Sök i Ratio Lex

Angående plan för den officiella kartläggningen samt anslag för budgetåret 1961/62 till rikets allmänna kartverk, m. m

1961-02-10 · 61 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:54, Angående plan för den officiella kartläggningen samt anslag för budgetåret 1961/62 till rikets allmänna kartverk, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

1

Ni* 54

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående plan för den

officiella kartläggningen samt anslag för budgetåret

1961/62 till rikets allmänna kartverk, m. m.; given

Stockholms slott den 10 februari 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas ett förslag till plan för det fortsatta arbetet med

framställning av de ekonomiska och topografiska kartorna. Den ekonomiska

kartläggningen förordas bli utvidgad till samtliga ur jordbruks- och skogsbrukssynpunkt

produktiva delar av landet. Den topografiska kartframställningen

föreslås omfatta hela landet. Ett gemensamt program avseende

turordningen och tidsschemat för det ekonomiska och det topografiska kartläggningsarbetet

under perioden fram till och med år 1970 redovisas. I programmet

upptages främst de nu redan påbörjade arbetena beträffande Älvsborgs,

Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Västernorrlands län.

Jämtlands och Hallands län har infogats något senare i programmet. Särskild

topografisk kartläggning förordas, i den mån arbetskraften räcker, även för

områden inom vilka endast föreligger tidigare upprättade ekonomiska kartor.

För bland annat de inre delarna av Norrbottens län skall framställningen

av vissa försöksblad fortsätta och det reguljära arbetet på en topografisk

karta snarast påbörjas.

I syfte alt förstärka kapaciteten för framställning av nämnda slag av kartor

föreslås för nästa budgetår ett anslagstillskott å 400 000 kronor. Av detta

beiopp skall 200 000 kronor användas för att allmänt påskynda den ekonomiska

kartläggningen och ett belopp av samma storlek för att finansiera

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 54

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 5b år 1961

kostnader till följd av det utvidgade topografiska kartarbetet i de inre delarna

av Norrbottens län.

Vidare föreslås vissa ändringar i rikets allmänna kartverks organisation

med syfte att effektivisera verksamheten. Sålunda förordas en sammanslagning

av de ekonomiska och topografiska kartbyråerna till en kartografisk

byrå med en efter växlingarna i arbetsinriktningen anpassningsbar organisation.

Samtidigt bör ändringar ske i avdelningsindelningen inom den geodetiska

byrån och inom den av förra årets riksdag i princip beslutade nya fotogrammetriska

byrån. I anslutning härtill behandlas närmare formerna för

den likaledes av fjolårets riksdag i princip beslutade affärsmässiga driften

av kartverkets fotogrammetriska verksamhet. Bland annat för att handha

vissa samordningsfrågor avses en expert ställas till kartverkschefens direkta

förfogande. Vissa av statens organisationsnämnd föreslagna arbets- och kontorstekniska

rationaliseringsåtgärder anses böra genomföras.

I anslutning till organisationsändringarna framlägges förslag till vissa

lönegradsförändringar för ett antal tjänster vid kartverket avsedda för personal

av skilda kategorier. Tjänsten som kartverkschef föreslås omändrad

till en generaldirektörsbefattning.

I propositionen äskas medel för nästa budgetår beträffande till kartväsendet

hänförliga anslag. Härvid förordas en med i runt tal 2 835 000 kronor

ökad medelsanvisning, varav omkring 580 000 kronor belöper på kostnadsändringar

av icke-automatisk karaktär. Totalt yrkas ett belopp av It 845 000

kronor under kartverkets olika anslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 februari 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående plan

för den officiella kartläggningen samt anslag för budgetåret 1961/62 till

rikets allmänna kartverk, m. m. samt anför följande.

Genom beslut den 17 april 1959 uppdrog Kungl. Maj:t åt rikets allmänna

kartverk att verkställa en översyn av långtidsplanerna för den officiella

kartläggningen och att efter samråd med lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen

och skogsstyrelsen inkomma med av utredningen föranledda förslag.

I anledning härav har kartverket med skrivelse den 1 september 1960 och

efter samråd med nyssnämnda myndigheter samt chefen för försvarsstaben

överlämnat utredning och förslag till ny långtidsplan för den officiella kartläggningen

i Sverige, benämnd Kart plan 1960. Remissyttranden häröver har

avgivits av byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

Sveriges geologiska undersökning, riksräkenskapsverket, statens

sakrevision, Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande

i Sverige, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Svenska Landskommunernas

förbund och Sveriges riksidrottsförbund. I anledning av utredningen har

vidare inkommit skrivelse från länsstyrelsen i Jämtlands län.

Med skrivelse den 9 januari 1961 har statens organisationsnämnd överlämnat

ett av nämnden i samråd med rikets allmänna kartverk utarbetat

förslag till riktlinjer för lösande av kartverkets organisatoriska problem.

Till skrivelsen har fogats av kartverket vid samrådet avgivet yttrande. Yttrande

över organisationsnämndens förslag har inkommit från Rikets allmänna

kartverks tjänstemannaförening.

I årets slatsverksproposition (bil. 11 p. 131—136) har Kungl. Maj:t på

min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1961/62 beräkna

a) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar ett förslagsanslag av

5 906 000 kr.;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

b) till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader ett förslagsanslag a^

724 000 kr.;

c) till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. ett reservationsanslag

av 2 146 000 kr.;

d) till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 2 506 000 kr.;

e) till Rikets allmänna kartverk: Utrustning in. in. ett reservationsanslag

av 270 000 kr.;

f) till Rikets allmänna kartverk: Utbildningskurser för viss personal ett

reservationsanslag av 4 000 kr.

Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor.

I det följande torde få lämnas redogörelse för omförmälda förslag samt

för innehållet i däröver avgivna yttranden.

Långtidsplan för den officiella kartläggningen

Kartverkets utredning. Rikets allmänna kartverk har i sin i det föregående

berörda, den 1 september 1960 överlämnade utredning angående ny långtidsplan

för den officiella kartläggningen inledningsvis

redogjort för de allmänna förutsättningarna för utredningsarbetets

bedrivande. Härvid erinrar kartverket om att i propositionen 1959: 148

angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering följande av riksdagen

godkända uttalanden gjordes angående upprättandet av den ekonomiska

kartan.

Ett annat medel att påskynda och förenkla genomförandet av en mångfald

fastighetsregleringar — främst i fråga om skogliga arronderingar —

är ett snabbare upprättande av ekonomiska kartor i de delar av landet,

bl. a. Kopparbergs län och det inre av Norrland, där bristen på lämpliga sådana

kartor är kännbar. Emellertid måste möjligheterna till ett tidigare

färdigställande av ekonomiska kartor för angivna trakter bedömas i samband

med kartverkets övriga arbetsuppgifter. Såsom jag anfört i 1959 års

statsverksproposition har inom ämbetsverket påbörjats en översyn av långtidsplanerna

för den officiella kartläggningen. Genom beslut tidigare denna

dag har Kungl. Maj :t uppdragit åt kartverket att fullfölja denna översyn

och att efter samråd med, bland andra, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen

och skogsstyrelsen inkomma med av utredningen föranledda förslag.

Därest så befinnes möjligt bör delförslag framläggas vid sådan tidpunkt

att de kan medtagas vid Kungl. Maj :ts prövning av kartverkets anslagsäskanden

för budgetåret 1960/61.

I anslutning härtill erinrar vidare kartverket om att det den 7 september

1959 efter samråd med lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen

och chefen för försvarsstaben framlade förslag om provisoriska åtgärder

för att påskynda den ekonomiska kartläggningen m. m. Som allmän

målsättning för de provisoriska åtgärderna föreslog ämbetsverket dels att

en ekonomisk kartläggning av Kopparbergs län skulle inplaneras under

åren 1962—1972 utan rubbning av de arbeten, som enligt av riksdagen re
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 5b år 1961

dan träffade beslut skulle utföras inom andra län under samma tidsperiod,

dels att en häremot svarande förstärkning skulle ske av kartverkets resurser

för den topografiska kartläggningen. Framställningen mynnade ut i

förslag om personella och materiella förstärkningar av kartverkets resurser

fr. o. in. budgetåret 1960/61.

Angivna förslag förelädes riksdagen i proposition 1960:74 angående

viss omorganisation av lantmäteriväsendet och rikets allmänna kartverk.

I propositionen anfördes bl. a. att förutsättningar förelåg för kartverket att

i huvudsak inom ramen för nuvarande personaltillgång och utan mera betydande

olägenheter kunna genom en viss förskjutning av tidsplanen för

den återstående delen av de i ett 1937 uppgjort kartläggningsprogram ingående

arbetena redan under budgetåret 1960/61 påbörja upprättandet av

en ekonomisk karta över Kopparbergs län. Vad beträffade kartverkets förslag

om vissa provisoriska förstärkningsåtgärder i syfte att påskynda upprättandet

jämväl av den topografiska kartan uttalades i propositionen, att

ställningstagande till detta spörsmål borde få anstå till dess kartverket inkommit

med slutligt förslag i fråga om långtidsplanerna för den officiella

kartläggningen.

Vid den nu verkställda översynen av långtidsplanerna har tills vidare

utgåtts från kartverkets nuvarande resurser. Dessa innebär enligt kartverket

i fråga om ekonomisk kartläggning en kapacitet av 400 å 450 blad i

skalan 1: 10 000 per år eller en areal av 100 å 115 mil2. Vad beträffar den

nya topografiska kartan är kapaciteten ca 20 blad i skalan 1: 50 000 per år,

vilket motsvarar en areal av omkring 125 mil2. Detta förutsätter alt ekonomisk

karta i skala 1: 10 000 tidigare framställts över det aktuella området

och kan utnyttjas som underlag. Sedan produktionen av eldledningskartor

för försvarets räkning avvecklats omkring 1962—1963 i och med

att vissa viktiga kartläggningsuppgifter i övre Norrland då färdigställts

skulle den topografiska kartläggningskapaciteten under vissa förutsättningar

i övrigt kunna höjas, uppskattningsvis till omkring 25 blad per år,

motsvarande omkring 150 å 160 mil2. I anslutning till dessa uppgifter framhåller

kartverket alt det är sannolikt att det under de närmaste årtiondena

liksom hittills sker en successiv produktivitetsförbättring inom verkets arbetsområde.

Andra faktorer i utvecklingen — den förkortade arbetstiden,

stigande löne- och materialkostnader m. m. — verkar emellertid i motsatt

riktning. Kartverket anser det därför realistiskt att kalkylera med nyss angivna

produktionssiffror.

Vad gäller utgångsläget i övrigt för utredningen redogör kartverket

till en början för hittills gällande planer för de officiella kartorna och

anför härvid i huvudsak följande rörande den ekonomiska kartan.

Enligt beslut av 1937 års riksdag (prop. 237; JoU 74) skall ekonomisk

karta i skalan 1:10 000 upprättas över ca 45 procent av Sveriges yta, nämligen

hela Götaland, Svealand utom vissa delar av Värmlands och Kopparbergs

lön samt av Norrland delar av Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län (i huvudsak Norrlands kustland

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

jämte trakten öster om Storsjön i Jämtland). I fråga om ytterligare 15

procent, d. v. s. övriga delar av Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands

län samt vissa delar av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skulle

iordningställas fotokarta med därå inlagd fastighetsindelning. Över de delar

av Kopparbergs län, som inte ingår i planen för den ekonomiska kartläggningen,

skulle upprättas fotokarta utan fastighetsindelning. Efter 1937

års principbeslut har, förutom vissa justeringar i ordningsföljden mellan

länen, vidtagits den jämkningen i programmet, att fullständig ekonomisk

karta upprättats i de delar, där det ursprungliga programmet förutsatte

fotokarta med fastighetsindelning.

Den ekonomiska kartläggningen har nu genomförts i Stockholms, Uppsala,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Göteborgs

och Bohus, Örebro samt del av Norrbottens län. Vidare närmar sig kartläggningen

sitt slutskede inom Södermanlands och Gävleborgs län. Fältrekognosceringar

har sedan några år tillbaka pågått inom Skaraborgs och

Västerbottens län och under 1959 påbörjats i Älvsborgs län. Flygfotografering

och fotogrammetriska arbeten pågår slutligen i Värmlands, Västmanlands

och Västernorrlands län. De län, som ännu inte förberetts för ekonomisk

kartläggning enligt den gällande planen är sålunda Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Kopparbergs och Jämtlands län. Återstoden

av kartläggningsprogrammet har beräknats taga kartverkets resurser

i anspråk till början av 1970-talet.

Nuvarande produktionsläge rörande den topografiska kartläggningen beskriver

kartverket på följande sätt.

Kungl. Maj :t fastställde 1954 karttypen till eu ny topografisk karta över

Sverige i skalan 1: 50 000. Kartläggningen har därefter igångsatts med tillgängliga

resurser inom topografiska kartbyrån. Produktionen har möjliggjorts

genom att byråns tidigare huvuduppgift —- upprättande och äjourföring

av den äldre topografiska kartan — nedskurits till ett minimum

samtidigt som lediggjord personal nyutbildats och omställts på den nya

kartan.

Nyframställningen följer en av kartverket 1955 framlagd plan, vilken dock

aldrig fastställts av statsmakterna, innebärande att kartan under perioden

1955—1970 skulle utgivas mellan en ost-västlig linje över Jönköping i söder

och en ost-västlinje över Östersund i norr. Detta program förutsatte

dock organisationsförstärkningar, som emellertid inte kommit till stånd.

I detta sammanhang utvecklar kartverket även de allmänna synpunkter

som enligt ämbetsverkets mening bör läggas på produktionsplaneringen och

anför i detta sammanhang följande.

Inom ett gemensamt utgivningsområde finns ett nära produktionssammanhang

mellan ekonomiska och nya topografiska kartan. Den senare utgör

i betydande utsträckning en vidarebearbetning av den förra och framställningen

bör i betydande utsträckning koordineras såväl beträffande förberedande

arbeten som främst i fråga om fältrekognoscering. Av detta skäl

är det nödvändigt att i möjligaste mån samla resurserna till ett samordnat

kartläggningsprogram för båda kartorna. Från denna huvudprincip måste

emellertid flera avsteg göras. Det mest framträdande avsteget bottnar däri,

att den nya topografiska kartläggningen startats omkring 17 år efter den

ekonomiska. Vidare skall topografiska kartan utges över hela landet, medan

någon ekonomisk kartläggning knappast är befogad i de västligaste delarna

av övre Norrland. Slutligen måste förutses, att det på grund av oförenliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

7

önskemål från konsumenthåll kan bli nödvändigt att göra vissa avsteg från

en tekniskt riktig produktionsplan.

Kartverket understryker att ett karakteristiskt drag för planeringen av

kartproduktionen är produktionens relativt långa cykler. Den ekonomiska

kartläggningen omspänner för ett blad en tidsperiod av omkring fyra år.

Den inledes med en flygfotografering och efter denna inplaneras en rad fotogrammetriska

arbetsprocedurer, som avslutas med en fotokarta omkring

ett år därefter. Först härefter är det möjligt att framställa kartkonceptet

för den fältrekognoscering, som i regel inträffar två år efter flygfotograferingen.

Efter fältrekognosceringen återstår en rad färdigställningsarbeten

innan kartbladet kan befordras till tryck. Detta gör att tvära omställningar

i kartläggningsprogrammen måste undvikas. De förberedande arbeten som

redan pågår måste i princip fullföljas om inte arbetsinsatsen skall bli

onyttig.

För att underlätta en mjuk övergång till ett delvis nytt produktionsprogram

har kartverket därför utgått från att nu pågående arbeten skall fullföljas

och att en inväxling på nya uppgifter sker successivt.

I enlighet med det anförda har kartverket som utgångsläge för planeringen

valt produktionsläget vid utgången av år 1962. Vid denna tidpunkt

har enligt ämbetsverket den ekonomiska kartläggningen avslutats i Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Gotlands, Göteborgs och Bohus, Örebro och Gävleborgs län samt inom

nu gällande utgivningsområde i Västerbottens och Norrbottens län. Utgivningen

pågår inom Älvsborgs, Skaraborgs, Västmanlands och Västernorrlands

län. Fältrekognosceringarna har avslutats i Skaraborgs län samt

pågår i Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands och Västernorrlands län. Totalt

har produktionen, uttalar kartverket, nått omkring 7 200 utgivna blad

och därjämte föreligger omkring 700 blad som förbereds för utgivning. Slutligen

har betydande förarbeten igångsatts även i Kopparbergs län.

Nya topografiska kartan har, anför kartverket, nått ett betydande utgivningsområde

i östra Mellansverige, inklusive Gotland, varjämte Sydsverige

ungefär söder om en öst-västlinje genom Laholm är i det närmaste klart.

Antalet utgivna blad är ca 145, varjämte ytterligare ett trettiotal är fältrekognoscerade.

Mot bakgrunden av berörda allmänna förutsättningar och produklionsläget

1962 har översynen av långtidsplanerna av kartverket bedrivits på så

sätt att en promemoria med preliminära förslag beträffande vissa huvudfrågor

remitterats till ett stort antal statliga myndigheter samt enskilda organ

och sammanslutningar, vilka berörs av den officiella kartläggningen. I

det följande torde få lämnas kortfattad redogörelse för de i promemorian

framlagda preliminära förslagen ävensom för de av kartverket däröver inhämtade

yttrandena samt för ämbetsverkets slutliga förslag.

Kartverket har till en början till behandling upptagit vissa frågor

rörande skalor och karttyper m. in. och anförde därvid i sitt

preliminära förslag i sammandrag följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 54 år 1V61

De frågor, som dominerat diskussionen om ekonomiska kartans innehåll

och utseende, gäller dels skalan, dels själva karttypen. Båda dessa spörsmål

har undersökts av en av kartverket och lantmätenstyrelsen gemensamt tillsatt

samarbetsdelegation, som avslutade sitt arbete 1958. Delegationen hade

i uppdrag att göra en jämförande undersökning mellan olika tänkbara typer

av ekonomisk karta. Vad först kartskalan beträffar konstaterade delegationen,

att skalan 1: 20 000 är tillräcklig för vidsträckta delar av Norrland.

En sådan minskning av kartskalan är enligt kartverket mycket betydelsefull

i fråga om reproduktions- och förlagskostnader. Avgörande tor

valet av skala är främst tätheten i fastighetsindelningen. Lantmatenstyrelsen

har också på begäran av kartverket låtit överlantmätarna narmare undersöka

var en övergång från skalan 1: 10 000 till 1:20 000 kan ske. Med

ledning av denna undersökning har uppdragits en gräns mellan skalorna

som i stort sett innebär att nordvästra delen av Kopparbergs lan, nordvästra

delen av Västernorrlands län, Jämtlands län utom Storsjobygden och vissa

andra områden i länets östliga delar samt de delar av Västerbottens och

Norrbottens län där ekonomisk kartläggning återstår hänförts till skala

1: 20 000. , , .

Vad karttypen beträffar uttalades, att kartverket var berett att tr. o. in.

Västmanlands län förse den ekonomiska kartan med nivåkurvor med tem

meters ekvidistans. 1 fråga om spörsmålet om kartan skall, såsom nu, innehålla

en tryckt fotobild eller enbart vara en tecknad karta anförde kartverket

att den tryckta fotobildens kvalitet kommer att kunna förbättras

högst avsevärt och att delta kan ske utan ökade kostnader. Röiande möjligheterna

att göra den tecknade kartan billigare eller noggrannare än kartan

med fotobiid har samarbetsdelegationens arbete givit resultatet att slutproduktens

utseende är skäligen likgiltigt liärtör. I fråga om de förenklade

karttyper, som kartverket länge framställt som bestältningsprodukter saiskilt

för skogsbruket, riktade verket den anmärkningen att de bespaiingai

som ligger i de i och för sig låga framställningskostnaderna i eu samordnad

kartproduktion endast är skenbara. Vissa led i framställningskostnaderna

övervältras därvid på senare led, exempelvis i den topografiska kartframställningen.

Kartverket kunde därför inte rekommendera någon av dessa

typer som en officiell karta. Sammanfattningsvis uttalade kartverket, att

någon sänkning av produktionskostnaderna inte kunde erhållas genom

borttagande av fotobilden i den tryckta ekonomiska kartan och ej heltei genom

att beröva kartan något av det innehåll eller några av de egenskaper,

som erfordras för den samtidigt pågående topografiska kartframställningen.

Kartverket tilläde slutligen att väsentliga kostnadsminskningar sannolikt

skulle kunna uppnås genom en radikalt förenklad redovisning av fastighetsindelningen

eller genom ett slopande av ägoslagsredovisningen. Detta skulle

enligt verkets mening dock sannolikt äventyra ekonomiska kartans användbarhet.

Vad gäller den nya topografiska kartan anförde kartverket, att karttypen

fastställts 1954 efter mycket omfattande förarbeten. Karttypen har inom

alla användningsområden fått mycket positiva omdömen. I fråga om skalan

ansåg kartverket, att skalan 1:100 000 var fullt tillräcklig för vissa

områden av övre Norrland. Då en karta i den mindre skalan blir billigare

att framställa och förlägga är det angeläget att så stort område som möjligt

hänföres till denna skala. Kartverket hävdade vidare intresset av kortast

möjliga skalgräns och stannade för en övergång från skalan 1: 50 000

till 1: 100 000 ungefärligen norr om bladvåden Skalstugan—Holmön.

I yttrandena över det preliminära förslaget i denna del har beträffande

den ekonomiska kartans utseende och innehåll det helt övervägande antalet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

9

remissinstanser förordat ett bibehållande av den nuvarande typen med intryckt

fotobild kompletterad med höj dkurvor med fem meters ekvidistans.

Lantmäteristijrelsen fann dock för- och nackdelarna ur lantmäteriets synpunkt

av karta med fotobild, resp. tecknad karta väga så nära lika, att

styrelsen saknade anledning alt uttryckligt förorda endera typen framför

den andra. Praktiska skäl syntes dock närmast tala för att nuvarande inarbetade

framställningsförfarande i vart fall tills vidare bibehölls. Styrelsen

ifrågasatte dock om det var erforderligt att definitivt taga ställning till

typfrågan beträffande de områden, där utgivning förutsattes komma att

ske i skala 1:20 000.

I fråga om möjligheterna att införa radikala förenklingar i fråga om redovisning

av fastighetsindelning och ägoslag ifrågasatte skogsstyrelsen bl. a.

om inte i vissa fall redovisningen kunde inskränkas till brukningsenheternas

yttre gränser då flera registerfastigheter sambrukas varaktigt. Sveriges

skogsägareförbund ifrågasatte, om inte förenkling av fastighetsredovisning

o. dyl. inom tätorter borde kunna inbespara betydande utredningskostnader

och även i någon mån rekognoscerings- och tryckningskostnader.

I det slutliga förslaget i nu förevarande frågor uttalar kartverket — under

erinran om att ekonomiska kartan nu redovisar den legala fastighetsindelningen

samt sämjedelningar — att denna huvudprincip inte torde

vara lämplig att kombinera med redovisning av sambruksförhållandena.

Långtgående förenklingar av tätortsredovisningen anser verket kunna minska

kartans användbarhet vid den översiktliga bebyggelseplaneringen m. m.

Å andra sidan delar kartverket lantmäteristyrelsens uppfattning att det inte

finns anledning alt nu träffa principbeslut om karttypen för lång framtid.

Kartverket föreslår, att produktionsplaneringen grundas på förutsättningen

att ekonomiska kartan i allt väsentligt bibehåller sitt nuvarande utseende

och innehåll med tryckt fotobild, men kompletteras med höjdkurvor

med i regel fem meters ekvidistans. Beträffande såväl ekonomiska

som topografiska kartorna bör dock enligt verkets uppfattning fortsatt uppmärksamhet

oavlåtligt ägnas åt införande av sådana förbättringar, som ökar

kartans användbarhet eller underlättar dess framställning. Om nya förutsättningar

inträder anser kartverket att Kungl. Maj :t bör underställas frågan

om lämplig modifiering av karttyperna.

Den huvudfråga, som kartverket härefter närmast upptar till behandling

är den ekonomiska kartläggningens totala omfattning

samt differentiering på skalor. I sitt preliminära förslag anförde

kartverket i dessa hänseenden i sammandrag följande.

Enligt kartverkets mening framstår 1937 års program för den ekonomiska

kartläggningen såsom otillräckligt. Inte från något håll hade gjorts gällande

att ekonomisk kartläggning numera skulle framstå som obehövlig inom

någon del av 1937 års kartläggningsområde. Å andra sidan fanns enligt

kartverket uppenbarligen regioner i de västligaste delarna av inre Norrland,

där ekonomisk karta icke erfordras enär förutsättningar saknas för

jordbruk och skogsbruk i vedertagen bemärkelse. Frågan om en lämplig

övre gräns för den ekonomiska kartläggningen hade utretts under medver
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ls proposition nr 54 år 1961

kan av lantmäteristyrelsen och överlantmätarna i berörda län. Lantmäteristyrelsen

hade härvid såsom allmänna riktlinjer angivit, att styrelsen utgått

från att det av ekonomiska skäl inte kunde anses motiverat att belasta

statsverket med kostnaderna för utgivningen av kartan för trakter, där

markinnehavet domineras av en eller några få parter. Helt naturligt borde

också lågproduktiva eller improduktiva områden uteslutas, önskemål om

en relativt rak gränsdragning samt anknytning till för fastighetsindelningen

normerande gränssträckningar gjorde sig enligt styrelsen gällande

beträffande gränsen för utgivningsområdet. Med anledning av dessa bedömningsgrunder

hade överlantmätarna avgivit detalj förslag, som överarbetats

av kartverket i syfte att vinna ökad kartografisk systematik. Förslagen innebar

i stort sett att ekonomisk karta skulle upprättas för hela landet med

undantag för huvudsakligen fjällområdena i Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län. Denna gränsdragning gav i kombination med den förut

omnämnda gränsen mellan skalorna 1: 10 000 och 1: 20 000 samt produktionsläget

vid slutet av 1962 en allmän ram för återstående nyframställningsarbeten

i landet. Uppgiftens storlek angavs av kartverket till ca 4 030

blad i skalan 1:10 000 och ca 1 070 blad i skalan 1: 20 000.

I yttrandena över det preliminära förslaget bär den tilltänkta övre gränsen

för den ekonomiska kartläggningen tillstyrkts av det övervägande antalet

remissinstanser. Domänstyrelsen framhöll dock att gränsen inte på någon

punkt borde förläggas nedom odlingsgränsen, vilket skulle innebära utökad

kartläggning i huvudsak i trakten av Moskosel. Länsstyrelsen i Jämtlands

län föreslog utökad kartläggning i länets nordvästra delar och länsstyrelsen

i Västerbottens län framförde önskemål om ekonomisk kartläggning av

Tärna socken. Lantmäteristyrelsen förutsatte att smärre justeringar av gränsen

skulle kunna ske i anslutning till att arbetsplanerna utarbetas i detalj.

Den föreslagna gränsen mellan skalorna 1 : 10 000 och 1 : 20 000 i den

ekonomiska kartläggningen tillstyrktes eller lämnades utan erinran av flertalet

remissinstanser. Sveriges skogsägareförbund samt länsstyrelserna i

Kopparbergs och Jämtlands län förordade dock att vissa områden, som av

kartverket föreslagits kartlagda i skalan 1 : 20 000 överfördes till 10 000-dels

området. Lantmäteristyrelsen, som biträdde kartverkets förslag, uttalade

att smärre justeringar av skalgränsen borde vara möjliga i den mån bärande

skäl därtill yppade sig under arbetsplanläggningens gång.

I sitt slutliga förslag i här berörda frågor uttalar kartverket, att den verkställda

utredningen enligt verkets uppfattning ger vid handen att det preliminära

förslaget i allt väsentligt var väl avvägt. I likhet med lantmäteristyrelsen

anser dock kartverket, att smärre justeringar såväl av den övre

gränsen för den ekonomiska kartläggningen som av gränsen mellan skalorna

bör kunna ske under den framtida detaljplaneringen. Kartverket föreslår,

att den i del preliminära förslaget skisserade övre gränsen och skalgränsen

godtages som en allmän målsättning för den framtida ekonomiska kartläggningens

totala omfattning.

Kartverket övergår härefter till att behandla den topografiska

kartläggningens framtida omfattning. I det preliminära

förslaget anförde ämbetsverket i denna fråga bl. a. följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5b år 1961

1]

Den äldre topografiska kartan i skalan 1 : 100 000 och 1 : 200 000 över

Sverige, som till huvuddelen framställdes under 1800-talet, är behäftad med

stora brister. Av de 106 kartbladen i skalan 1 : 100 000 är endast 18 tillfredsställande

aktuella, medan 36 blad är över 40 år, därav 21 mellan 50 och

75 år. Ännu sämre är förhållandet beträffande kartbladen i skala 1 : 200 000

i mellersta Norrlands inland, där bladen nästan genomgående är mellan 50

och 60 år gamla och i många fall av så dålig kvalitet att de inte lämpligen

kan revideras. Det är därför, särskilt ur försvarets synpunkt, nödvändigt att

en ny topografisk karta snabbt framställes över hela landet. I fråga om de

många bladen utmed rikets gränser gäller dessutom önskemålet att de skall

någorlunda detaljerat återgiva även förekommande partier av grannländerna.

Utmed praktiskt taget hela riksgränsen mot Norge kommer att utgivas

topografisk karta i skalan 1 : 50 000 av en typ, som nära överensstämmer

med den svenska.

Avgörande för den förestående kartläggningens totala omfattning är huvudsakligen

läget av gränsen mellan skalorna 1 : 50 000 och 1 : 100 000. Om

hela den vid utgången av 1962 kvarstående uppgiften skulle kartläggas i

skalan 1 : 50 000, skulle den uppgå till ca 690 blad. Med eu skalgräns efter

en ost—västlig linje ungefärligen i höjd med Umeå och Strömsund skulle uppgiften

omfatta ca 370 blad i skalan 1 : 50 000 och ca 90 blad i skalan

1 : 100 000. Skillnaden i produktionskostnader vid kartverket, d. v. s. exklusive

kostnader för tryckning, mellan de två alternativen kan uppskattas till

storleksordningen fem å sju miljoner kr.

I yttrandena över kartverkets preliminära förslag har frågan om var en

övergång kan ske från skalan 1 : 50 000 till 1 : 100 000 tilldragit sig stor

uppmärksamhet. Åtskilliga myndigheter och organisationer, bland dem domänstyrelsen,

kammarkollegiet, sjöfartsstyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges

lantbriiksförbund, Sveriges skogsägareförbund och de berörda länsstyrelserna

har framfört önskemål om topografisk kartläggning i skalan 1 : 50 000

av Västerbottens och Norrbottens kustland. Chefen för försvarsstaben har

uttalat bl. a. följande.

Från militär synpunkt är av flera skäl angeläget att antalet för krigsmakten

nödvändiga karttyper hålls nere. Det vore därför önskvärt att den

topografiska kartan i skala 1 : 50 000 kunde utnyttjas som fältkarta över

hela landet, möjligen med undantag för vissa operativt mindre betydelsefulla

områden. Huruvida en 100 000-dclskarta kan accepteras för eldledningsändamål

är inte utrett. Från denna synpunkt ter sig utgivning av topografisk

karta i skala 1 : 100 000 för krigsmaktens del mindre önskvärd. Försvarsstaben

har tidigare under hand redovisat en militärt sett lämplig gräns

mellan 50 000- och 100 000-delskartorna, vilken i stort sett innebar att

100 000-delskartan kunde accepteras över fjällområdena. Cbefen för försvarsstaben

vill emellertid ej motsätta sig den föreslagna skalgränsen under

förutsättning att den ekonomiska kartan i skala 1 : 20 000 eller eldledningskartor

utges över operativt betydelsefulla delar av »100 000-delsområdet»

om det skulle visa sig att 100 000-delskartan ej är användbar för framtida

eldledningsändamål och alt, om den ekonomiska kartan i så fall utges i en

för eldledningsändamål lämpad version, priset på denna karta ej nämnvärt

kommer att överstiga priset på eldledningskartan.

Svenska nationalkommittén för geografi har anfört all det synes svårt ur

geografiens synvinkel atl finna någon bärande motivering för den föreslagna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr Öb år 1961

gränslinjen mellan topografisk karta i 1 : 50 000 resp. 1 : 100 000. Om detta

skulle kunna påskynda tillkomsten av en ny topografisk karta även för inre

och nordvästra Norrland, ifrågasätter nationalkommittén om inte gränsen

mellan de båda kartskalorna i stort sett skulle kunna följa norra delen av

länsgränsen för Gävleborgs län och därefter en öst-västlig linje, i norr begränsande

de nya topografiska kartbladen Mora och Sälen.

I det slutliga förslaget uttalar kartverket, att många skäl talar för att en

gräns mellan skalorna 50 000 och 100 000 för topografiska kartan borde

dragas i nord—sydlig riktning, skiljande Norrlands kustland från det inre

Norrland och fjällvärlden. Kartverket vill emellertid understryka de kostnader

och nackdelar en sådan lösning för med sig främst för krigskarteförsörjningen

med dess krav på dubbelutgivning över skalgränsen. Ett bidragande

skäl för det preliminära förslaget har även varit den rent affärsmässiga

synpunkten att staten bör undvika onödiga investeringar inom områden

med sannolikt låg försäljningsfrekvens. Enligt kartverket försvåras

dagens diskussion av att huvudkonsumenterna ej heller kunnat övertyga

sig om vad en modern topografisk karta i skalan 1:100 000 kan ge ur noggrannhetssynpunkt,

i fråga om detaljrikedom o. s. a7.

På anförda skäl förordar kartverket, att skalgränsfrågan ytterligare utredes

innan definitiv ståndpunkt tages. Ämbetsverket upplyser att det under

loppet av 1961 kommer att utge hela försöksbladet Kiruna i skalan

1: 100 000 och anser att detta kan underlätta ett ställningstagande. För frågans

fullständiga bedömande bör enligt kartA''erket även ett försöksblad i

skalan 1 : 100 000 framställas i Norrlands kustland.

För produktionsplaneringen erfordras enligt ämbetsverkets uppfattning

emellertid ett preliminärt ställningstagande i skalgränsfrågan. Den samordnade

ekonomisk-topografiska kartframställningen når ganska snart under

1960-talet Värmlands län samt Adssa områden av Kopparbergs och Västernorrlands

län. Kartverket anser det uppenbart, att den topografiska kartläggning,

som skall ske söder om skalgränsen för den ekonomiska kartläggningen

och berörande nyssnämnda län, under alla förhållanden bör ske i

skalan 1: 50 000 och föreslår därför att denna målsättning godtages som en

provisorisk riktlinje.

Härefter har kartverket till behandling upptagit produktionsprogrammet

för perioden 1963 —1980 beträffande den

ekonomiska och den topografiska kartan. I det preliminära

förslaget framförde kartverket inledningsvis vissa synpunkter på den

allmänna målsättningen för den regionala kartläggningsordningen, varvid

bl. a. uttalades att samtidig framställning av de båda kartorna borde ske i

all den utsträckning föreliggande konsumentönskemål kunde realiseras. Vad

gäller den regionala ordningen för den ekonomiska kartläggningen redoAUsade

kartverket i sammandrag bl. a. följande.

Den efter 1962 kvarstående kartläggningsuppgiften består dels av återstoden

av 1937 års kartläggningsprogram, dels av nytillkommande uppgifter,

främst Kopparbergs län och delar av inre och övre Norrland. Väg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

ledande för den inbördes angelägenhetsordningen mellan dessa huvuddelar

torde vara departementschefens uttalande i propositionen 1960: 74,

att ekonomisk kartläggning av Kopparbergs län skall ske genom en viss

förskjutning av tidsplanen för den återstående delen av de i 1937 års kartläggningsprogram

ingående arbetena. Om återstående uppgifter i Norrland,

som faller utanför 1937 års program, synes något vägledande uttalande inte

ha gjorts utöver det av 1959 års riksdag uttalade önskemålet om snabbare

ekonomisk kartläggning.

Såsom en sammanfattande bedömning av målsättningen i nu berörda avseende

i fråga om den ekonomiska och den topografiska kartläggningen anförde

kartverket i sammandrag följande.

Vid planeringsperiodens början pågår gemensam ekonomisk och topografisk

kartläggning bl. a. i Älvsborgs och Västmanlands län. Alla skäl talar för

att denna uppgift skyndsamt fullföljes. Den ekonomiska kartläggningen domineras

i övrigt under 1960-talet av tre stora, var för sig utomordentligt betydelsefulla

län, nämligen Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands

län. Inom vart och ett av dessa föreligger framträdande krav på topografisk

kartläggning. Denna uppgift bör därför planläggas som en kombinerad kartproduktion.

Av Kopparbergs och Västernorrlands län har vissa delar hänförts

till skalan 1 : 20 000. Dessa delar måste i angelägenhetsordning ställas

efter de delar, som planerats för kartläggning i skalan 1 : 10 000, och kan

enligt kartverket nära jämställas med Jämtlands län. Slutligen torde en

ekonomisk kartläggning av återstående sydsvenska län, Blekinge, Malmöhus,

Kristianstads och Hallands län, få ställas före samma kartläggning av de

*are„^e^arna av Västerbotten och Norrbotten. Med hänsyn till intresset att

så langt detta är möjligt tillämpa principen om kombinerad kartläggning

synes Halland böra komma främst av de sydsvenska länen. Även med hänsyn

till angelägenheten att effektivt kunna utnyttja fältarbetssäsongen bör

Hallands län inplaneras relativt tidigt.

Rörande den inbördes ordningen i vilken uppgifterna bör lösas i Värmlands,

Kopparbergs och Västernorrlands län tyder enligt kartverket erfarenheterna

på att de ekonomiska kartarbetena inom ett län inte kan vara

alltför omfattande med hänsyn till de påfrestningar som uppstår för länslantmäterikontoren

vid aktutlåning, lösande av jordregister spörsmål m. m.

Den lämpligaste anordningen är därför att den ekonomiska kartläggningen

pågår i alla tre länen parallellt. Den allmänna bilden av kartläggningens

framskridande inom berörda län blir enligt kartverket att Värmlands län

påbörjas från öster och sammanknytes sedan med Älvsborgs-kartläggningen

från Dalslandshållet. Därefter rör sig kartläggningen norrut och når där

kontakt med Kopparbergs län. Kopparbergs län kartläggs norrut från Västmanlands

län och västerut från Gävleborgs län och samordnas så småningom

med den samtidigt framskridande kartläggningen av Värmlands län.

Västernorrlands län slutligen kartlägges norrifrån i bältet mellan kusten

och skalgränsen tills den i söder anslutes till den färdiga kartan i Gävleborgs

län.

På grundval av de anförda övervägandena framlade kartverket i det preliminära

förslaget ett utkast till program för den fortsatta ekonomiska kartläggningen

och den därmed samordnade topografiska kartläggningen, täckande

hela det efter 1962 återstående utgivningsområdet. Programmet

framgår av nedanstående tabell.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

Län

Fältarb.

mån.

Antal ekonomiska

kartblad

Fältrekogno- scering

under åren

skala

1: 10 000

skala

1:20 000

190

210

1963—1964

150

160

1963—1965

380

460

1963—1967

550

740

1963—1968

Kopparberg I ......................

1100

400

980

500

1963—1974

1967—1971

290

130

1968—1972

150

70

1975—1976

640

280

1972—1977

Halland............................

240

250

1966—1969

240

240

1970—1974

310

270

1970—1975

150

160

1973—1975

560

250

1975—1979

800

60

340

1976—1980

Summa

6160

4 030

1070

Kartverket har i programmet valt att illustrera fältrekognosceringsmomentet,

som ungefärligen infaller mitt i proceduren. Grundläggande för beräkningarna

i tabellen är den fältarbetskapacitet, som kartverket med nuvarande

resurser maximalt kan organisera och som fixerats till omkring

350 fältarbetsmånader per år. I tabellen har angivits de allmänna dimensionerna

på kartläggningsområdena länsvis och i förekommande fall har

länen uppdelats på delområden efter utgivningsskalan. Vid bedömningen

av förslaget kunde förutsättas, angav kartverket, att ekonomisk karta utgavs

ett å två år efter fältrekognosceringen och topografisk karta ytterligare

något år senare. Tidsperioden för planeringen har kommit att omfatta tiden

t. o. m. 1980 eftersom denna tid åtgår för fältrekognoscering av det

föreliggande programmet med verkets nu tillgängliga resurser.

Vad gällde den separata topografiska kartläggningen konstaterade kartverket

att två omfattande sådana kartläggningsuppgifter förelåg, nämligen

dels topografisk kartläggning av områden, där ekonomisk karta utgivits, dels

topografisk kartläggning av den del av nordvästra Norrland, där ekonomisk

karta ej skall utgivas. Beträffande den förstnämnda uppgiften anförde kartverket

i sammandrag följande.

Uppgiften består av två huvuddelar, nämligen dels ett oregelbundet område

i södra och mellersta Sverige, berörande bl. a. Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs

län, dels ett område omfattande kustregionerna i Västerbottens och Norrbottens

län. Det förra omfattar omkring 95 blad i skalan 1 : 50 000, det senare

omkring 10 blad i 1: 50 000 och omkring 20 blad i 1: 100 000 enligt den

av kartverket föreslagna gränsen mellan nämnda skalor. Uppgiften i södra

och mellersta Sverige bör enligt kartverket lösas före uppgiften i Norrland.

Den senare åter bör helst vara löst i slutet av 1970-talet.

Den kombinerade ekonomiska och topografiska kartläggningen, innebär

en genomsnittlig framställning av 18 å 19 topografiska blad i skalan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 5k år 1961

1: 50 000 per år. Den nu behandlade separata topografiska kartläggningen

motsvarar en medelbelaslning per år av ca tio å elva blad i skalan 1 : 50 000.

Genom att deluppgiften i Västerbottens och Norrbottens kustland skall lösas

huvudsakligen i skalan 1: 100 000 är emellertid belastningen under

slutet av 1970-talet mindre än den nyss angivna. Det kommer emellertid

sannolikt att bli utomordentligt svårt att realisera den separata topografiska

uppgiften under perioden inom ramen för nuvarande resurser.

Beträffande den separata topografiska kartläggningsuppgiften i nordvästra

Norrland anförde kartverket bl. a. följande.

De nordvästligaste delarna av landet kommer inte att bli föremål för ekonomisk

kartläggning. Topografisk karta, omfattande ett femtiotal blad i

skalan 1: 100 000 och ett tiotal i skalan 1: 50 000, bör däremot framställas

även över detta område. Beträffande detta ur såväl försvarssynpunkt som

med hänsyn till framträdande civila intressen mycket viktiga område är

endast att konstatera att förutsättningarna inte medger att området inplaneras

i produktionsprogrammet under den aktuella planeringsperioden.

Kartverkets resurser är nämligen redan med de nyss behandlade uppgifterna

helt ianspråktagna.

Kartverkets preliminära förslag till produklionsprogram har i åtskilliga

yttranden mött stark kritik. Kritiken gäller mera den långa tid kartläggningsprogrammet

förutsatts komma att taga i anspråk än planerna som sådana.

I fråga om den ekonomiska kartläggningen har den preliminära planen

ansetts otillfredsställande ur såväl jordbrukets som framför allt skogsbrukets

synpunkt. Sålunda har domänstyrelsen uttalat, att den skisserade regionala

ordningen för den fortsatta ekonomiska kartläggningen med all

tydlighet visar, att kartverket måste ges resurser till ökad kapacitet. Beträffande

ordningsföljden länen emellan uttalar styrelsen att kartläggningen

i Kopparbergs län bör bedrivas snabbare. Även Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk uttalar önskemål om snabbare ekonomisk

kartläggning. Vattenfallsstyrelsen har förklarat den skisserade regionala

ordningen för den fortsatta ekonomiska kartläggningen vara inte

tillfredsställande och understryker särskilt behovet av forcerad kartläggning

i Kopparbergs och Norrbottens län. Byggnadsstyrelsen har framhållit,

att det i samhällsplaneringshänseende vore angeläget om man om möjligt

tidigare kunde erhålla den ekonomiska kartan för de sydligare länen. Likaledes

har riksantikvarieämbetet förklarat att det vore värdefullt att de sydligare

länen, där fornlämningsrikedomen är stor, erhöll förtur.

Förslag rörande tidigareläggning av den ekonomiska kartläggningen har

även framförts från länsstyrelserna och länsorganen i de län, som upptagits

sist i den preliminära planen.

Även kartverkets preliminära plan för den topografiska kartläggningen

har mött kritik. Svenska nationalkommittén för geografi har funnit det

djupt otillfredsställande att topografisk kartläggning under perioden ej

kan ske inom de nordvästligaste delarna av landet. Liknande synpunkter

framföres även av Svenska Turistföreningen. Länsstyrelsen i Jämtlands län

har understrukit angelägenheten av att upprättandet av topografisk karta

över hela länet snarast påbörjas. Sveriges geologiska undersökning har be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1961

klagat att framställningen av topografiska kartor för de nordvästligaste delarna

av landet får ställas på framtiden. Då de nu tillgängliga kartorna över

dessa trakter företer avsevärt större brister än för landet i övrigt bor intet

lämnas oförsökt att skapa utrymme för ett igångsättande av dessa arbeten,

eventuellt genom en förskjutning i tiden av någon del av programmet i

övrigt.

Chefen för försvarsstaben har till en början tagit definitiv ställning till

den regionala angelägenhetsordningen för försvarets del och i denna fråga

bl. a. anfört följande.

Det av departementschefen uttalade önskemålet att utge ekonomisk karta

över Kopparbergs län överensstämmer med krigsmaktens önskemal om utgivning

av den topografiska kartan i skala 1: 50 000 vad betraffar vissa deTar

av länet, önskvärdheten att med hänsyn till möjligheterna till en kombinerad

kartläggning sätta Hallands län främst när det galler utgivning av

den ekonomiska kartan över södra Sverige, överensstämmer med de militära

önskemålen om den topografiska kartans vidare utgivning. Det ai toi

krigsmakten angeläget att Skåne-Blekinge-omrädet utvidgas och sammanknyts

med östra Mellansverige genom utgivning av Hallands, Kronobergs,

Kalmar och Jönköpings län. . . , ,

Uppgiften att den återstående ekonomiska kartläggningen i Nonland,

som faller utanför 1937 års program, synes få beredas plats i slutet av produktionsprogrammet

torde medföra att möjligheten att utnyttja ekonomiska

kartor för eldledningsändamål minskar. Vid tiden tor utgivning av den ekonomiska

kartan i Västerbottens och Norrbottens lan (omkring 1980) ar

eldledningskartan över dessa områden sannolikt omodern och dess användbarhet

starkt nedsatt. Med hänsyn härtill kan utgivningen av den ekonomiska

kartan över dessa områden behöva tidigareläggas om en förnyad utgivning

av eldledningskartor skall kunna undvikas. I dagens lage ar det

emellertid svårt att överblicka behovet av kartor för eldledningsandamal i

en så avlägsen framtid som det här är fråga om. Med hansyn till den snabba

utvecklingen inom det militära området, såväl taktiskt som vapentekniskt,

synes det inte vara möjligt att nu föreslå ett tidsprogram för den separata

topografiska kartläggningen av västra Norrland alt galla vid en sa avlaösen

lid, som med hänsyn till kartverkets resurser kan bil aktuell.

Bland de myndigheter, som ansett sig kunna acceptera kartverkets preliminära

produktionsprogram, märks i första hand lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen

och skogsstyrelsen.

I sitt slutliga förslag uttalar kartverket inledningsvis att den verkställda

utredningen har blottat betydande brister, som kan få allvarliga återverkningar

för näringslivet, försvaret och turismen. Kartverket anser sig i allt

väsentligt böra instämma i remissinstansernas kritik av det preliminära

förslaget och anför vidare bl. a. följande.

Av allt att döma kommer den aktuella planeringsperioden att kännetecknas

av vittgående strukturförändringar i det svenska samhallet. Har behöver

endast nämnas den pågående strukturomvandlingen i jordbruket och

skogsbruket, den fortsatta industrialiseringen med dess uttunning av landsbygden

och tillväxt av tätorterna, den allt intensivare exploateringen av vattenkraft

och malmtillgångar, den radikala utbyggnaden av kommunikatio

nerna och alla de åtgärder som vidtagits for turismen, naturskyddet och In
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5 b år 1961

17

tidsverksamheten. En av de första förutsättningarna för att lämpligt planera

och genomföra dessa åtgärder är att tillhandahålla ett lämpligt översiktligt

kartunderlag. Vad kritiken främst gäller är att materialet kan produceras

först under 1970-talet för stora och livsviktiga regioner av landet.

Det preliminära förslagets plan för den ekonomiska kartläggningen har

enligt kartverket två svaga punkter nämligen dels att vissa sydsvenska län,

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus, inplanerats så sent som 1970—1975,

dels att viktiga delar av Norrland, nämligen delar av Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län inplanerats först i slutet av 1970-talet. Kritiken

av planen för den topografiska kartläggningen koncentrerar sig främst på

övre Norrland. Helt nedgörande är enligt kartverkets mening kritiken mot

att nordvästra Norrlands fjällområde över huvud taget inte kunnat inplaneras

före 1980. Sammanställs dessa två led i kritiken anser verket norrlandsproblemet

framträda med alldeles särskild styrka. Stora delar av Norrland

saknar nämligen varje annan officiell karta än den för länge sedan

utdömda generalstabskartan i skalan 1: 200 000, medan de sydsvenska länen

dels har en för många ändamål fortfarande användbar äldre ekonomisk

karta, dels redan inom några år kommer att förses med en modern topografisk

karta i skalan 1: 50 000.

De mest framträdande behoven i förhållande till de preliminära planerna

är enligt kartverkets mening dels att den separata topografiska kartläggningen

av nordvästra Norrland måste beredas plats under planeringsperioden,

dels att den samordnade ekonomisk-topografiska kartläggningen av

Jämtland II, Västerbotten och Norrbotten måste väsentligt tidigareläggas.

Det senare önskemålet bör av arbetsorganisatoriska skäl inte ske så att de

sydsvenska länen läggs sist i programmet. Då skulle kartverket under en

följd av år endast syssla med fältuppgifter i övre Norrland med dess korta

fältsäsong.

Kartverket uttalar, att den enda rationella lösningen av problemet är en

krympning i tiden av hela planen genom en ökning av verkets resurser.

Under erinran om att det var denna utväg kartverket anvisade genom sin

i det föregående berörda framställning den 7 september 1959 anför ämbetsverket,

som finner den verkställda utredningen utgöra motiv för en ny

prövning av vilka totala resurser som bör ställas till verkets förfogande, i

detta ämne bl. a. följande.

Enligt kartverkets uppfattning är det ett otidsenligt betraktelsesätt att för

framtiden göra åtskillnad mellan verkets resurser för den ena eller andra

kartan. Av utredningen framgår att produktionsprocesserna är helt inflätade

i varandra. Sålunda är den separata topografiska kartläggningen av

nordvästra Norrland en uppgift som förutom topografiska kartbyrån i mycket

hög grad belastar bearbetningsavdelningen på fotogrammetriska byrån

och den andra huvuduppgiften, som skulle behöva forceras, den ekonomisktopografiska

kartframställningen i delar av Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, ett arbete som förutsätter sinsemellan väl avvägda resurser

inom såväl fotogrammetriska byrån som ekonomiska och topografiska

kartbyråerna. Varje resonemang om en förstärkning av kartverkets resurBihang

till riksdagen* protokoll 1061. i samt. Nr .51

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 54 år 1961

ser för den officiella kartläggningen bör därför avse verksamheten i dess

helhet med befogenhet för kartverket att disponera resurserna på de uppgifter,

som vid olika tidpunkter dominerar produktionsproceduren.

Beträffande de av chefen för försvarsstaben uttalade önskemålen från

krigsmaktens sida rörande den topografiska kartläggningen, uttalar kartverket

att desamma synes i huvudsak kunna tillgodoses enligt de framlagda

planerna. Kartverket förutsätter, att den separata topografiska kartläggning,

som skall ske inom område där ekonomiska kartan redan finns framställd,

årligen skall detaljplaneras i samråd med chefen för försvarsstaben

i syfte att erhålla en så smidig övergång till den nya kartan i krigskarteanvändningen

som möjligt.

Vad gäller den av nationalkommittén för geografi antydda möjligheten

att påskynda den topografiska kartläggningen i Norrland genom en väsentlig

utvidgning av området för topografisk karta i skalan 1: 100 000, framhåller

kartverket att uppslaget otvivelaktigt är av stort intresse i den rådande

situationen och att det bör undersökas närmare trots att flertalet

remissmyndigheter argumenterat för en minskning av det av kartverket

föreslagna 100 000-delsområdet. Ämbetsverket erinrar om det i det föregående

framlagda förslaget att ytterligare utredning bör verkställas innan

definitiv ståndpunkt tages till skalgränsen i den topografiska kartläggningen.

Det är därför inte möjligt att nu taga ställning till det av kommittén

framlagda spörsmålet.

Sammanfattningsvis föreslår kartverket att den i förut redovisade sammanställning

angivna regionala ordningen för den samordnade ekonomisk-topografiska

kartframställningen godtages som en allmän målsättning för arbetenas

bedrivande, att separat topografisk kartläggning inom ekonomiska kartans

nuvarande utgivningsområde forlsättes i snabbast möjliga takt och i

den regionala ordning, som på lämpligaste sätt ansluter sig till försvarsväsendets

önskemål rörande krigskarteförsörjningen samt att kartverket bemyndigas

att inom ramen för tillgängliga resurser företaga alla förberedande

åtgärder för utgivning av topografisk karta i skalan 1 : 100 000 över västra

Norrlands fjälltrakter.

Härefter övergår kartverket till frågan om å jo ur hållningen av

de officiella kartorna. I det preliminära förslaget anförde ämbetsverket

i detta ämne i sammandrag följande.

Den nya topografiska kartan kommer att äjourhållas genomsnittligt vart

tionde år enligt nu gällande planer. En dylik åjourhållning har angivits som

ett villkor för kartans användbarhet inom försvarsväsendet. Äjourhållningen

är en viktig faktor i produktionsplaneringen, enär ju längre nyframställningen

fortskridit ju större blir åjourhållningsuppgiften. En växande del

av topografiska kartbyråns resurser måste sålunda alltid disponeras för

åjourhållningen. Någon fullständig åjourhållning av ekonomiska kartan har

däremot aldrig ägt rum. Kartorna i de först utgivna länen är nu mer än 20

år gamla och behovet av en aktuell redovisning av bebyggelse, vägar och

även ägoslag är mycket framträdande. Fastighetsindelningen på kartan

åjourhålles dock genom länslantmäterikontorens försorg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

19

Tekniskt och organisatoriskt finns nu goda förutsättningar att äjourhålla

den ekonomiska kartan genom att uppgiften inplaneras som ett delmoment

av den topografiska kartläggningen i län där den ekonomiska kartan utgivits

för exempelvis mer än tio år sedan. Kartverket har anordnat en

partiell åjourhållning av ekonomiska kartan för Gotlands län parallellt med

pågående topografisk kartläggning av länet. Där det inte är praktiskt att

äjourhålla ekonomiska kartan i samband med nyframställningen av topografiska

kartan, kan det ske vid någon av de genomsnittligt vart tionde år

återkommande åjourhållningarna av den sistnämnda kartan.

Kartverket framhöll dock beträffande åjourliållningen av den ekonomiska

kartan att det vid överläggningar med huvudkonsumenterna klart framgått,

att dessa sätter alla nu aktuella nyframställningsuppgifter före en åjourhållning

av de redan utgivna bladen. Möjligheterna att påbörja åjourhållningen

syntes därför vara mindre än någonsin. Kartverket utgick till följd

härav från att uppgiften f. n. inte var aktuell, men förklarade sig berett att

fortsätta en begränsad försöksverksamhet på området.

I yttrandena över det preliminära förslaget har kartverkets ställningstagande,

att nuvarande resurser inte tillåter ett påbörjande av en systematisk

åjourhållning av den ekonomiska kartan i form av utgivning av reviderade

kartblad mött stark kritik från åtskilliga remissinstanser. Sålunda har byggnadstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, domäns tyr el sen, ett flertal länsstyrelser,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Sveriges lantbruks förbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk ansett att det ur de synpunkter dessa

myndigheter och organisationer företräder vore otillfredsställande, därest

åjourhållning av den ekonomiska kartan inte kommer till stånd. BI. a. domänstyrelsen

och lantmäterityrelsen förordar dock att vid en avvägning

mellan nyutgivning och åjourhållning nyutgivningen sättes i främsta rummet.

I sitt slutliga förslag i nu berörda fråga anför kartverket hl. a. följande.

Det har länge för kartverket framstått som otillfredsställande att i fråga

om den ekonomiska kartläggningen i landet, som pågått mer än 20 år och

resulterat i omkring 6 000 utgivna kartblad, uppgiften att utge reviderade

blad ännu ej kunnat angripas. Olägenheterna härav har i möjligaste mån

nedbringats dels genom att länslantmäterikontoren kan tillhandahålla kopior

av kartans svarttryck, där ändringar i fastighetsindelningen införts, dels

genom att kartverket från sitt centrala flygbildarkiv kan tillhandahålla

aktuellt bildmaterial rörande större delen av landet. Uppenbarligen kan

dessa åtgärder ej på längre sikt ersätta behovet av nya editioner av kartan.

Åjourhållningsuppgiften har mycket ansenliga dimensioner. Skulle det i

ett flertal yttranden föreslagna åjourhållningsintervallet på 15 år accepteras,

skulle redan nu resurser behöva avdelas för utgivning av omkring 400

reviderade blad per år. Uppgiften skulle i takt med utgivningen av kartan

över nya län successivt växa för att omkring 1980 uppgå till omkring 1 000

blad per år. Kartverket har bedrivit viss försöksverksamhet under senare år

i Gotlands län för framställning av ett begränsat antal reviderade blad. Dessa

är färdiga, men har inte hunnit underkastas någon granskning av konsumenterna.

Kartverket uttalar härutöver att flertalet remissinstanser bestämt har satt

nyframställningsuppgiften framför åjourhållningsuppgiften beträffande eko
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:is proposition nr 54 år 1961

nomiska kartan. Det synes därför kartverket helt uteslutet att någon del av

tillgängliga resurser — bortsett från fortsatt försöksverksamhet — nu kan

tagas i anspråk för ett påbörjande av en systematisk åjourhållning av kartor

i redan utgivna län. Läget synes enligt ämbetsverket vara det, att om

statsmakterna kan utöka kartverkets resurser, den ökade kapaciteten i

första hand måste disponeras för ett påskyndande av nyframställningsprogrammet.

Kartverket föreslår med hänvisning till det anförda, att pågående

åjourhållningsförsök fullföljes och avslutas och att kartverket efter överläggningar

med närmast berörda konsumentgrupper särskilt redovisar sina

förslag i denna fråga.

I del preliminära förslaget upptog kartverket slutligen till behandling frågan

om behovet av specialeditioner av den ekonomiska

kartan och anförde härom i huvudsak följande.

F. n. utgives tre editioner av den ekonomiska kartan, nämligen en fullständig

edition i tre färger med fotobild, en edition innehållande svartbilden

och gulbilden (åkern) benämnd svart- och gultrycket, samt en edition innehållande

enbart svarttrycket. Ekonomiska kartan omfattar nu ca 6 000

utgivna blad och tages hänsyn till att den trycks i tre editioner, omfattar den

redan 18 000 särskilda kartblad. Enligt det‘föreslagna produktionsprogrammet

skulle ekonomiska kartan komma att slutligen omfatta ca 13 000 blad.

Skulle man även i fortsättningen behålla tre editioner av kartan, skulle

verket alltså förlagsmässigt omsluta inemot 40 000 särskilda kartblad. Det

framstår enligt kartverket som orealistiskt att upprätthålla förlagsåtaganden

för ett kartverk av sådana dimensioner.

Svart- och gultrycket tillkom ursprungligen som en ersättning för den

fullständiga editionen i de fall denna inte kunde utlämnas av militära sekretesskäl.

Då kartan numera praktiskt taget helt frisläppts, har det huvudsakliga

skälet för svart- och gultrycket bortfallit. Denna edition torde därför

omedelbart kunna slopas för nyframställda kartblad.

Svarttrycket har en betydande användning för skilda ändamål vid sidan

av den fullständiga editionen, särskilt inom lantmäteriet som underlag för

åjourhållningen av fastighetsindelning m. m. Kopior av dylika åjourhållna

svarttryck kan erhållas från länslantmäterikontoren. Under sådana förhållanden

kan det enligt kartverket övervägas att slopa svarttrycket som förlagslcarta.

De myndigheter och övriga konsumenter, som har en mera högfrekvent

användning av svarttrycket, torde kunna tillgodoses genom beställningstryckning

i samband med kartans utgivning och därefter genom kopior

från lantmäterikontorens åjourhållna exemplar.

I yttrandena har kartverkets preliminära förslag att begränsa antalet editioner

av ekonomiska kartan över lag bedömts positivt. Sålunda synes allmän

enighet råda om att det s. k. svart- och gultrycket kan slopas, där huvudeditionen

är öppen, d. v. s. i hela landet utom Norrbottens län. Frågan

om det s. k. svarttrycket kan slopas som förlagskarta har i vissa yttranden

däremot ansetts vara mera tveksam. Lantmäteristyrelsen har sålunda varit

tveksam huruvida länslantmäterikontorens resurser förslår för tillhandahållande

av kopior på beställning.

I sitt slutliga förslag i nu berörda fråga föreslår kartverket — under erinran

om den inom sakrevisionen verkställda utredningen angående det stat
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

21

liga kartlrycket — att vid de förhandlingar som i anledning därav torde

komma att upptagas med generalstabens litografiska anstalt möjligheterna

av och kostnaderna för utförande av beställningstryck av svarttrycket för

olika myndigheters och organs behov närmare undersökas. Kartverket föreslår

däremot att ämbetsverket omedelbart och utan avvaktande av nyssnämnda

undersökning bemyndigas att träffa avtal om slopande av svartoch

gultrycket som förlagskarta beträffande hela landet utom Norrbottens

län.

Avslutningsvis i utredningsförslaget har kartverket upptagit frågan om

en tillfällig förstärkning av verkets resurser. I denna

fråga erinrar kartverket till en början om att den i det föregående framlagda

redovisningen av arbetena under den närmaste tjugoårsperioden med den

ekonomiska och den topografiska kartläggningen visar att under denna tid

ekonomiska kartan i huvudsak kan färdigställas över de områden av Sverige,

som är aktuella för sådan kartläggning. Den moderna topografiska kartan

däremot synes möjligen kunna färdigställas inom ekonomiska kartans

utgivningsområde, men ej i nordvästra Norrland. Någon åjourhållning av

ekonomiska kartan kan ej medhinnas, varför äldsta delarna av detta kartverk

kommer att vara över 40 år gamla vid periodens slut.

De brister i detta kartläggningsprogram, som särskilt framträder och som

först och främst måste uppmärksammas om kartverkets resurser kan utökas,

är enligt verket i huvudsak följande.

Den separata topografiska kartläggningen av nordvästra Norrland måste

beredas plats under planeringsperioden. Den samordnande ekonomisk-topografiska

kartläggningen av Jämtland II, Västerbotten och Norrbotten I samt

den ekonomiska kartläggningen av de sydsvenska länen bör tidigareläggas.

Särskilt bör framhållas att det ur militär synpunkt är otillfredsställande att

framställningen av nya topografiska kartan utsträckes över alltför lång tid.

De angivna bristerna i kartläggningsprogrammet anser kartverket ej kunna

lösas genom att de övriga uppgifter, som intagits i kartläggningsprogrammet

eftersättes, enär dessa uppgifter är ännu angelägnare. En total ökning

av resurserna erfordras sålunda enligt ämbetsverkets mening om förbättringar

skall kunna ernås. Skall ett påtagligt resultat erhållas måste dessa,

anför kartverket, göras relativt stora i förhållande till verkets nuvarande

resurser för den allmänna kartläggningen. Kartverket har överslagsvis beräknat,

att en förkortning av tiden för kartläggningsprogrammet rörande

perioden t. o. in. 1980 med fem år skulle erfordra en årlig kostnadsökning

av ca 2 400 000 kr. Enligt ämbetsverkets mening är detta belopp i jämförelse

med kostnaderna för pågående arbeten för att utbygga vattenkraftsresurser

och huvudvägnät samt för att rationalisera fastighetsindelningen

och i övrigt underlätta strukturomändringen i jord- och skogsbruk och

även enbart i jämförelse med statens kostnader för alt planera och stödja

dem relativt obetydligt och skulle säkerligen balanseras av motsvarande

besparingar inom andra delar av statsverksamheten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

Med hänsyn till det anförda är det enligt kartverkets mening uppenbart

att åtgärder bör vidtagas för att provisoriskt förstärka kartverkets resurser

under den kommande perioden. Möjlighet finns enligt ämbetsverket att tillfälligt

förstärka resurserna utan att detta medför någon utbyggnad på längre

sikt av den fasta organisationen. På grund av åldersfördelningen inom det

nuvarande personalbeståndet kommer nämligen en mycket stor avgång att

ske vid slutet av 1970-talet. Med den nya affärsmässiga organisation, som

förutsatts införas för den fotogrammetriska verksamheten vid kartverket

fr. o. in. nästa budgetår, kan vidare de fotogrammetriska rutinerna i kartproduktionen

med fördel ges karaktären av ett statligt beställningsuppdrag.

Den lämpligaste förstärkningsåtgärden är enligt kartverkets mening, att

ett särskilt reservationsanslag anvisas för detta ändamål. I andra hand anvisar

kartverket en ytterligare förstärkningsmöjlighet, varom ämbetsverket

bl. a. anför följande.

De officiella kartorna i landet försäljes i allmänna handeln huvudsakligen

enligt avtal med kartverkets förläggare, generalstabens litografiska anstalt.

Staten betingar s.g därvid ett belopp i form av royalty för varje försåld

karta. Försäljningspriser och därmed indirekt även royaltyinkomster har

i första hand avvägts så att de skall täcka statsverkets kostnader för tryckning

och distribution av kartorna. I praktiken har emellertid statens inkomster

blivit sådana att de även lämnar ett mindre bidrag till själva produktionskostnaden.

I mindre omfattning förekommer att kartverket för kartor

på eget förlag. Detta är även fallet med de publikationer som utges av verket.

Inkomsterna från denna försäljning redovisas — efter avdrag i vissa

fall av tryckningskostnader — på kartverkets inkomsttitel. På denna titel

redovisas även royaltyinkomsterna. Inkomsten för statsverket efter avdrag

av omkostnaden för publikationstryck kan för budgetåret 1960/61 beräknas

bli omkring 350 000 kr.

Kartförsäljningen ger enligt kartverket staten en stigande behållen inkomst.

Det rör sig om relativt obetydliga belopp jämfört med statens totala

kostnader för kartverket. I ett läge som det nuvarande, då så många intressen

påyrkar en forcering av den allmänna kartläggningen, anser kartverket

det som en absolut minimiförstärkning att överskottet på kartförsäljningssidan

ställes till kartverkets förfogande för ett påskyndande av

kartläggningen.

Om ökningen i kartverkets resurser begränsas till kartförsäljningsinkomsterna

anser ämbetsverket att detta i första hand bör tagas i anspråk

för separat topografisk kartframställning i västra Norrland, d. v. s. den

uppgift som i den nu framlagda utredningen icke kunnat inplaneras före

1980. Uppgiften är av den karaktär att den av tekniska och organisatoriska

skäl bör påbörjas omedelbart. Kartverket föreslår, att ett belopp av 200 000

kr. per år reserveras för detta ändamål och att resten av den behållna inkomsten

av kartförsäljningsmedlen enligt Kungl. Maj :ts närmare anvisningar

utnyttjas för förstärkning av kapaciteten i övrigt. Kartverket framhåller,

att ett direkt ansvar för kartförsäljningsmedlens utnyttjande i produktionen

skulle på ett riktigt sätt påverka verkets intresse för prispolitik,

försäljningsbefrämjande åtgärder o. s. v.

Anslagstekniskt bör enligt kartverkets mening den föreslagna lösningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

23

utformas i överensstämmelse med formerna för finansiering av den fotogrammetriska

verksamheten. Inkomsterna från försäljningen av kartor och

publikationer bör alltså liksom nu inlevereras på kartverkets inkomsttitel

under det att motsvarande belopp finge disponeras på ett förslagsanslag

för att bekosta tryckning och produktionsökning. Lämpligen synes anslaget

kunna sammanföras med det nya anslaget för fotogrammetrisk verksamhet.

Den nuvarande anslagsposten publikationstryck under omkostnadsanslaget

skulle då kunna utgå.

Vid det samråd, som kartverket i samband med framläggandet av utredningsförslaget

haft med lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen

och chefen för försvarsstaben, har dessa myndigheter redovisat sina

synpunkter i anledning av utredningsförslaget i särskilda skrivelser.

Lantbruksstyrelsen, som ur de synpunkter styrelsen har att företräda inte

funnit skäl påyrka några ändringar rörande dispositionen av de för kartläggningen

tillgängliga resurserna, framhåller att för verksamheten med

jordbrukets och skogsbrukets rationalisering samt för många andra viktiga

ändamål synes det vara av intresse att färdigställandet av ekonomiska kartan

samt av den topografiska kartan för de områden i Norrland, som ej ingår

i planen för den ekonomiska kartläggningen, påskyndas. Styrelsen understryker,

att det är angeläget att kartverket ges möjligheter att nedbringa

tiden för kartläggningen med åtminstone en femårsperiod.

Lantmäteristyrelsen har intet att erinra mot de av kartverket framförda

synpunkterna och förslagen.

Skogsstyrelsen delar i allt väsentligt de synpunkter som kartverket anlagt

i utredningen och tillstyrker att ämbetsverket snarast får sådana resurser

att hela landet i varje fall före 1980 förses med topografisk karta utan

att därigenom den föreslagna ekonomiska kartläggningen fördröjes. I anslutning

härtill understryker styrelsen vad kartverket anfört om önskvärdheten

av att så långt möjligt samordna den ekonomiska och den topografiska

kartläggningen.

Chefen för försvarsstaben framhåller, att de för försvaret väsentligaste delarna

av de officiella kartornas framställning är den topografiska kartans

utgivning och åjourhållningen av generalstabskartan. Vidare är utgivningen

av den ekonomiska kartan av intresse i den mån det kan bli nödvändigt att

för vissa delar av det område, där den topografiska kartan utges i skalan

1:100 000, anskaffa en speciell karta för eldledningsändamål som ersättning

för den nuvarande eldledningskartan. Utredningsförslaget tillgodoser

i huvudsak önskemålen i fråga om såväl kartläggningens omfattning som

dess ordningsföljd. Chefen för försvarsstaben tillstyrker därför att förslaget

i dessa delar fastställes såsom program för den officiella kartläggningen.

Däremot betecknas den långa tid som krävs för förslagets genomförande såsom

helt otillfredsställande med hänsyn till försvarets behov. Från försvarets

synpunkt är det därför av stor vikt att kartverkets resurser ökas i så hög

grad att tiden för planens genomförande kan förkortas väsentligt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

Yttranden över kartverkets slutliga förslag. Vad kartverket föreslagit i

fråga om skalor och karttyper m. m. för de officiella kartorna

har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Sjöfartsstyrelsen ifrågasätter dock om det ej vore lämpligare att

utgiva den ekonomiska kartan i tecknad form med fullt utnyttjande av en

sådan tekniks större möjligheter samt att därjämte utgiva en med hög skärpa

tryckt fotokarta med konnektionslinjer till den tecknade kartan. Även

Svenska orienteringsförbundet, som hörts av Sveriges riksidrottsförbund,

har uttalat sig för en övergång till en tecknad ekonomisk karta med höjdkurvor.

Ej heller mot vad i utredningsförslaget anförts rörande den ekonomiska

kartläggningens totala omfattning och differentiering

på skalor har i yttrandena framförts andra erinringar än

att Svenska orienteringsförbundet ifrågasätter huruvida det inte borde prövas

att i större utsträckning än vad i utredningsförslaget avsetts den ekonomiska

kartan kunde utges i skala 1: 20 000 för att därigenom påskynda

den ekonomiska kartläggningen.

Vad gäller den topografiska kartläggningens framtida

omfattning är det främst frågan om var övergång mellan skalorna

1: 50 000 och 1: 100 000 bör ske som tilldragit sig intresse i yttrandena. Sjöfartsstyrelsen

uttalar i denna fråga, att behovet av att genom en kort skalgräns

hålla antalet övertäckningsblad nere inte synes vara lika väsentligt

som att anpassa skalan efter bebyggelsetäthet o. dyl. Vidare anser styrelsen

att det bör beaktas att de nya sjökorten efter norrlandskusten framställes i

skala 1: 50 000 och i samma kartprojektion som användes i den nya topografiska

kartan. Det synes enligt styrelsen för många ändamål innebära vissa

fördelar att sjökort och landkartor kan konnekteras efter hela norrlandskusten.

Vattenfallsstyrelsen, som delar kartverkets uppfattning att definitiv

ståndpunkt till ifrågavarande skalgräns kan tagas först sedan ytterligare utredning

företagits, framhåller att det för styrelsens verksamhet vore av stort

värde med utgivande av den topografiska kartan i skala 1: 50 000 över vissa

delar av övre Norrland. Enligt Sveriges skogsägareföreningars riksförbunds

mening bör i Norrbottens och Västerbottens kustland skalan 1: 50 000 i stället

för 1: 100 000 övervägas. Svenska orienteringsförbundet anser däremot

att topografisk kartläggning i skala 1: 100 000 mycket väl skulle kunna godtagas

överallt där den ekonomiska kartan utges i skala 1: 20 000 och förses

med höj dkurvor.

Kartverkets förslag till produktionsprogram beträffande

den ekonomiska och den topografiska kartläggningen

har av nära nog samtliga remissinstanser ansetts böra genomföras på kortare

tid än vad som föreslagits. Byggnadsstyrelsen anser sålunda att planen i lidshänseende

inte står i paritet med den snabba utveckling som kännetecknar

nutiden och som ifrågavarande kartor bl. a. är avsedda att redovisa. I huvudsak

samma uppfattning hyser sjöfartsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Sveriges lantbruksförbund understryker

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Knngl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

angelägenheten av att tiden för kartläggningsprogrammets genomförande

nedbringas med åtminstone en femårsperiod. Även Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, Sveriges lantbruksförbund, Föreningen för skidlöpningens

och friluftslivets främjande i Sverige samt Svenska orienteringsförbundet

uttalar sig för en nedskärning av tidsprogranimet.

Rörande vilka delar av kartproduktionen som i första hand bör påskyndas

har i yttrandena redovisats delvis skilda uppfattningar. Byggnadsstyrelsen

anser att det på samhällsplaneringens område blir särskilt kännbart att den

ekonomiska kartan för de sydsvenska länen inte kan väntas förrän mot slutet

av den av kartverket angivna produktionsperioden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhåller, att det föreslagna tidsprogranimet för utgivningen

av den ekonomiska kartan över de sydsvenska länen och över vissa norrlandslän

är otillfredsställande ur vägplaneringssynpunkt och uttalar vidare

att detta även torde vara fallet beträffande den separata topografiska kartläggningen

i övre Norrland. Vattenfallsstyrelsen, som finner den föreslagna

regionala ordningen för den samordnade ekonomisk-topografiska kartläggningen

i landets södra delar innebära ett för styrelsens verksamhet där tillfredsställande

förslag, betraktar det som helt otillfredsställande att kartläggningen

av övre Norrland ej kunnat inplaneras tidigare. Även flera andra remissinstanser

påyrkar att kartläggningsuppgifterna i övre Norrland skall

lösas tidigare än enligt kartverkets förslag. Sålunda anser Sveriges geologiska

undersökning det vara betydelsefullt att den separata topografiska kartläggningen

av nordvästra Norrland påskyndas. Föreningen för skidlöpningens

och friluftslivets främjande i Sverige understryker betydelsen för föreningens

verksamhet av tillkomsten av modern topografisk karta över nordvästra

Sveriges fjälltrakter och anser det erforderligt alt dylika kartor inom

de viktigaste friluftsområdena blir färdigställda under 1960-talet. Länsstyrelsen

i Jämtlands län finner den framlagda planen vara helt otillfredsställande

för länets vidkommande och påyrkar att ekonomisk karta över länet

snarast skall upprättas.

Vad gäller å jour hållningen av de officiella kartorna

har kartverkets konstaterande att utrymme saknas för systematisk åjourhållning

av den ekonomiska kartan allmänt beklagats i remissyttrandena.

Sjöfartsstyrelsen framhåller i denna fråga att med den snabba förändring

som sker av det svenska landskapets innehåll synes det helt oacceptabelt

med ett längre genomsnittligt åjourföringsintervall än tio ä femton år. Värdet

av en karta som inte åjourförts sjunker hastigt; användaren måste förutsätta

betydande felaktigheter i dess redovisning av dagsläget och tvingas

följaktligen till felaktiga eller mindre lämpliga ställningstaganden. Styrelsen

anser det ej vara uteslutet att på längre sikt uppbygga ett via länsstyrelserna

kanaliserat rapporteringssystem som efter strikta regler årligen

angiver huvuddelen av vidtagna större förändringar. Ett liknande system

fungerar tillfredsställande för sjökortens kontinuerliga åjourföring. Liknande

synpunkter på behovet av åjourhållning framföres av hl. a. byggnadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och Sveriges

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

skogsägareföreningars riksförbund. Kartverkets uppfattning att nyframställningen

måste sättas framför äjourhållningen delas emellertid av vattenfallsstgrelsen

och av Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Kartverkets uttalanden angående begränsningen av antalet specialeditioner

av ekonomiska kartan har inte mött annan erinran

i remissyttrandena än att Sveriges skogsägareföreningars riksförbund framhåller

att frågan om det s. k. svarttryckets slopande ej bör avgöras förrän

det blir klarlagt hur godtagbara kopior av de vid länslantmäterikontoren

äjourhållna kartorna skall kunna erhållas till rimlig kostnad.

Utredningsförslaget om en tillfällig förstärkning av kartverkets

re surser tillstyrks av bl. a. byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen,

sjöfartsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens sakrevision, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund

och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Vad gäller sättet

för finansieringen av en sådan förstärkning förordar byggnadsstyrelsen, att

möjligheterna att öka inkomsterna genom att höja försäljningspriset pa

kartorna undersökes. Riksräkenskapsverket anser däremot, att den föreslagna

förstärkningen bör bedömas utan hänsyn till kartverkets inkomster av

kartförsäljning. Därest åtgärder anses böra vidtagas för att förstärka kartverkets

resurser, bör medel enligt riksräkenskapsverkets mening anvisas under

kartverkets ordinarie anslag.

Rikets allmänna kartverks anslagsskrivelse för

budgetåret 1961 62, m. m.

Allmän motivering. I anslagsskrivelsen, som avgivits den 29 augusti 1960,

erinrar kartverket inledningsvis om att verket i anledning av 1960 års riksdags

beslut (prop. 74; JoU 19; rskr. 212) om bl. a. dels vissa organisationsändringar

vid kartverket, dels åtgärder för ökad samverkan m. in. mellan

lantmäteriväsendet och kartverket dels ock åtgärder för upprättande av ekonomisk

karta över Kopparbergs län av Kungl. Maj :t anbefallts att inkomma

med förslag till erforderliga åtgärder. Kartverket anför, att det har för

avsikt att i särskild framställning behandla frågan om samarbete med lantmäteriet

och kartläggningen av Kopparbergs län, medan frågan om vissa

organisationsändringar upptagits i äskandena.

Vad gäller nyssnämnda organisationsändringar erinrar kartverket om

riksdagens principbeslut om att verkets fotogrammetriska verksamhet från

den 1 juli 1961 skall bedrivas efter affärsmässiga grunder ävensom att från

samma lidpunkt den fotogrammetriska byrån och den fotogrammetriska beställningsavdelningen

skall sammanslås (prop. 1960: 74 s. 128 och JoU 1960:

19 s. 46) samt om det i nämnda proposition gjorda uttalandet att närmare

förslag i ämnet avsågs att framläggas i 1961 års statsverksproposition. Kartverket

uttalar, att det vid sina förslag i detta hänseende följt de förslag till

utformning av den fotogrammetriska verksamheten m. m., som framlades

av 1956 års lantmäterikommitté i dess betänkande angående lantmäterivä
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 54 år 1961

27

sendets och kartverkets organisation (SOU 1959: SO). Rörande kommitténs

förslag härom torde få hänvisas till den redogörelse härför som lämnats i

proposition 1960: 74, (s. 46—47).

Beträffande detaljutformningen av organisationen vid kartverket hänvisade

lantmäterikommittén till den undersökning, som statens organisationsnämnd

sedan 1956 bedriver. Kommittén förutsatte, att resultatet av detta

arbete successivt skulle framläggas av kartverket i anslagsäskandena. Kartverket

uttalar i anledning härav, att organisationsnämndens arbete har påbörjats

inom den fotogrammetriska verksamheten och har fortsatt inom den

geodetiska byrån och inom kartbyråerna. Redan 1959 hade ny organisation

för den fotogrammetriska verksamheten utarbetats. Denna organisation har

därefter enligt kartverket prövats med gott resultat och tillämpas fortfarande.

Nämnden har därefter avslutat sitt arbete även inom den geodetiska byrån,

varvid plan för ny organisation har utarbetats. I anslutning till organisationsnämndens

arbeten har vidare bildats ett centralarkiv, omfattande

negativ, bilder, kartkoncept m. in. Det växande behovet av att ständigt ha

tillgång till detta material på ett ställe främst för utredningar för beställningsarbetena

har enligt kartverket nödvändiggjort en centralisering. Arkivet

har placerats under allmänna avdelningen, då det skall betjäna hela

kartverket. Den fotogrammetriska verksamheten är emellertid den ojämförligt

största förbrukaren av material från arkivet och detta bör därför, uttalar

kartverket, finansieras över anslaget för fotogrammetrisk verksamhet.

Efter samråd med organisationsnämnden har även bildats en planeringsdelegation

för kontinuerlig planering av kartverkets arbeten.

Kartverket erinrar om att lantmäterikommittén inte behandlade lönegradsplaceringsfrågor,

men att inom lantmäteriväsendet lönegradsfrågorna

blivit föremål för överväganden, som lett till betydande höjningar av lönenivån.

Redan tidigare har, anför kartverket, lönenivån för verkets högskoletjänster

inte varit sa hög att det varit möjligt alt erhålla någon rekrytering

av civilingenjörer. I stället bär största delen av de tjänstemän, som verket

rekryterade under början av 1950-talet, lämnat kartverket. Antalet tjänstemän

med avgångsexamen från universitet, tekniska högskolan eller med

äldre lantmäteriexamen, vilka 1954 utgjorde 51, uppgår nu till 39. Samtidigt

har kartverkets personal totalt ökat från ca 330 till ca 370 personer.

Ehuru minskningen i högskoleutbildad arbetskraft bär kompenserats genom

alt åtgärder vidtagits för alt bättre utnyttja den som finns kvar, kan"enligt

kartverket denna utveckling ej fortsättas längre. Framför allt är det, uttalar

kartverket, nödvändigt att en begränsad nyrekrytering kan äga rum för att

tillgodose det framtida behovet av rekrytering till högre chefstjänster. Det är

därför nödvändigt att organisationsfrågorna vid kartverket successivt löses

samt att i samband härmed lönenivån justeras i överensstämmelse med förhållandena

på andra håll för tjänster med motsvarande kompetenskrav.

Beträffande gjorda eller planerade besparingar och ralionaliseriugsåtgärder

hänvisar kartverket till i anslutning till anslagsäskandena för innevarande

budgetår lämnad redogörelse. I anslutning härtill erinrar ämbetsverket

om att statens sakrevision har avslutat utredningen angående det statliga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kangl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

karttrycket samt framhåller att det är angeläget att den fortsatta behandlingen

av detta ärende sker så snabbt som möjligt bl. a. för att eventuell

påverkan på kartverkets organisation skall kunna beaktas i anslutning till

pågående organisationsundersökning. Vidare anför kartverket, att i samband

med att organisationsnämnden övergått till att undersöka kartbyråerna

och i anslutning till arbetena att planera kartläggningen på längre sikt

har en översyn av tekniken för den gemensamma rekognosceringen för ekonomiska

och topografiska kartan blivit aktuell. Denna kan möjligen leda till

vissa ytterligare rationaliseringsvinster.

Taxorna för beställningsarbetena vid kartverket är enligt verket föremål

för en fortlöpande uppmärksamhet.

Beträffande utgifterna för de tre närmaste budgetåren efter 1961/62 uttalar

kartverket, att med undantag för det allmänna behovet av större insatser

i den allmänna kartläggningen i landet, vilka behandlas i särskild skrivelse,

torde kunna förutsättas att driften vid verket kan uppehållas med

anslag av samma storlek som de för 1961/62 äskade. Den enda anledning

som enligt kartverket kan förutses till en tillfällig ökning skulle vara om det

bleve nödvändigt att inköpa nya flygplan för flygfotografering, när de nu

använda flygplanen bör ersättas. Kartverket utreder i samarbete med flygvapnet

sedan några år tillbaka denna fråga. Det är dock ännu för tidigt att

taga ställning till när dessa flygplan bör utgå. För övrigt synes det enligt

kartverket sannolikt att övergång till förhyrning av flygplan bör ske när

nya flygplan erfordras. Med den nya organisationsformen för den fotogrammetriska

verksamheten synes det även sannolikt att en sådan övergång till

förhyrning av flygplan kan ske utan större anslag än de för 1961/62 äskade.

Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. För innevarande budgetår har under

denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 6 161 800 kr. I årets

statsverksproposition (IX ht p. 131) har anslaget, såsom tidigare anförts,

uppförts med ett beräknat belopp av 5 906 000 kr.

Yrkande. Rikets allmänna kartverk (skr. 29/8 1960) hemställer, att anslaget

sänkes med 209 600 kr. enligt följande uppställning.

ökning

eller

minskning

Fotogrammetriska byrån

1. Löneregleringar

a) 1 överingenjör Bo 3 i st. f. byråchef Bo 1 .............. + 4 399

b) 2 avdelningsdirektörer Bo 1 i st. f. 2 f. statskartografer

Ao 24 ............................................ + 15 787

c) 3 f. statskartografer Ao 26 i st. f. 3 f. statskartografer

Ao 24 ............................................ + 9 781

2. Anslagsomläggning

a) överföring av samtliga icke-ordinarie tjänster på byrån

till nytt anslag för fotogrammetrisk verksamhet........— 821 582

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1961

29

Ökning

eller

minskning

b) överföring av ersättningar till arvodesanställda samt för

övertid och ackord till anslaget för fotogrammetrisk verksamhet

............................................ —125 000

Allmänna avdelningen

3. Löneregleringar

1 avdelningsdirektör Be 1 i st. f. 1 byrådirektör Ae 24 . . + 7 894

Geodetiska byrån

4. Löneregleringar

a) 1 byråchef och professor Bo 3 i st. f. Bo 1 ............ + 4 399

b) 2 observatörer Bo 1 i st. f. Ao 26...................... -)- 8 174

c) 2 avdelningsdirektörer Bo 1 i st. f. 2 f. statsgeodeter Ao 24 + 15 787

d) 2 f. statsgeodeter Ao 26 i st. f. 2 statsgeodeter Ao 23____ -f- 9 516

5. Personaländringar

a) 1 statsgeodettjänst Ao 21 indrages.................... — 25 646

b) 1 geodettjänst Ae 15 indrages ...................... — 18 798

c) 2 kartassistenttjänster Ae 13 inrättas ................ -f 33 914

Topografiska och ekonomiska kartbyråerna

6. 2 byråchefer Bo 3 i st. f. Bo 1............................ -f- 8 798

Diverse äskanden

7. Organisationsföredragandearvode ...................... -j- l 200

8. Löneklassändringar och reglerad befordringsgång.......... -(- 72 107

9. Rörligt tillägg ........................................ + 602 474

10. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ............ — 12 824

— 209 620

Motiv. 1 a). Rörande den fotogrammetriska byrån har 1960 års riksdag

fattat principbeslut att med densamma skall från den 1 juli 1961 sammanslås

den fotogrammetriska beställningsavdelningen. Av statens organisationsnämnd

i samråd med kartverket 1958 utarbetat förslag till organisation för

den nya byrån framlades av kartverket i anslagsäskandena 1959 (prop.

1960: 74 s. 106), vartill torde få hänvisas.

Kartverket anför, att den nya byrån försörjer kartverket, statsförvaltningen

i övrigt, kommuner samt det privata näringslivet med fotogrammetriskt

material. Den är enligt kartverket utan jämförelse landets största organisation

inom detta specialområde. Det kommer att ha en avgörande betydelse

för utvecklingen inom fotogrammetrin och därmed även för de verksamhetsgrenar

som är beroende av denna teknik, såsom kartläggning, skogs- och

jordbruk, väg- och vattenbyggnad och bebyggelseplanering, att verksamheten

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 5b år 196J

vid den nya byrån kan bedrivas så effektivt som möjligt. En av förutsättningarna

för att byrån skall kunna fullgöra sina uppgifter är att chefstjänsterna

placeras så högt att de kan locka tillräckligt kvalificerade sökande.

Kartverket erinrar om att 1953 års fotogrammetriutredning föreslog att byråchefstjänsten

skulle ombildas till överingenjörstjänst i dåvarande Cp 13.

Vid nuvarande lönelägen för byråchefsljänster anser kartverket att denna

tjänst, som medför chefskap för en byrå om ca 100 tjänstemän, vilka utnyttjar

en högt driven teknik och instrument för miljonbelopp, bör placeras

lägst i Bo 3.

1 b). Den nya byrån är delad i tre avdelningar, nämligen en planerings-,

en flygfotograferings- och en bearbetningsavdelning. Chefen för planeringsavdelningen

är byrådirektör i Ae 26, vilken tjänst tidigare innehades av

chefen för beställningsavdelningen. För de båda övriga avdelningscheferna

har kartverket däremot endast kunnat disponera tjänster som förste statskartograf

i Ao 24. Flygfotograferingsavdelningen omfattar under fotograferingsperioderna

ca 23 tjänstemän. Genom det stora kapital, som äi bundet i

verksamheten i form av flygmaskiner, kameror in. in. blir avdelningens betydelse

stor. Bland avdelningens uppgifter nämner kartverket särskilt omdrevsfotograferingen,

som är av grundläggande betydelse för bl. a. skogsbruket.

Därjämte utförs specialfotografering för beställare i alltmera ökad

omfattning. Bearbetningsavdelningen, som under vintern omfattar ca 65

befattningshavare, svarar för flygnegativens bearbetning till bilder och kartor.

Här framställs t. ex. underlaget för de officiella kartorna, fotokartan,

bild- och kartmaterial för skogsbruket, storskaliga grundkartor för städernas

behov, nivåkar tor för teknisk projektering m. in.

Kartverket anför, att den snabba utvecklingen inom flygteknik, fotografi

och fotogrammetri ställer allt högre krav på avdelningschefernas tekniska

kunnande och organisationsförmåga. Enligt kartverkets mening är det nödvändigt

att alla tjänster för avdelningscheferna ombildas till avdelningsdirektörer

i B 1 på samma sätt som skett beträffande tjänsten som chef för

mätningstekniska avdelningen vid lantmäteristyrelsen. Denna avdelning är

enligt kartverket i fråga om personal- och instrumentutrustning samt arbetsuppgifter

närmast att jämställa med stereodetaljerna inom verkets bearbetningsavdelning.

Kartverkets ledande fotogrammetriska specialister under

överingenjören bör enligt verkets mening placeras minst lika högt som

de specialtjänster för fotogrammetriker, som inrättas vid andra statliga

myndigheter. Annars kommer kartverket ej att kunna behålla kvalificerade

tjänstemän på dessa tjänster, vilket är nödvändigt om den centrala försörjningen

av fotogrammetriskt material ej skall bli lidande. Kartverket återkommer

till den icke-ordinarie byrådirektör stjänsten under anslaget för

fotogrammetrisk verksamhet.

1 c). Det är enligt kartverkets mening nödvändigt att verket under avdelningsdirektörerna

disponerar tillräckligt antal tjänster för att utföra de

kvalificerade utrednings- och utvecklingsarbeten som erfordras inom fotogrammetriska

byrån. Totalt finns förutom avdelningscheferna åtta tjänster

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 5b år 1961

för högskoleutbildad personal, tre i A 24 och fem i A 21. Behovet att disponera

fullgoda ersättare för cheferna för de olika avdelningarna är enligt

kartverket särskilt uttalat inom planeringsavdelningen och den stora bearbetningsavdelningen,

vilka arbetar intensivt under hela året. Dessa ställföreträdare

bör placeras i A 26. I denna lönegrad bör även den förste statskartograf

placeras, som står till byråchefens förfogande för speciella utredningar.

2. Kartverket anför, att under anslaget skall enligt de principer, som angivits

i lantmäterikommitténs förslag till affärsmässig driftsform för den

fotogrammelriska verksamheten, endast beräknas medel för den personal

inom fotogrammetriska byrån, som utför arbeten för de allmänna kartarbetena.

Den personal, som tidigare utfört arbeten på beställning, skall överföras

till det nya anslaget för fotogrammetrisk verksamhet. I första hand

bör icke-ordinarie tjänster komma i fråga för överföring till det nya anslaget.

Kostnadsberäknas de organisationer, som gällde för fotogrammetriska

byrån och beställningsavdelningen, erliålles enligt kartverket relationerna

ca 56 procent för byrån och ca 44 procent för beställningsavdelningen. Undersökes

personalinsatsen för allmänna kartarbeten, flygfotografering och

beställningsarbeten under budgetåret 1959/60 erhålles procentsatserna 41,6

18,7 resp. 39,7. Insatsen för flygfotografering bör enligt kartverkets mening

fördelas mellan kartarbeten och beställningsarbeten. Göres detta enligt de av

1953 års fotogrammetriutredning rekommenderade principerna med proportionering

mot antalet bilder och en viss reduktion för beställningsbilder på

grund av den genomsnittliga lägre flyghöjden bör 60 procent av arbetsinsatsen

för flygfotografering hänföras till de allmänna kartarbetena och 40

procent till beställningsarbetena. Totalt erhålles då, uttalar kartverket, en

fördelning med ca 55 procent till de allmänna kartarbetena och ca 47 procent

till beställningsarbetena.

Kostnaden för den ordinarie personalen på fotogrammetriska byrån uppgår

enligt kartverket till 842 997 kr. och kostnaden för den icke-ordinarie

personalen tdl 631 986 kr. Relationstalen mellan dessa belopp är ca 57 procent

resp. ca 43 procent. De icke-ordinarie tjänsterna motsvarar således

ej helt proportionen av beställningsarbeten inom byrån. Till de senare kan

emellertid läggas en del av de belopp som beräknas för arvodesanställda samt

ersättningar för övertid och ackord. Kartverket föreslår på dessa grunder,

att anslagsposten för löner åt icke-ordinarie personal minskas med ett belopp

motsvarande avlöning till alla icke-ordinarie tjänstemän på fotogrammetriska

byrån samt 110 000 kr. motsvarande 20 000 kr. för arvodesanställda,

50 000 kr. för övertidsersättning och 40 000 kr. för ackordsarbeten. Till

de angivna beloppen kommer i förekommande fall rörligt tillägg.

3. Förslag om uppflyttning av tjänsten till lönegrad Ae 26 har framförts

av 19o3 års fotogrammetriutredning ävensom av kartverket i anslagsäskandena

1955 (IX ht 1956 s. 489 p. 9) och 1959 (prop. 1960: 74 s. 107). Utöver

tidigare motiveringar uttalar kartverket, att under det sista året har

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Knngl. Maj.ts proposition nr 54 år 1961

planeringsarbetet inom kartverket fått en fastare form i det att en särskild

planeringsdelegation bildats, som beslår av chefen för allmänna avdelningen

som ordförande samt en representant för varje byrå. Chefen for allmänna

avdelningen, som är direkt underställd verkets chef, bör enligt kartverket

vara placerad minst lika högt som cheferna för de avdelningar som sorterar

under byråcheferna. Det är även enligt verkets mening lämpligt att ledaren

av det centrala planeringsarbetet har minst lika hög lönegrad som Övriga

ledamöter av planeringsdelegationen.

4. Den nya organisationen av den geodetiska byrån bär utarbetats av s atens

organisationsnämnd och redovisas av nämnden i rapport som bilagts

kartverkets anslagsäskanden i sammandrag på följande sätt.

Bvrån ledes av en byråchef med professors kompetens och titel. Hans arbete

bör huvudsakligen vara förlagt till det vetenskapliga området. Storre

delen av de löpande administrativa uppgifterna forutsattes kunna delegeras

till chefen för en beräkningsavdelning inom byrån. Denne föreslås vara yråchefens

ställföreträdare. Byrån bör vara uppdelad i tre avdelningar.

Chef för den vetenskapliga avdelningen föreslås byråchefen vara. Da - utöver föreslås tre kvalificerade befattningshavare. Chef för matningsavdelningen

föreslås vara en förste statsgeodet. Utöver avde nmgschefen erfordras

under vinterperioden två kartassistenter. Vid behov tilldelas a\delnin0en

ytterligare arbetskraft. Detta behov kan under vinterpenoden uppskattas uppgå

till ca en geodetmånad och fem ä sex kartassistentmanader samt under

fältarbetsperioden till ca 20 geodelmånader och 40 å 45 kartassistentmanader.

Totalt under hela året erfordras tre å fyra bitradesmanader. Chef för

beräkningsavdelningen föreslås vara en förste statsgeodet eller byradire t o .

Utöver avdelningschefen erfordras fem högskoleutbildade befattningshavare.

Vidare föreslås två förste kartassistenter, fyra kartassistenter, ett arkivbiträde

samt två rit- eller kontorsbiträden. Denna personal kan under vinterperioden

tillfälligtvis tilldelas annan avdelning.

4 a). Geodetiska byrån har, anför kartverket, primärt till uppgift att utföra

de geodetiska mätningar, som erfordras för att framstalla de officiella

kartorna över Sverige. I anslutning härtill har byrån att svara for Sveriges

andel av det internationella samarbetet på geodesins område, vilket sedan

länge äger rum för att lösa vetenskapliga frågor rörande jordens storlek, form

och massafördelning. Under de senaste åren har sistnämnda frågor fått en

allt större praktisk betydelse för att utveckla ett enhetligt geodetiskt världssystem

för vissa kartläggnings- och mätningsändamål. De grundläggande

mätningarna för den allmänna kartläggningen har alltid, när noggrannheten

varit tillräcklig, utnyttjats för anslutning av mätningar för stadsmalningsväsendet

och av andra noggranna mätningar. F. n. finns behov av att

samordna och effektivisera den stommätning, som äger rum inom olika

statliga och kommunala myndigheter. Kartverket erinrar i detta sammanhang

om att 1960 års riksdag (prop. 74 s. 113) beslutat att ett centralt arkiv

för mätningsdala bör inrättas vid kartverket samt att verket bör åtaga sig

geodetiska beställningsarbeten av mera kvalificerat slag. Det är enligt kartverkets

mening av stor vikt för stommätningen i Sverige att dessa frågor

löses på ett effektivt sätt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 54 år 1961

Utvecklingen kommer, uttalar kartverket, uppenbarligen att medföra att

fordringarna på geodetiska byrån och därmed på dess chef ökas. Tjänsten

bör därför liksom chefstjänsten på fotogrammetriska byrån uppflyttas till

Bo 3.

4 b). Observatörerna svarar under byråchefen närmast för den vetenskapliga

delen av den geodetiska verksamheten. Detta medför enligt kartverket

ett intensivt samarbete med motsvarande institutioner i andra länder.

Svensk geodesi har f. n. en internationellt uppmärksammad ställning,

som bör uppehållas. Observatorstjänsterna har tidigare jämställts med laboratorstjänsterna

vid universiteten, vilka numera uppflyttats till B 1.

4 c). Kartverket anför, att den geodetiska byråns mätningsavdelning skall,

utföra de geodetiska fältarbetena samt iordningställa fältmaterialet för beläkning.

Beräkningsavdelningen skall utföra större beräkningsarbeten samt

svara för arkivmaterialet av triangel- och höjdpunkter och i anslutning härtill

handlägga beställningsärenden rörande detta material. Cheferna för dessa

båda avdelningar bör enligt kartverket liksom avdelningscheferna inom

fotogrammetriska byrån placeras i Bo 1.

4 d). Som biträde till och ställföreträdare för cheferna för mätnings- och

beräkningsavdelningarna erfordras enligt kartverket två kvalificerade tjänstemän.

Dessa bör liksom på fotogrammetriska byrån placeras i Ao 26.

o a) c). På geodetiska byrån kommer enligt det föregående att finnas

sju tjänster för kvalificerade geodeter. För att erhålla ett rekryteringsunderlag

för dessa tjänster samt för mera kvalificerade geodetiska mätningar och

beräkningar erfordras enligt kartverket ett antal geodeter i lönegraderna 21

och 23. Detta antal anser verket kunna begränsas till fem. Detta innebär enligt

kartverket att en tjänst som statsgeodet i Ao 21 och en tjänst som geodet

i Ae 15 kan indragas och ersättas med kartassistenter i lönegrad 13.

Som ett uttryck för den gradvisa rationalisering genom omfördelning avarbetsuppgifter

som under senare år ägt rum inom geodetiska byrån framhåller

kartverket att antalet högskoleutbildade geodeter, exklusive byråchefen,

1954 utgjorde 17, medan det i nu framlagd plan begränsats till elva.

6. Kartverket framhåller att, ehuru organisationsnämnden ännu ej slutfört

undersökningarna av de båda kartbyråerna, det torde vara klart att

två enheter för verksamheten inom dessa byråer alltid kommer att bibehållas

aven om vissa förskjutningar i gränsdragningen mellan byråernas

arbetsuppgifter kan bli aktuella. Med hänsyn till kartbyråernas storlek och

dominerande betydelse för verksamheten beträffande den allmänna kartläggningen

bör enligt kartverket även dessa båda tjänster placeras i den högre

byråchefslönegraden Bo 3.

7—10. Ändringarna är av automatisk natur.

Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. För ifrågavarande ändamål har

för innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag

av 713 200 kr. Såsom tidigare anförts har anslaget i årets st-its
^MknnPoT°Siti0n

(''X h* P'' U2) Ul,I,förls med beräknat belopp av

i 24 UUU kr.

8 Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 54

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

Yrkande. Rikets allmänna kartverk (skr. 29/8 1960) hemställer, att

anslagsposten Övriga expenser höjes med 12 000 kr.

Utgifter Anslag Ökning

1958/59 1959/60 1960/61

Övr. expenser.................... 293 463 277 660 289 600 +12 000

Motiv. Kartverket anför, att anslaget erfordrar justering i ett avseende,

nämligen att posten övriga expenser höjes med största möjliga belopp på

grund av den allmänna förhöjningen av löner och materialpriser. Den nödvändiga

höjningen härför har av kartverket uppskattats till lägst 12 000 kr.

Kartverket hemställer dock, att detta belopp korrigeras med hänsyn till vad

som kan vara känt om prisnivån vid slutbehandlingen av staten för 1961/62.

Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under denna anslagsrubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 830 000

kr. Å anslaget förelåg vid utgången av budgetåret 1959/60 en reservation av

1 539 kr. I årets statsverksproposition (IX ht p. 133) har, såsom tidigare

nämnts, anslaget uppförts med ett beräknat belopp av 2 146 000 kr.

Yrkande. Rikets allmänna kartverk (skr. 29/8 1960) hemställer, att

anslagsposten Fältarbeten höjes med 16 000 kr.

Utgifter Anslag ökning

1958/59 1959/60 1960/61

Fältarbeten................ 1 072 147 1 028 224 1 000 000 -f 16 000

Motiv. Kartverket anför, att anslaget bör höjas på grund av den allmänna

uppgången i lönenivån. Ersättningen till den handräckningspersonal,

som verket anställer under fältarbetsperioden har alltid varit låg. Det har

under de senaste åren blivit allt svårare att kunna erhålla bra handräckningspersonal

för de ersättningar som tidigare varit normala. Den senaste

uppgången i lönenivån med tio procent för 1960 och 1961 måste även tillämpas

på lönerna till handräckningspersonalen. Dessa löner har under budgetåret

1959/60 uppgått till ca 160 000 kr. För en sådan höjning erfordras

sålunda 16 000 kr.

Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet. Under

denna nya anslagsrubrik har i årets statsverksproposition (IX ht p. 134),

såsom tidigare nämnts, uppförts ett förslagsanslag med ett beräknat belopp

av 2 506 000 kr.

Yrkande. Rikets allmänna kartverk (skr. 29/8 1960) hemställer, att

anslaget för nästkommande budgetår upptages med 2 505 800 kr. i enlighet

med efterföljande stat.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

35

Belopp

U tgifter

1. avlöningar inkl. rörligt tillägg ............................ 2 355 000

2. omkostnader

a) sjukvård ...................................... 5 000

b) expenser .................... 517 000

c) fältarbeten m. m..................................... 1 369 800

d) utrustning .......................................... 490 000

4 736 000

Inkomster

3. särskilda uppbördsmedel

a) omfört från Rikets allmänna kartverk: Avlöningar ...... 1 151 000

b) omfört från Rikets allmänna kartverk: Omkostnader .... 80 000

c) omfört från Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. in. 770 000

d) omfört från Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. 230 000

2 231 000

Nettoutgift 2 505 800

4. Kartverket hemställer, att personalförteckning upptagande följande tjänster

i högre lönegrad än Ae 19 fastställes

a) 1 avdelningsdirektör i Be 1

b) 3 statskartografer i Ae 21

5. Kartverket hemställer om medgivande att med anlitande av den i staten

upptagna posten till avlöningar anställa erforderligt antal tjänstemän i

högst lönegrad Ae 19.

6. Kartverket hemställer om medgivande att av i staten upptagna anslagsposter

disponera högst summan av det belopp, som kartverket betingar

sig av beställare, med avdrag av 20 procent samt de belopp som omföres

till anslaget från kartverkets övriga anslag.

Motiv. Inledningsvis torde böra erinras om att kartverkets förslag under

förevarande anslag ansluter sig till det av 1956 års lantmäterikommitté

framlagda förslaget till utformning av den affärsmässiga driften av den fotogrammetriska

verksamheten. Kommittéförslaget (SOU 1959: 30 s. 284—- 287) innebär, att för verksamheten bör få disponeras dels ett så stort belopp,

som motsvarar inflytande inkomster från beställningsarbeten efter avdrag

av den del som motsvarar indirekta kostnader för pensioner, lokaler, tjänstebrevsrätt,

allmän administration och räntor, dels till anslaget från kartverkets

övriga anslag omförda belopp, vilka omföringars storlek regleras av de

medelsanvisningar som med hänsyn till de allmänna arbetenas omfattning

ställes till förfogande för ifrågavarande ändamål av statsmakterna.

Rörande de särskilda yrkandena anföres bl. a. följande.

1. Kartverket anför, att från posten avlönas den personal på fotogram
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1961

metriska byrån som uteslutits från kartverkets avlöningsanslag. I fråga om

omfattningen av beställningsarbetena har kartverket utgått från förhållandena

under budgetåret 1959/60. Tillägg har dock gjorts för ökningen i lönenivå

motsvarande 30 procents rörligt tillägg. Därjämte har förutsatts att omfattningen

ökar med ca tio procent med hänsyn till den växande efterfrågan

på fotogrammetriskt material.

3 a). Beloppet hänför sig till fotogrammetriska byråns arbeten för den

allmänna kartläggningen och motsvarar avlöningarna till den ordinarie personalen

på byrån.

3 b). Kartverket uttalar, att ett belopp av 80 000 kr. av omkostnadsanslaget

beräknas böra överföras.

3 c). Beloppet motsvarar hela posten för flygfotografering under anslaget

till kartarbeten m. m. samt 100 000 kr. av posten till reproduktionsarbeten

under samma anslag.

3 d) Beloppet motsvarar av kartverket beräknad kostnad för ersättningsanskaffning

av fotogrammetrisk utrustning för de allmänna kartarbetena

(83 000 kr.) samt på de allmänna kartarbetena fallande del av kostnaderna

för ersättningsanskaffning i fråga om flygfotograferingsutrustning (147 000

kr.).

4. Kartverket uttalar, att den byrådirektör stjänst i Ae 26, vars innehavare

är chef för planeringsavdelningen inom fotogrammetriska byrån, av

enahanda skäl som anförts under avlöningsanslagets punkt 1 b) bör uppflyttas

till avdelningsdirektörstjänst i Be 1.

5. Enligt kartverket erfordras vissa justeringar beträffande löneläget för

kartassistentpersonalen i överensstämmelse med de synpunkter kartverket

redovisade i anslagsäskandena 1959 (prop. 1960:74 s. 107—108). Dessa

justeringar ligger under den gräns, tjänst i högst Ae 19, som skulle begränsa

kartverkets möjligheter att i mån av inkomster från beställningsverksamheten

anställa erforderligt antal tjänstemän.

6. Kartverket anför, att de indirekta kostnader, för vilka avdrag bör ske

å de inflytande inkomsterna från beställningsverksamheten, under budgetåret

1959/60 utgjorde nio procent för flygfotografering och 19 procent för

annan beställningsverksamhet. Den av lantmäterikommittén använda procentsatsen

— 20 procent — är enligt kartverkets mening för hög vid jämförelse

med förhållandena budgetåret 1959/60. Kartverket har dock godtagit

densamma att gälla i varje fall tills viss erfarenhet vunnits av det nya

anslaget.

Yttranden. Statens sakrevision, som haft att avgiva utlåtande över

förslaget rörande den affärsmässiga driften av den fotogrammetriska verksamheten,

tillstyrker kartverkets förslag i ämnet. Sakrevisionen förutsätter,

att det ekonomiska utfallet av verksamheten granskas för varje budgetår

så att taxepolitiken snabbt kan anpassas efter eventuella ändringar i kostnadsförhållandena.

Riksräkenskapsverket anser sig inte kunna tillstyrka förslaget, enär det

innebär ett avsteg från eljest för statsförvaltningen vedertagna redovis
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5i år 1961

37

ningsprinciper. Kravet på affärsmässighet och fortlöpande anpassning av

den fotogrammetriska verksamheten kan enligt riksräkenskapsverkets mening

anslagstekniskt tillgodoses genom att ett särskilt förslagsanslag anvisas

för den del av den fotogrammetriska verksamheten, som avser beställningsarbeten.

För nämnda anslag bör fastställas en stat upptagande de utgiftsposter,

som kartverket föreslagit. Inkomsterna av beställningsverksamheten

bör i sin helhet tillgodoföras den för kartverket uppförda inkomsttiteln.

I överensstämmelse med kartverkets förslag torde böra föreskrivas, att

de sammanlagda utgifterna å anslaget inte får överskrida 80 procent av

inkomsterna av beställningsverksamheten. Kungl. Maj :t bör ange det högsta

antal extra ordinarie tjänstemän, som utöver i personalförteckningen upptagen

personal må anställas med anlitande av anslaget.

Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. För innevarande budgetår

har under denna anlagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1959/60 förelåg å anslaget en reservation av

56 870 kr. Såsom tidigare anförts har anslaget i årets statsverksproposition

(IX ht p. 135) uppförts med ett beräknat belopp av 270 000 kr.

Yrkande. Rikets allmänna kartverk (skr. 29/8 1960) hemställer, att

anslaget minskas med 30 000 kr.

Motiv. Kartverket anför, att utrustningsanslaget, som under de senaste

fyra åren varit upptaget med 300 000 kr. har möjliggjort en ersättningsanskaffning

beträffande äldre, omodern fotogrammetrisk utrustning samt i

mindre omfattning en viss nyanskaffning av stereoinstrument för beställningsverksamhet.

Reservationen vid innevarande budgetårs början motsvaras

av materiel, som är anskaffad och som f. n. undergår prov. Den nuvarande

utrustningen för den fotogrammetriska verksamheten har ett återanskaffningsvärde

av ca 4 903 000 kr. Av detta värde faller enligt kartverket

ca 834 000 kr. på utrustning för allmänna kartarbeten, ca 2 450 000 kr.

på utrustning för flygfotografering och ca 1 619 000 kr. på utrustning för

beställningsarbeten.

I genomsnitt bör man enligt kartverket kunna räkna med en tioårig användningstid

för den fotogrammetriska utrustningen. För att bibehålla den

ovan redovisade instrumentkapaciteten erfordras sålunda en genomsnittlig

årlig ersättningsanskaffning för ca 490 000 kr., fördelad med 83 000 kr. för

allmänna kartarbeten, 245 000 kr. för flygfotografering samt 162 000 kr. för

beställningsarbeten.

Kartverket framhåller, att det nya anslaget för den fotogrammetriska verksamheten

kommer att lösa frågan om ersättningsanskaffning av instrument

för beställningsarbeten samt för den andel av flygfotograferingen som ut föres

på beställning. I fråga om resten av flygfotograferingen samt de allmänna

kartarbetena masle ersättningsanskaffningen ske över förevarande

anslag. Härför erfordras alltså ca 83 000 kr. för de allmänna kartarbetena.

I fråga om flygfotograferingen måste enligt kartverket eu fördelning ske

mellan den del, som skall betalas av beställningsfotograferingarna, och den

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

del, som skall betalas över detta anslag. 1953 års fotogrammetriutredning

rekommenderade att fördelning av kostnaderna mellan allmän fotografering

och beställningsfotografering skulle ske så att kostnaderna fördelades

proportionellt mot antalet bilder, varvid dock beställningsfotograferingen

borde reduceras med 20 procent, vilken kostnadsandel borde överföras till

den allmänna fotograferingen. En sådan fördelning leder till att ca 60 procent

av kostnaderna eller ca 147 000 kr. bör täckas från utrustningsanslaget.

Totalt skulle således på anslaget erfordras 230 000 kr. för överföring

till anslaget för fotogrammetrisk verksamhet för ersättningsanskaffningar

för den del av den fotogrammetriska verksamheten, som arbetar för de allmänna

kartarbetena.

Ehuru den fotogrammetriska verksamheten fordrar de största investeringarna,

kräver även verksamheten vid de övriga byråerna viss instrumentutrustning.

Återanskaffningsvärdet för sistnämnda utrustning uppskattas

av kartverket till 600 000 kr. Det är enligt kartverket angeläget, att

även denna utrustning kan bli föremål för en kontinuerlig modernisering.

Det kan beräknas att det i genomsnitt tar 15 år innan utrustningen i fråga

är försliten eller omodern. För att underhålla densamma erfordras sålunda

40 000 kr. om året.

Totalt erfordras således enligt kartverkets mening ett utrustningsanslag

av 270 000 kr.

Rikets allmänna kartverk: Utbildningskurser för viss personal. Under

denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 4 000 kr. Å anslaget förelåg vid utgången av budgetåret 1959/60 en reservation

av 2 162 kr. I årets statsverksproposition (IX ht p. 136) har, såsom

tidigare nämnts, anslaget uppförts med ett beräknat belopp av 4 000 kr.

Yrkande. Rikets allmänna kartverk (skr. 29/8 1960) hemställer, att

anslaget upptages med oförändrat belopp.

M o t i v. Kartverket anför, att kostnaderna för utbildningsverksamheten

har uppgått till omkring 6 000 kr. om året under de senaste åren. Under

innevarande budgetår står sammanlagt 6 162 kr. till förfogande för detta

ändamål. Dessa medel torde enligt kartverket komma att förbrukas under

budgetåret. Utbildningsverksamheten vid kartverket bör även under budgetåret

1961/62 fortgå i samma utsträckning som tidigare. Då utbildningen

även kommer den fotogrammetriska verksamheten till godo synes emellertid

vad som erfordras utöver 4 000 kr. lämpligen böra belasta denna verksamhet

och följaktligen kunna täckas från expensposten av det nya anslaget

för fotogrammetrisk verksamhet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

39

Statens organisationsnämnds förslag rörande rikets allmänna kartverks

organisation

Statens organisationsnämnd har i en till den inledningsvis nämnda skrivelsen

fogad promemoria behandlat principfrågor och riktlinjer vid lösandet

av kartverkets organisatoriska problem. I det följande torde till en början

få lämnas en kortfattad redogörelse för huvuddragen i promemorian.

Vad gäller ämbetsverkets personalfrågor föreslås i promemorian att personalrekryteringen,

som f. n. varje byrå för sig svarar för, samordnas och

sker gemensamt för hela verket. I anslutning härtill förordar organisationsnämnden,

att hittillsvarande rekrytering genom militär, kommenderad personal

för den topografiska kartbyråns arbetsuppgifter ersättes med rekrytering

på öppna marknaden. Härom anföres bl. a. följande.

Den militära rekryteringen har vissa betydande nackdelar. Medelåldern

vid rekryteringstillfället torde hålla sig omkring 35 år och först efter ytterligare

tre år är rekryteringspersonalen i huvudsak fullt utbildad. Då återstår

således ca 12 år till den militära befattningshavarens pensionsålder. Den

genomsnittliga åldern för rekryteringspersonalen vid ekonomiska kartbyrån

för motsvarande personal håller sig omkring 22 år, vilket visar att den militära

rekryteringen innebär en ofördelaktigt hög medelålder. De anförda

synpunkterna på den militära rekryteringen omfattar inte den redan rekryterade

militära personalen. Denna besitter för kartframställningen värdefull

kunskap och rutin och bör beredas möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

Härutöver föreslår organisationsnämnden en översyn i förenklingssyfte

av de i kartverkets instruktion upptagna kompetensbestämmelserna. Vidare

bör för att underlätta rörlighet mellan byråerna gemensamma tjänstebenämningsbestämmelser

införas. För den högre pesonalen föreslås härvid följande

tjänstebenämningar, nämligen i lönegrad A 17 ingenjör alt. sekreterare, i

A 19 byråingenjör alt. byråsekreterare, i A 21 och 23 förste byråingenjör alt.

förste byråsekreterare samt i A 24 och 26 byrådirektör. De alternativa tjänstebenämningarna

anses vara lämpliga i vissa fall, då varken göromål eller

kompetens har särskild teknisk anknytning. Även kartassistenttjänster hör,

då det befinnes lämpligt, kunna utbytas mot tjänster med andra tjänstebenämningar.

För biträdespersonalen i övrigt bör också kartverket äga frihet

att välja andra tjänstebenämningar än ritbiträde, ritare och förste ritare.

I fråga om kartverkets organisation framhålles inledningsvis i promemorian,

alt bestämmande för hur kartverkets centrala ledning skall vara organiserad

bör vara dess ansvar för produktionen. Varje byråchef bör i första

hand svara för beslutsunderlag när det gäller frågor som endast berör den

egna byrån. När en fråga berör Ivå eller flera byråer bör det ankomma på

överdirektören att avgöra huruvida en speciell föredragande skall utses och

om frågan är av sådan vikt och omfattning, att en eller flera befattningshavare

bör biträda den speciella föredraganden vid frågans utredande. Behovet

av planering av kartverkets produktion bör även fortsättningsvis till
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1961

godoses genom en planeringsdelegation inom verket. Kontroll av att produktionen

fortlöper planenligt bör ske genom rapportering från de olika

byråerna. Den förberedande behandling av planerings- och produktionsdata

som kontrollfunktionen kräver föreslås delegerad till planeringsdelegationen,

vars ordförande förutsattes vara föredragande såvida inte överdirektören

finner det lämpligt att själv övertaga beredning och föredragning av fråga

som avser åtgärder med anledning av föreliggande produktions- och planeringsläge.

Kartverkets allmänna avdelning föreslås i promemorian böra ombildas

till en administrativ byrå, varvid viss personalförstärkning anses böra ske.

I denna fråga anföres bl. a. följande.

Flera funktioner, som i princip berör alla byråernas verksamhet, bör bl. a.

av rationalitetsskäl samordnas. Det gäller sådana frågor som personalrekrytering,

planläggning av grundläggande utbildning och fortbildning, investeringsplanering,

upphandlings- och avtalsfrågor samt frågor avseende produkters

prissättning in. m. Nämnda frågor synes med fördel kunna förläggas

till en administrativ byrå, d. v. s. nuvarande allmänna avdelningen något

förstärkt. Administrativa byrån föreslås bestå av en kameral sektion, ett

kansli, ett centralarkiv samt en expert på företagsekonomiska och liknande

frågor och en arbetsstudieingenjör.

Den kamerala sektionen motsvarar den del av nuvarande allmänna avdelningen

som sorterar under kamreraren. Kansliets uppgifter förutsättes vara

diarieföring, arkivering, maskinskrivning, litteraturtjänst och centrala expetionsvaktsfunktioner.

Kanslipersonalen föreslås förstärkt med en kontorist

som sekreterare åt överdirektören och chefen för administrativa byrån. Arkivpersonalens

uppgifter hänför sig främst till serviceverksamhet avseende

tillhandahållande av visst kartmaterial och utlåning av bildmaterial för

bearbetning och studier samt för kartverkspersonalens del även tillhandahållande

av arbetsmaterial, som hålls i lager inom centralarkivet. Experten

för företagsekonomiska och liknande frågor förutsättes vara civilekonom

med placering i högst Ae 24. Arbetsstudieingenjörens uppgifter är främst

att bestämma rationell metodik i de många hanteringsarbetsmomenten. Även

för denne synes högstlönesystemet böra ifrågakomma, förslagsvis med placering

i högst Ae 21.

I promemorian framlägges också förslag om att den samordning av ekonomiska

och topografiska kartornas framställning, som försöksvis påbörjats,

skall fullföljas genom en samordnad organisation. För den skull bör ekonomiska

och topografiska kartbyråerna sammanslås till en kartografisk byrå

med tre producerande avdelningar, nämligen en avdelning för fastighetsredovisning,

en fält- och redigeringsavdelning samt en rit- och reproduktionsavdelning.

Härtill kommer en planeringsavdelning.

Beträffande avdelningen för fastighetsredovisning, som beräknas omfatta

ca 70 befattningshavare, anföres i promemorian bl. a. följande.

Avdelningen för fastighetsredovisning skall svara för att på arbetskoncept

för den ekonomiska kartan redovisas fastighetsindelningen. Avdelningen bör

indelas i tre enheter, nämligen en utrednings- och granskningsdetalj, en pantograferingsdetalj

och en gränsinsättningsdetalj. I utrednings- och granskningsdetaljen

bör ingå lantmätarutbildade befattningshavare för kvalificerade

utredningsuppdrag inom kartverket, länslantmäterikontor och domsagor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

I detaljen avses dessutom ingå rutinerad kartassistentpersonal för teknisk

granskning av karttransporter. Pantograferingsdetaljen bör bestå av pantograferande

personal och arkivpersonal. Som chef för pantograferingsdetaljen

föreslås en förste kartassistent eller en till byråingenjör befordrad förste

kartassistent. Gränsinsättningsdetaljen bör fungera endast under byråsäsongen

och bär då vara sammansatt dels av rutinerad kartassistentpersonal,

dels av kartassistentpersonal under utbildning. På chefen för gränsinsättningsdetaljen

bör ställas liknande fordringar som på chefen för pantograferingsdetaljen.

Förutom avdelningschefen bör finnas en biträdande avdelningschef. Likaså

anses att på var och en av avdelningens detaljer bör finnas eii biträdande

detaljchef. 1 ill tjänsterna såsom avdelningschef, biträdande avdelningschef

samt detaljchef och biträdande detaljchef för utrednings- och granskningsdetaljen

bör endast ifrågakomma personer med examen från avdelning för

lantmäteri vid teknisk högskola. Minst endera av avdelningschefen och

nyssnämnda detaljchef bör ha flerårig erfarenhet som förrättningslantmätare

eller ha vid kartverket förvärvat motsvarande erfarenhet.

När nyframställningsskedet beträffande ekonomiska kartan närmar sig

sitt slut, måste avdelningens organisation omprövas.

Fält- och redigeringsavdelningens arbetsuppgifter avses omfatta gemensam

fältrekognosering för den ekonomiska och topografiska kartan, fältrekognosering

för separat topografisk kartläggning, samordnad framställning av

koncept för de ekonomiska och topografiska kartorna, redigering av samtliga

av kartverket framställda officiella kartor in. m. Rörande avdelningens arbetsuppgifter

anföres i promemorian i sammandrag följande.

De två stora produkterna från kartverket är den ekonomiska kartan och

den topografiska kartan. När väl till den ekonomiska kartans innehåll har

lagts topografi och sank mark, omfattar den ekonomiska kartan allt väsentligt

av den topografiska kartans innehåll.

Att från fältet samtidigt inhämta ett för båda kartornas framställning inventerat

material har på försök pågått i flera år. Fältarbetet är ett både ur

kvalitets- och kostnadssynpunkt väsentligt led i kartframställningen och har

säl skilt studerats. Härvid har bl. a. tramgått, att den gemensamma rekognoseringen

minskade avverkningstakten obetydligt jämfört med enbart ekonomisk

rekognosering. Rekognosering för separat topografisk kartläggning

torde dock erfordras under åtskilliga år framåt.

Den samordnade fältrekognoseringen bör fullföljas genom en samordnad

framställning av koncept för ekonomiska och topografiska kartorna. Samordningen

bör omfatta dels redigeringen av kartinnehållet, dels framställningsmetodiken,

allt syftande till att förhindra dubbelarbete i framställningsprocesserna.

Fältrekognosering och efterföljande kartframställnings- och redigeringsarbete

utgör två led i arbetet, vilka endast begränsas av att arbetet flyttas

från fältet till kartverket. Båda leden griper helt in i varandra, vilket betyder

att åtgärderna på fältet har avgörande inflytande på redigeringsarbctets omfattning.

Den för fältarbetet svarande arbetsledningen bör därför ansvara för

kartkonceptens innehåll och redigering. Avdelningen förutsättes även svara

för redigering av samtliga övriga av kartverket framställda officiella kartor.

Avdelningen bör slutligen åligga att svara för de löpande kontakterna med

svenska ortnamnsarkivet och riksantikvarieämbetet samt även med tryckeri,

som trycker ortnamn m. in. Även kontakterna med andra, utomstående upp
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

giftslämnare — dock inte länslantmäterikontoren — bör ankomma på fältoch

redigeringsavdelningen.

Fält- och redigeringsavdelningens organisation blir olika vid fältarbete och

byråarbete. Fältorganisationen, som beräknas omfatta ca 120 befattningshavare,

föreslås uppdelad på en underavdelning för gemensam ekonomisktopografisk

rekognosering och en underavdelning för fältarbete vid separat

topografisk kartläggning. Rörande avdelningens organisation anföres i promemorian

i sammandrag följande.

Den för ekonomiska och topografiska kartan gemensamma rekognoseringen

kräver en särskilt kvalificerad arbetsledning. För att klara av de kvalificerade

lantmäteritekniska problemen krävs lantmätarkompetens och för att

rätt behärska rekognoseringstekniken i övrigt och ledningen av detta arbete

krävs en särskild kartografisk kompetens jämte rutin på rekognosering och

granskning av rekognosering.

Fältorganisationen föreslås stå under ledning av en avdelningschef med

lantmätar- och nyssnämnda kartografkompetens, som för ledningen av den

gemensamma rekognoseringen har till sitt förfogande två eller tre biträdande

avdelningschefer med samma kompetens allt efter behovet med hänsyn till

samtidigt pågående arbete i flera län. För flera år framåt bedömes behovet

av särskild ledning av och utbildning av rekognosörer för den topografiska

kartans del i den gemensamma rekognoseringen böra fyllas med en rådgivare

och instruktör, som är väl förtrogen med den topografiska kartans framställning

och kvalitetskrav. För utredningsuppdrag på länslantmäterikontor,

domsagor och inom kartverket förutsättes fältavdelningschefen kunna disponera

en eller flera befattningshavare med lantmätarutbildning.

Underavdelningen för separat topografisk fältrekognosering bör under avdelningschefen

ledas av en biträdande avdelningschef.

Övrig personal i fältorganisationen inplaceras i rekognoseringsgrupper, varav

för den gemensamma rekognoseringen normalt tre till fem erfordras i varje

län. En av gruppcheferna svarar för samordningen inom länet vad dispositionen

av arbetsmaterial m. in. beträffar. Varje rekognosör tilldelas för en

säsongs fältarbete tre eller fyra ungefär lika stora distrikt. Vid skifte av distrikt

skall det rekognoserade distriktets material överlämnas till närmaste

chef, gruppchef, som i sin tur efter fullgjord granskning och föredragning

skickar arbetsmaterialet till kartverket. Härmed vinnes att efterföljande moment

både på fältet och inom kartverket kan fullföljas tidigare och arbetsledarna

avsluta fältarbetet tidigare. Det torde även kunna innebära, att den

totala arbetscykeln förkortas något. 6—10 rekognosörer bör bilda en rekognoseringsgrupp.

Även under fältarbetssäsongen bör visst bvråarbete pågå inom fält- och

redigeringsavdelningen, nämligen dels den löpande sammanställning av produktionsresultaten

inom fältorganisationen som erfordras för ledning av arbetet

och för arbetsmaterialets överlämnande till rit- och reproduktionsavdelningen,

dels redigeringsuppgifter avseende både den ekonomiska och den

topografiska kartan dels ock planeringsuppgifter för efterföljande byråsäsong.

Under byråsäsongen förutsättes större delen av den ledande personalen vara

placerad inom avdelningen för redigeringsuppgifter samt för förberedelsearbeten

för nästfoljande fältarbetssäsong. Indelningen under byråsäsongen

bör bestämmas efter erfarenheter från försöksverksamhet och anpassas efter

tillämpad metodik.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5b år lt)61

43

övrig personal inom fältorganisationen placeras under byråsäsongen på avdelningen

för fastighetsredovisning och rit- och reproduktionsavdelningen

samt i viss utsträckning även på fotogrammetriska byrån.

Beträffande den kartografiska byråns rit- och reproduktionsavdelning, som

beräknas omfatta ca 85 befattningshavare, anföres i promemorian bl. a. följande.

Rit- och reproduktionsavdelningen förutsättes dels fungera som en serviceavdelning

åt övriga delar av byrån vad gäller främst rit- och gravyrarbeten,

dels fungera som karttrycksbeställare med vad det innebär i fråga om korrekturläsning,

leveranskontroll m. in.

Avdelningens indelning är starkt beroende av tillämpad metodik vid olika

produkters framställning och deras inbördes volymmässiga förhållanden. En

indelning i detaljer med 15—20 befattningshavare i varje förordas, där varje

detalj har sin detaljchef och biträdande detaljchef. För avdelningens ledning

föreslås en avdelningschef och en biträdande avdelningschef. Båda bör

vara kunniga inom området för kartreproduktion.

Behovet av en särskild planeringsavdelning inom byrån, vilken avdelning

beräknas omfatta sju befattningshavare, motiveras i promemorian på

i huvudsak följande sätt.

Inom en på beskrivet sätt sammansatt kartografisk byrå skall betydande

mängder arbetsmaterial med olika innehåll bearbetas. Detta ställer höga

krav på planering efter geografiska områden, dels så att den topografiska

kartans bladområden täcks i tid med relevanta förarbeten som även kan

nyttiggöras för den ekonomiska kartans koncept, dels så att man synkroniserar

en tidsplanering med både utomstående leverantörer av informationsmaterial

och de olika framställningsleden inom och utom kartverket för varje

blad. Den planeringsinsats, som erfordras kan givas olika organisatoriska

lösningar. I första hand står valet mellan att förlägga planeringsuppgiften

till administrativa byrån och att förlägga den till kartografiska byrån. Med

hänsyn till de många komplexa planeringsfrågorna torde dock inte f. n.

böra övervägas att flytta hela planeringsuppgiften till annan byrå än den

där arbetet utföres.

Den kartografiska byråns planeringsavdelning skall, förutom detaljplanering

av rit- och reproduktionsavdelningens arbeten, svara för byråns del

i planeringsdelegationens planeringsunderlag och underlag för bedömning

av produktionsläget. Eftersom rit- och reproduktionsavdelningens planering

är beroende av arbetsgången och leveranserna från fältorganisationen, bör

planeringsavdelningen förbereda fältarbetets planering genom att till fältoch

redigeringsavdelningen överlämna planeringsförutsättningar, vilka chefen

för fält- och redigeringsavdelningen skall följa vid indelning av en säsongs

fältarbetsområden i rekognoseringsdistrikt in. in. Andra uppgifter,

som bör kunna åläggas planeringsavdelningen, är försöksplanering avseende

utprovning av nya hjälpmedel, nytt arbetsmaterial, ny metodik in. in.

Rörande den kartografiska byrån anföres slutligen i promemorian, att

byrån med nuvarande befattningshavarantal skulle komma att omfatta ca

200 tjänstemän. Med hänsyn till detta förhållande och med tanke på produktionens

omfattning, differentiering och komplexitet föreslås en överingenjörsbefaltning

för byråns ledning.

Härefter övergår organisationsnämnden till alt i promemorian behandla

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 dr 1961

kartverkets militärbijrå. Byråns uppgifter kommer enligt promemorian, sedan

produktionen av den militära eldledningskartan uppjiört, att vara koncentrerade

till sekretess- och säkerhetsfrågor förutom det att militärassistenten

svarar för vissa kontakter med försvarsstaben. I promemorian

erinras om att militärassistentorganisationen f. n. utredes av en arbetsgrupp

inom försvarsstaben i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag för chefen

för försvarsstaben att i samråd med vederbörliga myndigheter verkställa

översyn av militärassistentorganisationen samt lämnas redogörelse för

innehållet i ett av denna arbetsgrupp utarbetat utkast med synpunkter och

förslag rörande den framtida organisationen i detta avseende vid kartverket.

Organisationsnämnden, som f. n. inte föreslår någon ändring i sagda organisation,

anför i promemorian härom i huvudsak följande.

Det synes inte uteslutet, att det föreligger möjligheter att efterhand överföra

vissa sekretessfrågor till fotogrammetriska byrån, som för ändamålet

borde erhålla en befattning för en kommenderad officer. Säkerhetsfrågorna

skulle kunna överföras till den administrativa byrån. I övrigt skulle en delning

av militärbyråns uppgifter kunna ske mellan kartverket och lörsvarsstaben.

Innan ställning tas till dessa överväganden, torde dock resultatet av

pågående utredning angående det statliga karttrycket böra avvaktas, emedan

en överföring av förlagsverksamheten till kartverket skulle innebära

något ändrade förutsättningar för bedömning av behovet av en militärbyrå

vid kartverket.

Beträffande kartverkets fotogrammetriska verksamhet erinras i promemorian

om att den tidigare föreslagna sammanslagningen av fotogrammetriska

byrån och fotogrammetriska beställningsavdelningen i princip beslutats

av 1960 års riksdag (prop. 74; JoU 19; rskr. 212). Verksamheten inom

den försöksorganisation, som genomfördes 1959 och som redovisats i prop.

1960: 74 s. 106, har följts upp av organisationsnämnden. Nämnden har därvid

endast bedömt några smärre justeringar i organisationen vara motiverade.

Rörande dessa justeringar anföres i promemorian i sammandrag följande.

Planeringsavdelningen föreslås bestå av tre detaljer, en stabsdetalj, en

utredningsdetalj och en planeringsdetalj. Stabsdetaljen bör bestå av experter

för handläggning av kundbeställningar, interna beställningar och allmänna

kartarbeten. En av dessa experter bör vara avdelningschefens ställföreträdare.

Utredningsdetaljen svarar för kundkontakter och handläggning

av standardbildbeställningar, utredningar för sekretessgranskning i samverkan

med militärbyrån, militär retusch samt för beställningsärendenas registrering.

Inom flygfotograferingsavdelningen föreslås, att filmregistreringsdetaljen

och filmframkallningsdetaljen i försöksorganisationen inför

förestående flygfotograferingssäsong sammanslås till en filmdetalj. Chefen

för flygfotograferingsavdelningen bör ha eu ställföreträdare.

I försöksorganisationen ingår en befattning som expert för särskilda utredningar.

Behovet av utredningar inom kartverkets produktionsområde

torde dock inte vara så koncentrerat till det fotogrammetriska området, att

en särskild befattning bär vara placerad på fotogrammetriska byrån för utredningsändamål.

Det synes vara lämpligast att placera befattningen direkt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ,54 år 1961 45

under överdirektören och att befattningen redovisas i administrativa byråns

personalstat.

Rörande ledningen av den nya fotogrammetriska byrån uttalar organisalionsnämnden,

att lika starka skäl kan bedömas föreligga att härför inrätta

en överingenjörsbefattning som beträffande den kartografiska byrån.

Slutligen har i promemorian berörts samordningen mellan kartverkets

och lantmäteriets fotogrammetriska verksamhet. Efter att bl. a. ha erinrat

om det av föredragande departementschefen i prop. 1960: 74 gjorda uttalandet,

att ett nära samarbete som avser utvecklingsarbete och annat utbyte

av erfarenheter i fråga om stereoinstrument samt utnyttjandet av dylika

bör ske mellan de statliga organ som disponerar instrument av sådant

slag, anför organisationsnämnden i promemorian i huvudsak följande.

Förutsättningar för samordning mellan lantmäteriets och kartverkets

instrumentarbeten synes endast föreligga genom en gemensam planering

av dessa arbeten. Detta kräver att planeringen av instrumentarbetena är

förberedd och upplagd på samma sätt vid de båda verken, så att förutsättningar

finnes att välja lämpligt och ej onödigt dyrbart instrument, att

höja den totala instrumentparkens utnyttjande ävensom att i god tid avgöra

om en total ökad kapacitet är nödvändig och om denna skall tillgodoses

genom övertidsarbete eller skiftsarbete. De bästa förutsättningar för att

ett gemensamt planeringsarbete skall vara lönsamt torde föreligga, därest

de båda instrumentavdelningarna lokalt sammanföres. Detta synes böra

beaktas vid lösning av verkens lokalfrågor.

I sitt sam rådsyttrande över de i promemorian framlagda förslagen

har rikets allmänna kartverk begränsat sig till den organisatoriska

indelningen i byråer och avdelningar samt riktlinjerna i övrigt för den organisatoriska

och administrativa uppbyggnaden.

Vad gäller de i promemorian framförda förslagen rörande personalfrågor

biträder kartverket förslaget om avlösning av den militära kommenderingen

av personal till verket samt uttalar, att allt eftersom kommenderingarna

upphör på grund av pensionsavgång eller av annan anledning

kartverket bör erhålla motsvarande tjänster.

I fråga om utformningen av kompetensfordringar för och benämningar

på tjänster biträder kartverket synpunkten att dessa inte bör utformas

så att de hindrar den önskvärda rörligheten av personal mellan olika byråer.

Detta anser verket dock inte behöva innebära att alla formella kompetensfordningar

slopas. Enligt kartverkets mening synes det tveksamt om

något är att vinna på alt införa flera tjänstebenämningar beträffande biIrädespersonalen

än de nu brukade.

Beträffande förslagen om kartverkets organisation ansluter sig verket

i sitt samrådsyttrande till de i promemorian framförda synpunkterna på

den centrala ledningen av verket och behovet av en central planeringsdelegation.

Delegationen bör enligt kartverket ges sådana resurser att den får

möjlighet att på ett eflektivt sätt lösa de viktiga centrala planerings- och

uppfölj ningsarbetena.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 54 år 1961

Även förslaget om inrättande av en administrativ byrå tillstyrkes av

kartverket, som framhåller att de föreslagna förstärkningarna med en ekonomisk

expert, en arbetssludieingenjör och en kontorist är nödvändiga.

Däremot biträder kartverket ej förslagen om sammanföring av de ekonomiska

och topografiska kartbyråerna till en kartografisk byrå utan förordar,

att arbetsuppgifterna i fråga fördelas på en grundkartebyrå och en

kartografisk byrå. Skälen härför utvecklar kartverket på i huvudsak följande

sätt.

Organisationen av en gemensam enhet motsvarande ekonomiska och topografiska

kartbyråerna bär bestämda nackdelar. Främst blir enheten,

mycket stor i förhållande till hela kartverkets storlek. Detta skulle vara

motiverat om framställningsmetodiken för kartorna vore sadan att kontakterna

mellan byrån och verkets övriga byråer bleve mycket enkla och således

behovet av central detaljplanering skulle minskas på ett radikalt

sätt. Så är emellertid ej fallet, då de gemensamma problemen i fråga om

planering och metodikfrågor mellan den fotogrammetriska byrån och den

föreslagna kartografiska byrån blir betydande. Då sålunda den centrala

planerings- och metodikapparaten i varje fall måste upprätthållas synes

nackdelarna med att uppdela den föreslagna stora byrån vara av betydligt

mindre vikt än fördelen av att erhålla lämplig storlek på enheterna.

För den topografiska kartan skulle en uppdelning på två byråer medföra

en påtaglig fördel i det att det mycket intima samarbetet mellan redigerings-

och reproduktionsenheterna skulle underlättas om dessa båda stod

under gemensam närmaste ledning. En uppdelning ger även fördelen av

att erhålla en rent kartografisk byrå, som är lämpad att utföra sådana

kartografiska uppgifter som kan lösas utan fältarbete.

En enda kartografisk byrå blir så stor att dess chef ej får möjlighet att

själv följa och medverka till den tekniska utvecklingen inom hela det mycket

stora och delvis artskilda verksamhetsområdet. Även denna synpunkt

talar för en uppdelning på två enheter med motsvarande ansvarsfördelning.

Till den i promemorian skisserade detalj organisationen beträffande avdelningarna

för fastighetsutredning och för rit- och reproduktionsarbeten

ansluter sig kartverket i huvudsak. Beträffande fält- och redigeringsavdelningen

förordar däremot kartverket, att redigeringsuppgifterna utbrytes

till en särskild avdelning. Skälen härför framgår av de av kartverket i yttrandet

framförda synpunkterna på organisationen av fältrekognoseringsarbetet

beträffande ekonomiska och topografiska kartorna, vilka synpunkter

återges i sammandrag i det följande.

Kartverket biträder förslaget om att sammanföra all rekognosering till

en gemensam fältavdelning samt att denna bör få en indelning i arbetsgrupper,

som sammanhålles organisatoriskt under samma arbetsledning

under längre tid än som hittills varit fallet. Arbetsgrupperna bör färdigställa

resultatet av fältarbetet så att ett färdigt koncept erhålles. Det synes

dock ej nödvändigt och knappast heller lämpligt att all kartredigering

förläggs till fältavdelningen. I fråga om framställning av översiktskartor

i mindre skalor än topografiska kartans är det fullt uppenbart att arbetet

med fördel bedrives inom en kartografisk enhet som specialiserats på sådana

arbeten. I fråga om de kartor, som erfordrar fältarbeten, uppstår då

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:Is proposition nr 54 år 1961

frågan om lämpligaste gränsdragningen mellan fältavdelningen och en enhet

för rent kartografiska arbetsmoment. En ändring i metodiken för kartframställningen

för den ekonomiska kartan kan ändra förutsättningarna

därhän, att fältarbetsavdelningens arbete resulterar i ett på enklare sätt

upprättat koncept, som lägges till grund för en kartografisk bearbetning

till tryckfärdiga kartkoncept. Starka skäl kan åberopas för att de redigenngsarbeten,

som erfordras för att framställa den topografiska kartan,

hänförs till en kartografisk arbetsenhet, särskilt om en sådan redan innehaller

en apparat för redigering av kartor i mindre skalor. Enligt kartverkets

mening bör gränsdragningen för arbetsuppgifterna på fältavdelningen

dragas vid färdigställandet av koncept till den ekonomiska kartan vilket

bör innehålla alla för den topografiska kartan erforderliga data.

Fastighetsredovisnings- och fältavdelningarna bör ingå i grundkartebyran

samt redigerings- och reproduktionsavdelningarna i den kartografiska

byrån. Härutöver erfordras enligt kartverkets mening på båda byråerna ett

organ för intern planering och därmed sammanhängande frågor. Ämbetsverket

uttalar, att genom den skisserade indelningen skulle erhållas två

stora och väl avgränsade enheter, som även företräder artskilda uppgifter

med hänsyn till utvecklingsarbete och utnyttjande av specialister.

Vad gäller militärbyrån delar kartverket den i promemorian framförda

meningen, att resultatet av pågående utredning angående det statliga karttrycket

bör avvaktas innan ställning tages till någon förändring i nuvarande

organisation av byrån. Ämbetsverket uttalar dock, att oberoende av

behovet av en militärbyrå bör vid verket finnas en militärassistent. För

att få en kompetent innehavare till posten måste enligt kartverkets mening

de totala löneförmånerna liksom f. n. ansluta sig till byråchefslönegraden.

De i promemorian framlagda förslagen rörande den fotogrammetriska

byrån biträdes av kartverket.

I den skrivelse varmed promemorian och kartverkets yttrande i anledning

därav överlämnats har organisationsnämnden berört kartverkets erinringar

mot förslaget rörande den kartografiska byrån. Nämnden uttalar,

att den anser promemorieförslaget mera lämpligt främst av två skäl. Det

ena är att vid realiserandet av kartverkets förslag skulle befattningshavarna

två gånger om året och i betydande antal komma att överflyttas

från en byrå till en annan. Detta anser nämnden vara organisatoriskt

olämpligt när det sker i stor omfattning. Det andra skälet är att nämnden

anser sambandet mellan fältarbete och redigering vara så starkt att båda

uPPgifterna bör sammanhållas inom en byrå. De synpunkter kartverket

anför torde enligt nämndens mening i allt väsentligt kunna beaktas genom

en lämplig indelning av avdelningarna inom den av nämnden föreslagna

kartografiska byrån och genom en efter tillämpad arbetsmetodik anpassad

gränsdragning mellan avdelningarna.

Rikets allmänna kartverks tjänstemannaförening bar i skrift i anledning

av statens organisationsnämnds förslag bl. a. uttalat, att föreningen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 54 år 1961

funnit sig i stort sett kunna acceptera förslaget. En förutsättning härför

är dock enligt föreningen att berörda tjänstemän med hänsyn till det ökade

ansvaret och den större arbetsbördan erhåller en däremot svarande avsevärt

förbättrad löneställning. Föreningen motsätter sig emellertid att vissa

av de gällande formella kompetenskraven för tjänsterna borttages.

D epar tementschefen

Den officiella kartläggningen. För skilda samhälleliga och enskilda uppgifter

är det av stor betydelse att ha tillgång till kartor i olika skalor och

i ändamålsenligt utförande. Behovet av sådana kartor har blivit alltmer

framträdande under de senaste årtiondena till följd av den snabba samhällsutvecklingen.

Det är främst på två huvudtyper av officiella kartor som

efterfrågan är inriktad. Den ena typen är en s. k. ekonomisk karta i stor skala,

vilken detaljerat redovisar, förutom en allmän bild av terrängen, markens

användning för olika ändamål samt fastighetsindelningen. En dylik karta

har betydelse särskilt för jordbruket och skogsbruket samt samhällsplaneringen.

Angelägenheten av att ha tillgång till en sådan karta för rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets och skogsbrukets områden har starkt betonats

vid skilda tillfällen. Den andra åsyftade huvudtypen av officiell karta

är en s. k. topografisk karta, vilken återger terrängförhållanden, bebyggelse,

vägar, vattendrag, m. ni. och som upprättas ej minst med tanke på försvarsväsendets

behov. Efterfrågan på denna karta är stor även från intressenter

för turism och friluftsliv. Den lämpar sig jämväl att ligga till grund för

översiktlig planering och projektering för olika samhälleliga verksamhetsgrenar.

— Utöver nu nämnda slag av kartor föreligger ett visst behov av

översiktskartor i skala 1: 250 000 och i mindre skalor.

Arbetet inom rikets allmänna kartverk är så gott som helt inriktat på uppgiften

att tillgodose behoven av ekonomiska och topografiska kartor. Vad

gäller den ekonomiska kartan, som hittills producerats i skala 1: 10 000, fattade

1937 års riksdag principbeslut (prop. 237; JoU 74; rskr. 287) om ett program

för framställningen av densamma. Ekonomisk kartläggning har numera

skett av betydande områden, främst i Götaland samt i södra och mellersta

Svealand. År 1954 fastställde Kungl. Maj:t karttyp för en ny topografisk

karta. Denna skall ersätta den föråldrade generalstabskartan, i södra

delen av landet upprättad i skala 1: 100 000 och i norra delen i skala

1: 200 000. Den nya topografiska kartan, för vilken något kartläggningsprogram

ännu inte fastställts, har nu framställts i skala 1: 50 000 över begränsade

områden i de mellersta delarna av landet.

Sedan Kungl. Maj:t år 1957 uppdragit åt kartverket att verkställa översyn

av långtidsplanerna för den officiella kartläggningen, har verket numera

inkommit med förslag i anledning av denna översyn. Ämbetsverket har först

upprättat eu preliminär plan för kartarbetet och därefter inhämtat yttran
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 5b år 1961

49

den över densamma från ett stort antal statliga myndigheter samt enskilda

organisationer. Med ledning av de härvid framkomna synpunkterna har verket

därpå utarbetat sin slutliga plan, innefattande ett program för såväl den

ekonomiska som den topografiska kartläggningen fram till år 1980. över

sistnämnda plan, till vars innebörd jag återkommer i det följande, har ett

antal myndigheter och organisationer avgivit remissyttranden.

Vid min prövning av kartverkets förslag har jag funnit att en ändring av

det nu över tjugu år gamla framställningsprogrammet för den ekonomiska

kartan är erforderlig till följd av de senare årens samhällsutveckling. Vissa

programändringar föranleddes för övrigt av 1959 års riksdags uttalande om

ett snabbare upprättande av ekonomiska kartor för bland annat Kopparbergs

län och det inre av Norrland ävensom av 1960 års riksdagsbeslut rörande

kartarbetet i förstnämnda län. Behovet av att i detta sammanhang behandla

frågan om en plan för den topografiska kartläggningen ter sig uppenbart

med hänsyn till lämpligheten av att samordna denna kartläggning med framställningen

av den ekonomiska kartan.

Kartverket har såsom utgångspunkt för den verkställda översynen valt det

beräknade produktionsläget vid slutet av år 1962 och därefter föreslagit, att

ett nytt kartläggningsprogram skall gälla från och med denna tidpunkt. För

min del finner jag att den nya programperioden bör börja redan den 1 juli

innevarande år. Vid programmets genomförande bör arbetet med de ekonomiska

och de topografiska kartorna samordnas så långt som möjligt. Genom

en dylik samordning kan de båda kartorna framställas snabbare och

mera ekonomiskt.

Vad gäller karttyperna delar jag kartverkets uppfattning, att den tekniska

utvecklingen liksom också förskjutningar i kartanvändningen måste

beaktas vid uttormningen av såväl den ekonomiska som den topografiska

kartan. Något för en längre tid bindande beslut i fråga om karttyper anser

jag därtör inte böra fattas. Det vill synas som om nuvarande typer av

ifrågavarande båda kartor i stort fyller dagens anspråk. Såsom ämbetsverket

uttalat bör dock den ekonomiska kartan förses med höjdkurvor. Därest mera

betydande ändringar i karttyperna befinnes erforderliga, bör Kungl. Maj :t

äga besluta härom. Smärre jämkningar torde få beslutas av kartverket.

Det av 1937 års riksdag tattade beslutet om den ekonomiska kartläggningens

omfattning innebar i huvudsak, att ekonomisk karta i skala

1 : 10 000 skulle upprättas över hela Götaland, Svealand utom vissa delar

av Värmlands och Kopparbergs län samt över huvuddelen av det norrländska

kustlandet jämte vissa områden vid Storsjön. Vidare skulle karta

av något enklare typ — fotokarta med fastighetsindelning — iordningställas

över övriga delar av Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands

län samt vissa delar av Västerbottens och Norrbottens län. Fotokarta

utan fastighetsindelning skulle upprättas för huvuddelen av Kopparbergs

län. Vissa justeringar i detta program bar vidtagits under arbetets gång.

4 Bihang till riksdagens protokoll 10G1. 1 saml. Nr 54

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

Bland annat har fullständig ekonomisk karta i förekommande fall upprättats

i stället för fotokarta.

Enligt min uppfattning är det, såsom också kartverket anfört, av vikt

att ekonomisk karta finnes eller upprättas för samtliga ur jordbruks- och

skogsbrukssynpunkt klart produktiva delar av landet. Därför bör ekonomisk

kartläggning ske även av områden som ej upptagits i 1937 års program.

Områden, som i princip bör uteslutas ur planerna, är de improduktiva eller

lågproduktiva trakterna i de västliga delarna av Norrland. Från kartläggningsplanerna

bör emellertid också kunna undantagas vissa områden,

där markinnehavet domineras av en eller några få ägare och där sålunda

en ekonomisk karta inte fyller något mera allmänt behov. Men det sagda

tillstyrker jag principiellt kartverkets förslag till plan för den fortsatta

ekonomiska kartläggningens geografiska omfattning.

Av stor betydelse för arbetet med den ekonomiska kartan är om en övergång

från skala 1:10 000 till skala 1 : 20 000 bör ske inom vissa delar avlandet.

Kartverket har för sin del föreslagit, att för nordvästra delarna av

Kopparbergs och Västernorrlands län, för Jämtlands län utom Storsjöbygden

och vissa områden i östra delen av länet samt för de delar av Västerbottens

och Norrbottens län, där ekonomisk kartläggning återstår, skall skalan

1 : 20 000 tillämpas. Arbetet med framställning av ekonomisk karta för hittills

ej kartlagda områden beräknas av kartverket avse cirka 4 000 blad i

skala 1 : 10 000 och cirka 1 070 blad i skala 1 : 20 000. Om arbetet helt genomfördes

i skala 1 : 10 000 skulle antalet blad överstiga 8 000. Enligt min

mening torde det inte vara möjligt att, om kartläggningsprogrammet skall

kunna medhinnas inom rimlig tid, den fortsatta kartframställningen uteslutande

sker i skalan 1: 10 000. Även ekonomiska skäl talar häremot. Bland

annat ökar kostnaderna för förlagshållning in. m. av den ekonomiska kartan

med antalet blad. Av kartverket redovisade undersökningar utvisar också

att den ekonomiska kartan i skala 1 : 20 000 torde vara fullt godtagbar inom

de områden ämbetsverket föreslagit. Jag förordar därför, att den angivna

gränsen mellan områden med kartframställning i skalorna 1 : 10 000 respektive

1 : 20 000 i princip godtages.

Vad beträffar den del av kartläggningsarbetet som avser den topografiska

kartan delar jag kartverkets uppfattning att den geografiskt bör omfatta

hela landet.

Även för arbetet med den topografiska kartan är frågan om kartskalorna

av stor betydelse. Kartverket har beräknat, att om hela den vid utgången

av år 1962 kvarstående kartläggningsuppgiften beträffande denna karta

skulle genomföras i skala 1: 50 000 erfordrades cirka 690 kartblad. Användes

däremot skalan 1 : 100 000 norr om en öst-västlig linje ungefärligen

i höjd med Umeå och Strömsund, skulle uppgiften omfatta cirka 370 blad

i skala 1: 50 000 och cirka 90 blad i skala 1 : 100 000. Skillnaden i produktionskostnader

uppskattar kartverket till mellan 5 000 000 och 7 000 000

kronor.

Från remissinstansernas sida har delade meningar framförts i fråga om

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år i961

51

skalorna för den topografiska kartan. Delvis torde detta kunna tillskrivas

det förhållandet att något prov på topografisk karta i skala 1: 100 000 ännu

inte färdigställts. Detta beräknas dock ske inom en näraliggande framtid.

Erfarenheterna av detta prov torde böra avvaktas innan slutlig ställning

tages till spörsmålet. Vad nu sagts bör inte utgöra hinder för kartverket,

att inom de områden som närmast är aktuella för topografiskt kartarbete

fortsätta att upprätta kartan i skala 1 : 50 000. Dock bör skalan 1 : 100 000

tillämpas i de inre delarna av Norrbottens län.

Såsom i det föregående angivits har kartverket utarbetat en plan med

tids- och turordning för genomförandet av det för den ekonomiska och den

topografiska kartan gemensamma kartläggningsprogrammet. Därvid har

verket, vilket även omnämnts förut, föreslagit, att berörda plan skall omfatta

perioden 1963—1980. I planen har inte kunnat infogas topografisk kartläggning

av fjälltrakterna i västra Norrland och angränsande områden. Mot

programmet har erinringar gjorts av olika kartkonsumenter. Allvarligaste

invändningen har varit att kartframställningen tager lång tid i anspråk i förhållande

till de föreliggande behoven. Kritik har även riktats mot den föreslagna

turordningen samt mot att nyssnämnda delar av Norrland ej innefattats

i planen.

Erfarenheterna av 1937 års kartläggningsprogram visar att det ur flera

synpunkter inte är lämpligt att dylika program omspänner alltför lång tid.

Kartläggningsteknikens utveckling liksom också behovet av kartor för skilda

delar av landet företer nämligen sådana förändringar, att programmen

relativt snabbt blir föråldrade och behöver jämkas. Härtill kommer att de

förstärkningar av kartverkets resurser, som föreslås i det följande och som

senare kan komma i fråga, givetvis påverkar takten i genomförandet av ett

nytt program. Vid övervägande av det nya programmet måste emellertid

samtidigt beaktas, att för framställningen av ett ekonomiskt kartblad i regel

åtgår fyra år och att programmet därför inte heller kan spänna över alltför

kort tid. Vid vägningen av berörda faktorer har jag stannat för att det nya

programmet såväl i fråga om den ekonomiska som den topografiska kartframställningen

blott bör avse tiden till och med år 1970. Till planen för åren

därefter torde kartverket med beaktande av bland annat de inträffade tekniska

förändringarna böra återkomma vid den tidpunkt före år 1970 då produktionsplaneringen

så påfordrar.

Jag övergår härefter till kartläggningsprogrammets innehåll. Vid programperiodens

början pågår framställning av ekonomiska kartor beträffande

Älvsborgs och Västmanlands län samt Värmlands och Västernorrlands

län. Kartarbetet i de båda sistnämnda länen har då nyligen påbörjats. I Kopparbergs

län skall enligt 1960 års riksdagsbeslut arbetet på ekonomisk karta

börja under nu innevarande budgetår. Produktionen för sagda fem län kommer

att upptaga en väsentlig del av kartverkets resurser under programperioden.

Även om arbetet utföres så snabbt omständigheterna medger synes

del inte vara möjligt alt övergå till andra län förrän långt fram i perioden.

De nya län som då bör infogas i programmet är Jämtlands och Hallands län.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

I fråga om båda länen är skälen för att där upprätta ekonomisk karta särskilt

framträdande.

Beträffande Kopparbergs län vill jag erinra om att såväl 1959 som 1960

års riksdagar starkt understrukit behovet av ekonomisk kartframställning

där. Att en sådan framställning sker i snabb takt är av väsentlig vikt för

genomförandet av de särskilda åtgärder för rationalisering av jordbruksoch

skogsfastigheter i länet, vilka delvis behandlats i årets statsverksproposition

och varom ytterligare förslag planeras skola framläggas i särskilda

propositioner.

Det hittillsvarande arbetet med den topografiska kartan har avsett dels

den med den ekonomiska kartläggningen samordnade framställningen av

kartan, dels den separata topografiska kartläggningen inom områden där

ekonomisk karta redan upprättats. Vad angår den förstnämnda delen av

arbetet torde den numera ligga i stort sett parallellt med framställningen av

de ekonomiska kartor, som färdigställts under senare år. Arbetet med att

framställa topografisk karta i anslutning till tidigare producerad ekonomisk

karta kan dock vid den nya programperiodens ingång inte ha hunnit genomföras

i någon större utsträckning. Under den nya perioden bör kartverket

tillse att framställningen av den topografiska kartan sker i så nära

anslutning som möjligt till den ekonomiska kartläggningen i de i det föregående

berörda länen. I den mån arbetskraften räcker därför bör verket under

perioden utarbeta topografisk karta även för områden, inom vilka endast

föreligger tidigare upprättad ekonomisk karta. Den regionala turordningen i

fråga om sistnämnda arbetsuppgift torde böra i möjligaste mån anpassas till

försvarsväsendets önskemål.

I betraktande av det stora intresse som föreligger för att topografisk karta

skall tillkomma för bland annat de inre delarna av Norrbottens län vill

jag vidare förorda, att kartverket fortsätter det nu påbörjade upprättandet

av försöksblad inom området samt att ämbetsverket — inom ramen för tillgängliga

resurser och utan att det övriga kartläggningsprogrammet försenas

i förhållande till vad jag i det föregående föreslagit — snarast börjar

det reguljära arbetet på en topografisk karta därstädes.

En med programmet för framställning av nya kartor nära sammanhängande

fråga är spörsmålet att hålla befintliga och nytillkommande ekonomiska

och topografiska kartor å jour. Enligt vad som nu förutsatts skall

den nya topografiska kartan föras å jour med tioårsintervaller. Någon

åjourhållning av den ekonomiska kartan har kartverket för sin del inte

kunnat hinna med. En väsentlig faktor i kartan, nämligen fastighetsindelningen,

hålles emellertid å jour genom att inträffade förändringar i

denna indelning å länslantmäterikontoren lägges in på en s. k. svarttrycksedition

av ekonomiska kartan. Kopior av den sålunda åjourförda editionen

tillhandahålles efter beställning.

Äjourhållningsuppgifterna är utan tvekan angelägna bland annat ur ekonomisk

synpunkt. Det är emellertid kartverkets uppfattning att arbetet

med att framställa nya kartor är än viktigare. Denna uppfattning delas

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 54 ur 1961

av flertalet remissinstanser. Även jag är av samma mening. Jag vill dock uttala,

att man bör eftersträva att utvidga länslantmäterikontorens åjourliållning

av fastighetsindelningen å ekonomiska kartan till att omfatta

även de uppgifter därutöver som kan befinnas möjliga att fortlöpande hålla

aktuella. Vad gäller den topografiska kartan bör däremot, såsom kartverket

utgått från, åjourhållningen byggd på principen om lioårsintervaller rymmas

inom ramen för de tillgängliga resurserna. Jag förutsätter därvid att

denna åjourhållning inte begränsar det övriga åsyftade kartläggningsarbetet.

Härefter torde jag få övergå till spörsmålet om kapaciteten för framställningen

av de officiella kartorna. Att en snabbare kartframställning är

påkallad finner jag uppenbart liksom att en viss förstärkning av kartverkets

resurser därför bör ske. Erinras må att en inte oväsentlig kapacitetsökning

följde av 1960 års riksdagsbeslut om att ett antal kartassistenter fick

bibehållas trots medelsanvisning för vissa rationaliseringsåtgärder. Såsom

ytterligare förstärkning vill jag emellertid för nästa budgetår förorda ett

anslagstillskott å 400 000 kronor. Detta belopp torde till betydande del

motsvaras av en ökning av de från kartväsendet härrörande inkomsterna.

— Den ändring av kartverkets organisation, som jag i det följande föreslår,

bör ävenså medföra en ej obetydlig förbättring av verkets resurser för

den fortsatta kartproduktionen.

Av det nyss nämnda beloppet å 400 000 kronor bör 200 000 kronor användas

för att allmänt påskynda det program för den ekonomiska kartläggningen,

som jag i det föregående förordat. Med hänsyn till den ekonomiska

kartans betydelse för åtskilliga samhälleliga uppgifter samt bland annat

jordbrukets och skogsbrukets rationalisering anser jag att, allmänt sett,

behovet av att få en snabbare takt i kartläggningsarbetet är mera framträdande

i fråga om den ekonomiska kartan än den topografiska. Vid detta

ställningstagande har jag beaktat, att kartverkets resurser för den topografiska

kartan kan beräknas öka genom att vissa kartor för militärt bruk

tills vidare inte skall nyproduceras efter år 1963 samt att den därefter

möjliga produktionstakten beträffande sagda karta, enligt vad jag inhämtat,

anses vara godtagbar med hänsyn till den utsträckning i vilken andra

behov för försvarsväsendet kan tillgodoses.

Oavsett vad nyss sagts beträffande den topografiska kartan bör det förestora

intresset av att erhålla dylik karta för de inre delarna av

Norrbottens län föranleda att återstående 200 000 kronor av det förenämnda

ökningsbeloppet disponeras för det reguljära kartarbete inom berörda

område som jag förut föreslagit snarast skall påbörjas.

I det av kartverket verkställda utredningsarbetet har även berörts frågan

om att beträffande hela landet utom Norrbottens län omedelbart slopa det

s. k. svart- och gultrycket av den ekonomiska kartan. Vidare har verket

ifrågasatt att den s. k. svarttryckseditionen av nämnda karta ej längre skall

bibehållas såsom förlagskarta och att i stället denna edition endast skall

tryckas såsom beställningstryck i samband med varje kartblads utgivande,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

varjämte behovet i övrigt skall tillgodoses genom tillhandahållande av kopior

av de å länslantmäterikontoren äjourförda bladen av svarttrycket.

Dessa spörsmål har för ytterligare undersökningar samt överläggningar

med vissa berörda parter överlämnats till de av mig sistlidna host med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga för vidare beredning

av frågor rörande det statliga karttrycket.

Organisationsfrågor. För närvarande finnes inom rikets allmänna kartverk

fem byråer och två särskilda avdelningar. Dessa är ekonomiska kartbyrån,

topografiska kartbyrån, fotogrammetriska byrån, geodetiska byrån,

militärbyrån, fotogrammetriska beställningsavdelningen och allmänna avdelningen.

Fotogrammetriska byrån och fotogrammetriska beställningsavdelningen

är dock sedan år 1959 försöksvis sammanförda till en organisatorisk

enhet och skall enligt beslut av 1960 års riksdag (prop. 74; JoU 30;

rskr. 212) formellt sammanslås den 1 juli 1961. Nämnda riksdagsbeslut innebär

även, att den fotogrammetriska verksamheten vid kartverket från samma

tidpunkt skall bedrivas efter affärsmässiga grunder.

Huvuduppgifterna för de ekonomiska och topografiska kartbyåerna är, såsom

av namnen framgår, framställning av de ekonomiska respektive de

topografiska kartorna. Den fotogrammetriska organisationsenheten svarar

dels för de fotogrammetriska arbeten som erfordras för framställning av

de officiella kartorna, dels för de fotogrammetriska uppdrag som kartverket

utför på beställning av statliga eller kommunala organ eller av enskilda.

På geodetiska byrån ankommer de geodetiska mätningar som hor samman

med det officiella kartläggningsarbetet samt även vetenskapliga uppgifter

inom det internationella samarbetet på geodesiens område. Militärbyrån

ägnar sig åt sekretess- och säkerhetsfrågor samt framställning av den

militära eldledningskartan. Den allmänna avdelningen handlägger administrativa

och kamerala uppgifter samt vissa samordningsfrågor.

Kartverkets organisation har sedan några år tillbaka varit föremål för

undersökningar av statens organisationsnämnd. Förslag till orgamsationsändringar

har nu framlagts på grundval av nämndens utredningsarbete. En

stor del av förslagen avser arbets- och kontorstekniska ändringar som verket

självt bör föranstalta om. Härutöver föreslås emellertid också vissa

omändringar av byrå- och avdelningsindelningen inom verket. Sålunda förordas

bland annat, att en kartografisk byrå bildas genom sammanslagning

av ekonomiska och topografiska kartbyråerna. Till den nya byrån avses

arbetet med de officiella kartorna i väsentlig utsträckning bli koncentrerat.

Beträffande såväl den nya fotogrammetriska byrån som den geodetiska byrån

föreslås viss indelning i avdelningar. Allmänna avdelningen förordas

ombildad till en administrativ byrå och samtidigt förstärkt med viss teknisk

och ekonomisk expertis. Militärbyrån slutligen anses böra tills vidare

bibehållas oförändrad. I sammanhanget har föreslagits att nu tillämpat

system med kommendering av militär personal för tjänstgöring vid kart
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 5i år 1961

55

verket bör avvecklas. Organisationsnämnden och kartverket är ense om

förenämnda förslag till organisationsändringar utom såvitt avser den föreslagna

kartografiska byrån. Kartverket anser för sin del att i stället bör

finnas en grundkartebyrå och en kartografisk byrå.

Jag har tidigare framhållit önskvärdheten av att påskynda framställningen

av de officiella kartorna. Ett viktigt led i strävandena härför är enligt

min mening att tillse att kartverkets organisation är fullt tidsenlig och anpassad

till kraven på att så snabbt som möjligt genomföra det i det föregående

angivna kartläggningsprogrammet. Med hänsyn härtill vill jag föreslå

att, utöver de organisationsändringar varom beslut fattades av fjolårets

riksdag, vissa ytterligare åtgärder i effektivitetsfrämjande syfte vidtages

på grundval av de av statens organisationsnämnd och kartverket verkställda

utredningarna.

Först vill jag därvid förorda att en sammanslagning sker av den topografiska

kartbyrån och den ekonomiska kartbyrån. I det föregående har

jag med hänsyn till de betydande fördelar som härigenom ernås uttalat mig

för att så långt möjligt är arbetet med de ekonomiska och de topografiska

kartorna nära samordnas vid genomförandet av det fortsatta kartläggningsprogrammet.

Det måste därför anses vara rationellt, att även de arbetsenheter

som närmast sysslar med kartornas framställning sammanfogas. Till

den nya byrån kommer, med hänsyn till att helt övervägande delen av den

kartproducerande verksamheten skall falla under densamma, att hänföras

en tämligen stor personalstyrka. Detta bör emellertid, såsom också organisationsnämnden

funnit, inte vara hindersamt för en ändamålsenlig ledning

av verksamheten. Då volymen av byråns arbetsuppgifter tid efter annan

växlar och fältrekognoseringsarbetet två gånger om året nödvändiggör omdisposition

av arbetskraften, bör byråns organisation inte bindas i detalj.

Formellt torde dock byrån, såsom organisationsnämnden föreslagit, böra

vara indelad i fyra avdelningar, nämligen en fält- och redigeringsavdelning,

en fastighetsredovisningsavdelning, en rit- och reproduktionsavdelning och

en planeringsavdelning''.

Ledningen av den kartografiska byrån torde böra anförtros åt en befattningshavare

i Bo 3 med tjänstebenämningen överingenjör. Chef för den

största avdelningen inom byrån, nämligen fält- och redigeringsavdelningen,

bör vara en avdelningsdirektör i Bo 1. Denne bör samtidigt vara överingenjörens

ställföreträdare. Såsom föreståndartjänster för de övriga tre

avdelningarna torde böra inrättas samma antal byrådirektörsbefattningar i

Ao 26. Vidare torde till den tidigare nämnda fält- och redigeringsavdelningen

böra hänföras tre tjänster i lönegrad A 26, varav en i Ao 26 och en i

Ae 26 redan finnes och en i Ao 26 bör inrättas. De omförmälda sex nya

befattningarna torde böra tillkomma i utbyte mot följande å verkets personalförteckning

för närvarande upptagna tjänster, nämligen två byråchefstjänster

i Bo 1, två förste statskartograf- eller förste statstopograftjänster

i Ao 24 samt två statskartograf- eller statstopograftjänster i Ao 21.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition, nr 54 år 1961

Såsom förut nämnts har föregående års riksdag fattat principbeslut om

att en formell sammanslagning skall ske per den 1 juli 1961 av den nuvarande

fotogrammetriska byrån och den fotogrammetriska beställningsavdelningen.

För chefen å den nya fotogrammetriska byrån synes böra inrättas

en överingenjörsbefattning i Bo 3. Byrån torde böra indelas i bland annat

en bearbetningsavdelning och en flygfotoavdelning. Såsom chefsbefattningar

för dessa avdelningar bör inrättas två byrådirektör stjänster i Ao 26.

Övrig verksamhet inom byrån hänför sig till planeringsuppgifter, vilka bör

sammanföras till en särskild avdelning. Denna bör förestås av en avdelningsdirektör

i Bo 1. Å avdelningen bör vidare finnas en byrådirektörsbefattning

i Ae 26. Vid tillskapandet av berörda nya befattningar i Ao 26 samt

i Bo 1 och Bo 3 inom den fotogrammetriska organisationsenheten bör samtidigt

en förste statskartograftjänst i Ao 24 och två statskatograftjänster i

Ao 21 ävensom en byråchefsbefattning i Bo 1 indragas.

Tidigare har också berörts att fjolårets riksdag beslutat, att från och

med den 1 juli 1961 övergång skall ske till affärsmässig driftsform för den

fotogrammetriska verksamheten vid kartverket. I fråga om de närmare

formerna härför har ämbetsverket föreslagit, att sagda verksamhet skall

finansieras genom ett särskilt förslagsanslag, under vilket får disponeras

dels ett belopp motsvarande de från beställningsverksamheten inflytande

inkomsterna efter vissa avdrag, dels vissa under kartverkets övriga anslag

nu upptagna belopp. Riksräkenskapsverket har för sin del ansett att affärsdriften

anslagstekniskt bör anordnas så att det särskilda förslagsanslaget

anvisas för den del av den fotogrammetriska verksamheten, som avser beställningsarbeten,

samt att detta anslag bör få belastas med utgifter till

högst 80 procent av inkomsterna från beställningsverksamheten. Jag ansluter

mig till sistnämnda ståndpunkt. Enligt min uppfattning kommer

genom en dylik anordning kravet på affärsmässighet och en fortlöpande

anpassning av den fotogrammetriska verksamheten till efterfrågan att kunna

tillgodoses. Kartverket har uttalat, att verket självt bör äga inrätta ej

blott extra utan även extra-ordinarie befattningar för beställningsverksamheten.

Så vittomfattande bemyndigande för verket finner jag mig — med

tanke på de växlande inkomsterna av affärsdriften — inte kunna tillstyrka,

utan förordar att ifrågakommande extra-ordinarie tjänster skall tillkomma

på grundval av Kungl. Maj :ts beslut. Till vissa ytterligare föreskrifter rörande

dispositionen av det nya anslaget avser jag att återkomma i det

följande.

De föreslagna organisationsändringarna inom den geodetiska byrån innebär

i stort att denna skall efter arbetsuppgifternas art vara indelad i tre

avdelningar, nämligen en vetenskaplig avdelning, en mätningsavdelning

och en beräkningsavdelning. Denna organisation är enligt min mening väl

anpassad till de förekommande arbetsuppgifterna och jag tillstyrker därför

densamma. Till den vetenskapliga avdelningen bör hänföras de två nu

befintliga observatorstjänsterna i Ao 26. Såsom chefstjänster för byråns

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 54 år 1961

57

båda övriga avdelningar anser jag böra inrättas två byrådirektörstjänster

i Ao 26 i utbyte mot två statsgeodettjänster i Ao 21.

Vad gäller militärbyrån ansluter jag mig till organisationsnämndens förslag

att densamma tills vidare bör bibehållas oförändrad. Enligt min mening

bör den lämpligaste organisationen av byråns arbetsuppgifter på nytt

upptagas till prövning sedan resultaten av vissa pågående och tillämnade

utredningar föreligger. Detsamma bör gälla beträffande den av statens

organisationsnämnd och kartverket aktualiserade frågan om avveckling av

systemet med militär personal som kommenderas till tjänstgöring vid ämbetsverket.

Det av organisationsnämnden framlagda förslaget rörande ombildning av

den allmänna avdelningen till en administrativ byrå har i huvudsak motiverats

med behovet av samordning av flera tekniska och andra frågor som

berör samtliga byråers verksamhet. I den administrativa byrån anser nämnden

böra ingå en till verkschefens förfogande stående expert för utredningar.

Nämnden har också funnit att en sådan planeringsdelegation, som

nyligen inrättats av kartverket och som består av representanter för de

olika byråerna med chefen för den allmänna avdelningen som ordförande,

är erforderlig för planeringen i stort av verkets produktion. Vid min

prövning av dessa förslag har jag funnit, att en planeringsdelegation sammansatt

av företrädare för de olika byråerna otvivelaktigt har en viktig

uppgift att fylla för att åstadkomma den önskvärda samordningen av

arbetet inom de olika enheterna. Starka skäl talar också för att verkschefen

till sitt direkta förfogande skall ha en högt kvalificerad expert för

handläggning av vissa samordningsproblem samt utredninger i tekniska och

andra frågor ävensom med uppgift att avlasta verkschefen de spörsmål av

allmän natur denne finner böra delegeras till experten. Jag förordar därför,

att för sagda expertuppgifter inrättas en avdelningsdirektörstjänst i

Bo 1, direkt underställd verkschefen, varvid indragning bör ske av en

statskartograftjänst i Ao 21. Ärenden rörande kartverkets personal och

ekonomi bör alltjämt handläggas på en fristående avdelning, benämnd administrativa

avdelningen, med en byrådirektör i Ae 24 som chef.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag i berörda organisationsfrågor,

att kartverket i fortsättningen skall inrymma fyra byråer och en fristående

avdelning. Verksamheten innefattar mångskiftande tekniska problem av

hög svårighetsgrad och därtill kommer att det nu intensifierade kartarbetet

ställer stora krav på verksledningen. I anslutning till det sagda vill jag

föreslå, alt tjänsten såsom kartverkschef från och med den 1 juli 1961 skall

vara en generaldirektörsbefattning i Bp 6.

Såsom jag förut antytt bör kartverkets organisation vara sådan, att omdisponering

av tillgängliga personella resurser kan ske allt efter förekommande

förskjutningar i arbetsuppgifternas omfattning och inriktning. Inte

minst viktigt är att verket under fältarbetssäsongen får möjlighet att omdisponera

resurserna så att en maximal arbetsinsats kan uppnås i fråga om

fältrekognoseringen för de ekonomiska och topografiska kartorna. Med hän
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 54 år 1961

syn härtill anser jag att ämbetsverkets organisation inte bör fastläggas närmare

än vad jag föreslagit i det föregående.

Med anknytning till förenämnda förslag till organisationsändringar vill

jag förorda förändrad lönegradsplacering av vissa andra befattningar än

sådana som berörts i det föregående. Sålunda föreslår jag att sex kartassistenttjänster

i Ao 13 utbytes mot samma antal byråingenjörstjänster i Ao

19, av vilka två bör avses för tjänstgöring på den kartografiska byrån, tre

på den fotogrammetriska byrån samt en på den geodetiska byrån. Vidare

bör tolv kartassistenttjänster i Ao 13 och fem dylika tjänster i Ao 11 utbytas

mot förste kartassistenttjänster i Ao 17 samt ytterligare tre kartassistenttjänster

i Ao 11 utbytas mot förste kartassistenttjänster i Ao 15. Likaså vill

jag förorda att 13 ritartjänster i Ao 7 ersättes med elva dylika tjänster i Ao 9

och två förste ritartjänster i Ao 10. Slutligen bör kassörstjänsten vid kartverket

placeras i Ao 12. — I detta sammanhang vill jag anmäla, att de av

mig i detta anförande framlagda förslagen till lönegradsändringar, vilka

samtliga bör gälla från och med den 1 juli 1961, varit föremål för överläggningar

mellan företrädare för jordbruks- och civildepartementen samt vederbörande

personalorganisationer.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de i samband med

organisationsändringarna erforderliga övergångsbestämmelserna.

Anslagsfrågor. Vid prövning av medelsbehovet under rikets allmänna

kartverks avlöningsanslag bör först nedräkning ske med

10 500 kronor till följd av kostnadsminskningar i anledning av ett utbyte i

enlighet med kartverkets förslag av en statsgeodettjänst i Ao 21 och en

geode tf jänst i Ae 15 mot två kartassistenttjänster i Ae 13. Å andra sidan

medför samtliga i det föregående tillstyrkta lönegradsförändringar ett ökat

anslagsbehov å 223 000 kronor.

Mot de av kartverket beräknade automatiska utgiftsförändringarna på

grund av löneklassändringar, reglerad befordringsgång, höjningar av det

rörliga tillägget och kompensation för höjda folkpensionsavgifter har jag

ingen annan erinran än att minskningen av sistnämnda anslagspost bör begränsas

till 8 400 kronor på grund av förenämnda löneregleringar. Anslaget

bör sålunda till följd av sagda förändringar uppräknas med tillhopa 666 000

kronor. För arvode till organisationsföredragande bör beräknas 1 200 kronor.

Medelsbehovet under avlöningsanslaget bör slutligen minskas med 946 500

kronor motsvarande de lönekostnader, som fortsättningsvis bör falla under

det i de! efterföljande behandlade anslaget till fotogrammetrisk uppdragsverksamhet.

Sammanlagt bör avlöningsanslaget uppföras med ett belopp av

6 095 000 kronor. Fördelningen av detta belopp å olika anslagsposter bör ske

på sätt framgår av den avlöningsstat jag senare föreslår.

Å kartverkets personalförteckning torde i överensstämmelse med de förut

framlagda förslagen böra uppföras följande nya befattningar, nämligen en

generaldirektör stjänst i Bp 6, två överingenjörstjänster i Bo 3, tre avdelningsdirektörstjänster

i Bo 1, åtta byrådirektörstjänster i Ao 26, sex byrå
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961 59

ingenjörstjänster i Ao 19, 17 förste kartassistenttjänster i Ao 17, tre förste

kartassistenttjänster i Ao 15, en kassörstjänst i Ao 12, två förste ritartjänster

i Ao 10 samt elva ritartjänster i Ao 9. Samtidigt bör från personalförteckningen

avföras en överdirektörstjänst i Bp 5, tre byråchefstjänster i

Bo 1, två förste statskartograf- eller förste statstopograftjänster och en

förste statskartograf tjänst i Ao 24, två statskartograf- eller statstopograftjänster,

tre statskartografjänster och tre statsgeodettjänster i Ao 21, 18

kartassistenttjänster i Ao 13, åtta kartassistenttjänster i Ao 11, en kassörstjänst

i Ao 10 samt 13 ritartjänster i Ao 7. Vidare bör i anledning av överförande

av vissa tjänster till anslaget till fotogrammetrisk uppdragsverksamhet

en byrådirektör stjänst i Ae 26 och tre statskartograftjänster i Ae 21

avföras från förteckningen. I enlighet med vad organisationsnämnden föreslagit

bör slutligen tjänstebenämningarna (förste) statskartograf, (förste)

statstopograf och (törste) statsgeodet slopas och ersättas med benämningarna

byrådirektör i lönegrad A 24, förste byråingenjör i lönegrad A 23 samt

byråingenjör i lönegraderna A 21 och A 19. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att, därest så skulle bli nödvändigt i samband med omorganisationen,

besluta om att föra tjänster å övergångsstat.

Under rikets allmänna kartverks omkostnadsanslag

bör anslagsposten till ersättning för tjänstedräkt sammanföras med delposten

till övriga expenser, vilken i anledning härav och med hänsyn till

utgiftsökningar av automatisk natur bör uppräknas med 10 900 kronor.

Vidare vill jag föreslå, att anslagsposten till sjukvård på grund av belastningen

uppräknas med 3 000 kronor. Vid bifall till vad jag nu förordat

erfordras sammanlagt en med 10 800 kronor till 724 000 kronor ökad medelsanvisning.

Såsom en ny anslagspost under anslaget Rikets allmänna kartverk:

K ar t ar be t en m. in. bör såsom jag förut nämnt anvisas ett

belopp av 400 000 kronor för att påskynda framställningen av de officiella

kartorna. Ur posten, som torde böra benämnas Diverse kartarbeten, torde

medel få tagas för att bestrida för ändamålet uppkommande avlöningar

och omkostnader. För att täcka automatiska kostnadsstegringar bör vidare

anslagsposten till fältarbeten uppräknas med 16 000 kronor. Totalt

bör anslaget alltså upptagas med 2 246 000 kronor.

Det nya anslag, ur vilket kartverkets fotogrammetriska beställningsverksamhet

i fortsättningen skall finansieras, torde böra benämnas Rikets allmänna

kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet.

Anslaget bör, såsom förut angivits, ha karaktären av förslagsanslag och

avses för såväl avlöningskostnader till den med uppdragsverksamheten

sysselsatta personalen som för med verksamheten förenade direkta omkostnader

till ett belopp motsvarande inflytande ersättningar för beställningsarbeten

efter avdrag för indirekta kostnader såsom utgifter för pensioner,

lokaler, tjänstebrevsrält, allmän administration och räntor. Inkomsterna

av beställningsverksamheten bör alltjämt tillgodoföras den för kart
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 5b år 1961

verket uppförda inkomsttiteln å riksstaten. Kungl. Maj :t torde böra fastställa

stat för verksamheten samt bestämma storleken av nyssnämnda avdrag

för indirekta kostnader. Likaså bör Kungl. Maj :t fastställa särskild

personalförteckning, som upptar samtliga extra ordinarie tjänster för vilka

avlöningskostnaderna skall bestridas från anslaget.

Då jag biträder ej blott kartverkets beräkning av de medel, som bör överföras

från avlöningsanslaget till detta anslag, utan även verkets övriga medelsberäkningar

under detsamma, förordar jag att under den nya anslagsrubriken

för nästa budgetår uppföres ett belopp av 2 506 000 kronor.

Under den för utrustning vid rikets allmänna kartverk

avsedda anslagsrubriken har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 300 000 kronor. I samband med sina äskanden har ämbetsverket redovisat

föreliggande medelsbehov för ersättningsanskaffningar m. m. och därvid

beaktat, att sådana anskaffningar beträffande utrustning för den fotogrammetriska

uppdragsverksamheten i fortsättningen skall ske med anlitande

av det nya anslaget för sagda verksamhet. För egen del tillstyrker

jag att för nästa budgetår till utrustningsändamål anvisas ett till 270 000

kronor minskat belopp. Detta bör nära nog i sin helhet användas för anskaffning

av apparatur och instrument.

Vad slutligen angår anslaget Rikets allmänna kartverk: Utbildningskurser

för viss personal biträder jag kartverkets

yrkande om oförändrad medelsanvisning å 4 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna vad i det föregående anförts rörande den

fortsatta, officiella kartläggningen;

2) godkänna de framlagda förslagen till vissa ändringar

i rikets allmänna kartverks organisation;

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för rikets allmänna kartverk, vilka

angivits i det föregående, och att, i den mån det erfordras på

grund av omorganisationen, föra befintliga tjänster på övergångsstat;
4)

fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1961/62;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 413 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

4 000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1961

61

3. Avlöningar till icke ordinarie personal........

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

1 216 000

1 367 000

förslagsvis

95 000

Summa kronor 6 095 000

5) å riksstaten för budgetåret 1961/62 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar ett förslagsanslag

av 6 095 000 kronor;

b) till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader ett förslagsanslag

av 724 000 kronor;

c) till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. ett

reservationsanslag av 2 246 000 kronor;

d) till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 2 506 000 kronor;

e) till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. ett

reservationsanslag av 270 000 kronor;

f) till Rikets allmänna kartverk: Utbildningskurser för

viss personal ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Siöalth

601841 Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa bestämmelser till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. a1 i texten
  2. JoU 1961:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående plan för den officiella kartläggningen samt anslag för budgetåret 1961/62 till rikets allmänna kart s. 1 i texten