, medan motsvarande tal för syd- och västkusten är 2,5

resp. 2 procent. Totalantalet yrkesfiskare år 1959 anges till 9 350, vilket

är 31,5 procent lägre än antalet fiskare under förkrigsåren 1935—1939.

Även antalet binäringsfiskare har under år 1959 sjunkit något på ost- och

västkusten, medan för sydkusten redovisas en uppgång, som nara nog

exakt motsvarar minskningen av antalet yrkesfiskare på kuststräckan.

Av en utav jordbruksnämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar,

vilken som bilaga 2 torde få fogas till detta protokoll, kan utläsas, att ä\en

under år 1959 på samtliga kuststräckor en fortsatt övergång skett till fiskebåtar

med allt större motorstyrka. Enligt tillgängliga uppgifter har år

1959 sammanlagt 72 av de i tablån redovisade fiskebåtarna med motorstyrka

över 200 hästkrafter utrustats med motorer överstigande 300 hästkrafter.

Av dessa båtar är 70 hemmahörande på västkusten och två i Blekinge.

Totalantalet däckade båtar med motor har år 1959 minskat på samtliga

kuststräckor och uppgick vid årsslutet till 2 973. En ökning kan däremot

noteras av totalantalet öppna båtar med motor.

I fråga om fångstutvecklingen anmäler jordbruksnämnden, att definitiva

uppgifter nu föreligger angående det svenska havsfiskets avkastning undei

år 1959. Enligt dessa uppgifter har fångstmängden uppgått till 268 miljoner

kg med ett förstahandsvärde av 171 miljoner kr. Denna avkastning är den

högsta dittills noterade till såväl kvantitet som värde och överstiger de tidigare

för år 1958 redovisade rekordsiffrorna med 30 miljoner kg och 16,7 miljoner

kr. För år 1960 kan fångstmängden, enligt hittills för nämnden tillgängliga

statistiska uppgifter, beräknas ligga i nivå med 1959 års kvantitet.

Fångstvärdet torde år 1960 däremot komma att överstiga fångstvärdet 1959

och uppgå till omkring 178 miljoner kr.

De gjorda beräkningarna i fråga om fiskets avkastning under år 1960 på

västkusten tyder på någon minskning av fångstmängden men en fortsatt

stegring av fångstvärdet. Fångstminskningen faller helt på västkustfiskarnas

direktlandningar i utlandet, som beräknas ha reducerats med omkring

16 miljoner kg, samtidigt som en ökning skett av de på västkusten ilandförda

kvantiteterna med ca 14 miljoner kg. Denna ökning utgöres i sin helhet

av sill. Nedgången av utlandslandningarna utgöres av minskade leveranser

av s. k. skrapfisk, medan de direktlandade sillkvantiteterna nugot

ökat jämfört med år 1959. Vad angår utlandslandningarna upplyser nämnden

vidare, att dessa under år 1960 mer än fördubblats, såvitt gäller Västtyskland

och Storbritannien, medan en kraftig nedgång skett av i Danmark

landade kvantiteter av i huvudsak s. k. skrapfisk. De senaste två

årens utveckling av sillfisket på västkusten belyses av att sillfångsterna

stigit från 81 resp. 84 miljoner kg åren 1957 och 1958 till 107 miljoner kg

år 1959 och kan beräknas uppgå till omkring 127 miljoner kg år 1960.

Västkustfiskets allt starkare inriktning på fiske efter sill — något som ägt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

9

rum samtidigt som minskade fångster redovisas av fiskslag, varav import

måste vidtagas för att täcka efterfrågan inom landet — accentuerar enligt

nämnden fiskets beroende av avsättningsförhållandena på exportmarknaderna.

Nämnden framhåller, att denna utveckling ger anledning till viss

oro, enär man av allt att döma framdeles måste räkna med ökad konkurrens

på dessa marknader. Medan sillfisket på västkusten sålunda ökat, bär

under år 1960 fångsterna av makrill samt av olika slag av torskfiskar

minskat.

På sydkusten däremot redovisas för år 1960 väsentligt ökade fångster

av torsk, medan sillfisket varit i stort sett oförändrat. I fångstsiffrorna är

härvid — i likhet med tidigare år — inräknade även västkustfiskarnas

landningar på sydkusten. Sammanlagt uppgår fångstökningen på kuststräckan

till 16 procent och ökningen av förstahandsvärdet till 8 procent.

Fångstmängden på ostkusten beräknas under år 1960 ha minskat i större

grad än fångstvärdet. Nedgången beror på att strömmingsfångsterna väsentligt

minskat i förhållande till år 1959. Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden

redovisas av nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3

torde få fogas till detta protokoll.

I likhet med år 1959 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade

fiskslag, under år 1960 upprätthållits på västkustsill och makrill samt tidvis

även på sill på sydkusten. Också på strömming har under år 1960 tidvis

upprätthållits en viss fångstbegränsning.

Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat

en tablå över de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna på

fisk under tiden juli 1956—september 1960. Priserna i denna tablå, vilken

såsom bilaga 4- torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av olika

slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming i

Stockholm, allt kvartalsvis. Beträffande den prisutveckling, som framgår

av tablån, anför jordbruksnämnden, att en jämförelse mellan priserna under

fjärde kvartalet 1959—tredje kvartalet 1960 och priserna under motsvarande

kvartal närmast föregående år ger vid handen, att för västkustens vidkommande

(uppgifterna avser försäljningen vid de större fiskauktionerna)

en genomgående höjning skett av det genomsnittliga fiskarpriset för all

fisk. Av de i tablån särskilt redovisade fiskslagen redovisas för sill och torsk

genomgående höjda priser på västkusten, medan för makrill en prisnedgång

skett under första och tredje kvartalen 1960. Fn prishöjning har däremot

skett under andra kvartalet, då säsongfisket (garn- och dörjfisket) efter

makrill bedrives. Denna prishöjning sammanhänger med alt fångstmängden

under säsongfisket minskat i förhållande till 1959 års redan låga nivå.

Även för västkusttorsk noterar nämnden minskade fångster under år 1960,

medan fångsterna av såväl vintersill som fladensill ökat rätt avsevärt. Den

kraftiga prishöjning på västkustsill, som trots fångstökningen uppnåtts under

första kvartalet 1960, torde enligt nämnden bero på att vintcrsillcn i

större omfattning än under år 1959 utgjorts av stor sill, som betingat högre

fiskarpriser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

Även på sydkusten redovisas för torsk höjda priser under år 1960, vilket

sammanhänger med att högre minimipriser upprätthållits på varan. Prisutvecklingen

på sydkustsill utvisar höjda priser utom under andra kvartalet

1960. Partinoteringarna på strömming i Stockholm har under de senast

redovisade fyra kvartalen legat över de noteringar, som gällt under motsvarande

kvartal nästföregående år. Även vid ostkusten i övrigt har partinoteringarna

under år 1960 i allmänhet hållits på en högre nivå än år 1959.

Minimipriserna undergick — bortsett från sedvanliga säsongmässiga variationer

beträffande västkustsill — ej några andra förändringar under det

gångna året än nyss berörda prishöjning på sydkusttorsk samt viss höjning

av priserna på fladensill och makrill.

I fråga om utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter kan enligt jordbruksnämnden

konstateras, att såväl export- som importsiffrorna för år

1960 är högre än för år 1959. Exporten av fisk och fiskprodukter, inklusive

utrikes ilandföring, har under år 1960 överträffat tidigare års resultat och

beräknas ha utgjort 126,2 miljoner kg till ett värde av 86,2 miljoner kr.

Motsvarande siffror för år 1959 utgjorde 122,9 miljoner kg och 76,0 miljoner

kr. Exportökningen hänför sig till den kommersiella exporten av främst

färsk och fryst sill, medan utlandslandningarna minskat med 16,0 miljoner

kg och 3,3 miljoner kr. och uppgår till 66,0 miljoner kg och 30,5 miljoner

kr.

Importen av fisk och fiskprodukter har ökat från 47,0 miljoner kg och

105,1 miljoner kr. år 1959 till 47,9 miljoner kg och 111,1 miljoner kr. år

1960. En stark importökning kan konstateras av färsk och fryst fisk, främst

torskfiskar av olika slag och makrill, medan importen av saltad och kryddad

sill till följd av felslaget fiske nedgått betydligt. Importen av frysta

filéer, som under år 1959 minskade något, har under år 1960 återigen stigit

och uppgår till 5 051 ton, den högsta kvantitet, som hittills registrerats.

Stegringen utgöres huvudsakligen av koljafiléer, medan importen av torskfiléer

varit ungefärligen oförändrad. Beträffande utrikeshandeln med fisk

in. in. hänvisar jordbruksnämnden till en inom nämnden upprättad sammanställning,

vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,

att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande

fisk. Hittills tillgängliga uppgifter visar, att konsumtionen av

färsk och fryst fisk samt skaldjur under år 1960 ökat med ca 2 miljoner

kg, vilken ökning helt hänför sig till djupfrysta filéer. Däremot synes konsumtionen

av konserver och beredd fisk ha minskat i motsvarande grad, så

att den sammanlagda förbrukningen av fisk under år 1960 i stort sett ligger

på samma nivå som under år 1959. Nedgången i förbrukningen inom

varugruppen konserver och beredd fisk beror på att konsumtionen av saltsill

minskat. De förbrukade kvantiteterna av färsk och fryst vara beräknas

under år 1960 uppgå till sammanlagt 91 miljoner kg (landad vikt), medan

konsumtionen av beredd vara kan beräknas till 43 miljoner kg (produktvikt).

Nämnden framhåller dock, att materialet, som ligger till grund för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

dessa beräkningar, är osäkert, bl. a. med hänsyn till att en del av lagerförändringarna

under år 1960 ännu ej är kända. Nämnden anmärker vidare, att

den efter slutförandet av nu pågående översyn av konsumtionsberäkningarna

torde komma att företaga viss uppjustering av de hittills redovisade konsumtionssiffrorna

beträffande fisk. Importens andel av färskkonsumtionen,

inklusive frysta varor, beräknas lia stigit från 26 procent år 1959 till 27

procent år 1960 och andelen frysta fiskfiléer (såväl importerade som beredda

inom landet) från 25 till 27 procent. Av konsumtionen av frysta fiskfiléer

svarar importen för omkring 55 procent mot 60 procent under år

1959. Konsumtionen av färska filéer kan — enligt vissa för nämnden tillgängliga

uppgifter — beräknas uppgå till drygt 40 procent av förbrukningen

av frysta filéer.

Konsumtionsutvecklingen för frysta fiskfiléer under senare år framgår av

följande sammanställning (filévikt, miljoner kg).

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

(prel.)

Import (exklusive reexport) ..

1,7

4,0

4,3

3,2

4,5

4,3

5,0

Tillverkning inom landet ....

1,3

2,0

2,0

2,2

2,9

2,8

3,9

Summa

3,0

6,0

6,3

5,4

7,4

7,1

8,9

Lagerförändring ............

+0,5

+ 1,2

+0,3

—0,6

+0,1

—0,3

+0,4

Konsumtion

2,5

4,8

6,0

6,0

7,3

7,4

8,5

Av sammanställningen framgår, att under år 1960 en fortsatt ökning

skett av konsumtionen av frysta filéer. Importen av frysta filéer under år

1960 har till stor del bestått av torsk (2 095 ton) och i övrigt främst av kolja

och rödspätta. Den inhemska beredningen av frysta torskfiléer, avsedda för

försäljning inom landet, steg under år 1960 med 50 procent till drygt 3 500

ton. Härutöver har inhemska filéer beretts främst av sill (strömming). Beredningen

av frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även under år

1960 främjats genom att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel utbetalat

ett visst prisutjämningsbidrag för att möjliggöra för fiskarna att

utfå de för färskmarknaden gällande minimipriserna för den torsk, som

levereras för ifrågavarande beredning.

Beträffande prisutvecklingen för fiskets olika förnödenheter framhåller

jordbruksnämnden, att det under det senaste året ej skett andra förändringar

än sådana, som orsakats av omsättningsskattens införande eller som

betingats av höjda arbetskostnader för reparationer etc. Härutöver har

emellertid prisstegringar inträffat på enstaka mindre betydande förnödenheter.

Vad angår förnödenheter, som ej beröres av omsättningsskatten och

som är av större betydelse för fisket, anför nämnden, att den genomsnittliga

noteringen på motorbrännolja (i 0-zon) för år 1960 var 22,8 öre per 1 mot

24,2 öre för år 1959. Motorbrännoljan betingar f. n. ett pris av 23 öre per 1

mot 23 och 26 öre vid samma tidpunkt år 1960 resp. år 1959. Priset på 45- kilos fisklådor har under år 1960 stigit från 2 kr. 65 öre till 3 kr. per låda.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1061

Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket

varit föremål för undersökningar även under år 1960. Inom Svenska västkustfiskarnas

centralförbund har sålunda företagits vissa undersökningar

av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för år 1959. Vidare har

statistiska centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna av yrkesfiskarnas

inkomster och utgifter m. m. gjort vissa sammanställningar av

material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer. Sammanställningarna,

som baserar sig på ett på modern samplingmetodik grundat urval

av yrkesfiskare, avser förhållandena åren 1952—1958. Materialet ger vid

handen, att det beräknade kontanta nettot av fisket under åren 1952—1957

i medeltal per yrkesfiskare genomgående ökat på södra öster sjö- och öresundskusten

samt för insjöfisket. För år 1958 redovisas en mindre tillbakagång

på södra östersjö- och öresundskusten men en fortsatt betydande uppgång

för insjöfisket. Nedgången på sydkusten beror helt på att ålfisket i

Skåne givit sämre utbyte än år 1957. För ostkusten noteras för år 1958 en

högre genomsnittlig bruttoinkomst och ökade kostnader, jämfört med år

1957, men ungefärligen samma nettoinkomst som detta år. För båtlagsfisket

på västkusten redovisas för år 1958 en fortsatt ej oväsentlig förbättring,

som till övervägande del kommit manskapslotterna till godo. Jämfört med

basåret 1952 redovisas för år 1958 en nettointäkt per båtlag, som är 50 procent

högre, medan motsvarande procenttal för bruttointäkten och kostnaderna

är 44 resp. 38.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden

en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 6 torde bifogas statsrådsprotokollet.

Av tablån framgår bl. a., att den 1 januari 1961 på den hittills

drivna prisregleringsverksamheten föreligger en behållning av 19,4 miljoner

kr., medan behållningen ett år tidigare utgjorde 17,1 miljoner kr. Utbetalningarna

under år 1960 av pristillägg och prisutjämningsmedel understiger

med 1,75 miljoner kr. summan av de under året influtna regleringsoch

införselavgifterna. Dessa uppgår till ca 4,9 miljoner kr., varav inemot

1,5 miljoner kr. utgöres av införselavgifter. Av tablån framgår vidare, att

på samtliga kuststräckor de totala utgifterna för prisregleringen överstiger

summan av de inom resp. områden sedan systemets införande influtna regleringsavgifterna.

Underskotten utgjorde den 1 januari 1961 i runda tal på

västkusten 2,9 miljoner kr., på sydkusten 1,1 miljoner kr. och på ostkusten

3,2 miljoner kr. I utgifterna har härvid inräknats även de medel, som ianspråktagits

ur prisregleringskassan för avvecklingen av vissa prisregleringsföreningarna

beviljade statslån.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden

som god. Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses enligt

nämnden genom storleken av de fiskkvantiteter, som föreningarna övertager.

För västkustens vidkommande har dessa kvantiteter under det senaste

decenniet varierat mellan 30 och drygt 40 miljoner kg med undantag

av åren 1956 och 1958, då den övertagna fångstmängden understeg 20 mil
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

joner kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna under 1950-talet varierat

mellan 4 och 6 miljoner kg. Avvikelser härifrån kan noteras dels för

år 1952, då den övertagna fångstmängden uppgick till hela 10,8 miljoner kg,

dels för år 1959, då kvantiteten nedgick till 2,8 miljoner kg. Under år 1960

har — såsom framgår av det följande — den på sydkusten övertagna fångstmängden

ytterligare minskat. Nedgången under de senaste två åren beror

hl. a. på att fångsterna av sydkustsill minskat och att överskotten av torsk

nära nog helt eliminerats på grund av en ökad beredning av frysta filéer.

De prisreglerade kvantiteterna strömming på ostkusten har under det senaste

decenniet varierat mellan 3,2 och 7,1 miljoner kg.

Enligt preliminära siffror har föreningen Västkustfisk år 1960 övertagit

lotalt 36,8 miljoner kg fisk (därav 35,0 miljoner kg sill och 0,8 miljoner kg

makrill) för 16,1 miljoner kr. Föreningen Sydkustfisk har år 1960 övertagit

2,1 miljoner kg sill för 0,6 miljoner kr. För jämförelsens skull kan nämnas,

att föreningen Västkustfisk år 1959 övertog totalt 31,0 miljoner kg fisk

(därav 27,6 miljoner kg sill, 1,3 miljoner kg gråsej och 0,9 miljoner kg

makrill) till ett förstahandsvärde av 12,7 miljoner kr. och föreningen Sydkustfisk

2,8 miljoner kg fisk för 0,8 miljoner kr. (därav 2,7 miljoner kg

sill för 0,7 miljoner kr.). I detta sammanhang bör enligt nämnden uppmärksammas

att, med hänsyn till den organisation, som genomförts beträffande

exporten till länder med centraliserad import, prisregleringsföreningarna

övertager även den fisk, som exporteras på sådana marknader. Av de

kvanliteter, som föreningarna övertager, exporteras normalt 85 å 90 procent.

Nämnden framhåller, att endast en mindre del av de av föreningarna

övertagna kvantiteterna därför kan betraktas som överskott i egentlig mening.

Föreningen Ostkustfisk har under år 1960 enligt preliminära beräkningar

prisreglerat 3,6 miljoner kg strömming, varav 1,8 miljoner kg exporterats,

mot under år 1959 5,4 resp. 3,9 miljoner kg.

Av de i det föregående redovisade siffrorna framgår enligt jordbruksnämnden,

att numera i huvudsak endast sill (strömming) övertages av föreningarna,

medan tidigare år utom sill också ganska betydande kvantiteter

av sydkusttorsk och av på västkusten landade torskfiskar inte fann avsättning

till gällande minimipriser. Till belysning härav anför nämnden, att

Västkustfisk under åren 1950—1959 i medeltal per år övertog ca 4,5 miljoner

kg annan fisk än sill och makrill, medan motsvarande kvantiteter för

åren 1958, 1959 och 1960 utgör 3,7, 2,6 och 1,0 miljoner kg. Bortfallet av

torsköverskottet på sydkusten sammanhänger — såsom tidigare berörts _

med utvecklingen av filéberedningen, som resulterat i alt fiskarna för all

under år 1960 levererad torsk kunnat utfå de fastställda minimipriserna.

Frågan om fortsatt prisreglering m. rn.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. Som förut nämnts

bär jordbruksnämnden berett representanter för vederbörande fiskarorganisationer

samt för fiskhandeln och industrien tillfälle att framlägga sina

synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets område.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år i961

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför

jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida framhållits,

att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak

nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om förutsättningar

härför föreligger, medge, att prisregleringen må utvidgas till strömming

för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd makrill,

horngädda och skrubba ävensom att prisreglering må genomföras för

torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande

systemet).

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att

de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under

nästa budgetår.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln, liksom tidigare,

i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet

samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder.

Ej heller konservindustrien eller saltsillhandeln har framlagt några

förslag till principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Från

såväl fiskgrossisthåll som från konservindustrien och saltsillhandeln har

dock framställts krav på vissa begränsningar i avgiftsbeläggningen for fisk.

Från grossisthåll har härvid — under hänvisning till den stigande behållningen

i prisregleringskassan för fisk — föreslagits, att prisregleiingsavgiften

på svenskfångad fisk och importfisk snarast sänkes från nuvarande

5 till 3 procent av inköpsvärdet, medan saltsillhandeln yrkat

på att regleringsavgiften för all saltsill slopas. Konservindustrien slutligen

har krävt, dels att regleringsavgiften skall hävas för råvaruinköp,

som sker för industriens behov, dels att införselavgiften för av industrien

importerade färska filéer av kolja och vitling skall avvecklas i samma

takt som sker i fråga om frysta filéer, som vid införsel är berättigade till

områdesbehandling enligt EFTA. Representanterna för fiskets organisationer

har i anslutning till nu nämnda yrkanden förklarat, att de med hänsyn

bl. a. till den avsedda undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen

— ej vill tillstyrka, att någon begränsning sker i uttagandet av

avgifter på fiskets område.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på

ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.

I fråga om inställningen hos jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område till de fortsatta regleringarna hänvisar

nämnden till ett vid sin skrivelse fogat protokoll. Av protokollet framgår

bl. a. att samtliga rådsledamöter med undantag för en ledamot uttalat sig

för att nämnden skall anhålla om bemyndigande att direkt ur prisregleringskassan

för fisk utbetala vissa medel (högst 250 000 kr. per år) för Centralnämndens

för fiskpropaganda verksamhet.

Jordbruksnämndens förslag. Enligt jordbruksnämndens mening föreligger

alltjämt behov av prisstöd för fiskarna. Nämnden anser därför att i av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

vaktan på de förslag, som kan framkomma med anledning av den pågående

utredningen om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område

— prisregleringsverksamheten bör bibehållas jämväl under budgetåret 1961/

62 och att den i stort sett bör handbas i enlighet med nu gällande grunder.

Hänsyn bar härvid dock, som redan nämnts, ej tagits till sådana ändringar

i fråga om handeln med fiskprodukter, som kan föranledas av den

i det föregående omförmälda undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen.

\ad angår linansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden

om att i propositionen 1960: 82 utan erinran från riksdagens sida uttalats,

att prisregleringen under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så,

att medelsbehovet för att upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av

till prisregleringskassan inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning

härtill borde vidare — i avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens omförmälda

utredning — prisregleringsavgifter under innevarande budgetår

kunna uttagas i den omfattning, som förekommit under de senare åren.

Av bilaga 6 till detta protokoll kan utläsas, att behållningen i prisregleringskassan

ökat ganska avsevärt under år 1960 — liksom under åren efter

år 1950 — så att den vid årsskiftet 1960/1961 utgjorde 19,4 miljoner kr.

Enligt nämndens mening är förhållandena på exportmarknaden dock alltjämt

sådana, att avsevärda medel i särskilda fall kan bli erforderliga vid

uppkommande avsättningssvårigheter eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar.

Även om i vissa avseenden en begränsning i avgiftsbeläggningen

för fisk sedermera kan komma att vidtagas efter överläggningai

med representanter för fiskerinäringen, bör därför nämndens bemyndigande

att upptaga regleringsavgifter i den omfattning, som förekommit

under de senare åren, bibehållas, i varje fall under nästa budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden också om att i propositionen

1956:86 uttalats, att det i fortsättningen borde ankomma på Kungl.

Maj:t att årligen efter förslag av jordbruksnämnden meddela föreskrifter

rörande den huvudsakliga användningen för det framförliggande budgetåret

av de införselavgifter, som ullages på vissa slag av färska och frysta

filéer. Enligt samma uttalande borde detta lämpligen ske i samband med

den sedvanliga framställningen beträffande fiskprisregleringen, varvid

nämndens förslag rörande den huvudsakliga dispositionen av ifrågavarande

medel skulle åtföljas av dels beräkningar rörande storleken av inflytande

införselavgifter under del framförliggande budgetåret, dels — i fråga om

såväl storleken som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning

av utfallet för tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande

åi et. Med anledning härav meddelar nämnden följande.

Under tiden t. o. in. den 31 december 1960 bar i införselavgifler influtit

ett sammanlagt belopp av omkring 7,2 miljoner kr. Av detla^belopp kommer

1,53 miljoner kr. på budgetåret 1959/60 och 0,6 miljoner kr. på innevarande

budgetår. Såsom nämnden framhållit i sin framställning angående

fiskprisregleringen för innevarande budgetår, föreligger av naturliga skäl

sloia svaiigheter all bedöma den fortsatta utvecklingen av importen av in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl Maj:ts proposition nr 50 år 1961

förselavgiftsbelagda filéer och därmed också storleken av de inkomster,

som framdeles kan komma att inflyta i form av införselavgifter. I namnda

skrivelse har den avgiftsbelagda filéimporten för innevarande budgetar ansetts

böra uppskattas till 3 200 ton. En reviderad beräkning med hansyn

bl a till hittills företagen import ger vid banden, att denna kvantitet

uppskattats för lågt och nu bör beräknas till 4 000 ton Motsvarande import

för nästa budgetår anser sig nämnden bora uppskatta till 4 oOO torn Med utgångspunkt

från eu införselavgift per kg filé för innevarande budgetar av

36 öre samt för nästa budgetår av 36 öre för första och 31,5 ore för andra

hälften av budgetåret skulle inkomsten av införselavgifter bil 1,4 nnlIjoner

kr för budgetåret 1960/61 och 1,5 miljoner kr. for budgetaret 1961/Ö2. Beräkningen

av beloppen har skett utan hänsyn till att avgiftsminskningen

ei berör den import, som sker från länder utanför frihandelsomradet, oc

även oberoende av om någon sänkning under nästa budgetar kommer att

ske av införselavgiften på färska filéer. Ifrågavarande import ar nämligen

av alldeles underordnad betydelse jämfört med importen av frysta tileei

från EFTA-länderna. ■

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 1/ april 19o9 och den 131 maj

1960 skall — i likhet med de medel, som inflyter genom upptagande av

prisregleringsavgifter — de under budgetåren 1959/60 och 1960/61 influtna

eller inflytande införselavgifterna med vissa begränsningar tillföras prisregleringskassan

för fisk att användas för med kassan avsedda andamal.

Begränsningarna innebär, att införselavgiftsmedel till vissa högsta belopp

må för ett vart av budgetåren disponeras till bestridande av kostnaderna

dels för befattningen som fiskexportrepresentant, dels för kvalitetskontroll

av fisk och fiskprodukter. De högsta belopp, som mihgt besluten far anvandas

för nyssnämnda ändamål, utgor for budgetaret 1959/60 45 000 resp.

35 000 kr. och för budgetåret 1960/61 90 000 resp. 50 000 kr. Av dessa medel

har under budgetåret 1959/60 ianspråktagits sammanlagt 60 962 kr. .12

öre varav 35 982 kr. 72 öre såsom bidrag till kostnaden för fiskexportrepresentanten

och återstoden eller 24 980 kr. 20 öre för kvalitetskontroll av fisk

och fiskprodukter. Under första hälften av innevarande budgetar har tor

resp. ändamål disponerats 40 839 kr. 14 öre och 18 276 kr. 57 öre.

Införselavgiftsmedel, som ej ianspråktages för nu angivna särskilda andamål,

skall enligt förenämnda beslut tillföras prisreglermgskassan för Esk.

Av den tidigare lämnade redogörelsen för det ekonomiska resultatet av den

prisreglerande verksamheten för år 1960 framgår, att de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna ej helt åtgått för täckande av utgifterna

under året. I vad mån införselavgifterna använts för täckande av löpande

utgifter för prisregleringen eller ingår i prisregleringskassans behållning

kan dock ej anges, då — med den konstruktion prisreglermgskassan erhållit

__samtliga i kassan ingående medel måste betraktas såsom en enhet.

Detta gäller oberoende av att i bilaga 6 till denna skrivelse avräkning skett

av utgifterna för prisregleringen vid de olika kuststräckorna mot de pusre°''lenngsavgifter,

som influtit på vederbörande kuststräcka. Att så skett

ha''r berott därpå att man velat särskilt för varje kuststräcka redovisa det

ekonomiska resultatet av prisregleringsverksamheten.

Enligt jordbruksnämndens mening bör ej heller i fortsättningen åtskillnad

göras mellan de olika medel, som tillföres prisreglermgskassan för fisk,

i annan män än som kan föranledas av särskilda beslut angaende användningen

av införselavgiftsmedlen. Nämnden har senare i sin skrivelse föreslagit,

att dessa medel till ett belopp av högst 95 000 kr. skall få användas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

till bestridande av kostnaderna under nästa budgetår för fiskexportrepresentanten

och till ett belopp av högst 50 000 kr. för kostnaderna under budgetåret

för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.

Under hänvisning till vad som sålunda anförts hemställer jordbruksnämnden,

att de för regleringsåret 1961/62 inflytande införselavgifterna —

med de begränsningar, som föranledes av bifall till nyssnämnda förslag —

skall enligt i huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår få

disponeras för i första hand täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens

upprätthållande.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under

nästa budgetår till deras fulla belopp skall få disponera de krediter, för

vilka staten ställt garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för

fisk på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september

1954 och den 11 april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna

för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet.

Vad angår förslaget från jordbruksnämndens råd, att möjlighet för nämnden

bör föreligga att direkt ur prisregleringskassan för fisk utbetala medel

för Centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet, erinrar jordbruksnämnden

om att vissa rådsledamöter uttalat sig härför redan år 1959 i samband

med att vid behandlingen av regleringarna på fiskets område för budgetåret

1959/60 förslag väckts från färskfiskhandelns sida, att prisregleringsföreningarna

skulle givas tillstånd att till centralnämnden lämna medel

för fiskpropaganda, samt anför vidare.

Enligt uttalande i den av riksdagen godtagna propositionen 1959: 65 har

Kungl. Maj :t med anledning härav lämnat utan erinran ett förslag av jordbruksnämnden,

att hinder ej skulle föreligga för de i centralnämnden ingående

prisregleringsföreningarna att bidra till centralnämndens verksamhet

med belopp, som jordbruksnämnden godkänner. Erinras bör vidare, att

jordbruksutskottet sedermera i utlåtande 1960:21 i anledning av ett motionsvägen

väckt förslag av samma innehåll, som det nu föreliggande förslaget,

ansett motionen ej behöva föranleda någon riksdagens åtgärd, med

hänsyn till att enligt nyssnämnda uttalande av Kungl. Maj :t vederbörande

prisregleringsföreningar själva hade möjlighet att vid sin avvägning av prisregleringsmedlens

användande bedöma, i vilken utsträckning medel bör användas

för propagandaverksamhet.

Under hänvisning till sistnämnda uttalande vidhåller jordbruksnämnden

sin uppfattning, att medel för fiskpropaganda bör — liksom hittills

skett i vissa fall — lämnas av prisregleringsföreningarna med belopp, som

jordbruksnämnden godkänner, och således ej utgå direkt ur prisregleringskassan.

Såsom framgått av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningen

1952: 320 om viss reglering av handeln med fisk, in. in., den 30

2 Biliang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

juni 1961. Jordbruksnämnden föreslår, att förordningen —■ i avvaktan på

resultatet av nämndens tidigare omförmälda utredning — förlänges att gälla

t. o. in. den 30 juni 1962. I detta sammanhang framhåller nämnden, att

näringsfrihetsrådet genom beslut den 14 juni 1960 lämnat de auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten fortsatt tillstånd att tills vidare

t. o. in. den 30 juni 1961 tillämpa av jordbruksnämnden meddelade föreskrifter

om förbud mot underskridande av partinoteringar och om minimirabatter

på färsk och frusen strömming. Nämnden upplyser, att den avser

att i skrivelse till näringsfrihetsrådet anhålla, att nyssnämnda tillstånd måtte

förlängas t. o. m. den 30 juni 1962.

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill erinrar

jordbruksnämnden om att den i sitt år 1953 avgivna förslag till regleringar

på fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt

att, därest förhållandena icke föranleder till annat, under de närmaste åren

dels med stöd av kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning

av islandssill under viss del av året upprätthålla förbud mot försäljning

av islandssill, dock längst t. o. m. utgången av september, dels inställa

importlicensgivningen för annan beredd sill än islandssill under den

tid, som försälj ningsförbudet var i tillämpning. Under senare år har ifrågavarande

åtgärder icke vidtagits. I princip anser nämnden, att sådana ingripanden

ej heller fortsättningsvis skall behöva ifrågakomma utan att de

bör kunna ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet

att stärka fladensillens konkurrenskraft gentemot andra sillsorter.

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av fisk

och skaldjur den 30 juni 1961. Jordbruksnämnden föreslår —• i likhet med

vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen 1952: 320 —

att dessa förordningar förlänges att gälla t. o. m. den 30 juni 1962.

Vad angår tillämpningen av importregleringen erinrar jordbruksnämnden

om att i propositionen 1960:82 utan erinran från riksdagens

sida uttalats, att importregleringen under innevarande budgetår bör

anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som jordbruksnämnden

ägt tillämpa under budgetåret 1959/60, därvid dock bör få företagas

de jämkningar, som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna

i konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

eller av åtaganden inom andra internationella organisationer.

Ifrågavarande grunder innebär enligt uttalande i propositionen 1948:

48, att importen av fisk skall begränsas i den omfattning, som är nödvändig

för prisregleringssystemets upprätthållande. Nämnden anför vidare följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

Vid sin tillämpning av importregleringen har jordbruksnämnden, med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden, från licenstvånget undantagit vissa

varuslag vid import från bl. a. OEEC-länderna och dollarområdet. Dessa

varuslag utgöres f. n. i huvudsak av helgeflundra, rocka och ål, filéer av

gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling, saltad islandssill och stor- och

vårsill, torkad fisk med undantag av spillånga, rökt fisk samt blötdjur och

kräftdjur utom hummer. Genom att licensfriheten vid införsel av kryddad

skarpsill och sardeller utsträckts att gälla tills vidare är nu också samtliga

fiskvaror hänförliga till kap. 16 i tulltaxan licensfria (sockersaltad eller

kryddad fisk, fiskkonserver m. m.). Vid import av övriga fiskslag har

nämnden begagnat sig av såväl individuella som generella importlicenser.

Systemet med generella licenser, som utgör ett förenklat licensförfarande,

innebär, att vara, som upptagits på denna licens, tills vidare kan införas

på samma villkor, som de licensfria varuslagen, under förutsättning att

fisken inköpts i fast räkning och att den ej heller införts vid direktlandning,

i vilket fall individuell licens erfordras. Till skillnad mot den individuella

licensen förlänges den generella licensen automatiskt men kan

hävas med mycket kort varsel. Systemet med generella licenser användes

f. n. vid import av flertalet ej licensfria fiskslag och av hummer. I annat

fall begagnas individuell licens, som innebär, att nämnden efter ansökan

medger importör rätt att under begränsad tid från visst land införa fiskvaror

av visst slag och till viss myckenhet eller värde. Kvantitativ importreglering

har under år 1960 i praktiken upprätthållits i huvudsak endast

av färsk och fryst sill, vissa torskfiskar samt beredd nordsjösill.

I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importregleringen

av färska och frysta fiskvaror inhämtas synpunkter från ett av

nämnden inrättat organ, det s. k. fiskimportrådet, som består av särskilt

utsedda representanter för av importen berörda intressen, nämligen fiskare,

handel, beredare och konsumenter. I frågor angående importen av

saltsill sker vid behov samråd i särskild ordning med av saltsillimporten

berörda parter.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker

jordbruksnämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande

budgetår.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i sin

regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 lämnat en kortfattad redogörelse

för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser

i fråga om fisk och fiskprodukter och i anslutning härtill anfört

några synpunkter på de problem, som uppkommer i anledning av konventionen.

Som en följd av EFTA-konventionens förpliktelser, har fr. o. in.

den 1 juli 1960 tullarna på fiskkonserver o. d. samt införselavgiften på

djupfrysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk sänkts med

20 procent vid införsel från länder anslutna till Europeiska frihandelssammanslutningen.

Vidare har som ett led i den successiva avvecklingen av de

kvantitativa importrestriktionerna fr. o. in. den 1 juli 1960 fastställts globalkontingenter

för sådana fiskvaror, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser

i detta hänseende gäller och för vilka införsel ej kunnat ske

utan licens. De sålunda fastställda globalkontingenterna kan enligt niimn
2|

Bihang till riksdagens protokoll 1061. I samt. Nr SO

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

den — utom såvitt de gäller sill- och makrillfiléer — betecknas som rent

nominella, då under de senaste åren import av dylika varuslag medgivits

utan kvantitativ begränsning. Någon import av djupfryst sill- eller makrillfilé

har hittills icke aktualiserats.

Vad angår de indirekta verkningarna av den successiva avvecklingen

av tullskyddet erinrar jordbruksnämnden vidare om att Kemisk-tekniska

och livsmedelsfabrikanters förening (KeLiFa) i särskilda framställningar

till jordbruksdepartementet den It resp. 21 december 1959, vilka skrifter

remitterats till jordbruksnämnden för yttrande, anhållit, att fiskkonservoch

filéberedningsindustrien i Sverige genom ett system med fri import

och fri prisbildning för industriernas råvaror skulle beredas möjlighet att

konkurrera på lika villkor med motsvarande industrier i Danmark och

Norge. I sin regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 uttalade nämnden

med anledning härav, att den icke var beredd att före slutförandet av då

pågående överläggningar med berörda parter taga ställning till huruvida

och i vilken utsträckning ett tillmötesgående av önskemålen borde ske.

Nämnden upplyser, att överläggningarna sedermera har resulterat i temporära

lösningar närmast i anslutning till den avtrappning av tullskyddet,

som trädde i kraft den 1 juli 1960. I fråga om den sänkning av införselavgiften

på djupfrysta filéer, som då genomfördes, kunde vid överläggningarna

konstateras, att några åtgärder på grund härav icke påkallades.

Nämnden erinrar om att den svenska beredningen av frysta torskfiléer

också har — såsom i det föregående berörts — under år 1960 utvecklats

utomordentligt gynnsamt. Även för fiskkonservindustrien, som efter hand

modifierat sitt yrkande att avse endast rätt till fri råvaruimport, har frågan

kunnat temporärt lösas genom att industrien erhållit rätt att under

vissa förutsättningar under innevarande budgetår fritt importera fiskråvaror.

Nämnden framhåller dock, att konservindustrien i skrivelse till

nämnden den 9 december 1960 anhållit, att den nu medgivna rätten bör

utsträckas att i första hand gälla till den 1 januari 1962. I detta sammanhang

kan enligt nämnden anmärkas, att här ifrågavarande medgivande

för konservindustrien, som i praktiken endast inneburit, att prövningen av

importbehovet av färsk sill bortfallit, hittills icke torde ha medfört, att

större kvantiteter importerats för konservindustriens behov än som skulle

ha varit fallet vid en bibehållen licensprövning.

Enligt EFTA-konventionen skall den andra avtrappningen av tullskyddet

— såvida överenskommelse om acceleration icke träffas mellan medlemsländerna

— ske den 1 januari 1962, medan en uppräkning av globalkontingenternas

belopp skall genomföras redan fr. o. m. den 1 juli 1961.

Jordbruksnämnden förutsätter, att nämnden även under nästa budgetår

skall inom ramen för de allmänna bemyndigandena i fråga om fiskregleringen

kunna lösa de problem, som för de nyss berörda industrierna kan

uppkomma till följd av EFTA-konventionen och som sammanhänger med

gränsdragningen mellan »fiskvaror» och » industrivaror».

Jordbruksnämnden anmäler slutligen, att den hittills icke ansett sig böra

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

tillmötesgå önskemål från viss del av färskfiskhandeln om sänkning av införselavgiften

på färska filéer. Ej heller har nämnden velat f. n. bifalla den

nu gjorda framställningen från konservindustrien om sänkning av införselavgiften

för av industrien importerade färska filéer. Nämnden anser, att —

i enlighet med vad den anfört i sin regleringsskrivelse för budgetåret 1960/

61 — en justering av denna avgift emellertid bör ske, om så med hänsyn

till marknadsläget kan bedömas lämpligt.

I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om att

för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden enligt

Kungl. Maj:ts förutnämnda förordning 1953: 374. Om det faktiska läget

anför nämnden följande.

Fisk och fiskprodukter är emellertid upptagna bland de varuslag, som är

föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär, att de under

vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild licens till bl. a.

OEEC-området. Bland de förutsättningar, som jordbruksnämnden uppställt

för frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av affärsföretag,

som är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister, dels att

fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser om

reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande fisk, dels

att företag, som önskar utnyttja frilistningen, låter hos jordbruksnämnden

registrera en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten uppställda

villkoren.

I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse

för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar

jordbruksnämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Härom

anför nämnden följande.

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportintressena

— fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien

— på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne

och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Till

rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.

Fiskexportrådet kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna

olika exportönskemål inför förestående handelsavtalsförhandlingar, diskutera

fördelning mellan olika kustområden av redan erhållna kontingenter

för export till länder, där importen av fisk och fiskprodukter är centraliserad,

och rådgöra om olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i

allmänhet. Inom de på väst- resp. sydkusten lokalt inrättade s. k. exportnämnderna,

i vilka vederbörande kuststräckas exportintressen är allsidigt

företrädda, sker bl. a. en förberedande behandling av fiskexportrådets ärenden.

Upplysningsvis kan i detta sammanhang meddelas, att en sammanslagning

inom den närmaste tiden avses skola ske av de på västkusten inrättade

lokala organen för samarbetet mellan fiskerinäringens olika intressen

(exportnämnden, importnämnden och exportutskotten).

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att exporten till länder med centraliserad

import ytterligare har centraliserats och f. n. sker i enlighet med en

den 25 november 1959 dagtecknad överenskommelse mellan Ostkustfisk,

centralförening u. p. a., Sydsvensk exportfisk, förening u. p. a., Västkust
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

fisk, förening u. p. a., och Fiskkonservfabrikernas förening, ekonomisk förening,

ävensom Exportutskottet för färsk och fryst fisk och Exportutskottet

för svensk saltsill, som representanter för däri ingående här tidigare ej

nämnda företag. Överenskommelsen innebär, att all export av saltvattensfisk,

såväl färsk och fryst som beredd vara, däribland även konserver, till sådana

marknader, som jordbruksnämnden förklarar skola omfattas av centraliseringen,

skall förberedas och övervakas av ett affärsutskott för svensk

fiskexport med uppgift bl. a. att undersöka olika möjligheter för denna export

och att före avtalsförhandling avseende viss export behandla frågor,

som sammanhänger härmed, såsom kontingentfördelning, prispolitik m. m.,

ävensom att exportförhandlingarna skall ske genom en permanent förhandlingsdelegation

under ledning av en heltidsanställd exportchef. Beträffande

sammansättningen av affärsutskottet och förhandlingsdelegationen in. m.

anför nämnden följande.

Affärsutskottet består av åtta ordinarie ledamöter, varav fyra representanter

för rena fiskarintressen och fyra representanter för fiskhandel och

fiskkonservindustri, jämte en av jordbruksnämnden utsedd opartisk ordförande.

Förhandlingsdelegationen utgöres, förutom av exportchefen, av en

ledamot från envar av föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk och

Västkustfisk. Vidare kan i delegationen ingå en representant även för annan

fiskhandel eller industri. Enligt överenskommelsen skall i regel avtal om export

för samtliga parter tecknas gemensamt, varvid såsom svensk kontraktspartner

skall stå någon av föreningarna Sydsvensk exportfisk, Västkustfisk

eller Fiskkonservfabrikernas förening. Om enighet i väsentlig fråga icke

kan nås inom affärsutskottet, t. ex. i fråga om fördelning av kontingent mellan

de olika parterna, skall frågan genom ordföranden i utskottet underställas

jordbruksnämnden för avgörande. Även beslut, som i annan ordning

meddelas enligt bestämmelserna i överenskommelsen, skall av part kunna

överklagas hos jordbruksnämnden, därest beslutet avser fråga av principiell

art eller eljest är av större praktisk eller ekonomisk betydelse.

Jordbruksnämnden anmäler, att den i anslutning till nyssnämnda överenskommelse

har föreskrivit, att exportlicens till centraliserade marknader

för fisk, som avses i överenskommelsen, endast beviljas för sådan export,

som sker i enlighet med överenskommelsen. Exportlicens utställes, för affärsutskottets

räkning, antingen på föreningen Sydsvensk exportfisk eller

på föreningen Västkustfisk eller på Fiskkonservfabrikernas förening.

Jordbruksnämnden upplyser vidare, att allmänt har stadgats skyldighet

för de i affärsutskottet ingående föreningarna att tillse att allas berättigade

intressen av att deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten, om

det befinnes nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt grunder, som

fastställes av nämnden. Vidare har förutskickats, om nämnden så finner

angeläget, att möjligheter skall öppnas för exportörerna att inbördes tävla

om exportleveranserna (exempelvis genom särskilda exportauktioner).

Behovet av ett organ, motsvarande det s. k. fiskexportrådet och av en centralisering

av fiskexporten, såvitt gäller länder med centraliserad import,

har enligt jordbruksnämnden även under det gångna året dokumenterats

vid upprepade tillfällen. Enligt nämndens mening är det erforderligt, om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år i961

23

exportmöjligheterna skall kunna rationellt tillvaratagas, att exporten även i

fortsättningen regleras i den omfattning, som nu sker. I princip synes någon

ändring ej heller vara påkallad i fråga om exportfrilistningen på fiskområdet.

Jordbruksnämnden förutsätter emellertid, att nämnden skall vara oförhindrad

att i de allmänna frilistningsvillkoren vidtaga de förenklingar, som

befinnes kunna lämpligen genomföras.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att Kungl. Maj :t genom förutnämnda

beslut den 13 maj 1960 bemyndigat nämnden att för bestridande av kostnaderna

under budgetåret 1960/61 för den befattningshavare, som har till

uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 90 000 kr.

från de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område för samma

budgetår inflytande eller dessförinnan influtna medlen. Befattningen som

fiskexportrepresentant har inrättats genom Kungl. Maj:ts beslut

den 23 oktober 1952 och har av den nuvarande representanten innehafts

sedan den 1 december 1952. Befattningshavaren är sedan den 1 januari

1955 stationerad i Bonn. Beträffande kostnaderna för befattningen anför

nämnden följande.

Kostnaderna för befattningen har uppgått för budgetåret 1957/58 till

76 745 kr., för budgetåret 1958/59 till 78 163 kr. och för budgetåret 1959/

60 till 79 663 kr. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 april 1960 skall till den

nuvarande fiskexportrepresentanten, räknat fr. o. m. den 1 januari 1960,

tills vidare utgå dels arvode med belopp motsvarande lön enligt löneklass

A 24, ortsgrupp 5, statens allmänna avlöningsreglemente, dels prisutjämningstillägg

med 32 100 kr. för år, dels ock ersättning för vad befattningshavaren

visar sig ha utgivit för bibehållande under förordnandet som fiskexportrepresentant

av sin rätt till pension i Svenska personal-pensionskassan

(SPP), dock högst 6 000 kr. för år. De nu bestämda löneförmånerna medför

för budgetåret 1961/62, jämfört med budgetåret 1959/60, en merkostnad,

såvitt nu kan beräknas, av något över 4 000 kr.

Behov av en befattning med uppgift att främja den svenska fiskexporten

föreligger enligt jordbruksnämndens mening även för tiden efter utgången

av innevarande budgetår. Enligt vad nämnden har inhämtat, delas denna

uppfattning av vederbörande fiskeriorganisationer och av övriga företrädare

för den berörda fiskerinäringen. I detta sammanhang anmäler nämnden,

att inom fiskexportrådet nyligen väckts förslag om översyn av den för

tiskexportrepresentanten gällande instruktionen. I den mån sedermera

företagen översyn av instruktionen påkallar ändring härav, avser nämnden

att i särskild ordning inkomma med förslag till sådan ändring.

Enligt jordbruksnämndens mening bör — med hänsyn till de ökade löneförmånerna

för fiskexportrepresentanten samt till sannolika stegringar

i rese- och levnadskostnaderna i olika länder ävensom till önskvärdheten

av alt en viss marginal reserveras till bestridande av kostnaderna för de

längre resor, som kan visa sig erforderliga — anslagsbehovet för fiskexportrepresentanten

för budgetåret 1961/62 beräknas till något högre belopp än

det för innevarande budgetår anvisade eller till, förslagsvis, 95 000 kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1961

Nämnden hemställer på grund av vad i det föregående anförts, att bemyndigande

erhålles att under nästa budgetår för bestridande av kostnaderna

för fiskexportrepresentanten använda ett belopp av högst 95 000 kr. av de

för budgetåret 1961/62 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna

för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.

Inledningsvis anför nämnden.

Genom förutnämnda beslut den 13 maj 1960 har Kungl. Maj:t föreskrivit,

att till bestridande av ett eventuellt tillskott till konservkontrollen samt

av sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,

som icke kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas

i anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. ur de för budgetåret 1960/61 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk, dels

frivillig. Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver

samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning

på hemmamarknaden avsedd salt strömming. Den av jordbruksnämnden

inrättade frivilliga kontrollen omfattar på sydkusten färsk och fryst torsk

och sill, som blir föremål för centraliserad export, ävensom likaledes på sydkusten

framställda fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga

kontrollen inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill,

som försäljes på den inhemska marknaden. Under åren 1959 och 1960

har den frivilliga kontrollen utvidgats att omfatta även färsk strömming på

ostkusten.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning är den kvalitetskontroll, som

f. n. upprätthålles på svenska fiskvaror, behövlig för att varorna skall kunna

hävda sig på marknaden.

Vad angår finansieringen av konservkontrollen erinrar jordbruksnämnden

om att enligt uttalanden i propositionen 1957:88 tillskott av statliga

medel ej vidare skulle erfordras, sedan 20 000 kr. tillförts en i propositionen

omförmäld buffertfond hos Svenska konservkontrollens råd. Efter framställningar

härom av jordbruksnämnden har emellertid — med hänsyn bl. a.

till de svårigheter, som föreligger att i förväg beräkna inkomster och utgifter

för konservkontrollen — genom Kungl. Maj :ts bemyndiganden möjligheter

erhållits att under de senaste tre budgetåren vid behov använda

statsmedel för finansieringen av denna kontroll. Dessa bemyndiganden har,

anför nämnden, dock ej behövt utnyttjas. Vid en fortsatt normal export

synes det nämnden att kostnaderna för kontrollen fram till den 1 juli 1962

i sin helhet skall kunna täckas av nu utgående avgifter. Då emellertid —

såsom förut berörts — svårigheter föreligger att beräkna de framtida inkomsterna

och utgifterna i verksamheten och anspråk kan komma att ställas

på ytterligare medel för att möta ej förutsedda behov, anser nämnden,

att även nästa budgetår möjlighet bör finnas att kunna använda statsmedel

för konservkontrollens finansiering. I detta sammanhang anmäler nämnden,

att frågan om den fortsatta organisationen av konservkontrollen är

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

föremål för överväganden med anledning av att Svenska institutet för konserveringsforskning

nyligen uppsagt samarbetsavtalet med konservkontrollens

råd.

Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,

som är direkt underställd jordbruksnämnden. För att bestrida

kostnaderna för denna kontroll — utom såvitt avser kontroll av salt strömming

på hemmamarknaden — upptages avgifter av den, som begärt kontrollens

utförande. Beträffande kostnadstäckningen i övrigt anför jordbruksnämnden.

Dessa avgifter förslår totalt sett ej till att täcka kostnaderna för kontrollen.

För budgetåret 1959/60 har sålunda inkomsterna av löpande kontrollavgifter

understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt tal

32 000 kr. Under åren därförut har underskotten varierat mellan omkring

11 000 och 32 000 kr. Under första hälften av innevarande budgetår har för

kvalitetskontrollen — utöver influtna kontrollavgifter — ianspråktagits ett

belopp av ca 18 000 kr. För återstoden av innevarande budgetår kvarstår

då av anvisade införselavgiftsmedel omkring 32 000 kr., som enligt nämndens

mening torde förslå till bestridande av kostnaderna för kontrollen.

För budgetåret 1961/62 saknas enligt jordbruksnämnden möjlighet att

med någon större grad av säkerhet beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna

erfordras för kvalitetskontrollens fullgörande. Storleken av

detta tillskott är nämligen beroende av bl. a. omfattningen av den export,

som blir föremål för kvalitetskontroll. För att kunna bestrida kostnaderna

för kontrollen under nästa budgetår anser sig nämnden böra räkna med

att minst samma tillskott av statliga medel kan komma att erfordras som

det för innevarande budgetår anvisade. Hänsyn har härvid tagits till att

— såsom tidigare berörts -— medel kan behöva tillskjutas också för finansieringen

av konservkontrollen. Jordbruksnämnden hemställer därför om bemyndigande

att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens genomförande

använda ett belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1961/62 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

IV. Departementschefen

Avkastningen av det svenska havsfisket har under de senaste åren stigit

betydligt. Enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten

för år 1959 omkring 268 miljoner kilogram med ett värde av 171 miljoner

kronor. Denna avkastning var den högsta dittills noterade till såväl kvantitet

som värde och översteg 1958 års fångst med 30 miljoner kilogram och

16,7 miljoner kronor. Beträffande år 1960 beräknar statens jordbruksnämnd,

att fångstmängden kommer att ligga i nivå med 1959 års kvantitet. Fångstvärdet

torde emellertid komma att överstiga 1959 års värde och uppgå till

omkring 178 miljoner kronor. Samtidigt med fångstökningen år 1959 har

antalet yrkesfiskare fortsatt att minska och en övergång till större båtar

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

och kraftigare motorer i båtarna ägt rum. Nedgången i antalet yrkesfiskare

har emellertid varit påtagligt mindre än tidigare under åren efter andra

världskriget. Antalet binäringsfiskare har sedan krigsslutet i allmänhet

minskat varje år men under år 1959 totalt sett varit i huvudsak oförändrat.

Anmärkningsvärd är den under åren 1959 och 1960 inträffade kraftiga

ökningen av sillfisket på västkusten. Belysande för de två senaste årens

utveckling är att västkustfiskarnas sillfångster stigit från 81 respektive

84 miljoner kilogram åren 1957 och 1958 till 107 miljoner kilogram år 1959

och till omkring 127 miljoner kilogram år 1960 enligt jordbruksnämndens

uppskattning. Västkustfiskets allt starkare inriktning på fiske eller sill, vilken

till större delen avsättes på exportmarknaden, har agt rum samtidigt

som minskade fångster redovisas av fiskslag, varav import måste vidtagas

för att täcka efterfrågan inom landet. På sydkusten redovisas däremot för

år 1960 väsentligt ökade fångster av torsk, medan sillfisket varit i stort sett

oförändrat. På ostkusten beräknas fångsterna ha minskat under år 1960 på

grund av en väsentlig nedgång i strömmingsfisket.

Priserna till fiskare har under de tre första kvartalen 1960 i allmanhet

varit högre än under motsvarande kvartal år 1959. I fråga om priserna på

fiskets förnödenheter har under det sistlidna året i huvudsak ej skett andra

förändringar än sådana, som orsakats av omsättningsskattens införande eller

betingats av höjda arbetskostnader för reparationer m. m.

Såväl exporten som importen av fisk och fiskprodukter har ökat under år

1960. Exportökningen hänför sig till den kommersiella utförseln av främst

färsk och fryst sill, medan direktlandningarna i utrikes hamnar minskat.

Importökningen berör i första hand färsk och fryst fisk, främst torskfiskar

av olika slag och makrill, medan importen av saltad och kryddad sill nedgått

betydligt. Införseln av frysta filéer, som minskade något under år

1959, har under år 1960 återigen stigit och var under sistnämnda år större

än någon gång tidigare. Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter

under sistlidna år har enligt jordbruksnämndens uppskattningar ökat

beträffande djupfrysta filéer men minskat i motsvarande grad i fråga om

saltsill, varför den sammanlagda förbrukningen legat på samma nivå som

under år 1959.

Såsom förut anförts har Kungl. Maj:t genom beslut den 19 februari 1960

uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till viss i artikel 28

EFTA-konventionen omförmäld undersökning — under samråd med representanter

för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om

utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande

spörsmål samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav föranledda

förslag. Eftersom nämnda undersökning ännu inte slutförts, har

jordbruksnämnden i sin förevarande framställning inte kunnat taga hänsyn

till sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter, som undersökningen

kan föranleda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden

framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. P r i s r e gleringsverksamheten

torde därför böra bibehållas också under budgetåret

1961/62. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens nyssnämnda

utredning torde därvid prisregleringen böra handhavas i huvudsak på samma

sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet som

gjorts av föredragande departementschefen i propositionen 1951: 81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. in. Giltighetstiden

för denna utgår den 30 juni 1961. I avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens

utredning bör förordningen förlängas och erhålla fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1962.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna

för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1960 — liksom för åren 1951

—1959 — rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna reglerings-

och införselavgifterna. Behållningen av prisreglerings- och införselavgiftsmedel

uppgick den 1 januari 1961 till 19,4 miljoner kronor mot 17,1

miljoner kronor vid ingången av år 1960.

I anslutning till vad jag nyss anfört, torde prisregleringen även under budgetåret

1961/62 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att upprätthålla

den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande

medel. I avbidan på jordbruksnämndens omförmälda utredning synes därför

bemyndigandet för nämnden att upptaga regleringsavgifter även för

nästa budgetår böra bibehållas i den omfattning, som förekommit under de

senare åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min mening

inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj :t —- använda

behållningen i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna

på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.

Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna

skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti,

till deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1961/62.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom

landet av f 1 ad e n s i 11 föranleder ej någon erinran från min sida. I princip

synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill

under viss del av året ej böra upprätthållas och ej heller synes under

samma tid importliccnsieringen av annan beredd sill än islandssill böra inställas.

I stället bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, dessa ingripanden

ersättas med kvalitetsbefrämjande åtgärder av beskaffenhet att stärka fladensillens

konkurrenskraft gentemot andra sillsorter.

Regleringen av importen och exporten av fisk in. m. sker

för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni 1953 an
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

gående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372)

samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

(nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1961.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen

böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid

nämnden i likhet med förhållandet under nämnda år bör få företaga de

jämkningar, som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna i konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen

eller av åtaganden inom andra internationella organisationer. I avbidan

på resultatet av jordbruksnämndens förut nämnda utredning torde

sålunda giltighetstiden för införselförordningen (1953: 372) böra förlängas

till och med den 30 juni 1962.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som

genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret

1961/62, torde inkomsterna av införselavgifterna för närvarande kunna

uppskattas till ett belopp av omkring 1,5 miljoner kronor. Jag kan ansluta

mig till nämndens förslag, att de för budgetåret 1961/62 inflytande

införselavgiftsmedlen disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna

och sålunda i första hand användes för att täcka de löpande

utgifterna för prisregleringens upprätthållande.

Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import

bör under budgetåret 1961/62 handhavas i enlighet med de för denna export

nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten

till övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak

de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet härmed

bör även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd giltighet till och

med den 30 juni 1962.

För budgetåret 1960/61 har medgivits, att till kostnaden för en befattning

som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk ett belopp

av högst 90 000 kronor från de för budgetåret 1960/61 genom upptagande

av införselavgifter på fiskets område inflytande eller dessförinnan

influtna medlen. Kostnaderna för befattningen bör, såsom jordbruksnämnden

föreslagit, även för budgetåret 1961/62 utgå ur de införselavgiftsmedel,

som upptages eller upptagits på fiskets område. Till täckande av nämnda

kostnader torde för nästa budgetår med hänsyn till höjda löneförmåner

och stegrade rese- och levnadskostnader i enlighet med jordbruksnämndens

förslag böra beräknas ett något högre belopp än för innevarande budgetår

eller högst 95 000 kronor.

För budgetåret 1960/61 har medgivits, att till bestridande av ett eventuellt

tillskott till kostnaderna för konserv kontrollen samt av

sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror

än konserver, som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgif
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1961

ter, får tagas i anspråk ett belopp av högst 50 000 kronor ur de för nämnda

budgetår inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område.

För finansieringen av konservkontrollen skall enligt uttalanden i propositionen

1957:88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott av

statsmedel ej vidare erfordras, sedan 20 000 kronor tillförts en i propositionen

omförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter

medgav emellertid riksdagen åren 1958, 1959 och 1960 beträffande

ettvart av budgetåren 1958/59—1960/61 ett avsteg från sagda

princip. Kungl. Maj :t har sålunda bland annat bemyndigat jordbruksnämnden

att använda vissa statsmedel för finansieringen av konservkontrollen.

Bemyndigandena att använda statsmedel som tillskott till konservkontrollen

har hittills ej behövt utnyttjas.

Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontrollverksamheten jämte

i buffertfonden innestående medel beräknas kunna täcka konservkontrollkostnaderna

fram till den 1 juli 1962, anser jordbruksnämnden —

med hänsyn till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och

utgifterna i verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa

budgetår vid behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontroll.

De medel, som under nästa budgetår kommer att erfordras för

kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda

kontroll inflytande kontrollavgifter, har jordbruksnämnden beräknat till

samma belopp som för 1960/61 eller högst 50 000 kronor. Nämnden har

i detta belopp även inräknat de medel, som kan behöva tillskjutas för finansieringen

av konservkontrollen.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att till bestridande

av eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av

sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,

som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk

ett belopp av högst 50 000 kronor ur de för budgetåret 1961/62 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen 1958: 71 förutsätter

jag emellertid, att även i fortsättningen vid export av normal omfattning

kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet skall täckas genom

kontrollavgifterna och att avgifterna skall höjas, därest de normala

kontrollkostnaderna skulle stiga.

Det av en majoritet inom jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område framförda förslaget att öppna möjligheter

för jordbruksnämnden att direkt ur prisregleringskassan för fisk utbetala

medel till centralnämndens för fiskpropaganda verksamhet anser

jag mig i likhet med jordbruksnämnden inte kunna tillstyrka. Liksom

hittills bör sålunda de i centralnämnden ingående prisregleringsföreningarna

själva vid sin avvägning av prisregleringsmedlens användning äga bedöma,

i vilken utsträckning medel bör användas för propagandaverksamhet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

A. antaga förslagen till följande förordningar:

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln

med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av

vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den

5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av

vissa slag av fisk och skaldjur m. m.;

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1962

reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger

må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som förordats i det föregående; samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1961/62 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse

ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a.,

intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte ränta, dels åt

Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000

kronor jämte ränta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Jan B randt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

31

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1959

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1128

3 608

100

1940/44

5 432

6 921

12 353

103

2 558

1409

3 967

no

1945

5 896

6 373

12 269

102

2 817

1492

4 309

119

1946

5 528

6168

11696

97

2 756

1423

4179

116

1947

5 250

6 047

11297

94

2 606

1328

3 934

109

1948

4 926

6 099

11025

92

2 597

1236

3 833

106

1949

4 673

6100

10 773

90

2 532

1335

3 867

107

1950

4 306

5 818

10 124

84

2 452

1268

3 720

103

1951

3 947

5 722

9 669

80

2 320

1175

3 495

97

1952

3 771

5 598

9 369

78

2199

1103

3 302

92

1953

3 616

5 598

9 214

77

2 068

1136

3 204

89

1954

3 288

5 652

8 940

74

2 027

1077

3104

86

1955

3 007

5 549

8 556

71

1913

1098

3 011

83

1956

2 768

5 666

8 434

70

1831

1065

2 896

80

1957

2 479

5 716

8195

68

1772

1016

2 788

77

1958

2 349

5 699

8048

67

1765

942

2 707

75

1959

2 338

5684

8022

67

1721

985

2 706

75

År

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39

6 586

1406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44

6 749

1247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945

7 321

1203

8 524

107

16 034

9 068

25102

106

1946

7 210

1343

8 553

107

15 494

8 934

24 428

103

1947

7 211

1224

8 435

106

15 067

8 599

23 666

100

1948

7 230

1245

8 475

106

14 753

8 580

23 333

99

1949

7185

1275

8 460

106

14 390

8 710

23100

98

1950

7 051

1231

8 282

104

13 809

8 317

22 126

94

1951

7 017

1200

8 217

103

13 284

8 097

21381

91

1952

6 874

1140

8 014

100

12 844

7 841

20 685

88

1953

6 770

1137

7 907

99

12 454

7 871

20 325

86

1954

6 416

1092

7 508

94

11731

7 821

19 552

83

1955

6 058

1076

7134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956

5 749

1012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

1957

5 583

970

6 553

82

9 834

7 702

17 536

74

1958

5 400

963

6 363

80

9 514

7 604

17118

72

1959

5 291

942

6 233

78

9 350

7 611

16 961

72

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fiske. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

Bilaga 2

Antal fiskebåtar åren 1935/39, 1948/52, 1953/57 och 1958—1959

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Sum-

ma

båtar

med

motor

Hkr

Sum-

ma

Hkr

Sum-

ma

1—

10

11—

30

31—

90

91—

150

151—

200

>200

1—5

6—

10

>10

Ostkusten

1935/39

. .

388

4 636

5 024

1948/52

834

535

21

1

—

—

1391

3178

1509

109

4 796

6187

1953/57

590

609

37

12

3

--

1251

3047

1578

200

4 825

6 076

1958

421

523

53

34

13

1

1045

2 964

1506

283

4 753

5 798

1959

371

512

50

40

13

9

995

2 983

1511

324

4818

5 813

Sydkusten

1935/39

749

459

1208

1948/52

314

302

122

36

—

—

774

563

in

7

681

1455

1953/57

321

265

124

57

3

2

772

640

145

18

803

1575

1958

290

220

86

71

20

12

699

655

150

21

826

1525

1959

281

210

75

71

26

16

679

650

159

29

838

1517

V ästku sten

1935/39

••

••

1345

496

1841

1948/52

432

199

347

318

162

1458

660

256

21

937

2 395

1953/57

415

191

297

217

158

125

1403

688

311

33

1032

2 435

1958

393

180

239

173

145

175

1305

653

342

42

1037

2 342

1959

398

172

229

171

133

196

1299

657

363

47

1067

2 366

Samtliga t

mststräckor

1935/39

••

2 482

. .

5 591

8 073

1948/52

1580

1036

490

355

162

3 623

4 401

1876

137

6 414

10037

0/

/O

43,6

28,6

13,5

9,8

4,5

100,0

68,6

29,3

2,1

100,0

1953/57

1326

1065

459

285

163

128

3 426

4 375

2 034

251

6 660

10086

%

38,7

31,1

13,4

8,3

4,8

3,7

100,0

65,7

30,5

3,8

100,0

1958

1104

923

378

278

178

188

3 049

4 272

1998

346

6 616

9 665

%

36,2

30,3

12,4

9,1

5,8

6,2

100,0

64,6

30,2

5,2

100,0

1959

1050

894

354

282

172

221

2 973

4 290

2 033

400

6 723

9 696

%

35,3

30,1

11,9

9,5

5,8

7,4

100,0

63,8

30,2

6,0

100,0

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. I denna bilaga redovisas

emellertid ej fiskebåtar utan motor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

33

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden,

fördelning åren 1935—1960

mängd, värde samt procentuell

År

Ostkusti

in

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

1 %

Milj. kg

0/

/o

Fångstmängd

1935/39

1940/44

1945/48

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

19601

31,9

37.0

28.0

27.3

27,8

27,8

27,6

29.3

28.5

30.1

24.3

24.2

27.2

29.6

26,0

27

31

17

15

15

15

13

15

14

14

12

11

11

11

10

11.9

19,3

22,0

32.9

27.7

28,6

32.0

32.7

31.1

34.1

33.1

40.0

37.8

37.1

43,0

10

16

14

18

14

15

16

16

16

15

17

18

16

14

16

75,6

64,1

113.4

124.3

135,1

128,8

147.9

137,7

141.5

155.3

140.0

157.9

173.0

201.3

199.0

63

53

69

67

71

70

71

69

70

71

71

71

73

75

74

119.4

120.4

163.4

184.5

190.6

185,2

207.5

199.7

201,1

219.5

197,4

222,1

238.0

268.0

268,0

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

14,8

1,7

10.7

20,2

28.5

21.5

32.2

33.2

35.6

45.0

35.8

38.0

66.8

82.0

66,0

12

1

6

11

15

12

16

17

18

21

18

17

28

31

25

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten

Totalfångst

Därav ilandfört

i utrikes

hamnar

Milj. kr.

0/

/o

Milj. kr. j %

Milj. kr.

%

Milj. kr.

%

Milj. kr.

%

Fångstvärde

1935/39

8,3

28

1940/44

26,3

31

1945/48

24,1

23

1949

22,7

22

1950

22,6

22

1951

24,9

23

1952

24,4

20

1953

24,7

20

1954

24,4

20

1955

23,8

18

1956

22,9

17

1957

23,2

16

1958

23,2

15

1959

26,7

16

19601

26,0

15

1 Uppgifterna är hämtade

av jordbruksnämnden.

3,7

13

17,6

59

13,5

16

45,8

53

13,5

13

65,3

64

16,1

15

65,7

63

14,8

15

64,7

63

16,4

15

68,0

62

18,4

15

79,6

65

20,3

17

77,0

63

20,6

16

80,9

64

23,2

17

88,5

65

21,1

16

88,8

67

25,2

17

100,5

67

24,9

16

106,1

69

26,5

15

117,7

69

28,5

16

123,0

69

den officiella statistiken utom

29,6

100

3,1

10

85,6

100

0,3

0

102,9

100

7,0

7

104,5

100

7,0

7

102,1

100

9,3

9

109,3

100

9,0

8

122,4

100

11,4

9

122,0

100

11,2

9

125,9

100

13,1

10

135,5

100

16,1

12

132,8

100

16,7

13

148,9

100

17,9

12

154,2

100

29,7

19

170,9

100

33,8

20

177,5

100

30,5

17

för år 1960, då de är uppskattade

Anm. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna fr. o. m. år 1949 men däremot icke för

åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren 1945/48 utgjort i genomsnitt 8 7 mili ko

För åren fr. o m. 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad s. k XapfLk ^Sådaa fisk

ingår däremot ej i motsvarande siffror for åren dessförinnan och därmed ej heller i kolumnerna

land8*''hXritobélydliggSt>'' sistnämnda ärcn torde “^dföringen av skrapfisk i ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1956 september 1960, ore/kg

Bilaga 4 w

Tid

Västkusten

Genomsnittliga fiskarpriser1

All

fisk1

Sill

(färsk)

Torsk

Mak
rill
-

Annan

fisk*

Minimipriser1

Sill

nr 1*

Sill

nr 3*

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill

(ej liten)

Sydkusten

Genomsnittliga

fiskarpriser

Sill

Torsk

Minimipriser”

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Genomsnittet

av

partinoteringar

på

strömming

i Stockholm6
-

1956

3:e kv.

4:e kv.

1957

l:a kv.

2:a kv.

3:e kv.

4:e kv.

1958

l:a kv.

2:a kv.

3:e kv.

4:e kv.

1959

l:a kv.

2:a kv.

3:e kv.

4:e kv.

1960

l:a kv.

2:a kv,

3:e kv

68,8

74.4

64.0

69.0

65.8

79.4

66.9

82.5

81,3

75.0

53.0

84.8

67.2

79.3

57.7

96.9

67.7

48.0

44.5

42.2

42.0

47.2

49.6

47.1

45,5

53.9

47.2

34.9

41.0

48.0

48.0

43.2

42.1

48.9

82,2

111,2

97.2

77.0

78.8

96.3

73.8

84.0

92.7

127.6

96,5

96.8

96.1

139.6

101.7

108.7

118.3

98.6

96.4

99.2

64.0

75.9

80.6

73.0

72.9

103,3

90.4

95.8

69.9

96.3

104.0

60,2

74.4

95.9

97.2

113.6

115.0

89,4

93.9

108.0

108.2

109.1

104.9

131.7

124.8

105,7

110.3

141.1

126,0

126.3

126,6

59 (47)

55 (45)

49 (43)

49 (43)

62 (48)

55 (44)

62 (41)

52 (41)

62 (48)

62 (48)

52 (41)

52 (41)

62 (48)

60 (47)

52 (42)

52 (42)

64 (48)

39 (31)

36 (27)

31 (24)

31 (28)

41 (33)

35 (27)

33 (24)

33 (24)

41 (33)

41 (33)

33 (24)

33 (24)

41 (33)

37 (33)

33 (24)

33 (24)

41 (33)

68

68

68

68

69

69

69

69

69

69

69

69

69

69

69

69

69

58

58

58

58

59

59

59

59

59

59

59

59

59

59

69

59

59

55 (48)

55 (48)

55 (48)

59 (50)

59 (50)

59 (50)

59 (50)

59 (47)

59 (44)

59 (44)

59 (44)

59 (44)

59 (44)

59 (44)

59 (44)

61 (44)

61 (44)

47,4

53.1

58.7

61,0

54.0

59.2

66.7

51.3

53.7

53.4

63.3

56,6

53.5

55.5

68,2

53.0

54.4

56.1

59.5

54,4

51.2

55.6

58.6

58.0

53,9

58.1

65.3

58,8

59.3

58,1

63.6

61.4

64.5

62.6

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

68

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

58

55

56

56

54

55

56

56

54

55

56

56

56

56

56

58

68

58

52

53

53

51

52

53

53

51

52

53

53

53

53

53

55

55

55

128.9

139.4

135.7

125.3

133.6

141.9

136.9

123.5

132.0

120.8

124.0

128.3

135.4

132.7

140.7

131,2

137.6

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

* Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud. , , ....

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. forsta auktion (tor

alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning

på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill

samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).

6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföre
ningen

fastställt att gälla vid partihandelns försäljning till detaljhandeln,

och är sålunda ej jämförbar med de i kolumnerna redovisade

fiskarpriserna.

Anm Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och fiskarens

andel i lådkostnaden.

Kungl. Maj ds proposition nr 50 år 1961

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 dr 1961

35

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk m. m,

tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

Utförsel

Införsel

Differens

Kommers

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

iell export

beredd

eller kon- serverad

fisk m. m.

kap. 16

Direkt- land- ningar i

utlandet

Summa

fisk,

kräft- djur och

blötdjur

kap. 3

beredd

eller kon- serverad

fisk m. m.

kap. 16

Summa

Utförsel- överskott

( + )

Införsel-

överskott

<-)

1935/39

1940/44

1945/49

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

5,4

30.2

34,9

50.8

54,6

47.5

51.9

50.5

40.2

42.0

35.9

38.1

56.5

Miljoner kilogram

1,4

14,8

41,3

44,5

7,1

51,6

0,4

*1,7

7,5

11,6

0,4

12,0

2,0

12,6

44,8

21,5

4,7

26,2

3,3

28,5

66,7

22,9

5,4

28,3

2,0

21,5

74,3

23,1

9,2

32,3

2,4

32,2

89,2

27,7

8,7

36,4

1,7

33,2

82,4

27,0

11,4

38,4

3,1

35,6

90,6

27,5

9,0

36,5

2,3

45,0

97,8

34,3

12,5

46,8

2,6

35,8

78,6

33,7

13,5

47,2

1,9

38,0

81,9

30,2

11,8

42,0

2,9

66,8

105.6

33,8

15,9

49,7

2,8

82.0

122,9

30,2

16,8

47,0

3,7

66,0

126,2

31,4

16,5

47,9

- 4,5

4- 18,6

+ 38,4

+ 42,0

+ 52,8

+ 44,0

+ 54,1

+ 51,0

+ 31,4

+ 39,9

+ 55,9

+ 75,9

+ 78,3

Miljoner kronor

1935/39

7,8

1,3

3,1

1940/44

2,8

0,3

0,3

1945/49

21,0

5,5

7,0

1950

22,3

8,8

9,3

1951

33,2

6,2

9,0

1952

37,5

6,9

11,4

1953

33,0

4,9

11,2

1954

33,6

9,2

13,1

1955

34,2

6,6

16,1

1956

31,7

7,7

16,7

1957

36,9

5,3

17,9

1958

30,6

9,4

29,7

1959

32,5

9,7

33,8

1960

43,5

12,2

30,5

12,2

20,9

4,6

25,5

- 13,3

3,4

10,4

1,7

12,1

- 8,7

33,5

23,3

7,3

30,6

+ 2,9

40,4

26,2

10,2

36,4

+ 4,0

48,4

29,3

13,9

43,2

+ 5,2

55,8

39,4

14,5

53,9

+ 1,9

49,1

41,1

17.9

59,0

- 9,9

55,9

47,7

17,9

65,6

- 9,7

56,9

61,9

24,6

86,5

-29,6

56,1

60,3

27,7

88,0

-31,9

60,1

59,9

28,6

88,5

-28,4

69,7

71,4

37,9

109,3

-39,6

76,0

66,6

38,5

105,1

- 29,1

86,2

71,8

39,3

111,1

-24,9

Anm. 1. Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur, som i den tidigare tulltaxan

hanförts till stat. nr 281:1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. m. 1957.

land™'' ^ren m" +’ s. k. skrapfisk icke inkluderad i direktlandningarna i ut
,

Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är

hamtade från handelsstatistiken utom för år 1960, som grundar sig på tullverkets preliminära

opaginerad Kontrollera mot PDF

6101R3 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Bilaga 6

w

o»

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden “/,* 1946—’»/,„ 1960, allt i kr.

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Utgifter

Prisregle-

ringsavgifter

Införsel-

avgifter

1946—1950............

1951—1955............

1956 ..................

1957 ..................

1958 ..................

1959 ..................

1960 ..................

Omkostnader 1946—1960

Avveckling av statslån

Summa

Underskott ..........

8 604 534: 36

10 769 464:15

1 653 500:39

1 411 977: 28

1 517 551: 29

1 309 238:10

1 491 373:03

26 757 638:60

Pristillägg

m. m.

9 223 575:36

7 976 061:13

2 564 811:90

1 562 371:21

1 675 000: —

1860 000: —

1 925 600: —

402 852:68

2 500 000: —

29 690 272: 28

1 234 318:23

2 439 792:09

299 295:86

303 648:20

309 853:68

264 783:08

277 197:10

5 128 888:24

Pristillägg

m. m.

1187 022: 99

1102 423:55

634 727:07

752 478:06

582 799:52

600 889: 28

3 768 904:57

88 613:06

500 000: —

6 217 858:10

1041 366:05

2 342 103: 20

382 933:98

355 869: 48

395 109: 84

463 521:83

376 157:14

5 357 061:52

Prisutj äm- ningsbidrag3

1 590 487:20

3 751110:95

582 461:13

324 751:95

702 548:09

641 885:50

3 475 006: 25

3 154:80

500 000: —

8 571405:87

1188 025:25

7 018 342:03

1 707 184:85

1 230 877: 92

1 455 745:03

1 400 618:02

1 299 189:02

15 299 982:12

1 560 000: —

1 108 852:05

1 535 000: —

1 561 034: 49

1470 000: —

4- 181 647: 77

7 053 238: 77

- 2 932 633:68

- 1088 969:86

- 3 214 344: 35

Överfört år 1946 från

clearingkassan för fisk

Ränteinkomster ......

Uppbörds- och kontroll- kostnader ..........

+15117 273:-

+ 1000 000: —

+ 3 524.579:52

- 246 675: —

Total behållning sl/u

1960................

+ 19 395177:52

1 Beträffande strömmingsregleringen den */«•

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets

införande ställts till Ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag

och sedermera helt åtgått.

3 Beloppet är preliminärt.

4 Av beloppet utgör 138 391 kr. kostnad för fiskexportrepresentanten

och 43 256 kr. 77 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.

år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutj

ämningsbidrag» belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren

1946—1955 finns redovisade i propositionen 1960:82 (s. 42).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:137 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion a/ngående ändrad lydelse av 23 § jaktlagen. a1 i texten
  2. JoU 1961:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1961/62 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten