Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62

1961-02-10 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1961:59, Med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

1

Nr 59

Kungl Maj:ts proposition till riksdagen med förslag

till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1961/62; given Stockholms slott den 10 februari

1961.

Kungl Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 februari 1961.

Närvarande

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och

finansdepartementen anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Andersson, förslag till stal för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1961/62 och anför därvid följande.

1—1968 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kuriffl. Maj:ls proposition nr 59 år 19t>1

Inledning

Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets

fastigheter på en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera

benämnd försvarets fastighetsfond. Sedan i enlighet med beslut av 1940

års riksdag vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk

varvid fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret

1944/45 upptagits till redovisning på en särskild kapitalfond, benämnd försvarets

fabriksfond — bar de av fabrikerna disponerade fastigheterna från

samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden. Ä andra

sidan har i enlighet med beslut av 1950 års riksdag försvarets bostadsanskaffningsfond

avvecklats från och med budgetåret 1950/51, varvid på densamma

redovisade tillgångar överförts till försvarets fastighetsfond.

Försvarets fastighetsfond är från och med den 1 juli 1948 uppdelad på

fyra delfonder, nämligen arméns delfond, marinens delfond, flygvapnets

delfond och befästningars delfond. 1 årets statsverksproposition (bilaga 20,

kapitalbudgeten, s. 5 fl''.) bar framlagts förslag om sammanförande från

och med nästa budgetår av arméns, marinens och flygvapnets delfonder till

en gemensam delfond, benämnd kasernbyggnaders delfond. 1 enlighet härmed

anmäles medelsbehoven under försvarets fastighetsfond med uppdelning

på två deltonder, nämligen kasernbyggnaders delfond och befästningars

delfond.

I årets statsverksproposition (bilaga 2 till specifikation av inkomsterna

å driftbudgeten) har framlagts ett beräknat förslag (ill stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1901/62. I överensstämmelse med statförslaget

har på driftbudgeten i förslaget till riksstat bland Inkomster av statens

kapitalfonder upptagits totalbeloppet av de i slallörslaget för kasernbyggnaders

respektive befästningars delfonder angivna överskotten. Vidare har

bland Egentliga statsutgifter upptagits å andra huvudtiteln under rubriken

F. Diverse ett anslag till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten

i Hälsingborg samt å fjärde huvudtiteln under rubriken E.

Diverse, med tills vidare beräknade belopp, anslag för ersättning till vardera

av fastighetsfondens två delfonder för vederbörande förvaltningsmyndigheters

rätt att nyttja de till fonden hörande fastigheterna in. m.

Med skrivelse den 0 december 1960 har fortifikationsförvaltningen avgivit

förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62.

Riksräkenskapsverkei har den 16 december 1960 inkommit med utlåtande

över förslaget.

Översikt av fastiglietsfondens ställning

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret

1959/60 samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets

fastighets- och värdeminskningskonton m. in. för samma budgetår framgår,

att fondens ställning per den 30 juni 1960 var följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961

3

Arméns delfond

Tillgångar:

Markvärde.......................

Byggnadsvärde .................

Fordringar hos andra fonder

Skulder:

Värdeminskningskonto

Diverse medel

Kapitalbehållning

Marinens delfond

Tillgångar:

Markvärde.....

Byggnadsvärde .................

Fordringar hos andra fonder

Skulder:

V är deminskningskonto

Diverse medel

Kapitalbehållning

Flygvapnets delfond

Tillgångar:

Markvärde.....

Byggnadsvärde .................

Fordringar hos andra fonder

Skulder:

Värdeminskningskonto

Diverse medel

Kapitalbehållning

Befästningars delfond

Tillgångar:

Markvärde .......................

Byggnadsvärde .................

Fordringar hos andra fonder

Skulder:

Värdeminskningskonto .....

Diverse medel .................

Kapitalbehållning ..................

Kronor Kronor

87 401 836: 20

721 090 227: 06

14 622 793: 39 823 114 856: 65

559 711 775: 97

14 622 793: 39 574 334 569: 36

64 387 356: 34

227 386 651: 24

4 031 130: 87 295 805 138:45

184 282 623: 66

4 031 130:87 188 313 754:53

37 190 369: 29

610 349 435: 40

7 293 115: 25 654 832 919:94

394 390 422: 42

7 293 115:25 401 683 537:67

1 213 900 651: 95

5 466 531: 55 1 231 060 382: 09

1 146 986 989: 06

5 466 531:55 1 152 453 520:61

248 780 287:29

107 491 383: 92

253 149 382: 27

11 693 198: 59

78 606 861: 48

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 59 år 19tit

I detta sammanhang må erinras om att den för budgetåret 1959/60 fastställda

staten för fastighetsfonden balanserade på 115 547 000 kronor. Inkomsterna

beräknades till detta belopp samt utgifterna och överskottet till

respektive 86 922 000 och 28 625 000 kronor. Utfallet av staten framgår av

en i budgetredovisningen för budgetåret 1959/60 Is. 158 och 159) intagen

sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 28 430 269

kronor 28 öre, som tillförts statsregleringen.

Den för innevarande budgetår gällande staten för försvarets fastighetsfond

är fastställd genom brev den 22 april 1960 (statsverkspropositionen

bilaga 22, riksdagens skrivelse nr 156).

Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62

Staten för försvarets fastighetsfond skall jämlikt beslut av 1948 års riksdag

upptaga följande titlar, nämligen å inkomstsidan A. Ersättning

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till

enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och

skjutfält och D. Diverse inkomster samt å utgiftssidan A. Reparationsoch

underhållskostnader m. in., B. Avsättning till värdeminskningskonto

och C. Hyres- och arrendeutgifter in. in. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden ävensom överskott att tillföras riksstatens

driftbudget. Inkomsterna respektive utgifterna under de angivna

titlarna skall upptagas särskilt för de olika delfonderna.

Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager först till behandling fondens utgifter.

UTGIFTER

A. Reparations- och underhållskostnader in. in.

Beträffande byggnader in. m. redovisade på arméns, marinens och flygvapnets

delfonder beräknas medelsbehovet för reparation och underhåll,

med i det följande angivna undantag, i enlighet med de principer som angivits

i propositionen 1945: 180 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1945/46. I överensstämmelse härmed beräknas medelsbehovet

för reparationer och underhåll till viss procent av den faktiska

byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad till 1935 års prisnivå.

Byggnadsbeståndet uppdelas därvid i tre grupper. Den första gruppen

— äldre byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts före den 1 juli

1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden på grundval av särskild

värdering. Den andra och den tredje gruppen — nyare byggnader — omfattar

byggnader, som färdigställts efter nyssnämnda datum och som varit

i bruk längre respektive kortare tid än nio år. Nyare byggnader redovisas

med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräknas första gången för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kanyl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

andra budgetåret efter det budgetår, under vilket byggnaden färdigställts.

Underhållskvoten utgör vid 1935 års prisnivå i första gruppen l,i % föi

arméns och flygvapnets delfonder och 1,5 % för marinens delfond samt

i andra och tredje grupperna 0,8 % respektive 0,4 % för de Ire delfonderna.

Omräknade till 1960 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex

(359) utgör undcrhållskvolerna i törsta gruppen 3,949 %

för arméns och flygvapnets delfonder och 5,385 % för marinens delfond samt i

andra och tredje grupperna 2,872 % respektive 1 ,436 % för samtliga tre delfonder.

— Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas särskilda

medel för arbeten av större omtattning (iståndsättningsarbeten).

Från den procentuella beräkningsmetoden undantas marinens hamnanläggningar

i enlighet med vad som anlörts i propositionen 1948: 157 med

förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1948/49. Underhållsmedel

för dessa anläggningar skall fastställas etter uppskattning och

medel anvisas å särskild delpost. Enligt samma proposition skall underhållet

av övnings- och skjutfälten bestämmas efter uppskattning för varje

särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på särskilda delposter.

I enlighet med vad som anförts till 1960 års statsverksproposition (bilaga

22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i viss relation

till anläggningsvärdel. För flygfälten med därå befintliga rullbanor

och andra för flygverksamhetens bedrivande omedelbart avsedda

anordningar skall därvid tillämpas en underhållskvot av 1,2 % av anläggningsvärdet

per den 1 juli 1946. Enligt nyssnämnda proposition omräknas

underhållskvoten till gällande prisnivå med hjälp av flygförvaltningens

flygfältsindex. Underhållskvoten utgör för år 1960 2,18 %.

För objekt redovisade på befästninyars delfond skall beräkningen av

underhållskostnaderna enligt nämnda proposition 1948: 157 ske i relation

till anläggningsvärdet, varvid för såväl befästningar som bergrum skall tillläinpas

en gemensam underhållskvot på anläggningsvärdet den 1 juli 1946.

Enligt propositionen 1951 : 88 bär underhållskvoten bestämts till 0,6 %

vid 1946 års prisnivå, vilken procentsats för varje år omräknas till gällande

prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhallskoslnadsindex. Undeihållskvoten

utgör för år 1960 1,327 %. För iståndsättning av objekt å befästningsfonden

anvisas dessutom särskilda medel.

Vid beräkningen av de procentberäknade underhållskostnaderna för

nästa budgetår har fortifikationstörvalluingcn ulgatl från de byggnadsvärden

som fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1960. Dessa välden

har ämbetsverket i förekommande lall justerat med hänsyn till beslut

av Kungl. Maj:t under de lvu första månaderna av innevarande budgetår

att vissa byggnader in. in.

dl upplagas lill redovisning på delfonderna

respektive avgå ur delfonderna. Fortitikationstörvaltningen har sålunda

icke lagil hänsyn lill sådana av ämbetsverket gjorda Iramställningar om

invärderingar eller överflyttningar, beträffande vilka Kungl. Maj:t icke

fattat beslut före den 1 september 1960.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961

Beträffande kostnaderna för reparation och underhåll av byggnader,

redovisade på kasernbyggnaders delfond, föreslår fortifikationsförvaltningen

införande av en enhetlig grundunderhållskvot av 1,2 % för byggnader

tillhörande förenämnda grupp ett. Jag återkommer till denna fråga

vid behandlingen av delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader

m. m.

I sitt förslag till stat för nästa budgetår anför fortifikationsförvaltningen

rörande grundunderhållsprocenten å befästningars delfond följande.

I de fyra senaste statförslagen har fortifikationsförvaltningen anmält

att det erfarenhetsmässigt konstaterats, att underhållsmedlen för numera

vanligen förekommande befästningstyper med tekniskt komplicerade installationer

äro otillräckliga enligt den för beräkning av underhållsmedlen

fastställda procentsatsen.

Fortifikationsförvaltningen får i detta sammanhang erinra om den utredning

rörande behovet av underhållsmedel för dylika anläggningar, som

redovisats i förvaltningens, statförslag för budgetåret 1959/60. Utredningen

gav vid handen att en höjning av grundunderhållsprocenten från 0,6 till

0,7 var väl motiverad. Fortifikationsförvaltningen vill återigen framhålla,

att förvaltningen anser det oundgängligen nödvändigt att grundunderhållsprocenten

höjes från 0,6 till 0,7 för att möjliggöra ett godtagbart underhåll

av de i delfonden invärderade anläggningarna. Utan denna höjning av

underhållsprocenten måste det förutses att behovet av medel för iståndsättnmgsarbeten

m. in. kommer att successivt ökas. Ehuru fortifikationsförvaltningen

sålunda vidhåller behovet av ökade underhållsmedel anser sig

förvaltningen dock, med hänsyn till den begränsade kostnadsramen, icke

böra för budgetåret 1961/62 påyrka en höjning av grundunderhållsprocenten.

Kasernbyggnaders delfond. Av följande sammanställning framgår de för

budgetåret 1960/61 beräknade reparations- och underhållskostnaderna för

försvarsgrenarnas delfonder samt motsvarande kostnader för budgetåret

1961/62 enligt fortifikationsförvaltningens förslag och departeinentsförslaget.

Budgetåret

Budgetåret 1961/62

1960/61

Fortifikations-

förvaltningen

Departe-

mentschefen

a) Löpande reparation och underhåll av byggna- der m. m...................

26 142 000

b) Löpande reparation och underhåll av hamn- anläggningar m.m.................

1 900 000

3 870 000

c) Underhåll av flygfält m.m...........

4 296 000

d) Underhåll och iståndsättning av övnings- och

skjutfält m.m...................

e) Övriga iståndsättningsarbeten ........

20 500 000

nnn

22 850 000

4 loO 000

f) Skatter...................

<-4 *jöU UUD

g) Vissa rationaliseringsåtgärder m.m........

950 000

400 000

222 000

56 474 000

1 045 000

430 000

215 000

62 378 000

400 000

h) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av

vissa organisationsundersökningar........

i) Underhåll av enskilda vägar..........

430 000

215 000

62 908 000

Summa kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är t96i

Fortifikationsförvaltningen uppskattar värdena under försvarsgrenarnas

delfonder på byggnader in. in. — vilka värden lägges till grund för beräkningen

av delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader

in. ni.—enligt 1935 års kostnadsnivå till 368194022 kronor för byggnader

hänförliga till första gruppen samt till 364 623 040 kronor och

58 585 057 kronor för byggnader hänförliga till andra respektive tredje

gruppen.

Underhållskostnaderna beräknas av fortifikalionsförvaltningen enligt

förut angivna grunder till:

I. gruppen (armén ocli flygvapnet) 299 563 654 X 3,949 %

» (marinen)_68 630 368 X 5,386 %

11 829 769

3 695 745

Summa för

1. gruppen 368 194 022 .........

2. gruppen 364 623 040 X 2,872 %

3. gruppen 58 585 057 X 1,436 %

15 525 514

10 471 973

844 957

Summa kronor 26 842 444

Fortifikationsförvaltningen anför, att den genomsnittliga grundunderhålIskvoten

för samtliga byggnader tillhörande grupp 1 å försvarsgrenarnas

delfonder utgör vid nuvarande fördelning 1 ,1745 % vid 1935 års underhållskostnadsnivå.

Fortifikationsförvaltningen hemställer att, om försvarsgrenarnas

delfonder skall sammanföras till eu delfond, beslut samtidigt måtte

fattas om eu enhetlig grundunderhållskvot för byggnader tillhörande

grupp 1. Ämbetsverket föreslår att nyssnämnda, vägda grundunderhallskvot

därvid avrundas till 1,2 % och fastställes att gälla från och med budgetåret

1962/63 för de sammanslagna försvarsgrensdelfonderna.

Enligt fortifikationsförvaltningen finnes för närvarande vid armén cirka

2 500 under beredskapstiden anskaffade baracker, vilka alltjämt erfordras

för förläggnings- och förrädsändamäl in. in. Ämbetsverket har ännu icke

tagit slutlig ställning till frågan om dessa baracker bör invärderas i fastighetsfonden.

För underhåll av barackerna under nästa budgetår beräknar

ämbetsverket 425 000 kronor eller 50 000 kronor mer än för innevarande

budgetår.

Under hand har fortifikationsförvaltningen upplyst, att det övervägande

antalet av barackerna befinner sig i så dåligt skick att de sannolikt inte bör

invärderas i fastighetsfonden. EU fåtal torde emellertid eller iståndsättning

höra invärderas, under förutsättning all de anses komma att permanent

behövas. Anledningen till all ifrågavarande baracker inte redan rivits eller

försålts är, att de på grund av den begränsade nybyggnadsverksamheten

samt decentralisering av arméns förrådshålining alltjämt erfordras för

ianspråktagna ändamål. 1 den man barackerna blir överflödiga avser

ämbetsverket alt avveckla dem genom rivning, försäljning, bortskänkande

(det senare efter Kungl. Maj:Is beslut) eller dylikt. De kommer därefter inte

vidare all läggas till grund för medelsäskande. Tills vidare erfordras ba
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961

rackerna emellertid för militära ändamål och tarvar insats av underhållsmedel.

Det för budgetåret 1961/62 äskade beloppet motsvarar i genomsnitt

170 kronor per barack.

Utöver det sålunda procentuellt beräknade underhållsbeloppet föreslås

delposten, liksom för innevarande budgetår motsvarande delpost under

fly§vaPnets delfond, ökad med 200 000 kronor, motsvarande kostnaderna

för ersättningsanskaffning av brandmateriel och skumvätska, som förbrukas

vid brandövningar inom flygvapnets räddningstjänst.

Fortifikationsförvaltningen beräknar således underhållskostnaderna till

(26 842 444 + 425 000 + 200 000 =) i avrundat tal 27 467 000 kronor. Beloppet

föreslås emellertid minskat med de beräknade kostnaderna för yttre

renhållning, 575 000 kronor, vilka kostnader skall bestridas av vederbörligt

anslag till bränsle in. in. och därför frånräknas det för byggnadsunderhållet

beräknade beloppet. Därefter återstår för löpande reparation och

underhåll av byggnader m. m. ett belopp av 26 892 000 kronor.

För löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar

m. m. beräknar fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår

2 100 000 kronor, vilket innebär en ökning med 200 000 kronor i förhållande

till det belopp som upptagits för innevarande budgetår. Ämbetsverket, som

erinrar om att beräkningen liksom förut verkställts efter behovsprövning,

anför i fråga om medelsbehovet för nästa budgetår bland annat följande.

o Sedan fortifikationsförvaltningen granskat lokalmyndigheternas underhållsplaner

och i dessa planer strukit däri upptagna förslag om utförande

av åtgärder av förbättringskaraktär, återstår för budgetåret 1961/62 ett medelsbehov

av 2 100 000 kronor. — Tidigare nedskärningar av ämbetsverkets

äskanden på denna delpost har medfört, att ett stort antal reparationsarbeten

icke kunnat utföras av brist på medel. Det härigenom ackumulerade

reparationsbehovet ställer krav på ökat anslag under kommande budgetår.

Beträffande kostnaderna för underhåll av flygfält in. m. anför

fortifikationsförvaltningen, att anläggningsvärdet för flygfält med tillhörande

banor och plattor m. in. den 30 juni 1960, efter avdrag av anläggningsvärden

för objekt, vilka icke användes och icke heller underhålles

men likväl skall kvarstå i fonden (jfr 1960 års statsverksproposition, bil.

22, s. 15) uppgick till 197 021 704 kronor enligt 1946 års byggnadskostnadsnivå.

Underhållskostnaderna för flygfält med plattor m. in. kan i enlighet

härmed och med tillämpning av förut angivna beräkningsgrunder beräknas

till (197 021 704 x 2,is % =) avrundat 4 296 000 kronor!

Utgifterna för nästa budgetår för underhåll och istånd sätt ning

av övnings- och skjutfält in. in. beräknar fortifikationsförvaltningen

till 4 150 000 kronor eller 850 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Härav avses 2 420 000 kronor för underhåll av övningsfält in. m. och

1 730 000 kronor för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält in. in.

För innevarande budgetår har för sagda ändamål upptagits 2 200 000 kronor

respektive 1 100 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunijl. Maj:ls proposition nr 59 är 1961

Huvuddelen av begärda medel för underhåll av övningsfält in. in. erfordras

för löpande underhåll av markytor samt vägar och broar, övningsmarken

utsättes ofta för sönderkörning av terränggående fordon, särskilt stridsvagnar,

varför den måste iordningställas för att icke bli oframkomlig och

föga användbar för militärt bruk. Även vägarna på fälten utsättes för

stark förslitning genom trafiken med de tunga motorfordonen, vilket medför

att underhållet av vägarna kräver avsevärda kostnader. Med anlitande

av förevarande underhållsmedel bestrids även utgifter för skogsbrandsläckningsmateriel

samt för skogsvårdande åtgärder, såsom sådd, plantering

in. in. I förenämnda, för underhåll av övningsfält in. in. avsedda belopp,

2 420 000 kronor, ingår även kostnaderna för underhåll av flygvapnets

jordbruksfastigheter in. in.

Av begärda medel för iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält

in. in. avses 330 000 kronor för fortsatt anskaffning av vägmaskinell utrustning,

500 000 kronor till arbeten på det utvidgade Prästtomtafältet och

900 000 kronor för utförande av oundgängligen erforderliga arbeten med

iståndsättning av vägbeståndet huvudsakligen inom arméns övnings- och

skjutfält m. in. samt andra iståndsättningsåtgärder. Beträffande sistnämnda

belopp, 900 000 kronor, har under hand inhämtats, att av beloppet avses,

såvitt fortifikationsförvaltningen för närvarande kan bedöma, 200 000 kronor

för anläggningsarbeten å övningsfältet vid Kviberg, 300 000 kronor för

väganläggningar å Grytans skjutfält, 100 000 kronor för väganläggningai

å Villingsbergs skjutfält, 200 000 kronor för anläggningsarbeten å övningsoch

skjutfält i Boden, vid Livgrenadjärregementet, Södermanlands regemente

m.m., samt 100 000 kronor för vissa dikningsarbeten in. in.

För övriga iståndsättningsarbeten beräknar fortifikationsförvaltningen

medelsbehovet för nästa budgetår till 22 850 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 2 350 000 kronor i förhållande till det belopp som

upptagits för innevarande budgetår. Härom anför fortifikationsförvalt
-

ningen bland annat följande.

För övriga iståndsättningsarbeten har under budgetåren 1957/58

1960/61 för de tre försvarsgrensdelfonderna sammantagna ställts till ämbetsverkets

förfogande (7,85 + 13,io + 16,24 + 20,5 =) 57,69 miljoner kronor.

Med hänsyn till den höga angelägenhetsgraden hos hithörande arbeten

anser förvaltningen att de böra bedrivas i högsta möjliga takt. Tack vare

kasernbeståndets gruppvis relativt enhetliga karaktär är också förvaltningens

projekteringskapacitet förhållandevis större beträffande istandsättningsarbeten

än beträffande nyinvesteringsarbeten. Med hänsyn till

respektive försvarsgrenschefs bedömande av hur stor andel av tilldelade

kostnadsramar som kan få belöpa på ersättningsanslaget till försvarets

fastmhetsfond, nödgas ämbetsverket begränsa medelsäskandet under nu

ifrågavarande delpost för budgetåret 1961/62 till 22 850 000 kronor. I

I eu inom fortifikationsförvaltningen upprättad, den 14 januari 1961

dagtccknad promemoria bar ämbetsverket med utgångspunkt i läget den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1961

1 juli 1960 redogjort för de åtgärder som ämbetsverket planerar vidtaga

under de närmast kommande budgetåren med anlitande av medel under

ifrågavarande delpost och därvid anfört i huvudsak följande.

Ämbetsverkets för innevarande budgetår gällande iståndsättningsplan

belöpte pa 27 440 000 kronor. Efter avdrag av för sagda budgetår till ämbetsverkets

tortogande stallda medel för övriga iståndsättningsarbelen och

den »disponerade behållningen vid utgången av budgetåret 1959/60 er
rJon»™1-

Planens genomförande (27 440 000 — 20 500 000 — 1 320 000 = )

5 620 000 kronor.

... Pen°disk förnyelse av vissa tekniska anläggningar och installationer,

dar kostnaden for varje särskild åtgärd är betydande.

Såsom exempel härpå må nämnas pannbyten i värmecentraler, omläggningar

av utvandiga kulvertledningar, utbyte av lågtrycksånganläggningar

mot varmvattenuppvärmning eller byte av högtrycksånganläggningar mot

sadana för Iagtrycksånga eller varmvatten. Byte måste ske när en anläggrnng

gar sönder av åldersskäl. Änganläggningar är emellertid oekonomiska

“r Personal- som bränslesynpunkt, varför omläggning lönar sig.

Särskilt galler detta anläggningar med högtrycksånga, eftersom de fordrar

.} °!n; Kostnaden för pannbyten för armén beräknas under

överskådlig tid bli i medeltal 1 miljon kronor för år. För marinen beräknas

kostnaden till 250 000 kronor för år och för flygvapnet till 800 000 kronor

tor ar under de närmaste 5 budgetåren. För utbyte av ånganläggningar

bor för armén beraknas 2 miljoner kronor för år. Ur effektivitetssynpunkt

ar det vidare mycket önskvärt att bygga om förekommande värmeanläggningar

med 3-ledar- till 2-ledarsystem och installera automatisk variatorutrustning.

Kan detta årsvis göras vid två etablissement per försvarsgren

bh.r kostnaden 800 000 kronor för år. Flygvapnets under senaste världsknget

uppförda byggnader tilldelades i viss utsträckning dålig radiator•

Tu tvättrännor av compoundplåt. För utbyte erfordras

i medeltal 100 000 kronor för år under några år. Vid flygvapnet saknas

varmvatten 1 kasernerna, otta även badmöjlighet inom etablissementet. Det

ar önskvärt att varmvatten kan tillhandahållas, eftersom de värnpliktiga

i sin tjänstgöring handskas med olja, fetter och verktyg och har svårt att

bil rena genom tvättning i kallt vatten. Det är ett önskemål att 130 000

kronor for år kan beräknas för ändamålet under 7 år.

2. Elförsörjningen.

For att mota ständigt ökade krav på elkraft för verkstäder, garage och

matinrattmngar, for uppvärmning samt för högre belysningsstyrka i snart

sf|ta''la Iolk''l''er Pågår spänningsomläggning och förstärkning av elnäten

vid aldre etablissement. Försvarets mekanisering accelererar utvecklingen

men samma tendens gäller i hela landet. Behovet uppskattas till cirka 18

Jo°^Lk™n°r- sPänningsomläggning kostar för ett etablissement i medeltal

350 000 kronor. Med hänsyn till begränsad projekteringskapacitet kan

or narvarande endast cirka 2 miljoner kronor upparbetas per år. Med

denna takt skulle det erfordras nio år för att fylla det nu kända behovet.

Denna takt ar sannolikt inte godtagbar i längden och det finns flera

exempel pa att anskaffade elmaskiner inte kunnat användas därför att

ytterligare elbelastning inte kunnat tålas. Framhållas bör att införandet

av nya flygplantyper, av robotenheter etc. regelmässigt ger följdverkningar

tor elkrattsforsörjningen. °

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961

1 1

a. Avlopp och vägar.

Separata ledningsnät för dagvatten kan på vissa håll framtvingas av

vederbörande kommun med stöd av lagen den 15 juni 1955 (nr 314) om

allmänna vatten- och avloppsanläggningar i samband med att rening av

avloppsvatten anordnas. Vägar och planer utförda före ar 1935 är inte

invärderade i fastighetsfonden. De beräknas ha ett värde av omkring 53

miljoner kronor enligt 1935 års prisläge. Procentberäknat underhåll, vilket

kan uppskattas till 2 miljoner kronor för år, utgår således inte för dessa

vägar. De kräver emellertid mycket underhåll. Huvudparten av dessa

vägar är ej bvggda för den tunga fordonstrafik av stridsvagnar, jättetankvagnar,

långtradare etc., som numera nyttjar dem. Vågkropparna är för

klena, körbanorna är för smala och de saknar permanentbeläggning. Det

framstår som en tvingande nödvändighet att snarast förstärka och hårdgöra

de mest frekventerade vägarna, bland annat för alt skona motorfordonen.

1 detta sammanhang bör anmälas att den våldsamt ökande motoriseringen

ställer helt andra krav på vinterväghållningen, än som förelegat

tidigare. Så sköttes t. ex. snöröjningen förr av trupp med enklare plogredskap

eller med skottning för hand. Numera erfordras dyrbara specialmaskiner

för plogning, skrapning och snölastning, maskiner som inte kan

anförtros värnpliktiga utan måste köras av särskilt utbildad personal. För

att skona reamotorer rensopas och rensugs hangarplattor. Maskinsopning

av garageplaner för stridsvagnar erfordras också. Ämbetsverket uppskattar

medelsbehovet för aktuella avlopps- och vägarbeten till i runt tal 16 miljoner

kronor. För nästa budgetår bör beräknas 3 miljoner kronor för arbeten

av ifrågavarande anslag.

4. Anpassning av byggnadsbeståndet efter utvecklingens krav.

Huvuddelen av arméns byggnadsbestånd tillkom under 1900-talets två

första decennier. Nästa stora byggnadsperiod var 1940-talet. Marinen har

anläggningar från nyssnämnda byggskeden samt därutöver många åtskilligt

"äldre. Flygvapnet disponerar några av arméns lägerplatser från 1800- talet (F 3, F E F 5, F 6). övrig bebyggelse har med få undantag tillkommit

efter år 1936. Försvaret genomgår för närvarande eu strukturförändring

av genomgripande natur. Detta medför krav på byggnadsbeståndets anpassning

och bättre utnyttjande för att tillgodose de nya behov som fortlöpande

uppstår. Motoriseringen, mekaniseringen, nya vapensystem, avancerad

teleteknik, ny syn på förrådshållningen, intensifieringen av utbildningsmetoderna

etc. ställer var för sig nya krav på lokaler och på lokalers

utrustning. Eu sådan omställningsprocedur är dyrbar och komplicerad särskilt

för halvsekelgamla och äldre stenhus av ålderdomlig konstruktion.

Det bör i detta sammanhang framhållas alt ovan angivna åtgärder inte

kan hänföras till underhåll i gängse mening. Del är därtör naturligt att

kostnaderna inte kan rymmas inom ramen för löpande reparation och

underhåll. Vid större organisationsförändringar, förbandsförflyttningar

och omdisponering av hela etablissement lör andra ändamal föiekommei

som regel betydande invcslcringsarbetcn. Med dessa följer ofta eu koncentration''

av iståndsätlningsarbeten för att rycka upp de viktigare av berintliga

byggnader något så när i nivå med nytillkomna lokaler. Ombyggnad

av stall och ridhus till lektionssalar och vårdhallar sker i stor omfattning.

Vidare rationaliseras förråd för att minska personal samt förses

med värme, ventilation och sanitära anordningar enligt tidens krav där så

kan ske med hänsyn Till medelstillgången.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj.ts proposition nr 59 år 1961

f>. Renovering av kaserner, matinrättningar, mässar och sjukhus.

Omkring 90 av arméns nn omkring femtio år gamla kaserner har inte

renoverats. Kostnader för helrenovering av återstående armékaserner be?T<.

Ilas omkring 57 miljoner kronor. Takten på denna renovering beror

i forsta hand på tillgängliga anslag. Urvalet beror bland annat på var förtaggmngskapaciteten

kan tillåtas gå ner med 25—33 % under 3U år.

Vidare spelar givetvis arbetsmarknadssynpunkter stor roll. Däremot är

projekteringskapaciteten inte direkt bromsande, eftersom ifrågavarande

kaserner ar starkt typiserade. För marinens och flygvapnets kaserner är

anslagsbehovet respektive 6 miljoner och 1 miljon kronor. Matinrättningarnas

tillstånd vid armén är inte tillfredsställande. Fortifikationsförvaltnmgen

har på senaste tid fått bestyrkt att det kan vara billigare att bygga

en ny matinrättning än att bygga om en befintlig, om denna är svår att

anpassa till moderna krav. Det är inte utrett var utslagsmetoden skall

valjas. Sannolikt kommer därför en del matinrättningar att ersättas av

^byggnader. Med reservation härför anmäles att omkring 15 av arméns

matinrättningar behöver renoveras för en uppskattad kostnad av sammanlagt

18 lm.1i°Ilcr kronor. Mässfrågan för olika befälskategorier har varit

föremal för många utredningar. Några färska mer exakta siffror för

behovet finns inte, men några mässar renoveras varje budgetår. Slutligen

anmäles, att flera förbandssjukhus väntar på renovering. Det aktuella

medelsbehovet härför uppskattas av ämbetsverket till omkring 3 miljoner

kronor. J

För renovering av kaserner, matinrättningar, mässar och sjukhus

ertordras således omkring 85 miljoner kronor. Iståndsättningsarbeten för

vilka redogjorts under punkterna 4 och 5 ovan avses påbörjas nästa budgetår.

Härför beräknas uppstå ett medelsbehov av omkring 22 100 000 kronor.

Inledningsvis omförmälda för innevarande budgetår gällande iståndsättnmgsplan

har kompletterats av ämbetsverket. Kompletteringarna komma

att draga en kostnad av 3 000 000 kronor.

Ovan upptagna för nästa budgetår erforderliga belopp, sammanlagt

40 800 000 kronor, överstiger väsentligt äskat anslag. Fortifikationsförvaltningen

har vid tidpunkten för avgivande av anslagsäskanden inte tillgång

till hela det material, som erfordras för framläggande av det slutliga

förslaget till en iståndsättningsplan för nästa budgetår, som rymmes inom

begärt belopp. Givetvis måste en sådan plan koordineras med planerna för

löpande reparation och underhåll av byggnader in. m.

I detta sammanhang torde jämväl få anmälas särskilda framställningar

angående medel för vissa iståndsättningsarbeten i

anledning av bränder. I skrivelse den 11 mars 1960 har fortifikationsförvaltningen,

efter samråd med chefen för armén, gjort framställning

om medel för återställande av en brandskadad kasernbyggnad vid

Norrbottens regemente in. in. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Genom brand, som utbröt den 18 januari 1960, blev byggnadens vindsvåning

helt förstörd, varjämte genom vattenbegjutning vid släckningsarbetet

stora skador uppstod såväl i underliggande lokaler som på yttermurarna.

Kostnaderna för byggnadens återställande i förutvarande skick

har fortifikationsförvaltningen beräknat till 650 000 kronor. Härvid har

ämbetsverket emellertid räknat med att vindsvåningen, som hittills i huvudsak

varit ianspråktagen för lektionssalar, skall inredas för förläggningsändainål.

ö

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 är 1961 13

Vidare har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 2 maj 1960, efter

samråd med chefen för armén, gjort framställning om anvisande av medel

för uppförande av två baracker vid Norra skånska infanteriregementets

övningsläger i Rinkaby och därvid anfört i huvudsak följande.

Genom brand, som utbrutit den 12 januari 1960, hade en byggnad vid

förenämnda övningsläger, innehållande manskapsmatsal och målmaterielförråd,

nedbrunnit. Ifrågavarande byggnad borde ersättas av två fristående

byggnader av baracktyp. Kostnaden för uppförande av ifrågavarande baracker

hade beräknats till 95 000 kronor.

Efter hörande av statskontoret bemyndigade Kungl. Maj :t den 30 juni

1960 fortifikationsförvaltningen att intill ett belopp av 95 000 kronor förskottsvis

bestrida kostnaderna för uppförande av ifrågavarande två baracker

genom anlitande av till ämbetsverkets förfogande stående medel å

det under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisade investeringsanslaget

till vissa byggnadsarbeten för armén.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 16 januari

1961, efter samråd med chefen för armén, gjort framställning om medel

för återställande av mässbyggnad vid Älvsborgs regemente och därvid

anfört i huvudsak följande.

Genom brand, som utbröt den 31 december 1960 i underofficerarnas

mässbyggnad vid regementet, blev byggnaden svårt eldhärjad och stora

skador uppstod av vattenbegjutningen vid släckningsarbetet. Ämbetsverket

anser, att byggnaden bör återställas med hänsyn till att rivning och uppförande

av modern mässbyggnad skulle ställa sig betydligt dyrare. Kostnaden

för byggnadens återställande, inberäknat provisoriska skyddsåtgärder

och uppröjningsarbeten efter branden, har beräknats till 280 000

kronor.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 24 januari 1961

gjort framställning om medel för täckande av kostnader för återställande

av matinrättning vid Norrbottens regemente och därvid anfört i huvudsak

följande.

Branden hade den 11 maj 1960 uppstått i del av byggnaden, där vissa

ombyggnadsarbeten vid tillfället pågick. Ombyggnadsarbetena, som numera

till större delen verkställts, utfördes genom entreprenörer, som tecknat

brandförsäkringar till skydd för eget arbete och materiel. Kronan har hittills

icke erhållit någon ersättning till följd av ifrågavarande försäkringar

och det syntes ovisst, huruvida sådan ersättning alls kan påräknas. Medelsbehovet

beräknas uppgå till 94 000 kronor.

För vissa iståndsättningsåtgärder i anledning av nu behandlade bränder

erfordras sålunda sammanlagt (650 000 + 95 000 + 280 000 + 94 000 =)

1 119 000 kronor.

För skatter beräknar ämbetsverket med hänsyn till förefintlig reservationsbehållning

å delposten för nästa budgetår 400 000 kronor (för innevarande

budgetår anvisat 575 000 kronor).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 59 år 1961

Medelsbehovet under delposten Vissa rationaliseringsåtgärder

in. m., från vilken delpost bekostas ändringsarbeten föranledda av vissa

forskningsförsök och av vissa rationaliseringsåtgärder vid tyg- och marinverkstäder

samt rationaliseringsåtgärder vid värmeanläggningar in. in.,

beräknar fortifikationsförvaltningen efter samråd med berörda ämbetsverk

för nästa budgetår till 1 045 000 kronor, eller 95 000 kronor mer än

för innevarande budgetår, ökningen motsvarar enligt ämbetsverket sedan

föregående budgetår konstaterade indexmässiga kostnadsökningar.

För ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

o r g a n i s a t i o n s u n d e r s ö k n i n g a r beräknar fortifikationsförvaltningen

i samråd med statens organisationsnämnd för nästa budgetår ett medelsbehov

av 430 000 kronor, eller 30 000 kronor mer än för innevarande

budgetår.

För underhåll av enskilda vägar beräknas för nästa budgetår

215 000 kronor (för innevarande budgetår anvisat 222 000 kronor). Från

delposten bestrides kostnader för snöröjning och plogning av enskilda

vägar.

Befästningars delfond. Av följande sammanställning framgår dels de för

innevarande budgetår beräknade kostnaderna för reparationer och underhall

m. in. av befästningar och bergrum och dels fortifikationsförvaltningens

och departementschefens förslag för nästa budgetår.

Budgetåret

Budgetåret 1961/62

1960/61

Fortifikations-

förvaltningen

Departe-

mentschefen

a) Löpande reparation och underhåll rav befäst- ningar m.m.............

12 892 000

6 523 000

200 000

b) Iståndsättningsarbeten m.m......

5 234 000

300 000

12 892 000

c) Underhåll av icke invärderade anläggningar. .

d) Underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter

m. m...............

200 000

e) .Skatter............

50 000

50 000

f) Underhåll av enskilda vägar.. .

aJ uuu

150 000

17 218 000

25 000

25 000

150 000

19 840 000

Summa kronor

20 490 000

Kostnaderna för löpande reparation och underhåll av befästningar

m. in. beräknar fortifikationsförvaltningen enligt i det föregående

angivna grunder till (1,327 % x 971 519 326 =) avrundat 12 892 000 kronor.

For iståndsättningsarbeten in. m. beräknar fortifikationsförvaltningen

for nasta budgetår 7 173 000 kronor. Ämbetsverket anför härom

bland annat följande.

,.?et ,st,ora medelsbehovet under delposten är till stor del beroende på den

otillräckliga medelstilldelningen till löpande reparation och underhåll.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 ur 19(1 1

15

Därest den förut angivna höjningen av underhållskvoten genomföres, kan

en successiv minskning av medelsbehovet för iståndsättningsarbeten förväntas

uppkomma. Dessförinnan måste emellertid det sedan flera år tillbaka

föreliggande iståndsättningsbehovet avhjälpas, vilket hitintills kunnat

ske endast i ringa omfattning. Härtill kommer att kostnaden för uppröjningsarbeten

i viss drivmedelsanläggning, uppgående till 1 000 000 kronor,

bestritts av detta anslag.

Av under hand från fortifikationsförvaltningen inhämtad ytterligare utredning

angående medelsbehovet under delposten inhämtas i huvudsak

följande.

Befintliga befästningar, representerande ett anläggningsvärde av omkring

en miljard kronor, äro till större delen omoderna på så vis, att de

icke bereda skydd mot verkan av kärnvapen. Den vapentekniska utvecklingen

har under 1950-talet gått mycket snabbt. Det är nödvändigt att de

viktigare befästningarna i fortifikatoriskt avseende moderniseras så långt

detta kan ske ur teknisk och ekonomisk synpunkt. Organisatoriska ändringar

av staber och andra avdelningar av krigsmakten, anskaffning av

nya vapen och signal medel samt ökade krav ur drifts-, arbetarskydds- och

rationaliseringssynpunkt nödvändiggöra ofta utförandet av ändrings- och

kompletteringsarbeten på befästningarna och deras installationer. Sammanställning

och angelägenhetsgradering av de olika behoven av fortifikatorisk

modernisering av äldre befästningar pågår inom fortifikationsförvaltningen.

Utredning om och detaljplanering av denna modernisering av

de olika objekten beräknas kräva lång tid och på området specialutbildad

personal. Större moderniseringsarbeten bedömas böra bekostas av investeringsmedel

under det att för mindre sådana har äskats och i fastställd stat

för befästningars delfond under en följd av år upptagits medel av varierande

storlek under delposten Iståndsättningsarbeten in. in.

Äskat belopp under delposten, 7 173 000 kronor, har av ämbetsverket

bestämts med hänsyn till av överbefälhavaren lämnade direktiv angående

begränsning av medelsäskandena. Av beloppet avser enligt ämbetsverkets

preliminära planering i runt tal 3,5 miljoner kronor modernisering av pjäsvärn,

2,i miljoner kronor modernisering av skyddsrum m. in. för staber

och truppförband, l,i miljon kronor modernisering av förrådsskyddsrum

samt 0,5 miljon kronor iståndsättning av vissa äldre befästningsverk.

För underhåll av icke invärderade anläggningar beräknar

fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår 200 000 kronor eller 100 000

kronor mindre än för innevarande budgetår.

För underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter m. in.,

skatter samt underhåll av enskilda vägar beräknas oförändrade

belopp, respektive 50 000, 25 000 och 150 000 kronor.

Riksräkenskapsverket tar i sitt yttrande upp frågan om hur medelsbehoven

under staten för fastighetsfonden påverkas av riksdagens beslut om

marinverkstädernas i Karlskrona ombildande till aktiebolag från den 1 juli

1961 (prop. 1960: 184, SU 206; rskr 402J. Riksräkenskapsverket har från

fortifikationsförvaltningen erhållit eu preliminär sammanställning över

inkomster och utgifter på fastighetsfondens stat för budgetåret 1961/62

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kanyl. Maj:ts proposition nr 59 år 19(il

som beräknas ialla å den del av Karlskrona örlogsvarvs fastighetsbestånd

som avses skola övertagas av Karlskronavarvet Aktiebolag. I enlighet med

vad som angivits i sammanställningen beräknar riksräkenskapsverket av

utgifterna delposterna under kasernbyggnaders delfond till löpande reparation

och underhåll av byggnader in. in. till 750 000 kronor samt delposterna

till löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar och till vissa

rationaliseringsåtgärder till .‘100 000 kronor respektive 150 000 kronor lägre

belopp än fortifikationslörvaltningen föreslagit. Riksräkenskapsverket förutsätter

vidare, att den besparing som uppkommer å posten till ersättningar

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler utnyttjas för att höja

posten till övriga iståndsättningsarbeten under kasernbyggnaders delfond.

Sistnämnda post har av riksräkenskapsverket i enlighet med det sagda

uppräknats med 950 000 kronor i förhållande till fortifikationsförvaltningens

förslag.

Fortifikationsförvaltningens förslag i övrigt beträffande beräkningen av

medelsbehovet under posterna till reparations- och underhållskostnader

föranleder icke någon erinran från riksräkenskapsverket.

I detta sammanhang torde få anmälas, att fortifikationsförvaltningen,

efter samråd med försvarets civilförvaltning, i skrivelse den 17 december

1960 föreslagit avskrivning av viss fordran och därvid anfört i huvudsak

följande.

1955 förvärvade kronan tastigheten Tand 330 i Lockne socken, Jämtlands

län. Angränsande fastigheten Tand 329 ägdes av Alfred Nilsson. Fastigheterna

besväras sedan 1953 av vissa servitut av huvudsakligt innehåll, att

ägaren av Tand 329 har rätt att draga avloppsledning över Tand 330 och

ägaren av Tand 3S0 har rätt att taga vatten från en brunn å Tand 329 samt

att framdraga vattenledning över sistnämnda fastighet. Med anledning härav

träffades 1956 avtal mellan kronan och Nilsson, vari parterna överenskom

vilka anläggningsdelar, som skulle vara parternas egna och vilka delar,

som skulle betraktas som gemensamma. Vidare stadgade avtalet att om

någon av de gemensamma delarna skulle behöva utbytas eller dylikt, överenskommelse

om lämplig åtgärd skulle träffas mellan militärbefälhavaren

lör II. militärområdet och Nilsson, varefter kostnaderna skulle delas lika.

I övrigt skulle var och eu av parterna underhålla sina anläggningsdelar.

1957 inträffade brott på den Nilsson tillhöriga avloppsledningen, varvid

vattnet från brunnen infekterades. Ledningen reparerades av militärbefälhavaren

med hänsyn till de hygieniska olägenheterna för i första hand

kronans personal. Sedermera försämrades vattenbeskaffenheten i brunnen

ånyo på grund av att vid översvämningar i området avloppsledningens

dimension visade sig vara för liten. Omfattande oinläggningsarbeten vidtogs.

Då Nilsson bedömdes icke ha ekonomiska eller tekniska resurser att

deltaga i de ur kronans synpunkt sett erforderliga byggnadsåtgärderna,

utfördes även dessa arbeten i sin helhet av kronan. 1 skrivelse den 30

januari 1959 underrättades Nilsson om att arbetena utförts och att kostnaderna

för hans del uppgått till sammanlagt 8 510 kronor. Nilsson har

icke framställt någon erinran mot åtgärderna och kostnaderna därför.

Nilsson ingav sedermera till militärbefälhavaren en den 8 mars 1959 dag
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kimgl. Maj:ts proposition nr 59 år 1901

tecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse med begäran om att bli befriad

från skyldigheten att erlägga det begärda beloppet, 8 510 kronor. Av ansökan

framgår att Nilsson varit beredd att bland annat utföra visst rensningsarbete

som delkompensation för utebliven likvid. Sedan Nilsson avlidit

i februari 1960 på grund av olyckshändelse, har hans änka Elen

Nilsson i skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 24 augusti 1960 hemställt

om befrielse från skulden. I skrivelsen har intet nämnts om förut

berörda åtaganden av Alfred Nilsson. Med hänsyn härtill och då åtagandena

måste antagas gjorda under förutsättning att Nilssons ansökan komme att

bifallas, torde åtagandena få anses ha förfallit. Av den utredning om dödsboets

efter Nilsson ekonomiska ställning, som ämbetsverket företagit, framgår

att dödsboet torde sakna möjlighet att likvidera ifrågavarande fordran.

Med hänsyn till de för övrigt ömmande omständigheterna synes kronan

icke böra indriva beloppet, särskilt som byggnadsåtgärderna vidtagits i

första hand med hänsyn till kronans personal.

Statskontoret har i avgivet remissutlåtande icke haft något att erinra

mot förevarande förslag.

Departementschefen

Beräkningen av delposterna Löpande reparation och underhåll av byggnader

m. in. under försvarsgrenarnas delfonder sker för närvarande i enlighet

med de principer som angivits i propositionen 1945: 180. I överensstämmelse

härmed beräknas medelsbehovet till viss procent av den faktiska

byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad till 1935 års prisnivå.

Byggnadsbeståndet uppdelas med hänsyn till byggnadernas ålder i

tre grupper. För byggnader i första gruppen skall grundunderhållskvoterna

utgöra, för arméns och flygvapnets delfonder l,i % och för marinens delfond

1,5 % vid 1935 års underhållskostnadsnivå. Vid denna fördelning utgör

den genomsnittliga grundunderhållskvoten l,ms %. Med hänsyn till

föreslagen sammanslagning av försvarsgrenarnas delfonder till en delfond

har fortifikationsförvaltningen föreslagit, att vid bifall till sammanslagningen

en till 1,2 % avrundad, enhetlig grundunderhållskvot samtidigt

fastställes att gälla från och med budgetåret 1962/63 för de sammanslagna

delfonderna. <fag anser, under förutsättning av bifall till mitt förslag om

sammanslagning av de tre försvarsgrensdelfonderna, att övergång till en

enhetlig grundunderhållskvot av 1,2 % för samtliga byggnader tillhörande

första gruppen å kasernbyggnaders dellond bör komma till stand Iran och

med budgetåret 1962/63.

Vid prövning inom försvarsdepartementet av medelsbehovet för iståndsättningsarbeten

å befästningar har ilragasatts, huruvida foitifikationsföivaltningens

bedömning av frågan om anlitande av investeringsmedel eller

på fastighetsfondens stat upptagna iståndsättningsmedel för bekostande av

fortifikatorisk modernisering av befästningar är ändamålsenlig och lämplig.

Jag förutsätter, att den utredningsman, som jag med stöd av Kungl. Maj :ts

2—1900 61 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 59

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

den 14 oktober 1960 givna bemyndigande tillkallat för att verkställa utredning

rörande redovisningen av försvarets befästningar, vid fullgörande av

uppdraget jämväl har sin uppmärksamhet riktad på nu behandlade spörsmål.

Jag har ingen erinran mot riksräkenskapsverkets förslag rörande sättet

för beräkning av inkomster och utgifter på fastighetsfondens stat för nästa

budgetår. Jag förutsätter således att vid beräkning av medelsbehovet hänsyn

tages till att vissa markområden med byggnader och anläggningar

m. m. i enlighet med riksdagens beslut skall övertagas av Karlskronavarvet

Aktiebolag.

Jag biträder jämväl myndigheternas förslag till sammanförande av delposterna

Underhåll av övningsfält in. m. (arméns och marinens delfonder)

och Iståndsättningsarbeten för övnings- och skjutfält m. m. (arméns delfond)

samt Underhåll av jordbruksfastigheter m. m. (flygvapnets delfond)

till en gemensam delpost under kasernbyggnaders delfond benämnd Underhåll

och iståndsättning av övnings- och skjutfält m. m.

De behovsprövade underhållsmedlen som avses för arbeten av större omfattning

(iståndsättningsarbeten) har under större delen av 1950-talet varit

snävt beräknade. För hudgetåren 1958/61 har de behovsprövade underhållsmedlen

i viss utsträckning och successivt höjts. Detta har skett med

hänsyn till den risk för kapitalförstöring som eftersatt underhåll kan leda

till. Av fortifikationsförvaltningens redogörelse för medelsbehovet under

nästa budgetår och av vid förevarande frågas beredning inom försvarsdepartementet

inhämtad ytterligare utredning i ämnet framgår, bland

annat, att för någorlunda anpassning av byggnadsbeståndet efter utvecklingens

krav och oundgängligen nödvändig modernisering av befästningar

föreligger ett stort behov av iståndsättningsarbeten under en följd av år.

Risken för kapitalförstöring är mest påtaglig när det gäller arméns fastighetsbestånd.

Fortifikationsförvaltningen bär vidare gjort särskilda framställningar

om medelsanvisning under kasernbyggnaders delfond med sammanlagt

1 119 000 kronor för vissa iståndsättningsåtgärder i anledning av

i det föregående behandlade bränder. Av anförda skäl föreslår jag en

ytterligare uppräkning av posterna för iståndsättningsarbeten under de

båda delfonderna. Av fortifikationsförvaltningens medelsäskanden framgår

vidare, att på grund av den under tidigare budgetår otillräckliga

medelstilldelningen till underhåll av hamnanläggningar har uppstått ett

ackumulerat reparationsbehov. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att

min beräkning av medelsbehovet för underhåll av hamnanläggningar påverkats

av den i det föregående angivna, av bolagsbildningen i Karlskrona

föranledda omräkningen av vissa poster på fortifikationsförvaltningens

statförslag.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 41 ff.) har föreslagits överföring

från anslag som i riksstaten upptagits för annat ändamål än avlöningar

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kangl. Maj:ts proposition nr 59 år J961

(sakanslag) till avlöningsanslag av lönekostnader för, bland annat, tjänstemän

vid fortifikationssektionerna (byggnadsavdelningarna) i militärbefälsstaber,

örlogsvarv och kustartilleriförsvar. I enlighet härmed har jag vid

beräkningen av posterna för iståndsättningsarbeten räknat med minskning

av posterna med ett sammanlagt belopp av två miljoner kronor - varav

för kasernbyggnaders delfond 1 350 000 kronor och för befästningars delfond

650 000 kronor — motsvarande uppskattade avlöningskostnader under

nästa budgetår för sagda, hittills med anlitande av istandsättningsmedel

avlönade tjänstemän.

Beträffande beräkningen av de olika posterna i övrigt under de båda

delfonderna biträder jag fortifikationsförvaltningens förslag. Anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. m. torde således, i enlighet

med de i det föregående intagna tabellerna (jfr s. 6 och 14), uppföras

med ett belopp av 82 748 000 kronor, varav 62 908 000 kronor för kasernbyggnaders

delfond och 19 840 000 kronor för befästningars delfond.

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medge den

jämkning inom delfonderna mellan de särskilda delposterna inom slutbeloppens

ram, som kan finnas erforderlig.

Mot myndigheternas förslag om eftergivande av viss kronans fordran

hos dödsboet efter Alfred Nilsson i Tand har jag icke funnit anledning till

erinran. Jag återkommer i det följande med hemställan i ämnet.

B. Avsättning till värdeminskningskonto

I sitt avgivna förslag till stat beräknar fortifikationsförvaltningen för

avsättning till värdeminskningskonto ett sammanlagt belopp av 15 210 000

kronor, varav 13 050 000 kronor för kasernbyggnaders delfond och 2 160 000

kronor för befästningars delfond.

Riksräkenskapsverket föreslår, att den av fortifikationsförvaltningen

beräknade avsättningen till värdeminskningskonto för kasernbyggnaders

delfond minskas med 100 000 kronor utgörande beräknad årsavskrivning

budgetåret 1961/62 på de anläggningar, som avses överförda till Karlskronavarvet

Aktiebolag.

Departementschefen

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag bör för avsättning

till värdeminskningskonto upptagas för kasernbyggnaders delfond

förslagsvis 12 950 000 kronor och för befästningars delfond

förslagsvis 2 160 000 kronor, eller sammanlagt 15 110 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 59 år 1961

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden

Fortifikationsförvaltningen beräknar utgifterna under denna rubrik

för kasernbyggnaders delfond för nästa budgetår till förslagsvis

7 531 000 kronor, varav 5 416 000 kronor för hyresavgifter, 660 000 kronor

för arrendeutgifter samt 1 455 000 kronor för bestridande av vissa utgifter

i samband med förhyrningar och arrenderingar.

För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen

utgifterna till förslagsvis 3 070 000 kronor, varav 2 410 000 kronor för förhyrning

av drivmedelsanläggningar, 155 000 kronor för andra hyresutgifter,

250 000 kronor för arrenderingar samt 255 000 kronor för kostnader

i samband med lokalförhyrningar och arrenderingar.

Departementschefen

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag beräknar jag för

ifrågavarande utgifter förslagsvis följande belopp, nämligen för kasernbyggnaders

delfond 7 531 000 kronor och för befästningars delfond

3 070 000 kronor. Bifall till vad sålunda föreslagits medför i fråga om

kasernbyggnaders delfond en kraftig ökning av anvisade medel. Jag har

emellertid ansett mig böra godtaga fortifikationsförvaltningens förslag

vilket —- enligt vad som under hand inhämtats — föranletts av att motsvarande

poster för närmast föregående budgetår avsevärt överskridits.

Hyres- och arrendeutgifterna m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden utgör således sammanlagt 10 601 000 kronor.

INKOMSTER

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföres

respektive fonder. Ersättningsbeloppen bestämmes i princip så att full förräntning

erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade

statskapitalet, att i form av överskott tillföras riksstatens inkomstsida.

Den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen,

har för innevarande budgetår satts till 41/* %. Vid anmälan i årets statsverksproposition

av huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

(bil. 20) har chefen för finansdepartementet förordat, att statens förräntningskrav

för nästa budgetår skulle höjas till 43/4 %. Denna räntesats bör

därför tillämpas även i förevarande sammanhang. I årets statsverksproposition

(bil. 4, punkt 55, samt bil. 6, punkterna 172 och 173) har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen dels att till Ersättning till försvarets fastighetsfond

för fångvårdsanstalten i Hälsingborg för budgetåret 1961/62 anvisa

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 dr 1961

ett förslagsanslag av 49 000 kronor, dels ock, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för samma budgetår beräkna följande förslagsanslag, nämligen

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond

103 300 000 kronor och Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

delfond 29 020 000 kronor.

För nästa budgetår bör ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler beräknas, för kasernbyggnaders delfond till 103 999 000

kronor och för befästningars delfond till 28 370 000 kronor eller således

sammanlagt 132 369 000 kronor. Det i riksstaten under fjärde huvudtiteln

beräknade ersättningsanslaget till befästningars delfond bör å riksstaten

slutligt uppföras i överensstämmelse härmed, medan det till kasernbyggnaders

delfond beräknade ersättningsanslaget bör uppföras med

103 950 000 kronor.

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden

Under denna inkomsttitel skall på de båda delfonderna upptagas särskilda

delposter för inkomster av tjänstebostäder och av uthyrningsfastigheter

samt för övriga hyror och arrenden.

Fortifikationsförvaltningen upptager under denna inkomstpost för

kasernbyggnaders delfond 4 810 000 kronor, varav 2 550 000 kionor

såsom inkomst av tjänstebostäder, 1 500 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter

och 760 000 kronor för övriga hyror och arrenden.

För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen

inkomsterna till 250 000 kronor, varav 110 000 kronor såsom inkomst av

tjänstebostäder, 15 000 kronor såsom inkomst av uthyrningsfastigheter och

125 000 kronor för övriga hyror och arrenden.

Riksräkenskapsverket förklarar, att fortifikationsförvaltningens beräkningar

av ifrågavarande post icke givit riksräkenskapsverket anledning till

erinran.

Departementschefen

Med biträdande av myndigheternas förslag beräknar jag inkomsterna

av hyror och arrenden för till enskilda upplatna lokaler och markområden

till (4 810 000 + 250 000 =) 5 060 000 kronor.

C. Inkomster av övnings- och skjutfält

Under denna inkomsttitel skall å de båda delfonderna upptagas särskilda

delposter för inkomster av jordbruksfastigheter (arrenden m.m.),

inkomster av skogsfastigheter (skogsavverkning, varvid endast nettobeloppet

upptages) och övriga inkomster (grustäkt m.m.).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

Fortifikations förvaltningen upptager för kasernbyggnaders delfond

under denna inkomstpost 2 750 000 kronor, varav 815 000 kronor

såsom inkomst av jordbruksfastigheter, 1 765 000 kronor såsom inkomst

av skogsfastigheter och 170 000 kronor i övriga inkomster.

För befästningars delfond beräknar fortifikationsförvaltningen

inkomsterna till 50 000 kronor, vilket belopp hänför sig till skogsavverkning.

Riksräkenskapsverket förklarar, att de av fortifikationsförvaltningen

gjorda beräkningarna av ifrågavarande inkomster icke givit riksräkenskapsverket

anledning till erinran.

Departementschefen

Inkomsterna av övnings- och skjutfält beräknar jag liksom myndigheterna

till (2 750 000 + 50 000 =) 2 800 000 kronor.

D. Diverse inkomster

Fortifikationsförvaltningen beräknar för kasernbyggnaders delfond

inkomsterna under denna titel till 2 630 000 kronor för nästa budgetår.

Härav utgör 1 450 000 kronor medel som ämbetsverket beräknar att

inkomstposten under nästa budgetår kommer att tillföras med anledning

av fastighetsförsäljningar, 1 000 000 kronor ersättning för den å fonden

redovisade fasta egendom, som disponeras av marinverkstäderna i Stockholm

och Karlskrona — varav 600 000 kronor hänför sig till marinverkstäderna

i Karlskrona och 400 000 kronor till marinverkstäderna i Stockholm

— 30 000 kronor ersättning till fonden för vissa av försvarets fabriksstyrelse

disponerade, marinen tillhörande verkstadslokaler i Karlskrona,

105 000 kronor inkomst av flygfält och återstoden, 45 000 kronor, övriga

inkomster. I sistnämnda post ingår 25 000 kronor såsom bidrag till Skeppsholmens

underhåll och vissa dockningsavgifter från enskilda samt 20 000

kronor, huvudsakligen ersättning för att de militära flygfälten utnyttjas

för civil luftfart.

För befästningars delfond beräknas inkomsterna till 80 000

kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna för kasernbyggnaders

delfond reduceras med ett belopp av 600 000 kronor utgörande beräknad

hyresersättning från marinverkstäderna i Karlskrona.

I detta sammanhang torde få anmälas, att statskontoret i skrivelse den

23 maj 1960 föreslagit avveckling av lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål. Statskontoret erinrar om att 1902 års riksdag

(prop. 61, SU 47; rskr 68) beslutade, att vissa inbesparade försäljningsmedel

och köpeskillingar, avseende av lantförsvaret disponerade områden,

skulle sammanföras samt av statskontoret förvaltas och förräntas såsom

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

23

en särskild fond, benämnd »Lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål», att av Kungl. Maj :t, efter riksdagens medgivande i varje

särskilt fall, användas för sagda ändamål, samt att de belopp, som av försälj

ningsmedlen ytterligare besparades, skulle tillgodoföras fonden för att

på enahanda sätt användas. Statskontoret anför vidare, att för utförande

av vissa byggnadsföretag vid armén betydande belopp efter riksdagens beslut

förskjutits av tillgängliga medel för att i sinom tid ersättas av nu

ifrågavarande eller annan fond, till vilken köpeskillingen för försålda fastigheter,

anslagna till lantförsvaret, kunde komma att inflyta. Med hänsyn

till att förefintlig behållning å fonden borde tagas i anspråk för täckande

av sålunda uppkommen skuld å fonden beslöt 1932 års riksdag (prop. 96;

SU 30; rskr 96), att fondens medel tills vidare ej behövde göras räntebärande.

Efter försvarets fastighetsfonds tillkomst har fonden enligt statskontorets

mening inte längre någon uppgift att fylla. Några utgifter från

fonden har ej heller förekommit sedan budgetåret 1937/38. Fondens behållning

utgör för närvarande 222 932 kronor 48 öre.

Fortifikationsförvaltningen och riksräkenskapsverket har i avgivna

remissutlåtanden icke haft något att erinra mot statskontorets förslag.

Fortifikationsförvaltningen har i sitt remissutlåtande jämväl anfört

följande.

Genom brev den 19 juni 1931 angående riksdagens skrivelse nr 186

rörande disposition av den s. k. Skräddareheden vid Ljungbyhed föreskrev

Kungl. Maj :t, att på grund av viss i brevet angiven försäljning av tomter

och markområden vid Ljungbyhed inflytande köpeskillingsmedel skulle

efter avdrag av exploaterings- och försäljningskostnader tillgodoföras

»Lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål». Köpeskillingsmedlen

ifråga finnas bokförda i fortifikationsförvaltningens räkenskaper

å en diversemedelstitel med ett belopp av 76 613 kronor 44 öre.

Fortifikationsförvaltningen avser att slutredovisa medlen till statskontoret

för att tillföras nämnda fond. Fonden kommer därefter att sammanlagt

uppgå till (222 932: 48 + 76 613: 44 =) 299 545 kronor 92 öre.

Departementschefen

För de senaste budgetåren har vid beräkningen av förevarande delpost

under försvarets fastighetsfond förutsatts, att ersättningar skall inflyta för

den civila luftfartens utnyttjande av militära flygfält. I avbidan på slutförandet

av överläggningar mellan flygledningen och luftfartsverket rörande

reglering av vissa frågor i samband med utnyttjandet av militära flygfält

för reguljär civil luftfart, upptar jag för nästa budgetår av fortifikationsförvaltningen

angivet belopp, 20 000 kronor, vilket enligt vad jag inhämtat

huvudsakligen motsvarar influtna landningsavgifter för icke reguljär civil

luftfart på militära flygfält.

Mot myndigheternas förslag till avveckling av lantförsvarets fond för

byggnader och andra försvarsändamål har jag icke någon erinran. Jag

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

förutsätter, att fondens behållning, avrundat 300 000 kronor, tillföres den

i riksstaten uppförda inkomsttiteln Övriga diverse inkomster. Jag återkommer

i det följande med hemställan härom.

Då jag även i övrigt anser mig böra följa riksräkenskapsverkets förslag

beträffande beräkningen av förevarande inkomstposter, bör dessa alltså

uppföras med (2 630 000 — 600 000 = ) 2 030 000 kronor under kasernbyggnaders

delfond och 80 000 kronor under befästningars delfond. Sammanlagt

uppgår således dessa inkomster till (2 030 000 + 80 000 =)2 110 000

kronor.

Överskott

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, bör i enlighet

med vad som tidigare anförts beräknas till 43A % på den vid nästa budgetårs

början å fonden redovisade kapitalbehållningen. Enligt riksräkenskapsverket

skulle detta innebära att värdet av Karlskronavarvets anläggningar

skulle komma att ingå i kapitalbehållningen den 1 juli 1961 och

därmed påverka överskottet å kasernbyggnaders delfond för budgetåret

1961/62. Med hänsyn till att andra delposter å försvarets fastighetsfonds

stat för budgetåret 1961/62 omräknats som konsekvens av den beslutade

bolagsbildningen vid marinverkstäderna i Karlskrona, bör enligt riksräkenskapsverket

överskottet beräknas å ett kapitalvärde, som reducerats med

beräknat nettovärde av de anläggningar, som avses övertagas av det nya

bolaget den 1 juli 1961. Det av fortifikationsförvaltningen beräknade och

av riksräkenskapsverket i inkomstberäkningen för budgetåret 1961/62 angivna

överskottet har därför minskats med 250 000 kronor. Det på sagda

sätt beräknade överskottet uppgår till 33 880 000 kronor, vilket belopp bör

uppdelas med 30 200 000 kronor på kasernbyggnaders delfond och 3 680 000

kronor på befästningars delfond. Denna uppskattning av överskottet har

legat till grund för den förut gjorda beräkningen av ersättningsanslagen. I

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62 (Bilaga). Förslaget

slutar på ett belopp av 142 339 000 kronor, vilket innebär en ökning av

omslutningssumman med 13 169 000 kronor. Detta beror på en ökning av

utgifterna och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna ökar

sålunda med 9 056 000 kronor. Avsättningen till värdeminskningskontot

förutses öka med 555 000 kronor, hyres- och arrendeutgifterna med

1 316 000 kronor och överskottet med 2 242 000 kronor. I fråga om inkomsterna

förutses en ökning med 40 000 kronor. Slutligen betingar

balansen i staten en uppräkning av ersättningsanslagen till fonden med

sammanlagt 13 129 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

25

Hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1961/62;

b) för budgetåret 1961/62 under riksstatens fjärde huvudtitel

anvisa följande förslagsanslag, nämligen

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders

delfond 103 950 000 kronor,

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond

28 370 000 kronor;

c) godkänna i det föregående framlagda förslag om befrielse

för dödsboet efter Alfred Nilsson från gäldande av

kronans fordran å 8 510 kronor; samt

d) godkänna i det föregående framlagda förslaget om avveckling

av »Lan tf ör svarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål».

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

Bilaga.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret

1960/61 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1961/62

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler

1960/61

Kronor

1961/62

Kronor

1. Kasernbyggnaders delfond1 ............

2. Befästningars delfond ..........

93 553 000

25 687 000

103 999 000

98 87A nnn

åO O/U uuu

119 240 000

132 369 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden

1. Kasernbyggnaders delfond1 ............

2. Befästningars delfond ..............

4 810 000

250 000

4 810 000

250 000

5 060 000

5 060 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält

1. Kasernbyggnaders delfond1 ...............

2. Befästningars delfond ........

2 740 000

100 000

2 750 000

50 000

2 840 000

2 800 000

D. Diverse inkomster

1. Kasernbyggnaders delfond1 .............

2. Befästningars delfond ..............

1 980 000

50 000

2 030 000

8n nnn

Summa

2 030 000

129 170 000

2 110 000

142 339 000

. * För vi°nande av större överskådlighet har försvarsgrensdelfondernas olika

staten för budgetaret 1960/61 sammanslagits till en gemensam post, benämnd

byggnaders delfond.

poster i

Kasern
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 59 år 1961

Utaifter 1960''61 1961/62

utgifter Kronor Kronor

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

1. Kasernbyggnaders delfond1 ........................ 56 474 000 62 908 000

2. Befästningars delfond .............................. 17 218 000 19 840 000

73 692 000 82 748 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto

1. Kasernbyggnaders delfond1, förslagsvis ......... 12 385 000 12 950 000

2. Befästningars delfond, förslagsvis .............. 2 170 000 2 160 000

14 555 000 15 110 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markområden

1. Kasernbyggnaders delfond1, förslagsvis ......... 6 154 000 7 531 000

2. Befästningars delfond, förslagsvis ........ 3 131 000 3 070 000

9 285 000 10 601 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget

1. Kasernbyggnaders delfond1 ......................... 28 070 000 30 200 000

2. Befästningars delfond .............................. 3 568 000 3 680 000

31 638 000 33 880 000

Summa 129 170 000 142 339 000

1 För vinnande av större överskådlighet har försvarsgrensdelfondernas olika poster i

staten för budgetåret 1960/61 sammanslagits till en gemensam post, benämnd Kasernbyggnaders

dclfond.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1961:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av europeisk konvention om inbördes rättshjälp i brottmål. a1 i texten
  2. SU 1961:63 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1961/62. s. 1 i texten